Suomenlipun alle UUSI risteilyalus: - Suomen Merimies-Unioni
Suomenlipun alle UUSI risteilyalus: - Suomen Merimies-Unioni
Suomenlipun alle UUSI risteilyalus: - Suomen Merimies-Unioni
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
SUOMEN MERIMIES-UNIONI SMU RY<br />
FINLANDS SJÖMANS-UNION FSU RF<br />
Nº6/2008<br />
Turun saaristossa yhteysalukset, lautat ja lossit takaavat tien jatkumisen määränpäähän<br />
1<br />
TURUN SAARISTOSSA: Destian lautta-aluksella • SAK-PÄIVÄT PORISSA: Tulevaisuushanke • I ÅBO SKÄRGÅRD: På väg med Kaita • SKICKA DIN JULHÄLSNING
SISÄLTÖ:<br />
4<br />
4 Turun saaristossa:<br />
Kaidalla tiellä<br />
Lähetä Jouluterveiset<br />
Merimieheen mahdollisimman pian!<br />
6 Turun saaristossa:<br />
Liikenne Destian lautta-aluksilla<br />
kasvussa<br />
10 Tallink ja EMSA<br />
pääsivät sopimukseen palkoista<br />
10 Jouluterveiset Merimieheen<br />
11 Filippiiniläisille merimiehille<br />
185000 palkkasaatavat<br />
12 SAK-päivät Porissa:<br />
SAKn tulevaisuushanke<br />
14 Juttuja jäseniltä:<br />
Ethän kerro kenellekkään<br />
Yhteysalus Kaidan<br />
kansimies Pekka Jokinen<br />
Tuntee rymättylän saariston,<br />
kuin omat taskunsa<br />
Ammattiyhdistys on erilainen<br />
kuin 100 vuotta sitten.<br />
Millainen se on vuonna 2025?<br />
12<br />
20<br />
Vad innebär rättvisa,<br />
solidaritet och<br />
jämställdhet idag?<br />
INNEHÅLL:<br />
16 I Åbo skärgård:<br />
På väg med Kaita<br />
Aluksella on käytössä kesäsesonkina tilauskirjajärjestelmä.<br />
Automatka on varattava<br />
4<br />
Kaidalta etukäteen.<br />
18 I Åbo skärgård:<br />
Trafiken ökar på Destias färjor<br />
19 Däcksmannen är en kvinna<br />
2 0 FFC:s framtidsprojektet<br />
21 Skicka din julhälsning<br />
21 Unionen och SEKO träffades<br />
24 Ger feedback om Sjömannen<br />
16<br />
PÅ VÄG MED KAITA<br />
Bokningen är smockfull<br />
på sommaren och alla<br />
som vill får inte plats,<br />
även om de försöker boka<br />
en plats i god tid.<br />
2
Pääkirjoitus:<br />
Nº 6/2008<br />
<strong>Suomen</strong> <strong>Merimies</strong>-<strong>Unioni</strong> SMU ry<br />
Finlands Sjöman-Union FSU rf<br />
PÄÄTOIMITTAJA • CHEFREDAKTÖR<br />
Simo Zitting<br />
TOIMITTAJA, TIEDOTTAJA • REDAKTÖR, INFORMATÖR<br />
Saana Lamminsivu<br />
ULKOASU, TAITTO • LAYOUT<br />
Rohkea Ruusu Oy<br />
TOIMITUS<br />
John Stenbergin ranta 6,<br />
2. kerros, 00530 Helsinki<br />
puh. (09) 615 2020<br />
REDAKTION<br />
John Stenbergs strand 6,<br />
2:a våningen, 00530 Helsingfors<br />
tel. (09) 615 2020<br />
PAINO<br />
Art Print Oy 2008<br />
OSOITTEENMUUTOKSET JA ILMOITUKSET<br />
puh. / tel. (09) 615 2020<br />
Lehti ilmestyy kahdeksan kertaa vuodessa.<br />
Tidningen utkommer åtta gånger om året.<br />
77. vuosikerta, 77:e årgången<br />
TILAUSHINNAT VUODELLE 2008<br />
1/1 vuosi 20 e<br />
1/2 vuosi 10 e<br />
Yksiväri-ilmoitukset 1 e/ppm<br />
(värilisä 200 e, 1 lisäväri)<br />
Moniväri-ilmoituksista sovittava erikseen.<br />
MERIMIES – SJÖMANNEN<br />
ILMESTYMISAIKATAULU/TIDTABELLEN 2008<br />
no aineisto toimituksessa ilmestyminen<br />
material i redaktion utges<br />
7 27.10.2008 14.11.2008<br />
8 1.12.2008 joulun tienoolla / på veckan 52<br />
POSTI- JA KÄYNTIOSOITE<br />
John Stenbergin ranta 6, 2. kerros, 00530 Helsinki<br />
POST- OCH BESÖKADRESS<br />
John Stenbergs strand 6, 2:a våningen, 00530 Helsingfors<br />
VAIHDE / VÄXEL<br />
+358 (0)9 615 2020<br />
TELEFAX<br />
+358 (0)9 615 20 227<br />
KOTISIVUT / HEMSIDOR<br />
www.smu.fi<br />
SÄHKÖPOSTI / E-ADRESS<br />
etunimi.sukunimi@smu.fi<br />
förnamn.efternamn@smu.fi<br />
AUKIOLOAJAT / ÖPPETTIDER<br />
Arkisin klo 8.30–16.00<br />
Kanslitid kl. 8.30–16.00<br />
Kuljetusliittojen yhteistyö tiivistyy<br />
Liittorakenteissa on tapahtunut viime vuosien aikana<br />
lukuisia merkittäviä muutoksia. Pelkästään<br />
SAK:laisten liittojen piirissä sektorikohtainen ryhmittyminen<br />
on ollut merkittävää. Yksityisten palvelualojen<br />
muodostama PAM sekä julkisten alojen<br />
ympärille syntynyt JHL ovat keränneet piiriinsä yli<br />
400 000 SAK:laista palkansaajaa. Teollisuuden<br />
liittojen yhdistymisprosessi TEAM taas on hyvässä<br />
vauhdissa ja toteutuessaan se kokoaisi saman<br />
katon <strong>alle</strong> yli 300 000 jäsentä.<br />
Kuljetusliittojen oma yhteistyön kehittämishanke,<br />
jossa liittojen asettama selvitysmies on tutkinut,<br />
millä tavoin kuljetusliitot voivat kehittää ja<br />
tiivistää logistiikka-alan edunvalvontaa, on omalla<br />
tavallaan käännepisteessä lokakuun alussa, kun<br />
selvitysmies julkistaa raporttinsa. Julkistaminen<br />
tapahtuu kuljetusliittojen hallitusten yhteisessä kokouksessa<br />
9.10., minkä jälkeen kukin hankkeessa<br />
mukana oleva liitto joutunee harkitsemaan omaa<br />
suhtautumistaan selvitysmiehen esityksiin. Selvitystyön<br />
käynnistämisessä ovat olleet <strong>Merimies</strong>-<br />
<strong>Unioni</strong>n lisäksi mukana Auto- ja Kuljetusalan<br />
Työntekijäliitto AKT, Posti- ja logistiikka-alan unioni<br />
PAU, Veturimiesten liitto VML, Rautatievirkamiesliitto<br />
RVL, Ilmailualan <strong>Unioni</strong> IAU sekä <strong>Suomen</strong><br />
Lentoemäntä- ja Stuerttiyhdistys SLSY.<br />
Kuljetusliittojen yhteistyön tiivistäminen tavalla,<br />
joka johtaisi entistä tiiviimmän yli 100 000<br />
jäsentä käsittävän logistiikka-alan kokonaisuuden<br />
muodostumiseen, eroaa PAM:sta, JHL:stä ja ehkä<br />
tulevasta TEAM:stä sikäli, että kaikkia kuljetusliittoja<br />
yhdistää toiminen kuljetusketjussa. Kyse on<br />
kokonaisuudesta, joka pystyy pitkälti hallitsemaan<br />
toimenpiteillään merenkulkua, satamatoimintoja,<br />
Kuljetusliittojen<br />
yhteistyön tiivistäminen<br />
tavalla,<br />
joka johtaisi<br />
entistä tiiviimmän<br />
yli 100 000<br />
jäsentä käsittävän<br />
logistiikka-alan<br />
kokonaisuuden<br />
muodostumiseen.<br />
maantie- ja ilmailuliikennettä<br />
sekä rautatiekuljetuksia.<br />
Ei liene<br />
epäilystäkään, ettei tällaisen<br />
keskittymän ääntä<br />
kuultaisi. Syyttä ei<br />
työnantajapuolella olekaan<br />
tunnettu huolestumista<br />
kuljetusliittojen<br />
yhteistyöhankkeen<br />
etenemisestä.<br />
Yhteistyön ja toimintojen<br />
kehittämistä<br />
on kuitenkin tarkasteltava ensi sijassa jäsenistön<br />
kannalta. Ydinkysymys onkin, mitä hyötyä<br />
yksittäinen jäsen saisi kuljetusliittojen yhteistyön<br />
tiivistämisestä ja kehittämisestä. Päällekkäisten<br />
toimintojen purkamisen ja resurssien paremman<br />
kohdistamisen sekä keskittämisen tulee johtaa siihen,<br />
että jäsen saa liitoltaan parempaa, monipuolisempaa<br />
ja vieläkin tehokkaampaa palvelua niin<br />
yksittäisten ongelmatilanteiden ratkaisemisessa<br />
kuin työehtojen määräytymistä koskevassa sopimustoiminnassa.<br />
Kuten PAM:n, JHL:n sekä TEAM:n osalta on jo<br />
nähty, kyse on kuitenkin hankkeesta, joka ei toteudu<br />
hetkessä. Tällaisten uudistusten läpivieminen<br />
vaatii ensisijassa oikeansuuntaista asennoitumista,<br />
mutta ennen kaikkea aikaa ja malttia sekä<br />
perusteellista jäsenten mielipiteen luotaamista ja<br />
kuulemista.<br />
Simo Zitting<br />
3
<strong>Merimies</strong>-lehti Turun saaristossa: Yhteysalukset, lautat ja lossit takaavat tien jatkumisen määränpäähän<br />
Kaidalla tiellä<br />
Teksti ja kuvat: Saana Lamminsivu<br />
Turun saariston yhteysalusliikenteeseen<br />
ollaan tyytyväisiä ja<br />
nykyinen palvelutaso on taattava,<br />
tuovat esiin saariston asukkaat ja<br />
saaristoasiain neuvottelukunta.<br />
Päinvastoin yleistä luuloa, Lounais-<br />
<strong>Suomen</strong> saaristossa matkustajamäärät<br />
ovat kasvaneet vuosi vuodelta.<br />
Kesäsesonkina autopaikka yhteysalukselle<br />
on varattava hyvissä<br />
ajoin, sillä nyt moni jää rann<strong>alle</strong><br />
ruikuttamaan.<br />
”Kesällä on usein kapasiteettiongelmia, jos<br />
liikkeellä on paljon turisteja”, toteaa yhteysalus<br />
Kaidan kansimies Pekka Jokinen.<br />
Vesi kuohuu aluksen jäljiltä Rymättylän<br />
Röölästä liikkeelle lähdettäessä. Edessä on<br />
parin tunnin saaristokierros. Illan viimeinen<br />
keikka.<br />
500 ihmistä täysin<br />
yhteysalusliikenteen varassa<br />
”Viime talvi oli sellainen, että vastaavaa ei<br />
muista kukaan”, Pekka muistelee.<br />
Saaristo oli sula. Jäitä ei ilmaantunut ihmisen,<br />
saati auton kantavuuteen asti. Yhteysalukset<br />
puksuttivat saaresta toiseen ja huolehtivat<br />
paikallisten asukkaiden kulkemisesta. Turun<br />
saaristossa yhteysalusliikenteen piirissä on<br />
kahdeksan kuntaa: Dragsfjärd, Houtskari,<br />
Iniö, Korppoo, Nauvo, Parainen, Rymättylä ja<br />
Velkua. Saarilla, joihin ei ole kiinteää yhteyttä,<br />
asuu reilut 4000 henkilöä ja joista 500 on täysin<br />
yhteysalusliikenteen varassa, kertoo viime<br />
keväänä valmistunut Merenkulkulaitoksen<br />
tilaama tutkimus Saariston yhteysalusliikenteen<br />
mallintaminen.<br />
”Kuljetamme paitsi matkustajia, myös postia<br />
ja maatalous- ja yritystoimintaan liittyvää<br />
kalustoa”, huikkaa Pekka nostaessaan maitotonkkaa<br />
erillisellä nosturilla Kaidan kyytiin.<br />
Maatalouden osuus on saaristossa vähen-<br />
tymään päin, mutta turismin osuus sen sijaan<br />
kasvaa vahvasti. Uusia vapaa-ajan asuntoja<br />
on noussut kauemmaksi ulkosaaristoon<br />
mantereen läheisten rantojen täytyttyä.<br />
”Saariin viedään muun muassa työvälineitä<br />
ja kodin kalustoa, jotka kulkevat kokonsa<br />
tähden saariin vain yhteysaluksilla”,<br />
Pekka kertoo.<br />
Suurimmilla saarilla tietä piisaa kilometritolkulla.<br />
Arkiajoon tarvitaan auto.<br />
Yksi suuri maasturi vie yhteysaluksilta<br />
kahden auton tilan. Iäkkäimmät yhteysalukset<br />
alkavatkin käydä nykyautoille<br />
pieniksi ja edessä on vähitellen uuden<br />
kalustonhankinnan aika.<br />
Saariston asukasmäärä kasvussa<br />
”Yhteysalus Kaidalla on pienemmistä<br />
aluksista suurin kuljetuskapasiteetti”,<br />
kippari Jarmo Juvakka selvittää.<br />
Aluksella on käytössä kesäsesonkina tilauskirjajärjestelmä.<br />
Automatka on varattava<br />
Kaidalta etukäteen.<br />
”Tilauskirjasta tulee puheluita kesällä jopa<br />
70–80 päivässä”, Jarmo laskeskelee.<br />
Yrityksestä huolimatta moni joutuu jäämään<br />
rantaan odottelemaan seuraavaa vuoroa,<br />
sillä yhteysalus ei vedä määräänsä enempää.<br />
Myös bensanhinnan nousu on näkynyt<br />
välittömästi Kaidan matkustajamäärässä.<br />
Moni on huomannut, että yhteysalus on<br />
omaa venettä halvempi kyytipeli kulkea.<br />
”Bensan hinnan kohotessa monet matkustajat<br />
ovat siirtyneet Kaidan kyytiin”, Jarmo toteaa.<br />
Tilastokeskuksen ennusteen mukaan<br />
suurimmassa osassa saaristokunnista tulee<br />
tapahtumaan asukasluvun kasvua vuoteen<br />
2010 tai viimeistään 2040 mennessä. Tämä<br />
tarkoittaisi 300 uutta asukasta vuoteen 2010<br />
mennessä ja vuoteen 2040 tultaessa väestömäärä<br />
lisääntyisi jopa 2400 uudella asujalla<br />
Turun saaristokunnissa.<br />
Kansimies on turistille usein<br />
ainoa paikallisopas<br />
Ruotsalainen-nimisellä saarella asuu vakituisesti<br />
20 ihmistä ympäri vuoden. Maataloutta<br />
saarella harjoitetaan vielä tänäkin<br />
päivänä. Yhteysalus Kaita hiljentää vauhtia ja<br />
ohi vilahtaa rannan läheisyydessä oleva saari.<br />
Pian ollaan jo laiturissa. Pekka ohjaa matkustajat<br />
ja auton ulos alukselta sekä rahastaa uudet<br />
matkustajat. Vaihtuvien matkustajalaumojen<br />
kanssa saa olla enemmän kuin tarkkana<br />
kesäsesonkina – ne kun tuppaavat poukkoilla<br />
hieman sinne sun tänne aluksella.<br />
Kaitaan mahtuu hieman <strong>alle</strong> 60 matkustajaa.<br />
Suurimmat yhteysalukset vetävät reilusti<br />
yli sadasta aina noin 250 matkustajaan, jotka<br />
voivat istua aluksilla sisätiloissa tai ulkokannella.<br />
Yhteysaluksilla oli aikoinaan neljä<br />
miestä töissä, nyt suurimmillakin on selvittävä<br />
kolmella. Yleisneuvonta, opastaminen ja<br />
matkustajien vahtiminen aina lapsesta vaariin<br />
takaavat turvallisen matkan. Saaristoalueen<br />
matkailuelinkeinoa kehitettäessä tulisi huomata<br />
ja osata arvostaa kansimiehen keskeistä<br />
roolia turistien kanssa asioitaessa. Pekkakin<br />
ehtii vastata matkalla Ruotsalaisesta kohti<br />
Korvenmaata useampaan kysymykseen ja<br />
selostaa historiaa aina kalkkikaivoksen ajoista<br />
saakka, sillä mies tuntee saaret kuin omat<br />
taskunsa.<br />
Turun saariston yhteysalusliikenne<br />
Yhteysalukset kuljettavat matkustajia, autoja<br />
ja rahtia Lounais-<strong>Suomen</strong> saaristossa läpi<br />
vuoden, paitsi kovana talvena kuljetaan jääteitä<br />
pitkin. Yhteysalusliikenteen järjestämisestä<br />
vastaa Merenkulkulaitos, joka tilaa palvelun<br />
eri liikennöitsijöiltä. Finstaship liikennöi 12<br />
yhteysaluksella, joista Kaita on yksi niistä. Tämän<br />
lisäksi Turun saaristossa ajaa yksityisessä<br />
omistuksessa olevia yhteysaluksia.<br />
Yhteysalusliikenne on lakisääteistä<br />
henkilöiden, ajoneuvojen ja rahdin<br />
kuljettamista, eli saariston joukkoliikennettä<br />
hoitavat yhteysalukset.<br />
Saaristolaisten kulkeminen on<br />
turvattava.<br />
4
”<br />
Saaristot ovat<br />
yhteinen asia<br />
Saaristoasiain neuvottelukunta<br />
