CHRISTINE MELTZER. DARIN. GAYGALAN. - Qx

4
Do I love you
En filosofisk komedi är en
ganska träffande beskrivning
av den brittiska filmen Do I love you?
Regissören/manusförfattaren och huvudrollsinnehavaren
Lisa Gornick tar
på sig en lesbisk Woody Allen-roll och
lyckas riktigt bra med att ro det hela i
land. Precis lika självutlämnande som
nämnda Allen brukar vara i sina filmer
är Gornick i rollen som den grubblande
och arbetslösa 30+ skribenten Marina.
Filmens röda tråd är hennes sökande efter
sig själv och hennes inställning till
vad kärlek egentligen är och hur det ska
kännas att älska en annan människa.
Hon tar sig runt London på cykel och på
sin väg möter hon flera gamla ex, både
A Family
Affair
Visst är
det läskigt med homofoba
föräldrar
men har du vågat
leka med tanken
hur det skulle vara
att ha en mamma
som har mer progay än du själv? I komedin
A Family Affair är det just vad
som händer 34-åriga Rachel Rosen när
hon flyttar från New York till sina föräldrars
hemstad San Diego. I sann Woody
Allen-anda inleder regissören, manusförfattare
och huvudrollsinnehavaren
Helen Lesnick filmen med att prata
rakt in i kameran och förklara att det vi
nu ska få se är en lesbisk romantisk komedi.
Vi sätts genast in i sammanhanget;
Rachel har blivit dumpad av sin struliga
men ack så sexiga flickvän Regina
(Michele Greene som spelade Abby i
Lagens änglar) och flyr därför sin favoritstad
för att söka lyckan i Kalifornien.
Hennes energiska mamma Leah (Arlene
Golonka) som är aktiv i PFLAG fixar
en dejt åt sin dotter och visar support
genom att kalla Rachels straighta bror
för ”nongay”. Rachel förälskar sig lite
motvilligt i den blonda kaliforniska
skönheten Christine. A Family Affair är
inget mästerverk men utan tvekan en
underhållande och riktigt kul film med
såväl hyfsat manus som godkända skådespelarinsatser
och en hälsosamt ironisk
inställning till flatkulturen. Den
lesbiska filmtraditionen trogen är
soundtracket riktigt bra med musik av
hajpade indiebandet Nastsha's Ghost.
Nenne Nestius
flick- och pojkvänner. Hon går i terapi
för att utreda förhållandet till sina bröst,
träffar sina föräldrar och försöker trigga
dessa minst sagt fördomsbefriade människor
att ställa krav på hur hon ska leva
sitt liv och så raggar hon upp straighta
män utan att ha sex med dem. Kort sagt
gör hon sådant som de flesta av oss klarade
av under tonåren men som Marina
bestämt sig för att undersöka under en
betydligt kortare period i sitt liv. Hennes
filosofiska resa startar när hon och sambon
Romy (Racquel Cassidy) separerar
men är berättad både kronologiskt och
med hjälp av flashbacks, vilket faktiskt
inte har den förvirrande effekt som man
skulle kunna tro. När resan och filmen
går mot sitt slut är Marina betydigt mer
Desi’s
looking
for a new
girl
Desi´s looking
for a new girl är regisserad
av debuterande
Mary
Guzmán och är
gjord på mer kärlek än pengar, vilket
syns på flera håll och kanter. Men det är
ändå lätt att ha överseende med alla tekniska
brister eftersom den här filmen
uppenbart fyller ett tomrum och är
gjord med så mycket entusiasm att det
syns i varenda ruta. Ibland känns den
mer som en dokumentär än en spelfilm.
Vad regissören har gett sig ut att skildra
är livet i det lesbiska latinasamhället i
USA, berättat genom ögonen på den sötaste
baby butch som någonsin skådats
på film, 17-åriga J.T (Yesenia Aguirre).
Desi (Desi del Valle) har precis blivit
dumpad av sin flickvän efter ett fyra år
långt förhållande. Hon låser in sig hemma
och surar över sveket (flickvännen
hävdade att hon behövde tänka och finna
sig själv men fann istället snabbt en
ny flamma). J.T som är bästis med Desi
(och i hemlighet även hennes största
beundrare) gör allt för att försöka få
henne på fötter igen efter den olyckliga
separationen. Detta innebär att hon tussar
ihop Desi med diverse potentiella
flickvänner, vilket inte går speciellt bra.
Här stöter vi på klassiska lesbiska
åkommor som tepåseallergi och bristande
självdistans, vilket förstås lockar till
skratt för oss som själva lyckats tillfriskna
från dessa sjukdomar.
Nenne Nestius
tillfreds med sitt liv och verkar ha bestämt
sig för varför hon "föredrar taco
framför salami". Do I love you är en lågmäld
film som på ett smart och underhållande
sätt analyserar samtiden, relationer,
kärlek och lesbisk sexualitet.
Nenne Nestius
Mango
kiss
Bästisarna
Lou och Sass
flyttar sitt pick och
pack till homomeckat
San Francisco.
På klassiskt
flatmanér blir de tu
snart förälskad i varandra och resan
från kompisar till flickvän och flickvän
tar sin början. Likväl befinner de sig
trots allt i en stad där möjligheterna till
romanser är oändliga och Sass beter sig
som ett sockerberoende barn i en godisaffär.
Monogamin kastas ut genom
fönstret och smisktokiga Micky blir
Sass lydiga älskarinna. Rollspelandet är
filmens röda tråd och medan Sass tar på
sig vuxenrollen i förhållande till Micky
är hon mer än gärna den undergivna i
hennes och Lous lekar. Men säg den
flatlek som inte slutar i ett kaosartat relationsdrama.
