A Waktitoren - JW.org
A Waktitoren - JW.org
A Waktitoren - JW.org
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
34567<br />
STUDIE-ARTIKEL<br />
������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������<br />
1-7 APRIL<br />
Disi na den gudu<br />
di Gado gi wi<br />
BLADZIJDE 3 ˙ SINGI: 69, 28<br />
������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������<br />
8-14 APRIL<br />
Yu e warderi den<br />
gudu di Gado gi wi?<br />
BLADZIJDE 8 ˙ SINGI: 22, 75<br />
������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������<br />
15-21 APRIL<br />
Tannainialagipresi<br />
fu Yehovah pe wi<br />
kan kisi kibri<br />
BLADZIJDE 17 ˙ SINGI: 133, 16<br />
������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������<br />
22-28 APRIL<br />
No meki noti tapu yu<br />
fu kisi glori<br />
BLADZIJDE 25 ˙ SINGI: 15, 61<br />
15 FEBRUARI 2013
NAMIBIA<br />
KAFTI: Wan preikiman na noordwest<br />
Namibia e preiki gi wan Himba uma.<br />
Den Himbasma no e tan libi na wán presinomo,madenabiagwentifu<br />
wakawaka lontu, makandra nanga<br />
denmetifuden.Himbaumaeteki<br />
redi bergiston, dan den e masi en<br />
kon tron wan sortu puiri di den e lobi<br />
`<br />
gi den wiwiri en gi den skin<br />
������������������������������������<br />
OMENISMADENAINIAKONDRE<br />
2.373.000<br />
PREIKIMAN<br />
2040<br />
BIJBELSTUDIE<br />
4192<br />
PREIKIMAN<br />
BIJBELSTUDIE<br />
2006<br />
2007<br />
2008<br />
2009<br />
2010<br />
34567�<br />
2011<br />
2012<br />
4000<br />
3000<br />
2000<br />
1000<br />
A tijdschrift disi no e seri. A<strong>Waktitoren</strong>na wan fu den<br />
sanidiKotoigiegebroikifugiBijbellerinaherigrontapu<br />
`<br />
en sma e gi moni fu horibaka gi a wroko disi. Te a<br />
no skrifi tra fasi, dan den Bijbeltekst na ini a tijdschrift<br />
disi teki puru fu a Bijbel—Nyun-Grontapuvertaling.<br />
0<br />
STUDIE-ARTIKEL<br />
����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������<br />
ˇ DisinadengududiGadogiwi<br />
ˇ Yu e warderi den gudu di Gado gi wi?<br />
Na ini den artikel disi wi o leri wan tu prenspari sani di abi<br />
fu du nanga den someni gudu di Yehovah gi a pipel fu en.<br />
DenartikelosoriwifaGados<strong>org</strong>utakienWortunolasi<br />
gowe,faablesidensmadigebroikiennen `<br />
enfaas<strong>org</strong>u<br />
takiwikonsabidentrutorifuBijbelfukibriwigifalsibribi.<br />
����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������<br />
ˇ TannainialagipresifuYehovahpewikankisi<br />
kibri<br />
Sakaria 14:4 e taki fu wan lagipresi pe wi kan kisi kibri.<br />
Naartikeldisiosoriwisannaalagipresidati.Aosoriwitu<br />
fu san ede wi musu tan na ini a lagipresi. Sakaria 14:8 e taki<br />
fuwatradiegilibi.Naartikeldisiotyarikonnakrinsana<br />
`<br />
tekst disi wani taki ensortuwiniwiokisitewidringiawatra<br />
dati.<br />
����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������<br />
ˇ No meki noti tapu yu fu kisi glori<br />
Na artikel disi e sori wi fa wi kan kisi a glori di Yehovah e gi<br />
libisma.Aetyarikonnakrintusankantapuwifukisiaglori<br />
`<br />
dati en fa tra sma kan kisi glori fu Gado te wi e horidoro.<br />
TRA ARTIKEL NA INI A WAKTITOREN DISI<br />
����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������<br />
13 DenwaktimanfuGrankownueyereaboskopufuGado<br />
����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������<br />
22 Luku bun nanga yu ati<br />
����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������<br />
30 A ben de wan famiri fu Kayafas<br />
����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������<br />
31 Ahistoriafuwi<br />
February 15, 2013<br />
Vol. 134, No. 4 Semimonthly SRANANTONGO<br />
Druck und Verlag: Wachtturm Bibel- und Traktat-Gesellschaft der Zeugen Jehovas, e. V., Selters/Taunus.<br />
Verantwortliche Redaktion: Ramon Templeton, Selters/Taunus. � 2013 Watch Tower Bible and Tract<br />
Society of Pennsylvania. Na den abi ala reti fu a tijdschrift disi. Printed in Germany
„Disinaagududiden<br />
futuboi fu Yehovah<br />
kisi.”—YES. 54:17.<br />
SAN YU BEN O PIKI?<br />
�����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������<br />
Fa Gado s<strong>org</strong>u taki en Wortu no<br />
lasi gowe?<br />
�����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������<br />
Fa Yehovah s<strong>org</strong>u taki en pipel<br />
benkankonsabiennen?<br />
�����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������<br />
FruklarifaGados<strong>org</strong>utakiatru<br />
lerinolasigowe,aladismasuku<br />
fu puru en na pasi.<br />
DISI NA DEN GUDU<br />
DI GADO GI WI<br />
YEHOVAH, „a libilibi Gado di e tan fu t ˆ<br />
ego”, s<strong>org</strong>u<br />
taki libisma ben man kisi a boskopu di e gi libi. Wi<br />
kandeseikertakiaboskopudisinoolasigowe,fudi<br />
„san Yehovah e taki e tan fu t ˆ<br />
ego” (1 Petr. 1:23-25). Wi<br />
de nanga tangi trutru taki Yehovah meki sma skrifi a<br />
prenspari boskopu dati na ini Bijbel!<br />
2 Yehovah wani taki ala sma musu sabi en nen. A<br />
fositekstpeBijbelekarianenfu„YehovahGado”,na<br />
Genesis 2:4 pe wi e leisi „a tori fu a ten di hemel nanga<br />
grontapu meki”. A nen fu Gado ben skrifi wan<br />
tu leisi na tapu den plata ston pe den Tin Komando<br />
ben skrifi na tapu. A fosi komando di a gi, ben bigin<br />
so: „Mi na Yehovah un Gado” (Eks. 20:1-17). Didibri<br />
suku fu pori Bijbel, so taki wi no ben o kon sabi Gado<br />
nosoanenfuEn.MaYehovahnomekidatipasa.—Ps.<br />
73:28.<br />
3 Nanga yepi fu Bijbel Yehovah meki wi kon sabi<br />
den tru tori fu en. Na heri grontapu kerki e leri sma<br />
sani fu Gado di no tru. Ma wi breiti srefisrefi taki Yehovah<br />
e sori wi krin san tru! (Leisi Psalm 43:3, 4.) Furu<br />
libismadenadungru,mawieprisirifudiwiewaka<br />
na ini a leti fu Gado.—1 Yoh. 1:6, 7.<br />
WANGUDUDIWIMUSUKIBRIBUN<br />
4 Nofotronsmadielibinainiasrefikontrenabi<br />
den srefi fasi nanga den srefi gwenti `<br />
en den abi a srefifasifulibitu.Disiekonfudidenbigiwaneleriden<br />
yonguwan den sani dati. Ala den sani disi de leki gudu<br />
di den yonguwan e kisi fu den bigiwan. Te yu luku en<br />
bun, dan wi leki Yehovah Kotoigi kisi bigi gudu tu. Yehovah<br />
yepi en pipel fu frustan Bijbel, fu kon sabi suma<br />
1. SortubunYehovahdugilibisma?<br />
2. San na wan prenspari sani di Gado wani taki wi musu sabi<br />
fu en?<br />
3. San na wan tra sani di Gado e leri wi nanga yepi fu Bijbel?<br />
4, 5. Sortu bigi grani wi kisi na ini a yari 1931?<br />
3
Wi ben breiti nanga a nen „Yehovah Kotoigi”<br />
di wi kisi na a kongres fu 1931<br />
adetrutru `<br />
en san a o du na ini a ten di e<br />
kon.Boitidati,agiwiabigigranifutyari<br />
en nen.<br />
5 Wi kisi a nen dati na ini 1931 na wan<br />
kongresdihorinainiColumbus,Ohio,<br />
Amerkankondre. Tu letter ben skrifi na fesisei<br />
fu a programa di sma ben kisi gi a<br />
kongres. Furu sma ben pruberi fu kon sabi<br />
`<br />
san den letter disi ben wani taki en sonwanfudenbentakisrefidatidentuletter<br />
ben de den fosi letter fu den wortu „Yehovah<br />
Kotoigi”. Den wan di ben taki dati<br />
ben abi leti. Fosi, sma ben sabi wi leki Bijbel<br />
Ondrosukuman, ma sonde 26 yuli 1931<br />
wi bosroiti fu teki a nyun nen Yehovah Kotoigi.<br />
Wi ben breiti srefisrefi nanga a nen<br />
dati di teki puru na ini Bijbel. (Leisi Yesaya<br />
43:12.) Wan brada e fruteri: „Ala sma<br />
na a konmakandra ben e naki anu `<br />
en den<br />
ben e babari fu prisiri. Noiti mi o frigiti a<br />
sani dati.” Nowan tra kerkigrupu ben wani<br />
anendati,maGadoblesiwifudiwigebroiki<br />
a nen na ini den moro leki 80 yari<br />
baka dati. A de wan bigi grani fu de Yehovah<br />
Kotoigi!<br />
6 Bijbel e fruteri wi finifini fu Gado en<br />
futuboi di ben e libi na ini Bijbel ten. Den<br />
prensparitoridisidelekigududiGadogi<br />
wi tu. Fu eksempre, Bijbel e taki fu Abraham,<br />
Isak nanga Yakob. A no de fu taki<br />
dati den famiri-edeman disi ben e taki nanga<br />
den osofamiri fu den fa den ben kan<br />
plisiYehovah.Datimekianoefruwondru<br />
wi taki Yosef no du hurudu, fu di a no ben<br />
wani „sondu teige Gado” (Gen. 39:7-9).<br />
Den Kresten na ini a fosi yarihondro ben e<br />
leri makandra sani fu Gado tu. Fu eksempre,<br />
na apostel Paulus ben e leri den gemeente<br />
sani di abi fu du nanga na Avondmaal<br />
fu Masra (1 Kor. 11:2, 23). Den sani<br />
di skrifi na ini Bijbel e yepi wi na ini a ten<br />
disi fu anbegi Gado „nanga yepi fu a santa<br />
yeye `<br />
en nanga yepi fu san tru”. (Leisi Yohanes<br />
4:23, 24.) Bijbel kan yepi iniwan sma,<br />
ma wi leki a pipel fu Yehovah musu si a<br />
buku disi leki wan spesrutu gudu di Gado<br />
gi wi.<br />
7 Ete wan gudu di wi abi na ini a ten disi<br />
e kon na krin na ini den ondrofenitori di<br />
wi kan leisi na ini den buku nanga tijdschrift<br />
fu wi. Den ondrofenitori disi e sori<br />
taki ’Yehovah de na wi sei’ (Ps. 118:7). Den<br />
tori disi e gi wi a firi taki wi no de wi wawan,srefitesmaefrufolguwi.Wanfuden<br />
moro bigi gudu di Gado gi wi, na san a pramisi<br />
wi na ini Yesaya 54:17. Drape wi e leisi<br />
den moi wortu disi: „ ’Awinsi sortu fetisani<br />
sma meki fu feti nanga yu, a no o<br />
abi bun bakapisi. Yu o krutu iniwan sma di<br />
etakiogrifuyunafesikrutu.Disinaa<br />
gudu di den futuboi fu Yehovah kisi. Mi<br />
e si den leki reti-ati sma’, na so Yehovah<br />
taki.” Awinsi san Satan e du, a no o man<br />
pina wi fu t ˆ<br />
ego.<br />
6. Kariwantusanidiwisabinow `<br />
en di abi fu du<br />
nanga den gudu di Gado gi wi.<br />
7. SannawanmoisanidiGadopramisiwi?<br />
4 AWAKTITOREN
8 Satan pruberi fu puru Gado Wortu na<br />
pasi. A du ala sortu sani fu meki taki sma<br />
no kon sabi a nen fu Yehovah nanga den<br />
tru tori fu en. Ma Satan no man feti nanga<br />
Yehovah. Na artikel disi nanga a trawan di<br />
e kon na en baka o sori wi (1) fa Gado s<strong>org</strong>u<br />
taki Bijbel nanga a boskopu di de na ini<br />
no lasi gowe, (2) fa Yehovah s<strong>org</strong>u taki sma<br />
`<br />
konsabianenfuen, en (3) fa wi hemel<br />
Tatas<strong>org</strong>utakiwinainiatendisikonsabi<br />
san Bijbel e leri wi trutru.<br />
YEHOVAH SORGU TAKI<br />
TE NOW ETE WI ABI EN BIJBEL<br />
9 Na ini ala den yari di pasa Yehovah s<strong>org</strong>u<br />
taki Bijbel no lasi gowe. Wan Lomsu<br />
buku e taki dati na ini 1229 a Krutubangi<br />
fu Toulouse ben tapu a pipel fu leisi den<br />
Bijbel di ben skrifi na ini a tongo fu den.<br />
Den ben du disi fu di den ben wani tapu a<br />
wroko fu den Albigensen-sma nanga den<br />
Waldensen-sma. Na ini 1234 den Lomsusma<br />
hori wan konmakandra na Taragona,<br />
Spanyorokondre, pe den teki so wan bosroiti<br />
tu. A fesiman fu a konmakandra disi<br />
ben de Yakobus a Fosiwan. A fosi leisi di<br />
den heihei man fu Lomsu kerki kon bumui<br />
nanga a tori, ben de na ini a yari 1559.<br />
Na ini a yari dati Pawsu Paulus IV meki<br />
wan w `<br />
et pe a ben taki dati sma no ben mag<br />
mekiBijbelnainidentongofuapipel `<br />
en<br />
den no ben mag abi en tu, efu Pawsu no<br />
ben gi den primisi (Enciclopedia Cattolica).<br />
10 Sma du omeni sani fu puru Bijbel na<br />
pasi, ma Yehovah s<strong>org</strong>u taki dati no pasa.<br />
