Gestaltningsprogram (PDF, 8827 kB) - Linköpings kommun

GESTALTNINGSPROGRAM 

Kvarteret Agraffen Linköping 

Gestaltningsprogram för Agraffen 

1

INLEDNING 

PLATSEN 

Platsen/Omgivning 

Områdets historia 

Agraffen idag 

Illustrationsplan 

PLANMOTIV & GESTALTNINGSPRINCIPER 

Planmotiv & Gestaltningsprinciper 

Planstruktur för Agraffen 

Tillgänglighet 

Garagenedfart 

Parkering 

Lokaler 

3 

4 

5 

5 

6 

7 

8-9 

10 

10 

10 

10 

MARKUTFORMNING 

Sveagatan 

Järnvägsgatan 

Kvartersgator och Steningeplatsen 

Skyltning av verksamhet 

Avfallshantering 

Belysning 

Gårdsrum 

11 

11 

12 

13 

13 

13 

14 

BYGGNADERNA 

Byggnadsutformning- Allmänt 

Variation 

Fasader 

Färgsättningsprinciper 

Socklar/entréevåningar 

Entréer 

Tak 

Burspråk, balkonger, inglasningar 

och loftgångar 

Byggnader mot Järnvägsgatan 

Skorstenen vid Steningeplatsen 

Byggnader mot Steningeplatsen 

Byggnader mot Sveagatan 

Byggnader mot Kvartersgator 

Byggnader mot bostadsgårdar 

Komplementbyggnader 


15 

15 

15 

15 

16 

16 

16 

17 

18 

19 

19 

19 

20 

20 

20 

2

Bakgrund 

Stadsdelen Vasastaden, till vilken kvarteret 

Agraffen hör, ingår i en större planerad stadsförnyelse 

där området avses bli en del av 

Linköpings innerstad. Agraffen är en viktig 

länk mellan det tidigare utbyggda kvarteret 

Bangården i öster och kvarteret Automaten i 

väster. Kvarteret Agraffen kommer att utgöra 

avslutning av stadskärnan i norr mot Järvägsgatan. 

Agraffen blir en del av innerstadsgränsens 

nya front mot norr och mot den nya 

Steninge trafi kplats. 

Planarbetet har initierats av HSB Östergöland 

som tillsammans med Stångåstaden är 

intressenter i kvarteret. Detaljplanen möjliggör 

en utbyggnad av kvarteret Agraffen med 

ca 300 bostäder, verksamheter och förskola. 

Kvarteret delas i tre nya byggnadskvarter 

som vart och ett planeras innehålla bostäder 

med olika upplåtelseform och lokalytor. Utbyggnaden 

är tänkt att indelas i etapper för att 

ge förutsättningar för naturlig variation inom 

området och även inom det enskilda nya 

kvarteret. I projektet ingår nya platser och 

byggnader som kan utformas med stark egen 

identitet och karaktär. 

Syfte 

Gestaltningsprogrammet beskriver utformningsmotiven 

som ligger till grund för detaljplanen. 

I programmet formuleras önskvärda kvaliteter 

för den framtida bebyggelsen. Utformningen 

av områdets gårdar, gator och offentliga platser 

samordnas. 

Avsikten är att lägga fast en kvalitetsnivå för 

såväl de enskilda byggnadsprojekten som för 

kommunens egna anläggningar. 

Status 

Gestaltningsprogrammet ingår i planhandlingarna 

som komplement till detaljplanen. 

Gestaltningsprogrammet utgör underlag för 

projektets bygglovsprövning. 

Bildexempel och övriga illustrationer syftar 

till att ange en nivå på kvalitet eller karaktär 

och inte som en anvisning om exakt utförande. 

Det fi nns med andra ord utrymme för andra 

utföranden, som – i fråga om kvalitetsnivå - är 

jämförbara med de visade exemplen. 

Arbetsmetod 

I översiktsplan för Linköpings kommun från 

1998 anges att kvarteret Agraffen skall användas 

för i huvudsak bostäder. I översiktsplan för 

staden 2010 anges kvarteret som utvecklingsområde 

för tät stadsbebyggelse med blandad 

användning för bostäder/kontor/ handel. 

Utformning och indelning av kvarteret baseras 

på det utformningsförslag som togs fram av 

KUB arkitekter 2008 genom parallella uppdrag. 

Efter detta har programsamråd skett, ”Detaljplaneprogram 

i Vasastaden för kvarteret 

Agraffen, samrådshandling 2009-06-02”. 

Under planarbetet har projektet bearbetats och 

utvecklats. 

Först i förändringsarbetet av Vasastaden 

planeras en utbyggnad i kvarteren Automaten 

och Alnen. I arbetet med dessa kvarter har ett 

antal generella ställningstaganden skett. Det 

är därför naturligt att många av de slutsatser 

som dragits i gestaltningsarbetet för Automaten 

och Alnen tillämpas på kvarteret Agraffen. 

