småbarnsföräldrar

magasin 

Statens folkhälsoinstituts satsning inom den nationella föräldrastödsstrategin 

nummer 3 VINTERN 2012 

Föräldrastöd 

börjar ge resultat 

Världens bästa barn 

i Spånga-Tensta 

Fokus på småbarnsföräldrar 

i Angered 

Så får Västervik 

med sig föräldrarna

Vi stärker 

föräldrakraften! 

Nyligen mottog Statens folkhälsoinstitut 

en inbjudan till en internationell 

konferens vars syfte var att öka det allmänna 

medvetandet om negativa effekter 

av kroppslig och verbal bestraffning av 

barn. Det är ett tema som har berättigande 

i många delar av världen, men här i Sverige 

är det något vi har en hög insikt om. Förbud 

mot aga införde vi, som första land i 

världen, 1979. 

Men att vara en förälder som förmedlar 

både värme och ramar kan vara svårt. 

Regeringens strategi för ett utvecklat 

föräldrastöd vill göra det lättare för föräldrar 

att ge sina barn en trygg och bra uppväxt. 

Det är nu drygt tre år sedan strategin 

– En vinst för alla – introducerades. I detta 

nummer av Magasin föräldrastöd gör vi en 

tillbakablick och påminner oss om strategins 

mål och syfte och ger exempel på olika 

former av föräldrastöd. 

En av Folkhälsoinstitutets 

främsta uppgifter är att vara ett nationellt 

kunskapscentrum för effektiva strategier. 

I en artikel sammanfattar vi vad som har 

fungerat bra och mindre bra i ett föräldrastödsuppdrag 

som handlar om just detta: 

Att utveckla och utvärdera kommunala 

strategier för föräldrastöd. Uppdraget är nu 

avslutat och vi kan med glädje konstatera 

att insatserna lett till att vi nått en bra bit 

på väg mot de tre delmålen i den nationella 

föräldrastödsstrategin – se sidan 3. Glädjande 

är också att vi tack vare uppdraget 

kunnat minska avståndet mellan forskning 

och praktik. 

Hur kan man väcka intresset hos 

föräldrar att delta i det föräldrastöd som 

erbjuds? Vi berättar om hur föräldrar i 

Västervik står i kö för att delta. Där undviker 

man i sin marknadsföring negativa 

ord som ”problem”. Istället betonar man 

de ”kniviga situationer” som alla föräldrar 

då och då hamnar i. Helt klart ett vinnande 

koncept! 

Trevlig läsning! 

Sarah Wamala, 

generaldirektör, Statens folkhälsoinstitut 

Innehåll 

Det här är föräldrastöd ...................... 3 

Från individuell terapi till 

föräldrastöd i grupp............................ 4 

Fem röster om föräldrastöd.......... 4_5 

Paradoxen i repris................................5 

Världens bästa barn........................6–9 

Fokus på småbarns föräldrar....... 10–11 

Familjer med behov 

av annat stöd............................... 12–13 


med sig föräldrarna..................... 14–15 

Kommuner i unikt samarbete.....16–18 

Notiser.............................................. 19 

Här satsar vi på familjer 

med ungdomar........................... 20–21 

Notiser.........................................22–23 

Nu ska kunskapen spridas............... 24 

© Statens folkhälsoinstitut, Östersund 2012 

ISSN 2001-4635 

ISBN 978-91-7521-064-3 (pdf) 

ISBN 978-91-7521-065-0 (print) 

Redaktion: Lisen Sylwan, Johanna Ahnquist, Elsa Rudsby Strandberg, Frida Persson, Anja Romqvist 

Grafisk form: Syre, Östersund 

Omslagsfoto: Anatoliy Samara/photos.com 

Tryck: Davidsons Tryckeri AB, 2012 

Fler exemplar av denna tidning kan beställas på www.fhi.se. 

Använd gärna innehållet i denna tidning men kom ihåg att ange källan. 

2 • Magasin föräldrastöd nr 3 vintern 2012

Det här är föräLdrastöd 

Foto: toranico/photos.com 

Det här är 

föräldrastöd 

Repetition är kunskapens moder. Vi bjuder därför på en resumé kring 

begreppet föräldrastöd och ger exempel på olika former av stöd. 

Forskning tyder på att barns och 

ungdomars psykiska hälsa har försämrats 

de senaste decennierna. Med bland 

annat stöd och hjälp i föräldraskapet vill 

regeringen vända den negativa trenden. 

Målet är att alla föräldrar ska erbjudas föräldrastöd 

under barnets hela uppväxt, upp 

till 18 år. Det står uttalat i programförklaringen 

”Nationell strategi för ett utvecklat 

föräldrastöd, En vinst för alla”. Strategin 

har några år på nacken, den presenterades 

i sin helhet 2009, men definitionen för 

föräldrastöd står fast: 

”En aktivitet som ger 

föräldrar kunskap om 

barns hälsa, emotionella, 

kognitiva samt sociala utveckling 

och/eller stärker 

föräldrars sociala nätverk.” 

Strategin innehåller tre delmål 

som är tänkt att leda vägen till slutmålet, 

dvs. att föräldrastöd ska erbjudas alla 

föräldrar: 

1. Ökad samverkan kring föräldrastöd 

mellan aktörer vars verksamhet riktar 

sig till föräldrar. 

2. Ökat antal hälsofrämjande arenor och 

mötesplatser för föräldrar. 

3. Ökat antal föräldrastödsaktörer med 

utbildning i hälsofrämjande och universella 

evidensbaserade föräldrastödsprogram. 

Hur väl landets kommuner har lyckats med 

delmålen ska en kartläggning ge besked 

om. Den kommer att genomföras i slutet 

av 2012. Läs om resultaten på 

www.fhi.se/foraldrastod. 

Exempel på föräldrastöd 

Föräldrastöd kan handla om allt från 

en träffpunkt för föräldrar och barn 

till en föräldrakurs på tio möten med 

hemläxor. 

Universellt föräldrastöd 

Vänder sig till alla föräldrar oavsett 

om man har problem eller ej: 

• föräldragrupper inom mödra- och 

barnhälsovården 

• studiecirklar för föräldrar 

• tematiska föräldramöten i 

förskola/skola 

• webbplatser på internet 

• onlineutbildning på nätet för 

föräldrar 

• universella föräldrastödsprogram/ 

kurser riktade till alla föräldrar. 

• föräldrastödstelefon. 

Riktat föräldrastöd 

Vänder sig till föräldrar med behov 

av särskilda insatser: 

• föräldrastödsprogram riktade till 

vissa grupper av föräldrar, t.ex. 

föräldrar till barn med funktionsnedsättning 

eller uttalade problembeteenden 

• stödsamtal för föräldrar (exempelvis 

inom socialtjänsten) 

• föräldrastödstelefon. 

Magasin föräldrastöd nr 3 vintern 2012 • 3


Från individuell terapi 

till föräldrastöd i grupp 

På 1970-talet var det terapeutiska samtal på klinik som gällde om man 

hade problem i sin föräldraroll. Nu, trettio år senare, har den individuella 

terapin utvecklats till förebyggande arbete med föräldrar i grupp. 

Text: Lisen Sylwan 

Låt oss gå tillbaka drygt trettio år i 

tiden. Mödra- och barnhälsovården 

erbjöd då alla blivande och nyblivna 

föräldrar utbildning i grupp. Men om 

föräldrar då upplevde att de hade svårigheter 

i sin föräldraroll fick de individuell 

behandling – regelrätt terapi på klinik. 

I slutet av 1970-talet och början av 

1980-talet började terapeuter att utföra 

forskningsstudier med föräldrar i grupp. 

Man använde sig av video, rollspel och 

reflektionsövningar. 1980 publicerade 

Carolyn Webster-Stratton en avhandling 

där hon i gruppbaserade terapier 

använde video som ett sätt att lära föräldrar 

att hantera sina barns beteendeproblematik. 

För att olika terapeuter 

skulle kunna arbeta på samma sätt, 

behövdes någon form av gemensam 

hållning och en skrift som talade om vad 

som skulle tas upp vid varje session. De 

gruppbaserade terapierna blev manualbaserade. 