Na ini a yari 1382, John Wycliffe nanga<br />
wantumatifuenmekiafosiBijbelnaini<br />
Ingrisitongo. Wan tra man di vertaal Bijbel<br />
ben de William Tyndale di sma kiri na<br />
ini1536.Smaefruteritakididentaien<br />
`<br />
8. Sanwiolukunaininaartikeldisien<br />
na ini a<br />
wandiekonnaenbaka?<br />
9-11. San Yehovah du fu meki taki wi man leisi<br />
Bijbelnainiatendisi?<br />
na wan postu, a bari: „Masra opo den ai fu<br />
a kownu fu Ingrisikondre.” Baka dati den<br />
tyokro en kiri, dan den bron en.<br />
11 Na ini 1535, Miles Coverdale vertaal<br />
Bijbel na ini Ingrisitongo. Fu vertaal a<br />
Nyun Testamenti nanga den Bijbel buku<br />
Genesis te go miti Kroniki, Coverdale gebroiki<br />
a Bijbel fu Tyndale. Den tra pisi a<br />
vertaal komoto na Latijntongo `<br />
en fu a Doisritongo<br />
Bijbel di Martin Luther vertaal.<br />
NainiatendisiwibreititakiwiabiaBijbel—Nyun-Grontapuvertaling<br />
fu di a de soifri,<br />
a makriki fu frustan `<br />
en a makriki fu<br />
wroko nanga en na ini a preikiwroko. Nowan<br />
ogri yeye `<br />
en nowan libisma tirimakti<br />
o man puru Bijbel na pasi.<br />
YEHOVAH SORGU TAKI WI KON SABI EN NEN<br />
12 Yehovah s<strong>org</strong>u tu taki sma no puru<br />
en nen na ini ala Bijbel. A Nyun-Grontapuvertaling<br />
na wan moi eksempre fu disi.<br />
12. Fa a Nyun-Grontapuvertaling yepi sma fu kon<br />
sabi a nen fu Gado?<br />
Man leki Tyndale dede fu Gado Wortu ede<br />
From Foxe’s Book of Martyrs<br />
15 FEBRUARI 2013 5
Na fesisei fu a Bijbel disi wan pisi de di<br />
nen „Wan tu wortu na fesi”. Drape skrifi:<br />
„A moro prenspari sani na ini a Bijbel disi<br />
na taki wi poti a nen fu Gado baka na ini<br />
denBijbeltekstpeabenmusude.Wigebroiki<br />
a nen ’Yehovah’ soleki fa sma sabi<br />
en na ini Sranantongo. Na ini den Hebrew<br />
`<br />
Buku fu Bijbel a skrifi 6973 leisi en na ini<br />
denKrestenGrikiBukufuBijbelaskrifi<br />
237 leisi.” Now a Nyun-Grontapuvertaling de<br />
fu feni na ini moro leki 116 tongo `<br />
en moro<br />
leki 178.545.862 fu a buku disi meki kaba.<br />
13 SensidiGadomekilibismadensabi<br />
a nen fu en. Adam nanga Eva ben sabi a<br />
nen dati tu. Bijbel e sori taki Eva ben kari a<br />
nen fu Gado. Baka a Frudu, Noa en manpikin<br />
Kam sori taki a no ben abi lespeki gi en<br />
papa.DatimekiNoataki:„BlesifuYehovah,<br />
a Gado fu Sem. Meki Kanan [a manpikin<br />
fu Kam] tron wan srafu fu Sem” (Gen.<br />
4:1; 9:26). Gado srefi ben taki: „Mi na Yehovah.<br />
Dati na mi nen. Mi no o meki wan<br />
tra sma kisi a glori di mi musu kisi.” A ben<br />
taki tu: „Mi na Yehovah. Nowan trawan no<br />
de.Boitimi,nowanGadonode”(Yes.42:8;<br />
45:5). Yehovah s<strong>org</strong>u taki a nen fu en no<br />
lasi gowe `<br />
en a meki sma na heri grontapu<br />
konsabianendati.Wiesienlekiwanbigi<br />
granifugebroikianenfuYehovah `<br />
en fu de<br />
Kotoigi fu en. Na so wi e sori ala sma taki<br />
wi e „pr `<br />
eise a nen fu wi Gado”.—Ps. 20:5.<br />
14 AnonainiBijbelwawanwiefenia<br />
nenfuGado.Fueksempre,lukusanskrifi<br />
na tapu a Moab-ston di den feni na Diban<br />
(Dibon), di de 21 kilometer owstusei fu<br />
a Dede Se. A ston e taki fu Kownu Omri<br />
`<br />
fu Israel en a e fruteri san Kownu Meisa<br />
fu Moab taki, baka di a feti nanga Israel<br />
(1 Kow. 16:28; 2 Kow. 1:1; 3:4, 5). A moi<br />
fu si taki den fo Hebrew letter fu a nen<br />
13. FusanedewikantakidatismasabiGadonen<br />
sensidiamekilibisma?<br />
14. PewikanfenianenfuGadotu,boitinaini<br />
Bijbel?<br />
fu Gado, di sma e kari a Tetragrammaton,<br />
skrifi tu na tapu a ston disi. Den fo Hebrew<br />
letter disi ben de tu na ini den Lakis-brifi.<br />
Den brifi disi ben skrifi na tapu pisipisi<br />
brokoprapidismafeninainiIsrael.<br />
15 Den fosi sma di vertaal Bijbel ben s<strong>org</strong>ututakiGadonennolasigowe.Nainia<br />
pisi ten fu 607 te go miti 537 fosi Krestes,<br />
den Dyu ben de na ini katibo na Babilon.<br />
Baka di den komoto na katibo, furu fu den<br />
no drai go baka na Yuda nanga Israel. Na ini<br />
a di fu dri yarihondro fosi Krestes, furu Dyu<br />
ben e libi na Aleksandria na ini Egepte. Den<br />
Dyu dati ben abi den Hebrew buku fu Bijbel<br />
fanowdu na ini Grikitongo fu di furu sma na<br />
atendatibenetakiatongodisi.Nainiadi<br />
fu tu yarihondro fosi Krestes, den kaba vertaal<br />
den Hebrew buku fu Bijbel na ini Grikitongo.<br />
Den kari a Bijbel disi a Septuaginta.<br />
Na ini sonwan fu den kopi fu a Septuaginta,<br />
anenfuYehovahskrifinainiHebrewtongo.<br />
16 A nen fu Gado skrifi tu na ini a Bay<br />
Psalm Buku di ben meki na ini 1640. A abi<br />
denPsalmnainidismavertaalfuHebrewtongo<br />
go na ini Ingrisitongo. Disi na a fosi<br />
bukudikonnadoronainidenkontren<br />
fu Amerkankondre di den Ingrisiman ben e<br />
tiri.NainiPsalm1:1,2abukudisiekaria<br />
nen fu Gado nen. Drape a e taki dati wan<br />
„blesi man” no e teki a rai fu ogrisma, „ma a<br />
eangrifuaw `<br />
et fu Iehovah”. Efu yu wani sabi<br />
moro fu Gado nen, dan luku a brochure di<br />
nen De Goddelijke Naam die eeuwig zal blijven<br />
bestaan (AnenfuGadodisatanfut ˆ<br />
ego).<br />
YEHOVAH SORGU TAKI WI KAN KON SABI<br />
DEN TRU LERI FU BIJBEL<br />
17 Nanga prisiri wi e dini „Yehovah, a<br />
Gado di no e fruteri lei” (Ps. 31:5). Wan<br />
15. San na a Septuaginta `<br />
en fu san ede sma<br />
meki en?<br />
16. FaaBayPsalmBukugebroikianenfuGado?<br />
17, 18. (a) O ten wi kan taki dati wan sma no e<br />
lei? (b) San na „den tru leri fu a bun nyunsu”?<br />
6 AWAKTITOREN
smadinoefruterilei,nawansmadietaigi<br />
yu krin fa sani de trutru. A Hebrew wortu<br />
nanga a Griki wortu di vertaal na ini Bijbel<br />
nanga „no e fruteri lei” noso nanga „san<br />
tru”, abi fu du nanga sani di reti, sani di de<br />
so trutru nanga sani di yu kan frutrow.<br />
18 Yehovah s<strong>org</strong>u taki wi kan kon sabi<br />
den tru leri fu Bijbel `<br />
en a meki taki moro<br />
nanga moro sma kon sabi den leri disi<br />
(2 Yoh. 1, 2). Safrisafri wi e kon frustan<br />
den tru leri fu Bijbel moro bun, fu di „a<br />
pasi fu den reti-ati sma de leki a leti di e bigin<br />
sk `<br />
ein na musudei. Safrisafri a e kon<br />
moro krin, teleki a de leki a brenki leti fu<br />
son na mindridei” (Odo 4:18). A no de fu<br />
taki dati wi e agri nanga Yesus di ben taigi<br />
Gado na ini begi: „Yu wortu e taki san tru”<br />
(Yoh. 17:17). Na ini a Wortu fu Gado wi<br />
kanfeni„dentrulerifuabunnyunsu”<br />
(Gal. 2:14). Dati na ala den sani di tru Kresten<br />
e bribi. Wan tu fu den leri disi abi fu<br />
du nanga a nen fu Yehovah, a reti di a abi<br />
fudeaMoroHeiTiriman,afrulusu-ofrandi<br />
fu Yesus, na opobaka, nanga a Kownukondre.MekiwigolukunowfaGados<strong>org</strong>u<br />
taki den tru tori disi no lasi gowe, aladi<br />
Satanduomenimuitifumekitakismano<br />
kon sabi den.<br />
SATAN NO BEN WANI MEKI SMA<br />
KON SABI DEN TRU TORI FU BIJBEL,<br />
MA YEHOVAH TAPU EN<br />
19 BakaaFrudusmabenabiwanodo<br />
e taki: „Neleki Nimrod, wan kefalek ontiman<br />
di opo ensrefi teige Yehovah” (Gen.<br />
10:9). Nimrod ben e gens Yehovah Gado.<br />
Yu kan taki dati a ben e anbegi Satan `<br />
en<br />
taki a ben de leki den gensman na ini Yesus<br />
ten. Yesus ben taki fu den: „Didibri na<br />
un tata `<br />
`<br />
Babel nanga tra foto di ben de na mindri<br />
Tigris-liba nanga Eufraat-liba (Gen. 10:10).<br />
A kan taki na en ben taigi sma fu bow<br />
a foto Babel nanga a toren fu en na ini<br />
2269 fosi Krestes. Yehovah ben wani taki<br />
libisma ben musu go libi na heri grontapu,<br />
ma den sma di bow a foto taki: „Kon! Meki<br />
wi bow wan foto gi wisrefi nanga wan toren<br />
di e doro te na hemel en meki wi gi<br />
wisrefi biginen. Dan wi no abi fu libi panyapanya<br />
na heri grontapu.” Toku den ben<br />
abi fu tapu nanga a wroko fu den, fu di<br />
Gado„bruyaatongofualadensmadiben<br />
e libi na grontapu”, dan a panya den go na<br />
ala sei fu grontapu (Gen. 11:1-4, 8, 9). Efu<br />
na Satan ben meki a sani disi pasa, fu di<br />
a ben wani taki ala sma ben musu tan na<br />
w<br />
enunuwanidudensanidiuntata<br />
wani...Adraibakagisantru.”—Yoh.8:44.<br />
20 A kontren di Nimrod ben e tiri ben de<br />
19, 20. (a) Suma ben de Nimrod? (b) San libisma<br />
nainiatenfuenbensukufudu?<br />
ánpresifuanbegiennomo,dansanino<br />
wakalekifaabenwani.Nainialadendusundusun<br />
yari di pasa, Yehovah s<strong>org</strong>u taki<br />
Satannobenmantapusmafukonsabia<br />
tru anbegi. Na presi fu dati wi e si taki dei<br />
fu dei moro nanga moro sma e anbegi Yehovah.<br />
21 Noiti a ben de so trutru taki falsi bribibenomantyariwankabakonnaatru<br />
anbegi. Fu san ede? Fu di wi Gran Leriman<br />
s<strong>org</strong>u taki en Wortu nanga en nen no lasi<br />
gowe `<br />
en taki wi kon sabi den tru leri fu Bijbel<br />
(Yes. 30:20, 21). Te wi e anbegi Gado<br />
soleki fa a wani, dan disi e gi wi prisiri.<br />
Ma dati wani taki dati wi musu bribi soso<br />
den tru tori fu Bijbel, taki wi musu frutrow<br />
na tapu Yehovah `<br />
en taki wi musu meki en<br />
santa yeye tiri wi.<br />
22 Na ini a tra artikel wi o luku pe son falsi<br />
leri komopo. Wi o si taki Bijbel e sori<br />
krin fu san ede den no tru `<br />
en wi o si tu taki<br />
a de wan bigi grani taki Yehovah leri wi san<br />
tru. Wi breiti srefisrefi taki a gi wi ala den<br />
gudu disi.<br />
21, 22. (a) Fu san ede falsi bribi no ben man tyariwankabakonnaatruanbegi?(b)Sanwioluku<br />
na ini a tra artikel?<br />
15 FEBRUARI 2013 7
’Gado poti prakseri<br />
na den sma di no de<br />
Dyu, fu puru wan pipel<br />
na den mindri di<br />
musu tyari en nen.’<br />
—TORI 15:14.<br />
SAN YU BEN O PIKI?<br />
�����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������<br />
Kari wan kerkileri di no e kruderi<br />
`<br />
nanga Bijbel en fruteri fa Gado<br />
yepi wi fu no bribi a leri disi.<br />
�����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������<br />
Fa Gado frulusu wi fu sondu nanga<br />
dede?<br />
�����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������<br />
Fu san ede yu feni taki Yehovah<br />
abiaretifutirilibisma `<br />
en fu san<br />
ede wi musu tan dini en?<br />
YU EWARDERI<br />
DEN GUDU DI<br />
GADO GI WI?<br />
NA WAN prenspari konmakandra di a tiri skin hori<br />
na Yerusalem na ini a yari 49, a disipel Yakobus ben<br />
taki: „Simeon [Petrus] fruteri finifini fa Gado bigin poti<br />
prakseri na den sma di no de Dyu, fu puru wan pipel<br />
na den mindri di musu tyari en nen. Den wortu fu den<br />
Profeiti e agri nanga disi, soleki fa a skrifi: ’Te den sani<br />
disi pasa, dan mi o drai kon baka fu bow a broko kampu<br />
fu David baka. Mi o meki a brokopresi disi kon bun<br />
baka `<br />
en mi o meki a tanapu leti-opo. Na so den wan di<br />
tan abra fu a pipel disi kan suku Yehovah fayafaya, makandra<br />
nanga ala trakondre sma di e tyari mi nen, na<br />
soYehovahtaki,aGadodiedudensanidisidisma<br />
sabi sensi owruten.’ ”—Tori 15:13-18.<br />
2 A „kampu fu David” na den bakapikin fu en di tron<br />
kownu. A kampu dati broko fadon di Gado puru SedekialekialastikownufuYuda(Amos9:11).Maaprofeititori<br />
