ANMÄLAN - Nordisk Museologi
ANMÄLAN - Nordisk Museologi
ANMÄLAN - Nordisk Museologi
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
museets kompetensbehov - oavsett samlingarnas<br />
innehåll - främst gäller förvärvs- och<br />
dokumentationsansvar, öppnades approbaturkursen<br />
i Jyväskylä läsåret 1992-93 för<br />
alla studerande vid universitetet, oavsett<br />
deras huvudämne. Läsaret 1993-94 börjar<br />
undervisningen på cum laude-nivå. Fastän<br />
lokal- och företagshistorieskrivning blomstrar<br />
i Finland har ännu inte museiväsendets<br />
historia skrivits. Därför har museologiämnet<br />
tagit detta ämne som projekt, vilket<br />
bl a innebär att cum laude-uppsatsernas<br />
ämnen är historiskt inriktade.<br />
Da laudatur-nivån tills vidare inte finns,<br />
kan de studerande göra sina laudatur (eller<br />
vid några universitet också sina cum laude)<br />
avhandlingar, liksom även licentiat- och<br />
doktorsavhandlingar t ex i etnologi, historia<br />
och konstvetenskap så att arbetet också<br />
innehåller en museologisk aspekt.<br />
Det finns också efterfrågan på separata<br />
museologiska kurser. Jag menar först och<br />
främst från museernas tekniska personal,<br />
som vanligen inte alls eller mycket litet<br />
erhåller allmän museal undervisning före<br />
eller under sitt arbete vid museet.<br />
Museiförbundet har varit den enda organisation<br />
som anordnat korta museikurser.<br />
Också specialmuseernas personal, som kan<br />
vara allt mellan flygpiloter och pappersingenjörer<br />
kunde ha nytta av en allmän<br />
museologisk orientering. Problemet kan<br />
lösas - och har redan delvis lösts - genom<br />
att de universitet som erbjuder museologisk<br />
undervisning kan efter ansökan medge en<br />
person rätt att studera museologi som en<br />
fristående kurs.<br />
Ett problem är, att då man numera försöker<br />
minska studietiden och då museologi<br />
bara kan ingå i examen som sidoämne (så i<br />
Jyväskylä), kan en studerande - om han<br />
eller hon väljer de kombinationer där stake-<br />
MUSEOLOGI i FINLAND<br />
tet är lägst - få examen med endast två forskaramnen.<br />
Är detta för snävt? Om man<br />
tänker sig i framtiden ge även högre museologisk<br />
utbildning, då måste museologi kunna<br />
vara ett huvudämne i grundexamen.<br />
MUSEOLOGINS FRAMTID<br />
En fördel med museologiundervisningen är<br />
att man med dess hjälp hela tiden kan fa<br />
nya och moderna impulser via nya medarbetare<br />
och inte endast stelnar i de arbetsformer<br />
som tillämpats åratals. Införandet av<br />
datorisering - eller rättare sagt det motstånd<br />
som den mötte på 1980-talet - är ett bra<br />
exempel på det gamla systemets förmåga act<br />
ta emot nya, otvivelaktigt nyttiga, innovationer.<br />
När det nu finns ca 1.500 tjänster i<br />
Finlands museer och innehavarnas genomsnittsålder<br />
är ca 30-40 år eftersom verksamheten<br />
särskilt expanderade under 70- och<br />
80-talen, har man ställt sig frågan att om<br />
verksamhetens omfattning minskar under<br />
de närmaste åren - är det då inte lättsinnigt<br />
att utbilda så många studerande som de ca<br />
50-60 som årligen börjar. Det finns nog<br />
ingen l.ini rör överutbildning. Dt 1 som ur<br />
bekymrade måste komma ihåg att läroämnet<br />
är ett sidoämne och att huvuddelen av<br />
de nu museiverksamma pensioneras på<br />
2000-201 O-talen - alltså bara om 10-20 ar.<br />
Det är naturligtvis också bra om musealt<br />
utbildade personer kan finna anställningar<br />
utanför museiväsendet, till exempel inom<br />
press eller kulturadministration.<br />
<strong>Museologi</strong>ns framtid beror dock framför<br />
allt på hur museerna utvecklas och hur<br />
samhället ser på deras funktion. Det är<br />
klart att när museernas basarbete haltar, är<br />
museologin och dess utveckling inte någon<br />
genväg genom problemen, men museolo-<br />
71
Change language