Föräldrastöd i grupp 

De manualbaserade övningarna utvecklades 

alltmer till preventiva program 

riktade mot riskgrupper av föräldrar. 

Föräldrastöd i grupp visade sig nämligen 

ha lika stora möjligheter att påverka 

föräldrars sätt att förhålla sig till sina 

barn som de tidigare föräldrastödjande 

kliniska verksamheterna. Det fanns 

också ekonomiska skäl. Det är mer kostnadseffektivt 

att arbeta med föräldrar i 

grupp än enskilt. 

De riktade föräldra stödsprogrammen 

utvecklades främst i USA, men också i 

Kanada och Australien. Från 

1990-talet har vi i Sverige 

importerat och kulturanpassat 

dessa program. De 

används främst inom barnoch 

ungdomspsykiatrin och 

social tjänsten. 

Olika teoretiska grunder 

Vilken teoretisk bas har dessa 

program? Det varierar, men huvuddelen 

av de riktade föräldrastödsprogrammen 

som används i Sverige utgår från någon 

form av beteendeteori (social inlärningsteori, 

förstärknings teori). Syftet är att 

uppmuntra barnens positiva beteenden 

och negligera negativa beteenden. Det 

finns också program som har en annan 

teoretisk bas. Ett exempel är anknyt- 

Fem röster om 


Vad tänker 

du på när du 

hör ordet 

föräldrastöd? 

Linda Haals, föräldraledig projektledare, 

Helsingborg: 

Låter som något som är till för föräldrar som 

behöver stöd i att ta hand om sina barn. 

Det skulle kunna vara hela skalan – allt från 

enkla tips för att få en smidigare vardag, 

till hjälp för familjer som har allvarligare 

problem, till exempel relationsproblem eller 

ett handikappat barn. 

Kenneth Nenzén, IT-samordnare, Östersund: 

Jag tänker förstås på den kurs jag och min 

fru gick för ett år sen, Familjeverkstan. 

Tillsammans med andra föräldrar diskuterade 

vi vardagliga situationer och sådant 

som påverkar samspelet mellan föräldrar 

och barn. Jag tycker att det har hjälpt till att 

minska bråk och konflikter och att jag har en 

trygg och bra relation till mina barn. 



Paradoxen 

i repris 

Att träffas i grupp har många fördelar. 

ningsbaserade program. Här är fokus på 

relationen – inte på verktygen för barnuppfostran. 

Målet är här att utveckla 

föräldrarnas känslighet och reflektion i 

sitt föräldraskap. 

Vi ser nu en inriktning mot en alltmer 

promotiv ansats, där man syftar till 

att förstärka det positiva snarare än att 

fokusera på problem. Flera av de riktade 

Foto: Jens Blixth, Statens folkhälsoinstituT 

programmen har vidareutvecklats och 

anpassats för universell användning, 

dvs. de erbjuds alla föräldrar oavsett 

om man har problem eller ej. Flera 

nya universella program har också 

till kommit. Men en sak ska vi vara 

övertygade om – framtidens föräldrastödsprogram 

kommer inte att se ut som 

de gör idag. 

Nog måste det väl ge större 

vinster att rikta föräldrastödsinsatser 

till det fåtal som bäst behöver dem, 

exempelvis till familjer som har eller 

kan förväntas få problem av olika 

slag? Varför det paradoxalt nog inte 

alltid förhåller sig så – preventionsparadoxen 

– tål att upprepas. 

Preventionsparadoxen innebär 

kort att den största förebyggande 

effekten uppnås om insatserna 

riktas mot hela befolkningen och 

inte endast mot högriskgrupper. Av 

en grupp barn är det svårt att på 

förhand bedöma vilka som riskerar 

att utveckla problem. Det är också 

svårt och mycket resurs krävande 

att i efterhand rätta till det som gått 

snett under uppväxten. Det finns 

därför all anledning att alla föräldrar 

erbjuds att delta i universella 

insatser. Genom tidiga insatser kan 

man förhindra att problem uppstår i 

framtiden. Dessutom är det mindre 

risk att föräldrar känner sig utpekade 

om stödinsatserna erbjuds till samtliga 

föräldrar. 

Charli Eriksson, professor i folkhälsovetenskap, 

Örebro universitet: 

Jag tycker inte att föräldrastöd är ett bra 

uttryck. Det är inte hjälp och stöd familjerna 

i första hand efterfrågar. De söker ”empowerment”, 

alltså ökade möjligheter att fatta 

egna kloka beslut. I ett projekt i Karlskoga 

och Degerfors betonar vi det genom att 

istället använda begreppet ”kompetenta 

familjer”. Inte helt bra det heller, men bättre. 

Eva Söderberg, utredare, Östersund: 

Som nybliven förälder får vi i Sverige ett 

bra stöd när barnen är små, men att vara 

förälder innebär många utmaningar i alla 

åldrar för alla familjer. Att hjälpa familjer som 

behöver extra stöd är fortsatt viktigt, men 

dessutom tror jag att det finns ett behov att 

erbjuda ett universellt stöd till alla familjer 

som har behov. Ett universellt stöd skulle ge 

stora vinster både för familjen och samhället. 

Emma Roos, kommunikatör, Åre: 

Framförallt tänker jag på den hjälp man får 

från BVC & MVC när barnen är små. Men 

också på hur svårt det är att vara förälder, 

allt man är rädd för och att uppfostran hela 

tiden är en utmaning i barnets alla åldrar. 

Det är därför bra om det finns stöd att få 

som förälder av en kunnig och oberoende 

part. 


Spånga-Tensta 

Foto: omgimages/photos.com


Världens bästa barn 

Satsning på forskning och medinflytande har gett resultat: Ett komprimerat ABCprogram 

– bara fyra träffar – som utvecklats i stadsdelen Spånga-Tensta och i Södertälje. 

Text: Catarina Baldo Zagadou 

På ABC:s webbplats finns en liten film 

som i ett nötskal visar vad föräldraskap 

så ofta handlar om. Mamma och litet 

barn storhandlar i godan ro, barnet 

ser godiskorgen – ja, sen kan du säkert 

föreställa dig fortsättningen. Filmens 

och ABC-programmets budskap går inte 

att missa: ”Även om man har världens 

bästa barn så är det ibland svårt att vara 

världens bästa förälder”. 

Sedan ett halvår finns nu inte bara en 

film och en egen webbplats, 

www.allabarnicentrum.se, utan också 

en fin pärm där de fyra teman man 

träffas och samtalar kring är beskrivna 

i korthet. Allt humoristiskt illustrerat av 

Cecilia Torudd. 

För alla föräldrar 

Föräldrar i stadsdelsområdet Spånga- 

Tensta har varit med i utvecklingen av 

programmet. Det har skett i ett projekt 

finansierat av Folkhälsoinstitutet i samverkan 

mellan Stockholms stad, forskare 

från Karolinska institutet, metodutvecklare 

från PLUS-enheten inom Stockholms 

stad och Södertälje kommun. 

– Vi ville skapa något som är lättillgängligt 

för ALLA föräldrar, förklarar 

Gerd Lundquist, projektledare. Ja, för 

det är ju grundtanken med regeringssatsningen: 

”Föräldrastöd – En vinst för 

alla”. 

När forskarna frågade stockholmsföräldrarna 

själva – över 5 000 föräldrar 

i 13 kommuner och stadsdelar i hela 

Stockholmsområdet deltog i en stor 

enkätundersökning – svarade de flesta 

att de föredrog att gå på föräldraträffar i 

skolan och förskolan. 

– Det tog vi fasta på. Föräldrarna 

sa också att de är mest intresserade av 

erfarenhetsutbyte med andra föräldrar. 

Därför finns det många sådana moment 

inlagda i träffarna. 

Fyra teman 

Stockholms stads metodutvecklare har i 

samverkan med forskarna på Karolinska 

institutet vaskat fram fyra teman: visa 

kärlek, vara med, visa vägen och välja 

strider. Det är nämligen de fyra ”ben” 

som enligt forskarna är grundläggande 

för att skapa goda relationer mellan 

barn och föräldrar (se faktarutan på 

nästa sida). 

