16.07.2013 Views

Nordisk Kriminologi, 26 (2) - Scandinavian Research Council for ...

Nordisk Kriminologi, 26 (2) - Scandinavian Research Council for ...

Nordisk Kriminologi, 26 (2) - Scandinavian Research Council for ...

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

45<br />

<strong>Nordisk</strong> <strong>Kriminologi</strong><br />

mälningar samtidigt som man läxade upp förvaltningens tjänstemän. En undersökning<br />

från juridicum på Uppsala universitet visar att detta fall inte är<br />

ovanligt. I 40 slumpvis utvalda kommuner har man i mer än 50 fall struntat i<br />

att besluta om miljösanktionsavgifter för upptäckta överträdelser och i lika<br />

många fall har kommunerna underlåtit att åtalsanmäla misstänkta brott.<br />

Kommunerna förvarar sitt handlande med att miljösanktionsavgifter slår oerhört<br />

hårt mot företagen samt förstör relationerna med dessa. Kommunerna<br />

vill inte heller ta ut avgifter då man inte hunnit in<strong>for</strong>mera om de nya reglerna<br />

samt att man anser det vara oskäligt att ta ut avgifter av dem som upptäcks<br />

när man inte har tid att kontrollera alla. (Miljöaktuellt nr 1, februari 2000.)<br />

Ny miljöbrottsenhet<br />

Vid riksåklagaren i Stockholm har inrättats en miljöbrottsenhet. Enheten ska<br />

bland annat ansvara för en nationell samordning av miljöbrottsbekämpningen.<br />

Den 1 januari 2000 tillträdde den nya miljööveråklagaren, tidigare chefsrådmannen<br />

vid Stockholms tingsrätt, Catharina Bergquist Levin. Den nya<br />

organisationen beräknas omfatta sexton åklagare.<br />

Perspektiv på den svenska narkotikapolitiken<br />

Idèen om ”ett narkotikafritt samhälle”, ursprungligen <strong>for</strong>mulerad av antidrogorganisationer<br />

utifrån en moralideologisk grund, har sedan början av 1980talet<br />

utgjort den svenska riksdagens och regeringens principiella målsättning,<br />

vilken alla <strong>for</strong>mer av drogpolitiska frågor är underställd. Sammantaget har<br />

detta under 1990-talet lett till en drogpolitik som vänt tillbaka mot mer repressiva<br />

åtgärder på bekostnad av ”social” prevention, behandling och rehabilitering<br />

i allmänhet. Det unika i den svenska narkotikapolitiken är inte åtgärderna<br />

i sig, utan snarare omfånget av dessa. De resurser som satsas på<br />

narkotikafrågor i Sverige är anmärkningsvärda, inte bara i relation till motsvarande<br />

resurstilldelning i andra länder, utan även i relation till omfattningen<br />

och karaktären vad gäller drogmissbruk och drogproblem i Sverige. I en artikel<br />

av Leif Lenke och Börje Olsson redogörs för den svenska narkotikapolitiken<br />

och dess historia i syfte att möjliggöra en förståelse för utvecklingen av<br />

denna. Författarna försöker även skissera och utvärdera de viktigaste anspråken<br />

rörande svensk narkotikapolitik och dess effekter på narkotikaproblemet.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!