värmer uPP - V-Tab

More documents

Recommendations

Info

Foto tomas ohlsson Foto mark earthy ingång inneHåll Bestulna. Reportrarna Andreas Cervenka och Leif Petersen 12 på Svenska Dagbladet har båda fått sina texter utlagda på sajten Moderna Tider utan deras tillstånd. ”Det är otroligt fräckt”, sägerAndreas Cervenka. 16 32 Tuffa tider för kårtidning n Kåren på Stockholms universitet lovade att Gaudeamus skulle fortsätta ges ut. Nu brottas tidningen med ökade kostnader. 22 Vem tar över? Någon självklar efterträdare som ordförande i Journalistförbundet efter Agneta Lindblom Hulthén finns inte. Men några namn nämns när Journalisten frågat runt bland klubbar och distrikt. index 4 av 13 har lagts ned n Sänkt informationsbidrag och ändrade regler för kulturtidskriftsstöd har gjort att flera tidningar om tredje världen har lagts ned. Granskning 4 Webbnytt 14 Metod & etik 24 Krönika 26 Noterat 30 Bild 36 Debatt 38 Folk 40 Utgång 53 Grodor 55 omslagsbild: Lars Mogensen, SRs Filosofiska rummet. (Foto: Tomas Ohlsson) 2 Journalisten 10–30 mars 2011 ledare Upplagorna fortsätter att falla för de flesta tidningar i Sverige, enligt den senaste TS-statistiken. Under 2010 föll några med 6 procent eller mer (Dagens Nyheter minus 6, Aftonbladet minus 10,9) de flesta med ett par procent och bara några få lyckades behålla sin upplaga (Norrtelje Tidning, Ystads Allehanda, Västgöta Bladet, Hjo tidning). Sett på tio års sikt är siffrorna riktigt dystra. En del tidningar har förlorat nästan halva upplagan (Länstidningen i Östersund minus 49,2, Folket minus 44,7, Sydöstran minus 38,3 procent). De flesta ligger på 10- 20 procents tapp i upplagan. Några få har ökat (Dagbladet, Södermanlands Nyheter, Nynäshamns Posten, Norrtelje Tidning, Strömstads Tidning, Svenska Dagbladet). Samtidigt har 00-talet inneburit fantastiska vinster för de flesta koncerner. 2010 var rörelseresultatet för Stampen 289 miljoner kronor, trots att flaggskeppet GP tappade upplaga med 3,4 procent. Aftonbladet gjorde också en imponerande vinst på 310 miljoner för 2010, trots upplageras på mer än 10 procent. Vad säger detta? Uppenbart köper färre papperstidningar. Det är knappast någon nyhet. Uppenbart lyckas mediekoncernerna ändå tjäna goda pengar. Nya affärsmodeller, som kringprodukter och klubbar av olika slag, nya plattformar och kanaler är förstås en del av förklaringen, men rena kapitalplaceringar har också gett god avkastning. Men det visar också att TS-måttet blivit alltmer irrelevant. När läsarna, och för den delen tittarna och lyssnarna, hittar andra kanaler, måste man också hitta nya sätt att mäta upplaga. Aftonbladet har redan tagit första steget. Från och med i år har de ett nytt sätt att räkna. Den nya upplagan är mer transparant, den visar hur många gratisexemplar och rabatterade exemplar som ges ut och den redovisar digital upplaga, inklusive webb, mobil och läsplatta. Dessutom räknar Aftonbladet numera räckvidd för alla kanaler. Med det nya måttet har Aftonbladet 2,5 Sedan september 2001 hålls journalisten Dawit Isaak fängslad i Eritrea utan rättegång. Mejla din protest till: info@eritrean-embassy.se TS allt mer irrelevant Sveriges Radiosavsiktsförklaringinnehåller många positiva delar. Bland annat vill företaget satsa mer på originaljournalistik och på sitt granskande uppdrag. Företaget vill också finnas nära publiken, både geografiskt och på olika plattformar. SR vill ge ”alla i Sverige en kvalificerad och närvarobaserad kunskap om händelser, skeenden och livsvillkor i olika delar av landet”. miljoner läsare