programspråken referensmanualen programverktyget

Förord 

Förord 

Denna handbok skall ses som en introduktion till GX IEC Developer som behandlar 

en del av programmets funktionalitet. 

GX IEC Developer (fortsättningsvis benämnt GXIEC) följer den internationella 

standarden IEC 61131.3. I denna standard beskrivs de förekommande programspråken, 

hur ett projekt byggs upp mm. 

För ytterligare information om IEC-standarden hänvisas till den engelska referensmanualen 

(reference.pdf) för GXIEC som installeras tillsammans med programverktyget. 

Förutom denna manual finns också följande manualer tillgängliga 

– MELSEC A, Programmeringsmanual 

– MELSEC FX1S, FX1N, FX2N, Programmeringsmanual 

– MELSEC FX1S, FX1N, FX2N, Systemmanual 

– MELSEC QnA, Programmeringsmanual (Engelsk) 

– MELSEC Q/QnA, Programmeringsmanual (Svensk) 

Allmän kunskap om Windows-hantering samt tidigare erfarenhet av 

Mitsubishi Electrics PLC-system förutsätts. 

© Beijer Electronics AB MA00411B 2003-10 

Alla exempel i denna manual är enbart ämnade för att öka förståelsen av utrustningens funktionalitet och 

handhavande. Beijer Electronics AB tar inget ansvar om dessa exempel används i verkliga applikationer. På 

grund av det stora antalet användningsområden för denna utrustning, måste användaren själv inhämta tillräckligt 

med kunskap för att rätt använda denna i sin speciella applikation. 

Beijer Electronics AB fråntager sig allt ansvar för skador som kan uppstå vid installation eller användning av 

denna utrustning. 

Beijer Electronics AB förbjuder all modifiering, ändring eller ombyggnad av utrustningen 

Beijer Electronics AB, MA00411B

Förord 


Förord 

Har du synpunkter på manualen ser vi gärna att du noterar detta nedan och faxar/ 

skickar denna sida, eller en kopia av den till oss. Du kan också skicka e-post till nedanstående 

adress. 

Synpunkter på manual MA00411B 2003-10 

Namn ............................................................................. 

Företag ............................................................................. 

Adress ............................................................................. 

Postadress............................................................................. 

Land ............................................................................. 

Telefon ................................Telefax .................................. 

E-mail ............................................................................. 

Marknadsavdelningen 

Beijer Electronics AB 

Box 426, 201 24 MALMÖ. 

Fax: 040-93 23 01 

E-mail: manual@beijer.se 


Förord 


Innehåll 

Innehåll 

1 Installation ................................................................................................... 1-1 

1.1 Versionsinformation ........................................................................ 1-1 

1.1.1 GX IEC Developer 6.0.................................................................... 1-1 



1.1.4 MELSEC MEDOC plus 2.50.......................................................... 1-5 

1.2 Systemkrav ...................................................................................... 1-6 

1.2.1 Installation av GX IEC Developer ................................................... 1-7 

1.3 Kompatibilitet ................................................................................. 1-8 

1.3.1 Projektkompatibilitet....................................................................... 1-8 

1.3.2 Kodkompatibilitet ........................................................................... 1-8 

1.3.3 Konvertera projekt till senaste GXIEC-version ................................ 1-9 

1.3.4 Skillnader i drivrutiner för Ethernet............................................... 1-13 

1.4 Vilken hårdvara ska man välja? ...................................................... 1-14 

2 Användargränssnitt ...................................................................................... 2-1 

2.1 Projektnavigatorn ............................................................................ 2-2 

2.2 Editorer ........................................................................................... 2-4 

2.2.1 Grafiska editorer.............................................................................. 2-4 

2.2.2 Texteditorer ..................................................................................... 2-6 

2.3 Contextmenyn................................................................................. 2-8 

2.3.1 Programsymboler............................................................................. 2-9 

3 Nytt projekt steg för steg.............................................................................. 3-1 

3.1 Skapa ett nytt projekt ...................................................................... 3-2 

3.2 Parametrar ....................................................................................... 3-5 

3.3 Global Variabellista (GVL) .............................................................. 3-6 

3.4 Skapa programdel (POU) .............................................................. 3-11 

3.4.1 POU-header.................................................................................. 3-12 

3.4.2 POU-body .................................................................................... 3-13 

3.5 Skapa en Task................................................................................ 3-15 


Innehåll 

4 Editorer......................................................................................................... 4-1 

4.1 Reläschema (LD) ............................................................................. 4-3 

4.1.1 Programexempel - LD...................................................................... 4-5 

4.2 Reläschema (LD) - Guided Editor ................................................... 4-6 

4.3 Funktionsblocksdiagram (FBD)....................................................... 4-9 

4.3.1 Programexempel - FBD ................................................................. 4-11 

4.4 Sekvensdiagram (SFC) ................................................................... 4-12 

4.4.1 Programexempel - SFC .................................................................. 4-17 

4.4.2 Sekvenskontroll i MELSEC Q och QnA........................................ 4-18 

4.4.3 Sekvenskontroll i MELSEC FX......................................................4-21 

4.4.4 Sekvenskontroll i MELSEC A........................................................ 4-21 

4.4.5 Sekvenskontroll i MELSEC Q ....................................................... 4-22 

4.5 Strukturerad text (ST).................................................................... 4-23 

4.5.1 Programexempel - ST .................................................................... 4-32 

4.6 Instruktionslista (IL)...................................................................... 4-33 

4.6.1 Programexempel - IL ..................................................................... 4-35 

4.7 MELSEC-instruktionslista (MELSEC_IL) ....................................4-36 

4.7.1 Programexempel - MELSEC IL ..................................................... 4-37 

5 Funktioner och funktionsblock .................................................................... 5-1 

5.1 IEC-instruktioner ............................................................................ 5-1 

5.2 MELSEC-instruktioner ................................................................... 5-3 

5.3 Räknare ........................................................................................... 5-4 

5.3.1 Funktion och användningsområde................................................... 5-4 

5.4 Tidskretsar ....................................................................................... 5-8 

5.4.1 Funktion och användningsområde................................................... 5-8 

5.4.2 Systemvariabler ................................................................................ 5-8 

5.4.3 Tillslagsfördröjning........................................................................5-10 

5.4.4 Frånslagsfördröjning ...................................................................... 5-14 

5.4.5 Pulstimer ....................................................................................... 5-15 

5.5 Skapa egna funktionsblock............................................................. 5-16 

5.6 Skapa egna funktioner ................................................................... 5-19 


Innehåll 

5.7 Använd funktioner och funktionsblock ......................................... 5-23 

5.8 Användarbibliotek ......................................................................... 5-25 

5.8.1 Skapa användarbibliotek................................................................ 5-25 

5.8.2 Öppna / Stänga bibliotek............................................................... 5-26 

5.8.3 Läsrättigheter i funktionsblock ...................................................... 5-28 

5.8.4 Flytta FUN/FB/PRG till ett användarbibliotek.............................. 5-30 

5.8.5 Hämta in färdigt användarbibliotek............................................... 5-31 

5.8.6 Ändring av användarbibliotek........................................................ 5-32 

5.9 OUT_SV Övervakningsinstruktion............................................... 5-33 

5.10 Bitadressering - MELSEC Q.......................................................... 5-35 

5.11 Dekadadressering........................................................................... 5-36 

5.12 Omvandla ingångsvariabler............................................................ 5-37 

6 Programfunktioner....................................................................................... 6-1 

6.1 Kontroll och kompilering ................................................................ 6-1 

6.1.1 Kontroll av projektet ....................................................................... 6-1 

6.1.2 Kompilering av projektet ................................................................. 6-2 

6.1.3 Visa använda systemvariabler........................................................... 6-3 

6.1.4 Visa programstorlek......................................................................... 6-3 

6.2 Överföring av program och parametrar............................................ 6-4 

6.3 Verifiering av PLC-program............................................................. 6-6 

6.4 Monitorering av PLC-programmet .................................................. 6-8 

6.4.1 In Cycle Monitor........................................................................... 6-10 

6.5 Onlineändringar av PLC-program................................................. 6-13 

6.5.1 Online Change Mode.................................................................... 6-15 

6.5.2 Online Program Change................................................................ 6-16 

6.5.3 Beräknad tid för online-ändring .................................................... 6-17 

6.6 Simulering av PLC-program.......................................................... 6-18 

6.6.1 Device Memory Monitor............................................................... 6-18 

6.6.2 I/O System Setting ........................................................................ 6-19 

6.7 Entry Data Monitor (EDM).......................................................... 6-23 

6.8 Device Edit.................................................................................... 6-25 


Innehåll 

6.9 Korsreferenslista............................................................................. 6-26 

6.9.1 Browse ........................................................................................... 6-27 

6.9.2 Tracking......................................................................................... 6-28 

6.10 Visa variabelinformation med Tooltip............................................ 6-30 

6.11 Dra och släpp.................................................................................6-31 

6.12 Options-meny ............................................................................... 6-34 

6.13 Onlinehjälp ................................................................................... 6-35 

6.14 Dokumentation av projekt............................................................. 6-36 

6.15 Export och import av programdelar ............................................... 6-38 

6.15.1 Export............................................................................................ 6-38 

6.15.2 Import ........................................................................................... 6-38 

6.15.3 Import och export av benämningar................................................ 6-39 

6.16 Filer och backupmöjligheter........................................................... 6-40 

6.16.1 Filer under editering ...................................................................... 6-40 

6.16.2 Backup av projekt .......................................................................... 6-41 

6.17 Data Unit Type (DUT) ................................................................. 6-42 

6.17.1 Direktadressering av strukturerade datatyper.................................. 6-43 

6.17.2 Array of Data Unit Types...............................................................6-44 

6.18 Scantime........................................................................................ 6-46 

7 Diagnostik och felsökning ............................................................................ 7-1 

7.1 Kompileringsfel................................................................................ 7-1 

7.2 Allmänna fel .................................................................................... 7-3 

7.3 Felsökning i applikationsprogram .................................................... 7-4 

7.3.1 Visa programkod ............................................................................. 7-4 

7.3.2 Hitta överlappande hårdvaruadresser................................................ 7-5 

7.4 Diagnostik ....................................................................................... 7-6 

7.4.1 PLC-diagnostik................................................................................ 7-6 

7.4.2 Nätverksdiagnostik ..........................................................................7-8 

7.4.3 System monitor för MELSEC Q...................................................... 7-9 


Innehåll 

8 Appendix...................................................................................................... 8-1 

8.1 QnA(S) till A(nS)-seriens kommunikationsmoduler ........................ 8-1 

8.2 Konfigurering av PROFIBUS DP.................................................... 8-2 

8.3 FX2N-serien.................................................................................... 8-3 

Sakregister ............................................................................................................ I 


Innehåll 


Installation 

1 Installation 

1.1 Versionsinformation 

1.1.1 GX IEC Developer 6.0 

Generellt 

– Stöd för centralenheterna: 

Q00(J) och Q01 ver B 

QnPH 

Qn(H) ver B 

– Stöd för Windows XP/2000/NT4.0/Me/98 

– Förbättrad monitoreringsfunktion i MELSEC Q och QnA, (In Cycle-monitoring) 

– Utökad tracking-funktion 

– Stöd för variabletypen Array of DUT, dvs. en vektor av strukturer. 

Förbättrade verktyg för snabb PLC-programmering 

– Ny valbar fast laddereditor (Guided Editing Mode). 

– Uppdaterad ST-editor, bl a med färgkodning av programkod och automatiskt 

variabelförslag. 

– Förenklad variabeldefiniering i LD- och FBD-editorerna. 

– Stöd för dra och släpp-funktion, av text och objekt. 

– Ny sök/ersätt-funktion i LD- och FBD-editorerna. 

– Export och import av variabellistor till och från Microsoft Excel. 

– Funktion att öppna en POU-body i läsläge för skyddade användarbibliotek. 

Uppdaterat användargränssnitt 

– Uppdaterade parameter- och överföringsmenyer. Samma utseende som i 

GX Developer. 

– Ny Options-meny 

– Förbättrad sökfunktion 

– Förbättrad korsreferenssökfunktion 

– Tooltip-funktion stödjer programmering och monitorering. 

Beijer Electronics AB, MA00411B 1-1

Installation 


Generellt 

– Stöd för PLC-typerna: 

Q00 

Q00J 

Q01 

Q CPU (version B) 

FX2N (version 3.00) 

– Stöd för Windows 95/98/Me/NT4.0 och 2000 Pro 

– Förenklad nätverkskonfiguration och nätverksdiagnostik för Ethernet och CC- 

Link. 

– Effektiviserade programmeringsfunktioner 


Generellt 

– Namnbyte från MELSEC MEDOC plus till GX IEC Developer 

– 32-bitars mjukvara som stödjer Windows 95/98/Me/NT/2000 

– Intern versionskontroll i programmet ger ökad säkerhet för användaren 

– Stöd för PLC-typerna: 

FX1S 

FX1N 

A2US-S30 

A2US-S60 

Q2A(H) 

Q2A(H)-S1 

Q2AS(H) 

Q2AS(H)-S1 

– Stöd för MELSEC Q med PLC-typerna: 

Q02(H) 

Q06H 

Q12H 

Q25H 

– Ny projektnavigator och grafiskt användargränssnitt 

Projektnavigator med 3 olika vyer (Project, Call tree, Used by) 

Utseende och handhavande enligt senaste Windows MFC teknologi 

1-2 Beijer Electronics AB, MA00411B

Installation 

Kompatibilitet 

– Direktkonvertering av MELSEC MEDOC plus projekt fr o m version 2.10 

– Import av MELSEC MEDOC-projekt från textfil i ASCII-format till MELSEC 

IL 

– Import av GX Developer (GPPWin)-projekt från textfil i ASCII-format till MEL- 

SEC IL 

Observera! 

Textfilen måste göras med export från GX Developer vilket kräver ett speciellt mjukvarutillägg, 

SW0D5C-CNVW-E 

Felsökning och diagnostik 

– Förbättrad PLC-diagnostik, visar grafiskt PLC-systemets status och eventuella felkoder 

i klartext 

– Förbättrad nätverksdiagnostik för Ethernet och MELSECNET/10 

– Offline-simulator (Ladder Logic Test), ger funktioner för monitorering och aktivering 

av variabler samt tidschema, utan behov av PLC-system 

– Utökad verifieringsfunktion som visar skillnaden mellan projekt i PC och PLCsystem. 

Skillnaden visas som MELSEC IL-kod. Möjlighet finns att gå till aktuellt 

nätverk i programmet. 

Monitor 

– Entry Data Monitor (EDM): Registrering av tvångsställda I/O, samt 

gemensam återställning av ingångar (gäller ej FX-serien) 

– Monitorera in- och utgångar i koden för funktionsblock med macrokod 

– Sökning av variabler i monitoreringsmode, genom att markera och högerklicka på 

önskad variabel i programkoden 

Editorerna 

– Diverse hanteringsförbättringar i de grafiska editorerna: 

- Lägg till nytt nätverk i Online-mode 

- Hoppa mellan variabelfält i reläschema med [Tab] och [Shift] + [Tab] 

- Ändra signaltyp (set, reset, inverterar) med [Ctrl] + Dubbelklick 

- Koppla utgångar direkt till ingångar mellan funktionsblock med 

macrokod 

– SFC (MELSEC Q) 

- Inställning för Resume start mode i PLC-parametrarna 

- Manuell styrning av SFC-sekvenserna (Kräver inställning i menyn 

Extras/Options) 


Installation 

Variabelhantering 

– Globala variabellistan: 

- Adress Batch Replace ger möjlighet att skifta adressområde på en 

area av variabler 

- Förbättring i deklarationen av direktadresser till strukturerade 

datatyper (DUT) 

– Funktion för automatisk uppdatering av globala och lokala variabler till programkoden 

(kräver inställning i menyn Extras/Options) 

Parametrering för moduler 

– Förbättrad parametrering för Ethernet och MELSECNET i PLCparametrarna 

Speciella funktioner för MELSEC Q 

– Funktionen System Monitor läser av modulerna i ett Q-system och presenterar 

denna information grafiskt med varje moduls startadress. Felstatus och detaljerad 

modulinformation kan också presenteras. 

– Uppkoppling via USB-port 

– Stöd för CC-Link 

– Konfiguration av “intelligenta moduler” 

Observera! 

Speciella mjukvarutillägg krävs för denna funktion. SW0D5-QCTU-E för High-speed 

counter, SW0D5-QADU-E för AD-omvandling, SW0D5-QDAU-E för DA-omvandling och 

SW0D5-QSCU-E för Computer Link. 


1.1.4 MELSEC MEDOC plus 2.50 

– Stöd för ST-programeditor (Strukturerad Text) enligt IEC 61131-3 standard 

Installation 

– Visar projekt i titelraden på MM+ fönstret 

– Globala variabler kan användas utan att en adress definieras (dvs en global systemvariabel) 

– Funktion att söka överlappande adresser i globala variabellistan 

– MELSEC code visas med absolutadresser - Show MELSEC code of network 

– Task intervallinställning möjlig med global variabel eller global 

konstant av typen TIME 

– CC-Link instruktioner för systemtyperna AnAS/AnU och AnSH 


Installation 

1.2 Systemkrav 

– 64 MB RAM för Windows 98/Me 

– 128 MB RAM för Windows NT 4.0 / 2000 / XP 

– Pentium Processor II, 350 MHz eller högre (rekommenderas) 

– Hårddisk med minst 100MB fritt utrymme 

– Grafisk upplösning minst 1024x768 i minst 256 färger 

– Mus 

Information angående manualerna till GX IEC Developer 

– GX IEC Developer Reference och Beginner's manual (engelsk) levereras som 

PDF-dokument på CD-skivan. 

Filformatet PDF måste läsas med Acrobat Reader. En kopia av Acrobat Reader finns 

på CD-skivan. 


1.2.1 Installation av GX IEC Developer 

Under denna procedur kommer installationsprogrammet att skapa ett bibliotek på 

hårddisken till vilket GXIEC filerna kommer att kopieras. 

Installation 

Installation av GXIEC på din hårddisk från CD-ROM: 

Se till att ha tillgång till installationskoden (PAK-koden), vilken bifogas verktyget. 

– Sätt i installationsskivan och installationen startar normalt automatiskt. 

Om inte, öppna Windows filhanterare: 

– Välj och öppna CD -ROM-driven i vilken du har satt in installationsskivan. 

– Dubbelklicka på filen SETUP.exe, då startar GXIEC installationsprogram. 

– Följ instruktionerna på skärmen. 

– Installationsprogrammet skapar en ny programgrupp som innehåller genvägar för 

att starta GXIEC tilläggsprogram med tillhörande dokumentation. 

Närmare detaljer om hur man installerar program under Windows finns i Windows 

dokumentationen. 

Starta GX IEC Developer 

– Dubbelklicka på programikonen för GXIEC, då startar programmeringsverktyget 

och uppstartfönstret visas. 

– Bekräfta med OK. 

Gå ur GX IEC Developer 

Du kan avsluta GXIEC vid vilken punkt som helst i programmet. 

Välj Quit i Projektmenyn, men glöm inte att spara. 


Installation 

1.3 Kompatibilitet 

1.3.1 Projektkompatibilitet 

GX IEC Developer är bakåtkompatibel. Det innebär att projekt skapade i en tidigare 

version av programmeringsverktyget kan öppnas i en senare version. Även ett exporterat 

projekt (*.asc) kan öppnas i en senare version. För ytterligare information se 

kapitel 2.1.3 i den engelska referensmanualen (reference.pdf) som installeras tillsammans 

med programmeringsverktyget. 

Projekt skapade i en ny version av GX IEC Developer normalt kan exporteras och 

öppnas i senare versioner av programmeringsverktyget. Notera att de gamla versionerna 

inte stödjer nya funktioner. Dessa kan förloras vid en export. Lämpligen exporteras 

programdelar, globalvariabellista, parametrar mm var för sig. 

1.3.2 Kodkompatibilitet 

Program genererad med GX IEC Developer 6.00 kan skilja sig från äldre versioner. 

Under menyn Extras/Options kan man ställa in vilken typ av generering man vill använda 

se sidan 1-11. 

För detaljerad information om kompatibilitet hänvisas till kapitel 2 i den engelska referensmanualen 

(reference.pdf) som installeras tillsammans med programmeringsverktyget. 


1.3.3 Konvertera projekt till senaste GXIEC-version 

Installation 

Uppdatera projekt från MELSEC MEDOC plus (MM+) 

När ett äldre projekt skapat i MM+ 2.10-2.50 öppnas i GXIEC känner mjukvaran 

av detta och meddelar att den 16-bitars databasen måste konverteras. 

Uppdatera projekt från äldre GX IEC Developer-versioner 

När ett projekt öppnas i en GXIEC-version som är senare än i den version där projektet 

skapades känner mjukvaran av detta och meddelar att databasen måste konverteras. 

Observera! 

Projektfilen kommer att bli konverterad så att den inte längre kan öppnas med det äldre 

verktyget. Jobba därför alltid med en kopia av originalprojektet! 

Man bör i ett övergångsskede ha tillgång till den tidigare versionen av MM+ eller GXIEC 

samt originalprojektfilen. Om ett problem uppstår kan man på ett enkelt sätt snabbt 

byta tillbaka till ursprungskoden. 

Glöm inte ta backup från PLC-systemet på viktiga data (t ex PID-parametrar eller recept) 

som kan finnas lagrade i register före nerladdning av nytt projekt. Använd funktionen 

Device Memory Monitor eller Entry Data Monitor för att läsa och lagra data. 


Installation 

Generell konverteringsinformation 

För att säkerställa funktionen för styrsystem och anläggning bör följande rutiner följas 

när projekt skapat i MM+ (ver 2.10 - 2.50) alternativt äldre GXIEC-version skall 

uppgraderas till senaste version av GXIEC. 

Läs hela informationen innan konverteringen påbörjas! 

1. Gör först en kopia på hela det gamla projektet till en ny projektkatalog. 

Observera! 

Notera att vid konvertering av ett MM+ projekt för PLC-typerna Q2AS eller Q2AS-S1 växlas 

PLC-typen till Q2A respektive Q2A-S1 i GXIEC. Därför måste PLC-typen ändras tillbaka 

till ursprunget efter konverteringen vilket medför att alla PLC-parametrar återgår 

till grundinställningen. 

För att spara tid och slippa mata in alla PLC-parametrar manuellt, bör dessa exporteras 

från originalprojektet i MM+ till en asc-fil. Då är det också lätt att importera på nytt i 

GXIEC-projektet. Export/Import görs genom att markera PLC_Parameter i navigatorn 

och välja Object-Export eller Import. 

