Azala - Ayuntamiento de Etxebarri
Azala - Ayuntamiento de Etxebarri
Azala - Ayuntamiento de Etxebarri
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Zuztarretatik ahora<br />
Ume kantuak eta jolasak<br />
Testuak:<br />
Euskal Herriko Atlas Etnografikoa. VI, Juegos infantiles en Vasconia.<br />
Labayru Ikastegiaren Herri Literatura Artxiboa eta beste batzuk.<br />
Sarrera eta prestakuntza didaktikoa: Idoia Alzibar.<br />
Bilbao<br />
2011
Argitalpen honen moldaketak eta prestakuntzak Eusko Jaurlaritza eta<br />
Bizkaiko Foru Aldundiaren laguntza izan du.<br />
Eusko Jaurlaritzako Hezkuntza, Unibertsitate eta Ikerketa Sailak onetsia (06-07-24).<br />
© Unida<strong>de</strong> didaktikoarena: Idoia Alzibar<br />
© Irudiena: Libe Urrutikoetxea<br />
Egilea: LABAYRU IKASTEGIA: Herri Ondare Atala<br />
Zuzendaria: Akaitze Kamiruaga<br />
Testuak eta didaktika: Miren Ibarluzea eta Eneko Zuloaga<br />
Lantal<strong>de</strong>a: Miren Ibarluzea, Eneko Zuloaga, Axun Gereka, Gorane Intxaurraga, Janire Beñaran, Janire Enzunza, Jon Telletxea eta<br />
Akaitze Kamiruaga<br />
Marrazkiak: Enrike Morente<br />
© Egilearena: Labayru Ikastegia<br />
© Edizio honena: Arakaldo, Arrankudiaga, Arrigorriaga, Basauri, <strong>Etxebarri</strong>, Galdakao, Orozko, Ugao-Miraballes eta Zaratamoko udalak<br />
Argitaratzaileak: Arakaldo, Arrankudiaga, Arrigorriaga, Basauri, <strong>Etxebarri</strong>, Galdakao, Orozko, Ugao-Miraballes, Zaratamoko udalak<br />
eta Labayru Ikastegia<br />
Azaleko diseinua: Di-da Komunikazioa<br />
Fotokonposizioa: Ikur, S.A.<br />
Silutegia:<br />
ISBN:<br />
Lege Gordailua: BI-<br />
Lan hau erreproduzitu, banatu, jendaurreratu edo eraldatzeko, titularren baimena behar da nahitaez, Legeak ezarritako salbuespen<br />
kasuetan izan ezik. Lan honen zatiren bat fotokopiatu edo eskaneatu behar baduzu, jarri harremanetan CEDROrekin (Centro Español<br />
<strong>de</strong> Derechos Reprográficos, www.cedro.org).
Aurkibi<strong>de</strong>a<br />
Índice<br />
Sarrera<br />
Holan hazi ginduezan<br />
Umearekin berbetan<br />
Zelakoa da ume hori?<br />
Hiztegia<br />
Olgetak<br />
Esaera zaharrak eta esakuneak<br />
Zelan esan?<br />
Kantuak<br />
9<br />
15<br />
23<br />
31<br />
41<br />
51<br />
57<br />
63<br />
67<br />
Introducción<br />
Así crecimos<br />
Dialogando<br />
¿Cómo es?<br />
Diccionario<br />
Juegos<br />
Dichos y refranes<br />
¿Cómo lo digo?<br />
Canciones<br />
7
Sarrera<br />
Introducción<br />
Zuztarretatik ahora izeneko proiektuko material<br />
didaktikoaren ataltxo bat duzu hau, Haur<br />
Hezkuntzari dagokiona, 0-6 adin tarteari hain<br />
zuzen ere.<br />
Zuztarretatik ahora lelopean sortutako materiala<br />
eskual<strong>de</strong>ko umeentzako eskolarako ma -<br />
terial osagarria da (edo etxean gurasoekin erabiltzekoa),<br />
hezkuntza zikloen arabera eraturik<br />
datorrena, indarrean dagoen Hezkuntza Curriculumak<br />
zehazturiko edukiak lantzeko.<br />
Helburu orokor nagusiak hauek dira: eskual<strong>de</strong>an<br />
bertako gaztetxoak euren ingurune hurrekoan<br />
integratu eta partai<strong>de</strong> bihurtzea, eureneurenak<br />
diren kultura-gizarteen izaera eta elkarbizitza<br />
erak ezagutu eta balioestea, eta bizimodu<br />
eta tradizioen gaineko gogoeta eragitea.<br />
Proiektuan berebiziko garrantzia eman diogu<br />
ahozkotasunari. Lehenengotatik argi ikusten<br />
genuen ikus-entzunezko materiala izango zela aurkeztu<br />
beharrekoa. Izan ere, egungo bizimoduak<br />
ekarritako aldaketak direla eta, igarriigarria<br />
da ahozkotasunaren berezko transmisioa<br />
galdu edo erdi-galdu egin <strong>de</strong>la, eta ez dira gutxi<br />
hezitzaile eta profesionalen artean, oinarrizko hezkuntza<br />
amaitu duten gazteen berbaz komunikatzeko<br />
gaitasunik ezaz kexu direnak. Ohikoa da euskaraz<br />
hitz egitea bai, baina erdararen intonazioaz eta<br />
ebakeraz egitea. Gero eta nekezago entzuten dira<br />
geure-geureak diren eguneroko esamol<strong>de</strong>ak, ahozko<br />
joskera egiturak, errepikapenak… Ahozkotasu-<br />
He aquí el material correspondiente a Educación<br />
Infantil, concretamente al intervalo <strong>de</strong> edad<br />
0-6 años, integrado a su vez en un proyecto más<br />
amplio <strong>de</strong>nominado Zuztarretatik ahora.<br />
Se trata <strong>de</strong> un material complementario específicamente<br />
pensado tanto para los centros escolares<br />
<strong>de</strong> la comarca Nervión-Ibaizabal, como<br />
para su uso doméstico; creado en base a los<br />
ciclos educativos y a los contenidos <strong>de</strong>l actual<br />
Currículo escolar.<br />
Los objetivos principales <strong>de</strong> este material son<br />
la integración y participación <strong>de</strong> nuestra juventud<br />
en su entorno más cercano, el conocimiento<br />
<strong>de</strong> la sociedad y los modos <strong>de</strong> convivencia así<br />
como su valoración y la reflexión sobre la cultura<br />
y los distintos modos <strong>de</strong> vida.<br />
La oralidad es el ámbito que se ha querido trabajar<br />
con especial interés, por lo que <strong>de</strong>s<strong>de</strong> el principio<br />
no hubo duda en presentar el proyecto en<br />
soporte audiovisual. Los cambios sufridos en los<br />
últimos años han repercutido negativamente en la<br />
transmisión oral natural <strong>de</strong> la lengua y parece<br />
estar en vías <strong>de</strong> extinción. A<strong>de</strong>más, no son pocas<br />
las personas profesionales <strong>de</strong> la enseñanza que<br />
muestran su <strong>de</strong>silusión al constatar que gran parte<br />
<strong>de</strong>l alumnado no alcanza el nivel a<strong>de</strong>cuado en<br />
lo que a capacidad comunicativa se refiere al finalizar<br />
los estudios básicos. Es cierto que se hace<br />
uso <strong>de</strong>l euskera, pero, generalmente, con la entonación<br />
y corte propios <strong>de</strong>l español; mientras,<br />
9
naren alorrean bi<strong>de</strong> berriak urratu nahirik aurkezten<br />
dugu Zuztarretatik ahora. Orain liburuxka eta<br />
kantuen CD euskarrian dakarguna, 2009.urtean<br />
DVD moduan argitaratu zenaren osagarria da;<br />
materiala uneoro eskura izateko eta askotariko egoeratan<br />
erabiltzeko aproposa <strong>de</strong>lako.<br />
Herririk herri eta eskual<strong>de</strong>rik eskual<strong>de</strong> bertako<br />
hizkuntza eta etnografiaren bilketan du oinarria<br />
proiektu honek. Gure iritziz ezin erabilgarriago<br />
eta baliagarriagoak dira gure aititaamamei<br />
jasotako irudiak eta berriketaldiak gazteen<br />
artean zabaldu eta eredutzat eskaintzeko.<br />
Haiexek dute euskara jatorraren eredurik onena,<br />
hizkerarik e<strong>de</strong>rrena, eta batez ere komunikazio<br />
gaitasunik indartsuena.<br />
Ereduok umea jaioberria <strong>de</strong>netik eskaintzea<br />
da aproposena. Izan ere, umea, jaiotzen <strong>de</strong>netik,<br />
lehiatzen da munduarekiko loturak estutzen, eta<br />
loturok guraso eta etxekoen bitartez beregana -<br />
tzen ditu gehienbat. Umeak, berbetan ikasi<br />
aurretik ere, behingoan bereizi eta igarriko dio<br />
amaren ahotsari beste guztien artean; gehiago<br />
oraindino, intonazioa izango da umeak lehenengo<br />
ezagutuko duena, berbak barik. Horregatik<br />
beragatik, aparteko garrantzia dute aldi horretan<br />
umearekin erabiltzen diren hizkuntza-baliabi<strong>de</strong><br />
guztiek. Proiektu honetan agertzen diren aititaamamen<br />
ahotsak baliabi<strong>de</strong> ezin hobeak izango<br />
dira eskual<strong>de</strong>ko umeentzat.<br />
0-6 urteko bitartekoen atal honetan azaltzen<br />
<strong>de</strong>na batez ere gurasoei eta hezitzaileei zuzendua<br />
dago, eurok izango direlako edukien transmisioaren<br />
arduradun eta erantzule. Guraso eta hezi -<br />
tzaileei, sein txikion beharrizanei erantzuteko,<br />
euren gaitasunak garatzeko eta edukiak berega<strong>de</strong>saparecen<br />
poco a poco las fórmulas, repeticiones<br />
o expresiones características <strong>de</strong> la lengua oral.<br />
Zuztarretatik ahora preten<strong>de</strong> abrir un nuevo camino<br />
en la enseñanza <strong>de</strong> la expresión oral. Estos formatos<br />
que se editan ahora como complemento al<br />
formato digital inicial, nos ofrecen la posibilidad<br />
<strong>de</strong> po<strong>de</strong>r disponer <strong>de</strong> los contenidos en cualquier<br />
momento y en diversas situaciones.<br />
Para el proyecto se ha recogido el habla y la<br />
etnografía <strong>de</strong> la comarca, con el fin <strong>de</strong> difundirlas<br />
y <strong>de</strong> que sirvan <strong>de</strong> ejemplo entre la gente más<br />
joven; siendo las fórmulas y expresiones <strong>de</strong> nuestros<br />
mayores el mejor patrón <strong>de</strong> habla autóctona,<br />
<strong>de</strong> un lenguaje rico y expresivo y, ante todo,<br />
<strong>de</strong> una capacidad <strong>de</strong> comunicación fluida.<br />
El sistema <strong>de</strong> aprendizaje más apropiado <strong>de</strong><br />
los citados mo<strong>de</strong>los <strong>de</strong> expresión es la exposición<br />
a ellos <strong>de</strong>s<strong>de</strong> la más temprana edad. La persona<br />
recién nacida, <strong>de</strong>s<strong>de</strong> sus primeras horas <strong>de</strong> vida,<br />
lucha por crear lazos <strong>de</strong> unión con su entorno y<br />
se hace con ellos con la ayuda <strong>de</strong> la familia.<br />
El bebé reconoce la voz <strong>de</strong> su madre entre<br />
todas las <strong>de</strong>más antes incluso <strong>de</strong> haber <strong>de</strong>sarrollado<br />
la capacidad <strong>de</strong> habla; es la entonación, y<br />
no la palabra en sí lo que reconoce. Por esa<br />
razón, los recursos lingüísticos <strong>de</strong> la gente educadora<br />
adquieren vital importancia. Los testimonios<br />
recogidos en este trabajo serán <strong>de</strong> gran ayuda<br />
para la población más joven <strong>de</strong> la comarca.<br />
El material correspondiente a la etapa <strong>de</strong><br />
Educación Infantil, el intervalo <strong>de</strong> edad 0-6<br />
años que aquí se presenta está dirigido a aquellas<br />
personas educadoras responsables <strong>de</strong> la transmisión<br />
<strong>de</strong> valores y contenidos sociales y educativos.<br />
Tratamos <strong>de</strong> ofrecer recursos para la asimi-<br />
10
natzeko jarduerak egiteko bi<strong>de</strong>ak eskaintzen<br />
zaizkie.<br />
Haur Hezkuntzako zikloetan berenberegi<br />
lantzen dira umeen hizkera, euskal ahozko literatura<br />
eta olgetak. Aparteko ardura ipini diegu<br />
al<strong>de</strong>rdioi unitateok sortzerakoan.<br />
Orain hogeita hamar edo berrogei urte normal-normala<br />
zen euskaraz ume txikientzako<br />
dagoen berbeta berezi hori erabiltzea, bizibizirik<br />
zirauen gure etxeetan, eta seintxuek<br />
lehenengo urratsekin batera ikasten zuten<br />
euren berbamoduori. Geroago, hobetu gurean<br />
edo, ahalik eta “ondoen” hitz egitera behartzen<br />
ziren umeak, nagusien mol<strong>de</strong>ak hobetsirik.<br />
Er<strong>de</strong>inuzko ikuspegi horren ondorioz, etxe<br />
askotan baztertu egin zen umeen berbakera<br />
bereziori. Baina gure iritzian, umeak nagusien<br />
berbak eta berbamoduak bere momentuan<br />
berez-berez ikasiko ditu, e<strong>de</strong>rto ikasi ere; gu -<br />
txika-gutxika lexikoa ugaritzeko eta gero eta<br />
gauza zehatzagoei ohartzeko gaitasuna berez<br />
duelako. Penagarria litzateke bestetik, umeen<br />
hizkera bereziaren bi<strong>de</strong>z transmiti tzen <strong>de</strong>n<br />
afektibitatea galtzen uztea, eta zer esanik ere<br />
ez, azken hamarkadotan gaztelaniak lekua<br />
hartzen dionean inguruko guraso eta umeen<br />
ahoetan berbakera horri.<br />
Lehenagoko <strong>de</strong>nboretan, eskolaratu orduko,<br />
umea ulermen eta espresiorako tresna egokien<br />
jabe zen. Gaur egun, ostera, umerik gehienak<br />
askoz ere lehenago eskolaratzen dira, eta batzuk<br />
ume-ume direla eroaten ditugu haurtzain<strong>de</strong>gietara.<br />
Haurrak hazteko baldintzak aldatu direlarik,<br />
umearen beharrizanak ere aldatu egin dira,<br />
eta guk beharrizan berrioi ondo erantzuteko<br />
lación <strong>de</strong> las necesida<strong>de</strong>s <strong>de</strong>l <strong>de</strong>sarrollo <strong>de</strong> las<br />
personas <strong>de</strong>s<strong>de</strong> la más temprana edad.<br />
En la enseñanza preescolar se trabajan específicamente<br />
el léxico infantil, los cuentos y cantos<br />
<strong>de</strong> tradición oral y el juego. Por ello en la creación<br />
<strong>de</strong> este producto hemos primado los contenidos<br />
acor<strong>de</strong>s a los objetivos <strong>de</strong> dicho colectivo.<br />
Hace tres décadas todavía era general el uso<br />
<strong>de</strong> un léxico especial para dirigirse a ellos, era<br />
algo normal en todas las casas y aprendían ese<br />
lenguaje a la vez que daban sus primeros pasos.<br />
Con el tiempo, quizá por miedo a que no adquirieran<br />
vocabulario y expresiones a<strong>de</strong>cuados se ha<br />
otorgado preferencia al lenguaje <strong>de</strong> la gente adulta<br />
<strong>de</strong>s<strong>de</strong> el primer instante, <strong>de</strong>scartando la riqueza<br />
y la afectividad que aporta ese lenguaje infantil.<br />
A nuestro parecer, a pesar <strong>de</strong> que en sus primeros<br />
