16.01.2013 Views

A Waktitoren - JW.org

A Waktitoren - JW.org

A Waktitoren - JW.org

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

34567<br />

STUDIE-ARTIKEL<br />

������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������<br />

1-7 APRIL<br />

Disi na den gudu<br />

di Gado gi wi<br />

BLADZIJDE 3 ˙ SINGI: 69, 28<br />

������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������<br />

8-14 APRIL<br />

Yu e warderi den<br />

gudu di Gado gi wi?<br />

BLADZIJDE 8 ˙ SINGI: 22, 75<br />

������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������<br />

15-21 APRIL<br />

Tannainialagipresi<br />

fu Yehovah pe wi<br />

kan kisi kibri<br />

BLADZIJDE 17 ˙ SINGI: 133, 16<br />

������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������<br />

22-28 APRIL<br />

No meki noti tapu yu<br />

fu kisi glori<br />

BLADZIJDE 25 ˙ SINGI: 15, 61<br />

15 FEBRUARI 2013


NAMIBIA<br />

KAFTI: Wan preikiman na noordwest<br />

Namibia e preiki gi wan Himba uma.<br />

Den Himbasma no e tan libi na wán presinomo,madenabiagwentifu<br />

wakawaka lontu, makandra nanga<br />

denmetifuden.Himbaumaeteki<br />

redi bergiston, dan den e masi en<br />

kon tron wan sortu puiri di den e lobi<br />

`<br />

gi den wiwiri en gi den skin<br />

������������������������������������<br />

OMENISMADENAINIAKONDRE<br />

2.373.000<br />

PREIKIMAN<br />

2040<br />

BIJBELSTUDIE<br />

4192<br />

PREIKIMAN<br />

BIJBELSTUDIE<br />

2006<br />

2007<br />

2008<br />

2009<br />

2010<br />

34567�<br />

2011<br />

2012<br />

4000<br />

3000<br />

2000<br />

1000<br />

A tijdschrift disi no e seri. A<strong>Waktitoren</strong>na wan fu den<br />

sanidiKotoigiegebroikifugiBijbellerinaherigrontapu<br />

`<br />

en sma e gi moni fu horibaka gi a wroko disi. Te a<br />

no skrifi tra fasi, dan den Bijbeltekst na ini a tijdschrift<br />

disi teki puru fu a Bijbel—Nyun-Grontapuvertaling.<br />

0<br />

STUDIE-ARTIKEL<br />

����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������<br />

ˇ DisinadengududiGadogiwi<br />

ˇ Yu e warderi den gudu di Gado gi wi?<br />

Na ini den artikel disi wi o leri wan tu prenspari sani di abi<br />

fu du nanga den someni gudu di Yehovah gi a pipel fu en.<br />

DenartikelosoriwifaGados<strong>org</strong>utakienWortunolasi<br />

gowe,faablesidensmadigebroikiennen `<br />

enfaas<strong>org</strong>u<br />

takiwikonsabidentrutorifuBijbelfukibriwigifalsibribi.<br />

����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������<br />

ˇ TannainialagipresifuYehovahpewikankisi<br />

kibri<br />

Sakaria 14:4 e taki fu wan lagipresi pe wi kan kisi kibri.<br />

Naartikeldisiosoriwisannaalagipresidati.Aosoriwitu<br />

fu san ede wi musu tan na ini a lagipresi. Sakaria 14:8 e taki<br />

fuwatradiegilibi.Naartikeldisiotyarikonnakrinsana<br />

`<br />

tekst disi wani taki ensortuwiniwiokisitewidringiawatra<br />

dati.<br />

����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������<br />

ˇ No meki noti tapu yu fu kisi glori<br />

Na artikel disi e sori wi fa wi kan kisi a glori di Yehovah e gi<br />

libisma.Aetyarikonnakrintusankantapuwifukisiaglori<br />

`<br />

dati en fa tra sma kan kisi glori fu Gado te wi e horidoro.<br />

TRA ARTIKEL NA INI A WAKTITOREN DISI<br />

����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������<br />

13 DenwaktimanfuGrankownueyereaboskopufuGado<br />

����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������<br />

22 Luku bun nanga yu ati<br />

����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������<br />

30 A ben de wan famiri fu Kayafas<br />

����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������<br />

31 Ahistoriafuwi<br />

February 15, 2013<br />

Vol. 134, No. 4 Semimonthly SRANANTONGO<br />

Druck und Verlag: Wachtturm Bibel- und Traktat-Gesellschaft der Zeugen Jehovas, e. V., Selters/Taunus.<br />

Verantwortliche Redaktion: Ramon Templeton, Selters/Taunus. � 2013 Watch Tower Bible and Tract<br />

Society of Pennsylvania. Na den abi ala reti fu a tijdschrift disi. Printed in Germany


„Disinaagududiden<br />

futuboi fu Yehovah<br />

kisi.”—YES. 54:17.<br />

SAN YU BEN O PIKI?<br />

�����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������<br />

Fa Gado s<strong>org</strong>u taki en Wortu no<br />

lasi gowe?<br />

�����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������<br />

Fa Yehovah s<strong>org</strong>u taki en pipel<br />

benkankonsabiennen?<br />

�����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������<br />

FruklarifaGados<strong>org</strong>utakiatru<br />

lerinolasigowe,aladismasuku<br />

fu puru en na pasi.<br />

DISI NA DEN GUDU<br />

DI GADO GI WI<br />

YEHOVAH, „a libilibi Gado di e tan fu t ˆ<br />

ego”, s<strong>org</strong>u<br />

taki libisma ben man kisi a boskopu di e gi libi. Wi<br />

kandeseikertakiaboskopudisinoolasigowe,fudi<br />

„san Yehovah e taki e tan fu t ˆ<br />

ego” (1 Petr. 1:23-25). Wi<br />

de nanga tangi trutru taki Yehovah meki sma skrifi a<br />

prenspari boskopu dati na ini Bijbel!<br />

2 Yehovah wani taki ala sma musu sabi en nen. A<br />

fositekstpeBijbelekarianenfu„YehovahGado”,na<br />

Genesis 2:4 pe wi e leisi „a tori fu a ten di hemel nanga<br />

grontapu meki”. A nen fu Gado ben skrifi wan<br />

tu leisi na tapu den plata ston pe den Tin Komando<br />

ben skrifi na tapu. A fosi komando di a gi, ben bigin<br />

so: „Mi na Yehovah un Gado” (Eks. 20:1-17). Didibri<br />

suku fu pori Bijbel, so taki wi no ben o kon sabi Gado<br />

nosoanenfuEn.MaYehovahnomekidatipasa.—Ps.<br />

73:28.<br />

3 Nanga yepi fu Bijbel Yehovah meki wi kon sabi<br />

den tru tori fu en. Na heri grontapu kerki e leri sma<br />

sani fu Gado di no tru. Ma wi breiti srefisrefi taki Yehovah<br />

e sori wi krin san tru! (Leisi Psalm 43:3, 4.) Furu<br />

libismadenadungru,mawieprisirifudiwiewaka<br />

na ini a leti fu Gado.—1 Yoh. 1:6, 7.<br />

WANGUDUDIWIMUSUKIBRIBUN<br />

4 Nofotronsmadielibinainiasrefikontrenabi<br />

den srefi fasi nanga den srefi gwenti `<br />

en den abi a srefifasifulibitu.Disiekonfudidenbigiwaneleriden<br />

yonguwan den sani dati. Ala den sani disi de leki gudu<br />

di den yonguwan e kisi fu den bigiwan. Te yu luku en<br />

bun, dan wi leki Yehovah Kotoigi kisi bigi gudu tu. Yehovah<br />

yepi en pipel fu frustan Bijbel, fu kon sabi suma<br />

1. SortubunYehovahdugilibisma?<br />

2. San na wan prenspari sani di Gado wani taki wi musu sabi<br />

fu en?<br />

3. San na wan tra sani di Gado e leri wi nanga yepi fu Bijbel?<br />

4, 5. Sortu bigi grani wi kisi na ini a yari 1931?<br />

3


Wi ben breiti nanga a nen „Yehovah Kotoigi”<br />

di wi kisi na a kongres fu 1931<br />

adetrutru `<br />

en san a o du na ini a ten di e<br />

kon.Boitidati,agiwiabigigranifutyari<br />

en nen.<br />

5 Wi kisi a nen dati na ini 1931 na wan<br />

kongresdihorinainiColumbus,Ohio,<br />

Amerkankondre. Tu letter ben skrifi na fesisei<br />

fu a programa di sma ben kisi gi a<br />

kongres. Furu sma ben pruberi fu kon sabi<br />

`<br />

san den letter disi ben wani taki en sonwanfudenbentakisrefidatidentuletter<br />

ben de den fosi letter fu den wortu „Yehovah<br />

Kotoigi”. Den wan di ben taki dati<br />

ben abi leti. Fosi, sma ben sabi wi leki Bijbel<br />

Ondrosukuman, ma sonde 26 yuli 1931<br />

wi bosroiti fu teki a nyun nen Yehovah Kotoigi.<br />

Wi ben breiti srefisrefi nanga a nen<br />

dati di teki puru na ini Bijbel. (Leisi Yesaya<br />

43:12.) Wan brada e fruteri: „Ala sma<br />

na a konmakandra ben e naki anu `<br />

en den<br />

ben e babari fu prisiri. Noiti mi o frigiti a<br />

sani dati.” Nowan tra kerkigrupu ben wani<br />

anendati,maGadoblesiwifudiwigebroiki<br />

a nen na ini den moro leki 80 yari<br />

baka dati. A de wan bigi grani fu de Yehovah<br />

Kotoigi!<br />

6 Bijbel e fruteri wi finifini fu Gado en<br />

futuboi di ben e libi na ini Bijbel ten. Den<br />

prensparitoridisidelekigududiGadogi<br />

wi tu. Fu eksempre, Bijbel e taki fu Abraham,<br />

Isak nanga Yakob. A no de fu taki<br />

dati den famiri-edeman disi ben e taki nanga<br />

den osofamiri fu den fa den ben kan<br />

plisiYehovah.Datimekianoefruwondru<br />

wi taki Yosef no du hurudu, fu di a no ben<br />

wani „sondu teige Gado” (Gen. 39:7-9).<br />

Den Kresten na ini a fosi yarihondro ben e<br />

leri makandra sani fu Gado tu. Fu eksempre,<br />

na apostel Paulus ben e leri den gemeente<br />

sani di abi fu du nanga na Avondmaal<br />

fu Masra (1 Kor. 11:2, 23). Den sani<br />

di skrifi na ini Bijbel e yepi wi na ini a ten<br />

disi fu anbegi Gado „nanga yepi fu a santa<br />

yeye `<br />

en nanga yepi fu san tru”. (Leisi Yohanes<br />

4:23, 24.) Bijbel kan yepi iniwan sma,<br />

ma wi leki a pipel fu Yehovah musu si a<br />

buku disi leki wan spesrutu gudu di Gado<br />

gi wi.<br />

7 Ete wan gudu di wi abi na ini a ten disi<br />

e kon na krin na ini den ondrofenitori di<br />

wi kan leisi na ini den buku nanga tijdschrift<br />

fu wi. Den ondrofenitori disi e sori<br />

taki ’Yehovah de na wi sei’ (Ps. 118:7). Den<br />

tori disi e gi wi a firi taki wi no de wi wawan,srefitesmaefrufolguwi.Wanfuden<br />