2. Starta GXIEC och öppna kopian av projektet. 

3. GXIEC konverterar programmet till ny databasmodell. 

4. När projektet öppnats i GXIEC, kan användarbiblioteken tappa anslutningen 

till projektet. Då kan de gamla användarbiblioteken behöva kopplas till det nya 

projektet på nytt (*.sul). Detta görs genom att markera Library_pool i navigatorn 

och under menyn Edit/ User Library välja Install/Create och leta upp rätt 

biblioteksfil (*.sul). 

5. Därefter kompileras projektet i sin helhet (Rebuild All). 


Installation 

6. Från och med GXIEC ver 6.00 kan man välja hurvida projektet skall kompileras 

enligt metoden i ver 5.02 alternativt ver 6.00 genom kryssrutan “Generate code 

as in GX IEC Developer 5.02" under menyn Extras/Options/Code Generation. 

Man kan också välja om skillnader mellan version 5.02 och 6.00 skall indikeras 

som varningsmeddelande efter kompilering. 


Installation 

Bilden visar en kompileringsvarning som beror på en förändring av kompileringssättet i 

version 6.0 jämfört med 5.02. 

7. Eventuella fel och varningar kontrolleras. 

8. När inga fel kvarstår kan man göra en verifiering mot koden i PLC-systemet. 

Verifieringen (Project/Transfer/Verify) kommer att visa om den nya programkoden 

är lika den som finns nerladdad i PLC-systemet. Om skillnader finns kan 

dessa visas som MELSEC IL-kod i ett delat fönster. 

9. Kontrollera eventuella skillnader och om de påverkar funktionen. 

10.När detta är gjort kan man ladda ner programmet till PLC-systemet och testa 

med den nya programkoden. 


1.3.4 Skillnader i drivrutiner för Ethernet 

Installation 

Ethernet (TCP/UDP) 

Med MELSEC MEDOC plus (MM+) kan MELSEC A och QnA-system programmeras 

via Ethernet-moduler och TCP/IP-protokollet. 

Efter konvertering till GX IEC Developer 4.00 (eller senare) och med samma inställningar 

på modulen och i programmet fungerar inte kommunikationen. Det beror på 

att MM+ och GX IEC Developer använder olika protokoll för Ethernet-kommunikationen. 

MM+ använder TCP-protokoll med ASCII- eller Binär-format, GXIEC 

använder UDP-protokoll med Binär-format. 

För att A(1S)J71(Q)E71-modulen skall fungera mot GXIEC måste modulens switchar 

ställas in för UDP-kommunikation, samt måste PLC-systemets parametrar ställas 

in för korrekt kommunikationsinitiering. 

Inställningsanvisningar finns i manualen för (Q)E71-modulen, eller kontakta Beijer 

Electronics support för detaljerad information. 


Installation 

1.4 Vilken hårdvara ska man välja? 

1) Begränsningar angående C24/QC24, E71/QE71, hänvisas till kapitel 8.1. 

2) Kontrollera med kabelguiden. 

Observera! 

För ytterligare information hänvisas till kapitel 2.9 i den engelska referensmanualen 



Användargränssnitt 

2 Användargränssnitt 

Illustrationen nedan beskriver flera olika fönster: 

Projektnavigator, PLC-parameterar och programdelens header och body. Förstoring, 

förminskning och placering av fönster på skärmen görs efter eget önskemål 

9HUNW\J 

Body 

Header 

3/&SDUDPHWHUGLDORJUXWD 

3URMHNWQDYLJDWRU 

I menyn Window kan man ordna alla öppna fönster “sida vid sida” eller i kaskad. 

Observera! 

Objektnamnen i programmet, som t ex programdelar, tasknamn, variabelnamn och 

egna bibliotek, kan vara upp till 32 tecken långa. 

För ytterligare information om användargränssnitt hänvisas till kapitel 3 i den engelska 

referensmanualen (reference.pdf) som installeras tillsammans med programmeringsverktyget. 



2.1 Projektnavigatorn 

Projektnavigatorn är hjärtat i ett GXIEC-projekt. Den visar en trädstruktur över hela 

projektet och alla dess objekt. När man stänger navigatorfönstret stängs aktuellt projekt. 

Ifrån navigatorn styrs verkan på alla objekt och här bestäms t ex vilka programobjekt 

som skall ingå i det totala PLC-programmet och hur dom skall köras i PLCsystemet. 

Notera att projektnavigatorn inte är synlig förrän ett projekt har öppnats. 

Man kan alltid aktivera projektnavigatorn via menyn Window/Navigator. 

Projektnavigatorn är uppbyggd som en trädstruktur. 

Förstoring och förminskning av de olika delarna i navigatorn 

görs genom att klicka på +/- symbolerna i trädet. 

“+” förstorar och “-” förminskar. Man kan också dubbelklicka 

på objektet för att förstora/förminska strukturen. 

Windows standardkommando kan användas för att 

klippa ut, kopiera, klistra in och ta bort objekt. Markera 

objekt(-en) i projektnavigatorn, kopiera [Ctrl] + [C] 

och därefter klistra in [Ctrl] + [V]. Döp sedan om kopian 

genom att öppna egenskaperna för objektet med 

menyvalet Information under Object, eller snabbkommando 

[Alt] + [Enter]. På så sätt kan man enkelt göra 

en kopia av en programdel för att snabbt testa något eller 

återanvända kod. 

Observera! 

Fr o m GXIEC 6.00 kan navigatorobjekt hanteras med dra och släpp, se kapitel 6.11 



Tre vyer 

Navigatorn består av tre flikar. Varje flik presenterar projektet i olika vyer . I varje vy 

kommer man åt installerade bibliotek i användarbiblioteket, Library_pool. 

Project 

Denna vy innehåller projektets alla delar. Programdelar (POU) är sorterade i en 

POU_Pool och Tasker i en Task_Pool. Dessutom kan man i denna vyn komma åt 

PLC-parametrarna och den globala variabellistan. 

Call Tree 

I denna vy är programdelarna sorterade under den Task som styr dem. De programdelar 

som inte är knutna till någon Task, ligger under Unreferenced POU’s. Genom 

att högerklicka på en programdel och välja Display Global Variables, kan man även 

visa globala variabler som används. I denna vyn kan man enkelt kan se vilka programdelar 

som styrs av vilken Task, och vilka programdelar som inte används. 

Used by 

I denna vy är programdelarna sorterade under en POU_Pool och under varje programdel 

ligger den Task som styr den. Dessutom finns en Global variabellista där 

man kan se vilka programdelar som använder respektive Global variabel och vilken 

Task som styr en viss programdel. I denna vyn kan man enkelt ta reda på i vilka programdelar 

en viss global variabel används, samt i vilket program eller funktionsblock 

ett visst funktionsblock anropas. Det sistnämnda kan annars vara mycket svårt att 

hitta. 

Globala variabler 

De globala variablerna definieras i en gemensam tabell. Nya rader på tabellen kan läggas 

till med New Declaration kommandot i Edit menyn, alternativt med verktygsknapparna. 

Lokala variabler 

De lokala variablerna definieras i varje enskild programdel (POU Header). 



2.2 Editorer 

Ett PLC-program är alltid uppdelat i ett antal logiska programsektioner, s k nätverk 

eller network (gäller inte i SFC- och ST-editorn). Ett nätverk kan tilldelas ett namn 

(label) som används vid hopp i PLC-programmet. Nya nätverk infogas med kommandot 

New Network i Edit-menyn, eller med hjälp av verktygskapparna. För att 

öppna ett editeringsfönster, dubbelklicka på Body i Project Navigator-fönstret. 

2.2.1 Grafiska editorer 

– Ladder Diagram (LD) 

– Function Block Diagram (FBD) 

– Sequential Function Chart (SFC) 

De grafiska editorerna påminner om grafiska ritprogram. Från verktygsmenyn kan 

symboler väljas in och placeras på arbetsytan i editeringsfönstret. Följande symboler 

kan väljas: 

– Ingångskontakt LD (Contact, input) 

– Utgångspole LD (Coil, output) 

– Programinstruktioner, funktioner och funktionsblock 

– Ingångsvariabel (Input variable) 

– Utgångsvariabel (Output variable) 

– Returninstruktion 

– Hopplabel 

– Kommentar 



När du har placerat de olika delarna på arbetsytan förbinder du dem med (interconnect) 

förbindningsverktyget. Välj in denna med verktygsknapp eller via högerklick. 

Exempel på ett nätverk i Laddereditorn 

Exempel på ett nätverk i Function Block Diagram (FBD) 



2.2.2 Texteditorer 

– IEC Strukturerad text (ST) 

– IEC Instruktionslista (IL) 

– MELSEC Instruktionslista (MELSEC IL) 

Följande regler bör tillämpas i texteditorerna: 

– Varje programrad innehåller en PLC-instruktion med följande syntax: operator, 

tabstopp, operander. (IL, MELSEC IL) 

– Operator och Operander måste alltid åtskiljas med tabstopp. (IL, MELSEC IL) 

– Operander åtskiljs med komma (,). (IL) 

– Med markören i första kolumnen, då [F2] aktiveras visas en lista på möjliga operatorer 

(instruktioner). (IL) 

– Med markören i första kolumnen, då [Shift] + [F2] aktiveras visas en lista på möjliga 

operatorer (instruktioner). (ST) 

– Med markören direkt efter ett funktionsnamn eller FB-instansnamn använd 

[Ctrl] + [F1] för att få hjälp med placeringen av operander. (ST) 

– Egna kommentarer kan infogas, de kan vara en eller flera rader långa. Kommentarer 

måste börja med (* och sluta med *). (ST, IL, MELSEC IL) 

– I aktivt nätverk flyttas markören med piltangenterna på tangentbordet för att placeras 

på önskad programrad. (IL, MELSEC IL) 



Exempel på IEC Strukturerad Text 

Exempel på IEC Instruktionslista 

Exempel på MELSEC Instruktionslista 



2.3 Contextmenyn 

I editeringsläge öppnas contextmenyn genom ett tryck på höger musknapp. 

Interconnect Mode/Select Mode (växlingsfunktion) 

Växlar mellan Select Mode (placera och flytta grafiska symboler) och Interconnect 

Mode (rita förbindelserna mellan de grafiska symbolerna). 

Guided Editing 

Växlar editeringsläge till fast laddereditor. Gå tillbaka genom att välja Select mode 

eller Interconnect mode. 

Auto Connect 

Gör placering och rörelser av grafiska symboler enklare. När symbolen flyttas, följer 

förbindningen med automatiskt. 

VarInput (endast FBD) 

Infogar ingångsvariabeln (samma som Tools/Network Elements/Input Variable). 

Contact (endast LD) 

Infogar ingångskontakten (samma som Tools/Network Elements/Contact). 

VarOutput (endast FBD) 

Infogar utgångsvariabeln (samma som Tools/Network Elements/Output variable). 

Coil (endast LD) 

Infogar utgångskontakten (samma som Tools/Network Elements/Coil). 

FUN/FB 

Öppnar funktionsblocksfönstret för urval av programinstruktioner. 

De senaste 5 listade funktionsblocken 

De sista funktionsblocken som infogas i LD eller FBD editorerna lagras för återanvändning 

genom val från contextmenyn. 



2.3.1 Programsymboler 

Verktygssymbol Betydelse Menykommando 

Förbindninglinje 

(Interconnect mode) 

Tools - Interconnect 

Ingångskontakt 

(endast i Ladder) 

(Snabbval: 1) 

Ingångskontakt - inverterad 


(Snabbval: 2) 

Ingångskontakt (ELLER-funktion) 


(Snabbval: 3) 

Ingångskontakt - inverterad (ELLERfunktion) 


(Snabbval: 4) 

Förbindelselinje, vertikal 


(Snabbval: 5) 

Förbindelselinje, horisontell 


(Snabbval: 6) 

Utgångskontakt 


(Snabbval: 7) 

Function block 

(programmeringsinstruktion) 

(Snabbval i Ladder: 8) 

Ingångsvariabel 


Utgångsvariabel 


Tools - Network Elements - 

Contact 


Contact 


Contact 


Contact 


Contact 


Contact 


Coil 


Function block 


Input Variable 

Tools -- Network Elements - 

Output Variable 



Verktygssymbol Betydelse Menykommando 

Hoppinstruktion Tools - Network Elements - 

Jump 

Returinstruktion Tools - Network Elements - 

Return 

Vertikalt utrymme ökas. 

[Shift] + knapp: utrymmer minskas 

Tools - Open Row 

Horisontellt utrymme ökas. 

[Shift] + knapp: utrymmer minskas 

Tools - Open Column 

Kommentartext Tools - Network Elements - 

Comment 

Autoconnect 

Muspekaren får följande former i autoconnect: 

Muspekaren 

Betydelse 

Select Mode + Auto Connect 

Interconnect Mode + 

Auto Connect 

Förbindelsen ritas automatiskt då startpunkten och slutpunkten markeras mellan 

symbolerna. 

Flytta symbolerna (med bibehållna anslutningar) 

1. Aktivera Select mode och Auto Connect. 

2. Klicka på symbolen som skall flyttas och håll vänster musknapp nere. 

3. Släpp knappen där symbolen skall placeras. 



Infoga anslutningslinjer (autorouting) 

1. Aktivera Interconnect mode och Auto Connect. 

2. Klicka på början som markeras av svarta punkter. Detta aktiverar anslutningslinjen 

som följer muspekaren. 

3. Placera muspekararen på slutpunkten. 

4. Klicka på slutpunkten och linjen ritas automatiskt. 

Ändra linjen 

Menykommandot Recalculate Line i Tools-menyn ritar om den linje som redan 

finns. 

1. Aktivera både Select mode och Auto Connect. 

2. Klicka på förbindelselinjen och alla linjerna kommer att markeras. 

3. Aktivera kommandot Recalculate Line i Tools menyn och förbindelsen ritas om. 

Ankarpunkter 

Med Interconnect mode och Auto Connect mode kan en ankarpunkt skapas. 

Dubbelklicka där linjen skall fästas och linjen “förankras” dvs dess placering förblir 

oförändrad även om symbolerna flyttas. Ankarpunkter känns igen som svarta kvadrater. 

En ankarpunkt tas bort i Select mode då Auto Connect är bortkopplat. Markera 

ankarpunkten och tryck [Del]. 

När symbolen flyttas i editeringsfönstret blir ankarpunkten oförändrad 




Nytt projekt steg för steg 

3 Nytt projekt steg för steg 

Detta kapitel beskriver steg för steg hur ett projekt skapas 

Kontroll av vad som skrivs in i benämningslistor och i de olika editorerna sker på 

kommando. Tag därför alltid för vana att med jämna mellanrum göra en kontroll av 

programmet eller benämningslistan. 

Kontroll sker via Check i menyn Object, via kontrollknappen eller [Alt] + [C]. 

Bilden nedan ger ett bra överblick över strukturen i ett projekt. 

Villkor för 

exekvering av 

programdel 

Programdelar 

gjorda i olika 

programspråk 

Benämningslista 

Programstrukturen i GXIEC 

Observera! 

För mer information se kapitel 6 i den engelska nybörjarmanualen (beginner.pdf) som 

installeras tillsammans med programmeringsverktyget. 



3.1 Skapa ett nytt projekt 

GXIEC arbetar med en underkatalog för varje projekt. En anledning till detta är att 

programfilen har samma namn i alla projekt. Välj New under menyn Project, fönstret 

öppnar sig. 

Välj vilket PLC-system som skall användas under CPU Type. Klicka därefter på OK. 

I fönstret New Project skrivs sökvägen och namnet på katalogen, dvs projektet, 

klicka sedan Create. Genom att bläddra i listan kan man hoppa mellan redan sparade 

kataloger samt byta enhet. Döp ej om filer i projektkatalogen, det kan innebära att 

projektet ej går att öppna. 

Observera! 

För bästa funktion, skapa projekt på en lokal hårddisk. 



När projektfilen har skapats öppnas GXIEC New Project Start Up Options. I dialogrutan 

kan man få hjälp med att skapa ett nytt projekt med alla nödvändiga delar inlagda. 

Behövs inte hjälpen väljs Empty Project dvs ett tomt projekt utan Task och 

POU. 

För att skapa en programdel av typen ladderdiagram (LD), markera Ladder Diagram 

och klicka på OK. 

Project Structure kan markeras om man vill ha hjälp att skapa projektet. Programmeringsverktyget 

guidar användaren igenom ett antal steg där man specificerar hur 

många programdelar och taskar som skall skapas i projektet. Fler programdelar och 

taskar kan läggas till i efterhand. 

Nästa fönster kallas navigatorn. Här visas hur hela projektet ser ut, senaste ändringar 

av variabellista, programdelar mm. 



Eftersom Ladder Diagram valdes i dialogrutan på föregående sida har en Task samt 

en POU av typen LD skapats. 

Genom att högerklicka med muspekaren i navigatorn och välja Extended Information 

kan man välja hur mycket information som skall visas i navigatorn. Med valet 

Extended Information aktivt visas också antal objekt (entry) för de olika delarna i 

navigatorn t ex POU_Pool samt datum och tid då objektet skapades eller sparades 

senast. Genom att välja bort Extended Information blir navigatorn “renare”. Samma 

funktion finns också under menyn View, eller via contextmenyn (högerklick). 


3.2 Parametrar 


Med parametrarna ställs PLC-systemets funktioner in. De bestämmer bland annat 

hur PLC-systemet skall reagera vid error (PLC RAS), värde på Watchdogtimer, batterimatade 

areor (Device), inställning av I/O-kort (I/O-assignment), eventuell konstant 

cykeltid etc. Vilka parametrar som kan ställas in och inom vilka områden, 

varierar beroende på vald PLC-typ. 

Det går att byta PLC-typ genom att klicka på denna knapp, eller i menyn Project - 

Change PLC Type. 

Tips! 

Vid byte av PLC-typ bör först en export av projektets parametrar göras. 

När PLC-bytet är utfört kan dessa parametrar importeras, vilket spar tid t ex om ett 

större MELSECNET-nätverk finns parametrerat sedan tidigare. 

Vid dubbelklick på Parameter - PLC i navigatorn kommer ett fönster upp där PLCsystemets 

parametrar kan justeras. Flikarna ser olika ut beroende på vald PLC-typ. 

Hur varje flik kan ställas in för respektive PLC-typ förklaras i detalj i kapitel 5 i den 

engelska referensmanualen (reference.pdf) som installeras tillsammans med 

programmeringsverktyget. 



3.3 Global Variabellista (GVL) 

Detta är den lista där in-/utgångarna och de interna variablerna kan ges en benämning. 

De globala variablerna är gemensamma för hela programmet. Gäller även globala instanser 

av funktionsblock, se kapitel 5.7. 

Öppna editorn genom att dubbelklicka på Global_Vars i navigatorn. 

Om man vill ändra bredden på en kolumn, placerar man markören längst upp i 

fönstret på linjen som delar av kolumnerna. Markören ändrar då utseende och man 

kan “dra” linjen åt valfritt håll. Stäng och spara fönsterinställningen. 

Sortera på kolumn genom att klicka på fältet i toppen av kolumnen, t ex MIT-Addr 

eller Identifier. 

Class 

Här skall alltid stå VAR_GLOBAL eller VAR_GLOBAL_CONSTANT. 

Autoextern 

Globala variabler kan automatiskt läggas till och uppdateras i alla lokala headers genom 

att Autoextern kryssas i. 

Identifier 

Här skrivs benämningen in för I/O-adressen. Denna måste vara unik och får inte 

innehålla mellanrum eller nationella tecken. GXIEC skiljer inte på variabler skrivna 

med stora eller små bokstäver. Max 32 tecken kan användas. 

MIT-Addr 

I kolumnen skrivs MELSEC-adressen. 

IEC-addr 

I kolumnen skrivs IEC-adressen. Om man vet MELSEC-adressen skrivs IEC-adressen 

in automatiskt och vice versa. 



Type 

Här väljer man mellan olika variabeltyper: 

BOOL - Boolean 

BOOL är en bitvariabel som kan anta värdet 1 eller 0 (TRUE eller FALSE). Exempel 

på BOOL-variabler är in- och utgångar (X, Y) och minnesceller (M). 

INT - Integer 

INT är en 16-bitars heltalsvariabel med teckenbit som kan anta värden mellan - 

32 768 och +32 767. Exempel på INT-variabler är dataregister typ D, W och R. 

DINT - Double Integer 

DINT är en heltalsvariabel som är ett dubbelord på 32 bitar, och kan anta värden 

mellan -2 147 483 648 och +2 147 483 647. En DINT-variabel upptar två dataregister. 

Exempel på DINT-variabler är dataregister typ D, W och R. 

WORD 

WORD är en 16-bitars heltalsvariabel utan teckenbit som kan anta värden mellan 0 

och +65 535. Exempel på WORD-variabler är dataregister typ D, W och R. 

DWORD 

DWORD är en heltalsvariabel som är ett dubbelord på 32 bitar, och kan anta värden 

mellan 0 och +4 294 967 295. En DWORD-variabel upptar två dataregister. Exempel 

på DWORD-variabler är dataregister typ D, W och R. 

REAL 

REAL är en flyttalsvariabel som kan anta värden mellan ± 3.4x10 ±38 . En REAL-variabel 

upptar två dataregister. Exempel på REAL-variabler är dataregister typ D, W 

och R. 

TIME 

TIME är en 32-bitars datatyp som används för att ange tidsvärden för IEC-instruktioner. 

En TIME-variabel kan anta värden mellan 

T#-24d20h31m23s648.00ms och T#+24d20h31m23s647.00ms. 

Exempel: 

5 dagar, 6 timmar, 23 minuter, 12 sekunder och 546 millisekunder skrivs: 

T#5d6h23m12s546.00ms 



ARRAY 

En ARRAY är en vektor (dvs en serie variabler), i GX IEC Developer kan man ha upp 

till tre dimensioner data. Vektorerna kan vara hur stora som helst bara det finns tillräckligt 

många lediga element (t ex dataregister). Alla variabler i en array skall normalt 

vara av samma datatyp, men genom att skapa en array av DUT dvs en vektor av 

strukturer är det möjligt att ha olika datatyper i en array, se även kapitel 6.17. Precis 

som andra variabler kan en array vara global eller lokal. Längden på en array bestäms 

av inställningen inom klammern t ex [0..2]. 

Exempel 1 

Nedan visas hur man deklarerar en lokal endimensionell array samt en global tvådimensionell 

array av typen INT i en lokal variabellista: 

– Öppna headern 

– Lägg till en tabellrad med följande inmatning: 

Class Identifier Type Initial 

VAR EnDimArray ARRAY [0..2] OF INT 3(0) 

VAR_EXTERNAL TvaDimArray ARRAY [0..2,0..4] OF INT 15(0) 

Betydelse: 

ARRAY [0..2] OF INT 

Den endimensionella vektorn innehåller tre stycken element av typen INT, totalt 3 

register behövs. 

