29.10.2014 Views

Azala - Ayuntamiento de Etxebarri

Azala - Ayuntamiento de Etxebarri

Azala - Ayuntamiento de Etxebarri

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Zuztarretatik ahora<br />

Ume kantuak eta jolasak<br />

Testuak:<br />

Euskal Herriko Atlas Etnografikoa. VI, Juegos infantiles en Vasconia.<br />

Labayru Ikastegiaren Herri Literatura Artxiboa eta beste batzuk.<br />

Sarrera eta prestakuntza didaktikoa: Idoia Alzibar.<br />

Bilbao<br />

2011


Argitalpen honen moldaketak eta prestakuntzak Eusko Jaurlaritza eta<br />

Bizkaiko Foru Aldundiaren laguntza izan du.<br />

Eusko Jaurlaritzako Hezkuntza, Unibertsitate eta Ikerketa Sailak onetsia (06-07-24).<br />

© Unida<strong>de</strong> didaktikoarena: Idoia Alzibar<br />

© Irudiena: Libe Urrutikoetxea<br />

Egilea: LABAYRU IKASTEGIA: Herri Ondare Atala<br />

Zuzendaria: Akaitze Kamiruaga<br />

Testuak eta didaktika: Miren Ibarluzea eta Eneko Zuloaga<br />

Lantal<strong>de</strong>a: Miren Ibarluzea, Eneko Zuloaga, Axun Gereka, Gorane Intxaurraga, Janire Beñaran, Janire Enzunza, Jon Telletxea eta<br />

Akaitze Kamiruaga<br />

Marrazkiak: Enrike Morente<br />

© Egilearena: Labayru Ikastegia<br />

© Edizio honena: Arakaldo, Arrankudiaga, Arrigorriaga, Basauri, <strong>Etxebarri</strong>, Galdakao, Orozko, Ugao-Miraballes eta Zaratamoko udalak<br />

Argitaratzaileak: Arakaldo, Arrankudiaga, Arrigorriaga, Basauri, <strong>Etxebarri</strong>, Galdakao, Orozko, Ugao-Miraballes, Zaratamoko udalak<br />

eta Labayru Ikastegia<br />

Azaleko diseinua: Di-da Komunikazioa<br />

Fotokonposizioa: Ikur, S.A.<br />

Silutegia:<br />

ISBN:<br />

Lege Gordailua: BI-<br />

Lan hau erreproduzitu, banatu, jendaurreratu edo eraldatzeko, titularren baimena behar da nahitaez, Legeak ezarritako salbuespen<br />

kasuetan izan ezik. Lan honen zatiren bat fotokopiatu edo eskaneatu behar baduzu, jarri harremanetan CEDROrekin (Centro Español<br />

<strong>de</strong> Derechos Reprográficos, www.cedro.org).


Aurkibi<strong>de</strong>a<br />

Índice<br />

Sarrera<br />

Holan hazi ginduezan<br />

Umearekin berbetan<br />

Zelakoa da ume hori?<br />

Hiztegia<br />

Olgetak<br />

Esaera zaharrak eta esakuneak<br />

Zelan esan?<br />

Kantuak<br />

9<br />

15<br />

23<br />

31<br />

41<br />

51<br />

57<br />

63<br />

67<br />

Introducción<br />

Así crecimos<br />

Dialogando<br />

¿Cómo es?<br />

Diccionario<br />

Juegos<br />

Dichos y refranes<br />

¿Cómo lo digo?<br />

Canciones<br />

7


Sarrera<br />

Introducción<br />

Zuztarretatik ahora izeneko proiektuko material<br />

didaktikoaren ataltxo bat duzu hau, Haur<br />

Hezkuntzari dagokiona, 0-6 adin tarteari hain<br />

zuzen ere.<br />

Zuztarretatik ahora lelopean sortutako materiala<br />

eskual<strong>de</strong>ko umeentzako eskolarako ma -<br />

terial osagarria da (edo etxean gurasoekin erabiltzekoa),<br />

hezkuntza zikloen arabera eraturik<br />

datorrena, indarrean dagoen Hezkuntza Curriculumak<br />

zehazturiko edukiak lantzeko.<br />

Helburu orokor nagusiak hauek dira: eskual<strong>de</strong>an<br />

bertako gaztetxoak euren ingurune hurrekoan<br />

integratu eta partai<strong>de</strong> bihurtzea, eureneurenak<br />

diren kultura-gizarteen izaera eta elkarbizitza<br />

erak ezagutu eta balioestea, eta bizimodu<br />

eta tradizioen gaineko gogoeta eragitea.<br />

Proiektuan berebiziko garrantzia eman diogu<br />

ahozkotasunari. Lehenengotatik argi ikusten<br />

genuen ikus-entzunezko materiala izango zela aurkeztu<br />

beharrekoa. Izan ere, egungo bizimoduak<br />

ekarritako aldaketak direla eta, igarriigarria<br />

da ahozkotasunaren berezko transmisioa<br />

galdu edo erdi-galdu egin <strong>de</strong>la, eta ez dira gutxi<br />

hezitzaile eta profesionalen artean, oinarrizko hezkuntza<br />

amaitu duten gazteen berbaz komunikatzeko<br />

gaitasunik ezaz kexu direnak. Ohikoa da euskaraz<br />

hitz egitea bai, baina erdararen intonazioaz eta<br />

ebakeraz egitea. Gero eta nekezago entzuten dira<br />

geure-geureak diren eguneroko esamol<strong>de</strong>ak, ahozko<br />

joskera egiturak, errepikapenak… Ahozkotasu-<br />

He aquí el material correspondiente a Educación<br />

Infantil, concretamente al intervalo <strong>de</strong> edad<br />

0-6 años, integrado a su vez en un proyecto más<br />

amplio <strong>de</strong>nominado Zuztarretatik ahora.<br />

Se trata <strong>de</strong> un material complementario específicamente<br />

pensado tanto para los centros escolares<br />

<strong>de</strong> la comarca Nervión-Ibaizabal, como<br />

para su uso doméstico; creado en base a los<br />

ciclos educativos y a los contenidos <strong>de</strong>l actual<br />

Currículo escolar.<br />

Los objetivos principales <strong>de</strong> este material son<br />

la integración y participación <strong>de</strong> nuestra juventud<br />

en su entorno más cercano, el conocimiento<br />

<strong>de</strong> la sociedad y los modos <strong>de</strong> convivencia así<br />

como su valoración y la reflexión sobre la cultura<br />

y los distintos modos <strong>de</strong> vida.<br />

La oralidad es el ámbito que se ha querido trabajar<br />

con especial interés, por lo que <strong>de</strong>s<strong>de</strong> el principio<br />

no hubo duda en presentar el proyecto en<br />

soporte audiovisual. Los cambios sufridos en los<br />

últimos años han repercutido negativamente en la<br />

transmisión oral natural <strong>de</strong> la lengua y parece<br />

estar en vías <strong>de</strong> extinción. A<strong>de</strong>más, no son pocas<br />

las personas profesionales <strong>de</strong> la enseñanza que<br />

muestran su <strong>de</strong>silusión al constatar que gran parte<br />

<strong>de</strong>l alumnado no alcanza el nivel a<strong>de</strong>cuado en<br />

lo que a capacidad comunicativa se refiere al finalizar<br />

los estudios básicos. Es cierto que se hace<br />

uso <strong>de</strong>l euskera, pero, generalmente, con la entonación<br />

y corte propios <strong>de</strong>l español; mientras,<br />

9


naren alorrean bi<strong>de</strong> berriak urratu nahirik aurkezten<br />

dugu Zuztarretatik ahora. Orain liburuxka eta<br />

kantuen CD euskarrian dakarguna, 2009.urtean<br />

DVD moduan argitaratu zenaren osagarria da;<br />

materiala uneoro eskura izateko eta askotariko egoeratan<br />

erabiltzeko aproposa <strong>de</strong>lako.<br />

Herririk herri eta eskual<strong>de</strong>rik eskual<strong>de</strong> bertako<br />

hizkuntza eta etnografiaren bilketan du oinarria<br />

proiektu honek. Gure iritziz ezin erabilgarriago<br />

eta baliagarriagoak dira gure aititaamamei<br />

jasotako irudiak eta berriketaldiak gazteen<br />

artean zabaldu eta eredutzat eskaintzeko.<br />

Haiexek dute euskara jatorraren eredurik onena,<br />

hizkerarik e<strong>de</strong>rrena, eta batez ere komunikazio<br />

gaitasunik indartsuena.<br />

Ereduok umea jaioberria <strong>de</strong>netik eskaintzea<br />

da aproposena. Izan ere, umea, jaiotzen <strong>de</strong>netik,<br />

lehiatzen da munduarekiko loturak estutzen, eta<br />

loturok guraso eta etxekoen bitartez beregana -<br />

tzen ditu gehienbat. Umeak, berbetan ikasi<br />

aurretik ere, behingoan bereizi eta igarriko dio<br />

amaren ahotsari beste guztien artean; gehiago<br />

oraindino, intonazioa izango da umeak lehenengo<br />

ezagutuko duena, berbak barik. Horregatik<br />

beragatik, aparteko garrantzia dute aldi horretan<br />

umearekin erabiltzen diren hizkuntza-baliabi<strong>de</strong><br />

guztiek. Proiektu honetan agertzen diren aititaamamen<br />

ahotsak baliabi<strong>de</strong> ezin hobeak izango<br />

dira eskual<strong>de</strong>ko umeentzat.<br />

0-6 urteko bitartekoen atal honetan azaltzen<br />

<strong>de</strong>na batez ere gurasoei eta hezitzaileei zuzendua<br />

dago, eurok izango direlako edukien transmisioaren<br />

arduradun eta erantzule. Guraso eta hezi -<br />

tzaileei, sein txikion beharrizanei erantzuteko,<br />

euren gaitasunak garatzeko eta edukiak berega<strong>de</strong>saparecen<br />

poco a poco las fórmulas, repeticiones<br />

o expresiones características <strong>de</strong> la lengua oral.<br />

Zuztarretatik ahora preten<strong>de</strong> abrir un nuevo camino<br />

en la enseñanza <strong>de</strong> la expresión oral. Estos formatos<br />

que se editan ahora como complemento al<br />

formato digital inicial, nos ofrecen la posibilidad<br />

<strong>de</strong> po<strong>de</strong>r disponer <strong>de</strong> los contenidos en cualquier<br />

momento y en diversas situaciones.<br />

Para el proyecto se ha recogido el habla y la<br />

etnografía <strong>de</strong> la comarca, con el fin <strong>de</strong> difundirlas<br />

y <strong>de</strong> que sirvan <strong>de</strong> ejemplo entre la gente más<br />

joven; siendo las fórmulas y expresiones <strong>de</strong> nuestros<br />

mayores el mejor patrón <strong>de</strong> habla autóctona,<br />

<strong>de</strong> un lenguaje rico y expresivo y, ante todo,<br />

<strong>de</strong> una capacidad <strong>de</strong> comunicación fluida.<br />

El sistema <strong>de</strong> aprendizaje más apropiado <strong>de</strong><br />

los citados mo<strong>de</strong>los <strong>de</strong> expresión es la exposición<br />

a ellos <strong>de</strong>s<strong>de</strong> la más temprana edad. La persona<br />

recién nacida, <strong>de</strong>s<strong>de</strong> sus primeras horas <strong>de</strong> vida,<br />

lucha por crear lazos <strong>de</strong> unión con su entorno y<br />

se hace con ellos con la ayuda <strong>de</strong> la familia.<br />

El bebé reconoce la voz <strong>de</strong> su madre entre<br />

todas las <strong>de</strong>más antes incluso <strong>de</strong> haber <strong>de</strong>sarrollado<br />

la capacidad <strong>de</strong> habla; es la entonación, y<br />

no la palabra en sí lo que reconoce. Por esa<br />

razón, los recursos lingüísticos <strong>de</strong> la gente educadora<br />

adquieren vital importancia. Los testimonios<br />

recogidos en este trabajo serán <strong>de</strong> gran ayuda<br />

para la población más joven <strong>de</strong> la comarca.<br />

El material correspondiente a la etapa <strong>de</strong><br />

Educación Infantil, el intervalo <strong>de</strong> edad 0-6<br />

años que aquí se presenta está dirigido a aquellas<br />

personas educadoras responsables <strong>de</strong> la transmisión<br />

<strong>de</strong> valores y contenidos sociales y educativos.<br />

Tratamos <strong>de</strong> ofrecer recursos para la asimi-<br />

10


natzeko jarduerak egiteko bi<strong>de</strong>ak eskaintzen<br />

zaizkie.<br />

Haur Hezkuntzako zikloetan berenberegi<br />

lantzen dira umeen hizkera, euskal ahozko literatura<br />

eta olgetak. Aparteko ardura ipini diegu<br />

al<strong>de</strong>rdioi unitateok sortzerakoan.<br />

Orain hogeita hamar edo berrogei urte normal-normala<br />

zen euskaraz ume txikientzako<br />

dagoen berbeta berezi hori erabiltzea, bizibizirik<br />

zirauen gure etxeetan, eta seintxuek<br />

lehenengo urratsekin batera ikasten zuten<br />

euren berbamoduori. Geroago, hobetu gurean<br />

edo, ahalik eta “ondoen” hitz egitera behartzen<br />

ziren umeak, nagusien mol<strong>de</strong>ak hobetsirik.<br />

Er<strong>de</strong>inuzko ikuspegi horren ondorioz, etxe<br />

askotan baztertu egin zen umeen berbakera<br />

bereziori. Baina gure iritzian, umeak nagusien<br />

berbak eta berbamoduak bere momentuan<br />

berez-berez ikasiko ditu, e<strong>de</strong>rto ikasi ere; gu -<br />

txika-gutxika lexikoa ugaritzeko eta gero eta<br />

gauza zehatzagoei ohartzeko gaitasuna berez<br />

duelako. Penagarria litzateke bestetik, umeen<br />

hizkera bereziaren bi<strong>de</strong>z transmiti tzen <strong>de</strong>n<br />

afektibitatea galtzen uztea, eta zer esanik ere<br />

ez, azken hamarkadotan gaztelaniak lekua<br />

hartzen dionean inguruko guraso eta umeen<br />

ahoetan berbakera horri.<br />

Lehenagoko <strong>de</strong>nboretan, eskolaratu orduko,<br />

umea ulermen eta espresiorako tresna egokien<br />

jabe zen. Gaur egun, ostera, umerik gehienak<br />

askoz ere lehenago eskolaratzen dira, eta batzuk<br />

ume-ume direla eroaten ditugu haurtzain<strong>de</strong>gietara.<br />

Haurrak hazteko baldintzak aldatu direlarik,<br />

umearen beharrizanak ere aldatu egin dira,<br />

eta guk beharrizan berrioi ondo erantzuteko<br />

lación <strong>de</strong> las necesida<strong>de</strong>s <strong>de</strong>l <strong>de</strong>sarrollo <strong>de</strong> las<br />

personas <strong>de</strong>s<strong>de</strong> la más temprana edad.<br />

En la enseñanza preescolar se trabajan específicamente<br />

el léxico infantil, los cuentos y cantos<br />

<strong>de</strong> tradición oral y el juego. Por ello en la creación<br />

<strong>de</strong> este producto hemos primado los contenidos<br />

acor<strong>de</strong>s a los objetivos <strong>de</strong> dicho colectivo.<br />

Hace tres décadas todavía era general el uso<br />

<strong>de</strong> un léxico especial para dirigirse a ellos, era<br />

algo normal en todas las casas y aprendían ese<br />

lenguaje a la vez que daban sus primeros pasos.<br />

Con el tiempo, quizá por miedo a que no adquirieran<br />

vocabulario y expresiones a<strong>de</strong>cuados se ha<br />

otorgado preferencia al lenguaje <strong>de</strong> la gente adulta<br />

<strong>de</strong>s<strong>de</strong> el primer instante, <strong>de</strong>scartando la riqueza<br />

y la afectividad que aporta ese lenguaje infantil.<br />

A nuestro parecer, a pesar <strong>de</strong> que en sus primeros<br />

años se expresen mediante un léxico<br />

propio, no tienen problema alguno en ir asimilando<br />

posteriormente nuestro lenguaje. Es más,<br />

lo adquieren <strong>de</strong> forma natural al sentir la necesidad<br />

<strong>de</strong> especificar conceptos y exten<strong>de</strong>r los<br />

límites <strong>de</strong> comunicación. Consi<strong>de</strong>ramos que<br />