e sori tu taki a „kampu” ben o bow baka te Yesus,<br />
wan bakapikin fu David, ben o kon fu tiri leki t ˆ<br />
ego<br />
Kownu (Esek. 21:27; Tori 2:29-36). Yakobus ben sori tu<br />
taki a profeititori fu Amos ben kon tru di Gado salfu<br />
DyunangasmadinodeDyufukantirilekikownuna<br />
hemel makandra nanga Yesus. Na ini a ten disi wan tu<br />
salfuwan de ete di e wroko makandra nanga milyunmilyun<br />
„tra skapu” fu Yesus fu fruteri sma den tru tori<br />
fu Bijbel leki futuboi fu Yehovah.—Yoh. 10:16.<br />
A PIPEL FU YEHOVAH E KISI HEBI TESI<br />
3 DidenBabilonsmatyaridenDyugonaBabilonleki<br />
katiboman, a ben de krin taki a „kampu fu David” ben<br />
broko fadon. A foto Babilonia ben lai falsi bribi. Sobun,<br />
1, 2. (a) San ben de a „kampu fu David” `<br />
en fa den ben bow en<br />
baka?(b)Sumanainiatendisiewrokomakandralekifutuboi<br />
fu Yehovah?<br />
3, 4. San yepi Yehovah en pipel fu tan abi wan tranga bribi di<br />
den ben de na Babilon?<br />
8 AWAKTITOREN
fa Gado pipel ben kan tan dini en na ini<br />
den70yarididenbenodenakatibonaini<br />
afotodatifu607tegomiti537bifoKrestes?<br />
We, den tan dini Gado, neleki fa Yehovah<br />
en pipel na ini a ten disi man tan<br />
dini Gado na ini wan grontapu di Satan e<br />
tiri (1 Yoh. 5:19). Ala den gudu di Yehovah<br />
gi den futuboi fu en yepi den fu tan gi yesi<br />
na en.<br />
4 Wan fu den prenspari gudu di Gado gi<br />
wi, na Bijbel. Den Dyu di ben de na katibo<br />
na ini Babilon no ben abi a heri Bijbel. Ma<br />
den ben sabi a W `<br />
et di Gado gi Moses `<br />
en<br />
den ben sabi den Tin Komando. Den ben<br />
sabi den singi di ben abi fu du nanga Sionbergi<br />
`<br />
`<br />
en den ben sabi furu fu den odo di Salomo<br />
ben skrifi. Den ben sabi tu sortu sani<br />
miti Yehovah en futuboi fu owruten. Den<br />
Dyu katiboman disi bigin krei srefi di den<br />
prakseri Sion, a presi pe den ben komoto,<br />
en den no frigiti Yehovah. (Leisi Psalm 137:<br />
1-6.) Na den sani dati yepi den fu no lasi<br />
bribi, aladi den ben de na Babilon, wan presi<br />
di ben lai falsi bribi `<br />
en pe furu sma ben<br />
e horibaka gi den falsi bribi disi.<br />
ALERIDIETAKIDATIGADONADRISMA<br />
NA INI WÁN,ANOWANNYUNSANI 5 Densmafuowrutenbenabiagwenti<br />
fu anbegi grupu fu dri gado di den ben e<br />
si leki wán. Wan fu den prenspari grupu<br />
fudrigadodidenBabilonsmabeneanbegi,bendeamun-gadoSin,ason-gadoSyamas<br />
nanga Istar, na umagado di den ben e<br />
begi fu kisi pikin `<br />
gado, ma a mama. A papa den ben si leki a<br />
masra fu na umagado nomo” (New Larousse<br />
Encyclopedia of Mythology). Wan fu den<br />
grupu fu gado di den Egeptesma ben e anbegi,<br />
na a di fu a gado Osiris, na umagado<br />
Isis nanga Horus, a manpikin fu den.<br />
6 DenKrestenkerkiebribitutakiGado<br />
na dri sma na ini wán. Den kerki fesiman e<br />
taki dati a Tata, a Manpikin nanga a santa<br />
yeye na wán Gado. Ma a leri disi e gi Yehovah<br />
porinen, fu di a kan meki sma prakseri<br />
taki Gado wawan no abi makti, fu di a de<br />
wan pisi nomo fu wán gado. A pipel fu Yehovahnoebribiafalsileridisifudiden<br />
eagrinangaBijbeldietaki:„Yehovahwi<br />
Gado na wán Yehovah” (Deut. 6:4). Yesus<br />
bentakiasrefisanidisi<br />
en fu yepi den fu wini feti.<br />
Na ini Egepte fu owruten den ben anbegi<br />
difrentigrupufudrigado:wanpapa,wan<br />
mama nanga wan manpikin. Wan buku e<br />
taki dati den Egeptesma „ben e si den dri<br />
gado disi leki wán gado. Ma nofo tron den<br />
no ben si a papa leki a moro prenspari<br />
5. Den Babilonsma nanga den Egeptesma ben e<br />
anbegi grupu fu dri gado. Gi wan tu eksempre fu<br />
dati.<br />
`<br />
en ala tru Kresten<br />
e bribi san Yesus taki.—Mark. 12:29.<br />
7 A leri di e taki dati Gado na dri sma na<br />
ini wán no e kruderi kwetikweti nanga san<br />
Yesus ben taigi den disipel fu en na Mateyus<br />
28:19. Drape a taki: „Go na sma fu ala<br />
kondre `<br />
en meki den tron disipel. Dopu den<br />
na ini a nen fu a Tata, fu a Manpikin, `<br />
en fu<br />
a santa yeye.” Efu wan sma wani teki dopu<br />
leki wan tru Kresten `<br />
en a wani tron wan Kotoigi<br />
fu Yehovah, dan a musu bribi taki Yehovah,aTata,naamoroheiGado.Amusu<br />
bribi tu taki Yesus na Gado Manpikin `<br />
`<br />
`<br />
en<br />
taki a kon na grontapu fu gi en libi leki wan<br />
lusu-paiman. Boiti dati, a musu bribi taki a<br />
santa yeye na a krakti di Gado e gebroiki fu<br />
du sani en taki a no de wan pisi fu wan<br />
gado (Gen. 1:2). Efu wan sma e tan bribi<br />
taki Gado na dri sma na ini wán, dan a no<br />
man teki dopu fu di a no gi ensrefi abra na<br />
Yehovah Gado na a yoisti fasi. Wi breiti taki<br />
wan fu den gudu di Gado gi wi, na taki a<br />
sori taki en a no dri sma na ini wán en taki<br />
na pori a leri disi e pori Gado nen nomo!<br />
6. Fu san ede a pipel fu Yehovah no e bribi taki<br />
Gado na dri sma na ini wán? 7. San wan sma musu bribi fu Gado, fosi a kan<br />
teki dopu leki wan tru Kresten?<br />
15 FEBRUARI 2013 9
AFKODREI<br />
8 SmanainiBabilonianobenebribi<br />
nomo na ini den someni gado fu den, ma<br />
den ben e bribi tu na ini ogri yeye `<br />
en den<br />
ben e du afkodrei. Wan buku e taki dati<br />
den Babilonsma ben e bribi taki ogri yeye<br />
ben abi a makti fu pina sma `<br />
en fu meki den<br />
kon siki. Ala yuru den sma ben e begi den<br />
gado fu den fu kibri den gi ogri yeye (The<br />
International Standard Bible Encyclopaedia).<br />
9 Baka di den Dyu go na katibo na Babilon<br />
furu fu den bigin bribi sani di no ben<br />
e kruderi nanga Bijbel. Fu eksempre, den<br />
Grikisma ben e bribi taki ogri yeye kan du<br />
bun nanga ogri. Te fu kaba den Dyu bigin<br />
bribi a sani disi tu. Ma Gado e leri wi taki<br />
afkodrei no bun. Wi no musu abi noti fu du<br />
nanga en, fu di a no feni en bun kwetikweti<br />
(Yes. 47:1, 12-15). Sani o go bun nanga wi,<br />
te wi tan fara fu afkodrei soleki fa Gado leri<br />
wi.—Leisi Deuteronomium 18:10-12; Openbaring<br />
21:8.<br />
10 Neleki fa den sma fu Babilon ben e<br />
duafkodrei,nasofurukerkismanainia<br />
ten disi e du afkodrei. Dati meki Bijbel e<br />
kari ala den falsi bribi, Babilon a Bigiwan<br />
(Openb. 18:21-24). Wan buku e taki dati<br />
Babilon a Bigiwan a no wán kownukondre<br />
noso wán kulturu nomo. Na afkodrei fu<br />
Babilon de fu feni na ala kondre `<br />
en a de<br />
sensi owruten kaba (The Interpreter’s Dictionary<br />
of the Bible). Na ini a ten disi Babilon<br />
a Bigiwan de ete `<br />
en a lai afkodrei, na anbegi<br />
fu falsi gado nanga tra bigi sondu. Ma<br />
heriesiaokisipori.—Leisi Openbaring 18:<br />
1-5.<br />
8. Fa den Babilonsma ben e prakseri fu den gado<br />
nanga den ogri yeye?<br />
9. (a) Fa a du kon taki furu fu den Dyu bigin bribialasortufalsilerididenbendenakatibonaBabilon?<br />
(b) Fa Yehovah e yepi wi fu tan fara fu afkodrei?<br />
10. Sanwikantakifudensanidismaedunaini<br />
Babilon a Bigiwan `<br />
en fu den kerkileri fu den?<br />
11 Yehovah ben taki: „Mi e tegu gi na afkodrei<br />
fu unu” (Yes. 1:13). Na ini a di fu<br />
19 yarihondro furu sma ben e du afkodrei.<br />
Dati meki a tijdschrift Zion’s Watch Tower<br />
fumei1885bentaki:„Smaebribitaki<br />
dedesma e libi go doro na wan tra presi.<br />
A denki disi a no wan nyun sani. Sma fu<br />
owrutenbenebribiasanidisikaba `<br />
en a<br />
ben de a rutu fu ala den tori di den e fruteri<br />
fu den gado fu den.” A tijdschrift ben<br />
taki tu dati ogri yeye e du neleki den na dedesmadiepruberifutakinangadensma<br />
di de na libi. Na so ogri yeye ben man abi<br />
krakti na tapu a denki nanga a libi fu bun<br />
furu libisma. Wan owru brochure� fu wi<br />
ben warskow sma tu gi afkodrei, neleki fa<br />
trabukudiwikisinainiatendisiwarskow<br />
wi gi a sani disi.<br />
A SILI FU DEN DEDEWAN DE NA<br />
DEDEKONDRE PE DEN E NYAN PINA?<br />
12 „Ala den sma di kon sabi a tru leri”<br />
kanpikinaaksidisi(2Yoh.1).Wieagritu<br />
nanga san Salomo ben taki: „Wan dagu di<br />
de na libi, betre moro wan lew di dede. Den<br />
libiwan sabi taki den o dede. Ma den dedewannosabinotinoti...Alasanyuanufeni<br />
fu du, du dati nanga ala yu krakti, bika na<br />
iniGrebi,apresipeyuogo,smanoewroko,<br />
den no e prakseri, den no sabi sani `<br />
en<br />
den no abi koni.”—Preik. 9:4, 5, 10.<br />
13 Yehovah ben taigi den Dyu san e pasa<br />
nanga den dedewan. Ma di den legreedeman<br />
fu Aleksander a Bigiwan prati Grikikondre<br />
gi densrefi, dan den ben wani<br />
� AbrochuredisinenWhat Say the Scriptures About<br />
Spiritism? (San Bijbel e taki fu afkodrei?) A kon na doro<br />
na ini 1897, ma wi no e meki en moro.<br />
11. Fa den buku nanga tijdschrift fu wi ben warskow<br />
wi gi afkodrei?<br />
12. San Gado ben meki Salomo taki fu den dedewan?<br />
13. Fa a du kon taki den Dyu teki a kulturu nanga<br />
a bribi fu den Grikisma abra?<br />
10 AWAKTITOREN
meki Yuda nanga Siria tron wán kondre.<br />
DatimekidenlerismaabribinangaakulturufudenGrikisma.Sensiatendati,den<br />
Dyu kon bribi tu taki libisma abi wan sili di<br />
no man dede `<br />
en taki wan dedekondre de<br />
pe dedewan e nyan pina. Den Grikisma a<br />
no den fosi sma di kon nanga a leri disi.<br />
Wan buku e taki dati den Babilonsma ben<br />
e leri sma kaba taki wan dedekondre de pe<br />
wan lo takru sani e pasa. Den ben e bribi<br />
taki makti gado nanga ogri yeye e tiri drape<br />
`<br />
en taki den e pina dedesma (The Religion<br />
of Babylonia and Assyria). A de krin taki<br />
den Babilonsma ben e bribi taki libisma abi<br />
wansilidinomandede.<br />
14 A reti-ati man Yob no ben abi Bijbel,<br />
ma toku a ben sabi san e pasa nanga den<br />
dedewan trutru. A ben sabi tu taki Yehovah<br />
na wan lobi-ati Gado di ben o angri fu gi en<br />
wan opobaka te a ben o dede (Yob 14:13-<br />
15). Abraham ben e bribi tu na ini na opo-<br />
14. San Yob nanga Abraham ben sabi fu den dedewan<br />
`<br />
en fu na opobaka?<br />
„Yehovah wi Gado<br />
na w ´<br />
an Yehovah.”<br />
—Deut. 6:4.<br />
baka. (Leisi Hebrewsma 11:17-19.) Fu di<br />
wan sma di no man dede, no man kisi wan<br />
opobaka, meki den man disi di ben e dini<br />
Gado, no ben e bribi taki libisma abi wan<br />
sili di no man dede. A no de fu taki dati na<br />
a yeye fu Gado yepi Yob nanga Abraham fu<br />
frustan san e pasa nanga den dedewan. A<br />
yepi den tu fu bribi taki dedesma o kon na<br />
libi baka. A sani disi tru `<br />
en a de wan fu den<br />
gudu di Gado gi wi.<br />
’A LUSU-PAIMAN DI E TYARI FRULUSU KON’<br />
PRENSPARIGIWI<br />
15 Wi breiti taki Gado leri wi fa a o frulusuwifuadedenangaasondudiwikisifu<br />
Adam(Rom.5:12).WikonsitutakiYesus<br />
„no kon fu sma dini en, ma a kon fu dini<br />
sma `<br />
en fu gi en libi leki wan lusu-paiman<br />
fu frulusu furu sma” (Mark. 10:45). A bun<br />
fu sabi taki ’Krestes Yesus pai wan lusu-paiman<br />
di e tyari frulusu kon’.—Rom. 3:22-24.<br />
16 Dyu nanga trakondre sma fu a fosi<br />
15, 16. Fa Gado frulusu wi fu sondu nanga dede?<br />
Fa Gado yepi wi fu no teki falsi bribi abra?<br />
„Mi e tegu gi na<br />
afkodrei fu unu.”<br />
—Yes. 1:13.<br />
„Den dedewan<br />
no sabi notinoti.”<br />
—Preik. 9:5, 10.