ARRAY [0..2,0..4] OF INT 

Den här vektorn är tvådimensionell. Deklarationen av den andra dimensionen är separerad 

av ett kommatecken. I exemplet består den första dimensionen av tre element 

(0..2) och den andra av fem element (0..4), totalt 15 register behövs. 



Observera! 

Den globala vektorn i exemplet måste deklareras i den globala variabellistan. 

Initial 

I fältet är tanken enligt IEC-standarden att kunna tilldela I/O-adressen ett värde/tillstånd 

vid programnedladdning. I GXIEC finns inget stöd för detta vilket innebär att 

denna kolumn inte har någon funktion för normala I/O. För variabelklassen 

VAR_GLOBAL_CONSTANT skall konstantvärdet deklareras i detta fält 

Comment 

Här kan valfri kommentar skrivas in för I/O-adressen. Den behöver inte vara unik 

och kan innehålla mellanrum samt nationella tecken. Max 1 000 tecken kan användas. 

Remark 

Extra kommentarsfält med 1 000 tecken. 

Under menyn Tools finns möjlighet att välja Sort så att man kan sortera inskrivna 

I/O-adresser på olika sätt. 

Spara listan under Object/Save 



Address Batch Replace 

Med Address Batch Replace aktiv i GVL-listan kan man enkelt skifta adresser från en 

area till en annan area. T ex användbart då man måste flytta en I/O-modul till ett 

annat adressområde. 

Observera! 

Överlappande hårdvaruadresser kan enkelt hittas med funktionen Find Overlapping 

Addresses i menyn Tools, se kapitel 7.3.2. 


3.4 Skapa programdel (POU) 


Till varje programdel (POU) skapas en lokal benämningslista header samt en programarea 

body i vilken programmet skrivs. 

1. Klicka på denna knapp då du befinner dig i navigatorn. 

2. Skriv in namnet på den nya POU och ange om det skall vara ett program (PRG), 

en funktion (FUN) eller ett funktionsblock (FB). 

3. Välj programspråk. Klicka sedan på OK. 

En ny POU (Control) har deklarerats som 

ett program (PRG). 

PLC-programmet i POU-body skall skrivas 

i progranspråket Ladder. 

4. Dubbelklicka på POU-namnet Control i POU-poolen.Detta expanderar trädstrukturen 

och visar en header och en body för programdelen. 

Observera! 

– Bara ett projekt i taget kan vara öppet för editering i varje session av GXIEC. 

– Då man valt IEC-språk kan man inte växla fritt mellan dessa. 

– När man väljer att arbeta med GXIEC bör inga ändringar i aktuellt PLC-program ske 

med andra programmeringsverktyg! Eftersom GXIEC automatiskt belägger I/Oadresser 

(minnesceller mm) kan det vara svårt att förstå hur programmet hänger 

ihop. 

– Inställning för om objekt skall expanderas eller öppnas i navigatorn då man dubbelklickar 

på POU-namnet kan ställas in via contextmenyn (högerklick) och markera 

Settings/Expand on Double Click, Open Header on Double Click, Open Body on 

Double Click eller Open Header/Body on Double Click. 



3.4.1 POU-header 

POU header används till att deklarera och spara lokala- och globala variabler som används 

i denna programdel. Dessa deklarationer kan också innefatta instansnamn på 

funktionsblock, se kapitel 5.7. 

1. Kontrollera att headern och bodyn visas i POU_Pool och expandera listan om 

det är nödvändigt. 

2. Dubbelklicka på Header i navigatorn. Detta öppnar ett fönster som innehåller 

en deklarationstabell för headerns lokala variabler. 

3. För att deklarera de lokala variablerna gör på samma sätt som med de globala 

genom att ange klass, identifierare och datatyp för varje variabel. 

4. Välj Object/Save. 

IEC-standarden trycker mycket hårt på att samtliga variabler som används i en programdel 

(POU) måste vara definierade i dess benämningslista (Header). 

Därför måste de variabler som används i POU kopieras in från den globala variabellistan 

(GVL). Detta kan göras på olika sätt, t ex genom att namnet automatiskt koperas 

över till headern när den används i POU-bodyn, detta aktiveras i menyn 

Extras/Options/Variable Selection justera instänning för Setting if variable doesn’t 

exist till Use Global. Alternativt markera variablerna i GVL, kopiera och klistra sedan 

in dem i Headern. Markering av en rad sker genom att klicka med markören på radnumret 

i listan. 

Man kan också använda autoextern (AU) i GVL en funktion som gör att en variabel 

i den globala variabellistan automatiskt kopieras över till alla programdelarna. 

Class 

En VAR är en lokal variabel för denna programdel, medan en VAR_EXTERNAL 

kommer från den globala variabellistan. En VAR belägger en I/O-adress från arean 

definierad under System Variabels. 

Identifier ... 

För Identifier, Type, Initial och Comment gäller samma som för den globala listan. 



3.4.2 POU-body 

Genom att dubbelklicka på Body i Projektnavigatorn öppnas fönstret för den valda 

editorn. Hur program editeras beskrivs i kapitel 4. 

Både lokala och globala variabler kan skrivas in direkt i programbodyn och deklareras 

i en dialog som heter Variable Selection. Skriv in nytt variabelnamn och tryck 

[Enter], så öppnas nedanstående dialog. 

Observera! 

Denna dialogruta kan stängas av i menyn Extras/Option/Variable Selection, justera inställning 

för Setting if variable doesn’t exist, välj mellan Ask/Define Global/Define 

Local. 

Ange om variabeln skall vara global eller lokal. Detta kan ändras i nästa dialog, där 

variabelns namn, typ och eventuell hårdvaruadress anges. 

När alla uppgifter är klara, tryck Define. 



Finns variabler redan deklarerade i globala variabellistan eller i headern kan dessa väljas 

in via samma dialog. Öppna med [F2] eller högerklicka när ett variabelfält är markerat. 



3.5 Skapa en Task 

Hur definieras en ny Task? 

Ett projekt består av en eller flera Tasks. Till en Task knyts en eller flera programdelar 

(POU). En Task är ett överordnat villkor som bestämmer när en programdel skall köras. 

1. Klicka på denna knapp då navigator-fönstret är aktivt. Detta fönster öppnas. 

2. Skriv in ett namn, max 32 tecken och bekräfta med OK 

Observera! 

Genom att tilldela en Task namnet MELSEC_FIRST kommer kodgeneratorn hantera de 

programdelar som är kopplade till denna tasken annorlunda. Dessa programdelar kommer 

alltid placeras först i programmet och all annan kod placeras efter. 

Följande interna kontroller görs vid kompileringen och kan generera felmeddelanden: 

– Interrupthändelser kan inte användas för denna task 

– SFC-program måste initieras första programvarvet och skall inte kopplas till denna 

task 

– SFC-kontrollblock såsom SFC_CTRL och SFC_PAUSE använder speciella minnesceller 

vilka återställs i början av programmet. Dessa kontrollblock skall inte användas i 

programdelar eller anrop via funktionsblock som kopplas till MELSEC_FIRST 

– Taskprioritet ignoreras för MELSEC_FIRST och användaren informeras om detta via 

varningsmeddelande under kompilering 

3. Dubbelklicka på tasknamnet i navigatorn, taskfönstret öppnas. Definiera sedan 

vilka programdelar som skall tillhöra tasken 

Exekveringsordningen av de programdelar som styrs av en Task, sker i den ordning 

de är listade, se bilden ovan. 



4. Välj Rebuild All i menyn Project. Först nu har binärkod skapats som kan skickas 

ned till PLC-systemet. Med Build kompileras endast det som är ändrat i projektet. 

Observera! 

Endast de programdelar (POU) som är knutna till en Task blir kompilerade. Detta markeras 

i navigatorn genom att stjärnan bredvid namnet försvinner efter kompilering. 

Ändra på egenskaperna för en task 

1. Ta fram informationsrutan genom att markera aktuell Task i navigatorn och 

sedan välja Information i menyn Object. 

2. Event: 

En Task kan exekveras beroende på dessa villkor: 

– Varje programvarv, sätt Event till TRUE. 

– På händelse, sätt Event till I/O-adressen/benämningen på det villkor som skall styra 

exekveringen (t ex X0 eller Switch0). 

– På interrupthändelse, sätt Event till en interruptadress, kopplad till en interruptmodul 

eller tidsinterrupt i PLC-systemet (t ex Event sätts till I1 eller I31). 

– Tidsintervall, sätt Event till FALSE samt Interval till önskat tidsintervall mellan 

programexekveringarna (t ex T#200ms innebär att en Task exekveras fem gånger 

per sekund med 200 ms tidsintervall). Tiden skall vara större än cykeltiden. 



3. Priority: 

Upp till 32 olika prioriteter kan väljas, där 0 innebär högst prioritet. 

Vid kompilering gäller följande: 

– Programdelar kopplade till Tasks med högst prioritet anropas först i PLC-programmet. 

– Om två eller flera Tasks har samma prioritet, hamnar de i den ordningen som de 

finns i navigatorn. 

4. Comment: 

Till varje Task eller programdel (POU) kan en förklarande text skrivas in på 

maximalt 64 Kbyte. 

5. Timer/Output Control: 

Inställningen påverkar tidskretsar och digitala utgångar vilka är aktiverade med 

OUT, om man också valt aktivering på händelse (Event). 

– Task med Timer/Output Control-rutan ikryssad och POU innehåller en timer: 

Om Taskvillkoret nollställs återställs timern. 

– Task med Timer/Output Control ej ikryssad där POU innehåller en timer: 

Om Taskvillkoret nollställs återställs ej timern utan räknar vidare. Om timerns 

startvillkor nollställs fortsätter timern att räkna upp. För att timern skall sluta räkna 

krävs att Taskvillkoret aktiveras på nytt. 

Exekvering på händelse utan Timer/Output Control sker genom att kompilatorn 

skapar kod med hopp över respektive taskprogram (CJ Pxxx). Detta gör att digitala 

utgångar som aktiverats med OUT samt timerutgångar kommer att förbli aktiverade 

om villkoret för en viss task nollställs. 

Däremot med inställningen Timer/Output Control skapas MC-MCR exekverad 

kod i kombination med hoppkod vilket därför kommer att nollställa utgångar och 

timers då villkoret för tasken nollställs. 



Med hjälp av valet Timer/Output Control kan man styra om utgångarna ska återställs 

då Tasken inte är aktiverad. 

Exekveringsläge 

Timer/Output Control 

inte aktiverad 


aktiverad 

Normal exekvering MC - MCR exekvering 

Task händelse X10 X100 

Exekveringssekvens LDI X10 

LDI X100 

CJ End of the Task ANI Intern minnescell 

POU exekvering 

CJ End of the Task 

LD X100 

MC Intern minnescell 

POU exekvering 

MCR 

När händelsen är aktiv Om X10 är ettställd kommer 

POUns task att exekveras. 

Om X100 är ettställd startar 

programexekveringen 

mellan MC och MCR. 

När händelsen inte är 

aktiv 

Om X10 är nollställd går 

PLC-programmet till slutet 

av tasken. 

Programmet går till slutet 

av Tasken, men vissa operander 

behåller sin status: 

Tidskretsar: Fortsätter att 

räkna. 

Batterimatade tidskretsar 

och räknare: Behåller sin 

status 

Variabler aktiverade med 

OUT behåller sin status. 

Om X100 är nollställd går 

PLC-programmet till slutet 

av Tasken. 

Operandernas status återställs: 

Tidskretsar: Återställs till 

0. 

Batterimatade tidskretsar, 

räknare och ingångar: 

Behåller sina värden, 

utgångarna återställs. 

Variabler aktiverade med 

OUT återställs. 

SET, RESET, SFT behåller 

sin status. 

Observera! 

För hantering av programkompilering och nerladdning till PLC-systemet hänvisas till 

kapitel 6. 


Editorer 

4 Editorer 

Eftersom programsyntaxen skiljer sig i IEC-editorerna från det man kanske är van 

vid, t ex MELSEC-språkets, följer här några enkla programexempel för respektive 

editor i GXIEC. 

IEC-standarden trycker hårt på att all programmering skall ske med benämningar. 

Dock går det utmärkt att skriva program med hårdvaruadresser enligt nedan. Det 

finns stöd för att växla mellan I/O-adress och benämning i monitoreringsläge 

[Alt] + [F9] eller med [Ctrl] + [dubbelklick]. 

Notera att man i GXIEC aldrig behöver tänka på att skriva in FEND- och END- instruktioner. 

Detta sker automatiskt vid kompilering. 

Det finns olika programmeringsspråk (editorer) med vilka man kan skapa applikationsprogram. 

Bodyn innehåller PLC-programmets programkod. 

1. Kontrollera att headern och bodyn visas i POU_Pool, expandera trädet om det 

är nödvändigt 

2. Dubbelklicka på Bodyn i projektträdet och ett programmeringsfönster öppnas. 

3. Nu kan du börja skriva PLC-programmet. 

Observera! 

Man kan öka programmeringsytan med muspekaren genom att dra pekaren nedåt enligt 

ovan. 

I menyn Extras/Options/Graphic/Predefined Network Height when inserting kan du 

också ställa in grundinställningen för nätverkets höjd. 


Editorer 

4. Spara ändringar genom att välja Save i menyn Object. 

Man kan använda Context-menyn i grafiska editorer, för att enklare välja olika typer 

av objekt. Context öppnas genom att högerklicka med muspekaren i ett nätverk 

eller med snabbvalet [F2]. 

Contextmenyn i Ladder 


Editorer 

4.1 Reläschema (LD) 

Detta är en grafisk editor, dvs programmet byggs upp av grafiska symboler. Symbolerna 

kan placeras fritt, flyttas och kopieras mellan olika nätverk (networks). Det är 

möjligt att kombinera reläsymboler och block i samma nätverk. 

Används programmeringsläget Guided Editing placeras symbolerna efter ett fast 

mönster, liknande det i programmeringsverktyget GX Developer. 

Nedan beskrivs hur man programmerar utan fast laddereditor mode (Guided Editor 

mode), detta beskrivs i kapitel 4.2. 

1. Dubbelklicka på en body med ladderprogrammet (LD). 

2. Klicka på kontaktikonen på verktygsmenyn eller snabbval[1]. 

3. Flytta muspekaren till önskad plats på arbetsytan och klicka på vänster musknapp 

för att placera kontakten. 

4. Klicka på utgångsspolens ikon eller snabbval [7] och placera den på högra delen 

på arbetsytan. 

5. Klicka på interconnect/linjeverktyget på verktygsmenyn och håll vänster musknapp 

intryckt och förbind utgången med ingången. 

Observera! 

Relälogiken kopplas alltid till 24 V linan (power rail) i vänsterkanten av nätverk. 


Editorer 

Network 

Det mörka fältet längst till vänster kallas Network (nätverk). Det indikerar en komplett 

krets. I ett nätverk bör endast en komplett krets finnas! I annat fall genereras en 

varning vid kompileringen. 

Då en kontakt eller spole placerats på en linje får man med [F2] upp de benämningar 

som skrivits in i Headern. Genom att hålla [Ctrl] nertryckt och dubbelklicka på en 

kontakt inverteras signalen. Om man dubbelklickar på en spole får man upp ett fönster 

Signal Configuration där man kan välja Normal, Negation, Set eller Reset. 

Vid programmering i IEC-ladder finns det även möjlighet att placera in funktionsblock. 

Med dessa symboler knyter man variabler till in- och utgångar på funktionsblock. 

Håll nere [Ctrl]-tangenten så kan flera objekt placeras ut på en gång. 

Kommentarer kan placeras på godtycklig plats i arbetsarean. Välj denna symbol och 

“dra ut” ut en box för att skriva in kommentaren. Radbrytning i boxen görs genom 

att trycka [Ctrl] + [Enter]. 

Exempel på ett timerfunktionsblock i laddereditorn 

Observera! 

När objekt som kontakter, spolar och variabelanslutningar skall placeras på arbetsytan, 

kan [Ctrl] hållas nere för att placera ut flera objekt utan att behöva gå till verktygsraden 

för att hämta nya. 


Ersätt funktioner och funktionsblock i LD-editorn 

Fr o m GXIEC 6.00 kan en funktion eller ett funktionsblock enkelt ersättas av ett 

annat. Markera det funktionsblock eller den funktion som skall bytas ut och välj ett 

annat från dialogrutan (F2) eller contextmenyn (högerklick). 

Det går även att använda funktionen Edit/Replace. Skriv in namnet på det block som 

skall ersättas och namnet på det nya blocket, välj Replace för att byta ut ett specifikt 

block, eller Replace All för att byta alla. 

Om det nya blocket är större än det ersatta görs automatiskt plats i programmet. 

Överflödiga variabler ligger kvar i nätverket och måste raderas innan kompilering. 

4.1.1 Programexempel - LD 

Editorer 

Exempel på reläschema 


Editorer 

4.2 Reläschema (LD) - Guided Editor 

Detta är en grafisk editor dvs programmet byggs upp av grafiska symboler. Symbolerna 

placeras automatiskt i ett rutnät. Med Guided Editor kan man enkelt programmera 

med tangentbordskommando och på så sätt minska musanvändandet. 

Guided Editor mode aktiveras i contextmenyn (högerklick eller [F2]) eller via verktygsknappsen, 

snabbval [Ctrl] + [G]. 

Programmering sker med tangentkommandon, enligt nedanstående tabell. 

Snabbtangent 

Funktion 

1 Seriekontakt 

2 Inverterad seriekontakt 

3 Parallellkontakt 

4 Inverterad parallellkontakt 

5 Vertikal förbindelselinje 

6 Horisontell förbindelselinje 

7 Utgångsspole 


Editorer 

Snabbtangent 

Funktion 

8 Funktion eller funktionsblock 

9 Ingångsvariabel 

0 Utgångsvariabel 

Programmeringssymbolerna läggs i ett fast rutnät och förbinds till varandra automatiskt. 

Symbolerna kan flyttas i efterhand efter önskemål. 

Observera! 

Rutnätet syns bara om funktionen Grid är aktiverad, via menyn View/Grid 


Editorer 

I menyn Extras/Options/LD-Guided Mode ställer man in efter hur många kretsar 

programmet skall radbryta, om Guided mode skall vara standard editeringsmode 

samt aktivera snabbknappsupprepning (Hotkey Repeater). 

I menyn Extras/Options/LD-Variable name anges inställningar för hur variabelnamn 

skall presenteras i Ladder-editorn. 

För ytterligare information hänvisas till kapitel 7 i den engelska referensmanualen 



Editorer 

4.3 Funktionsblocksdiagram (FBD) 

Detta är en fri grafisk editor dvs block kan fritt placeras, flyttas och kopieras mellan 

olika nätverk. 

Network 

Det mörka fältet längst till vänster indikerar det som kallas Network (nätverk). Det 

indikerar en komplett krets. I ett nätverk bör endast en krets finnas! I annat fall genereras 

en varning vid kompilering. 

Med knappen för funktionsblock får man upp en lista med valbara objekt. Dessa är 

antingen egna block, IEC-standard block eller block med MELSEC-instruktioner. 

Ändelsen på blocknamnen talar också om vilken 

typ de är av: 

_E: IEC-instruktioner med enable-ingång 

_M: MELSEC-specifika instruktioner 

_MD: Utökade MELSEC-instruktioner 


Editorer 

Med dessa symboler knyter man variabler till in- och utgångar på funktionsblock. 

När man dubbelklickar inuti blocket på en in- eller utgång, kan man invertera funktionen. 

Kommentarer kan placeras på godtycklig plats i arbetsarean. Välj denna symbol och 

“dra ut” ut en box för att skriva in kommentaren. 

Om en insignal skall läggas till eller plockas bort på t ex ett AND-block, så görs detta 

genom att markera blocket och dra ut nedankanten på blocket (dubbel pil) till önskad 

storlek. 

Vissa funktionsblock har längst upp en ingång märkt EN (Enable). Detta block exekveras 

endast om signalen EN är ettställd. Då EN är ettställd är utgången ENO (Enable 

Out) ettställd. Den senare kan t ex användas som signal till eventuellt 

efterföljande blocks EN-ingång. 

Observera! 

När objekt som variabelanslutningar skall placeras på arbetsytan, kan [Ctrl] hållas 

nere för att placera ut flera objekt utan att behöva gå till verktygsraden för att hämta 

nya. 

Ersätt funktioner och funktionsblock i FBD-editorn 

Fr o m GXIEC 6.00 kan en funktion eller ett funktionsblock enkelt ersättas av ett 

annat. Markera det funktionsblock eller den funktion som skall bytas ut och välj ett 

annat från dialogrutan [F2] eller contextmenyn (högerklick). 

Det går även att använda funktionen Edit/Replace. Skriv in namnet på det block som 

skall ersättas och namnet på det nya blocket, välj Replace för att byta ut ett specifikt 

block, eller Replace All för att byta alla. 

Om det nya blocket är större än det ersatta görs automatiskt plats i programmet. 

Överflödiga variabler ligger kvar i nätverket och måste raderas innan kompilering. 


Editorer 

4.3.1 Programexempel - FBD 

Exempel på IEC-funktionsblocksdiagram under monitorering 


Editorer 

4.4 Sekvensdiagram (SFC) 

Detta är en fast grafisk editor, dvs strukturen följer ett fast mönster. 

Varje sekvenssteg i programmet skall tilldelas ett namn som ej behöver 

definieras i den lokala variabellistan (i Headern). 

Till varje steg kan man knyta en eller flera händelser som består av 

antingen en variabel (BOOL) eller ett PLC-program (Action). 

Använder man en boolesk variabel, t ex Y0 eller dess benämning, 

kommer den att vara ettställd så länge steget är aktivt. PLC-programmet 

kan skrivas i valfri editor, dock ej SFC. 

Mellan två steg finns ett övergångsvillkor. Övergångsvillkoret kan vara en variabel 

eller ett PLC-program. För att komma till nästa steg skall detta övergångsvillkor uppfyllas. 

En utgång med den unika benämningen TRAN (fördefinierad) eller med samma 

namn som på övergångsprogrammet skall aktiveras om PLC-program används som 

övergångsvillkor. 

Strukturen på programmet ritas upp genom att klicka på symbolerna för steg och 

övergång. Tänk på att GXIEC skjuter in nya element före aktuell markörposition. 


Editorer 

När strukturen är klar börjar man lägga in kod i stegen och övergångarna. 

Tryck på denna knapp för att editera det markerade steget eller övergångsvillkoret 

(Alt. gå ur editering). Man kan också använda [Enter] eller bara dubbelklicka på steg 

eller övergång vilket brukar vara enklare. 

När stegets händelse öppnas visas detta i ett fönster som kallas Action Association. 