moro bigi gudu di Gado gi wi, na san a pramisi<br />

wi na ini Yesaya 54:17. Drape wi e leisi<br />

den moi wortu disi: „ ’Awinsi sortu fetisani<br />

sma meki fu feti nanga yu, a no o<br />

abi bun bakapisi. Yu o krutu iniwan sma di<br />

etakiogrifuyunafesikrutu.Disinaa<br />

gudu di den futuboi fu Yehovah kisi. Mi<br />

e si den leki reti-ati sma’, na so Yehovah<br />

taki.” Awinsi san Satan e du, a no o man<br />

pina wi fu t ˆ<br />

ego.<br />

6. Kariwantusanidiwisabinow `<br />

en di abi fu du<br />

nanga den gudu di Gado gi wi.<br />

7. SannawanmoisanidiGadopramisiwi?<br />

4 AWAKTITOREN


8 Satan pruberi fu puru Gado Wortu na<br />

pasi. A du ala sortu sani fu meki taki sma<br />

no kon sabi a nen fu Yehovah nanga den<br />

tru tori fu en. Ma Satan no man feti nanga<br />

Yehovah. Na artikel disi nanga a trawan di<br />

e kon na en baka o sori wi (1) fa Gado s<strong>org</strong>u<br />

taki Bijbel nanga a boskopu di de na ini<br />

no lasi gowe, (2) fa Yehovah s<strong>org</strong>u taki sma<br />

`<br />

konsabianenfuen, en (3) fa wi hemel<br />

Tatas<strong>org</strong>utakiwinainiatendisikonsabi<br />

san Bijbel e leri wi trutru.<br />

YEHOVAH SORGU TAKI<br />

TE NOW ETE WI ABI EN BIJBEL<br />

9 Na ini ala den yari di pasa Yehovah s<strong>org</strong>u<br />

taki Bijbel no lasi gowe. Wan Lomsu<br />

buku e taki dati na ini 1229 a Krutubangi<br />

fu Toulouse ben tapu a pipel fu leisi den<br />

Bijbel di ben skrifi na ini a tongo fu den.<br />

Den ben du disi fu di den ben wani tapu a<br />

wroko fu den Albigensen-sma nanga den<br />

Waldensen-sma. Na ini 1234 den Lomsusma<br />

hori wan konmakandra na Taragona,<br />

Spanyorokondre, pe den teki so wan bosroiti<br />

tu. A fesiman fu a konmakandra disi<br />

ben de Yakobus a Fosiwan. A fosi leisi di<br />

den heihei man fu Lomsu kerki kon bumui<br />

nanga a tori, ben de na ini a yari 1559.<br />

Na ini a yari dati Pawsu Paulus IV meki<br />

wan w `<br />

et pe a ben taki dati sma no ben mag<br />

mekiBijbelnainidentongofuapipel `<br />

en<br />

den no ben mag abi en tu, efu Pawsu no<br />

ben gi den primisi (Enciclopedia Cattolica).<br />

10 Sma du omeni sani fu puru Bijbel na<br />

pasi, ma Yehovah s<strong>org</strong>u taki dati no pasa.<br />

Na ini a yari 1382, John Wycliffe nanga<br />

wantumatifuenmekiafosiBijbelnaini<br />

Ingrisitongo. Wan tra man di vertaal Bijbel<br />

ben de William Tyndale di sma kiri na<br />

ini1536.Smaefruteritakididentaien<br />

`<br />

8. Sanwiolukunaininaartikeldisien<br />

na ini a<br />

wandiekonnaenbaka?<br />

9-11. San Yehovah du fu meki taki wi man leisi<br />

Bijbelnainiatendisi?<br />

na wan postu, a bari: „Masra opo den ai fu<br />

a kownu fu Ingrisikondre.” Baka dati den<br />

tyokro en kiri, dan den bron en.<br />

11 Na ini 1535, Miles Coverdale vertaal<br />

Bijbel na ini Ingrisitongo. Fu vertaal a<br />

Nyun Testamenti nanga den Bijbel buku<br />

Genesis te go miti Kroniki, Coverdale gebroiki<br />

a Bijbel fu Tyndale. Den tra pisi a<br />

vertaal komoto na Latijntongo `<br />

en fu a Doisritongo<br />

Bijbel di Martin Luther vertaal.<br />

NainiatendisiwibreititakiwiabiaBijbel—Nyun-Grontapuvertaling<br />

fu di a de soifri,<br />

a makriki fu frustan `<br />

en a makriki fu<br />

wroko nanga en na ini a preikiwroko. Nowan<br />

ogri yeye `<br />

en nowan libisma tirimakti<br />

o man puru Bijbel na pasi.<br />

YEHOVAH SORGU TAKI WI KON SABI EN NEN<br />

12 Yehovah s<strong>org</strong>u tu taki sma no puru<br />

en nen na ini ala Bijbel. A Nyun-Grontapuvertaling<br />

na wan moi eksempre fu disi.<br />

12. Fa a Nyun-Grontapuvertaling yepi sma fu kon<br />

sabi a nen fu Gado?<br />

Man leki Tyndale dede fu Gado Wortu ede<br />

From Foxe’s Book of Martyrs<br />

15 FEBRUARI 2013 5


Na fesisei fu a Bijbel disi wan pisi de di<br />

nen „Wan tu wortu na fesi”. Drape skrifi:<br />

„A moro prenspari sani na ini a Bijbel disi<br />

na taki wi poti a nen fu Gado baka na ini<br />

denBijbeltekstpeabenmusude.Wigebroiki<br />

a nen ’Yehovah’ soleki fa sma sabi<br />

en na ini Sranantongo. Na ini den Hebrew<br />

`<br />

Buku fu Bijbel a skrifi 6973 leisi en na ini<br />

denKrestenGrikiBukufuBijbelaskrifi<br />

237 leisi.” Now a Nyun-Grontapuvertaling de<br />

fu feni na ini moro leki 116 tongo `<br />

en moro<br />

leki 178.545.862 fu a buku disi meki kaba.<br />

13 SensidiGadomekilibismadensabi<br />

a nen fu en. Adam nanga Eva ben sabi a<br />

nen dati tu. Bijbel e sori taki Eva ben kari a<br />

nen fu Gado. Baka a Frudu, Noa en manpikin<br />

Kam sori taki a no ben abi lespeki gi en<br />

papa.DatimekiNoataki:„BlesifuYehovah,<br />

a Gado fu Sem. Meki Kanan [a manpikin<br />

fu Kam] tron wan srafu fu Sem” (Gen.<br />

4:1; 9:26). Gado srefi ben taki: „Mi na Yehovah.<br />

Dati na mi nen. Mi no o meki wan<br />

tra sma kisi a glori di mi musu kisi.” A ben<br />

taki tu: „Mi na Yehovah. Nowan trawan no<br />

de.Boitimi,nowanGadonode”(Yes.42:8;<br />

45:5). Yehovah s<strong>org</strong>u taki a nen fu en no<br />

lasi gowe `<br />

en a meki sma na heri grontapu<br />

konsabianendati.Wiesienlekiwanbigi<br />

granifugebroikianenfuYehovah `<br />

en fu de<br />

Kotoigi fu en. Na so wi e sori ala sma taki<br />

wi e „pr `<br />

eise a nen fu wi Gado”.—Ps. 20:5.<br />

14 AnonainiBijbelwawanwiefenia<br />

nenfuGado.Fueksempre,lukusanskrifi<br />

na tapu a Moab-ston di den feni na Diban<br />

(Dibon), di de 21 kilometer owstusei fu<br />

a Dede Se. A ston e taki fu Kownu Omri<br />

`<br />

fu Israel en a e fruteri san Kownu Meisa<br />

fu Moab taki, baka di a feti nanga Israel<br />

(1 Kow. 16:28; 2 Kow. 1:1; 3:4, 5). A moi<br />

fu si taki den fo Hebrew letter fu a nen<br />

13. FusanedewikantakidatismasabiGadonen<br />

sensidiamekilibisma?<br />

14. PewikanfenianenfuGadotu,boitinaini<br />

Bijbel?<br />

fu Gado, di sma e kari a Tetragrammaton,<br />

skrifi tu na tapu a ston disi. Den fo Hebrew<br />

letter disi ben de tu na ini den Lakis-brifi.<br />

Den brifi disi ben skrifi na tapu pisipisi<br />

brokoprapidismafeninainiIsrael.<br />

15 Den fosi sma di vertaal Bijbel ben s<strong>org</strong>ututakiGadonennolasigowe.Nainia<br />

pisi ten fu 607 te go miti 537 fosi Krestes,<br />

den Dyu ben de na ini katibo na Babilon.<br />

Baka di den komoto na katibo, furu fu den<br />

no drai go baka na Yuda nanga Israel. Na ini<br />

a di fu dri yarihondro fosi Krestes, furu Dyu<br />

ben e libi na Aleksandria na ini Egepte. Den<br />

Dyu dati ben abi den Hebrew buku fu Bijbel<br />

fanowdu na ini Grikitongo fu di furu sma na<br />

atendatibenetakiatongodisi.Nainiadi<br />

fu tu yarihondro fosi Krestes, den kaba vertaal<br />

den Hebrew buku fu Bijbel na ini Grikitongo.<br />

Den kari a Bijbel disi a Septuaginta.<br />

Na ini sonwan fu den kopi fu a Septuaginta,<br />

anenfuYehovahskrifinainiHebrewtongo.<br />

16 A nen fu Gado skrifi tu na ini a Bay<br />

Psalm Buku di ben meki na ini 1640. A abi<br />

denPsalmnainidismavertaalfuHebrewtongo<br />

go na ini Ingrisitongo. Disi na a fosi<br />

bukudikonnadoronainidenkontren<br />

fu Amerkankondre di den Ingrisiman ben e<br />

tiri.NainiPsalm1:1,2abukudisiekaria<br />

nen fu Gado nen. Drape a e taki dati wan<br />

„blesi man” no e teki a rai fu ogrisma, „ma a<br />

eangrifuaw `<br />

et fu Iehovah”. Efu yu wani sabi<br />

moro fu Gado nen, dan luku a brochure di<br />

nen De Goddelijke Naam die eeuwig zal blijven<br />

bestaan (AnenfuGadodisatanfut ˆ<br />

ego).<br />

YEHOVAH SORGU TAKI WI KAN KON SABI<br />

DEN TRU LERI FU BIJBEL<br />

17 Nanga prisiri wi e dini „Yehovah, a<br />

Gado di no e fruteri lei” (Ps. 31:5). Wan<br />

15. San na a Septuaginta `<br />

en fu san ede sma<br />

meki en?<br />

16. FaaBayPsalmBukugebroikianenfuGado?<br />

17, 18. (a) O ten wi kan taki dati wan sma no e<br />

lei? (b) San na „den tru leri fu a bun nyunsu”?<br />

6 AWAKTITOREN


smadinoefruterilei,nawansmadietaigi<br />

yu krin fa sani de trutru. A Hebrew wortu<br />

nanga a Griki wortu di vertaal na ini Bijbel<br />

nanga „no e fruteri lei” noso nanga „san<br />

tru”, abi fu du nanga sani di reti, sani di de<br />

so trutru nanga sani di yu kan frutrow.<br />

18 Yehovah s<strong>org</strong>u taki wi kan kon sabi<br />

den tru leri fu Bijbel `<br />

en a meki taki moro<br />

nanga moro sma kon sabi den leri disi<br />

(2 Yoh. 1, 2). Safrisafri wi e kon frustan<br />

den tru leri fu Bijbel moro bun, fu di „a<br />

pasi fu den reti-ati sma de leki a leti di e bigin<br />

sk `<br />

ein na musudei. Safrisafri a e kon<br />

moro krin, teleki a de leki a brenki leti fu<br />

son na mindridei” (Odo 4:18). A no de fu<br />

taki dati wi e agri nanga Yesus di ben taigi<br />

Gado na ini begi: „Yu wortu e taki san tru”<br />

(Yoh. 17:17). Na ini a Wortu fu Gado wi<br />

kanfeni„dentrulerifuabunnyunsu”<br />

(Gal. 2:14). Dati na ala den sani di tru Kresten<br />

e bribi. Wan tu fu den leri disi abi fu<br />

du nanga a nen fu Yehovah, a reti di a abi<br />

fudeaMoroHeiTiriman,afrulusu-ofrandi<br />

fu Yesus, na opobaka, nanga a Kownukondre.MekiwigolukunowfaGados<strong>org</strong>u<br />

taki den tru tori disi no lasi gowe, aladi<br />

Satanduomenimuitifumekitakismano<br />

kon sabi den.<br />

SATAN NO BEN WANI MEKI SMA<br />

KON SABI DEN TRU TORI FU BIJBEL,<br />

MA YEHOVAH TAPU EN<br />

19 BakaaFrudusmabenabiwanodo<br />

e taki: „Neleki Nimrod, wan kefalek ontiman<br />

di opo ensrefi teige Yehovah” (Gen.<br />

10:9). Nimrod ben e gens Yehovah Gado.<br />

Yu kan taki dati a ben e anbegi Satan `<br />

en<br />

taki a ben de leki den gensman na ini Yesus<br />

ten. Yesus ben taki fu den: „Didibri na<br />

un tata `<br />

`<br />

Babel nanga tra foto di ben de na mindri<br />

Tigris-liba nanga Eufraat-liba (Gen. 10:10).<br />

A kan taki na en ben taigi sma fu bow<br />

a foto Babel nanga a toren fu en na ini<br />

2269 fosi Krestes. Yehovah ben wani taki<br />

libisma ben musu go libi na heri grontapu,<br />

ma den sma di bow a foto taki: „Kon! Meki<br />

wi bow wan foto gi wisrefi nanga wan toren<br />

di e doro te na hemel en meki wi gi<br />

wisrefi biginen. Dan wi no abi fu libi panyapanya<br />

na heri grontapu.” Toku den ben<br />

abi fu tapu nanga a wroko fu den, fu di<br />

Gado„bruyaatongofualadensmadiben<br />

e libi na grontapu”, dan a panya den go na<br />

ala sei fu grontapu (Gen. 11:1-4, 8, 9). Efu<br />

na Satan ben meki a sani disi pasa, fu di<br />

a ben wani taki ala sma ben musu tan na<br />

w<br />

enunuwanidudensanidiuntata<br />

wani...Adraibakagisantru.”—Yoh.8:44.<br />

20 A kontren di Nimrod ben e tiri ben de<br />

19, 20. (a) Suma ben de Nimrod? (b) San libisma<br />

nainiatenfuenbensukufudu?<br />

ánpresifuanbegiennomo,dansanino<br />

wakalekifaabenwani.Nainialadendusundusun<br />

yari di pasa, Yehovah s<strong>org</strong>u taki<br />

Satannobenmantapusmafukonsabia<br />

tru anbegi. Na presi fu dati wi e si taki dei<br />

fu dei moro nanga moro sma e anbegi Yehovah.<br />

21 Noiti a ben de so trutru taki falsi bribibenomantyariwankabakonnaatru<br />

anbegi. Fu san ede? Fu di wi Gran Leriman<br />

s<strong>org</strong>u taki en Wortu nanga en nen no lasi<br />

gowe `<br />

en taki wi kon sabi den tru leri fu Bijbel<br />

(Yes. 30:20, 21). Te wi e anbegi Gado<br />

soleki fa a wani, dan disi e gi wi prisiri.<br />

Ma dati wani taki dati wi musu bribi soso<br />

den tru tori fu Bijbel, taki wi musu frutrow<br />

na tapu Yehovah `<br />

en taki wi musu meki en<br />

santa yeye tiri wi.<br />

22 Na ini a tra artikel wi o luku pe son falsi<br />

leri komopo. Wi o si taki Bijbel e sori<br />

krin fu san ede den no tru `<br />

en wi o si tu taki<br />

a de wan bigi grani taki Yehovah leri wi san<br />

tru. Wi breiti srefisrefi taki a gi wi ala den<br />

gudu disi.<br />

21, 22. (a) Fu san ede falsi bribi no ben man tyariwankabakonnaatruanbegi?(b)Sanwioluku<br />

na ini a tra artikel?<br />

15 FEBRUARI 2013 7


’Gado poti prakseri<br />

na den sma di no de<br />

Dyu, fu puru wan pipel<br />

na den mindri di<br />

musu tyari en nen.’<br />

—TORI 15:14.<br />

SAN YU BEN O PIKI?<br />

�����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������<br />

Kari wan kerkileri di no e kruderi<br />

`<br />

nanga Bijbel en fruteri fa Gado<br />

yepi wi fu no bribi a leri disi.<br />

�����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������<br />

Fa Gado frulusu wi fu sondu nanga<br />

dede?<br />

�����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������<br />

Fu san ede yu feni taki Yehovah<br />

abiaretifutirilibisma `<br />

en fu san<br />

ede wi musu tan dini en?<br />

YU EWARDERI<br />

DEN GUDU DI<br />

GADO GI WI?<br />

NA WAN prenspari konmakandra di a tiri skin hori<br />

na Yerusalem na ini a yari 49, a disipel Yakobus ben<br />

taki: „Simeon [Petrus] fruteri finifini fa Gado bigin poti<br />

prakseri na den sma di no de Dyu, fu puru wan pipel<br />

na den mindri di musu tyari en nen. Den wortu fu den<br />

Profeiti e agri nanga disi, soleki fa a skrifi: ’Te den sani<br />

disi pasa, dan mi o drai kon baka fu bow a broko kampu<br />

fu David baka. Mi o meki a brokopresi disi kon bun<br />

baka `<br />

en mi o meki a tanapu leti-opo. Na so den wan di<br />

tan abra fu a pipel disi kan suku Yehovah fayafaya, makandra<br />

nanga ala trakondre sma di e tyari mi nen, na<br />

soYehovahtaki,aGadodiedudensanidisidisma<br />

sabi sensi owruten.’ ”—Tori 15:13-18.<br />

2 A „kampu fu David” na den bakapikin fu en di tron<br />

kownu. A kampu dati broko fadon di Gado puru SedekialekialastikownufuYuda(Amos9:11).Maaprofeititori<br />