I början fanns bara ett löst skelett 

som man prövade på ett litet antal 

föräldragrupper. Sedan utvecklades 

träffarna steg för steg. Föräldrar fick 

reagera och tycka till i varje led. Till 

exempel ville många ha plats i pärmen 

för att göra anteckningar. Man ville 

Illustratör, Cecilia Torudd 

Även föräldrar till världens bästa barn kan hamna i svårhanterliga situationer. 



Foto: Stockholms Stad 

Gerd Lundqvists uppdrag som projektledare 

för projektet Föräldrakraft i Spånga-Tensta 

är avslutat. Nu fortsätter hon som samordnare 

av det generella föräldrastödet och som 

familjerådgivare. 

också ha sammanfattningar på lätt 

svenska – majoriteten av föräldrarna i 

Spånga-Tensta har ett annat modersmål 

än svenska. 

Momentet ”pröva hemma” fanns 

med redan från början. 

– Först tänkte jag: Läxor, varför ska 

man ha det? Men det har blivit väldigt 

uppskattat, säger Gerd Lundquist. Då 

ser man om det funkar. 

En hemläxa kan bland annat bestå 

av att fokusera på det positiva som 

barnet gör, eller att träna på att vara 

lyhörd och låta barnet styra i det man 

gör tillsammans. 

Relevant material 

I Spånga-Tensta arbetar i dag 25 gruppledare 

med ABC-träffarna, personer 

som värvats från många olika håll. Det 

är lärare, förskollärare, föräldrarådgivare, 

hemspråkslärare, elevassistenter, 

en biträdande rektor, personal från Sfi 

(svenska för invandrare), parkleken 

och skolhälsovården. Alla har fått fyra 

dagars utbildning. 

– Det här är en väldigt uppdelad 

stadsdel, säger Gerd Lundquist. Å ena 

sidan Spånga, som är ett stabilt villaområde 

där många har bott länge. Å 

andra sidan Tensta, där det är en väldig 

omflyttning och många nya svenskar. 

Och ändå har det visat sig att det här 

materialet verkar vara lika relevant för 

alla. Det tycker jag är jättespännande. 

Lagom antal träffar 

Men får man verkligen ut något på bara 

fyra gånger, på knappt åtta timmar? 

– Det gäller att vara realist, se vad 

man mäktar med. I enkäterna, som forskarna 

gått med till föräldrarna, framkom 

att man gärna ville gå på föräldrakurs 

om den är på mellan tre och fem 

träffar. Föräldrar har ganska mycket att 

göra i dag. Och efteråt säger många: ”Vi 

har fått det lite lugnare hemma.” 

Cirka 200 föräldrar har gått på 

Spånga-Tensta och ABC 

• Spånga-Tensta är ett av Stockholms 

stads 14 stadsdelsområden. Här 

bor cirka 37 000 personer; drygt 

5 000 barnfamiljer. 

• Nästan 6 av 10 har utländsk härkomst 

i stadsdelsområdet. I Tensta 

har drygt 8 av 10 utländsk härkomst. 

• ABC vänder sig till föräldrar med 

barn mellan 3 och 12 år. Hittills har 

cirka 200 föräldrar gått kursen i 

Spånga-Tensta. 

ABC-träffarna under de två år programmet 

har funnits. Några resultat finns 

inte att peka på än. Effekterna av programmet 

håller nu på att utvärderas i en 

randomiserad kontrollerad studie som 

blir klar 2014 och där Upplands-Väsby 

är projektkommun. 

Men Gerd Lundquist har bara gott 

att säga om arbetet med ABC-träffarna: 

– Det som är väldigt tydligt är att 

föräldrar uppskattar att få diskutera med 

andra. Man känner sig bekräftad, det är 

viktigt att se: ”Andra har samma svårigheter 

som jag!” Det tillhör föräldraskapet 

att tampas med de här frågorna. 

UTVÄRDERING AV ABC 

– Alla barn i centrum 

Ansvarig forskare: Lene Lindberg, 

lene.lindberg@ki.se 

Projektet i Spånga-Tensta är avslutat, 

men en utvärdering i Upplands Väsby 

pågår fram till 2014. 

Ekonomiskt stöd från Statens 

folkhälsoinstitut gällande utvärderingen: 

6 387 000 kronor 

www.allabarnicentrum.se 



Föräldraskapets fyra ben 

• Visa kärlek: 

Det behövs fem gånger mer positiv uppmärksamhet 

än negativ för att skapa balans i relationen. 

• Vara med: 

Även små stunder i vardagen där föräldern följer 

barnets initiativ har positiva effekter. 

• Visa vägen: 

Du är en förebild för ditt barn. Lär dig att hantera 

din egen stress och stå förberedd inför kritiska 

situationer. 

• Välja strider: 

Fokusera på det som fungerar – och välj bort 

onödigt tjat. 

Illustratör, Cecilia Torudd 


Angered 

Fokus på 

småbarnsföräldrar 

När far- och morföräldrar inte längre finns till hands behöver nya nätverk skapas. 

I Angered erbjuds nu alla föräldrar som har barn från 2,5 till 5 år att delta i 

föräldra träffar. En stor del av föräldrarna har sin bakgrund utanför Sverige. 


Stadsdelen Angered i Göteborg liknar 

på många sätt Spånga–Tensta som vi 

berättar om på sidan 7. Angered har 

också en ung befolkning där majoriteten 

är födda i annat land. Flytten till Sverige 

har för många föräldrar inneburit att de 

förlorat sitt nätverk av nära släktingar 

och vänner och därmed möjligheter 

till vardagliga samtal kring barnens 

utveckling och den egna föräldrarollen. 

Osäkerheten kan bli särskilt stor när 

den egna kulturens erfarenheter krockar 

med den svenska. 

Skapa nya nätverk 

För att öppna vägar till nya nätverk 

vill ansvariga i stadsdelen ge föräldrar 

till barn i förskoleåldern möjligheter 

att mötas i grupp. Redan i projektets 

planeringsskede 2010 var intentionen 

att skapa ett föräldrastödsprogram som 

riktade sig till alla föräldrar – inte bara 

de som upplever problem i sin föräldraroll. 

Men ett mötesmaterial baserat 

på ”vanliga” småbarnföräldrars behov 

fanns inte och måste utvecklas: 

– Det material vi har tagit fram 

avspeglar den uppfostringstradition 

som är vanlig i Skandinavien. Innehållet 

bygger också på erfarenheter från flera 

amerikanska föräldramötesprogram 

från Oregon, säger Christina Kadesjö, 

projektledare för projektet ”Glädje och 

utmaningar: Att vara småbarnsförälder 

idag”. 

– Nu har vi fem temahäften till lika 

många träffar – dessutom översatta till 

de sex vanligaste invandrarspråken i 

Angered. Utgångspunkten för samtal är 

hela tiden forskningsbaserad information 

om förskolebarnets utveckling och 

behov. 

Utbildade ledare 

Gruppledare är personal från Angereds 

förskolor som under fyra dagar utbildats 

för att bli förtrogna med materialet och 

hur träffarna ska genomföras. Gruppledarna 

får också handledning när de 

håller i föräldraträffarna. 

Nästa steg har varit att intressera 

föräldrarna att vilja delta i gruppträffarna. 

Inte minst alla de som är 

ovana vid det svenska sättet att träffas i 

studie cirkelform. En massiv marknadsföring 

via förskolor, barnhälsovården 

och tandhälsan har gett resultat. Hittills 

har 20 föräldragrupper bildats. 

En utmaning är att vetenskapligt 

utvärdera satsningen och mobilisera 

föräldrars intresse för att inte bara delta 

i en grupp utan även delta i en utvärderingsstudie. 

Ibland behöver barnet hejdas i sin framfart, andra gånger kan det behöva 

en uppmuntrande puff framåt för att våga. Föräldragruppernas temahäften 

har texter och bilder som underlag för samtal om att vara förälder. 

Illustratör: Margaretha Jansson, Karlstad 


Angered 

Foto: Jupiterimages/photos.com 

Att ge barnet tid, omsorg och acceptans i den vardagliga samvaron är ett av fem teman 

som småbarnsföräldrarna samtalar kring på träffarna i projektet Glädje och utmaningar. 

Angered och föräldrastöd till småbarnsföräldrar 

• Angered är en av Göteborgs tio stadsdelar. Här bor cirka 49 000 personer; 

drygt 5 000 barnfamiljer. 