años se expresen mediante un léxico<br />
propio, no tienen problema alguno en ir asimilando<br />
posteriormente nuestro lenguaje. Es más,<br />
lo adquieren <strong>de</strong> forma natural al sentir la necesidad<br />
<strong>de</strong> especificar conceptos y exten<strong>de</strong>r los<br />
límites <strong>de</strong> comunicación. Consi<strong>de</strong>ramos que<br />
<strong>de</strong>jar <strong>de</strong> lado el habla infantil supone una pérdida<br />
irreemplazable en lo que a afectividad y expresividad<br />
se refiere, teniendo en cuenta a<strong>de</strong>más<br />
que en los últimos años está siendo reemplazado<br />
por el castellano.<br />
Antaño, la escolarización se iniciaba tras<br />
haber adquirido las suficientes y a<strong>de</strong>cuadas <strong>de</strong>strezas<br />
lingüísticas. Hoy en día, sin embargo, se<br />
escolarizan mucho antes, asistiendo incluso a las<br />
guar<strong>de</strong>rías antes <strong>de</strong> cumplir su primer año. Es<br />
evi<strong>de</strong>nte que ha cambiado radicalmente la forma<br />
<strong>de</strong> criar y educar a nuestros hijos, y como con-<br />
11
materiala jarri dugu guraso eta hezitzaileen<br />
eskuetan.<br />
Euskal ahozko literatura guztiz aproposa da<br />
umeekin lantzeko, euren adinera eta heldutasun<br />
maila <strong>de</strong>sberdinetara eroso egokitu eta ekantzen<br />
<strong>de</strong>lako. Umeak erraz ikasten ditu, berbarako,<br />
kantuak eta errezitatuak, eta eda<strong>de</strong>an gora egin<br />
ahala, kantuak, errezitatuak eta jokoak gaitzagoak<br />
izango dira.<br />
Olgetak ere berebiziko garrantzia du haurraren<br />
garapenean. Jolasaren bi<strong>de</strong>z, hasierahasieran<br />
nekez ulertzen baino ez dituen helduen<br />
jarduerak eta ekintzak, gero onartu eta asimilatu<br />
ere egiten ditu apurka-apurka, eta aldi berean<br />
helduen munduan integratzen da. Umeak, olgetaren<br />
bi<strong>de</strong>z, gaitasun fisikoak, zein soziokulturalak,<br />
zein burukoak garatzen ditu. Horrekin<br />
batera, diziplina ariketa ere badira olgetak, ezen<br />
jolasean arau batzuk bete behar dira, eta umeak<br />
galtzen ere ikasiko du, irabazten ez eze. Proiektu<br />
honetan gure tradizioan bizi-bizi iraun duten<br />
olgeten berri ematen da, umeen garapen osorako.<br />
Hara hemen Zuztarretik ahora lan honetan<br />
Haur Hezkuntzarako topatuko dituzuen atalak:<br />
Holan hazi ginduezan<br />
Umeak hazteko ohituretan izan diren<br />
aldaketak batzen dituen tartea da.<br />
Umearen berbeta eta olgeta<br />
Umeari esateko edo haren inguruan berba<br />
egiteko hitzak, esamol<strong>de</strong>ak, esapi<strong>de</strong>ak…<br />
secuencia son también distintas tanto sus necesida<strong>de</strong>s<br />
como las <strong>de</strong> las personas educadoras e<br />
incluso las <strong>de</strong> los padres y madres. Este material<br />
preten<strong>de</strong> abastecer esas necesida<strong>de</strong>s y carencias.<br />
Consi<strong>de</strong>ramos la literatura oral vasca muy<br />
a<strong>de</strong>cuada y práctica para utilizarla con niños y<br />
niñas <strong>de</strong> temprana edad, ya que se ajusta a su<br />
grado <strong>de</strong> madurez y nivel intelectual. Así apren<strong>de</strong>n<br />
con facilidad juegos, canciones y recitados<br />
que conforme avancen en edad adquieren mayor<br />
complicación y dificultad.<br />
El juego también es un elemento imprescindible<br />
en su <strong>de</strong>sarrollo. Jugando se compren<strong>de</strong>n<br />
con más facilidad las activida<strong>de</strong>s y las actitu<strong>de</strong>s<br />
<strong>de</strong> las personas mayores, <strong>de</strong> manera que se aceptan<br />
y asimilan conforme pasa el tiempo. El juego<br />
es básico para <strong>de</strong>sarrollar capacida<strong>de</strong>s físicas,<br />
intelectuales y socioculturales, a<strong>de</strong>más <strong>de</strong> ser un<br />
buen ejercicio para gestionar la disciplina –el<br />
<strong>de</strong>ber <strong>de</strong> atenerse a las reglas <strong>de</strong>l juego– y apren<strong>de</strong>r<br />
a ganar o a per<strong>de</strong>r. En este proyecto hemos<br />
tratado <strong>de</strong> recoger los juegos que han perdurado<br />
en nuestra tradición, para facilitarles un <strong>de</strong>sarrollo<br />
completo.<br />
He aquí los contenidos <strong>de</strong> Zuztarretatik ahora<br />
para la etapa <strong>de</strong> Educación Infantil:<br />
Así crecimos<br />
Se recogen los cambios acaecidos en las<br />
últimas décadas en la forma <strong>de</strong> criar y educar<br />
a niños y niñas.<br />
Hablar y jugar<br />
Se trata <strong>de</strong> una recopilación <strong>de</strong> léxico,<br />
expresiones, juegos… acompañados <strong>de</strong> tra-<br />
12
ematen dira, oraindik euskaraz berba egiteko<br />
soltura handirik ez duten gurasoei<br />
ulermenean laguntzeko. Tarte honek hainbat<br />
atal ditu:<br />
–UMEAREKIN BERBETAN<br />
Atal honetan umeekin, egoera <strong>de</strong>sberdinetan,<br />
erabil daitezkeen esaldi<br />
eta esakuneak aurkezten ditugu.<br />
–ZELAKOA DA UME HORI?<br />
Hona hemen umeari eta bere ezaugarriei<br />
buruz berba egiteko moduko<br />
hainbat berba eta esapi<strong>de</strong>.<br />
–HIZTEGIA<br />
Tarte honetan haurren hizkera berezia<br />
lantzen da. Berbeta berezi honen<br />
helburua umeari hizkuntzaren ikasketa<br />
prozesuan laguntzea da.<br />
–OLGETAK<br />
Ume txiki-txikiekin egiteko moduko<br />
jokoak erakusten dira.<br />
–ESAERA ZAHARRAK ETA ESAKUNEAK<br />
Umearen izaerarekin, haren ekintzekin<br />
edo haren inguruko egoerekin<br />
lotutako esaera zaharrak eta esakuneak<br />
dakartzagu atal honetan.<br />
–ZELAN ESAN?<br />
Hemen hizkuntzaren erabilera ho -<br />
betzeko iradokizun batzuk ematen<br />
dira.<br />
ducción, como ayuda a aquellos padres y<br />
madres que todavía no han adquirido la<br />
suficiente <strong>de</strong>streza para comunicarse en eus -<br />
kera. Hablar y Jugar consta <strong>de</strong> los siguientes<br />
capítulos:<br />
–DIALOGANDO<br />
En este apartado se ofrecen una serie<br />
<strong>de</strong> frases y expresiones que se pue<strong>de</strong>n<br />
utilizar en distintas situaciones.<br />
–¿CÓMO ES?<br />
Listado <strong>de</strong> palabras para <strong>de</strong>scribir sus<br />
características.<br />
–DICCIONARIO<br />
En este capítulo se presentan algunas<br />
palabras propias <strong>de</strong>l léxico infantil,<br />
cuyo objetivo es ayudarles en el<br />
aprendizaje <strong>de</strong>l idioma.<br />
–JUEGOS<br />
Se ofrecen juegos apropiados para la<br />
primera infancia.<br />
–DICHOS Y REFRANES<br />
He aquí algunos dichos y refranes referidos<br />
a la presencia, y al modo <strong>de</strong> ser y<br />
<strong>de</strong> comportarse que tienen.<br />
–¿CÓMOLODIGO?<br />
En este apartado presentamos una<br />
serie <strong>de</strong> sugerencias para un mejor<br />
uso <strong>de</strong>l lenguaje.<br />
13
Kantak eta errezitatuak<br />
Gure aitita-amamei batutako kanten bilduma<br />
da, bost ataletan banatuta: ume<br />
kantak, urte sasoietarako kantak, koplak,<br />
errezitatuak eta beste kanta batzuk…<br />
Canciones y recitados<br />
Es una pequeña colección <strong>de</strong> canciones y<br />
recitados recogidos <strong>de</strong> nuestras anteriores<br />
generaciones clasificados en cinco grupos:<br />
canciones infantiles, canciones relacionadas<br />
con el calendario popular, coplas, recitados<br />
y otras.<br />
14
Holan hazi ginduezan<br />
Así crecimos<br />
Umeak beti izango dira ume, baina berrogeita<br />
hamar urtetan ohiturak eta jokatzeko erak<br />
erabat aldatu dira. Gaur egun haurdunaldian<br />
amari osasun-azterketak egiten zaizkio eta normalena<br />
haurra ospitalean jaiotzea da. Bertako<br />
langileak arduratzen dira amaren eta umearen<br />
zaintzaz, eta lehenengo unetik jaioberria arreta<br />
handiz jagoten da.<br />
Lehen, ostera, umeak etxean izaten zituzten<br />
eta ia-ia umea jaiotzeko momentura arte amak<br />
lanean jarraitzen zuen. Erditzearen garaia hel -<br />
tzen zenean umedun zegoenak familiako eta<br />
auzoko andreen, edo parteraren laguntza izaten<br />
zuen; eta jaioberriari egin beharrekoak etxean<br />
bertan egiten zitzaizkion. Kasuren batzuetan<br />
medikuaren laguntza ere izaten zuten, baina<br />
hori gutxiagotan izaten zen.<br />
Dice el refrán que el niño es niño aquí y en<br />
París, a pesar <strong>de</strong> que las tradiciones varíen a través<br />
<strong>de</strong>l tiempo y la geografía. Muestra <strong>de</strong> ello son<br />
los cambios registrados en nuestra propia sociedad<br />
a lo largo <strong>de</strong> la última década: se realizan<br />
pruebas médicas durante todo el embarazo, el<br />
bebé nace en el hospital bajo la supervisión y<br />
atención <strong>de</strong> personal médico especializado, etc.<br />
Antaño, sin embargo, el nacimiento tenía<br />
lugar en casa y estar embarazada no suponía<br />
motivo para relegar las tareas <strong>de</strong>l hogar cotidianas<br />
a un segundo plano. En el momento <strong>de</strong> dar<br />
a luz, la parturienta, generalmente, contaba con<br />
la ayuda <strong>de</strong> familiares cercanos, sobre todo <strong>de</strong> las<br />
mujeres, <strong>de</strong> alguna vecina y, especialmente, <strong>de</strong> la<br />
partera. No era usual, por lo tanto, contar con<br />
la ayuda <strong>de</strong> personal médico.<br />
15
Partoaren ostean amak berriro indarrak har -<br />
tzeko, auzokoek eta familiakoek oiloa, ardo<br />
gozoa, txokolatea, galletak… eroaten zizkioten<br />
amari. Jateko horiek hartuta, ama arinago bizkortuko<br />
zela uste zuten, eta umeak bularra<br />
emanda hazten zirenez, amak esne gehiago izango<br />
zuela pentsatzen zuten.<br />
Jaio eta egun gutxira umea bataiatu egiten<br />
zen, eta egun horretarako arroparik onenak eta<br />
berrienak ipintzen zitzaizkion jaioberriari.<br />
Umea auzoko andreren batek eta aitabitxiamabitxiek<br />
eroaten zuten elizara, ama egun ba -<br />
tzuetan ohetik jaiki barik egoten zen eta. Baina<br />
orduan bataio egunean ez zen ospakizun berezirik<br />
egiten. Izenak ipintzeko ohiturak ere asko<br />
aldatu dira. Antzina eguneko santuaren izena<br />
ipintzen zitzaion umeari.<br />
Ume jaioberriari beti eman izan zaio tratu<br />
berezia, txikia eta babesgabea <strong>de</strong>lako. Hain<br />
babes gutxi du ezen begizkoa ere erraz egiten ei<br />
zioten lehen auzokoek, gura barik askotan,<br />
Tras el parto, era costumbre que tanto familiares<br />
como personas vecinas y allegadas regalaran<br />
a la madre una gallina (para que preparara<br />
caldo), chocolate, galletas o vino dulce, creyendo<br />
que dichos alimentos contribuirían a su rápida<br />
recuperación <strong>de</strong> fuerzas y ánimo; así como a<br />
aumentar la cantidad <strong>de</strong> leche con la que posteriormente<br />
amamantaría a su criatura.<br />
El bautizo se celebraba pocos días <strong>de</strong>spués <strong>de</strong>l<br />
nacimiento. Al encontrarse en período <strong>de</strong> recuperación,<br />
era habitual que la madre se quedara<br />
en casa y la criatura fuera llevada al bautizo por<br />
los padrinos acompañados <strong>de</strong> alguna vecina. A<br />
pesar <strong>de</strong> que se le vestían los mejores atuendos,<br />
siempre <strong>de</strong>ntro <strong>de</strong> las posibilida<strong>de</strong>s económicas<br />
<strong>de</strong> la familia, tras el bautizo no se realizaba celebración<br />
especial alguna. Por cuanto al nombre<br />
que normalmente se les ponía, solía tomarse <strong>de</strong>l<br />
santoral.<br />
Siendo el bebé un ser altamente vulnerable,<br />
siempre ha existido un trato especial <strong>de</strong> protec-<br />
Seintxoa zumitzezko kuman. / Niño en una cuna <strong>de</strong> mimbre.<br />
Umea mantarretan. / Bebé en pañales.<br />
16
umearen e<strong>de</strong>rtasunari alabantza eginda. Hori<br />
gertatuz gero begizkoa osatzen zuten pertsonengana<br />
eroan behar zuten umea.<br />
Kumak etxean egiten ziren, eta gehienetan<br />
egurrezkoak ziren. Euretako batzuk oinarekin<br />
eraginda kulunkatu egiten ziren; era horretara<br />
amak eskuak libre izaten zituen bi<strong>de</strong> batez beste<br />
lan batzuk egin ahal izateko. Egurrezkoetatik<br />
aparte baziren zumitzez egindakoak ere.<br />
Umeari ipintzen zitzaizkion far<strong>de</strong>lak, mantarrak<br />
edo trapuak, garbitu eta berriro erabiltzekoak<br />
ziren. Kasu askotan, suaren ondoan sikatu<br />
eta berriro ipintzen ziren, garbitu ere egin barik,<br />
mantarrak eskuz garbitzea lan handia izaten zen<br />
eta. Mantarren gainetik paxa, oihal luze-luzea,<br />
ipintzen zitzaien bueltaka-bueltaka, ondo estututa<br />
gerritik behera. Lekukoen esanetan ume<br />
koitaduei oinak ere ez zitzaizkien ikusten.<br />
Orokorrean, umeari orain baino beranduagora<br />
arte eman izan zaio bularra. Baina, lehengo<br />
umeek <strong>de</strong>netarik jaten ei zuten, eta gainera,<br />
gaur egunekoak baino arinago hasten ziren<br />
nagusiek legez jaten.<br />
ción sobre él. Era tal el grado <strong>de</strong> in<strong>de</strong>fensión,<br />
que el simple hecho <strong>de</strong> alabar repetidamente su<br />
belleza, incluso por familiares más próximos,<br />
podía ser causa <strong>de</strong>l popular mal <strong>de</strong> ojo. En caso<br />
<strong>de</strong> ser diagnosticado dicho mal, había que recurrir<br />