Under ett steg kan både I/O-adresser aktiveras och PLC-program (Action) startas 

som händelser för steget. Samma Action-program kan användas som händelse under 

flera steg. 

Då man trycker på [F2] i detta fönster eller på denna knappen öppnas en lista på de 

variabler som är definierade i den lokala benämningslistan samt de actionprogram 

vilka blivit skapade med verktygsknappen Act. 

För att skapa nya actions, markera rätt POU i navigatorn och tryck på Act. Skriv önskat 

namn på PLC-programmet i dialogen New Action och därefter OK. 

Man öppnar ett actionprogram enklast i navigatorn genom att dubbelklicka på actionnamnet, 

alternativt i stegets Action Associationlista, markera namnet och använd 

knappen härintill, eller högerklicka med muspekaren när steget är markerat och välj 

Enhanced Display/Open action/transition. 

Med denna knapp kan får man upp en ruta i vilken man kan skriva in kommentartext 

i sekvenssteget. För att se inskriven kommentartext måste inställningen View/Extended 

Information vara aktiv. 

Varje steg och övergång måste ha ett unikt namn. För editering markera steg eller 

övergång med ett klick, klicka därefter ytterligare en gång. 

Observera! 

För A-serien skapar GXIEC en mikrodatorkod som läggs i en speciell area i PLC-systemet. 

Reservera minst 4 Kbyte Main Micro-datorkod under PLC-parametrarna. Upp till 

30Kbyte mikrodatorkod kan skapas. 

Observera! 

Inställningen på View/Extended Information påverkar också utseendet på SFC-sekvensen. 

Är funktionen aktiv visas stegen med kommentartext och övergångar visas med 

namnet utan radbrytning. 

Även projektnavigatorns utseende påverkas av denna inställning 


Editorer 

Inställningar för SFC 

Autoscroll, letar upp aktivt steg vid monitorering 

Övergångsvillkoren kan också skrivas i Strukturerad Text (ST) som en Transition 

Condition, detta väljs under Tools/Edit Transition Condition, eller genom att 

trycka på denna knappen då Transition Condition är valt som standard övergångsvillkor 

(se nedan). 

Transition Condition uttryck följer IEC 61131-3 ST, vilken också kan monitoreras. 

Alla typer av ST-uttryck som resulterar i ett binärvärde (Sant eller Falskt) kan användas. 


I menyn Extras/Options/Transition Condition kan man välja vilken typ av övergång 

som användas som förval. 

Editorer 

Välj en Transition Condition eller en Standard Body 

När man monitorerar Transition Condition delar uttrycken upp sig i flera booleska 

delar som monitoreras var för sig. 

Uppdelningen görs av de booleska uttrycken utom för NOT (se följande tabell). När 

en boolesk operand ingår i ett uttryck delar uttrycket upp sig i två delar, dels till vänster 

och dels till höger om operanden. Paranteser hanteras i enlighet med aritmetiska 

lagarna. 

Booleska operanden NOT kommer att hanteras på särskilt sätt. Alla delar kommer 

att sökas för jämförelseoperander. Om en jämförelseoperand hittas kommer jämförelsen 

att beräknas till ett booleskt värde som monitoreras. 


Editorer 

Syntax för Transition Condition 

Prioritets 

-nivå 

Operation 

Operandsymbol 

Kommentar 

Vid 

monitorering 

1 Paranteser ( ) Hanteras 

2 Funktionsanrop FUN( ) Ignoreras 

3 Exponent * * Ignoreras 

4 Negation 

Complement 

- 

NOT 

Minus 

Ignoreras 

Hanteras 

5 Multiplikation 

Division 

Modulo 

* 

/ 

MOD 

Rest från heltalsdivision 

Ignoreras 

Ignoreras 

Ignoreras 

6 Addition 

Subtraktion 

+ 

- 

Binärt minus 

Ignoreras 

Ignoreras 

7 Jämförelse , = 

Beräknas 

8 Lika med 

Olika med 

= 

< > 

Beräknas 

Beräknas 

9 Logisk AND AND, & Separator 

10 Logisk Exclusive OR XOR Separator 

11 Logisk OR OR Separator 


Editorer 

4.4.1 Programexempel - SFC 

Exempel på IEC Sekvensdiagram 


Editorer 

4.4.2 Sekvenskontroll i MELSEC Q och QnA 

Kontrollblock i SFC editorn 

För QnA(S)- och Q-serierna finns kontrollblock vilket gör det möjligt att initiera, 

starta, stoppa och pausa sekvenssteg separat för varje sekvensprogram. 

Funktionerna är SFC_STOP, SFC_PAUSE, SFC_START och SFC_CTRL samt indikeringsblocken 

SFC_PAUSED och SFC_STOPPED. 

SFC_PAUSE 

Om ingången EN är ettställd kommer den programdel vars namn angetts vid 

SFC_name att pausa. Programdelens namn skrivs inom citationstecken “ ”. 

Om ingångsparametern OUT_mode är ettställd, kommer utgångarna i sekvensen att 

bibehålla sin status. 

Om ingångsparametern OUT_mode är nollställd stängs utgångarna av. 

Detta sker genom att OUT_mode påverkar specialminnescell SM325 som hanteras 

när SFC_PAUSE är aktiv, dvs SM325:s status bestämmer hur utgångarna skall hanteras 

vid paus. 

För att undvika påverkan av andra SFC_PAUSE funktioner med annan OUT_mode 

inställning använder blocket en Pause-is-Currently-Executed-Flag för att under ett 

programvarv pausa alla programdelar med samma OUT_mode inställning. Vid nästa 

programvarv kommer andra programdelar av motsatta OUT_mode inställning att 

påverkas. Använd därför inte pulsoperander till EN och OUT_mode för blocket 

SFC_PAUSE. 

SFC_PAUSED 

Status för en given programdel är tilldelad utgångsparametern Paused. 

Om programdelen är pausad, är utgångsparametern Paused ettställd. Om programdelen 

inte är pausad, är utgångsparametern Paused nollställd. 


Editorer 

SFC_START 

Med funktionen SFC_START startas en pausad eller en stoppad programdel. 

Step_name används inte för pausad programdel, den fortsätter alltid där den pausades. 

Om ett stegnamn anges på ingång Step_name, startar programdelen på angivet steg. 

Om flera steg skall aktiveras, används flera SFC_START funktioner. 

Anges inget stegnamn mellan citationstecknen “ ” kommer en pausad programdel att 

fortsätta i samma steg, medan en stoppad programdel börjar om i startsteget. 

Observera! 

SFC_START bör alltid ligga före SFC_STOP i programmet 

SFC_START och SFC_STOP skall inte exekveras samma programvarv. 

SFC_STOP 

Med funktionen SFC_STOP stoppas den angivna programdelen. Alla stegen återställs 

och utgångarna nollställs. SFC_STOP påverkar utgångar som används med instruktionen 

OUT genom att exekvera dessa när programdelen stoppats. 


Editorer 

SFC_STOPPED 

Med funktionen SFC_STOPPED, för en given programdel tilldelas status för utgångsparametern 

Stopped. Utgångsparametern Stopped är ettställd när programdelen 

är stoppad. Utgångsparametern Stopped är nollställd när programdelen 

exekverar. 

SFC_CTRL 

Funktionen SFC_CTRL aktiveras via EN ingången. 

Är EN ettställd, kan programdelen påverkas av SFC_CTRL-funktionen. 

Är EN nollställd påverkas inte programdelen. 

Så länge SFC_ON är ettställd exekveras den angivna programdelen. 

Om SFC_ON är nollställd pausar programdelen. 

Status på utgångarna aktiverade i programdelen beror på ingångsparametern 

OUT_mode vid steget som exekverats när programdelen kommer att pausas. Om ingångsparametern 

OUT_mode är ettställd kommer utgångarna i sekvensen att behålla 

sin status. Om ingångsparametern OUT_mode är nollställd stängs utgångarna av. 

Om SFC_INI är ettställd kommer den angivna programdelen att stoppas. Alla stegen 

kommer att återställas och alla utgångarna nollställas vid exekveringen av steget när 

programdelen stoppas. SFC_INI skall vara aktiv minst 2 programvarv. 

När SFC_INI är nollställd igen och SFC_ON är ettställd, startar programdelen med 

första steget. 

Om både SFC_ON och SFC_INI är aktiva, pausar programdelen och återgår till första 

steget. 

SFC_CTRL kan användas inom en programdel som redan kontrolleras av 

SFC_CTRL. I detta fall exekveras endast SFC_CTRL när aktivt sekvenssteg innehåller 

en action som innefattar SFC_CTRL. När programdelen pausas eller återställs 

måste SFC_CTRL startas utanför programdelen. 


4.4.3 Sekvenskontroll i MELSEC FX 

Emergency off 

Med FX finns möjlighet att avbryta sekvensen vid exempelvis ett nödstopp genom 

att aktivera en global variabel med den exakta kommentaren !RESET!. Flaggan skall 

finnas deklarerad i GVL-listan och inkopierad i den lokala headern för den sekvens 

som skall återställas. 

Editorer 

Class Identifier Type Inital Comment 

VAR_EXTERNAL EMERGENCY_OFF BOOL FALSE !RESET! 

Då flaggan aktiveras, från någon annan POU eller extern enhet som t ex en operatörsterminal, 

kommer alla stegflaggor i sekvensen att återställas och därefter sätts 

startsteget aktivt. På detta sätt kan man återställa en eller flera sekvenser med samma 

flagga. 

Utan hjälp av reset-flagga kommer FX-systemet att efter en normal STOP/RUN 

aktivera initieringssteget samt det sist aktiverade steget. Lägg in reset vid First Scan 

(M8002) för att undvika dessa problem. 

4.4.4 Sekvenskontroll i MELSEC A 

Det går normalt ej att med automatik avbryta en sekvens vid t ex ett nödstopp. Men 

viss möjlighet finns att kontrollera med specialminnescellerna M9101 och M9102. 

AnN/AnS 

Övergångsvillkor, s k Transitions, bör skrivas i MELSEC instruktionslista. Kompilatorn 

kan vid användandet av andra editorer generera dubbla OUT-instruktioner vid 

komplexa uttryck. 

Då kommer inte denna övergång att fungera alls! 

A-system 

För A-systemen skapas ett mikrodatorprogram (min. 4kbyte). 

Man kan styra med en specialminnescell om sekvensen skall starta om i startsteget 

vid t ex spänningsavbrott (M9102=OFF) eller om den skall starta om i det senast aktiva 

sekvenssteget (M9102=ON). 

För sekvenser skrivna i SFC-editorn för A-systemen gäller att man bara kan återställa 

samtliga sekvenser genom att använda denna metod. Om man vill återställa sekvenser 

individuellt så kan man skapa ett ELLER-villkor i övergångsvillkoren som gör att 

man “trillar” igenom alla sekvenser och hamnar i startsteget. 


Editorer 

För MM+ v2.3x och senare samt för GXIEC, styrs återställningen av en parameter 

“GenerateSfcStartupCode” vilken skall finnas med i initieringsfilen mmp600.ini (se 

Windows katalogen). 

[SFC] 

GenerateSfcStartupCode=TRUE 

Vid TRUE lägger GXIEC själv in koden LD M9039, OUT M9101 i programmet. 

Vid återställning av sekvens genom M9101 kontrolleras också om initieringssteget eller 

tidigare aktivt steg skall aktiveras beroende på minnescell M9102 status. Om parametern 

saknas i mmp600.ini kommer GXIEC ändå automatiskt att lägga till 

koden LD M9039, OUT M9101 vid kompilering. 

Vill man själv ha möjlighet att kontrollera när återställning skall göras genom att aktivera 

M9101 måste GenerateSfcStartupCode=TRUE 

ändras till GenerateSfcStartupCode=FALSE. 

Observera! 

För sekvenser skrivna i SFC-editorn gäller att man bara kan återställa samtliga sekvenser 

genom att använda denna metod. Om man vill återställa en sekvens individuellt så 

måste man skapa ELLER-villkor i övergångsvillkoren och tvinga sekvensen till t ex 

startsteget. 

4.4.5 Sekvenskontroll i MELSEC Q 

När SFC programmet startar, får specialminnescell SM321 status aktiv (1=SFC program 

start). Sekvensprogrammet ställer sig också i initieringssteget. 

Om programmet stannar i ett visst steg kan man göra reset på sekvenserna med hjälp 

av att återställa SM321 (0=SFC program stop) och därefter aktivera den igen. SFCprogrammet 

kommer att gå till initieringssteget och börja om från början. 


Editorer 

4.5 Strukturerad text (ST) 

ST-editorn är en texteditor, dvs man kan skriva programmet i en Windowseditor eller 

MS Word och sedan kopiera in programmet via Windows klippbord och tvärtom. 

ST liknar programmeringsspråken för PC (t ex PASCAL) och stödjer matematiska 

funktioner och programslingor på ett effektivt sätt. 

ST följer IEC 61131-3 standard. 

ST är tillgängligt fr o m MELSEC MEDOC plus 2.50 och GX IEC Developer 4.00. 

Network 

I ST-editorn kan man bara ha ett nätverk per programdel (POU). 

Instruktioner 

Ett uttryck i ST är sammansatt av instruktioner och operander, tillgängliga instruktioner 

är samlade i tabellen nedan i prioriteringsordning. 

Observera! 

Med hjälp av [Shift] + [F2] får man upp en lista på tillgängliga operatorer, funktioner 

och funktionsblock. 

[Ctrl] + [F1] ger information om syntax för FUN-/FB-anrop 


Editorer 

Färgkodat PLC-program 

Under programmering färgkodas vissa ord i PLC-programmet. Nyckelord, operander, 

konstanter och variabler ges individuella färger så att de enkelt kan hittas i koden. 

Färgerna kan justeras under menyn View/Colors. 

Nyckelord AND, BY, CASE, DO, ELSE, ELSIF, END_CASE, END_FOR, END_IF, 

END_REPEAT, END_WHILE, EXIT, FALSE, FOR, IF, MOD, NOT, OF, OR, 

REPEAT, RETURN, THEN, TO, TRUE, UNTIL, WHILE, XOR 

Operander -, &, *, **, /, +, =, ; 

Kommentarer (*kommentarer*) 

Konstanter Decimala konstanter (400000(IEC), K400000 (MELSEC)) 

Hexadecimala konstanter (16#FFFF (IEC), HFFFF (MELSEC)) 

Oktala konstanter (8#0745 (IEC)) 

Binära konstanter (2#01010101 (IEC)) 

Flyttalskonstanter (REAL) (1.2E-10 (IEC)) 

Tidskonstanter (TIME) (T#3h10s3ms (IEC)) 

Strängkonstanter (‘abc’ (IEC), “abc” (MELSEC)) 

Variabler Alla variabler som deklarerats i programdelens header. 

Automatiskt indrag 

När man trycker Enter i ST-editorn läggs ett tabstopp till automatiskt om det fanns 

ett tabstopp på raden innan. 

Antalet tabstopp ökar med ett automatiskt vid instruktioner vars struktur förväntar 

detta, t ex efter FOR-instruktionen. Antalet tabstopp minskar med ett automatiskt 

vid instruktioner vars struktur förväntar detta, t ex efter END_FOR-instruktionen. 

Funktionen kan stängas av i menyn Extras/Options/ST Editor och valet Auto 

indentation. 

Automatiskt benämningsförslag 

GXIEC jämför automatiskt inmatade variabelnamn mot innehållet i programdelens 

header och föreslår benämningar som överensstämmer. Jämförelsen tar ej hänsyn till 

stora och små bokstäver. 

Om det bara finns en benämning som passar väljs den automatiskt in i programmet. 

I annat fall kommer en vallista upp där programmeraren kan välja önskad benämning. 

Funktionen kan stängas av i menyn Extras/Options/ST Editor, och valet Identifier 

proposal. 


Delat fönster i monitoreringsläge 

Med funktionen Online/Start Monitoring/Split Window delas programmeringsfönstret 

vertikalt. Till vänster visas programkoden, och till höger visas status på benämningarna, 

rad för rad. Det är möjligt att dela fönstret även horisontellt. Placera 

musmarkören i underkanten av fönstret där den byter utseende till en vertikal dubbelpil. 

Tryck ner vänster musknapp och drag upp till önskad storlek. 

Editorer 

I fönsterdelen till vänster monitoreras booleska variabler. I fönsterdelen till höger monitoreras 

analoga variabler (t ex INT, REAL) 

Observera! 

Aktivera gärna Tooltip-fuktionen som visar valbar variabelinformation från GVL-listan 

samt monitorerat värde på utpekad variabel. 


Editorer 

Operatorerna i rangordning 

Instruktion Operator Prioritet 

Parentes () Högst 

Funktion 

Exempel: 

Funktion(variabel/variabler) 

LN(A), MAX(X,Y), etc. 

Negation - 

Invers (Komplement) NOT 

Exponent ** 

Multiplikation * 

Division / 

Rest vid division 

MOD 

Addition + 

Subtraktion - 

Jämförelser , = 

Lika med = 

Skiljt ifrån 

Booleskt OCH 

& (AND) 

Booleskt Exklusivt ELLER ^ (XOR) 

Booleskt ELLER 

+ (OR) 

Tilldelning := Lägst 


Editorer 

Nyckelord och funktionsanrop 

Instruktion Användning Exempel 

Tilldelning 

Funktioner 

Funktionsblocksanrop och 

användande av Funktioner 

Return 

IF 

CASE 

FOR 

För att tilldela variabler 

ett värde 

För att använda funktioner 

med eller utan 

EN/ENO 

För att anropa funktionsblock 

(Funktionsblocket 

deklareras i 

headern) 

För att hoppa ur funktion, 

funktionsblock 

eller program 

För att utföra en uppgift 

om ett booleskt 

uttryck är uppfyllt 

För att utföra olika 

uppgifter beroende på 

värdet hos en heltalsvariabel 


ett förutbestämt 

antal gånger 

A := B; 

CV := CV+1; 

C := sin(X); 

D2 := BOOL_TO_INT(X1); 

BOOL_TO_INT_E(TRUE, X2, D3) 

COUNT(CU:=X1, RESET:=X2, 

PV:=K5); 

Y11:=COUNT.Q; 

RETURN; 

IF (X1 = TRUE) THEN 

Y11 := TRUE; 

ELSE 

Y11 := FALSE; 

END_IF; 

CASE HASTIGHET OF 

1: GAS := 25; 

2: GAS := 50; 

3: GAS := 75; 

4: GAS := 100; 

ELSE 

GAS := 0; 

END_CASE; 

FOR I := 1 TO 100 DO 

IF KOLL[I] = 0 THEN 

STATUS := FALSE; 

ELSE 

STATUS := TRUE; 

END_IF; 

END_FOR; 

-------------------- 

FOR I:=1 TO 10 BY 2 D0 

(BY n) används för att ange 

högre stegräkning än 1. 


Editorer 

WHILE 

REPEAT 

Instruktion Användning Exempel 


tills ett villkor är 

uppfyllt 

Möjlighet att slingan ej 

genomlöps 


tills ett villkor är 

uppfyllt 

Slingan genomlöps 

minst en gång 

EXIT För att hoppa ur loopar EXIT; 

J := 1; 

WHILE J

Funktionsblock 

Vid användning av funktionsblock deklareras instansnamnet för blocket först i headern 

(för en lokal instans) eller i globala variabellistan (för en global instans). 

Editorer 

Variabeln används sedan vid anrop av blocket i programkoden, t ex: 

CanAreaAndVolume(Height := CanHeight, Radius := CanRadius); 

Aktivering med utgång från blocket gör genom tilldelning t ex 

CanArea := CanAreaAndVolume.Area; 

CanVolume := CanAreaAndVolume.Volume; 

Det går även att aktivera utgångar genom att tilldela status i funktionsblocksanropet 

på följande sätt. 

Detta sätt att tilldela utgångsstatus överensstämmer inte med IEC-standarden, och 

för att inte erhålla ett felmeddelande vid kompilering måste användaren kryssa för Allow 

VAR_OUTPUT in call of FB (IL and ST) under menyn Extras/Options/Compiler. 


Editorer 

Radkommentarer 

Radkommentarer i ST skrivs som (*egen kommentar*). Man kan kommentera över 

flera rader och även kommentera bort programkod som exemplet nedan visar. 

Upprepningssatser 

FOR- WHILE- och REPEAT-satser är upprepningssatser, FOR-satsen används när 

man i förväg vet hur många gånger funktionen skall upprepas. Annars används 

WHILE- och REPEAT-satserna. 

Notera, dessa instruktioner kan drastiskt påverka den totala cykeltiden i programmet 

(scan time) och får inte överstiga PLC-systemets maximala scantid (dvs Watchdogtiden). 

Kontrollera att PLC-programmet inte hamnar i en oändlig loop. 


Urvalssatser 

IF- och CASE-satser används när man vill att ett villkor skall styra utförandet av en 

funktion. IF-satsen styrs av ett booleskt uttryck, medan CASE-satsen styrs av värdet 

hos en integervariabel. Se exempel nedan. 

Editorer 


Editorer 

EXIT 

EXIT-funktionen används för att avbryta upprepningar innan avslutningsvillkoret är 

uppfyllt. I följande exempel ökar WORDs pekare till ascii-texten KEY hittas. Då avbryts 

slingan. 

4.5.1 Programexempel - ST 

Exempel på IEC Strukturerad text 

Observera! 

Läs mer om ST-editorn i onlinehjälpen för GXIEC. 


Editorer 

4.6 Instruktionslista (IL) 

Detta är en texteditor, dvs man kan t ex skriva programmet i en Windows-editor eller 

MS Word och sedan kopiera in programmet via Windows klippbord och tvärtom. 

Network 

Det mörka fältet längst till vänster indikerar det som kallas ett Network (nätverk). I 

denna editor kan hela programmet skrivas i ett nätverk. Ett nytt nätverk krävs endast 

vid t ex ett hopp i programmet. 

Label 

Ett nätverk kan förses med en Label som man sedan refererar till vid hopp i programmet. 

Dubbelklicka på ett nätverk och skriv in labelnamnet. Det får maximalt vara sju 

tecken och skall avslutas med kolon. 

MELSEC Network 

Var som helst kan ett MELSEC Network läggas in i programmet för att lösa t ex problem 

med indexering eller något liknande. 

Välj menyn Edit/New Network/MELSEC before. 

1:a Kolumnen 

Här skriver man instruktionen som skall utföras. Med [F2] får man upp en lista med 

tillåtna instruktioner. 


Editorer 

2:a Kolumnen 

I denna kolumn fyller man i operanden (I/O-adressen). Med [F2] får man upp en 

lista på aktuella benämningar. 