• ”Glädje och utmaningar: Att vara småbarnsförälder idag” vänder sig till föräldrar 

med barn mellan 2,5 och 5 år. Föräldrar som är i behov av mer stöd i sin föräldraroll 

erbjuds möjlighet till individuellt utformat stöd med metoden Family Check Up. 

• Antal barn i åldern 2,5 till 5 år är 3 000. 

• Nästan 7 av 10 har utländsk härkomst i stadsdelen. 

Foto: Göteborgs Stad 

Christina Kadesjö, projektledare för projektet 

”Glädje och utmaningar”. 

Glädje och utmaningar: Att vara småbarnsförälder idag 

Projektledare: Christina Kadesjö, christina.kadesjo@vgregion.se 

Ansvariga forskare: ata.ghaderi@psyk.uu.se, christina.kadesjo@vgregion.se, 

bjorn.kadesjo@vgregion.se, pia.enebrink@ki.se 

Ekonomiskt stöd från Statens folkhälsoinstitut: 6 632 000 kronor 

www.vgregion.se/foraldrastod 


Göteborg 

Foto: Tomasz Markowski/photos.com 

Nu och då. Att vara förälder till ett barn med funktionsnedsättning innebar 

– och innebär – ofta stora påfrestningar. Och glädjestunder förstås. 

Familjer med 

behov av annat stöd 

Foto: Privat 

Det var med stor förväntan som jag lyssnade på den forskargrupp vid Göteborgs universitet 

som undersöker stödet till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning. Vad har förändrats 

sedan jag själv var förälder till ett barn med funktionsnedsättning? Ser föräldrarna 

sig själva som en sambandscentral för sitt barn på samma sätt som jag en gång gjorde? 

Av Lisen Sylwan 

Vårt första hett efterlängtade barn var 

inte som andra. Tidigt ringde varningsklockorna 

om att något inte var som 

det skulle. Så småningom blev det klart 

för min man och mig att vi var föräldrar 

till ett svårt flerhandikappat barn. 

Åren med Martin – han dog bara åtta 

år gammal – var fyllda av sorg och oro. 

Men också av intensiv glädje de perioder 

när Martin mådde bra och vardagen 

förflöt någorlunda som den skulle. 

Frågor om stöd 

Föräldrar till barn med funktionsnedsättning 

är betydligt mer angelägna om 

att få de praktiska bestyren i vardagen 

att fungera än att utveckla sin föräldraroll, 

som ju är syftet med de universella 

föräldrastödsprogrammen, visar resultat 

från projektet RiFS, riktat föräldrastöd. 

I projektet har föräldrar besvarat frågor 

om vilket stöd de får, hur de upplever 

stödet och vad som kan göras bättre. 

144 slumpvis utvalda föräldrar till barn 


Göteborg 

med funktionsnedsättning i nio stadsdelar 

i Göteborg och två kommuner 

(Kungälv och Tjörn) telefonintervjuades. 

– Föräldrarna till de funktionsnedsatta 

barnen i vår undersökningsgrupp 

skiljer sig inte nämnvärt från andra 

föräldrar när det gäller ålder, social 

tillhörighet eller andel invandrare, säger 

Malin Broberg, projektledare för RiFS 

vid Göteborgs universitet, som sammanställt 

de än så länge preliminära 

resultaten. 

Men det finns mycket annat som 

skiljer. Bland annat lägger föräldrarna 

ner många timmar på kontakter med 

skola, habilitering, försäkringskassan, 

läkare, logoped … Småbarnsföräldrarna 

har det jobbigast – 16–23 timmar i 

månaden ägnar de åt möten och samtal 

kring sitt barns situation. Många föräldrar 

anser att de själva måste leta upp den 

information de behöver; tolv procent 

säger att de inte får någon information 

alls och en tredjedel vet inte var det stöd 

de får kommer ifrån. 

Och vad vill föräldrarna ha? 

– När det gäller information vill man att 

möten och kurser ska vara informationstäta 

och ha tydliga mål. Man har helt 

enkelt inte tid till annat. Man vill också 

att informationen ska ges tillsammans 

med andra föräldrar som har barn med 

samma typ av funktionsnedsättning, 

säger Malin Broberg. 

Syftet med projektet RiFS är framåtsyftande. 

I slutändan handlar det om på 

vilka sätt man kan göra livet lättare för 

familjerna. Men jag kan ändå inte låta 

bli att jämföra med hur det var på ”min 

tid” för tre decennier sedan. En skillnad 

till det bättre är IT- utvecklingen. 

Föräldr ar kan numera snabbt hitta 

information om sitt barns diagnos, även 

udda diagnoser, och också lättare få 

kontakt med andra föräldrar och barn i 

samma situation. 

Då som nu ägnar föräldrar oerhört 

mycket tid åt kontakter, mer tid ju yngre 

barnet är. Möjligen gör den ekonomiska 

åtstramningen på många håll och 

formaliseringen i samhället det svårare 

för föräldrar idag. Preliminära resultat 

från intervjuerna med föräldrar visar att 

många föräldrar känner sig ifrågasatta 

Foto: Lisen Sylwan, Statens folkhälsoinstitut 

RiFS-teamet, som undersöker behovet av stöd för föräldrar till barn med funktionsnedsättning, 

från vänster: Mikaela Starke, biträdande projektledare, Ulla Karlshamre, utvecklingsledare, 

Hera Nowak, projektassistent, David Norlin, projektassistent och doktorand, Marianne 

Bernhard, folkhälsosamordnare, Ann-Mari Halvarsson, utvecklingsledare, Malin Broberg, 

projektledare. 

och upplever att de inte blivit bra bemötta 

i sina kontakter med myndigheter. 

– Bemötandet föräldrarna får är urviktigt. 

Att ifrågasättas är svårt och gör 

att många känner sig motarbetade och 

uppgivna, konstaterar Malin Broberg. 

Vill berätta 

De yrkesverksamma som genomfört 

telefonintervjuerna vittnar om hur tacksamma 

föräldrarna var att bli uppringda 

och få berätta om sin situation för någon 

som verkligen lyssnar. Många samtal tog 

lång tid, ofta en och en halv timme. 

– Det är tydligt att föräldrarna 

önskar mer känslomässigt stöd och 

under längre tid. Särskilt föräldrar till 

äldre barn skulle behöva mer av den 

varan, säger Malin Broberg. 

Projektet RiFS, som finansieras av 

Statens folkhälsoinstitut och drivs av 

Göteborgs universitet och Göteborgs 

Stad, samarbetar med en rad kommunala 

och regionala verksamheter, ideella 

organisationer och brukarorganisationer. 

Projektet pågår under 2011– 

2013. I projektet har också ingått två 

webb enkäter: en till yrkesverksamma 

som möter föräldrar till barn med funktionshinder 

samt en mindre till föräldrar 

om hur deras barn mår. Nu när kartläggningen 

är klar väntar uppföljning 

av olika mindre utvecklingsprojekt som 

startats utifrån behov som identifierats i 

kartläggningen. 

Riktat föräldrastöd, RiFS 

Projektsamordnare: Elisabeth Beijer, 

elisabeth.beijer@grkom.se 

Ansvarig forskare och projektledare: 

Malin Broberg, malin.broberg@psy.gu.se 


folkhälsoinstitut: 6 000 000 kr 

www.grkom.se/fouivast 


Västervik 


med sig föräldrarna 

Att visa på hur föräldrar kan kommunicera bättre med sina barn – 

det är som bekant vad föräldrastöd framför allt handlar om. Men för 

att lyckas med det måste kommunen först lära sig att kommunicera 

bättre med föräldrarna kring föräldrastöd! I Västervik har man kommit 

långt med hjälp av professionell marknadsföring. 

Av Catarina Baldo Zagadou 

Foto: Gergo Orban/photos.com 


Västervik 

Samordnare Stefanie Kniepmeyer är 

mycket tydlig: De psykologiska verktyg 

som Västerviks kommun erbjuder 

föräldrar må vara hur effektiva som 

helst. Men når man inte målgruppen har 

satsningen förstås ingen verkan. 

