Danske Fjerkræracer - NordGen

Hans Ekström/Poul Sørensen
Nordisk Genbank Husdyr har tagit initiativ till projektet,
som har pågått sedan 2002. Projektets syfte har varit att
dokumentera status för raser och linjer som kan
användas i produktion på golv i Norden samt prioritera
forsknings- och utvecklingsprojekt. Projektet bedömer
att några nordiska linjer kan vara intressanta för
användning i frigående system och har använts till detta:
Den svenska hönan, den danska Hellevadskorsningen
och den norska Norbrid. Det kan finnas genetiskt
material i de angivna linjerna som är väl anpassade till
produktion i frigående system på proteinsvagare
utfodring och med bra beteende och produktivitet. Ett
försök under realistiska produktionsförhållanden för att
få mera kunskap om detta föreslås från projektet.
Nationella program för avel har alla hamnat under stark
konkurrens som följd bl.a. av en öppnad internationell
marknad som också innefattar genetiskt material. I stort
har fjäderfäproduktionen i Norden förändrats under de
senaste 30-40 åren från många små besättningar på
gårdar med även annan produktion till stora enheter
med i snitt omkring 15 000 äggproducerande höns, en
koncentration som ställer mycket högre hygieniska krav.
Burhållningen har också bidragit till denna utveckling
som skett i de flesta länder. Den har också påverkat
avelsprogrammen. Det är nu 3-5 världsomspännande
företag som förser alla med kycklingar för den
storskaliga burhönsproduktionen. Följden är att de
nordiska länderna från 1970-talet och framåt avvecklat
sina egna avelsprogram. Länderna har därigenom
förlorat kontrollen över den långsiktiga utvecklingen av
genetiskt material för fjäderfäproduktion. Om
driftsinriktningen för produktionen ändras (som t.ex.
stopp för användning av traditionella burar) finns risk för
att man kan förlora i effektivitet genom att den ändras
utan att man tar hänsyn till djurmaterialet och krav på
Nordiska fjäderfäraser
FOTO: LIV LØNNE DILLE
ett förändrat avelsmål. Den traditionella
burhönshållningen har medfört starkt urval främst för
äggproduktionsförmåga som ökat ytterst snabbt. 2001
skedde helt övervägande del av äggproduktionen i
traditionella bursystem. Sverige har infört förbud mot
detta driftssystem från 2004 och övergång sker till
inredda, större burar samt golvproduktion. Generellt för
Norden har dock en ökning av produktion i ickebursystem
skett till över 20%. Det finns både nationella
regler och regler från EU, som begränsar produktionen
med höns. Ekologisk äggproduktion har ytterligare krav
med huvudkraven frigående höns och viss maximistorlek
för besättning.
Äggproduktionen befinner sig i ett avgörande läge där
huvudfrågan är om äggproducenterna och
konsumenterna accepterar de alternativa nya
driftssystemen.
Äggproduktion från höns i "hushållsbesättningar" utgör
en inte helt obetydlig del av produktionen. Säkra siffror
saknas, men andelen uppges till mer än 20% i Danmark.
EU-regler
EU-reglerna ger minimikrav för äggproduktionen
baserade på den europeiska konventionen för djurskydd
för lantbrukets husdjur. Reglerna är indelade efter de tre
driftssystemen traditionella burar, utvecklade burar och
frigående höns. Reglerna avser minimiyta, foder- och
vattentillförsel m.m.
Ägg- och broilerproduktion
När man införde avelsprogram för värphöns förstod man
snart att äggläggningsförmågan stod i motsättning till
köttproduktionen. Införandet av de tyngre,
brunäggsvärpande, raserna förbättrade läget något.
Specialiserade köttproducerande raser utvecklades i USA
och de tog över helt från ca 1960, då man också börjat
könsbestämma "äggraserna" och endast använda
honkycklingar i vidare uppfödning.
Nationella program
Projektrapporten innehåller beskrivningar av status
beträffande nationella program med tabellmaterial och
översikt över raser och linjer i Norden. Man kan bl.a.
utläsa att tidpunkten då nationella avelsprogram
försvann är olika mellan länderna samt att de flesta har
någon form av genbanksprogram.
Rapporten kan fåes ved henvendelse til Nordisk Genbank
Husdyr eller den kan leses på vår webside (svensk og
engelsk).
3