TRE KRONORS

TRE KRONORS Hockeyskola 

för Flickor 

1 

Varför Ishockey 

för flickor? 

Traditionellt sett pratas det om att flickor är 

mest intresserade av smink, dans och dockor. Så må 

det fortfarande vara för vissa, men bilden har ändrats. 

I en undersökning som presenterats i ”Forskning & 

Framsteg” om vad ungdomar vill lära sig mer om, ligger 

saker som handlar om träning, kroppen, kost och 

att må bra högst upp på flickornas lista. 

Ishockey är en fartfylld, händelserik, ganska tuff idrott 

men som trots det ger färre skador än många andra 

idrotter. 

Tacklingar är inte tillåtna inom damhockey, men det 

är fysiskt spel och närkamper är tillåtna vid kamp om 

pucken. Därför blir spelet fokuserat på 

samarbete samt att vinna puck i alla situationer, 

och inte på själva tacklingen. 

Detta lyfter fram spelare med bra skridskoåkning 

och spelförståelse samt tilllåter 

kreativt spel med pucken. 

Som hockeyspelare behöver du bemästra 

en mängd olika kunskaper, ha 

förmågan att kunna göra olika saker 

samtidigt, och gärna ligga ett eller två 

steg före i tanken om vad som ska ske 

härnäst. Hockeyn förutsätter en sund 

livsstil och spelarna utvecklas även 

som människor. 

Tre Kronors Hockeyskola för Flickor är 

det första steget för dig som hockeytjej, 

den riktar sig mot dig som är 6 år eller 

äldre och är nybörjare inom hockey. 

Förebild som ledare 

I en förändrad samhällsstruktur är det 

inte längre givet att små flickor har 

kvinnliga förebilder och små pojkar 

har manliga förebilder, vilket har förekommit 

i historien. Som ledare idag är 

det därför viktigt att se till individens 

drivkraft och bortse från könet och veta att små flickor 

mognar tidigare (vilket sedan justeras i tonåren) än 

pojkar och är mer känslomässigt utvecklade än små 

pojkar i samma ålder och därför behöver ett mer lyhört, 

individanpassat ledarskap redan vid tidig ålder 

för att de ska trivas och vilja stanna i lagidrottens 

värld. 

Att träna Flickor och Kvinnor 

Som tränare måste man vara klar över hur utövarna 

reagerar, när de trivs och fungerar som bäst samt vilka 

förväntningar de har på sin idrott. Det gäller naturligtvis 

också då man tränar flickor och kvinnor. Det 

är så att flickor i övervägande grad 

socialt uppfostras till en traditionell 

kvinnoroll. Denna roll präglas av en 

relativt låg självmedvetenhet, där 

man förhåller sig avvaktande gentemot 

andras initiativ. Flickor/Kvinnor 

uppfostras till att vara goda lyssnare 

och till att ta hänsyn. De förväntar 

sig att bli rådfrågade när beslut 

ska fattas, och utgångspunkten för 

deras ställningstaganden är ”hela” 

situationen, där både subjektiva och 

objektiva förhållanden tas med och 

får inflytande på synpunkter och behandlingar. 

Denna kvinnoroll tillgodoses inte 

tillräckligt inom idrotten idag, men 

som tränare för flickor/kvinnor bör 

man ge plats åt den om man vill 

uppnå en god och utvecklande träningsmiljö. 

Kvinnor och män ska inte tränas på 

samma sätt. 

Idrottens Träningslära 

w w w . c o a c h e s c o r n e r . n u T R E K R O N O R S H o c k e y s k o l a s i d a 1


för Flickor 

2 

Flickors fysiska utveckling 

Fysisk och psykisk skola 

Inom idrotten uppmärksammas kroppen som ett 

instrument för medveten handling och prestation. Den 

idrottsliga aktiviteten står för kraft och kompetens. 

Idrottsflickan lär sig att behärska sin kropp, att känna 

dess reaktioner och att uttrycka sig i rörelse. Dessutom 

lär hon sig tolka signaler från muskulaturen och 

sin kropps inre rum. Denna utveckling av den egna 

fysiska förmågan genom styrka, uthållighet och snabbhet 

ger trygghet. Flickan tränar också upp sin mentala 

kapacitet genom koncentration, spänning och avslappning. 

Genom idrottsaktiviteten har flickan möjlighet att få 

erfarenhet om sig själv, sin kropp och sin förmåga 

som på sikt också är hälsofrämjande. Med rätt stöd 

från omgivningen kan den unga kvinnan med hjälp av 

idrotten skapa en egen identitet. 

I Hjärnan 

Det går att se på hjärnan hos foster om de kommer att 

utvecklas till ”honor eller hanar”. En ”hon” har fler 

aktiva kopplingar mellan hjärnhalvorna. En orsak till 

detta antas vara att det (för många miljoner år sedan) 

var nödvändigt för artens överlevnad att honor kunde 

göra många kopplingar. Till exempel att förstå sambandet 

mellan olika sorters föda och barnens hälsa. 

Eller att kunna utföra flera olika handlingar samtidigt 

som hon höll reda på familjen. För att hanar skulle 

kunna försvara familj och revir var det effektivast med 

få kopplingar. Det gav en snabb beslutsväg och målinriktad 

handling. 

Ja, vem vet? Som tur är beror det mer på miljö än på 

arv hur vi utvecklar och förbättrar våra kopplingsmöjligheter, 

våra fysiska och psykiska färdigheter. 

Från start har flickor mer fett än pojkar vilket innebär 

att baningen, dvs. hastigheten för nervimpulser, går 

fortare. Flickor utvecklar tidigt ett verbalt och finmotoriskt 

kunnande. Därför är det lätt hänt att vi sätter 

små flickor att pyssla, läsa eller hjälpa till, medan vi 

tycker att pojkar behöver få springa av sig och få vara 

lite grova. Vi uppmuntrar pojkar till fysisk aktivitet i 

mycket högre grad. 

Fysisk aktivitet är nödvändig för hela individens utveckling. 

Den intellektuella, den sociala, den manuella 

– motoriska och den känslomässiga – viljemässiga, 

allt är en enhet. 

Motorik 

Motorisk utveckling innebär att samspelet mellan nerver 

och muskler blir bättre. Detta sker alltid efter ett 

visst mönster. Den motoriska utvecklingen går inifrån 

och ut. Först rörelser som utförs med centrala delar, 

sedan rörelser med händer och fötter. Sist kommer 

precision med fingerspetsar och tår. Grovmotorik och 

finmotorik utvecklas parallellt. Barn behöver träna alla 

vardagliga aktiviteter så mycket att de kan tänka och 

tala samtidigt utan att aktiviteten påverkas: automatisering. 



för Flickor 

3 

I stora drag går vi igenom följande faser vid 

utvecklingen av våra rörelser: 

• Under baby- och småbarnsstadiet utvecklas den 

motoriska basen. Den ger kunskap om kroppen, 

dess delar och rörelsemöjligheter. 

• I förskoleåldern utvecklas grundfärdigheter. Att 

springa, hoppa, kasta osv. Varje moment kräver 

full koncentration och barnet tar en sak i taget. 

• I förskole- och lågstadieåldern lär sig också barnet 

att kombinera olika färdigheter. En automatisering 

av grundfärdigheterna gör det möjligt att kombinera 

dem, både olika samtida rörelser och i rörelse 

– tanke – tal. Hoppa hage eller hoppa rep, bollekar 

och danslekar, - allt kräver balans och koordination. 

• Före puberteten är det lämpligt att lära in speciella 

färdigheter. Barnet har god förmåga att kombinera 

många rörelser i speciella syften. Barnet utvecklar 

ett realistiskt och logiskt tänkande. Hon förstår det 

hon ser hända och kan dra slutsatser av tänkta händelser. 

Det förekommer stora individuella skillnader beträffande 

när och hur fort vi går igenom dessa olika stadier. 

Uppmuntran och stimulans har storbetydelse liksom 

de fysiska och psykiska anlagen. Det är viktigt att 

varje individ får utvecklas i sin egen takt och att varje 

stadium sin tid. 

De fysiska förutsättningarna (styrka, motorik, rörlighet, 

uthållighet och snabbhet) för pojkar och flickor 

är lika ända fram till puberteten. Fram till dess finns 

ingen anledning att ställa lägre krav på flickor eller 

högre på pojkar. Under puberteten, ”hormonchocken”, 

är förutsättningarna helt olika och kräver olika 

förhållningssätt. Efter puberteten mognas individen 

fram, var och en måste bemötas utifrån sina egna 

förutsättningar. 

Ur ”Att spränga gränser” 

av Ingrid Mogren och Lotta Trosell 

• Under puberteten avstannar hjärnans utveckling. 

Istället sker snabba fysiska och hormonella förändringar, 

en tillväxtspurt. Inlärningsprocessen blir 

svårare, står liksom på undantag, och är beroende 

av individens intresse och motivation. Flickor som 

upplever sig främmande i sin “nya” kropp är mindre 

motiverade för tävlingsverksamhet och lämnar 

kanske sitt idrottande när resultaten försämras. 

• Efter puberteten, när de stora förändringarnas tid 

är förbi, är specialisering och toppträning lämplig. 



för Flickor 

4 

Utvecklingsvägen för 

Dam/Flick-spelare i 

Svensk Ishockey 

Som flickspelare har du möjlighet till en fantastisk resa som 

människa och ishockeyspelare. 

Genom att starta med Ishockey i Tre Kronors Hockeyskola 

för flickor så kan du finna många utmaningar och glädje 

med hockeyn. Nedan beskrivs hur svensk Flick och Damhockey 

är uppbyggd och visar vilka möjligheter du har från 

det du startar i TKH-Flick tills du kanske en dag får dra på 

dig landslagströjan i Damkronorna. 

KLUBBISHOCKEY 

Inriktning 

Träningen bedrivs vanligen en (ibland två gånger per vecka) 

under 50-80 minuter. 

På träningen sker inlärning av balans och att lära sig åka 

skridskor. Därefter är det dags att bli vän med klubban och 

pucken för att kunna dribbla och passa. ALLT UNDER 

LEKFULLA FORMER. 

Utrustning 

Den enda utrustning man behöver är skridskor, hjälm med 

galler, klubba och ett par ordentliga vantar. Armågsskydd 

kan vara bra att ha men är inget krav. I många fall kan man 

låna klubba och viss annan utrustning av föreningen. Dessutom 

har de flesta föreningar en “bytarbod” där man kan 

köpa billig utrustning. Man måste inte köpa nytt! 

TKH 

Mål 

TKH är förkortningen på Tre Kronors Hockeyskola för 

flickor och pojkar. 

Föreningen ansöker om ekonomiska medel hos Svenska 

Ishockeyförbundet inom ramen för Idrottslyftet, för att 

utbilda ledare och bedriva “Hockeyskoleverksamhet” för 

flickor och pojkar. 

TKHF riktar sig till alla flickor och pojkar som vill vara 

med i ishockeyn. Verksamheten bedrivs i klubbmiljö. TKHlirare 

är man tills det är dags att bilda lag. 

Syfte 

TKH-Flick 

Mål 

TKH-Flick är förkortningen på Tre Kronors Hockeyskola 

för Flickor. 

Föreningen ansöker om ekonomiska medel hos Svenska Ishockeyförbundet 

inom ramen för Idrottslyftet, för att utbilda 

ledare och bedriva “Hockeyskoleverksamhet” för flickor. 

TKHF riktar sig till alla flickor som vill vara med i ishockeyn 

men vi rekommenderar från 6 år och uppåt. Verksamheten 

bedrivs i klubbmiljö. TKHF-lirare är man tills det är 

dags att bilda lag. 

Syfte 

Syftet med denna verksamhet är att ge flickor möjlighet 

att prova på och ta steget in i ishockeyns fantastiska värld. 

Att där kunna utvecklas såväl som människa och blivande 

hockeyspelare i en positiv miljö. 

Syftet med denna verksamhet är att ge flickor och pojkar 

möjlighet att prova på och ta steget in i ishockeyns 

fantastiska värld. Att där kunna utvecklas såväl som 

människa och blivande hockeyspelare i en positiv miljö. 

Inriktning 

Träningen bedrivs vanligen en (ibland två gånger per vecka) 

under 50-80 minuter. 

På träningen sker inlärning av balans och att lära sig åka 

skridskor. Därefter är det dags att bli vän med klubban och 

pucken för att kunna dribbla och passa. ALLT UNDER 

LEKFULLA FORMER. 

Utrustning 

Den enda utrustning man behöver är skridskor, hjälm med 

galler, klubba och ett par ordentliga vantar. Armågsskydd 

kan vara bra att ha men är inget krav. I många fall kan 

man låna klubba och viss annan utrustning av föreningen. 

Dessutom har de flesta föreningar en “bytarbod” där man 

kan köpa billig utrustning. Man måste inte köpa nytt ! 



för Flickor 

5 

Flicklagspelare 

Mål 

Att i föreningens regi ge möjlighet att spela och träna i ett 

flicklag. I vissa fall kanske inte detta går p.g.a att det finns 

för få flickor som spelar ishockey. I dessa fall erbjuds flickorna 

att vara med i ett av föreningens pojklag. Oavsett lag 

så är strävan mot en fortsatt utveckling av tekniska färdigheter 

och matchspel sker på tvären av banan till att börja 

med för att sedan bli matcher på hel plan när man blir äldre. 

Flickspelare är man t.o.m det år man fyller 15 år. När man 

är 15 år kan man få möjlighet att spela i ett Junior Damlag 

(se rubriken Junior/Damspelare). Är man riktigt duktig 

som 13-15 åring kan man bli uttagen till Distriktslaget för 

Flickor (se rubriken Distriktslag). Man kan även bli uttagen 

i Regionslaget för flickor (se rubriken Regionslag) 

Syfte 

Syftet med denna verksamhet är att ge flickor möjlighet att 

ingå i ett LAG/TRÄNINGSGRUPP och fortsätta utvecklingen 

i ishockeyns fantastiska värld. Att fortsatt kunna 

utvecklas såväl som människa och blivande hockeyspelare i 

en positiv miljö. 

Inriktning 

Träningen bedrivs de första “flicklagsåren” vanligen en till 

två gånger per vecka under 50-80 minuter per tillfälle. 

På träningen sker fortsatt inlärning av skridskoåkning och 

utveckling av finter passningar och skott. Desto äldre spelaren 

blir kommer fysträning utanför isen att ingå som en naturlig 

del av träningen. ALLT UNDER STIMULERANDE 

FORMER. 

Utrustning 

Nu behöver man en komplett hockeyutrustning bestående 

av skridskor, benskydd, suspensoar, hockeybyxor, skulderskydd, 

armbågsskydd, halsskydd, hjälm med galler och 

hockeyhandskar. Klubban kan fortfarande vara av enklare 

modeller och kostar därför inte många kronor. De flesta föreningar 

har en “bytarbod” där man kan köpa billig utrustning. 

Man måste inte köpa nytt! 

Läger 

Utöver eventuella läger som förening/distrikt/region anordnar 

så finns möjligheten 

till lägerverksamhet 

genom Svenska Ishockeyförbundets 

regi. 

Föreningen ansöker 

till Svenska Ishockeyförbundet 

inom ramen 

för Idrottslyftet om att 

få skicka Flickspelare 

till “Utvecklings Camp 

för Flickor 13-16 år”. 

Lägret är vanligen två 

dagar med syfte att utveckla 

hockeyfärdigheterna 

och kamratskapet 

i hockeymiljö. Lägret 

är kostnadsfritt förutom 

att spelare bekostar 

resan tur och retur till 

lägerorten. 



för Flickor 

6 

Syfte 

Syftet med denna verksamhet är att ge tjejerna möjlighet att 

ingå i ett LAG/TRÄNINGSGRUPP och fortsätta utveckla 

sina ishockeykunskaper men även som människa och blivande 

hockeyspelare i en positiv miljö. De som vill skall 

kunna sträva mot VärldsElitnivå. 

Inriktning 

Träningen bedrivs regelbundet två till fyra gånger per vecka 

under 50-80 minuter per tillfälle. 

På träningen sker fortsatt inlärning av skridskoåkning, finter, 

passningar och skott samt spelidéer. Fysträning är en 

naturlig del av träningen såväl på som vid sidan av isen. 

Fysträning bedrivs vanligen vid 2-3 tillfällen per vecka. 

Matcher spelas vid ett eller flera tillfällen per vecka. 

Utrustning 

Nu behöver man en rejäl hockeyutrustning bestående av 

skridskor, benskydd, suspensoar, hockeybyxor, skulderskydd, 


hockeyhandskar. Klubban skall vara beskaffad så spelaren 

kan “flexa” skaftet, d.v.s böja skaftet för att skapa tryck i 

passningar och skott. Det går fortfarande göra fynd i föreningarnas 

“bytarbod” till en billig penning. Man måste inte 

köpa nytt! Skall man lägga pengar på något så är det på ordentliga 

skridskor och gymnastikskor. 

