Porträtt - Linda Strömbäck

Ellinor skrattar vänligt på andra
sidan telefonen när jag berättar att
jag åkt fel. Iver har lurat av mig
tåget en station för tidigt på tunnelbanespårens
gröna linje söderut. På
sitt mjuka dalmål betryggar hon att
det inte är någon fara. Jag guidar dig så möts vi i
parken säger hon med ett bekant norrländskt lugn.
Här finns inget som stressar trots att vårdagsljuset
kantas av snabbt nedåt tickande grader.
Genom Bandhagsparken bort mot Högdalen är
det grönt i fjolårsgräset under lövmodden och
bredvid den asfalterade gångvägen ligger “barnens
djurpark” där en vit tupp med röd kam
skymtas bakom hönsstängslet. Längre bort på
gångvägen ser jag den avslappnade attityden personifierad
i gångstilen under en ankellång rostigt
brun fuskpälsjacka.
Ellinor Nilsson är älvdalskan som fått viral spridning
på hennes popcovers på youtube, på låtar
såsom Victor Leksells ”Svag”, Darins “Bädd av
rosor” och Veronica Maggios “Snälla bli min” där
hon sjunger dem på lokalmålet älvdalska. Hon har
också nyligen släppt sin första singel “Jen nest
mig”. Den första poplåten på älvdalska någonsin.
Kontrast är ett ord som onekligen dyker upp i
samband med Ellinor och som syns i den kombinerade
pampiga pälsjackan tillsammans med
finstickade vantarna i lovikamönster.
Vi promenerar längs gångvägen genom parken
upp mot Högdalens centrum där Ellinor bor
tillsammans med sin pojkvän Jonas. På torget står
det plastbackar av färskt frukt och grönt. Avokados,
mangos och apelsiner. Ellinor berättar att det
är hit hon oftast går för att handla sina grönsaker,
något som kommer väl till pass för en utbildad
näringsfysiolog. Idag arbetar hon på Karolinska
institutet som forskningsassistent inom barnfysiologi
och berättar att flytten till Stockholm i
samband med utbildningen var något av en omställning
från småstadslivet.
— Jag minns det så klart när jag skulle åka in till
universitetet första dagen och åkte över Skanstullsbron.
Utsikten, höghusen, höjden. Jag tittade
ut genom tågfönstret och försökte insupa verkligheten
av att jag bor i den här otroligt stora staden.
Hur är det ens möjligt? Jag minns det ögonblicket
så tydligt. Det var så häftigt, säger Ellinor och
skrattar lite samtidigt som hon vilar en stund i
minnet.
— Det kändes också helt absurt att se kändisar gå
på stan och staden var så stor att jag ofta bara åkte
från punkt a till b, oftast mellan universitetet och
hemmet. Stockholm var så stort att jag inte visste
vart jag skulle börja utforska och gick dessutom
vilse ganska ofta, fortsätter Ellinor och skrattar
generat.
Vi fortsätter genom centrumet där stadsduvorna
hackar betongplattorna i takt på busstorget.
Bortom det lokala caféet och livsmedelsbutiken
följer ett grönområde där vi slår ner oss på en
fuktig träbänk. Trots att Ellinor nu efter tio år i
storstaden betraktar sig som en van stockholmsbo
så gör sig rötterna påminda i hennes varma
dialekt.
— Älvdalen är och kommer alltid vara mitt hem.
Det är en väldigt liten by och jag älskar den men
möjligheterna för framtiden och framförallt musiken
finns inte där, säger Ellinor.