e sori tu taki a „kampu” ben o bow baka te Yesus,<br />

wan bakapikin fu David, ben o kon fu tiri leki t ˆ<br />

ego<br />

Kownu (Esek. 21:27; Tori 2:29-36). Yakobus ben sori tu<br />

taki a profeititori fu Amos ben kon tru di Gado salfu<br />

DyunangasmadinodeDyufukantirilekikownuna<br />

hemel makandra nanga Yesus. Na ini a ten disi wan tu<br />

salfuwan de ete di e wroko makandra nanga milyunmilyun<br />

„tra skapu” fu Yesus fu fruteri sma den tru tori<br />

fu Bijbel leki futuboi fu Yehovah.—Yoh. 10:16.<br />

A PIPEL FU YEHOVAH E KISI HEBI TESI<br />

3 DidenBabilonsmatyaridenDyugonaBabilonleki<br />

katiboman, a ben de krin taki a „kampu fu David” ben<br />

broko fadon. A foto Babilonia ben lai falsi bribi. Sobun,<br />

1, 2. (a) San ben de a „kampu fu David” `<br />

en fa den ben bow en<br />

baka?(b)Sumanainiatendisiewrokomakandralekifutuboi<br />

fu Yehovah?<br />

3, 4. San yepi Yehovah en pipel fu tan abi wan tranga bribi di<br />

den ben de na Babilon?<br />

8 AWAKTITOREN


fa Gado pipel ben kan tan dini en na ini<br />

den70yarididenbenodenakatibonaini<br />

afotodatifu607tegomiti537bifoKrestes?<br />

We, den tan dini Gado, neleki fa Yehovah<br />

en pipel na ini a ten disi man tan<br />

dini Gado na ini wan grontapu di Satan e<br />

tiri (1 Yoh. 5:19). Ala den gudu di Yehovah<br />

gi den futuboi fu en yepi den fu tan gi yesi<br />

na en.<br />

4 Wan fu den prenspari gudu di Gado gi<br />

wi, na Bijbel. Den Dyu di ben de na katibo<br />

na ini Babilon no ben abi a heri Bijbel. Ma<br />

den ben sabi a W `<br />

et di Gado gi Moses `<br />

en<br />

den ben sabi den Tin Komando. Den ben<br />

sabi den singi di ben abi fu du nanga Sionbergi<br />

`<br />

`<br />

en den ben sabi furu fu den odo di Salomo<br />

ben skrifi. Den ben sabi tu sortu sani<br />

miti Yehovah en futuboi fu owruten. Den<br />

Dyu katiboman disi bigin krei srefi di den<br />

prakseri Sion, a presi pe den ben komoto,<br />

en den no frigiti Yehovah. (Leisi Psalm 137:<br />

1-6.) Na den sani dati yepi den fu no lasi<br />

bribi, aladi den ben de na Babilon, wan presi<br />

di ben lai falsi bribi `<br />

en pe furu sma ben<br />

e horibaka gi den falsi bribi disi.<br />

ALERIDIETAKIDATIGADONADRISMA<br />

NA INI WÁN,ANOWANNYUNSANI 5 Densmafuowrutenbenabiagwenti<br />

fu anbegi grupu fu dri gado di den ben e<br />

si leki wán. Wan fu den prenspari grupu<br />

fudrigadodidenBabilonsmabeneanbegi,bendeamun-gadoSin,ason-gadoSyamas<br />

nanga Istar, na umagado di den ben e<br />

begi fu kisi pikin `<br />

gado, ma a mama. A papa den ben si leki a<br />

masra fu na umagado nomo” (New Larousse<br />

Encyclopedia of Mythology). Wan fu den<br />

grupu fu gado di den Egeptesma ben e anbegi,<br />

na a di fu a gado Osiris, na umagado<br />

Isis nanga Horus, a manpikin fu den.<br />

6 DenKrestenkerkiebribitutakiGado<br />

na dri sma na ini wán. Den kerki fesiman e<br />

taki dati a Tata, a Manpikin nanga a santa<br />

yeye na wán Gado. Ma a leri disi e gi Yehovah<br />

porinen, fu di a kan meki sma prakseri<br />

taki Gado wawan no abi makti, fu di a de<br />

wan pisi nomo fu wán gado. A pipel fu Yehovahnoebribiafalsileridisifudiden<br />

eagrinangaBijbeldietaki:„Yehovahwi<br />

Gado na wán Yehovah” (Deut. 6:4). Yesus<br />

bentakiasrefisanidisi<br />

en fu yepi den fu wini feti.<br />

Na ini Egepte fu owruten den ben anbegi<br />

difrentigrupufudrigado:wanpapa,wan<br />

mama nanga wan manpikin. Wan buku e<br />

taki dati den Egeptesma „ben e si den dri<br />

gado disi leki wán gado. Ma nofo tron den<br />

no ben si a papa leki a moro prenspari<br />

5. Den Babilonsma nanga den Egeptesma ben e<br />

anbegi grupu fu dri gado. Gi wan tu eksempre fu<br />

dati.<br />

`<br />

en ala tru Kresten<br />

e bribi san Yesus taki.—Mark. 12:29.<br />

7 A leri di e taki dati Gado na dri sma na<br />

ini wán no e kruderi kwetikweti nanga san<br />

Yesus ben taigi den disipel fu en na Mateyus<br />

28:19. Drape a taki: „Go na sma fu ala<br />

kondre `<br />

en meki den tron disipel. Dopu den<br />

na ini a nen fu a Tata, fu a Manpikin, `<br />

en fu<br />

a santa yeye.” Efu wan sma wani teki dopu<br />

leki wan tru Kresten `<br />

en a wani tron wan Kotoigi<br />

fu Yehovah, dan a musu bribi taki Yehovah,aTata,naamoroheiGado.Amusu<br />

bribi tu taki Yesus na Gado Manpikin `<br />

`<br />

`<br />

en<br />

taki a kon na grontapu fu gi en libi leki wan<br />

lusu-paiman. Boiti dati, a musu bribi taki a<br />

santa yeye na a krakti di Gado e gebroiki fu<br />

du sani en taki a no de wan pisi fu wan<br />

gado (Gen. 1:2). Efu wan sma e tan bribi<br />

taki Gado na dri sma na ini wán, dan a no<br />

man teki dopu fu di a no gi ensrefi abra na<br />

Yehovah Gado na a yoisti fasi. Wi breiti taki<br />

wan fu den gudu di Gado gi wi, na taki a<br />

sori taki en a no dri sma na ini wán en taki<br />

na pori a leri disi e pori Gado nen nomo!<br />

6. Fu san ede a pipel fu Yehovah no e bribi taki<br />

Gado na dri sma na ini wán? 7. San wan sma musu bribi fu Gado, fosi a kan<br />

teki dopu leki wan tru Kresten?<br />

15 FEBRUARI 2013 9


AFKODREI<br />

8 SmanainiBabilonianobenebribi<br />

nomo na ini den someni gado fu den, ma<br />

den ben e bribi tu na ini ogri yeye `<br />

en den<br />

ben e du afkodrei. Wan buku e taki dati<br />

den Babilonsma ben e bribi taki ogri yeye<br />

ben abi a makti fu pina sma `<br />

en fu meki den<br />

kon siki. Ala yuru den sma ben e begi den<br />

gado fu den fu kibri den gi ogri yeye (The<br />

International Standard Bible Encyclopaedia).<br />

9 Baka di den Dyu go na katibo na Babilon<br />

furu fu den bigin bribi sani di no ben<br />

e kruderi nanga Bijbel. Fu eksempre, den<br />

Grikisma ben e bribi taki ogri yeye kan du<br />

bun nanga ogri. Te fu kaba den Dyu bigin<br />

bribi a sani disi tu. Ma Gado e leri wi taki<br />

afkodrei no bun. Wi no musu abi noti fu du<br />

nanga en, fu di a no feni en bun kwetikweti<br />

(Yes. 47:1, 12-15). Sani o go bun nanga wi,<br />

te wi tan fara fu afkodrei soleki fa Gado leri<br />

wi.—Leisi Deuteronomium 18:10-12; Openbaring<br />

21:8.<br />

10 Neleki fa den sma fu Babilon ben e<br />

duafkodrei,nasofurukerkismanainia<br />

ten disi e du afkodrei. Dati meki Bijbel e<br />

kari ala den falsi bribi, Babilon a Bigiwan<br />

(Openb. 18:21-24). Wan buku e taki dati<br />

Babilon a Bigiwan a no wán kownukondre<br />

noso wán kulturu nomo. Na afkodrei fu<br />

Babilon de fu feni na ala kondre `<br />

en a de<br />

sensi owruten kaba (The Interpreter’s Dictionary<br />

of the Bible). Na ini a ten disi Babilon<br />

a Bigiwan de ete `<br />

en a lai afkodrei, na anbegi<br />

fu falsi gado nanga tra bigi sondu. Ma<br />

heriesiaokisipori.—Leisi Openbaring 18:<br />

1-5.<br />

8. Fa den Babilonsma ben e prakseri fu den gado<br />

nanga den ogri yeye?<br />

9. (a) Fa a du kon taki furu fu den Dyu bigin bribialasortufalsilerididenbendenakatibonaBabilon?<br />

(b) Fa Yehovah e yepi wi fu tan fara fu afkodrei?<br />

10. Sanwikantakifudensanidismaedunaini<br />

Babilon a Bigiwan `<br />

en fu den kerkileri fu den?<br />

11 Yehovah ben taki: „Mi e tegu gi na afkodrei<br />

fu unu” (Yes. 1:13). Na ini a di fu<br />

19 yarihondro furu sma ben e du afkodrei.<br />

Dati meki a tijdschrift Zion’s Watch Tower<br />

fumei1885bentaki:„Smaebribitaki<br />

dedesma e libi go doro na wan tra presi.<br />

A denki disi a no wan nyun sani. Sma fu<br />

owrutenbenebribiasanidisikaba `<br />

en a<br />

ben de a rutu fu ala den tori di den e fruteri<br />

fu den gado fu den.” A tijdschrift ben<br />

taki tu dati ogri yeye e du neleki den na dedesmadiepruberifutakinangadensma<br />

di de na libi. Na so ogri yeye ben man abi<br />

krakti na tapu a denki nanga a libi fu bun<br />

furu libisma. Wan owru brochure� fu wi<br />

ben warskow sma tu gi afkodrei, neleki fa<br />

trabukudiwikisinainiatendisiwarskow<br />

wi gi a sani disi.<br />

A SILI FU DEN DEDEWAN DE NA<br />

DEDEKONDRE PE DEN E NYAN PINA?<br />

12 „Ala den sma di kon sabi a tru leri”<br />

kanpikinaaksidisi(2Yoh.1).Wieagritu<br />

nanga san Salomo ben taki: „Wan dagu di<br />

de na libi, betre moro wan lew di dede. Den<br />

libiwan sabi taki den o dede. Ma den dedewannosabinotinoti...Alasanyuanufeni<br />

fu du, du dati nanga ala yu krakti, bika na<br />

iniGrebi,apresipeyuogo,smanoewroko,<br />

den no e prakseri, den no sabi sani `<br />

en<br />

den no abi koni.”—Preik. 9:4, 5, 10.<br />

13 Yehovah ben taigi den Dyu san e pasa<br />

nanga den dedewan. Ma di den legreedeman<br />

fu Aleksander a Bigiwan prati Grikikondre<br />

gi densrefi, dan den ben wani<br />

� AbrochuredisinenWhat Say the Scriptures About<br />

Spiritism? (San Bijbel e taki fu afkodrei?) A kon na doro<br />

na ini 1897, ma wi no e meki en moro.<br />

11. Fa den buku nanga tijdschrift fu wi ben warskow<br />

wi gi afkodrei?<br />

12. San Gado ben meki Salomo taki fu den dedewan?<br />

13. Fa a du kon taki den Dyu teki a kulturu nanga<br />

a bribi fu den Grikisma abra?<br />

10 AWAKTITOREN


meki Yuda nanga Siria tron wán kondre.<br />

DatimekidenlerismaabribinangaakulturufudenGrikisma.Sensiatendati,den<br />

Dyu kon bribi tu taki libisma abi wan sili di<br />

no man dede `<br />

en taki wan dedekondre de<br />

pe dedewan e nyan pina. Den Grikisma a<br />

no den fosi sma di kon nanga a leri disi.<br />

Wan buku e taki dati den Babilonsma ben<br />

e leri sma kaba taki wan dedekondre de pe<br />

wan lo takru sani e pasa. Den ben e bribi<br />

taki makti gado nanga ogri yeye e tiri drape<br />

`<br />

en taki den e pina dedesma (The Religion<br />

of Babylonia and Assyria). A de krin taki<br />

den Babilonsma ben e bribi taki libisma abi<br />

wansilidinomandede.<br />

14 A reti-ati man Yob no ben abi Bijbel,<br />

ma toku a ben sabi san e pasa nanga den<br />

dedewan trutru. A ben sabi tu taki Yehovah<br />

na wan lobi-ati Gado di ben o angri fu gi en<br />

wan opobaka te a ben o dede (Yob 14:13-<br />

15). Abraham ben e bribi tu na ini na opo-<br />

14. San Yob nanga Abraham ben sabi fu den dedewan<br />

`<br />

en fu na opobaka?<br />

„Yehovah wi Gado<br />

na w ´<br />

an Yehovah.”<br />

—Deut. 6:4.<br />

baka. (Leisi Hebrewsma 11:17-19.) Fu di<br />

wan sma di no man dede, no man kisi wan<br />

opobaka, meki den man disi di ben e dini<br />

Gado, no ben e bribi taki libisma abi wan<br />

sili di no man dede. A no de fu taki dati na<br />

a yeye fu Gado yepi Yob nanga Abraham fu<br />

frustan san e pasa nanga den dedewan. A<br />

yepi den tu fu bribi taki dedesma o kon na<br />

libi baka. A sani disi tru `<br />

en a de wan fu den<br />

gudu di Gado gi wi.<br />

’A LUSU-PAIMAN DI E TYARI FRULUSU KON’<br />

PRENSPARIGIWI<br />

15 Wi breiti taki Gado leri wi fa a o frulusuwifuadedenangaasondudiwikisifu<br />

Adam(Rom.5:12).WikonsitutakiYesus<br />

„no kon fu sma dini en, ma a kon fu dini<br />

sma `<br />

en fu gi en libi leki wan lusu-paiman<br />

fu frulusu furu sma” (Mark. 10:45). A bun<br />

fu sabi taki ’Krestes Yesus pai wan lusu-paiman<br />

di e tyari frulusu kon’.—Rom. 3:22-24.<br />

16 Dyu nanga trakondre sma fu a fosi<br />

15, 16. Fa Gado frulusu wi fu sondu nanga dede?<br />

Fa Gado yepi wi fu no teki falsi bribi abra?<br />

„Mi e tegu gi na<br />

afkodrei fu unu.”<br />

—Yes. 1:13.<br />

„Den dedewan<br />

no sabi notinoti.”<br />

—Preik. 9:5, 10.


yarihondro ben musu sori berow fu den<br />

sondufuden `<br />

en den ben musu bribi na ini<br />

a frulusu-ofrandi fu Yesus. Efu den no ben<br />

odudati,dandennobenokisipardonfu<br />

den sondu fu den. Na so a de tu na ini a ten<br />

disi (Yoh. 3:16, 36). Efu wan sma wani bribi<br />

den falsi leri, soleki a leri di e taki dati<br />

Gado na dri sma na ini wán noso a leri di<br />

e taki dati libisma abi wan sili di no man<br />

dede, dan a sma dati no man kisi wini fu<br />

a lusu-paiman. Ma wi sabi fa sani de trutru.<br />

Wi leri taki Gado en lobi Manpikin „pai<br />

wan lusu-paiman fu fri wi. Sobun, wi kisi<br />

pardonfuwisondu.”Datimekiwikankisi<br />

wini fu a lusu paiman.—Kol. 1:13, 14.<br />

TAN DINI YEHOVAH!<br />

17 Tra gudu de ete di Gado gi wi. A leri<br />

widentrutorifuBijbel,aleriwifawileki<br />

en futuboi musu tyari wisrefi `<br />

en a blesi wi.<br />

Someni yari kaba, den Jaarboek fu wi e fruterispantorifudensanidiwilekiYehovah<br />

Kotoigi e du na heri grontapu. Te wi wani<br />

sabimorofuahistoriafuGadopipel,dan<br />

wikanlukudenvideodinenJehovah’s Getuigen<br />

— Geloof in actie, Pisi 1 nanga 2. Wi<br />

kan leisi fu dati tu na ini a buku di nen<br />

Jehovah’s Getuigen — Verkondigers van Gods<br />

Koninkrijk (Yehovah Kotoigi—Preikiman fu<br />

Gado Kownukondre). Na ini den tijdschrift<br />

fu wi, wi kan leisi moi ondrofenitori fu wi<br />

Kresten brada nanga sisa. Den tori dati e gi<br />

wi furu deki-ati.<br />

18 AbunfusabiahistoriafuYehovahen<br />

<strong>org</strong>anisâsi, neleki fa a ben bun taki a pipel<br />

Israel ben sabi fa Gado puru den na Egepte<br />

(Eks. 12:26, 27). Moses ben si sortu kefalek<br />

sani Gado du. Sobun, di a kon owru a<br />

taigi den Israelsma: „Memre den dei fu owruten.<br />

Prakseri ala den yari di pasa, a ten fu<br />

den afo fu unu. Aksi un papa meki den fru-<br />

17, 18. (a) Fa wi kan leri moro fu a historia fu YehovahKotoigi?(b)Sortuwiniwiekisitewikon<br />