Junior/Damspelare 

Mål 


Junior/Damlag. I vissa fall kanske inte detta går p.g.a att det 

finns för få tjejer som spelar ishockey. I dessa fall erbjuds 

tjejerna att vara med i ett av föreningens pojk/junior-lag. 

Oavsett lag så är strävan inriktad mot en fortsatt utveckling 

av tekniska färdigheter och matchspel samt utveckling av 

taktiska färdigheter. 

Junior/Damspelare är man mellan 15-18 år. 

Om föreningen inte kan sätta samman ett Damjunior-lag 

kan man träna och spela med en “Damförening/Damlag i 

annan förening” och dessutom träna och spela med ett pojk/ 

junior-lag i moderföreningen. Det krävs dock dispens för att 

kunna medverka i båda föreningarna men det är något som 

klubben ansöker om. Som spelare skall man vara registrerad 

i förening där man tränar och spelar sina “Dam-matcher”. 

Läger 


så kan man bli uttagen till Svenska Ishockeyförbundets 

Regionscamp (R18 Dam). Uttagning sker av Svenska Ishockeyförbundet. 

Lägret är vanligen tre dagar med syfte att utveckla hockeyfärdigheterna 

och kamratskapet i hockeymiljö samt att 

sträva mot VärldsElitnivå och prestera under mästerskap. 

Lägret är även uttagning till Damernas Elitutmanar Camp 

(se rubriken J18 Damkronorna). 

Lägret är kostnadsfritt förutom att spelare bekostar resan tur 

och retur till lägerorten 

Är man riktigt duktig som 15-18 åring kan man bli uttagen 

till Distriktslaget för Flickor (se rubriken Distriktslag). Man 

kan även bli uttagen i Regionslaget för flickor (se rubriken 

Regionslag) och/eller J18 Damkronorna (se rubriken J18 

Damkronorna) 



för Flickor 

7 

Inriktning 

Träningen bedrivs regelbundet tre till fyra 

gånger per vecka under 50-80 minuter per 

tillfälle. På träningen sker fortsatt inlärning av 

skridskoåkning, finter, passningar och skott samt spelidéer. 

Fysträning är en naturlig och betydande del av träningen 

såväl på som vid sidan av isen. 

Fysträning bedrivs vanligen vid tre till fyra tillfällen per 

vecka. Matcher spelas vid ett eller flera tillfällen per vecka. 

Damserier finns i flera olika nivåer. Division 2 spelas oftast 

lokalt i distriktet. Divison 1 spelas regionalt. Den högsta 

serien för damer är Rikserien och är motsvarigheten till herrarnas 

Elitserie. På vårkanten varje år gör de främsta lagen i 

Rikserien upp i ett SM-slutspel för att kora en svensk mästare. 

Damspelare 

Mål 


Damlag. I vissa fall kanske inte detta går p.g.a att det finns 

för få tjejer som spelar ishockey. I dessa fall erbjuds tjejerna 

att vara med i ett av föreningens pojk/junior-lag. Oavsett lag 

så är strävan mot en fortsatt utveckling av tekniska färdigheter 

och matchspel samt utveckling av taktiska färdigheter. 

Damspelare är man från 19 år. 

Om föreningen inte kan sätta samman ett Damlag kan man 

träna och spela med en “Damförening/Damlag i annan förening” 

och dessutom träna och spela med ett pojk/junior-lag 

i moderföreningen. Det krävs dock dispens för att kunna 

medverka i båda föreningarna men det är något som klubben 

ansöker om. Som spelare skall man vara registrerad i 

förening där man tränar och spelar sina “Dam-matcher”. 

Är man riktigt duktig som Damspelare kan man bli uttagen 

till Damkronorna. 

Syfte 


ingå i ett LAG/TRÄNINGSGRUPP och fortsätta utveckla 


hockeyspelare i en positiv miljö. De som vill skall 

kunna sträva mot VärldsElitnivå. 

Utrustning 

Nu behöver man en rejäl hockeyutrustning bestående av 

skridskor, benskydd, suspensoar, hockeybyxor, skulderskydd, 


hockeyhandskar. Klubban skall vara beskaffad så spelaren 

kan “flexa” skaftet, d.v.s böja skaftet för att skapa tryck i 

passningar och skott. Det går fortfarande göra fynd i föreningarnas 

“bytarbod” till en billig penning. Man måste inte 

köpa nytt! Skridskor och gymnastikskor är det man skall 

satsa på för att de skall klara av slitaget under flera träningspass 

och matcher per vecka. 

Läger 


så kan man bli uttagen till Svenska Ishockeyförbundets 

Regions camp (R18 Dam), om man är under 18 år. Uttagning 

sker av Svenska Ishockeyförbundet. 

Lägret är vanligen tre dagar med syfte att utveckla hockeyfärdigheterna 

och kamratskapet i hockeymiljö samt att sträva 

mot VärldsElitnivå och 

prestera under mästerskap. 

Lägret är även uttagning 

till Damernas Elitutmanar 

Camp (se rubriken J18 

Damkronorna). 

Lägret är kostnadsfritt förutom 

att spelare bekostar 

resan tur och retur till lägerorten. 

Är spelaren över 16 år kan 

man bli uttagen till Damkronornas 

landslagssamlingar 

och turneringar. (se rubriken 

Damkronorna). 



för Flickor 

8 

DISTRIKTS/ 

REGIONSHOCKEY 

Distriktslag 

Mål 

Att i distriktets regi ge möjlighet att spela och träna vid 

vissa utvalda tillfällen i Distriktsflicklaget. Distriktslagsspelare 

för tjejer är man i åldern 13-17 år. 


till Distriktslaget för Flickor 

Syfte 


ingå i ett LAG och fortsätta utveckla sina ishockeykunskaper 

men även som människa och blivande hockeyspelare i 

en positiv miljö. Uttagning sker av Distriktskaptenen. Syftet 

är att spelaren under träningar och matcher skall få möjlighet 

att spetsutbilda sig inom hockey och tävla för att vinna 

matcher med strävan mot VärldsElitnivå. 

Inriktning 

Samling sker vid några tillfällen per säsong, (varierar mellan 

distrikten). Träningen är inriktad på att utföra och utveckla 

skridskoåkning, finter, passningar, skott och spelidéer 

i högsta möjliga fart med bra kvalité. Fysträning är en 


Fysträning bedrivs under varje samling. Matcher spelas vid 

ett eller flera tillfällen per samling. 

Matcherna spelas i turneringsform inom regionerna med ett 

avslutande finalspel med de fyra vinnande lagen från respektive 

region. 

Regionsslag 

Mål 

Att i regionens regi ge möjlighet att spela och träna vid vissa 

utvalda tillfällen i regionsflicklaget. Regionslagsspelare 

för tjejer är man t.o.m det år man fyller 18. 


till Regionslaget för Flickor. 

Syfte 


ingå i ett LAG och fortsätta utveckla sina ishockeykunskaper 

men även som människa och blivande hockeyspelare i 

en positiv miljö. Uttagning sker av Regionskaptenen. Syftet 

är att spelaren under träningar och matcher skall få möjlighet 

att spetsutbilda sig inom hockey och tävla för att vinna 

matcher med strävan mot VärldsElitnivå. 

Inriktning 

Samling sker vid Något tillfällen per säsong. Träningen är 

inriktad på att utföra och utveckla skridskoåkning, finter, 

passningar, skott och spelidéer i högsta möjliga fart med bra 

kvalité. Fysträning är en naturlig del av träningen såväl på 

som vid sidan av isen. 


ett tillfälle under säsongen. 



för Flickor 

9 

LANDSLAGSHOCKEY 

J18 Damkronorna 

Mål 

Att prestera bästa möjliga resultat i en trivsam 

miljö efter gällande förutsättningar, vid varje 

samling och turnering. 

Syfte 

Syftet med denna verksamhet är att ge 

tjejerna möjlighet att ingå i ett LAG på 

Världselitnivå och fortsätta utveckla sina 

ishockeykunskaper men även som människa 

och blivande hockeyspelare i en positiv miljö. 

Uttagning sker av Förbundskaptenen för J18 

Damkronorna. Syftet är att spelaren under 

träningar och matcher skall få möjlighet att 

spetsutbilda sig inom hockey och tävla för att 

vinna matcher med strävan mot VärldsElitnivå. 

Inriktning 

Samling sker vid några tillfällen per säsong. 

Träningen är inriktad på att utföra och utveckla 

skridskoåkning, finter, passningar, målskytte 

och spelidéer i högsta möjliga fart med högsta 

kvalité. Fysträning är en naturlig del av 

träningen såväl på som vid sidan av isen. 

Kostutbildning är ytterligare en del av 

utbildningen. 

Fysträning bedrivs under varje samling. 

Matcher spelas vid ett eller flera tillfällen per 

samling. 

Spelarna kan kvalificera sig till J18 

Damkronorna genom topprestationer 

i sin klubbmiljö och via Distrikts- och 

Regionslag. Dessutom anordnar Svenska 

Ishockeyförbundet fyra st Regionscamper (R18 

Dam) under hösten som spelarna blir uttagna 

till av Svenska Ishockeyförbundet. Från dessa 

camper kan man ta sig vidare till J18 Damernas 

Elitutmanar camp. Förbundskaptenen tar ut 

spelarna. I sista kvartalet tar förbundskaptenen 

ut ett J18 Damlandslag som spelar en 

internationell 4-nationers turnering. Efter nyår 

spelas J18 VM och förbundskaptenen tar ut 

spelare till turneringen. 

Erika Holst spelar för Segeltorps IF i Riksserien och är 

lagkapten för Sveriges damlandslag i ishockey. Holst har 

deltagit i fyra Olympiska vinterspel med Damkronorna 

och ledde laget till en silvermedalj i Turin 2006. Är idag 

utvecklingsansvarig för svensk Dam- och flickhockey. 



för Flickor 

10 

Damkronorna 

Mål 

Att prestera bästa möjliga resultat i en trivsam miljö efter 

gällande förutsättningar, vid varje samling och turnering. 

DAMKRONORNA är den högsta nationella nivå man kan 

nå som spelare och det är ett privilegium att får representera 

landet och landslaget vid internationella turneringar. 

Syfte 

Syftet med denna verksamhet är att ge tjejerna möjlighet 

att ingå i ett LAG på Världselitnivå och fortsätta utveckla 


hockeyspelare i en positiv miljö. Uttagning sker av 

Förbundskaptenen för Damkronorna. Syftet är att spelaren 

under träningar och matcher skall få möjlighet att spetsutbilda 

sig inom hockey och tävla för att vinna matcher med 

strävan mot VärldsElitnivå. 

Spelarna kan kvalificera sig till Damkronorna genom toppprestationer 

i sin klubbmiljö och via Distrikts- och Regionslag 

och J18 Damkronorna. Vanligen genomförs ett sommarläger 

i Sverige. 

Under tidig höst är det normalt med en internationell turnering 

och samanlagt spelar Damkronorna fyra internationella 

turneringar plus VM på våren. 

Förbundskaptenen tar ut spelare till dessa sammankomster. 

Som spelare i Damkronorna får man möjlighet att möta de 

bästa spelarna i världen och dessutom besöka många platser 

i världen som man kanske inte skulle nå annars. 

Inriktning 

Samling sker vid några tillfällen per säsong, (varierar mellan 

distrikten). Träningen är inriktad på att utföra och utveckla 

skridskoåkning, finter, passningar, skott och spelidéer 

i högsta möjliga fart med högsta kvalité. Fysträning är en 


Kostutbildning är ytterligare en del av utbildningen. 


ett eller flera tillfällen per samling. 

w w w . c o a c h e s c o r n e r . n u T R E K R O N O R S H o c k e y s k o l a s i d a 1 0


för Flickor 

11 

Utvecklingsvägen för Dam/Flickspelare i Svensk Ishockey 

Som flickspelare har du möjlighet till en fantastisk resa som människa och ishockeyspelare. 

Genom att starta med Ishockey i Tre Kronors Hockeyskola för flickor kan du finna många utmaningar och glädje 

med hockeyn. Nedan beskrivs hur svensk Flick och Dam-hockey är uppbyggd och visar vilka möjligheter du har 

från det du startar i TKH-Flick tills du kanske en dag får dra på dig landslagströjan i Damkronorna. 

KLUBBISHOCKEY 

DISTRIKTS- 

REGIONSISHOCKEY 

LANDSLAGS- 

ISHOCKEY 

Damspelare i Damlag 

(19 år och uppåt, 

nedre gräns 15 år) 

Division: 2,1, Riks-serien 

Damkronorna 

Spelare tas ut av 

Förbundskapten 

Juniordamspelare 

(t.o.m 18 års ålder) 

Division 1 distriktsnivå 

Regionslag 

(för spelare äldst 18 år) 


Regionkapten. 

J18 Damkronorna 

(för spelare äldst 18 år) 


J18 Förbundskapten. 

Flicklagspelare 

(för spelare 10 -15 år) 

Divison: Spelar i flicklag 

eller med pojkar i 

föreningens pojklag 

Distriktslag 

(för spelare 15 -17 år) 


Distriktskapten. 

TKH-Flick* eller TKH** (för alla som är intresserade av ishockey. 

Rekommenderad ålder: 6 år och uppåt). Syfte: Genom LEK lära sig åka 

skridskor och hantera klubba och puck och gemenskap i gruppmiljö. 

* TKH-Flick = Tre Kronors Hockeyskola för Flickor 

** TKH = Tre Kronors Hockeyskola för Flickor och Pojkar 

Här ser du två tjejer 

som verkligen lyckats 

inom svensk Damhockey: 

Danjiela Rundqvist 

och Erika Holst! 



för Flickor 

12 

Det här är riktat till 

dig som blir ledare för 

Tre Kronors Hockeyskola 

och som sedan vill gå 

vidare med ett lag. 

Låt oss börja här och nu med 

Tre Kronors Hockeyskola för våra 

flickor och göra det med Engagemang, 

entusiasm, tillit och EMPATI. 

Vi behöver ett personligt ledarskap där det genuina 

intresset och omtanken om flickorna är den viktigaste 

beståndsdelen. 

Om vår målsättning är att utveckla skickligheter, måste 

vi skapa en god jordmån för inlärning, som fokuserar 

på processen eller vägen mer än på kortsiktiga resultat 

och omedelbara framgångar. 

Björn Pettersson 

Konsulent Svenska Ishockeyförbundet 

” 

Svensk ishockey 

- världens bästa, står 

det på hemsidan. 

Då gäller det att vara med från början och bygga på 

sikt genom att rekrytera och behålla inom alla led för 

att ge plats åt alla som är med att finna sin utmaning 

som: spelare, tränare, lagledare, materialare, styrelse 

rep. eller domare. Det gör vi genom att skapa metoder 

som fångar flickors känslor så att de vill vara med. 

Vi vill med denna skrift förtydliga hur viktigt ledarskapet 

är från första början i flickornas utveckling. 

Engagerade ledare optimerar prestationer. 

Vems agenda är det som gäller? Jo, flickornas. Underskatta 

aldrig deras förmåga att veta och förstå. Eller 

som Mary Regnier säger ”Formandet av framtiden börjar 

med att lyssna på barnen (i vårt fall flickorna). De 

vet bäst vad de behöver”. 

För dig som vill utvecklas tillsammans med dina spelare 

och laget kommer här några spännande utdrag från 

olika böcker som handlar om ditt ledarskap. Köp eller 

låna böckerna och ge dig i kast med att börja växa i 

denna underbara värld. 

Rädsla och glädje går inte att förena! 

Som tränare uppför vi oss ibland som om det vore vår 

uppgift att bestraffa eller läxa upp spelarna sedan de 

gjort misstag och alltså öka deras rädsla för att misslyckas 

i stället för att minska den. 

”Tränarna måste föra spelet åter till sin ungdom”, varnar 

Herb Brooks. Det har blivit mode bland tränare 

att skaffa sig ett namn genom att kräva strikt åtlydnad 

till ett system med kryss och ringar som ritas upp på 

en tavla på väggen. Resultatet är att man undertrycker 

kreativitet och dynamiskt spel, som bygger på att de 

aktiva på isen läser spelet och fattar blixtsnabba beslut. 

Hur skall du som tränare undvika att släcka dina flickors 

engagemang? 

Det finns nästan inget som är mer demoraliserande än 

att väcka falska förhoppningar som sedan krossas av 

verkligenheten. 

”Om vi backar till 1993 så var jag mer resultatorienterad 

då. Nu är jag människo- och individorienterad. 

