EN BÄTTRE VÄRLD?

➤
En lägenhet i nya
Hasankeyf kostar
75 000
lira (cirka 225 000
kronor). I kompensation
för sina hem,
som de tvingas
överge, får de
flesta bara
50 000
lira (cirka
150 000 kronor).
Lokalpolitikern Murat Tekin från
prokurdiska hdp menar att Ilısudammen
kommer att förvandla
Hasankeyf till ett träsk. Han förlorade
lokalvalet 2014 med en hårsmån. Regeringspartiet
akp:s borgmästare blev omvald
med endast åtta rösters marginal. Lokalvalet
avgjordes med hjälp av valfusk, här
precis som i Ankara, hävdar
han.
– Strömmen gick när
rösträkningen gick in i ett avgörande
skede. ”Ali Baba” stal
valet, säger Murat Tekin och
Murat
Tekin
syftar på regeringspartiet.
Han hävdar att hdp hade
kunnat sätta käppar i hjulet
för den väldiga kraftverksdammen om hans
parti hade vunnit lokalvalet.
– Nu drivs protesterna mot dammbygget
av frivilligorganisationer, inte av Hasankeyfs
kommun. Om kommunen hade
engagerat sig mot dammen i Ilısu hade
vi kunnat vinna, hävdar hdp:s besegrade
borgmästarkandidat.
På akp:s lokalkontor i Hasankeyf träffar
vi en ung frustrerad partifunktionär,
Rojat Ateş. Han har stött regeringspartiet
i många val. Men nu säger
han att han ändrat sig:
– Jag vill inte tillhöra akp längre. Jag
skäms för partiet. Jag är inte rädd för att du
publicerar det! Jag sitter här bara för att min
släkt är med i akp.
Från statligt håll presenteras gap som
en satsning på tillväxt i det fattigare sydöstra
Turkiet. Men Murat Tekin anser att det
förhåller sig precis tvärt om. gap driver bort
människor från deras hemtrakter, säger han:
– Vi får inte slå i en enda spik, inte bygga
några nya hotell på grund av att Hasankeyf
är skyddsklassat av högsta graden. Staten
försöker minska människors ekonomiska
och sociala handlingsutrymme här. Vi
skulle kunna ha en fantastisk eko- och kulturturism
här.
Men finns det inte rimliga ekonomiska
motiv att bygga dammen?
– Alla utvecklingsländer behöver mer energi,
men här lyser solen åtta månader om
året. Varför ska denna unika miljö förstöras,
när man kan satsa på solenergi i stället?
säger Murat Tekin.
Nära den omstridda kraftverksdammen
ligger den hdp-styrda staden
Dargeçit. Den unga kvinnliga
borgmästaren Zeynep Sipçik menar
att Ilısu-dammen raserar förutsättningarna
för kurdisk kultur.
– I dessa områden lever människor
av tradition i symbios med naturen. På
1990-talet försökte staten hålla kurderna
på mattan med militära medel. Nu sker det
med hjälp av dammanläggningar och
kraftverk, säger Zeynep Sipçik.
Längs slingriga vägar följer vi med
henne till några byar vid Tigris bifloder.
– Där är som i Edens lustgård, säger
Zeynep Sipçik när hon tar oss till byn
Umutlu, eller Mişte som den heter på
kurdiska.
Ju djupare ned i floddalen vi kommer,
desto frodigare blir grönskan. Stigen
nedåt är så brant att det slår lock för
öronen. Vi passerar fält med bananer, vindruvor,
granatäpple, tomater och gurka.
Ur klippväggarna störtar kristallklart
källvatten fram.
Ortsborna, som alla hör till samma
klan, oroar sig för att både barn och boskap
kommer att drunkna när dalen däms
upp och gamla vadställen översvämmas.
Miljövänner, som vill att vattnet ska
ses som en universell, inte nationell,
resurs försöker knyta samman
frivilligorganisationer och
politiker i Turkiet och Irak. Också irakierna
drabbas när Turkiet dämmer upp floderna.
Men regeringen i Bagdad orkar inte engagera
sig i regionala miljö- och vattenfrågor.
Den är uppslukad av andra problem.
– Bagdadregeringen upptas av säkerhetshoten
från is, politiska problem, korruptionen,
risken för stora demonstrationer och en
finansiell kris, säger ingenjören Faris Amana,
som är chef för Iraks vattenkraftanläggningar
vid Eufrats centrala delar.
Turkiets fördämningar bidrar dock redan
NYBYGGE. Det
nya Hasankeyf - till
dessa nybyggda
hus ska ortsborna
förflyttas när deras
egna hem inte
längre är beboeliga.
Flera familjer har
dock vägrat att
flytta och avsagt sig
ekonomisk kompensation.
➤
20 AMNESTY PRESS NUMMER 3 2015
AMNESTY PRESS NUMMER 3 2015
21