I Västervik har man tagit till sig 

denna beska sanning ordentligt. Mycket 

arbete har lagts ned på marknadsföring 

just i de miljöer där många föräldrar 

vistas: i skolan, på nätet, ja, till och med 

i mataffären. Vartenda ord har vägts på 

guldvåg och testats i referensgrupper 

med ”vanliga” föräldrar för att garantera 

att budskapet verkligen går fram 

och inte låter som något avskräckande 

myndighetspåbud. 

Beprövade knep 

Nej, Stefanie Kniepmeyer har inte gissat 

sig fram. Många av de professionella 

marknadsföringsknep hon använt så 

framgångsrikt i Västervik sedan starten 

2004, hade hon redan provat i Tyskland, 

där hon tidigare arbetat med ett liknande 

projekt: 

– Men jag har märkt, säger hon, att 

det svenska familjesystemet är mycket 

mer slutet än det tyska. Här i Sverige 

vill man helst inte erkänna att man 

ibland har det lite jobbigt. Så är det inte 

i Tyskland. Där nästan skryter man med 

att ha gått på föräldrakurs. 

En viktig del i framgången i 

Västervik handlar om det arbete som 

Stefanie Kniepmeyer lagt ned på att 

förankra tanken med föräldrastöd hos 

både politiker och tjänstemän. De har 

själva fått gå på kurs – och de har fått 

politiska och ekonomiska argument som 

gett eget intresse att satsa. 

– Politiker vill bli valda igen, och de 

flesta väljare tycker att barnfrågor är 

viktigt. Alla sitter på en budget – och 

satsningen på föräldrastöd är lönsam på 

lång sikt. Forskning pekar på att mindre 

stressade föräldrar leder till färre dyra 

insatser via socialkontor och vårdcentraler, 

färre besök på barnoch ungdomspsykiatrin 

– samtidigt som också barns 

skolprestationer är kopplade till hur de 

har det hemma. 

Involverade skolan 

Just skolan är förstås den mest naturliga 

mötesplatsen för föräldrar. Men 

det skulle ta nästan fem år att få med 

rektorerna i Västervik på tåget, berättar 

Stefanie Kniepmeyer. Många var 

rädda att peka ut enskilda föräldrar och 

riskera goda relationer. Först efter hand 

kunde rektorerna se att föräldrastöd 

angår alla som har barn och umgås med 

barn, ja, även dem själva! 

– Men den bästa marknadsföringen, 

säger Stefanie Kniepmeyer, är de nöjda 

föräldrarna – som berättar för andra. 

Rätt budskap 

Så hur når man stökiga Pelles ensamstående 

mamma, som inte ens brukar gå på 

föräldramöten? 

– Genom att till exempel ha en 

reklamfilm vid kassan på Ica Kvantum! 

Och lägg märke till att du inte kommer 

att hitta ordet ”problem” där. Problem 

vill ingen ha. Men ”knepiga situationer” 

det har ju alla hemma ibland. Det kan 

också Pelles mamma känna igen sig i. 

Budskapet på kommunens webbplats 

är enkelt och rakt på sak: vi kan inte 

lova att du inte hamnar i konflikter. 

Men du kan få verktygen av oss som gör 

dem lättare att hantera. 

– Många förvaltningar underskattar 

hur många föräldrar som är ute på 

nätet, säger Stefanie Kniepmeyer. Och 

webbplatsen är ju ”öppen” dygnet runt. 

Nyligen startades också en Facebooksida, 

där det är meningen att föräldrar 

kan ta kontakt med varandra. 

Stor efterfrågan 

Så vad är det som INTE fungerar när 

man ska marknadsföra föräldrastöd? 

– Annonser! De finns bara den dagen 

tidningen kommer ut. Sedan går de till 

återvinning. 

I dag är det kö till föräldrakurserna 

i Västervik och det tycker Stefanie 

Kniepmeyer bara är bra. 

– Det är också en marknads föringsstrategi! 

Om så många vill gå på 

föräldrastödskurs att man inte får plats, 

ja, då måste det ju vara något riktigt 

intressant. 

I Västerviks kommun samarbetar flera 

förvaltningar kring föräldrastödet. Stefanie 

Kniepmeyer är anställd som samordnare. 

Västerviks recept 

för att lyckas 

• Rejäl förankring bland politiker, 

tjänstemän och i skolan. 

• Bokningsbara föreläsningar i 

angelägna ämnen som till exempel 

barn och konflikter. Det är Stefanie 

Kniepmeyer själv som håller dem 

– och samtidigt då personligen gör 

reklam för kommunens föräldrastödssatsning. 

• En broschyr som finns överallt där 

föräldrar och barn vistas. 

• Reklamfilmer i matbutiken. 

• Information på kommunens webbplats 

samt en Facebookgrupp. 

• En väl genomtänkt logotyp: två 

figurer, en liten och en stor som 

går på samma väg. Med hjälp av 

den lanseras föräldrastödet som ett 

varumärke. 

Föräldrastöd i Västervik 

Samordnare: Stefanie Kniepmeyer, 

stefanie.kniepmeyer@vastervik.se 

Ansvarig forskare: Anna Sarkadi, 

anna.sarkadi@kbh.uu.se 


folkhälsoinstitut: 4 300 000 kronor 

www.vastervik.se 

Foto: Västerviks kommun 


Kommunala strategier 

Foto: Jupiterimages/photos.com


Kommuner i 

unikt samarbete 

Tio kommuner har under två år fått medel – totalt 70 miljoner kronor – från Statens 

folkhälsoinstitut för att tillsammans med ett lärosäte utveckla föräldrastödet och nå ut 

till föräldrar på nya arenor. Nu är den satsningen avslutad och Elsa Rudsby Strandberg, 

projektansvarig för föräldrastödsuppdraget vid Folkhälsoinstitutet, är nöjd med resultatet. 

– Det har varit ett unikt samarbete mellan kommuner och forskningslärosäten. Glädjande 

är att mer än hälften av kommunerna fortsätter att samverka med forskare. 

Text: Helena Bredberg 

De tio kommunerna valdes ut bland 

nära 50 sökande. Gemensamt var att 

de uppfyllde ett antal i förväg noggrant 

uppställda kriterier. Samarbete med ett 

forskningslärosäte var ett givet kriterium. 

Projektet skulle också utformas 

så att det involverade och var relevant 

för flera samverkande kommuner. Även 

geografisk spridning var viktig. 

– Totalt kom 79 kommuner att få 

nytta av de tilldelade pengarna. Responsen 

har varit positiv från både kommunerna 

som fått forskarkompetens och 

universiteten som fått material och en 

plattform att jobba utifrån, berättar Elsa 

Rudsby Strandberg. 

Samarbete med forskare 

Forskarna har haft stor betydelse för 

projekten, anser Elsa. Samarbetet mellan 

kommun och forskningslärosäte har 

exempelvis lett till att ett nytt föräldrastödsprogram 

utarbetats, ABC – Alla 

barn i Centrum. I några av projekten har 

forskarna påpekat hur viktigt det är att 

studera hur föräldrastödsprogram tolkas 

och omsätts i svensk kontext, eftersom 

de flesta program som används i Sverige 

inte har skapats i ett svenskt sammanhang. 

Forskarna har också betonat 

vikten av att föräldrastödet präglas av 

ett jämlikt föräldraskap. 

Elsa Rudsby Strandberg har besökt alla 

projektkommuner under de två åren. 

– Det har varit väldigt givande att möta 

människor som verkligen brinner för föräldrastödsarbetet 

och som jag inte skulle ha träffat 

på annat sätt. 

Framgångsfaktorer 

Resultaten från projekten visar att 

föräldrastödet gått framåt i de kommuner 

som fått del av pengarna. Ett 

par framgångsfaktorer är gemensamma 

för projekten: att satsa på att kartlägga 

det befintliga utbudet och komplettera 

utifrån de behov som finns i kommunen. 

Kartläggningarna har bland annat visat 

att särskilt föräldrar med barn i åldern 

13–17 år har behov av någon form av 

föräldrastöd. 

Foto: Nettan Oliw, Statens folkhälsoinstitut 

– Man kan också se att de kommuner 

som anställt en föräldrastödssamordnare 

har nått längre i sitt arbete. Det behövs 

en person som har överblick för att nå 

framgång, säger Elsa. 