Resultatet kommer som en följd av att man skapar ett 

bra klimat. Jag har mindre grad av styrning nu, istället 

är jag mer stödjande och släpper mer ansvar till de 

aktiva”. Staffan Söderberg, förbundskapten för damlandslaget 

i gymnastik. 

”Det var mer statistik och kartläggning förr, nu 

bryr jag mig mer om hur spelarna mår”. Ulf 

Schefvert, förbundskapten för damlandslaget i 

handboll. 

”Man misslyckas inte förrän 

man har slutat försöka”. 



för Flickor 

13 

Ledarskapets 

4:e dimension 

- att leda från tanke till 

handling med känsla. 

Av Lars Sjödin, Bosön 

Kom ihåg att du kan bara leda andra så långt 

som du kan leda dig själv. 

Det gäller att bemöta utövare som de är, inte 

som du tycker att de borde vara. 

Varför är du ledare och var i livet befinner du dig just 

nu? 

Hur skulle du beskriva dig själv som person. Vilka 

egenskaper kan man se hos dig i de flesta sammanhang? 

Vad utnyttjar du för kärnkompetenser i ditt ledarskap 

och hur väl stämmer dina kompetenser överens med 

kraven från dem du leder? 

Vilka starka värderingar styr dig och hur påverkar dina 

värderingar ditt sätt att se på dig själv och dem du leder? 

I grund och botten styrs vår motivation egentligen endast 

av två utgångspunkter – att uppnå något behagligt 

eller att undvika något obehagligt. 

Hur stimulerar ditt sätt att leda dina utövare – att undvika 

något obehagligt eller uppnå något behagligt? 

Alla är lika olika – oavsett vad du har för kategorier av 

utövare är det viktigt att du först och främst kartlägger 

deras drivkrafter. Att utgå ifrån att alla är där av samma 

anledning kan leda till många negativa effekter. 

Det är kanske lätt att tro att alla högpresterande drivs 

av att bli bäst i världen, men jag vill påstå att du också 

kan hitta utövare på den nivån som har den sociala 

drivkraften som den starkaste. Poängen är att du aldrig 

kan veta förrän du anstränger dig för att ta reda på det. 

Ledarskapets 

5 utmaningar 

- vara en förebild, skapa gemensamma 

värderingar, utmana och ifrågasätt, 

frigör handlingskraft och uppmuntra 

och synliggör. 

Av Stefan Söderfjäll, Umeå Universitet. 

1 Vad är ledarskap för dig? 

2 Tror du att ett bra ledarskap är något som 

man (du) föds med eller något som man (du) 

kan lära sig? 

3 Hur vet man (du) att ett ledarskap är bra? 

4 Fundera över någon person som du tycker är 

en bra ledare och beskriv denna person med 

fem kännetäcken. 

5 Vilka ser du som dina viktigaste 

utvecklingsbehov i din roll som ledare? 

En tumregel kan vara att alltid utgå ifrån att en individ 

har en fullt logisk förklaring till sitt beteende och att 

det inte finns någon medveten avsikt om att ställa till 

problem och göra dåliga saker. Genom att ha detta 

som utgångspunkt så faller det sig mer naturligt att i 

stället för att utgå ifrån att skuldbelägga och anklaga 

i stället försöka undersöka vilka bakomliggande 

faktorer som får en individ att agera på ett visst sätt 

och att ha en viss ståndpunkt. (Gäller inte minst i 

matchen eller på träningen. Vår anm.) 

Det gäller att bemöta utövare som de är, inte som du 

tycker att de borde vara. 



för Flickor 

14 

Det coachande 

ledarskapet 

Ledarens viktigaste uppgift är att ta bort eller minska 

de inre prestationshindren hos utövarna. Detta är 

ett grundfundament för att kunna locka fram den 

naturliga förmågan och de inre resurser som alla 

individer har. (Gallwey). 

Coaching är konsten att underlätta för någon annans 

prestation, inlärning och utveckling. (Downey). 

Coaching är inte att berätta för utövaren vad den skall 

göra. Det är att låta utövaren undersöka vad de gör i 

ljuset av sina intensioner. (Flaherty). 

Tänk om det inte finns något rätt eller fel. Tänk 

om! Det finns bara det som fungerar eller inte. Det 

som är rätt i en situation kan vara fel i en annan. 

Ett kategoriskt tänkande om rätt och fel skapar 

begränsningar istället för möjligheter. Din fokus på 

att göra saker rätt blir paradoxalt många gånger den 

utlösande faktorn till att du inte lyckas att göra rätt 

saker. 

Tänk om, människor är olika och skall behandlas 

olika för att bli behandlade lika. 

”Ett papper består av två sidor, de är sidorna av 

samma sak och man kan betrakta det från olika håll. 

Man kan dock inte skapa ett papper genom att bara 

tillverka den ena sidan”. 

Från coaching till 

coaching… 

Förtroendefullt samarbete 

- att bygga långsiktiga relationer 

Av James Tamm & Roland J. Luyet 

” 

Att lyssna – den mest 

utlärda men ofta 

oanvända färdigheten 

Lyssnarens uppdrag 

Det första är att skapa ett tryggt klimat där berättaren 

kan vara öppen. 

Lyssnarens andra är att förstå vad det är som 

förmedlas på ett sådant sätt att berättaren känner sig 

förstådd. Om du inte förstår känslorna som hänger 

samman med orden har du inte förstått budskapet. 

Att förstå ett budskap betyder inte att du håller 

med om det. Genom att bekräfta giltigheten i deras 

uppfattningar, utifrån deras perspektiv, blir det lättare 

för den andra personen att utforska giltigheten i dina 

uppfattningar. 

”Ok, ja, jag kan förstå att du kan se det så från ditt 

perspektiv. Jag förstår din önskan bättre nu. Låt mig få 

förklara hur jag ser på det hela. Det är lite annorlunda 

än hur du ser på det. När du väl förstår hur jag tänker 

kan vi kanske arbeta tillsammans för att hitta en 

lösning som fungerar för oss båda”. 

Om du vill få mer information med större djup är den 

snabbaste vägen att inte förhöra folk utan att var tyst 

och lyssna på dem. När någon verkligen lyssnar tar 

den som talar sin roll på större allvar. När lyssnaren 

är uppmärksam och lyssnar intensivt känner den som 

talar en större närhet och koppling till honom eller 

henne. 

Att lyssna på ett effektivt sätt kan minska 

försvarsbenägenheten hos andra och förmedla en ökad 

känsla av att de är betydelsefulla, kompetenta och 

omtyckta. Känslor av att vara betydelsefull, kompetent 

och omtyckt är tre viktiga känslor som dramatiskt 

påverkar samarbetsrelationer. 



för Flickor 

15 

En helt ny värld 

- eller varför framtiden tillhör van Gogh, 

Goethe och Sokrates 

Av Daniel H. Pink 

”Ledarskap handlar om empati. Det handlar om att 

ha förmågan att relatera och knyta an till människor 

för att inspirera och ge dem makt över sina egna liv.” 

Oprah Winfrey. 

Den begåvning, som visat sig vara omöjlig för datorer 

att kopiera och väldigt svår för avlägsna, elektroniskt 

uppkopplade arbetare att matcha, är empati. 

Eftersom empati är beroende av känslor och känslor 

förmedlas icke-verbalt, måste vi för att kunna komma 

in i en annan människas inre, börja resan genom att 

titta på hans ansikte. 

Empati gör oss mänskliga. Empati för med sig glädje. 

Men empati är inte samma sak som medkänsla – det 

är att känna sympati för någon annan. Empati är att 

känna med någon annan. 

Paul Ekman upptäckte att sju grundläggande mänskliga 

känslor har tydliga ansiktssignaler: ilska, sorg, 

fruktan, förvåning, avsky, förakt och glädje. 

Good to Great 

- hur vanliga företag tar språnget 

till mästarklass 

Av Jim Collins 

Om du sysslar med något som du känner så starkt för 

och vars syfte du tror på – då är det omöjligt att tänka 

sig något annat än att försöka nå mästarklass. Det är 

en självklarhet. 

Drivkraft 

- den överraskande sanningen om vad 

som motiverar oss 

Av Daniel H. Pink 

Enligt Dweck kan människor hysa två olika åsikter om 

intelligens. 

De som tror på en statisk teori anser att intelligens är 

just det – något statiskt. Intelligensen existerar inom 

oss, i en begränsad form som vi inte kan öka. 

De som har anammat teorin om den ”stegvis ökande” 

intelligensen ser annorlunda på saken. De tror att även 

om intelligens kan variera en smula från person till 

person så är det ändå i slutändan något som vi, med 

viss ansträngning kan öka. 

Om vi drar en parallell till fysiska egenskaper kan vi 

säga att steg-för-steg teoretikerna betraktar intelligens 

ungefär som styrka. (Vill du bli starkare och få större 

muskler? Börja lyft skrot.) 

Anhängarna av den statiska teorin liknar snarare intelligens 

vid kroppslängd. (Vill du bli längre? Beklagar.) 

Med det ena synsättet är intelligens något du uppvisar; 

med det andra är det något du utvecklar. Dweck hävdar 

att det finns två sorters mål: prestationsmål och 

inlärningsmål. 

Bara ett av dem leder till mästerskap. 

”Med ett inlärningsmål behöver inte elever känna att 

de redan är bra på något för att hålla ut och fortsätta 

försöka. Deras mål är trots allt att lära sig något, inte 

bevisa att de är smarta.” 

Engagera dig i något som du känner så starkt för att du 

vill att det ska bli det bästa det kan bli, inte på grund 

av vad du kan vinna på det, utan bara för att det går 

att göra det. 

Led genom att ställa frågor, inte genom svar. 

Vilken typ av ishockey vill vi ha? 

Vilken typ av spelare behöver vi ha för att få den ishockey 

vi vill ha? 

Kräver spelet ”mekanisk skicklighet” eller ”intellektuell 

skicklighet”? 



för Flickor 

16 

Typ X - beteende inbegriper ofta en statisk teori om 

intelligens, föredrar resultatmål framför inlärningsmål 

och föraktar ansträngningar som tecken på svaghet. 

Typ 1 - beteendet hyllar teorin om den stegvis 

ökande intelligensen, värderar inlärningsmål högre än 

resultatmål och välkomnar ansträngningar som ett sätt 

att förbättra prestationer på områden där de verkligen 

betyder något. Om du utgår från det ena förhållningssättet 

är ”mästerskap omöjligt att uppnå”. Om du 

utgår från det andra, kan ”mästerskap vara ofrånkomligt”. 

TYP I - BETEENDE: Ett tankesätt och en livsinställning 

som bygger mer på inre motivation än på 

yttre. Det drivs av vårt medfödda behov att styra våra 

egna liv, att lära och skapa nya saker och förbättra såväl 

oss själva som vår värld. 

TYP X - BETEENDE: Ett beteende som drivs mer 

av yttre önskningar än av inre och som är mindre inriktat 

på inre tillfredställelse i själva verksamheten och 

mer på yttre belöningar som verksamheten leder till. 

Forskare har kommit fram till att så fort uppgiften 

krävde ”den allra minsta intellektuella skicklighet” så 

ledde ökad belöning ”till sämre prestationer”. Så länge 

uppgiften bara krävde ”mekanisk skicklighet” fungerade 

bonusarna som förväntat: ju mer betalt, desto 

bättre prestaton”. 

Det som vetenskapen avslöjar är att morötter och 

piskor främjar dåligt beteende, skapar beroende och 

uppmuntrar kortsiktigt tänkande på bekostnad av långsiktighet. 

Mål som folk sätter upp åt sig 

själva och som handlar om 

hur de skall bli bättre på något 

är ofta hälsosamma. Mål som 

sätts av andra – säljmål, kvartalsvinst, 

resultat på nationella 

prov och så vidare – kan ibland 

ha farliga biverkningar. 

Problemet med att göra yttre 

belöning till det enda målet 

som betyder något är att en del 

människor kommer att välja 

den snabbaste vägen dit, även 

om det innebär att fuska. 

Inlärningsrevolutionen 

Av Gordon Dryden & Jeanette Vos 

Känslolivet är porten till inlärning – och varje persons 

emotionella status påverkas av våra kommunikationsfärdigheter, 

vår förmåga att bygga relationer, motivation 

och självuppskattning: färdigheter för personlig 

utveckling. Om aspekterna inte beaktas, kommer porten 

att stängas. 

Självförtroende och självaktning (självkänsla) är vitala 

för all inlärning och utbildning som inte lyckas hantera 

dessa aspekter kommer att misslyckas också i sina 

andra uppgifter. 

Skicklighet kommer ofta fram i gemensamma ansträngningar 

tillsammans med andra så kamratbedömning 

borde uppmuntras. Det kan ofta länkas 

samman med självbedömning: först utvärderar man 

sig själv och sedan diskuterar man den bedömningen 

med andra som man arbetar ihop med. 

Kommunicera med Tillit 

- en inspirationsbok för föräldrar 

och lärare 

Av Justine Mol 

Trygghet är viktigt för barn (i vårt fall flickorna) i 

alla åldrar, i den mening att de behöver ”tillåtelse att 

vara”. Med andra ord, de känner sig trygga om de vet 

att de älskas utan villkor. Deras grundläggande behov 

tillgodoses inte genom att vi bestraffar eller belönar 

dem. Var försiktig med att styra, det kväver ofta kreativiteten. 

Om barnen (i vårt fall flickorna) märker att 

du alltid vet bäst kommer de att utveckla ett mer beroendefyllt 

beteende. Vilket kan leda till passivitet. (Vår 

anm.). 

”Duktigt” och ”bra” är lika mycket omdömen som 

”dåligt” och ”fel”. Genom att bestraffa eller ignorera 

det felaktiga och berömma och belöna det rätta försöker 

vi få våra barn (i vårt fall flickorna) att bete sig på 

ett visst sätt: Vårt sätt. 

”Ett nej till något innebär alltid ett ja till någonting annat. 

Nej är alltså inte slutet, utan början på ett samtal”. 

Inbal Kashtan 



för Flickor 

17 

Akilles-syndromet 

av Petruska Clarkson 

Iaktta små barn (i vårt fall flickorna) som lär sig gå, 

hur ofta de faller och hur lätt de går vidare. De har inte 

lärt sig att det är skamligt att falla. De har ännu inte 

varit med om att bli besegrade. Om ett barn eller ett 

ungt djur gav upp varje gång det föll i inlärningscykeln 

skulle det inte lära sig någonting. 

Vetenskapsmän talar ofta om inspiration som drabbat 

dem i oväntade ögonblick, i drömmar, i badkaret, 

vilket visar hur slumpartad en vetenskaplig uppfinning 

kan vara. De verkliga upptäckterna utmärks av lekfullhet 

och av att de är oplanerade. 

Människor lär sig bäst när de litar på att deras nyfikenhet 

välkomnas, att deras önskan om kunnande eller 

kompetens kommer att vårdas och tillfredsställas och 

när de är klara över att deras värde som människor 

inte blandas samman med värdet av deras arbete (prestation). 

Tillit är väsentligt för människors naturliga drift att 

lära. 

Vad vill du 

- egentligen? 

Om mål, mening och balans i livet 

av Erica Falkenström 

Världen runt behöver barnen (i vårt fall flickorna) leka 

och lära sig saker. Detta är inte allt. De vill själva besluta 

vad de ska göra och de vill bli behandlade med 

kärlek och respekt. 

Barnet (i vårt fall flickorna) kan tänka egna tankar och 

känna egna känslor, det har förmågan till autenticitet: 

äkthet. De använder ohämmat hela sin fantasi och skaparförmåga, 

alla sina sinnen. De lever ofta intensivt i 

nuet. 

Mening uppstår inifrån en människa. Du skapar den 

själv. Inte genom försök att leva upp till andras förväntningar. 

Samtalskonst handlar om att vara helt närvarande med 

sin egen person, att aktivt lyssna och verkligen möta 

den andre där hon befinner sig. Motstånd erbjöds genom 

att ställa följdfrågor och genom att vara utrustad 

med förmågan att vänta in, att ha tålamod. 

Olika Citat: 

”Så har vi alltid gjort.” 

”Det var som det var tills 

” 

det blev som det blev.” 

”Det blir som det blir när 

det är som det är.” 

”Det är som det är tills 

det blir som det blir.” 

”Faran är att det blir 

som det var.” 

Alf Henriksson 

”Steget mellan att veta en sak och att 

tillämpa en sak är väldigt, väldigt långt.” 

Professor emeritus Lennart Levin 

”Det är inte hans långa och 

breda erfarenhet som gör honom 

unik, utan det sätt på vilket han 

lär ut sina idéer – genom att 

vägleda eleven i sin utveckling i 

stället för att styra honom efter 

förutbestämda mönster.” 