Svartsjukan gör sig snart
påmind och känslorna stormar åt alla
håll. Nåväl, Mango Kiss är i stort ett
halvdant försök till att utforska rollspelande
flator. Men det är inte där problemet
ligger. När Sass, Lou och i stort sett
alla andra karaktärer befinner sig i den
verkliga verkligheten beter de sig som
att de är, ja låt oss säga 15 år. Rent ut
sagt gör detta filmen nästintill outhärdlig.
Okej om det hade varit ett komma
ut-drama, men när det handlar om
fullvuxna flator blir det mest pinsamt.
Men det finns guldklimpar, Lous uniformskavaj
är ruskigt snygg och kvarterets
dominatrixdrottning Chelsea
Chuwawa är onekligen respektingivande.
Chavah Selander
5
My summer of love.
Mona bor med sin tidigare kriminella
men nu nyfrälsta bror Phil i
ett arbetarklassområde i Yorkshire. Medan
Phil försöker övertyga Mona om att kristendomen
har något att erbjuda gör hon allt
för att komma undan bibelstudierna som
hålls i hemmet. Samtidigt i en betydligt
lyxigare villa befinner sig Tamsin, som blivit
hemskickad från sin internatskola på
grund av dåligt inflytande på andra elever.
När deras vägar möts faller Mona som en
fura för den sofistikerade och vackra Tamsin.
Precis som titeln avslöjar följer sedan
en sommar fylld av vänskap, sexuell åtrå och storslagen dramatisk kärlek. Men allt
medan hösten närmar sig visar Tamsin upp allt mörkare sidor och till slut måste Mona
fråga sig om hon verkligen kan lita på sin stora kärlek. My Summer of Love är löst
baserad på novellen med samma namn av Helen Cross. Huruvida filmversionen
överträffar det skrivna originalet har inte jag något svar på, däremot kan jag utan betänkligheter
säga att filmen är mer än sevärd. Vi flator är inte bortskämda med ordentligt
välproducerade och begåvat genomförda filmer med ett lesbiskt förhållande
i fokus. Men i den växande gruppen av flatfilmer som lever upp till dessa krav sällar
sig My Summer of Love. Den är rent visuellt ögongodis och om skådespeleriet finns
det bara bra saker att säga. I huvudrollerna lyser två ännu relativt okända aktriser
ikapp, Nathalie Press och Emily Blunt. På många sätt påminner My Summer of Love
om Svarta Änglar, blandningen av fantasi och en kantig verklighet är bara en av
parallellerna. Men främst består likheterna av ett känslosvallande, närgånget och
hjärtknipande porträtt av en ung och dramatisk förälskelse. Tamsin och Mona är fullkomligt
oemotståndliga och deras till en början fumliga svärmeri ger fjärilar i magen.
Chavah Selander
6 7 8 9 10
My mother
loves
women.
Hör och häpna,
det finns äldre
kvinnor som i sina
bästa år visar sig
vara lesbiska. Denna
sanning upptäcker
tre chockerade systrar, Elvira,
Sol och Gimena, när deras mamma, Sofia,
utan krusiduller presenterar sin flickvän,
Eliska, för familjen. Inte nog med
att mammans nya romans är av det lesbiska
slaget, kvinnan ifråga är dessutom
jämnårig med de tre häpnande döttrarna.
Medan de vuxna systrarna tappar
hakan över att ha en flata till mamma
chockeras biobesökaren av nivån av
omogen egoism som följer efter avslöjandet.
Elvira, Sol och Gimena gör allt
för att omvända modern, och den brutala
taktiken är att få Eliska att falla för
någon annan. Spanska My Mother Likes
Women är ett försök till en öppensinnad
komedi, men resultatet är inte alls
särskilt kul. Lite skratt här och var väger
inte upp systrarnas lätt homofoba
och missunnsamma attityder. Längtar
du efter flatigheter på spanska bör du
snarare rota igenom högen av fantastiska
Pedro Almodóvar-filmer. My Mother
Likes Women har i än tydligare klarspråk
fler brister än fördelar. Filmen
kan möjligen fungera för flatfilmsfantaster
som står ut med fåniga filmer på
gränsen till kalkongenren. För finsmakaren
är den med nöd och näppe värd
sin tid om helvetet skulle frysa till is
och någon svensk tevekanal fick för sig
att visa den en sen vardagskväll. CS
Maggie &
Annie.
Hur mycket
jag än tar hänsyn
till den magra budgeten
och att de flesta inblandade är glada
(?) amatörer är det här fortfarande en
riktigt usel film. Ofta går det att bortse
från dålig teknik om manuset eller skådespelarna
glänser. I Maggie & Annie är
ljus, ljud och kameraarbete av så pass
dålig kvalitet att det inte går. Man blir
bara arg och undrar hur sjutton regissören
och manusförfattaren Kimberly K
Wilson har tänkt? Dessutom är filmen
två timmar lång! Varför inte dra av en
halvtimme och få pengar över till att ta
om vissa scener istället? Annie är gift
med en snäll arbetslös kille och tillsammans
har de en 7-årig dotter. De har just
flyttat till en ny stad och Annie letar
snabbt upp ortens lokala softballklubb
och ansluter sig. En av lagets spelare
heter Maggie och de två kvinnorna finner
varandra. Maggie är öppen flata och
Annie faller handlöst för Maggies småbutchiga
stil. En segdragen och olycklig
kärlekshistoria tar vid. Av någon oförklarlig
anledning spelas musik filmen
igenom; nån slags skum muzakvariant
som inte direkt gör filmtittandet till en
angenämare upplevelse. Behöver jag
säga att filmen slutar som om Åke Green
själv författat manuset. Det borde
vara straffbart att göra en sån här klichéfylld
smörja på 2000-talet.
Nenne Nestius
QX DECEMBER 2005 • 33