<strong>de</strong>jar <strong>de</strong> lado el habla infantil supone una pérdida<br />

irreemplazable en lo que a afectividad y expresividad<br />

se refiere, teniendo en cuenta a<strong>de</strong>más<br />

que en los últimos años está siendo reemplazado<br />

por el castellano.<br />

Antaño, la escolarización se iniciaba tras<br />

haber adquirido las suficientes y a<strong>de</strong>cuadas <strong>de</strong>strezas<br />

lingüísticas. Hoy en día, sin embargo, se<br />

escolarizan mucho antes, asistiendo incluso a las<br />

guar<strong>de</strong>rías antes <strong>de</strong> cumplir su primer año. Es<br />

evi<strong>de</strong>nte que ha cambiado radicalmente la forma<br />

<strong>de</strong> criar y educar a nuestros hijos, y como con-<br />

11


materiala jarri dugu guraso eta hezitzaileen<br />

eskuetan.<br />

Euskal ahozko literatura guztiz aproposa da<br />

umeekin lantzeko, euren adinera eta heldutasun<br />

maila <strong>de</strong>sberdinetara eroso egokitu eta ekantzen<br />

<strong>de</strong>lako. Umeak erraz ikasten ditu, berbarako,<br />

kantuak eta errezitatuak, eta eda<strong>de</strong>an gora egin<br />

ahala, kantuak, errezitatuak eta jokoak gaitzagoak<br />

izango dira.<br />

Olgetak ere berebiziko garrantzia du haurraren<br />

garapenean. Jolasaren bi<strong>de</strong>z, hasierahasieran<br />

nekez ulertzen baino ez dituen helduen<br />

jarduerak eta ekintzak, gero onartu eta asimilatu<br />

ere egiten ditu apurka-apurka, eta aldi berean<br />

helduen munduan integratzen da. Umeak, olgetaren<br />

bi<strong>de</strong>z, gaitasun fisikoak, zein soziokulturalak,<br />

zein burukoak garatzen ditu. Horrekin<br />

batera, diziplina ariketa ere badira olgetak, ezen<br />

jolasean arau batzuk bete behar dira, eta umeak<br />

galtzen ere ikasiko du, irabazten ez eze. Proiektu<br />

honetan gure tradizioan bizi-bizi iraun duten<br />

olgeten berri ematen da, umeen garapen osorako.<br />

Hara hemen Zuztarretik ahora lan honetan<br />

Haur Hezkuntzarako topatuko dituzuen atalak:<br />

Holan hazi ginduezan<br />

Umeak hazteko ohituretan izan diren<br />

aldaketak batzen dituen tartea da.<br />

Umearen berbeta eta olgeta<br />

Umeari esateko edo haren inguruan berba<br />

egiteko hitzak, esamol<strong>de</strong>ak, esapi<strong>de</strong>ak…<br />

secuencia son también distintas tanto sus necesida<strong>de</strong>s<br />

como las <strong>de</strong> las personas educadoras e<br />

incluso las <strong>de</strong> los padres y madres. Este material<br />

preten<strong>de</strong> abastecer esas necesida<strong>de</strong>s y carencias.<br />

Consi<strong>de</strong>ramos la literatura oral vasca muy<br />

a<strong>de</strong>cuada y práctica para utilizarla con niños y<br />

niñas <strong>de</strong> temprana edad, ya que se ajusta a su<br />

grado <strong>de</strong> madurez y nivel intelectual. Así apren<strong>de</strong>n<br />

con facilidad juegos, canciones y recitados<br />

que conforme avancen en edad adquieren mayor<br />

complicación y dificultad.<br />

El juego también es un elemento imprescindible<br />

en su <strong>de</strong>sarrollo. Jugando se compren<strong>de</strong>n<br />

con más facilidad las activida<strong>de</strong>s y las actitu<strong>de</strong>s<br />

<strong>de</strong> las personas mayores, <strong>de</strong> manera que se aceptan<br />

y asimilan conforme pasa el tiempo. El juego<br />

es básico para <strong>de</strong>sarrollar capacida<strong>de</strong>s físicas,<br />

intelectuales y socioculturales, a<strong>de</strong>más <strong>de</strong> ser un<br />

buen ejercicio para gestionar la disciplina –el<br />

<strong>de</strong>ber <strong>de</strong> atenerse a las reglas <strong>de</strong>l juego– y apren<strong>de</strong>r<br />

a ganar o a per<strong>de</strong>r. En este proyecto hemos<br />

tratado <strong>de</strong> recoger los juegos que han perdurado<br />

en nuestra tradición, para facilitarles un <strong>de</strong>sarrollo<br />

completo.<br />

He aquí los contenidos <strong>de</strong> Zuztarretatik ahora<br />

para la etapa <strong>de</strong> Educación Infantil:<br />

Así crecimos<br />

Se recogen los cambios acaecidos en las<br />

últimas décadas en la forma <strong>de</strong> criar y educar<br />

a niños y niñas.<br />

Hablar y jugar<br />

Se trata <strong>de</strong> una recopilación <strong>de</strong> léxico,<br />

expresiones, juegos… acompañados <strong>de</strong> tra-<br />

12


ematen dira, oraindik euskaraz berba egiteko<br />

soltura handirik ez duten gurasoei<br />

ulermenean laguntzeko. Tarte honek hainbat<br />

atal ditu:<br />

–UMEAREKIN BERBETAN<br />

Atal honetan umeekin, egoera <strong>de</strong>sberdinetan,<br />

erabil daitezkeen esaldi<br />

eta esakuneak aurkezten ditugu.<br />

–ZELAKOA DA UME HORI?<br />

Hona hemen umeari eta bere ezaugarriei<br />

buruz berba egiteko moduko<br />

hainbat berba eta esapi<strong>de</strong>.<br />

–HIZTEGIA<br />

Tarte honetan haurren hizkera berezia<br />

lantzen da. Berbeta berezi honen<br />

helburua umeari hizkuntzaren ikasketa<br />

prozesuan laguntzea da.<br />

–OLGETAK<br />

Ume txiki-txikiekin egiteko moduko<br />

jokoak erakusten dira.<br />

–ESAERA ZAHARRAK ETA ESAKUNEAK<br />

Umearen izaerarekin, haren ekintzekin<br />

edo haren inguruko egoerekin<br />

lotutako esaera zaharrak eta esakuneak<br />

dakartzagu atal honetan.<br />

–ZELAN ESAN?<br />

Hemen hizkuntzaren erabilera ho -<br />

betzeko iradokizun batzuk ematen<br />

dira.<br />

ducción, como ayuda a aquellos padres y<br />

madres que todavía no han adquirido la<br />

suficiente <strong>de</strong>streza para comunicarse en eus -<br />

kera. Hablar y Jugar consta <strong>de</strong> los siguientes<br />

capítulos:<br />

–DIALOGANDO<br />

En este apartado se ofrecen una serie<br />

<strong>de</strong> frases y expresiones que se pue<strong>de</strong>n<br />

utilizar en distintas situaciones.<br />

–¿CÓMO ES?<br />

Listado <strong>de</strong> palabras para <strong>de</strong>scribir sus<br />

características.<br />

–DICCIONARIO<br />

En este capítulo se presentan algunas<br />

palabras propias <strong>de</strong>l léxico infantil,<br />

cuyo objetivo es ayudarles en el<br />

aprendizaje <strong>de</strong>l idioma.<br />

–JUEGOS<br />

Se ofrecen juegos apropiados para la<br />

primera infancia.<br />

–DICHOS Y REFRANES<br />

He aquí algunos dichos y refranes referidos<br />

a la presencia, y al modo <strong>de</strong> ser y<br />

<strong>de</strong> comportarse que tienen.<br />

–¿CÓMOLODIGO?<br />

En este apartado presentamos una<br />

serie <strong>de</strong> sugerencias para un mejor<br />

uso <strong>de</strong>l lenguaje.<br />

13


Kantak eta errezitatuak<br />

Gure aitita-amamei batutako kanten bilduma<br />

da, bost ataletan banatuta: ume<br />

kantak, urte sasoietarako kantak, koplak,<br />

errezitatuak eta beste kanta batzuk…<br />

Canciones y recitados<br />

Es una pequeña colección <strong>de</strong> canciones y<br />

recitados recogidos <strong>de</strong> nuestras anteriores<br />

generaciones clasificados en cinco grupos:<br />

canciones infantiles, canciones relacionadas<br />

con el calendario popular, coplas, recitados<br />

y otras.<br />

14


Holan hazi ginduezan<br />

Así crecimos<br />

Umeak beti izango dira ume, baina berrogeita<br />

hamar urtetan ohiturak eta jokatzeko erak<br />

erabat aldatu dira. Gaur egun haurdunaldian<br />

amari osasun-azterketak egiten zaizkio eta normalena<br />

haurra ospitalean jaiotzea da. Bertako<br />

langileak arduratzen dira amaren eta umearen<br />

zaintzaz, eta lehenengo unetik jaioberria arreta<br />

handiz jagoten da.<br />

Lehen, ostera, umeak etxean izaten zituzten<br />

eta ia-ia umea jaiotzeko momentura arte amak<br />

lanean jarraitzen zuen. Erditzearen garaia hel -<br />

tzen zenean umedun zegoenak familiako eta<br />

auzoko andreen, edo parteraren laguntza izaten<br />

zuen; eta jaioberriari egin beharrekoak etxean<br />

bertan egiten zitzaizkion. Kasuren batzuetan<br />

medikuaren laguntza ere izaten zuten, baina<br />

hori gutxiagotan izaten zen.<br />

Dice el refrán que el niño es niño aquí y en<br />

París, a pesar <strong>de</strong> que las tradiciones varíen a través<br />

<strong>de</strong>l tiempo y la geografía. Muestra <strong>de</strong> ello son<br />

los cambios registrados en nuestra propia sociedad<br />

a lo largo <strong>de</strong> la última década: se realizan<br />

pruebas médicas durante todo el embarazo, el<br />

bebé nace en el hospital bajo la supervisión y<br />

atención <strong>de</strong> personal médico especializado, etc.<br />

Antaño, sin embargo, el nacimiento tenía<br />

lugar en casa y estar embarazada no suponía<br />

motivo para relegar las tareas <strong>de</strong>l hogar cotidianas<br />

a un segundo plano. En el momento <strong>de</strong> dar<br />

a luz, la parturienta, generalmente, contaba con<br />

la ayuda <strong>de</strong> familiares cercanos, sobre todo <strong>de</strong> las<br />

mujeres, <strong>de</strong> alguna vecina y, especialmente, <strong>de</strong> la<br />

partera. No era usual, por lo tanto, contar con<br />

la ayuda <strong>de</strong> personal médico.<br />

15


Partoaren ostean amak berriro indarrak har -<br />

tzeko, auzokoek eta familiakoek oiloa, ardo<br />

gozoa, txokolatea, galletak… eroaten zizkioten<br />

amari. Jateko horiek hartuta, ama arinago bizkortuko<br />

zela uste zuten, eta umeak bularra<br />

emanda hazten zirenez, amak esne gehiago izango<br />

zuela pentsatzen zuten.<br />

Jaio eta egun gutxira umea bataiatu egiten<br />

zen, eta egun horretarako arroparik onenak eta<br />

berrienak ipintzen zitzaizkion jaioberriari.<br />

Umea auzoko andreren batek eta aitabitxiamabitxiek<br />

eroaten zuten elizara, ama egun ba -<br />

tzuetan ohetik jaiki barik egoten zen eta. Baina<br />

orduan bataio egunean ez zen ospakizun berezirik<br />

egiten. Izenak ipintzeko ohiturak ere asko<br />

aldatu dira. Antzina eguneko santuaren izena<br />

ipintzen zitzaion umeari.<br />

Ume jaioberriari beti eman izan zaio tratu<br />

berezia, txikia eta babesgabea <strong>de</strong>lako. Hain<br />

babes gutxi du ezen begizkoa ere erraz egiten ei<br />

zioten lehen auzokoek, gura barik askotan,<br />

Tras el parto, era costumbre que tanto familiares<br />

como personas vecinas y allegadas regalaran<br />

a la madre una gallina (para que preparara<br />

caldo), chocolate, galletas o vino dulce, creyendo<br />

que dichos alimentos contribuirían a su rápida<br />

recuperación <strong>de</strong> fuerzas y ánimo; así como a<br />

aumentar la cantidad <strong>de</strong> leche con la que posteriormente<br />

amamantaría a su criatura.<br />

El bautizo se celebraba pocos días <strong>de</strong>spués <strong>de</strong>l<br />

nacimiento. Al encontrarse en período <strong>de</strong> recuperación,<br />

era habitual que la madre se quedara<br />

en casa y la criatura fuera llevada al bautizo por<br />

los padrinos acompañados <strong>de</strong> alguna vecina. A<br />

pesar <strong>de</strong> que se le vestían los mejores atuendos,<br />

siempre <strong>de</strong>ntro <strong>de</strong> las posibilida<strong>de</strong>s económicas<br />

<strong>de</strong> la familia, tras el bautizo no se realizaba celebración<br />

especial alguna. Por cuanto al nombre<br />

que normalmente se les ponía, solía tomarse <strong>de</strong>l<br />

santoral.<br />

Siendo el bebé un ser altamente vulnerable,<br />

siempre ha existido un trato especial <strong>de</strong> protec-<br />

Seintxoa zumitzezko kuman. / Niño en una cuna <strong>de</strong> mimbre.<br />

Umea mantarretan. / Bebé en pañales.<br />

16


umearen e<strong>de</strong>rtasunari alabantza eginda. Hori<br />

gertatuz gero begizkoa osatzen zuten pertsonengana<br />

eroan behar zuten umea.<br />

Kumak etxean egiten ziren, eta gehienetan<br />

egurrezkoak ziren. Euretako batzuk oinarekin<br />

eraginda kulunkatu egiten ziren; era horretara<br />

amak eskuak libre izaten zituen bi<strong>de</strong> batez beste<br />

lan batzuk egin ahal izateko. Egurrezkoetatik<br />

aparte baziren zumitzez egindakoak ere.<br />

Umeari ipintzen zitzaizkion far<strong>de</strong>lak, mantarrak<br />

edo trapuak, garbitu eta berriro erabiltzekoak<br />

ziren. Kasu askotan, suaren ondoan sikatu<br />

eta berriro ipintzen ziren, garbitu ere egin barik,<br />

mantarrak eskuz garbitzea lan handia izaten zen<br />

eta. Mantarren gainetik paxa, oihal luze-luzea,<br />

ipintzen zitzaien bueltaka-bueltaka, ondo estututa<br />

gerritik behera. Lekukoen esanetan ume<br />

koitaduei oinak ere ez zitzaizkien ikusten.<br />

Orokorrean, umeari orain baino beranduagora<br />

arte eman izan zaio bularra. Baina, lehengo<br />

umeek <strong>de</strong>netarik jaten ei zuten, eta gainera,<br />

gaur egunekoak baino arinago hasten ziren<br />

nagusiek legez jaten.<br />

ción sobre él. Era tal el grado <strong>de</strong> in<strong>de</strong>fensión,<br />

que el simple hecho <strong>de</strong> alabar repetidamente su<br />

belleza, incluso por familiares más próximos,<br />

podía ser causa <strong>de</strong>l popular mal <strong>de</strong> ojo. En caso<br />

<strong>de</strong> ser diagnosticado dicho mal, había que recurrir<br />

a la ayuda <strong>de</strong> una persona entendida en el<br />

tema, generalmente mujeres o religiosos.<br />

Las cunas <strong>de</strong> ma<strong>de</strong>ra se fabricaban en casa.<br />

La madre solía acunar a su bebé con el pie,<br />

<strong>de</strong>jando así las manos libres para realizar otras<br />

labores. El mimbre también ha sido un material<br />

muy utilizado en la fabricación <strong>de</strong> cunas.<br />

Los trapos y pañales se reutilizaban tras un<br />

buen lavado. En ocasiones, incluso se volvían a<br />

usar tras secarlos junto al fuego bajo, ya que el<br />

lavado a mano resultaba una ardua tarea. Sobre<br />

los pañales, se enrollaba el cuerpo <strong>de</strong>l bebé con<br />

larga faja, hasta tal punto que ni siquiera se le<br />

veían los pies.<br />

La criatura se alimentaba <strong>de</strong> leche materna<br />

durante un período <strong>de</strong> tiempo más extenso que<br />

el <strong>de</strong> hoy en día, pero también se iniciaba en la<br />

ingesta <strong>de</strong> distintos alimentos a una edad más<br />

temprana.<br />

Seintxoari bularra ematen.<br />

Dando pecho a la niña.<br />

17


Amak etxeko beharrak ezin al<strong>de</strong> batera utzita,<br />

umea jagon bai, baina seme-alaba zaharren<br />

laguntzaz egiten zuen. Etxean eda<strong>de</strong>ko pertsonarik<br />

bazen, haren zaintzapean ere egon izan<br />

dira etxeko txikienak, aitita-amamengandik<br />

ikasten. Orduan ahozko transmisioa zuzenzuzenean<br />

egiten zen. Etxean umea jagoteko inor<br />

ez zegoenean, orduan umea, otzara baten<br />

barruan edo kuman bertan sartuta, eurekin eroaten<br />

zuten soro bazterrera, eurek beharrak egin<br />

ahal izateko.<br />

Para el cuidado <strong>de</strong> los más pequeños, la madre<br />

contaba con la ayuda <strong>de</strong> sus hijos más mayores,<br />

pudiendo así <strong>de</strong>dicarse a las diversas labores cotidianas.<br />

Cuando las personas mayores <strong>de</strong> casa<br />

todavía vivían en ella, crecían bajo su cuidado.<br />

Era así como se transmitía, directamente, la<br />

sabiduría popular <strong>de</strong> una generación a otra. En<br />

caso <strong>de</strong> no disponer <strong>de</strong> ayuda alguna para el cuidado<br />