• Ishockey är roligt 

• Människan är viktigare än resultatet 

• Att må bra skapar bra prestationer 

• Det vi fäster vår uppmärksamhet 

på har tendens att växa 

• Det är lättare att tro på sig själv 

om även andra gör det 

• Bästa medlet mot stress är trygghet 

• “Hjärnan är som fallskärmen, funktionell 

endast när den är öppen. Låt barnen tänka 

och uppleva utifrån sig själva”. 



för Flickor 

18 

”Frågan är inte vad vi kan lära våra 

barn! Frågan är vad vi kan undvika 

att ta ifrån dem”. 

”Every Child is an artist! The problem 

is how to remain an artist once she 

grew up”. 

TJEJER! 

Vad väntar ni på! 

Gör som jag: satsa 

på hockey! 

“Skapa trygghet i laget. Ju större 

trygghet i laget desto mer kan du 

vara dig själv och desto mer kan 

medlemmarna i laget vara sig 

själva. Detta frigör energi, glädje 

och gemenskap! Detta om något ger 

hopp, kraft, mening och ett bättre 

resultat.” 

”När jag var liten fick jag kritik från min 

lärare för att jag ritade utanför linjerna. 

Nu undrar min chef varför jag inte kan 

tänka utanför ramarna”. 

Inspirera andra! 

Enligt en studie genomförd av WHO är 

motivation något individen själv beslutar 

sig för. Jag kan inte motivera andra, bara 

mig själv. Däremot kan jag inspirera andra 

att motivera sig själva. Studien menar att 80 

% av jordens befolkning inte har förmågan 

att motivera sig själva om inte någon annan 

inspirerar dem först. 20 % av befolkningen 

klarar av att såväl inspirera sig själva som 

att motivera sig själva. 

Kreativitetens 

innersta kärna: 

Den låter sig inte planläggas. Oftast 

uppstår den spontant och oplanerat, 

utan möjlighet att förutsäga när den 

inträffar, vem som står för den och hur 

den går till. 



för Flickor 

19 

Det här är 

TRE 

KRONORS 

Hockeyskola 

för Flickor 

- från 6 år 

Tre Kronors Hockeyskola för Flickor 

är namnet på Svenska Ishockeyförbundets verksamhet 

för de minsta. Den går ut på att under lekfulla former 

få fram känslan för spelet. Tanken med Tre Kronors 

Hockeyskola för flickor är att skapa känslan av glädje, 

lek, spontanitet i blandade åldrar. 

Målet är att skapa ett livslångt intresse där alla som 

vill får vara med. Att få fler tjejer att spela ishockey 

där verksamheten bedrivs och organiseras efter barns 

behov, mognad och villkor. 

Material 

Föreningen kan söka projektpengar via Idrottslyftet. 

I Tre Kronors Hockeyflickskolas startpaket ingår: 

• Utbildning för en eller två ledare 

• Tre Kronors Hockeyskolepärm 

• DVD - visar övningar och skyddsbehov 

• Matchtröjor - rosa och gröna Tre Kronor-tröjor 

• CD-handledning, PP-presentation och diplom 

• Affischer 

• Klistermärken 

• Tygmärken till ledarna 

• Föräldrafolder 

• Broschyr med utrustningstips 

Hur många av varje sak framgår av Idrottslyftets 

ansökningsmall. 

Det går att beställa mer material utöver 

startpaketet via Coaches Corner på SIF:s hemsida, 

www.coachescorner.nu 

Ishockey på tvären 

Är för flickor från 6 år och uppåt där 2 matcher kan 

spelas samtidigt i ytterzonerna av rinken och med 

teknikträning i mittzon. Det går också att spela i alla 3 

zonerna. Syftet är att på ett organiserat och lekfullt sätt 

rekrytera barn till ishockeyn. 

Verksamheten skall bedrivas med matcher inom 

föreningen och inga tabeller eller poängligor upprättas 

av föreningen. 

Så här kan ni göra 

Utse en arbetsgrupp som arbetar med verksamheten. 

Presentera gärna verksamheten för kommunen. Fyll i 

listor för lokalt aktivitetsstöd så att föreningen får 

bidrag, gäller ungdomar mellan 7-20 år. Sök lokalt 

aktivitetsstöd (LOK) både hos RF (via Idrottsförbundet) 

och kommunen. 

Kontakta ansvarig i distriktet eller SIF, utvecklingsansvarig 

för damer. 

Kartlägg isbanor, undersök tillgänglighet, bestäm 

träningsplatser och tider. 

Ordna sarg (låg sarg eller vattenslang). 

Rekrytera flickor genom att dela ut inbjudan med 

flickhockeyfolder till flickor i förskolan och årskurs 

1-3 i grundskolan. 

Ordna bytesdagar eller ordna så att barn får låna 

skridskor, halsskydd, hjälm med galler och klubba. 

Affischera och sätt in annons i lokalpressen. 

Ta in anmälan per telefon, mail eller direkt i 

ishallen vid annonserad dag och tid. 



för Flickor 

20 

Föräldrarna 

Bjud in föräldrarna innan eller vid starten av Tre 

Kronors Hockeyskola och informera om säsongen. 

Genomför gärna en föräldrautbildning (kontakta 

SISU), t.ex i föreningens mål och verksamhet. 

Avslutningsaktiviteter 

Ordna en speciell avslutningsdag med ”pompa och 

ståt” för flickorna. 

Bjud in några kända damelitspelare som prisutdelare. 

Det speciella Tre Kronors Hockeyskole-diplomet för 

flickor delas ut till alla som deltagit. Diplomet finns på 

en CD som föreningen har fått via Idrottslyftet eller på 

Coaches’ Corner. 

Träningsmetodik 

Vid 15-18 utespelare bör man träna i 3 zoner 

* Syftet med träningen. 

* Dela in planen i zoner. 

* Spel i zon 1. 

* Skridskoteknik och puckföring i zon 2. 

* Koordination och balans i zon 3. 

Spel 

Skridskoteknik 

och 

puckföring 

Koordintion 

och balans 

Vad innehåller träningen? 

Stationer 

* Hjälpmedel på isen 

Övningar 

* Skridskoåkning 

* Balans 

* Motorik 

* Puckföring 

* Lekar 

* Tävlingar/stafetter 

* Spel i smålagsform 

Inlärning sker bäst om 

flickorna är aktiva 

Det är en fördel att ha många grupper och varsin 

puck än långa köer i väntan på sin tur. 

Målsättningen är att flickorna ska vara så aktiva 

som möjligt under ispasset, d.v.s åka mycket 

skridskor. Dela in planen i 3-6 zoner beroende på hur 

många flickor och ledare som är på isen. 

Övningsförslag 

Övningsförslag finner du i denna flik. Det är en fördel 

att vara flera ledare på isen samtidigt. Det underlättar 

instruktioner och handledning till flickorna. 

Upprepning är kunskapens moder 

* Upprepning är kunskapens moder. 

* För att lyckas måste man våga misslyckas. 

* Ge varje flicka möjlighet att utvecklas i sin takt. 

Att tänka på 

* Ett bra sätt att komma igång direkt med aktiviteter 

på träningen är att flickorna får varsin puck att ”leka 

med” medan du gör annat. 

* Det kan vara rörigt på isen tills man kommit i 

gång på alla utgångslägen. 

* Så många spelare som möjligt 

ska vara aktiva! 

Flickors utveckling 

1 2 3 

4 5 6 

* Barn utvecklas lika, men olika fort! 

* All utveckling följer ett givet 

mönster, men utvecklingstakten 

är inte densamma hos alla flickor. 

* Jämför aldrig flickor 

med varandra. 

* Sent utvecklade kan mycket väl 

bli duktiga, ja till och med bäst 

senare i verksamheten. 



för Flickor 

21 

Matchspel för Tre Kronors 

Hockeyskola för Flickor 

Inga tabeller eller skytteligor sammanställs! 

Tänk på att vid matchspel nyttja isytan maximalt. 

Detta gör man bäst genom att spela på 2 eller 3 zoner 

samtidigt. 

FLICKOR VILL SPELA MATCHER! 

Smålagsspel och spel på tvären bör alltid vara den 

spelform som man bedriver på träning! Ibland kan 

man dela in lagen i kunskapsnivåer. 

OLIKA TYPER AV SPEL 

Spel på längden och på tvären. 

En match spelas på längden med målburar vid 

förlängda mållinjen och den röda linjen. Den 

andra matchen spelas på tvären i den kvarvarande 

ytterzonen. Ange vad som sker i varje zon. 

Svart puck. Matchledare. 

LIKA SPEL PÅ TVÄREN 

Spel på tvären. 

2 eller 3 zoner. Spela i ytterzonerna och träna teknik i 

mittzon. Om lagen har många spelare är det bättre att 

spela i alla 3 zonerna. 

Blå puck. Matchledare. 

Spel på längden/tvären eller helplan. 

En match spelas på längden med målburar vid 

förlängda mållinjen och den röda linjen. Den 

andra matchen spelas på tvären i den kvarvarande 

ytterzonen. Alternativ är att spela på helplan. 

Svart puck. Föreningsdomare. 

Spel på tvären. 

2 eller 3 zoner. Spela i ytterzonerna och träna teknik i 

mittzon. Om lagen har många spelare är det bättre att 

spela i alla 3 zonerna. 

Blå puck. Matchledare. 



för Flickor 

22 

Förslag på matchregler för 

Tre Kronors Hockeyskola 

för flickor 

* Speltid 2 x 15 minuter. 

* Byte var 90:e sekund efter avblåsning. 

* Alla spelar lika mycket. 

* Matchledare upp till 10 år. Föreningsdomare från 11 år. 

* Spela i så många zoner som möjligt, 2 eller 3 zoner. 

* Rekommenderar utrustningsnivå: CE-godkänd 

hjälm med galler, halsskydd, armbågsskydd, 

benskydd, suspensoar och handskar. Axelskydd och 

ishockeybyxor rekommenderas så snart flickorna 

visar intresse att spela och vill fortsätta spela 

ishockey. 

Se även BBB-materialet (Bra-Bättre-Bredare) och 

föräldrafoldern. 

Så går matchen till 

• Ledarna samlar sitt lag. 

• Föräldrarna hjälper till att organisera flickorna. 

• Uppvärmning i mittzon eller utanför planen. 

• Använd om möjligt matchklocka. 

• Matchledare blåser i pipa för byten. 

• Matchledare och tidtagare startar matchen. 

• Vid regelbrott skall matchledaren blåsa av och 

informera spelaren om vilket fel som denne gjorde. 

• Puck utanför spelplan = avblåsning och tekning 

där puck gick ut. 

• Ingen periodpaus bör förekomma. 

• Efter matchen tackar spelarna varandra och 

matchledaren. 

Spelregler 

• Lag med 4 -11 spelare. 3 - 5 utespelare och en 

målvakt under spel. 

• En viktig grundregel är att utespelarna skall prova 

på målvaktsspel. 

• Utvisning förekommer inte. 

Mindre straffet = avblåsning och tillrättavisning av 

matchledaren. Nedsläpp sker 5 meter framför det 

felande lagets mål. 

Större straffet = spelaren får inte spela klart bytet 

utan måste åka och byta in en annan spelare. 

Samma antal spelare gäller vid utdömt straff! 

Mindre straffet utdöms för följande förseelser: 

FASTHÅLLNING (att hålla fast en motståndare). 

HAKNING (att med klubban från sidan hindra en 

motståndare). 

TRIPPING (slag med klubban eller tackling mot 

motståndaren ben). 

HÖG KLUBBA (att spela med klubban över 

axelhöjd). 

KROPPSTACKLING (Tackling mot sarg och på 

öppen is, kropp mot kropp). 

Större straffet utdöms för följande förseelser: 

ROUGHING: att spela för hårt mot en 

motståndare. 

SLASHING: att avsiktligt slå med klubban mot 

motståndarens kropp. 

CROSSCHECKING: att tackla motståndaren 

med klubban. 

Straffslag: 

Utdöms när spelare är fri med målvakten och dras 

ned bakifrån. 

Pucken läggs mitt på banan. 

När en match spelas: Straffen läggs direkt efter 

händelsen. När två matcher spelas samtidigt på 

samma klocka: Straffen läggs under spelarbytet. 



för Flickor 

23 

Kom ihåg för matchledaren 

Kolla din personliga utrustning innan du åker 

hemifrån (visselpipa, regelbok, hjälm). 

Kom i god tid till matchen. 

Hälsa på dina medarbetare och på båda lagens 

lagledare. 

Var bestämd, klara signaler och tydliga 

instruktioner. 

Matchledaren 

Var positiv i dina omdömen, det tjänar du på i 

längden. 

• Matchledare är någon eller några av lagens 

ledare. 

• Se till att flickorna följer reglerna i sportslig anda 

och lära spelarna ishockeyns grunder. 

• Ingripa, korrigera och rätta när han/hon ser ett 

regelbrott. 

• Matchledaren är både ”domare” och ”instruktör” 

vilket ställer stora krav på ledarrollen. 

• Att vara så korrekt som möjligt i bedömningen är 

naturligt, men alla kan göra misstag. 

Var inte rädd för att erkänna dina felaktiga beslut. 

Fria hellre än att fälla är ett nyckelbegrepp för 

matchledaren. 

Kom ihåg att du är en förebild. 

Var ödmjuk – ALLA MATCHER ÄR VIKTIGA! 



för Flickor 

24 

PEDAGOGIK 

Att leda... 

...innebär att - direkt eller indirekt 

- påverka en eller flera människor 

i någon riktning 

Varför vill du jobba 

som ledare? 

Vilka är dina viktiga 

ledstjärnor? 



för Flickor 

25 

” 

Hur kan spelarna lära 

in det du vill lära ut? 

Ishockeyn har ett ansvar för unga flickors sociala 

och personliga utveckling i en ständigt föränderlig 

värld. Det är utifrån detta perspektiv vi ska utveckla 

ishockey för unga fkickor. Vi måste se och förstå hur 

flickor känner och tänker för att vi ska kunna utveckla 

flickorna till nästa generations ishockeyspelare. Vi 

kan inte stirra oss blinda på det som var förr, utan 

framtiden och utvecklingen går framåt hela tiden. 

Vi behöver veta vad flickor idag känner och tycker. 

Den som har den förståelsen kommer att lyckas som 

ledare/tränare inom hockeyn. 

Ledare med grundläggande kunskap 

”Ishockey för flickor ska ledas av ledare med 

grundläggande kunskap om flickors fysiska och 

psykiska och sociala utveckling”. 

att du inte jämför flickorna med varandra, utan 

bedömer hur varje enskild flicka utvecklas. 

Det är viktigt att du är medveten om den stora 

skillnaden i fysisk utvecklingstakt. Det kan skilja 

som mest upp till fem år i tidig eller sen mognad hos 

flickor som är lika gamla. I en hockeyskolegrupp kan 

det innebära att mognadsnivån varierar kraftigt. 

Bra med kunskap 

När du ska lära ut en övning eller ett moment är det 

viktigt att ha rätt kunskap av det som ska läras ut. Tips 

på övningar och träningsupplägg får du i Tre Kronors 

Hockeyskoleutbildning. 

Viktigt är att skapa ett positivt inlärningsförhållande. 

Det är inte att lära ut så mycket som möjligt. 

Tvärtom kan det vara så att ju mer du anstränger 

dig att instruera och förklara, desto mer passiva 

och ointresserade blir flickorna. Låt dom själva få 

prova på. Flickorna har inte förmågan att stå still och 

lyssna många sekunder innan dom börjar vilja röra 

på sig. Visa, låt dom sen prova på. Flickor har en stor 

förmåga att härma, det är så dom lär sig snabbast. Att 

ha övningar, som lockar fram känslan och tekniken 

utan att instruera/prata sönder, är den bästa metoden 

att lära ut. 

Om du inte själv kan, låter du någon annan i gruppen 

visa. Om flickorna får det förklarat för sig, att vi 

ledare inte kan utföra alla moment och övningar 

perfekt, så köper dom det. Får dom se övningen 

någorlunda bra, utför dom den ganska snart riktigt bra. 

Din roll som ledare för unga flickor har många 

ingredienser. Du utvecklas, upplever glädje, 

gemenskap och spänning. Du fungerar som tränare, 

extraförälder, uppfostrare och förebild. Du möter 

blyga, stökiga, glada, tjurskalliga, duktiga, ambitiösa, 

lata, slarviga, osäkra, lojala, egoistiska, charmiga 

flickor. Du gläds med deras framgångar och lider med 

deras motgångar. 