Älvdalen är tätorten med fyra tusen invånare
belägen i norra Dalarna och förknippas med
storslagen natur, prinsessan Sofia och lokalmålet
älvdalska. Ett modersmål för många lokalbor
i Älvdalen och talas av cirka 3000 personer.
Språket betraktas av många som ett eget nordiskt
språk och härstammar från fornnordiskan,
det har talats sedan 1300-talet men beskrivs nu
ligga under hotad status. Det låter nästan som
en obegriplig blandning av finska, engelska och
svenska i coverlyriken till de välkända popmelodierna
på Ellinors Youtube-kanal.
— Där står vägskyltarna på älvdalska, matvarorna
i matbutiken står på älvdalska och du hör
språket överallt du går. Det finns också föreningar
som arbetar för att bevara språket och i
skolorna delas stipendium ut till elever som
påvisar ett engagemang för språket. Det är ett
viktigt språk för dem som bor där och viktigt att
det ska få leva kvar.
Trots att Ellinor själv aldrig talat språket utan
mestadels hört sin mamma och mormor tala på
älvdalska så kan hon onekligen sjunga på det.
Och eftersom musikmöjligheterna i Älvdalen
blev för små, fick älvdalskan följa med i musikkarriären
istället.
— Det började sommaren 2020 när jag översatte
texter på låtar jag själv lyssnar mycket på
som exempelvis Viktor Leksells “Svag”. Sedan
spelade jag in låtarna akustiskt på gitarr och la
ut på Youtube och bara på några timmar efter att
klippet publicerats hade det blivit viralt, berättar
Ellinor.Inte långt därefter kontaktas Ellinor av
låtskrivaren och språkforskaren Yair Sapir. Han
har skrivit flertalet låtar som sedan spelats in på
minoritetsspråk och när Ellinor fick förfrågan
att spela in en av dem släpptes därmed också
den första poplåten på älvdalska “Jen nest mig/
Här hos mig”
Musiken har alltid spelat en central roll i Ellinors
liv och sedan högstadiet har hon frekvent
sjungit på bröllop, dop och i körer.
— Musik har alltid varit viktigt för mig. Det
är en känsla som jag aldrig får i något annat
sammanhang. Det är som att alla känslor släpps
lös i mig och allt annat försvinner, jag kan bara
fokusera på det och bara vara där i stunden. Och
nu när jag sjunger på älvdalska blir det ännu
starkare för mig. Nästan varje låt jag ska spela
in så får jag så mycket känslor att jag ofta börjar
gråta och måste spela om från början.
Varför tror du att det blir så?
— Jag tror att det handlar min koppling till där
jag kommer ifrån och som är väldigt viktig för
mig. Det är mitt hem.
Hur har responsen varit från älvdalsborna?
— Den har varit väldigt fin och det känns
jättekul. De är stolta över mig och det känns så
fint att jag får vara med att lyfta och föra vidare
språket.

Nytt och gammalt är onekligen något som influerat
denna nyfunna genre och med inspiration av världsartister
som Beyonce, The Weekend och Alicia Keys
väntar flertalet låtsläpp i av denna typ av musikfusion
på Spotify inom snar framtid. Det som utökar dimensionen
ytterligare beskriver Ellinor är att texterna till
låtarna som ska släppas måste vara signifikanta.
— Texter för mig måste vara betydelsefulla och
förmedla någonting. Det måste vara sådant man kan
relatera till exempelvis situationer man själv varit med
om i livet, starka känslor, sådant som är svårt eller
sådant som är härligt. “Jen nest mig” handlar exempelvis
om skedet i en relation där relationen ännu inte
har etablerat sig helt. Samtidigt som det också är en
kärleksförklaring.
Jag går oftast in i det jag sjunger
om och försöker alltid känna dem känslorna jag vill
förmedla. Därför är det viktigt att det känns meningsfullt,
säger Ellinor med eftertänksamhet i sina svar och
hon smakar ofta på orden innan hon väljer dem.
Hur tror du musiken och texterna tas emot av dem
som inte förstår älvdalska?
— Jag tror att man kan känna om en låt har betydelse
i vad som sjungs, oavsett om man förstår texten eller
inte. Delvis genom melodin som kan framkalla känslor
och sinnesstämning bara av tonerna. Men också om
känslan kan förmedlas i sången så tror jag att man kan
förstå låten genom att känna den. Musik är kraftfullt
på det sättet.
När Högdalens kryllande torg tillslut har lagt sig i eftermiddagsskuggan
vinkar vi vid tunnelbanestationens
biljettspärrar hejdå, och när tåget glider in på perrongens
spår stoppar jag in mina airpods i öronen. Jag
inser sedan på Skanstullsbrons gigantiska betongpelare
ovanför hamnens guppande båtar och de övervintrade
kolonilotterna i Eriksdalslund att låten jag spelat på repeat
sedan Svedmyra är på ett språk jag inte behärskar.
Selena Gomez sjunger till poppiga toner i sin nysläppta
singel “De Una Vez” från det renodlade spanska
albumet “Revelacíon” att “Det gör inte ont som tidigare
nej, din kärleks sår har läkt. Klipp av mina vingar,
men det här bröstet är skottsäkert nu.” Och jag förstår
precis då vad Ellinor menar.