Nordisk Kriminologi, 26 (2) - Scandinavian Research Council for ...
Nordisk Kriminologi, 26 (2) - Scandinavian Research Council for ...
Nordisk Kriminologi, 26 (2) - Scandinavian Research Council for ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
45<br />
<strong>Nordisk</strong> <strong>Kriminologi</strong><br />
mälningar samtidigt som man läxade upp förvaltningens tjänstemän. En undersökning<br />
från juridicum på Uppsala universitet visar att detta fall inte är<br />
ovanligt. I 40 slumpvis utvalda kommuner har man i mer än 50 fall struntat i<br />
att besluta om miljösanktionsavgifter för upptäckta överträdelser och i lika<br />
många fall har kommunerna underlåtit att åtalsanmäla misstänkta brott.<br />
Kommunerna förvarar sitt handlande med att miljösanktionsavgifter slår oerhört<br />
hårt mot företagen samt förstör relationerna med dessa. Kommunerna<br />
vill inte heller ta ut avgifter då man inte hunnit in<strong>for</strong>mera om de nya reglerna<br />
samt att man anser det vara oskäligt att ta ut avgifter av dem som upptäcks<br />
när man inte har tid att kontrollera alla. (Miljöaktuellt nr 1, februari 2000.)<br />
Ny miljöbrottsenhet<br />
Vid riksåklagaren i Stockholm har inrättats en miljöbrottsenhet. Enheten ska<br />
bland annat ansvara för en nationell samordning av miljöbrottsbekämpningen.<br />
Den 1 januari 2000 tillträdde den nya miljööveråklagaren, tidigare chefsrådmannen<br />
vid Stockholms tingsrätt, Catharina Bergquist Levin. Den nya<br />
organisationen beräknas omfatta sexton åklagare.<br />
Perspektiv på den svenska narkotikapolitiken<br />
Idèen om ”ett narkotikafritt samhälle”, ursprungligen <strong>for</strong>mulerad av antidrogorganisationer<br />
utifrån en moralideologisk grund, har sedan början av 1980talet<br />
utgjort den svenska riksdagens och regeringens principiella målsättning,<br />
vilken alla <strong>for</strong>mer av drogpolitiska frågor är underställd. Sammantaget har<br />
detta under 1990-talet lett till en drogpolitik som vänt tillbaka mot mer repressiva<br />
åtgärder på bekostnad av ”social” prevention, behandling och rehabilitering<br />
i allmänhet. Det unika i den svenska narkotikapolitiken är inte åtgärderna<br />
i sig, utan snarare omfånget av dessa. De resurser som satsas på<br />
narkotikafrågor i Sverige är anmärkningsvärda, inte bara i relation till motsvarande<br />
resurstilldelning i andra länder, utan även i relation till omfattningen<br />
och karaktären vad gäller drogmissbruk och drogproblem i Sverige. I en artikel<br />
av Leif Lenke och Börje Olsson redogörs för den svenska narkotikapolitiken<br />
och dess historia i syfte att möjliggöra en förståelse för utvecklingen av<br />
denna. Författarna försöker även skissera och utvärdera de viktigaste anspråken<br />
rörande svensk narkotikapolitik och dess effekter på narkotikaproblemet.