a la ayuda <strong>de</strong> una persona entendida en el<br />
tema, generalmente mujeres o religiosos.<br />
Las cunas <strong>de</strong> ma<strong>de</strong>ra se fabricaban en casa.<br />
La madre solía acunar a su bebé con el pie,<br />
<strong>de</strong>jando así las manos libres para realizar otras<br />
labores. El mimbre también ha sido un material<br />
muy utilizado en la fabricación <strong>de</strong> cunas.<br />
Los trapos y pañales se reutilizaban tras un<br />
buen lavado. En ocasiones, incluso se volvían a<br />
usar tras secarlos junto al fuego bajo, ya que el<br />
lavado a mano resultaba una ardua tarea. Sobre<br />
los pañales, se enrollaba el cuerpo <strong>de</strong>l bebé con<br />
larga faja, hasta tal punto que ni siquiera se le<br />
veían los pies.<br />
La criatura se alimentaba <strong>de</strong> leche materna<br />
durante un período <strong>de</strong> tiempo más extenso que<br />
el <strong>de</strong> hoy en día, pero también se iniciaba en la<br />
ingesta <strong>de</strong> distintos alimentos a una edad más<br />
temprana.<br />
Seintxoari bularra ematen.<br />
Dando pecho a la niña.<br />
17
Amak etxeko beharrak ezin al<strong>de</strong> batera utzita,<br />
umea jagon bai, baina seme-alaba zaharren<br />
laguntzaz egiten zuen. Etxean eda<strong>de</strong>ko pertsonarik<br />
bazen, haren zaintzapean ere egon izan<br />
dira etxeko txikienak, aitita-amamengandik<br />
ikasten. Orduan ahozko transmisioa zuzenzuzenean<br />
egiten zen. Etxean umea jagoteko inor<br />
ez zegoenean, orduan umea, otzara baten<br />
barruan edo kuman bertan sartuta, eurekin eroaten<br />
zuten soro bazterrera, eurek beharrak egin<br />
ahal izateko.<br />
Para el cuidado <strong>de</strong> los más pequeños, la madre<br />
contaba con la ayuda <strong>de</strong> sus hijos más mayores,<br />
pudiendo así <strong>de</strong>dicarse a las diversas labores cotidianas.<br />
Cuando las personas mayores <strong>de</strong> casa<br />
todavía vivían en ella, crecían bajo su cuidado.<br />
Era así como se transmitía, directamente, la<br />
sabiduría popular <strong>de</strong> una generación a otra. En<br />
caso <strong>de</strong> no disponer <strong>de</strong> ayuda alguna para el cuidado<br />
<strong>de</strong>l bebé, era habitual llevarlo, introducido<br />
en una cuna portable o un cesto, a la huerta,<br />
don<strong>de</strong> po<strong>de</strong>r vigilarlo mientras se realizaban las<br />
labores agrícolas.<br />
Umea kuman, soro bazterrean.<br />
Cuna con niño en la huerta.<br />
Ume berdingoek seintxoak jagoten zituzten.<br />
Los hermanos y hermanas mayores cuidaban <strong>de</strong> los menores.<br />
18
Hilabeteak zituenean umea lehenengo berbak<br />
esaten eta oinez ikasten hasten zen. Horretarako<br />
astirik zegoenean, besapeetatik eskupainua<br />
ipini eta atzetik oratuta lehenengo<br />
pausoak ematen lagun -<br />
tzen zitzaion. Osterantzean<br />
katuka hasita eurek euretara<br />
ikasten zuten, inoren lagun -<br />
tzio barik.<br />
Pronunciaban sus primeras palabras y daban<br />
sus primeros pasos transcurridos unos meses.<br />
Cuando se disponía <strong>de</strong> tiempo para ello, se les<br />
acompañaba en el aprendizaje<br />
motriz poniendo un paño bajo<br />
los brazos y sujetando por<br />
<strong>de</strong>trás. En su <strong>de</strong>fecto, aprendían<br />
gateando, sin ninguna ayuda.<br />
Katuka. / A gatas.<br />
Etxekoen modu-moduan ikasten zuten<br />
umeek berbaz.<br />
Aprendían a hablar imitando<br />
a sus mayores.<br />
Seintxo txikerra, lodito.<br />
El niño <strong>de</strong> casa, regor<strong>de</strong>te.<br />
19
Egurrezko taka-taka. / Taca-taca <strong>de</strong> ma<strong>de</strong>ra.<br />
Oinez ikasten. / Dando los primeros pasos.<br />
Seintxoak orain baino askoz ere beranduago<br />
eskolaratzen ziren. Bost-sei urte beteta eta kaskonduta<br />
hasten ziren eskolara. Gehienetan gela<br />
berean eda<strong>de</strong> guztietako umeak egoten ziren, baina<br />
mutilak eta neskak bananduta. Oinez joaten<br />
ziren eta kasu askotan bi<strong>de</strong> luzea egin behar izaten<br />
zuten hara joateko, eta egunean lau bi<strong>de</strong>rrez<br />
gainera. Horregatik<br />
batzuetan baz karia<br />
ere eroaten zuten,<br />
eskolan bertan jan<br />
ahal izateko.<br />
La escolarización se iniciaba más tar<strong>de</strong> que<br />
hoy en día, a la edad <strong>de</strong> cinco o seis años. Se les<br />
separaba en grupos <strong>de</strong>pendiendo <strong>de</strong>l sexo y, aun<br />
siendo <strong>de</strong> eda<strong>de</strong>s diferentes, se agrupaban en<br />
una misma clase. Acudían a la escuela caminando,<br />
llegando a hacer hasta cuatro viajes al<br />
día, si bien en ocasiones llevaban la comida ya<br />
preparada <strong>de</strong> antemano.<br />
Eskolara gutxi ibili ziren<br />
gure aitita-amamak.<br />
Nuestros abuelos y abuelas<br />
no siempre podían acudir a<br />
la escuela.<br />
20
Batzuetan, auzokoengana<br />
tardantza bila joateko esaten<br />
zitzaion haurrari.<br />
A veces se mandaba a los niños a<br />
casa <strong>de</strong>l vecino a por “tardanza”,<br />
para que se entretuvieran y no<br />
molestaran 1 .<br />
Dena <strong>de</strong>la, sarritan, etxean zereginen bat<br />
zegoenean, (ganadua jagoten, itaurrean egiten,<br />
etab.) umeak eskolara joan barik geratzen ziren,<br />
etxeko gazteen laguntza behar-beharrezkoa zelako,<br />
batez ere neba-arreba zaharrenen kasuan.<br />
Umeak sei-zazpi urte betetzen dituenean<br />
lehenengo haginak jausten hasten dira. Antzina<br />
hagina hartu eta teilatura botatzen zuten, hagina<br />
Maritxu Teilatukoari opetsiz, abesti hau kantatzen<br />
zuten bitartean:<br />
Nuestros abuelos y abuelas no siempre podían<br />
acudir a la escuela, pues su ayuda se requería<br />
para el cuidado <strong>de</strong>l ganado, en la labranza…<br />
A la edad <strong>de</strong> seis-siete años comienza el cambio<br />
<strong>de</strong>ntal: empieza la caída <strong>de</strong> los primeros<br />
dientes <strong>de</strong> leche. Es entonces cuando se arroja el<br />
diente caído al tejado ofreciéndoselo a Maritxu<br />
Teilatuko, cantando o recitando la siguiente retahíla:<br />
Maritxu Teilatuko<br />
gona gorriduna,<br />
eutsi hagin zaharra<br />
eta ekarzu barria.<br />
(Maritxu la <strong>de</strong>l tejado, tiene la falda roja, toma el diente viejo y trae otro nuevo).<br />
1<br />
Tardantza: Esta fórmula se les dice principalmente a<br />
los niños y niñas cuando molestan y se les quiere alejar <strong>de</strong><br />
uno por un tiempo.<br />
21
Gaur egun urtebetetze egunean opariak,<br />
meriendak eta jai handiak egiten dira, baina<br />
garai bateko ospakizunak askoz xumeagoak<br />
ziren. Etxe batzuetan ospatu ere ez zen egiten;<br />
beste batzuetan, ostera, beti egiten zen izentazinoren<br />
bat. Besterik egin ezean, behintzat txokolatea<br />
prestatzen zuten galdarilan beheko suan,<br />
ogi errearekin jateko.<br />
Hoy día se hacen regalos, meriendas y fiestas<br />
para celebrar el cumpleaños, pero antaño las<br />
celebraciones, si es que existían, eran mucho<br />
más mo<strong>de</strong>stas. En algunas casas el cumpleaños<br />
pasaba <strong>de</strong>sapercibido; en otras, sin embargo,<br />
siempre había algún <strong>de</strong>talle, por ejemplo, un<br />
poco <strong>de</strong> chocolate preparado en el fuego bajo con<br />
pan tostado.<br />
Urtegunari antzina ez zitzaion hainbeste garrantzirik ematen.<br />
Antaño no se celebraba el cumpleaños como hoy día.<br />
Haginak kili-kolo edukiz gero, hariari tira!<br />
Si el diente se mueve… ¡A tirar <strong>de</strong>l hilo!<br />
Ikusi dugunez, jen<strong>de</strong>aren bizimodua aldatu<br />
egin da erabat. Urteak pasatu ahala gizartean<br />
egondako ohitura aldaketek, eta teknikaren<br />
berrikuntzek eta aurrerakuntzek umeak jagoteko<br />
eta hazteko eran aldaketa itzelak ekarri dituzte.<br />
Eta horren ondorioz, lehen etxean zuzenzuzenean<br />
gurasoengandik ikasten zirenak, orain<br />
eskolan erakusten dira, eta neurri baten familiak<br />
betetzen zuen sozializazio-funtzioa gaur umeeskolek<br />
egiten dute.<br />
En estas líneas hemos podido comprobar que<br />
la forma <strong>de</strong> vida ha cambiado radicalmente. Así,<br />
la introducción <strong>de</strong> nuevas costumbres o el avance<br />
<strong>de</strong> nuevas técnicas y <strong>de</strong> la tecnología han influido<br />
directamente en los modos <strong>de</strong> criar a los más<br />
pequeños. Aquello que antes se aprendía directamente<br />
<strong>de</strong> las personas mayores, hoy se apren<strong>de</strong> en<br />
la escuela. En cierto modo, la función <strong>de</strong> socialización<br />
que antes realizaba la familia ha sido ahora<br />
trasladada a los centros escolares.<br />
22
Umearekin berbetan<br />
Dialogando<br />
Umeei euskaraz<br />
eginez ge -<br />
ro, eta etxeko<br />
euskaraz eginda<br />
hobeto, hori<br />
izango da eurek<br />
era naturalean<br />
ikasiko duten<br />
hizkuntza. Baina<br />
zori txarrez,<br />
hori ez da kasu<br />
guztietan posible izaten. Horregatik, laguntza<br />
txiki bat eman gura diegu euskaraz ikasten ari<br />
diren gurasoei, etxeko berbeta galduta dutenei<br />
edo hau, hori eta bestea <strong>de</strong>la tarteko ikasi ezin<br />
izan dutenei.<br />
Gauza jakina da umeak hizkuntza jasotzeaz<br />
gainera hizkuntza ohiturak ere bereganatzen<br />
dituela txiki-txikitatik. Hau da, hizkuntza bat<br />
non, zein egoeratan, norekin, zertarako… erabiltzen<br />
<strong>de</strong>n. Horrexegatik, bakoitzak ahal duen<br />
neurrian, garrantzitsua da helduek ere euskara<br />
erabiltzea, komunikazio tresna gisa, umeak<br />
baliozko erraminta <strong>de</strong>la ikus <strong>de</strong>zan. Gutxi jakinda<br />
ere, dakiguna egoera <strong>de</strong>sberdinetan erabiltzea<br />
komeni da, umeek geuk ere euskara maite dugula<br />
ikus <strong>de</strong>zaten.<br />
Asko eta asko dira umeei esateko eta haiei<br />
mezuak helarazteko erabil daitezkeen formak.<br />
Hona hemen gutxi batzuk:<br />
A partir <strong>de</strong> su<br />
nacimiento, la<br />
lengua que utilizamos<br />
las personas<br />
mayores es la<br />
que adquieren<br />
con más naturalidad,<br />
por lo que<br />
es conveniente<br />
ha blarles en euskera;<br />
y a ser posible,<br />
en el habla <strong>de</strong> casa. Todas las familias no cuentan<br />
con dicha posibilidad, por lo que ofrecemos este<br />
material a los padres y madres estudiantes <strong>de</strong> euskera,<br />
a quienes por diversos motivos lo han perdido<br />
o incluso a quienes no lo han podido apren<strong>de</strong>r.<br />
Así, a<strong>de</strong>más <strong>de</strong> apren<strong>de</strong>r un idioma, asimilan<br />
actitu<strong>de</strong>s lingüísticas <strong>de</strong>s<strong>de</strong> muy temprano. Es<br />
<strong>de</strong>cir, saben perfectamente qué lengua, con<br />
quién, en qué situaciones… <strong>de</strong>ben utilizar. Es<br />
muy importante que, en la medida <strong>de</strong> nuestras<br />
posibilida<strong>de</strong>s, utilicemos el euskera como herramienta<br />
<strong>de</strong> comunicación, ya que <strong>de</strong> esa manera<br />
apren<strong>de</strong>rán que es un instrumento valioso. A<br />
pesar <strong>de</strong> no saber más que algunas palabras, es<br />
conveniente utilizarlas, <strong>de</strong> manera que transmitamos<br />
el amor hacia la lengua.<br />
Son infinitas las fórmulas que po<strong>de</strong>mos utilizar<br />
para comunicarnos. He aquí unas pocas:<br />
23
Seinari maitasuna adierazteko berbak<br />
Askotan umearekin hitzegitean, bere izenez<br />
izendatu beharrean, horren or<strong>de</strong>z beste berbaren<br />
bat erabiltzen da. Gehienetan maitasuna adierazten<br />
duten berbak izaten dira, kasurako: pi txin -<br />
(txu), laztana, potxon, potxolo, potxola, bihotza, polita,<br />
neure, txikitxu, gure txikerra, gure mutiltxua,<br />
gure neskatotxua, pospolina, seina, maitea, lodito...<br />
Muestras <strong>de</strong> cariño<br />
En vez <strong>de</strong> llamarles por su nombre, se suelen<br />
utilizar otras formas, generalmente cariñosas<br />
como: pitxin(txu), laztana, potxon, potxolo, po -<br />
txola, bihotza, polita, neure, txikitxu, gure txikerra,<br />
gure mutiltxua, gure neskatotxua, pospolina,<br />
seina, maitea, lodito...<br />
Zer gura duzu laztana?<br />
Ura gura duzu?<br />
Ia bihotza, esaiozu amatxuri zer<br />
jan duzun gaur eskolan.<br />
Etorri pitxintxu, aurpegia garbitu<br />
behar dugu eta.<br />
Aiko han! Gure pospolina etorri<br />
da eta.<br />
Gure seintxua oraindino lo dago.<br />
Itxaron, txikitxu, txokolatea<br />
jateko, lehenengo fruta amaitu<br />
behar duzu.<br />
Erdu hona txikitxuori!<br />
Ekazu musutxua.<br />
Zer gura duzu polita?<br />
Zergatik egiten duzu negar?<br />
Nor da amatxuren<br />
babalorea?<br />
Gure seintxua oraindino lo dago.<br />
La nena está todavía dormida.<br />
¿Qué quieres, cariño?<br />
¿Quieres agua?<br />
Corazón, cuéntale a amatxu qué<br />
has comido hoy en la escuela.<br />
Ven amor, vamos a limpiarnos<br />
la carita.<br />
¡Mira! ¡Aquí está la reina <strong>de</strong> la<br />
casa!<br />
El nene está todavía dormido.<br />
Cariño, ten paciencia, antes <strong>de</strong><br />
comer chocolate tienes que acabar<br />
la fruta.<br />
¡Ven aquí chiquitín, dame un<br />
beso!<br />