Marknadsföring av stödet 

De flesta föräldrar vill ha stöd i sin 

föräldraroll men känner inte till vad som 

erbjuds. En utmaning för kommunerna 

i uppdraget var därför att berätta vad 

man har att erbjuda. Tillvägagångssätten 

i marknadsföringen har sett lite 

olika ut: 

• I Sjuhäradsbygden valde man radioreklam 

och tog också fram en kort 

film som visades i livsmedelsbutikerna. 

• I Ale kommun åkte man ut i en buss 

till alla orter och informerade om 

kommunens föräldrastöd. 

• I Bengtsfors och Vänersborg tog 

man hjälp av föreningslivet. Kommunen 

stod för marknadsföringen av 

de aktiviteter som klubbarna erbjöd 

medan föreningarna planerade och 

ansvarade för aktiviteterna. Orientering 

och ridning visade sig vara ett bra 

sätt att nå föräldrar av utomnordiskt 

ursprung – helt plötsligt hade man fått 

med hela familjer i klubbarna! 



• I Ovanåker lyckades man redan under 

graviditeten engagera pappor att delta 

i särskilda pappagrupper. 

Mötesplatser 

Något som tidigt lyftes inom föräldrastödsarbetet 

– redan innan regeringens 

föräldrastödsstrategi lades fram – var 

behovet av familjecentraler. Flera 

projektkommuner erbjuder nu familjecentraler 

som en samlingsplats för 

föräldrastöd. Här finns mödra- och 

barna vårdscentral, socialtjänst och 

ibland även öppen förskola på ett och 

samma ställe. 

– Linköping är ett bra exempel på 

detta. Där har man satsat på så kalllade 

brobyggare på familjecentralerna. 

Det kan vara en hemspråkslärare som 

är särskilt bra på att få kontakt med 

somaliska och arabiska föräldrar. 

Den här verksamheten fort sätter även 

efter projektets slut, säger Elsa Rudsby 

Strandberg. 

Inte redo för jämförelser 

Ytterligare en ambition i uppdraget var 

att undersöka möjligheten till öppna 

jämförelser kring föräldrastöd. Tanken 

var att kommunerna på frivillig basis 

skulle föra in sitt föräldrastödsarbete i 

ett webbaserat system för öppna jämförelser 

med andra kommuner. 

– Vi utredde frågan och drog slutsatsen 

att det i dagsläget inte är möjligt 

att uppnå landsövergripande säkra och 

rättvisa data i ett sådant system. Men 

det finns ett behov av att identifiera indikatorer 

och utveckla register för dessa, 

anser Elsa. 

Som regeringens föräldrastödsstrategi 

är formulerad ska föräldrastödet 

syfta till att via föräldrarna vända trenden 

av ökad ohälsa hos barn och unga. 

– Förutom föräldrastödet finns det 

också annat som har betydelse för hur 

barn mår och utvecklas. Det handlar om 

allt från matvanor, sömn, fysisk aktivitet 

till kompisar och goda relationer, säger 

Elsa Rudsby Strandberg. 

Uppdraget kommunala 

STrategier 

Folkhälsoinstitutets pågående 

och avslutade uppdrag inom 

regeringens föräldrastödsstrategi, En 

vinst för alla, ska tillsammans bidra 

till att uppfylla målen i strategin. 

Uppdraget Kommunala strategier för 

föräldrastöd 2010–2011 är nu avslutat 

– se slutrapporten på www.fhi.se. 

Tio kommuner har delat på 70 

mkr för att i samverkan med olika 

forsknings lärosäten utveckla och 

utvärdera kommunala strategier för 

föräldrastöd. 

Deltagande projektkommuner: 

Kalmar, Spånga 

Tensta, Södertälje, Umeå, Växjö, 

Sjuhärads kommunalförbund, Tjörn, 

Ovanåker, Linköping och Uddevalla. 

Barns välmående handlar också om rörelse, anser Elsa Rudsby Strandberg. Det ska vara mycket fart på benen! 

Fotograf: Stockbyte/photos.com 


Notiser 

Stockholm 

satsar stort 

Stockholms stad storsatsar nu 

på familjestöd. Tio miljoner kronor 

har i år avsatts för föräldrastöd där 

ABC-programmet (se sid 7) ingår som 

en del. Samtliga vårdnadshavare som 

har barn mellan tre och tolv år, 117 000 

personer, har fått brev hem skickat. 

Över 4 000 föräldrar anmälde sitt 

intresse efter bara någon månad. 

Foto: Jaren Wicklund/photos.com 

Stöd till barn 

i riskmiljöer 

Barn som lever i familjer med 

missbruksproblem, psykisk ohälsa 

eller där våld förekommer, löper 

ökad risk för framtida ohälsa. För att 

främja barnens hälsa delar Statens 

folkhälso institut ut 14 miljoner kronor 

till projekt som ska bidra till kunskapsoch 

kvalitetsutvecklingen när det gäller 

stöd till barn i riskmiljöer. De kommuner, 

landsting/regioner och ideella 

organisationer som beviljas medel ska 

samverka med ett forskningslärosäte 

och minst hälften av medlen ska gå till 

den vetenskapliga parten i samarbetet. 

Totalt har 42 godkända ansökningar 

inkommit. Vilka projekt som beviljas 

medel blir klart i slutet av 2012. Läs 

mer om stöd till barn i riskmiljöer på 

www.fhi.se. 

Häng med på nätet 

Så gott som alla barn i skolåldern 

använder internet på sin fritid. Barnen 

tycker att nätet är bland det roligaste och 

mest naturliga som finns, medan många 

föräldrar känner oro. Ofta har föräldrarna 

dålig eller ingen insyn alls i vad deras barn, 

inte minst tonåringarna, sysslar med på 

nätet. 

Men nu finns kunskap att hämta. På 

webbplatsen www.mediebarn.se kan föräldrar 

lära sig mer om barns datorvanor. 

Webbplatsen varvar grundläggande fakta 

och statistik med exempel och inblickar 

i barns liv på nätet och vid datorn. Här kan 

man se vilka som är de vanligaste sajterna 

och spelen, lära sig nya ord med hjälp av 

ordlistor och annat matnyttigt. Informationen 

är uppdelad i fyra ålders kategorier; 

barn som är 2–5 år, 5–9 år, 9–12 år och 

12–16 år. 

Under varje åldersgrupp finns en 

fördjupning uppdelat i två teman – mötesplatser 

och dator-/tv-spel – med fakta om 

de vanligaste aktiviteterna på nätet. Det 

finns också en sektion för föräldrar med 

fakta om vad de brukar göra på nätet som 

jämförelse, och med råd och tips på vad 

som kan vara bra att tänka på som förälder. 

För pedagoger finns lärarhandledningar för 

att jobba med dessa frågor i klassrummet. 

Webbplatsen är en del av kampanjen 

”Det unga internet, för en säker internetanvändning 

bland barn och unga”, som 

Statens medieråd driver tillsammans med 

BRIS med stöd från EU-kommissionens 

Safer Internet Programme. 


Karlskoga-Degerfors 

Föräldrar i Karlskoga och Degerfors har många möjligheter att träffas. Det finns 

gott om ideella organisationer som har mycket att erbjuda. Därför ser projektgruppen 

för Kompetenta familjer med ungdomar inget omedelbart behov av att 

bygga ut familjestödet i kommunerna med nya verksamheter. Bättre att utveckla, 

stärka och bygga på det som redan finns, resonerar man. 

TEXT: LISEN SYLWAN 

Ungdomar som i somras hade lyckan att under tre veckor feriejobba i Karlskoga och Degerfors. 

Foto: Lena Edlund 

– Här satsar vi på 

familjer med ungdomar 

– Jag blev överraskad att det fanns så 

många aktörer och så många möjligheter 

för föräldrar och ungdomar att 

mötas. En utmaning är snarare att nå ut 

till familjer och öka deltagandet än att 

skapa något nytt, säger Ida Broman som 

projektleder Kompetenta familjer med 

ungdomar i kommunerna Karlskoga och 

Degerfors. 