per dag (räckvidd), 251 200 i fullt betald pappersupplaga och 94 200 i fullt betald digital upplaga. Hur dubbelläsningen ser ut och hur tillförlitliga måtten är i räckviddsiffrorna vet vi inte ännu, men det nya sättet att räkna, verkar i alla fall mer relevant än TS. Vi får hoppas att övriga tidningar antingen följer efter eller att TS hittar ett sätt som också Aftonbladet kan vara med i. Annars blir det svårt med jämförelsen. n n n Alla tidningar kan inte ha strategin att läsas av flest i Sverige, som Aftonbladet har. Men hur ser den nya strategin ut för mediekoncernerna? Hur har man tagit sig an den nya digitala utvecklingen, hur skapar man sina affärsmodeller, när papperstidningen tap- ”i alltför många år har redaktionerna skurits ner och enskilda journalister pressats att göra allt mer, med mindre resurser. Det är inte rätt väg att bygga för framtiden.” par och inte ensam kan stå för alla intäkter? 2009 var ett mörkt år, då det mesta gick åt fel håll i mediebranschen. 2010 blev mycket ljusare. Men jag tror inte ägarna kan nöja sig med att annonserna återkom till pressen 2010. Medieägarna får framförallt inte glömma vad som är kärnan i medieaffären: god journalistik. I alltför många år har redaktionerna skurits ner och enskilda journalister pressats att göra allt mer, med mindre resurser. Det är inte rätt väg att bygga för framtiden. Men kanske är vinden redan på väg att vända. Att döma av alla insända bidrag till Gräv 2011 så var det fler tidningar som satsade på kvalitativ journalistik 2010 än tidigare år. Gott så. Jan Scherman, TV4s VD, vill begränsa SVTs möjlighet att använda sponsorer. Varför är lite oklart. TV4 har inga svårigheter att sälja annonsplats så det drabbar inte företaget ekonomiskt. Helena giertta chefredaktör 08-613 75 15 hg@journalisten.se Håller du med? Kommentera ledaren på Journalisten.se SR vill satsa på granskning SVT för bra för Scherman? ? Det enda skälet verkar vara att SVT gör för bra program. Men det kan väl inte vara fel? Bra program i SVT gör att TV4, som ser sig som kommersiell public service, också måste göra bra program. Den konkurrensen gynnar oss alla.
nätkommentarer Helena Gierttas ledare på Journlisten.se 26 feb: ”En av Journalistens medarbetare Paul Frigyes har i dag i en debattartikel i Dagens Nyheter skrivit om de missförhållanden han anser finns på Journalisten. Jag vill inte gå i polemik med honom eftersom han fortfarande är anställd. (...) Däremot måste jag korrigera en del av de faktiska uppgifter han tar upp. I artikeln påstår han att vi medvetet publicerat gammal statistik om norska medier. Det stämmer inte. En av våra reportrar har skrivit ett huvudjobb om små lokala tidningar i Norge. (...)Efter att tidningen gått i tryck och delats ut, fick vi reda på ny statistik från Norge, som visade att tidningarna där tappat i upplaga 2010. Vi skrev en nyhet om det och la ut på webben med rubriken Upplageras i norsk dagspress. Från Journalisten.se: rAGnHilD lArSSOn | 26 feb: Men varför, är det så viktigt att Journalisten driver EN linje i den här debatten? Varför skulle det vara så farligt om tidningens medarbetare har olika åsikter i den viktiga debatten om journalistikens framtid? Det kan jag inte förstå. Och varför skulle det vara skillnad på en anställd och en extern medarbetare när det gäller vad man få skriva i en krönika? Anders | 28 feb: Precis. Takhöjden är väl avgörande för att man ska orka läsa tidningen eller inte. Reportage från den döende lokalpressen känns mer som en rökridå. Samtidigt som journalisterna