yarihondro ben musu sori berow fu den<br />
sondufuden `<br />
en den ben musu bribi na ini<br />
a frulusu-ofrandi fu Yesus. Efu den no ben<br />
odudati,dandennobenokisipardonfu<br />
den sondu fu den. Na so a de tu na ini a ten<br />
disi (Yoh. 3:16, 36). Efu wan sma wani bribi<br />
den falsi leri, soleki a leri di e taki dati<br />
Gado na dri sma na ini wán noso a leri di<br />
e taki dati libisma abi wan sili di no man<br />
dede, dan a sma dati no man kisi wini fu<br />
a lusu-paiman. Ma wi sabi fa sani de trutru.<br />
Wi leri taki Gado en lobi Manpikin „pai<br />
wan lusu-paiman fu fri wi. Sobun, wi kisi<br />
pardonfuwisondu.”Datimekiwikankisi<br />
wini fu a lusu paiman.—Kol. 1:13, 14.<br />
TAN DINI YEHOVAH!<br />
17 Tra gudu de ete di Gado gi wi. A leri<br />
widentrutorifuBijbel,aleriwifawileki<br />
en futuboi musu tyari wisrefi `<br />
en a blesi wi.<br />
Someni yari kaba, den Jaarboek fu wi e fruterispantorifudensanidiwilekiYehovah<br />
Kotoigi e du na heri grontapu. Te wi wani<br />
sabimorofuahistoriafuGadopipel,dan<br />
wikanlukudenvideodinenJehovah’s Getuigen<br />
— Geloof in actie, Pisi 1 nanga 2. Wi<br />
kan leisi fu dati tu na ini a buku di nen<br />
Jehovah’s Getuigen — Verkondigers van Gods<br />
Koninkrijk (Yehovah Kotoigi—Preikiman fu<br />
Gado Kownukondre). Na ini den tijdschrift<br />
fu wi, wi kan leisi moi ondrofenitori fu wi<br />
Kresten brada nanga sisa. Den tori dati e gi<br />
wi furu deki-ati.<br />
18 AbunfusabiahistoriafuYehovahen<br />
<strong>org</strong>anisâsi, neleki fa a ben bun taki a pipel<br />
Israel ben sabi fa Gado puru den na Egepte<br />
(Eks. 12:26, 27). Moses ben si sortu kefalek<br />
sani Gado du. Sobun, di a kon owru a<br />
taigi den Israelsma: „Memre den dei fu owruten.<br />
Prakseri ala den yari di pasa, a ten fu<br />
den afo fu unu. Aksi un papa meki den fru-<br />
17, 18. (a) Fa wi kan leri moro fu a historia fu YehovahKotoigi?(b)Sortuwiniwiekisitewikon<br />
sabiahistoriafuwi?<br />
teri unu, aksi den owru man meki den fruteri<br />
unu” (Deut. 32:7). Wi leki ’a pipel fu Yehovah<br />
`<br />
en den skapu di de na den weigron<br />
fu en’ breiti fu pr `<br />
eise Gado `<br />
en fu fruteri ala<br />
sma sortu bigi sani a du (Ps. 79:13). Iya, a<br />
bun fu kon sabi a historia fu wi, fu leri wan<br />
sani fu dati `<br />
en fu luku san wi o du na ini a<br />
ten di e kon.<br />
19 Wi breiti taki wi no de na dungru, ma<br />
taki Gado leri wi den tru tori fu Bijbel (Odo<br />
4:18,19).Sobun,mekiwistuderiGado<br />
Wortu fayafaya `<br />
en meki wi du ala muiti fu<br />
fruteri trawan den tru tori disi. Meki wi de<br />
leki a psalm singiman di ben e pr `<br />
eise Yehovah,<br />
a Moro Hei Masra, nanga den wortu<br />
disi: „Mi o fruteri den fu a retidu fu yu, iya,<br />
aretidufuyuwawan.MiGado,yugimileri<br />
sensidimiyongu `<br />
en te now ete mi e fruteri<br />
sma fu den bigi sani di yu du. Mi Gado,<br />
mi e begi yu, awinsi mi kon owru `<br />
en awinsi<br />
ala mi ede-wiwiri kon weti, no gowe libi<br />
mi. Gi mi na okasi fosi fu fruteri den sma<br />
di musu kon ete fu a makti fu yu, iya, gi<br />
mi na okasi fosi fu fruteri ala den sma di<br />
musu kon ete, fu a bigi makti fu yu.”—Ps.<br />
71:16-18.<br />
20 Te wi e tan dini Yehovah, dan wi e sori<br />
taki wi e bribi taki a abi a reti fu tiri libisma<br />
`<br />
en taki na en wawan wi musu anbegi(Openb.4:11).Asantayeyefueneyepi<br />
wi fu preiki a bun nyunsu gi den safri-ati<br />
sma, fu tai den soro fu den wan di e firi brokosaka<br />
`<br />
en fu trowstu ala den sma di e sari<br />
(Yes. 61:1, 2). Noiti Satan o kisi na okasi fu<br />
basiGadopipelnosofubasialatrasma.Wi<br />
breiti nanga den gudu di Yehovah gi wi `<br />
en<br />
noti no man tapu wi fu tan dini en `<br />
en fu<br />
pr `<br />
eise en leki a Moro Hei Masra fu ala ten.<br />
—Leisi Psalm 26:11; 86:12.<br />
19. Sanwimusudu,nowdiwikonsabidentru<br />
tori fu Bijbel?<br />
20. (a)SanwiesoritewietandiniYehovah?<br />
(b) Fu san ede yu feni taki Yehovah abi a reti fu tiri<br />
libisma `<br />
en fu sma anbegi en?<br />
12 AWAKTITOREN
Den waktiman fu Grankownu<br />
eyereaboskopufuGado<br />
Adeayari59.Srudatidiwerifualangapasididentekietyariwantu<br />
strafuman kon na Rome. Den e pasa Porta Kapena-portu go na ini a foto.<br />
Na oso fu Grankownu Nero de na tapu Palatinus-bergi. Srudati e hori wakti<br />
drape. Den feti-owru fu den kibri na ondro a skowrudyakti fu den.� Yulius,<br />
wan legre-edeman fu 100 srudati, e waka pasa wan bigi pren na ini<br />
Rome, makandra nanga den strafuman fu en. Baka dati den e kren Fiminal-bergi,<br />
dan den e pasa wan bigi dyari nanga furu altari fu den gado fu<br />
den Romesma. Den e pasa wan pren tu pe srudati e oefen fu go feti.<br />
WanfudenstrafumannaaapostelPaulus.Wantumunnafesi,Paulus<br />
ben de na ini wan sipi di wan bigi winti bigin wai. A se ben kon krasi `<br />
en a<br />
ben e wai a sipi go-kon. Ne wan engel fu Gado taigi en: „Yu musu tanapu<br />
na fesi Grankownu” (Tori 27:24). A sani di na engel taki o pasa trutru? Now<br />
di a de na ini Rome, a e drai luku a mamafoto fu a Gran Kownukondre. A<br />
musu fu de taki a e memre san Masra Yesus ben taigi en na ini a Toren fu<br />
Antonia na Yerusalem. Yesus ben taki: „Hori deki-ati! Bika neleki fa yu fruteri<br />
den sma na ini Yerusalem finifini fu mi, na so yu musu fruteri sma na<br />
iniRomefumitu.”—Tori23:10,11.<br />
Kande Paulus e tan tanapu fu luku Kastra Pretoria, wan bigi fortresi nanga<br />
hei skotu fu redi ston. Na tapusei fu den skotu yu ben abi toren tu. Srudati<br />
di e wroko leki waktiman fu Grankownu e libi drape, makandra nangadenfotoskowtu.Dusundusunsrudatibenkantandrape.Naatendati<br />
12 bigi grupu� srudati di ben e hori wakti gi Grankownu ben de drape,<br />
� Lukuafakidinen„DensrudatidibenehoriwaktinainiatenfuGrankownuNero”.<br />
� Den grupu dati no ben abi moro leki 1000 srudati.<br />
Waktiman fu Grankownu.<br />
Smadenkitakiaprenkidisi<br />
bendefosinatapuwanpostu<br />
fu a portu fu Klawdiyus di den<br />
meki na ini a yari 51<br />
15 FEBRUARI 2013 13<br />
� RMN-Grand Palais/Art Resource, NY
Courtesy Classical<br />
Numismatic Group,<br />
Inc./cngcoins.com<br />
Amonidisinafuafosiyarihondro.<br />
Alegrekampufudenwaktimanfu<br />
Grankownu de na en tapu<br />
Den srudati di ben e hori wakti<br />
na ini a ten fu Grankownu Nero<br />
Den srudati di ben e hori wakti gi Grankownu<br />
ben sweri fu opo feti gi<br />
Grankownu nanga en osofamiri. Te den<br />
ben e go feti, dan den ben e waka nanga<br />
tiki pe den ben fasi prenki fu a grankownu<br />
na tapu. Den ben abi skelt tu. Nofo<br />
tron den skelt disi ben abi a prenki fu<br />
wankruktuterefudidatibendeastarigrupufuGrankownuTiberius.Den<br />
waktiman fu Grankownu ben musu s<strong>org</strong>u<br />
tu taki sani go bun na den wega `<br />
en na<br />
den komedi-oso `<br />
en den ben e yepi den<br />
brandweer-man nanga a wroko fu den.<br />
Na den okasi dati legre-edeman fu<br />
`<br />
1000 srudati en fu 100 srudati ben de<br />
edeman fu den waktiman fu Grankownu.<br />
SrudatidibenehoriwaktigiGrankownu<br />
nobentan25yarinainialegrelekifaa<br />
ben de nanga tra srudati, ma den ben e<br />
tan 16 yari nomo. Den ben e kisi dri tron<br />
so furu moni leki den trawan. Ten na ten<br />
`<br />
den ben e kisi moro moni srefi en a pensyunmoni<br />
fu den ben furu. Na den<br />
srudati disi ben e pina strafuman noso<br />
kiri den. A kan taki den srudati disi di<br />
Paulus ben e pruberi fu yepi, pina en `<br />
en<br />
kiri en di a ben de na strafu wan di fu tu<br />
leisi.—2 Tim. 4:16, 17.<br />
makandra nanga wan tu grupu fotoskowtu nanga tra srudati<br />
di ben e r `<br />
ei na tapu asi. A bigi fortresi disi e memre wi fa a du<br />
kon taki a Gran Kownukondre Rome ben abi so furu makti.<br />
Den srudati di e hori wakti gi Grankownu abi a frantwortu fu<br />
den strafuman na den distrikt. Dati meki Yulius, wan ofsiri fu<br />
den waktiman fu Grankownu, e pasa nanga den strafuman fu<br />
en na wan fu den fo bigi portu fu a foto. Someni mun den ben<br />
de na se `<br />
en someni sani pasa nanga den di ben kan meki den<br />
lasi den libi. Ma te fu kaba Yulius doro nanga den strafuman<br />
na Rome.—Tori 27:1-3, 43, 44.<br />
NA APOSTEL E PREIKI SONDRO TAKI ’SMA E TAPU EN<br />
FU DU DATI’<br />
Di Paulus ben de na pasi, a kisi fisyun pe Gado taigi en taki<br />
asipifuenbenosungu,matakinowanfudensmanatapua<br />
sipi ben o dede na se. Baka dati wan takru sneki beti en, ma<br />
noti no pasa nanga en. Di den doro na a `<br />
eilanti Malta, a dresi<br />
sikisma. Dati meki den sma fu na `<br />
eilanti bigin taki dati en na<br />
wangado.KandedensrudatidiehoriwaktigiGrankownu<br />
`<br />
en di yere san pasa, e taki nanga makandra fu den tori disi.<br />
Wan leisi den brada fu Rome ben ’kon miti Paulus te na a<br />
Wowoyo fu Apiyus nanga den Dri Oso pe sma ben kan yuru<br />
kamra’ (Tori 28:15). Sobun, Paulus ben miti den brada disi<br />
kaba.ManowabeneangrifupreikiabunnyunsunaRome<br />
(Rom. 1:14, 15). Fa a ben o man du dati? Kande den ben e tyari<br />
den strafuman go na a kapten fu den srudati fu Grankownu.<br />
Efu dati de so, dan a kan taki den tyari Paulus go na a<br />
legre-edeman Afranius Burus, kande a moro prenspari man<br />
baka a grankownu.� Awansifaanofa,anolegre-ofsirieluku<br />
Paulus moro, ma na den srudati di e hori wakti gi Grankownu.<br />
Paulus e kisi primisi fu suku wan oso pe a kan tan `<br />
en fu<br />
meki sma kon na en. A ben man preiki gi den sondro taki wan<br />
’sma tapu en fu du dati’.—Tori 28:16, 30, 31.<br />
PAULUSEPREIKIGIHEIHEISMANANGAMOFINASMA<br />
Soleki fa krutuman fu a ten dati ben gwenti, dan kande Burus<br />
ben wani yere san na apostel Paulus abi fu taki, fosi a seni<br />
en go na Nero. A kan taki a e du dati na kownu-oso noso na a<br />
legrekampu fu den srudati fu Grankownu. Paulus e teki na<br />
okasidisifu„fruteriabunnyunsunaheiheismanangamofina<br />
sma” (Tori 26:19-23). Wi no sabi san Burus ben prakseri<br />
fu Paulus, ma a no poti en na strafu-oso na ini a legrekampu<br />
fu den srudati fu Grankownu.�<br />
� Luku a faki di nen „Sekstus Afranius Burus”.<br />
� HerodesAgrepabentakidatiabenwaniKaligulatrongrankownufu<br />
Rome.DatimekiGrankownuTiberiuspotiHerodesAgrepanastrafu-oso<br />
na a pisi ten fu den yari 36 nanga 37. Ma di Kaligula tron grankownu, a<br />
memre Herodes `<br />
en a meki a tron kownu.—Tori 12:1.<br />
14 AWAKTITOREN
Paulus yuru oso di ben bigi nofo fu meki „den fesiman fu<br />
den Dyu” kon na en fu a ben kan preiki gi den `<br />
en fu a ben kan<br />
preiki gi tra sma di ben kon luku en. Fu di den srudati di e hori<br />
wakti na Paulus no man gowe, meki den e yere fa a e taki<br />
nanga den Dyu `<br />
en e „preiki finifini fu Gado Kownukondre”<br />
`<br />
en fu Yesus. Paulus e preiki „fu mamanten te neti”.—Tori 28:<br />
17, 23.<br />
Ala dei, na wan ten fu tu yuru bakadina, wan tra grupu srudati<br />
e kon hori wakti na a oso fu Grankownu. Ibri dei wan tra<br />
srudati e kon hori wakti na Paulus tu. Na ini den tu yari di na<br />
apostel de na strafu, difrenti srudati e yere fa a e taigi sma san<br />
den musu skrifi na ini den brifi di a e seni gi den brada nanga<br />
sisa na Efeise, Filipi, nanga Kolose `<br />
en gi den Hebrew brada.<br />
Den srudati disi si tu fa Paulus srefi skrifi wan brifi gi wan<br />
Kresten brada di nen Fileimon. Paulus de na strafu, te a e yepi<br />
Oneisimus, wan lowe srafu. ’Na strafu-oso, a ben kon de leki<br />
wan papa gi Oneisimus’ (Fileim. 10). Te fu kaba a e seni Oneisimus<br />
go baka na en basi. A musu fu de so tu taki Paulus ben<br />
e taki nanga den srudati di ben e hori wakti na en (1 Kor. 9:22).<br />
Kande yu e si kaba fa a e aksi wan fu den srudati san na den<br />
difrenti fetisani di a weri. Dan a e gebroiki den sani di a srudatitaigienlekiwanmoiagersitorigidenbradanangasisa.<br />
—Ef. 6:13-17.<br />
Di Paulus ben de na<br />
strafu, den srudati ben<br />
eyerefaaetaigisma<br />
san den musu skrifi<br />
na ini den brifi<br />
Den skotu fu a fortresi Kastra Pretoria,<br />
solekifadendenainiatendisi<br />
15 FEBRUARI 2013 15
Mus ´<br />
ee Calvet Avignon<br />
A nen fu Sekstus Afranius Burus<br />
skrifinatapuapisistondisi<br />
SekstusAfraniusBurus<br />
A kan taki Burus gebore na ini Vaisonla-Romaine,naazuidseipisifu<br />
Fransikondre. Na ini 1884 den feni wan<br />
stondrapepeanenfuamandisiskrifi<br />
natapu.Nainiayari51,AgripinaaYonguwan,<br />
a wefi fu Grankownu Klawdiyus<br />
meki Burus tron edeman fu den srudati<br />
dibenehoriwaktigiGrankownu.Agripina<br />
poti tu sma fu leri en yongu manpikin<br />
Nerosanabenmusuduteabenotron<br />
grankownufuRome.Wanfudenleriman<br />
disi ben de Burus, wan lespeki srudati di<br />
ben e leri Nero fa fu feti leki wan srudati.<br />
A tra leriman ben de a filosofiaman Seneca<br />
di ben e leri Nero ala den koni fu a<br />
ten dati. Di Agripina feni wan okasi, a<br />
mekismapotivergifgienmasrasotaki<br />
a dede. Fosi sma kisi a nyunsu taki Klawdiyus<br />
dede, Burus tyari Nero go na a<br />
fortresi Kastra Pretoria, dan a taigi den<br />
srudatidibenehoriwaktigiGrankownu<br />
fu meki bek `<br />
enti taki Nero tron grankownu.DatimekinaasambleifuRomeno<br />
benabitrafasilekifuhoribakagianyun<br />
grankownu. Di Nero meki sma kiri en<br />
mama na ini a yari 59, dan na Burus s<strong>org</strong>u<br />
taki sma no kon sabi finifini san pasa.<br />
Den historia skrifiman Suwetonius nanga<br />
Kasius Dio e taki dati na ini a yari 62,<br />
Nero poti vergif gi Burus so taki a dede.<br />
„TAKIFUAWORTUFUGADOSONDROFREDE”<br />
Na fu di Paulus de na strafu, meki ala den srudati di e hori<br />
waktigiGrankownu `<br />
en tra sma tu kisi na okasi fu yere „a bun<br />
nyunsu” (Fil. 1:12, 13). Den srudati di e libi na a fortresi KastraPretoriasabismanainiaherikondre.Densabiagrankownu<br />
nanga ala den sma di e libi na ini na oso fu en, soleki<br />
na osofamiri fu en, en futuboi nanga den srafu fu en. Sonwan<br />
fu den sma disi tron Kresten bakaten (Fil. 4:22). Fu di<br />
Paulus no frede fu preiki gi sma, meki den brada nanga sisa<br />
fu Rome e kisi moro deki-ati „fu taki fu a wortu fu Gado sondro<br />
frede”.—Fil. 1:14.<br />
A fasi fa Paulus preiki na Rome e gi wi deki-ati. A e yepi wi<br />
fu ’preiki a wortu fayafaya na ini bun ten `<br />
en na ini muilek ten’<br />
(2 Tim. 4:2). Sonwan fu wi no man gowe libi oso, noso kande<br />
wi e libi na wan presi pe den e s<strong>org</strong>u owrusma noso wi de<br />
na ati-oso, noso kande wi de na strafu-oso srefi fu a bribi fu<br />
wi ede. Ma awinsi pe wi de, wi kan suku wan fasi fu taki nanga<br />
sma di e kon na wi, kande fu du wan sani na ini wi oso<br />
nosofuyepiwi.Tewiabiadeki-atifutakinangasmanaibri<br />
okasi, dan wisrefi o si taki „noti no man tapu a wortu fu<br />
Gado”.—2 Tim. 2:8, 9.<br />
Awinsi pe wi de, wi kan suku wan fasi fu taki nanga sma<br />
diekonduwansanigiwinosodiekonyepiwi<br />
16 AWAKTITOREN
„Yehovahogofeti<br />
nanga den pipel dati<br />
nelekifaabenfeti<br />
nanga en feanti na ini<br />
atendipasa.”—SAK. 14:3.<br />
YU KAN TYARI DISI<br />
KON NA KRIN?<br />
�����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������<br />