on pysyvä lakisääteinen valtioneuvoston<br />
asettama neuvottelukunta.<br />
Neuvottelukunnan mukaan<br />
saaristot ja vesistöt tarjoavat kehitysmahdollisuuksia<br />
mm. luontoon<br />
liittyvien elämyspalvelujen<br />
tuotannon saralla.<br />
”Vapaa-ajan asumisen, saaristo-<br />
ja vesistömatkailun, veneilyn<br />
ja muun virkistyksen sekä luonnonsuojelun<br />
kautta saaristo on<br />
suomalaisten yhteinen asia”, totesi<br />
neuvottelukunta kesäkokouksessaan<br />
Naantalissa elokuussa.<br />
Pekka Jokinen ohjaa matkustajat turvallisesti ulos Kaidalta.<br />
Markku Wahlstén tällä kertaa yhteysaluksen kyydissä. ”Saaristomatka oli<br />
upea ja ikänsä seudulla asuneena voi tutuistakin paikoista löytää aina jotain<br />
uutta”, Markku kuvaili matkaa.<br />
Nosturin kahvoissa kansimies Pekka Jokinen ja laiturilla maidontuottaja<br />
Veikko Ilmalahti. Maitotonkat nousevat Kaidan kyytiin mukinoitta ja matka<br />
jatkuu taas!<br />
”Eläköitymiseen<br />
varauduttava hyvissä ajoin<br />
myös yhteysaluksilla<br />
Finstashipin Itämeren palveluiden johtaja<br />
Veijo Hiukka kehuu yhteysalusten miehistöä<br />
oikeaksi asiantuntijajoukoksi.<br />
”Miehityspuoli on ollut ihan asianmukainen<br />
ja aivan oikea: hyviä, eteviä ja osaavia<br />
ihmisiä oikeissa tehtävissä”, kertoo Hiukka<br />
<strong>Merimies</strong>-lehdelle.<br />
Kuten monessa muussakin varustamossa,<br />
eläköityminen on yhteysaluksilla edessä lähivuosina.<br />
”Eläköityminen tulee vastaan pikku hiljaa.<br />
Silloin olisi tarve saada nuorempi sukupolvi<br />
mukaan tähän hommaan – ja haasteeseen<br />
tulisi suhtautua vakavasti”, toteaa Hiukka yhteysalusten<br />
tilanteesta.<br />
Ratkaisuksi ongelmaan Hiukka pitää uusien,<br />
nuorten ihmisten opettamista tehtäviin.<br />
”Pitäisi saada nuoria, näppäriä kavereita<br />
työhön mukaan ja jotka istuvat siihen tehtävään.”<br />
Varustamoliikelaitoksen nykyisessä työympäristössä<br />
kaikki ei oikein tahdo toimia.<br />
Vaikka yhteysaluksilla on sinänsä hyvä tilanne,<br />
on muualla mullistuksia. Hiukka toivookin<br />
Finstashipin toimintaan nykyistä parempaa<br />
pitkäjänteisyyttä.<br />
”Kyllä, pitää olla pitkäjänteisempää ja selväpiirteisempää<br />
toimintaa”, sanoo hän tiukasti<br />
nykyisestä menosta.<br />
Ja totta tosiaan, liikelaitoksessa vuosi kerrallaan<br />
eläminen on tällä hetkellä kaukana<br />
siitä!<br />
5<br />
Käy katsomassa lisää kuvia Turun saaristosta www.smu.fi > Viestintä > Nettijutut > Turun saaristo
<strong>Merimies</strong>-lehti Turun saaristossa: Yhteysalukset, lautat ja lossit takaavat tien jatkumisen määränpäähän<br />
Liikenne Destian lautta-a<br />
Töfsala • Taivassalo<br />
Gustafs • Kustavi<br />
Villnäs • Askainen<br />
Iniö<br />
Åbo • Turku<br />
Houtskär<br />
Pargas • Parainen<br />
Rengastielle osuva<br />
Parainen–Nauvo väli<br />
on yksi <strong>Suomen</strong><br />
vilkkaimmin liikennöidyistä<br />
lauttareiteistä.<br />
Nagu • Nauvo<br />
6<br />
Korpo • Korppoo
luksilla kasvussa<br />
Kansimies on<br />
ammattinainen<br />
Saariston Rengastie Lounais-Suomessa on suosittu<br />
matkailukohde kotimaassa. Ympyrän muotoista, noin parin sadan<br />
kilometrin pituista reittiä (niin sanottua suurempaa Rengastietä)<br />
lähdetään kiertämään useimmiten Turusta. Kierroksen kulku<br />
mahdollistui vuonna 1996, kun yhteysalusliikenne Houtskäristä<br />
Iniöön alkoi. Lautat, lossit ja yhteysalukset kuljettavat matkaajan<br />
– ja tarvittaessa kulkupelinkin – yli merenlahtien saaresta toiseen.<br />
Teksti ja kuvat: Saana Lamminsivu<br />
Suvi-Tuuli Tikkanen on naisihmisenä harvinainen<br />
näky lautta-aluksen kannella. Destia Oy:n lautoilla<br />
on töissä nimittäin vain kolme naista.<br />
”Pidän tästä työstä. Yksikään päivä ei ole samanlainen<br />
ja saa olla ulkoilmassa”, Suvi-Tuuli<br />
kertoo.<br />
Alkuaan laivalla talouspuolella työskennellyt<br />
Suvi-Tuuli lähti opiskelemaan edelleen konemestariksi<br />
merikouluun. Töistä lautalla hän kuuli serkultaan<br />
ja nyt on tullut tehtyä Turun saaristossa<br />
tuurauksia.<br />
”Lautoilla on mukava työskennellä. Pääsee aina<br />
esimerkiksi illaksi kotiin ja näkee perhettä.”<br />
”Viime kesänä 2008 rengastietä kiersi jo noin<br />
20 000 matkustajaa”, kertoo Turunmaan seutu<br />
ry:n matkailupäällikkö Niclas Gestranius.<br />
Parainen–Nauvo lauttaväli<br />
vilkkaimmin liikennöity<br />
Liikenne saariston muillakin reiteillä on lisääntynyt.<br />
Rengastielle osuva Parainen–Nauvo<br />
väli on yksi <strong>Suomen</strong> vilkkaimmin liikennöidyistä<br />
lauttareiteistä. Merimatkaa ajetaan<br />
kesäsesonkina kolmella lautalla, joista Destian<br />
lautta-alus Falco on yksi.<br />
”Kolmella lautalla ajetaan vielä syyskuussa<br />
perjantai- ja sunnuntai-iltaisinkin mökkiliikenteen<br />
vuoksi”, päällikkö Seppo Tuomarmäki<br />
kertoo.<br />
Kesäsesongin matkustajamäärät ovat kasvaneet<br />
reitillä parin vuoden takaisesta noin<br />
tuhannella.<br />
”Kesäkuussa kulki keskimäärin noin 2600<br />
ja heinäkuussa yli 3 000 ajoneuvoa vuorokaudessa”,<br />
kertoo Destia Oy Lauttapalveluiden liikennepäällikkö<br />
Timo Mäkelä.<br />
Hurjin ruuhka on arvatenkin juhannusaattona.<br />
Viime jussina lauttojen kyytiin nousi yli<br />
4 000 ajoneuvoa.<br />
Falcoon mahtuu kyytiin kerrallaan 45 henkilöautoa.<br />
Alhaalla on käytössä kolme autokaistaa<br />
ja ylhäällä yksi ”hylly”. Autojen koon kasvun<br />
myötä toinen hylly oli poistettava käytöstä<br />
ja käytössä olevaa levennettiin 40 sentillä.<br />
”Autokaistoja on nykyisin käytössä yksi vähemmän.<br />
Autojen ovet on saatava auki vähintään<br />
toiselta puolelta turvallisuuden tähden”,<br />
taustoittaa liikennepäällikkö Mäkelä kansitilan<br />
paikoitusta.<br />
Ylimääräinen kansimies kesäsesongiksi<br />
Liikenne- ja matkustajamäärien kasvun myötä<br />
työvoiman määrää kesäsesonkina tulisi uudelleen<br />
arvioida. Falcoa ajetaan kolmella hengellä.<br />
”Konemestari juoksee tällä hetkellä aina<br />
ylös auttelemaan, jos on paljon kulkijoita”, Falcon<br />
päällikkö Tuomarmäki kertoo.<br />
Tällä kertaa autoja on ohjaamassa Suvi-Tuuli<br />
Tikkanen yksin Falcon kannella. Menopelit paikoitetaan<br />
kumminkin puolin kaistoja. Kuskeja<br />
on monenlaisia ja joukossa myös paljon turisteja.<br />
Jo turvallisuussyiden vuoksi ylimääräiselle<br />
kansimiehelle olisi kesäkaudeksi tilausta. Lisätyötä<br />
aiheuttaa myös ihmisten käytös: moni<br />
aikoo laittaa tupakaksi kesken lauttamatkan.<br />
”Tupakointi on autokannella turvallisuuden<br />
takia kielletty”, liikennepäällikkö Mäkelä selvittää<br />
lautan turvallisuustoimia.<br />
Vaarana on, että ajoneuvoista tippuneet<br />
öljyläikät syttyvät palamaan – ja silloin ollaan<br />
pulassa. Brygalta ei hätätilanteessa ole paljon<br />
apua, sillä siellä painitaan ”omien ongelmien”<br />
kanssa. Laivareitti Turusta Hankoon kulkee<br />
kolmen lautan ajaman meritien poikki.<br />
”Kesällä täällä on toisinaan kova kaaos”,<br />
päällikkö Tuomarmäki siunailee.<br />
Pahin riesa ovat purjeveneet, sillä iso paatti<br />
vaatisi veneilytaitoja.<br />
”Kannatan veneilykorttia tai merenkulun<br />
perustaitojen kaikille veneilijöille”, päällikkö<br />
toteaa.<br />
Kansanviisaus on, että iso rahapussi ei välttämättä<br />
takaa kykyä osata veneillä karikkoisessa<br />
saaristossa.<br />
Kansimiehen työ vaatii paljon pelisilmää<br />
”Kesällä on haastavaa, että saa lautan tehokkaasti<br />
pakattua. Täytyy improvisoida, että saa autot mahtumaan,<br />
eikä jää tyhjiä välejä.”<br />
Työ lautalla ei ole todellakaan pitkäveteistä. Tilanteet<br />
lautalla muuttuvat koko ajan.<br />
”Ihmiset voivat tulla autoista ulos kävelemään<br />
jo pakkaamisen aikana. Silloin voivat lähteä niin<br />
oman auton ovet kuin ihmisetkin”, Suvi-Tuuli kuvailee<br />
hektistä sesonkia.<br />
Kansimiehen on osattava olla vahva<br />
”Pitää uskaltaa sanoa kova sana ja ohjattava ihmiset<br />
pois autojen edestä,” kertoo huolellinen<br />
Suvi-Tuuli, joka ohjaa ammattilaisen ottein autot<br />
oikeille kaistoilleen kannelle.<br />
Nainen kansimiehenä lautan kannella on turisteille<br />
varmasti eksoottinen näky. Suomessa naisilta<br />
sujuvat perinteiset ”miesten työt” siinä missä<br />
miehiltäkin ja myös Suvi-Tuuli jatkaisi mielellään<br />
töitään lautta-aluksilla, jos vain enemmän töitä<br />
olisi jatkossa tarjolla.<br />
7
maailman<br />
meriltä<br />
Koonnut: Juhani Artto<br />
ammattilaiset<br />
työssä<br />
Norjan nuoriso haluaa merille töihin<br />
Norjassa ennätysmäärä nuoria on tänä vuonna pyrkinyt maan neljään<br />
merenkulkukorkeakouluun, alan noin 700 yritystä sekä ammattiliittoa ja<br />
muuta järjestöä edustava Maritimt Forum iloitsee. Pyrkijöiden määrä<br />
nousi viime vuodesta 42 prosenttia. Myös merenkulun ammattikouluihin<br />
pyrkivien määrä on kääntynyt nousuun usean vuoden laskun jälkeen.<br />
Suosion kasvu perustuu ennen muuta siihen, että tiedotuskampanjoiden<br />
ansiosta nuoret ovat oivaltaneet, kuinka jännittävä toimiala merenkulku<br />
on, Maritimt Forumin johtaja Jørg Prangerød arvelee. ”Kampanjointi<br />
on auttanut nuoria tajuamaan myös sen, että opiskelu merenkulun<br />
oppilaitoksissa avaa monia vaihtoehtoja työelämässä.”<br />
Hän toteaa, että pätevien henkilöiden kysyntä työtehtäviin merellä<br />
ja maissa on nyt suurta. Prangerødin mukaan norjalaiset varustamot ja<br />
telakat ovat vahvassa vedossa. Aluksia ja porauslauttoja valmistetaan<br />
sellaisella vauhdilla, että vuoteen 2012 mennessä uustuotanto synnyttää<br />
9 000 uutta työpaikkaa.<br />
Merenkulku on öljy- ja kaasuteollisuuden jälkeen Norjan toiseksi suurin<br />
toimiala. Merenkulku työllistää suoraan noin 90 000 henkeä. Lisäksi merenkululla<br />
on mittava välillinen vaikutus Norjan talouteen ja työllisyyteen.<br />
Pelle Pelottoman pajassa<br />
Pihassa tönöttää tuiki tavallinen pakettiauto. Arto Nordman raottaa<br />
takakontin ovea. Puhdistusainepurkit, johtokelat, ruuvarit ja jakarit iskevät<br />
silmään peräkontissa olevilta hyllyiltä. Varsinainen Pelle Pelottoman<br />
työpaja! Työvälineet kuuluvat kuitenkin Artolle. Hänellä on yhteistä Pellen<br />
kanssa se, että sormi ei mene suuhun ongelman sattuessa. Siellä<br />
missä on ongelma, löytyy myös Arto pakunsa kanssa.<br />
Nordman on erikoinen ammattimies myös <strong>Merimies</strong>-<strong>Unioni</strong>n jäsenten<br />
keskuudessa. Hän huoltaa ja korjaa Destia Oy:n losseja ja lauttoja<br />
tehden niissä töitä, jotka eivät kuulu aluksen henkilökunn<strong>alle</strong>.<br />
”Eilen olin Lövössä ja vaihdon lossiin vaijerin”, Arto kertoo.<br />
Yhden lossin vaijeri kestää noin vuodesta puoleentoista ja Arto vaihtaa<br />
vuosittain uutta vaijeria vanhan til<strong>alle</strong> noin kymmenen kilometriä!<br />
”Vaijeri kiristetään oikeaan tiukkuuteen rannassa olevan vintturin<br />
avulla”, Arto kuvailee operaatiota.<br />
Destialla on losseja ja lauttoja ympäri <strong>Suomen</strong>, eli Arton pakun mittariin<br />
kertyykin melkoiset määrät ajokilometrejä vuoden aikana. Ympäri<br />
maita ja mantuja hän on huruutellut yhtiön palveluksessa jo yli 40 vuoden<br />
ajan.<br />
”Jos lossi tai lautta hajoaa jossakin, liikenne on melkein seis”, Arto<br />
tietää.<br />
Ennakointi ja etukäteishuolto ovat työssä tärkeitä. Joskus kuitenkin<br />
sattuu myös äkkitilanteita, jolloin reissuun on lähdettävä lyhyellä varoitusajalla.<br />
”Vähän aikaa sitten olin lähdössä hautajaisiin, mutta meninkin töihin.<br />
Paik<strong>alle</strong> ei saatu muita ja liikenne olisi katkennut kyseisellä reitillä.”<br />
Syitä kalustovikoihin on Arton mukaan useita. Tiukat aikataulut kuluttavat<br />
aluksia paljon, eikä varakalustosta ole tietoa. Losseilla ja lautoilla<br />
alkaa olla myös jo ikää: nuorin lossi on Arton mukaan noin 15<br />
vuotta ja vanhimmat lähes 50 vuotta vanhoja. Kun tähän kaikkeen lisää<br />
kasvaneet kesäliikennemäärät ja suurentuneet autot, ei Arton töille näy<br />
lähitulevaisuudessa loppua.<br />
Somalian merirosvot yhä kauemmaksi rannikolta<br />
Merirosvoilu Adenin lahdella Somalian rannikon tuntumassa on laajentunut<br />
mittavaksi kansainväliseksi ongelmaksi. Tammi-syyskuussa 2008<br />
somalialaiset merirosvot hyökkäsivät noin 40 alukselle. Syyskuun lopulla<br />
merirosvojen vankina oli 150 henkeä. Rosvot vaativat heistä lunnaita. Eniten<br />
vankien joukossa oli filippiiniläisiä merimiehiä. Merirosvojen hallussa<br />
oli myös 15 kaapattua alusta.<br />
Kuljetustyöläisten kansainvälisen liitto ITF:n mukaan Somaliasta<br />
käsin toimii ainakin kuusi merkittävää merirosvoryhmää. Niihin kuuluu<br />
arviolta 1 200 somalialaista. Raskaasti aseistautuneet hyökkääjät ovat uskaltautuneet<br />
yhä kauemmaksi Somalian aluevesirajan ulkopuolelle.<br />
Vuosittain Adenin lahden poikki kulkee 48 000 alusta. Kun riski joutua<br />
hyökkäyksen kohteeksi on kasvanut suureksi, eräät varustamot ovat<br />
luopuneet Adenin lahden poikki kulkevan reitin käytöstä. Vaihtoehtoinen<br />
reitti Euroopan ja Aasian välillä kiertää Afrikan eteläkärjen ja on paljon<br />
pitempi.<br />
ITF haluaa lisää sotalaivoja Somalian rannikolle<br />
Kuljetustyöläisten kansainvälinen liitto ITF haluaa Adenin lahdelle lisää<br />