<strong>de</strong>l bebé, era habitual llevarlo, introducido<br />

en una cuna portable o un cesto, a la huerta,<br />

don<strong>de</strong> po<strong>de</strong>r vigilarlo mientras se realizaban las<br />

labores agrícolas.<br />

Umea kuman, soro bazterrean.<br />

Cuna con niño en la huerta.<br />

Ume berdingoek seintxoak jagoten zituzten.<br />

Los hermanos y hermanas mayores cuidaban <strong>de</strong> los menores.<br />

18


Hilabeteak zituenean umea lehenengo berbak<br />

esaten eta oinez ikasten hasten zen. Horretarako<br />

astirik zegoenean, besapeetatik eskupainua<br />

ipini eta atzetik oratuta lehenengo<br />

pausoak ematen lagun -<br />

tzen zitzaion. Osterantzean<br />

katuka hasita eurek euretara<br />

ikasten zuten, inoren lagun -<br />

tzio barik.<br />

Pronunciaban sus primeras palabras y daban<br />

sus primeros pasos transcurridos unos meses.<br />

Cuando se disponía <strong>de</strong> tiempo para ello, se les<br />

acompañaba en el aprendizaje<br />

motriz poniendo un paño bajo<br />

los brazos y sujetando por<br />

<strong>de</strong>trás. En su <strong>de</strong>fecto, aprendían<br />

gateando, sin ninguna ayuda.<br />

Katuka. / A gatas.<br />

Etxekoen modu-moduan ikasten zuten<br />

umeek berbaz.<br />

Aprendían a hablar imitando<br />

a sus mayores.<br />

Seintxo txikerra, lodito.<br />

El niño <strong>de</strong> casa, regor<strong>de</strong>te.<br />

19


Egurrezko taka-taka. / Taca-taca <strong>de</strong> ma<strong>de</strong>ra.<br />

Oinez ikasten. / Dando los primeros pasos.<br />

Seintxoak orain baino askoz ere beranduago<br />

eskolaratzen ziren. Bost-sei urte beteta eta kaskonduta<br />

hasten ziren eskolara. Gehienetan gela<br />

berean eda<strong>de</strong> guztietako umeak egoten ziren, baina<br />

mutilak eta neskak bananduta. Oinez joaten<br />

ziren eta kasu askotan bi<strong>de</strong> luzea egin behar izaten<br />

zuten hara joateko, eta egunean lau bi<strong>de</strong>rrez<br />

gainera. Horregatik<br />

batzuetan baz karia<br />

ere eroaten zuten,<br />

eskolan bertan jan<br />

ahal izateko.<br />

La escolarización se iniciaba más tar<strong>de</strong> que<br />

hoy en día, a la edad <strong>de</strong> cinco o seis años. Se les<br />

separaba en grupos <strong>de</strong>pendiendo <strong>de</strong>l sexo y, aun<br />

siendo <strong>de</strong> eda<strong>de</strong>s diferentes, se agrupaban en<br />

una misma clase. Acudían a la escuela caminando,<br />

llegando a hacer hasta cuatro viajes al<br />

día, si bien en ocasiones llevaban la comida ya<br />

preparada <strong>de</strong> antemano.<br />

Eskolara gutxi ibili ziren<br />

gure aitita-amamak.<br />

Nuestros abuelos y abuelas<br />

no siempre podían acudir a<br />

la escuela.<br />

20


Batzuetan, auzokoengana<br />

tardantza bila joateko esaten<br />

zitzaion haurrari.<br />

A veces se mandaba a los niños a<br />

casa <strong>de</strong>l vecino a por “tardanza”,<br />

para que se entretuvieran y no<br />

molestaran 1 .<br />

Dena <strong>de</strong>la, sarritan, etxean zereginen bat<br />

zegoenean, (ganadua jagoten, itaurrean egiten,<br />

etab.) umeak eskolara joan barik geratzen ziren,<br />

etxeko gazteen laguntza behar-beharrezkoa zelako,<br />

batez ere neba-arreba zaharrenen kasuan.<br />

Umeak sei-zazpi urte betetzen dituenean<br />

lehenengo haginak jausten hasten dira. Antzina<br />

hagina hartu eta teilatura botatzen zuten, hagina<br />

Maritxu Teilatukoari opetsiz, abesti hau kantatzen<br />

zuten bitartean:<br />

Nuestros abuelos y abuelas no siempre podían<br />

acudir a la escuela, pues su ayuda se requería<br />

para el cuidado <strong>de</strong>l ganado, en la labranza…<br />

A la edad <strong>de</strong> seis-siete años comienza el cambio<br />

<strong>de</strong>ntal: empieza la caída <strong>de</strong> los primeros<br />

dientes <strong>de</strong> leche. Es entonces cuando se arroja el<br />

diente caído al tejado ofreciéndoselo a Maritxu<br />

Teilatuko, cantando o recitando la siguiente retahíla:<br />

Maritxu Teilatuko<br />

gona gorriduna,<br />

eutsi hagin zaharra<br />

eta ekarzu barria.<br />

(Maritxu la <strong>de</strong>l tejado, tiene la falda roja, toma el diente viejo y trae otro nuevo).<br />

1<br />

Tardantza: Esta fórmula se les dice principalmente a<br />

los niños y niñas cuando molestan y se les quiere alejar <strong>de</strong><br />

uno por un tiempo.<br />

21


Gaur egun urtebetetze egunean opariak,<br />

meriendak eta jai handiak egiten dira, baina<br />

garai bateko ospakizunak askoz xumeagoak<br />

ziren. Etxe batzuetan ospatu ere ez zen egiten;<br />

beste batzuetan, ostera, beti egiten zen izentazinoren<br />

bat. Besterik egin ezean, behintzat txokolatea<br />

prestatzen zuten galdarilan beheko suan,<br />

ogi errearekin jateko.<br />

Hoy día se hacen regalos, meriendas y fiestas<br />

para celebrar el cumpleaños, pero antaño las<br />

celebraciones, si es que existían, eran mucho<br />

más mo<strong>de</strong>stas. En algunas casas el cumpleaños<br />

pasaba <strong>de</strong>sapercibido; en otras, sin embargo,<br />

siempre había algún <strong>de</strong>talle, por ejemplo, un<br />

poco <strong>de</strong> chocolate preparado en el fuego bajo con<br />

pan tostado.<br />

Urtegunari antzina ez zitzaion hainbeste garrantzirik ematen.<br />

Antaño no se celebraba el cumpleaños como hoy día.<br />

Haginak kili-kolo edukiz gero, hariari tira!<br />

Si el diente se mueve… ¡A tirar <strong>de</strong>l hilo!<br />

Ikusi dugunez, jen<strong>de</strong>aren bizimodua aldatu<br />

egin da erabat. Urteak pasatu ahala gizartean<br />

egondako ohitura aldaketek, eta teknikaren<br />

berrikuntzek eta aurrerakuntzek umeak jagoteko<br />

eta hazteko eran aldaketa itzelak ekarri dituzte.<br />

Eta horren ondorioz, lehen etxean zuzenzuzenean<br />

gurasoengandik ikasten zirenak, orain<br />

eskolan erakusten dira, eta neurri baten familiak<br />

betetzen zuen sozializazio-funtzioa gaur umeeskolek<br />

egiten dute.<br />

En estas líneas hemos podido comprobar que<br />

la forma <strong>de</strong> vida ha cambiado radicalmente. Así,<br />

la introducción <strong>de</strong> nuevas costumbres o el avance<br />

<strong>de</strong> nuevas técnicas y <strong>de</strong> la tecnología han influido<br />

directamente en los modos <strong>de</strong> criar a los más<br />

pequeños. Aquello que antes se aprendía directamente<br />

<strong>de</strong> las personas mayores, hoy se apren<strong>de</strong> en<br />

la escuela. En cierto modo, la función <strong>de</strong> socialización<br />

que antes realizaba la familia ha sido ahora<br />

trasladada a los centros escolares.<br />

22


Umearekin berbetan<br />

Dialogando<br />

Umeei euskaraz<br />

eginez ge -<br />

ro, eta etxeko<br />

euskaraz eginda<br />

hobeto, hori<br />

izango da eurek<br />

era naturalean<br />

ikasiko duten<br />

hizkuntza. Baina<br />

zori txarrez,<br />

hori ez da kasu<br />

guztietan posible izaten. Horregatik, laguntza<br />

txiki bat eman gura diegu euskaraz ikasten ari<br />

diren gurasoei, etxeko berbeta galduta dutenei<br />

edo hau, hori eta bestea <strong>de</strong>la tarteko ikasi ezin<br />

izan dutenei.<br />

Gauza jakina da umeak hizkuntza jasotzeaz<br />

gainera hizkuntza ohiturak ere bereganatzen<br />

dituela txiki-txikitatik. Hau da, hizkuntza bat<br />

non, zein egoeratan, norekin, zertarako… erabiltzen<br />

<strong>de</strong>n. Horrexegatik, bakoitzak ahal duen<br />

neurrian, garrantzitsua da helduek ere euskara<br />

erabiltzea, komunikazio tresna gisa, umeak<br />

baliozko erraminta <strong>de</strong>la ikus <strong>de</strong>zan. Gutxi jakinda<br />

ere, dakiguna egoera <strong>de</strong>sberdinetan erabiltzea<br />

komeni da, umeek geuk ere euskara maite dugula<br />

ikus <strong>de</strong>zaten.<br />

Asko eta asko dira umeei esateko eta haiei<br />

mezuak helarazteko erabil daitezkeen formak.<br />

Hona hemen gutxi batzuk:<br />

A partir <strong>de</strong> su<br />

nacimiento, la<br />

lengua que utilizamos<br />

las personas<br />

mayores es la<br />

que adquieren<br />

con más naturalidad,<br />

por lo que<br />

es conveniente<br />

ha blarles en euskera;<br />

y a ser posible,<br />

en el habla <strong>de</strong> casa. Todas las familias no cuentan<br />

con dicha posibilidad, por lo que ofrecemos este<br />

material a los padres y madres estudiantes <strong>de</strong> euskera,<br />

a quienes por diversos motivos lo han perdido<br />

o incluso a quienes no lo han podido apren<strong>de</strong>r.<br />

Así, a<strong>de</strong>más <strong>de</strong> apren<strong>de</strong>r un idioma, asimilan<br />

actitu<strong>de</strong>s lingüísticas <strong>de</strong>s<strong>de</strong> muy temprano. Es<br />

<strong>de</strong>cir, saben perfectamente qué lengua, con<br />

quién, en qué situaciones… <strong>de</strong>ben utilizar. Es<br />

muy importante que, en la medida <strong>de</strong> nuestras<br />

posibilida<strong>de</strong>s, utilicemos el euskera como herramienta<br />

<strong>de</strong> comunicación, ya que <strong>de</strong> esa manera<br />

apren<strong>de</strong>rán que es un instrumento valioso. A<br />

pesar <strong>de</strong> no saber más que algunas palabras, es<br />

conveniente utilizarlas, <strong>de</strong> manera que transmitamos<br />

el amor hacia la lengua.<br />

Son infinitas las fórmulas que po<strong>de</strong>mos utilizar<br />

para comunicarnos. He aquí unas pocas:<br />

23


Seinari maitasuna adierazteko berbak<br />

Askotan umearekin hitzegitean, bere izenez<br />

izendatu beharrean, horren or<strong>de</strong>z beste berbaren<br />

bat erabiltzen da. Gehienetan maitasuna adierazten<br />

duten berbak izaten dira, kasurako: pi txin -<br />

(txu), laztana, potxon, potxolo, potxola, bihotza, polita,<br />

neure, txikitxu, gure txikerra, gure mutiltxua,<br />

gure neskatotxua, pospolina, seina, maitea, lodito...<br />

Muestras <strong>de</strong> cariño<br />

En vez <strong>de</strong> llamarles por su nombre, se suelen<br />

utilizar otras formas, generalmente cariñosas<br />

como: pitxin(txu), laztana, potxon, potxolo, po -<br />

txola, bihotza, polita, neure, txikitxu, gure txikerra,<br />

gure mutiltxua, gure neskatotxua, pospolina,<br />

seina, maitea, lodito...<br />

Zer gura duzu laztana?<br />

Ura gura duzu?<br />

Ia bihotza, esaiozu amatxuri zer<br />

jan duzun gaur eskolan.<br />

Etorri pitxintxu, aurpegia garbitu<br />

behar dugu eta.<br />

Aiko han! Gure pospolina etorri<br />

da eta.<br />

Gure seintxua oraindino lo dago.<br />

Itxaron, txikitxu, txokolatea<br />

jateko, lehenengo fruta amaitu<br />

behar duzu.<br />

Erdu hona txikitxuori!<br />

Ekazu musutxua.<br />

Zer gura duzu polita?<br />

Zergatik egiten duzu negar?<br />

Nor da amatxuren<br />

babalorea?<br />

Gure seintxua oraindino lo dago.<br />

La nena está todavía dormida.<br />

¿Qué quieres, cariño?<br />

¿Quieres agua?<br />

Corazón, cuéntale a amatxu qué<br />

has comido hoy en la escuela.<br />

Ven amor, vamos a limpiarnos<br />

la carita.<br />

¡Mira! ¡Aquí está la reina <strong>de</strong> la<br />

casa!<br />

El nene está todavía dormido.<br />

Cariño, ten paciencia, antes <strong>de</strong><br />

comer chocolate tienes que acabar<br />

la fruta.<br />

¡Ven aquí chiquitín, dame un<br />

beso!<br />

¿Qué quieres bonita?<br />

¿Por qué lloras?<br />

¿Quién es la hermosura<br />

<strong>de</strong> amatxu?<br />

Nor da amatxuren babalorea?<br />

¿Quién es la hermosura <strong>de</strong> amatxu?<br />

24


Haserrea erakusteko<br />

Baina zer egin duzu? Dena laskitu duzu!<br />

Saskela zer zara ba! Dena lohitu duzu. /<br />

Dena kakaztu duzu.<br />

Atzera errietan egiten baduzue, bero-bero<br />

egingo dizuet ipurdia!<br />

Tas-tas egingo dizut!<br />

Bero-bero egingo dizut matraila!<br />

Horra banoa, joan! / Joaten banaiz, joan!<br />

Barriro egiten baduzu, zigortu egingo zaitut!<br />

Ernegatuta nago zurekin!<br />

Ume kiskila zer zara, baina!<br />

Ezin geldi egon, neskato bihurria da hori.<br />

Muestras <strong>de</strong> enfado<br />

Pero, ¿qué has hecho? ¡Has revuelto todo!<br />

¡Serás cochino! Has ensuciado todo.<br />

¡Como volváis a reñir os caliento el culo <strong>de</strong> lo<br />

lindo!<br />

¡Te voy a pegar!<br />

¡Te voy a dar en el morro!<br />

Como vaya ahí…<br />

¡Vuelve a hacerlo y te ganarás un castigo!<br />

¡Me tienes hasta el gorro!<br />

¡Serás guindilla!<br />

No pue<strong>de</strong> estarse quieta, es muy movida.<br />

Lohitu barik, gero!<br />

Ten cuidado, no vayas a ensuciarte.<br />

25


Aginduak<br />

Erdu hona atoan! Joan egin behar dugu eta.<br />

Batetik bestera ibili barik, egon zaitez geldirik!<br />

Egon zaitez geldi, paratu ezina daukazu ala?<br />

Ez egin plantarik!<br />

Nahikoa da! Ez egin maina gehiagorik!<br />

Hori ez da egin behar, gero! Ez egin atzera!<br />

Ez eskatu gehiago, amaitu da eta kito!<br />

Txerrikerietan ibili beharrean, jan ezazu ganoraz!<br />

Zintz egizu! 2<br />

Isilik egon, hemen ezin da zaratarik egin eta.<br />

Ez sartu hori ahora, kaka da!<br />

Ór<strong>de</strong>nes<br />

Ven aquí enseguida, nos tenemos que marchar.<br />

¡No an<strong>de</strong>s <strong>de</strong> aquí para allá! ¡Estate quieto!<br />