San a wani taki dati na „Ol `<br />
eifbergi”<br />
e prati na tu?<br />
�����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������<br />
San na a „bigi lagipresi” `<br />
en fa wi<br />
kan tan drape?<br />
�����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������<br />
Sannaa„watradiegilibi” `<br />
en<br />
sumaokisiagranifudringien?<br />
TAN NA INI A<br />
LAGIPRESI FU YEHOVAH<br />
PE WI KAN KISI KIBRI<br />
NA TAPU 30 oktober 1938, milyunmilyun sma na<br />
Amerkankondre ben e arki wan pôpi programa na<br />
radio pe sma ben e pl `<br />
ei wan toneel. Den sma ben e<br />
du neleki den na nyunsuman di ben e meki bek `<br />
enti<br />
taki sma fu planeiti Mars saka kon na grontapu fu<br />
pori en. Aladi sma ben taki dati na wan toneel den<br />
ben e pl `<br />
ei na radio, toku furu arkiman ben denki taki<br />
sma komoto na Mars trutru fu kon feti nanga grontapu.<br />
Dati meki den kon frede. Sonwan fu den bigin<br />
du ala sortu sani fu s<strong>org</strong>u taki den sma fu Mars no<br />
ben man du ogri nanga den.<br />
2 Ma heri esi wan feti o feti na grontapu trutru. A<br />
ben skrifi kaba taki a feti disi ben o kon. Toku sma<br />
no e du noti. A tori disi no skrifi na ini wan moi<br />
bukudismameki,maaskrifinainiGadoWortu.A<br />
feti disi na Armagedon, a feti di Gado o feti nanga<br />
na ogri grontapu disi (Openb. 16:14-16). Na ini a feti<br />
disi, den futuboi fu Gado no abi fu feti nanga sma di<br />
komoto na wan tra planeiti. Toku den o fruwondru<br />
tedenosinasortufasiGadoosoriamaktifuen `<br />
en<br />
te a o du kefalek sani `<br />
en bigi wondru.<br />
3 Wan profeititori di skrifi na ini Sakaria kapitel 14<br />
e fruteri wi fa a feti fu Armagedon o de. A skrifi sowan<br />
2500 yari pasa, ma toku a de prenspari ete gi wi<br />
nainiatendisi(Rom.15:4).Furufudensanidiskrifinainiaprofeititoridisiabifudunangasanidimiti<br />
Gado pipel sensi a ten di Krestes bigin tiri leki Kownu<br />
na hemel na ini 1914. A e taki tu fu sani di o pasa<br />
nainiatendiekon `<br />
en di o span srefisrefi. Fu eksempre,aprofeititorietakifu„wanbigilagipresi”<br />
`<br />
en<br />
1, 2. Sortu feti e wakti grontapu `<br />
ensanGadoenfutuboinosa<br />
abifudunainiafetidisi?<br />
3. Sortu profeititori wi o luku `<br />
en fu san ede a de prenspari<br />
gi wi?<br />
17
`<br />
`<br />
fu „watra di e gi libi” (Sak. 14:4, 8). Na artikel<br />
disi o sori wi san na a lagipresi disi<br />
en fa den futuboi fu Yehovah kan kisi kibridrape.Wiositusannaawatradiegi<br />
libi ensortuwiniwikankisifuawatra<br />
disi.Winoofrustannomooprensparia<br />
de fu dringi a watra, ma wi o angri fu dringi<br />
en tu. Dati meki a bun fu poti prakseri<br />
now na a profeititori disi.—2 Petr. 1:<br />
19, 20.<br />
A„DEIFUYEHOVAH”EBIGIN<br />
4 Na a bigin fu kapitel 14, Sakaria e<br />
taki fu „wan dei fu Yehovah”. (Leisi Sakaria<br />
14:1, 2.) Sannaadeidisi?Na„a<br />
dei fu Masra”. A bigin di ’a KownukondrefugrontaputronaKownukondrefu<br />
wi Masra `<br />
en fu a Krestes fu en’ (Openb.<br />
1:10; 11:15). A bigin na ini 1914 di Krestes<br />
tron Kownu fu Gado Kownukondre<br />
na hemel. Someni yari fosi 1914, den futuboifuYehovahtaigismanaalaseitaki<br />
„a reti ten fu den trakondre sma” ben o<br />
kon na wan kaba na ini a yari dati (Luk.<br />
21:24). Den ben taigi sma tu taki wan<br />
ten ben o kon di ben o muilek srefisrefi.<br />
San den sma du? Na presi taki den tiriman<br />
fu grontapu nanga den kerki fesimanpotiprakserinaawarskow,denbigin<br />
meki spotu nanga den fayafaya salfu<br />
preikiman `<br />
en den bigin frufolgu den. Te<br />
yu luku en bun, dan den tiriman disi spotu<br />
a Moro Makti Gado srefi, fu di den salfu<br />
futuboi fu Gado e teki presi gi Gado<br />
Kownukondre, noso „a Yerusalem na hemel”.—Hebr.<br />
12:22, 28.<br />
5 Sakaria fruteri tu san den feanti fu<br />
Gado ben o du. A taki: „Den o teki a foto<br />
4. (a) O ten a „dei fu Yehovah” bigin? (b) San den<br />
futuboi fu Yehovah fruteri sma someni yari fosi<br />
1914 `<br />
[Yerusalem] abra.” „A foto” disi e agersi<br />
Gado Kownukondre. Den sma na ini<br />
a foto disi e agersi den salfu Kresten di<br />
de na grontapu ete<br />
en san den tiriman fu grontapu du?<br />
5, 6. (a) San den feanti fu Gado pipel du?<br />
(b) Suma ben de „den trawan di tan abra”?<br />
`<br />
en di e teki presi gi<br />
Gado Kownukondre (Fil. 3:20). Na a ten<br />
fu a Fosi Grontapufeti den feanti fu Gado<br />
„teki a foto abra” na wan agersi fasi. Fa<br />
so? We, den grabu den brada di ben abi<br />
furu frantwortu na ini Yehovah <strong>org</strong>anisâ si, dan den seni den go na wan strafu-oso<br />
na ini a foto Atlanta, na Ge<strong>org</strong>ia, Amerkankondre.<br />
Feanti fu Gado pipel du ala<br />
sortu ogri nanga den salfu Kresten `<br />
`<br />
en<br />
den tapu den brada disi fu prati den buku<br />
fu den. Den pruberi tu fu tapu a preikiwrokofuden.Naagersifasidenfeanti<br />
’teki ala gudu puru na ini den oso di ben<br />
de na ini a foto’.<br />
6 Gado pipel ben abi furu feanti en<br />
sma ben e taki lei fu den, sma ben e gens<br />
den `<br />
`<br />
en den ben e frufolgu den. Toku den<br />
feanti no ben man tapu a tru anbegi. Wan<br />
fikapisi fu salfu Kresten ben de ete. Sakaria<br />
e kari den, „den trawan di tan abra”.<br />
Fu di den ben wani tan dini Gado, meki<br />
noti no ben man tapu den fu „tan libi na<br />
ini a foto”.<br />
7 O ten a heri profeititori fu Sakaria<br />
kontru?NaakabafuaFosiGrontapufeti?<br />
Nôno. Den feanti fu Gado pipel<br />
ben o du moro ogri nanga den salfuwan<br />
en nanga den futuboi fu Gado di ben<br />
abi a howpu fu libi na grontapu (Openb.<br />
12:17).DisipasanaatenfuaDiFuTu<br />
Grontapufeti.Tewielukuafasifaden<br />
salfu Kotoigi disi tan dini Gado, dan dati<br />
musu gi wi deki-ati fu horidoro tu, awinsi<br />
sortu tesi e miti wi. Fu eksempre, sma<br />
na wi wrokope, noso famiri di no e dini<br />
Yehovah kan gens wi, noso pikin na wi<br />
skoro kan lafu wi fu di wi na Yehovah Ko-<br />
7. Sortu eksempre den salfu Kotoigi fu Yehovah gi<br />
wi na ini a ten disi?<br />
18 AWAKTITOREN
`<br />
toigi (1 Petr.1:6, 7). Ma awinsi pe wi e libi,<br />
wi o tan „abi wán denki” en wi no o meki<br />
’den feanti fu wi frede wi’ (Fil. 1:27, 28).<br />
Ma grontapu no lobi Yehovah pipel kwetikweti.Sobun,pedenomanfenikibri?<br />
—Yoh. 15:17-19.<br />
YEHOVAH E MEKI „WAN BIGI LAGIPRESI”<br />
8 Wi si kaba taki „a foto” Yerusalem e<br />
agersi Yerusalem di de na hemel. Sobun,<br />
na ’Ol `<br />
eif-bergi di de na fesisei fu Yerusalem’<br />
musu fu de wan agersi bergi tu.<br />
San a bergi disi e prenki? Fa a du kon<br />
taki a e „prati na mindri” fu tron tu bergi?<br />
Fu san ede Yehovah e kari den bergi<br />
disi „den bergi fu mi”? (Leisi Sakaria<br />
14:3-5.) Son leisi Bijbel e agersi kownukondre<br />
noso tirimakti nanga bergi. Nofo<br />
tron Bijbel e taki tu dati den blesi fu Gado<br />
nanga a kibri di a e gi, e kon fu a bergi<br />
fu Gado (Ps. 72:3; Yes. 25:6, 7). Sobun,<br />
na Ol `<br />
eif-bergi pe Gado e tanapu `<br />
en di de<br />
na owstusei fu Yerusalem, e prenki a reti<br />
di Yehovah abi fu tiri hemel nanga grontapu.<br />
9 A profeititori e taki dati na „Ol `<br />
eifbergi”<br />
di de na owstusei fu Yerusalem e<br />
„prati na mindri”. San dati wani taki? A<br />
wani taki dati Yehovah e seti wan tra tirimakti<br />
di o du wan spesrutu sani. A tirimaktidisinaGadoKownukondrediabi<br />
Yesus Krestes leki Kownu. Dati meki Yehovahkaridentubergidisi„denbergifu<br />
mi”, fu di ala tu bergi na fu en.—Sakaria<br />
14:4, 5.<br />
10 Te na agersi bergi e prati na tu, dan<br />
afu fu a bergi e skoifi go na noordsei `<br />
en<br />
8. (a) San bergi e prenki son leisi na ini Bijbel?<br />
(b)Sannaa„Ol `<br />
eif-bergi” na ini a profeititori fu<br />
Sakaria?<br />
9. San a wani taki dati na „Ol `<br />
`<br />
afu e skoifi go na zuidsei. Na so „wan bigi<br />
lagipresi” e kon na mindri den tu bergi.<br />
Ma Yehovah e tan tanapu nanga a wan<br />
futu na tapu a wan bergi en nanga a tra<br />
futu na tapu a tra bergi. Na agersi lagipresi<br />
disi e prenki a fasi fa Gado e kibri sma.<br />
Neleki fa sma kan go kibri na ini wan lagipresi<br />
di de na mindri tu bergi, na so den<br />
futuboifuYehovahkankisikibriteden<br />
abi Yehovah nanga en Manpikin leki tiriman.<br />
Yehovah o s<strong>org</strong>u taki noiti wan sma<br />
o man puru a tru anbegi na pasi. O ten na<br />
Ol<br />
eif-bergi” e prati<br />
na tu?<br />
10. San na a „bigi lagipresi” na mindri den tu<br />
bergi?<br />
`<br />
eif-bergi prati na tu? Dati pasa na ini<br />
1914 di Yesus bigin tiri na ini hemel. O<br />
ten den futuboi fu Yehovah bigin lowe go<br />
na a agersi lagipresi disi?<br />
GADO EN PIPEL E BIGIN LOWE GO<br />
NAALAGIPRESI!<br />
11 Yesus ben warskow den bakaman fu<br />
en: „Na ini ala kondre sma o teige unu fu<br />
mi nen ede” (Mat. 24:9). Sensi di den lasti<br />
dei fu a grontapu disi bigin na ini 1914,<br />
moro nanga moro sma e teige a pipel fu<br />
Yehovah. Ma aladi feanti fu Gado pipel<br />
du wan lo ogri nanga a salfu fikapisi na<br />
ini a Fosi Grontapufeti, toku den no ben<br />
man kiri ala den futuboi fu Gado. Na ini<br />
1919, Gado puru den na ini Babilon a Bigiwan<br />
di e prenki ala falsi bribi na grontapu<br />
(Openb. 11:11, 12).� Na ini a yari dati<br />
Gado en pipel bigin lowe go na a lagipresi<br />
fu Yehovah.<br />
12 Sensi 1919, tru anbegiman na heri<br />
grontapu man feni kibri na ini a lagipresi<br />
fu Yehovah. Na ini den yari di pasa, tiriman<br />
tapu Yehovah Kotoigi na difrenti<br />
presifugrontapufupreikiabunnyunsu<br />
� Luku a buku De Openbaring — Haar grootse climax is<br />
nabij!, bladzijde 169, 170.<br />
11, 12. (a) O ten a pipel fu Gado bigin lowe go na<br />
a agersi lagipresi? (b) Fa wi du sabi taki Yehovah e<br />
gebroiki en makti fu yepi en pipel?<br />
15 FEBRUARI 2013 19
`<br />
en fu prati buku nanga tijdschrift di e<br />
taki fu Bijbel. Te na a dei fu tide kondre<br />
de ete pe Yehovah Kotoigi no e kisi primisi<br />
fu preiki fri. Ma awinsi san den tiriman<br />
e pruberi fu du, den no o man puru a tru<br />
anbegi na pasi! Yehovah o tan gebroiki en<br />
maktifuyepienpipel.—Deut.11:2.<br />
13 EfuwietandiniYehovah `<br />
en wi e du<br />
san Bijbel e leri wi, dan en nanga en ManpikinYesusKrestesoyepiwi.Gadonoo<br />
meki nowan sani noso ’nowan sma puru<br />
wi na en anu’ (Yoh. 10:28, 29). Yehovah<br />
de klariklari fu du iniwan sani di kan yepi<br />
wifutangiyesinaendideaMoroHei<br />
Tiriman `<br />
en fu tan de futuboi fu en Kownukondre<br />
di abi Krestes leki tiriman. Na<br />
ini a bigi banawtu di de na pasi e kon wi o<br />
abi moro yepi fu Gado fanowdu. Sobun,<br />
a de tumusi prenspari taki wi tan na ini a<br />
lagipresi fu Yehovah pe wi kan kisi kibri.<br />
A DEI E DORO TAKI YEHOVAH O FETI<br />
NANGA EN FEANTI<br />
14 Deifudeiakabafuagrontapudisi<br />
e kon moro krosibei. Dati meki Satan o<br />
meki moro muiti fu tyari problema kon gi<br />
den futuboi fu Yehovah. Dyonsro Satan o<br />
opo feti nanga Gado pipel wan lasti leisi.<br />
NaadeidatiYehovahofetinangadenfe-<br />
`<br />
anti fu en pipel en a o kiri den alamala.<br />
Dati na a dei di Yehovah o „feti” gi en pipel,<br />
soleki fa Sakaria ben taki. A feti dati<br />
osorikrintakiYehovahnaamorotranga<br />
Fetiman di de.—Sak. 14:3.<br />
15 San o pasa nanga den sma di no de<br />
na ini a „bigi lagipresi” fu Yehovah na a<br />
deidiGadoofetinangaenfeanti?„Nowan<br />
bigi leti” no o de gi den fu di Gado<br />
13. FawikantannainialagipresifuYehovah `<br />
en<br />
fu san ede a de tumusi prenspari taki wi du dati?<br />
14, 15. Te Yehovah o „feti” nanga den feanti fu<br />
en, dan san o pasa nanga den sma di no de na ini<br />
en lagipresi?<br />
no o de nanga den. Sakaria taki dati na a<br />
ten dati „den asi, den umaburiki, den kameili,<br />
den manburiki, nanga iniwan tra<br />
sortu osometi” o kon steifi fu di kowru<br />
onakiden.Fudisrudatibenegebroiki<br />
den sortu meti disi fu go feti, meki den e<br />
prenki den sani di sma e gebroiki fu feti<br />
na ini a ten disi. Sobun, Sakaria e sori<br />
taki nowan fu den sani di den legre o gebroiki<br />
na ini a feti di e kon, o man yepi<br />
den. Boiti dati, Yehovah o tyari „rampu”<br />
noso takru siki kon na den tapu. Wi no<br />
sabi efu sma o kisi den takru siki disi trutru,<br />
ma den o frede den feanti so te, taki<br />
den o tan p ˆ<br />
ı. Na a dei dati, den „ai o pori<br />
gowe... `<br />
en den tongo srefi o pori”. Dati<br />
wani taki dati den feanti fu wi o suku fu<br />
du wi ogri, ma den no o man. Den o taki<br />
sani fu hati wi, ma Gado o tapu den mofo<br />
(Sak. 14:6, 7, 12, 15). Na ala presi na grontapu,<br />
sma o kisi pori. Wan bun bigi legre<br />
o de na Satan sei na a dei fu a feti<br />
(Openb. 19:19-21). Ma „den dedeskin fu<br />
den sma di Yehovah kiri na a dei dati o<br />
panya fu a wan sei fu grontapu te na a tra<br />
sei”.—Yer. 25:32, 33.<br />
16 Tefetide,alasmaepina,srefiden<br />
smadiewiniafeti.Akantakinyanyan<br />
no de fu feni. Kande sma e lasi den oso<br />
noso tra sani. Kande a libi e kon moro<br />
tranga. Sma no o man du ala san den<br />
wani. San wi o du efu den sortu sani disi<br />
mitiwi?Wiobruya?Wiodraibakagia<br />
bribifuwitewiekisitesi?Wiolasihowpu<br />
noso wi o firi brokosaka? Na a ten fu<br />
a bigi banawtu a o de prenspari fu tan<br />
bribi taki Yehovah man yepi wi. Sobun,<br />
efuwiwanikisikibri,wimusutanna<br />
inialagipresifuen!—Leisi Habakuk 3:<br />
17, 18.<br />
16. Sanwimusuaksiwisrefi,nowdiwisabitaki<br />
a dei e doro taki Yehovah o feti nanga den feanti<br />
fu en? San wi musu du?<br />
20 AWAKTITOREN
„WATRA DI E GI LIBI”<br />
17 Baka Armagedon „watra” o komoto<br />
doronomo na a Kownukondre fu Krestes.<br />
A watra dati di o „gi libi”, na den<br />
sani di Yehovah seti fu gi sma libi. A<br />
profeititori fu Sakaria e taki fu wan ’se<br />
`<br />
di de na owstusei’ en fu wan ’se di de<br />
na west-sei’. „A se na owstusei” na a<br />
Dede Se `<br />
en „a se na west-sei” na a Mindrikondre<br />
Se. Den se disi e prenki libisma.<br />
A Dede Se na den sma di de na ini<br />
`<br />
Grebi en di o kisi wan opobaka. Ma a<br />
Mindrikondre Se, di lai fisi nanga tra li-<br />
17, 18. (a) Sannaa„watradiegilibi”?(b)Sanna<br />
„a se na owstusei” nanga „a se na west-sei”? (c) Te<br />
yueprakserisanopasanainiatendiekon,dan<br />
san yu wani tan du ala ten?<br />
S<strong>org</strong>u taki yu tan na ini<br />
a lagipresi fu Yehovah<br />
pe yu kan kisi kibri<br />
bisani, na a „bigi ipi” sma di o pasa Armagedon<br />
libilibi (Leisi Sakaria 14:8, 9;<br />
Openb. 7:9-15). Sobun, ala tu grupu o<br />
dringi fu a ’liba di abi watra di e gi libi’.<br />
Na so den o kisi frulusu fu a sondu di wi<br />
kisi fu Adam `<br />
en di tyari dede kon gi wi.<br />
—Openb. 22:1, 2.<br />
18 Te na ogri grontapu disi o kisi pori,<br />
`<br />
Yehovah o kibri wi enaotyariwigo<br />
na ini a nyun grontapu fu en. Awinsi<br />
ala sma na grontapu e teige wi, meki wi<br />
tan saka wisrefi na ondro Gado Kownukondre<br />
`<br />
enmekiwis<strong>org</strong>utakiwitan<br />
na ini a lagipresi fu Yehovah pe wi<br />
kan kisi kibri.
