20.12.2012 Aufrufe

GitanCoeur D'Europe - Verein Roma Oberwart

GitanCoeur D'Europe - Verein Roma Oberwart

GitanCoeur D'Europe - Verein Roma Oberwart

MEHR ANZEIGEN
WENIGER ANZEIGEN

Sie wollen auch ein ePaper? Erhöhen Sie die Reichweite Ihrer Titel.

YUMPU macht aus Druck-PDFs automatisch weboptimierte ePaper, die Google liebt.

Manuschane dschivipeske<br />

O schero le farajnistar <strong>Roma</strong> Julius Berger<br />

„Me man le Romenge ande te bescharel kamahi, phenel o<br />

Erbaschi Julius Berger pal pantsch berscha ojs schero le<br />

farajnistar <strong>Roma</strong>. O Julius Berger 44 berscha phurano hi,<br />

la Gertrude Bergeraha sohardo hi lo taj trin tschave hi le.<br />

Angloda ov 2006 uso schero völim ulo, imar ando farajniskero<br />

angle terdschojipe use lo sina.<br />

O Julius, save leskere pajtaschtscha meresch Pali akaren,<br />

nan jek, savo meresch ando maschkarutno gendo terdschol.<br />

Ham ov o vodschi upro tschatscho than ledschel taj i fukcijona<br />

prik lija, kada ov meg esbe iste lija, sar le Romengere<br />

tschaven na latsche chancen andi ischkola taj te na<br />

ando butjakero them sina. „Sajt o keripe le farajnistar ando<br />

bersch 1989 ham i situacija feder uli“, phenel o Pali.<br />

„Te pedar i granica diklal, iste adi bastalo ojs, hot andi<br />

Austrija dschis.“ Ham palo atentat ando besch 1995 te<br />

I Marion Berger jek terni Romni Boslinatar hi, savi ando<br />

feberi 2011 lakero Maschinenbautechnik arsiklipe „latsche“<br />

kisetintscha.<br />

O Mario Baranyai vakertscha laha.<br />

Sar use ada arsiklipe ajal?<br />

Erschtivar kamahi mechanikerkija te ol, ham me na laklom<br />

arsiklipeskero than. Akor jek pajtaschkija phukatscha mange,<br />

hot pedar o AMS jek maschinakerobautechnikeriskero<br />

arsiklipe del. Me mange oda aun diklom taj o upre lipeskero<br />

telschunipe kertschom. Angle trin taj epasch berscha le<br />

arsiklipeha kesdintschom.<br />

Sar hi tro esbe lipe tre arsiklipeha?<br />

Aja bari joma hi, mint valaso le dschivipeske jerintschal. Tro<br />

agjeni patschajipe soraleder ol taj patijarel tut. Taj le avre<br />

butschaschenge schaj sikatschom, hot te le Romen interesi<br />

hi, valaso te siklol, kaj pumenge jek latschi cukunft schaj<br />

upre bauninen.<br />

Saj ciltscha hi tut tra cukunftake?<br />

Erschtivar mre tschaveske adaj te ol kama – me bojd daj<br />

4<br />

amen mindig andi<br />

dar dschijas, hot<br />

dschenen del, save<br />

ada palal te kerel<br />

kamna. O Julius<br />

Berger meresch la<br />

dajakera tschibtschake<br />

sorale pe Julius Berger<br />

kerel: „Mre tschavenca<br />

taj le dschenenca, save pasche mande dschin, butvar<br />

andi dajakeri tschib vakerav. Uso terne ham afka hi, hot<br />

on na dschanen aktivi i tschib te vakerel.“ O lek terneder<br />

keriptscha la eruopitika unijonatar, pe soraleder le Romenge<br />

andi Europa ande te bescharel, ov positivi dikel. O<br />

chanchen upro sikadipe, vaschi buti taj vasch jek manuschano<br />

dschivipe andi cili Europa iste dim on.<br />

Maschinenbautechnikerkija Marion Berger<br />

Marion Berger<br />

ojav. Paloda akor mro „Master“ andi maschinakerobautechnik<br />

te kerel kama. Schaj, hot jek diveseske me mri ajgeni<br />

firma schaj prava taj afka butschakere- taj arsiklipesker<br />

thana le avrenge schaj dav.<br />

So sina taj so hi tuke o frajan <strong>Roma</strong>?<br />

O siklipeskero pomoschago ando farajn <strong>Roma</strong> mange igen<br />

barikano sina, ande mri ischkolakeri cajt taj te kada mro<br />

arsiklipe kertschom. Ada siklipeskero pomoschago mange<br />

pomoschintscha, hot me use mro cil aun ajom. Me avre<br />

tschavenge tschak schaj phenav, hot ada siklipeskero pomoschage<br />

aun te len taj sar me, andral te profitirinel.

Hurra! Ihre Datei wurde hochgeladen und ist bereit für die Veröffentlichung.

Erfolgreich gespeichert!

Leider ist etwas schief gelaufen!