¿Qué quieres bonita?<br />
¿Por qué lloras?<br />
¿Quién es la hermosura<br />
<strong>de</strong> amatxu?<br />
Nor da amatxuren babalorea?<br />
¿Quién es la hermosura <strong>de</strong> amatxu?<br />
24
Haserrea erakusteko<br />
Baina zer egin duzu? Dena laskitu duzu!<br />
Saskela zer zara ba! Dena lohitu duzu. /<br />
Dena kakaztu duzu.<br />
Atzera errietan egiten baduzue, bero-bero<br />
egingo dizuet ipurdia!<br />
Tas-tas egingo dizut!<br />
Bero-bero egingo dizut matraila!<br />
Horra banoa, joan! / Joaten banaiz, joan!<br />
Barriro egiten baduzu, zigortu egingo zaitut!<br />
Ernegatuta nago zurekin!<br />
Ume kiskila zer zara, baina!<br />
Ezin geldi egon, neskato bihurria da hori.<br />
Muestras <strong>de</strong> enfado<br />
Pero, ¿qué has hecho? ¡Has revuelto todo!<br />
¡Serás cochino! Has ensuciado todo.<br />
¡Como volváis a reñir os caliento el culo <strong>de</strong> lo<br />
lindo!<br />
¡Te voy a pegar!<br />
¡Te voy a dar en el morro!<br />
Como vaya ahí…<br />
¡Vuelve a hacerlo y te ganarás un castigo!<br />
¡Me tienes hasta el gorro!<br />
¡Serás guindilla!<br />
No pue<strong>de</strong> estarse quieta, es muy movida.<br />
Lohitu barik, gero!<br />
Ten cuidado, no vayas a ensuciarte.<br />
25
Aginduak<br />
Erdu hona atoan! Joan egin behar dugu eta.<br />
Batetik bestera ibili barik, egon zaitez geldirik!<br />
Egon zaitez geldi, paratu ezina daukazu ala?<br />
Ez egin plantarik!<br />
Nahikoa da! Ez egin maina gehiagorik!<br />
Hori ez da egin behar, gero! Ez egin atzera!<br />
Ez eskatu gehiago, amaitu da eta kito!<br />
Txerrikerietan ibili beharrean, jan ezazu ganoraz!<br />
Zintz egizu! 2<br />
Isilik egon, hemen ezin da zaratarik egin eta.<br />
Ez sartu hori ahora, kaka da!<br />
Ór<strong>de</strong>nes<br />
Ven aquí enseguida, nos tenemos que marchar.<br />
¡No an<strong>de</strong>s <strong>de</strong> aquí para allá! ¡Estate quieto!<br />
¡Para! ¿Es que no pue<strong>de</strong>s parar?<br />
¡No intentes engañarme, no hagas pantomimas!<br />
¡Basta, ya vale <strong>de</strong> mañas!<br />
¡No vuelvas a hacerlo, eso no se hace!<br />
¡No pidas más, no hay más, se acabó, punto!<br />
¡No hagas cochinadas y come como es <strong>de</strong>bido!<br />
¡Suénate! 3<br />
¡A callar! Aquí no se pue<strong>de</strong> hacer ruido.<br />
¡No lo metas a la boca, es caca!<br />
Ez ezazu egin plantarik!<br />
¡No hagas pantomimas!<br />
2<br />
Mukiak ateratzeko orduan, indar egiteko esaten da.<br />
3<br />
Se dice para pedirles que se suenen con fuerza.<br />
26
Egoera ezberdinetan erabil genitzakeen esamol<strong>de</strong>ak<br />
edo berbak<br />
E<strong>de</strong>rto, laztana! Hazelako marrazki polita<br />
egin duzun!<br />
Txapelduna! Dena jan duzu!<br />
Horrela handi-handi egingo zara!<br />
Holantxe! Majo lotu dituzu zapatak!<br />
Zenbat zara aitatxurena/amatxurena/osabarena...?<br />
Esaiozu amatxuri, zer duzu ba?<br />
Min hartu duzu?<br />
Ez egin mainarik, txikitxu, lepoan eroango<br />
zaitut eta.<br />
Oinutsik bazabiltza hoztu egingo zara. /<br />
Ortozik ibilita oinak hoztuko zaizkizu.<br />
Ipini itzazu arropak patxadaz!<br />
Han! Jertsea atzekoz aurrera jantzi duzu. /<br />
Zu! Jertsea trabes(etara) daukazu!<br />
Fórmulas a utilizar en situaciones<br />
varias<br />
¡Muy bien cariño! ¡Un dibujo precioso!<br />
¡Campeón! ¡Has comido todo, te harás muy<br />
gran<strong>de</strong>!<br />
¡Eso es, así! ¡Te has atado los zapatos muy bien!<br />
¿Cuánto quieres a aitatxu/amatxu/al tío...?<br />
Cuéntale a amatxu ¿qué te pasa?<br />
¿Te has hecho daño?<br />
No seas mañosa, te llevaré en brazos.<br />
Si andas <strong>de</strong>scalzo te enfriarás / se te enfriarán<br />
los pies.<br />
¡Ponte la ropa como es <strong>de</strong>bido!<br />
¡Vaya! ¡Te has puesto el jersey <strong>de</strong>l revés!<br />
E<strong>de</strong>rto egiten duzu! / ¡Lo estás haciendo muy bien!<br />
Zenbat zara osabarena? / ¿Cuánto quieres al tío?<br />
27
Ipini itzazu arropak patxadaz!<br />
¡Ponte la ropa como es <strong>de</strong>bido!<br />
Egizu fu!<br />
¡Sopla!<br />
Nikia iruntzitara daukazu, ipinizu erara!<br />
Kontuz suarekin, txast egingo dizu bestela!<br />
Egizu fu puxika puzteko.<br />
Joan eta esan izekoari tardantza emateko! 4<br />
– Zoaz eta tardantza ekarri.<br />
Izekoak: – Zertan zatoz, ba?<br />
–Tardantza eske.<br />
– Hemen ez dago halakorik.<br />
¡Tienes la camiseta <strong>de</strong>l revés, póntela bien!<br />
¡Cuidado con el fuego, te vas a quemar!<br />
¡Sopla el globo para hinflarlo!<br />
¡Ve adon<strong>de</strong> la tía y dile que te entretenga un rato!<br />
– Ve a por “tardanza”.<br />
La tía: – ¿A qué vienes?<br />
– A por “tardanza”.<br />
–Aquí no hay <strong>de</strong> eso.<br />
4<br />
Tardantza: Ikus 21 orrial<strong>de</strong>ko azalpena.<br />
28
AINGERUA: ume txiki-txikia, hilabeteak<br />
dituena. Mantetako umea.<br />
NEGAR-ANPULUAK: malkoak.<br />
Sikatu itzazu negar-anpuluok!<br />
LEPOAN HARTU / EROAN / EDUKI...:<br />
Umea nekatuta dago eta lepoan eroango dut.<br />
ALTZOAN: magalean.<br />
Umeak lo egin zuen amaren altzoan.<br />
Umea altzoan jesarri eta jatekoa eman zion.<br />
ERRESKAN: ilaran.<br />
Erreskan jarri dira eskolara sartzeko.<br />
AINGERUA: angelito/a, bebé <strong>de</strong> temprana edad.<br />
NEGAR-ANPULUAK: lágrimas.<br />
¡Sécate esas lágrimas!<br />
LEPOAN HARTU / EROAN / EDUKI...: llevar /<br />
coger / tener en brazos.<br />
El niño está cansado y lo llevaré en brazos.<br />
ALTZOAN: en el regazo.<br />
La niña se durmió en el regazo <strong>de</strong> su madre.<br />
Le sentó en su regazo y le dio <strong>de</strong> comer.<br />
ERRESKAN: en fila.<br />
Se han puesto a la cola / en fila para entrar en<br />
la escuela.<br />
Hamen gure aingerutxua.<br />
Mira nuestra niñita.<br />
Altzoan hartu du loak.<br />
Se ha dormido en su regazo.<br />
29
Umeak erreskan edo ilaran, eskolara sartzeko.<br />
Niños y niñas en fila para ir a la escuela.<br />
Katuka.<br />
A gatas.<br />
TXOTINA: zotina, txotena.<br />
KATUKA, LAUTXAKUR, KATAMAR:<br />
Oinez jakin ez eta katuka dabil umea.<br />
Tarrazka-tarrazka dabil umea.<br />
APOTXARRIAK: sasieskola.<br />
Aiko han gure umea! Apotxarriak egin dozuz<br />
ala? Zelan ba ez zara joan eskolara?<br />
TXOTINA: hipo.<br />
KATUKA, LAUTXAKUR, KATAMAR: a gatas.<br />
Todavía no anda, gatea.<br />
Anda a rastras.<br />
APOTXARRIAK: hacer pira.<br />
¡Mira a quién tenemos aquí! ¿Has hecho pira?<br />
¿Cómo es que no has ido a la escuela?<br />
30
Zelakoa da ume hori?<br />
¿Cómo es?<br />
Umeari buruz berba egiteko eta bere ezaugarriak<br />
eta nolakotasunak adierazteko hona hemen<br />
erabil daitekeen hainbat berba eta esapi<strong>de</strong>.<br />
ADURTIA: adurra dariola dagoena, beti ezpain<br />
ingurua bustita duena.<br />
Gure umea adurtia da, beti dauka paparra bustita.<br />
AMAZULOA edo AITAZULOA: beti amarekin edo<br />
aitarekin gura duena. Ama kutuna, aita kutuna.<br />
Utzi ama bakean eta etorri hona, amazuloori!<br />
ARGIZARIZKOA: azala leun eta zuri-larrosa duena.<br />
Neskatxu horrek argizariz egindakoa ematen du.<br />
ARRAUTZA-JANGOA: arrautza zalea. Berdin erabiltzen<br />
da fruta-jango, ogi-jango...<br />
Arrautza baino ez duzu gura? Ai arrautza-jangoori!<br />
ARTEAK HARTU EZINEKOA: urduria, geldi egon<br />
ezinekoa.<br />
Gure semea arteak hartu ezinekoa da, beti dabil<br />
aurrera-atzera lotu barik.<br />
ASTAKILOA: astapotroa.<br />
Astakiloa zer zara ba! Apurtu egin duzu!<br />
He aquí un listado <strong>de</strong> palabras para <strong>de</strong>scribir<br />
a los más pequeños <strong>de</strong> la casa y sus actitu<strong>de</strong>s:<br />
ADURTIA: dícese <strong>de</strong> la criatura que saliva mucho.<br />
Nuestro pequeño no <strong>de</strong>ja <strong>de</strong> salivar, siempre tiene<br />
la pechera mojada.<br />
AMAZULOA edo AITAZULOA: que siente apego a<br />
la madre o al padre.<br />
¡Deja a ama en paz y ven aquí, mira que estás<br />
enmadrada!<br />
ARGIZARIZKOA: <strong>de</strong> cera, <strong>de</strong> mantequilla. Se dice<br />
<strong>de</strong> quien tiene la piel suave y blanca.<br />
¡Esa niña parece <strong>de</strong> cera!<br />
ARRAUTZA-JANGOA: -jango, se utiliza para <strong>de</strong>finir<br />
a quien le gusta co mer algo en exceso. Arrautzajango:<br />
a quien le gusta el huevo; fruta-jango: a<br />
quien le gusta la fruta…<br />
¡Sólo quieres huevo, eh!<br />
ARTEAK HARTU EZINEKOA: persona inquieta.<br />
Nuestro hijo es un culo inquieto, no para ni un<br />
segundo.<br />
ASTAKILOA: bruto/a.<br />
¡Serás bruto! ¡Ya lo has roto!<br />
31
Bihurria zer zara ba! Utzi bakean albokoari, eta jan ezazu<br />
aurrekoa.<br />
¡Mira que eres travieso! Déjale en paz y come lo que tienes<br />
en el plato.<br />
Zuek bai zuek neskato esan onekoak!<br />
¡Vosotras sí que sois unas niñas obedientes!<br />
BARRABANA: gaiztoa, infernuko barrabasa baino<br />
okerragoa.<br />
Barrabana da gero! Beti kaltea egiteko prest!<br />
BERBA TXARREKOA: berbeta motza daukana.<br />
Berba txarrekoa zer zara ba! Ahoa jaboiaz garbituko<br />
dizut!<br />
BERBATIA: berbalapikoa, berritsua.<br />
Berbatia zer zara ba! Zau<strong>de</strong> isilik apur baten!<br />
BIHURRIA: gaiztoa, okerra, urduria.<br />
Hau baino ume bihurriagorik!<br />
EPERTERREA: geldi egon ezinekoa.<br />
ESANEKOA EDO ESAN ONEKOA: esaten edo<br />
agintzen zaiona egiten duena.<br />
BARRABANA: travieso/a.<br />
¡Será traviesa! ¡Siempre la está liando!<br />
BERBA TXARREKOA: persona mal hablada.<br />
¡Mira que eres mal hablado! ¡Te voy a limpiar la<br />
lengua con estropajo!<br />
BERBATIA: que habla mucho.<br />
¡Calla un poco parlanchín!<br />
BIHURRIA: criatura traviesa, inquieta.<br />
¡No hay un niño tan travieso como éste!<br />
EPERTERREA: que se mueve mucho, que no para.<br />
ESANEKOA EDO ESAN ONEKOA: obediente.<br />
32
ESAN TXARREKOA: kasurik egiten ez duena.<br />
Agindu edo agindu ez, berdin da horrekin, esan<br />
txarrekoa da eta.<br />
GAUTXORIA: gauez lo gutxi<br />
egiten duena.<br />
Gautxoria da, baina gero egunez<br />
egiten du lo.<br />
JAKANA: gutxi jaten duena.<br />
Umea jakan dago gaur.<br />
JATUNA: <strong>de</strong>netarik eta ondo<br />
jaten duena.<br />
Okela zein arraina, berdin dio,<br />
jatuna da hau.<br />
ESAN TXARREKOA: <strong>de</strong>sobediente.<br />
A ésta es lo mismo mandarle algo que no..., es <strong>de</strong><br />
<strong>de</strong>sobediente…<br />
GAUTXORIA: que duerme poco<br />
<strong>de</strong> noche.<br />
Por la noche duerme poco, pero<br />
lo hace <strong>de</strong> día.<br />
JAKANA: <strong>de</strong> poco comer, sin<br />
ganas.<br />
El niño hoy está <strong>de</strong>sganado.<br />
JATUNA: <strong>de</strong> buen comer.<br />
A ésta le da lo mismo carne que<br />
pescado, es <strong>de</strong> muy buen comer.<br />
KAKAPIRRIA: pazientzia bakoa.<br />
Itxaroizu ba, kakapirri halakoa!<br />
Jatuna zer zara gero! / ¡Mira que eres comilona!<br />
KAKAPIRRIA: impaciente.<br />
¡Espera un poco, no seas impaciente!<br />
KANTSAGARRIA: astuna, gogaikarria, nekagarria,<br />
ernegagarrizkoa.<br />
Egun osoa gauza bera eske, kantsagarria zer zara ba!<br />
KOIPELUSTREA: kantsagarria, gogaikarria <strong>de</strong>na.<br />
Zau<strong>de</strong> isilik koipelustreori!<br />
KOKOLA: txotxola, mamala.<br />
Kokola itxura dauka, baina neskato argia da.<br />
KOKOLOA: txotxoloa, memeloa.<br />
LODITOA: potoloa, lodikotea.<br />
KANTSAGARRIA: que fastidia y cansa.<br />
¡Todo el día con lo mismo! ¡Mira que eres pesada!<br />
KOIPELUSTREA: cansino/a.<br />
¡Calla anda! Eres <strong>de</strong> cansino…<br />
KOKOLA: boba, lela, atontada.<br />
Aunque parezca lela, es una niña bien espabilada.<br />
KOKOLOA: bobo, lelo, atontado.<br />
LODITOA: regor<strong>de</strong>te/a.<br />
33
LOTIA: lo asko egiten duena.<br />
LO TXARREKOA: gau osoan barik, tarteka lo egiten<br />
duena.<br />
Lo txarreko seina daukagu, gauerdiro esnatu eta<br />
negarrez hasten da.<br />
LOTSORRA: lotsatia.<br />
Ez dizu berba askorik egingo, lotsorra da eta.<br />
MAINOSOA, MAINATIA, MAINATSUA: mainak<br />
egiten dituena.<br />
Mainati hutsa da. Edozergatik egiten ditu mainak<br />
ume honek.<br />
MAMALA: tuntuna, kokola, tontola.<br />
Hori baino neska mamalagorik!<br />
LOTIA: se dice <strong>de</strong> quien duerme mucho.<br />
LO TXARREKOA: <strong>de</strong> mal dormir, que duerme<br />
poco.<br />
Es <strong>de</strong> muy mal dormir, se <strong>de</strong>spierta llorando a<br />
medianoche.<br />
LOTSORRA: persona tímida, vergonzosa<br />
No creo que te hable mucho, es muy vergonzosa.<br />
MAINOSOA, MAINATIA, MAINATSUA: que tiene<br />
mañas o mimos.<br />
Es un mañoso, no hace más que quejarse.<br />
MAMALA: boba, lela, atontada.<br />
¡Será boba!<br />
Lotia <strong>de</strong>n seintxua baketsua izaten da.<br />
El bebé dormilón suele ser tranquilo.<br />
Konfidantza hartu arte, arean lotsorra da gure umea.<br />
Hasta que coge confianza, es un poco vergonzosa.<br />
34
MEMELOA: kokoloa, inozoa.<br />
MIRRINA: txikia, eskasa, jan txarrekoa, mizkea,<br />
mirrizkia.<br />
Seme txikiena ume mirrina eta gaixotia da.<br />
MIZKATUA: mimatua, mizka hezitakoa. Mizka<br />
hutsa izan.<br />
Mizkatuta dago, beti egin du berak gura izan duena.<br />
MIZKEA: aho finekoa, kapritxosoa.<br />
Honek ez du edozer jango, mizkea da eta.<br />
MIZKINA: jateko orduan kopla asko duena.<br />
Txikitan mizkina zan, baina orain majo jaten du<br />
<strong>de</strong>netarik.<br />
MOZOLOA: baketsua, barea.<br />