trampar vatten och försöker sig hålla flytande håller Giertta fast vid en chimär. robert | 1 mars: 1. Vad ska en ansvarig utgivare göra om inte fatta beslut om vad som publiceras i den egna tidningen? Tryckfriheten ger alla rätt att starta tidningar och en grundlagsskyddad rätt att driva debatt i dem. Den ger inte alla som uppbär lön på en tidning rätt att publicera vad som helst i den. 2. Problemet med Paul Frigyes krönika har väl aldrig egentligen varit att han har en annan hållning i en kärnfråga, utan att han som fast anställd reporter på tidningen gjorde det till en kabinettsfråga att han skulle få publicera den? Vad jag vet har Journalisten aldrig haft problem att publicera avvikande åsikter från fria krönikörer. ur mediedebatten Bredden måste få kosta VDarna för Sveriges Radio var först ut att försvara bredden i pub lic service, efter kulturminister Lena Adelsohn Liljeroths tal om public service. Den 19 februari skrev Mats Svegfors och Cilla Benkö i flera tidningar en debattartikel med rubriken: Blind kapitalism tar över efter medvetna publicister: ”Hon (kulturministern, reds anm) öppnade mycket tydligt för att skära ned public servicebolagens budgetar(...)Dessutom lade hon till att public servicebolagen ska ”göra bra program som inte andra kan göra eller gör”. Tolkningen är inte alltför djärv att det som nu sätts på dagordningen är att uppdraget för public service bör smalnas av. (...) TV4, som med kulturministerns lika exakta som medkännande formulering, ”måste klara sig på kommersiella intäkter” gjorde 2010 en vinst på 800 miljoner kronor vilket motsvarar två tredjedelar av hela Sveriges Radios programbudget.(...)Det sker en radikal kommersialisering av mediemarknaden. En blind kapitalism tar över där tidigare medvetna publicister rådde. Är verkligen mediesamhällets stora problem att public service har för mycket pengar och därmed för många tittare och lyssnare?” Utbildningsradions VD Erik Fichtelius ville den 26 februari i Dagens Nyheter lösa upphovsrätten och släppa UR-programmen fria: ”Public service måste ta ett stort kliv framåt i sitt rättighetsarbete för att möta framtiden. Det räcker inte längre att sända program i tv eller radio, vi måste möta användarna på helt nya plattformar och i ett annat upphovsrättsligt universum än dagens. Detta gäller alldeles särskilt program riktade till utbildningsväsendet, och det är bråttom. UR tror på att befria programmen!” Annika Ström Melin önskade på Dagens Nyheters ledarsida den 27 februari en tredje ståndpunkt: ”Har public servicebolagen inte förstått att mycket av dagens kamp på mediemarknaden utspelas på nätet? Alla hoppas kunna ta betalt för det material som nu erbjuds gratis. Ännu har ingen lyckats, men alla vet att det i längden är omöjligt att producera kvalificerat nyhets- Melodifestivalen med programledaren Marie Serneholt. material utan ersättning.Om public servicebolagen utan begränsningar ger sig in i kampen blir det svårt för övriga att hänga med. (…)En statlig me diepolitik måste skapa rimliga förutsättningar för mångfald och inte snedvrida konkurrensen för företag som kämpar för att överleva utan statliga bidrag. Pub lic service i all ära, men det vore eländigt om det till slut bara var staten som hade möjlighet att betala för kvalificerad journalistik.” Karin Olsson skrev i Expressen den 24 februari: ”Ordföranden i kulturutskottet, Berit Högman (S), är rädd för att ’tråk-tv’ ska dominera SVT om kulturministern får sin vilja igenom (…)Jag tror tyvärr inte att Berit Högman behöver vara så orolig för att