Hon och kollegan Cecilia Ljung är båda 

folkhälsovetare och anställda som folkhälsoutvecklare 

respektive folkhälsostrateg 

vid Karlskoga och Degerfors 

gemen samma folkhälsoförvaltning. När 

möjligheten att starta ett samarbetsprojekt 

kring föräldrastöd med det lärosäte 

där de utbildats, Örebro universitet, 

fanns ingen tvekan. 

– Vi såg en otrolig möjlighet i att bedriva 

forskning på kommunernas arbete i 

projektet. För kommunerna är det en 

fantastisk resurs att få vara del i ett 

forskningsprojekt, säger Ida Broman. 

– Och eftersom vi är duktiga på att 

söka pengar så var vi genast på hugget, 

tillägger hon med ett skratt. 


Karlskoga-Degerfors 

Många frågor att besvara 

En rad frågeställningar ska besvaras 

under de tre år projektet pågår, 

2011–2013. Vilka utmaningar i föräldrarollen 

möter föräldrar till ungdomar 

idag och vilket stöd kan familjestödet 

i kommunerna ge? De samlade svaren 

ska sedan leda till en gemensam strategi 

för familje stödet. Eftersom det politiska 

stödet för folkhälso frågor är starkt i 

kommunerna, oroar sig inte Ida Broman 

och Cecilia Ljung för hur det blir när 

projektet avslutats och strategin ska 

sjösättas. 

– Föräldrastöd är en prioriterad 

fråga i folkhälsoarbetet. Oavsett om vi 

får externa medel eller inte så finns det 

en vilja och ett engagemang i frågan hos 

flera olika verksamheter och förvaltningar, 

säger Ida. 

Delaktiga ungdomar 

Projektet har prioriterat familjer med 

barn och unga i åldrarna 10–20 år, 

eftersom utbudet av stöd till dessa upplevs 

som mindre jämfört med vad som 

erbjuds familjer med yngre barn. Att 

de unga får komma till tals är viktigt. 

Under två sommarlov har ungdomar 

engagerats som feriepraktikanter. Sommaren 

2011 var uppgiften för fyra ungdomar 

i 16-årsåldern att ställa frågor till 

föräldrar och ungdomar om deras syn 

på familjerelationer och föräldrastöd. 

Efter en duvning i intervjuteknik och 

hur vetenskapliga studier går till, fick de 

själva ta fram och testa intervjufrågor 

och ge sig ut på bygden och intervjua. 

Resultaten redovisades sedan i en liten 

rapport. 

I somras var uppgiften för fyra nya 

ungdomar att marknadsföra en enkät 

kring föräldrastöd som kommer att 

skickas ut brett till föräldrar i Karlskoga 

och Degerfors. Folkhälsoförvaltningen 

såg ungdomarna som en resurs i att 

sprida kunskap om enkäten och få fler 

föräldrar att vilja svara på den. 

– Ungdomarna har varit väldigt 

ambitiösa och gått in för uppdragen med 

liv och lust. För alla oss som jobbar i 

projektet har det varit givande att inte 

bara ta del av resultaten utan också få 

en tydligare inblick i hur det är att växa 

upp i Karlskoga och Degerfors idag, 

säger Cecilia Ljung som tillsammans 

med Ida Broman varit handledare för 

ungdomarna. 

Ytterligare ett sätt att involvera de 

unga är uppsatser på temat ”Vad är en 

bra familj?” En gymnasieklass och två 

klasser i årskurs 6 har fått i uppgift att 

skriva om hur de tänker sig livet i en 

drömfamilj. Det blir ett komplement 

till tidigare genomförda intervjuer med 

ungdomar i kommunerna. 

Hur ser behoven ut? 

Forskarteamet vid Örebro universitet 

utvärderar nu det familjestöd som finns 

men undersöker också vilka behov som 

inte har blivit tillgodosedda. De har 

intervjuat ungdomar om hur de ser på 

familj och föräldrastöd. Även föräldrar 

har intervjuats om sina erfarenheter av 

föräldrastödet i kommunerna. Intervjuerna 

kompletteras, som nämnts ovan, av 

en stor enkätundersökning som skickas 

ut till cirka 1800 föräldrar i Karlskoga 

och Degerfors i början av 2013. Enkäten 

syftar till att undersöka föräldrars behov 

av föräldrastöd. 

Kommunikation och samverkan är 

en annan viktig del i projektet. 

– Dialogen och kontakterna med 

verksamheterna är en styrka. Under 

projekttiden har dialogseminarier och 

forum för verksamheter som arbetar 

med familjestöd och föräldrasamverkan 

arrangerats. Där stöts och blöts alla de 

resultat som forskarna kommer fram till 

och vi får tips och idéer för kommande 

insatser i projektet, säger Ida Broman. 

Även föräldrar bjuds in till dessa 

till fällen för att samla in synpunkter, 

erfaren het och ge återkoppling på det 

som gjorts. Delaktighet och inflytande 

finns som en röd tråd i projektet. 

Karlskoga och Degerfors 

ligger i Värmland men tillhör 

Örebro län. 

Karlskoga har ca 30 000 invånare 

och en högteknologisk industri som 

kräver högt kvalificerad arbetskraft 

(fler pendlar in än ut). Staden har 

ett aktivt föreningsliv, där ca 4 200 

personer är engagerade i stadens 

studieförbund. 

Degerfors, en mil söder om 

Karlskoga, är en typisk bruksort med 

ca 10 000 invånare (fler pendlar ut än 

in) varav drygt en fjärdedel är engagerade 

i olika studieförbund. Fotbollen 

är ett stort intresse i kommunen. 

Foto: Lena Edlund 

Ida Broman och Cecilia Ljung passade på att berätta om projektet ”Kompetenta familjer 

med ungdomar” under den årliga folkhälsokonferens som Karlskoga och Degerfors kommuner 

arrangerar. 

Kompetenta familjer med ungdomar 

Samordnare: Ida Broman, 

ida.broman@karlskoga.se, och Cecilia 

Ljung, cecilia.ljung@karlskoga.se 

Ansvarig forskare: Charli Eriksson, 

charli.eriksson@oru.se 


folkhälsoinstitut: 7 000 000 kr 

www.karlskoga.se/kompetentafamiljer 


Notiser 

Föräldrastöd 

i andra länder 

I ett nytt, inspirerande och överskådligt 

kompendium, Early intervention 

and prevention in family and 

parenting support, presenteras tolv 

föräldrastödsprojekt i Europa, ett per 

land. Gemensamt är att projekten 

handlar om tidig förebyggande verksamhet. 

I urvalet har man också tagit 

fasta på att projekten är innovativa, 

att de har god politisk förankring och 

att de går att genomföra även i andra 

länder. Sverige representeras i kompendiet 

av ett föräldrastöds projekt 

från Stenungsund. Skriften, som är 

utgiven av det europeiska nätverket 

Eurochild, finns att ladda ner på 

www.eurochild.org. 

Ett genomgående tema i skriftens tolv 

projekt är att skapa positiva miljöer för 

barn och unga att växa upp i. 

Svenskt föräldrastöd 

unikt i Europa 

Sveriges ambition att erbjuda 

föräldra stöd till alla föräldrar under barnets 

hela uppväxttid uppfattas ur ett internationellt 

perspektiv som unikt. De flesta länder 

väljer att ge stöd till grupper av föräldrar 

när det redan finns en problembild – man 

satsar på reparationer istället för att förebygga. 

Det blev tydligt för de medarbetare 

från Statens folkhälsoinstitut som deltog i 

konferensen Think Parents! i Holland den 

10–12 oktober. 

Fokus för konferensen var att diskutera 

föräldrastöd utifrån ett föräldra perspektiv. 

Ett hett ämne, inte bara i Sverige utan 

på många håll i Europa, är att enas 

kring enhetliga kriterier för hur man ska 

bedöma och gradera vetenskapligt stöd för 

olika former av föräldrastöd, exempelvis 

föräldrastödsprogram. Att föräldrarnas 

resurser inte tas tillvara vid utveckling av 

föräldrastödsprogram – föräldraperspektivet 

saknas – var ett annat dilemma som 

diskuterades. 

En förutsättning för att lyckas med 

föräldrastödsarbete är att det finns en 

förtroendefull relation mellan praktiker 

och föräldrar. Om detta rådde fullständig 

enighet bland konferensdeltagarna. Man 

påpekade också hur nödvändigt det är att 

kunna mäta effekterna i form av en förbättrad 

hälsa hos barnen – som är målet med 

föräldrastöds arbetet. 