3:e Kolumnen 

I programmet kan kommentarer skrivas in, antingen i den tredje kolumnen eller på 

en ny rad. De skall börja med (* och sluta med *). 

Använd [Tab]-tangenten för att hoppa mellan kolumnerna. 

Observera! 

Instruktioner skrivna i IEC IL respektive MELSEC IL skiljer vad det gäller operandernas 

ordning dvs syntax. Se bild nedan. 

Skriv in namnet på funktionen eller funktionsblocket och tryck snabbval [Ctrl] + [F1] då 

får man hjälp med syntaxen på operanderna (endast i IEC IL). Se bild nedan. 


Editorer 

4.6.1 Programexempel - IL 

Ett exempel med både MELSEC och IEC instruktionslista 


Editorer 

4.7 MELSEC-instruktionslista (MELSEC_IL) 

Detta är en texteditor, dvs man kan t ex skriva programmet i en Windows-editor eller 

MS Word och sedan kopiera in programmet via Windows klippbord. 

Observera! 

Endast MELSEC-instruktioner är tillåtna i denna editor. 

Network 

Fältet till vänster, markerat med MELSEC, indikerar det som kallas Network (nätverk). 

I denna editor kan hela programmet skrivas i ett nätverk. Ett nytt nätverk krävs 

endast för subprogram eller vid hopp i programmet. 

Label 

Ett nätverk kan förses med en Label som man sedan refererar till vid hopp i programmet. 

Dubbelklicka på ett nätverk och skriv in Labelnamnet. Det får maximalt vara 

sju tecken och skall avslutas med kolon. 

Editorn 

Editorn är nästan identisk med editorn i GX Developer. Det som främst skiljer dem 

åt är att i GXIEC visas inga stegnummer i vänsterkanten av programmet. Med [F2] 

tangenten får man upp tillåtna instruktioner. 


Editorer 

4.7.1 Programexempel - MELSEC IL 

Ett exempel på MELSEC IL editorn 


Editorer 


5 Funktioner och funktionsblock 

Funktioner och funktionsblock 

Genom att använda funktioner och funktionsblock förenklas programmeringen och 

det blir enklare att få ett strukturerat och lättförståeligt PLC-program. 

Dela in programdelen i olika avsnitt med hjälp av funktioner och funktionsblock, det 

blir lättare att underhålla och förenklar återanvändandet av programkoden. 

5.1 IEC-instruktioner 

Genom att i första hand använda IEC-instruktioner skapas PLC-program som följer 

IEC 61131-standarden. Det går också lätt att flytta program mellan PLC-system. Ett 

program skrivet för MELSEC FX kan enkelt göras om och laddas ner i en 

MELSEC Q. 

IEC-instruktioner väljs via dialogrutan nedan. Markera Operators, Functions eller 

Function Blocks under Operator Type samt Standard_Lib i Libraries. 

IEC-instruktioner använder samma funktion eller funktionsblock oberoende av vilken 

typ operanderna är av. 

Exempel: En 16/32-bits eller flyttalsaddition använder samma ADD-block. 

16-bitarsaddition 32-bitarsaddition Flyttalsaddition 



IEC-räknare och tidskretsar, exempelvis 

– CTU/CTD/CTUD Upp/nerräknare 

– TP/TON/TOF Puls/till- och frånslagsfördröjda timers 

Exempel 

TON är en IEC-timer för tillslagsfördröjning: 

– M17 ettställs när X0 har varit ettställd i 43 min och 5,2 sek, och nollställs när X0 

nollställs. 

Förklaring 

Blocket belägger automatiskt en ledig timeradress. Kodningen av blocket skapar en 

subrutin och tar därför en pekaradress i anspråk. 

Variabel Typ Funktion 

TIM_7 TON Timerns instansnamn, deklareras som variabel 

i headern. 

IN BOOL Startar timern 

PT TIME Förvalsvärde 

Q BOOL Utgång. Ettställs när ET = PT 

ET TIME Visar löpt tid. TO7 är en variabel av typen 

time 


5.2 MELSEC-instruktioner 


För vissa funktioner måste MELSEC-instruktioner användas, t ex finns ingen IECinstruktion 

för att läsa information ur en funktionsmodul. 

MELSEC-instruktioner väljs via dialogrutan nedan. Markera Functions eller Function 

Blocks under Operator Types samt Manufacturer_Lib i Libraries. 

Funktionsmodulsinstruktioner 

– FROM_M - läs data från funktionsmodul (alla MELSEC PLC-typer) 

– TO_M - skriv data till funktionsmodul (alla MELSEC PLC-typer) 

Exempel 

FROM_M läser 2 register ur en funktionsmodul på adressplats 2 (16#2), buffertminne 

9 och 10. Värdena skickas direkt in i funktionsmodulen på adressplats 4 (16#4) 

buffertminne 1 och 2. 



5.3 Räknare 

5.3.1 Funktion och användningsområde 

Det finns ett antal funktionsblock och funktioner i GXIEC för räknare. Här nedan 

beskrivs de räknare som finns tillgängliga och hur de används. 

Följande funktionsblock finns för räknare 

Funktionsblock Typ Kommentar 

COUNTER_FB_M 

Uppräknare 

CTD Nedräknare IEC-räknare, skapar subrutin 

CTD_E Nedräknare IEC-räknare, skapar subrutin 

CTU Uppräknare IEC-räknare, skapar subrutin 

CTU_E Uppräknare IEC-räknare, skapar subrutin 

CTUD Upp-/ Nedräknare IEC-räknare, skapar subrutin 

CTUD_E Upp-/Nedräknare IEC-räknare, skapar subrutin 

Blocknamn som slutar på _E har en separat enable ingång. Enable måste vara aktiv 

för att ingångar till blocket ska läsas av. 

Följande funktioner finns för räknare 

Funktion Typ Kommentar 

COUNTER_M Uppräknare Du väljer räknaradress själv, 16 bitars 

räknare. 

COUNTER32_M 

Upp-/Nedräknare 

Endast FX-familjen 32 bitars räknare, du 

väljer räknaradress själv. 

Observera! 

I system som saknar eller har få pekare (t ex FX1N) är det lämpligt att använda räknarblock 

som inte skapar subrutiner. 



Exempel 1 

M1 ettställs när X0 har ettställts 3 gånger. Räknaren och M1 nollställs när X4 ettställs, 

genom att instansen för räknaren återställs. 

Förklaring till exempel 1 


Counter1 COUNTER_FB_M Räknarens instans, deklareras som variabel 

i headern. Blocket belägger automatiskt 

en ledig räknaradress. 

Coil BOOL Räknaringång. Räknar upp på positiv 

flank. 

Preset INT Förvalsvärde 

ValueIn INT Offset. Om man vill att räknaren ska 

börja räkna från ett högre värde än noll. 

Kan utelämnas. 

ValueOut INT Aktuellt räknarvärde. Kan utelämnas. 

Status BOOL Utgång. Ettställs när ValueOut = Preset. 

Observera! 

Instans av ett block kan jämföras med en kopia av koden bakom blocket, för mer information 

om instansnamn, se sidan 5-24. 



Exempel 2 

M2 ettställs när X1 har ettställts 3 gånger. Räknaren och M2 nollställs när X4 ettställs. 

Med denna funktion måste man själv välja adress till räknaren. 

Adresser: CNnnn = aktuellt värde, CCnnn = ingång, CSnnn = utgång 



EN BOOL Räknaringång. Räknar upp på positiv flank. 

CCoil BOOL Räknarens adress 

CValue INT Förvalsvärde 

ENO BOOL Visar status på EN 



Exempel 3 

M7 ettställs när räknarvärdet (CV) är >=3. M27 ettställs när räknarvärdet är = PV 

QD BOOL Utgång räkning nedåt, aktiv då CV


5.4 Tidskretsar 

5.4.1 Funktion och användningsområde 

Det finns ett antal funktionsblock och funktioner i GXIEC för tillslagsfördröjning, 

frånslagsfördröjning och pulser. Här nedan beskrivs de funktioner som finns tillgängliga 

och hur de används. 

5.4.2 Systemvariabler 

GXIEC använder sig av s k systemvariabler då PLC-programmet skapas (kompileras). 

Systemvariablerna är vanliga minnesceller och dataregister som reserveras av 

GXIEC. Dessa adresser får endast anropas som lokala variabler. Grundinställningen 

för systemvariabler täcker normala behov av minnesceller, dataregister, tidskretsar 

osv, men om man vill använda ackumulerande tidskretsar (retentive timer) måste 

dessa definieras. 

Exempel för inställning av ackumulerande tidskretsar i A1S CPU 

Inställning görs i två olika menyer: 

– Extras/Options/System Variables 

– Parameters/PLC i navigatorn 

1. Ange ny startadress för Retentive timer i fliken Device i PLC-parametrarna 

2. Tryck på knappen Check och kolumnerna Points och End justeras, dessutom 

kontrolleras att alla angivna värden är korrekta. 



3. Stäng dialogrutan med End. 

4. Öppna menyn för System variabler och justera inställningen för 100ms och 

Retentive timers. Avsluta med OK. 

1 

2 

3 



5.4.3 Tillslagsfördröjning 

Följande funktionsblock finns för tillslagsfördröjning: 


TIMER_10_FB_M 10 ms-timer (1) 

TIMER_100_FB_M 100 ms-timer (1) 

TIMER_CONT_FB_M 100 ms-ackumulerande 

timer (1) 

TIMER_HIGH_FB_M High Speed Timer Endast QnA/Q, justerbar tidbas 

TIMER_LOW_FB_M Low Speed Timer Endast QnA/Q, justerbar tidbas 

TON 

100 ms- (2) eller IEC-timer, skapar subrutin 

Low Speed Timer (4) 

TON_E 

100 ms- (2) eller IEC-timer, skapar subrutin 


TON_10 10 ms-timer (3) Ej QnA/Q. 

IEC-timer, skapar subrutin 

TON_10_E 10 ms-timer (3) Ej QnA/Q. 


TON_HIGH High Speed Timer (4) Endast QnA/Q, justerbar tidbas. 


TON_HIGH_E High Speed Timer (4) Endast QnA/Q, justerbar tidbas. 


Blocknamn som slutar på _E har en enable ingång. Enable måste vara aktiv för att 

blockets ingångar skall läsas av. 

1. Max förval för en 10 ms-timer är 32 767 dvs 327,67 s (5m 27s 670ms). Max förval 

för en 100 ms-timer är 32 767 dvs 3276,7 s (54m 36s 700ms). 

2. Max förval för en 100 ms-timer är 54m 36s 700ms. 

3. Max tid för en 10 ms-timer är 5m 27s 670ms. 

4. Max tid beror på inställd tidbas för timers i QnA/Q. Default är Slow=100 ms, 

Fast=10 ms. 

GXIEC ger en varning vid kompilering om förvalsvärdet överskrids. 

Observera! 

I system som saknar eller har få pekare (t ex FX1N) är det lämpligt att använda timerblock 

som inte skapar subrutiner. 



Följande funktioner för tillslagsfördröjning finns: 

Funktion Typ Kommentar 

TIMER_M 10 eller 100-ms timer Du väljer timeradress själv 

TIMER_H_M High Speed Timer Endast QnA/Q, justerbar tidbas 

TIMER_VALUE_M Laddar timer-börvärde Du väljer timeradress själv 

Endast extended timer 

TIMER_START_M Startar timer Du väljer timeradress själv 

Endast extended timer 

Exempel 1 

M11 ettställs när X0 har varit ettställd i 1 sekund, och nollställs när X0 faller. 



TIM1 TIMER_10_FB_M Timerns instans, deklareras som variabel 

i headern eller GVL. Blocket 

belägger automatiskt en ledig timeradress. 

Coil BOOL Startar timern 

Preset INT Förvalsvärde. 100 x10 ms i detta 

exempel. 

ValueIn INT Offset. Om D0 = 20 ger 20 x10 ms 

kortare fördröjning. Kan utelämnas. 

ValueOut INT Timervärde (löpt tid). Kan utelämnas. 

Status BOOL Utgång. 

Ettställs när ValueOut = Preset 

Observera! 

Instans av ett block kan jämföras med en kopia av koden bakom blocket, för mer information 

se sidan 5-24. 



Exempel 2 

M25 ettställs när X0 har varit ettställd i sammanlagt 3,5 sekunder, och nollställs när 

X1 ettställs, genom att instansen för timern återställs. 

Timerblockets variabler har samma funktion som det i exempel 1. 

Exempel 3 

M17 ettställs när X0 har varit ettställd i 43 min och 5.2 sek, och nollställs när X0 

nollställs. 



TIM7 TON Timerns instans, deklareras som variabel 

i headern eller GVL. Blocket belägger 

automatiskt en ledig timeradress. 



Q BOOL Utgång. Ettställs när ET = PT 

ET TIME Visar löpt tid. TO7 är en variabel av 

typen time 



Exempel 4 

Förvalsvärde till timer T256 läses in från D25 när X0 ettställs. Timern startar när X1 

ettställs. 

M40 ettställs efter den tid som angetts i D25, och nollställs när X1 nollställs. 

Adresser: TNnnn = aktuellt värde, TCnnn = ingång, TSnnn = utgång 

OBS! Endast med utökade tidskretsar (extended timers). 



EN BOOL Startar timern 

TCoil BOOL Adress till timern 

TValue INT Förvalsvärde 

ENO BOOL Visar status på enable 



5.4.4 Frånslagsfördröjning 

Följande funktionsblock för frånslagsfördröjning finns: 


TOF 

100 ms- (1) eller 

TOF_E 


TOF_10 10 ms-timer (2) Ej QnA/Q 

TOF_10_E 

TOF_HIGH High Speed Timer (3) Endast QnA/Q, justerbar tidbas 

TOF_HIGH_E 


ingångar till blocket ska läsas av. 

1. Max tid för en 100 ms-timer är 54m36s700ms. 

2. Max tid för en 10 ms-timer är 5m27s670ms. 


Fast=10 ms. 


Exempel 1 

M14 ettställs när X0 ettställs, och nollställs när X0 har varit nollställd i 3 min. 



TIM4 TOF_HIGH Timerns instans, deklareras som variabel i 

headern. Blocket belägger automatiskt en ledig 

timer-adress. 

IN BOOL Startar timern. 

PT TIME Förvalsvärde. 

Q BOOL Utgång. Nollställs när ET = PT. 

ET TIME Visar löpt tid. TO4 är en variabel av typen 

time. 



5.4.5 Pulstimer 

Följande funktionsblock för pulstimer finns: 


TOP 

100 ms- (1) eller 

TOP_E 


TOP_10 10 ms-timer (2) Ej QnA/Q 

TOP_10_E 

TOP_HIGH High Speed Timer (3) Endast QnA/Q, justerbar tidbas 

TOP_HIGH_E 


ingångar till blocket ska läsas av. 




Fast=10 ms. 


Exempel 1 

M21 ettställs när X0 ettställs, och nollställs efter 2 minuter. Om X0 faller fortsätter 

timern att räkna. 



TIM11 TP Timerns instans, deklareras som variabel i 

headern eller GVL. Blocket belägger automatiskt 

en ledig timer-adress. 



Q BOOL Utgång. Nollställs när ET = PT 

ET TIME Visar löpt tid. ET11 är en variabel av typen 

TIME 



5.5 Skapa egna funktionsblock 

När man skapar egna block kan de vara av typen Funktionsblock (FB) eller Funktion 

(FUN). 

Ett funktionsblock kan ha 0-253 ingångar och utgångar. Resultatet av exekveringen 

sparas i en kopia (instans) och dessa värden används vid nästa exekvering av blocket. 

Utsignalerna kan alltså variera mellan två exekveringar med samma inparametrar. 

Ett funktionsblock kan skrivas i alla IEC-editorer utom SFC 

Man skapar lämpligen ett funktionsblock genom att göra om en färdigtestad programdel. 

Ta fram inforutan för programdelen. Markera aktuell programdel i navigatorn 

och välj Information i menyn Object. 

Type 

Ändra programtypen från PRG (vanligt program) till FB (funktionsblock). 



Det totala antalet funktionsblock och funktioner begränsas av antalet pekaradresser 

i det använda PLC-systemet. 

För MELSEC Q och QnA är det 4 096 st, för MELSEC A 254 st, för 

MELSEC FX1S/FX 60 st och för MELSEC FXU/FX1N/FX2N 126 st. 

Detta kan dock kringgås genom att kryssa i rutan Macrocode. Ingen pekare skapas 

när man använder macrokodade funktionsblock. Varje block ligger som en egen kopia 

i huvudprogrammet. 

Use with EN/ENO 

Kryssa i om Enable input/output önskas i blocket. Dvs om funktionen skall exekveras 

varje programvarv, eller om den skall ha ett ingångsvillkor. 

Class 

Då man ändrar programtypen från PRG till FB så dyker det upp flera alternativ i 

Headern. 

I stället för att bara ha VAR respektive VAR_EXTERNAL att välja på, finns nu även 

VAR_INPUT, VAR_OUTPUT samt VAR_IN_OUT. 

Exempel 

Variablerna Start, Stopp och Gangtid är deklarerade som VAR_INPUT och hamnar 

på funktionsblockets vänstra sida som ingångar till blocket. Variabeln Motor är deklarerad 

som VAR_OUTPUT och hamnar på funktionsblockets högra sida som en 

utgång från blocket. Variabeln GangStopp är en lokal variabel som används internt i 

blocket. 

Ändra de I/O-adresser som skall vara in- eller utgångar på blocket. 



Identifier 

Den benämning som står i detta fält är den text som kommer att visas inuti blocket. 

Välj därför ett så beskrivande namn som möjligt. 

Variabelbenämningarna kommer att visas i den ordning de är listade i headern då 

blocket anropas i någon programeditor. 

Observera! 

Var försiktig med att sortera i headern till blocket efter funktionsblocket använts i programmet. 

Det kan innebära att anslutna in- och utgångar inte längre ger önskad funktion. 

För mer information om hur man skapar funktionsblock hänvisas till kapitel 6.7 i 

den engelska referensmanualen (reference.pdf) som installeras tillsammans med programmeringsverktyget. 


5.6 Skapa egna funktioner 


När man skapar egna block kan de vara av typen Funktionsblock (FB) eller Funktion 

(FUN). 

En funktion kan bara ha en utsignal och har inte något internt minne. Utsignalen 

blir alltså densamma mellan två exekveringar med samma inparametrar. Antalet ingångar 

kan vara 0-253 st. 

En funktion kan skrivas i alla IEC-editorer utom SFC 

Ett eget block skapas enklast genom att göra om en avtestad och fungerande programdel. 

Nedan finns ett exempel på ett program som gjorts om till en funktion. 

Observera! 

Utsignalen från en funktion skall vara namnet på programdelen (i exemplet Pt100). 



Ta fram informationsrutan för programdelen. Markera aktuell programdel i navigatorn 

och klicka på Information i menyn Object. 

Type 

Ändra programtypen från PRG (vanligt program) till FUN (funktion). En funktion 

tar bara en pekare oavsett hur många gånger den används. 

Result Type 

Här bestämmer man vilken utgångstyp denna funktion skall ha. 

Use with EN/ENO 

Kryssa i om Enable input/output önskas i blocket. Dvs om funktionen skall exekveras 

varje programvarv, eller om den skall ha ett ingångsvillkor. 



Class 

Då man ändrar programtypen från PRG till FUN så ändras alternativen i Headern. 

Variablerna kan bara vara av typen VAR, VAR_INPUT eller VAR_CONSTANT. De 

som deklareras som VAR_INPUT kommer att bli funktionens ingångar. 

Exempel 

Variablerna Start, Stopp och Gangtid är deklarerade som VAR_INPUT och hamnar 

på funktionsblockets vänstra sida som ingångar till blocket. Resultatet av funktionen 

är bestämd till att bli ett heltal (INT) 

Identifier 

Den benämning som står i detta fält är den text som kommer att visas inuti blocket. 

Välj därför ett så beskrivande namn som möjligt. 

Variabelbenämningarna kommer att visas i den ordning de är listade i headern då 

funktionen anropas i någon programeditor. 

Observera! 

Var försiktig med att sortera i headern till funktionen efter den använts i programmet. 

Det kan innebära att anslutna ingångar inte längre ger önskad funktion. 

Välj en funktion 

Välj en funktion i listan enligt nedan. 



Då kan det se ut som följer. 

Programkoden för funktionen finns dold bakom blocket 

Till en funktion behöver man inte koppla någon benämning, eftersom ingen kopia 

eller Instans finns. Man kan se detta block som ett anrop av en subrutin. En viss typ 

av funktion skapar denna subrutin. Därigenom sparar man pekare jämfört med om 

man använder funktionsblock med olika instansnamn. 

Observera! 

Benämningarna av typen VAR_INPUT i benämningslistan, visas inuti själva blocket som 

ingångar. På utgången finns ingen text eftersom en funktion endast kan ha en utgång. 

För mer information om hur man skapar funktioner hänvisas till kapitel 6.6 i den 

engelska referensmanualen (reference.pdf) som installeras tillsammans med programmeringsverktyget. 



5.7 Använd funktioner och funktionsblock 

För att använda funktionerna (Functions) eller funktionsblocken (Function Blocks) 

ändrar man Operator Type till önskad typ. Markera i Libraries vilka huvudgrupper 

som skall visas, Standard_Lib för IEC-funktioner, Manufacturer_Lib för MELSECfunktioner, 

Project för egna funktioner. 

Välj ett funktionsblock i Function Block Selection-listan och placera in det i bodyn. 

Då kan det se ut enligt nedan. 

Programkoden för funktionsblocket finns nu dolt bakom boxen 

Observera! 

Benämningarna av typen VAR_INPUT och VAR_OUTPUT i benämningslistan visas i funktionsblocket 

som in- respektive utgångar. 



Ovanför blocket frågas efter ett variabelnamn (Instance). Denna används för att skapa 

en kopia av blocket. 

I Headern till programdelen där funktionsblocket används, skapar man en lokal variabel. 

Variabelns typ är inte BOOL eller liknande utan skall väljas från listan Funktionsblock 

och vara samma som blockets namn. Variabeln kan även definieras i GVL 

och kopieras in i headern som en global variabel. 

Om instansnamnet är unikt (lokal eller global) skapas en kopia av koden i funktionsblocket 

som används varje gång instansen anropas. Man kan se det som en subrutin. 

Om inställningen macrocode har valts för funktionsblocket skapas ingen subrutin, 

koden placeras direkt i huvudprogrammet. 


5.8 Användarbibliotek 


Från början finns Manufacturer_Lib och Standard_Lib installerade i projektet. Förutom 

dessa två bibliotek kan användaren skapa och installera egna bibliotek knutna 

till projektet. I ett sådant bibliotek kan man spara funktioner (FUN), funktionsblock 

(FB) och program (PRG) för användning i andra projekt. Biblioteket sparas som en 

separat fil på hårddisken med filändelsen *.sul (benämns SUL-fil nedan). Flera bibliotek 

kan kopplas till ett och samma projekt. 