Mozoloteori!<br />
MUSUMERKEA: musukatzailea, edozeini musu<br />
emateko beti prest dagoena.<br />
Musumerke galanta da, edonori ematen dio musua.<br />
NEGARTIA: negar asko egiten duena.<br />
Hamabi urte baditu ere, negarti hutsa da.<br />
ONEGIA: on hutsa.<br />
Hau, umea ere ez da, onegia da eta!<br />
POTOLA: loditona, totola.<br />
POTOLOA: lodikotea, loditoa, totoloa.<br />
Umetan potoloa zan, orain ostera luze eta mehea da.<br />
MEMELOA: bobo, lelo, atontado.<br />
MIRRINA: en<strong>de</strong>ble, poca cosa.<br />
El hijo pequeño es en<strong>de</strong>ble y enfermizo.<br />
MIZKATUA: que recibe muchos mimos.<br />
Está muy mimada, siempre consigue lo que<br />
quiere.<br />
MIZKEA: especial para la comida.<br />
Éste no va a comer cualquier cosa, es un poco especial<br />
para la comida.<br />
MIZKINA: quien tiene mucha queja a la hora <strong>de</strong><br />
comer.<br />
De pequeño era mal comedor, ahora sin embargo<br />
come <strong>de</strong> todo.<br />
MOZOLOA: buenazo/a.<br />
Es que eres una buenaza. / ¡Ay, trozo <strong>de</strong> pan!<br />
MUSUMERKEA: que besa mucho.<br />
Es un besucón, da besos a cualquiera.<br />
NEGARTIA: que llora mucho.<br />
Aunque tiene ya doce años, sigue siendo un llorón.<br />
ONEGIA: buenazo/a.<br />
¡No da nada <strong>de</strong> guerra, es una buenaza!<br />
POTOLA: regor<strong>de</strong>ta, gordita.<br />
POTOLA: regor<strong>de</strong>te, gordito.<br />
De niño era regor<strong>de</strong>te pero ahora es alto y <strong>de</strong>lgado.<br />
35
Onegia da, jan eta lo baino ez du egiten.<br />
Es una buenaza, no hace más que comer y dormir.<br />
Saskiltxua zer zara ba! Dena lohitu duzu.<br />
¡Mira que eres cochinota!<br />
POTXOLA: gozoa, samurra.<br />
Hauxe da gure potxolatxua.<br />
POTXOLOA: gozoa, samurra.<br />
PUTZURTIA: atoan haserretzen <strong>de</strong>n umea.<br />
Ezin ezer esan putzurti horri, erraz haserretzen da.<br />
SASKILA: lohia, zikina, txerritoa, kakaza.<br />
Lohitu duzu berriro jakea, saskil hutsa zara!<br />
SORGIN BITXIA: txiki, polit eta liraina <strong>de</strong>n neskatoa.<br />
SORGIN METXA: liraina eta bizkorra <strong>de</strong>n neskatoa.<br />
POTXOLA: dulce (niña).<br />
¡Ay que niña más rica!<br />
POTXOLOA: dulce (niño).<br />
PUTZURTIA: enfadadizo/a.<br />
No se le pue<strong>de</strong> <strong>de</strong>cir nada, es muy enfadadizo.<br />
SASKILA: sucio/a, <strong>de</strong>saseado/a, cochino/a.<br />
¡Ya te has manchado <strong>de</strong> nuevo la chaqueta! ¡Eres<br />
un cochino!<br />
SORGIN BITXIA: niña guapa y presumida.<br />
SORGIN METXA: niña guapa y lista.<br />
36
TARRATOLA: neska loditxua, loditona, totola,<br />
tatalona.<br />
Bata fin-fina eta bestea tarratolatxua da.<br />
TRASTOA: bihurria, arteak hartu ezinekoa.<br />
Bikoitzak izan arren, bata da trastoa eta bestea<br />
onegia.<br />
TRETOSOA: mainatia, mainatsua, erraz haserretu<br />
eta adiski<strong>de</strong>tzen <strong>de</strong>na.<br />
TXERRITOA: lohia, zikina, saskila.<br />
Txerrito halakoa! Arropak eta mahaia lohi-lohi<br />
egin dituzu!<br />
TARRATOLA: rechoncha, gordita.<br />
Una <strong>de</strong> ellas es muy <strong>de</strong>lgada y la otra gordita.<br />
TRASTOA: travieso/a.<br />
Aunque son gemelos, uno es travieso y el otro<br />
<strong>de</strong>masiado bueno.<br />
TRETOSOA: mañoso/a, que se enfada y <strong>de</strong>senfada<br />
con rapi<strong>de</strong>z.<br />
TXERRITOA: cochino/a.<br />
¡Cochina! Has ensuciado la mesa y toda la ropa.<br />
Hazelako sorgin bitxi parea!<br />
¡Vaya par <strong>de</strong> preciosida<strong>de</strong>s!<br />
Hara hemen gure tarratolatxua!<br />
¡Aquí está nuestra gordita!<br />
37
TXOTXOLA: kokola, mamala, tuntuna.<br />
TXOTXOLOA: inozoa, kokoloa, memeloa.<br />
Ai txotxoloa! Diru barik joan zara ogia erosten.<br />
UME ERREA: pestea, geldirik egon ezin <strong>de</strong>na.<br />
UMEGORRIA: umemokoa, umekondoa.<br />
Umegorriak baino ez dira eta lapurretan atrapatu<br />
dituzte.<br />
UMEMOKOA: urte gutxi duen umea.<br />
Kendu zaitez paretik umemokoori!<br />
ZAPATZA EDUKI: ile luzea eduki.<br />
Mutikoa izan arren zapatza galanta dauka.<br />
TXOTXOLA: boba, atontada.<br />
TXOTXOLOA: bobo, atontado.<br />
¡Ay atontado! Mira que ir a por pan sin dinero.<br />
UME ERREA: se dice <strong>de</strong> quien no para quieto/a.<br />
UMEGORRIA: crío/a, niñato/a.<br />
No son más que críos y los han pillado robando.<br />
UMEMOKOA: crío/a, niñato/a.<br />
¡Quítate <strong>de</strong>l medio, niñata!<br />
ZAPATZA EDUKI: tener el pelo largo.<br />
A pesar <strong>de</strong> ser muchacho tiene una larga melena.<br />
Zelan dago umea?<br />
ADURRA / MOKOA / MOKITIA DARIOLA: moko-,<br />
adur-jarioan.<br />
Txatxurrak irten zaizkio eta adurra dariola dago.<br />
NEGAR BATEN: negar<br />
egiten lotu barik, ne -<br />
gar eta negar.<br />
Jausi egin <strong>de</strong>la eta ne -<br />
gar baten etorri da<br />
eskolatik.<br />
¿Cómo está el niño/la niña?<br />
ADURRA / MOKOA / MOKITIA DARIOLA: con las<br />
velas / los mocos / las babas colgando.<br />
Le están saliendo los dientes y no <strong>de</strong>ja <strong>de</strong> babear.<br />
NEGAR<br />
BATEN: llorando<br />
sin parar.<br />
Se ha caído en la escuela<br />
y ha venido a todo<br />
llorar.<br />
Ez dakit zer daukan, baina<br />
negar baten dago.<br />
No sé qué le pasa, pero no para<br />
<strong>de</strong> llorar.<br />
38
SOKORRUKA: oihuka, <strong>de</strong>iadarka.<br />
Sokorruka barik, egin ezazu berba pertsonen<br />
moduan.<br />
MUXA HARTUTA: haserretuta, bekoki iluna jarrita.<br />
Amak ez dio berak esandakoa ekarri eta muxa hartuta<br />
dago.<br />
PUTZURRAK HARTUTA: haserretuta, muturtuta.<br />
TRETA HARTUTA: negarraldi zaratatsua egiten<br />
duenean.<br />
Ez dio erosi berak eskatutakoa eta umeak treta<br />
itzela hartu du.<br />
LOGURAK ERRETA: lo egiteko gogo handiarekin.<br />
Gure umeak, logurak erreta egonda ere, ez du ohera<br />
joan gura izaten.<br />
SOKORRUKA: a grito pelado.<br />
Deja <strong>de</strong> gritar y habla como es <strong>de</strong>bido.<br />
MUXA HARTUTA: enfadado/a, enfurruñado/a.<br />
Su madre no le ha traído lo que le ha pedido, y ahora<br />
está enfadado.<br />
PUTZURRAK HARTUTA: enfadado/a, enfurruñado/a.<br />
TRETA HARTUTA: <strong>de</strong> treta, llorando y gritando.<br />
No le ha comprado lo que quería y ha cogido una<br />
treta <strong>de</strong> cuidado.<br />
LOGURAK ERRETA: muerto/a <strong>de</strong> sueño.<br />
La nuestra, aunque se caiga <strong>de</strong> sueño, nunca quiere<br />
irse a la cama.<br />
Logurak erreta zeu<strong>de</strong>n.<br />
Estaban muertas <strong>de</strong> sueño.<br />
39
ZELOAK ERRETA: neba-arreba txikiagoen edo<br />
beste umeren baten zeloak edo inbidia dituena.<br />
Zaharrena koitadua, zeloak erreta dago.<br />
ARTEGA: urduri.<br />
Gaur eskolara doa lehenengoz eta artega dago.<br />
POZARREN: poz-pozik.<br />
Oparia ekarri diote eta pozarren dago.<br />
GOIBEL: gogoilun, triste.<br />
Zergatik zau<strong>de</strong> hain goibel? Zer gertatu da?<br />
BEGI LARRITSU: gogo txarra eduki.<br />
Begi larritsu etorri da eskolatik, tenple txarra daukala<br />
dino.<br />
ZELOAK ERRETA: muerto/a <strong>de</strong> celos.<br />
El mayor, pobre, tiene unos celos…<br />
ARTEGA: nervioso/a.<br />
Hoy es su primer día <strong>de</strong> escuela, está nervioso.<br />
POZARREN: contento/a, como unas castañuelas.<br />
Le han traído un regalo y está más contento que<br />
unas castañuelas.<br />
GOIBEL: triste.<br />
¿Por qué estás tan triste? ¿Qué te pasa?<br />
BEGI LARRITSU: con los ojos tristes, <strong>de</strong> mala<br />
gana.<br />
Ha venido con ojos tristes <strong>de</strong> la escuela, dice que no<br />
se encuentra bien.<br />
Haurrak pozarren ibiltzen dira barraketan.<br />
¡Qué bien se lo pasan en las barracas!<br />
40
Hiztegia<br />
Diccionario<br />
Umeekin berba bereziak erabiltzen dira, ez<br />
bakarrik euskaraz, baita beste hizkuntza askotan<br />
ere. Berbeta berezi honen helburua umeari hizkuntzaren<br />
ikasketa prozesuan laguntzea da.<br />
Umeak hizketan hasi baino lehen soinuak baino<br />
ez ditu egiten. Geroago hitz antzeko soinu artikulatuak<br />
ikasten ditu, gehienetan berba laburrak<br />
eta errazak. Eta hizkuntzaren menperatze lanetan,<br />
apurka-apurka maila ezberdinak gainditzen<br />
doa, azkenean nagusien ereduak eta mol<strong>de</strong>ak<br />
erabiltzeko gai izan arte. Orduan beste berba<br />
batzuk ikasi ahala eta kontzeptuak zehazten<br />
joan ahala, umeak berak utzi egingo dio berba<br />
horiek erabiltzeari.<br />
Todas las lenguas, no sólo el euskera, constan<br />
<strong>de</strong> un léxico especial, cuyo objetivo es ayudar a<br />
los más pequeños en el aprendizaje <strong>de</strong>l idioma.<br />
Antes <strong>de</strong> empezar a hablar, emiten sonidos y balbucean.<br />
Después, van aprendiendo palabras cortas<br />
y fáciles, sonidos articulados al fin y al cabo.<br />
Y en ese proceso <strong>de</strong> asimilación, se van superando<br />
distintos niveles, hasta adquirir la capacidad<br />
<strong>de</strong> habla y las fórmulas <strong>de</strong> las personas adultas.<br />
Es entonces, una vez que el niño o la niña es<br />
capaz <strong>de</strong> concretar los conceptos, cuando por su<br />
cuenta <strong>de</strong>ja <strong>de</strong> utilizar el léxico al que nos refe -<br />
ríamos anteriormente.<br />
41
Hona hemen berba berezi horietako batzuk:<br />
(A)BABAU: txakurra.<br />
ABO-ABO: loak hartzeko umeari egiten zaion<br />
doinua.<br />
AKA EGIN: amaitu.<br />
Aka egiten baduzu, galleta emango dizut.<br />
ALALA EGIN / ALALA EGON: ondo.<br />
Alala egin dogu. / Alala dago.<br />
ANDI-ANDI: paseoan.<br />
AP!: hotz dagoen zerbait ukitzean esaten da.<br />
Ap! Ura hotz dago!<br />
APAPA(N): paseoan joan; al<strong>de</strong> egin.<br />
Hori jan eta ostean apapa joango gara.<br />
Tototxuak apapa egin du.<br />
APATXE (EGIN): jesarri.<br />
Hementxe egingo dugu apatxe!<br />
A continuación una muestra <strong>de</strong> ese léxico<br />
peculiar:<br />
(A)BABAU: perro.<br />
ABO-ABO: se le canta para dormir.<br />
AKA EGIN: terminar.<br />
Si lo terminas, te doy una galleta.<br />
ALALA EGIN / ALALA EGON: hacer algo bien.<br />
Lo hemos hecho bien. / Está bien.<br />
ANDI-ANDI: <strong>de</strong> paseo.<br />
AP!: se dice al tocar algo frío.<br />
¡Ap! ¡El agua está fría!<br />
APAPA(N): marcharse o irse <strong>de</strong> paseo.<br />
Cuando lo termines, iremos <strong>de</strong> paseo.<br />
El perrito se ha ido.<br />
APATXE (EGIN): sentarse.<br />
¡Vamos a sentarnos aquí mismo!<br />
Apatxe!<br />
¡Así, sentadita!<br />
Janda ostean muturra babitu behar da.<br />
Después <strong>de</strong> comer hay que limpiarse el morrete.<br />
42
Bekereke. / Oveja.<br />
Koko jaten. / Comiendo chucherías.<br />
ATATAN: paseoan joan edo kalera irten.<br />
Aterri da eta atatan joango gara.<br />
A(U)PA: lurrean, sehaskan, jesarrita… dagoen<br />
umea altxatzean esaten da.<br />
BABITU: garbitu.<br />
Koko janda ostea, muturra babitu behar da.<br />
BEE, BEKEREKE: ardia.<br />
DANBA: kolpearen zarata.<br />
DILIN-DALAN: kanpaiak eta euren hotsak.<br />
ET: ez.<br />
Et-et-et, hori hemen utzi, neurea da eta.<br />
FU: sua.<br />
FU EGIN: putz egin.<br />
GLAUN-GLAUN: irenstearen zarata.<br />
HARRAPALARIA: oinez arin dabilena.<br />
KAKA: zikinkeria, gauza lohia.<br />
Ez koiu hori laztana, kaka da eta.<br />
KAKELO/A: saskeldoa, saskila.<br />
ATATAN: salir fuera, ir <strong>de</strong> paseo.<br />
¡Ya no llueve, vamos <strong>de</strong> paseo!<br />
A(U)PA: ¡arriba! Se dice al levantar al niño o a<br />
la niña <strong>de</strong>l suelo, <strong>de</strong> la cuna, etc.<br />
BABITU: limpiar.<br />
Después <strong>de</strong> comer chocolate, hay que limpiarse<br />
el morrete.<br />
BEE, BEKEREKE: oveja.<br />
DANBA: golpe.<br />
DILIN-DALAN: campanas y el sonido que emiten.<br />
ET: no.<br />
No, no, no, <strong>de</strong>ja eso ahí, eso no es tuyo.<br />
FU: fuego.<br />
FU EGIN: soplar.<br />
GLAUN-GLAUN: tragar.<br />
HARRAPALARIA: quien anda rápido.<br />
KAKA: cosa sucia.<br />
¡No cojas eso, tiene caca!<br />
KAKELO/A: cochino/a.<br />
43
KATUKA: lautxakur, katamar.<br />
Oraindino oinez ez daki, baina katuka dabil<br />
batera eta bestera.<br />
KILI-KILIAK, KIRIBILIAK: kilimak.<br />
Gure umeak ez dauka kili-kilirik.<br />
KOKO: txokolatea, gauza gozoa.<br />
Merienda jaten duzunean emango dizut koko.<br />
KOKOKO: oiloa.<br />
Aditu, kokokoak arrautza egin du!<br />
KUKURRUKU: oilarra eta bere kantua.<br />
KURRA, KURRA: oiloei <strong>de</strong>itzeko erabiltzen da.<br />
KURRITXU-KURRITXU: txerriei <strong>de</strong>itzeko esaten da.<br />
LOLO, LOLO EGIN: lo egin.<br />
Erdu laztantxu, logura zara eta lolo egingo<br />
dugu.<br />
MAMA: ura, edozein edari.<br />
Amatxu, mama gura dut!<br />
MAINA: mimoa, benetako negarra ez <strong>de</strong>na.<br />
Ume hori mainaz beterik dago!<br />
KATUKA: a gatas.<br />
Todavía no anda, pero gatea.<br />
KILI-KILIAK, KIRIBILIAK: cosquillas.<br />
Mi niña no tiene cosquillas.<br />
KOKO: algo rico <strong>de</strong> comer.<br />
Cuando termines la merienda te daré algo rico.<br />
KOKOKO: gallina.<br />
¡Fíjate, la gallina ha puesto un huevo!<br />
KUKURRUKU: gallo y su canto.<br />
KURRA, KURRA: se utiliza para llamar a las gallinas.<br />
KURRITXU-KURRITXU: se dice para llamar a los<br />
cerdos.<br />
LOLO, LOLO EGIN: dormir, dormido/a…<br />
