pdf 4,84 MB - Svenska Missionskyrkan

Reserver
Pensionsreserven har ökat från 26,7 mkr (1991) till 98,9
mkr (2007) och det egna kapitalet från 7,4 mkr till 101,9
mkr. Enligt de riktlinjer som kyrkostyrelsen angivit i
samband med försäljningen av tryckerirörelsen så skall
konsoliderings graden uppgå till 105 % av aktuell pensionsskuld,
det vill säga en ökning med ytterligare 18,0 mkr.
Missionsfonden bör vara lika stor som ett års insamlingar.
I och med föregående års goda bokslut, det bästa någonsin
i Missionskyrkans 130-årga historia, överstiger nu missionsfonden
(47 mkr) målet om att uppgå till 45 mkr.
Eget kapital
Det egna kapitalet består av tre fonder med olika uppgifter.
Värderegleringsfonden är anpassad för att klara av ett
börsras om cirka 20 % och står som säkerhet för tillgångar
i aktier och aktiefonder. Fonden upplöstes helt under tidigare
börsras med nästan 50 %, minus 17 % respektive 37
% åren 2001 och 2002. I och med börsuppgången 2003–06
har fonden återställts. Fastigheternas investeringsfond kan
användas för att täcka större investeringar i egna fastigheter
som till exempel den avslutade ombyggnationen 2003
av Missionsskolan 1 eller för köp av nya fastigheter. I dagsläget
bör dock fonden nyttjas för omfattande renoveringar
av de kommersiella fastigheterna.
Samuel Borg är en glad ekonomichef. Årets bokslut är det
bästa i Missionskyrkans 130-åriga historia både i församlingarna
och i samfundet.
Generalkonferensensen/Kyrkokonferensensen
och missionsbudgeten
Generalkonferensens beredningsutskott framför i sin skrivelse
till 1991 års generalkonferens:
... att missionsstyrelsen har följt generalkonferensens
beslut och riktlinjer för verksamheten. Samtidigt menar
vi att det på lång sikt blir omöjligt att arbeta utifrån en
underbalanserad budget. Som församlingar delar vi ansvaret
för följderna av sådana beslut för den verksamhet vi
bedriver gemensamt. Framtida budgetförslag måste vara
balanserade, det är lärdomen vi drar.
Beredningsutskottets uppfattning är att intäkterna
skall beräknas på ett realistiskt sätt och att kostnaderna
sedan får anpassas till denna nivå.
Det särskilda utskottet om ekonomi i 1996 års generalkonferens
uttalade:
Utskottet anser att den budget som Missionsstyrelsen lagt
fram för Generalkonferensen, mot bakgrund av den aktuella
utvecklingen, är orealistisk. Missionsstyrelsen borde
ha dragit konsekvenserna av detta och lagt fram en budget
för 1996/97 som bättre anpassats till de inkomster som
kan förväntas.
Utskottet anser det nödvändigt att såväl samfund som
församlingar mer aktivt arbetar med missionsekonomins
inkomstsida.
Beredningsutskottet i 1999 års generalkonferens skriver:
Offrandet har minskat under ett antal år. En fortsatt negativ
utveckling kommer att göra det svårt att fullfölja samfundets
intentioner om missionsverksamheten. På kort sikt
kan minskningen av offerintäkterna kompenseras genom
överskott i fi nansförvaltningen. Målsättningen bör dock
vara att andelen av de budgeterade kostnaderna som täcks
av kapitalavkastning inte ökar. Långsiktigt bör verksamheten
bygga på ett stabilt offrande vilket skulle kunna tillåta
att fi nansöverskottet används till nya offensiva satsningar.
BU vill uppmana församlingarna att informera om vikten
av ett stabilt och långsiktigt offrande för missionsinsatser.
De anvisningar som generalkonferensen på särskilda
utskottets och beredningsutskottets förslag antagit är följande:
– Inga fl er offerdagar för det gemensamma arbetet.
– Extrainsamlingar för att täcka underskott får inte
vara ett permanent inslag i verksamheten utan bör användas
vid extraordinära behov som inte kunnat förutses i
budgetberedningen.
– Budgeten bör vara balanserad, det vill säga kostnaderna
skall anpassas till realistiskt beräknade intäkter.
48 Svenska Missionskyrkans årsberättelse 2007