5.8.1 Skapa användarbibliotek 

För att skapa ett användarbibliotek gör man på följande sätt: 

– Markera Library_Pool i navigatorn, välj Install/Create under menyn 

Edit/ User Library. Det går också bra att högerklicka på Library_Pool och välja 

Install/Create. 



– Klicka på knappen Browse Lib och ange var filen (*.sul) skall placeras, t ex på lokal 

hårddisk eller på en gemensam server (ex. D:\Eget_FB). Ge också filen ett unikt 

namn (Mitt_FB.sul). Klicka på Öppna och därefter på OK. Filen lägger sig i gruppen 

Library_Pool i navigatorn. 

5.8.2 Öppna / Stänga bibliotek 

För att kunna göra ändringar i ett användarbibliotek måste det vara öppet. Öppna 

det nya biblioteket på följande sätt: 

– Markera biblioteket under Library_Pool, välj Open under menyn Edit/User Library. 

Det går också bra att högerklicka på biblioteket och välja Open. 



– Biblioteket kan skyddas av ett lösenord (password) om det finns behov att spärra 

det för obehöriga användare. Ange lösenordet i dialogen som kommer upp. Som 

grundinställning har inte biblioteket något lösenord, det ställs in i bibliotekets 

egenskaper. 

För att stänga biblioteket igen gör man på följande sätt: 

– Markera filen under Library_Pool, välj Close under menyn Edit/ User Library. 

Det går också bra att högerklicka på filen och välja Close. 

Normalt kan man inte titta på programkoden i ett funktionsblock eller en funktion 

som ligger i ett stängt bibliotek. För att kunna studera programkoden måste biblioteket 

öppnas. Om man inte har tillgång till lösenordet är detta inte möjligt. 



5.8.3 Läsrättigheter i funktionsblock 

Fr o m GXIEC version 6.0 finns en funktion där man kan, för varje användarbibliotek, 

aktivera Allow read access for closed library. Detta är kopplat till projektet. På 

så vis kan programkoden visas även då biblioteket är stängt. FUN-/FB-bodyn öppnas 

som vanligt via projektnavigatorn eller genom att man dubbelklickar på blocket i en 

programdel. 

Markera aktuellt bibliotek och välj menyn Edit/User Library/Change Password…, 

eller högerklicka med musen och välj Change Password via popup-menyn. Kryssa i 

Allow read access for closed library. 



Nu kan FUN-/FB-bodyn öppnas genom att man dubbelklickar på blocket i ett program. 

Funktionen kräver dock en inställning av “Open Body” i menyn Extras/Options/Zoom 

Header/Body för alternativen Navigator Zoom och FBD/LD zoom. 

Grundinställningen är att funktionen är inaktiverad för nya bibliotek och bibliotek 

skapade i en äldre version av GXIEC. 



5.8.4 Flytta FUN/FB/PRG till ett användarbibliotek 

I ett öppet bibliotek kan man spara funktioner (FUN), funktionsblock (FB) och program 

(PRG), på följande sätt: 

– Under POU_Pool, markera det/de FUN, FB eller PRG som skall sparas i biblioteket. 

– Välj Copy under menyn Edit. Det går också bra att högerklicka på objektet och 

välj Copy. 

– Markera POU_Poolen under biblioteket där det kopierade objektet (FUN/FB/ 

PRG) skall sparas. 

– Klistra in med Paste under menyn Edit. Det går också bra att högerklicka på 

POU_Pool och välja Paste. 

Observera! 

Windows standardkommandon för att kopiera [Ctrl] + [C], klippa ut [Ctrl] + [X] och 

klistra in [Ctrl] + [V] fungerar också. 

Observera! 

Samma FUN-/FB-/PRG-namn får endast förekomma en gång i ett användarbibliotek och 

POU-poolen. Om det är dubblerat genereras ett fel vid kompilering. 



5.8.5 Hämta in färdigt användarbibliotek 

Om man vill hämta in ett färdigt användarbibliotek (dvs SUL-fil) i projektet gör man 

på följande sätt: 

– Markera Library_Pool, välj Install/Create under menyn Edit/ User Library. Det 

går också bra att högerklicka på Library_Pool och välja Install/Create. 

– Klicka på knappen Browse Lib och sök upp SUL-filen på hårddisken eller på nätverksservern 

(ex. D:\Eget_FB\Mitt_FB.sul). Klicka på Öppna och därefter på 

OK. Filen lägger sig under Library_Pool. Nu finns möjlighet att använda de funktioner, 

funktionsblock och program som finns i biblioteket i det egna projektet. 

– På samma sätt kopplas en hjälpfil till biblioteket via Browse Help. 



5.8.6 Ändring av användarbibliotek 

För att göra ändringar i ett befintligt bibliotek, t ex lägga till eller ta bort objekt eller 

ändra i koden för ett FB, gör på följande sätt: 

– Öppna biblioteket. 

– Utför ändringen. 

– När ändringen är gjord, spara SUL-filen genom att markera aktuellt bibliotek under 

Library_Pool, välj Save under menyn Edit/ User Library. Det går också bra 

att högerklicka på biblioteket och välja Save. 

– Stäng sedan biblioteket, på så sätt ligger koden mer skyddad. Välj Close under menyn 

Edit/ User Library. Det går också bra att högerklicka på filen och välja Close. 

Observera! 

Man bör alltid göra en Update Libraries (under Project Other) när ett projekt öppnas 

som är gjort med en äldre version av MELSEC MEDOC plus eller GX IEC Developer. På 

detta vis uppdateras Manufacturer_Lib och Standard_Lib i projektet 


5.9 OUT_SV Övervakningsinstruktion 


OUT_SV är en specialinstruktion för tidsövervakning. Det är en effektiv funktion 

för att t ex övervaka att mekaniska rörelser inte hänger upp sig. Kan användas för 

MELSEC Q och QnA(S). 

– Med hjälp av OUT_SV kan man automatiskt övervaka att en kvittens erhålls 

inom en bestämd tid efter att en utgång har aktiverats. Tiden för övervakningen 

kan matas in manuellt och kan vara mellan 0,0 - 3276,7 sek. Om tiden överskrids 

erhålls ett larm på T_O-utgången, dvs det blir en TimeOut. 

– OUT_SV finns i fler varianter, även OUT_SV2 till OUT_SV6, för att möjliggöra 

kombinationer med fler Stop/TimeOut för samma parametrar på Time och Margin. 

Tidsövervakning med 3,0 sek. på kvittenssignal Open_ready efter att insignal Open aktiverar 

utsignalen Motor_on 

OUT_SV instruktionen måste alltid åtföljas av ett speciellt program med namnet SV. 

Denna skall placeras i en alltid aktiv Task och kompileras med övrig kod. Det är SVprogrammet 

som sköter om tidsövervakningen mot de hjälpminnen som OUT_SV 

genererar. 

Max. 992 larm kan hanteras av SV-programmet och den filregistertabell som skapas 

av GXIEC. Av dessa kan max 100 aktiva övervakningar hanteras samtidigt. 

Observera! 

Notera att SV-programmet upptar ca 1 000 steg och scantiden ökar med antalet övervakningar. 

Om bara några få signaler skall övervakas är det därför mer effektivt att använda 

en vanlig timerfunktion. 



I en separat dialog under menyn Extras - SV - Options… ställer man in det antal 

hjälpminnen som används. Kan ställas i steg om 32 hjälpminnen. 

SV-programmet reserverar vissa variabler som inte får användas i övriga programmet. 

Vilka adresser detta är kan kontrolleras i globala variabellistan för Supervision_Lib 

biblioteket. 

Generellt för SV-programmet och OUT_SV gäller: 

M8000-8099, R0-99, R500-599, R1000-1099, R1500-1603, R2000-6959 (flytande 

SV tabell max. 4960 register, dvs 992 OUT_SV-funktioner). 

Samtliga OUT_SV-funktioner samt SV-programmet finns i ett speciellt bibliotek 

som kan importeras till projektet, det kallas Supervision_Lib. För att importera 

Supervision_Lib måste följande inställning göras i MMP600.INI-filen i Windowskatalogen: 

[Libraries]... 

;Bibliotek för Super Vision (SV) funktion 

Manufacturer2=Supervision_Lib,SV.LIB 

För mer detaljerad information angående OUT_SV-funktionen hänvisas till hjälpen 

i GXIEC [F1], eller den engelska referensmanualen (reference.pdf) som installeras 

tillsammans med programmeringsverktyget. Sök på SV eller OUT_SV. 


5.10 Bitadressering - MELSEC Q 

Unika standardblock för MELSEC Q är följande tre: 

GET_BIT_OF_INT, SET_BIT_OF_INT, CPY_BIT_OF_INT 

Funktionerna finns både med och utan enable-ingång. 


Om bit 5 i ordet INT7 är TILL blir bit 10 i INT8 TILL 

Om bit 8 i ordet INT9 är TILL går M200 TILL 

Om M201 är TILL går bit 15 i ordet INT10 TILL 



5.11 Dekadadressering 

Det finns flera standardfunktioner för att hantera dekadadressering och bitadressering 

med IEC funktioner. 

Blocken är BITARR_TO_INT, BITARR_TO_DINT, INT_TO_BITARR, 

DINT_TO_BITARR, CPY_BITARR. 

Gäller alla PLC-typer (FX, A, QnA, Q) 

Exempel på dekadadressering 


5.12 Omvandla ingångsvariabler 


Ingångarna på vissa av MELSEC-instruktionerna kräver en direktadress av datatyperna 

BOOL, INT eller WORD. Om man i programmet har variabler som inte stämmer 

överens med ingångens datatyp kan funktionerna GET_BOOL_ADR, 

GET_INT_ADR, GET_WORD_ADR användas för att omvandla ingångsvariabeln 

till rätt format. 

Funktion Datatyp (ingång) Datatyp (utgång) 

GET_BOOL_ADR 

GET_INT_ADR 

GET_WORD_ADR 

BOOL 

ARRAY OF BOOL 

INT 

DINT 

WORD 

DWORD 

REAL 

TIME 

STRING 

ARRAY OF INT 

ARRAY OF DINT 

ARRAY OF WORD 

ARRAY OF DWORD 

ARRAY OF REAL 

ARRAY OF TIME 

BOOL 

INT 

WORD 

Tabellen visar möjliga kombinationer 

Exempel: 

Ingångsparametern till TO_M instruktionen måste vara en 16-bitars variabel. Det är 

inte möjligt att ansluta en variabel av typen STRING eller en 32-bitars variabel t ex 

DINT direkt till ingången S. Däremot tillåter funktionen GET_INT_ADR dessa 

som invariabel. Utgångsvariabeln från funktionen ger en 16-bitars integer (INT), vilken 

är den första adressen i strängvariabeln STRINGVariabel respektive den första 

adressen i dubbelordet DINTVariabel. 




Programfunktioner 

6 Programfunktioner 

I detta kapitlet finns förklaringar på nyttiga funktioner i GX IEC Developer. 

6.1 Kontroll och kompilering 

6.1.1 Kontroll av projektet 

I GXIEC kontrolleras inte det man skriver in i benämningslistor och i de olika editorerna 

automatiskt. 

Tag alltid för vana att med jämna mellanrum kontrollera med intilliggande knapp 

eller med [Alt] + [C]. Då sparas de senaste ändringar som har gjorts i det öppna 

fönstret. Denna kontroll kan antingen göras för hela eller delar av projektet. Det senare 

kan också göras genom att peka på vad som skall kontrolleras i navigatorn och 

sedan klicka på Object/Check. Då man väljer t ex Global_Vars, kontrolleras enbart 

detta. 

Genom att dubbelklicka på felen (markerade med Error) som visas i checklistan öppnas 

det eller de fönster som innehåller felen (om de inte redan är öppna) och felen 

markeras med inställd färg (standard: röd). 

I detta fall är benämningen Ingang_2 definierad på mer än ett ställe. 

Observera! 

Varningar kan avaktiveras i menyn Extras/Options/Compiler och funktionen 

Disable Compiler Warnings. 

Använd snabbtangent [F4] efter kontroll eller kompilering, vilket öppnar och fokuserar 

på det första felet i listan. Rätta alltid felen från början av listan. 



6.1.2 Kompilering av projektet 

Innan projektet kan överföras till PLC-systemet måste det kompileras till körbar 

PLC-kod. 

Knappen för kompilering (rebuild all) innebär att systemet översätter hela programkoden 

till körbar kod och förbereder den för nedladdning till PLC. 

Knappen för build project innebär att endast ändringar i programmet kompileras. 

När projektet kompilerats indikeras detta genom att asterisken framför objekten i navigatorn 

försvinner. De programdelar (POU) som ej är kopplade till en Task behåller 

asterisken. 

Exempel på ett projekt före och efter kompileringen. POU Extra är inte kopplad till någon 

Task. 



6.1.3 Visa använda systemvariabler 

Med funktionen Display used ranges visas hur många operander som använts som 

systemvariabler. Funktionen finns under menyn Extras/Options/System Variables. 

6.1.4 Visa programstorlek 

Med funktionen Display program size visas storleken på det aktuella programmet. 

Funktionen finns under menyn Extras/Options/System Variables. 



6.2 Överföring av program och parametrar 

Nedladdning/Uppladdning av projekt till PLC 

När ned-eller uppladdning av projekt aktiveras via knapparna, öppnas menyn överföringsinställningar. 

Klicka på knappen Configure vid Transfer Setup Ports eller välj Online/Transfer 

Setup/Ports för att ställa in hur projektet skall kommunicera med PLC-systemet. 

Välj anslutningstyp för PC-sidan och PLC-sidan. Ställ också in om projektöverföring 

skall ske via någon typ av nätverk, Ethernet, MELSECNET etc. 



Klicka på knappen Configure vid Transfer Setup Project eller välj Online/Transfer 

Setup/Project för att ställa in hur projektet skall överföras till PLC-systemet. 

Observera! 

För detaljerad information om inställningsmöjligheterna i menyerna och för överföring 

via modem hänvisas till kapitel 8.3.1 till 8.3.4 i den engelska referensmanualen (reference.pdf) 

som installeras tillsammans med programmeringsverktyget. 

Som komplement till den interna modemuppringningen kan tredjepartsprogram som 

HMITools eller Hyperterminalen användas. Modemuppringning beskrivs mer utförligt i 

ett kom-igång-dokument som kan laddas ner från vår hemsida. www.beijer.se. 



6.3 Verifiering av PLC-program 

Under menyn Project/Transfer/Verify kan man starta en verifiering mellan programkoden 

i PC och PLC-systemet. Resultatet efter utförd verifiering visas i ett separat 

fönster. 

Markera raden Main-Program not identical och välj Show, då visas utökad verifieringsinformation 

som MELSEC IL kod. 

Koden presenteras i ett separat, delat fönster, där GXIEC-projektet visas till vänster 

och PLC-koden till höger. 



Från detta fönster kan man via menyn Tools/Goto Editor öppna den aktuella programdelen 

och visa nätverket som skiljer. Den grå markören vid stegnummerna på 

vänster sida pekar ut den rad som skall öppnas. 

I menyn Tools finns även fler val som Next Difference eller Previous Difference. Det 

går också att dubbelklicka på den markerade arean för PC projektet för att öppna aktuellt 

nätverk. 

Det nätverk som motsvarar det utpekade steget i MELSEC IL koden markeras. Om felet 

uppståt i en grafisk editor, markeras nätverkskanten för det nätverk där skillnaden finns. 



6.4 Monitorering av PLC-programmet 

Starta monitoreringen på det fönster som är i fokus på skärmen med knappen i verktygsfältet 

eller [Ctrl] + [F8]. Därefter startas monitoreringen för övriga fönster var för 

sig via menyn Online/Start Monitoring, snabbval [Ctrl] + [F8]. 

Att man är i monitoreringsläge visas på ett tydligt sätt genom texten MONITO- 

RING i titelraden. Detta ställs in under menyn Extras/Options/Monitor Indication. 

Växla visning hårdvaruadress/benämning 

Med funktionen Toggle Variable [Alt] + [F9] kan man växla mellan att visa benämning 

eller absolutadress. Funktionen nås via contextmenyn (högerklick på variabeln) 

vid monitorering. Funktionen kan också aktiveras via menyn Online/Toggle variable 

eller med snabbval [Ctrl] + Dubbelklick direkt på benämningen. Inställningen görs 

individuellt på varje variabel och kommer att återställas då monitoreringen avslutas. 



Tvångsställning av variabler 

Vid monitorering är det möjligt att ändra värdet på enstaka variabler direkt i editorerna. 

Det gäller både binära och numeriska variabler. Genom att dubbelklicka på variabeln 

får man upp en dialog som ger möjlighet att ändra värdet. Dialogen kan 

öppnas via Contextmenyn också (högerklicka på variabeln) 

Poll rate 

I menyn Extras/Options/Monitor Mode kan man ändra parametern Poll Rate, och 

på så sätt snabba upp kommunikationstiden med PLC-systemet. Grundinställningen 

är 25 ms, dvs i bästa fall sker en förfrågan om status 4 gånger per sekund. Detta kan 

upplevas som långsamt om det finns snabba signaler i anläggningen man vill monitorera. 

Parametern måste justeras i offline mode. Ställ in t ex 20 ms, avsluta med OK och 

starta monitoreringen igen. 

Stoppa monitorering 

Avsluta monitoreringen med menyvalet Online/Stop Monitoring, snabbval 

[Alt] + [F8]. Monitoreringen stängs av i vart fönster för sig. 

Klicka på verktygsknappen igen för att stoppa all statusvisning i alla fönster. Funktionen 

finns i menyn Online/Monitoring Mode, snabbval [Shift] + [Esc] 



6.4.1 In Cycle Monitor 

En signal kan ändra status flera gånger under ett programvarv. Vid normal monitorering 

visas endast status vid END-instruktionen. Med In Cycle Monitoring kan 

man välja att se aktuell status vid ett visst programsteg under bearbetningen. 

Observera! 

In Cycle Monitoring finns fr o m GXIEC version 6.00. 

Funktionen aktiveras med menyvalet Online/Start In Cycle Monitor... Ange vid vilket 

programsteg monitoreringen skall utföras. 

Om ett nätverk i programkoden är markerat då funktionen aktiveras får man en fråga 

om monitorering skall ske före eller efter nätverket. Stegnummer beräknas sedan automatiskt. 



När funktionen aktiverats visas en dialogruta som anger på vilket stegnummer monitorering 

sker. 

In Cycle Monitoring-funktionen visar status på operander före det stegnummer som 

anges i dialogrutan. För att visa rätt värde måste man beräkna angivet stegnummer 

enligt följande. 

Stegnummer för önskad instruktion att monitorera + antal steg den instruktionen 

tar. För att förenkla beräkningen kan funktionen Tools/Show MELSEC Code of 

Network användas. Här visas startsteget för varje instruktion inom parenteser. 

Exempel 

I dessa 12 steg PLC-program ändras värdet på dataregister D1 fyra gånger, av fyra olika 

MOV-instruktioner. 

D1 ändras inte på något annat ställe i programmet. Vid monitorering av D1 i normalt 

monitoreringsläge kommer värdet presenteras som 4444, vilket är värdet registret 

får i den sista MOV-instruktionen. 

I exemplet vill vi monitorera värdet på D1 efter MOV-instruktionen vid steg 25. Addera 

värdet 2 (antalet steg för MOV-instruktionen) till 25 (stegnumret vi vill titta på). 

Det ger resultatet 27, vilket också är stegnumret på efterföljande steg. 



Nedanstående tabell visar det presenterade värdet på D1 vid olika stegnummer i In 

Cycle Monitoring 

Stegnummer Presenterat värde på D1 

.. 17 4444 

18 .. 20 4444 

21 .. 23 1111 

24 .. 26 2222 

27 .. 29 3333 

30 .. 4444 

Observera! 

Det är viktigt att det angivna programsteget verkligen bearbetas under programcykeln. 

Om det hoppas över eller om PLC-systemet är i STOP-läge visas inga värden och ett 

kommunikationsfel uppstår. 

In Cycle Monitor avslutas med menyvalet Online/Stop In Cycle Monitor. Även vanlig 

monitorering stoppas av detta menyval. In Cycle Monitor upphör även av menyvalet 

Online/Stop Monitoring. 


6.5 Onlineändringar av PLC-program 


I GXIEC finns två olika alternativ för att utföra en online-ändring av ett PLC-program, 

Online Change Mode och Online Program Change. 

Generellt 

En generell begränsning för att göra en onlineändring i ett MELSEC PLC-system är 

att man enbart kan utföra en ändring i taget, av ett sammanhängande block med kod. 

(MELSEC Q- och QnA-system har andra möjligheter, se nedan.) Naturligtvis kan 

ett antal utspridda ändringar göras, bara samtliga ändringar befinner sig inom detta 

block med kod. Storleken på blocket varierar mellan PLC-familjerna. Detta upplägg 

med enbart hela block kan därför medföra en del begränsningar vid t ex användning 

av programblock som är skrivna som FUN och FB. 

Den maximala blockstorleken är: 

PLC-typ Programsteg Block 

FX 127 1 

AnU/AnS 250 1 

Q00(J), Q01 (tidigare än version B), 

512 1 

Q02 eller högre, äldre än version 03043..........B 

Det vill säga varje onlineändring får öka eller minska programmet med maximalt ovanstående 

antal programsteg. 



Utökad online-ändring i MELSEC Q och QnA 

Fr o m MELSEC MEDOC plus ver 2.32 och för GX IEC Developer finns en funktion 

för onlineändring över flera block, så kallad Multi Block Online Change 

(MBOC). 

PLC-typ Programsteg Block 

QnA version M (9903), (ej Q4AR) eller 

1 024 64 

QnAS version U (9903) 

Q00(J), Q01 (version B eller senare), 

1 024 1/32/64 

Q02 eller högre, version 03043..........B eller 

senare 

Det vill säga varje onlineändring får öka eller minska programmet med maximalt ovanstående 

antal programsteg. 

Med MBOC-funktionen kan onlineändringar göras på flera ställen i programmet 

samtidigt, så länge det totala antalet steg och förändringsställen ej överstiger begränsningarna 

för centralenheten. I menyn Online/Format Drive ställs parametern Create 

system area to enable Multi Block Online Change (MBOC) in för att ge följande 

funktion: 

– 0k steps = max 512 programsteg i 1 block 

Varje onlineändring får öka eller minska programmets storlek med högst 512 steg. 

Om programmet ändras på mer än ett ställe räknas även oförändrade programsteg 

mellan första och sista ändringen in. 