Luku bun<br />
nanga<br />
yu<br />
ati<br />
Bijbeletaki:„Naatinaamorobedrigi<br />
sani di de `<br />
en a ogri srefisrefi” (Yer.<br />
17:9). Te wi de nomonomo fu du wan<br />
sani, dan nofo tron wi o feni wan fasi fu<br />
duen.Nasowiatiekoriwikaba.<br />
Bijbel e warskow wi: „Disi na den sani di e kon<br />
fu na ati: ogri prakseri, kiri, sutadu, hurudu, fufuru,<br />
leitori, a taki di wan sma e taki ogri fu trawan”<br />
`<br />
(Mat. 15:19). Wi ati kan kori wi en a kan meki wi<br />
denki taki wan sani bun, aladi Gado e sori krin taki<br />
anobun.Sonleisinabakatewimekiafowtuwi<br />
e kon si taki wi ati kori wi. Fa wi kan kon sabi san<br />
denainiwiati,sotakiwinogodusanidinobun?<br />
FAYUKANKONSABISANDENAINIYUATI?<br />
Leisi Bijbel ibri dei `<br />
endenkidipifusanyueleisi.<br />
Na apostel Paulus ben skrifi: „A wortu fu Gado<br />
`<br />
de na libi. A abi krakti en a srapu moro iniwan fetiowru<br />
di e koti na tu sei. A e koti go so dipi, taki a e<br />
`<br />
tyari kon na krin fa wan sma de na inisei en fa a<br />
de na dorosei.” A boskopu fu Gado di skrifi na ini<br />
Bijbel kan tyari kon na krin „san wan sma e denki<br />
`<br />
na ini en ati en san a abi na prakseri fu du” (Hebr.<br />
4:12). Te wi e studeri Bijbel, dan wi musu luku efu<br />
a fasi fa wi e denki nanga a fasi fa wi e tyari wisrefi<br />
e kruderi nanga Bijbel. Na a fasi dati wi o si san<br />
denainiwiatitrutru.Aprensparisrefisrefifuleisi<br />
`<br />
Gado Wortu ibri dei enfudenkidipifusanwieleisi.<br />
Disi o yepi wi fu denki leki fa Yehovah e denki.<br />
EfuwiabiagwentifudusanBijbeletaki,dan<br />
disi o meki wi konsensi wroko bun. A konsensi fu<br />
widelekiwanstendikantaigiwiefuwansanino<br />
bun `<br />
en a kan meki taki wi no kori wisrefi fu go du<br />
22 AWAKTITOREN
wanogri(Rom.9:1).Bijbellaitoritudideleki„wanwarskowgiwi”<br />
(1 Kor. 10:11). Te wi e prakseri san wi e leri fu den tori disi, dan dati kan<br />
yepi wi fu no teki don bosroiti. San ibriwan fu wi musu du?<br />
Begi Gado fu yepi yu fu kon sabi san de na ini yu ati. Yehovah „e on-<br />
`<br />
drosuku sma ati” (1 Kron. 29:17). A ’bigi moro wi ati en a sabi ala sani’<br />
(1 Yoh. 3:20). Wi no man kori Gado. Efu wi e fruteri Yehovah krin sortu<br />
`<br />
broko-ede wi abi, fa wi e firi ensanwiwanidu,danakanyepiwifukon<br />
si san de na ini wi ati trutru. Wi kan aksi Gado srefi fu ’meki wi kon abi<br />
wankrinati’(Ps.51:10).Iya,beginawanprensparifasifawikankisi<br />
yepi fu Yehovah.<br />
Arki bun te yu de na den konmakandra. Te wi e poti prakseri na san<br />
wi e leri na den konmakandra, dan dati kan yepi wi fu si fa wi de dipi na<br />
iniwiati.Kandewinoelerinyunsaninaibriwanfudenkonmakandra.<br />
Toku den konmakandra kan yepi wi fu kon frustan moro bun san Bijbel<br />
`<br />
wani leri wi. Boiti dati, wi e kisi rai di kan yepi wi fu ondrosuku wi ati en<br />
fu tyari kenki kon. Den piki di wi brada nanga sisa e gi na den konmakandra<br />
kan de wan bigi yepi gi wi tu (Odo 27:17). Ma efu wi abi a gwenti<br />
fu dyompo konmakandra, dan wi no e kisi na okasi fu moksi nanga<br />
den brada nanga sisa fu wi. Dati kan meki taki wi o ’prakseri wi eigi lostu<br />
nomo’ (Odo 18:1). Fu dati ede a ben o bun fu aksi wisrefi: ’Mi abi a<br />
gwenti fu go na ala den konmakandra? Mi e suku fu leri wan sani te mi<br />
de drape?’—Hebr. 10:24, 25.<br />
FA YU ATI KAN KORI YU?<br />
Wi ati kan kori wi na ala sortu fasi. Wi o luku fo sani. Wi o taki fosi fu<br />
afetidismaefetifuabigudunangaadringidismaedringisopipasa<br />
marki. Baka dati wi o luku suma wi musu teki leki mati `<br />
en fa wi kan meki<br />
prisiri.<br />
A feti di sma e feti fu abi gudu. Wi alamala abi nyanyan, krosi nanga<br />
wan oso fanowdu. A no fowtu fu wani abi den sani disi. Ma Yesus warskow<br />
wi fu no si gudu leki a moro prenspari sani na ini wi libi. A fruteri<br />
wanagersitorifuwangudumandibenabimaksindibenspannanga<br />
aleisi. Di a ten doro fu koti aleisi baka, a no ben abi presi moro fu poti<br />
en. Sobun, a ben abi na prakseri fu broko den maksin fu en puru fu<br />
meki moro bigiwan. A prakseri: „Drape mi o poti ala mi aleisi nanga ala<br />
den bun sani fu mi. Dan mi o taki na misrefi: ’We, mi poti wan lo bun<br />
`<br />
sani na wan sei gi furu yari. Mi o teki en safrisafri, mi o nyan, dringi en<br />
meki prisiri.’ ” Ma a guduman disi frigiti wan prenspari sani: A frigiti taki<br />
efu a ben o dede a neti dati, a ben o lasi ala sani.—Luk. 12:16-20.<br />
Tewiekonmoroowru,dankandewiebiginaksiwisrefiefuwio<br />
abi nofo moni gi wi owrudei. Disi kan meki taki wi no e si en leki wan<br />
bigi sani fu dyompo konmakandra soso fu kan wroko moro langa fu<br />
mekimoni.NosokandewietapufudusonsanidiGadoefruwaktifu<br />
wi leki Kresten. Yu no denki taki wi musu luku bun nanga a sani disi?<br />
Noso kande wi yongu ete `<br />
enwiesitakiamorobunwrokodiwikandu<br />
Te wi e leisi Bijbel<br />
ala dei, dan fa dati<br />
kankenkisande<br />
nainiwiati?<br />
Denbegifuwie<br />
yepi wi fu kon sabi<br />
fa wi de trutru<br />
Den konmakandra<br />
fuwieyepiwifu<br />
kon si san de na<br />
iniwiatitrutru<br />
15 FEBRUARI 2013 23
nownow na a furuten diniwroko. Ma san wi e du?<br />
Wi e draidrai fu go pionier fu di wi feni taki wi musu<br />
poti moni na wan sei fosi? Efu na so wi e denki,<br />
danhorinaprakseritakinownaatenfuwrokotrangagiGado.Teyulukuenbun,danwinosabiefu<br />
wi o de na libi tamara.<br />
Adringidismaedringisopipasamarki.Odo<br />
23:20 e taki: „No tron wan fu den sma di e dringi<br />
win pasa marki.” Efu wan sma lobi sopi, dan en ati<br />
kankorienfukonabiagwentifudringisopi.Kande<br />
a e taki dati a e dringi sopi fu kisi ensrefi pikinso,<br />
ma no fu kon drungu. Efu wi si taki wi abi sopi<br />
fanowdu fu kisi wisrefi, dan wi musu ondrosuku<br />
san de na ini wi ati trutru.<br />
Den sma di wi e teki leki mati. Ala dei wi e miti<br />
sma di no e dini Yehovah, kande na skoro, na wrokope,<br />
noso na ini a preikiwroko. Ma a no ben o fiti<br />
fu moksi nanga den te dati no de fanowdu trutru<br />
noso fu teki den leki mati. Kande wi e kori wisrefi<br />
fu di wi e taki dati den sma disi abi someni bun<br />
fasi.Manaini1Korentesma15:33Bijbelewarskow<br />
wi: „No meki sma kori unu. Takru kompe e<br />
pori bun gwenti.” Neleki fa pikinso doti watra kan<br />
pori krin watra, na so mati di no lobi Gado kan<br />
meki taki wi lasi Yehovah leki mati. Kande a fasi fa<br />
wi e denki, den krosi di wi e weri, a fasi fa wi e taki<br />
nanga den sani di wi e du e sori taki wi e kon de<br />
leki den sma dati.<br />
A fasi fa wi e meki prisiri. Dennyunsanidisma<br />
e meki na ini a ten disi e meki taki a makriki fu<br />
feni ala sortu fasi fu meki prisiri. Ma furu fu den<br />
sani disi no fiti gi Kresten. Paulus ben skrifi: ’Un no<br />
musu taki srefi fu iniwan sani di no krin’ (Ef. 5:3).<br />
Fa a de efu na ini wi ati wi e angri fu luku noso arki<br />
sani di no bun, sobun, ’sani di no krin’? Kande wi<br />
feni taki ala sma abi pikinso prisiri fanowdu `<br />
en taki<br />
nowan sma musu krutu wan trawan fu a fasi fa a<br />
e meki prisiri. Ma meki wi gi yesi na a rai fu Paulus<br />
`<br />
enmekiwinolukunosoarkisanidinokrin.<br />
WI KAN KENKI A FASI FA WI DE<br />
Kande wi ati kori wi kaba so taki wi no e si moro<br />
taki san wi e du no bun. Ma wi man kenki a fasi fa<br />
wi de (Ef. 4:22-24). Meki wi go luku na eksempre<br />
fu tu sma di ben man du dati.<br />
Miguel� ben musu kenki a fasi fa a ben e prakseri<br />
fu gudu. A e taki: „Mi, mi uma, nanga mi manpikin<br />
e libi na ini wan kondre pe a prenspari srefisrefigismafubaialanyunyunsanidiekonnaini<br />
`<br />
den wenkri en di e yepi sma fu abi wan switi libi.<br />
Wanpisitenmibeneprakserisrefitakimiben<br />
kandudatitusondrofutronwansmadiefetifu<br />
kisi gudu. Ma heri esi mi kon si taki a libi fu wan<br />
sma di e feti fu kisi gudu no e tyari wini kon. Mi<br />
begi Yehovah fu yepi fu ondrosuku san de na ini<br />
mi ati trutru `<br />
en fu tyari kenki kon. Mi fruteri en taki<br />
wi leki osofamiri ben wani dini en nanga wi heri ati.<br />
Wi ben man teki a bosroiti fu no bai sani di wi no<br />
abi fanowdu trutru `<br />
en wi froisi go na wan presi pe<br />
moro preikiman ben de fanowdu. Fosi yu denki wi<br />
ben man tron pionier. Wi kon si taki wi no abi furu<br />
sani fanowdu fu kan libi wan switi, koloku libi.”<br />
Na ondrofenitori fu Lee e sori wi taki di a go ondrosuku<br />
san ben de na ini en ati trutru, a ben man<br />
gowe libi den takru mati fu en. Lee e taki: „A wroko<br />
fu mi ben e meki taki mi ben e miti furu bisnisman<br />
fu tra kondre. Mi ben sabi taki na den bisnis<br />
konmakandra dati, den ben o dringi furu sopi. Ma<br />
tokumibenlobigonaden.Omenileisimimisifu<br />
kon drungu fu di mi ben dringi sopi pasa marki.<br />
Ma bakaten a ben e hati mi taki mi du dati. Mi ben<br />
konsitakimibenabifugoondrosukusanbende<br />
na ini mi ati. San mi leri na ini Gado Wortu nanga<br />
den rai di den owruman gi mi, yepi mi fu kon si taki<br />
mi ben lobi moksi nanga sma di no lobi Yehovah.<br />
Dati meki now mi e meki muiti fu seti den bisnistori<br />
fu mi nanga telefon `<br />
en mi e s<strong>org</strong>u taki mi no e<br />
moksi nanga den bisnisman te dati no de fanowdu.”<br />
Meki wi no kori wisrefi, ma meki wi suku fu kon<br />
sabi san de na ini wi ati trutru. Fu kan du dati wi<br />
musu begi Yehovah fu yepi wi, fu di wi e hori na<br />
prakseri taki „a sabi ala sani di de na ini wi ati” (Ps.<br />
44:21).GadogiwienWortusosrefididelekiwan<br />
spikridiesoriwifawidetrutru(Yak.1:22-25).Den<br />
buku nanga den konmakandra fu wi e yepi tu fu<br />
konsabidenraifuYehovah.Aladensanidisikan<br />
`<br />
yepiwifukibriwiatien<br />
fu tan waka a pasi fu retidu.<br />
� Wi kenki den nen.<br />
24 AWAKTITOREN
„A sma di abi sakafasi<br />
okisiglori.”—ODO 29:23.<br />
SAN YU BEN O PIKI?<br />
�����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������<br />
Sortu glori wi kan kisi fu Gado?<br />
�����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������<br />
San kan tapu wi fu kisi glori?<br />
�����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������<br />
Fa trawan kan kisi glori te wi e<br />
horidoro?<br />
NO MEKINOTITAPU<br />
YU FU KISI GLORI<br />
SAN yu e prakseri te yu yere a wortu „glori”? Yu e<br />
prakseri den kefalek moi sani di Gado meki? (Ps. 19:1)<br />
Nosoyueprakseriabiginendismaekisitedenabi<br />
furu gudu, te den koni srefisrefi, noso te den du bigi<br />
sani? A Hebrew wortu di vertaal na ini Bijbel nanga<br />
„glori”, abi fu du nanga sani di hebi. Na ini owruten,<br />
sma ben e meki moni fu sani soleki gowtu noso solfru.<br />
O moro a moni ben hebi, o moro waarde a ben abi.<br />
Dati meki a wortu di vertaal nanga „glori” kan abi fu<br />
du nanga wan sani di warti trutru noso di moi srefisrefi.<br />
2 Nofotronlibismaegigraninasmadiabifuru<br />
makti, noso biginen. Ma sortu sma Gado e gi glori?<br />
Odo 22:4 e taki: „Sakafasi nanga bigi lespeki gi Yehovah<br />
e gi wan sma gudu, glori nanga libi.” Boiti dati, a<br />
disipel Yakobus ben skrifi: „Saka unsrefi na fesi Yehovah<br />
`<br />
enaoheiunu”(Yak.4:10).SannaagloridiYehovah<br />