¡Para! ¿Es que no pue<strong>de</strong>s parar?<br />

¡No intentes engañarme, no hagas pantomimas!<br />

¡Basta, ya vale <strong>de</strong> mañas!<br />

¡No vuelvas a hacerlo, eso no se hace!<br />

¡No pidas más, no hay más, se acabó, punto!<br />

¡No hagas cochinadas y come como es <strong>de</strong>bido!<br />

¡Suénate! 3<br />

¡A callar! Aquí no se pue<strong>de</strong> hacer ruido.<br />

¡No lo metas a la boca, es caca!<br />

Ez ezazu egin plantarik!<br />

¡No hagas pantomimas!<br />

2<br />

Mukiak ateratzeko orduan, indar egiteko esaten da.<br />

3<br />

Se dice para pedirles que se suenen con fuerza.<br />

26


Egoera ezberdinetan erabil genitzakeen esamol<strong>de</strong>ak<br />

edo berbak<br />

E<strong>de</strong>rto, laztana! Hazelako marrazki polita<br />

egin duzun!<br />

Txapelduna! Dena jan duzu!<br />

Horrela handi-handi egingo zara!<br />

Holantxe! Majo lotu dituzu zapatak!<br />

Zenbat zara aitatxurena/amatxurena/osabarena...?<br />

Esaiozu amatxuri, zer duzu ba?<br />

Min hartu duzu?<br />

Ez egin mainarik, txikitxu, lepoan eroango<br />

zaitut eta.<br />

Oinutsik bazabiltza hoztu egingo zara. /<br />

Ortozik ibilita oinak hoztuko zaizkizu.<br />

Ipini itzazu arropak patxadaz!<br />

Han! Jertsea atzekoz aurrera jantzi duzu. /<br />

Zu! Jertsea trabes(etara) daukazu!<br />

Fórmulas a utilizar en situaciones<br />

varias<br />

¡Muy bien cariño! ¡Un dibujo precioso!<br />

¡Campeón! ¡Has comido todo, te harás muy<br />

gran<strong>de</strong>!<br />

¡Eso es, así! ¡Te has atado los zapatos muy bien!<br />

¿Cuánto quieres a aitatxu/amatxu/al tío...?<br />

Cuéntale a amatxu ¿qué te pasa?<br />

¿Te has hecho daño?<br />

No seas mañosa, te llevaré en brazos.<br />

Si andas <strong>de</strong>scalzo te enfriarás / se te enfriarán<br />

los pies.<br />

¡Ponte la ropa como es <strong>de</strong>bido!<br />

¡Vaya! ¡Te has puesto el jersey <strong>de</strong>l revés!<br />

E<strong>de</strong>rto egiten duzu! / ¡Lo estás haciendo muy bien!<br />

Zenbat zara osabarena? / ¿Cuánto quieres al tío?<br />

27


Ipini itzazu arropak patxadaz!<br />

¡Ponte la ropa como es <strong>de</strong>bido!<br />

Egizu fu!<br />

¡Sopla!<br />

Nikia iruntzitara daukazu, ipinizu erara!<br />

Kontuz suarekin, txast egingo dizu bestela!<br />

Egizu fu puxika puzteko.<br />

Joan eta esan izekoari tardantza emateko! 4<br />

– Zoaz eta tardantza ekarri.<br />

Izekoak: – Zertan zatoz, ba?<br />

–Tardantza eske.<br />

– Hemen ez dago halakorik.<br />

¡Tienes la camiseta <strong>de</strong>l revés, póntela bien!<br />

¡Cuidado con el fuego, te vas a quemar!<br />

¡Sopla el globo para hinflarlo!<br />

¡Ve adon<strong>de</strong> la tía y dile que te entretenga un rato!<br />

– Ve a por “tardanza”.<br />

La tía: – ¿A qué vienes?<br />

– A por “tardanza”.<br />

–Aquí no hay <strong>de</strong> eso.<br />

4<br />

Tardantza: Ikus 21 orrial<strong>de</strong>ko azalpena.<br />

28


AINGERUA: ume txiki-txikia, hilabeteak<br />

dituena. Mantetako umea.<br />

NEGAR-ANPULUAK: malkoak.<br />

Sikatu itzazu negar-anpuluok!<br />

LEPOAN HARTU / EROAN / EDUKI...:<br />

Umea nekatuta dago eta lepoan eroango dut.<br />

ALTZOAN: magalean.<br />

Umeak lo egin zuen amaren altzoan.<br />

Umea altzoan jesarri eta jatekoa eman zion.<br />

ERRESKAN: ilaran.<br />

Erreskan jarri dira eskolara sartzeko.<br />

AINGERUA: angelito/a, bebé <strong>de</strong> temprana edad.<br />

NEGAR-ANPULUAK: lágrimas.<br />

¡Sécate esas lágrimas!<br />

LEPOAN HARTU / EROAN / EDUKI...: llevar /<br />

coger / tener en brazos.<br />

El niño está cansado y lo llevaré en brazos.<br />

ALTZOAN: en el regazo.<br />

La niña se durmió en el regazo <strong>de</strong> su madre.<br />

Le sentó en su regazo y le dio <strong>de</strong> comer.<br />

ERRESKAN: en fila.<br />

Se han puesto a la cola / en fila para entrar en<br />

la escuela.<br />

Hamen gure aingerutxua.<br />

Mira nuestra niñita.<br />

Altzoan hartu du loak.<br />

Se ha dormido en su regazo.<br />

29


Umeak erreskan edo ilaran, eskolara sartzeko.<br />

Niños y niñas en fila para ir a la escuela.<br />

Katuka.<br />

A gatas.<br />

TXOTINA: zotina, txotena.<br />

KATUKA, LAUTXAKUR, KATAMAR:<br />

Oinez jakin ez eta katuka dabil umea.<br />

Tarrazka-tarrazka dabil umea.<br />

APOTXARRIAK: sasieskola.<br />

Aiko han gure umea! Apotxarriak egin dozuz<br />

ala? Zelan ba ez zara joan eskolara?<br />

TXOTINA: hipo.<br />

KATUKA, LAUTXAKUR, KATAMAR: a gatas.<br />

Todavía no anda, gatea.<br />

Anda a rastras.<br />

APOTXARRIAK: hacer pira.<br />

¡Mira a quién tenemos aquí! ¿Has hecho pira?<br />

¿Cómo es que no has ido a la escuela?<br />

30


Zelakoa da ume hori?<br />

¿Cómo es?<br />

Umeari buruz berba egiteko eta bere ezaugarriak<br />

eta nolakotasunak adierazteko hona hemen<br />

erabil daitekeen hainbat berba eta esapi<strong>de</strong>.<br />

ADURTIA: adurra dariola dagoena, beti ezpain<br />

ingurua bustita duena.<br />

Gure umea adurtia da, beti dauka paparra bustita.<br />

AMAZULOA edo AITAZULOA: beti amarekin edo<br />

aitarekin gura duena. Ama kutuna, aita kutuna.<br />

Utzi ama bakean eta etorri hona, amazuloori!<br />

ARGIZARIZKOA: azala leun eta zuri-larrosa duena.<br />

Neskatxu horrek argizariz egindakoa ematen du.<br />

ARRAUTZA-JANGOA: arrautza zalea. Berdin erabiltzen<br />

da fruta-jango, ogi-jango...<br />

Arrautza baino ez duzu gura? Ai arrautza-jangoori!<br />

ARTEAK HARTU EZINEKOA: urduria, geldi egon<br />

ezinekoa.<br />

Gure semea arteak hartu ezinekoa da, beti dabil<br />

aurrera-atzera lotu barik.<br />

ASTAKILOA: astapotroa.<br />

Astakiloa zer zara ba! Apurtu egin duzu!<br />

He aquí un listado <strong>de</strong> palabras para <strong>de</strong>scribir<br />

a los más pequeños <strong>de</strong> la casa y sus actitu<strong>de</strong>s:<br />

ADURTIA: dícese <strong>de</strong> la criatura que saliva mucho.<br />

Nuestro pequeño no <strong>de</strong>ja <strong>de</strong> salivar, siempre tiene<br />

la pechera mojada.<br />

AMAZULOA edo AITAZULOA: que siente apego a<br />

la madre o al padre.<br />

¡Deja a ama en paz y ven aquí, mira que estás<br />

enmadrada!<br />

ARGIZARIZKOA: <strong>de</strong> cera, <strong>de</strong> mantequilla. Se dice<br />

<strong>de</strong> quien tiene la piel suave y blanca.<br />

¡Esa niña parece <strong>de</strong> cera!<br />

ARRAUTZA-JANGOA: -jango, se utiliza para <strong>de</strong>finir<br />

a quien le gusta co mer algo en exceso. Arrautzajango:<br />

a quien le gusta el huevo; fruta-jango: a<br />

quien le gusta la fruta…<br />

¡Sólo quieres huevo, eh!<br />

ARTEAK HARTU EZINEKOA: persona inquieta.<br />

Nuestro hijo es un culo inquieto, no para ni un<br />

segundo.<br />

ASTAKILOA: bruto/a.<br />

¡Serás bruto! ¡Ya lo has roto!<br />

31


Bihurria zer zara ba! Utzi bakean albokoari, eta jan ezazu<br />

aurrekoa.<br />

¡Mira que eres travieso! Déjale en paz y come lo que tienes<br />

en el plato.<br />

Zuek bai zuek neskato esan onekoak!<br />

¡Vosotras sí que sois unas niñas obedientes!<br />

BARRABANA: gaiztoa, infernuko barrabasa baino<br />

okerragoa.<br />

Barrabana da gero! Beti kaltea egiteko prest!<br />

BERBA TXARREKOA: berbeta motza daukana.<br />

Berba txarrekoa zer zara ba! Ahoa jaboiaz garbituko<br />

dizut!<br />

BERBATIA: berbalapikoa, berritsua.<br />

Berbatia zer zara ba! Zau<strong>de</strong> isilik apur baten!<br />

BIHURRIA: gaiztoa, okerra, urduria.<br />

Hau baino ume bihurriagorik!<br />

EPERTERREA: geldi egon ezinekoa.<br />

ESANEKOA EDO ESAN ONEKOA: esaten edo<br />

agintzen zaiona egiten duena.<br />

BARRABANA: travieso/a.<br />

¡Será traviesa! ¡Siempre la está liando!<br />

BERBA TXARREKOA: persona mal hablada.<br />

¡Mira que eres mal hablado! ¡Te voy a limpiar la<br />

lengua con estropajo!<br />

BERBATIA: que habla mucho.<br />

¡Calla un poco parlanchín!<br />

BIHURRIA: criatura traviesa, inquieta.<br />

¡No hay un niño tan travieso como éste!<br />

EPERTERREA: que se mueve mucho, que no para.<br />

ESANEKOA EDO ESAN ONEKOA: obediente.<br />

32


ESAN TXARREKOA: kasurik egiten ez duena.<br />

Agindu edo agindu ez, berdin da horrekin, esan<br />

txarrekoa da eta.<br />

GAUTXORIA: gauez lo gutxi<br />

egiten duena.<br />

Gautxoria da, baina gero egunez<br />

egiten du lo.<br />

JAKANA: gutxi jaten duena.<br />

Umea jakan dago gaur.<br />

JATUNA: <strong>de</strong>netarik eta ondo<br />

jaten duena.<br />

Okela zein arraina, berdin dio,<br />

jatuna da hau.<br />

ESAN TXARREKOA: <strong>de</strong>sobediente.<br />

A ésta es lo mismo mandarle algo que no..., es <strong>de</strong><br />

<strong>de</strong>sobediente…<br />

GAUTXORIA: que duerme poco<br />

<strong>de</strong> noche.<br />

Por la noche duerme poco, pero<br />

lo hace <strong>de</strong> día.<br />

JAKANA: <strong>de</strong> poco comer, sin<br />

ganas.<br />

El niño hoy está <strong>de</strong>sganado.<br />

JATUNA: <strong>de</strong> buen comer.<br />

A ésta le da lo mismo carne que<br />

pescado, es <strong>de</strong> muy buen comer.<br />

KAKAPIRRIA: pazientzia bakoa.<br />

Itxaroizu ba, kakapirri halakoa!<br />

Jatuna zer zara gero! / ¡Mira que eres comilona!<br />

KAKAPIRRIA: impaciente.<br />

¡Espera un poco, no seas impaciente!<br />

KANTSAGARRIA: astuna, gogaikarria, nekagarria,<br />

ernegagarrizkoa.<br />

Egun osoa gauza bera eske, kantsagarria zer zara ba!<br />

KOIPELUSTREA: kantsagarria, gogaikarria <strong>de</strong>na.<br />

Zau<strong>de</strong> isilik koipelustreori!<br />

KOKOLA: txotxola, mamala.<br />

Kokola itxura dauka, baina neskato argia da.<br />

KOKOLOA: txotxoloa, memeloa.<br />

LODITOA: potoloa, lodikotea.<br />

KANTSAGARRIA: que fastidia y cansa.<br />

¡Todo el día con lo mismo! ¡Mira que eres pesada!<br />

KOIPELUSTREA: cansino/a.<br />

¡Calla anda! Eres <strong>de</strong> cansino…<br />

KOKOLA: boba, lela, atontada.<br />

Aunque parezca lela, es una niña bien espabilada.<br />

KOKOLOA: bobo, lelo, atontado.<br />

LODITOA: regor<strong>de</strong>te/a.<br />

33


LOTIA: lo asko egiten duena.<br />

LO TXARREKOA: gau osoan barik, tarteka lo egiten<br />

duena.<br />

Lo txarreko seina daukagu, gauerdiro esnatu eta<br />

negarrez hasten da.<br />

LOTSORRA: lotsatia.<br />

Ez dizu berba askorik egingo, lotsorra da eta.<br />

MAINOSOA, MAINATIA, MAINATSUA: mainak<br />

egiten dituena.<br />

Mainati hutsa da. Edozergatik egiten ditu mainak<br />

ume honek.<br />

MAMALA: tuntuna, kokola, tontola.<br />

Hori baino neska mamalagorik!<br />

LOTIA: se dice <strong>de</strong> quien duerme mucho.<br />

LO TXARREKOA: <strong>de</strong> mal dormir, que duerme<br />

poco.<br />

Es <strong>de</strong> muy mal dormir, se <strong>de</strong>spierta llorando a<br />

medianoche.<br />

LOTSORRA: persona tímida, vergonzosa<br />

No creo que te hable mucho, es muy vergonzosa.<br />

MAINOSOA, MAINATIA, MAINATSUA: que tiene<br />

mañas o mimos.<br />

Es un mañoso, no hace más que quejarse.<br />

MAMALA: boba, lela, atontada.<br />

¡Será boba!<br />

Lotia <strong>de</strong>n seintxua baketsua izaten da.<br />

El bebé dormilón suele ser tranquilo.<br />

Konfidantza hartu arte, arean lotsorra da gure umea.<br />

Hasta que coge confianza, es un poco vergonzosa.<br />

34


MEMELOA: kokoloa, inozoa.<br />

MIRRINA: txikia, eskasa, jan txarrekoa, mizkea,<br />

mirrizkia.<br />

Seme txikiena ume mirrina eta gaixotia da.<br />

MIZKATUA: mimatua, mizka hezitakoa. Mizka<br />

hutsa izan.<br />

Mizkatuta dago, beti egin du berak gura izan duena.<br />

MIZKEA: aho finekoa, kapritxosoa.<br />

Honek ez du edozer jango, mizkea da eta.<br />

MIZKINA: jateko orduan kopla asko duena.<br />

Txikitan mizkina zan, baina orain majo jaten du<br />

<strong>de</strong>netarik.<br />

MOZOLOA: baketsua, barea.<br />

Mozoloteori!<br />

MUSUMERKEA: musukatzailea, edozeini musu<br />

emateko beti prest dagoena.<br />

Musumerke galanta da, edonori ematen dio musua.<br />

NEGARTIA: negar asko egiten duena.<br />

Hamabi urte baditu ere, negarti hutsa da.<br />

ONEGIA: on hutsa.<br />

Hau, umea ere ez da, onegia da eta!<br />

POTOLA: loditona, totola.<br />

POTOLOA: lodikotea, loditoa, totoloa.<br />

Umetan potoloa zan, orain ostera luze eta mehea da.<br />

MEMELOA: bobo, lelo, atontado.<br />

MIRRINA: en<strong>de</strong>ble, poca cosa.<br />

El hijo pequeño es en<strong>de</strong>ble y enfermizo.<br />

MIZKATUA: que recibe muchos mimos.<br />

Está muy mimada, siempre consigue lo que<br />

quiere.<br />

MIZKEA: especial para la comida.<br />

Éste no va a comer cualquier cosa, es un poco especial<br />

para la comida.<br />

MIZKINA: quien tiene mucha queja a la hora <strong>de</strong><br />

comer.<br />

De pequeño era mal comedor, ahora sin embargo<br />

come <strong>de</strong> todo.<br />

MOZOLOA: buenazo/a.<br />

Es que eres una buenaza. / ¡Ay, trozo <strong>de</strong> pan!<br />

MUSUMERKEA: que besa mucho.<br />

Es un besucón, da besos a cualquiera.<br />

NEGARTIA: que llora mucho.<br />

Aunque tiene ya doce años, sigue siendo un llorón.<br />

ONEGIA: buenazo/a.<br />

¡No da nada <strong>de</strong> guerra, es una buenaza!<br />

POTOLA: regor<strong>de</strong>ta, gordita.<br />

POTOLA: regor<strong>de</strong>te, gordito.<br />

De niño era regor<strong>de</strong>te pero ahora es alto y <strong>de</strong>lgado.<br />

35


Onegia da, jan eta lo baino ez du egiten.<br />

Es una buenaza, no hace más que comer y dormir.<br />

Saskiltxua zer zara ba! Dena lohitu duzu.<br />

¡Mira que eres cochinota!<br />

POTXOLA: gozoa, samurra.<br />

Hauxe da gure potxolatxua.<br />

POTXOLOA: gozoa, samurra.<br />

PUTZURTIA: atoan haserretzen <strong>de</strong>n umea.<br />

Ezin ezer esan putzurti horri, erraz haserretzen da.<br />

SASKILA: lohia, zikina, txerritoa, kakaza.<br />

Lohitu duzu berriro jakea, saskil hutsa zara!<br />

SORGIN BITXIA: txiki, polit eta liraina <strong>de</strong>n neskatoa.<br />

SORGIN METXA: liraina eta bizkorra <strong>de</strong>n neskatoa.<br />

POTXOLA: dulce (niña).<br />

¡Ay que niña más rica!<br />

POTXOLOA: dulce (niño).<br />

PUTZURTIA: enfadadizo/a.<br />

No se le pue<strong>de</strong> <strong>de</strong>cir nada, es muy enfadadizo.<br />