ulkomaisia sotalaivoja estämään somalialaisten merirosvojen hyökkäykset.<br />
ITF on yhdessä usean muun organisaation kanssa pyytänyt Kansainvälistä<br />
merenkulkujärjestöä IMOa varmistamaan, että YK sallii ulkomaisten<br />
sotalaivojen määrän lisäämisen riskialueella.<br />
YK:n turvallisuusneuvoston 2. kesäkuuta päätöksen mukaan Somalian<br />
väliaikaisen hallituksen kanssa yhteistyössä olevilla mailla on oikeus<br />
operoida Somalian vesialueella ”kaikin tarpeellisin keinoin” merirosvoja<br />
vastaan. Päätös on voimassa 2. joulukuuta 2008 asti.<br />
EU:n ulkoministerit ovat Ranskan ja Espanjan aloitteesta perustaneet<br />
merenkulun koordinointiryhmän ja panneet alulle Somaliaan suuntautuvan<br />
laivasto-operaation valmistelun. Ranskan laivaston alus on<br />
17. syyskuuta lähtien saattanut Adenin lahdella EU-maiden laivoja.<br />
8<br />
Finns på svenska:<br />
www.smu.fi > På svenska > Kommunikation > Från världens hav
SMU:N LEVIN MÖKIN VUOKRAHAKEMUS, HIIHTOSESONKI 2009<br />
ANSÖKAN OM HYRNING AV FSU:S LEVI-STUGA, SKIDÅKNINGSSÄSONG 2009<br />
MERI-LEVI 1 ja 2,<br />
Puolirinteentie 22, Kittilä<br />
Rovaniemeltä matkaa Leville on 170 km, Kittilästä n. 17 km. Suoria<br />
lentoja Helsingistä on päivittäin 1–9 kpl vuodenajasta riippuen.<br />
Lentokenttäbussi liikennöi kaikilta lennoilta elokuun lopusta toukokuun<br />
puoliväliin. <strong>Unioni</strong>n mökiltä on reilut 2 km Levin keskustaan.<br />
Paritalon (Meri-Levi 1 ja 2) varustustaso:<br />
alakerta: aula, keittiö ja oleskelutila, sauna, WC<br />
(alakerran sohvasta saa lisävuoteet kahdelle)<br />
Yläkerta: on kaksi makuuhuonetta, (vuodepaikat 5 aikuiselle,<br />
lisäksi lasten pinnasänky), WC.<br />
Varusteet: sähköhella, mikro, jääkaappi, leivänpaahdin,<br />
kahvinkeitin, astianpesukone, pölynimuri, pesukone, koneellinen<br />
kuivauskaappi, silitystarvikkeet, TV, video, radio, CD-soitin.<br />
Kakkospuolella takka. Pihalla on kuusi autopistoketta.<br />
Hiihtosesonki on ajalla 14.2–25.4.(viikot 8– 17) Viikoilla 8–10 (14.2–7.3.2009) on etusija lapsiperheillä.<br />
Vuokra-aika on yksi viikko (lauantaista lauantaihin), hinta 360 €<br />
Skidåkningssäsongen gäller tiden 14.2–25.4. (veckas 8– 17)Veckor 8–10 (14.2–7.3.2009) barnfamiljer har förtur.<br />
Hyrestiden är en vecka (bytesdag lördag), pris 360 €<br />
Ajanjakso/Period: . . . . . / . . . . . – . . . . . / . . . . . tai vaihtoehtoisesti // eller alternativt . . . . . / . . . . . – . . . . . / . . . . .<br />
Nimi / Namn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
Katuosoite / Gatuadress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
Postinumero / Postnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
Puhelin / Telefonnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
Henkilötunnus / Personbeteckning: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
Lasten lukumäärä ja iät / Antal barnen och deras ålder: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
Hakemukset palautetaan osoitteella //<br />
Ansökningarna returneras till adressen:<br />
SUOMEN MERIMIES-UNIONI SMU ry<br />
FINLANDS SJÖMANS-UNION FSU RF<br />
Mökkivaraamo/Stugor<br />
John Stenbergin ranta 6<br />
00530 HELSINKI/HELSINGFORS<br />
Allekirjoitus / Underskrift:<br />
HUOM! // OBS!<br />
Tällä kaavakkeella haetaan vain hiihtosesongin vuokrauksia. Vain 14.11.2008 mennessä palautetut hakemukset huomioidaan. Vastaukset ja laskut toimitetaan hakijoille<br />
30.11.2008 mennessä. // Med den här blanketten ansöker du endast om hyrning för skidåkningssäsongen. Ansökningar som returneras senast den 14.11.2008 beaktas.<br />
Svar och räkning skickas till sökande senast 30.11.2008.<br />
9
TALLINK ja EMSA<br />
pääsivät sopimukseen palkoista<br />
Tallink-varustamo ja Viron merimiesten sitoutumaton ammattiyhdistys<br />
EMSA ovat päässeet sopimukseen palkoista Viron lipun alla<br />
seilaavilla aluksilla. Sopimus saatiin aikaan torstaina 18.9.2008<br />
valtakunnansovittelijan toimesta.<br />
Sopimuksen mukaan miehistön ja päällystön palkat<br />
nousevat tämän vuoden syyskuussa 100–250<br />
euroa kuukaudessa vakanssista riippuen. Ensi<br />
vuonna vastaavat korotukset ovat yhdeksän ja<br />
vuonna 2010 kuusi prosenttia.<br />
Sopimukseeen päästiin myös ikälisistä, jotka<br />
tulevat voimaan huhtikuun alussa 2009. Työntekijöille,<br />
jotka ovat olleet töissä varustamossa yli<br />
neljä vuotta, ikälisän suuruus on viisi prosenttia<br />
palkasta ja yli yhdeksän vuotta olleille ikälisä on<br />
kymmenen prosenttia palkasta.<br />
Aikaansaatu sopimus koskee noin 2000 Viron<br />
lipun alla työskentelevää Tallinkin työntekijää.<br />
EMSA on tyytyväinen aikaansaatuun sopimukseen<br />
pitkän ja vaikean neuvotteluprosessiin jälkeen.<br />
EMSA näkee sopimuksen olevan myönnytys<br />
yhtiön suunnasta turvata työpaikat ja palkat<br />
tuleville vuosille.<br />
Neuvotteluprosessin aikana EMSAn jäsenmäärä<br />
nousi merkittävästi. Nyt 54 prosenttia<br />
Tallinkin Viron lipun alla olevista matkustajaalusten<br />
työntekijöistä kuuluu EMSAan. Aiemmalla<br />
sopimuskierroksella vastaava luku oli vain<br />
29 prosenttia.<br />
“Tämä oli voitto meille kaikille!“, EMSA toteaa<br />
sopimuskierroksen tuloksesta.<br />
Väylämaksujen hinnat<br />
laskevat kaikilla aluksilla<br />
Väylämaksujen yksikköhinnat laskevat kaikilla alustyypeillä<br />
keskimäärin 1,6 prosenttia. Väylämaksun<br />
määräytymisperusteet säilyvät ennallaan.<br />
Väylämaksuja arvioidaan kertyvän vuoden aikana<br />
75,4 miljoonaa euroa. Väylämaksu on tarkoitettu käytettäväksi<br />
kauppamerenkulun tarpeista aiheutuviin<br />
Merenkulkulaitoksen menoihin.<br />
Hallitus päätti asiaa koskevan lakiesityksen sisällöstä<br />
torstaina 2. lokakuuta. Lain on tarkoitus tulla<br />
voimaan vuoden 2009 alusta.<br />
Lähde: liikenne- ja viestintäministeriö<br />
Jouluterveiset<br />
sähköpostilla lehteen<br />
<strong>Merimies</strong>-lehden joulukuun numerossa julkaistaan<br />
joulutervehdyksiä. Ne ovat <strong>Unioni</strong>n jäsenille ja eläkeläisille<br />
maksuttomia. Myös ne päällystöliittoihin<br />
kuuluvat merenkulkijat, jotka haluavat tervehtiä<br />
seilauskavereitaan, voivat tehdä sen maksutta.<br />
Ammattiosaston tai työpaikan luottamusmies tai yhdyshenkilö<br />
kerää listoille työpaikoittain niiden henkilöiden<br />
nimet, jotka haluavat tervehtiä tuttaviaan.<br />
Työttömät jäsenet voivat lähettää tervehdyksensä<br />
suoraan <strong>Merimies</strong>-lehteen: <strong>Merimies</strong>-lehti, <strong>Suomen</strong><br />
<strong>Merimies</strong>-<strong>Unioni</strong>, John Stenbergin ranta 6, 00530<br />
Helsinki tai sähköpostitse: essi.voutilainen@smu.fi.<br />
Lehden valmistumisaikataulun vuoksi terveiset on<br />
hyvä lähettää mitä pikimmiten tai viimeistään marraskuun<br />
16. päivään mennessä.<br />
Varustamoliikelaitoksen luottamusmiehet<br />
kokoontuivat <strong>Unioni</strong>ssa<br />
Toimita nimet mieluiten sähköpostitse osoitteella:<br />
essi.voutilainen@smu.fi<br />
(Toimita terveiset Word-tiedostona tai Excelillä siten,<br />
että kirjoita sukunimi ensimmäiseen sarakkeeseen<br />
ja etunimi toiseen.)<br />
Varustamoliikelaitoksen luottamusmiehet kokoontuivat <strong>Merimies</strong>-<strong>Unioni</strong>n toimistossa 24.– 25. syyskuuta.<br />
Paikalla oli yhdeksän VLL:n luottamusmiestä ja <strong>Unioni</strong>n toimitsijoita. Kaksipäiväisessä palaverissa<br />
käytiin lävitse perinteisten jäänmurtaja-alusten miehitystä sekä keskusteltiin muista esille<br />
nousseista asioista.<br />
10
<strong>Unioni</strong>n ja SEKO:n<br />
jäsenrekisterit koolla<br />
Ruotsin SEKO Sjöfolkin toimitsija Dennis Sirviö ja assistentti Bojan Simonsen<br />
(mm. jäsenrekisteri- ja työttömyyskassa-asiat) tulivat tapaamaan kollegoitaan<br />
Helsinkiin syyskuussa. <strong>Unioni</strong>n toimistolla järjestetyssä palaverissa käytiin lävitse<br />
jäsenyyteen liittyviä asioita ja erityisesti jäsenen liiton vaihtoa SEKO:n ja<br />
<strong>Unioni</strong>n välillä.<br />
Palaverin tuloksena syntyi hyviä käytännön ratkaisuja jäsenyyskysymyksiin ja<br />
työttömyyskassa-asioihin, mikä tekee jäsenen asioinnista entistä sujuvampaa<br />
kumpaisessakin liitossa.<br />
Miehistötukea<br />
kansainväliselle kilpailulle alttiin<br />
kotimaanliikenteen lastialuksille<br />
Meriliikenteen miehistökustannusten tukea aiotaan laajentaa eräisiin kotimaanliikenteen<br />
lastialuksiin sekä hinaajiin ja työntäjiin. Lisäksi ulkomaanliikenteen<br />
matkustaja-alusten miehistötuki muutetaan kaikilta osin samanlaiseksi kuin lastialusten<br />
tuki.<br />
Hallitus esitti asiaa koskevien lakien muuttamista 2. lokakuuta. Lakien on<br />
tarkoitus tulla voimaan sen jälkeen, kun Euroopan komissio on hyväksynyt<br />
tuen.<br />
Tuen laajennus koskisi kansainväliselle kilpailulle altista kabotaasiliikennettä<br />
<strong>Suomen</strong> vesialueella saarten ja rannikon sekä rannikkosatamien välillä. Tuen<br />
piiriin pääsisivät sellaiset alukset, jotka ovat vähintään puolet toiminta-ajastaan<br />
joko ulkomaanliikenteessä tai kilpailulle alttiissa kotimaan meriliikenteessä. Kotimaan<br />
meriliikenteen matkustaja-aluksille tukea ei maksettaisi.<br />
Tuella pyritään turvaamaan Ahvenanma<strong>alle</strong> ja suomalaisiin rannikkosatamiin<br />
liikennöivien lastialusten kilpailukyky. Lastialusten ja hinaajien liikenne on alttiina<br />
erityisesti Viron tai Ruotsin lipun alla kulkevien alusten kilpailulle. Kotimaan satamien<br />
välisessä säiliöalusliikenteessä kilpailua lisäävät Ruotsin, Norjan ja eräiden<br />
muiden maiden lippujen alla kulkevat alukset.<br />
Ulkomaanliikenteen matkustaja-alusten miehistötuesta tulisi esityksen mukaan<br />
samanlainen kuin nykyisin lastialuksilla. Matkustaja-aluksille palautettaisiin<br />
tukena lähdevero ja työnantajan sosiaaliturvamaksu rajoitetusti verovelvollisten<br />
osalta. Muutoksella halutaan muun muassa mahdollistaa muualla kuin Suomessa<br />
asuvien työllistäminen matkustajalaivoille.<br />
Edellä mainittujen muutosten lisäksi myös miehistön vaihdon tukea laajennetaan<br />
nykyisestä. Korvattaviksi ehdotetaan <strong>Suomen</strong> ulkopuolella tapahtuvasta<br />
vuorottelujärjestelmään liittyvästä miehistön vaihdosta aiheutuvia matkakustannuksia<br />
aluksen ja <strong>Suomen</strong> tai muun EU:n jäsenvaltion taikka ETA-valtion välillä.<br />
Filippiiniläisille merimiehille Kaskisissa<br />
185 000 euron palkkasaatavat<br />
<strong>Suomen</strong> <strong>Merimies</strong>-<strong>Unioni</strong>n ITF-osasto tarkasti perjantaina 29.8. panamalaisen<br />
Stellar Kite-aluksen (brt 38 844) Kaskisten satamassa.<br />
Alus oli purkamassa satamassa Uruguaista Metsä-Botnia Oy:lle tuotua<br />
haketta. Aluksen omistajaksi oli merkitty japanilainen laivamanageriyhtiö<br />
ja miehistönä oli 21-henkinen filippiiniläismiehistö.<br />
ITF-apulaiskoordinaattori Jan Örnin suorittamassa tarkastuksessa<br />
ilmeni, että aluksella ei ollut voimassa olevaa hyväksyttävää työehtosopimusta<br />
ja miehistön palkkataso oli alhainen. Laivan omistaj<strong>alle</strong><br />
lähetettiin välittömästi tarkastuksen jälkeen vaatimus työehtosopimuksen<br />
solmimisesta ja miehistön palkkojen maksusta solmittavan<br />
sopimuksen mukaisesti.<br />
Lukuisista yhteydenotoista huolimatta omistajilta ei saatu maanantaihin<br />
mennessä minkäänlaista vastausta vaatimukseen, joten<br />
<strong>Merimies</strong>-<strong>Unioni</strong>lle ei jäänyt aikapulan takia muuta vaihtoehtoa, kuin<br />
asettaa alus saartoon maanantaina iltapäivällä. Paikalliset AKT:n ahtaajat<br />
antoivat tukensa saarrolle lopettamalla laivan purkamisen.<br />
Tiistaina 2.9. aluksen omistajan asiamieheksi ilmoittautui suomalainen<br />
juristi, jonka kanssa aloitettiin neuvottelut. Samanaikaisesti<br />
aluksen todellinen omistaja, suuri japanilainen laivayhtiö, oli<br />
ottanut yhteyttä SMU:n japanilaiseen veljesliittoon, jonka ITF-koordinaattori<br />
Shomi Jamashita toimi jatkossa välikätenä SMU:n ITFkoordinaattori<br />
Simo Nurmen ja varustajan välisissä neuvotteluissa.<br />
Kyseisten neuvottelujen tuloksena alukselle solmittiin työehtosopimus<br />
4.9.2008.<br />
Miehistölle vaadittua 185 000 euron palkkasaatavia saatiin odottaa<br />
5.9. aamupäivään saakka, jolloin aluksen paikallinen agentti toimitti<br />
rahat laiv<strong>alle</strong>, jonka jälkeen rahat jaettiin miehistölle Jan Örnin<br />
valvonnassa. Tämän jälkeen suurin osa miehistöstä siirtyi Kaskisten<br />
pankkiin lähettämään saamansa rahat om<strong>alle</strong> tililleen kotimaahansa.<br />
Örnin tehdessä lähtöä laivalta aluksen 57-vuotias konepäällikkö<br />
totesi, että hän ei koskaan aiemmin ollut tavannut ITF-tarkastajaa ja<br />
nyt, yhden tavattuaan, hän pääsee eläkkeelle.<br />
Simo Nurmi // ITF-kooordinaattori // SMU<br />
Lähde: Liikenne- ja viestintäministeriö<br />
”Eipä olla köyhiä eikä kipeitä, toteaa Stellar Kiten miehistö”.<br />
11
SAK-päivät Porissa 20.–21.9.2008<br />
2025<br />
TUO TUTKIMATON TULEVAISUUS<br />
Kohtaavatko<br />
SAK ja jäsenet?<br />
Teksti: Saana Lamminsivu<br />
SAK<br />
Korvat punoittivat ja kipinät sinkoilivat<br />
paneelikeskustelussa<br />
-SAK-alus uusia maailmoja<br />
ja vastauksia etsimässä-<br />