sabiahistoriafuwi?<br />

teri unu, aksi den owru man meki den fruteri<br />

unu” (Deut. 32:7). Wi leki ’a pipel fu Yehovah<br />

`<br />

en den skapu di de na den weigron<br />

fu en’ breiti fu pr `<br />

eise Gado `<br />

en fu fruteri ala<br />

sma sortu bigi sani a du (Ps. 79:13). Iya, a<br />

bun fu kon sabi a historia fu wi, fu leri wan<br />

sani fu dati `<br />

en fu luku san wi o du na ini a<br />

ten di e kon.<br />

19 Wi breiti taki wi no de na dungru, ma<br />

taki Gado leri wi den tru tori fu Bijbel (Odo<br />

4:18,19).Sobun,mekiwistuderiGado<br />

Wortu fayafaya `<br />

en meki wi du ala muiti fu<br />

fruteri trawan den tru tori disi. Meki wi de<br />

leki a psalm singiman di ben e pr `<br />

eise Yehovah,<br />

a Moro Hei Masra, nanga den wortu<br />

disi: „Mi o fruteri den fu a retidu fu yu, iya,<br />

aretidufuyuwawan.MiGado,yugimileri<br />

sensidimiyongu `<br />

en te now ete mi e fruteri<br />

sma fu den bigi sani di yu du. Mi Gado,<br />

mi e begi yu, awinsi mi kon owru `<br />

en awinsi<br />

ala mi ede-wiwiri kon weti, no gowe libi<br />

mi. Gi mi na okasi fosi fu fruteri den sma<br />

di musu kon ete fu a makti fu yu, iya, gi<br />

mi na okasi fosi fu fruteri ala den sma di<br />

musu kon ete, fu a bigi makti fu yu.”—Ps.<br />

71:16-18.<br />

20 Te wi e tan dini Yehovah, dan wi e sori<br />

taki wi e bribi taki a abi a reti fu tiri libisma<br />

`<br />

en taki na en wawan wi musu anbegi(Openb.4:11).Asantayeyefueneyepi<br />

wi fu preiki a bun nyunsu gi den safri-ati<br />

sma, fu tai den soro fu den wan di e firi brokosaka<br />

`<br />

en fu trowstu ala den sma di e sari<br />

(Yes. 61:1, 2). Noiti Satan o kisi na okasi fu<br />

basiGadopipelnosofubasialatrasma.Wi<br />

breiti nanga den gudu di Yehovah gi wi `<br />

en<br />

noti no man tapu wi fu tan dini en `<br />

en fu<br />

pr `<br />

eise en leki a Moro Hei Masra fu ala ten.<br />

—Leisi Psalm 26:11; 86:12.<br />

19. Sanwimusudu,nowdiwikonsabidentru<br />

tori fu Bijbel?<br />

20. (a)SanwiesoritewietandiniYehovah?<br />

(b) Fu san ede yu feni taki Yehovah abi a reti fu tiri<br />

libisma `<br />

en fu sma anbegi en?<br />

12 AWAKTITOREN


Den waktiman fu Grankownu<br />

eyereaboskopufuGado<br />

Adeayari59.Srudatidiwerifualangapasididentekietyariwantu<br />

strafuman kon na Rome. Den e pasa Porta Kapena-portu go na ini a foto.<br />

Na oso fu Grankownu Nero de na tapu Palatinus-bergi. Srudati e hori wakti<br />

drape. Den feti-owru fu den kibri na ondro a skowrudyakti fu den.� Yulius,<br />

wan legre-edeman fu 100 srudati, e waka pasa wan bigi pren na ini<br />

Rome, makandra nanga den strafuman fu en. Baka dati den e kren Fiminal-bergi,<br />

dan den e pasa wan bigi dyari nanga furu altari fu den gado fu<br />

den Romesma. Den e pasa wan pren tu pe srudati e oefen fu go feti.<br />

WanfudenstrafumannaaapostelPaulus.Wantumunnafesi,Paulus<br />

ben de na ini wan sipi di wan bigi winti bigin wai. A se ben kon krasi `<br />

en a<br />

ben e wai a sipi go-kon. Ne wan engel fu Gado taigi en: „Yu musu tanapu<br />

na fesi Grankownu” (Tori 27:24). A sani di na engel taki o pasa trutru? Now<br />

di a de na ini Rome, a e drai luku a mamafoto fu a Gran Kownukondre. A<br />

musu fu de taki a e memre san Masra Yesus ben taigi en na ini a Toren fu<br />

Antonia na Yerusalem. Yesus ben taki: „Hori deki-ati! Bika neleki fa yu fruteri<br />

den sma na ini Yerusalem finifini fu mi, na so yu musu fruteri sma na<br />

iniRomefumitu.”—Tori23:10,11.<br />

Kande Paulus e tan tanapu fu luku Kastra Pretoria, wan bigi fortresi nanga<br />

hei skotu fu redi ston. Na tapusei fu den skotu yu ben abi toren tu. Srudati<br />

di e wroko leki waktiman fu Grankownu e libi drape, makandra nangadenfotoskowtu.Dusundusunsrudatibenkantandrape.Naatendati<br />

12 bigi grupu� srudati di ben e hori wakti gi Grankownu ben de drape,<br />

� Lukuafakidinen„DensrudatidibenehoriwaktinainiatenfuGrankownuNero”.<br />

� Den grupu dati no ben abi moro leki 1000 srudati.<br />

Waktiman fu Grankownu.<br />

Smadenkitakiaprenkidisi<br />

bendefosinatapuwanpostu<br />

fu a portu fu Klawdiyus di den<br />

meki na ini a yari 51<br />

15 FEBRUARI 2013 13<br />

� RMN-Grand Palais/Art Resource, NY


Courtesy Classical<br />

Numismatic Group,<br />

Inc./cngcoins.com<br />

Amonidisinafuafosiyarihondro.<br />

Alegrekampufudenwaktimanfu<br />

Grankownu de na en tapu<br />

Den srudati di ben e hori wakti<br />

na ini a ten fu Grankownu Nero<br />

Den srudati di ben e hori wakti gi Grankownu<br />

ben sweri fu opo feti gi<br />

Grankownu nanga en osofamiri. Te den<br />

ben e go feti, dan den ben e waka nanga<br />

tiki pe den ben fasi prenki fu a grankownu<br />

na tapu. Den ben abi skelt tu. Nofo<br />

tron den skelt disi ben abi a prenki fu<br />

wankruktuterefudidatibendeastarigrupufuGrankownuTiberius.Den<br />

waktiman fu Grankownu ben musu s<strong>org</strong>u<br />

tu taki sani go bun na den wega `<br />

en na<br />

den komedi-oso `<br />

en den ben e yepi den<br />

brandweer-man nanga a wroko fu den.<br />

Na den okasi dati legre-edeman fu<br />

`<br />

1000 srudati en fu 100 srudati ben de<br />

edeman fu den waktiman fu Grankownu.<br />

SrudatidibenehoriwaktigiGrankownu<br />

nobentan25yarinainialegrelekifaa<br />

ben de nanga tra srudati, ma den ben e<br />

tan 16 yari nomo. Den ben e kisi dri tron<br />

so furu moni leki den trawan. Ten na ten<br />

`<br />

den ben e kisi moro moni srefi en a pensyunmoni<br />

fu den ben furu. Na den<br />

srudati disi ben e pina strafuman noso<br />

kiri den. A kan taki den srudati disi di<br />

Paulus ben e pruberi fu yepi, pina en `<br />

en<br />

kiri en di a ben de na strafu wan di fu tu<br />

leisi.—2 Tim. 4:16, 17.<br />

makandra nanga wan tu grupu fotoskowtu nanga tra srudati<br />

di ben e r `<br />

ei na tapu asi. A bigi fortresi disi e memre wi fa a du<br />

kon taki a Gran Kownukondre Rome ben abi so furu makti.<br />

Den srudati di e hori wakti gi Grankownu abi a frantwortu fu<br />

den strafuman na den distrikt. Dati meki Yulius, wan ofsiri fu<br />

den waktiman fu Grankownu, e pasa nanga den strafuman fu<br />

en na wan fu den fo bigi portu fu a foto. Someni mun den ben<br />

de na se `<br />

en someni sani pasa nanga den di ben kan meki den<br />

lasi den libi. Ma te fu kaba Yulius doro nanga den strafuman<br />

na Rome.—Tori 27:1-3, 43, 44.<br />

NA APOSTEL E PREIKI SONDRO TAKI ’SMA E TAPU EN<br />

FU DU DATI’<br />

Di Paulus ben de na pasi, a kisi fisyun pe Gado taigi en taki<br />

asipifuenbenosungu,matakinowanfudensmanatapua<br />

sipi ben o dede na se. Baka dati wan takru sneki beti en, ma<br />

noti no pasa nanga en. Di den doro na a `<br />

eilanti Malta, a dresi<br />

sikisma. Dati meki den sma fu na `<br />

eilanti bigin taki dati en na<br />

wangado.KandedensrudatidiehoriwaktigiGrankownu<br />

`<br />

en di yere san pasa, e taki nanga makandra fu den tori disi.<br />

Wan leisi den brada fu Rome ben ’kon miti Paulus te na a<br />

Wowoyo fu Apiyus nanga den Dri Oso pe sma ben kan yuru<br />

kamra’ (Tori 28:15). Sobun, Paulus ben miti den brada disi<br />

kaba.ManowabeneangrifupreikiabunnyunsunaRome<br />

(Rom. 1:14, 15). Fa a ben o man du dati? Kande den ben e tyari<br />

den strafuman go na a kapten fu den srudati fu Grankownu.<br />

Efu dati de so, dan a kan taki den tyari Paulus go na a<br />

legre-edeman Afranius Burus, kande a moro prenspari man<br />

baka a grankownu.� Awansifaanofa,anolegre-ofsirieluku<br />

Paulus moro, ma na den srudati di e hori wakti gi Grankownu.<br />

Paulus e kisi primisi fu suku wan oso pe a kan tan `<br />

en fu<br />

meki sma kon na en. A ben man preiki gi den sondro taki wan<br />

’sma tapu en fu du dati’.—Tori 28:16, 30, 31.<br />

PAULUSEPREIKIGIHEIHEISMANANGAMOFINASMA<br />

Soleki fa krutuman fu a ten dati ben gwenti, dan kande Burus<br />

ben wani yere san na apostel Paulus abi fu taki, fosi a seni<br />

en go na Nero. A kan taki a e du dati na kownu-oso noso na a<br />

legrekampu fu den srudati fu Grankownu. Paulus e teki na<br />

okasidisifu„fruteriabunnyunsunaheiheismanangamofina<br />

sma” (Tori 26:19-23). Wi no sabi san Burus ben prakseri<br />

fu Paulus, ma a no poti en na strafu-oso na ini a legrekampu<br />

fu den srudati fu Grankownu.�<br />

� Luku a faki di nen „Sekstus Afranius Burus”.<br />

� HerodesAgrepabentakidatiabenwaniKaligulatrongrankownufu<br />

Rome.DatimekiGrankownuTiberiuspotiHerodesAgrepanastrafu-oso<br />

na a pisi ten fu den yari 36 nanga 37. Ma di Kaligula tron grankownu, a<br />

memre Herodes `<br />

en a meki a tron kownu.—Tori 12:1.<br />

14 AWAKTITOREN


Paulus yuru oso di ben bigi nofo fu meki „den fesiman fu<br />

den Dyu” kon na en fu a ben kan preiki gi den `<br />

en fu a ben kan<br />

preiki gi tra sma di ben kon luku en. Fu di den srudati di e hori<br />

wakti na Paulus no man gowe, meki den e yere fa a e taki<br />

nanga den Dyu `<br />

en e „preiki finifini fu Gado Kownukondre”<br />

`<br />

en fu Yesus. Paulus e preiki „fu mamanten te neti”.—Tori 28:<br />

17, 23.<br />

Ala dei, na wan ten fu tu yuru bakadina, wan tra grupu srudati<br />

e kon hori wakti na a oso fu Grankownu. Ibri dei wan tra<br />

srudati e kon hori wakti na Paulus tu. Na ini den tu yari di na<br />

apostel de na strafu, difrenti srudati e yere fa a e taigi sma san<br />

den musu skrifi na ini den brifi di a e seni gi den brada nanga<br />

sisa na Efeise, Filipi, nanga Kolose `<br />

en gi den Hebrew brada.<br />

Den srudati disi si tu fa Paulus srefi skrifi wan brifi gi wan<br />

Kresten brada di nen Fileimon. Paulus de na strafu, te a e yepi<br />

Oneisimus, wan lowe srafu. ’Na strafu-oso, a ben kon de leki<br />

wan papa gi Oneisimus’ (Fileim. 10). Te fu kaba a e seni Oneisimus<br />

go baka na en basi. A musu fu de so tu taki Paulus ben<br />

e taki nanga den srudati di ben e hori wakti na en (1 Kor. 9:22).<br />

Kande yu e si kaba fa a e aksi wan fu den srudati san na den<br />

difrenti fetisani di a weri. Dan a e gebroiki den sani di a srudatitaigienlekiwanmoiagersitorigidenbradanangasisa.<br />

—Ef. 6:13-17.<br />

Di Paulus ben de na<br />

strafu, den srudati ben<br />

eyerefaaetaigisma<br />

san den musu skrifi<br />

na ini den brifi<br />

Den skotu fu a fortresi Kastra Pretoria,<br />

solekifadendenainiatendisi<br />

15 FEBRUARI 2013 15


Mus ´<br />

ee Calvet Avignon<br />

A nen fu Sekstus Afranius Burus<br />

skrifinatapuapisistondisi<br />

SekstusAfraniusBurus<br />

A kan taki Burus gebore na ini Vaisonla-Romaine,naazuidseipisifu<br />

Fransikondre. Na ini 1884 den feni wan<br />

stondrapepeanenfuamandisiskrifi<br />

natapu.Nainiayari51,AgripinaaYonguwan,<br />

a wefi fu Grankownu Klawdiyus<br />

meki Burus tron edeman fu den srudati<br />

dibenehoriwaktigiGrankownu.Agripina<br />

poti tu sma fu leri en yongu manpikin<br />

Nerosanabenmusuduteabenotron<br />

grankownufuRome.Wanfudenleriman<br />

disi ben de Burus, wan lespeki srudati di<br />

ben e leri Nero fa fu feti leki wan srudati.<br />

A tra leriman ben de a filosofiaman Seneca<br />

di ben e leri Nero ala den koni fu a<br />

ten dati. Di Agripina feni wan okasi, a<br />

mekismapotivergifgienmasrasotaki<br />

a dede. Fosi sma kisi a nyunsu taki Klawdiyus<br />

dede, Burus tyari Nero go na a<br />

fortresi Kastra Pretoria, dan a taigi den<br />

srudatidibenehoriwaktigiGrankownu<br />

fu meki bek `<br />

enti taki Nero tron grankownu.DatimekinaasambleifuRomeno<br />

benabitrafasilekifuhoribakagianyun<br />

grankownu. Di Nero meki sma kiri en<br />

mama na ini a yari 59, dan na Burus s<strong>org</strong>u<br />

taki sma no kon sabi finifini san pasa.<br />

Den historia skrifiman Suwetonius nanga<br />

Kasius Dio e taki dati na ini a yari 62,<br />

Nero poti vergif gi Burus so taki a dede.<br />

„TAKIFUAWORTUFUGADOSONDROFREDE”<br />

Na fu di Paulus de na strafu, meki ala den srudati di e hori<br />

waktigiGrankownu `<br />

en tra sma tu kisi na okasi fu yere „a bun<br />

nyunsu” (Fil. 1:12, 13). Den srudati di e libi na a fortresi KastraPretoriasabismanainiaherikondre.Densabiagrankownu<br />

nanga ala den sma di e libi na ini na oso fu en, soleki<br />

na osofamiri fu en, en futuboi nanga den srafu fu en. Sonwan<br />

fu den sma disi tron Kresten bakaten (Fil. 4:22). Fu di<br />

Paulus no frede fu preiki gi sma, meki den brada nanga sisa<br />

fu Rome e kisi moro deki-ati „fu taki fu a wortu fu Gado sondro<br />

frede”.—Fil. 1:14.<br />

A fasi fa Paulus preiki na Rome e gi wi deki-ati. A e yepi wi<br />

fu ’preiki a wortu fayafaya na ini bun ten `<br />

en na ini muilek ten’<br />

(2 Tim. 4:2). Sonwan fu wi no man gowe libi oso, noso kande<br />

wi e libi na wan presi pe den e s<strong>org</strong>u owrusma noso wi de<br />

na ati-oso, noso kande wi de na strafu-oso srefi fu a bribi fu<br />

wi ede. Ma awinsi pe wi de, wi kan suku wan fasi fu taki nanga<br />

sma di e kon na wi, kande fu du wan sani na ini wi oso<br />

nosofuyepiwi.Tewiabiadeki-atifutakinangasmanaibri<br />

okasi, dan wisrefi o si taki „noti no man tapu a wortu fu<br />

Gado”.—2 Tim. 2:8, 9.<br />

Awinsi pe wi de, wi kan suku wan fasi fu taki nanga sma<br />

diekonduwansanigiwinosodiekonyepiwi<br />

16 AWAKTITOREN


„Yehovahogofeti<br />

nanga den pipel dati<br />

nelekifaabenfeti<br />

nanga en feanti na ini<br />

atendipasa.”—SAK. 14:3.<br />

YU KAN TYARI DISI<br />

KON NA KRIN?<br />

�����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������<br />

San a wani taki dati na „Ol `<br />

eifbergi”<br />

e prati na tu?<br />

�����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������<br />

San na a „bigi lagipresi” `<br />

en fa wi<br />

kan tan drape?<br />

�����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������<br />

Sannaa„watradiegilibi” `<br />

en<br />

sumaokisiagranifudringien?<br />

TAN NA INI A<br />

LAGIPRESI FU YEHOVAH<br />

PE WI KAN KISI KIBRI<br />

NA TAPU 30 oktober 1938, milyunmilyun sma na<br />

Amerkankondre ben e arki wan pôpi programa na<br />

radio pe sma ben e pl `<br />

ei wan toneel. Den sma ben e<br />

du neleki den na nyunsuman di ben e meki bek `<br />

enti<br />

taki sma fu planeiti Mars saka kon na grontapu fu<br />

pori en. Aladi sma ben taki dati na wan toneel den<br />

ben e pl `<br />

ei na radio, toku furu arkiman ben denki taki<br />

sma komoto na Mars trutru fu kon feti nanga grontapu.<br />

Dati meki den kon frede. Sonwan fu den bigin<br />

du ala sortu sani fu s<strong>org</strong>u taki den sma fu Mars no<br />

ben man du ogri nanga den.<br />

2 Ma heri esi wan feti o feti na grontapu trutru. A<br />

ben skrifi kaba taki a feti disi ben o kon. Toku sma<br />

no e du noti. A tori disi no skrifi na ini wan moi<br />

bukudismameki,maaskrifinainiGadoWortu.A<br />

feti disi na Armagedon, a feti di Gado o feti nanga<br />

na ogri grontapu disi (Openb. 16:14-16). Na ini a feti<br />

disi, den futuboi fu Gado no abi fu feti nanga sma di<br />

komoto na wan tra planeiti. Toku den o fruwondru<br />

tedenosinasortufasiGadoosoriamaktifuen `<br />

en<br />

te a o du kefalek sani `<br />

en bigi wondru.<br />

3 Wan profeititori di skrifi na ini Sakaria kapitel 14<br />

e fruteri wi fa a feti fu Armagedon o de. A skrifi sowan<br />

2500 yari pasa, ma toku a de prenspari ete gi wi<br />

nainiatendisi(Rom.15:4).Furufudensanidiskrifinainiaprofeititoridisiabifudunangasanidimiti<br />