¡Ven cariño, tienes sueño, vamos a dormir!<br />
MAMA: agua, cualquier bebida.<br />
Amatxu, quiero agua/zumo…<br />
MAINA: mimo.<br />
¡Ese niño es un mimoso!<br />
Seintxua lolo dago. / El niño está dormido.<br />
Mixina. / Gatito.<br />
44
MAMARROA: zomorroa.<br />
Kontuz, ez zapaldu mamarroa!<br />
MAMARRA: neska leloa.<br />
MAU-MAU EGIN: jan.<br />
MI(T)XINA, PIXINA: katua.<br />
MIX, MIX: katuari <strong>de</strong>itzeko erabiltzen da.<br />
Mix, mix, mix, etorri mixina.<br />
MU: behia eta bere ahotsa.<br />
Zelan egiten du behiak? Muuu.<br />
OBABA: lo egiteko esaten zaie.<br />
PA: musua.<br />
Bota pa izekoari. Eman pa.<br />
PAPA: ogia.<br />
Gura duzu papa?<br />
PAPATAK: zapatak.<br />
Papata politak dituzu gero!<br />
PATO-PATO: oinez ibili.<br />
Lepoan ez, pato-pato joango zara.<br />
MAMARROA: bicho.<br />
¡Cuidado, no pises al bicho!<br />
MAMARRA: chica atontada, lela.<br />
MAU-MAU EGIN: comer.<br />
MI(T)XINA, PIXINA: gato.<br />
MIX, MIX: se utiliza para llamar al gato.<br />
Mix, mix, mix, ven gatito.<br />
MU: vaca y mugido.<br />
¿Cómo hace la vaca? Muuu.<br />
OBABA: se dice a los niños y niñas para que<br />
duerman.<br />
PA: beso.<br />
Mándale un beso a la tía. Dale un beso.<br />
PAPA: pan.<br />
¿Quieres pan?<br />
PAPATAK: zapatos.<br />
¡Vaya zapatos más bonitos!<br />
PATO-PATO: andar, andando…<br />
No, no, en brazos no, vamos andando.<br />
Nork emango dio pa izekoari?<br />
¿Quién le va a dar un beso a la tía?<br />
Norenak dira pitxitxu guzti horiek?<br />
¿De quién son todos esos collares?<br />
45
Popak jaten.<br />
Comiendo.<br />
PIPI: txoria.<br />
Pipia habian sartuta dago.<br />
PITXI(TXU): umearen bitxiak, arrakadak, pultserak,<br />
eraztunak, jostailuak...<br />
Kalera irteteko pitxitxuak ipiniko ditugu.<br />
PLAUSTA: zeozer erortzearen zarata.<br />
PLISTI-PLASTA: uretan zein basatzan olgetan<br />
dabilenean.<br />
Zelan gustatzen zaion plisti-plasta ibiltzea!<br />
POPAK: ahora ematen <strong>de</strong>n jatekoa, orokorrean.<br />
Popak jan behar dituzu?<br />
POPO(T): autoa, txirrinkolaria, txirrinbolarina.<br />
Gero popotan joango gara atatan.<br />
PO-PO: bozina.<br />
POTXOLINA: alua.<br />
PUNBA(LA) EGIN: jausi.<br />
Kontuz txikitxu, punbala egin barik.<br />
PUPU: mina.<br />
Pupu egin baduzu, pa emanda osatuko zaizu.<br />
PIPI: pajarillo.<br />
El pájaro está metido en el nido.<br />
PITXI(TXU): joyitas, objetos <strong>de</strong> adorno o <strong>de</strong><br />
juguete.<br />
Para salir a la calle nos pondremos las pulseras.<br />
PLAUSTA: se dice <strong>de</strong> algo al caer.<br />
PLISTI-PLASTA: se utiliza cuando juegan chapoteando<br />
en el agua, en el barro...<br />
¡Cómo le gusta chapotear en el agua!<br />
POPAK: comida que se da a la boca.<br />
¿Verdad que vas a comer?<br />
POPO(T): coche.<br />
Luego vamos <strong>de</strong> paseo en coche.<br />
PO-PO: bocina.<br />
POTXOLINA: vulva.<br />
PUNBA(LA) EGIN: caerse, tropezarse…<br />
¡Ten cuidado, sin caerte!<br />
PUPU: dolor, hacerse daño.<br />
Si te has hecho daño, te daré un besito para<br />
curarte.<br />
46
PURRA: oiloei <strong>de</strong>itzeko erabiltzen da.<br />
Kurrita-kurrita! Purra, purra! Kurrita-kurrita!<br />
PURRUT: uzkerra.<br />
Nork egin du purrut?<br />
PUTZURRAK: mainak.<br />
RIPI-RAPA: oinez arin ibiltzea.<br />
Goazen ripi-rapa, euria da eta.<br />
TALE-TALE edo TAS-TAS EGIN: jo; ipurdian jo.<br />
Ez egin tale-tale mixinari.<br />
TATAN: laztana, fereka.<br />
Ea, egin amatxuri tatana gozoa!<br />
TATO: umea lurrean ixten <strong>de</strong>nean esaten da.<br />
Ala tato! Orain pato-pato.<br />
TETE: txupetea.<br />
Emaiozu tetea seinari, negarrez dago eta.<br />
TIPI-TAPA: oinez.<br />
Hur dago eta tipi-tapa joango<br />
gara.<br />
TIRRIN: tripako zila.<br />
Non dauka umeak tirrina?<br />
TITI: bularra.<br />
Titia baino ez du hartzen.<br />
TOMA: txakurrari <strong>de</strong>itzeko.<br />
TOMAKI: txakurra uxatzeko<br />
esaten da.<br />
Tomaki txakurra!<br />
TOTO: txakurra.<br />
Joango gara tototxua ikusten?<br />
TUJU-TUJU: eztula.<br />
TXAKA-TXAKA<br />
hasi orduan.<br />
TXALO EGIN: txalotu.<br />
IBILI: ibiltzen<br />
Tete gozoa daukazu gero, laztana!<br />
¡Ay cariño, cómo te gusta el chupete!<br />
PURRA: se utiliza para llamar a las gallinas.<br />
Kurrita-kurrita! Purra, purra! Kurrita-kurrita!<br />
PURRUT: pedo.<br />
¿Quién se ha tirado un pedo?<br />
PUTZURRAK: mañas, mimos, quejas.<br />
RIPI-RAPA: andar rápido.<br />
Vamos rapidito, que está lloviendo.<br />
TALE-TALE edo TAS-TAS EGIN: pegar; dar en el<br />
culo.<br />
No pegues al gatito.<br />
TATAN: caricia.<br />
¡Haz una caricia a amatxu!<br />
TATO: se dice al <strong>de</strong>jar al niño o la niña en el suelo.<br />
¡Abajo, ahora andando!<br />
TETE: chupete.<br />
Dale el chupete, está llorando.<br />
TIPI-TAPA: andar, andando.<br />
Como está cerca, iremos<br />
andando.<br />
TIRRIN: ombligo.<br />
¿Dón<strong>de</strong> tienes el ombligo?<br />
TITI: pecho.<br />
Sólo toma pecho.<br />
TOMA: se dice para llamar al<br />
perro.<br />
TOMAKI: se dice para ahuyentar<br />
al pe rro.<br />
¡Marcha, perro!<br />
TOTO: perro.<br />
¿Vamos a ver al perrito?<br />
TUJU-TUJU: tos.<br />
TXAKA-TXAKA<br />
IBILI: se dice<br />
cuando está aprendiendo a andar.<br />
TXALO EGIN: aplaudir.<br />
47
Totoa eta tototxuak.<br />
Perrita con sus crías.<br />
Gure seinari txatxurrak atera zaizkio.<br />
A nuestro niño le han salido los dientes.<br />
TXANTXAN: dantzan.<br />
Ia zelan egiten duen umeak txantxan?<br />
TXA(N)TXUR: esne-hagina.<br />
Ene! Txatxurtxu bi dituzu eta!<br />
TXATA: sudurra.<br />
Non daukazu txatatxua?<br />
TXATXA: sagar edo antzerako fruta.<br />
TXATXALATXUA: txotxola.<br />
TXETXE: ume txikia.<br />
Bota pa txetxeari<br />
TXI, TXUT!: bero dagoen zerbait ukitzean esaten da.<br />
Kontuz horrekin, txi egiten du eta erre egingo<br />
zara.<br />
TXIN: dirua.<br />
Esaiozu amamari txinak emateko.<br />
TXIO-TXIO: txoriaren soinua.<br />
Pipiak txio-txio egiten du.<br />
TXIPLI-TXAPLA: umea bainatzean edo uretan<br />
olgetan dabiltzanean esaten da.<br />
Egingo dugu txipli-txapla?<br />
TXANTXAN: bailando.<br />
¿A ver cómo bailas?<br />
TXA(N)TXUR: diente <strong>de</strong> leche.<br />
¡Fíjate, si tienes dos dientes!<br />
TXATA: nariz.<br />
¿Dón<strong>de</strong> tienes la chatita / la naricita?<br />
TXATXA: manzana o fruta <strong>de</strong>l estilo.<br />
TXATXALATXUA: tonta, bobalicona.<br />
TXETXE: bebé.<br />
Dale un besito al niño.<br />
TXI, TXUT!: se dice al tocar algo que está caliente.<br />
¡Cuidado, eso quema!<br />
TXIN: dinero.<br />
¡Pí<strong>de</strong>le dinero a amama!<br />
TXIO-TXIO: piar <strong>de</strong> los pájaros.<br />
El pajarito hace pío-pío.<br />
TXIPLI-TXAPLA: se dice a la hora <strong>de</strong>l baño o al<br />
jugar en el agua.<br />
¿Vamos a bañarnos?<br />
48
TXIR-TXIR-TXIR: txoriaren soinua.<br />
TXIRINBUELTA: itzulipurdia.<br />
TXIRRINBOLARINA, TXIRRINKOLARIA: ibilgailua,<br />
autoa, motorra, kamioia…<br />
TXIT(X)A: oiloaren kumeak.<br />
Oiloak txitxatxuak egin ditu.<br />
TXITXI: okela.<br />
Afarian txitxi jango dugu.<br />
TXISTUA, TXILIBITOA: zakila.<br />
Atera txistua eta egizu txiza.<br />
TXOR-TXOR: lotu barik berba egiten duenean.<br />
TXORI: lokarria, lazua.<br />
Nork ipini dizu txoritxua?<br />
TXOTXOLA(MENDI): kokola, mamala.<br />
TXOTXOLO(MENDI): kokoloa, inozoa.<br />
Txotxolo horrek zer dioen ere ez daki!<br />
TXURKU-TXURKU: umeak bularra hartzen duenean<br />
ateratzen duen zaratari esaten zaio, edo<br />
traguka hartzen <strong>de</strong>la adierazteko.<br />
TXIR-TXIR-TXIR: piar <strong>de</strong> los pájaros.<br />
TXIRINBUELTA: voltereta, volatín.<br />
TXIRRINBOLARINA, TXIRRINKOLARIA: vehículo,<br />
coche, moto, camión...<br />
TXIT(X)A: pollito.<br />
La gallinita ha tenido pollitos.<br />
TXITXI: carne.<br />
Hoy cenaremos carne.<br />
TXISTUA, TXILIBITOA: pitilín.<br />
¡A sacar el pitilín para hacer pis!<br />
TXOR-TXOR: hablar sin parar.<br />
TXORI: lazo.<br />
¿Quién te ha puesto ese lazo?<br />
TXOTXOLA(MENDI): tonta, bobalicona.<br />
TXOTXOLO(MENDI): tonto, bobalicón.<br />
¡Ese memo no sabe lo que dice!<br />
TXURKU-TXURKU: se dice <strong>de</strong>l ruido que hace el<br />
niño o la niña al tomar el pecho.<br />
Umeak pozarren ibiltzen dira txipli-txapla.<br />
Las niñas lo pasan bien en la bañera.<br />
Ia zelan egiten duzun txirinbuelta.<br />
A ver cómo das un volatín.<br />
49
Nork ipini dizu txoritxua?<br />
¿Quién te ha puesto ese lazo?<br />
ZAPI: katua uxatzeko.<br />
Zapi katua! Kanpora hemendik!<br />
ZURRUT EDAN: zurrutadaka, tragoka edan.<br />
Esnea zurrut edatea gustatzen zaio.<br />
Ia txikitxu, hartuizu titia txurku-txurku.<br />
A poquitos, mi pequeñina, chupa a poquitos.<br />
ZAPI: se dice para ahuyentar a los gatos.<br />
¡Fuera <strong>de</strong> aquí gato!<br />
ZURRUT EDAN: beber, sorber.<br />
Le gusta beber la leche a sorbitos.<br />
Gure umeak ikasi du zurrut edaten.<br />
Ya ha aprendido a beber <strong>de</strong> la botella.<br />
50
Olgetak<br />
Juegos<br />
Gurasoen betebeharretako bat umeen gaitasunak<br />
indartzeko eta sustatzeko ahalegina egitea<br />
da. Olgeta horretarako tresna apropos-aproposa<br />
da. Gainera, umearentzat jolastea, jatea eta lo<br />
egitea legez, oinarri-oinarrizko beharra da.<br />
Nagusiek berebiziko lekua dute txikienen olgetan,<br />
eta jolas errazen bi<strong>de</strong>z laguntzen diete lehen<br />
berbak esaten, hankak eta eskuak mugitzen,<br />
barre egiten…<br />
Era askotako olgetak egiten dira umeekin.<br />
Edozein laztan edo keinu izan daiteke jolasteko<br />
modua, eta edozein objektu bihur daiteke jostailu:<br />
zapia, pilota, norberaren eskua…<br />
Una <strong>de</strong> las obligaciones principales <strong>de</strong> las<br />
madres y los padres es esforzarse por estimular y<br />
fomentar las habilida<strong>de</strong>s <strong>de</strong> sus hijos e hijas y el<br />
juego es una herramienta imprescindible para<br />
ello. A<strong>de</strong>más, jugar, igual que dormir o comer, es<br />
una necesidad básica durante la infancia. Las<br />
personas mayores adquieren un rol importante<br />
en el entretenimiento <strong>de</strong> los más pequeños, pues<br />
mediante retahílas y juegos simples les ayudan a<br />
<strong>de</strong>cir sus primeras palabras, a mover las manos y<br />
las piernas, a reír…<br />
Existe una infinita variedad <strong>de</strong> juegos a realizar<br />
con las criaturas, cualquier caricia o gesto se<br />
convierte en un juego, y cualquier objeto es un<br />
juguete: un pañuelo, una pelota o nuestra propia<br />
mano.<br />
Amama-lobak arre-arreka.<br />
Abuela y nieto jugando a arre-arre.<br />
51
ARRETXIKOAN, IZTERTOLAKA, TXIKOAN: umea<br />
hankatxuak urkulduz sorbalda edo lepo gainean<br />
eroateari esaten zaio.<br />
Arretxikoan daroa aitak alabatxua.<br />
ARRE-ARREKA: heldua jesarrita eta hankak<br />
gurutzatuta jartzen da, eta umea bere oinaren<br />
gainean ipintzen du arre-arre eginez.<br />
Kantatu ere egin daiteke bitartean, adibi<strong>de</strong>z,<br />
arre-arre mandako.<br />
ARRETXIKOAN, IZTERTOLAKA, TXIKOAN: se dice<br />
a llevar al niño o a la niña a la espalda, o<br />
sobre el hombro.<br />
El padre lleva a horcajadas a su hija.<br />
ARRE-ARREKA: se sienta sobre el pie <strong>de</strong> la persona<br />
mayor, que a su vez está sentada en una<br />
silla y moviendo la pierna hacia arriba y abajo.<br />
Mientras tanto se canta, por ejemplo, arrearre<br />
mandako.<br />
Arre, arre mandako,<br />
bihar Urduñarako.<br />
Handik zer ekarriko?<br />
Zapata eta garriko.<br />
ESKU ETA ATZAMARREKIN EGITEKO OLGETAK:<br />
Umearen eskuak laztanduta egiten direnak,<br />
atzamarren ezberdintasuna markatzen dutenak…<br />
Mol<strong>de</strong> honetako olgetek ere euren kantak izaten<br />
dituzte: atxea motxea eta lehenengotxu<br />
hori, berbarako.<br />
JUEGOS UTILIZANDO LAS MANOS Y LOS DEDOS:<br />
Se trata <strong>de</strong> juegos en los que se acarician las<br />
manos <strong>de</strong>l bebé, se marca la diferencia entre<br />
los <strong>de</strong>dos…<br />
Este tipo <strong>de</strong> juegos cuentan con sus canciones<br />
correspondientes: atxea motxea y lehenen -<br />
go txu hori, por ejemplo.<br />
Atxea motxea, kumina pan.<br />
Zure semea errotan,<br />
errotaria silloian.<br />
Kaldaron eta Kaldaron.<br />
Begiak erreta gatz emon.<br />
Joan nintzan basora,<br />
topau neban erbi bat,<br />
jaurti egin neutsan harri bat,<br />
atera neutsan ezkerreko<br />
begi gorri-gorri-gorri-gorri-gorri<br />
gorri bat.<br />
Zelemin kanpa, zelemin kanpa,<br />
gari-gari-gari-gari-gari<br />
gari handi bat.<br />
52
Lehenengotxuori,<br />
punta behatzori,<br />
beste guztien artean<br />
txikerra dok hori.<br />
Bigarrentxuori,<br />
punta behatzori,<br />
beste guztien artean<br />
nagia dok hori.<br />
Hirugarrenori,<br />
punta behatzori,<br />
beste guztien artean<br />
luzea dok hori.<br />
Laugarrentxuori,<br />
punta behatzori,<br />
beste guztien artean<br />
sendoa dok hori.<br />
Bosgarrentxuori,<br />
punta behatzori,<br />
beste guztien artean<br />
lodia dok hori.<br />
DIN-DAN: zabuka, txinboan dabilenean esaten<br />
da.<br />
Txinboan barik, norberak ere erabil <strong>de</strong>zake<br />
umea dilindan. Eta jolasa kantuz laguntzen<br />
bada, hainbat hobeto!<br />
Eskua, umearen lehenengotariko jostailua da.<br />
La mano es uno <strong>de</strong> los primeros juguetes.<br />