”Tulevaisuus päättää tästä päivästä. Tulevaisuus määrittää sen, millaisia<br />
askeleita otamme.” Näillä sanoin avasi SAK:n kehittämisjohtaja<br />
Eija Hietanen paneelikeskustelun SAK:n tulevaisuushankkeesta<br />
Porin SAK-päivillä syyskuun lopulla.<br />
Aika on ystävämme. Aika on vihollisemme. Mikään<br />
muu ei kulu yhtä nopeasti kuin aika. Kymmenen<br />
vuoden takainen tapahtuma voi tuntua tänään eiliseltä.<br />
Ei ole kauaa, kun TUPO syntyi – ja nyt se on jo melkein<br />
kuopattu. Ohikiitävä on hetki ja huominen osaa hiipiä<br />
ovelle aina huomaamatta. Samoin vuosi 2025.<br />
<strong>Suomen</strong> Ammattiliittojen Keskusjärjestö SAK<br />
aloitti tulevaisuuteen valmistautumisen hyvissä ajoin.<br />
Keskusjärjestö haluaa tietää, millainen on ammattiyhdistysliike<br />
vuonna 2025. Moni sanoo tulevaisuuden<br />
tutkimisen olevan tähtitieteilijöitä varten. Keskusjärjestö<br />
on kuitenkin toista mieltä. Ammattiyhdistysliikkeen<br />
tulevaisuuden kannalta yksittäisen jäsenen<br />
kokemus on merkittävin. Millaisen huomisen sinä<br />
haluat nähdä?<br />
Yhtä tutkimaton kuin avaruus,<br />
on myös tulevaisuus<br />
SAK-aluksella on tehtävä tutkia vieraita ja uusia maailmoja.<br />
Se ei hylkää uusia ajatuksia. SAK tutkii rohkeasti<br />
sen, mitä muut eivät ole koskaan aikaisemmin tutkineet.<br />
Kaiva kaukoputki esiin ja liity miehistöön.<br />
LÄHTÖLASKENTA KOHTI VUOTTA 2025 ON ALKANUT:<br />
6, 5, 4, 3, 2, 1, 0!<br />
5 4 3 2 1 0<br />
Sanansäikeiltä ei tässä paneelissa voinut välttyä, sillä melkein täynnä oleva sali pisti parastaan.<br />
Jos kokko voisi syttyä ihmisen sanoista, olisi eräs teollisuusliiton jo eläkkeelle jäänyt<br />
aktiivi saanut aika roihun aikaan. Joidenkin salissa olevien korvat punoittivat, mutta monet<br />
pitivät myös kättä suunsa edessä naurun pidättelemiseksi. Harvoin on tilaisuus nähdä yhtä<br />
suurta melodraamaa.<br />
Ei ole ihme, että monet salissa kokivat suuria tunnekuohuja. SAK:n tulevaisuushankkeen<br />
onkin tarkoitus saada kipinöitä ja ajatuksia aikaan. Millainen on tulevaisuuden työelämä?<br />
Tutkimukset ovat tuoneet ilmi muun muassa, että nuorille vapaa-aika on tärkeämpi kuin<br />
edellisille sukupolville. Missä tulevaisuuden ay-liike toimii: ovatko työväentalot verkossa?<br />
Miten määritellään arvot ja ihanteet? Mikä on keskusjärjestön rooli? Entäpä jos SAK:n alla<br />
olisi vain neljä suurta liittoa? Onko nuorille solidaarisuuden sijaan tiedonsaanti ay-liikkeessä<br />
ensimmäisellä sijalla?<br />
Hankkeen eteneminen<br />
SAK:n tulevaisuushankkeessa on tehty tähän mennessä esimerkiksi mielikuvatutkimus,<br />
järjestetty iso tasa-arvoseminaari, tutkimusta on käsitelty SAK:n valtuustossa ja kuunneltu<br />
liittojen asiantuntijoita. Hankkeessa halutaan kuulla kuitenkin eniten tavallisen jäsenen<br />
ääntä ja siksi ohjelmaa tehdään ajan kanssa. Hanke tähtää muun muassa SAK:n periaateohjelman<br />
uudistamiseen järjestön seuraavassa edustajakokouksessa.<br />
“Emme halua luoda tulevaisuutta SAK:n toimistosta”, toteaa tutkimusjohtaja Hietanen.<br />
“Ilman jäsenjärjestöjen pohtimista hanke jää torsoksi”, hän kannustaa kaikkia liittojen<br />
jäseniä ottamaan osaa keskusteluun esimerkiksi SAK:n kotisivuilla.<br />
Seuraavaksi hanketta aletaan käsitellä alueellisesti. Keinosi vaikuttaa on ottaa osaa keskusteluun<br />
paikan päällä tai verkossa. Tulevaisuushankkeen on tarkoitus olla valmis vuonna<br />
2011.<br />
Mitä ovat<br />
oikeudenmukaisuus,<br />
solidaarisuus ja tasa-arvo<br />
tänä päivänä?<br />
Osallistu keskusteluun Internetissä:<br />
blogit.sak.fi/sak2025<br />
www.sak.fi > Tämä on SAK > Tulevaisuushanke<br />
Lokakuun keskusteluteema blogissa:<br />
Poliittinen 12 ryhmätoiminta<br />
<strong>Unioni</strong>n hallitus piti syyskuun kokouksensa 450-vuotisjuhliaan viettävässä Porissa.<br />
Hallitus osallistui samalla myös valtakunnallisiin SAK-päiviin yhdessä 500 muun järjestöaktiivin<br />
kanssa.<br />
Katso kuvag<strong>alle</strong>ria <strong>Merimies</strong>-<strong>Unioni</strong>n kotisivuilla:<br />
www.smu.fi > liitto > Ajankohtaista <strong>Unioni</strong>ssa
vanhat<br />
skönärit muistelee<br />
Kompassi heräsi eloon juhliessaan Haminassa<br />
Rannikkomme jokaisessa satamassa toimi menneinä vuosikymmeninä merimiesravintoloita, joista<br />
yksi tunnetuin ja ehkä aidoin oli Haminan Seurahuoneen yhteydessä oleva Kompassi. Kompassin<br />
historia alkoi 1948. Tämän värikkään historian omaava ravintola juhli 14.8.2008 60-vuotista taivaltaan.<br />
Kutsu oli tavoittanut suuren joukon vanhan ajan merenkulkijoita, niin miehiä kuin naisia sekä<br />
Kompassin tyttöjä ja henkilökuntaa. Täpötäydessä, pieteetillä uusitussa ravintolassa, seilattiin jälleen<br />
maailman meriä ja kättelyn sijaan halattiin vanhoja, mutta harvoin tavattuja tuttuja.<br />
Kokkareitten aikana kuultiin 60–70-lukujen musiikkia ja tietysti hanurin soittoa vaikkei Karjalaisen<br />
”Osku” ollutkaan pelimannina. Juhlan veti nykyinen ravintolapäällikkö Timo Hyle. Juhlapäivänä<br />
Kompassi oli rempseä kuin parhaina päivinään.<br />
<strong>Merimies</strong>kapakkana Kompassi vaikutti puhtaimmillaan 1960–70-luvuilla. Kompassi ei ollut pelkästään<br />
ravintola, vaan myös tärkeä kohtaamispaikka. Merenkulkijat liikkuivat tuohon aikaan pitkillä<br />
matkoilla, mutta viipyivät myös satamissa. Kompassiin kertyi silloin kaikki tieto maailman meriltä.<br />
Pitkässä, peräosan juhlapöydässä kuultiin missä kaveri seilasi ja milloin hänet saattoi tavoittaa.<br />
Kompassissa tiedettiin koko kauppalaivastomme liikkumiset aikatauluineen.<br />
Edelleenkin Haminassa vierailevat merimiehet käyvät katsomassa kuinka Kompassi elää tätä<br />
päivää. Toki paikkakunnalla yhä harveneva vanha seilaajajoukko silloin tällöin piipahtaa entisessä<br />
kotikapakassaan.<br />
Palst<strong>alle</strong> vanhat merikarhut voivat<br />
lähettää turinoitaan ja muisteloitaan!<br />
Toivomme runsasta osanottoa!<br />
Seppo Riiheläinen<br />
Lue juttu kokonaisuudessa<br />
<strong>Unioni</strong>n kotisivuilta:<br />
www.smu.fi > etusivulla linkki ’Vanhat skönärit muistelee’<br />
tai<br />
www.smu.fi > liitto > historia > Vanhat skönärit muistelee<br />
Kuvassa ravintolapäällikkö Timo Hyle, oikealla<br />
Jallo Malmi sekä taustalla s/s Haminan päällikkö<br />
Patu Patanen.<br />
Ylityökorvausten maksussa puutteita<br />
joissakin pientonniston rahtialuksissa<br />
Ulkomaanliikenteen pientonniston työehtosopimuksen ehtojen<br />
noudattamisessa on esiintynyt puutteita eräissä pientonniston<br />
rahtialuksissa. Palkoista on sovittu työehtosopimuksista poiketen ja<br />
aluksilla maksetaan ns. ”könttäpalkkoja”, eikä merityöaikalain ja alan<br />
työehtosopimuksen määrittämiä ylityökorvauksia makseta lainkaan.<br />
Joillakin aluksilla työaikakirjanpidolla ei näytä olevan merkitystä palkan suhteen, vaan niistä ovat<br />
näkyneet vain lepoajat. ”Könttäpalkan” (sopimuspalkan) väitetään sisältävän ylityöt ja muut mahdolliset<br />
lisät. Yleensä tämä käytäntö merkitsee sitä, että työntekijän kuukausiansio jää pienemmäksi<br />
kuin mitä työehtosopimusta oikein noudattamalla kokonaisansioksi tulisi.<br />
Työntekijän kannattaakin tutkia palkkanauhansa huolella, että palkat tulevat oikein maksetuiksi.<br />
Ylitöistä kuuluu saada korvaus ja on myös seurattava erinäisten lisien oikein maksamista. Myös<br />
hyvin asiansa hoitavat varustajat kärsivät tästä kilpailua vääristävästä tilanteesta.<br />
13
" Ethän kerro kenellekään..."<br />
Pahaenteisestä nimestään huolimatta Juorupiiri-niminen näytelmä oli menestys<br />
Etelä-<strong>Suomen</strong> osastolaisten keskuudessa. Teatteri Helsingin esitys<br />
katsottiin Helsingin Tervasaaressa elokuun lopulla.<br />
Ajatus yhteisestä teatterireissusta lähti liikkeelle Ikosen Marin ideasta<br />
(kiitos hänelle siitä!) ja mukana menossa oli myös Mepa (<strong>Merimies</strong>palvelutoimisto).<br />
Näytelmää saapui katsomaan useita ensimmäistä kertaa<br />
Etelä-<strong>Suomen</strong> osaston toimintaan osallistuneita, niin minäkin. Yhteinen<br />
kanssakäyminen oman osaston jäsenten – ja ihan osastojenkin – välillä<br />
on tärkeää. Kaiken toiminnan ei tarvitse olla aina nyrkki ojossa uhoamista,<br />
vaan kyllä riennoissa voi olla mukana vähän kevyemmälläkin mielellä. Kai<br />
sitä korvan taakse sitten jotain jää.<br />
Teatterin jälkeen kävimme syömässä Krunikassa. Illanvietossa oli mahdollista<br />
rupatella paremmalla ajalla. Monet eivät tunne <strong>Unioni</strong>a tai oman<br />
ammattiosaston toimintaa kovin hyvin. Yhteisissä tapaamisissa on mahdollisuus<br />
oppia asioista ja kuulla uutisia.<br />
<strong>Unioni</strong>n toimintaan tarvittaisiin mukaan uusia luottamusmiehiä. Moni<br />
ei tiedä mitä luottamusmies tekee, vaan häntä pidetään vähän sellaisena<br />
mörkönä työpaikalla. Luottamusmiehen tehtävä on auttaa jäseniä ja tiedottaa<br />
heille eri asioista. Luottamusmies on linkki työpaikan ja <strong>Unioni</strong>n välillä.<br />
Tosin luottamusmieskin on vain ihminen eikä mikään supermies, mutta<br />
liitosta saa sitten apua kinkkisemmissä jutuissa.<br />
Työkaverini M/s Silja Serenadelta pyysivät minua lähtemään luottamusmieheksi.<br />
En lähtenyt soittaen sotaan, vaan pohdin asiaa puoli vuotta. Nyt<br />
on takana vuosi luottamusmiehen töitä. Peruskursseille osallistuin tänä<br />
vuonna. Täytyy sanoa, että katunut en ole. Nyt kun tiedän asioista, on myös<br />
paljon helpompi toimia. Seilannut olen 13 vuotta ja herätys luottamusmiestehtävään<br />
tuli hieman myöhässä, mutta olen ehdottomasti sitä mieltä, että<br />
on parempi toimia vaikka myöhään kuin ei milloinkaan.<br />
Kai Korhonen<br />
kokki ja osastoluottamusmies<br />
M/s Silja Serenade<br />
juttuja jäseniltä<br />
medlemmarna skriver<br />
” Du talar väl inte om det för någon”<br />
Trots sitt illavarslande namn gjorde föreställningen Skv<strong>alle</strong>rcirkeln succé<br />
bland personalen på Södra Finlands avdelning. De såg Teatteri Helsinkis<br />
föreställning i Tervasaari i Helsingfors i slutet av augusti.<br />
Tanken på en gemensam teaterresa föddes hos Mari Ikonen (tack till<br />
henne för det!), och SSB (Sjömansservicebyrån) följde också med på resan.<br />
Många som följde med för att se föreställningen deltog i Södra Finlands<br />
avdelnings aktiviteter för första gången, så även jag. Det är viktigt<br />
att umgås med medlemmarna på den egna avdelningen – och även på<br />
andra avdelningar. Man måste inte alltid stå med näven i luften, utan man<br />
kan också delta i aktiviteter med ett något lättare sinne. Nog lär man sig<br />
alltid något.<br />
Efter teatern åt vi middag på Krunika. På kvällen blev det mer tid över<br />
till småprat. Många kan inte så mycket om Unionen eller den egna fackavdelningens<br />
verksamhet. På de gemensamma träffarna får man möjlighet<br />
att lära sig mer om saker och ting och höra nyheter.<br />
Vi skulle behöva nya förtroendemän i Unionen. Många vet inte vad en<br />
förtroendeman gör, utan han betraktas lite som ett spöke på arbetsplatsen.<br />
Förtroendemannens uppgift är att hjälpa medlemmarna och att informera<br />
dem om saker och ting. Förtroendemannen är en länk mellan arbetsplatsen<br />
och Unionen. Förtroendemannen är bara människa och ingen superman,<br />
men man får hjälp av förbundet vid svårare frågor.<br />
Mina arbetskamrater på M/s Silja Serenade bad mig bli förtroendeman.<br />
Jag kastade mig inte in i det, utan funderade på det i ett halvår. Nu har jag<br />
varit förtroendeman i ett år. I år gick jag grundkursen. Jag måste säga att<br />
jag inte har ångrat mig. Nu när jag vet mer är det också lättare att agera.<br />
Jag har seglat i 13 år och väckelsen att bli förtroendeman kom något sent,<br />
men jag tycker absolut att det är bättre att agera sent än aldrig.<br />
Kai Korhonen<br />
kock och avdelnings förtroendeman<br />
M/s Silja Serenade<br />
14
Ledare:<br />
Ökat samarbete mellan transportförbunden<br />
De senaste åren har det skett flera stora förändringar<br />
i förbundens struktur. Bara bland FFC:s<br />
förbund har grupperingen i sektorer varit omfattande.<br />
PAM, som utgörs av privata servicebranscher,<br />
och JHL, förbundet för den offentliga<br />
sektorn, omfattar över 400 000 FFC-anslutna<br />
löntagare. TEAM, fusionen av industriförbunden,<br />
är i full gång och kommer när den är klar<br />
att omfatta över 300 000 medlemmar.<br />
Transportförbundens eget samarbetsutvecklingsprojekt<br />
– där utredningsmannen som har<br />
tillsatts av förbunden har undersökt hur transportförbunden<br />
skulle kunna utveckla och förbättra<br />
intressebevakningen inom logistikbranschen<br />
– når på sitt sätt en vändpunkt i början av oktober,<br />
då utredningsmannen presenterar sin rapport.<br />
Det sker den 9.10. på ett gemensamt möte<br />
mellan transportförbundens styrelser, varefter<br />
varje förbund som är med i projektet måste fundera<br />
på hur de förhåller sig till utredningsmannens<br />
förslag. Förutom Sjömans-Unionen var<br />
Bil- och Transportbranschens Arbetarförbund<br />
AKT, Post- och logistikbranschens union PAU,<br />
Lokmannaförbundet VML, Järnvägstjänstemannaförbundet<br />
RVL, Luftfartsunionen IAU samt<br />