e gi libisma? San kan tapu wi fu kisi a glori dati?<br />
FawikanyepitrawanfukisiagloridiGadoegi?<br />
3 A psalm skrifiman ben abi a frutrow taki Yehovah<br />
benograbuenhorinaenreti-anufusorienfaaben<br />
musu tyari ensrefi fu kan kisi glori. (Leisi Psalm 73:<br />
23, 24.) Fa Yehovah e gi glori na den futuboi fu en di<br />
abi sakafasi? We, a e sori taki a feni den bun `<br />
en a e blesi<br />
den bogobogo. Wan fu den blesi di a gi den, na taki<br />
a e yepi den fu frustan a wani fu en (1 Kor. 2:7). Wan<br />
tra blesi di a e gi den, na taki a e teki den sma di e gi<br />
yesi na en leki en mati.—Yak. 4:8.<br />
4 Yehovahgiwiagranifupreikiabunnyunsu `<br />
en<br />
na so a e gi wi glori tu (2 Kor. 4:1, 7). Te wi e du a preikiwroko<br />
fu pr `<br />
eise Yehovah `<br />
en fu yepi sma, dan Yehovahepramisiwi:„Miogigraninadensmadiegimi<br />
1, 2. (a) San a Hebrew wortu di vertaal nanga „glori” wani taki?<br />
(b) Sortu aksi o kisi piki na ini na artikel disi?<br />
3-5. Fa Yehovah e gi wi glori?<br />
25
`<br />
grani” (1 Sam. 2:30). Den sma di e du a<br />
preikiwroko abi wan bun nen na Yehovah<br />
en dati na wan bigi grani. A no de fu taki<br />
dati tra futuboi fu Gado o taki bun fu den<br />
tu.—Odo 11:16; 22:1.<br />
5 Fa sani o waka gi den sma di e ’howpu<br />
na tapu Yehovah `<br />
en di e tan waka a pasi fu<br />
en’? Bijbel e pramisi den: „A [Yehovah] o<br />
gi yu a grani fu libi na grontapu. Te a kiri<br />
den ogriwan, yu o si dati” (Ps. 37:34). Den<br />
wan di e dini Gado, abi a kefalek moi howpu<br />
fu kisi t ˆ<br />
ego libi.—Ps. 37:29.<br />
„MINOWANIAGLORIFULIBISMA”<br />
6 San kan tapu wi fu kisi a glori di Yehovahwanigiwi?Wansanidikantapuwi,<br />
na te wi e broko wi ede tumusi nanga san<br />
sma di no e dini Gado e prakseri. Luku<br />
san na apostel Yohanes skrifi fu son heiheimannainiatenfuYesus:„FuruheiheimansrefibenebribitrutrunainiKrestes,<br />
ma fu den Fariseiman ede meki den<br />
no ben wani taki disi krin. Den ben frede<br />
taki den ben o yagi den puru na ini a snoga<br />
`<br />
en den ben lobi a grani di den ben e kisi<br />
fulibismamorolekiagranididenbenkisi<br />
fu Gado” (Yoh. 12:42, 43). A ben o moro<br />
bunefudenheiheimandatinobenobroko<br />
den ede tumusi nanga san den Fariseiman<br />
ben e prakseri.<br />
7 Yesus ben sori krin kaba fu san ede<br />
furu sma no ben e bribi taki en na a Mesias.<br />
(Leisi Yohanes 5:39-44.) Hondrohondro<br />
yari kaba a pipel Israel ben e wakti<br />
a Mesias. Sobun, di Yesus bigin nanga<br />
a preikiwroko fu en, son sma di ben ondrosuku<br />
a profeititori fu Dani `<br />
sias ben de leti na den mindri e gi leri. Ma<br />
den sma di ben sabi a W<br />
el, ben sabi<br />
taki a ten ben doro gi a Krestes fu kon. Di<br />
Yohanes a Dopuman ben e preiki wan tu<br />
munnafesi,furusmabenetaki:„Akan<br />
taki en na Krestes?” (Luk. 3:15) Now a Me-<br />
6, 7. Fu san ede furu sma no ben e bribi taki Yesus<br />
ben de a Mesias?<br />
`<br />
`<br />
et no ben wani bribi<br />
taki Yesus ben de a Mesias. A sani di Yesus<br />
taigi den e sori fu san ede den no ben<br />
e bribi en. Yesus taki: „Unu e gi sma glori<br />
en unu wani taki den musu gi unu glori tu,<br />
maununowaniagloridiekonfuawanenkri<br />
Gado. Sobun, fa unu kan bribi mi<br />
dan?”<br />
8 Efuwinolukubun,danagloridilibisma<br />
e gi wi kan kon de moro prenspari gi<br />
wi leki a glori di Yehovah e gi wi. Fu kon<br />
frustandisimorobun,wiwaniagersiglori<br />
nanga faya di e sk `<br />
ein. Hemel lai furu sani<br />
di e sk `<br />
ein leti. Kande yu kan memre ete<br />
taki yu ben e luku go na loktu wan neti di<br />
wolku no ben de. Yu man memre den dusundusunstaridiyusianetidati?Aben<br />
musu fu switi gi yu fu si ala den moi stari<br />
disi (1 Kor. 15:40, 41). Ma te yu ben o de na<br />
ini wan foto pe furu faya leti te neti, yu no<br />
ben o si so furu stari kwetikweti. Fu san<br />
ede? Na fu di a faya fu den pasi nanga den<br />
oso na yu lontu moro tranga? Noso na fu<br />
diafayadidenesk `<br />
ein, moi moro a faya fu<br />
den stari? Nôno! Yu no man si den stari<br />
fu di a faya fu a foto de moro krosibei fu yu<br />
lekiafayafudenstari.Sobun,efuwiwani<br />
si a moi fu den stari, dan wi musu go na<br />
wan presi dorosei fu foto pe furu faya no e<br />
sk `<br />
ein.<br />
9 Nasoadetutakiagloridilibismaegi<br />
wi, kan meki a gersi leki a glori di Yehovah<br />
egiwinawanpikinsaninomo.Furusma<br />
noearkiaKownukondreboskopufudi<br />
den frede san mati noso famiri o denki fu<br />
den. Ma yu denki taki fayafaya futuboi fu<br />
Gadokantronsmadiesukufukisiglori<br />
fulibisma?Konmekiwitakidatiwanyonguman<br />
musu preiki na ini wan birti pe<br />
8, 9. Fa a glori di wi e kisi fu libisma kan kon de<br />
moroprensparigiwilekiagloridiwiekisifuYehovah?<br />
Taki pikinso fu na agersitori.<br />
26 AWAKTITOREN
furu sma sabi en, aladi den no sabi taki en<br />
na wan Kotoigi fu Yehovah. A o frede fu<br />
preiki drape? Noso kon meki wi taki dati<br />
wansmaesukufudumorogiYehovah,<br />
ma trawan di no e si a diniwroko fu Yehovah<br />
leki wan prenspari sani e spotu en?<br />
A o arki den sma dati? Noso kande wan<br />
Kresten du wan seryusu sondu. A o suku<br />
fu kibri a tori fu di a frede taki a o lasi den<br />
grani fu en na ini a gemeente noso fu di<br />
a frede taki a o meki den famiriman nanga<br />
mati fu en sari? Efu a prenspari gi en<br />
fu de wan mati fu Yehovah, dan a o „kari<br />
den owruman fu a gemeente kon na en” fu<br />
yepi en.—Leisi Yakobus 5:14-16.<br />
10 Kon meki wi taki dati wan brada e<br />
kongiyurai,aladiyuemekifurumuiti<br />
kaba fu tron moro lepi Kresten. San yu o<br />
du? Yu o teki a rai di a brada e gi yu, so taki<br />
yu kisi wini fu dati. Noso yu ati o bron nangaenfudiyuabiheimemre,fudiyuefiri<br />
syen, noso fu di yu e suku fasi fu sori taki<br />
yunofowtu?Nosokonmekiwitakidati<br />
yu musu du wan wroko, makandra nanga<br />
tra brada nanga sisa. Kande yu gi den wan<br />
tu moi rai fa den kan du a wroko moro<br />
bun, noso kande yu wroko tranga fu du a<br />
wroko. Yu frede taki na den trawan wawan<br />
o kisi a grani? Efu den sortu sani disi miti<br />
yu, dan hori na prakseri taki „a sma di abi<br />
sakafasi o kisi glori”.—Odo 29:23.<br />
11 Bradadietekifesinainiagemeente<br />
nanga den wan di „e suku” fu kisi a grani<br />
disi, musu luku bun taki den no e suku fu<br />
kisi glori fu libisma (1 Tim. 3:1; 1 Tes. 2:6).<br />
San wan brada musu du te sma e pr `<br />
eise en<br />
fu di a du en wroko bun? We, kande a no<br />
o du leki Kownu Saul di ben meki wan pi-<br />
10. (a) San kan pasa efu wi e broko wi ede tumusi<br />
nanga san sma e denki fu wi? (b) San wi o kisi te<br />
wi abi sakafasi?<br />
11. Sanwimusudutesmaepr ` `<br />
eise wi en fu san<br />
ede?<br />
lari gi ensrefi fu sma memre en (1 Sam.<br />
15:12).Masanabradadisiodudan?Ao<br />
sori taki na Yehovah yepi en fu du en wroko<br />
bun? A o sori taki a abi a blesi nanga a<br />
yepi fu Gado fanowdu efu a wani taki sani<br />
waka bun gi en? (1 Petr. 4:11) A fasi fa wi<br />
efiritesmaepr `<br />
eise wi, o sori efu wi e<br />
suku fu kisi glori fu Gado, noso fu libisma.<br />
—Odo 27:21.<br />
„UNU WANI DU DEN SANI<br />
DI UN TATA WANI”<br />
12 Wantrasanidikantapuwifukisi<br />
glori fu Gado, na te wi firi fu du sani di no<br />
bun. Takru lostu kan meki srefi taki wi no<br />
wani yere san tru. (Leisi Yohanes 8:43-47.)<br />
YesusbentaigisonDyutakidennoben<br />
wani arki a boskopu fu en fu di ’den ben<br />
wani du a wani fu den tata Didibri’.<br />
13 Te wi de nomonomo fu du wan sani,<br />
dansonleisiwieyerenomosanwiwani<br />
yere (2 Petr. 3:5). Yehovah meki wi na so<br />
wanfasitakiwinoabifuyeresanidi<br />
wi no wani yere. Tan tiri wan momenti.<br />
Lukuomenisaniyumanyerenownowde.<br />
Kande yu no ben poti prakseri na ala<br />
den sani dati. Fu san ede? Aladi yu edetonton<br />
man poti prakseri na ala den difrenti<br />
sani dati, toku a ben e yepi yu fu poti prakseri<br />
na wán sani nomo. Ma a moro muilek<br />
gi na edetonton fu du dati te yu musu<br />
arki difrenti sma. Sabiman kon si taki te<br />
difrenti sma e taki nanga wi na a srefi ten,<br />
wi man arki wán sma nomo. Sobun, te tu<br />
sma e taki nanga yu na a srefi ten, dan<br />
yusrefimusubosroitisortuwanfudenyu<br />
wani arki. Den Dyu di ben wani du a wani<br />
fu den tata Didibri, no ben wani arki Yesus.<br />
12. SanbentapusonDyufuarkiaboskopufuYesus?<br />
13, 14. (a) San sabiman e taki fu a fasi wi edetontonewrokotesmaetaki?(b)Fawiebosroitisuma<br />
wi o arki?<br />
15 FEBRUARI 2013 27
14 Bijbel e taki dati „koni” nanga „don”<br />
de leki sma di e kari wi fu di den wani taki<br />
wi arki den (Odo 9:1-5, 13-17). Ma sortuwan<br />
fu den wi o arki? We, a de na suma<br />
yu wani arki. Den skapu fu Yesus e arki<br />
en sten `<br />
en den e du san a e taki (Yoh. 10:<br />
16, 27). Den „e gi yesi na san tru” (Yoh.<br />
18:37). Den no e arki a sten fu sma di den<br />
no sabi (Yoh. 10:5). Den sma disi di abi sakafasi<br />
o kisi glori.—Odo 3:13, 16; 8:1, 18.<br />
A „O MEKI UNU KISI WINI NANGA GLORI”<br />
15 Te wi e horidoro fu du a wani fu Yehovah,<br />
dan wi o yepi trawan fu kisi glori.<br />
Na ini wan brifi, Paulus taigi a gemeente<br />
fu Efeise: „Mi e aksi unu fu no lasi-ati te mi<br />
e kisi banawtu, bika dati o meki unu kisi<br />
wini nanga glori” (Ef. 3:13). Fa den tesi fu<br />
Paulus ben meki den Efeisesma „kisi wini<br />
nanga glori”? Paulus ben de klariklari fu<br />
yepi den, srefi te a ben e kisi tesi. Na a fasi<br />
dati den Efeisesma ben kan si krin taki a<br />
ben de wan bigi grani fu de wan Kresten.<br />
Wan moro bigi grani leki dati no ben de.<br />
Efu Paulus ben tapu fu dini Gado fu di a<br />
ben kisi tesi, dan dati ben kan meki den<br />
prakseri taki a no ben prenspari fu de wan<br />
mati fu Gado noso fu preiki. A ben o gersi<br />
leki a howpu fu den ben de fu soso. Na eksempre<br />
fu Paulus e sori taki a de wan bigi<br />
grani fu de wan Kresten `<br />
en taki wi musu<br />
tan waka na baka Krestes awinsi sortu tesi<br />
wi e kisi.<br />
16 Prakseri o furu deki-ati den brada nangasisabenekisitedenbenesifaPaulus<br />
ben e wroko fayafaya `<br />
en fa a ben e horidoro.<br />
Tori fu den apostel 14:19, 20 e taki:<br />
„Dyu fu Antiokia nanga Ikoniyum ben<br />
kon drape `<br />
en den sutu faya gi den ipi-ipi<br />
sma. Ne den sma disi fringi ston na tapu<br />
15. FadentesidimitiPaulusbenmekisma„kisi<br />
wini nanga glori”?<br />
16. SortutesiPauluskisinaListra?<br />
Paulus `<br />
en den srepi en go na dorosei fu a<br />
foto [Listra], fu di den ben prakseri taki a<br />
dede. Ma di den disipel kon tanapu na en<br />
lontu, dan a opo `<br />
enagonainiafoto.A<br />
dei baka dati a go na Derbe makandra nanga<br />
Barnabas.” Prakseri a tori. Den sma<br />
ben fon Paulus so te, taki den denki taki<br />
adede.Maatradeifuenanakiapasi<br />
go na Derbe di ben de sowan 100 kilometer<br />
fu Listra. Yu kan frustan o hebi a ben<br />
musu fu de gi Paulus.<br />
17 „Den disipel” ben kon yepi Paulus. Timoteyus<br />
ben de wan fu den tu? Kande. Ma<br />
abukuTorifudenapostelnoetakifudati.<br />
Toku Timoteyus ben sabi san ben pasa nanga<br />