Detta gestaltningsprogram innehåller material 

där delar hämtats ur gestaltningsprogram och 

planmaterial för kvarteren Automaten och 

Alnen. Gestaltningsprogrammet för Automaten 

och Alnen har utarbetats av AIX arkitekter. 

Medverkande 

Gestaltningsprogrammet har tagits fram av 

KUB arkitekter genom Håkan Trygged, Ylva 

Bernquist och Evelina Bonafé. 

Från Linköpings kommun har Josef Wårdsäter, 

projektledare, Magnus Liljedal, mark- och 

exploatöringenjör och Per Oldfeldt, projektledare 

infrastruktur, medverkat i planarbete. 

Från AIX arkitekter har Ann-Marie Nyström 

medverkat. Representant för HSB har varit 

Göran Jacobsson och för Stångåstaden Anders 

Stjärnberg. 


3

Platsen /omgivning 

Kvarteret Agraffen ligger på gångavstånd (ca 1 

km) från Linköpings mest centrala del och ca 500 

meter från resecentrum. 

Kvarteret Agraffen kommer, efter utbyggnad, 

tillsammans med planområdet för kvarteren 

Automaten och Alnen att utgöra en ny gräns 

för Linköpings täta stadsbebyggelse mot norr. 

Kvarteret utgör också en naturlig fortsättning 

på stadsstrukturen i det redan utbyggda 

kvarteret Bangården som gränsar mot Agraffen 

i öster. Kvarteret Bangården byggdes ut 2006 

- 2007. Hela denna nya stadsstruktur utgör en 

utvidgning av den täta innerstaden och kan 

tillsammans bilda en tydligt avläsbar enhet i 

stadens utbyggnad. 

Planområdets nordvästra del utgör tillsammans 

med planerad utbyggnad i kvarteret Automaten 

rumslig avgränsning av Steninge trafi kplats. 

Kvarteren kommer här att utgöra landmärke 

i landskapsrummet och bilda entrémotiv mot 

staden. Mot norr gränsar kvarteret mot ett 

förhållandevis storskaligt trafi krum utefter 

Järnvägsgatan. Östgötagatan kommer i princip 

att ha kvar sin nuvarande sektion och sträckning. 

Aktuell sträcka av Östgötagatan kommer att 

ramas in av ny bebyggelse, på östra sidan 

kvarteret Agraffen och på västra den planerade 

bebyggelsen i kvarteret Automaten. 

I söder, mot Sveagatan, gränsar planområdet 

mot befi ntlig stadsbebyggelse i kvarteren 

Beridaren och kvareret Anders. Kvarteret 

Beridaren byggdes under 1980-talet och har 

Kv Alruna 

Kv Automaten 

Östgötagatan 

Kettilsgatan atan 

Industrigatan 

mot gatan bostäder i 5-6 våningar. Kvarteret 

Anders har fasad med loftgångar exponerade 

mot Sveagatan och är i 3-4 våningar. Utefter 

Sveagatan planeras ett huvudcykelstråk som 

kommer att förbinda stadsdelen med bl a 

resecentrum och friområden i väster. 

Platensgatan 

Sveagatan 

Hertig Karlsgatan 


Engelbrektsgatan 

Kv Anders Kv Beridaren 

Kv Bangården 

Gustav Adolfsgatan 

Sveagatan utformas för busstrafi k och en körgata 

för lokalbussar planeras att ansluta till 

Sveagatan från Järnvägsgatan mellan kvarteret 

Agraffen och kvarteret Bangården. Kvarteret Agraffen i stadsstruktur 

Stureplan 


4

Områdets historia 

Stadsdelen Vasastaden, till vilken kvarteret 

Agraffen hör började bebyggas kring sekelskiftet 

1900 med en strikt kvartersstruktur och 

integrerades i generalstadsplanen från 1923. 

Nedre Vasastaden byggdes ut enligt planen 

från 1923 och var i stort sett färdigbyggd på 

1940-talet. 

Övre Vasastaden började bebyggas under 

1930-talet. Utbyggnaden avslutades i början 

av 1950-talet. Under de senaste 50 åren har 

enbart mindre kompletteringar av bebyggelsen 

gjorts. Längs Industrigatan/Järnvägsgatan, som 

avgränsar Vasastaden mot norr, etablerades en 

rad nya industrier. En av dessa var Linköpings 

strumpfabrik i kvarteret Agraffen. 

Agraffen idag 

I kvarteret fi nns i dag en byggnad som 

uppfördes 1952. Byggnaden, som upptar cirka 

1/3 av kvarterets yta används i dag för handelsändamål. 

Övrig yta av kvarteret används i dag 

till mark-parkering för verksamheten. I 

kvarterets syd-östra hörn fi nns en återvinningsplats 

för glas, papper mm. 

Vid byggnadens nordvästra hörn fi nns en 

befi ntlig karakteristisk skorsten av tegel med 

påbyggt expansionskärl (”gördel”) av kopparplåt. 