Finlands Flygvärdinne- och Stewardförening<br />
SLSY med och påbörjade utredningsarbetet.<br />
Det ökade samarbetet mellan transportförbunden,<br />
som skulle kunna leda till en ännu<br />
mer kompakt helhet för logistikbranschen med<br />
över 100 000 medlemmar, skiljer sig från PAM,<br />
JHL och kanske det kommande TEAM såtillvida<br />
att samtliga transportförbund har arbetet i en<br />
transportkedja gemensamt. Det handlar om en<br />
helhet som i hög grad kan kontrollera sjöfarten,<br />
hamnverksamheter, landsvägs- och luftfartstrafiken<br />
och järnvägstransporter genom olika<br />
åtgärder. Det råder inga tvivel om att en sådan<br />
koncentration skulle kunna göra sin röst hörd.<br />
Det finns också goda skäl till att arbetsgivarsidan<br />
känner oro över transportförbundens samarbetsprojekt.<br />
Utvecklingen av samarbetet och funktioner<br />
måste i första hand ses ur medlemmarnas synvinkel.<br />
Den stora frågan är vilken nytta den enskilda<br />
medlemmen skulle ha av att samarbetet<br />
mellan transportförbunden<br />
ökade<br />
Det ökade samarbetet<br />
mellan<br />
och utvecklades.<br />
transportförbunden,<br />
som skulle överlappande funk-<br />
Avvecklingen av<br />
tioner och bättre resursallokering<br />
och<br />
kunna leda till en<br />
ännu mer kompakt<br />
helhet för till att medlemmen<br />
-fokusering ska leda<br />
logistikbranschen får bättre, mångsidigare<br />
och ännu<br />
med över 100 000<br />
effektivare service<br />
medlemmar.<br />
från sitt förbund<br />
både vad gäller att lösa enskilda problem och<br />
att ha en avtalsverksamhet för att fastställa arbetsvillkoren.<br />
Som vi har sett hos PAM, JHL och TEAM<br />
handlar det om ett projekt som tar tid att genomföra.<br />
För att kunna genomföra sådana reformer<br />
krävs i första hand rätt inställning, men<br />
framför allt tid och ork samt att vi tar del av och<br />
lyssnar på vad medlemmarna har att säga.<br />
Simo Zitting<br />
16<br />
INNEHÅLL:<br />
16 I Åbo skärgård:<br />
På väg med Kaita<br />
18 I Åbo skärgård:<br />
Trafiken ökar på Destias färjor<br />
19 Däcksmannen är en kvinna<br />
2 0 FFC:s framtidsprojektet<br />
21 Skicka din julhälsning<br />
21 Unionen och SEKO träffades<br />
24 Ger feedback om Sjömannen<br />
15
Tidningen Sjömannen i Åbo skärgård: Förbindelsefartygen och färjorna tryggar resan ända fram till slutdestinationen<br />
PÅ VÄG MED KAITA<br />
Text och Bilder: Saana Lamminsivu<br />
Förbindelsefartygstrafiken i Åbo skärgård är till belåtenhet och den nuvarande servicenivån måste tryggas,<br />
säger skärgårdsborna och skärgårdsdelegationen. Tvärtemot den allmänna uppfattningen har antalet<br />
passagerare i sydvästra Finlands skärgård ökat från år till år. Under sommarsäsongen gäller det att i god tid<br />
reservera en bilplats på förbindelsefartyget – som det är nu blir många kvar på stranden.<br />
”På sommaren har vi ofta problem med kapaciteten<br />
om det är många turister i farten”,<br />
konstaterar Pekka Jokinen, däcksman på förbindelsefartyget<br />
Kaita. Vattnet svallar bakom<br />
fartyget då det lämnar Röölä i Rimito. En två<br />
timmar lång skärgårdstur väntar. Den sista turen<br />
för kvällen.<br />
500 personer helt beroende<br />
av förbindelsefartygstrafiken<br />
”Förra vintern var den underligaste i mannaminne”,<br />
minns Pekka.<br />
Skärgården var öppen. Det kom inte tillräckligt<br />
mycket is för att bära en människa,<br />
för att inte tala om en bil.<br />
Förbindelsefartygen åkte från ö till ö och<br />
transporterade lokalbefolkningen. Förbindelsefartygstrafiken<br />
i Åbo skärgård omfattar åtta<br />
kommuner: Dragsfjärd, Houtskär, Iniö, Kor-<br />
po, Nagu, Pargas, Rimito och Velkua. Öarna,<br />
som saknar fast förbindelse, har drygt 4 000<br />
invånare, varav 500 är helt beroende av förbindelsefartygstrafiken,<br />
avslöjar undersökningen<br />
Beskrivning av skärgårdens förbindelsebåtstrafik<br />
Förbindelsefartygstrafiken<br />
är ett lagstadgat trafiksystem<br />
för transport av passagerare,<br />
fordon och frakt och ansvarar<br />
alltså för kollektivtrafiken<br />
i skärgården.<br />
Skärgårdsbornas transportmöjligheter<br />
måste tryggas.<br />
som beställdes av Sjöfartverket och som blev<br />
färdig i våras.<br />
”Förutom passagerare transporterar vi även<br />
post och utrustning avsedd för jordbruks- och<br />
företagsverksamhet.”<br />
Antalet jordbruk blir allt färre i skärgården,<br />
medan turismen ökar kraftigt. Nya fritidsbostäder<br />
byggs allt längre ut i den yttre skärgården<br />
då stränderna nära fastlandet fylls.<br />
”Man transporterar bland annat arbetsredskap<br />
och hemutrustning till öarna. På<br />
grund av sin storlek kan de bara transporteras<br />
med förbindelsefartyg” berättar Pekka.<br />
På de största öarna finns det kilometervis<br />
med vägar. Bilar behövs för vardagskörning.<br />
En stor terrängbil upptar två bilplatser på förbindelsefartyget.<br />
De äldre förbindelsefartygen<br />
börjar bli för små för dagens bilar. Därför börjar<br />
det så smått bli dags att skaffa ny utrustning.<br />
16
Text och Bilder: Saana Lamminsivu<br />
Pekka Jokinen i Röölä i Rimito.<br />
Befälhavare Jarmo Juvakka kom till förbindelsefartygen år<br />
1989 och började arbeta på Kaita 1993. Varje dag körs tre<br />
turer och arbetsdagarna blir långa, eftersom en tur varar<br />
från två timmar och uppåt.<br />
Katten får en kunglig transport till förbindelsefartygskajen<br />
från sin hemö: ägaren skjutsade den i skottkärra i 1,5<br />
kilometer mot stranden och katten njöt avslappnat av<br />
landskapet under färden. Inte så mycket att jama om! På<br />
förbindelsefartyget svängde emellertid humöret och murre<br />
var inte längre på så fotogeniskt humör, utan glodde<br />
olycksbådande genom burens öppningar på alla som<br />
passerade.<br />
Skärgårdsbefolkningen växer<br />
”Förbindelsefartyget Kaita har den största<br />
transportkapaciteten bland de mindre fartygen”,<br />
förklarar kapten Jarmo Juvakka.<br />
Under sommarsäsongen använder fartyget<br />
ett bokningssystem. En bilresa med Kaita<br />
måste beställas i förväg.<br />
”På sommaren får vi upp till 70–80 samtal<br />
om dagen rörande bokningen”, räknar Jarmo.<br />
Trots det blir många kvar på stranden i väntan<br />
på nästa tur, eftersom förbindelsefartyget<br />
inte kan ta mer än sin kapacitet. Det höjda<br />
bensinpriset har också haft en direkt effekt<br />
på antalet passagerare som åker med Kaita.<br />
Många har upptäckt att förbindelsefartyget är<br />
billigare att resa med än den egna båten.<br />
”Då bensinpriset gick upp bytte många<br />
passagerare till Kaita”, konstaterar Jarmo.<br />
Enligt prognoser från Statistikcentralen<br />
kommer antalet invånare i de flesta skärgårdskommunerna<br />
att öka till år 2010 eller senast<br />
2040. Det skulle innebära 300 nya invånare<br />
år 2010. År 2040 skulle befolkningen ha ökat<br />
med hela 2 400 nya invånare i Åbos skärgårdskommuner.<br />
Förbindelsefartygstrafiken<br />
i Åbo skärgård<br />
Förbindelsefartygen transporterar passagerare,<br />
bilar och frakt i sydvästra Finlands skärgård<br />
hela året, förutom vid stränga vintrar, då<br />
transporten sker längs isvägar. Förbindelsefartygstrafiken<br />
sköts av Sjöfartverket, som beställer<br />
tjänsten från olika trafikbolag. Finstaship<br />
trafikerar med 12 förbindelsefartyg, varav Kaita<br />
är ett. Dessutom trafikerar privata förbindelsefartyg<br />
Åbo skärgård.<br />
Skärgårdarna är<br />
”en gemensam fråga<br />
Skärgårdsdelegationen är en permanent, lagstadgad<br />
delegation som har tillsatts av statsrådet.<br />
Enligt delegationen erbjuder skärgården<br />
och insjöarna möjligheter att bl.a. utveckla<br />
produktionen av upplevelsetjänster i naturen.<br />
– Till följd av fritidsboendet, skärgårds- och<br />
insjöturismen, båtlivet och övrig rekreation<br />
samt naturskyddet är skärgården en gemensam<br />
fråga för finländarna, konstaterade skärgårdsdelegationen<br />
vid sitt sommarmöte i<br />
Nådendal i augusti.<br />
Däcksmannen är ofta den enda lokala<br />
guiden för turister<br />
Ön Ruotsalais har 20 året-runt-boende. Även<br />
idag idkas det jordbruk på ön. Förbindelsefartyget<br />
Kaita saktar ner farten och ön som ligger<br />
nära kusten susar förbi. Snart är vi framme<br />
vid kajen. Pekka hjälper passagerarna och<br />
bilen av fartyget och tar betalt av de nya. Det<br />
gäller att vara mer än noggrann med de varierande<br />
passagerarflockarna under sommarsäsongen<br />
– de sprider ut sig lite här och var på<br />
fartyget.<br />
Kaita tar strax under 60 passagerare. De<br />
största förbindelsefartygen tar från drygt etthundra<br />
till omkring 250 passagerare, som<br />
kan sitta inne i fartyget eller vara ute på däck.<br />
Förr i tiden arbetade fyra man på förbindelsefartygen,<br />
idag får även de största klara sig med<br />
tre. Allmän information, guidning och vaktning<br />
av passagerare, från småbarn till äldre,<br />
borgar för en säker resa. Vid utvecklingen av<br />
turismnäringen i skärgårdsområdet gäller det<br />
att uppmärksamma och värdesätta däcksmännens<br />
centrala roller i arbetet med turister. På<br />
vägen från Ruotsalais till Korvenmaa hinner<br />
Pekka också svara på flera frågor och berätta<br />
om öarnas historia ända till kalkgruvorna, eftersom<br />
han känner öarna som sin egen ficka.<br />
”Förberedelser inför pensioneringarna<br />
måste göras i god tid<br />
även på förbindelsefartygen<br />
Finstaships direktör för Östersjötjänster Veijo<br />
Hiukka kallar förbindelsefartygens besättning<br />
för riktiga experter.<br />
”Besättningssidan har varit helt korrekt och<br />
riktig: Bra, skickliga och kunniga människor på<br />
rätt plats”, berättar Hiukka för tidningen Sjömannen.<br />
Liksom i många andra rederier står förbindelsefartygen<br />
inför många pensioneringar de<br />
kommande åren.<br />
”Pensioneringarna närmar sig så smått. Vi<br />
skulle behöva få in en yngre generation – och<br />
vi måste se allvarligt på det”, säger Hiukka om<br />
situationen för förbindelsefartygen.<br />
En lösning på problemet anser Hiukka vara<br />
att lära upp ungdomar.<br />
”Vi måste få in unga, praktiska förmågor<br />
som passar för uppgiften.”<br />
Allt fungerar inte riktigt som det ska i Rederiverkets<br />
arbetsmiljö idag. Även om läget för<br />
förbindelsefartygen är bra i sig sker det omvälvningar<br />
på andra håll. Hiukka efterfrågar också<br />
större långsiktighet i Finstaships verksamhet.<br />
”Absolut, vi måste ha en mer långsiktig och<br />
tydlig verksamhet”, säger han kritiskt om dagens<br />
situation.<br />
Och det stämmer, verkets sätt att ta ett år i<br />
taget ligger i nuläget långt ifrån det!<br />
17
Nagu • Na<br />
Tidningen Sjömannen i Åbo skärgård: Förbindelsefartygen och färjorna tryggar resan ända fram till slutdestinationen<br />
Töfsala • Taivassalo<br />
Gustafs • Kustavi<br />
Vil<br />
Iniö<br />
Åbo • Tur<br />
Houtskär<br />
Pargas • Parain<br />
Korpo • Korppoo<br />
Trafiken ökar på<br />
Skärgårdens Ringväg i sydvästra<br />
Finland är ett populärt besöksmål<br />
för dem som reser i hemlandet. De<br />
flesta som följer den ringformade,<br />
ca tvåhundra kilometer långa rutten<br />
(den såkallade stora Ringvägen)<br />
startar sin färd från Åbo. Hela<br />
rundan har man kunnat åka sedan<br />
1996 då förbindelsebåtstrafiken<br />
mellan Houtskär och Iniö inleddes.<br />
Färjor och förbindelsebåtar transporterar<br />
passagerare – och vid<br />
behov även fordon – mellan öarna.<br />
Text och Bilder: Saana Lamminsivu<br />
”Sommaren 2008 åkte redan hela 20.000<br />
resenärer Ringvägen”, berättar Niclas Gestranius,<br />
turistchef för Region Åboland r.f.<br />
Färjeöverfarten mellan Pargas och<br />
Nagu är den mest trafikerade<br />
Även på de övriga skärgårdsrutterna har trafiken<br />
ökat. Överfarten mellan Pargas och Nagu,<br />
som är en del av Ringvägen, är en av Finlands<br />
mest trafikerade. Under sommarsäsongen trafikerar<br />
här tre färjor, varav Destias Falco är en.<br />
”På grund av trafiken till och från stugorna<br />
trafikerar vi med tre färjor under fredags- och<br />
söndagskvällar även i september”, berättar befälhavaren<br />
Seppo Tuomarmäki.<br />
Under de senaste åren har antalet passagerare<br />
under sommarsäsongen ökat med ca<br />
tusen.<br />
”I juni transporterades i genomsnitt ca<br />
2600 och i juli över 3000 fordon per dygn”,<br />
berättar trafikchefen för Destia AB:s färjetjänster<br />
Timo Mäkelä.<br />
Inte helt oväntat är det midsommaraftonen<br />
som för med sig den största rusningen.<br />
Senaste midsommar transporterades över<br />
4000 fordon.<br />
Falco tar 45 personbilar i gången. Nere<br />
på däck används tre filer och uppe finns en<br />
”hylla”. I och med att bilarna blivit större måste<br />
den ena hyllan tas ur bruk och den andra<br />
breddades med 40 centimeter.<br />
”Numera använder vi en fil mindre. Av säkerhetsskäl<br />
måste det gå att öppna bildörrarna<br />
åtminstone på ena sidan”, motiverar trafikchef<br />
Mäkelä parkeringsarrangemangen på däck.<br />
Extra däckspersonal under sommarsäsongen<br />