Ju mer kunskap du har om hur flickor lär in, desto 

tryggare blir du i din ledarroll. Unga flickor får en 

ännu bättre ledare och du får ut mer av ditt ledarskap. 

”Kunskap är utvecklingen”. 

All utveckling följer ett särskilt mönster, men 

utvecklingstakten är inte densamma hos alla flickor. 

Några utvecklas sakta, andra fortare. Det här är 

skillnader som på sikt jämnas ut. Därför är det viktigt 

Har flickorna roligt under fria lekfulla ”spontana” 

träningar så utvecklar man kreativiteten! 

Öva om och om igen 

För att behärska en rörelse och få en teknik att fungera 

så behöver man öva den om och om igen. När man gjort 

tekniken/rörelsen till sin egen, förstår den, HITTAT 

KÄNSLAN, övat den - då ger träningen effekt. 



för Flickor 

26 

Om man övar på för svåra övningar och rörelser, 

som flickorna inte är mogna för, tycker 

de att träningen är tråkig. Risken är stor för 

felinlärning, en felaktig rörelse som automatiseras kan 

bli ett hinder för fortsatt inlärning. Det är betydligt 

svårare och kräver mycket mer tid för att ändra på en 

felaktig teknik. Därför är det viktigt att man inte automatiserar 

in felaktiga rörelsemönster. 

Låt flickorna lyckas med allt! Då förstärks deras självkänsla 

och de blir mer positiva till att träna på nya 

utmaningar. En positiv känsla har startats. 

Inlärningen sker bäst 

om flickorna är så 

aktiva som möjligt 

under övningarna. 

Undvik att ha stora 

grupper. Dela in flickorna 

i små grupper så 

undviks långa köer 

”Att stå och vänta på 

sin tur” för länge är 

ingen bra träning. Så 

många skridskoskär, 

hopp, passningar och 

lekar som möjligt är 

en nyckel till utveckling. 

Helst var sin 

puck! Det är viktigt 

att lägga in en paus 

då och då. Förstärk 

gärna inlärningen 

med mimik. 

Tränarens uppgift är att skapa bästa möjliga inlärningsförhållande 

och ge ramar och mål för träningen. 

Flickorna lär sig snabbt om de får se och härma någon, 

att få ta efter en förebild. Betona vikten av att vara avspänd 

och hitta rätt känsla 

Att göra träningen rolig och lekbetonad är din allra 

viktigaste uppgift! 

Gå ifrån det positiva till det 

förändrande 

För att flickor ska lära sig att behärska ett brett register 

av olika rörelser och kombinationer så bör träningen 

präglas av lek. Ensidig och detaljinriktad träning bör 

undvikas, risken är stor att barn tappar lusten att träna. 

Dessutom begränsas repertoaren av rörelser. 

När du planerar träningen bör du fundera över hur du 

kan skapa en levande träning som ökar upplevelsen, 

glädjen och som samtidigt upplevs utvecklande och 

utmanande. Då och då kan det vara bra att stämma av 

och utvärdera träningen enligt listan nedan. 

Listan innehåller en rad begrepp som utvecklar och 

skapar upplevelser för de aktiva. 

Det är viktigt att inse att alla träningar inte kan leva 

upp till alla egenskaperna i listan. Men det är viktigt 

att sträva efter att kunna bocka av fler och fler i 

efterhand. Det är vår förhoppning att de föreslagna 

momenten ska underlätta för er planering och därmed 

flickornas positiva upplevelser av Tre Kronors 

Hockeyskola för Flickor. 

Träna på sådant som ligger på gränsen till vad de 

klarar av för att de ska utvecklas. Träningen bör vara 

utformad så att varje flicka utvecklas och kan hitta en 

tillfredsställande utmaning genom en varierande 

träning. 

Skapa bästa möjliga inlärningsförhållanden 

Ishockeyn som är ett komplext spel (många färdigheter), 

som ger utrymme för många individuella lösningar. 

Det finns t ex nästan hur många sätt som helst att 

dribbla och göra mål på. Friheten att lösa olika uppgifter 

gör att flickorna tycker att det är stimulerande, 

roligt och meningsfullt. 



för Flickor 

27 

Viktiga punkter att hänsyn till: 

¤ Flickor vill lära sig hockey och känna att dom 

utvecklas. Nivåanpassa träningen så att alla får känna 

framgång 

¤ Lägg upp träningen så att alla känner att de 

lärt sig något. Gå alltid från det positiva till det 

förändrande. 

¤ Vid instruktion för flickor, desto mindre lönar det sig 

med muntliga instruktioner, visa istället för att prata. 

¤ Träna helheten – hela rörelsen eller spelsituationen i 

så stor utsträckning som möjligt. 

¤ Försök att få så många som möjligt att vara så aktiva 

som det bara går under ett träningspass. Inlärning är 

en aktiv process. 

Utvecklande träning: 

¤ Individuell utveckling 

¤ Utveckling av samspelet i laget 

¤ Alla får lyckas 

¤ Variation och omväxling 

¤ Roliga träningar 

¤ Hög aktivitet 

Stimulera flera sinnen 

Människor lär in på olika sätt. Några är visuellt 

inriktade, andra auditivt, medan andra måste få 

genomföra och känna på momentet (kinestetiskt och 

taktilt) innan de lär in. 

Först när vi erbjuder en instruktion som tillgodoser 

alla dessa delar har samtliga spelare förutsättningar 

att lära in. Det är antagligen mycket svårt att dela in 

flickorna efter vilka sinnen de domineras av. Finessen 

blir istället att visa övningen, instruera kortfattat och 

låta flickorna genomföra momentet och hitta den inre 

känslan. Genom att stimulera flera sinnen när du lär ut 

blir du en duktig pedagog på isen. 

Det är lätt hänt att man som ledare arbetar med för 

mycket styrd instruktion om vad som är rätt och fel. 

Risken är då att man stryper kreativiteten och glädjen, 

vilket motarbetar höger hjärnhalvas egenskaper, vilket 

är den kreativa halvan som t. ex fantasi, intuition, 

känsla och kreativitet. 

Stärka gruppen: 

¤ Glädje tillsammans med andra 

¤ Gemenskap och kamratskap 

¤ Undvika klickbildningar och intern konkurrens 

¤ Lika värde 

¤ Delaktighet och inflytande 

Förstärka upplevelsen: 

¤ Rörelseglädje 

¤ Hög aktivitet 

¤ Kamp 

¤ Utmaningar 

¤ Musik och rytm under träningen 



för Flickor 

28 

Feedback 

När du ger feedback så tänk på att flickorna lär in på 

olika sätt och behöver olika lång tid på sig för att lära 

samma moment. Olikheten bidrar till att de utvecklar 

en egen personlig stil. 

Ett sätt att utveckla varje flickas stil är att inte störa 

inlärningsprocessen för mycket. Hjärnan lär sig, 

korrigerar och rättar till rörelser utan att man är 

medveten om det. Därför är det viktigt att du som 

ledare inte är för snabb att korrigera och rätta till allt 

som du tycker är fel. 

Tänk på att förstärka mer än du korrigerar och 

undvik ”inte-instruktioner” 

När man ger feedback är det viktigt att återkopplingen 

kommer direkt efter händelsen. Ju närmare 

händelsens skede det sker så kan spelaren återkoppla 

det som hänt med en känsla kvarstår av 

utförandet. 

Ett bra sätt att ge återkoppling till spelaren är att säga 

spelarens namn och vad spelaren gjorde som var bra. 

”Bra Emma, passningen var mycket bra” och sedan ge 

instruktion om det förändrande ”tänk på det här” 

ta först det positiva och sedan 

det förändrande. 

Det är viktigt att du prövar dig fram och hittar former 

för ett instruktionssätt som passar dig som ledare, men 

som framförallt som passar flickorna. Olika träningsformer 

kräver olika instruktionssätt. Många 

gånger måste du vara flexibel och snabbt ändra 

instruktionssätt under träningens gång. 

Tänk på att flickorna: 

¤ Lär in på olika sätt 

¤ Lär in samma moment olika snabbt 

¤ Utvecklar en egen personlig stil 

¤ Förstår din återkoppling om den 

kommer nära i tid till prestationen. 

Träningsnivåer för 

teknikinlärning 

Kom ihåg att flickorna behöver 

olika lång tid att lära sig samma 

moment. Därför är det viktigt att 

de får möjligheten att repetera 

momenten ofta. Detta är viktigt 

att ta hänsyn till när du planerar 

och organiserar träningen. 

Det gör ingenting att övningarna utförs långsamt och 

i överdrivna rörelser, bara att flickorna har kul och 

samtidigt känner att de lär sig något. Så blir det om 

flickorna får spela mycket i smålagsspel, viktigt att du 

uppmärksammar och uppmuntrar varje barn vid varje 

träning.Till det krävs många ledare på isen. 

Har du många flickor på isen är det en fördel 

om du delar upp i små grupper och tränar på flera 

stationer, du kan med lätthet dela in isen i sex stationer 

och vid varje station ha olika moment och lekar. 

Får de inte vara aktiva och ofta ha pucken eller åka 

skridskor tröttnar dom ganska snabbt och tycker det är 

långtråkigt att stå i köer. 

Ägna mycket tid till träning av koordination, det ger 

barnen ett stort och allsidigt övningsförråd. Genom 

koordinationsövningar lär sig flickorna att ”hitta sin 

kropp” vilket som i sin tur leder till att dom har det 

lättare att lära sig tekniska moment. 

! 

Tänk på att gå från det enkla till det svåra och 

från långsamma rörelser till rörelser i högre 

fart med olika former av motstånd. 

1 Stillastående 

2 Under rörelse utan hinder i låg fart 

3 Under rörelse med fast hinder i låg eller hög 

fart 

4 Övningar med passiva eller aktiva 

motståndare 

5 Spel med eller utan bestämda förutsättningar 

Vid inlärning av olika moment kan du 

betona att flickorna: 

¤ Utför rörelserna avslappnat 

¤ Förstärker positiva utföranden 

¤ Tävlar mot sig själv och utför 

momenten noggrant 

De fem träningsnivåerna 

ovan kan också användas 

som avstämning på vilket 

sätt barnen klarar de olika 

momenten. När flickorna 

klarar de olika nivåerna är 

det hög tid att gå vidare till 

nästa moment. 



för Flickor 

29 

De första 

skären 

Att ta sina första 

stapplande skridskoskär 

är ingen lätt uppgift. 

Här följer förslag till bra 

övningar ”av de första 

skären”. När man som 

nybörjare ska prova på att lära sig åka skridskor. 

Övningarna körs utan klubba, kan köras på tvären, 

längden, diagonalt, runt eller på delar av banan. 

Övningarna kan också utföras som uppvärmning. Om 

det är någon som inte kan ta sig fram på skridskorna 

hjälpligt, kan hjälpmedel vara ett bra alternativ att 

tillgå, exempelvis: koner, pallar eller någon form 

av häckar som kan vara bra att hålla sig i. För att se 

övningarna utföras, gå till 

DVD-skivan ”De första skären”. 

2) Glada fötter 

För att få fart framåt i skridskoåkningen behöver 

barnen lära sig skjuta ifrån med ena skridskon. I den 

här övningen får man uppleva var fästet finns och hur 

man vinklar skridskorna utåt. 

Att tänka på: 

• Starta med att vinkla skridskorna utåt likt en anka. 

• Börja med tyngdöverföringar mellan höger och 

vänster skridsko. 

• Håll i ihop hälarna hela tiden. 

• Böj extra mycket i knä och fotled. 

• Gå framåt som en anka. 

3) Skjuta 

spark 

1) Känna på glidet 

En bra övning att börja med för att få känslan var 

glidet finns under skridskon. 


• Stillastående 

• Rör på benen fram och tillbaka med armarna 

pendlande. 

• Känslan för var framkant och bakkant på 

skridskon finns, är viktig att uppleva och komma 

ihåg. 

• Sjunk ner i sittande ställning. 

• Försök att sitta ganska djupt. 

• Böj i knä/och fotled. 

• Överkroppen lätt framåtlutande. 

• Rikta blicken snett framåt ca 5-6 meter. 

• Res dig upp lite och tryck med benen 

utåt så ni glider framåt. 


• Böj i knä och fotled. 

• Vinkla ena skridskon lite utåt. 

• Balansen och tyngdpunkten 

flyttas över till andra skridskon. 

• Skjut ifrån och glid. 

• Viktigt att ta ihop 

skridskorna efter 

frånskjutet. 

Att lära sig 

skjuta ifrån i ett 

skridskoskär är 

viktigt för farten 

och kraften framåt. 

I den här övningen 

skjuter man ifrån 

med ett ben i taget, 

byter frånskjutsben 

på ”vägen tillbaks”. 



för Flickor 

30 

4) Glidisar två ben 

För att hitta en bra åkställning och få känslan av glidet 

bör barnen träna mycket på olika balansmoment. 


• Böj i knä och fotled 

• Ta några skär, glid framåt på två ben. 

• Ju lägre åkställning, ju bättre balans. 

• Överkroppen lätt framåtlutad. 

• Rikta blicken snett framåt ca. 5-6 meter. 

• Glid 

6) Ramla på isen 

Ramlar gör man ganska ofta, och för att ta sig upp från 

isen krävs balans och koordination. Därför är det bra 

att träna på att ramla på isen och ta sig upp igen. 


• Åk framåt några skär. 

• Ramla framåt på mage. 

• Ta sig upp. 

• Ta några skär ramla framåt igen. 

5) Glidisar ett ben 

Nyckeln till att åka skridskor, är att hitta tyngdpunkts 

förskjutningen från ena benet till det andra benet. En 

bra övning både för glidfasen och tyngdpunktsförskjut 

ningen är när man står på ett ben och glider framåt. 


• Ta lite fart. 

• Glid på ett ben. 


• Få känslan av ”att hänga i plösen” 

• Avspänd i axlar och armar. 

• Känn balansen, känn glidet 

• När balans/tyngdpunkt uppnåtts byter man ben. 



för Flickor 

31 

7) Plogbroms/Hockeystopp 

När man har fått upp farten är det viktigt att kunna 

stanna. De enklaste varianterna att börja med är 

plogbroms eller hockeystopp. 

Att tänka på vid plogbroms: 

• Ta fart framåt. 


• Vinkla tåspetsarna inåt. 

• Bromsa likt en plog. 

Att tänka på vid hockeystopp: 

• Ta mycket fart framåt 

• Tvärställ skridskorna samtidigt som en djup 

knäböjning utförs. 

• Tryck emot ordentligt med båda benen och 

skridskorna. 

• Ta ny fart 

8) Åkning framåt 

Som avslut, åk avslappnat och rytmiskt framåt. 


• Att ben och armar ska samverka. 


• Tyngdöverföring från ben till ben. 

• Sträck i knä- och fotled, gör frånskjut med hela 

skenan. 

• Isättning nära den glidande foten. 

• Armarna rör sig tätt intill kroppen, avslappnat och 

rytmiskt framåt. 

• Blicken Uppåt 



för Flickor 

32 

Skridskoövningar 

Grundövningar för att lära ut skridskoåkning för barn. 

Övningarna finns även med på medföljande DVD. 

Gröna övningar = enklare Röda övningar = svårare 

3 – Köttbullen 


- Sitt ner, upp med blicken. 

- Upp med överkroppen och ner med rumpan. 

- Blicken rakt fram. 

- Djupet, blicken och glidet. 

1 – Pumpen 


- Arbeta långsamt med att föra benen isär och ihop. 

- Hela skenan i isen och tyngden mitt på foten. 

- Aktivt ”pumpande” med benen. 

- Blicken framåt och långsamma rörelser 

4 – Slalom (twist) 


- Båda skenorna i isen 

- Stora svängar och använd armarna. 

- Upp med blicken. 

2 – Bubblan 


- Arbeta både med armarna och benen. 

- Stora rörelser och långsamt. 

- Kom djup ner och arbeta aktivt med armarna. 

- Upp med överkroppen och blicken framåt. 

- Upp med blicken. 

5 - Framlänges C-skär 


- Ett skär i taget (halv cirkel) och långsamt 

- Upp med överkroppen 

- Arbeta med armarna 



för Flickor 

33 

6 – Glidskär/Stilåkning 


- Överdriv skridskoskär rakt fram med armar och ben. 

- Långa glid mellan varje skär. 

- Häng mellan varje skär 

- Kom djupt ner i åkställningen, sträck i överkroppen. 

9 – Översteg 


- Arbeta med armarna, vrid bröstet och blicken in mot 

mitten. 

- Tänk på stora arm- och benrörelser. 

7 – Springa på 

skridskorna 


- Arbete aktivt med både armar 

och ben 

- Överdriv med armarna 

- Bra för balans och 

koordination 

10 – Glidsväng/Frånvändning 


- Inre benet framför det andra. 