Paulus. Luku san Paulus skrifi na ini a<br />
17, 18. (a) Fa wi du sabi taki Timoteyus ben sabi<br />
fa Paulus pina na Listra? (b) San Timoteyus leri fu<br />
afasifaPaulusbenhoridoro?<br />
28 AWAKTITOREN
`<br />
difutubrifidiasenigiTimoteyus:„Yufu<br />
den yonguwan dati o gro kon tron futu-<br />
poti prakseri finifini na san mi leri yu, na boi fu Gado di e dini en fayafaya. Yongu-<br />
afasifamibenelibi,...naafasifami<br />
nyan pina di mi ben de na Antiokia [pe<br />
wan e leri furu fu wi te den e luku fa wi e<br />
gi leri<br />
denyagimikomotonainiafoto],Ikoniyum<br />
[pe den ben wani trowe ston na mi<br />
tapu]nangaListra[pedentrowestonna<br />
mi tapu]. Na so sma frufolgu mi, ma Masra<br />
puru mi na ini ala den sani disi.”—2 Tim. 3:<br />
10, 11; Tori 13:50; 14:5, 19.<br />
18 Timoteyus „poti prakseri finifini” na<br />
a fasi fa Paulus ben horidoro di a kisi den<br />
tesi dati. A musu de so taki Timoteyus leri<br />
furu fu na eksempre fu Paulus. Di PaulusgonaListra,asitakiTimoteyusben<br />
de wan bun eksempre na ini a gemeente.<br />
„DenbradanaListranangaIkoniyumben<br />
etakisosobunsanifu”en(Tori16:1,2).<br />
Na so Timoteyus tan go na fesi en bakaten<br />
en srefi kisi bigi frantwortu na ini a gemeente.—Fil.<br />
2:19, 20; 1 Tim. 1:3.<br />
19 Te wi e du a wani fu Gado awinsi sortu<br />
tesi e miti wi, dan wi kan gi trawan<br />
deki-ati tu, spesrutu den yonguwan. Furu<br />
`<br />
en fa wi e du a preikiwroko. Ma den<br />
elerifurututedenesifawiehoridorote<br />
wi e kisi problema na ini a libi. ’Awinsi san<br />
ben e miti Paulus, a ben e horidoro.’ Na a<br />
fasi dati a kon tron wan eksempre gi ala<br />
sma di wani tan dini Yehovah, so taki den<br />
kan „kisi frulusu tu, makandra nanga t ˆ<br />
ego<br />
glori”.—2 Tim. 2:10.<br />
20 Sobun, wi musu tan meki muiti fu<br />
kisi„agloridiekonfuawan-enkriGado”<br />
(Yoh. 5:44; 7:18). Yehovah e gi „t ˆ<br />
ego libi na<br />
den sma di . . . e suku glori”. (Leisi Romesma<br />
2:6, 7.) Boiti dati, te wi e meki muiti fu<br />
„tan du bun”, dan wi e gi trawan deki-ati<br />
futangiyesinaGado.Nasodenkankisi<br />
t ˆ<br />
ego libi. Sobun, no meki noti tapu yu fu<br />
kisi glori fu Gado.<br />
20. Fu san ede wi musu tan meki muiti fu kisi glori<br />
fu Gado?<br />
19. Fawikangitrawandeki-atitewiehoridoro?<br />
Yonguwan kan<br />
leri furu fu owru<br />
Kresten brada<br />
nanga sisa<br />
di e horidoro
Boaz Zissu, Bar-Ilan University, Israel<br />
Abendewanfamiri<br />
fu Kayafas<br />
Tennatensabimanefeniowrutensanidi<br />
esoritakiwansmadikarinainiBijbelbenlibi<br />
trutru. Fu eksempre, na ini 2011, sabiman fu<br />
Israel ben bari nyunsu taki den feni wan owruten<br />
bonyokisi. Disi na wan kisi pe sma ben<br />
gwenti poti den bonyo fu dedesma te a meti<br />
fudenbenporigowekaba.Amoikisidisidi<br />
ben meki fu weti ston ben owru sowan 2000<br />
yari.<br />
Na tapu a kisi skrifi: „Meriam, na umapikin<br />
fu Yesyua, a manpikin fu Kayafas, a priester<br />
fuMasyanaBet-Imri.”Naatendismakrutu<br />
Yesus `<br />
en di den kiri en, a granpriester fu den<br />
Dyu ben de Kayafas (Yoh. 11:48-50). A historia<br />
skrifiman Flavius Josephus e taki dati a<br />
man disi na „Yosef, di den ben kari Kayafas”.<br />
Soleki fa a sori, dan a stonkisi di den feni na<br />
ini 2011, na fu wan famiriman fu a granpriester<br />
Kayafas. A kan taki Meriam ben de wan<br />
famiriman fu en, fu di sma ben feni wan tra<br />
stonkisi kaba di ben de fu a granpriester srefi.<br />
Na tapu a kisi dati skrifi: Yehosef bar Kayafa,<br />
noso Yosef, a manpikin fu Kayafas.�<br />
Soleki fa na <strong>org</strong>anisâsidielukuowruten `<br />
sani na ini Israel (IAA) e taki, dan sma ben teki<br />
astonkisifuMeriampurunaaanufuwantu<br />
fufuruman di ben go fufuru sani na ini wan<br />
owru grebi. Di den ondrosuku a kisi disi finifini<br />
en di den kon frustan san skrifi na tapu,<br />
dandenkonsitakiakisidisinatrutrufuwan<br />
sma fu famiri fu Kayafas.<br />
Ma a bonyokisi fu Meriam e sori wi wan<br />
nyun sani tu. Na tapu a kisi den skrifi a wortu<br />
„Masya”. Masya ben de a lastiwan fu den<br />
24 priester grupu di ben e wroko na a tempel<br />
(1 Kron. 24:18). Na IAA <strong>org</strong>anisâsi e taki dati<br />
atoridisiesoritaki„afamiriKayafasbende<br />
fu a Masya-grupu” dati.<br />
Na tapu a kisi wan sani skrifi tu fu Bet-Imri.<br />
Tu fasi de fa sma kan frustan a tori dati fu Bet-<br />
Imri.„Wanfasifawikanfrustanen,nataki<br />
Bet-Imri na a nen fu wan priester famiri. Den<br />
ben de manpikin fu Imer (Esra 2:36,37; Nehemia<br />
7:39-42) di ben abi bakapikin na ini a grupuMasyatu”,nasonaIAAetaki.„Wantra<br />
fasi fa wi kan frustan en, na [taki Bet-Imri na]<br />
apresipeadedeuma[Meriam]benetan<br />
noso pe en heri famiri komoto.” Awinsi fa a no<br />
fa, a bonyokisi fu Meriam e sori krin taki Bijbeletakifusmadibenelibitrutru<br />
`<br />
en di ben<br />
de fu famiri di ben de trutru.<br />
� Efu yu wani sabi moro fu a stonkisi nanga den bonyo fu<br />
Kayafas na ini, dan luku na artikel di nen „A granpriester di<br />
meki sma kiri Yesus”, na ini A<strong>Waktitoren</strong>fu 15 yanuari 2006,<br />
bladzijde 10-13.<br />
30 AWAKTITOREN<br />
A bigi prenki:<br />
Na so den ben<br />
e meki den presi<br />
pe den ben e<br />
poti den pikin<br />
bonyokisi di<br />
meki fu ston.<br />
Todd Bolen/BiblePlaces.com
A felem kon na a<br />
yoisti ten<br />
„NOITI moro wi o frigiti a sani disi!” Dati na san furu sma taki, baka<br />
di den si a felem di nen „Scheppingsdrama”. A ben kon na a yoisti<br />
ten `<br />
ennoitimorodenbenomanfrigitisandensi.Futru,afelem<br />
ben gi Yehovah glori, fu di furu sma kon yere a boskopu fu en. Syatu<br />
baka dati a tirimakti fu Hitler bigin frufolgu a pipel fu Gado na<br />
ini Europa. Ma san na a „Scheppingsdrama”?<br />
Na ini 1914 na edekantoro fu a pipel fu Yehovah na ini Brooklyn,<br />
New York, Amerkankondre, tyari wan felem kon na doro di den<br />
ben kari „Photo-Drama der Schepping”. A ben langa 8 yuru. Den<br />
ben meki en nanga prenki `<br />
en nanga wan lo syatu pisi felem. A ben<br />
de na ini kloru `<br />
en yu ben kan yere poku nanga sma sten. Milyunmilyun<br />
sma na heri grontapu si a „Photo-Drama” disi. Na ini 1914<br />
dentyariwanmorosyatuwanfuenkonnadorotu `<br />
en den kari en<br />
„Eureka Drama”. Ma na ini den yari baka 1920 den fowtow, den felem-lolo,<br />
nanga den sani di den ben e gebroiki fu drai a felem ben<br />
kon owru so te, taki den no ben e wroko so bun moro. Toku sma<br />
ben wani si a „Photo-Drama” ete wan leisi. Sma fu Ludwigsburg,<br />
na ini Doisrikondre, ben aksi: „O ten unu o sori a ’Photo-Drama’<br />
baka?” San den brada ben kan du gi den?<br />
Fu di so furu sma ben wani si a „Photo-Drama”, meki na ini den<br />
yari baka 1920, sma fu a Betelfamiri na Maagdenburg, Doisrikondre,<br />
go na wan kantoro na Parijs, Fransikondre, di e tyari nyunsu<br />
kon na doro. Drape den bai difrenti felem gi a „Photo-Drama”. Den<br />
go na Leipzig nanga Dresden tu fu bai prenki na den presi pe sma<br />
ben e meki den fu seri. Ne den poti ala den sani disi kon na wán, makandra nanga wan tu bun prenki fu na owru „Photo-Drama”.<br />
Brada Erich Frost, wan kefalek bun pokuman, skrifi poku gi a felem<br />
disi. Wan fruteriman ben e tyari kon na krin gi den sma san<br />
denbenesinainiafelem.Wantufudensanidiabenetaki,ben<br />
teki puru fu a buku di nen Schepping (Sani di Gado meki). Fu dati<br />
ede den kari a nyun felem disi, „Scheppingsdrama”.<br />
A ben langa 8 yuru neleki a „Photo-Drama”. Dati meki sma ben<br />
musu kon wan tu neti baka makandra fu kan si den difrenti pisi fu<br />
a felem. Na wan tumusi moi fasi a ben sori san na den difrenti sani<br />
di Gado du na den dei di a meki hemel nanga grontapu. A ben poti<br />
`<br />
prakseri tu na a historia di skrifi na ini Bijbel en na ini historia<br />
buku. Boiti dati, a ben e sori tu taki falsi bribi no ben man yepi libisma.<br />
Den sori a felem disi na Doisrikondre, Luxemburg, Oostenrijk,<br />
Switserland `<br />
en na tra presi pe sma ben e taki Doisritongo.<br />
Erich Frost taki, dati te den ben e sori a felem, dan a ben e gi den<br />
sma di ben e wroko nanga en, spesrutu den tra pokuman, deki-ati<br />
15 FEBRUARI 2013 31<br />
- 1932: Na tapu a<br />
poster disi ben skrifi<br />
taki den ben o sori a<br />
„Scheppingsdrama”<br />
' Anenfua<br />
nyun felem ben<br />
teki puru fu a<br />
buku Sch ¨<br />
opfung<br />
(Schepping)
fuwakalontunainiapauzefugialadensmadrapedenbukunoso<br />
den brochure fu wi. A taki: „Na a fasi disi wi prati moro buku leki<br />
san wi ben o man prati te wi ben e go oso fu oso.” Johannes Rauthe,<br />
di ben e <strong>org</strong>a sani fu sori a felem na ini Polen `<br />
en na ini a kondre di<br />
sma e kari Tyekia Republiek now, e memre ete taki furu sma ben e<br />
taigi den Kotoigi pe den ben e tan, so taki den ben kan kon na den<br />
oso. Na so den ben man go baka na wan lo sma fu taki nanga den<br />
fu Bijbel tori.<br />
Na ini den yari baka 1930, so furu sma ben e kon luku a felem<br />
taki ibri tron baka a presi ben span `<br />
en ala sma ben e taki fu Yehovah<br />
Kotoigi. Na ini 1933, pikinmoro wán milyun sma ben kon na<br />
den konmakandra di a bijkantoro fu Doisrikondre ben <strong>org</strong>a fu sori<br />
sma a felem disi. Käthe Krauss e taki: „Fu kan si a felem na ala den<br />
feifi dei, dan wi ben musu waka 10 kilometer go `<br />
en 10 kilometer<br />
kon. Wi ben e waka na ini busi, abra bergi `<br />
en na ini lagipresi.” Else<br />
Billharz e taki: „A ’Scheppingsdrama’ yepi mi fu kon lobi a tru leri<br />
fu Bijbel.”<br />
Alfred Almendinger e taki dati baka di en mama si a felem a ben<br />
lobi en so te, taki a go bai wan Bijbel. Ne a go suku pe na ini Bijbel<br />
skrifi taki dedesma e go na wan presi pe wan faya e bron den fu krin<br />
den, fosi den go na hemel. Di en mama si taki Bijbel no e taki fu a<br />
sani dati kwetikweti, dan a gowe libi a kerki fu en `<br />
en a teki dopu<br />
lekiwanKotoigi.„Furusmatekiatrulerididensia’Scheppingsdrama’<br />
”, na so Erich Frost taki.<br />
Ma na a ten di bun furu sma ben si a „Scheppingsdrama” kaba,<br />
den sma fu a Nazi part `<br />
ei ben kon abi furu bakaman na ini Europa.<br />
Dati meki den tapu a wroko fu den Kotoigi na Doisrikondre na ini<br />
1933.SensiatendatitegomitiakabafuaDiFuTuGrontapufeti<br />
na ini 1945, den futuboi fu Yehovah na ini Europa kisi hebi frufolgu.<br />
Aiti yari langa den sroto Erich Frost. Ma a libi pasa a ten dati `<br />
en<br />
te fu kaba a go wroko na a Betel-oso na Wiesbaden, na ini Doisrikondre.<br />
A bun taki a felem disi di furu sma no ben man frigiti, kon<br />
na a yoisti ten. A gi furu Kresten deki-ati so taki den ben man pasa<br />
den tesi di ben o miti den na a ten fu a Di Fu Tu Grontapufeti.<br />
—Fu a historia fu wi na ini Doisrikondre.<br />
EfuyuwaniA<strong>Waktitoren</strong><br />
s<br />
noso tra publikâsi, dan yu kan<br />
download den fu soso na<br />
www.jw.<strong>org</strong> /srn<br />
Yu kan leisi Bijbel—Nyun-Grontapuvertaling<br />
tu tapu Internet<br />
Erich Frost nanga wan fu den<br />
papira pe a ben skrifi poku na<br />
tapu gi a „Scheppingsdrama”<br />
w13 02/15-SR