I och med att trafiken och antalet passagerare<br />
ökar skulle det vara skäl att se över personalstyrkan<br />
under sommarsäsongen. Falco har en<br />
besättning på tre personer.<br />
”Som det ser ut nu kommer maskinmästaren<br />
alltid uppspringande för att hjälpa till om<br />
det är mycket trafik”, berättare Falcos befälhavare<br />
Tuomarmäki.<br />
Överfarten mellan<br />
Pargas och Nagu, som är en del av<br />
Ringvägen, är en av<br />
Finlands mest trafikerade.<br />
Den här gången dirigerar Suvi-Tuuli<br />
Tikkanen ensam trafiken på Falcos däck. Fordonen<br />
parkeras på båda sidorna om filerna.<br />
Chaufförerna utgör en brokig skara och<br />
många av dem är turister. Redan av säkerhetsskäl<br />
skulle en extra däcksman vara nödvändig<br />
under sommarsäsongen. Också människornas<br />
uppförande ger upphov till extra arbete:<br />
många tänker sig till exempel till att ta sig ett<br />
bloss under överfarten.<br />
18
lnäs • Askainen<br />
ku<br />
en<br />
uvo<br />
”Av säkerhetsskäl<br />
är rökning<br />
förbjuden på bildäck”,<br />
förklarar<br />
trafikchef Mäkelä<br />
färjans säkerhetsåtgärder.<br />
Det finns risk<br />
att olja som runnit<br />
ur fordonen antänds – och då är goda råd så stor båt redan skulle kräva kunskaper om<br />
dyra. I en nödsituation är inte mycket hjälp sjöfart.<br />
att vänta från bryggan, eftersom man där har ”Jag anser att det borde finnas ett båtkörkort<br />
eller att det av alla båtförare skulle krävas<br />
“sina egna problem”. Fartygsleden från Åbo<br />
till Hangö korsar överfarten där de tre färjorna<br />
trafikerar.<br />
havaren.<br />
grundkunskaper i sjöfart”, konstaterar befäl-<br />
”Under sommaren kan det verkligen vara I folkmun heter det att en stor plånbok<br />
kaos här ibland”, himlar sig befälhavare Tuomarmäki.<br />
Värst är segelbåtarna eftersom en gera en båt bland skärgårdens alla grynnor.<br />
inte nödvändigtvis innebär att man kan navi-<br />
Destias färjor<br />
Däcksmannen är en kvinna som kan sitt jobb<br />
En kvinna som Suvi-Tuuli Tikkanen är en sällsynt syn på färjornas<br />
däck. Endast tre kvinnor jobbar nämligen på Destia Ab:s färjor.<br />
”Jag gillar det här jobbet. Ingen dag är den andra lik och så får man<br />
vara ute i friska luften”, berättar Suvi-Tuuli. Suvi-Tuuli som inledde<br />
sin sjömanskarriär på ekonomisidan bestämde sig för att studera till<br />
maskinmästare i sjömansskolan. Suvi-Tuulis kusin tipsade henne om<br />
färjorna och nu har hon jobbat som vikarie på färjorna i Åbolands<br />
skärgård.<br />
”Färjorna är en bra arbetsplats. Man kan till exempel åka hem till kvällen och<br />
har tid att träffa familjen.”<br />
Arbetet som däcksman förutsätter förmåga att reagera på olika situationer<br />
”På sommaren gäller det att kunna lasta färjan effektivt. Man måste kunna improvisera för att få<br />
plats med alla bilar utan att det blir onödiga tomrum mellan dem”.<br />
Arbetet på färjan är i alla fall inte långtråkigt. Förhållandena ändras hela tiden. ”Människorna<br />
kan när som helst komma ut ur fordonen och gå omkring medan lastningen ännu pågår. Det<br />
kan sluta illa för såväl bildörrarna som människorna själva”, beskriver Suvi-Tuuli den hektiska<br />
säsongen.<br />
Däcksmannen måste kunna stå på sig<br />
”Man måste kunna säga till på skarpen och se till att människorna håller sig undan där bilarna<br />
kör” berättar den ordningsamma Suvi-Tuuli som vant och skickligt dirigerar in bilarna i rätt filer<br />
på bildäck.<br />
Att se en kvinna som däcksman är säkert en exotisk upplevelse för många turister. I Finland<br />
klarar sig kvinnorna galant även i traditionellt mansdominerade yrken, i själva verket lika bra<br />
som männen, och även Suvi-Tuuli skulle gärna fortsätta på färjorna om det bara finns jobb även<br />
i framtiden.<br />
I Oppfinnar-Jockes verkstad<br />
På gården står en till synes alldeles vanlig paketbil.<br />
Arto Nordman gläntar på dörren till skåpet. Burkar<br />
med rengöringsmedel, kabelrullar, skruvmejslar<br />
och skiftnycklar fyller hyllorna därinne. Precis som<br />
i Oppfinnar-Jockes verkstad! Alla dessa verktyg och<br />
tillbehör till hör dock Arto. Men precis som Oppfinnar-Jocke<br />
står inte heller han handf<strong>alle</strong>n när ett<br />
problem dyker upp. Där problem uppstår kan man<br />
också hitta Arto med sin paketbil.<br />
Även bland Sjömans-Unionens medlemmar representerar<br />
Nordman en udda yrkeskategori. Han<br />
sköter nämligen servicen av Destia Ab:s färjor och<br />
har hand om alla de arbetsuppgifter som inte hör till<br />
färjepersonalens ansvar.<br />
”Igår var jag i Lövö och bytte färjans vajer”, berättar<br />
Arto.<br />
En färjas vajer håller i ca ett till ett och ett halvt år<br />
och varje år byter Arto ut ca tio kilometer vajer!<br />
”Med hjälp av en vinsch på stranden spänns<br />
vajern till rätt stramhet”, beskriver Arto hur arbetet<br />
går till.<br />
Destias färjor trafikerar på alla håll i Finland och<br />
som en följd av det samlar Arto varje år på sig en<br />
hel del kilometrar bakom ratten i paketbilen. Land<br />
och rike runt har han gasat på i bolagets tjänst i<br />
över 40 år.<br />
”Om en färja går sönder någonstans betyder det<br />
nästan alltid att trafiken avstannar helt”, vet Arto<br />
berätta.<br />
Förebyggande och underhåll är en viktig del av<br />
hans arbete. Trots detta uppstår ibland situationer<br />
då man måste ge sig iväg med mycket kort varsel.<br />
”För inte så länge sedan var jag på väg på begravning,<br />
men så åkte jag till jobbet istället. Man<br />
fick inte tag på någon annan och trafiken skulle ha<br />
brutits helt på rutten i fråga.”<br />
Arto nämner flera orsaker till att problem med<br />
färjorna uppstår. De snäva tidtabellerna belastar<br />
fartygen hårt och det finns inga reservfärjor. Färjorna<br />
börjar också bli gamla: Arto berättar att den<br />
nyaste färjan är ca 15 år gammal, medan de äldsta<br />
redan har nästan 50 år på nacken. Då man till detta<br />
adderar den kraftiga ökningen i trafikmängden under<br />
sommarsäsongen och de allt större bilarna ser<br />
Artos arbete inte ut att sig någon ände inom den<br />
närmaste framtiden.<br />
19
DEN OUTFORSKADE FRAMTIDEN<br />
- FFC-farkosten på väg mot nya världar och nya svar -<br />
Tiden är vår vän. Tiden är vår fiende. Inget går så fort som tiden. Något om hände för tio år sedan<br />
kan kännas som om det var igår. Det är inte länge sedan INPO etablerades – och nu är det<br />
nästan redan begravt. Stunden är flyktig och morgondagen smyger sig på, alltid lika obemärkt.<br />
Det gör också året 2025.<br />
Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC inledde förberedelserna inför framtiden i<br />
god tid. Centralorganisation vill veta hur fackföreningsrörelsen skall se ut år 2025. Många påstår<br />
att framtidsforskning är astronomernas uppgift. Centralorganisationen håller inte med. För<br />
fackföreningsrörelsens framtid är de enskilda medlemmarnas synpunkter viktigast. En hurdan<br />
morgondag vill du ha?<br />
Framtiden är lika outforskad som rymden<br />
FFC-farkostens uppgift är att undersöka nya och främmande världar. Den<br />
ratar inga nya idéer. FFC ger sig modigt i kast med sådant som ingen tidigare<br />
har utforskat. Gräv fram ditt teleskop och kom med. Nedräkningen mot år<br />
2025 har börjat: 6, 5, 4, 3, 2, 1, 0!<br />
Var med och diskutera på nätet:<br />
blogit.sak.fi/sak2025<br />
www.sak.fi/svenska > Detta är FFC > Framtidsprojektet<br />
I oktober diskuteras följande tema i bloggen:<br />
Politisk gruppverksamhet<br />
SAK<br />
Öronen glöder och gnistorna flyger i paneldiskussionen<br />
”Framtiden avgör nutiden. Framtiden anger i vilken riktning vi skall gå.” Med dessa ord öppnade<br />
FFC:s utvecklingschef Eija Hietanen paneldiskussionen om FFC:s framtidsprojekt vid FFCdagarna<br />
i Björneborg i slutet av september.<br />
I den panelen gick det inte att undvika ljungande ordväxling eftersom den nästan fulla salen<br />
gav sitt yttersta. Om ord kunde tända en brasa skulle en av industriförbundets pensionerade<br />
aktivister ha åstadkommit en ordentlig flamma. Några öronpar lyste röda men många var också<br />
de som kämpade med att hålla sig för skratt. Det är sällan man får tillfälle att skåda en såhär stor<br />
melodram.<br />
Det är inte så konstigt att många i salen genomgick stora känslostormar. Men så är också<br />
avsikten med FFC:s framtidsprojekt att tända gnistor och föda fram nya idéer. Hur skall arbetslivet<br />
se ut i framtiden? Undersökningar har t.ex. visat att fritiden är viktigare för dagens ungdomar än<br />
den varit för tidigare generationer. Var verkar framtidens fackföreningsrörelse: kommer folkets hus<br />
att finnas på nätet? Hur definieras värderingar och ideal? Vilken är centralorganisationens roll?<br />
Och tänk om FFC skulle bestå av bara fyra stora föreningar? Kommer tillgången på information<br />
att ersätta solidariteten som det viktigaste draget i fackföreningsrörelsen?<br />
Projektets gång<br />
Inom ramen för FFC:s framtidsprojekt har man redan genomfört en imageundersökning, arrangerat<br />
ett stort jämställdhetsseminarium, behandlat undersökningen i fullmäktige samt tagit del<br />
av föreningarnas expertis. Mest av allt vill man ändå höra de helt vanliga medlemmarnas röster<br />
och åsikter. Därför har man tagit god tid på sig för att genomföra projektet. Målet med projektet<br />
är bland annat att förnya FFC:s principprogram vid organisationens nästa kongress.<br />
”Vi vill inte skapa framtiden på FFC:s kontor", konstaterar forskningschef Hietanen.<br />
”Utan medlemsorganisationernas deltagande blir projektet aldrig mer än en torso”, säger hon<br />
och uppmanar alla föreningarnas medlemmar att delta i diskussionen, t.ex. via FFC:s webbplats.<br />
Nästa steg är att behandla projektet på regional nivå. Du kan påverka genom att delta i diskussionen,<br />
antingen på plats eller via webben. Framtidsprojektet pågår fram till år 2011.<br />
Unionens styrelse församlades i september till möte i Björneborg som firar sitt 450-års jubileum.<br />
Samtidigt deltog styrelsen i de nationella FFC-dagarna tillsammans med 500 andra föreningsaktiva.<br />
Läs artikeln och titta på bilderna i bildg<strong>alle</strong>riet på Sjömans-Unionens webbplats:<br />
www.smu.fi/pa_svenska > förbundet > Aktuellt i Unionen<br />
20<br />
185 000 EURO I INNESTÅENDE LÖN<br />
ÅT FILIPPINSKA SJÖMÄN I KASKÖ<br />
Finlands Sjömans-Unions ITF-avdelning inspekterade<br />
fredagen den 29.8. det Panamaflaggade fartyget Stellar<br />
Kite (brt 38 844) i Kaskö hamn. Fartyget höll då på att<br />
lossa flis som transporterats från Uruguay för Metsä-<br />
Botnia Ab:s räkning. Ett japanskt fartygsmanagerbolag<br />
stod som ägare till fartyget och besättningen på 21 personer<br />
var filippinsk.<br />
Vid inspektionen som gjordes av biträdande ITFkoordinator<br />
Jan Örn framkom att det inte fanns något<br />
godtagbart kollektivavtal i kraft för fartyget och att besättningens<br />
lönenivå var låg. Omedelbart efter inspektionen<br />
framställdes till fartygets ägare krav på att ett<br />
kollektivavtal måste ingås och att besättningens löner<br />
måste betalas i enlighet med avtalet.<br />
Trots ett flertal försök hade man ännu på måndagen<br />
inte av ägaren lyckats få något svar på de framställda<br />
kraven, vilket ledde till att Sjömans-Unionen på grund<br />
av tidsbrist inte såg något annat alternativ än att på<br />
måndagen försätta fartyget i blockad. AKT:s lokala stuveriarbetare<br />
visade sitt stöd för blockaden genom att<br />
avbryta lossandet av fartyget.<br />
Tisdagen den 2.9. anmälde sig en finsk jurist som<br />
ägarens ombud och förhandlingar inleddes. Samtidigt<br />
hade fartygets riktiga ägare, ett stort japanskt rederi,<br />
kontaktat FSU:s japanska brödraförbund vars ITFkoordinator<br />
Shomi Jamashita därefter fungerade som<br />
mellanhand i förhandlingarna mellan FSU:s ITF-koordinator<br />
Simo Nurmi och redaren. Som ett resultat av<br />
dessa förhandlingar ingicks ett kollektivavtal för fartyget<br />
den 4.9.2008.<br />
De 185 000 euro i innestående löner som krävdes<br />
för besättningen fick man vänta på ända till förmiddagen<br />
den 5.9, då fartygets lokala agent levererade<br />
pengarna till fartyget. Därefter delades pengarna ut till<br />
besättningen under Jan Örns övervakning. Efter detta<br />
förflyttade sig största delen av besättningen till banken<br />
i Kaskö för att överföra pengarna till sina egna konton<br />
i hemlandet. Då Örn stod i beråd att lämna fartyget<br />
konstaterade den 57-åriga maskinchefen att han aldrig<br />
tidigare träffat en ITF-inspektör och att nu, då han gjort<br />
det, kan han gå i pension.<br />
Simo Nurmi // ITF-koordinator // FSU<br />
Rederiverkets förtroendemän<br />
samlades hos Unionen<br />
Rederiverkets förtroendemän samlades på Sjömans-<br />
Unionens kontor den 24.–25. september. Nio förtroendemän<br />
från Rederiverket och funktionärer från Unionen<br />
fanns på plats. På det två dagar långa mötet gick man<br />
igenom bemanningen på traditionella isbrytarfartyg<br />
och diskuterade även andra aktuella frågor.
