ANMÄLAN - Nordisk Museologi

More documents

Recommendations

Info

JANNE VILKUNA 72 gisk kunskap är otvivelaktigt en tillgång. Det är också utomordentligt betydelsefullt att man både inom museer och universitet förstår ämnets betydelse. Faktum är, att museologin och dess studium nu är internationellt etablerade, att om vi vill befrämja våra natur- och kulturminnens bevarande, liksom forskning och information om dem, måste vi vara medvetna om den nordiska och internationella museologiska utvecklingen och helst inte bara vara medvetna utan också att själva utveckla den. SUMMARY Muscology in Finland The development of museums was severely impended first by the Civil War of 1918 and then by the Second World War. However in 1923 the Finnish Museums Association had been formed, and museum training had a prominent place on its agenda. A training course was arranged in 1928. However in the 30's the complaint was made that the profession lacked a scientific basis. New efforts were made after the war, in 1948. In the 1950's and 60's the first permanent posts were established in local and regional museums. In the 70's new legislation granted economic support to both museums of art and of cultural history in the regions, which led to a considerable growth in the number of employees. Today Finland has more than 800 museums and more than 100 of them have a total of 1.500 permanent posts. Until the 1980's professional competence was gained through in-service training, although technical courses had been arranged since 1964 for students of archaeology, anthropology and history of art at the university of Helsinki. Muscology courses proper were instituted in 1982 at the University of Åbo and in the following year at Jyväskylä. At Jyväskylä the only post in Finland as reader in muscology has been attached to the Department of Art History. At the University of Helsinki a muscology course was established in 1992/ 93 with very restricted admission. Muscology is also offered at Åbo Academy and the university of Oulu. All those organising the courses have agreed that the basic muscology course should have a minimum duration of 20 weeks. Janne Vitkuna är FD i etnologi, arbetade åren 1980-89 vid Mellersta Finlands museum, Jyväskylä, är sedan 1989 överassistent i muse ologi vid Institutionen för konsthistoria, Jyväskylä universitet^ chef för universiteten museum, Ledamot i Finlands mweifbrbunds styrelse (Adr: Institutionen fir konsthistoria, PI Box 35, SF-40351 Jyväskylä).
Klassikern: NORDISK MUSF.OLOGI 1993-1, s. 73-76 OM FRILUFTSMUSEER OCH BYGDEMUSEER I SKANDINAVIEN 1930 Marc Bloch Marc Bloch (1886-1944), den berömde franske historikern, ledare förAnnalesskolan, författare till det klassiska arbetet om feodalismen, 'La societé féodale (1939-40), medlem av den franska motståndsrörelsen och avrättad av ockupationsmakten, gjorde 1930 en resa till Skandinavien, där han bl a lärde känna Anders Sandvig, Olav Midttun, Jan Petersen och Sigurd Grieg i Norge, samt Viggo Brandal i Danmark. De skandinaviska friluftsmuseerna gjorde starkt intryck och han skildrade dem i följande tidskriftsartikel. För att på ett rättvist sätt behandla de nordiska friluftsmuseerna, vore det nödvändigt att ha en grundlig kunskap om de skandinaviska kulturformer som de är ett så pregnant uttryck för, såväl till själva sin idé som genom det de visar. Jag var några dagar gäst vid en stor norsk institution och passerade som turist på genomresa Stockholm och Köpenhamn och kan därför återge blott några hastiga reseinrryck. Men det är omöjligt motstå