konserter!
SthlmJazzFestival_0920_low
SthlmJazzFestival_0920_low
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Maria Faust<br />
Fasching<br />
14/10, 20:00<br />
Har du ett speciellt förhållande<br />
till hönor?<br />
– Ja, absolut. Jag hade<br />
en höna som var mitt<br />
sällskapsdjur när jag<br />
växte upp. Den var så<br />
speciell. De ser så väldigt<br />
speciella ut också. Så<br />
enkla men så vackra!<br />
– Den jag hade trodde att<br />
den var min mamma och<br />
försökte uppfostra mig.<br />
Peta till mig med näbben<br />
när jag gjorde något den<br />
inte tyckte om. Men den<br />
försökte också ta hand<br />
om mig. Vårda mig. Vi<br />
hängde verkligen ihop.<br />
Den jag mötte under<br />
fotograferingen vi nu<br />
gjorde klickade jag också<br />
med på en gång. Den<br />
höll sig extremt lugn!<br />
Maria Faust är: Saxofonist<br />
och kompositör,<br />
född 1979 i Estland med<br />
bas i Köpenhamn.<br />
Maria Faust Sacrum<br />
Facere består av:<br />
Emanuele Maniscalco<br />
(IT, piano), Maria Faust<br />
(EST, saxar, klarinett,<br />
röst), Francesco Bigoni<br />
(IT, klarinett), Ned Ferm<br />
(USA, saxofon, klarinett),<br />
Tobias Wiklund (SE,<br />
trumpet), Mads Hyhne<br />
(DK, trombon), Jonathan<br />
Ahlbom (SE, tuba).<br />
Maria Faust delar kväll<br />
på Fasching med Per<br />
Texas Johansson.<br />
Foto: Kaupo Kikkas<br />
Bortom alla gränser<br />
Jag har inga rötter. Jag känner mig inte hemma<br />
någonstans! Det ser jag som mycket positivt!”<br />
Den estniske kompositören och saxofonisten Maria Faust<br />
utnyttjar och lever sin rotlöshet.<br />
Men kom inte och säg att det varit lätt. Maria Faust<br />
växte upp på den estländska lilla ön Saaremaa, dit<br />
man behövde söka visum för att ens få ta sig. Vakterna<br />
på ön patrullerade och sköt för att döda, om<br />
det verkade som om någon ville fly landet. Vilket<br />
estländare gjorde just från hennes ö.<br />
Ön där ingen kan känna sig hemma. Allra minst<br />
en liten estnisk flicka med en rysk pappa och en<br />
ukrainsk judinna till mamma. Maria kände sig<br />
bara hemma i musiken. Vilket hennes föräldrar<br />
inte alls förstod. Lilla Maria hade ju knappt hört<br />
musik. Hemma fanns inga instrument. Så var kom<br />
denna längtan ifrån? Men hon tjatade, för hon hade<br />
bestämt sig att få spela musik. Det räckte nu inte,<br />
så som sexåring (!) tog hon sig sonika för att rymma.<br />
– Jag tog några potatisar och la i en plastpåse, sedan<br />
sprang jag.<br />
– Så småningom blev jag upptäckt, inhämtad och<br />
hemkörd av polisen, berättar Maria. Men då förstod<br />
min pappa i alla fall att det inte var någon idé att<br />
säga nej längre.<br />
Maria hamnade i pianoskola, för det var piano<br />
eller flöjt som flickor kunde välja på. Vilket på ett<br />
sätt kan tyckas konstigt, i detta sovjetstyrda land,<br />
där kvinnor både fick köra gruvschaktare och bli<br />
kosmonauter.<br />
– Men det finns olika fördomar inom olika områden.<br />
Det är inte heller fördomsfritt inom musiken<br />
i Danmark. Det är exempelvis extremt dåligt med<br />
kvinnliga jazzmusiker här. Ett uppenbart problem.<br />
I Estland var emellertid jazz helt förbjudet under<br />
den här tiden. Så det var först senare Maria kom i<br />
kontakt med saxofonen. Hon började studera komposition<br />
och kom så småningom till Danmark.<br />
Varför ville du så gärna bli musiker, och hur kunde<br />
du veta det så tidigt?<br />
– Jag har faktiskt ingen aning! Det bara var så …<br />
Ibland har jag funderat om det möjligen kan hänga<br />
ihop med att min mamma hade aspergers och var<br />
oerhört bra på systematik och matematik. Sånt kan<br />
ju hänga ihop med musik ibland, men själv är jag<br />
usel på siffror ...<br />
Känner du dig inte hemma i Danmark då?<br />
– Nej, vilket en del danskar kan bli upprörda av<br />
att höra. Men det har inget alls med dem att göra,<br />
mer med mig själv. För mig finns mitt hem överallt.<br />
Jag skapar mig själv.<br />
En annan kompositör som vuxit upp i Estland är<br />
en av världens främsta: Arvo Pärt. Här finns också<br />
enkelhet och tystnad. Ser du likheterna?<br />
– Vi har mycket gemensamt, vi kommer båda från<br />
en ortodox religon, även om jag inte är religiös så<br />
växte jag upp ortodoxt. Men det finns också stora<br />
skillnader. Frågan ”Vad är musiken till för?” separerar<br />
oss helt. Jag skriver musik utan orsak, men<br />
med känslor! Pärt är mycket religiös och skriver för<br />
Gud. Han skriver med hjärnan och jag med hjärtat.<br />
Dessutom kan jag inte leva utan improvisation!<br />
– Jag behöver det nya hela tiden, jag kan inte upprepa<br />
mig. Jag blir så oerhört lätt uttråkad!<br />
I Sacrum Facere – det så speciella 7-mannabandet<br />
som du kommer med till Fasching – har du valt bort<br />
trummor och bas!<br />
– Jag vill alltid utmana mig själv med olika äventyr,<br />
så jag ville pröva att vara utan motorn i jazzen,<br />
utan bas och trummor. För att se var vi hamnar.<br />
Jag måste alltid underhålla mig själv och pröva!<br />
Men egentligen skriver jag inte heller för mig själv.<br />
Jag ser mig som en performer. Jag måste uppträda.<br />
Så allt jag skriver gör jag för publiken.<br />
– Min ambition är att vara i musiken tillsammans<br />
med publiken. HT<br />
10 10