TALLINK och EMSA<br />
har träffat ett löneavtal<br />
Rederiet Tallink och de estniska sjömännens<br />
obundna fackförening EMSA har träffat ett avtal<br />
om löner på fartyg som seglar under estnisk<br />
flagg. Avtalet träffades torsdagen den 18.9.2008<br />
genom riksmedlarens försorg.<br />
Enligt avtalet höjs besättningens och befälens<br />
löner från och med september med 100–250<br />
euro i månaden beroende på vakanser. Nästa<br />
år blir motsvarande höjning nio procent och år<br />
2010 sex procent.<br />
Dessutom träffades ett avtal om ålderstillägg,<br />
som kommer att träda i kraft i början av april<br />
2009. Personer som varit anställda i rederiet i<br />
över fyra år får ett ålderstillägg på fem procent av<br />
lönen och personer med över nio års anställning<br />
får tio procent av lönen i ålderstillägg.<br />
Avtalet rör omkring 2000 Tallink-anställda under<br />
estnisk flagg. EMSA är nöjd med avtalet efter<br />
en lång och svår förhandlingsprocess. EMSA ser<br />
avtalet som ett erkännande för bolagets strävan<br />
att trygga arbetsplatserna och lönerna för kommande<br />
år.<br />
Medlemsantalet i EMSA ökade kraftigt under<br />
förhandlingsprocessen. Nu tillhör 54 procent av<br />
Tallinks personal på passagerarfartyg som seglar<br />
under estnisk flagg EMSA. Motsvarande siffra<br />
under den förra förhandlingsomgången var endast<br />
29 procent.<br />
”Detta är en seger för oss alla!”, säger EMSA<br />
om resultatet från avtalsrundan.<br />
Möte gällande Unionens och<br />
SEKO:s medlemsregister<br />
Svenska SEKO Sjöfolks ombudsman Dennis Sirviö<br />
och assistent Bojan Simonsen (mm. A-kasseärenden,<br />
medlemsregisterfrågor) träffade sina<br />
kollegor i Helsingfors i september. Under mötet<br />
som hölls på Unionens kontor diskuterade parterna<br />
medlemsfrågor och framför allt medlemmarnas<br />
byte av fackförening mellan SEKO och<br />
Unionen.<br />
Resultatet av mötet blev nya praktiska lösningar<br />
på medlems- och arbetslöshetskassafrågor<br />
som skall göra det lättare för medlemmarna att<br />
uträtta sina ärenden i båda fackföreningarna i<br />
framtiden.<br />
Farledsavgifterna sjunker för<br />
alla farkoster<br />
Farledsavgifternas enhetspriser sjunker med i medeltal<br />
1,6 procent för alla typer av farkoster. Grunderna<br />
för hur avgiften bestäms förblir oförändrade.<br />
Farledsavgifterna uppskattas under året inbringa<br />
75,4 miljoner euro. Farledsavgiften är avsedd att<br />
användas för de utgifter Sjöfartsverket har för att<br />
tillgodose handelssjöfartens behov.<br />
Regeringen beslutade om innehållet i ett lagförslag<br />
i ärendet torsdagen den 2 oktober. Avsikten<br />
är att lagen träder i kraft från början av 2009.<br />
Källa: Kommunikationsministeriet<br />
Skicka din<br />
julhälsning<br />
till tidningen per e-post<br />
I decembernumret av Sjömannen publiceras julhälsningar.<br />
Julhälsningarna är gratis för Unionens<br />
medlemmar och pensionärer. Även de sjöfarare<br />
som hör till befälsförbunden och som vill skicka<br />
hälsningar till sina kollegor kan göra detta utan<br />
kostnad.<br />
Fackavdelningens eller arbetsplatsens förtroendeman<br />
eller kontaktperson samlar för varje arbetsplats<br />
ihop namnet på dem som vill skicka hälsningar till<br />
sina bekanta. Arbetslösa medlemmar kan skicka<br />
sina hälsningar direkt till Sjömannens redaktion<br />
på adressen: Sjömannen, Finlands Sjömans-Union,<br />
John Stenbergs strand 6, 00530 Helsingfors, eller per<br />
e-post till adressen: essi.voutilainen@smu.fi.<br />
Med hänsyn till tidningens tidtabell rekommenderar<br />
vi att hälsningarna skickas så fort som möjligt,<br />
senast den 16 november.<br />
Skicka helst namnen per e-post till<br />
essi.voutilainen@smu.fi.<br />
(Skicka hälsningarna som bilaga i Word-format<br />
eller som Excel-tabell där efternamnet står i den<br />
första kolumnen och förnamnet i den andra.)<br />
Stöd till bemanningskostnaderna<br />
på lastfartyg som i inhemsk<br />
kustsjöfart utsätts för<br />
internationell konkurrens<br />
Stödet till bemanningskostnaderna inom sjöfarten<br />
ska utvidgas till att omfatta vissa lastfartyg<br />
i inhemsk kustsjöfart samt bogserbåtar och<br />
skjutbogserare. Dessutom ändras stödet till<br />
bemanningskostnaderna på passagerarfartyg i<br />
utrikestrafik så att det till alla delar är likadant<br />
som stödet till lastfartygen.<br />
Regeringen föreslog den 2 oktober att de<br />
ifrågavarande lagarna ändras. Avsikten är att<br />
lagarna träder i kraft efter det Europeiska<br />
kommissionen har godkänt stödet.<br />
Utvidgningen av stödet gäller sådan cabotagetrafik<br />
på Finlands vatten, mellan öar och<br />
kusten samt mellan kusthamnar, som är utsatt<br />
för internationell konkurrens. Sådana fartyg<br />
skulle kunna bli delaktiga av stödet som under<br />
minst hälften av sin verksamma tid endera är i<br />
utrikestrafik eller i inhemsk kustsjöfart som är<br />
utsatt för internationell konkurrens. Enligt förslaget<br />
betalas stödet inte till passagerarfartyg i<br />
inhemsk kustsjöfart.<br />
Med hjälp av stödet strävar man att trygga<br />
konkurrenskraften för lastfartyg som trafikerar<br />
till Åland och till finländska kusthamnar. Trafiken<br />
med lastfartyg och bogserbåtar är utsatt för<br />
konkurrens i synnerhet från fartyg under estnisk<br />
och svensk flagg. I trafiken med tankfartyg mellan<br />
inhemska hamnar ökas konkurrensen av<br />
fartyg som seglar under svensk, norsk och vissa<br />
andra länders flagg.<br />
Stödet till bemanningskostnaderna på passagerarfartyg<br />
i utrikestrafik blir enligt förslaget<br />
likadant som det nuvarande stödet på lastfartyg.<br />
Passagerarfartygen skulle som stöd ersättas<br />
för den källskatt som gäller begränsat skattepliktiga<br />
och för den socialskyddsavgift som<br />
arbetsgivaren betalar. Genom ändringen vill<br />
man bland annat göra det möjligt att på passagerarfartygen<br />
anställa personer bosatta på<br />
annat håll än i Finland.<br />
Förutom de nämnda förändringarna ska<br />
också stödet för byte av manskap utvidgas från<br />
det nuvarande. Regeringen föreslår att ersättning<br />
ska betalas för de resekostnader mellan<br />
fartyget och Finland, eller ett annat EU-land<br />
eller ett EES-land, som förorsakas av byte av<br />
manskap enligt systemet för skiftesarbete och<br />
som görs utanför Finland.<br />
Källä: Kommunikationsministeriet<br />
21
In Memoriam<br />
Osastot tiedottavat / Avdelningarna informerar<br />
Yt-matruusi<br />
George Sulevi<br />
Spinkkilä<br />
Syntyi 11.6.1961 Leeds<br />
Kuoli 21.8.2008 Turku<br />
Muistoa kunnioittaen,<br />
Kippe, sukulaiset ja<br />
ystävät.<br />
Kiitos/Tack<br />
Kiitos MSV/Nordican henkilökunn<strong>alle</strong><br />
ja Finstashipille,<br />
kun muistitte minua<br />
täyttäessäni 50 vuotta.<br />
Jukka Siironen<br />
Kiitän yhtiötä ja laivakavereita<br />
M/s Global Freighterilla<br />
saamastani huomionosoituksesta<br />
täyttäessäni<br />
pyöreitä vuosia.<br />
Thirsty<br />
PS: Lahjarahat käytettiin<br />
jaloviinapullon ja kännykkälaturin<br />
ostoon.<br />
Koko M/s Mariellan henkilökunn<strong>alle</strong><br />
isot kiitokset läksiäisjuhlasta<br />
ja lahjasta. Till<br />
hela M/s Mariellas personal<br />
stort tack för avskedsfesten<br />
och presanten.<br />
Börje<br />
Eläkkeelle / Pensionering<br />
30 vuotta sitten, 10.8.1978<br />
Raumalla aloittanut Talousosaston<br />
esimieslinjan oppilaat<br />
ovat silloin tällöin<br />
kokoontuneet. Tällä kertaa<br />
elokuussa Turussa.<br />
Joukossa on vielä aktiivimerenkulkijoita,<br />
jotka<br />
olivat työvuorossa, joten<br />
osallistujia on normaalia<br />
vähemmän.<br />
Ylärivissä vasemmalta:<br />
luokanvalvojat Eino Pulkka<br />
ja Toivo Rantasuo,Ulla<br />
Innola, Anne Hörtsänä ja<br />
Juha Johansson.<br />
Eturivissä: Jussi Flykt, Riitta<br />
Kukkonen ja Eija Pacalen.<br />
22<br />
Hei Varsinais-Suomalainen!<br />
Oletko jäämässä<br />
eläkkeelle vai oletko<br />
jo? Olemme nuorekas<br />
joukko merieläkeläisiä.<br />
Kokoonnumme joka viikon<br />
tiistaina kello 11.00–13.00<br />
Lausteen nuorisotalolla,<br />
Pormestarinkatu 12, Turku.<br />
Tervetuloa mukaan.<br />
Seija 040 588 3675,<br />
lehti.seija@netti.fi.<br />
Leila 040 82 717 56,<br />
antola.leila@luukku.com.<br />
Varsinais-<strong>Suomen</strong> Merieläkeläiset<br />
r.y<br />
Kiitos kaikille muistamisesta<br />
jäädessäni ”vapaaherraksi”<br />
Isabellalta.<br />
Tack till alla som kom ihåg<br />
mig.<br />
Manu<br />
Veikkosetä/kokkiville kiittää<br />
kaikkia kavereita Silja Europalla<br />
muistamisesta.<br />
Eläkeläinen<br />
Praktiikka täynnä. Kiitos<br />
Silja Serenaden miehistölle<br />
muistamisesta.<br />
Sulvan Hanhi<br />
Praktiken full. Hjärtligt<br />
tack till Silja Serenades personal<br />
för de gångna åren.<br />
Gåsen från Solf<br />
Kiitos teille harvat ystäväni<br />
ja lukemattomat arvostelijani.<br />
Osaltanne te teitte<br />
seilausvuosistani kokemisen<br />
arvoiset. Kiitän Neste<br />
Oilia monista muistamisista<br />
kuluneina vuosina<br />
ja erityiskiitos päällikkö<br />
Juhani Siir<strong>alle</strong> häneltä saamastani<br />
tuesta yhteisinä<br />
”Natura” vuosina. Nyt on<br />
aika kääntää ns. uusi lehti<br />
ja aloittaa ”sitten kun”<br />
elämä. Toivon teille kaikille<br />
vain parasta.<br />
Lämpimin ajatuksin<br />
Sisko-Kaarina Jurmu<br />
ex Lehtoranta<br />
Sydämelliset kiitokset M/s<br />
Silja Serenaden ja entisen<br />
Wasa Linen henkilökunnille<br />
työntäyteisistä, mieleen<br />
painuneista ja miellyttävistä<br />
vuosista, sekä<br />
muistamisesta eläkkeelle<br />
jäädessäni.<br />
Helena Jääskeläinen<br />
Parhaimmat kiitokset M/t<br />
Jurmon henkilökunn<strong>alle</strong> ja<br />
Neste Shipping oy:n henkilökunn<strong>alle</strong><br />
jäädessämme<br />
eläkkeelle.<br />
Anna-Liisa ja Jorma Peuna<br />
Sisä-<strong>Suomen</strong> osasto (001)<br />
SYYSKOKOUS<br />
aika: lauantai 29.11.2008 alkaen kello 15.00<br />
paikka: Hotelli Casino, Savonlinna<br />
asiat: Kokouksessa käsitellään osaston<br />
sääntöjen määräämät asiat. Osaston<br />
puheenjohtajan sekä hallituksen jäsenten<br />
valinnat toimikaudeksi 2009–2010.<br />
Tervetuloa!<br />
PIKKUJOULU-VIRKISTYSILTA<br />
aika: lauantai 29.11.2008 alkaen kello 19.00<br />
paikka: Savonlinnan Hotelli Casino<br />
Osasto järjestää jäsenille perheineen sekä<br />
eläkeläisille pikkujoulun.<br />
Sisältää sauna- ja allasosaston sekä kuntosalin<br />
käytön, aterian pikkujoulupöydästä ja totta<br />
kai humppaa. Mahdollisuus yöpymiseen<br />
ulkopaikkakuntalaisille. Sitovat ilmoittautumiset<br />
18.11 mennessä<br />
Paavi Auviselle 040 506 9468 tai<br />
Matti Jalkaselle 0500 705 357,<br />
e-mail matti.jalkanen@gmail.com<br />
Lippuja varattu 40 ensimmäiselle. Hinta<br />
jäsenelle 5 €, avec 15 €, yöpyminen avec 30 €.<br />
Tervetuloa!<br />
VIRKISTYSVIIKONLOPPU<br />
Osasto järjestää jäsenille perheineen sekä<br />
eläkeläisille matkan 6.-8.2.2009 Sokos Hotel<br />
Tahkovuoreen. Matkan hinta jäsenille ja<br />
eläkeläisille 50 €, avec 150 €. Hotellille on<br />
bussikuljetus. Lisätiedot ja sitovat<br />