DIN-DAN: din-dan se dice al columpiar al niño o<br />
a la niña. Si el juego se acompaña <strong>de</strong> una<br />
retahíla, ¡muchísimo mejor!<br />
—Din daun, nor hil da?<br />
—Txomin zapaterua.<br />
—Zer egin dau pekatu?<br />
—Auzoko txakurra hil eta koipetsu.<br />
53
Txinboetan, bai e<strong>de</strong>rto!<br />
¡Qué bien en los columpios!<br />
KILI-KILI EGIN: umeari kilimak egin, barre eragiteko.<br />
KUIKA: ostu-ostuka, ezkutaketan, gor<strong>de</strong>ketan.<br />
KUKUKA: burua noizik behinean agertuz kuku<br />
egin.<br />
LO-KANTAK: umea lasaitzeko kantu gozoak dira,<br />
lokartu dadin.<br />
Ababatxua, Txirrintxanketan dira adibi<strong>de</strong>etako<br />
batzuk.<br />
Ababatxua txingorin gorri<br />
ez egin lorik basoan,<br />
azagariak eroan ez zagizan<br />
erbitxuren bat zaralakoan.<br />
Logura da eta lo egingo neuke<br />
baneuka oherako laguna.<br />
Oherako laguna badaukat baina<br />
agure lepo makurra.<br />
KILI-KILI EGIN: hacer cosquillas para que se ría.<br />
KUIKA: al escondite, a taparse…<br />
KUKUKA: hacer cucu, escondiendo la cabeza <strong>de</strong><br />
cuando en cuando.<br />
LO-KANTAK: las canciones <strong>de</strong> cuna son dulces<br />
melodías para tranquilizar a las criaturas.<br />
Ababatxua y Txirrintxanketan son populares<br />
canciones <strong>de</strong> cuna.<br />
Txirintxanketan akerra jantzan,<br />
astoa bibolin joten,<br />
azagaria suari puzka,<br />
erbia uruna eralgiten. (bis)<br />
54
PAPAU: umea ikaratzeko keinuak egiten dira,<br />
norberak aurpegia eskuekin estalita.<br />
PITXI: olgetako balio duen edozein pitxikeria.<br />
Nork eman dizu, hori pitxitxuori?<br />
SOKA-DANTZAN: sokasaltoka.<br />
TATAN: laztana, fereka. Askotan “tatana koxo”<br />
forma erabiltzen da, laztan gozoa adierazteko.<br />
Umearen eskua hartu eta bere aurpegia eta<br />
norberarena txandaka igurdita egiten da.<br />
Ia egin amatxuri tatana koxo!<br />
TRAKATAN-TRAKATAN: belaun gainean saltoka,<br />
zaldian bailebilen. Arre-arre egitean legez,<br />
kantatu egin daiteke.<br />
PAPAU: se hace amago <strong>de</strong> asustar a la niña o al<br />
niño, tapándonos la cara con las manos.<br />
PITXI: se dice <strong>de</strong> cualquier objeto que sirve <strong>de</strong><br />
juguete.<br />
¿Quién te ha dado esa cosita?<br />
SOKA-DANTZAN: saltando a la cuerda.<br />
TATAN: tatana significa caricia en lenguaje<br />
infantil. Tatana koxo, forma también utilizada<br />
en este juego, quiere <strong>de</strong>cir dulce caricia. Se<br />
toma la mano <strong>de</strong> la criatura y se acaricia su<br />
cara o la propia.<br />
¡A ver cómo acaricias a amatxu!<br />
TRAKATAN-TRAKATAN: simula el trote <strong>de</strong>l caballo.<br />
Para ello, se le sienta sobre nuestro regazo.<br />
Al igual que en el juego arre-arre se pue<strong>de</strong><br />
cantar mientras tanto.<br />
Soka-dantzan.<br />
Saltando a la cuerda.<br />
Umetxuari tatan egiten.<br />
Acariciando al bebé.<br />
55
Trakatan-trakatan zaldiaren gainean.<br />
Trotando con el caballo.<br />
Txonbo uretara!<br />
¡Al agua!<br />
TXALOPIN TXALO: eskuak bata besteaz jota egiten<br />
<strong>de</strong>n jolasa.<br />
Txalopin txalo, da kantarik ezagunena umea<br />
txaloka ipintzeko.<br />
TXALOPIN TXALO: se trata <strong>de</strong> aplaudir, mientras<br />
se canta la popular retahíla Txalopin txalo.<br />
Txalopin txalo, txalo eta txalo,<br />
katutxua mizperu gainean dago.<br />
Badago bego, bego badago.<br />
zapatatxu barrien begira dago.<br />
TXINBOAK: zibuak, kolunpioak.<br />
TXONBO: uretara plausta salto egitea.<br />
TXIRINBUELTA: itzulipurdia.<br />
TXINBOAK: columpios.<br />
TXONBO: se dice al tirarse al agua.<br />
TXIRINBUELTA: voltereta, volatín.<br />
56
Esaerak<br />
Dichos y refranes<br />
Asko eta asko dira umearen izaerarekin,<br />
haren ekintzekin edo haren inguruko egoerekin<br />
lotutako esaera zaharrak. Hona hemen batzuk,<br />
egoera suertatuz gero erabiltzeko.<br />
TANBOLIN / SOINU BAKO ERROMERIA.<br />
Umea negarrez dagoenean esaten da.<br />
Son muchos los dichos y refranes referidos al<br />
modo <strong>de</strong> ser y <strong>de</strong> comportarse <strong>de</strong> las niñas y los<br />
niños, así como los que dan cuenta <strong>de</strong> su presencia.<br />
He aquí unos cuantos, para utilizarlos<br />
cuando surja la ocasión. Nótese, que algunos, al<br />
no tener correspon<strong>de</strong>ncia en español, los hemos<br />
traducido literalmente 5 .<br />
UNA ROMERÍA SIN TAMBORIL / ACORDEÓN.<br />
Se dice cuando un niño o una niña está llorando.<br />
Soinu bako erromeria!<br />
Romería sin música.<br />
Etxean ikusi, ha ikasi.<br />
Lo que se apren<strong>de</strong> en la cuna, siempre dura.<br />
5<br />
Son los que aparecen en color rojo. El resto son correspon<strong>de</strong>ncias<br />
<strong>de</strong> refranes castellanos.<br />
57
UMEA HAZTEN DA NEGARRAGAZ ETA GARIA<br />
BEDARRAGAZ.<br />
Umeak negar egitea gauza normala da.<br />
UMEAREN ZENTZUNA, ETXEAN ENTZUNA.<br />
Umeak etxean ikusitakoa ikasten du.<br />
ETXEAN IKUSI, HA IKASI.<br />
Umeak etxean ikusitakoa ikasten du.<br />
ZELAKO EGURRA, HALAKO EZPALA.<br />
Umeek gurasoen antza izaten dute.<br />
GAUERDIKO TARRATADA!<br />
Zeozer ezustean gertatzen <strong>de</strong>nean esaten da.<br />
AHARRAUSI LUZEA, LOGURA EDO GOSEA.<br />
Umeak aharrausi egitean esaten da.<br />
HAURRAK NEGARRIK EZ, TITIRIK EZ. / ARRAN<br />
MIN BAKOA, UGERRAK JAN.<br />
Gauzak lortzeko soinu, zarata, protesta, negar<br />
egin behar dala adierazteko.<br />
EGIN DEZALA NEGAR BELDUR BARIK, TRIPAKO<br />
ZILAOSATUTADAUKAETA.<br />
Umeak negar egin arren, ez <strong>de</strong>la ezer gertatzen<br />
adierazteko esaten da.<br />
TODO NIÑO LLORA POR SU BIEN.<br />
Se dice para expresar que el llanto es algo<br />
natural.<br />
LO QUE EL NIÑO OYÓ EN EL HOGAR, ESO<br />
DICE EN EL PORTAL.<br />
Los niños y las niñas apren<strong>de</strong>n lo que ven y<br />
oyen en casa.<br />
LO QUE SE APRENDE EN LA CUNA, SIEMPRE<br />
DURA. / EL NIÑOCUANTOOYE, TANTO APRENDE.<br />
Los niños y las niñas apren<strong>de</strong>n lo que ven y<br />
oyen en casa.<br />
DE TALPALO, TAL ASTILLA.<br />
Los niños y las niñas tien<strong>de</strong>n a parecerse a sus<br />
madres y padres.<br />
IMPREVISTO DE MEDIANOCHE<br />
Se dice cuando surge algo inesperado.<br />
BOSTEZO LUENGO, O HAMBRE O SUEÑO.<br />
Se dice cuando está bostezando.<br />
EL QUE NO LLORA, NO MAMA.<br />
Se utiliza para expresar que para conseguir las<br />
cosas hay que pedirlas.<br />
¡QUE LLORE TODO LO QUE QUIERA, TIENE EL<br />
OMBLIGO BIEN CURADO!<br />
Se dice para expresar que el llanto es algo<br />
natural.<br />
58
NORBERAREN GIBELA PLATEREAN IKUSI ARTE,<br />
EZ DA NEGARRIK EGIN BEHAR.<br />
Umeari esaten zaio, txikikeriengatik negar egin<br />
ez <strong>de</strong>zan.<br />
INOREN ETXEKO UMEAK ERRAZ HAZTEN DIRA.<br />
Norberaren umeen hezkuntzari buruzko aholkuak<br />
ematen datorrenari esaten zaio.<br />
INOREN UMEA BETI TXARRA.<br />
Inoren umeengatik txarto esaka dabilenari<br />
esaten zaio.<br />
LEKU GUZTIETAN, UMEAK UME / UMEAK UME,<br />
HEMEN ETA PARISEN.<br />
Umeek antzeko jokabi<strong>de</strong>a dute etxe guztietan.<br />
ZELAKO UMEA, HALAKO GIZONA.<br />
Umea txikitatik hezi behar da.<br />
NO HAY QUE LLORAR HASTA VER LAS TRIPAS<br />
DE UNO EN EL PLATO.<br />
Se le dice para explicarle que no hay que llorar<br />
por tonterías.<br />
EL QUE NO TIENE HIJOS, LOS EDUCA BIEN.<br />
Se les dice a las personas que dan consejos<br />
sobre la educación <strong>de</strong> niños ajenos.<br />
NI AUSENTE SIN CULPA, NI PRESENTE SIN<br />
DISCULPA.<br />
Se dice <strong>de</strong> quien siempre reniega <strong>de</strong> los hijos<br />
ajenos.<br />
EL NIÑO ES NIÑO AQUÍ Y EN PARÍS.<br />
Los niños y las niñas tienen un comportamiento<br />
semejante en todos los lugares.<br />
EL NIÑODEHOYESELHOMBREDEMAÑANA.<br />
La educación empieza <strong>de</strong>s<strong>de</strong> la infancia.<br />
Leku guztietan, umeak ume!<br />
El niño es niño aquí y en París.<br />
Zelako umea, halako gizona.<br />
El niño <strong>de</strong> hoy es el hombre <strong>de</strong> mañana.<br />
59
UMEAK GELDI EGON EZIN ETA ZAHARRAK<br />
IBILI EZIN.<br />
Lotu barik dabilenari esaten zaio.<br />
UMERIK EZ DAUKANAK, UMEMINIK EZ, ETA<br />
BURUKO MINIK ERE EZ.<br />
Umerik ez duenagatik esaten da, umeek<br />
zaintza eta neke asko eskatzen dute eta.<br />
UMETAN IKASTEN DENA, BETIRAKO<br />
IZATEN DA.<br />
Umea txikitatik hezi behar da, eta ondo<br />
ikasitakoa nekez ahazten da.<br />
HAURRAK HAURLAN.<br />
Umeek umeen beharrak eta umeen gauzak<br />
egiten dituztela adierazteko esaten da.<br />
EL NIÑO AMA EL JUEGO Y EL FUEGO.<br />
Se dice <strong>de</strong> quien no para ni un momento.<br />
QUIEN NO TIENE HIJOS, NO TIENE DOLORES<br />
DE PARTO, NI DOLORES DE CABEZA.<br />
Se dice por quien no tiene hijos/as, ya que criarlos/as<br />
supone mucho trabajo y mucho sacrificio.<br />
DOMA A TU HIJO PEQUEÑO, QUE GRANDE NO<br />
TIENE REMEDIO.<br />
A los niños y niñas hay que educarlos <strong>de</strong>s<strong>de</strong> la<br />
infancia, ya que lo que se apren<strong>de</strong> entonces<br />
difícilmente se olvida.<br />
A LOS NIÑOS, TRABAJOS DE NIÑOS.<br />
Se dice para expresar que los niños y las niñas<br />
<strong>de</strong>ben hacer activida<strong>de</strong>s propias <strong>de</strong> su edad.<br />
Umerik ez daukanak, umeminik ez, eta buruko minik<br />
ere ez.<br />
Quien no tiene hijos/as, no tiene dolores <strong>de</strong> parto, ni dolores<br />
<strong>de</strong> cabeza.<br />
Haurrak haurlan.<br />
A los niños y las niñas, trabajos <strong>de</strong> niños/as.<br />
60
UMEAK BEGI HANDIAK ETA TRIPA TXIKERRA.<br />
Umeek begiekin jaten dutela adierazten du.<br />
LEHENENGOA BITXI, BIGARRENA LORE, ETA<br />
HIRUGARRENA KAKE!<br />
Seme-alabei buruz esaten da. Lehenengoari<br />
besteei baino arreta gehiago jartzen ei zaio eta.<br />
UMERIK EZ DAGOEN ETXEA, TRISTEA.<br />
Umeek, buruko minak bai baina atsegin-poz<br />
ugari ere ematen dituzte.<br />
TENER LOS OJOS MÁS GRANDES QUE EL<br />
ESTÓMAGO.<br />
Se dice cuando se come con los ojos.<br />
EL PRIMERNIÑOLOCRÍAELMÉDICO, EL<br />
SEGUNDO LA MADRE, Y ELTERCERO, SE CRÍA<br />
SOLO.<br />
Da a enten<strong>de</strong>r que al primer hijo o hija siempre<br />
se le presta mayor atención.<br />
CASA SIN NIÑOS, TIESTO SIN FLORES.<br />
Quiere <strong>de</strong>cir que dan muchos dolores <strong>de</strong> cabeza,<br />
pero también muchas satisfacciones.<br />
Umerik ez dagoen etxea, tristea.<br />
Casa sin niños, tiesto sin flores.<br />
61
Zelan esan?<br />
¿Cómo lo digo?<br />
Sarri umeekin erabiltzen ditugun esamol<strong>de</strong>ak<br />
oker erabiltzen ditugu. Hemen dituzue adibi<strong>de</strong><br />
batzuk arazo horiek konpontzeko, umeei ahalik<br />
eta hizkuntza eredu egokienak helarazteko.<br />
Hay veces que utilizamos expresiones incorrectas<br />
en euskara, porque usamos calcos <strong>de</strong><br />
construcciones en español. He aquí algunas <strong>de</strong><br />
ellas, para un mejor uso <strong>de</strong>l lenguaje.<br />
Txarto / Incorrecto<br />
Ondo / Correcto<br />
Gura duzu lolos? Gura duzu lolo egin? ¿Quieres dormir?<br />
A lolitos joango gara. Lolo egiten joango gara. Vamos a dormir.<br />
Jango ditugu aspitos? Jango ditugu aspitoak? ¿Comemos aspitos?<br />
Gura duzu gozokis?<br />
Gozokiak nahi dituzu?<br />
Nahi duzu gozokirik? ¿Quieres caramelos / golosinas?<br />
Nork gura du pelotita / galletita…? Nork gura du pelotatxua / ¿Quién quiere la pelotita/<br />
galletatxua…?<br />
una galletita…?<br />
Gura duzu txiza / kaka? Gura duzu txiza / kaka egin? ¿Quieres hacer pis / caca?<br />
Txizalarri / kakalarri daukat. Txizalarri / kakalarri naiz. Tengo ganas <strong>de</strong> hacer pis / caca.<br />
Egon geldi, min egingo dozula.<br />
Egon geldi, min hartuko dozu ¡Estate quieto, que te vas a<br />
eta / min hartu barik. hacer daño!<br />
Min / pupu egingo zara. Min / pupu egingo duzu. ¡Te vas a hacer daño!<br />
Goaz etxera! Goazen etxera! ¡Vamos a casa!<br />
Goazen parkera? Joango gara parkera? / ¿Vamos al parque? /<br />
Joan gura duzu parkera? ¿Quieres ir al parque?<br />
Joaten gara plazara? Bagoaz plazara? /<br />
Joango gara plazara?<br />
¿Vamos a la plaza?<br />
63
Txarto / Incorrecto<br />
Ondo / Correcto<br />
Ematen didazu hori? Emango didazu hori? ¿Me das eso?<br />
Lehen ikusi dizut. Lehen ikusi zaitut. Te he visto antes.<br />
A que atzo ikusi didazu eskolan? Atzo eskolan ikusi ninduzun, Ayer me viste en la escuela,<br />
ezta?<br />
¿verdad?<br />
Hau gorriz pintatu behar da, no? Hau gorriz pintatu behar da, Esto hay que pintarlo <strong>de</strong> color<br />
ezta?<br />
rojo, ¿verdad?<br />
Emango duzu musu aitatxuri?<br />
Emango diozu musu aitatxuri? ¿Le das un beso a aitatxu?<br />
Nik asko jostailu ditut etxean. Nik jostailu asko ditut etxean. Tengo muchos juguetes en casa.<br />
Zer egin duzue txangoan? Zer egin duzue txangoan? ¿Qué habéis hecho en la<br />
Asko gauza. Gauza asko. excursión? Muchas cosas.<br />
Ezin dut hori erosi, gutxi Ezin dut hori erosi, diru No puedo comprarlo.<br />
dirua daukat. gutxi daukat eta. Tengo poco dinero.<br />
Nahi duzu gehiago oilaskoa?<br />
Nahi duzu oilasko gehiago?<br />
Jango duzu oilasko gehiago?<br />
¿Quieres más pollo?<br />
A que irabazi egingo dut! Baietz neuk irabazi! ¡A que gano!<br />
Garbitu zara haginak / eskuak? Garbitu dituzu haginak / ¿Te has lavado las manos /<br />