Gado pipel sensi a ten di Krestes bigin tiri leki Kownu<br />

na hemel na ini 1914. A e taki tu fu sani di o pasa<br />

nainiatendiekon `<br />

en di o span srefisrefi. Fu eksempre,aprofeititorietakifu„wanbigilagipresi”<br />

`<br />

en<br />

1, 2. Sortu feti e wakti grontapu `<br />

ensanGadoenfutuboinosa<br />

abifudunainiafetidisi?<br />

3. Sortu profeititori wi o luku `<br />

en fu san ede a de prenspari<br />

gi wi?<br />

17


`<br />

`<br />

fu „watra di e gi libi” (Sak. 14:4, 8). Na artikel<br />

disi o sori wi san na a lagipresi disi<br />

en fa den futuboi fu Yehovah kan kisi kibridrape.Wiositusannaawatradiegi<br />

libi ensortuwiniwikankisifuawatra<br />

disi.Winoofrustannomooprensparia<br />

de fu dringi a watra, ma wi o angri fu dringi<br />

en tu. Dati meki a bun fu poti prakseri<br />

now na a profeititori disi.—2 Petr. 1:<br />

19, 20.<br />

A„DEIFUYEHOVAH”EBIGIN<br />

4 Na a bigin fu kapitel 14, Sakaria e<br />

taki fu „wan dei fu Yehovah”. (Leisi Sakaria<br />

14:1, 2.) Sannaadeidisi?Na„a<br />

dei fu Masra”. A bigin di ’a KownukondrefugrontaputronaKownukondrefu<br />

wi Masra `<br />

en fu a Krestes fu en’ (Openb.<br />

1:10; 11:15). A bigin na ini 1914 di Krestes<br />

tron Kownu fu Gado Kownukondre<br />

na hemel. Someni yari fosi 1914, den futuboifuYehovahtaigismanaalaseitaki<br />

„a reti ten fu den trakondre sma” ben o<br />

kon na wan kaba na ini a yari dati (Luk.<br />

21:24). Den ben taigi sma tu taki wan<br />

ten ben o kon di ben o muilek srefisrefi.<br />

San den sma du? Na presi taki den tiriman<br />

fu grontapu nanga den kerki fesimanpotiprakserinaawarskow,denbigin<br />

meki spotu nanga den fayafaya salfu<br />

preikiman `<br />

en den bigin frufolgu den. Te<br />

yu luku en bun, dan den tiriman disi spotu<br />

a Moro Makti Gado srefi, fu di den salfu<br />

futuboi fu Gado e teki presi gi Gado<br />

Kownukondre, noso „a Yerusalem na hemel”.—Hebr.<br />

12:22, 28.<br />

5 Sakaria fruteri tu san den feanti fu<br />

Gado ben o du. A taki: „Den o teki a foto<br />

4. (a) O ten a „dei fu Yehovah” bigin? (b) San den<br />

futuboi fu Yehovah fruteri sma someni yari fosi<br />

1914 `<br />

[Yerusalem] abra.” „A foto” disi e agersi<br />

Gado Kownukondre. Den sma na ini<br />

a foto disi e agersi den salfu Kresten di<br />

de na grontapu ete<br />

en san den tiriman fu grontapu du?<br />

5, 6. (a) San den feanti fu Gado pipel du?<br />

(b) Suma ben de „den trawan di tan abra”?<br />

`<br />

en di e teki presi gi<br />

Gado Kownukondre (Fil. 3:20). Na a ten<br />

fu a Fosi Grontapufeti den feanti fu Gado<br />

„teki a foto abra” na wan agersi fasi. Fa<br />

so? We, den grabu den brada di ben abi<br />

furu frantwortu na ini Yehovah <strong>org</strong>anisâ si, dan den seni den go na wan strafu-oso<br />