ilmoittautumiset 31.12.2008 mennessä<br />
Paavo Auviselle 040 506 9468 tai<br />
Matti Jalkaselle 0500 705 357,<br />
e-mail matti.jalkanen@gmail.com<br />
Mukaan mahtuu 40.<br />
Tervetuloa mukaan!<br />
Pohjoisen osasto (002)<br />
SYYSKOKOUS<br />
aika: lauantai 22.11.2008 alkaen kello 16.00<br />
paikka: Kemin Cumulus<br />
Kokouksessa käsitellään sääntömääräiset<br />
asiat.<br />
PIKKUJOULU<br />
AIKA: lauantai 22.11.2008 alkaen kello 18.00<br />
paikka: Kemin Cumulus<br />
Ilmoittautuminen 7.11 mennessä<br />
Timo Kuusel<strong>alle</strong> 0400 606 874<br />
Yöpyminen mahdollista Cumuluksessa.<br />
Tervetuloa! Toimikunta<br />
Lounais-<strong>Suomen</strong> osasto (006)<br />
SYYSKOKOUS<br />
aika: tiistai 4.11.2008 alkaen kello 18.00<br />
paikka: Maariankatu 6 b, 5. krs, AKT:n<br />
kokoustila, 20100 Turku.<br />
Käsitellään sääntömääräiset asiat mm. talousarvio<br />
ja toimintasuunnitelma seuraav<strong>alle</strong><br />
vuodelle. Liiton edustaja paikalla. Mukava<br />
palkinto arvotaan osallistujien kesken.<br />
Jäsenemme - Tervetuloa!<br />
Hallitus<br />
Itäkustin osasto (007)<br />
SYYSKOKOUS<br />
aika: torstaina 20.11.2008 kello 12.00<br />
paikka: Osaston toimisto, Puutarhakatu 12,<br />
48100 Kotka<br />
Tervetuloa!<br />
PIKKUJOULU<br />
aika: lauantai 13.12.2008 kello 18.00<br />
paikka: Ravintola Kairo, Satamakatu 7, Kotka<br />
Illallislipun hinta 15 €. Ilmoittautumiset 5.12<br />
mennessä<br />
Kari Tossavaiselle 045 121 6699 tai<br />
e-mail kari.tossavainen@pp.inet.fi<br />
Tervetuloa mukaan!<br />
SYYSTALKOOT<br />
aika: 18.–19.,10.2008<br />
paikka: Honkalahden majalla<br />
Tervetuloa!<br />
Länsi-<strong>Suomen</strong> osasto (008)<br />
SYYSKOKOUS<br />
aika: perjantai 17.10.2008 alkaen kello 18.00<br />
paikka: <strong>Unioni</strong>n toimisto, Vaasa (Pitkäkatu 43)<br />
Kokouksessa on paikalla myös <strong>Unioni</strong>n vastavalittu<br />
liittosihteeri Kenneth Bondas.<br />
Tervetuloa!<br />
PUHEENJOHTAJAN EHDOKASASETTELU<br />
Viimeinen ehdokasasettelu kokous puheenjohtajan<br />
valinnasta järjestetään maanantaina<br />
20.10.2008 kello 12.00–13.30.<br />
paikka: <strong>Unioni</strong>n toimisto, Vaasa (Pitkäkatu 43)<br />
Kaikki jäsenet, tervetuloa kokoukseen!<br />
PIKKUJOULU<br />
aika: lauantai 15.11.2008 kello 19.45<br />
paikka: Ravintola Strampen, Rantakatu 6, Vaasa<br />
Hinta 20 € jäseneltä ja 30 € avecilta. Paikkoja<br />
rajoitetusti.<br />
Sitovat ilmoittautumiset viimeistään perjantaina<br />
31.10 kello 16.00 mennessä<br />
Kaisa Kuusistolle 050 5575 331.<br />
Maksu osaston tilille NORDEA 152830-123690<br />
(viite: pikkujoulu)<br />
Osastomme jäsenet, olkaatte TERVETULLEITA!<br />
Etelä-<strong>Suomen</strong> osasto (009)<br />
SYYSKOKOUS<br />
aika: maanantai 17.11.2008 alkaen kello 13.00<br />
paikka: Osaston toimisto, Linnankatu 13, 00160<br />
Hki<br />
asiat: Kokouksessa käsitellään osaston sääntöjen<br />
määräämät asiat –osaston hallituksen puheenjohtajan<br />
sekä hallituksen jäsenten valinnat<br />
toimikaudeksi 2009–2010<br />
Kaikki jäsenet, tervetuloa!<br />
Hallitus<br />
PIKKUJOULU<br />
aika: torstai 13.11.2008 alkaen kello 18.00<br />
paikka: Hotelli Presidentti,<br />
Eteläinen rautatiekatu 4, Hki<br />
Tarjolla ruokaa, juomaa sekä hyvää seuraa. Illalla<br />
pääsemme myös tanssimaan hotellin yökerhoon<br />
(yökerhon sisäänpääsy sisältyy lipun hintaan,<br />
samoin eteispalvelut).
ilmoituksia<br />
<strong>Merimies</strong>-<strong>Unioni</strong>n ehdokkaat kunnallisvaaleissa<br />
Lipun hinta on osaston jäseniltä 20 € ja avecilta<br />
30 €. Mukaan mahtuu noin 70 henkilöä.<br />
Sitovat ilmoittautumiset:<br />
Tapio Nurminen, puh. 050 441 6081<br />
Anita Latvela, puh. 040 530 5343 ja<br />
Mari Ikonen, puh. 050 528 3564 tai<br />
e-maililla: tapio.nurminen@kotiportti.fi<br />
Etelä-<strong>Suomen</strong> osaston hallitus<br />
Matkailu- ja Huolinta-alan osasto (010)<br />
SYYSKOKOUS<br />
aika: lauantai 15.11.2008 alkaen kello 15.00<br />
paikka: Panimoravintola Koulu, Eerikinkatu 18,<br />
20100 Turku<br />
Kaikki jäsenet tervetuloa mukaan!<br />
Laivan Viihdeammattilaiset ry (011)<br />
SYYSKOKOUS JA RENTOUTUMISPÄIVÄ<br />
aika: torstai 6.11.2008 kello 14.00<br />
paikka: Turun kylpylähotelli Caribia<br />
Kokouksessa käsitellään viralliset syyskokousasiat<br />
ja mm. tulevan talven tapahtumat. Kun viralliset<br />
asiat on käsitelty, on rentoutumisen vuoro<br />
ja myös avecit ovat tervetulleita rentoutumaan.<br />
Mahdollisuus jäädä hotelliin yöksi. Tilaisuus on<br />
maksuton jäsenille aveceineen.<br />
Lisätiedot ja ilmoittautumiset 26.10.2008<br />
mennessä:<br />
e-mail nina@kpvproduction.fi.<br />
Ilmoitathan myös tarpeen yöpymiselle.<br />
Kaikki jäsenet aveceineen, tervetuloa mukaan!<br />
Kultamerkit / guldsmärken<br />
Jaakkola Ari<br />
Mäkinen Marianne<br />
Salo Tiina<br />
annonser<br />
En föreläsning av<br />
bortglömda sjömansgravar<br />
Tisdagen den 11.11.2008 klockan 18.30 i Ålands<br />
sjöfartsmuseum Hamngatan 2 i Mariehamn.<br />
En berättelse om finländska sjömän i andra<br />
världskriget och gravar världen runt.<br />
En "föreläsning" av Sven-Erik Nylund som<br />
har rest runt i världen och hittat många sjömansgravar<br />
som är krigsoffer från II världskriget.<br />
Han berättar och visar bilder om sina fynd. Det<br />
är interneringar såväl i Nazi-Tyskland som av de<br />
allierade-<br />
Föreläsningen görs ett samarbete mellan Sjömansunionens<br />
Ålands avdelning och ABF-Åland.<br />
Det är gratis inträde och ingen förhandsanmälan<br />
behövs. Vid eventuella frågor ring ABF-Åland,<br />
tel. 018-16707.<br />
Leif Drockila<br />
(sit. SDP)<br />
Iitti • nro/nr 53<br />
Olen ehdokkaana Iitin valtuustoon. Tällä hetkellä<br />
toimin valtuutettuna ja rakennuslautakunnan<br />
varapuheenjohtajana. Kuulun sitoutumattomana<br />
demariryhmään.<br />
Olen avioliitossa ja iältäni 54 vuotta. Minulla<br />
on yksi lapsi, Maria ja lapsenlapsi Eva.<br />
Järjestötoiminnan lisäksi harrastuksiini kuuluvat<br />
hevoset, luonto, kotipihatyöt ja ruoanlaitto.<br />
Kuntavaalit<br />
26.10.2008<br />
TESTAA ÄÄNESTYSHALUSI<br />
Leo Lehtinen<br />
(Vihreät / De Gröna)<br />
Hanko/Hangö • nro/nr 16<br />
1. Haluatko laadukasta terveydenhoitoa<br />
nopeasti ja kohtuuhintaan?<br />
Kyllä<br />
Ihan sama<br />
2. Haluatko lapsille korkeatasoisia päiväkoteja<br />
ja nuorille kouluja?<br />
Kyllä<br />
Ihan sama<br />
3. Haluatko arvokkaan ja turvallisen vanhuuden<br />
luottaen siihen että palvelut toimivat?<br />
Kyllä<br />
Ihan sama<br />
4. Haluatko asua edullisesti ja viihtyisästi<br />
turvallisessa ympäristössä?<br />
Kyllä<br />
Ihan sama<br />
Tulos:<br />
Vähintään yksi kyllä-vastaus:<br />
Sinulle tulevaisuudella on merkitystä.<br />
Äänestä, niin voit paremmin!<br />
Kuntavaalit 26.10.2008<br />
Ennakkoäänestys 15.–21.10.2008<br />
23
Kerro mielipiteesi <strong>Merimies</strong>-lehdestä!<br />
MERIMIES/SJÖMANNEN -lehti UUDISTUI<br />
anna äänesi kuulua!<br />
www.smu.fi<br />
Lähetä palautetta uudistuneesta <strong>Merimies</strong>-lehdestä <strong>Unioni</strong>n<br />
kotisivujen kautta.<br />
Palautteesi on tärkeä, sillä teemme vastausten perusteella<br />
yhteenvedon siitä, miten lehteä edelleen kehitetään.<br />
www.smu.fi > Mielipiteesi <strong>Merimies</strong>-lehdestä –kuvake<br />
tai<br />
www.smu.f> viestintä > mielipiteesi <strong>Merimies</strong>-lehdestä<br />
VAD TYCKER DU OM TIDNINGEN SJÖMANNEN?<br />
Via Unionens webbplats kan du skicka feedback och berätta vad du tycker om tidningen Sjömannens nya look.<br />
Din åsikt är viktig eftersom vi med hjälp av den feedback vi får gör ett sammandrag av hur vi kan fortsätta utveckla tidningen.<br />
www. smu.fi > på svenska > feedback om sjömannen -ikonen eller<br />
www. smu.fi > på svenska > kommunikation > feedback om sjömannen<br />
SUOMEN MERIMIES-UNIONI SMU RY // FINLANDS SJÖMANS-UNION FSU RF<br />
POSTI- JA KÄYNTIOSOITE<br />
John Stenbergin ranta 6, 2. kerros, 00530 Helsinki<br />
POST- OCH BESÖKADRESS<br />
John Stenbergs strand 6, 2:a våningen, 00530<br />
Helsingfors<br />
VAIHDE / VÄXEL<br />
+358 (0) 9 615 2020<br />
TELEFAX<br />
+358 (0) 9 615 20 227<br />
KOTISIVUT / HEMSIDOR: www.smu.fi<br />
SÄHKÖPOSTI / E-ADRESS<br />
etunimi.sukunimi@smu.fi<br />
förnamn.efternamn@smu.fi<br />
AUKIOLOAJAT / ÖPPETTIDER<br />
Arkisin klo 8.30–16.00<br />
Kanslitid kl. 8.30–16.00<br />
<strong>Suomen</strong> <strong>Merimies</strong>-<strong>Unioni</strong>n työttömyyskassa /<br />
Finlands Sjömans-Unionens arbetslöshetskassa<br />
POSTI- JA KÄYNTIOSOITE :<br />
Siltasaarenkatu 3–5, 00530 Helsinki<br />
POST- OCH BESÖKADRESS:<br />
Broholmsgatan 3–5, 00530 Helsingfors<br />
puh. / tel. (09) 615 20 230<br />
Puhelinpäivystysaika / Telefonjourtid: 9.00 – 11.00<br />
SÄHKÖPOSTI 24 / E-ADRESS: tkassa@smu.fi<br />
HENKILÖKUNTA / PERSONAL<br />
Puheenjohtaja / Ordförande<br />
Simo Zitting<br />
(09) 615 20 250 / 0400 813 079<br />
Tekninen sihteeri / Teknisk sekreterare<br />
Katja Gräsbeck<br />
(09) 615 20 252 / 045 7730 1021<br />
Liittosihteeri / Förbundssekreterare<br />
Kenneth Bondas<br />
(09) (09) 615 20 254 / 040 456 0245<br />
Tekninen sihteeri / Teknisk sekreterare<br />
Tetta Härkönen<br />
(09) 615 20 210<br />
(äitiyslomalla / modersledig)<br />
Sopimussihteeri / Avtalssekreterare<br />
Klaus Lust<br />
(09) 615 20 211 / 040 505 1957<br />
Toimitsija/Ombudsman<br />
Carita Ojala<br />
(09) 615 20 231 / 0400 829 039<br />
Toimitsija / Ombudsman<br />
Satu Silta<br />
(09) 615 20 213 / 040 526 3435<br />
Toimitsija/Ombudsman<br />
ITF-tarkastaja/ITF-Inspektör<br />
Ilpo Minkkinen<br />
(09) 615 20 253 / 040 728 6932<br />
ITF-koordinaattori / ITF-Koordinator<br />
Simo Nurmi<br />
(09) 615 20 255 / 040 580 3246<br />
Tekninen sihteeri / Teknisk sekreterare<br />
Anja Uusitalo<br />
(09) 615 20 251 / 040 519 0351<br />
Toimitsija, Ahvenanmaa<br />
Ombudsman, Åland<br />
Henrik Lagerberg<br />
(018) 199 20 /0400 478 884<br />
Ålandsvägen 55, 22100 Mariehamn<br />
Taloudenhoitaja / Ekonom<br />
Mikko Tuominen<br />
(09) 615 20 218 / 0400 422 379<br />
Kassanhoitaja / Kassaföreståndare<br />
Stiina Raitio<br />
(09) 615 20 219<br />
Kirjanpitäjä / Bokförare<br />
Tuula Ylhävuori<br />
(09) 615 20 220<br />
Toimittaja, tiedottaja / Journalist,<br />
informatör<br />
Saana Lamminsivu<br />
(09) 615 20 221 / 045 7730 1020<br />
Jäsenrekisterin hoitaja / Medlemsregister<br />
Tiina Kytölä<br />
(09) 615 20 257<br />
Toimistotyöntekijä / Kontorsbiträde<br />
Arja Merikallio<br />
(09) 615 20 259<br />
Toimistotyöntekijä / Kontorsbiträde<br />
Essi Voutilainen<br />
(09) 615 20 210 / 045 7731 0076<br />
Toimistotyöntekijä, Turku<br />
Kontorsbiträde, Åbo<br />
Salme Kumpula<br />
(02) 233 7416<br />
Maariankatu 6 B, 5. krs.,<br />
20100 Turku<br />
Mariegatan 6 b, 5:e våningen, Åbo<br />
Vaasa / Vasa<br />
Pitkäkatu 43, 65100 Vaasa<br />
Storalånggatan 43, 65100 Vasa<br />
Työttömyyskassanhoitaja /<br />
Arbetslöshetskassans föreståndare<br />
Annika Skogberg<br />
(09) 615 20 230<br />
Työttömyyskassavirkailijat /<br />
Arbetslöshetskassafunktionärer<br />
(09) 615 20 230<br />
Pirjo Aro-Nenonen<br />
Varpu Klemola<br />
Tuulianna Raimoranta<br />
(äitiyslomalla/modersledig)<br />
Sari Räsänen