Nordisk Kriminologi, 26 (2) - Scandinavian Research Council for ...

47
Nordisk Kriminologi
Endast 15 procent av de 591 misstänkta gärningsmännen var kvinnor. Medelåldern
bland samtliga misstänkta var 33 år. Medelåldern bland misstänkta för
våldsbrotten var 26 år och hälften av de misstänkta gärningsmännen 1998 var
mellan 17 och 25 år.
Katja Karttunen, ”Hot och misshandel, - vanligaste rasistiska brotten”,
Apropå nr 2/2000.
Dödligt våld i Sverige 1990-1996
Den 26:e maj lägger Mikael Rying fram sin licentiatavhandling ”Dödligt våld
i Sverige 1990-1996” på Kriminiologiska institutionen vid Stockholms universitet.
Avhandlingen är en deskriptiv studie av det kriminella dödliga våldet
i Sverige under åren 1990 till och med 1996. Under perioden registrerades
knappt 1200 fall av dödligt våld i kriminalstatistiken. Efter en genomgång av
samtliga fall fann dock Rying att genomsnittligt 43 procent av dessa handlade
om felregistreringar. Det faktiska antalet fall av dödligt våld under perioden
var 663 personer. För dessa brott fanns, efter avslutad förundersökning
eller rättslig prövning, 571 gärningsmän som befanns skyldiga.
I 84 procent av fallen med känd relation mellan gärningsman och offer var
dessa bekanta med varandra eller tillhörde samma familj eller släkt. 71 procent
av brotten begicks i bostadsmiljön mellan personer som var medlemmar
av samma familj eller bekanta. I tre av fyra fall använde förövaren ett vapen,
oftast kniv. Det vanligaste motivet bakom det dödliga våldet kategoriseras
som ”bagatellbråk”. Därefter kommer svartsjukemotiv, samband med annan
brottslighet samt brott begångna på grund av psykisk sjukdom. 90 procent av
förövarna och 65 procent av offren är män. Medelåldern för samtliga gärningsmän
var 35 år, och 3/5 av det dödliga våldet begås av personer i åldersgruppen
25-49 år. I majoriteten av fallen är gärningsmännen, och nästan lika
ofta även offren, antingen arbetslösa, har beredskapsarbete eller är förtidspensionerade.
Nära två tredjedelar av gärningsmännen och drygt hälften av offren
var alkoholpåverkade vid tiden för brottet och närmare hälften av gärningsmännen
och 40 procent av offren var klassificerade som alkoholmissbrukare.
12 procent av gärningsmännen och åtta procent av offren var narkotikapåverkade
vid gärningstillfället. Drygt ¼ av gärningsmännen och 14 procent
av offren var klassificerade som narkotikamissbrukare.