SASKILA: sucio/a, <strong>de</strong>saseado/a, cochino/a.<br />

¡Ya te has manchado <strong>de</strong> nuevo la chaqueta! ¡Eres<br />

un cochino!<br />

SORGIN BITXIA: niña guapa y presumida.<br />

SORGIN METXA: niña guapa y lista.<br />

36


TARRATOLA: neska loditxua, loditona, totola,<br />

tatalona.<br />

Bata fin-fina eta bestea tarratolatxua da.<br />

TRASTOA: bihurria, arteak hartu ezinekoa.<br />

Bikoitzak izan arren, bata da trastoa eta bestea<br />

onegia.<br />

TRETOSOA: mainatia, mainatsua, erraz haserretu<br />

eta adiski<strong>de</strong>tzen <strong>de</strong>na.<br />

TXERRITOA: lohia, zikina, saskila.<br />

Txerrito halakoa! Arropak eta mahaia lohi-lohi<br />

egin dituzu!<br />

TARRATOLA: rechoncha, gordita.<br />

Una <strong>de</strong> ellas es muy <strong>de</strong>lgada y la otra gordita.<br />

TRASTOA: travieso/a.<br />

Aunque son gemelos, uno es travieso y el otro<br />

<strong>de</strong>masiado bueno.<br />

TRETOSOA: mañoso/a, que se enfada y <strong>de</strong>senfada<br />

con rapi<strong>de</strong>z.<br />

TXERRITOA: cochino/a.<br />

¡Cochina! Has ensuciado la mesa y toda la ropa.<br />

Hazelako sorgin bitxi parea!<br />

¡Vaya par <strong>de</strong> preciosida<strong>de</strong>s!<br />

Hara hemen gure tarratolatxua!<br />

¡Aquí está nuestra gordita!<br />

37


TXOTXOLA: kokola, mamala, tuntuna.<br />

TXOTXOLOA: inozoa, kokoloa, memeloa.<br />

Ai txotxoloa! Diru barik joan zara ogia erosten.<br />

UME ERREA: pestea, geldirik egon ezin <strong>de</strong>na.<br />

UMEGORRIA: umemokoa, umekondoa.<br />

Umegorriak baino ez dira eta lapurretan atrapatu<br />

dituzte.<br />

UMEMOKOA: urte gutxi duen umea.<br />

Kendu zaitez paretik umemokoori!<br />

ZAPATZA EDUKI: ile luzea eduki.<br />

Mutikoa izan arren zapatza galanta dauka.<br />

TXOTXOLA: boba, atontada.<br />

TXOTXOLOA: bobo, atontado.<br />

¡Ay atontado! Mira que ir a por pan sin dinero.<br />

UME ERREA: se dice <strong>de</strong> quien no para quieto/a.<br />

UMEGORRIA: crío/a, niñato/a.<br />

No son más que críos y los han pillado robando.<br />

UMEMOKOA: crío/a, niñato/a.<br />

¡Quítate <strong>de</strong>l medio, niñata!<br />

ZAPATZA EDUKI: tener el pelo largo.<br />

A pesar <strong>de</strong> ser muchacho tiene una larga melena.<br />

Zelan dago umea?<br />

ADURRA / MOKOA / MOKITIA DARIOLA: moko-,<br />

adur-jarioan.<br />

Txatxurrak irten zaizkio eta adurra dariola dago.<br />

NEGAR BATEN: negar<br />

egiten lotu barik, ne -<br />

gar eta negar.<br />

Jausi egin <strong>de</strong>la eta ne -<br />

gar baten etorri da<br />

eskolatik.<br />

¿Cómo está el niño/la niña?<br />

ADURRA / MOKOA / MOKITIA DARIOLA: con las<br />

velas / los mocos / las babas colgando.<br />

Le están saliendo los dientes y no <strong>de</strong>ja <strong>de</strong> babear.<br />

NEGAR<br />

BATEN: llorando<br />

sin parar.<br />

Se ha caído en la escuela<br />

y ha venido a todo<br />

llorar.<br />

Ez dakit zer daukan, baina<br />

negar baten dago.<br />

No sé qué le pasa, pero no para<br />

<strong>de</strong> llorar.<br />

38


SOKORRUKA: oihuka, <strong>de</strong>iadarka.<br />

Sokorruka barik, egin ezazu berba pertsonen<br />

moduan.<br />

MUXA HARTUTA: haserretuta, bekoki iluna jarrita.<br />

Amak ez dio berak esandakoa ekarri eta muxa hartuta<br />

dago.<br />

PUTZURRAK HARTUTA: haserretuta, muturtuta.<br />

TRETA HARTUTA: negarraldi zaratatsua egiten<br />

duenean.<br />

Ez dio erosi berak eskatutakoa eta umeak treta<br />

itzela hartu du.<br />

LOGURAK ERRETA: lo egiteko gogo handiarekin.<br />

Gure umeak, logurak erreta egonda ere, ez du ohera<br />

joan gura izaten.<br />

SOKORRUKA: a grito pelado.<br />

Deja <strong>de</strong> gritar y habla como es <strong>de</strong>bido.<br />

MUXA HARTUTA: enfadado/a, enfurruñado/a.<br />

Su madre no le ha traído lo que le ha pedido, y ahora<br />

está enfadado.<br />

PUTZURRAK HARTUTA: enfadado/a, enfurruñado/a.<br />

TRETA HARTUTA: <strong>de</strong> treta, llorando y gritando.<br />

No le ha comprado lo que quería y ha cogido una<br />

treta <strong>de</strong> cuidado.<br />

LOGURAK ERRETA: muerto/a <strong>de</strong> sueño.<br />

La nuestra, aunque se caiga <strong>de</strong> sueño, nunca quiere<br />

irse a la cama.<br />

Logurak erreta zeu<strong>de</strong>n.<br />

Estaban muertas <strong>de</strong> sueño.<br />

39


ZELOAK ERRETA: neba-arreba txikiagoen edo<br />

beste umeren baten zeloak edo inbidia dituena.<br />

Zaharrena koitadua, zeloak erreta dago.<br />

ARTEGA: urduri.<br />

Gaur eskolara doa lehenengoz eta artega dago.<br />

POZARREN: poz-pozik.<br />

Oparia ekarri diote eta pozarren dago.<br />

GOIBEL: gogoilun, triste.<br />

Zergatik zau<strong>de</strong> hain goibel? Zer gertatu da?<br />

BEGI LARRITSU: gogo txarra eduki.<br />

Begi larritsu etorri da eskolatik, tenple txarra daukala<br />

dino.<br />

ZELOAK ERRETA: muerto/a <strong>de</strong> celos.<br />

El mayor, pobre, tiene unos celos…<br />

ARTEGA: nervioso/a.<br />

Hoy es su primer día <strong>de</strong> escuela, está nervioso.<br />

POZARREN: contento/a, como unas castañuelas.<br />

Le han traído un regalo y está más contento que<br />

unas castañuelas.<br />

GOIBEL: triste.<br />

¿Por qué estás tan triste? ¿Qué te pasa?<br />

BEGI LARRITSU: con los ojos tristes, <strong>de</strong> mala<br />

gana.<br />

Ha venido con ojos tristes <strong>de</strong> la escuela, dice que no<br />

se encuentra bien.<br />

Haurrak pozarren ibiltzen dira barraketan.<br />

¡Qué bien se lo pasan en las barracas!<br />

40


Hiztegia<br />

Diccionario<br />

Umeekin berba bereziak erabiltzen dira, ez<br />

bakarrik euskaraz, baita beste hizkuntza askotan<br />

ere. Berbeta berezi honen helburua umeari hizkuntzaren<br />

ikasketa prozesuan laguntzea da.<br />

Umeak hizketan hasi baino lehen soinuak baino<br />

ez ditu egiten. Geroago hitz antzeko soinu artikulatuak<br />

ikasten ditu, gehienetan berba laburrak<br />

eta errazak. Eta hizkuntzaren menperatze lanetan,<br />

apurka-apurka maila ezberdinak gainditzen<br />

doa, azkenean nagusien ereduak eta mol<strong>de</strong>ak<br />

erabiltzeko gai izan arte. Orduan beste berba<br />

batzuk ikasi ahala eta kontzeptuak zehazten<br />

joan ahala, umeak berak utzi egingo dio berba<br />

horiek erabiltzeari.<br />

Todas las lenguas, no sólo el euskera, constan<br />

<strong>de</strong> un léxico especial, cuyo objetivo es ayudar a<br />

los más pequeños en el aprendizaje <strong>de</strong>l idioma.<br />

Antes <strong>de</strong> empezar a hablar, emiten sonidos y balbucean.<br />

Después, van aprendiendo palabras cortas<br />

y fáciles, sonidos articulados al fin y al cabo.<br />

Y en ese proceso <strong>de</strong> asimilación, se van superando<br />

distintos niveles, hasta adquirir la capacidad<br />

<strong>de</strong> habla y las fórmulas <strong>de</strong> las personas adultas.<br />

Es entonces, una vez que el niño o la niña es<br />

capaz <strong>de</strong> concretar los conceptos, cuando por su<br />

cuenta <strong>de</strong>ja <strong>de</strong> utilizar el léxico al que nos refe -<br />

ríamos anteriormente.<br />

41


Hona hemen berba berezi horietako batzuk:<br />

(A)BABAU: txakurra.<br />

ABO-ABO: loak hartzeko umeari egiten zaion<br />

doinua.<br />

AKA EGIN: amaitu.<br />

Aka egiten baduzu, galleta emango dizut.<br />

ALALA EGIN / ALALA EGON: ondo.<br />

Alala egin dogu. / Alala dago.<br />

ANDI-ANDI: paseoan.<br />

AP!: hotz dagoen zerbait ukitzean esaten da.<br />

Ap! Ura hotz dago!<br />

APAPA(N): paseoan joan; al<strong>de</strong> egin.<br />

Hori jan eta ostean apapa joango gara.<br />

Tototxuak apapa egin du.<br />

APATXE (EGIN): jesarri.<br />

Hementxe egingo dugu apatxe!<br />

A continuación una muestra <strong>de</strong> ese léxico<br />

peculiar:<br />

(A)BABAU: perro.<br />

ABO-ABO: se le canta para dormir.<br />

AKA EGIN: terminar.<br />

Si lo terminas, te doy una galleta.<br />

ALALA EGIN / ALALA EGON: hacer algo bien.<br />

Lo hemos hecho bien. / Está bien.<br />

ANDI-ANDI: <strong>de</strong> paseo.<br />

AP!: se dice al tocar algo frío.<br />

¡Ap! ¡El agua está fría!<br />

APAPA(N): marcharse o irse <strong>de</strong> paseo.<br />

Cuando lo termines, iremos <strong>de</strong> paseo.<br />

El perrito se ha ido.<br />

APATXE (EGIN): sentarse.<br />

¡Vamos a sentarnos aquí mismo!<br />

Apatxe!<br />

¡Así, sentadita!<br />

Janda ostean muturra babitu behar da.<br />

Después <strong>de</strong> comer hay que limpiarse el morrete.<br />

42


Bekereke. / Oveja.<br />

Koko jaten. / Comiendo chucherías.<br />

ATATAN: paseoan joan edo kalera irten.<br />

Aterri da eta atatan joango gara.<br />

A(U)PA: lurrean, sehaskan, jesarrita… dagoen<br />

umea altxatzean esaten da.<br />

BABITU: garbitu.<br />

Koko janda ostea, muturra babitu behar da.<br />

BEE, BEKEREKE: ardia.<br />

DANBA: kolpearen zarata.<br />

DILIN-DALAN: kanpaiak eta euren hotsak.<br />

ET: ez.<br />

Et-et-et, hori hemen utzi, neurea da eta.<br />

FU: sua.<br />

FU EGIN: putz egin.<br />

GLAUN-GLAUN: irenstearen zarata.<br />

HARRAPALARIA: oinez arin dabilena.<br />

KAKA: zikinkeria, gauza lohia.<br />

Ez koiu hori laztana, kaka da eta.<br />

KAKELO/A: saskeldoa, saskila.<br />

ATATAN: salir fuera, ir <strong>de</strong> paseo.<br />

¡Ya no llueve, vamos <strong>de</strong> paseo!<br />

A(U)PA: ¡arriba! Se dice al levantar al niño o a<br />

la niña <strong>de</strong>l suelo, <strong>de</strong> la cuna, etc.<br />

BABITU: limpiar.<br />

Después <strong>de</strong> comer chocolate, hay que limpiarse<br />

el morrete.<br />

BEE, BEKEREKE: oveja.<br />

DANBA: golpe.<br />

DILIN-DALAN: campanas y el sonido que emiten.<br />

ET: no.<br />

No, no, no, <strong>de</strong>ja eso ahí, eso no es tuyo.<br />

FU: fuego.<br />

FU EGIN: soplar.<br />

GLAUN-GLAUN: tragar.<br />

HARRAPALARIA: quien anda rápido.<br />

KAKA: cosa sucia.<br />

¡No cojas eso, tiene caca!<br />

KAKELO/A: cochino/a.<br />

43


KATUKA: lautxakur, katamar.<br />

Oraindino oinez ez daki, baina katuka dabil<br />

batera eta bestera.<br />

KILI-KILIAK, KIRIBILIAK: kilimak.<br />

Gure umeak ez dauka kili-kilirik.<br />

KOKO: txokolatea, gauza gozoa.<br />

Merienda jaten duzunean emango dizut koko.<br />

KOKOKO: oiloa.<br />

Aditu, kokokoak arrautza egin du!<br />

KUKURRUKU: oilarra eta bere kantua.<br />

KURRA, KURRA: oiloei <strong>de</strong>itzeko erabiltzen da.<br />

KURRITXU-KURRITXU: txerriei <strong>de</strong>itzeko esaten da.<br />

LOLO, LOLO EGIN: lo egin.<br />

Erdu laztantxu, logura zara eta lolo egingo<br />

dugu.<br />

MAMA: ura, edozein edari.<br />

Amatxu, mama gura dut!<br />

MAINA: mimoa, benetako negarra ez <strong>de</strong>na.<br />

Ume hori mainaz beterik dago!<br />

KATUKA: a gatas.<br />

Todavía no anda, pero gatea.<br />

KILI-KILIAK, KIRIBILIAK: cosquillas.<br />

Mi niña no tiene cosquillas.<br />

KOKO: algo rico <strong>de</strong> comer.<br />

Cuando termines la merienda te daré algo rico.<br />

KOKOKO: gallina.<br />

¡Fíjate, la gallina ha puesto un huevo!<br />

KUKURRUKU: gallo y su canto.<br />

KURRA, KURRA: se utiliza para llamar a las gallinas.<br />

KURRITXU-KURRITXU: se dice para llamar a los<br />

cerdos.<br />

LOLO, LOLO EGIN: dormir, dormido/a…<br />

¡Ven cariño, tienes sueño, vamos a dormir!<br />

MAMA: agua, cualquier bebida.<br />

Amatxu, quiero agua/zumo…<br />

MAINA: mimo.<br />

¡Ese niño es un mimoso!<br />

Seintxua lolo dago. / El niño está dormido.<br />

Mixina. / Gatito.<br />

44


MAMARROA: zomorroa.<br />

Kontuz, ez zapaldu mamarroa!<br />

MAMARRA: neska leloa.<br />

MAU-MAU EGIN: jan.<br />

MI(T)XINA, PIXINA: katua.<br />

MIX, MIX: katuari <strong>de</strong>itzeko erabiltzen da.<br />

Mix, mix, mix, etorri mixina.<br />

MU: behia eta bere ahotsa.<br />

Zelan egiten du behiak? Muuu.<br />

OBABA: lo egiteko esaten zaie.<br />

PA: musua.<br />

Bota pa izekoari. Eman pa.<br />

PAPA: ogia.<br />

Gura duzu papa?<br />

PAPATAK: zapatak.<br />

Papata politak dituzu gero!<br />

PATO-PATO: oinez ibili.<br />

Lepoan ez, pato-pato joango zara.<br />

MAMARROA: bicho.<br />

¡Cuidado, no pises al bicho!<br />

MAMARRA: chica atontada, lela.<br />

MAU-MAU EGIN: comer.<br />

MI(T)XINA, PIXINA: gato.<br />

MIX, MIX: se utiliza para llamar al gato.<br />

Mix, mix, mix, ven gatito.<br />

MU: vaca y mugido.<br />

¿Cómo hace la vaca? Muuu.<br />

OBABA: se dice a los niños y niñas para que<br />

duerman.<br />

PA: beso.<br />

Mándale un beso a la tía. Dale un beso.<br />

PAPA: pan.<br />

¿Quieres pan?<br />

PAPATAK: zapatos.<br />

¡Vaya zapatos más bonitos!<br />

PATO-PATO: andar, andando…<br />

No, no, en brazos no, vamos andando.<br />

Nork emango dio pa izekoari?<br />

¿Quién le va a dar un beso a la tía?<br />

Norenak dira pitxitxu guzti horiek?<br />

¿De quién son todos esos collares?<br />

45


Popak jaten.<br />

Comiendo.<br />

PIPI: txoria.<br />

Pipia habian sartuta dago.<br />

PITXI(TXU): umearen bitxiak, arrakadak, pultserak,<br />

eraztunak, jostailuak...<br />

Kalera irteteko pitxitxuak ipiniko ditugu.<br />

PLAUSTA: zeozer erortzearen zarata.<br />

PLISTI-PLASTA: uretan zein basatzan olgetan<br />

dabilenean.<br />

Zelan gustatzen zaion plisti-plasta ibiltzea!<br />

POPAK: ahora ematen <strong>de</strong>n jatekoa, orokorrean.<br />

Popak jan behar dituzu?<br />

POPO(T): autoa, txirrinkolaria, txirrinbolarina.<br />

Gero popotan joango gara atatan.<br />

PO-PO: bozina.<br />

POTXOLINA: alua.<br />

PUNBA(LA) EGIN: jausi.<br />

Kontuz txikitxu, punbala egin barik.<br />

PUPU: mina.<br />

Pupu egin baduzu, pa emanda osatuko zaizu.<br />

PIPI: pajarillo.<br />

El pájaro está metido en el nido.<br />

PITXI(TXU): joyitas, objetos <strong>de</strong> adorno o <strong>de</strong><br />