– 2k steps (MELSEC Q00(J)/01: 1,25k steg) = max 512 programsteg i 32 block 

Varje onlineändring får öka eller minska programmets storlek med högst 512 steg. 

En onlineändring får lov att ändra programmet på 32 ställen. 

– 4k steps (MELSEC Q00(J)/01: 2,5k steg) = max 1 024 programsteg i 64 block 

(enda alternativet i MELSEC QnA och QnAS) 

Varje onlineändring får öka eller minska programmets storlek med högst 1 024 

steg. En onlineändring får lov att ändra programmet på 64 ställen 


6.5.1 Online Change Mode 

Alternativet Online Change Mode används vid mindre ändringar. 


Online-ändringar i detta läge kan enbart göras i ett nätverk i taget. Det innebär att 

när en ändring är gjord i ett nätverk måste ändringen först skickas över innan man 

kan göra nästa ändring i ett annat nätverk. 

Ändringen överförs då man klickar någonstans utanför det nätverk som blivit ändrat. 

Att tänka på 

– Efter en ändring i en POU, som är gjord i offline-läge, kan inte GXIEC avgöra om 

det verkligen har skett någon ändring av binärkoden (binärkod = kod efter kompilering). 

Det är därför inte möjligt att starta en online-ändring med hjälp av metoden 

Online Change Mode efter en sådan ändring. Utgångspunkten är att koden 

i PLC-systemet respektive projektet i GXIEC alltid är lika vid start av en onlineändring. 

För att komma runt detta, gör följande: 

Exempel 1 

– Om en ändring av en funktion i en POU skulle resultera i en oförändrad funktionalitet 

och man har gjort en så kallad dummy-ändring kommer editorn, trots en 

egentligen oförändrad funktion, ej att tillåta aktivering av Online Change Mode. 

– Man kan vid ett sådant tillfälle aktivera Build under menyn Project. Editorn kommer 

då att sätta status Compiled på projektet, men den så kallade tidsstämpeln 

kommer ej att röras då det ej finns några skillnader i binärkoden. 

Exempel 2 

– Om man däremot skulle göra en ändring i en POU som verkligen resulterar i en 

annan binärkod, och sedan använda sig av funktionen Build, kommer GXIEC att 

sätta en ny tidsstämpel, eftersom det finns skillnader i binärkoden. 

– Om man sedan utför en ändring så att binärkoden blir som utgångsfunktionen 

innan ändringen, måste GXIEC sätta en ny tidsstämpel. Vid ett försök att aktivera 

Online Change Mode i detta läge kommer 

programmet att tala om att projekten har olika tidsstämpel och att en aktivering 

av Online Change Mode ej är möjlig. 



– För att lösa situationen ovan kan man aktivera funktionen Verify. 

– Om det visar sig att PLC-systemet innehåller samma binärkod som den som finns 

i datorn kommer Online Change Mode att aktiveras automatiskt. 

– Om projekten inte är lika och skillnaderna är större än maximalt antal rader som 

kan ändras, eller om olikheterna är utspridda på ett flertal ställen, är det omöjligt 

att aktivera online-ändringar. Man måste då ladda ner hela projektet igen. Därefter 

kan man på nytt göra onlineändringar. 

6.5.2 Online Program Change 

Finns under menyn Project. 

Alternativet Online Program Change ger utökade möjligheter till online-ändringar 

av ett projekt. Vill man t ex ändra på ett flertal ställen i en eller flera POU, alternativt 

om man glömt att aktivera Online Change Mode innan en ändring påbörjades, kan 

man använda sig av Online Program Change. Ändringar som att lägga till en ny 

POU samt aktivera den i Task-poolen är möjliga med denna metod. 

Naturligtvis får inte ändringar överstiga maximalt antal programrader för respektive 

CPU-typ eller vara utspridda i ett flertal POU som är större än storleken på det block 

man har till förfogande för online-ändring. 

Metoden bygger på att GXIEC endast kompilerar de tillägg eller ändringar som är 

gjorda i projektet. Är dessa godkända av kompilatorn skickas ändringarna ner till 

PLC-systemet. 



Att tänka på 

Med hjälp av ovanstående funktion får vi möjlighet att lägga till och ändra mer fritt 

i en eller flera POU, men det finns några punkter som måste beaktas på grund av 

PLC-systemens uppbyggnad och kompilatorns sätt att arbeta. 

– En online-ändring i ett större projekt kan ta ganska lång tid, speciellt om man gör 

ändringen i början av programmet. Centralenheten kommer att infoga eller ta 

bort de rader som är ändrade och sedan skifta resten av programmet ett eller flera 

steg vilket kan ta lång tid. Invänta alltid svar från GXIEC om att ändringen är korrekt 

överförd! 

– Det kan vara svårt att ändra i två eller flera POU samtidigt, eftersom online-ändring 

kan göras på ett flertal ställen i ett projekt och ändringen måste ligga inom 

samma block som är begränsat till sin storlek och måste vara sammanhängande 

(gäller inte QnA(S)-CPU och MELSEC Q, se sidan 6-14). 

– Att göra en online-ändring i ett funktionsblock eller i en funktion kan också skapa 

ändringar på många ställen i programmet. Tänk på blockstorleken för det aktuella 

PLC-systemet och systemversionen. Det gäller speciellt om blocket är använt på 

mer än ett ställe i programmet. 

6.5.3 Beräknad tid för online-ändring 

Exempel 

Ett system av typen QnA kan byta ut 64 programsteg/scanvarv. 

Detta betyder att om man ändrar på rad 1 och programmet är 32 000 rader långt så 

behöver centralenheten (32 000/64 = 500) 500 scanvarv på sig för att utföra ändringen. 

Har programmet en cykeltid på ca 20 ms kommer ändringen att ta 10 sek (20 ms x 

500 scan = 10 000 ms). 

Observera! 

Tänk på att aldrig avbryta en påbörjad online-ändring förrän GXIEC återkommer med 

besked. Ändringen kommer att utföras även om man som programmerare tycker att 

det tar väldigt lång tid. 

Om kommunikationen sker via en operatörsterminal i transparent mode och/eller uppkoppling 

via modem med låga hastigheter, kan den interna time out-tiden i E-terminalen 

behöva ställas upp, annars kan onlineändringen fallera. I kritiska fall kan funktionen 

Pass Through mode aktiveras i E-terminalen, läs mer om detta i manualer och PI-dokument 

för E-Designer och E-terminaler. 



6.6 Simulering av PLC-program 

Offline-simulering av PLC-koden kan göras med verktyget GX Simulator (LLT). 

När GXIEC inte är i online-mode kan LLT startas från menyn Online/GX Simulator. 

Huvudfönstret visar vilket PLC-system som är valt och dess status. Ifrån detta 

fönster startas de olika verktygen som hör till LLT. 

När LLT startar sker nerladdning av program till simulatorn automatiskt. Därför 

måste projektet vara kompilerat innan aktivering av LLT. Nerladdning av PLC-program 

sker på samma sätt som när man är uppkopplad mot ett riktigt PLC-system. 

6.6.1 Device Memory Monitor 

För att monitorera och statusändra variabler i LLT, välj Start/Device Memory Monitor. 

Flera fönster kan läggas upp samtidigt, både för bit- och ordvariabler. 



6.6.2 I/O System Setting 

Med funktionen I/O System Settings kan man skapa processvar från det simulerade 

PLC-systemet. Det finns två olika sätt att skapa svaren, Device Value input och Timing 

Chart input. 

Device Value input 

Upp till 500 svar från den simulerade processen kan läggas upp i fönstret Device Value 

input. Fönstret öppnas via menyn Start/I/O System Settings i Ladder Logic Test 

Tool. 

Fyll i önskat svar från den simulerade processen, t ex att ingång X1 skall ettställas när 

Y10 och T10 varit aktiverade i 2 sekunder (200*10ms). Tala också om att det logiska 

villkoret skall vara aktivt genom att markera Status Enable. 

Ladda sedan ner inställningarna till LLT och starta om det simulerade PLC-systemet. 

Gör lämpliga statusförändringar i programmet och förloppet kan monitoreras i reläschema. 



Timing Chart input 

Funktionen Timing Chart input används också för att simulera statusförändringar 

på variabler. Skillnaden mot Device Value input är att man kan aktivera hela sekvenser 

av statusförändringar med ett ingångsvillkor. Upp till 40 sekvenser kan skapas. 



Tryck på knappen Edit/Timing Chart Format för att editera vilka variabler som skall 

simuleras och hur statusförändringen skall se ut. Nedanstående fönster visar simuleringen 

av tre variabler. När ingångsvillkoret är uppfyllt utförs sekvensen enligt det 

uppritade “mönstret”. 



Timing Chart 

Verktyget Timing Chart används för insamling och grafisk visning av variabelvärden 

i LLT. Öppna fönstret från Device Memory Monitor. Det går att lägga upp egna variabler 

och därefter starta samplingen. Upp till 1 000 sampel kan göras innan de äldsta 

värdena skrivs över. Sampelintervall är inställbart mellan 1-20 cykelvarv via menyn 

Monitor/Sampling period. 

Ställ upplösningen för skalan mellan 1 och 20 gånger, vid Chart Display Range. 



6.7 Entry Data Monitor (EDM) 

Variabler väljs in via en dialogruta, och automatisk sökning på alla objekt i listan. 

Ställ markören på en rad, tryck [F2] eller högerklicka och välj Insert Objects. Välj i 

listan vad som skall visas, eller skriv in önskad variabel eller hårdvaruadress. Ställ markören 

på en cell med angiven I/O-adress. Tryck [F3] och efterföljande I/O-adress 

läggs till i cellen under. EDM-listan kan även innehålla objekt som globala variabler 

eller hela programdelar. 

Aktiva binära värden markeras med färg. Ställ in önskad färg i menyn View/Color/ 

Monitoring. Även dekader kan monitoreras, t ex K4X20. 

I Entry Data Monitor kan valfria I/O-adresser läggas in och status på signalerna kan 

avläsas med olika talbaser. Ställ in detta under Tools och Setup-menyn. 

Don’t search for variables in GVL möjliggör monitorering av variabler i EDM utan 

att programmet är kompilerat. 

Inställningen Monitor only visible objects in window snabbar upp monitoreringen 

genom att endast de objekt som visas i fönstret monitoreras. 

Med funktionen Always on top aktiverad ligger EDM-fönstret alltid överst. Funktionen 

aktiveras med menykommandot Tools/Always on top. 

Med menyvalet Online/Monitor Header eller snabbval [Shift] + [Alt] + [F8] kan alla 

variabler som används i programdelen, vars fönster är i fokus, kopieras in automatiskt 

i EDM-listan. 



EDM är kompatibel med standardprogrammet Windows Excel. Detta innebär att 

hela EDM-listan kan sparas som ett Excel-dokument. Funktionen nås under menyn 

Tools/Write to file eller Read from file. 

Under samma meny Tools kan man också välja att läsa upp alla definierade variabler 

från PLC-systemet till EDM-listan eller gemensamt skriva ner dessa värden till PLCsystemet. 

Använd Tools/Read from PLC eller Write to PLC. 

Kontrollera tvångsställda I/O 

Med kolumninställningen Status aktiverad visas alla tvångsaktiverade ingångar med 

texten Forced och alla utgångar med texten Set. 

Välj in Status-kolumnen med högerklick i någon cell i EDM-listan, välj Setup i 

popup-menyn, markera en ledig position i dialogen Setup, högerklicka på denna position, 

välj Field List [F2] i popup-menyn, och i listan finns Status. Avsluta med OK 

och Close (se bild på föregående sida). 

Denna tvångsaktivering sparas i en separat fil för projektet (Device File.mon) och 

därigenom är det också möjligt att återställa samtliga tvångsaktiverade ingångar med 

ett kommando, Online/PLC Clear/Forced Inputs. Via Context-menyn kan samtliga 

tvångsaktiverade I/O kallas fram, Insert Forced Inputs/Insert Set Outputs. 

Härifrån kan också filens innehåll raderas med Clear Device File. 


6.8 Device Edit 


Device Edit är ett verktyg för att visa och editera PLC-systemets bit- och ordoperander 

både 16 bitar och 32 bitar. Arbetsytan liknar Microsoft Excels arbetsblad både 

ifråga om utseende och funktion. 

Man kan läsa upp status på register, minnesceller etc och även skriva in nya värden i 

cellerna som därefter skickas ner till PLC-systemet i BIN-, OCT-, DEC-, HEX- eller 

ASC-format. 

Filformatet är Microsoft Excel 97/2000/2002 (BIFF8-format) när man sparar till fil 

(*.xls) 

Maximal tabellstorlek är 16 383 rader och 255 kolumner som betyder att 4 177 665 

värden kan hanteras. Förinställt antal kolumner är 16. 

Arbetsbladet 

Arbetsbladet öppnas under menyn Debug/Device Edit. 

Vänster kolumn innehåller startadresserna till de olika variablerna som horisontellt i 

en följd räknas upp från vänster till höger. 

Aktuellt displaymode ställs in under popup menyn med höger musknapp. 



6.9 Korsreferenslista 

För att underlätta programmering och idrifttagning av projekt kan man generera en 

korsreferenslista. Kryssa i följande under menyn Extras och Options. Då uppdateras 

korsreferenslistan automatiskt vid kontroll av projektet. Kryssas all tre rutorna i genereras 

korsreferenslistan automatiskt då kompilering eller build görs. Detta tar extra 

tid och bör därför väljas bort. Om automatisk generering av korsreferenslistan ej är 

vald, skapas listan med Make Crossreference under menyn Project. 



6.9.1 Browse 

Med denna knapp öppnas följande fönster, eller välj med menyn Project/Browse. 

Här kan man söka på samtliga definierade variabler och/eller en speciell variabel. För 

att söka på en viss absolutadress i en variabellista, skriv in adressen i fältet Variable/ 

Address. I rutan till höger kan man sedan se i vilka programdelar (POU) variabeln 

finns, om man läser och/eller skriver till den. 

Man kan hoppa till programkoden genom att trycka på knappen Show in Editor eller 

dubbelklicka på träffarna i listan till höger. 



6.9.2 Tracking 

Funktionen Tracking används för att söka efter aktivering av en variabel. Funktionen 

är tillgänglig både online och offline i alla editorer. I offline-läge aktiveras funktionen 

via menyn Tools/Tracking/Start tracking, eller som ett snabbval med 

[Shift] + [F12]. Dialogen för tracking ger möjlighet att söka på Write access eller All 

dvs alla förekomster av variebeln. 

I online-läge (monitorering) kan tracking även väljas via contextmenyn, högerklicka 

då musmarkören är positionerad över den variabel sökning skall ske på. 

Exempel med tracking på variabelnamnet Startpositioning_1 under monitorering 



Alla typer av variabler kan sökas med hjälp av tracking som variabelnamn eller absolutadress. 

Tracking funktionen använder korsreferensen (Browse) som måste vara aktiverad i 

Extras/Option/Cross Reference enligt nedan: 



6.10 Visa variabelinformation med Tooltip 

Tooltip kan aktiveras och användas i alla editorerna, utom SFC-editorn, både vid 

editering och monitorering. Då musmarkören vilar över variabeln visas en ruta med 

valbar variabelinformation från GVL-listan samt variabelns status. 

Aktivera visning av Tooltip under menyn Extras/Options/Tooltips. Användaren 

bestämmer själv vilken information som skall visas och hur den skall presenteras. 

Observera! 

Om benämningen som utpekas bara visas delvis (t ex Guided Editing Mode) kommer 

Tooltip-fuktionen visa hela benämningen. 


6.11 Dra och släpp 


Med dra och släpp kan text och objekt flyttas eller kopieras mellan fönster i GXIEC. 

Text kan flyttas eller kopieras inom en programdel eller till en annan programdel. 

– Hålls [Ctrl]-knappen nertryckt kopieras objektet till den nya positionen 

– Hålls [Shift]-knappen nertryckt flyttas objektet till den nya positionen 

Observera! 

Dra och släpp kan även användas mellan projekt, det kräver dock två öppna sessioner 

av GXIEC. 

Följande objekt kan flyttas med drag/släpp-funktionen 

Flyttade objekt 

POU 

DUT 

Task 

SFC Action 

GVL 

Lokala variabler (från POU-header) 

Globala variabler (från GVL-listan) 

Globala variabler (från GVL-listan) 

IL-nätverk 

LD-nätverk 

FBD-nätverk 

SFC-element 

Vald text 

Entry Data Monitor 

IL-text 

MELSEC IL-text 

POU-pool 

DUT-pool 

Taskpool 

SFC-pool 

Projekt eller användarbibliotek 

POU-header (öppen editor) 

GVL (öppen editor) 

POU-header (öppen editor) 

IL-programdel (öppen editor) 

LD-programdel (öppen editor) 

FBD-programdel (öppen editor) 

SFC-programdel (öppen editor) 

Texteditor 

EDM-editor (öppen) 

IL-editor (öppen) 

MELSEC IL-editor (öppen) 



Följande regler gäller för navigatorobjekt 

Flyttat objekt Avlämningsplats Effekt Förutsättningar 

POU Projekt Objektet placeras i projektets 

POU-pool 

POU-pool 

(projekt) 

POU 

(endast PRG) 

POU-pool 

(användarbibliotek) 

Task 

Objektet placeras i 

användarbibliotekets 

POU-pool 

Objektet placeras i Tasken. 

Programmet läggs 

till sist i listan. 

DUT Projekt Objektet placeras i projektets 

Projektets DUTpool 

DUT-pool. 

DUT-pool i ett 

användarbibliotek 

Objektet placeras i 

användarbibliotekets 

DUT-pool 

TASK Projekt Objektet placeras i projektets 

Taskpool 

Taskpool 

SFC Action SFC-programdel Objektet placeras i markerad 

SFC Action-pool 

SFC 

POU. 

GVL (a) Projekt GVL-benämningar placeras 

i projektets GVL. 

Bibliotek GVL-benämningar placeras 

i användarbibliotekets 

GVL. 

GVL (b) 

GVL-benämningar läggs 

till i GVL-listan. 

Användaren måste ha 

skrivrättigheter i projektet 

och POU-poolen 


skrivrättigheter för 

användarbiblioteket och 

POU-poolen 

Task-editorn får ej vara 

öppen. 


skrivrättigheter för tasken. 

Endast kopiering. 

Skrivrättigheter 

Skrivrättigheter för projektet 

och för Taskpoolen 

Skrivrättigheter för SFCprogramdelen 

och dess 

Action-pool. 

Skrivrättigheter. 



Följande regler gäller för benämningar 


EDM EDM Benämningen kommer 

läggas till som en ny 

post. 


Globala variabler 

POU 

POU-body 

Header i navigatorn 

EDM 

POU 

POU-body 

POU-header 

Valfri GVL (och 

öppet GVL-fönster) 

EDM 

Benämningen läggs till i 

utpekad header. 


headern. 

Posten läggs till i EDMfönstret 


utpekad header och 

benämningens class 

ändras från 

VAR_GLOBAL till 

VAR_EXTERNAL. 


utpekad GVL. 

Posten läggs till i EDMfönstret 






Följande regler gäller för bodyobjekt 


IL-nätverk IL-editor Objekten läggs till vid Skrivrättigheter 

MELSEC ILnätverk 

MELSEC IL-editor 

markörens position. 


LD-nätverk LD-editor Skrivrättigheter 

FBD-nätverk FBD-editor Skrivrättigheter 

LD-editor 


SFC-element SFC-editor Skrivrättigheter 

Vald text Texteditor Skrivrättigheter 



6.12 Options-meny 

I Optionsmenyn görs inställningar för hur programmet skall kompileras, det grafiska 

utseendet, import/export av användarbibliotek och monitorering med mera. För utförlig 

information om Options-menyn hänvisas till kapitel 2.7 i den engelska referensmanualen 

(reference.pdf) som installeras med programmeringsverktyget. 


6.13 Onlinehjälp 


En enkel och snabb hjälp finns redan i själva programmet. Klicka på Help-menyn 

och välj funktion. Bland annat finns en mycket användbar sökfunktion. 

Dessutom finns funktionsbeskrivningar för många instruktioner (både IEC och 

MELSEC) samt vilka I/O-typer som kan användas som in- och utgångar. 

Observera! 

Med [F1]-tangenten öppnas rätt del av onlinehjälpen, oberoende av vilken meny eller 

dialog som är aktiv. 



6.14 Dokumentation av projekt 

Välj vad som skall skrivas ut genom att peka ut t ex en POU i navigatorn eller välj 

hela projektet genom att peka längst upp på raden Project.... 

Definiera därefter hur utskriften skall se ut genom att välja Project/Print Options. 

Klicka på Properties för att ställa in hur utskrifterna skall se ut. 

I nedanstående fall skrivs följande ut: 

– Ett försättsblad, en innehållsförteckning, en korsreferenslista och den globala 

variabellistan. 

Klicka på de andra flikarna för att t ex välja vilken logo som skall finnas med på utskriften. 

Avsluta med OK 



Observera! 

En inställd profil kan sparas genom att ange ett nytt namn vid Current profile och 

trycka på Save. Sparade profiler finns lagrade i en fil i Windows-katalogen. 

Namnet på filen skiljer mellan programversionerna enligt nedan: 

GX IEC Developer 6.00: 



MELSEC MEDOC plus 3.00: 

MELSEC MEDOC plus 2.50: 

mmp600prof.ini 

mmp500prof.ini 

prof40.ini 

prof30.ini 

profile.ini 



6.15 Export och import av programdelar 

I GXIEC finns möjlighet att exportera eller importera antingen hela projekt eller valda 

programdelar till/från en ASCII-fil. 

Detta underlättar t ex då flera olika programmerares program skall länkas samman 

till ett projekt. Gör enligt följande. 

6.15.1 Export 

Markera i navigatorn vad som skall exporteras. Välj Export... i menyn Object. 

File Name 

Välj ut rätt sökväg, skriv in ett filnamn och klicka därefter på OK. 

6.15.2 Import 

Vid import görs följande. Välj Import... i menyn Object. 

Objects 

Välj vilka delar som skall importeras och klicka på OK. Välj därefter den fil som skall 

importeras. 



6.15.3 Import och export av benämningar 

Den globala variabellistan kan exporteras till Excel. Funktionen finns under menyn 

Tools/Export to Excel. Vid export sparas alltid hela variabellistan. 

Den exporterade filen kan öppnas direkt i Excel 97/2000/2002. 

Benämningslistan kan också skapas i Excel och importeras till GXIEC. Vid import 

konrolleras innehållet i filen för att se att den innehåller en variabellista och inte t ex 

en tasklista. Ingen kontroll sker på adresser eller variabelnamn. Detta måste ske i 

efterhand med funktionen [Alt] + [C]. 