Konferensen samlade nära 200 

deltagare från 25-talet länder. Arrangör för 

konferensen var holländska Youth Institute 

i samarbete med bland annat universitetet 

i Amsterdam, Europarådet och organisationen 

Eurochild. 

Johanna Ahnquist, utredare på Statens 

folkhälsoinstitut, berättade på konferensen 

om arbetet med den svenska nationella 

strategin för föräldrastöd: 

– Vi fick många frågor och blev rätt hårt 

ansatta av några deltagare som hade svårt 

att förstå varför vi satsar på universellt 

föräldrastöd istället för riktat stöd. 

Foto: Brian Jackson/photos.com 


Notiser 

Foto: Jupiterimages/photos.com 

Våra uppdrag 

Statens folkhälsoinstitut har 

två pågående regeringsuppdrag för att 

utveckla föräldrastödet. Via dessa uppdrag 

har 70 miljoner kronor delats ut till elva 

föräldrastödsprojekt. I det här numret av 

Magasin föräldrastöd berättar vi om fem av 

dessa pågående projekt. Samtliga projekt 

ska vara avslutade vid årsskiftet 2013/14. 

Utveckling och utvärdering 

Nio kommuner samverkar med olika forskningslärosäten 

för att klargöra frågor som 

har betydelse för utvärdering och utveckling 

av föräldrastöd. Slutrapport lämnas 

juni 2014. 

• Umeå – Umeå universitet 

• Östersund – Uppsala universitet 

• Karlskoga och Degerfors – Örebro 

universitet 

• Örebro – Örebro universitet 

• Linköping – Linköpings universitet 

• Tjörn – Göteborgs universitet 

• Västervik – Uppsala universitet 

• Upplands Väsby – Karolinska Institutet 

• Angered – Uppsala universitet 

Riktat föräldrastöd 

Två forskningslärosäten samverkar med 

olika kommuner för att utveckla, följa upp 

och utvärdera stöd till föräldrar med barn 

som har en funktionsnedsättning. Slutrapport 

lämnas juni 2014. 

• Göteborgs universitet – Göteborg, 

Tjörn, Kungälv 

• Högskolan i Jönköping – Jönköping, 

Vetlanda 

Rådgivning vid skilsmässa 

ska minska konflikter 

I Timrå genomfördes 2002 ett lyckat försök med rådgivning och medling till föräldrar 

som höll på att separera. Båda föräldrarna deltog samtidigt vid mötet med rådgivarna 

– en jurist och representanter från försäkringskassan och kommunen. Syftet var att separationen 

skulle bli så konfliktfri som möjligt. Utvärderingen visade att den professionella 

informationen, som gavs vid ett och samma tillfälle till båda parter, värderades mycket 

högt av föräldrarna (Källa: FoU Västernorrland, rapport nr 2004:1). 

Nu har regeringen föreslagit just en sådan samordnad rådgivningsverksamhet. Den 

ska dock främst rycka in när konflikten mellan föräldrarna blivit så allvarlig att den drabbar 

barnen och riskerar att leda till domstolstvister. Regeringen föreslår att det bildas speciella 

hjälpteam med till exempel familjejurister, försäkringshandläggare, terapeuter och skuldrådgivare. 

Försök med hjälpteam ska genomföras i ett antal kommuner nästa år. 

Rekommendationer 

om 


Att välja ut och rekommendera 

olika former av föräldrastöd är en 

mycket grannlaga uppgift. För att 

kunna uttala sig om exempelvis föräldrastödsprogram 

X är till nytta för 

kommun Y finns, förutom vad forskningen 

säger, en rad aspekter att ta 

hänsyn till: etik, kostnads effektivitet 

och genomförbarhet för att nämna 

några. 

Statens folkhälsoinstitut har nu i 

uppdrag att genomföra en så kallad 

evidensgradering inom folkhälsoområdet 

som så småningom ska 

mynna ut i en rekommendation. 

Föräldrastöd har valts ut som ett 

första område att studera inom folkhälsosektorn. 

Efter en noggrann kvalitetsbedömning 

av aktuell forskning 

inom området, görs en gradering 

av evidensstyrkan med hjälp av det 

internationella verktyget GRADE. I 

nästa steg bedöms evidensgraderingen 

och andra viktiga aspekter i en 

panel med kunniga representanter 

inom området. Dessa aktörer väger 

in andra aspekter utifrån sin egen 

profession och kompetens, t.ex. 

kostnads effektivitet. Det hela resulterar 

slutligen i en rekommendation. 

Regeringsuppdraget redovisas i 

februari nästa år. 


Nu ska kunskapen spridas 

Sedan 2010 har regeringen via Statens folkhälsoinstitut delat ut 140 mkr till 21 

föräldrastödsprojekt. Dessutom har sex projekt fått 50 mkr i en tidigare satsning på 

lokal samverkan för att främja barn och ungas hälsa. Nu har Folkhälsoinstitutet fått 

i uppdrag av regeringen att under 2012 och 2013 sprida kunskap om projekten och 

visa hur framgångsrikt föräldrastödsarbete kan bedrivas. Det här magasinet är ett 

led i uppdraget! Följande spridningsinsatser är planerade: 


• Dialogforum 11–12 december 2012 

Här får aktörer som arbetar med 

föräldra stöd tillfälle att utbyta erfarenheter, 

inspirera varandra och sprida 

goda exempel kring det lokala utvecklingsarbetet. 

• Handbok för lokalt och regionalt 

föräldrastödsarbete 

Handboken ska vara till hjälp och inspiration 

i det lokala och regionala arbetet 

med föräldrastöd. Den ska ge en samlad 

bild av det vetenskapliga stödet för olika 

typer av föräldrastödsinsatser. Den 

ska också konkret beskriva hur man 

kommer igång med ett framgångsrikt 

föräldrastödsarbete. Beräknas vara klar 

under våren 2013. 

• Distansutbildning i föräldrastödjande 

arbete 

En utbildning kring föräldrastöd omfattande 

7,5 högskolepoäng kommer 

att genomföras under 2013 och 2014. 

Utbildningen ges på distans och vänder 

sig till personer som är intresserade av 

fördjupade kunskaper kring hälsofrämjande 

och förebyggande föräldrastödsarbete. 

• Regionala konferenser 

Under hösten 2013 är målsättningen 

att genomföra en konferens per län. 

Konferenserna kommer att anpassas 

till de behov av insatser för att stärka 

föräldrastödsarbetet som finns på lokal 

och regional nivå. Planeringen sker i 

nära samverkan med landsting, regionförbund, 

länsstyrelser, kommuner och 

ideella organisationer. 

• Hälsoekonomisk analys 

Hälsoekonomiska analyser av föräldrastödsarbete 

kommer att genomföras till 

stöd för beslutsfattare och tjänstemän. 

Analyserna ska visa om, och i så fall 

hur, ett kostnadseffektivt föräldrastödsarbete 

kan bedrivas. En rapport 

där analyserna sammanfattas planeras 

utkomma våren 2013. 

Det är oss du ska kontakta om du har frågor kring Folkhälsoinstitutets 

föräldra stöds arbete. Bilden visar från vänster: Lisen Sylwan, Elsa 

Rudsby Strandberg, Johanna Ahnquist, Frida Persson, Anja Romqvist. 

Folkhälsoinstitutets växel 063-19 99 00. 

• Nationell kartläggning 

En omfattande kartläggning av föräldrastödsarbetet 

i kommuner, landsting och 

ideella organisationer kommer att genomföras 

under hösten 2012. Redovisningen 

beräknas vara klar våren 2013. 

Syftet är att följa upp den nationella 

strategin, identifiera utvecklingsområden 

och ta fram förslag på hur föräldrastödsarbetet 

kan utvecklas. 

Foto: Jens Blixth, Statens folkhälsoinstitut 

Statens folkhälsoinstitut 

Distributionstjänst 

120 88 Stockholm 

fhi@strd.se 

www.fhi.se 

ISSN 2001-4635 

ISBN 978-91-7521-064-3 (pdf) 

ISBN 978-91-7521-065-0 (print)

småbarnsföräldrar

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?