na ini a foto Atlanta, na Ge<strong>org</strong>ia, Amerkankondre.<br />

Feanti fu Gado pipel du ala<br />

sortu ogri nanga den salfu Kresten `<br />

`<br />

en<br />

den tapu den brada disi fu prati den buku<br />

fu den. Den pruberi tu fu tapu a preikiwrokofuden.Naagersifasidenfeanti<br />

’teki ala gudu puru na ini den oso di ben<br />

de na ini a foto’.<br />

6 Gado pipel ben abi furu feanti en<br />

sma ben e taki lei fu den, sma ben e gens<br />

den `<br />

`<br />

en den ben e frufolgu den. Toku den<br />

feanti no ben man tapu a tru anbegi. Wan<br />

fikapisi fu salfu Kresten ben de ete. Sakaria<br />

e kari den, „den trawan di tan abra”.<br />

Fu di den ben wani tan dini Gado, meki<br />

noti no ben man tapu den fu „tan libi na<br />

ini a foto”.<br />

7 O ten a heri profeititori fu Sakaria<br />

kontru?NaakabafuaFosiGrontapufeti?<br />

Nôno. Den feanti fu Gado pipel<br />

ben o du moro ogri nanga den salfuwan<br />

en nanga den futuboi fu Gado di ben<br />

abi a howpu fu libi na grontapu (Openb.<br />

12:17).DisipasanaatenfuaDiFuTu<br />

Grontapufeti.Tewielukuafasifaden<br />

salfu Kotoigi disi tan dini Gado, dan dati<br />

musu gi wi deki-ati fu horidoro tu, awinsi<br />

sortu tesi e miti wi. Fu eksempre, sma<br />

na wi wrokope, noso famiri di no e dini<br />

Yehovah kan gens wi, noso pikin na wi<br />

skoro kan lafu wi fu di wi na Yehovah Ko-<br />

7. Sortu eksempre den salfu Kotoigi fu Yehovah gi<br />

wi na ini a ten disi?<br />

18 AWAKTITOREN


`<br />

toigi (1 Petr.1:6, 7). Ma awinsi pe wi e libi,<br />

wi o tan „abi wán denki” en wi no o meki<br />

’den feanti fu wi frede wi’ (Fil. 1:27, 28).<br />

Ma grontapu no lobi Yehovah pipel kwetikweti.Sobun,pedenomanfenikibri?<br />

—Yoh. 15:17-19.<br />

YEHOVAH E MEKI „WAN BIGI LAGIPRESI”<br />

8 Wi si kaba taki „a foto” Yerusalem e<br />

agersi Yerusalem di de na hemel. Sobun,<br />

na ’Ol `<br />

eif-bergi di de na fesisei fu Yerusalem’<br />

musu fu de wan agersi bergi tu.<br />

San a bergi disi e prenki? Fa a du kon<br />

taki a e „prati na mindri” fu tron tu bergi?<br />

Fu san ede Yehovah e kari den bergi<br />

disi „den bergi fu mi”? (Leisi Sakaria<br />

14:3-5.) Son leisi Bijbel e agersi kownukondre<br />

noso tirimakti nanga bergi. Nofo<br />

tron Bijbel e taki tu dati den blesi fu Gado<br />

nanga a kibri di a e gi, e kon fu a bergi<br />

fu Gado (Ps. 72:3; Yes. 25:6, 7). Sobun,<br />

na Ol `<br />

eif-bergi pe Gado e tanapu `<br />

en di de<br />

na owstusei fu Yerusalem, e prenki a reti<br />

di Yehovah abi fu tiri hemel nanga grontapu.<br />

9 A profeititori e taki dati na „Ol `<br />

eifbergi”<br />

di de na owstusei fu Yerusalem e<br />

„prati na mindri”. San dati wani taki? A<br />

wani taki dati Yehovah e seti wan tra tirimakti<br />

di o du wan spesrutu sani. A tirimaktidisinaGadoKownukondrediabi<br />

Yesus Krestes leki Kownu. Dati meki Yehovahkaridentubergidisi„denbergifu<br />

mi”, fu di ala tu bergi na fu en.—Sakaria<br />

14:4, 5.<br />

10 Te na agersi bergi e prati na tu, dan<br />

afu fu a bergi e skoifi go na noordsei `<br />

en<br />

8. (a) San bergi e prenki son leisi na ini Bijbel?<br />

(b)Sannaa„Ol `<br />

eif-bergi” na ini a profeititori fu<br />

Sakaria?<br />

9. San a wani taki dati na „Ol `<br />

`<br />

afu e skoifi go na zuidsei. Na so „wan bigi<br />

lagipresi” e kon na mindri den tu bergi.<br />

Ma Yehovah e tan tanapu nanga a wan<br />

futu na tapu a wan bergi en nanga a tra<br />

futu na tapu a tra bergi. Na agersi lagipresi<br />

disi e prenki a fasi fa Gado e kibri sma.<br />

Neleki fa sma kan go kibri na ini wan lagipresi<br />

di de na mindri tu bergi, na so den<br />

futuboifuYehovahkankisikibriteden<br />

abi Yehovah nanga en Manpikin leki tiriman.<br />

Yehovah o s<strong>org</strong>u taki noiti wan sma<br />

o man puru a tru anbegi na pasi. O ten na<br />

Ol<br />

eif-bergi” e prati<br />

na tu?<br />

10. San na a „bigi lagipresi” na mindri den tu<br />

bergi?<br />

`<br />

eif-bergi prati na tu? Dati pasa na ini<br />

1914 di Yesus bigin tiri na ini hemel. O<br />

ten den futuboi fu Yehovah bigin lowe go<br />

na a agersi lagipresi disi?<br />

GADO EN PIPEL E BIGIN LOWE GO<br />

NAALAGIPRESI!<br />

11 Yesus ben warskow den bakaman fu<br />

en: „Na ini ala kondre sma o teige unu fu<br />

mi nen ede” (Mat. 24:9). Sensi di den lasti<br />

dei fu a grontapu disi bigin na ini 1914,<br />

moro nanga moro sma e teige a pipel fu<br />

Yehovah. Ma aladi feanti fu Gado pipel<br />

du wan lo ogri nanga a salfu fikapisi na<br />

ini a Fosi Grontapufeti, toku den no ben<br />

man kiri ala den futuboi fu Gado. Na ini<br />

1919, Gado puru den na ini Babilon a Bigiwan<br />

di e prenki ala falsi bribi na grontapu<br />

(Openb. 11:11, 12).� Na ini a yari dati<br />

Gado en pipel bigin lowe go na a lagipresi<br />

fu Yehovah.<br />

12 Sensi 1919, tru anbegiman na heri<br />

grontapu man feni kibri na ini a lagipresi<br />

fu Yehovah. Na ini den yari di pasa, tiriman<br />

tapu Yehovah Kotoigi na difrenti<br />

presifugrontapufupreikiabunnyunsu<br />

� Luku a buku De Openbaring — Haar grootse climax is<br />

nabij!, bladzijde 169, 170.<br />

11, 12. (a) O ten a pipel fu Gado bigin lowe go na<br />

a agersi lagipresi? (b) Fa wi du sabi taki Yehovah e<br />

gebroiki en makti fu yepi en pipel?<br />

15 FEBRUARI 2013 19


`<br />

en fu prati buku nanga tijdschrift di e<br />

taki fu Bijbel. Te na a dei fu tide kondre<br />

de ete pe Yehovah Kotoigi no e kisi primisi<br />

fu preiki fri. Ma awinsi san den tiriman<br />

e pruberi fu du, den no o man puru a tru<br />

anbegi na pasi! Yehovah o tan gebroiki en<br />

maktifuyepienpipel.—Deut.11:2.<br />

13 EfuwietandiniYehovah `<br />

en wi e du<br />

san Bijbel e leri wi, dan en nanga en ManpikinYesusKrestesoyepiwi.Gadonoo<br />

meki nowan sani noso ’nowan sma puru<br />

wi na en anu’ (Yoh. 10:28, 29). Yehovah<br />

de klariklari fu du iniwan sani di kan yepi<br />

wifutangiyesinaendideaMoroHei<br />

Tiriman `<br />

en fu tan de futuboi fu en Kownukondre<br />

di abi Krestes leki tiriman. Na<br />

ini a bigi banawtu di de na pasi e kon wi o<br />

abi moro yepi fu Gado fanowdu. Sobun,<br />

a de tumusi prenspari taki wi tan na ini a<br />

lagipresi fu Yehovah pe wi kan kisi kibri.<br />

A DEI E DORO TAKI YEHOVAH O FETI<br />

NANGA EN FEANTI<br />

14 Deifudeiakabafuagrontapudisi<br />

e kon moro krosibei. Dati meki Satan o<br />

meki moro muiti fu tyari problema kon gi<br />

den futuboi fu Yehovah. Dyonsro Satan o<br />

opo feti nanga Gado pipel wan lasti leisi.<br />

NaadeidatiYehovahofetinangadenfe-<br />

`<br />

anti fu en pipel en a o kiri den alamala.<br />

Dati na a dei di Yehovah o „feti” gi en pipel,<br />

soleki fa Sakaria ben taki. A feti dati<br />

osorikrintakiYehovahnaamorotranga<br />

Fetiman di de.—Sak. 14:3.<br />

15 San o pasa nanga den sma di no de<br />

na ini a „bigi lagipresi” fu Yehovah na a<br />

deidiGadoofetinangaenfeanti?„Nowan<br />

bigi leti” no o de gi den fu di Gado<br />

13. FawikantannainialagipresifuYehovah `<br />

en<br />

fu san ede a de tumusi prenspari taki wi du dati?<br />

14, 15. Te Yehovah o „feti” nanga den feanti fu<br />

en, dan san o pasa nanga den sma di no de na ini<br />

en lagipresi?<br />

no o de nanga den. Sakaria taki dati na a<br />

ten dati „den asi, den umaburiki, den kameili,<br />

den manburiki, nanga iniwan tra<br />

sortu osometi” o kon steifi fu di kowru<br />

onakiden.Fudisrudatibenegebroiki<br />

den sortu meti disi fu go feti, meki den e<br />

prenki den sani di sma e gebroiki fu feti<br />

na ini a ten disi. Sobun, Sakaria e sori<br />

taki nowan fu den sani di den legre o gebroiki<br />

na ini a feti di e kon, o man yepi<br />

den. Boiti dati, Yehovah o tyari „rampu”<br />

noso takru siki kon na den tapu. Wi no<br />

sabi efu sma o kisi den takru siki disi trutru,<br />

ma den o frede den feanti so te, taki<br />

den o tan p ˆ<br />

ı. Na a dei dati, den „ai o pori<br />

gowe... `<br />

en den tongo srefi o pori”. Dati<br />

wani taki dati den feanti fu wi o suku fu<br />

du wi ogri, ma den no o man. Den o taki<br />

sani fu hati wi, ma Gado o tapu den mofo<br />

(Sak. 14:6, 7, 12, 15). Na ala presi na grontapu,<br />

sma o kisi pori. Wan bun bigi legre<br />

o de na Satan sei na a dei fu a feti<br />

(Openb. 19:19-21). Ma „den dedeskin fu<br />

den sma di Yehovah kiri na a dei dati o<br />

panya fu a wan sei fu grontapu te na a tra<br />

sei”.—Yer. 25:32, 33.<br />

16 Tefetide,alasmaepina,srefiden<br />

smadiewiniafeti.Akantakinyanyan<br />

no de fu feni. Kande sma e lasi den oso<br />

noso tra sani. Kande a libi e kon moro<br />

tranga. Sma no o man du ala san den<br />

wani. San wi o du efu den sortu sani disi<br />

mitiwi?Wiobruya?Wiodraibakagia<br />

bribifuwitewiekisitesi?Wiolasihowpu<br />

noso wi o firi brokosaka? Na a ten fu<br />

a bigi banawtu a o de prenspari fu tan<br />

bribi taki Yehovah man yepi wi. Sobun,<br />

efuwiwanikisikibri,wimusutanna<br />

inialagipresifuen!—Leisi Habakuk 3:<br />

17, 18.<br />

16. Sanwimusuaksiwisrefi,nowdiwisabitaki<br />

a dei e doro taki Yehovah o feti nanga den feanti<br />

fu en? San wi musu du?<br />

20 AWAKTITOREN


„WATRA DI E GI LIBI”<br />

17 Baka Armagedon „watra” o komoto<br />

doronomo na a Kownukondre fu Krestes.<br />

A watra dati di o „gi libi”, na den<br />

sani di Yehovah seti fu gi sma libi. A<br />

profeititori fu Sakaria e taki fu wan ’se<br />

`<br />

di de na owstusei’ en fu wan ’se di de<br />

na west-sei’. „A se na owstusei” na a<br />

Dede Se `<br />

en „a se na west-sei” na a Mindrikondre<br />

Se. Den se disi e prenki libisma.<br />

A Dede Se na den sma di de na ini<br />

`<br />

Grebi en di o kisi wan opobaka. Ma a<br />

Mindrikondre Se, di lai fisi nanga tra li-<br />

17, 18. (a) Sannaa„watradiegilibi”?(b)Sanna<br />

„a se na owstusei” nanga „a se na west-sei”? (c) Te<br />

yueprakserisanopasanainiatendiekon,dan<br />

san yu wani tan du ala ten?<br />

S<strong>org</strong>u taki yu tan na ini<br />

a lagipresi fu Yehovah<br />

pe yu kan kisi kibri<br />

bisani, na a „bigi ipi” sma di o pasa Armagedon<br />

libilibi (Leisi Sakaria 14:8, 9;<br />

Openb. 7:9-15). Sobun, ala tu grupu o<br />

dringi fu a ’liba di abi watra di e gi libi’.<br />

Na so den o kisi frulusu fu a sondu di wi<br />

kisi fu Adam `<br />

en di tyari dede kon gi wi.<br />

—Openb. 22:1, 2.<br />

18 Te na ogri grontapu disi o kisi pori,<br />

`<br />

Yehovah o kibri wi enaotyariwigo<br />

na ini a nyun grontapu fu en. Awinsi<br />

ala sma na grontapu e teige wi, meki wi<br />

tan saka wisrefi na ondro Gado Kownukondre<br />

`<br />

enmekiwis<strong>org</strong>utakiwitan<br />

na ini a lagipresi fu Yehovah pe wi<br />

kan kisi kibri.


Luku bun<br />

nanga<br />

yu<br />

ati<br />

Bijbeletaki:„Naatinaamorobedrigi<br />

sani di de `<br />

en a ogri srefisrefi” (Yer.<br />

17:9). Te wi de nomonomo fu du wan<br />

sani, dan nofo tron wi o feni wan fasi fu<br />

duen.Nasowiatiekoriwikaba.<br />

Bijbel e warskow wi: „Disi na den sani di e kon<br />

fu na ati: ogri prakseri, kiri, sutadu, hurudu, fufuru,<br />

leitori, a taki di wan sma e taki ogri fu trawan”<br />

`<br />

(Mat. 15:19). Wi ati kan kori wi en a kan meki wi<br />

denki taki wan sani bun, aladi Gado e sori krin taki<br />

anobun.Sonleisinabakatewimekiafowtuwi<br />

e kon si taki wi ati kori wi. Fa wi kan kon sabi san<br />

denainiwiati,sotakiwinogodusanidinobun?<br />

FAYUKANKONSABISANDENAINIYUATI?<br />

Leisi Bijbel ibri dei `<br />

endenkidipifusanyueleisi.<br />

Na apostel Paulus ben skrifi: „A wortu fu Gado<br />

`<br />

de na libi. A abi krakti en a srapu moro iniwan fetiowru<br />

di e koti na tu sei. A e koti go so dipi, taki a e<br />

`<br />

tyari kon na krin fa wan sma de na inisei en fa a<br />

de na dorosei.” A boskopu fu Gado di skrifi na ini<br />

Bijbel kan tyari kon na krin „san wan sma e denki<br />

`<br />

na ini en ati en san a abi na prakseri fu du” (Hebr.<br />

4:12). Te wi e studeri Bijbel, dan wi musu luku efu<br />

a fasi fa wi e denki nanga a fasi fa wi e tyari wisrefi<br />

e kruderi nanga Bijbel. Na a fasi dati wi o si san<br />

denainiwiatitrutru.Aprensparisrefisrefifuleisi<br />

`<br />

Gado Wortu ibri dei enfudenkidipifusanwieleisi.<br />

Disi o yepi wi fu denki leki fa Yehovah e denki.<br />

EfuwiabiagwentifudusanBijbeletaki,dan<br />

disi o meki wi konsensi wroko bun. A konsensi fu<br />

widelekiwanstendikantaigiwiefuwansanino<br />

bun `<br />

en a kan meki taki wi no kori wisrefi fu go du<br />

22 AWAKTITOREN


wanogri(Rom.9:1).Bijbellaitoritudideleki„wanwarskowgiwi”<br />

(1 Kor. 10:11). Te wi e prakseri san wi e leri fu den tori disi, dan dati kan<br />

yepi wi fu no teki don bosroiti. San ibriwan fu wi musu du?<br />

Begi Gado fu yepi yu fu kon sabi san de na ini yu ati. Yehovah „e on-<br />

`<br />

drosuku sma ati” (1 Kron. 29:17). A ’bigi moro wi ati en a sabi ala sani’<br />

(1 Yoh. 3:20). Wi no man kori Gado. Efu wi e fruteri Yehovah krin sortu<br />

`<br />

broko-ede wi abi, fa wi e firi ensanwiwanidu,danakanyepiwifukon<br />

si san de na ini wi ati trutru. Wi kan aksi Gado srefi fu ’meki wi kon abi<br />

wankrinati’(Ps.51:10).Iya,beginawanprensparifasifawikankisi<br />

yepi fu Yehovah.<br />

Arki bun te yu de na den konmakandra. Te wi e poti prakseri na san<br />

wi e leri na den konmakandra, dan dati kan yepi wi fu si fa wi de dipi na<br />

iniwiati.Kandewinoelerinyunsaninaibriwanfudenkonmakandra.<br />

Toku den konmakandra kan yepi wi fu kon frustan moro bun san Bijbel<br />

`<br />

wani leri wi. Boiti dati, wi e kisi rai di kan yepi wi fu ondrosuku wi ati en<br />

fu tyari kenki kon. Den piki di wi brada nanga sisa e gi na den konmakandra<br />

kan de wan bigi yepi gi wi tu (Odo 27:17). Ma efu wi abi a gwenti<br />

fu dyompo konmakandra, dan wi no e kisi na okasi fu moksi nanga<br />

den brada nanga sisa fu wi. Dati kan meki taki wi o ’prakseri wi eigi lostu<br />

nomo’ (Odo 18:1). Fu dati ede a ben o bun fu aksi wisrefi: ’Mi abi a<br />

gwenti fu go na ala den konmakandra? Mi e suku fu leri wan sani te mi<br />

de drape?’—Hebr. 10:24, 25.<br />

FA YU ATI KAN KORI YU?<br />

Wi ati kan kori wi na ala sortu fasi. Wi o luku fo sani. Wi o taki fosi fu<br />

afetidismaefetifuabigudunangaadringidismaedringisopipasa<br />

marki. Baka dati wi o luku suma wi musu teki leki mati `<br />

en fa wi kan meki<br />

prisiri.<br />

A feti di sma e feti fu abi gudu. Wi alamala abi nyanyan, krosi nanga<br />

wan oso fanowdu. A no fowtu fu wani abi den sani disi. Ma Yesus warskow<br />

wi fu no si gudu leki a moro prenspari sani na ini wi libi. A fruteri<br />

wanagersitorifuwangudumandibenabimaksindibenspannanga<br />

aleisi. Di a ten doro fu koti aleisi baka, a no ben abi presi moro fu poti<br />

en. Sobun, a ben abi na prakseri fu broko den maksin fu en puru fu<br />

meki moro bigiwan. A prakseri: „Drape mi o poti ala mi aleisi nanga ala<br />

den bun sani fu mi. Dan mi o taki na misrefi: ’We, mi poti wan lo bun<br />

`<br />

sani na wan sei gi furu yari. Mi o teki en safrisafri, mi o nyan, dringi en<br />

meki prisiri.’ ” Ma a guduman disi frigiti wan prenspari sani: A frigiti taki<br />

efu a ben o dede a neti dati, a ben o lasi ala sani.—Luk. 12:16-20.<br />

Tewiekonmoroowru,dankandewiebiginaksiwisrefiefuwio<br />

abi nofo moni gi wi owrudei. Disi kan meki taki wi no e si en leki wan<br />

bigi sani fu dyompo konmakandra soso fu kan wroko moro langa fu<br />

mekimoni.NosokandewietapufudusonsanidiGadoefruwaktifu<br />

wi leki Kresten. Yu no denki taki wi musu luku bun nanga a sani disi?<br />

Noso kande wi yongu ete `<br />

enwiesitakiamorobunwrokodiwikandu<br />

Te wi e leisi Bijbel<br />

ala dei, dan fa dati<br />

kankenkisande<br />

nainiwiati?<br />

Denbegifuwie<br />

yepi wi fu kon sabi<br />

fa wi de trutru<br />

Den konmakandra<br />

fuwieyepiwifu<br />

kon si san de na<br />

iniwiatitrutru<br />

15 FEBRUARI 2013 23


nownow na a furuten diniwroko. Ma san wi e du?<br />

Wi e draidrai fu go pionier fu di wi feni taki wi musu<br />

poti moni na wan sei fosi? Efu na so wi e denki,<br />

danhorinaprakseritakinownaatenfuwrokotrangagiGado.Teyulukuenbun,danwinosabiefu<br />

wi o de na libi tamara.<br />

Adringidismaedringisopipasamarki.Odo<br />

23:20 e taki: „No tron wan fu den sma di e dringi<br />

win pasa marki.” Efu wan sma lobi sopi, dan en ati<br />

kankorienfukonabiagwentifudringisopi.Kande<br />

a e taki dati a e dringi sopi fu kisi ensrefi pikinso,<br />

ma no fu kon drungu. Efu wi si taki wi abi sopi<br />

fanowdu fu kisi wisrefi, dan wi musu ondrosuku<br />

san de na ini wi ati trutru.<br />

Den sma di wi e teki leki mati. Ala dei wi e miti<br />

sma di no e dini Yehovah, kande na skoro, na wrokope,<br />

noso na ini a preikiwroko. Ma a no ben o fiti<br />

fu moksi nanga den te dati no de fanowdu trutru<br />

noso fu teki den leki mati. Kande wi e kori wisrefi<br />

fu di wi e taki dati den sma disi abi someni bun<br />

fasi.Manaini1Korentesma15:33Bijbelewarskow<br />

wi: „No meki sma kori unu. Takru kompe e<br />

pori bun gwenti.” Neleki fa pikinso doti watra kan<br />

pori krin watra, na so mati di no lobi Gado kan<br />

meki taki wi lasi Yehovah leki mati. Kande a fasi fa<br />

wi e denki, den krosi di wi e weri, a fasi fa wi e taki<br />

nanga den sani di wi e du e sori taki wi e kon de<br />

leki den sma dati.<br />

A fasi fa wi e meki prisiri. Dennyunsanidisma<br />

e meki na ini a ten disi e meki taki a makriki fu<br />

feni ala sortu fasi fu meki prisiri. Ma furu fu den<br />

sani disi no fiti gi Kresten. Paulus ben skrifi: ’Un no<br />

musu taki srefi fu iniwan sani di no krin’ (Ef. 5:3).<br />

Fa a de efu na ini wi ati wi e angri fu luku noso arki<br />

sani di no bun, sobun, ’sani di no krin’? Kande wi<br />

feni taki ala sma abi pikinso prisiri fanowdu `<br />

en taki<br />

nowan sma musu krutu wan trawan fu a fasi fa a<br />

e meki prisiri. Ma meki wi gi yesi na a rai fu Paulus<br />

`<br />

enmekiwinolukunosoarkisanidinokrin.<br />

WI KAN KENKI A FASI FA WI DE<br />

Kande wi ati kori wi kaba so taki wi no e si moro<br />

taki san wi e du no bun. Ma wi man kenki a fasi fa<br />

wi de (Ef. 4:22-24). Meki wi go luku na eksempre<br />

fu tu sma di ben man du dati.<br />

Miguel� ben musu kenki a fasi fa a ben e prakseri<br />

fu gudu. A e taki: „Mi, mi uma, nanga mi manpikin<br />

e libi na ini wan kondre pe a prenspari srefisrefigismafubaialanyunyunsanidiekonnaini<br />