Förutom den globala variabellistan kan även Task-editorn, DUT-editorn och POUheadern 

exporteras och importeras. 



6.16 Filer och backupmöjligheter 

6.16.1 Filer under editering 

Projektfilen heter likadant i alla projekt, softctrl.pro, och därför kan bara projektnamnet 

identifieras med hjälp av namnet på den katalog där filen finns lagrad. GX- 

IEC gör automatiskt backup på projektfilen före editering då man öppnar projektet. 

Detta innebär att om något går fel under editering så finns det extra filer som säkerhet. 

Detta för att kunna återskapa projektet, även om den fil som editerades har blivit 

förstörd (kraschad). 

Efter uppstart av ett projekt finns i projektkatalogen bl a filerna: 

Softctrl.pro - Projektfilen, innehåller alla objekt (ej externa bibliotek, som *.sul filer) 

Softctrl.bak - Backup på filen softctrl.pro när projektet öppnas 

Softctrl.sav - Ytterligare backup till filen softctrl.pro 

Filerna används då GXIEC försöker återskapa projektet vid nästa uppstart. Först genom 

funktionen Try to recover då softctrl.pro och softctrl.log används, för att om 

möjligt återskapa informationen från den sista kompileringen man gjorde före felet 

inträffade. 

Om detta inte lyckas kan man välja Use backup, då används softctrl.bak som är en 

kopia på PRO-filen när man startade projektet eller sparade. Notera att då softctrl.bak 

används kommer först en kopia på softctrl.bak att skapas och den filen har 

namnet softctrl.sav. Softctrl.sav kan döpas om till softctrl.pro och användas som en 

sista utväg för att försöka öppna projektet då alla andra försök misslyckats. 

Andra filtyper som hör till ett projekt är: 

*.sul 

- fil som skapas för egendefinierade bibliotek 

*.sct 

- filer för korsreferenslistan 

*.scx 

- filer för korsreferenslistan 

*.edm 

- sparad data i fönster Entry Data Monitor, kan editeras i Excel 

*.pcd 

- backupfil (stor) 

*.pce 

- backupfil (liten) 

*.asc 

- exportformat 

workspace.sys - sparad fönsterinställning (meny View/Save Workspace) 

custom.sys - grafiska makron (meny Tools/Custom) 

lruboxes.sys - senast använda programinstruktioner i projektet 

mmp600prof.ini - utskriftsprofiler (Windows-katalogen) 

mmp600.ini - initieringsinformation för GXIEC (Windows-katalogen) 



6.16.2 Backup av projekt 

Vid backup på projekt är det viktigt att få med all nödvändig projektinformation som 

kan vara av betydelse för att kunna återskapa projektet på nytt. Därför är det bättre 

att ta kopia på (alt. packa ihop) hela projektkatalogen än att man bara tar backup på 

enstaka filer som t ex softctrl.pro. 

Backup av GXIEC-projekt kan göras på flera olika sätt. Dels genom att exportera 

projekt informationen till ASCII-fil eller att välja backup till Packed project database 

(pcd) eller som Packed export format (pce). I detta fall är det mest komplett om man 

använder Packed project database, vilket gör det möjligt att återskapa ett projekt 

med senaste kompileringen intakt. Då blir det dessutom möjligt att fortsätta göra online 

ändringar efter att en sådan backup återställts. 

Packed project database (pcd) ger en stor fil, filen är komplett med bibliotek och 

kompileringsinformation. 

Packed export format (pce) ger en liten fil, ungefär som exportfilen *.asc. 

Ta fram menyn Extras/Project Backup och välj Packed project database vilket kommer 

skapa en *.pcd-fil. 

Ett alternativ till projekt backup är att använda exportformatet som ger en textfil som 

kan importeras till andra projekt. Exportfilerna ger filtyp *.asc. 

Använd alternativen: 

Object/Export (export av markerade objekt i navigatorn, ej bibliotek) 

Project/Other/Export(export av hela projektet, ej bibliotek) 

Observera! 

Glöm inte göra backup på eventuella biblioteksfiler (*.sul) och utskriftsprofiler 

(se kapitel 5.8). 



6.17 Data Unit Type (DUT) 

I princip kan man alltid använda strukturerade datatyper (DUT) då det finns programkod 

som är återupprepningsbar, t ex identiska motorstarter, beräkningar m m. 

Fördelarna blir bl a: 

– Betydligt färre variabler i den globala variabellistan. 

– Bättre struktur i programmet. 

– Möjlighet till längre variabelnamn i bodyn, 32 + 32 tecken (64 totalt). 

I en DUT kan man blanda variabler av valfria typer som t ex BOOL och INT. 

Tre globala variabler “Linje1” - “Linje3” skapas av DUT-typen “Ekvation”. 

I PLC-programmet används sedan benämningarna “Linje1.k”, “Linje2.k” osv. 



6.17.1 Direktadressering av strukturerade datatyper 

Man kan direktadressera strukturerade datatyper i den globala variabellistan. Då en 

variabel skapas av en redan definierad strukturerad datatyp öppnar man dialogen 

Data unit variable addresses genom att dubbelklicka i något av adressfälten MITaddress 

eller IEC-address. 

I exemplet här ovan visas dialogen för en DUT med namnet Ekvation 

Genom att använda valet Automatic filling kan man få adresseringen att löpande fyllas 

på helt automatiskt, med början från den adress man först anger. 

Benämningen Linje1 har kopplats till DUT-typen Ekvation och I/O-adresser har därefter 

kopplats via menyn Data unit variable addresses 

Valet All Types använder samma variabeltyp om det är möjligt för alla element i 

strukturen (PLC-beroende). Ex. INT och två BOOL-element kan få adresserna 

D2000 och nästa D2001.0, D2001.1 osv. 



6.17.2 Array of Data Unit Types 

En vektorvariabel i GVL-listan eller i headern på en POU kan nu deklareras även 

med elementtyp DUT. 

Börja med att skapa en struktur av variabler (DUT). 

Deklarera sedan en vektor (array) av strukturer i GVL-listan, t ex ARRAY [0 .. 4] OF 

TestDUT 



Hårdvaruadresser deklareras i fältet MIT-addr, i dialogen som öppnas. I dialogen kan 

adresserna deklareras på olika sätt. I exemplet nedan deklareras bitadresser och ordadresser 

var för sig. 

I detta exempel används dataregister för både bit- och ordadresser, genom att kryssa 

i rutan Use bit designation. Genom att ange ett värde i Offset kan man separera 

grupperna av register eller minnesceller som reserveras av respektive DUT-vektor. 

I GVL-listan visas vilken ord-och bitadress vektorn startar på, om en offset angetts 

samt om bit designation är aktiverad. 



6.18 Scantime 

Scan kommandot i menyn Debug visar en statisk bild av PLC-systemets programtid. 

Programexekveringens cykeltid kan variera beroende på t ex hur många in-/utgångar 

som avfrågas under cykeltiden. 

MELSEC A MELSEC FX MELSEC Q/QnA 

Upplösning: 

10 ms 

Upplösning: 

0,1 ms 

Upplösning: 

1 ms 

Aktuell cykeltid D9018 D8010 SD520 SD521 

Minimal cykeltid D9017 D8011 SD524 SD525 

Maximal cykeltid D9019 D8012 SD526 SD527 

Upplösning: 

1 µs 

Ex: Om PLC-systemets aktuella scantid är 3,5 ms, maximal scantid är 5,2 ms och 

minmal scantid är 2,1 ms skrivs i specialdataregisterna följande: 

MELSEC A MELSEC FX MELSEC Q/QnA 

D9018 1 D8010 35 SD520 3 

D9017 0 D8011 21 SD521 500 

D9019 1 D8012 52 SD524 2 

SD525 100 

SD526 5 

SD527 200 


Diagnostik och felsökning 

7 Diagnostik och felsökning 

7.1 Kompileringsfel 

Om man gjort ett fel i programmeringen upptäcks detta först vid en kompilering. 

Nedan är en bild med exempel på vanliga felmeddelanden. 

Genom att markera ett fel i listan och trycka på Show eller snabbval [F4] öppnas 

programdelen där felet finns, och programkoden är rödmarkerad, se bild nedan. 

Markera kryssrutan Minimize Dialog after show, så minimeras fönstret med fellistan 

och det blir lättare att se felmarkeringen i programmet. 



Nedan följer några vanliga felmeddelande som kan vara svåra att härleda 

Fel 

F1028 

Access to system addresses is 

denied 

C2020 

Dataflow did not reach the part 

or network 

F1001 

Wrong address or identifier not 

declared 

C2015 

Wrong instance of a functionblock 

C2045 

Instance does not match 

C2013 

Illegal mixing of types with 

polymorphic generic operators 

C9052 

Only one OUT instruction is 

allowed in a transition for the 

current CPU type 

C8015 

Member “VarNamn” is neither 

IN nor IN_OUT 

Orsak 

En eller flera globala variabler inkräktar på den 

definierade systemarean för systemvariabler i PLCparametrarna. 

Otillåtet hopp i nätverket mellan ut- och ingång. 

Använd istället mellanlagring. 

Samma fel då en linje ej är dragen hela vägen. 

Instansnamn saknas. 

Felvald variabeltyp vid koppling mot ett block (FB 

eller FUN). 

Ex. SUB_E där olika variabeltyper (INT och DINT) är 

ihopkopplade på ingång. 

(AnS/AnN) Ett övergångsvillkor i en sekvens genererar 

mer än en OUT-instruktion. 

Skriv om programmet som MELSEC IL. 

Ett funktionsblock har anropats på ett sätt som inte 

överensstämmer med IEC-standarden. Kryssa för 

Allow VAR_OUTPUT in call of FB (IL and ST) under 

menyn Extras/Options/Compiler 



7.2 Allmänna fel 

Fel 

Man kan inte längre editera i programmet. 

Orsak 

GXIEC är i monitoreringsläge, då tillåts 

ingen editering. 

Fel (LD) 

Kontakten/spolen efter en annan spole 

fungerar konstigt eller inte alls. 

Orsak 

Anslut aldrig något efter en spole. I denna 

editor finns ingen anslutning till höger om 

en spole. Om flera spolar används i en 

krets, placera dessa under varandra. 

Fel (exempel) 

Rätt (exempel) 

Fel (SFC) 

Programmet hoppar inte till nästa steg 

trots att övergångsvillkoret är sant. 

CPU-typ AnN/AnS 

Orsak 

Om övergångsvillkoret har fler än en OUTinstruktion 

inträffar detta fel. Genom att 

skriva övergångsvillkoret i ett nätverk samt 

i MELSEC IL styr man själv hur koden skall 

genereras. 

För CPU-typerna AnA(S)/FX/QnA skriv övergångsvillkoret 

i ett enda nätverk samt valfri 

editor. 



7.3 Felsökning i applikationsprogram 

7.3.1 Visa programkod 

Om ett systemfel inträffar med hänvisning till ett visst steg i programmet kan man 

lätt hitta rätt instruktion som genererar felet. Visa aktuellt fel genom valet 

Debug/System Errors. 

Använd därefter möjligheten att visa kompilerad programkod som MELSEC instruktionslista 

med verktyget Show MELSEC Code of Network som visas i separat 

fönster. Markera nätverkets kant och välj Tools/Show MELSEC Code of Network. 

Show MELSEC Code of Network kan användas i ladder, FBD- och IL-editorerna. 

Exemplet visar en division med otillåten data, t ex 0. 



7.3.2 Hitta överlappande hårdvaruadresser 

Ett vanligt programmeringsfel är att de globala variablernas hårdvaruadresser överlappar 

varandra. I GVL-listan hittar man snabbt felaktiga överlappningar med funktionen 

Find Overlapping Addresses. Funktionen kontrollerar alla variabletyper. 

Funktionen väljs i menyn Tools/Find Overlapping Addresses. 

Markera en varning i fönstret och tryck Show. Överlappningar markeras med röd 

färg. 

Ett ord överlappar ett annat dubbelregister. 



7.4 Diagnostik 

7.4.1 PLC-diagnostik 

För att kontrollera status på felkoder i ett PLC-system finns speciella informationsfönster. 

Fönsterna varierar utseende beroende på vald PLC-typ. Diagnostikfönsterna 

öppnas via menyn Debug/PLC diagnostic, se nedan 

Diagnostikfönstret för MELSEC FX 

Observera! 

För mer information om PLC Diagnostics, nätverksdiagnostik och System Monitor hänvisas 

till den engelska referensmanualen (reference.pdf) som installeras tillsammans 

med programmeringsverktyget. 



Diagnostikfönstret för MELSEC QnA 

Diagnostikfönstret för MELSEC Q 



7.4.2 Nätverksdiagnostik 

För felsökning på MELSECNET/10-nätverk använd menyn Debug/Network diagnostic. 

Informationen skiljer sig beroende på vilket PLC-system man valt att titta på och vilken 

typ av nätverk som används. Genom att klicka på Other station info kan man 

välja att titta på en slav i nätverket istället för den som är fysiskt ansluten till datorn. 

Nätverksdiagnostik för MELSECNET/10-modul ansluten på PLC-systemet som är kopplat 

mot datorn. 



7.4.3 System monitor för MELSEC Q 

För MELSEC Q finns en funktion, System monitor, som läser av vilka moduler som 

är anslutna på PLC-systemet och presenterar denna information grafiskt. Även felstatus 

och detaljerad modulinformation kan presenteras. 

PLC-systemet i exemplet har två kommunikationsmoduler och en digital utgångsmodul 

ansluten på grundplattan. 



I Base Information fönstret visas information om hur många moduler som är installerade 

och hur många kortplatser som finns tillgängliga. Knappen Diagnostics öppnar 

diagnostikfönster för den modul som är markerad t ex centralenheten eller en 

specialmodul. 

Bilden visar information om en Ethernetmodul 



I fönstret Module’s Detailed information hittar man detaljerad information, såsom 

versionsnummer, I/O-adress och felinformation. 

Bilden visar detaljerad information om Ethernet-modulen QJ71E71-B2. 

Knappen H/W Information presenterar hårdvaruinformation om markerad modul, 

t ex konfiguration av buffertminnen i modulen och dess switchinställningar 

Hårdvaruinformation om Ethernet-modulen QJ71E71-B2 



Från System monitor kan man få upp en lista, Product Information List, med ytterligare 

information om de moduler som är installerade i PLC-systemet, t ex serienummer 

och versionsnummer. 

Observera! 

För detaljerad information om System Monitor hänvisas till kapitel 9.1 i den engelska 

referensmanualen (reference.pdf) som installeras tillsammans med programmeringsverktyget. 


Appendix 

8 Appendix 

8.1 QnA(S) till A(nS)-seriens kommunikationsmoduler 

PLC-systemen MELSEC QnA(S) stödjer A(nS)-seriens kommunikationsmoduler 

både vid seriell kommunikation samt vid Ethernet kommunikation, men med vissa 

begränsningar. 

Generellt gäller följande 

Nya projekt med QnA(S)-CPU: 

– Använd QC24/QE71! Dessa är bakåtkompatibla. 

Befintlig anläggning och utbyte av A(nS)-CPU till QnA(S): 

Här kan man köra med befintliga C24/E71, fast med vissa begränsningar. Bäst är att 

uppdatera även kommunikationsmodulerna till QnA. 

Begränsningar 

1 AJ71UC24 1 A1SJ71UC24 - R2 

1 AJ71C24 -S6/S8 1 A1SJ71UC24 - R4 

2 AJ71C24(S3) 1 A1SJ71C24 - R2 

1 AJ71E71 1 A1SJ71UC24 - R4 

1 A1SJ71E71 

1. Endast AnA:s device område 

2. Endast A3H:s device område. Måste vara daterade från mars-87 (dat. “H” eller 

senare på modul) 

Gemensamt för alla moduler ovan 

– Ingen åtkomst på filregister, parametrar eller program. 

– C24-Multidrop ihop med en QC24, endast ASCII kommunikation d.v.s. 

A(1S)J71QC24 modulen får inte används med binärtprotokoll. 


Appendix 

8.2 Konfigurering av PROFIBUS DP 

Med GX IEC Developer kan man enkelt konfigurera sina funktionsmoduler. En 

funktion som heter Module Configuration finns att välja under Parameters i 

navigatorn. 

Module Configuration öppnar en ny dialogruta där alla konfigurerade moduler 

finns att välja. Informationen kopieras från inställningarna i I/O Assignment under 

PLC-parametrar. I kolumnen Module name anges vilken typ av funktionsmodul 

som sitter ansluten. I kolumnen till höger anges sökvägen till GX Configurator DPprojektet. 

Klicka på knappen längst till höger för att söka efter rätt projekt. 

När korrekta sökvägar angetts markerar man den modul som skall konfigureras och 

klickar på Configure module. 

Obs! 

Första gången funktionen används frågar programmer efter sökvägen till GX Configurator 

DP. 

Beskrivning på hur GX Configurator DP används finns i programmets manual. 


Appendix 

8.3 FX2N-serien 

Full support: 

– Stöd för alla minnesceller, M0-M3071 

– Stöd för pulsvillkor som LDP, LDF, ANP, ANF, ORP och ORF (enbart 

MELSEC IL) 

– Stöd för samtliga indexregister V,V1-7 och Z, Z1-7 

Observera! 

Kommunikationen är begränsad till 9 600 baud 


Appendix 


Sakregister 

A 

Action 

Address Batch Replace 

Adresser 

överlappande 

Ankarpunkter 

Använda systemvariabler 

Användarbibliotek 

Hämta in 

Kopiera in FUN/FB/PRG 

Skapa 

Stänga 

Ändra 

Öppna 

Arbetsarean 

ARRAY 

ASCII-fil 

Autoconnect 

Autoextern 

Autorouting 

B 

Backup 

Packed export format 

Packed project database 

Bitadressering 

MELSEC Q 

MELSEC QnA 

Body 

BOOL 

Boolean 

Build 

Byta PLC-typ 

C 

Class 

Comment 

Contextmenyn 

Cykeltid 

D 

Data Unit Type 

Dekadadressering 

Device Edit 

Device Memory Monitor 

Device Value input 

Diagnostik 

Nätverksdiagnostik 

PLC-diagnostik 

DINT 

Dokumentation 

Double Integer 

DUT 

DWORD 

E 

Editor 

Grafisk 

Text 

Egenskaper 

EN/ENO 

Entry Data Monitor 

Always on top 

Monitor Header 

Ersätt 

Ethernet 

Drivrutiner 

Event 

Exekveringsordning 

EXIT 

Export 

Benämningar 

DUT 

POU-header 

Task 

Extended Information 

Beijer Electronics AB, MA00411B 

I

F 

FBD 

Programexempel 

Felmeddelande 

Felsökning 

Filer 

Flyttal 

Frånslagsfördröjning 

Funktion 

Result Type 

Skapa 

ST 

Utgång 

Funktionsblock 

Instans 

Skapa 

ST 

FX2N-serien 

Färgkodning 

G 

Global Variabellista 

Grafisk editor 

Grafiska 

Grid 

Gränssnitt 

Guided Editing 

GVL 

H 

Header 

Heltalsvariabel 

Hårdvara 

Hårdvaruadress 

överlappande 

Händelse 

I 

I/O System Setting 

Identifier 

IEC Funktionsblocksdiagram 

 

IEC Instruktionslista 

IEC Reläschema 

IEC Sekvensdiagram 

IEC Strukturerad text 

IEC-addr 

IL 


Import 

Benämningar 

DUT 

POU-header 

Task 

In Cycle Monitor 

Initial 

Installation 

Instans 

 

Instruktioner 

INT 

Integer 

Interconnect 

K 

Kommentar 

Kommunikationsmoduler 

AnS 

QnA(S) 

Kompatibilitet 

Kodkompatibilitet 

Projektkompatibilitet 

Kompilera 

Build 

Rebuild all 

Kompileringsfel 

Kontroll 

Konvertera 

Projekt 

Korsreferenslista 

II 


L 

Label 

LD 


Libraries 


Lösenord 

M 

Macrokod 

MBOC 

MELSEC IL 


MELSEC Instruktionslista 

MELSEC NETWORK 

MELSEC_FIRST 

MELSEC_IL 

MIT-Addr 

Monitorering 

Poll rate 

Starta 

Stoppa 

N 

Navigator 

Nedladdning 

Nätverk 

 

O 

Omvandla variabler 

Online hjälp 

Onlineändring 

Beräknad tid 

Online Change Mode 

Online Program Change 

 

OUT_SV 

P 

Pekare 

PLC-parametrar 

PLC-typ 

Byta 

Poll rate 

POU 

POU_Pool 

Programdel 


FBD 

IL 

LD 

MELSEC IL 

SFC 

ST 

Programkod 

Programstorlek 

Programsymboler 

Projektkatalogen 

Projektnavigator 

Call Tree 

Project 

Used by 

Properties 

Pulstimer 

R 

Radkommentar 

 

REAL 

Rebuild all 

Recalculate Line 

Remark 

Replace 

Result Type 

Rutnät 

Räknare 


III

S 

Scantime 

Select Mode 

SFC 

Inställningar 

Kommentar 

Options 

OUT_mode 


Reset 

Sekvenssteg 

SFC_CTRL 

SFC_INI 

SFC_ON 

SFC_PAUSE 

SFC_PAUSED 

SFC_START 

SFC_STOP 

SFC_STOPPED 

TRAN 

Övergångsvillkor 

Show MELSEC Code of Network 

Simulering 

Skapa 

Användarbibliotek 

Programdel 

Projekt 

Task 

Skifta adresser 

ST 


Status 

Subrutin 

SUL-fil 

System monitor 

Systemkrav 

Sök 

T 

Task 

Comment 

Egenskaper 

Priority 


Task_Pool 

Texteditor 

Tidskretsar 

Tidsvärden 

Tillslagsfördröjning 

TIME 


Timing Chart 

Timing Chart input 

TRAN 

Transfer Setup 

Ports 

Project 

Transition Condition 

Tvångsställning 

Type 

U 

Unreferenced POU 

Uppladdning 

Upprepningssats 

Urvalssats 

V 

Variabelklass 

VAR 

VAR_CONSTANT 

VAR_EXTERNAL 

VAR_GLOBAL 

VAR_GLOBAL_CONSTANT 

VAR_IN_OUT 

VAR_INPUT 

VAR_OUTPUT 

IV 


Variabeltyp 

ARRAY 

BOOL 

DINT 

DWORD 

INT 

REAL 

TIME 

WORD 

Verifiering 

Utökad 

Versionsinformation 

GX IEC Developer 4.0 



MELSEC MEDOC plus 2.50 

W 

WORD 

Ö 

Överföring 

Parametrar 

Program 

Övergångsvillkor 

Överlappande adresser 

Övervakningsinstruktion 


V

programspråken referensmanualen programverktyget

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?