- Parallella axlar genom svängen. 

- Vrid på huvudet, blicken snett åt sidan. 

- Tryck höften framåt 

- Kom djupt ner i svängen 

8 – Knädopp 


- Långsamt med fokus på balans. 

- Upp med blicken 

- Växelvis höger och vänster ben 

- Knät i isen, skridskon pekar rakt upp. 

- Använd armarna. 

11 – Köttbullen baklänges 


- Sitt ner, upp med blicken. 

- Tyngden mitt på foten. 

- Upp med överkroppen och ner med rumpan. 

- Blicken rakt fram. 

- Tänk på, djupet, blicken och glidet. 



för Flickor 

34 

12 – Baklänges C-skär 


- Arbeta med armarna, ett skär i taget (halv cirkel) och 

långsamt. 

- Ihop med fötterna mellan varje skär. 

- Kom djupt ner i åkställningen. 

- Upp med överkroppen och upp med blicken. 

15 – Innerskär framlänges 


- Stora svängar 

13 – Baklänges översteg 


- Stora rörelser använd armarna. 

- Blicken snett inåt. 

16 – Scooting 


- Tryck iväg med hela skenan, avsluta med hälen. 

- Kom djupt ner i åkställningen. 

14 – Övergångar 


- Böj i fot- och knäled. Öppna höfterna och vrid ut 

skridskon i åkriktningen. Skjut ifrån med bortre skridskon. 

17 – Jämfota upphopp under 

framlänges åkning 


- Upp med blicken för att hålla balansen. 

- Hoppa upp med ”vristerna” och böj lite i knäled 

- Landa på hela skenan, mjuk i knäled. 



för Flickor 

35 

Lekar 

Gröna övningar = enklare / Röda övningar = svårare 

Barn leker spontant – ensamma eller i grupp. Leken stimulerar barnens 

utveckling, både fysiskt och socialt. Leken gör också träningen rolig och 

omväxlande och den lurar barnen att tänja på sina egna kunskapsgränser. 

Därför är det så viktigt att leken finns med i Tre Kronors Hockeyskola. 

Du som ledare kan också delta i lekarna. 

Detta uppskattas mycket av barnen! 

Övningarna finns även på medföljande 

D 

DVD. 

1 

Byta koner 

a) Barnen åker fritt och 

vid signal söker varje barn upp 

varsin kon (ca 5 m mellan varje). 

När alla har hittat en kon får 

barnen börja åka fritt igen. 

b) Samma som ovan men 

med en kon mindre än 

deltagande barn. 

Hönsgården 

Barnen står på en linje. 

När ledaren ropar ”tupp” åker 

barnen på raka ben och ropar 

kuckeli kuu. Vid ”höna” kryper 

barnen ihop lite och använder 

armarna som vingar och 

kacklar och vid ”kyckling” 

blir barnen jättesmå och 

ropar pip, pip. 

2 

HÖNA! 



för Flickor 

36 


Barnen 

åker fritt en 

och en 

GRUPP! 

= 3 som håller 

händer 

ROVA! 

= stanna och 

sitt ner! 

3 

Grupp 

och Rova 

Barnen åker fritt, en 

och en på isen. När ledaren 

ropar ”grupp” ska de åka och 

ställa sig i grupp om 3 barn och 

hålla varandras händer. Barnen 

börjar sedan åka fritt igen. När 

ledaren ropar ”rova” ska 

barnen stanna och sätta 

sig ner på isen. 

Flytta puck 

Barnen står 2 och 2 vid 

en startlinje. Ett av barnen 

åker och hämtar upp en puck 

som ligger på en bestämd linje. 

Tar med pucken, åker runt konen/ 

däcket, och lägger ner pucken 

igen på samma linje för att sedan 

åka tillbaka till utgångsläget 

och skicka iväg kompisen. 

Går även att köra 

som stafett. 

4 

5 

Vem är rädd 

för vargen? 

Två bolinjer. En utses till 

varg. Vargen ropar ”vem är 

rädd för vargen” och då ropar 

övriga barnen ”inte jag”. Sedan 

försöker barnen att ta sig till 

nästa bolinje. Vargen försöker 

kulla så många som möjligt. 

De som blir kullade 

hjälper vargen. 



för Flickor 

37 


6 

Kull 

a 

I ett begränsat område 

får barnen åka fritt och en 

”fasttagare” försöka med ett lätt 

slag kulla någon av de andra som 

då blir den nye fasttagaren. 

Kull börjar med en fasttagare a 

och när den lyckas kulla någon 

så blir det barnet den nye 

fasttagaren o.s.v. 

Tunnelkull 

Fasta kullare. Den som blir 

kullad ställer sig bredbent på 

isen och någon som är ”fri” ska 

befria honom/henne genom att 

krypa genom eller glida på mage 

mellan dennes ben. Den som 

”räddar” en annan deltagare 

kan inte själv 

bli ”kullad” 

7 

8 

Jonglera 

Kasta och fånga en 

puck mellan varandra. 

Stillastående, båda åker 

framlänges och kastar 

pucken sidledes eller en 

som åker framlänges 

och en baklänges. 



för Flickor 

38 

I 

Hockey! 

Stafetter 

Genom att ordna enkla lekfulla tävlingar skapas 

förutsättningar för att alla deltagarna känner sig uppskattade 

på ett positivt sätt. 

Glöm inte att berömma deltagarna, såväl vinnarna som 

förlorarna oavsett resultat. Beröm alla goda försök! 

Övningarna finns även med på medföljande DVD 

Förslag på indelning av lagen: 

• Räknemetoden – räkna ett, två, tre, fyra eller fler beroende 

på hur många lag du vill ha. 

• Lottning - använd en kortlek. Se till att ha lika många kort 

som barn och jämt fördelat mellan spader, ruter, o.s.v. Låt 

flickorna dra var sitt kort och lagen är klara. 

• Nivåindela – flickorna ibland. Med denna indelning får barnet 

tävla mot andra som är på samma kunskapsnivå vilket gör att 

det blir jämt och spännande. 


1 

Skridskostafett 

Flickorna står i ett led bakom startlinjen. 

Den som startar åker och rundar 

konen/däcket och åker sedan 

och växlar med lagkompisarna. Om 

barnen är osäkra på skridskorna kan 

man lägga in att man måste glida 

från en speciell punkt för att undvika 

att ha för hög fart vid växlingen. Går 

även att köra som slalomstafett med 

koner/däck. 

Hämta kompisstafett 

Utse en ”hämtare” i respektive lag 

som står på blå startlinjen. Övriga i 

samma lag finns på andra blålinjen. 

På signal åker ”hämtaren” över och 

för över en lagkompis i taget. När 

alla finns på startlinjen är stafetten 

klar. Ledaren kan välja att hämtaren 

håller kompisen i handen, puttar på i 

ryggslutet eller drar kompisen i klubban 

över till andra sidan. 

2 



för Flickor 

39 


A 

B 

3 

Hämta och 

lämnastafett 

Flickorna står bakom startlinjen. 

Första barnet åker med en puck 

till blålinjen och lägger den på linjen 

åker sedan tillbaka och växlar. 

Nästa hämtar in pucken o.s.v. 

a) Åker med pucken i handen 

b) Puckföring med klubban 

Målstafett 

Flickorna står i ett led vid rödlinjen 

med varsin puck. Första barnet 

åker med en puck och skjuter in 

den i ett tomt mål, om man missar 

måste man fortsätta tills pucken är 

inne i målet. Åker sedan tillbaka 

utan puck och växlar. 

(Går att köra med målvakter 

också = svår). 

4 

5 

Klubbstafett 

Första flickan åker med en klubba 

runt en kon/däck och sedan tillbaka 

till gruppen. Vid växling måste 

man åka runt sin egen grupp och 

sedan lämna över klubban till 

näste som ska åka. 



för Flickor 

40 


6 

Godstågsstafett 

Den som är längst bak skjuter de övriga 

framför sig genom att hålla händerna på 

den framförvarandes rygg eller svank. Övriga 

flickor håller händerna på den framförvarande. 

Sista flickan skjuter ett varv. 

Vid växlingen blir det den som är först i tåget 

som kopplar bort sig och blir den som 

skjuter tåget ett varv. När alla har skjutit 

tåget ett varv är laget i mål. Delar man in 

laget i 2 mindre tåg så åker tåg 1 ett varv 

för att skicka iväg tåg 2. Under tiden tåg 2 

åker byter tåg 1 den som ska skjuta på. 

Expresstågsstafett 

3-5 flickor i varje lag. Den som är längst fram, ”loket”, drar de övriga 

flickorna men alla åker med benen. Varv 1 åker bara flicka nr 1 och 

vid varv 2 kopplar flicka nr 2 ihop med flicka 1. Bakomvarande håller 

i höften på flickan som är framför. Varv 3 kopplar flicka nr 3 ihop med 

spelare 2 o.s.v. Målgång när alla i laget passerat mållinjen. Om man 

kör fler gånger bör man byta startordning i laget. 

Utveckling av ovanstående exempel: 

Efter att alla i laget har åkt så börjar laget koppla bort en flicka efter 

varje varv. Då blir flicka nr 2 ”lok” och fortsätter åka med övriga 

spelare som är kvar. Sista varvet åker en flicka ensam. 

Således åker alla lika mycket. 

7 

8 

Flytta bildäcksstafett 

Flickorna startar bakom en linje. Framför 

varje lag finns ett däck på ett avstånd på 

ca 3 meter. Stafetten går ut på att snabbast 

flytta däcket över en bestämd linje 

genom att 

a) Flickorna i farten slänger sig på mage 

på bildäcket. 

b) Flickorna i farten sätter sig ner på 

bildäcket så att däcket glider framåt och 

när däcket stannat, snabbt upp på benen, 

tillbaka och växla. 




för Flickor 

41 

KLUBBA OCH PUCK 

I ishockey är det mycket viktigt med god klubbteknik 

och detta skall vi börja träna tidigt. 

För att få en bra puckbehandling måste man ha god 

rörlighet i handlederna och spelaren skall kunna se 

och känna pucken vid klubbladet utan att ständigt titta 

ner på den. En kort titt då och då är dock nödvändigt i 

denna ålder. För instruktion och mer information om 

klubbteknik se grön flik sidan 19 b i ABC-Pärmen. 

Nedanstående övningar för Tre Kronors Hockeyskola 

för Flickor finns även på DVD-Skivan. 

 

 

 

A 

 

 

 

B 

 

3. Passningskarusell med 

sveppassning (se mittzon) 

2 st led med max 3 spelare i varje. Arbeta från 

långsida till långsida. Spelare 1 åker några skär med 

pucken, sveper i väg en passning till förste spelare 

i motsatt led. Spelare som har passat pucken åker i 

passningens riktning och ställer sig sist i motsatt led. 

Spelare som får passning, tar emot pucken och gör i 

sin tur samma sak d.v.s. tar några skär och sveper iväg 

en passning o.s.v. Betona sveppassning och fullfölj 

med klubban i passningens riktning. 

Grundövning: Puckföring i 

alla riktningar. Variera längden 

på dragningarna. 

Puckföring i en ”åtta”. 

Kom ihåg att starta övningen 

åt olika håll. 

1. Klubbteknik stillastående 

A) Sida-Sida, Diagonalt x 2, Fram och tillbaka på 

forehand resp. backhand 

B) Åttan 

Tänk på att stå i åkställning (ordentligt böjda knän) 

Försök lyfta upp blicken under genomförandet 

2. Virr-Varr 

Spelarna åker över hela banan med var sin puck. 

På signal åker spelarna in i valfri cirkel med sin puck 

och när alla har nått en cirkel, ges en ny signal och 

man fortsätter att dribbla fritt över hela banan. 



för Flickor 

42 

B 

A 

4. Puckbehandling i teknikbana 

+avslut i mål 

A) Spelare åker från utgångsläge i en utsatt bana 

(4-5 pyloner). Arbetar med klubba och puck och tar 

sig mellan utsatta pyloner. Spelaren avslutar med ett 

målskott mot ett mål, för att markera att övningen är 

slut. Avsluta mot ett mål utan målvakt. På så sätt kan 

man ha ett tätare intervall mellan spelarna och det gör 

inget om 2 spelare skulle komma fram samtidigt mot 

mål (se höger zon). 

B) Om man har målvakt, kan man istället inleda 

övningen med ett målskott, därefter hämtar man en ny 

puck från utgångsläge 2, och tar med sig pucken 

genom banan till utgångsläge 1 (se vänster zon). 

6. Cirkeln (se höger zon) 

3-4 spelare åker och dribblar med var sin puck inne i 

en cirkel. Målet är att behålla sin puck inne i cirkeln 

samtidigt som man skall försöka ”slå ut” kompisens 

puck. Om spelarens puck åker ut ur cirklen, fortsätter 

han/hon att dribbla utanför cirkeln tills 1 spelare 

återstår. Då börjar man om igen. 

5. Passning och puckbehandling i 

teknikbana+avslut i mål (se mittzon) 

Spelare startar utan puck från utgångsläge, får en 

kort passning från spelare 2 alternativt från tränare. 

Bearbetar pucken runt utsatta pyloner och avslutar 

med ett målskott alternativt passning mot sargen. 


TRE KRONORS 

Hockeyskola 

F 

Ö 

R 

F 

LICK 

O 

R 

Föräldrafoldern 

SVENSKA ISHOCKEYFÖRBUNDET 

Utvecklings- och Landslagsavdelningen


för Flickor 

44 

Välkommen till 


Hockeyskola 

FÖR FLICKOR 

Tre Kronors Hockeyskola för Flickor är 

ett Idrottslyftsprojekt som Svenska Ishockeyförbundet 

skapat för att underlätta 

rekryteringsarbetet för våra föreningar. Genom Tre 

Kronors Hockeyskola för Flickor vill vi säkerställa 

kvalitén för de flickor som väljer att delta i denna 

verksamhet. Målbilden är en för barnen trivsam 

verksamhet där de ska få många roliga och lärorika 

upplevelser. Innehållet i Tre Kronors Hockeyskola 

för Flickor vänder sig till flickor från 6 år. 

Tre Kronors Ishockeyskola för Flickor vill skapa 

en ishockeyverksamhet på flickornas villkor. Det 

handlar mycket om att umgås och ha roligt tillsammans 

med kompisar och ledare, vilket är 

en grundförutsättning för en positiv utveckling. 

Farten och spänningen i en match är en av 

ishockeyns stora tjusningar. 

Utmaningen är att känna sig 

trygg på isen, ha kontroll på 

kroppens rörelser samtidigt 

som man hanterar en 

klubba och en puck. 

Att behärska detta är en 

fantastisk upplevelse. 

Ett viktigt första mål är naturligtvis att lära flickorna 

åka skridskor. Detta försöker vi göra genom lekfulla 

och roliga övningar. Ett annat mål är att göra 

ishockeyn intressant och meningsfull. Om flickor 

får chansen att lära sig att åka skridskor och spela 

ishockey i unga år samtidigt som de har roligt, 

kommer de med stor sannolikhet att ha ishockeyn 

med sig resten av sitt liv. Med Tre Kronors Hockeyskola 

för Flickor läggs grunden till ett livslångt 

intresse för ishockeyn, som aktiv spelare, publik 

eller som ledare i framtiden. Tre Kronors Hockeyskola 

för Flickor är inkörsporten till ishockeyn och 

det viktigaste området för att säkerställa återväxten 

och rekryteringen av barn och ungdomar inom 

Svensk ishockey. 

Vi hälsar er varmt välkommen till Tre Kronors 

Hockeyskola för Flickor som ledare och tränare! 

Björn Pettersson, 

Erika Holst och 

Anders Lundqvist 

Björn och Anders är 

Hockeykonsulenter 

i Svenska Ishockeyförbundet. 

Erika är 

utvecklingsansvarig 

för Damhockeyn. 



för Flickor 

45 

Barns rätt i idrott: 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Att kunna delta utan krav 

på skicklighet i unga år. 

Att delta i en verksamhet 

som är anpassad till 

barnets egen utveckling. 

Att få umgås med duktiga 

och positiva ledare. 

Att kunna påverka sitt 

idrottsutövande efter sin 

egen mognad. 

Att få delta som ett barn 

och inte som en vuxen. 

Att få riktiga förberedelser 

i sin ishockey. 

Att alla får lika möjligheter i 

sin strävan att lyckas. 

Att bli behandlad med 

värdighet av sin omgivning. 

Att ha roligt med sin idrott. 



för Flickor 

46 

15 

budord 

om din 

roll som 

förälder 

1 

2 

3 

Informera Dig om Er förenings 

mål med sin verksamhet. Detta 

kan ge svar på om Du vill delta 

eller ej med Ditt barn. 