`<br />

den wenkri en di e yepi sma fu abi wan switi libi.<br />

Wanpisitenmibeneprakserisrefitakimiben<br />

kandudatitusondrofutronwansmadiefetifu<br />

kisi gudu. Ma heri esi mi kon si taki a libi fu wan<br />

sma di e feti fu kisi gudu no e tyari wini kon. Mi<br />

begi Yehovah fu yepi fu ondrosuku san de na ini<br />

mi ati trutru `<br />

en fu tyari kenki kon. Mi fruteri en taki<br />

wi leki osofamiri ben wani dini en nanga wi heri ati.<br />

Wi ben man teki a bosroiti fu no bai sani di wi no<br />

abi fanowdu trutru `<br />

en wi froisi go na wan presi pe<br />

moro preikiman ben de fanowdu. Fosi yu denki wi<br />

ben man tron pionier. Wi kon si taki wi no abi furu<br />

sani fanowdu fu kan libi wan switi, koloku libi.”<br />

Na ondrofenitori fu Lee e sori wi taki di a go ondrosuku<br />

san ben de na ini en ati trutru, a ben man<br />

gowe libi den takru mati fu en. Lee e taki: „A wroko<br />

fu mi ben e meki taki mi ben e miti furu bisnisman<br />

fu tra kondre. Mi ben sabi taki na den bisnis<br />

konmakandra dati, den ben o dringi furu sopi. Ma<br />

tokumibenlobigonaden.Omenileisimimisifu<br />

kon drungu fu di mi ben dringi sopi pasa marki.<br />

Ma bakaten a ben e hati mi taki mi du dati. Mi ben<br />

konsitakimibenabifugoondrosukusanbende<br />

na ini mi ati. San mi leri na ini Gado Wortu nanga<br />

den rai di den owruman gi mi, yepi mi fu kon si taki<br />

mi ben lobi moksi nanga sma di no lobi Yehovah.<br />

Dati meki now mi e meki muiti fu seti den bisnistori<br />

fu mi nanga telefon `<br />

en mi e s<strong>org</strong>u taki mi no e<br />

moksi nanga den bisnisman te dati no de fanowdu.”<br />

Meki wi no kori wisrefi, ma meki wi suku fu kon<br />

sabi san de na ini wi ati trutru. Fu kan du dati wi<br />

musu begi Yehovah fu yepi wi, fu di wi e hori na<br />

prakseri taki „a sabi ala sani di de na ini wi ati” (Ps.<br />

44:21).GadogiwienWortusosrefididelekiwan<br />

spikridiesoriwifawidetrutru(Yak.1:22-25).Den<br />

buku nanga den konmakandra fu wi e yepi tu fu<br />

konsabidenraifuYehovah.Aladensanidisikan<br />

`<br />

yepiwifukibriwiatien<br />

fu tan waka a pasi fu retidu.<br />

� Wi kenki den nen.<br />

24 AWAKTITOREN


„A sma di abi sakafasi<br />

okisiglori.”—ODO 29:23.<br />

SAN YU BEN O PIKI?<br />

�����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������<br />

Sortu glori wi kan kisi fu Gado?<br />

�����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������<br />

San kan tapu wi fu kisi glori?<br />

�����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������<br />

Fa trawan kan kisi glori te wi e<br />

horidoro?<br />

NO MEKINOTITAPU<br />

YU FU KISI GLORI<br />

SAN yu e prakseri te yu yere a wortu „glori”? Yu e<br />

prakseri den kefalek moi sani di Gado meki? (Ps. 19:1)<br />

Nosoyueprakseriabiginendismaekisitedenabi<br />

furu gudu, te den koni srefisrefi, noso te den du bigi<br />

sani? A Hebrew wortu di vertaal na ini Bijbel nanga<br />

„glori”, abi fu du nanga sani di hebi. Na ini owruten,<br />

sma ben e meki moni fu sani soleki gowtu noso solfru.<br />

O moro a moni ben hebi, o moro waarde a ben abi.<br />

Dati meki a wortu di vertaal nanga „glori” kan abi fu<br />

du nanga wan sani di warti trutru noso di moi srefisrefi.<br />

2 Nofotronlibismaegigraninasmadiabifuru<br />

makti, noso biginen. Ma sortu sma Gado e gi glori?<br />

Odo 22:4 e taki: „Sakafasi nanga bigi lespeki gi Yehovah<br />

e gi wan sma gudu, glori nanga libi.” Boiti dati, a<br />

disipel Yakobus ben skrifi: „Saka unsrefi na fesi Yehovah<br />

`<br />

enaoheiunu”(Yak.4:10).SannaagloridiYehovah<br />

e gi libisma? San kan tapu wi fu kisi a glori dati?<br />

FawikanyepitrawanfukisiagloridiGadoegi?<br />

3 A psalm skrifiman ben abi a frutrow taki Yehovah<br />

benograbuenhorinaenreti-anufusorienfaaben<br />

musu tyari ensrefi fu kan kisi glori. (Leisi Psalm 73:<br />

23, 24.) Fa Yehovah e gi glori na den futuboi fu en di<br />

abi sakafasi? We, a e sori taki a feni den bun `<br />

en a e blesi<br />

den bogobogo. Wan fu den blesi di a gi den, na taki<br />

a e yepi den fu frustan a wani fu en (1 Kor. 2:7). Wan<br />

tra blesi di a e gi den, na taki a e teki den sma di e gi<br />

yesi na en leki en mati.—Yak. 4:8.<br />

4 Yehovahgiwiagranifupreikiabunnyunsu `<br />

en<br />

na so a e gi wi glori tu (2 Kor. 4:1, 7). Te wi e du a preikiwroko<br />

fu pr `<br />

eise Yehovah `<br />

en fu yepi sma, dan Yehovahepramisiwi:„Miogigraninadensmadiegimi<br />

1, 2. (a) San a Hebrew wortu di vertaal nanga „glori” wani taki?<br />

(b) Sortu aksi o kisi piki na ini na artikel disi?<br />

3-5. Fa Yehovah e gi wi glori?<br />

25


`<br />

grani” (1 Sam. 2:30). Den sma di e du a<br />

preikiwroko abi wan bun nen na Yehovah<br />

en dati na wan bigi grani. A no de fu taki<br />

dati tra futuboi fu Gado o taki bun fu den<br />

tu.—Odo 11:16; 22:1.<br />

5 Fa sani o waka gi den sma di e ’howpu<br />

na tapu Yehovah `<br />

en di e tan waka a pasi fu<br />

en’? Bijbel e pramisi den: „A [Yehovah] o<br />

gi yu a grani fu libi na grontapu. Te a kiri<br />

den ogriwan, yu o si dati” (Ps. 37:34). Den<br />

wan di e dini Gado, abi a kefalek moi howpu<br />

fu kisi t ˆ<br />

ego libi.—Ps. 37:29.<br />

„MINOWANIAGLORIFULIBISMA”<br />

6 San kan tapu wi fu kisi a glori di Yehovahwanigiwi?Wansanidikantapuwi,<br />

na te wi e broko wi ede tumusi nanga san<br />

sma di no e dini Gado e prakseri. Luku<br />

san na apostel Yohanes skrifi fu son heiheimannainiatenfuYesus:„FuruheiheimansrefibenebribitrutrunainiKrestes,<br />

ma fu den Fariseiman ede meki den<br />

no ben wani taki disi krin. Den ben frede<br />

taki den ben o yagi den puru na ini a snoga<br />

`<br />

en den ben lobi a grani di den ben e kisi<br />

fulibismamorolekiagranididenbenkisi<br />

fu Gado” (Yoh. 12:42, 43). A ben o moro<br />

bunefudenheiheimandatinobenobroko<br />

den ede tumusi nanga san den Fariseiman<br />

ben e prakseri.<br />

7 Yesus ben sori krin kaba fu san ede<br />

furu sma no ben e bribi taki en na a Mesias.<br />

(Leisi Yohanes 5:39-44.) Hondrohondro<br />

yari kaba a pipel Israel ben e wakti<br />

a Mesias. Sobun, di Yesus bigin nanga<br />

a preikiwroko fu en, son sma di ben ondrosuku<br />

a profeititori fu Dani `<br />

sias ben de leti na den mindri e gi leri. Ma<br />

den sma di ben sabi a W<br />

el, ben sabi<br />

taki a ten ben doro gi a Krestes fu kon. Di<br />

Yohanes a Dopuman ben e preiki wan tu<br />

munnafesi,furusmabenetaki:„Akan<br />

taki en na Krestes?” (Luk. 3:15) Now a Me-<br />

6, 7. Fu san ede furu sma no ben e bribi taki Yesus<br />

ben de a Mesias?<br />

`<br />

`<br />

et no ben wani bribi<br />

taki Yesus ben de a Mesias. A sani di Yesus<br />

taigi den e sori fu san ede den no ben<br />

e bribi en. Yesus taki: „Unu e gi sma glori<br />

en unu wani taki den musu gi unu glori tu,<br />

maununowaniagloridiekonfuawanenkri<br />

Gado. Sobun, fa unu kan bribi mi<br />

dan?”<br />

8 Efuwinolukubun,danagloridilibisma<br />

e gi wi kan kon de moro prenspari gi<br />

wi leki a glori di Yehovah e gi wi. Fu kon<br />

frustandisimorobun,wiwaniagersiglori<br />

nanga faya di e sk `<br />

ein. Hemel lai furu sani<br />

di e sk `<br />

ein leti. Kande yu kan memre ete<br />

taki yu ben e luku go na loktu wan neti di<br />

wolku no ben de. Yu man memre den dusundusunstaridiyusianetidati?Aben<br />

musu fu switi gi yu fu si ala den moi stari<br />

disi (1 Kor. 15:40, 41). Ma te yu ben o de na<br />

ini wan foto pe furu faya leti te neti, yu no<br />

ben o si so furu stari kwetikweti. Fu san<br />

ede? Na fu di a faya fu den pasi nanga den<br />

oso na yu lontu moro tranga? Noso na fu<br />

diafayadidenesk `<br />

ein, moi moro a faya fu<br />

den stari? Nôno! Yu no man si den stari<br />

fu di a faya fu a foto de moro krosibei fu yu<br />

lekiafayafudenstari.Sobun,efuwiwani<br />

si a moi fu den stari, dan wi musu go na<br />

wan presi dorosei fu foto pe furu faya no e<br />

sk `<br />

ein.<br />

9 Nasoadetutakiagloridilibismaegi<br />

wi, kan meki a gersi leki a glori di Yehovah<br />

egiwinawanpikinsaninomo.Furusma<br />

noearkiaKownukondreboskopufudi<br />

den frede san mati noso famiri o denki fu<br />

den. Ma yu denki taki fayafaya futuboi fu<br />

Gadokantronsmadiesukufukisiglori<br />

fulibisma?Konmekiwitakidatiwanyonguman<br />

musu preiki na ini wan birti pe<br />

8, 9. Fa a glori di wi e kisi fu libisma kan kon de<br />

moroprensparigiwilekiagloridiwiekisifuYehovah?<br />

Taki pikinso fu na agersitori.<br />

26 AWAKTITOREN


furu sma sabi en, aladi den no sabi taki en<br />

na wan Kotoigi fu Yehovah. A o frede fu<br />

preiki drape? Noso kon meki wi taki dati<br />

wansmaesukufudumorogiYehovah,<br />

ma trawan di no e si a diniwroko fu Yehovah<br />

leki wan prenspari sani e spotu en?<br />

A o arki den sma dati? Noso kande wan<br />

Kresten du wan seryusu sondu. A o suku<br />

fu kibri a tori fu di a frede taki a o lasi den<br />

grani fu en na ini a gemeente noso fu di<br />

a frede taki a o meki den famiriman nanga<br />

mati fu en sari? Efu a prenspari gi en<br />

fu de wan mati fu Yehovah, dan a o „kari<br />

den owruman fu a gemeente kon na en” fu<br />

yepi en.—Leisi Yakobus 5:14-16.<br />

10 Kon meki wi taki dati wan brada e<br />

kongiyurai,aladiyuemekifurumuiti<br />

kaba fu tron moro lepi Kresten. San yu o<br />

du? Yu o teki a rai di a brada e gi yu, so taki<br />

yu kisi wini fu dati. Noso yu ati o bron nangaenfudiyuabiheimemre,fudiyuefiri<br />

syen, noso fu di yu e suku fasi fu sori taki<br />

yunofowtu?Nosokonmekiwitakidati<br />

yu musu du wan wroko, makandra nanga<br />

tra brada nanga sisa. Kande yu gi den wan<br />

tu moi rai fa den kan du a wroko moro<br />

bun, noso kande yu wroko tranga fu du a<br />

wroko. Yu frede taki na den trawan wawan<br />

o kisi a grani? Efu den sortu sani disi miti<br />

yu, dan hori na prakseri taki „a sma di abi<br />

sakafasi o kisi glori”.—Odo 29:23.<br />

11 Bradadietekifesinainiagemeente<br />

nanga den wan di „e suku” fu kisi a grani<br />

disi, musu luku bun taki den no e suku fu<br />

kisi glori fu libisma (1 Tim. 3:1; 1 Tes. 2:6).<br />

San wan brada musu du te sma e pr `<br />

eise en<br />

fu di a du en wroko bun? We, kande a no<br />

o du leki Kownu Saul di ben meki wan pi-<br />

10. (a) San kan pasa efu wi e broko wi ede tumusi<br />

nanga san sma e denki fu wi? (b) San wi o kisi te<br />

wi abi sakafasi?<br />

11. Sanwimusudutesmaepr ` `<br />

eise wi en fu san<br />

ede?<br />

lari gi ensrefi fu sma memre en (1 Sam.<br />

15:12).Masanabradadisiodudan?Ao<br />

sori taki na Yehovah yepi en fu du en wroko<br />

bun? A o sori taki a abi a blesi nanga a<br />

yepi fu Gado fanowdu efu a wani taki sani<br />

waka bun gi en? (1 Petr. 4:11) A fasi fa wi<br />

efiritesmaepr `<br />

eise wi, o sori efu wi e<br />

suku fu kisi glori fu Gado, noso fu libisma.<br />

—Odo 27:21.<br />

„UNU WANI DU DEN SANI<br />

DI UN TATA WANI”<br />

12 Wantrasanidikantapuwifukisi<br />

glori fu Gado, na te wi firi fu du sani di no<br />

bun. Takru lostu kan meki srefi taki wi no<br />

wani yere san tru. (Leisi Yohanes 8:43-47.)<br />

YesusbentaigisonDyutakidennoben<br />

wani arki a boskopu fu en fu di ’den ben<br />

wani du a wani fu den tata Didibri’.<br />

13 Te wi de nomonomo fu du wan sani,<br />

dansonleisiwieyerenomosanwiwani<br />

yere (2 Petr. 3:5). Yehovah meki wi na so<br />

wanfasitakiwinoabifuyeresanidi<br />

wi no wani yere. Tan tiri wan momenti.<br />

Lukuomenisaniyumanyerenownowde.<br />

Kande yu no ben poti prakseri na ala<br />

den sani dati. Fu san ede? Aladi yu edetonton<br />

man poti prakseri na ala den difrenti<br />

sani dati, toku a ben e yepi yu fu poti prakseri<br />

na wán sani nomo. Ma a moro muilek<br />

gi na edetonton fu du dati te yu musu<br />

arki difrenti sma. Sabiman kon si taki te<br />

difrenti sma e taki nanga wi na a srefi ten,<br />

wi man arki wán sma nomo. Sobun, te tu<br />

sma e taki nanga yu na a srefi ten, dan<br />

yusrefimusubosroitisortuwanfudenyu<br />

wani arki. Den Dyu di ben wani du a wani<br />

fu den tata Didibri, no ben wani arki Yesus.<br />

12. SanbentapusonDyufuarkiaboskopufuYesus?<br />

13, 14. (a) San sabiman e taki fu a fasi wi edetontonewrokotesmaetaki?(b)Fawiebosroitisuma<br />

wi o arki?<br />

15 FEBRUARI 2013 27


14 Bijbel e taki dati „koni” nanga „don”<br />

de leki sma di e kari wi fu di den wani taki<br />

wi arki den (Odo 9:1-5, 13-17). Ma sortuwan<br />

fu den wi o arki? We, a de na suma<br />

yu wani arki. Den skapu fu Yesus e arki<br />

en sten `<br />

en den e du san a e taki (Yoh. 10:<br />

16, 27). Den „e gi yesi na san tru” (Yoh.<br />

18:37). Den no e arki a sten fu sma di den<br />

no sabi (Yoh. 10:5). Den sma disi di abi sakafasi<br />

o kisi glori.—Odo 3:13, 16; 8:1, 18.<br />

A „O MEKI UNU KISI WINI NANGA GLORI”<br />

15 Te wi e horidoro fu du a wani fu Yehovah,<br />

dan wi o yepi trawan fu kisi glori.<br />

Na ini wan brifi, Paulus taigi a gemeente<br />

fu Efeise: „Mi e aksi unu fu no lasi-ati te mi<br />

e kisi banawtu, bika dati o meki unu kisi<br />

wini nanga glori” (Ef. 3:13). Fa den tesi fu<br />

Paulus ben meki den Efeisesma „kisi wini<br />

nanga glori”? Paulus ben de klariklari fu<br />

yepi den, srefi te a ben e kisi tesi. Na a fasi<br />

dati den Efeisesma ben kan si krin taki a<br />

ben de wan bigi grani fu de wan Kresten.<br />

Wan moro bigi grani leki dati no ben de.<br />

Efu Paulus ben tapu fu dini Gado fu di a<br />

ben kisi tesi, dan dati ben kan meki den<br />

prakseri taki a no ben prenspari fu de wan<br />

mati fu Gado noso fu preiki. A ben o gersi<br />

leki a howpu fu den ben de fu soso. Na eksempre<br />

fu Paulus e sori taki a de wan bigi<br />

grani fu de wan Kresten `<br />

en taki wi musu<br />

tan waka na baka Krestes awinsi sortu tesi<br />

wi e kisi.<br />

16 Prakseri o furu deki-ati den brada nangasisabenekisitedenbenesifaPaulus<br />

ben e wroko fayafaya `<br />

en fa a ben e horidoro.<br />

Tori fu den apostel 14:19, 20 e taki:<br />

„Dyu fu Antiokia nanga Ikoniyum ben<br />

kon drape `<br />

en den sutu faya gi den ipi-ipi<br />

sma. Ne den sma disi fringi ston na tapu<br />

15. FadentesidimitiPaulusbenmekisma„kisi<br />

wini nanga glori”?<br />

16. SortutesiPauluskisinaListra?<br />

Paulus `<br />

en den srepi en go na dorosei fu a<br />

foto [Listra], fu di den ben prakseri taki a<br />

dede. Ma di den disipel kon tanapu na en<br />

lontu, dan a opo `<br />

enagonainiafoto.A<br />

dei baka dati a go na Derbe makandra nanga<br />

Barnabas.” Prakseri a tori. Den sma<br />

ben fon Paulus so te, taki den denki taki<br />

adede.Maatradeifuenanakiapasi<br />

go na Derbe di ben de sowan 100 kilometer<br />

fu Listra. Yu kan frustan o hebi a ben<br />

musu fu de gi Paulus.<br />

17 „Den disipel” ben kon yepi Paulus. Timoteyus<br />

ben de wan fu den tu? Kande. Ma<br />

abukuTorifudenapostelnoetakifudati.<br />

Toku Timoteyus ben sabi san ben pasa nanga<br />

Paulus. Luku san Paulus skrifi na ini a<br />

17, 18. (a) Fa wi du sabi taki Timoteyus ben sabi<br />

fa Paulus pina na Listra? (b) San Timoteyus leri fu<br />

afasifaPaulusbenhoridoro?<br />

28 AWAKTITOREN


`<br />

difutubrifidiasenigiTimoteyus:„Yufu<br />

den yonguwan dati o gro kon tron futu-<br />

poti prakseri finifini na san mi leri yu, na boi fu Gado di e dini en fayafaya. Yongu-<br />