juguete.<br />

Para salir a la calle nos pondremos las pulseras.<br />

PLAUSTA: se dice <strong>de</strong> algo al caer.<br />

PLISTI-PLASTA: se utiliza cuando juegan chapoteando<br />

en el agua, en el barro...<br />

¡Cómo le gusta chapotear en el agua!<br />

POPAK: comida que se da a la boca.<br />

¿Verdad que vas a comer?<br />

POPO(T): coche.<br />

Luego vamos <strong>de</strong> paseo en coche.<br />

PO-PO: bocina.<br />

POTXOLINA: vulva.<br />

PUNBA(LA) EGIN: caerse, tropezarse…<br />

¡Ten cuidado, sin caerte!<br />

PUPU: dolor, hacerse daño.<br />

Si te has hecho daño, te daré un besito para<br />

curarte.<br />

46


PURRA: oiloei <strong>de</strong>itzeko erabiltzen da.<br />

Kurrita-kurrita! Purra, purra! Kurrita-kurrita!<br />

PURRUT: uzkerra.<br />

Nork egin du purrut?<br />

PUTZURRAK: mainak.<br />

RIPI-RAPA: oinez arin ibiltzea.<br />

Goazen ripi-rapa, euria da eta.<br />

TALE-TALE edo TAS-TAS EGIN: jo; ipurdian jo.<br />

Ez egin tale-tale mixinari.<br />

TATAN: laztana, fereka.<br />

Ea, egin amatxuri tatana gozoa!<br />

TATO: umea lurrean ixten <strong>de</strong>nean esaten da.<br />

Ala tato! Orain pato-pato.<br />

TETE: txupetea.<br />

Emaiozu tetea seinari, negarrez dago eta.<br />

TIPI-TAPA: oinez.<br />

Hur dago eta tipi-tapa joango<br />

gara.<br />

TIRRIN: tripako zila.<br />

Non dauka umeak tirrina?<br />

TITI: bularra.<br />

Titia baino ez du hartzen.<br />

TOMA: txakurrari <strong>de</strong>itzeko.<br />

TOMAKI: txakurra uxatzeko<br />

esaten da.<br />

Tomaki txakurra!<br />

TOTO: txakurra.<br />

Joango gara tototxua ikusten?<br />

TUJU-TUJU: eztula.<br />

TXAKA-TXAKA<br />

hasi orduan.<br />

TXALO EGIN: txalotu.<br />

IBILI: ibiltzen<br />

Tete gozoa daukazu gero, laztana!<br />

¡Ay cariño, cómo te gusta el chupete!<br />

PURRA: se utiliza para llamar a las gallinas.<br />

Kurrita-kurrita! Purra, purra! Kurrita-kurrita!<br />

PURRUT: pedo.<br />

¿Quién se ha tirado un pedo?<br />

PUTZURRAK: mañas, mimos, quejas.<br />

RIPI-RAPA: andar rápido.<br />

Vamos rapidito, que está lloviendo.<br />

TALE-TALE edo TAS-TAS EGIN: pegar; dar en el<br />

culo.<br />

No pegues al gatito.<br />

TATAN: caricia.<br />

¡Haz una caricia a amatxu!<br />

TATO: se dice al <strong>de</strong>jar al niño o la niña en el suelo.<br />

¡Abajo, ahora andando!<br />

TETE: chupete.<br />

Dale el chupete, está llorando.<br />

TIPI-TAPA: andar, andando.<br />

Como está cerca, iremos<br />

andando.<br />

TIRRIN: ombligo.<br />

¿Dón<strong>de</strong> tienes el ombligo?<br />

TITI: pecho.<br />

Sólo toma pecho.<br />

TOMA: se dice para llamar al<br />

perro.<br />

TOMAKI: se dice para ahuyentar<br />

al pe rro.<br />

¡Marcha, perro!<br />

TOTO: perro.<br />

¿Vamos a ver al perrito?<br />

TUJU-TUJU: tos.<br />

TXAKA-TXAKA<br />

IBILI: se dice<br />

cuando está aprendiendo a andar.<br />

TXALO EGIN: aplaudir.<br />

47


Totoa eta tototxuak.<br />

Perrita con sus crías.<br />

Gure seinari txatxurrak atera zaizkio.<br />

A nuestro niño le han salido los dientes.<br />

TXANTXAN: dantzan.<br />

Ia zelan egiten duen umeak txantxan?<br />

TXA(N)TXUR: esne-hagina.<br />

Ene! Txatxurtxu bi dituzu eta!<br />

TXATA: sudurra.<br />

Non daukazu txatatxua?<br />

TXATXA: sagar edo antzerako fruta.<br />

TXATXALATXUA: txotxola.<br />

TXETXE: ume txikia.<br />

Bota pa txetxeari<br />

TXI, TXUT!: bero dagoen zerbait ukitzean esaten da.<br />

Kontuz horrekin, txi egiten du eta erre egingo<br />

zara.<br />

TXIN: dirua.<br />

Esaiozu amamari txinak emateko.<br />

TXIO-TXIO: txoriaren soinua.<br />

Pipiak txio-txio egiten du.<br />

TXIPLI-TXAPLA: umea bainatzean edo uretan<br />

olgetan dabiltzanean esaten da.<br />

Egingo dugu txipli-txapla?<br />

TXANTXAN: bailando.<br />

¿A ver cómo bailas?<br />

TXA(N)TXUR: diente <strong>de</strong> leche.<br />

¡Fíjate, si tienes dos dientes!<br />

TXATA: nariz.<br />

¿Dón<strong>de</strong> tienes la chatita / la naricita?<br />

TXATXA: manzana o fruta <strong>de</strong>l estilo.<br />

TXATXALATXUA: tonta, bobalicona.<br />

TXETXE: bebé.<br />

Dale un besito al niño.<br />

TXI, TXUT!: se dice al tocar algo que está caliente.<br />

¡Cuidado, eso quema!<br />

TXIN: dinero.<br />

¡Pí<strong>de</strong>le dinero a amama!<br />

TXIO-TXIO: piar <strong>de</strong> los pájaros.<br />

El pajarito hace pío-pío.<br />

TXIPLI-TXAPLA: se dice a la hora <strong>de</strong>l baño o al<br />

jugar en el agua.<br />

¿Vamos a bañarnos?<br />

48


TXIR-TXIR-TXIR: txoriaren soinua.<br />

TXIRINBUELTA: itzulipurdia.<br />

TXIRRINBOLARINA, TXIRRINKOLARIA: ibilgailua,<br />

autoa, motorra, kamioia…<br />

TXIT(X)A: oiloaren kumeak.<br />

Oiloak txitxatxuak egin ditu.<br />

TXITXI: okela.<br />

Afarian txitxi jango dugu.<br />

TXISTUA, TXILIBITOA: zakila.<br />

Atera txistua eta egizu txiza.<br />

TXOR-TXOR: lotu barik berba egiten duenean.<br />

TXORI: lokarria, lazua.<br />

Nork ipini dizu txoritxua?<br />

TXOTXOLA(MENDI): kokola, mamala.<br />

TXOTXOLO(MENDI): kokoloa, inozoa.<br />

Txotxolo horrek zer dioen ere ez daki!<br />

TXURKU-TXURKU: umeak bularra hartzen duenean<br />

ateratzen duen zaratari esaten zaio, edo<br />

traguka hartzen <strong>de</strong>la adierazteko.<br />

TXIR-TXIR-TXIR: piar <strong>de</strong> los pájaros.<br />

TXIRINBUELTA: voltereta, volatín.<br />

TXIRRINBOLARINA, TXIRRINKOLARIA: vehículo,<br />

coche, moto, camión...<br />

TXIT(X)A: pollito.<br />

La gallinita ha tenido pollitos.<br />

TXITXI: carne.<br />

Hoy cenaremos carne.<br />

TXISTUA, TXILIBITOA: pitilín.<br />

¡A sacar el pitilín para hacer pis!<br />

TXOR-TXOR: hablar sin parar.<br />

TXORI: lazo.<br />

¿Quién te ha puesto ese lazo?<br />

TXOTXOLA(MENDI): tonta, bobalicona.<br />

TXOTXOLO(MENDI): tonto, bobalicón.<br />

¡Ese memo no sabe lo que dice!<br />

TXURKU-TXURKU: se dice <strong>de</strong>l ruido que hace el<br />

niño o la niña al tomar el pecho.<br />

Umeak pozarren ibiltzen dira txipli-txapla.<br />

Las niñas lo pasan bien en la bañera.<br />

Ia zelan egiten duzun txirinbuelta.<br />

A ver cómo das un volatín.<br />

49


Nork ipini dizu txoritxua?<br />

¿Quién te ha puesto ese lazo?<br />

ZAPI: katua uxatzeko.<br />

Zapi katua! Kanpora hemendik!<br />

ZURRUT EDAN: zurrutadaka, tragoka edan.<br />

Esnea zurrut edatea gustatzen zaio.<br />

Ia txikitxu, hartuizu titia txurku-txurku.<br />

A poquitos, mi pequeñina, chupa a poquitos.<br />

ZAPI: se dice para ahuyentar a los gatos.<br />

¡Fuera <strong>de</strong> aquí gato!<br />

ZURRUT EDAN: beber, sorber.<br />

Le gusta beber la leche a sorbitos.<br />

Gure umeak ikasi du zurrut edaten.<br />

Ya ha aprendido a beber <strong>de</strong> la botella.<br />

50


Olgetak<br />

Juegos<br />

Gurasoen betebeharretako bat umeen gaitasunak<br />

indartzeko eta sustatzeko ahalegina egitea<br />

da. Olgeta horretarako tresna apropos-aproposa<br />

da. Gainera, umearentzat jolastea, jatea eta lo<br />

egitea legez, oinarri-oinarrizko beharra da.<br />

Nagusiek berebiziko lekua dute txikienen olgetan,<br />

eta jolas errazen bi<strong>de</strong>z laguntzen diete lehen<br />

berbak esaten, hankak eta eskuak mugitzen,<br />

barre egiten…<br />

Era askotako olgetak egiten dira umeekin.<br />

Edozein laztan edo keinu izan daiteke jolasteko<br />

modua, eta edozein objektu bihur daiteke jostailu:<br />

zapia, pilota, norberaren eskua…<br />

Una <strong>de</strong> las obligaciones principales <strong>de</strong> las<br />

madres y los padres es esforzarse por estimular y<br />

fomentar las habilida<strong>de</strong>s <strong>de</strong> sus hijos e hijas y el<br />

juego es una herramienta imprescindible para<br />

ello. A<strong>de</strong>más, jugar, igual que dormir o comer, es<br />

una necesidad básica durante la infancia. Las<br />

personas mayores adquieren un rol importante<br />

en el entretenimiento <strong>de</strong> los más pequeños, pues<br />

mediante retahílas y juegos simples les ayudan a<br />

<strong>de</strong>cir sus primeras palabras, a mover las manos y<br />

las piernas, a reír…<br />

Existe una infinita variedad <strong>de</strong> juegos a realizar<br />

con las criaturas, cualquier caricia o gesto se<br />

convierte en un juego, y cualquier objeto es un<br />

juguete: un pañuelo, una pelota o nuestra propia<br />

mano.<br />

Amama-lobak arre-arreka.<br />

Abuela y nieto jugando a arre-arre.<br />

51


ARRETXIKOAN, IZTERTOLAKA, TXIKOAN: umea<br />

hankatxuak urkulduz sorbalda edo lepo gainean<br />

eroateari esaten zaio.<br />

Arretxikoan daroa aitak alabatxua.<br />

ARRE-ARREKA: heldua jesarrita eta hankak<br />

gurutzatuta jartzen da, eta umea bere oinaren<br />

gainean ipintzen du arre-arre eginez.<br />

Kantatu ere egin daiteke bitartean, adibi<strong>de</strong>z,<br />

arre-arre mandako.<br />

ARRETXIKOAN, IZTERTOLAKA, TXIKOAN: se dice<br />

a llevar al niño o a la niña a la espalda, o<br />

sobre el hombro.<br />

El padre lleva a horcajadas a su hija.<br />

ARRE-ARREKA: se sienta sobre el pie <strong>de</strong> la persona<br />

mayor, que a su vez está sentada en una<br />

silla y moviendo la pierna hacia arriba y abajo.<br />

Mientras tanto se canta, por ejemplo, arrearre<br />

mandako.<br />

Arre, arre mandako,<br />

bihar Urduñarako.<br />

Handik zer ekarriko?<br />

Zapata eta garriko.<br />

ESKU ETA ATZAMARREKIN EGITEKO OLGETAK:<br />

Umearen eskuak laztanduta egiten direnak,<br />

atzamarren ezberdintasuna markatzen dutenak…<br />

Mol<strong>de</strong> honetako olgetek ere euren kantak izaten<br />

dituzte: atxea motxea eta lehenengotxu<br />

hori, berbarako.<br />

JUEGOS UTILIZANDO LAS MANOS Y LOS DEDOS:<br />

Se trata <strong>de</strong> juegos en los que se acarician las<br />

manos <strong>de</strong>l bebé, se marca la diferencia entre<br />

los <strong>de</strong>dos…<br />

Este tipo <strong>de</strong> juegos cuentan con sus canciones<br />

correspondientes: atxea motxea y lehenen -<br />

go txu hori, por ejemplo.<br />

Atxea motxea, kumina pan.<br />

Zure semea errotan,<br />

errotaria silloian.<br />

Kaldaron eta Kaldaron.<br />

Begiak erreta gatz emon.<br />

Joan nintzan basora,<br />

topau neban erbi bat,<br />

jaurti egin neutsan harri bat,<br />

atera neutsan ezkerreko<br />

begi gorri-gorri-gorri-gorri-gorri<br />

gorri bat.<br />

Zelemin kanpa, zelemin kanpa,<br />

gari-gari-gari-gari-gari<br />

gari handi bat.<br />

52


Lehenengotxuori,<br />

punta behatzori,<br />

beste guztien artean<br />

txikerra dok hori.<br />

Bigarrentxuori,<br />

punta behatzori,<br />

beste guztien artean<br />

nagia dok hori.<br />

Hirugarrenori,<br />

punta behatzori,<br />

beste guztien artean<br />

luzea dok hori.<br />

Laugarrentxuori,<br />

punta behatzori,<br />

beste guztien artean<br />

sendoa dok hori.<br />

Bosgarrentxuori,<br />

punta behatzori,<br />

beste guztien artean<br />

lodia dok hori.<br />

DIN-DAN: zabuka, txinboan dabilenean esaten<br />

da.<br />

Txinboan barik, norberak ere erabil <strong>de</strong>zake<br />

umea dilindan. Eta jolasa kantuz laguntzen<br />

bada, hainbat hobeto!<br />

Eskua, umearen lehenengotariko jostailua da.<br />

La mano es uno <strong>de</strong> los primeros juguetes.<br />

DIN-DAN: din-dan se dice al columpiar al niño o<br />

a la niña. Si el juego se acompaña <strong>de</strong> una<br />

retahíla, ¡muchísimo mejor!<br />

—Din daun, nor hil da?<br />

—Txomin zapaterua.<br />

—Zer egin dau pekatu?<br />

—Auzoko txakurra hil eta koipetsu.<br />

53


Txinboetan, bai e<strong>de</strong>rto!<br />

¡Qué bien en los columpios!<br />

KILI-KILI EGIN: umeari kilimak egin, barre eragiteko.<br />

KUIKA: ostu-ostuka, ezkutaketan, gor<strong>de</strong>ketan.<br />

KUKUKA: burua noizik behinean agertuz kuku<br />

egin.<br />

LO-KANTAK: umea lasaitzeko kantu gozoak dira,<br />

lokartu dadin.<br />

Ababatxua, Txirrintxanketan dira adibi<strong>de</strong>etako<br />

batzuk.<br />

Ababatxua txingorin gorri<br />

ez egin lorik basoan,<br />

azagariak eroan ez zagizan<br />

erbitxuren bat zaralakoan.<br />

Logura da eta lo egingo neuke<br />

baneuka oherako laguna.<br />

Oherako laguna badaukat baina<br />

agure lepo makurra.<br />

KILI-KILI EGIN: hacer cosquillas para que se ría.<br />

KUIKA: al escondite, a taparse…<br />

KUKUKA: hacer cucu, escondiendo la cabeza <strong>de</strong><br />

cuando en cuando.<br />

LO-KANTAK: las canciones <strong>de</strong> cuna son dulces<br />

melodías para tranquilizar a las criaturas.<br />

Ababatxua y Txirrintxanketan son populares<br />

canciones <strong>de</strong> cuna.<br />

Txirintxanketan akerra jantzan,<br />

astoa bibolin joten,<br />

azagaria suari puzka,<br />

erbia uruna eralgiten. (bis)<br />

54


PAPAU: umea ikaratzeko keinuak egiten dira,<br />

norberak aurpegia eskuekin estalita.<br />

PITXI: olgetako balio duen edozein pitxikeria.<br />

Nork eman dizu, hori pitxitxuori?<br />

SOKA-DANTZAN: sokasaltoka.<br />

TATAN: laztana, fereka. Askotan “tatana koxo”<br />

forma erabiltzen da, laztan gozoa adierazteko.<br />

Umearen eskua hartu eta bere aurpegia eta<br />

norberarena txandaka igurdita egiten da.<br />

Ia egin amatxuri tatana koxo!<br />

TRAKATAN-TRAKATAN: belaun gainean saltoka,<br />

zaldian bailebilen. Arre-arre egitean legez,<br />

kantatu egin daiteke.<br />

PAPAU: se hace amago <strong>de</strong> asustar a la niña o al<br />

niño, tapándonos la cara con las manos.<br />

PITXI: se dice <strong>de</strong> cualquier objeto que sirve <strong>de</strong><br />