Föräldraambition kan lätt bli 

en fallgrop för barnen. Ett led i 

utbildningen som ishockeyspelare 

är att så tidigt som möjligt 

klara sina åtaganden på egen 

hand (kommunikationen med 

ledarna, skötsel av sin utrustning, 

dagsplanering m.m.). 

Stötta Ditt barn och ledarna i 

laget. Ditt barns problem kan 

du bäst lösa genom att kommunicera 

med ledarna i laget 

utan att ungdomarna finns 

med. Splittring mellan ledarna 

och föräldragruppen går alltid 

ut över barnen. 

4 

Låt barnen (så långt som det är 

möjligt) uppleva sin ishockey 

på egen hand. 

5 

Attityder och värderingar är 

viktiga. Ditt barn får naturligtvis 

lära sig respekt och rent spel, 

vikten av kamratskap och ett 

idrottsriktigt leverne. 



för Flickor 

47 

6 

Uppfostra Dina barn så att de 

i sin idrottsmiljö själva vågar 

uttrycka och visa sina känslor. 

Besvikelser kan då hanteras 

på ett godtagbart sätt. 

11 

Variera Ditt barns idrottande 

under hela ungdomsperioden. 

Låt dem utföra flera andra 

idrotter. VARIATION ÄR 

BÄTTRE INLÄRNING! 

7 

8 

9 

Informera Dig om ledarnas 

principer när det gäller 

laguttagningar. 

• När tas laget ut? 

• Efter vilka principer? 

• Riktlinjer vid femmans 

indelning? 

• Betydelsen av spelarnas 

ambition, 

träningsdeltagande, vilja 

m.m. 

Se till att Ni och Ledarna 

tillsammans enas kring 

normer och regler som 

är viktiga för Era barns 

utveckling som människor och 

ishockeyspelare. 

Stötta domarna i deras 

svåra och viktiga roll som 

matchledare. 

12 

13 

14 

Tänk på att Ditt barn idrottar 

för att få uppleva: 

• Gemenskap 

• Utveckla sin skicklighet 

• Spänning 

• Tävling / framgång / status 

• Fysisk form 

• Få utlopp för energi 

Under träning lär man sig 

nya saker. Under match 

praktiserar spelarna 

kunskapen. ÖVERVÄRDERA 

ALDRIG MATCHENS 

BETYDELSE UNDER 

UNGDOMSPERIODEN. 

Älska Ditt barn som det är. 

Utan krav på prestation, 

var positiv och lyssna på 

funderingar om spelet, 

kamraterna och ledarna. Barn 

vill ha något att berätta om 

när de kommer hem. 

10 

Hetsa aldrig fram Ditt barn för 

att nå resultat i matcher. Var 

sak har sin tid! Utbildningen 

till ishockeyspelare är en lång 

process. Varje spelare är unik! 

15 

Se till att Ditt barn äter rätt 

och vilar i tillräcklig mängd. 

Stötta Ditt barn både i skolan, 

och idrottandet. 



för Flickor 

48 

 

Föräldrarnas ansvar: 

 

‣ 

Coachar inte son/dotter från rinkside 

under pågående match. 

‣ 

Stöttar sina barn i med- och motgång. 

‣ 

Visar intresse för sitt barns idrottande. 

‣ 

Lägger grunden till barnens livsstil. 

‣ 

Har insikt om och skall respektera 

och leva efter föreningens policy. 

‣ 

Skriker inte på domare, utan hejar på laget. 

Lägger sig inte i eller påverka laguttagningar. 

‣ 

‣ 

Tänker på att man som förälder 

är en viktig förebild 



för Flickor 

49 

 

Ledaren/Tränarens ansvar: 

 

‣ 

Samlar inte pokaler utan utbildar och 

utvecklar spelare och människor! 

‣ 

Ger alla spelare samma chans, 

har inga favoriter! 

‣ 

Tänker på att man är en förebild 

för ungdomarna! 

‣ 

Skriker inte på domare eller spelare 

under matcher, utan coachar sina spelare 

i båset, ger konstruktiv kritik, vägleder! 

‣ 

Bryr sig om spelarna och är uppmärksam 

på hur spelarna mår! 

‣ 

Tar hand om spelare som kan ha det tungt. 

‣ 

Lyssnar på spelarna för att skapa bättre 

gemenskap och Vi-känsla! 



för Flickor 

50 

 

En bra kompis: 

 

Visar respekt! 

Ger beröm, stöttar 

och hjälper! 

Sprider positiv 

energi! 

Behandlar 

alla lika! 

Lyssnar på 

andras åsikter! 

Kan prata 

med alla! 



för Flickor 

51 

 

Alkohol och Drog er: 

 

I samband med barn och ungdomsishockey 

gäller nolltolerans mot all alkohol och 

droger för ledare och föräldrar. 

Föreningen skall informera föräldrar och 

ledare om sin alkoholpolicy 

Som förälder dricker man inte alkohol 

kvällen före man skall skjutsa till match! 

Som ledare/tränare så dricker man inte 

Ialkohol kvällen före match! 



för Flickor 

52 

Ishockeyns Värdegrunder 

”Svenska Ishockeyförbundet har ytterst ansvaret för 

ishockeyns gemensamma värderingar om vad som är rätt 

eller fel inom ishockeyn. Det ska hjälpa oss att 

tydligt ta ställning för rent spel och mot fusk, våld, 

mobbning, rasism, grovt språkbruk, dopning, alkohol 

och droger. På så sätt utvecklar vi hela människan och 

inte bara idrottsprestationen. Vi vill på alla nivåer 

bedriva ishockey så att ishockeysporten positivt 

inverkar och påverkar både fysiskt och psykiskt, på 

och utanför rinken. Ett mål som vi behöver sträva mot 

tillsammans!” 

CHRISTER ENGLUND 

Ordförande Svenska Ishockeyförbundet 

Danijela Rundqvist 

och Erika Holst 

Silvermedaljörer vid 

OS i Turin 2006 



för Flickor 

53 

Viktiga punkter angående attityd: 

 

Ett barn som: 

‣ 

får mycket kritik, lär sig att fördöma. 

‣ 

får uppleva fientlighet, lär sig slåss. 

‣ 

görs till åtlöje, utvecklar blyghet. 

‣ 

behandlas med tolerans, lär sig tålamod. 

‣ 

får uppmuntran, lär sig att hysa förtroende. 

‣ 

har roligt, utvecklar ett livsintresse. 

‣ 

blir respekterat, lär sig att respektera. 

‣ 

får uppleva Fair Play, har nytta 

av det hela livet. 



för Flickor 

54 

 

Vårt språk 

 

‣ 

Vi hånar eller hotar inte 

motståndarlagets spelare! 

‣ 

Vi använder inga rasistiska 

uttalanden! 

‣ 

Vi använder inte svordomar eller 

könsord för att uttrycka oss! 

‣ 

När man är ute på cuper och matcher 

så representerar man hela föreningen 

och visar det genom ett schysst språk! 

‣ 

Endast lagkaptenen diskuterar med 

domaren och gör det i lugn ton! 

Om ni vill läsa mer om FairPlay & Respekt, kan ni läsa 

den Lilla Blågula foldern, fråga föreningen om de har 

något exemplar eller beställ den via Coaches Corner på 

!www.coachescorner.nu 



för Flickor 

55 

Försäkringsinformation 

Lagförsäkringen/ 

Ungdomsförsäkringen 

En viktig del att veta som förälder när ditt 

barn börjar Tre Kronor Hockeyskola är vad 

som gäller om något tråkigt skulle inträffa, 

om olyckan skulle vara framme. Det finns 

försäkring om det skulle hända något. 

Det är mycket viktigt att våra spelare och 

ledare är försäkrade. 

I samband med att licensavgiften som betalas 

till ishockeyns distriktsförbund av föreningen 

är spelaren automatiskt försäkrad i Folksam. 

Alla spelare som är 10 år eller äldre skall 

licensanmälas = försäkrad. Föreningen har 

ansvaret och ser till att anmäla alla spelarna 

genom en s.k. lagförsäkring. 

Ditt barn som går Tre Kronor Hockeyskola 

och andra spelare (upp till 10 års ålder) som är 

med i föreningen omfattas automatiskt (utan 

licensregistrering) av ungdomsförsäkringen. 


Hockeyskola 

Spelarna som deltar är olycksfallsförsäkrade 

genom lagförsäkringen under hockeyskolan, 

matcher, träningar och resor till och från: 

• akutersättning, upp till 6% av ett 

prisbasbelopp (pbb) 

• tandskadeersättning, upp till 1 pbb 

• sönderklippta kläder i samband med vård, 

upp till 15% av pbb 

• invaliditetsersättning, 300 000 kr 

• dödsfallsersättning, 30 000 kr 

Folksams tand- och käkskadestudier visar att 

ungdomar som spelar med obligatoriskt galler 

har en betydligt lägre risk att få en tand eller 

käkskada jämfört med äldre spelare som spelar 

utan galler. Men det förekommer tand- och 

käkskador trots gallret och då har ofta gallret 

inte varit fastsatt på rätt sätt. Klubbor har då 

kommit in under gallret och med kraft tryckt 

upp gallret och skadat tänder. 

Se till att gallret sitter rätt ! 

Har du råkat ut för en 

idrottsskada? 

Enkelt – ring Folksam 08-772 87 40. 

De flesta olycksfallsskador inom 

idrotten går att anmäla med ett 

telefonsamtal. 



för Flickor 

56 

Checklista för trafiksäker idrott 

Varje dag rör sig hundratusentals idrottare i 

trafiken till och från träning eller match, till fots, 

med cykel eller bil. Med den här checklistan kan 

er förening göra idrottens resor säkrare, så att vi 

kan minska antalet döda och allvarligt skadade 

idrottare i trafiken. 

Använd checklistan för att upprätta er egen 

trafiksäkerhetspolicy. Kunskapen är hämtad från 

Vägverket, Västerbottens Idrottsförbund 

och Folksams trafiksäkerhetsforskare. 

Resor med bil eller minibuss 

Tåg är alltid ett bättre miljöval än bil eller buss, överväg 

gärna det som alternativ. 

Vid resor med bil eller minibuss förväntas föraren ha 

körkort och följa gällande trafi kregler, särskilt när det 

gäller att använda bilbältet, hålla hastigheten, köra 

nykter och drogfri och dessutom ha godkända däck 

(3 mm mönsterdjup). 

När ni åker med egna bilar 

c Finns det trepunktsbälten till alla? 

c Finns det bälteskudde till barn mellan 6 och 10 år? 

c Planeras resandet till matcher med god tidsmarginal? 

c Har vi tidsmarginal för oförutsedda händelser? 

c Vem byter av föraren när vi åker långt? 

c Hur förankrar vi eventuell last? 

c Finns det en lista med telefonnummer till alla 

anhöriga 

i gruppen? 

När ni köper transporter 

c Finns det säkerhetsbälten till alla passagerare? 

c Använder alla passagerare säkerhetsbältet? 

c Använder föraren säkerhetsbälte? 

c Färdas fler i fordonet än tillåtet? 

c Håller föraren hastighetsgränserna? 

c Anpassar föraren hastigheten efter väglaget? 

c Följer och respekterar föraren trafi kreglerna? 

c Har däcken minst 3 mm mönsterdjup? 

När ni hyr bil eller minibuss 

c Har fordonet minst fyra stjärnor i EuroNCAP:s 

krocktester? 

c Finns godkända whiplashskydd? 

c Finns antisladd? 

c Har däcken minst 3 mm mönsterdjup? 

Cykla eller gå till träning och match 

c Använder föreningens medlemmar cykelhjälm? 

c Är cyklarna utrustade med belysning och reflexer? 

c Använder föreningens medlemmar reflex i trafiken? 

För mer information 

www.rf.se eller idrottsförbundet i ditt län. 

www.sisuidrottsutbildarna.se 

www.folksam.se 

www.vv.se 

www.ntf.se 

www.svenskacykelhjalmsgruppen.nu 



för Flickor 

57 

Försäkringsinformation 

Svenska Ishockeyförbundet 

Gäller från och med 2007-10-01 

Licens- och 

ungdomsförsäkring 

Försäkringsnummer 

K 62700 (licensförsäkringen) 

K 62710 (ungdomsförsäkringen) 

Licensperiod 1 oktober-30 september 

Vilka är försäkrade 

Lagförsäkringen 

Du som licensanmälts till Folksam 

och som spelar i ett lag som betalat 

laglicensavgiften till ditt distriktsförbund 

är försäkrad. Licensanmälan 

är obligatorisk för dig som är tio år 

eller äldre. Även yngre spelare som 

spelar i så kallad U11-lag ska 

licensanmälas. 


Du som spelar i en förening som 

tillhör Svenska Ishockeyförbundet 

och är yngre än tio år är försäkrad 

utan att betala någon premie. Även 

ungdomar 10-15 år som inte deltar 

i match och således inte behöver 

registreras är försäkrade. 

När försäkringen gäller 

Försäkringen gäller om du drabbas 

av en olycksfallsskada när du deltar 

i av Svenska Ishockeyförbundet, 

dess distriktsförbund eller föreningar 

anordnade matcher och träningar 

i ishockey eller då du är med 

i ishockeyskola. 

Den gäller också under resor till och 

från dessa aktiviteter. När aktiviteten 

sker utanför din hemort (även utomlands), 

är du även försäkrad under 

resor och vistelsen där. 

Giltighetstid 

Lagförsäkringen 

Du är försäkrad så länge som din 

licens är giltig. Om du saknar licens, 

men tillfälligt deltar i en match kan 

du i efterhand förklaras som licenserad 

och försäkrad om du licensanmäls 

inom tre dagar från matchen. 

Om du licensanmäls under tiden 

15 maj-30 september gäller försäkringen 

även för den hela kommande 

licensperioden som börjar 1 oktober. 


Du är försäkrad under licensperioden 

1 oktober-30 september. 

Ersättningar 

Akutersättning 

högst 6 % av ett 

basbelopp 

Tandskadekostnader högst ett basbelopp 

Sönderklippta kläder högst 15 % av ett 

i samband med vård basbelopp 

Medicinsk invaliditet 

invaliditetsgrad 1-4 % 3 000 kr 

invaliditetsgrad 5-74 % ersättning beräknas 

på 300 000 kr 

Invaliditetsgrad 

75 % och högre 600 000 kr 

Dödsfallsersättning 

oavsett orsak (enl villkor) 30 000 kr 

Basbeloppet år 2007 är 40 300 kronor 

Försäkringsvillkoren 

Vid skada lämnas ersättning enligt 

de fullständiga villkoren. En kortfattad 

beskrivning av försäkringsvillkoren 

finns på baksidan. 

Vid utlandsresa 

Försäkringen gäller utomlands på 

samma sätt som i Sverige när 

utlandsvistelsen inte är längre än 

45 dagar. Förbundet har tecknat en 

försäkring för alla föreningar och 

deras aktiva resenärer som åker 

utomlands på sanktionerad ishockeyresa. 

Premien ingår i sanktionsavgiften 

och försäkringsnumret är 

K 64803. Tänk på att vid resa inom 

EU krävs att resenären har med sig 

det europeiska sjukförsäkringskortet 

som beställs på försäkringskasssans 

hemsida fk.se/utomlands 

Ledare och funktionärer 

Ledare och funktionärer är olycksfallsförsäkrade 

genom RF:s Grundförsäkring 

(K 62510). Vid resa 

utomlands gäller den även vid akut 

sjukdom. 

Utländska spelare 

Utländska spelare som representerar 

svensk förening ska licensieras. 

Spelare från en del länder är inte berättigade 

till offentligt finansierad 

vård i Sverige. För dessa blir avgifter 

vid vård och behandling dyra och 

försäkringen otillräcklig. Komplettera 

med en försäkring för dessa 

som ger kostnadstäckning vid såväl 

olycksfall som akut sjukdom, dygnet 

runt, upp till 300 000 kronor per 

skada. Försäkringen heter K97 och 

du kontaktar Folksam Idrott för att 

teckna den. 

Hockeyns extraförsäkring 

Försäkringsskyddet i lagförsäkringen 

är ett grundskydd. Föreningen 

kan komplettera spelarnas skydd 

genom Hockeyns extraförsäkring 

som innehåller ett högre belopp vid 

medicinsk invaliditet och dödsfall. 

Kontakta Folksam Idrott på telefon 

08-772 87 87 för mer information. 



för Flickor 

58 

Björn Pettersson, Erika Holst och Anders Lundqvist (de tre på bilden) har tillsammans med Anders Ottosson 

och Börje Nilsson svarat för redigering och utformning av Tre Kronors Hockeyskola för flickor. 


