RAPPORT

Sammanfattning
Uppdraget
Uppdraget har varit att göra en juridisk analys av hur lagstiftningen är utformad och bör
utvecklas för att bidra till giftfria kretslopp. I rapporten ingår en analys av de regler som
används i dag i kemikalie- produkt- och avfallslagstiftningen inom EU i första hand, och som
har betydelse för hur farliga ämnen hanteras i ett kretsloppsperspektiv. Vidare ingår en analys
av hur lagstiftningen kan utvecklas för att bidra till giftfria materialkretslopp. Vissa förslag
lämnas till ändringar och förbättringar.
Inriktningen på kretsloppen för varor innebär att utsläpp av farliga ämnen från industriprocesser
av olika slag inte behandlas. Rapporten behandlar inte heller kemikalier som är
specialreglerade med hänsyn till hälso- och miljöaspekter, som bekämpningsmedel och
läkemedel.
Utgångspunkter
Rapporten inleds med en redovisning av utgångspunkterna för den fortsatta framställningen.
Viktiga termer och grundläggande begrepp redovisas. I rapporten görs en jämförelse mellan
de gällande reglerna och de övergripande målsättningarna för kemikaliepolitiken. Dessa
uttrycks i det svenska miljömålssystemet som preciseringar och etappmål kopplade till det
övergripande miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Tre målsättningar kan ses som särskilt viktiga
för en analys av kemikaliereglerna för varor i kretsloppet:
• Användningen av särskilt farliga ämnen ska så långt möjligt upphöra.
• Kretsloppen ska vara giftfria och resurseffektiva , vilket bland annat innebär att
höga och likvärdiga krav bör gälla när det gäller innehållet av farliga ämnen i
nyproducerade och återvunna material.
• Information om hälso- och miljöfarliga ämnen i varor ska vara tillgängliga för alla
berörda senast år 2020.
En annan viktig utgångspunkt är de processer för utveckling och förbättring av regelverken
som kan vara aktuella på området. Av särskilt intresse är att EU har beslutat om ett nytt
miljöhandlingsprogram för det kommande decenniet, där det ingår att ta fram en unionsstrategi
för giftfri miljö till år 2018. Livscykelperspektivet spelar en framträdande roll i
handlingsprogrammet.
Olika regelverk i kretsloppet
Flera olika regelverk tillämpas för de olika stegen i kretsloppet. Den viktigaste gränsdragningen
är mellan kemikalier och varor å ena sidan och avfall å andra sidan, eftersom avfallsregelverket
i huvudsak utesluter tillämpningen av reglerna för kemikalier och varor.
Kemikalier och varor regleras genom kemikalielagstiftningen (Reach och CLP) och regler om
långlivade organiska föroreningar (POPs). Det finns också specifika produktregler, som kan
avse specialkemikalier (t.ex. bekämpningsmedel) eller särskilda varuslag. Produktionen av
kemikalier och varor styrs av ett annat regelverk med inriktning på miljöfarlig verksamhet,
främst EU:s industriemissionsdirektiv. Ytterligare ett regelsystem är avfallsregelverket, som
består av EU:s ramdirektiv för avfall med ett antal kompletterande EU-regler. Avfallshanteringen
styrs dock i stora delar av det nationella regelverket under miljöbalken.
Dessa regler kompletteras av ”mjukare” styrmedel, som t.ex. miljöskatter- och avgifter samt
miljömärkningsregler.
6