juguete.<br />

¿Quién te ha dado esa cosita?<br />

SOKA-DANTZAN: saltando a la cuerda.<br />

TATAN: tatana significa caricia en lenguaje<br />

infantil. Tatana koxo, forma también utilizada<br />

en este juego, quiere <strong>de</strong>cir dulce caricia. Se<br />

toma la mano <strong>de</strong> la criatura y se acaricia su<br />

cara o la propia.<br />

¡A ver cómo acaricias a amatxu!<br />

TRAKATAN-TRAKATAN: simula el trote <strong>de</strong>l caballo.<br />

Para ello, se le sienta sobre nuestro regazo.<br />

Al igual que en el juego arre-arre se pue<strong>de</strong><br />

cantar mientras tanto.<br />

Soka-dantzan.<br />

Saltando a la cuerda.<br />

Umetxuari tatan egiten.<br />

Acariciando al bebé.<br />

55


Trakatan-trakatan zaldiaren gainean.<br />

Trotando con el caballo.<br />

Txonbo uretara!<br />

¡Al agua!<br />

TXALOPIN TXALO: eskuak bata besteaz jota egiten<br />

<strong>de</strong>n jolasa.<br />

Txalopin txalo, da kantarik ezagunena umea<br />

txaloka ipintzeko.<br />

TXALOPIN TXALO: se trata <strong>de</strong> aplaudir, mientras<br />

se canta la popular retahíla Txalopin txalo.<br />

Txalopin txalo, txalo eta txalo,<br />

katutxua mizperu gainean dago.<br />

Badago bego, bego badago.<br />

zapatatxu barrien begira dago.<br />

TXINBOAK: zibuak, kolunpioak.<br />

TXONBO: uretara plausta salto egitea.<br />

TXIRINBUELTA: itzulipurdia.<br />

TXINBOAK: columpios.<br />

TXONBO: se dice al tirarse al agua.<br />

TXIRINBUELTA: voltereta, volatín.<br />

56


Esaerak<br />

Dichos y refranes<br />

Asko eta asko dira umearen izaerarekin,<br />

haren ekintzekin edo haren inguruko egoerekin<br />

lotutako esaera zaharrak. Hona hemen batzuk,<br />

egoera suertatuz gero erabiltzeko.<br />

TANBOLIN / SOINU BAKO ERROMERIA.<br />

Umea negarrez dagoenean esaten da.<br />

Son muchos los dichos y refranes referidos al<br />

modo <strong>de</strong> ser y <strong>de</strong> comportarse <strong>de</strong> las niñas y los<br />

niños, así como los que dan cuenta <strong>de</strong> su presencia.<br />

He aquí unos cuantos, para utilizarlos<br />

cuando surja la ocasión. Nótese, que algunos, al<br />

no tener correspon<strong>de</strong>ncia en español, los hemos<br />

traducido literalmente 5 .<br />

UNA ROMERÍA SIN TAMBORIL / ACORDEÓN.<br />

Se dice cuando un niño o una niña está llorando.<br />

Soinu bako erromeria!<br />

Romería sin música.<br />

Etxean ikusi, ha ikasi.<br />

Lo que se apren<strong>de</strong> en la cuna, siempre dura.<br />

5<br />

Son los que aparecen en color rojo. El resto son correspon<strong>de</strong>ncias<br />

<strong>de</strong> refranes castellanos.<br />

57


UMEA HAZTEN DA NEGARRAGAZ ETA GARIA<br />

BEDARRAGAZ.<br />

Umeak negar egitea gauza normala da.<br />

UMEAREN ZENTZUNA, ETXEAN ENTZUNA.<br />

Umeak etxean ikusitakoa ikasten du.<br />

ETXEAN IKUSI, HA IKASI.<br />

Umeak etxean ikusitakoa ikasten du.<br />

ZELAKO EGURRA, HALAKO EZPALA.<br />

Umeek gurasoen antza izaten dute.<br />

GAUERDIKO TARRATADA!<br />

Zeozer ezustean gertatzen <strong>de</strong>nean esaten da.<br />

AHARRAUSI LUZEA, LOGURA EDO GOSEA.<br />

Umeak aharrausi egitean esaten da.<br />

HAURRAK NEGARRIK EZ, TITIRIK EZ. / ARRAN<br />

MIN BAKOA, UGERRAK JAN.<br />

Gauzak lortzeko soinu, zarata, protesta, negar<br />

egin behar dala adierazteko.<br />

EGIN DEZALA NEGAR BELDUR BARIK, TRIPAKO<br />

ZILAOSATUTADAUKAETA.<br />

Umeak negar egin arren, ez <strong>de</strong>la ezer gertatzen<br />

adierazteko esaten da.<br />

TODO NIÑO LLORA POR SU BIEN.<br />

Se dice para expresar que el llanto es algo<br />

natural.<br />

LO QUE EL NIÑO OYÓ EN EL HOGAR, ESO<br />

DICE EN EL PORTAL.<br />

Los niños y las niñas apren<strong>de</strong>n lo que ven y<br />

oyen en casa.<br />

LO QUE SE APRENDE EN LA CUNA, SIEMPRE<br />

DURA. / EL NIÑOCUANTOOYE, TANTO APRENDE.<br />

Los niños y las niñas apren<strong>de</strong>n lo que ven y<br />

oyen en casa.<br />

DE TALPALO, TAL ASTILLA.<br />

Los niños y las niñas tien<strong>de</strong>n a parecerse a sus<br />

madres y padres.<br />

IMPREVISTO DE MEDIANOCHE<br />

Se dice cuando surge algo inesperado.<br />

BOSTEZO LUENGO, O HAMBRE O SUEÑO.<br />

Se dice cuando está bostezando.<br />

EL QUE NO LLORA, NO MAMA.<br />

Se utiliza para expresar que para conseguir las<br />

cosas hay que pedirlas.<br />

¡QUE LLORE TODO LO QUE QUIERA, TIENE EL<br />

OMBLIGO BIEN CURADO!<br />

Se dice para expresar que el llanto es algo<br />

natural.<br />

58


NORBERAREN GIBELA PLATEREAN IKUSI ARTE,<br />

EZ DA NEGARRIK EGIN BEHAR.<br />

Umeari esaten zaio, txikikeriengatik negar egin<br />

ez <strong>de</strong>zan.<br />

INOREN ETXEKO UMEAK ERRAZ HAZTEN DIRA.<br />

Norberaren umeen hezkuntzari buruzko aholkuak<br />

ematen datorrenari esaten zaio.<br />

INOREN UMEA BETI TXARRA.<br />

Inoren umeengatik txarto esaka dabilenari<br />

esaten zaio.<br />

LEKU GUZTIETAN, UMEAK UME / UMEAK UME,<br />

HEMEN ETA PARISEN.<br />

Umeek antzeko jokabi<strong>de</strong>a dute etxe guztietan.<br />

ZELAKO UMEA, HALAKO GIZONA.<br />

Umea txikitatik hezi behar da.<br />

NO HAY QUE LLORAR HASTA VER LAS TRIPAS<br />

DE UNO EN EL PLATO.<br />

Se le dice para explicarle que no hay que llorar<br />

por tonterías.<br />

EL QUE NO TIENE HIJOS, LOS EDUCA BIEN.<br />

Se les dice a las personas que dan consejos<br />

sobre la educación <strong>de</strong> niños ajenos.<br />

NI AUSENTE SIN CULPA, NI PRESENTE SIN<br />

DISCULPA.<br />

Se dice <strong>de</strong> quien siempre reniega <strong>de</strong> los hijos<br />

ajenos.<br />

EL NIÑO ES NIÑO AQUÍ Y EN PARÍS.<br />

Los niños y las niñas tienen un comportamiento<br />

semejante en todos los lugares.<br />

EL NIÑODEHOYESELHOMBREDEMAÑANA.<br />

La educación empieza <strong>de</strong>s<strong>de</strong> la infancia.<br />

Leku guztietan, umeak ume!<br />

El niño es niño aquí y en París.<br />

Zelako umea, halako gizona.<br />

El niño <strong>de</strong> hoy es el hombre <strong>de</strong> mañana.<br />

59


UMEAK GELDI EGON EZIN ETA ZAHARRAK<br />

IBILI EZIN.<br />

Lotu barik dabilenari esaten zaio.<br />

UMERIK EZ DAUKANAK, UMEMINIK EZ, ETA<br />

BURUKO MINIK ERE EZ.<br />

Umerik ez duenagatik esaten da, umeek<br />

zaintza eta neke asko eskatzen dute eta.<br />

UMETAN IKASTEN DENA, BETIRAKO<br />

IZATEN DA.<br />

Umea txikitatik hezi behar da, eta ondo<br />

ikasitakoa nekez ahazten da.<br />

HAURRAK HAURLAN.<br />

Umeek umeen beharrak eta umeen gauzak<br />

egiten dituztela adierazteko esaten da.<br />

EL NIÑO AMA EL JUEGO Y EL FUEGO.<br />

Se dice <strong>de</strong> quien no para ni un momento.<br />

QUIEN NO TIENE HIJOS, NO TIENE DOLORES<br />

DE PARTO, NI DOLORES DE CABEZA.<br />

Se dice por quien no tiene hijos/as, ya que criarlos/as<br />

supone mucho trabajo y mucho sacrificio.<br />

DOMA A TU HIJO PEQUEÑO, QUE GRANDE NO<br />

TIENE REMEDIO.<br />

A los niños y niñas hay que educarlos <strong>de</strong>s<strong>de</strong> la<br />

infancia, ya que lo que se apren<strong>de</strong> entonces<br />

difícilmente se olvida.<br />

A LOS NIÑOS, TRABAJOS DE NIÑOS.<br />

Se dice para expresar que los niños y las niñas<br />

<strong>de</strong>ben hacer activida<strong>de</strong>s propias <strong>de</strong> su edad.<br />

Umerik ez daukanak, umeminik ez, eta buruko minik<br />

ere ez.<br />

Quien no tiene hijos/as, no tiene dolores <strong>de</strong> parto, ni dolores<br />

<strong>de</strong> cabeza.<br />

Haurrak haurlan.<br />

A los niños y las niñas, trabajos <strong>de</strong> niños/as.<br />

60


UMEAK BEGI HANDIAK ETA TRIPA TXIKERRA.<br />

Umeek begiekin jaten dutela adierazten du.<br />

LEHENENGOA BITXI, BIGARRENA LORE, ETA<br />

HIRUGARRENA KAKE!<br />

Seme-alabei buruz esaten da. Lehenengoari<br />

besteei baino arreta gehiago jartzen ei zaio eta.<br />

UMERIK EZ DAGOEN ETXEA, TRISTEA.<br />

Umeek, buruko minak bai baina atsegin-poz<br />

ugari ere ematen dituzte.<br />

TENER LOS OJOS MÁS GRANDES QUE EL<br />

ESTÓMAGO.<br />

Se dice cuando se come con los ojos.<br />

EL PRIMERNIÑOLOCRÍAELMÉDICO, EL<br />

SEGUNDO LA MADRE, Y ELTERCERO, SE CRÍA<br />

SOLO.<br />

Da a enten<strong>de</strong>r que al primer hijo o hija siempre<br />

se le presta mayor atención.<br />

CASA SIN NIÑOS, TIESTO SIN FLORES.<br />

Quiere <strong>de</strong>cir que dan muchos dolores <strong>de</strong> cabeza,<br />

pero también muchas satisfacciones.<br />

Umerik ez dagoen etxea, tristea.<br />

Casa sin niños, tiesto sin flores.<br />

61


Zelan esan?<br />

¿Cómo lo digo?<br />

Sarri umeekin erabiltzen ditugun esamol<strong>de</strong>ak<br />

oker erabiltzen ditugu. Hemen dituzue adibi<strong>de</strong><br />

batzuk arazo horiek konpontzeko, umeei ahalik<br />

eta hizkuntza eredu egokienak helarazteko.<br />

Hay veces que utilizamos expresiones incorrectas<br />

en euskara, porque usamos calcos <strong>de</strong><br />

construcciones en español. He aquí algunas <strong>de</strong><br />

ellas, para un mejor uso <strong>de</strong>l lenguaje.<br />

Txarto / Incorrecto<br />

Ondo / Correcto<br />

Gura duzu lolos? Gura duzu lolo egin? ¿Quieres dormir?<br />

A lolitos joango gara. Lolo egiten joango gara. Vamos a dormir.<br />

Jango ditugu aspitos? Jango ditugu aspitoak? ¿Comemos aspitos?<br />

Gura duzu gozokis?<br />

Gozokiak nahi dituzu?<br />

Nahi duzu gozokirik? ¿Quieres caramelos / golosinas?<br />

Nork gura du pelotita / galletita…? Nork gura du pelotatxua / ¿Quién quiere la pelotita/<br />

galletatxua…?<br />

una galletita…?<br />

Gura duzu txiza / kaka? Gura duzu txiza / kaka egin? ¿Quieres hacer pis / caca?<br />

Txizalarri / kakalarri daukat. Txizalarri / kakalarri naiz. Tengo ganas <strong>de</strong> hacer pis / caca.<br />

Egon geldi, min egingo dozula.<br />

Egon geldi, min hartuko dozu ¡Estate quieto, que te vas a<br />

eta / min hartu barik. hacer daño!<br />

Min / pupu egingo zara. Min / pupu egingo duzu. ¡Te vas a hacer daño!<br />

Goaz etxera! Goazen etxera! ¡Vamos a casa!<br />

Goazen parkera? Joango gara parkera? / ¿Vamos al parque? /<br />

Joan gura duzu parkera? ¿Quieres ir al parque?<br />

Joaten gara plazara? Bagoaz plazara? /<br />

Joango gara plazara?<br />

¿Vamos a la plaza?<br />

63


Txarto / Incorrecto<br />

Ondo / Correcto<br />

Ematen didazu hori? Emango didazu hori? ¿Me das eso?<br />

Lehen ikusi dizut. Lehen ikusi zaitut. Te he visto antes.<br />

A que atzo ikusi didazu eskolan? Atzo eskolan ikusi ninduzun, Ayer me viste en la escuela,<br />

ezta?<br />

¿verdad?<br />

Hau gorriz pintatu behar da, no? Hau gorriz pintatu behar da, Esto hay que pintarlo <strong>de</strong> color<br />

ezta?<br />

rojo, ¿verdad?<br />

Emango duzu musu aitatxuri?<br />

Emango diozu musu aitatxuri? ¿Le das un beso a aitatxu?<br />

Nik asko jostailu ditut etxean. Nik jostailu asko ditut etxean. Tengo muchos juguetes en casa.<br />

Zer egin duzue txangoan? Zer egin duzue txangoan? ¿Qué habéis hecho en la<br />

Asko gauza. Gauza asko. excursión? Muchas cosas.<br />

Ezin dut hori erosi, gutxi Ezin dut hori erosi, diru No puedo comprarlo.<br />

dirua daukat. gutxi daukat eta. Tengo poco dinero.<br />

Nahi duzu gehiago oilaskoa?<br />

Nahi duzu oilasko gehiago?<br />

Jango duzu oilasko gehiago?<br />

¿Quieres más pollo?<br />

A que irabazi egingo dut! Baietz neuk irabazi! ¡A que gano!<br />

Garbitu zara haginak / eskuak? Garbitu dituzu haginak / ¿Te has lavado las manos /<br />

eskuak?<br />

los dientes...?<br />

Ipini zara txanoa? Ipini duzu txanoa? ¿Te has puesto el gorro?<br />

Puzkerra bota naiz. Puzkerra bota dut. ¡Me he tirado un pedo!<br />

Mikelek jo egin dit. Mikelek jo egin nau. Mikel me ha pegado.<br />

Laztana, bota siesta. Laztana, egizu siestatxua /<br />

lo-kukua.<br />

Cariño, echa la siesta.<br />

Zerez / zertaz mozorrotuko zara? Zer mozorro jantziko duzu? ¿De qué te vas a disfrazar?<br />

