konserter!

More documents

Recommendations

Info

Chick Corea & The Vigil Konserthuset 18/10, 18:00 Armando Anthony Corea. Född: 1941. Är: En av jazzens viktigaste personligheter och sin tids främste klaviaturist jämte Herbie Hancock, McCoy Tyner och Keith Jarrett. Historia i korthet: Växer upp i Chelsea, Massachusetts, på andra sidan Mystic River ligger Boston. Chick Corea flyttar till New York och finns snabbt med i diverse större sammanhang, samt bildar konstellationer under eget namn 1966. Två år senare kommer ”Now he sings, now he sobs” och samma år, 1968, ersätter han sin vän Herbie Hancock i Miles Davis band. Han medverkar på ett antal Davis-album, inte minst legendariska ”Bitches Brew”. Ett par år senare lämnar han och basisten Dave Holland dock Miles för att bilda sitt eget band, Circle. 1971 kommer hans berömda soloalbum, ”Piano improvisations Vol.1”. 1972 skapade han ett av de allra främsta fusionbanden, Return To Forever, med bland andra Al Di Meola, Stanley Clarke och Lenny White där de exempelvis spelar Coreas ”Spain”, hans mest kända stycke. Under senare decennier har Corea samarbetat med artister som Gary Burton, Herbie Hancock, Hiromi, Pat Metheny, Dave Holland och Béla Fleck. Han har The Elektric Band och The Akoustik Band. Spelar i 5 Peace Band, med bland andra John McLaughlin och Kenny Garrett. Han har också spelat in klassisk musik, med full symfoniorkester. Priser: Har under åren vunnit 22 Grammys och varit nominerad 63 gånger! Också aktuell med: Nya dubbelalbumet ”Two” i duon med Béla Fleck. 88
Chick Det finns människor som aldrig verkar sina i sin kreativitet. Som känns som en självklar del i evighetens hjul. Chick Corea tillhör onekligen en av få i den skaran. Precis som hans musik. Till Stockholm Jazz Festival kommer denne utvalde pianist med sitt senaste, fusionfläckade band The Vigil. rmando Anthony Corea har precis kommit hem till Florida efter en lång turné. En av så många. Är du alltid lycklig när du spelar? – Jag kan inte riktigt uttrycka det så, men att skapa musik, i alla dess former, är min favoritsysselsättning. Och jag är lycklig när jag skapar. Men efter 22 grammys, hyllade turnéer och ännu fler fantastiska album, efter att vi med rätta kan kalla dig jazz-legendar, känner du fortfarande på samma sätt nu som när du var yngre? – Jag funderar inte så mycket på det. Livet går vidare … och så länge som musiken fortsätter och jag komponerar, skapar och spelar för andra, det vill säga gör det jag älskar, så är jag lycklig. – Och jag har alltid haft samma förhållande till den musik jag gör, idéerna kommer till mig – då som nu – på olika sätt, genom att läsa, lyssna till musik och spela med andra. Det bara blir så … Chick Corea har sedan länge kommit till en punkt där han har full kontroll. Visserligen inte full kontroll över musiken, över var improvisationerna tar vägen, det tillhör ju jazzen i sig – att bli överraskad är dess hjärta. Men Chick Corea har kontroll över allt runt omkring. Gör vad han vill. Du borde kanske känna av alla de krav som publiken kan ställa efter allt du åstadkommit? Påverkar det dig negativt? – Nej, jag känner inte så. Det är inte något jag går omkring och tänker på. Eller påverkar mig när jag ska spela. Det är nya dagar jämt och det enda jag är säker på är att saker och ting förändras. Så jag försöker följa med i det flödet, det som förändras, det som sker, och improvisera längs vägen… Från att Chick Coreas tidiga musik närmast var ett eget universum i sig, så är det viktiga samspel som sker mellan musikerna och publiken, mellan honom och oss, sedan länge helt essentiellt för den amerikanske pianisten. – Mycket förändras här i världen, men en sak består: mötet mellan musikerna och publiken! Så vad händer i huvudet när du spelar och allt känns ”perfekt”? – Ingenting egentligen. Jag strävar inte heller efter någon som helst perfektion – inte av något slag – jag tror helt enkelt inte att perfektion är möjlig att nå. Men den livsglädje man känner genom sitt skapande… den är nåbar. Så jag satsar helt enkelt på den. Din musikaliska bredd är svårslagen, du spelar ju till och med klassisk musik, är det improvisation som ändå ligger dig närmast om hjärtat, om du nu skulle behöva välja? – Nja. Jag tycker om musik i alla dess former, skriven såväl som improviserad. På ett sätt så är hela livet en slags improvisation, även när det är ”skrivet”. Du har spelat med en sådan enorm mängd fantastiska musiker, om du nu bara skulle få välja ett par att spela med, vilka skulle du välja? – Jag har haft tur att få spela med en mängd musiker som jag beundrar – alldeles nyligen med Herbie Hancock, Bobby McFerrin och Béla Fleck. Jag har haft turen att mina vänner också är fantastiska artister. Kreativiteten bland dem är hög och alla ger mig inspiration. Och trygghet. Inte i meningen att vi inte söker äventyr, för det gör vi. Utan mer spirituellt. Jag är en mycket lycklig människa. – Hela mitt liv verkar kretsa runt musikskapande. Min familj, mitt gäng runt Chick Corea Productions. Jag älskar att vara med vänner när möjligheten finns. Det händer förstås naturligt under turnéer och när jag spelar. De är ju mina vänner. Hinner du med något mer i din värld? – Haha. Jag älskar att simma och är faktiskt inte alls så dålig på biljard! Är du ännu idag, på något sätt, påverkad av dina tidiga år med Miles Davis? – Absolut! Miles har alltid varit och är ännu idag en stor inspirationskälla för mig. Integriteten han hade… i sättet som han gjorde sin musik, den styrka och enkelhet den bar … det är något som jag alltid bär med mig. Han har på så sätt lagt standarden för mig. Men jag blir alltid inspirerad av att se kompetenta och kreativa musiker … Chick Corea har onekligen med sig ett helt gäng i sitt nya band The Vigil. Där han – även i Stockholm – delar scen och sin låtskatt med basisten Carlitos Del Puerto, trummisen Marcus Gilmore, slagverkaren Luisito Quintero, gitarristen Charles Altura och saxofonisten Tim Garland. – Det är ett slags Return to Foreverkoncept. Men det är med unga oerhört duktiga musiker, som hittar sina nya och egna ingångar och som jag inspireras av. Mina kompositioner är en slags grund som vi sedan skapar en ny show ifrån. Jag antar att du är en person som ser ljust på jazzens framtid? – Framtiden ligger helt i våra egna händer. Dina, mina, alla musikers, allas. Jag är optimist – helt och fullt – såtillvida att vi alla tillsammans ska fortsätta att utvecklas. Vad det än må vara som människor vill utvecklas i. För det är alltid upplyftande att försöka förbättra någonting, vad det än gäller. ”Jazz” är bara ett ord, som mindre och mindre har en specifik mening. Det är artister, men också vi alla som människor, som ger mening åt livet och fyller framtiden. Jag säger: Låt oss göra mer musik! HT 9
Page 1 and 2: ANNONS DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN ST
Page 3 and 4: 4 frågor! Fyra frågor till Josefi
Page 5 and 6: Att hela tiden kalla saker ”unika
Page 7: Jazzsoppa! VIlken är din favoritso
Page 11 and 12: Foto: Johan Yrefors Foto: Austin Ne
Page 13 and 14: Brooklyn Tippan Foto: Dana Melaver
Page 15 and 16: Lizz Wright föddes en vinternatt f
Page 17 and 18: Fredag 9/10 Stockholm Jazz Festival
Page 19 and 20: Söndag 11/10 Foto: Izabella Nordfj
Page 21 and 22: Tisdag 13/10 Foto: Christer Landerg
Page 23 and 24: Torsdag 15/10 Foto: Magnus Selander
Page 25 and 26: Anna Sise SCANDIC GRAND CENTRAL 21:
Page 27 and 28: Jazzcafé med Änglaspel GRÖNDALS
Page 29 and 30: Foto: Jacob Blickenstaff Bill Frise
Page 31 and 32: Per Texas Johansson Fasching 14/10,
Page 33 and 34: Hans hela veckan! Basisten som spel
Page 35 and 36: HÄR ÄR VI! FREDAG 16 0KTOBER 11:0

konserter!

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?