afasifamibenelibi,...naafasifami<br />

nyan pina di mi ben de na Antiokia [pe<br />

wan e leri furu fu wi te den e luku fa wi e<br />

gi leri<br />

denyagimikomotonainiafoto],Ikoniyum<br />

[pe den ben wani trowe ston na mi<br />

tapu]nangaListra[pedentrowestonna<br />

mi tapu]. Na so sma frufolgu mi, ma Masra<br />

puru mi na ini ala den sani disi.”—2 Tim. 3:<br />

10, 11; Tori 13:50; 14:5, 19.<br />

18 Timoteyus „poti prakseri finifini” na<br />

a fasi fa Paulus ben horidoro di a kisi den<br />

tesi dati. A musu de so taki Timoteyus leri<br />

furu fu na eksempre fu Paulus. Di PaulusgonaListra,asitakiTimoteyusben<br />

de wan bun eksempre na ini a gemeente.<br />

„DenbradanaListranangaIkoniyumben<br />

etakisosobunsanifu”en(Tori16:1,2).<br />

Na so Timoteyus tan go na fesi en bakaten<br />

en srefi kisi bigi frantwortu na ini a gemeente.—Fil.<br />

2:19, 20; 1 Tim. 1:3.<br />

19 Te wi e du a wani fu Gado awinsi sortu<br />

tesi e miti wi, dan wi kan gi trawan<br />

deki-ati tu, spesrutu den yonguwan. Furu<br />

`<br />

en fa wi e du a preikiwroko. Ma den<br />

elerifurututedenesifawiehoridorote<br />

wi e kisi problema na ini a libi. ’Awinsi san<br />

ben e miti Paulus, a ben e horidoro.’ Na a<br />

fasi dati a kon tron wan eksempre gi ala<br />

sma di wani tan dini Yehovah, so taki den<br />

kan „kisi frulusu tu, makandra nanga t ˆ<br />

ego<br />

glori”.—2 Tim. 2:10.<br />

20 Sobun, wi musu tan meki muiti fu<br />

kisi„agloridiekonfuawan-enkriGado”<br />

(Yoh. 5:44; 7:18). Yehovah e gi „t ˆ<br />

ego libi na<br />

den sma di . . . e suku glori”. (Leisi Romesma<br />

2:6, 7.) Boiti dati, te wi e meki muiti fu<br />

„tan du bun”, dan wi e gi trawan deki-ati<br />

futangiyesinaGado.Nasodenkankisi<br />

t ˆ<br />

ego libi. Sobun, no meki noti tapu yu fu<br />

kisi glori fu Gado.<br />

20. Fu san ede wi musu tan meki muiti fu kisi glori<br />

fu Gado?<br />

19. Fawikangitrawandeki-atitewiehoridoro?<br />

Yonguwan kan<br />

leri furu fu owru<br />

Kresten brada<br />

nanga sisa<br />

di e horidoro


Boaz Zissu, Bar-Ilan University, Israel<br />

Abendewanfamiri<br />

fu Kayafas<br />

Tennatensabimanefeniowrutensanidi<br />

esoritakiwansmadikarinainiBijbelbenlibi<br />

trutru. Fu eksempre, na ini 2011, sabiman fu<br />

Israel ben bari nyunsu taki den feni wan owruten<br />

bonyokisi. Disi na wan kisi pe sma ben<br />

gwenti poti den bonyo fu dedesma te a meti<br />

fudenbenporigowekaba.Amoikisidisidi<br />

ben meki fu weti ston ben owru sowan 2000<br />

yari.<br />

Na tapu a kisi skrifi: „Meriam, na umapikin<br />

fu Yesyua, a manpikin fu Kayafas, a priester<br />

fuMasyanaBet-Imri.”Naatendismakrutu<br />

Yesus `<br />

en di den kiri en, a granpriester fu den<br />

Dyu ben de Kayafas (Yoh. 11:48-50). A historia<br />

skrifiman Flavius Josephus e taki dati a<br />

man disi na „Yosef, di den ben kari Kayafas”.<br />

Soleki fa a sori, dan a stonkisi di den feni na<br />

ini 2011, na fu wan famiriman fu a granpriester<br />

Kayafas. A kan taki Meriam ben de wan<br />

famiriman fu en, fu di sma ben feni wan tra<br />

stonkisi kaba di ben de fu a granpriester srefi.<br />

Na tapu a kisi dati skrifi: Yehosef bar Kayafa,<br />

noso Yosef, a manpikin fu Kayafas.�<br />

Soleki fa na <strong>org</strong>anisâsidielukuowruten `<br />

sani na ini Israel (IAA) e taki, dan sma ben teki<br />

astonkisifuMeriampurunaaanufuwantu<br />

fufuruman di ben go fufuru sani na ini wan<br />

owru grebi. Di den ondrosuku a kisi disi finifini<br />

en di den kon frustan san skrifi na tapu,<br />

dandenkonsitakiakisidisinatrutrufuwan<br />

sma fu famiri fu Kayafas.<br />

Ma a bonyokisi fu Meriam e sori wi wan<br />

nyun sani tu. Na tapu a kisi den skrifi a wortu<br />

„Masya”. Masya ben de a lastiwan fu den<br />

24 priester grupu di ben e wroko na a tempel<br />

(1 Kron. 24:18). Na IAA <strong>org</strong>anisâsi e taki dati<br />

atoridisiesoritaki„afamiriKayafasbende<br />

fu a Masya-grupu” dati.<br />

Na tapu a kisi wan sani skrifi tu fu Bet-Imri.<br />

Tu fasi de fa sma kan frustan a tori dati fu Bet-<br />

Imri.„Wanfasifawikanfrustanen,nataki<br />

Bet-Imri na a nen fu wan priester famiri. Den<br />

ben de manpikin fu Imer (Esra 2:36,37; Nehemia<br />

7:39-42) di ben abi bakapikin na ini a grupuMasyatu”,nasonaIAAetaki.„Wantra<br />

fasi fa wi kan frustan en, na [taki Bet-Imri na]<br />

apresipeadedeuma[Meriam]benetan<br />

noso pe en heri famiri komoto.” Awinsi fa a no<br />

fa, a bonyokisi fu Meriam e sori krin taki Bijbeletakifusmadibenelibitrutru<br />

`<br />

en di ben<br />

de fu famiri di ben de trutru.<br />

� Efu yu wani sabi moro fu a stonkisi nanga den bonyo fu<br />

Kayafas na ini, dan luku na artikel di nen „A granpriester di<br />

meki sma kiri Yesus”, na ini A<strong>Waktitoren</strong>fu 15 yanuari 2006,<br />

bladzijde 10-13.<br />

30 AWAKTITOREN<br />

A bigi prenki:<br />

Na so den ben<br />

e meki den presi<br />

pe den ben e<br />

poti den pikin<br />

bonyokisi di<br />

meki fu ston.<br />

Todd Bolen/BiblePlaces.com


A felem kon na a<br />

yoisti ten<br />

„NOITI moro wi o frigiti a sani disi!” Dati na san furu sma taki, baka<br />

di den si a felem di nen „Scheppingsdrama”. A ben kon na a yoisti<br />

ten `<br />

ennoitimorodenbenomanfrigitisandensi.Futru,afelem<br />

ben gi Yehovah glori, fu di furu sma kon yere a boskopu fu en. Syatu<br />

baka dati a tirimakti fu Hitler bigin frufolgu a pipel fu Gado na<br />

ini Europa. Ma san na a „Scheppingsdrama”?<br />

Na ini 1914 na edekantoro fu a pipel fu Yehovah na ini Brooklyn,<br />

New York, Amerkankondre, tyari wan felem kon na doro di den<br />

ben kari „Photo-Drama der Schepping”. A ben langa 8 yuru. Den<br />

ben meki en nanga prenki `<br />

en nanga wan lo syatu pisi felem. A ben<br />

de na ini kloru `<br />

en yu ben kan yere poku nanga sma sten. Milyunmilyun<br />

sma na heri grontapu si a „Photo-Drama” disi. Na ini 1914<br />

dentyariwanmorosyatuwanfuenkonnadorotu `<br />

en den kari en<br />

„Eureka Drama”. Ma na ini den yari baka 1920 den fowtow, den felem-lolo,<br />

nanga den sani di den ben e gebroiki fu drai a felem ben<br />

kon owru so te, taki den no ben e wroko so bun moro. Toku sma<br />

ben wani si a „Photo-Drama” ete wan leisi. Sma fu Ludwigsburg,<br />

na ini Doisrikondre, ben aksi: „O ten unu o sori a ’Photo-Drama’<br />

baka?” San den brada ben kan du gi den?<br />

Fu di so furu sma ben wani si a „Photo-Drama”, meki na ini den<br />

yari baka 1920, sma fu a Betelfamiri na Maagdenburg, Doisrikondre,<br />

go na wan kantoro na Parijs, Fransikondre, di e tyari nyunsu<br />

kon na doro. Drape den bai difrenti felem gi a „Photo-Drama”. Den<br />

go na Leipzig nanga Dresden tu fu bai prenki na den presi pe sma<br />

ben e meki den fu seri. Ne den poti ala den sani disi kon na wán, makandra nanga wan tu bun prenki fu na owru „Photo-Drama”.<br />

Brada Erich Frost, wan kefalek bun pokuman, skrifi poku gi a felem<br />

disi. Wan fruteriman ben e tyari kon na krin gi den sma san<br />

denbenesinainiafelem.Wantufudensanidiabenetaki,ben<br />

teki puru fu a buku di nen Schepping (Sani di Gado meki). Fu dati<br />

ede den kari a nyun felem disi, „Scheppingsdrama”.<br />

A ben langa 8 yuru neleki a „Photo-Drama”. Dati meki sma ben<br />

musu kon wan tu neti baka makandra fu kan si den difrenti pisi fu<br />

a felem. Na wan tumusi moi fasi a ben sori san na den difrenti sani<br />

di Gado du na den dei di a meki hemel nanga grontapu. A ben poti<br />

`<br />

prakseri tu na a historia di skrifi na ini Bijbel en na ini historia<br />

buku. Boiti dati, a ben e sori tu taki falsi bribi no ben man yepi libisma.<br />

Den sori a felem disi na Doisrikondre, Luxemburg, Oostenrijk,<br />

Switserland `<br />

en na tra presi pe sma ben e taki Doisritongo.<br />

Erich Frost taki, dati te den ben e sori a felem, dan a ben e gi den<br />

sma di ben e wroko nanga en, spesrutu den tra pokuman, deki-ati<br />

15 FEBRUARI 2013 31<br />

- 1932: Na tapu a<br />

poster disi ben skrifi<br />

taki den ben o sori a<br />

„Scheppingsdrama”<br />

' Anenfua<br />

nyun felem ben<br />

teki puru fu a<br />

buku Sch ¨<br />

opfung<br />

(Schepping)


fuwakalontunainiapauzefugialadensmadrapedenbukunoso<br />

den brochure fu wi. A taki: „Na a fasi disi wi prati moro buku leki<br />

san wi ben o man prati te wi ben e go oso fu oso.” Johannes Rauthe,<br />

di ben e <strong>org</strong>a sani fu sori a felem na ini Polen `<br />

en na ini a kondre di<br />

sma e kari Tyekia Republiek now, e memre ete taki furu sma ben e<br />

taigi den Kotoigi pe den ben e tan, so taki den ben kan kon na den<br />

oso. Na so den ben man go baka na wan lo sma fu taki nanga den<br />

fu Bijbel tori.<br />

Na ini den yari baka 1930, so furu sma ben e kon luku a felem<br />

taki ibri tron baka a presi ben span `<br />

en ala sma ben e taki fu Yehovah<br />

Kotoigi. Na ini 1933, pikinmoro wán milyun sma ben kon na<br />

den konmakandra di a bijkantoro fu Doisrikondre ben <strong>org</strong>a fu sori<br />

sma a felem disi. Käthe Krauss e taki: „Fu kan si a felem na ala den<br />

feifi dei, dan wi ben musu waka 10 kilometer go `<br />

en 10 kilometer<br />

kon. Wi ben e waka na ini busi, abra bergi `<br />

en na ini lagipresi.” Else<br />

Billharz e taki: „A ’Scheppingsdrama’ yepi mi fu kon lobi a tru leri<br />

fu Bijbel.”<br />

Alfred Almendinger e taki dati baka di en mama si a felem a ben<br />

lobi en so te, taki a go bai wan Bijbel. Ne a go suku pe na ini Bijbel<br />

skrifi taki dedesma e go na wan presi pe wan faya e bron den fu krin<br />

den, fosi den go na hemel. Di en mama si taki Bijbel no e taki fu a<br />

sani dati kwetikweti, dan a gowe libi a kerki fu en `<br />

en a teki dopu<br />

lekiwanKotoigi.„Furusmatekiatrulerididensia’Scheppingsdrama’<br />

”, na so Erich Frost taki.<br />

Ma na a ten di bun furu sma ben si a „Scheppingsdrama” kaba,<br />

den sma fu a Nazi part `<br />

ei ben kon abi furu bakaman na ini Europa.<br />

Dati meki den tapu a wroko fu den Kotoigi na Doisrikondre na ini<br />

1933.SensiatendatitegomitiakabafuaDiFuTuGrontapufeti<br />

na ini 1945, den futuboi fu Yehovah na ini Europa kisi hebi frufolgu.<br />

Aiti yari langa den sroto Erich Frost. Ma a libi pasa a ten dati `<br />

en<br />

te fu kaba a go wroko na a Betel-oso na Wiesbaden, na ini Doisrikondre.<br />

A bun taki a felem disi di furu sma no ben man frigiti, kon<br />

na a yoisti ten. A gi furu Kresten deki-ati so taki den ben man pasa<br />

den tesi di ben o miti den na a ten fu a Di Fu Tu Grontapufeti.<br />

—Fu a historia fu wi na ini Doisrikondre.<br />

EfuyuwaniA<strong>Waktitoren</strong><br />

s<br />

noso tra publikâsi, dan yu kan<br />

download den fu soso na<br />

www.jw.<strong>org</strong> /srn<br />

Yu kan leisi Bijbel—Nyun-Grontapuvertaling<br />

tu tapu Internet<br />

Erich Frost nanga wan fu den<br />

papira pe a ben skrifi poku na<br />

tapu gi a „Scheppingsdrama”<br />

w13 02/15-SR

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!