64


Txarto / Incorrecto<br />

Ondo / Correcto<br />

Gaur zure zorionak / urteak dira. Gaur zure eguna / urteguna /<br />

urtebetetze eguna da.<br />

Hoy es tu cumpleaños.<br />

Al<strong>de</strong>rantziz ipini duzu kamiseta. Atzekoz aurrera ipini duzu Te has puesto la camiseta<br />

kamiseta.<br />

<strong>de</strong>l revés.<br />

Iruntzitara ipini duzu kamiseta.<br />

Ahaztu naiz mantala eskolan. Mantala eskolan ahaztuta Me he <strong>de</strong>jado la bata en la<br />

utzi dut.<br />

escuela.<br />

Gorkak bat urte egin du. Gorkak urtea bete du. Gorka ha cumplido un año.<br />

Gorkak urtebete dauka daborduko.<br />

Bat gauza erosi dut zuretzat.<br />

Gauza bat erosi dut zuretzat.<br />

Oparitxua erosi dut zuretzat.<br />

Ondo pasa zara? Ondo ibili zara? /<br />

Ondo pasatu duzu?<br />

Zelan pasa zarete?<br />

Beste egunetan joango gara.<br />

Zelan joan da?<br />

Zelan ibili zarete?<br />

Beste egunen baten joango gara.<br />

Hurrengo baten joango gara.<br />

Beste egunean erosi genuen. Lehengoan / lehengo baten /<br />

lehengo aldian erosi genuen.<br />

Ez da lebarik.<br />

Ez da inportatzen.<br />

Esan barkatu Garaziri.<br />

Ez dio lebarik.<br />

Ez dio axola.<br />

Ez dio axola / ardura.<br />

Ez du inporta. / Ez dio inporta.<br />

Eskatu barkamena Garaziri.<br />

Esan Garaziri barkatzeko.<br />

Zoaz Garazirengana barka eske.<br />

He comprado una cosita para ti.<br />

¿Te lo has pasado bien?<br />

¿Qué tal lo habéis pasado?<br />

Iremos otro día.<br />

Lo compramos el otro día.<br />

No importa, no pasa nada.<br />

No importa, no pasa nada.<br />

Pi<strong>de</strong> perdón a Garazi.<br />

65


Txarto / Incorrecto<br />

Ondo / Correcto<br />

Ke esan dizut etortzeko! Ez dizut esan ba etortzeko! ¡Que te he dicho que vengas! /<br />

Etortzeko esan dizut, kontxo! ¿No te he dicho que vengas?<br />

Ke esan dizut bostetan! Bostetan esan dizut! ¡He dicho que a las cinco!<br />

Ez ikutu, hau / hori / Ez ikutu, honek / horrek /<br />

hura kaka dauka! harek kaka dauka eta! ¡No toques eso, tiene caca!<br />

Dakizu zer daukadan? Badakizu zer daukadan? ¿Sabes qué tengo?<br />

Nik ya dakit nor <strong>de</strong>n hori. Nik badakit nor <strong>de</strong>n hori. Yo ya sé quién es.<br />

Ez nahi dut. Ez dut nahi. No quiero.<br />

Gelan bi Aitor dituzue? Gelan bi Aitor dituzue? ¿Tenéis dos Aitor en clase?<br />

Eta ere dau<strong>de</strong> bi Gotzon. Eta bi Gotzon ere badau<strong>de</strong>. / Sí, y también hay dos Gotzon.<br />

Baita bi Gotzon ere.<br />

Miren pilota ekarri du. Mirenek pilota ekarri du. Miren ha traído la pelota.<br />

(Bardin esan, egin, eroan,<br />

hartu, apurtu... aditzekin).<br />

66


Kantuak<br />

Canciones<br />

11. Orbelok airez airez<br />

12. Perretxikotan nenbilenean<br />

13. Hain urrin etxe pospola<br />

14. Gure neskato, neskatote<br />

15. Goiko kaleti beheko kalera<br />

16. Artoaren zopak eta txuletearen ura<br />

17. Atxea motxea<br />

18. Atxea motxea, errezitatua<br />

19. Martiñeskortako hatxak<br />

10. Martiñeskortako hatxak, errezitatua<br />

11. Txirintxanketan<br />

12. Txeru kartzelan dago<br />

13. Ababatxua txingorin gorri<br />

14. Urtebarri barri<br />

15. Santa Ageda<br />

16. San Juan <strong>de</strong> la Portaletaña<br />

17. Jotarako dantza-koplak<br />

18. Arin-arinerako dantza-koplak<br />

67


1. Orbelok airez airez<br />

Orbelok airez airez<br />

ipartxu gozoa,<br />

landamen e<strong>de</strong>rretik<br />

doan errekea.<br />

Hantxe topatu neban<br />

Birjina andrea,<br />

orraztuten ebala<br />

buruko ulea.<br />

Ha ez zan ulea<br />

ez bazan perlea,<br />

ulondo bakotxeko<br />

erion perlea.<br />

Beutso, Birjina andra<br />

ulera zintea,<br />

ehun erreal kosta jat<br />

Madrilen kanea.<br />

Nor izango ete da<br />

harexen ehulea?<br />

Maria Magdalena<br />

Apostula<strong>de</strong>a.<br />

Nor izango ete da<br />

haren joskilea?<br />

Errege Don Filipen<br />

alaba india.<br />

69


2. Perretxikotan nenbilenean<br />

Perretxikotan nenbilenean<br />

Mendiolako basoan,<br />

dama gazte bat aurkitu neban<br />

elorri baten ondoan.<br />

Gaztea nintzan,<br />

zoroa nintzan,<br />

jarri nintzakon ondoan,<br />

amantaltxua zabaldu eta<br />

hartu ninduan altzoan.<br />

Itaundu neutsan:<br />

–Nongoa zara,<br />

damatxu bihotzekoa?<br />

–Jakizu, ni naz pobreen ama,<br />

Birjina Arantzazukoa.<br />

71


3. Hain urrin etxe pospola<br />

Hain urrin etxe pospola,<br />

holan, holan.<br />

Zuri-gorri umea,<br />

jaiobarria,<br />

tximiniati gora kea dariola,<br />

holan, holan.<br />

Gantxoan arbola zelai erdian,<br />

erreka pospola etxe atarian,<br />

surtan danbolina gaztaina erretzen,<br />

lapikoa gal-gal babak egosten,<br />

holan, holan.<br />

Gantxoan arbola zelai erdian,<br />

erreka pospola etxe atarian.<br />

73


4. Gure neskato neskatote<br />

Gure neskato, neskatote,<br />

martian dauka urtebete,<br />

beste martian beste bete,<br />

gure neskato, neskatote.<br />

Gure mutiko, mutikote,<br />

apirilean daukaz hiru urte,<br />

beste apirilean beste bete,<br />

gure mutiko, mutikote.<br />

Gure neskato, neskatote,<br />

urrian daukaz zortzi urte,<br />

beste urrian beste bete,<br />

gure neskato, neskatote.<br />

Gure mutiko, mutikote,<br />

abenduan daukaz hamar urte<br />

beste abenduen beste bete,<br />

gure mutiko, mutikote.<br />

75


5. Goiko kaleti beheko kalera<br />

Goiko kaleti beheko kalera,<br />

berakatz-zoparekin arrautzak jatera.<br />

Bai Txanparreko tabernak<br />

baleki berbetan,<br />

zer esan eukiko leuke astelehen goizetan.<br />

Txanparreti beheko kalera,<br />

berakatz-zoparekin arrautzak jatera.<br />

77


6. Artoaren zopak eta txuletearen ura<br />

Artoaren zopak eta,<br />

txuletearen ura,<br />

ez neukela hatxondoan<br />

holan bizi gura.<br />

Lebatz edo ternera,<br />

lukainka musturra,<br />

holantxe egoten naz ni<br />

tabernan gustura.<br />

79


7. Atxea motxea<br />

Atxea motxea<br />

perori pan,<br />

zure semea errotan.<br />

Errotara nindoala<br />

topau neban erbi bat,<br />

jaurti neutsan harri bat,<br />

atera neutsan begi bat,<br />

ipini neutsan barri bat.<br />

—Din daun, nor hil da?<br />

—Txomin zapaterua.<br />

—Zer egin dau pekatu?<br />

—Auzoko txakurra hil eta koipetsu.<br />

81


8. Atxea motxea, errezitatua<br />

Atxea motxea,<br />

kumina pan.<br />

Zure semea errotan.<br />

Errotaria silloian.<br />

Kaldaron eta kaldaron.<br />

Begiak erreta gatz emon.<br />

Joan nintzan basora,<br />

topau neban erbi bat,<br />

jaurti egin neutsan harri bat,<br />

atera neutsan ezkerreko<br />

begi gorri-gorri-gorri-gorri-gorri<br />

gorri bat.<br />

Zelemin kanpa, zelemin kanpa,<br />

gari-gari-gari-gari-gari<br />

gari handi bat.<br />

83


9-10. Martineskortako hatxak<br />

Martineskortako hatxak,<br />

hantxe hil eutsan nire ahuntzari gaitzak,<br />

hain zan handia gaitza edo astragua,<br />

hantxe egin eutson bere buruari akabua.<br />

85


11. Lo-kantak 1: txirintxanketan<br />

Txirintxanketan akerra jantzan,<br />

astoa bibolin joten,<br />

azagaria suari puzka,<br />

erbia uruna eralgiten. (bis)<br />

87


12. Lo-kantak 2: txeru kartzelan dago<br />

Txeru kartzelan dago,<br />

damea kanpoan,<br />

Txeruk gura leukela<br />

baleuko alboan.<br />

Txeru.<br />

Arto kamaran motxolinua,<br />

domininua lalairon. (bis)<br />

Ama zeu barik larri<br />

nago neu benetan,<br />

erdu eta poztu naizu<br />

zeure besoetan.<br />

Ama.<br />

Trikin egizu neskatotxua,<br />

mutikotxua lalairon. (bis)<br />

Ama zeu barik larri<br />

nago neu benetan,<br />

erdu eta poztu naizu<br />

zeure besoetan.<br />

89


13. Lo-kantak 3: ababatxua txingorin gorri<br />

Ababatxua txingorin gorri<br />

ez egin lorik basoan,<br />

azagariak eroan ez zagizan<br />

erbitxuren bat zaralakoan.<br />

Logura da eta lo egingo neuke<br />

baneuka oherako laguna.<br />

Oherako laguna badaukat baina<br />

agure lepo makurra.<br />

91


14. Gabon-kantak: urtebarri eta apalazio zalduna<br />

Urtebarri-barri,<br />

daukonak ez daukonari.<br />

Nik ez daukat eta niri,<br />

ezpabere txarri belarri.<br />

Apalazio zalduna,<br />

hiru erregeen eguna.<br />

Hiru erregeek bialdu gaitu<br />

limosnatxu bat behar doguna.<br />

Zotzak eta paluak,<br />

Martinekoaren kontuak.<br />

Martinekoari eroan <strong>de</strong>utsiez<br />

hiru oilanda katuak.<br />

Txirrinentaina, Mari Montaña,<br />

intxaurtxu bi eta hiru gaztaina.<br />

93


15. Santa Ageda<br />

Oles eta oles atetan,<br />

nor dabil <strong>de</strong>npora honetan?<br />

Hiru-lau mutil zoragarriak<br />

Santa Ageda kantetan.<br />

Hortxe bi<strong>de</strong>an enteratu naiz<br />

egia edo guzurra,<br />

etxe honetan hil dabela<br />

hamar arroako txarria.<br />

Haren solomo luzea,<br />

haren koipearen dultzea,<br />

pixka eta pixka ibili barik<br />

ekarri egizu guztia.<br />

Etxe honetako Maria,<br />

ointxe esango <strong>de</strong>utsut egia:<br />

hainbat lasterren topetako<br />

oilo pintoaren habia.<br />

Esku batean luki kapua,<br />

bestean bere parea,<br />

altzoa gora-gora eginda<br />

han be dozena arrautzea.<br />

Orain bagoaz hemendik eta<br />

eskerrik asko zuei.<br />

Agur, hurrengora arte<br />

eta osasun onagaz bizi.<br />

95


16. San Juan <strong>de</strong> la portaletaina<br />

San Juan <strong>de</strong> la Portaletaina,<br />

zapatu arratsal<strong>de</strong>an.<br />

Hamalau atso tronpeta joten<br />

motroilo baten ganean.<br />

Urra-urra-urra sanjuanetan,<br />

jantzan egingo dogu ipar-haizetan.<br />

Uuu juu juu San Juanera goaz gu.<br />

97


17. Jotarako dantza-koplak<br />

Baltza nazala dinoe, (bis)<br />

neuri <strong>de</strong>ust ardura gitxi.<br />

Ardaoa baltza da baina<br />

askok egiten dau erosi.<br />

Askok egiten dau erosi,<br />

neuri <strong>de</strong>ust ardura gitxi.<br />

Mendi altuan edurra (bis)<br />

bota sutara egurra.<br />

Alaba galanten amek<br />

mutil zatarren bildurra. (bis)<br />

Neure nobiaren ama (bis)<br />

asto baten jaube dana.<br />

Astoak ekarriko <strong>de</strong>utso<br />

etxean behar dauena. (bis)<br />

Pan<strong>de</strong>retatxu barria (bis)<br />

amak Bilbotik ekarria.<br />

Hamar erreal pagauta<br />

erdia urregorria. (bis)<br />

Zeuk e<strong>de</strong>r horrek esana, (bis)<br />

ez zagozala niretzako.<br />

Eskerrik asko majoa,<br />

neu bere ez nago zeuretzako. (bis)<br />

Hauxe da <strong>de</strong>spedi<strong>de</strong>a, (bis)<br />

<strong>de</strong>spedida honen tristea!<br />

Agur aita eta ama,<br />

agur neure maitea. (bis)<br />

99


100


18. Arin-arinerako dantza-koplak<br />

Arratian ei dagoz<br />

mutilak galantak, (bis)<br />

txapel azulak eta<br />

mahonezko frakak.<br />

Ai, ai, ai, mahonezko frakak.<br />

Arratian ei dagoz<br />

mutilak galantak.<br />

Urrukutruku truku,<br />

ez eidazu ikutu. (bis)<br />

Ama kamaran dago<br />

asmau egingo gaitu.<br />

Ai, ai, ai, asmau egingo gaitu.<br />

Urrukutruku truku,<br />

ez eidazu ikutu.<br />

Errementari baino<br />

hoba da zesteru, (bis)<br />

lepo bete egurregaz<br />

kolko bete diru.<br />

Ai morena, kolko bete diru.<br />

Errementari baino<br />

hoba da zesteru.<br />

Hankak arin eta<br />

burua arinago. (bis)<br />

Jantzan hobeto daki<br />

artajorran baino.<br />

Ai, ai, ai, artajorran baino.<br />

Hankak arin eta<br />

burua arinago.<br />

Hamar hamaiketako<br />

jabonaduria. (bis)<br />

Txotxolon frakak eta<br />

garritan gonia.<br />

Ai, ai, ai, garritan gonia.<br />

Hamar hamaiketako<br />

jabonaduria.<br />

Hamar hamaiketako<br />

eguzki beroa. (bis)<br />

Ama buruan min dot<br />

eta etxera noa.<br />

Ai, ai, ai, etxera noa.<br />

Hamar hamaiketako<br />

eguzki beroa.<br />

Ama, ez esan aitari<br />

buruan min dudala (bis)<br />

Gaueko parran<strong>de</strong>ak<br />

galdu ninduela.<br />

Ai, ai, ai, galdu ninduela.<br />

Ama, ez esan aitari<br />

buruan min dudala.<br />

Gauean parrandan,<br />

eta egunez logura. (bis)<br />

Ez zarala, maitea,<br />

zure buruaren gura.<br />

Ai, ai, ai, zure buruaren gura.<br />

Gauean parrandan eta<br />

egunez logura.<br />

101


NERBIOI-IBAIZABAL BAILARA<br />

UME-KANTUEN CD-aren KREDITUAK<br />

Pianoa, teklatuak eta moldaketak: Juan Carlos Irizar<br />

Perkusioa, bateria eta nahasketak: Miguel Angel Fernan<strong>de</strong>z<br />

Txistulariak: Jone Gonzalez, Amaia Jugo, Aitor eta Oihana Izagirre, Joana Vidal, Ibon Askargorta<br />

eta Arkaitz Olea<br />

Klarinetea: Angel Fernan<strong>de</strong>z eta Jaxone Gana<br />

Soinua: Amaia Souto eta Endike Altamira<br />

Bizkaiko dultzaina: Arkaitz Olea<br />

Trikitixa: Iñaki Zabaleta<br />

Oboea: Iker Orozko<br />

Pand eroa: Motriku<br />

Irrintzia: Pilar Aresti<br />

AHOTSAK<br />

Galdakao<br />

Umeak: Olaia Asua, Ainhoa Iguaran, Haizea Del Blanco, Irene Garai, María Díaz, Nahia Urrutikoetxea,<br />

Marina eta Irene De la Fuente, Laura Cidoncha eta Mikel Rua.<br />

Gazteak: Maite Barriuso eta Lorea Sánchez<br />

Helduak: José Mª González, José Manuel Heras, Jose Luis eta Belen Madariaga.<br />

<strong>Etxebarri</strong><br />

Umeak: Nora Postigo, Irati Abajo, Blanca Sacristan, Nerea Saiz, Alba Juez, Janire Arana, Jon Bellanco,<br />

Josu Santiso eta Alazne Apraiz.<br />

Koruko zuzendariak: Belen Madariaga eta Teresa Larrea<br />

102

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!