Utrustningstips 

för flickor i Tre Kronors 

Hockeyskola 

Galler 

Armbågsskydd 

Handskar 

Halsskydd 

Axelskydd 

Byxor 

Damaskhållare 

och ”susp” 

Benskydd 

Klubba 

Råd till föräldrar och spelare 

i Tre Kronors Hockeyskola 

för flickor


för Flickor 

60 

UtrustningsTips 

Följande sidor ska ge er föräldrar 

kunskap om hur barnen ska vara 

skyddade med storleksanpassad 

utrustning och hur ni provar ut rätt 

storlek på klubbor och skridskor. 

Allmänt 

Första gången i omklädningsrummet 

Vanligt är att barnen den första säsongen kommer 

omklädda till träningen men tar på sig skridskor, 

hjälm/galler och handskar i omklädningsrummet. 

Klubborna förvaras utanför omklädningsrummet 

och utrustningsväskorna ska efter ombyte placeras 

under bänkarna. Skridskoskydden ska sitta 

på skridskorna hela vägen ut till isen. 

Under de nästkommande säsongerna är det vanligt 

att barnen helt byter om i omklädningsrummet 

och även har möjlighet att duscha efter träningen. 

Föräldrar i omklädningsrummet… 

Om barnet inte klarar av att knyta sina skridskor 

eller att ta på sig utrustningen på ett korrekt sätt 

får en förälder självklart hjälpa till. Ledaren assisterar 

naturligtvis också. Målet är att barnen ska 

kunna hjälpa varandra med knytningen av skridskorna 

senare under säsongen. 

Båsmorsor och Båsfarsor 

För att undvika att ALLA föräldrar samtidigt 

vistas i omklädningsrummet brukar ledarna 

rekrytera så kallade Båsmorsor och Båsfarsor. 

Detta innebär att föräldrarna turas om att assistera 

tränarna genom att hjälpa till med att knyta 

skridskor, knäppa hakband och ta på tröjan, fylla 

vattenflaskor, trösta och stötta SAMTLIGA barn. 

Alla föräldrar får vara med men man turas om. 

De föräldrar som inte är i ”tjänst” rekommenderas 

att vara på läktaren istället för i omklädningsrummet 

eller i spelarbåset. 

Hjälpa till som ledare 

Som förälder kommer du förmodligen att tillbringa 

mycket tid i ishallen. Många ledare och 

tränare har börjat sina karriärer med att följa sina 

barn till Tre Kronor Hockeyskolas träningar och 

varit Båsmorsa eller Båsfarsa. Har du intresse 

av att vidareutbilda dig finns bland annat en 

Grundkurs för Barn- och Ungdomstränare/ledare 

eller som Materialförvaltare. Hör efter med 

ditt Distriktsförbund. Det är ont om kvinnliga 

tränare/ledare och många kommer att behövas de 

närmaste åren under Tre Kronors Hockeyskolas 

utveckling. 



för Flickor 

61 


SKRIDSKOR 

Det är roligt att kunna åka skridskor… 

För att snabbast få uppleva det roliga och känna 

utveckling i skridskoåkning är rätt valda och anpassade 

skridskor avgörande. Rätt vald skridsko 

brukar också vara de som kostar minst. De har 

inte kravet på sig att vara hårda och bibehålla 

styvhet för att klara av 70-90 kg tunga spelare 

som är på is 5-8 gånger i veckan. 

Välj rätt storlek! 

Barnens skridskor skall i 

storlek vara så nära 

fotens storlek som 

möjligt och barnets 

ankelstyrka ska kunna 

påverka skon så att ankeln 

utan ansträngning 

kan böja sig framåt och 

i sidled vilket skridskoåkning kräver. Skridskon 

blir mjukare och anpassar sig till foten efter ca 5-6 

ispass. Begagnade skridskor rekommenderas om 

de har rätt storlek och slipas vassa. 

Skridskon ska passa som en handske! 

En skridsko sitter på foten ca 45-50 minuter några 

gånger i veckan och ska då göra ett jättejobb. Den 

ska vara både hård och mjuk och dessutom helst 

”passa som en handske” för att ge barnet de bästa 

förutsättningarna att utveckla skridskoåkningen i 

Tre Kronors Hockeyskola. En skridskoskenas iskontakt 

är ca 1 % av en skosulas markkontakt… 

Annorlunda än vanlig skoutprovning 

Som förälder ska du nu, för kanske första gången, 

till ett växande barn, köpa ett par skor som ska 

passa perfekt NU och som inte ska ”växas i”. 

Vanliga skor ska ha ett rejält utrymme för att foten 

ska kunna andas under de 10-12 timmar som den 

kanske sitter på foten under en dag. Med en bred 

sula att gå på kan den absolut ha ett utrymme ”att 

växa i” och barnet ramlar inte för det. 

Ta ur innersulan och mät längden 

Ett bra sätt att kontrollera hur mycket plats foten 

får inuti skridskon är att ta ur innersulan och 

placera foten på den, när barnet sitter ner. Man 

säger att en vanlig sko ska vara ca 15 mm längre 

än foten men när det gäller skridskor ska den 

längdskillnaden vara högst 5-7 mm. Det innebär 

ändå att skridskon blir 2-3 1⁄2-nummer större än 

foten. Skulle skridskon trots rätt storlek ändå 

kännas ostabil kan man fylla ut med en extra 

innersula, vilket gör att foten höjs och snörningen 

breddas vilket i sin tur gör att skridskon blir 

stabilare. Ett extra par tunna bomullsstrumpor 

kan också användas för att ge bättre sidostabilitet. 

I takt med att barnets fot växer tas först strumpan 

och sedan sulan bort. 

Slipade och brynade 

= vassa skridskor 

Nya skridskor ska slipas innan man åker på dem. 

Det är viktigt att de är vassa för att man ska känna 

sig säker på det hala underlaget, isen. De ska vara 

så vassa att de biter fast i isen när barnet trycker 

ifrån för att få fart och inte glider iväg när barnet 

svänger. Ska barnet ”känna sig hemma” på isen 

lika mycket som på marken ska skridskorna slipas 

och skenans sidor skärpas omsorgsfullt med 

jämna mellanrum, de får aldrig kännas ”slöa”. 

Slipmaskinen gör inte skridskoskenan vass, den 

blir vass först när man skärper skenans sidor med 

ett platt ”bryne”, en typ av skärpstål liknande det 

man skärper knivar med. 

Skydda kompisarnas tår och skridskornas slipning 

med skridskoskydd anpassade i storlek som 

skenan när omklädningsrummet lämnas på vägen 

till isen. 



för Flickor 

62 


KLUBBOR 

Klubban är 

spelarens Trollstav 

Klubbor görs med olika skaftlängder, 

skaftgrovlekar och skaftstyvhet 

för att kunna väljas så att de passar 

till spelarens kroppslängd, handstorlek 

och armstyrka. Med en rätt vald 

och anpassad klubba lär man sig 

passa, dribbla och skjuta snabbare. 

Det rekommenderas inte att barnet 

använder mammas, pappas, storasyrrans 

eller brorsans gamla klubba såvida 

de inte är i samma storlek som 

barnet som ska använda klubban, 

vilket är mycket ovanligt… 

Välj själv rätt klubba 

i butiken 

Klubbor med beteckningen Pro/ 

Senior är för fullvuxna spelare. INT (Intermediate), 

Mid eller Light är klubbor för pojkspelare 

med ca 155-165 cm kroppslängd och passar Flick 

J18 och Damspelare upp till ca 175 cm kroppslängd. 

Som spelare och tjej i Tre Kronors Hockeyskola 

kan klubbor som benämns YT (Youth) och PW 

(Pee Wee) passa till kroppslängderna 120-135 cm 

och den kraftigare klubban JR (Junior) är för de 

som är litet längre. Känn gärna på klubban med 

ishockeyhandskar på händerna. 

Att såga av skaftet 

En träklubbas skaftände sågas rakt av och efterputsas 

med sandpapper för att inte ha vassa 

hörn som kan skada andra spelare. Ett komposit/ 

plastskaft har ett plastlock längst upp. Tag bort 

och spara det. Lättast är att såga ett kompositskaft 

med en mycket fintandad bågfil men undvik att 

få glasfiberspånor på händer eller kroppen. Slipa 

ned vassa kanter efter sågningen och sätt dit 

plastlocket du sparade. Kompositklubbors skaft är 

ihåliga och plastlocket fungerar som skydd över 

de skarpa kanterna som annars kan skada andra 

spelare. 

Linda blad och skaftände 

Pucken har ett räfflat mönster runt sin ytterkant. 

För att bladet ska få bra kontakt med pucken ska 

bladet lindas med tygtape som både skyddar bladet 

och greppar pucken vid passning och dribbling. 

Linda skaftänden några centimeter och avsluta 

med några extra varv isoleringsband så att en 

knopp bildas för övre handen att hålla runt. Trollstaven 

är klar att börja trolla med! 

Klubban ska nå till hakan... 

…när barnet håller den lodrätt framför sig och har 

skridskorna på. När man ”känner” på klubbans 

balans i butiken ska överhanden greppa skaftet i 

höjd med näsan, därför att det är där den sedan 

ska sågas av. Skillnaden mellan till hakan på is 

och till näsan i butik motsvarar skridskoskenans 

höjd. Tänk aldrig tanken ”att växa i” en klubba 

– den ska passa NU, precis som skridskor och 

övrig utrustning. 



för Flickor 

63 


KROPPSLEDSKYDD 

och övrigt 

Lederna är våra ”stötfångare” 

När vi halkar, tappar balansen och faller tar vi 

oftast emot oss med hand-, armbågs-, knä-, höfteller 

axellederna. Detta gäller också när man lär 

sig åka skridskor och därför har speciella skydd 

för ishockey tillverkats för att skydda just lederna. 

Reglerna för Flick- och Damishockey bestämmer 

att inga tacklingar får förekomma. 

Rätt storlek avgör skyddsförmågan 

För att ishockeyskydden ska skydda på det sätt 

som det är tänkt ska storleken passa barnet NU 

och inte köpas för ”att växa i”. För stora skydd 

sitter fel på kroppen och skyddar inte optimalt. 

Dessutom förhindras barnets rörlighet. 

Hur man väljer rätt storlek på skydd 

På axel-och armbågsskydd 

står det ofta angivet 

för vilken kroppslängd 

skyddet är avsett. 

Axel- och armbågsskydds 

minsta storlekar kan anges 

105-125/YTMedium, 

120-135/YTLarge och 

för JRSmall 135-145 

cm. Storleken blir mer precis ju längre spelaren 

är. Vikten av ”rätt storlek NU” ökar alltså med 

kroppslängden. 

Benskyddets storlek anges dels 

till vilken ungfärlig kroppslängd 

det bör passa, som exempel anges 

för YTLarge 120-130 cm, men på 

samma skydd står också ett mått, 

”11”, vilket är tum, 

(1 tum=2,54 cm). Detta mått visar 

skyddets längd mätt från centrum 

av knäplastskålens främre utsida 

ned till skyddets nedre plastkant, 

i detta fall blir det ca 28 cm. 

Mät från centrum av knäskålen på barnet ned 

till ungefär skridskokängans sida och välj sedan 

ett par benskydd med motsvarande tumlängd, lätt 

som en plätt eller hur… eller så går man efter 

kroppslängdsangivelsen. 

Handskarnas storlek anges 

alltid i tum och ibland även 

med kroppslängd. Som 

riktmärke rekommenderas 

en ca 10-11” handske till 

kroppslängden 120-130 

cm. Prova ut handskarna 

med en greppad klubba. 

Ishockeybyxor skyddar höftleder och svanskota 

vid fall på isen. Som nybörjare och även senare 

som spelare, faller man under spel. Vissa övningar 

innehåller moment där man tränar att falla på isen 

och sedan komma upp snabbt för att spela vidare. 

För stora ”växa-i-byxor” förhindrar skridskoåkningen. 

Lämplig storlek för en 120-130 cm lång 

spelare är JRSmall, JRMedium för kroppslängd 

130-140 cm. 

Begagnad utrustning 

En ”redan inkörd utrustning” har bästa pris. 

Fortfarande gäller att hitta rätt storlek för att skydden 

ska fungera. Väljer man att handla nytt finns 

det alltid ett andrahandsvärde när man sedan säljer 

den urväxta utrustningen. 

Alla klubbar rekommenderas av Svenska Ishockeyförbundet 

att arrangera Bytardagar och att 

gärna ge plats på sin hemsida för Second Handförsäljning. 

Flera klubbar erbjuder också sina nybörjare att 

få låna utrustning för att ”prova på” ishockey. 

Många klubbmedlemmar annonserar försäljning 

av urväxt utrustning på klubbens anslagstavla under 

säsong. 



för Flickor 

64 


Övrig utrustning 

Tillsammans med ishockeybyxor används damasker 

som fästs med damaskhållare. Ett praktiskt 

alternativ är damaskbyxor. Genitalskydd, ”susp”, 

tillverkas i olika utföranden för pojkar och flickor. 

Strumpor, ska gärna vara tunna och knälånga, se 

också rekommendationer under Skridskor. Underställ 

finns som en enhet, One Piece men separat 

långärmad undertröja och långkalsingar rekommenderas. 

Tvätt av utrustning 

Alla kroppsskydd inklusive ishockeyhandskarna 

går att tvätta på fintvätt 35-40 grader och 

därefter centrifugeras och lufttorkas. Skydden får 

inte köras i torktumlare med värme! Värmen 

sänker skyddsförmågan i skyddens stoppning. 

HUVUDSKYDD 

Det här avsnittet låter väldigt dramatiskt. Rekommendationerna 

i de flesta ishallar är att man inte 

får åka skridskor utan hjälm och ibland anges 

också att man inte får vara på is utan halsskydd. 

Reglerna för Flick- och Damishockey bestämmer 

att godkänd hjälm och heltäckande ansiktsskydd 

ska bäras. 

HJÄRNA... 

Hjälmens uppgift är att skydda 

från allvarligare skador 

enligt CE-norm EN 10256. 

Öronöppningarna får inte vara 

större än 3,8 cm för att eliminera 

risken att en skridskospets 

tränger in mot örat. För 

att ställa in hjälmen rätt skall skruvarna som håller 

samman hjälmen lossas. Placera hjälmen på 

huvudet med några fingerbredders avstånd mellan 

ögonbryn och hjälmkant. För samman hjälmhalvorna 

och skruva fast skruvarna Nu har spelaren en 

hjälm som skyddar skallbenen och hjärnan. Ställ 

in hakbandet så att det är några fingrars utrymme 

mellan undersidan av hakan och hakbandet. Kontrollera 

att hakbandet inte kan dras över hakan. 

En hjälm som är matt i ytan och har repor bör 

kasseras och inte säljas vidare. 

ÖGON... 

Gallrets uppgift är att skydda ansiktet. Storleken 

på ett godkänt gallers öppningar får inte vara så 

stora att en klubbas bladspets kan tränga in i gallret. 

En bladspets får inte vara lägre än 5 cm. Gallret 

ska vara testat och godkänt tillsammans med 

den hjälm som används. För att gallret ska fungera 

rätt som skydd måste det anpassas till spelarens 

ansiktsstorlek. Placera hjälmen så som sagts 

ovan. Hakan ska vila i hakkoppen. För att höja 

eller sänka gallret och hakkoppen lossas skruvarna 

helt och clipsen knäpps ur. Efter justeringen 

skall clipsens plana sidor ligga mot hjälmen och 

skruvarna återställas. 

Böjda gallertrådar ska inte rätas ut, de är försvagade. 

Gallret ska kasseras och inte säljas vidare. 

TÄNDER... 

Gallret är också konstruerat för att skydda tänderna 

vid fall mot isen och slag mot ansiktet. 

Skadestatistik från Folksam visar dock att spelare 

ibland biter ihop ”för att ta i” vilket kan föranleda 

att tänder skadas. I Kanada är det ett villkor för 

ungdomsspelare att förutom galler ha någon form 

av tandskydd som fästs på överkäkens tänder. Om 

barnet till exempel faller mot isen med hakan före 

kan ett enkelt tandskydd också dämpa knockouteffekten 

mot underkäken som annars kan bidra till 

lättare hjärnskakningar 

HALS... 

Vid träning och match i klubbens 

regi måste alla spelare 

bära ett godkänt skärskadeskydd 

runt halsen. Och inte 

bara bära utan också ha det 

väl upprullat så att det täcker 

så mycket som möjligt av spelarens hals. Halsskyddet 

ska vara CE-märkt för att garantera att 

det icke är genomskärbart enligt CE normer. Senior 

och barnstorlek finns. 

Utrustningstipsen är skrivna av Ulf Jernspets

TRE KRONORS

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?