GitanCoeur D'Europe - Verein Roma Oberwart
GitanCoeur D'Europe - Verein Roma Oberwart
GitanCoeur D'Europe - Verein Roma Oberwart
Sie wollen auch ein ePaper? Erhöhen Sie die Reichweite Ihrer Titel.
YUMPU macht aus Druck-PDFs automatisch weboptimierte ePaper, die Google liebt.
Manuschane dschivipeske<br />
O schero le farajnistar <strong>Roma</strong> Julius Berger<br />
„Me man le Romenge ande te bescharel kamahi, phenel o<br />
Erbaschi Julius Berger pal pantsch berscha ojs schero le<br />
farajnistar <strong>Roma</strong>. O Julius Berger 44 berscha phurano hi,<br />
la Gertrude Bergeraha sohardo hi lo taj trin tschave hi le.<br />
Angloda ov 2006 uso schero völim ulo, imar ando farajniskero<br />
angle terdschojipe use lo sina.<br />
O Julius, save leskere pajtaschtscha meresch Pali akaren,<br />
nan jek, savo meresch ando maschkarutno gendo terdschol.<br />
Ham ov o vodschi upro tschatscho than ledschel taj i fukcijona<br />
prik lija, kada ov meg esbe iste lija, sar le Romengere<br />
tschaven na latsche chancen andi ischkola taj te na<br />
ando butjakero them sina. „Sajt o keripe le farajnistar ando<br />
bersch 1989 ham i situacija feder uli“, phenel o Pali.<br />
„Te pedar i granica diklal, iste adi bastalo ojs, hot andi<br />
Austrija dschis.“ Ham palo atentat ando besch 1995 te<br />
I Marion Berger jek terni Romni Boslinatar hi, savi ando<br />
feberi 2011 lakero Maschinenbautechnik arsiklipe „latsche“<br />
kisetintscha.<br />
O Mario Baranyai vakertscha laha.<br />
Sar use ada arsiklipe ajal?<br />
Erschtivar kamahi mechanikerkija te ol, ham me na laklom<br />
arsiklipeskero than. Akor jek pajtaschkija phukatscha mange,<br />
hot pedar o AMS jek maschinakerobautechnikeriskero<br />
arsiklipe del. Me mange oda aun diklom taj o upre lipeskero<br />
telschunipe kertschom. Angle trin taj epasch berscha le<br />
arsiklipeha kesdintschom.<br />
Sar hi tro esbe lipe tre arsiklipeha?<br />
Aja bari joma hi, mint valaso le dschivipeske jerintschal. Tro<br />
agjeni patschajipe soraleder ol taj patijarel tut. Taj le avre<br />
butschaschenge schaj sikatschom, hot te le Romen interesi<br />
hi, valaso te siklol, kaj pumenge jek latschi cukunft schaj<br />
upre bauninen.<br />
Saj ciltscha hi tut tra cukunftake?<br />
Erschtivar mre tschaveske adaj te ol kama – me bojd daj<br />
4<br />
amen mindig andi<br />
dar dschijas, hot<br />
dschenen del, save<br />
ada palal te kerel<br />
kamna. O Julius<br />
Berger meresch la<br />
dajakera tschibtschake<br />
sorale pe Julius Berger<br />
kerel: „Mre tschavenca<br />
taj le dschenenca, save pasche mande dschin, butvar<br />
andi dajakeri tschib vakerav. Uso terne ham afka hi, hot<br />
on na dschanen aktivi i tschib te vakerel.“ O lek terneder<br />
keriptscha la eruopitika unijonatar, pe soraleder le Romenge<br />
andi Europa ande te bescharel, ov positivi dikel. O<br />
chanchen upro sikadipe, vaschi buti taj vasch jek manuschano<br />
dschivipe andi cili Europa iste dim on.<br />
Maschinenbautechnikerkija Marion Berger<br />
Marion Berger<br />
ojav. Paloda akor mro „Master“ andi maschinakerobautechnik<br />
te kerel kama. Schaj, hot jek diveseske me mri ajgeni<br />
firma schaj prava taj afka butschakere- taj arsiklipesker<br />
thana le avrenge schaj dav.<br />
So sina taj so hi tuke o frajan <strong>Roma</strong>?<br />
O siklipeskero pomoschago ando farajn <strong>Roma</strong> mange igen<br />
barikano sina, ande mri ischkolakeri cajt taj te kada mro<br />
arsiklipe kertschom. Ada siklipeskero pomoschago mange<br />
pomoschintscha, hot me use mro cil aun ajom. Me avre<br />
tschavenge tschak schaj phenav, hot ada siklipeskero pomoschage<br />
aun te len taj sar me, andral te profitirinel.