eskuak?<br />
los dientes...?<br />
Ipini zara txanoa? Ipini duzu txanoa? ¿Te has puesto el gorro?<br />
Puzkerra bota naiz. Puzkerra bota dut. ¡Me he tirado un pedo!<br />
Mikelek jo egin dit. Mikelek jo egin nau. Mikel me ha pegado.<br />
Laztana, bota siesta. Laztana, egizu siestatxua /<br />
lo-kukua.<br />
Cariño, echa la siesta.<br />
Zerez / zertaz mozorrotuko zara? Zer mozorro jantziko duzu? ¿De qué te vas a disfrazar?<br />
64
Txarto / Incorrecto<br />
Ondo / Correcto<br />
Gaur zure zorionak / urteak dira. Gaur zure eguna / urteguna /<br />
urtebetetze eguna da.<br />
Hoy es tu cumpleaños.<br />
Al<strong>de</strong>rantziz ipini duzu kamiseta. Atzekoz aurrera ipini duzu Te has puesto la camiseta<br />
kamiseta.<br />
<strong>de</strong>l revés.<br />
Iruntzitara ipini duzu kamiseta.<br />
Ahaztu naiz mantala eskolan. Mantala eskolan ahaztuta Me he <strong>de</strong>jado la bata en la<br />
utzi dut.<br />
escuela.<br />
Gorkak bat urte egin du. Gorkak urtea bete du. Gorka ha cumplido un año.<br />
Gorkak urtebete dauka daborduko.<br />
Bat gauza erosi dut zuretzat.<br />
Gauza bat erosi dut zuretzat.<br />
Oparitxua erosi dut zuretzat.<br />
Ondo pasa zara? Ondo ibili zara? /<br />
Ondo pasatu duzu?<br />
Zelan pasa zarete?<br />
Beste egunetan joango gara.<br />
Zelan joan da?<br />
Zelan ibili zarete?<br />
Beste egunen baten joango gara.<br />
Hurrengo baten joango gara.<br />
Beste egunean erosi genuen. Lehengoan / lehengo baten /<br />
lehengo aldian erosi genuen.<br />
Ez da lebarik.<br />
Ez da inportatzen.<br />
Esan barkatu Garaziri.<br />
Ez dio lebarik.<br />
Ez dio axola.<br />
Ez dio axola / ardura.<br />
Ez du inporta. / Ez dio inporta.<br />
Eskatu barkamena Garaziri.<br />
Esan Garaziri barkatzeko.<br />
Zoaz Garazirengana barka eske.<br />
He comprado una cosita para ti.<br />
¿Te lo has pasado bien?<br />
¿Qué tal lo habéis pasado?<br />
Iremos otro día.<br />
Lo compramos el otro día.<br />
No importa, no pasa nada.<br />
No importa, no pasa nada.<br />
Pi<strong>de</strong> perdón a Garazi.<br />
65
Txarto / Incorrecto<br />
Ondo / Correcto<br />
Ke esan dizut etortzeko! Ez dizut esan ba etortzeko! ¡Que te he dicho que vengas! /<br />
Etortzeko esan dizut, kontxo! ¿No te he dicho que vengas?<br />
Ke esan dizut bostetan! Bostetan esan dizut! ¡He dicho que a las cinco!<br />
Ez ikutu, hau / hori / Ez ikutu, honek / horrek /<br />
hura kaka dauka! harek kaka dauka eta! ¡No toques eso, tiene caca!<br />
Dakizu zer daukadan? Badakizu zer daukadan? ¿Sabes qué tengo?<br />
Nik ya dakit nor <strong>de</strong>n hori. Nik badakit nor <strong>de</strong>n hori. Yo ya sé quién es.<br />
Ez nahi dut. Ez dut nahi. No quiero.<br />
Gelan bi Aitor dituzue? Gelan bi Aitor dituzue? ¿Tenéis dos Aitor en clase?<br />
Eta ere dau<strong>de</strong> bi Gotzon. Eta bi Gotzon ere badau<strong>de</strong>. / Sí, y también hay dos Gotzon.<br />
Baita bi Gotzon ere.<br />
Miren pilota ekarri du. Mirenek pilota ekarri du. Miren ha traído la pelota.<br />
(Bardin esan, egin, eroan,<br />
hartu, apurtu... aditzekin).<br />
66
Kantuak<br />
Canciones<br />
11. Orbelok airez airez<br />
12. Perretxikotan nenbilenean<br />
13. Hain urrin etxe pospola<br />
14. Gure neskato, neskatote<br />
15. Goiko kaleti beheko kalera<br />
16. Artoaren zopak eta txuletearen ura<br />
17. Atxea motxea<br />
18. Atxea motxea, errezitatua<br />
19. Martiñeskortako hatxak<br />
10. Martiñeskortako hatxak, errezitatua<br />
11. Txirintxanketan<br />
12. Txeru kartzelan dago<br />
13. Ababatxua txingorin gorri<br />
14. Urtebarri barri<br />
15. Santa Ageda<br />
16. San Juan <strong>de</strong> la Portaletaña<br />
17. Jotarako dantza-koplak<br />
18. Arin-arinerako dantza-koplak<br />
67
1. Orbelok airez airez<br />
Orbelok airez airez<br />
ipartxu gozoa,<br />
landamen e<strong>de</strong>rretik<br />
doan errekea.<br />
Hantxe topatu neban<br />
Birjina andrea,<br />
orraztuten ebala<br />
buruko ulea.<br />
Ha ez zan ulea<br />
ez bazan perlea,<br />
ulondo bakotxeko<br />
erion perlea.<br />
Beutso, Birjina andra<br />
ulera zintea,<br />
ehun erreal kosta jat<br />
Madrilen kanea.<br />
Nor izango ete da<br />
harexen ehulea?<br />
Maria Magdalena<br />
Apostula<strong>de</strong>a.<br />
Nor izango ete da<br />
haren joskilea?<br />
Errege Don Filipen<br />
alaba india.<br />
69
2. Perretxikotan nenbilenean<br />
Perretxikotan nenbilenean<br />
Mendiolako basoan,<br />
dama gazte bat aurkitu neban<br />
elorri baten ondoan.<br />
Gaztea nintzan,<br />
zoroa nintzan,<br />
jarri nintzakon ondoan,<br />
amantaltxua zabaldu eta<br />
hartu ninduan altzoan.<br />
Itaundu neutsan:<br />
–Nongoa zara,<br />
damatxu bihotzekoa?<br />
–Jakizu, ni naz pobreen ama,<br />
Birjina Arantzazukoa.<br />
71
3. Hain urrin etxe pospola<br />
Hain urrin etxe pospola,<br />
holan, holan.<br />
Zuri-gorri umea,<br />
jaiobarria,<br />
tximiniati gora kea dariola,<br />
holan, holan.<br />
Gantxoan arbola zelai erdian,<br />
erreka pospola etxe atarian,<br />
surtan danbolina gaztaina erretzen,<br />
lapikoa gal-gal babak egosten,<br />
holan, holan.<br />
Gantxoan arbola zelai erdian,<br />
erreka pospola etxe atarian.<br />
73
4. Gure neskato neskatote<br />
Gure neskato, neskatote,<br />
martian dauka urtebete,<br />
beste martian beste bete,<br />
gure neskato, neskatote.<br />
Gure mutiko, mutikote,<br />
apirilean daukaz hiru urte,<br />
beste apirilean beste bete,<br />
gure mutiko, mutikote.<br />
Gure neskato, neskatote,<br />
urrian daukaz zortzi urte,<br />
beste urrian beste bete,<br />
gure neskato, neskatote.<br />
Gure mutiko, mutikote,<br />
abenduan daukaz hamar urte<br />
beste abenduen beste bete,<br />
gure mutiko, mutikote.<br />
75
5. Goiko kaleti beheko kalera<br />
Goiko kaleti beheko kalera,<br />
berakatz-zoparekin arrautzak jatera.<br />
Bai Txanparreko tabernak<br />
baleki berbetan,<br />
zer esan eukiko leuke astelehen goizetan.<br />
Txanparreti beheko kalera,<br />
berakatz-zoparekin arrautzak jatera.<br />
77
6. Artoaren zopak eta txuletearen ura<br />
Artoaren zopak eta,<br />
txuletearen ura,<br />
ez neukela hatxondoan<br />
holan bizi gura.<br />
Lebatz edo ternera,<br />
lukainka musturra,<br />
holantxe egoten naz ni<br />
tabernan gustura.<br />
79
7. Atxea motxea<br />
Atxea motxea<br />
perori pan,<br />
zure semea errotan.<br />
Errotara nindoala<br />
topau neban erbi bat,<br />
jaurti neutsan harri bat,<br />
atera neutsan begi bat,<br />
ipini neutsan barri bat.<br />
—Din daun, nor hil da?<br />
—Txomin zapaterua.<br />
—Zer egin dau pekatu?<br />
—Auzoko txakurra hil eta koipetsu.<br />
81
8. Atxea motxea, errezitatua<br />
Atxea motxea,<br />
kumina pan.<br />
Zure semea errotan.<br />
Errotaria silloian.<br />
Kaldaron eta kaldaron.<br />
Begiak erreta gatz emon.<br />
Joan nintzan basora,<br />
topau neban erbi bat,<br />
jaurti egin neutsan harri bat,<br />
atera neutsan ezkerreko<br />
begi gorri-gorri-gorri-gorri-gorri<br />
gorri bat.<br />
Zelemin kanpa, zelemin kanpa,<br />
gari-gari-gari-gari-gari<br />
gari handi bat.<br />
83
9-10. Martineskortako hatxak<br />
Martineskortako hatxak,<br />
hantxe hil eutsan nire ahuntzari gaitzak,<br />
hain zan handia gaitza edo astragua,<br />
hantxe egin eutson bere buruari akabua.<br />
85
11. Lo-kantak 1: txirintxanketan<br />
Txirintxanketan akerra jantzan,<br />
astoa bibolin joten,<br />
azagaria suari puzka,<br />
erbia uruna eralgiten. (bis)<br />
87
12. Lo-kantak 2: txeru kartzelan dago<br />
Txeru kartzelan dago,<br />
damea kanpoan,<br />
Txeruk gura leukela<br />
baleuko alboan.<br />
Txeru.<br />
Arto kamaran motxolinua,<br />
domininua lalairon. (bis)<br />
Ama zeu barik larri<br />
nago neu benetan,<br />
erdu eta poztu naizu<br />
zeure besoetan.<br />
Ama.<br />
Trikin egizu neskatotxua,<br />
mutikotxua lalairon. (bis)<br />
Ama zeu barik larri<br />
nago neu benetan,<br />
erdu eta poztu naizu<br />
zeure besoetan.<br />
89
13. Lo-kantak 3: ababatxua txingorin gorri<br />
Ababatxua txingorin gorri<br />
ez egin lorik basoan,<br />
azagariak eroan ez zagizan<br />
erbitxuren bat zaralakoan.<br />
Logura da eta lo egingo neuke<br />
baneuka oherako laguna.<br />
Oherako laguna badaukat baina<br />
agure lepo makurra.<br />
91
14. Gabon-kantak: urtebarri eta apalazio zalduna<br />
Urtebarri-barri,<br />
daukonak ez daukonari.<br />
Nik ez daukat eta niri,<br />
ezpabere txarri belarri.<br />
Apalazio zalduna,<br />
hiru erregeen eguna.<br />
Hiru erregeek bialdu gaitu<br />
limosnatxu bat behar doguna.<br />
Zotzak eta paluak,<br />
Martinekoaren kontuak.<br />
Martinekoari eroan <strong>de</strong>utsiez<br />
hiru oilanda katuak.<br />
Txirrinentaina, Mari Montaña,<br />
intxaurtxu bi eta hiru gaztaina.<br />
93
15. Santa Ageda<br />
Oles eta oles atetan,<br />
nor dabil <strong>de</strong>npora honetan?<br />
Hiru-lau mutil zoragarriak<br />
Santa Ageda kantetan.<br />
Hortxe bi<strong>de</strong>an enteratu naiz<br />
egia edo guzurra,<br />
etxe honetan hil dabela<br />
hamar arroako txarria.<br />
Haren solomo luzea,<br />
haren koipearen dultzea,<br />
pixka eta pixka ibili barik<br />
ekarri egizu guztia.<br />
Etxe honetako Maria,<br />
ointxe esango <strong>de</strong>utsut egia:<br />
hainbat lasterren topetako<br />
oilo pintoaren habia.<br />
Esku batean luki kapua,<br />
bestean bere parea,<br />
altzoa gora-gora eginda<br />
han be dozena arrautzea.<br />
Orain bagoaz hemendik eta<br />
eskerrik asko zuei.<br />
Agur, hurrengora arte<br />
eta osasun onagaz bizi.<br />
95
16. San Juan <strong>de</strong> la portaletaina<br />
San Juan <strong>de</strong> la Portaletaina,<br />
zapatu arratsal<strong>de</strong>an.<br />
Hamalau atso tronpeta joten<br />
motroilo baten ganean.<br />
Urra-urra-urra sanjuanetan,<br />
jantzan egingo dogu ipar-haizetan.<br />
Uuu juu juu San Juanera goaz gu.<br />
97
17. Jotarako dantza-koplak<br />
Baltza nazala dinoe, (bis)<br />
neuri <strong>de</strong>ust ardura gitxi.<br />
Ardaoa baltza da baina<br />
askok egiten dau erosi.<br />
Askok egiten dau erosi,<br />
neuri <strong>de</strong>ust ardura gitxi.<br />
Mendi altuan edurra (bis)<br />
bota sutara egurra.<br />
Alaba galanten amek<br />
mutil zatarren bildurra. (bis)<br />
Neure nobiaren ama (bis)<br />
asto baten jaube dana.<br />
Astoak ekarriko <strong>de</strong>utso<br />
etxean behar dauena. (bis)<br />
Pan<strong>de</strong>retatxu barria (bis)<br />
amak Bilbotik ekarria.<br />
Hamar erreal pagauta<br />
erdia urregorria. (bis)<br />
Zeuk e<strong>de</strong>r horrek esana, (bis)<br />
ez zagozala niretzako.<br />
Eskerrik asko majoa,<br />
neu bere ez nago zeuretzako. (bis)<br />
Hauxe da <strong>de</strong>spedi<strong>de</strong>a, (bis)<br />
<strong>de</strong>spedida honen tristea!<br />
Agur aita eta ama,<br />
agur neure maitea. (bis)<br />
99
100
18. Arin-arinerako dantza-koplak<br />
Arratian ei dagoz<br />
mutilak galantak, (bis)<br />
txapel azulak eta<br />
mahonezko frakak.<br />
Ai, ai, ai, mahonezko frakak.<br />
Arratian ei dagoz<br />
mutilak galantak.<br />
Urrukutruku truku,<br />
ez eidazu ikutu. (bis)<br />
Ama kamaran dago<br />
asmau egingo gaitu.<br />
Ai, ai, ai, asmau egingo gaitu.<br />
Urrukutruku truku,<br />
ez eidazu ikutu.<br />
Errementari baino<br />
hoba da zesteru, (bis)<br />
lepo bete egurregaz<br />
kolko bete diru.<br />
Ai morena, kolko bete diru.<br />
Errementari baino<br />
hoba da zesteru.<br />
Hankak arin eta<br />
burua arinago. (bis)<br />
Jantzan hobeto daki<br />
artajorran baino.<br />
Ai, ai, ai, artajorran baino.<br />
Hankak arin eta<br />
burua arinago.<br />
Hamar hamaiketako<br />
jabonaduria. (bis)<br />
Txotxolon frakak eta<br />
garritan gonia.<br />
Ai, ai, ai, garritan gonia.<br />
Hamar hamaiketako<br />
jabonaduria.<br />
Hamar hamaiketako<br />
eguzki beroa. (bis)<br />
Ama buruan min dot<br />
eta etxera noa.<br />
Ai, ai, ai, etxera noa.<br />
Hamar hamaiketako<br />
eguzki beroa.<br />
Ama, ez esan aitari<br />
buruan min dudala (bis)<br />
Gaueko parran<strong>de</strong>ak<br />
galdu ninduela.<br />
Ai, ai, ai, galdu ninduela.<br />
Ama, ez esan aitari<br />
buruan min dudala.<br />
Gauean parrandan,<br />
eta egunez logura. (bis)<br />
Ez zarala, maitea,<br />
zure buruaren gura.<br />
Ai, ai, ai, zure buruaren gura.<br />
Gauean parrandan eta<br />
egunez logura.<br />
101
NERBIOI-IBAIZABAL BAILARA<br />
UME-KANTUEN CD-aren KREDITUAK<br />
Pianoa, teklatuak eta moldaketak: Juan Carlos Irizar<br />
Perkusioa, bateria eta nahasketak: Miguel Angel Fernan<strong>de</strong>z<br />
Txistulariak: Jone Gonzalez, Amaia Jugo, Aitor eta Oihana Izagirre, Joana Vidal, Ibon Askargorta<br />
eta Arkaitz Olea<br />
Klarinetea: Angel Fernan<strong>de</strong>z eta Jaxone Gana<br />
Soinua: Amaia Souto eta Endike Altamira<br />
Bizkaiko dultzaina: Arkaitz Olea<br />
Trikitixa: Iñaki Zabaleta<br />
Oboea: Iker Orozko<br />
Pand eroa: Motriku<br />
Irrintzia: Pilar Aresti<br />
AHOTSAK<br />
Galdakao<br />
Umeak: Olaia Asua, Ainhoa Iguaran, Haizea Del Blanco, Irene Garai, María Díaz, Nahia Urrutikoetxea,<br />
Marina eta Irene De la Fuente, Laura Cidoncha eta Mikel Rua.<br />
Gazteak: Maite Barriuso eta Lorea Sánchez<br />
Helduak: José Mª González, José Manuel Heras, Jose Luis eta Belen Madariaga.<br />
<strong>Etxebarri</strong><br />
Umeak: Nora Postigo, Irati Abajo, Blanca Sacristan, Nerea Saiz, Alba Juez, Janire Arana, Jon Bellanco,<br />
Josu Santiso eta Alazne Apraiz.<br />
Koruko zuzendariak: Belen Madariaga eta Teresa Larrea<br />
102