Alingsås lasarett - Framtidens närsjukhus

10. kostnadsberäkning & 11. ekonomi
ALINGSÅS LASARETT 2013.09.01
10. kostnadsberäkning
11. ekonomi
För projektet finns en genomarbetad systemhandling som syftar till att
säkerställa kvalitén i beslutsunderlaget med avseende på utformning av
byggnader och dess tekniska system, energiförbrukning samt investeringskalkyl.
Till- och ombyggnadskostnad (kostnadsläge aug. 2013) 430 mnkr,
varav 15 mnkr planerat underhåll (PU).
Fördelat på Nybyggnad 235 mnkr och 195 mnkr ombyggnad.
Extra energiåtgärder (denna investering söks separat) 21 mnkr
Evakueringskostnader 13 mnkr
Utrustning 72 mkr
Konstinvesteringar (max 1% av investeringsbeloppet) 4,3 mnkr
Preliminärt utfall per år:
ÅR 2013 2014 2015 2016 2017 2018
Investering 9 27 151 96 99 33 mnkr
Utrustning - 0,3 25,7 6 24,5 15,5 mnkr
PU - 1 4 4 4 2 mnkr
Hemtagningseffekter
Av den totala kostnadsmassan utgörs ca 5 procent idag av hyreskostnaderna.
I den nya regionala hyresmodellen får Alingsås lasarett framöver
en ökad hyra. Till detta kommer att sjukhuset måste planera för hur de
ekonomiska konsekvenserna av om- och tillbyggnaden ska hanteras. I nedanstående
diskussion ges exempel på hur om- och tillbyggnaden ger ett
ökat värde för patienter, medarbetare, och som ger kvalitetsförbättringar för
verksamheten. Det är hemtagningseffekter som ger indirekta resultat genom
att bedriva en effektiv och kvalitetssäker vård som i sin tur leder till bättre
ekonomiska förutsättningar på längre sikt.
Bättre patientomhändertagande med patientens fokus
Den största vinsten ses för patienten med ett bättre omhändertagande, då
målet är att tid för direkt patientarbete ska öka.
Rationell och effektiv vård
En flytt till lokaler utformade för en mer ändamålsenlig vård ger stora möjligheter
till en rationell och effektiv vård. Nya arbetssätt med effektivare
vårdflöden möjliggör högre vårdkvalitet och bättre resursutnyttjande.
Regional tillgänglighet och produktion
Genom de nya lokalerna ges Alingsås lasarett en förbättrad och utökad
möjlighet att via produktionsstyrning av den planerade vården säkerställa
kvalitet och öka kapaciteten.
Alingsås lasarett har visat på mycket goda resultat inom ortopedi och har
under flera år legat bland de bästa i till exempel kvalitetsregister för knäoperationer.
En åtgärd för att öka tillgängligheten i regionen och minska behovet
av köpt vård är att sjukhuset fått en ökad beställning på bland annat
höft- och knäledsoperationer.
Ökade interna som externa intäkter
Nya lokaler med förbättrade flöden skapar förutsättningar för utökning av
såväl beställningen via vårdöverenskommelsen som ökning av regionala
uppdrag.
Flexibel bemanning
Ur ett personalekonomiskt perspektiv finns stora möjligheter till en utvecklad
bemanning som kan ge kostnadsfördelar. Genom att exempelvis arbeta
över vårdplanen ses vinster både för patienterna som för personalen. Nattbemanningen
kan även den ges bättre förutsättningar med ändamålsenliga
lokaler.
Lokaler som stödjer bättre processer och flöden
Tekniska förbättringar till bättre processer och flöden är planerade. Rörpostsystem
för ökad effektivitet och säkerhet är en del av effekthemtagningen.
Rörpost är vanligt förekommande på sjukhus, där man behöver
transportera exempelvis prover och provsvar snabbt och effektivt. En annan
del som också ingår är bättre tvättnedkast för att öka hygien och därmed
patientsäkerhetsarbetet.
Minskade kvalitetsbristkostnader
Kvalitetsbristkostnader, kan enligt flera utredningar, uppgå till 10-40 procent
av verksamhetens totala kostnader och finns bland annat att läsa om i
Västra Götalandsregionens budgetunderlag 2012-2014.
De återkommande VRI-mätningarna visar på att en betydande andel (mellan
5-7 procent år 2013) av patienterna på Alingsås lasarett drabbas av
någon form av vårdrelaterad infektion. Kvalitetsbristkostnaden varierar beroende
på hur omfattande infektionen är samt på hur många vårddagar
vårdtiden förlängs med. Nedan ges några exempel på kvalitetsbristkostnader.
• Kostnaden för en lindrigare vårdrelaterad infektion, exempelvis urinvägsinfektion
eller ytlig infektion, uppgår till cirka 900 kr per patient. I denna
summa ingår kostnader för labbprover och de kostnader som kan härledas
till den extra omvårdnaden. Görs antagandet att patienter förlänger vårdtiden
ger det istället en snittkostnad på nästan 7 000 kr/vårddygn. Drabbas
istället patienten av en djupare sårinfektion blir kvalitetsbristkostnaden cirka
95 000 kr per vårdtillfälle.
• Leder lokalförändringar som till exempel enkelrum med enskilda toaletter
till en halvering av antalet infektioner skulle kvalitetsbristkostnaderna enligt
ovanstående beräkningar minska med 300 tkr. Tar vi även med kostnad
för förlängd vårdtid minskar kvalitetsbristkostnaden med exempelvis 1 172
tkr (1 vårddygn) eller 4 241 tkr (4 vårddygn). Då utgår beräkningen från att
förbättrade hygienrutiner har större påverkan på enskilda rum (80/20).
Materialförsörjning i Vården (MiV)
Vid om- och tillbyggnaden utformas lokalerna enligt det regionala initiativet
för materialförsörjning, Materialförsörjning i Vården (MiV). MiV-konceptet
syftar till effektivisering av vårdavdelningar och mottagningars materialhantering.
Sortimentet standardiseras vilket ger en minskning i sortiment. Det i
sin tur ger lägre kostnader genom minskat ytbehov och minskad kostnad för
kapitalbindning. På enheterna skapas närförråd för de varor som används
frekvent. För personalen är en av vinsterna det minskade springet för att
hämta material då rätt varor placeras i direkt anslutning till verksamheten.
29