impulsen att ändå berätta om dessa museiinitiativ som förtjänar att uppmärksammas av alla. Föreställ er ett stort område med träd och grönska. I lövverket skymtar timrade byggnader, ibland i närheten av en lantlig kyrka. Här finns talrika allmogebyggnader med sina stftbur (förrådshus för livsmedel), logar, fähus. Var och en exempel på en typ - det kan vara åldern som skiljer dem åt, eller innehavarens sociala ställning: här prästgården, mer än till hälften "borgerlig", där storbondens gård, åter på ett annat ställe husmannens torftiga boning (han som samtidigt var torpare och daglönare) - men framför allt rör det sig om regionala skillnader i byggnadsskicket. I varje rum möter en passande möblering, som antingen följt med huset eller hämtats från en motsvarande miljö. Ingenting upplevs som en rekonstruktion - allt har hämtats på plats, har bit för bit transporterats från sin ursprungsmiljö till en fristad i friluftsmuseet. Sådant ter sig friluftsmuseet, alltid likartat i sina huvuddrag, men i detaljer oändligt varierat. Först mötte jag det på den höjd som dominerar Stockholm med dess byggnader, parker och 'de muntra vattnens lek': alltså Skansen, så kär för Nils Holgerssons läsare. Därefter på en halvö mittemot Oslo: Bygdöy, som sköljs av fjordens vatten, med dess Folkemuseum. Vid Lyngby det danska Frilandsmuseet mitt på den själländska slättbygden och slutligen Sandvigs samlinger, i det inre av Norge, nära Lillehammer vid Gudbrandsdalens mynning, där snön hade fallit tidigt. Dessutom finns otvivelaktigt - ty driften till museigrundande har här i norr överallt varit i grunden densamma - mer än en anläggning
Page 1 and 2:
ANMÄLAN NORDISK MUSEOLOGI 1993-1,
Page 3 and 4:
NORDISK MUSEOLOGI 1993-1, s. 3-1 e
Page 5 and 6:
MUSEERNE OG VERDENSORDENEN KUNSTKAM
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
MUSEERNE OG VERDENSORDENEN K u N s
Page 15 and 16:
MUSEERNE OG VERDENSORDENEN. KUNSTKA
Page 17 and 18:
NORDISK MUSEOLOGI 1993-1, s.17-30 C
Page 19 and 20:
CHRISTIAN JORGENSEN THOMSENS MUSEUM
Page 21 and 22: CHRISTIAN JORGE NS K N THOMSENS MUS
Page 23 and 24: CHRISTIAN JORCENSEN THOMSENS MUSEUM
Page 25 and 26: Arkitekten G. R Hetsch's aldrig udf
Page 27 and 28: CHRISTIAN JORGENSEN THOMSENS MUSEUM
Page 29 and 30: CHRISTIAN JORGENSEN THOMSENS MUSEUM
Page 31 and 32: KUNSTENS MUSEER, MUSEERNES KUNST? E
Page 33 and 34: ailerede selve ordet kunst så mang
Page 35 and 36: nelige behov. Mon ikke det var den
Page 37 and 38: VI For Danmarks vedkommende begyndt
Page 39 and 40: nere blev synliggjort overalt i lan
Page 41 and 42: X Vejen til den statistisk målelig
Page 43 and 44: Hvad alt det angår er kunst nok bl
Page 45 and 46: NORDISK MUSEOLOGI 1993-1, s. 45-59
Page 47 and 48: REALISMEN OG DET MODERNE MUSEET Utg
Page 49 and 50: eksisterer noen enighet om fortida
Page 51 and 52: dukt av funksjon, adferd til et pro
Page 53 and 54: ikke skapt av noen, men som ved til
Page 55 and 56: dardisering, selve stikkordet for k
Page 57 and 58: diller, strutseegg, musikkautomater
Page 59: LITTERATUR Adolfson, G. 1987. Männ
Page 62 and 63: PER-UNO ÅGREN 62 ligheten genom ti
Page 64 and 65: PER-UNO ÅGREN 64 stämmer program
Page 67 and 68: MUSEOLOGI i FINLAND Janne Vilkuna O
Page 69 and 70: talen organiserade universitetets o
Page 71: museets kompetensbehov - oavsett sa
Page 75 and 76: OM FR] LUFTMUSEER OCH BVGDEMUSEER i
Page 77 and 78: Jonas Anshelm (red), Modernisering
Page 79 and 80: prövning omkring nationalhistorien
show all

ANMÄLAN - Nordisk Museologi

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?