alliansregeringen driver igenom ett smalare public service-utbud. Så dumma är inte de nya Moderaterna. Att slopa Melodifestivalen till förmån för ett lysande tv-teaterstycke av säg, Stig Larsson eller Christina Ouzounidis, skulle få breda väljargrupper att rasa: rör inte min mello! För att inte tala om vad som skulle hända om sporten låstes in i betalkanaler. Per Schlingmann kan säkert sin Juvenalis: bröd och skådespel. Jobbskatteavdrag och Doobidoo. Så sitter man kvar vid makten.” Martin Aagård skrev den 26 februari Aftonbladet och såg i stället ett krig mot SVT: ”Adelsohn Liljeroths försök att utmåla SVT som en koloss som kväver små underhållningsentreprenörer är helt enkelt falsk. Svensk tv-underhållning görs i dag av internationella tv-konglomerat som opererar långt bortom en kulturministers räckhåll. Men hon har fortfarande makt över public service-bolagen. Public service kan vara en faktor som breddar marknaden och breddar vår syn på vad som är underhållning. (…) Att som kulturminister jobba hårt för att stoppa På spåret och Melodifestivalen samtidigt som en av världens mest aggressiva och politiserade medieägare köper in sig i den svenska tv-marknaden är hårresande. (…) Och det är uppenbart att Lena Adelsohn Liljeroth inte är det minsta intresserad av att motverka monopol och snedvriden konkurrens i tv-branschen. Hennes personliga krig mot SVT bottnar i något annat.” Daniel Sandström menade i Sydsvenskan den 28 februari att politiken var vilsen: ”SVT och SR står inför samma utmaningar som vi inom pressen står inför: finansieringen kommer idag via de traditionella kanalerna, men framtidens digitala beteende är redan här och medborgarna börjar finna formerna för det. De som ska finansiera och sätta ramarna för framtidens mediepolitik – det vill säga politikerna – måste då förstå vad digitaliseringen betyder.” Sammanfattat av HElEnA GiErttA Det var min plikt som ögonvittne och medmänniska att få ut sanningen. Som journalist hade jag förmågan.” Reportern Andreas Nilsson om en tågolycka på Second opinion, 23 februari 10–30 mars 2011 Journalisten 3 sKÄrmDUmP FrÅN sVTPLaY.sE
Page 1: #03 Journalistförbundets tidning 1
Page 5 and 6: Foto tomas ohlsson relser, verklige
Page 7 and 8: Redaktionschefer Politiska redaktö
Page 9 and 10: Gunnar Bergdahl: Låg status tänkb
Page 11 and 12: #13 Journalistförbundets tidning 1
Page 13 and 14: Både Andreas Cervenka och Leif Pet
Page 15 and 16: placera.nu Vi söker en aktieskribe
Page 17: på en kårledning som gör sig all
Page 20 and 21: profilen Det första Carolina Neura
Page 22 and 23: fackligt Vem tar över klubban? Ett
Page 24 and 25: metod&etik Så jobbar jag Johan Rip
Page 26 and 27: METOD & ETik krönika Inbäddad med
Page 28 and 29: på jobbet Bara namnet kan verka av
Page 30 and 31: NOTERAT uR TidNiNgshyllAN läsning
Page 32 and 33: världen Inte längre på kartan
Page 34 and 35: världen krönika Italiens premiär
Page 36 and 37: ild När tunisierna drog igång rev
Page 38 and 39: debatt Censur av låtar i P4 ordval
Page 40 and 41: folk samtalet Susanna Lundell går
Page 42 and 43: folk Folkblad. Dessförinnan arbeta
Page 44 and 45: folk I spåkulan: Den som ser framt
Page 46 and 47: presskontakten Esplanaden 3A 172 13
Page 48 and 49: presskontakten Bostadsrätternas or
Page 50 and 51: presskontakten Ordförande Christia
Page 52 and 53:
Besöksadress: Strandvägen 1 Posta
Page 54 and 55:
utgång ny boK ViD SiDAN AV Möten
Page 56:
Posttidning B-post ■ Postadress B
show all

värmer uPP - V-Tab

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?