Skorstenen utgör något av en symbol för 

kvarteret och den tidigare strumpfabriken. 

Kvarteret Bangården 

Skorstenen från strumpfabriken 

Kvarteret Agraffen sett från norr Sveagatan sett från öster 


5


N 

Illustrationsplan 

6

Planmotiv och gestaltningsprinciper 

Utbyggnaden av kvarteret Agraffen tar sin 

utgångspunkt i den traditionella stadskärnans 

framväxt där en successiv utbyggnad bidrar 

till naturlig variation och rikedom i utryck. 

Byggnadernas utformning skall bidra till 

att skapa stadsmässiga värden. Tätheten i 

kvarteret, variation i byggnadshöjd, inslag 

av lokaler och variation i utformningen av 

offentliga platser understryker detta. 

Kvartersindelningen och skalan bygger vidare 

på Vasastadens befi ntliga principer. Kvarteret 

Agraffen ansluter i skalan i det nyss utbyggda 

kvarteret Bangården mot Järnvägsgatan. 

Kvarterens öppningar mot söder där bostadsgårdarna 

kommunicerar med gaturummet 

bygger också vidare på utformningsprinciper 

som fi nns bl. a i kvarteret Bangården. 

Industrigatan 

Platensgatan 

Pla 

Sveagatan 

Kv Beridaren 

Siktlinje Platensgatan och fondmotiv Engelbrektsgatan 

Engelbrektsgatan 

E 

Gatumönstret i Vasastaden har en stadsmässig 

karaktär med variation i skala, där siktlinjer 

och fondmotiv är viktiga för upplevelsen av 

gaturummen. Platensgatan har sin avslutning 

i norr i kvarteret Agraffen. Två uppskjutande 

byggnadsdelar utgör fondmotiv och markerar 

Platensgatans slut mot Steningeplatsen. Engelbrektsgatan 

har sitt visuella avslut i kvarterets 

östra byggnadsdel. 

Utformningen av den nya bebyggelsen skall 

utgå från den traditionella stadsmiljöns värden 

såsom mångfald i uttryck och detaljer, tydliga 

gaturum och tydliga gränser mellan privat, 

halvprivat och offentligt. Samtidigt skall 

möjlighet fi nnas att i gestaltningen av nya 

byggnader spegla vår tid, nya livsmönster och 

aktuella frågor som t ex klimatpåverkan och 

energianvändning. 

Kvartersgata i kvarteret Bangården 

Öppning mot gårdsrum 

Platensgatan sett från norr 


7

Planstruktur för Agraffen 

Kvarteret indelas i tre byggnadskvarter som vart 

och ett innehåller en bostadsgård. De nya 

kvarteren har en stadsmässig storlek och 

ansluter till skalan i t ex kvarteret Bangården. 

Kring varje bostadsgård kan det bli i storleksordningen 

100 bostäder, ett rimligt antal för 

att ge möjlighet till igenkännande mellan 

boende som bidrar till att skapa trygghet i 

bostadsmiljön. 

P 

BOSTAD 

BOSTAD 

BOSTAD 

BOSTAD 

LOKAL 

BOSTAD 

K 

P 

Utefter Sveagatan, som löper längs med 

kvarterets sydsida, planeras ett nytt huvudstråk 

för gång- och cykeltrafi k. Gårdarna har kontakt 

i söder mot Sveagatan genom breda öppningar. 

På så vis förbinds gata och gård visuellt. 

Gårdarna terrasseras eller utförs med lutning 

för att undvika höga nivåskillnader mellan gata 

och gård. Mot Sveagatan får kvarteren också 

en lägre höjd för att släppa in mer av söderljuset 

på gårdarna och som en anpassning till 

befi ntliga byggnader. 

Mot norr - Järnvägsgatan och Steninge trafi kplats 

har kvarteren sin högsta höjd. 

BOSTAD 

BOSTAD 

BOSTAD 

BOSTAD 

BOSTAD 

K 

Principsektion - taget genom mittkvarteret 

Ytor inom vilket angöring kan ordnas 

Körriktning/ åtkomst till angöring 


8

Inom kvarteret Agraffen fi nns olika typer av 

stadsrum. Kvartersgatorna, torgytan mot 

Steningeplatsen och ytan norr om mittkvarteret 

utformas som en ”Shared space”-yta. 

”Shared Space innebär att en plats är ett gemensamt 

utrymme för skyddade och oskyddade 

trafi kanter och ska inbjuda till mänsklig vistelse 

och rörelse i ett stadsrum för alla.” 

Angörings-trafi k till ett antal av kvarterets 

trapphus sker via kvartersgatorna. 

Den högre byggnadsvolymen i fonden på Engelbrektsgatan 

bildar en plats tillsammans med den 

svarta byggnaden i kvarteret Bangården. 

Shared space 

Gator mellan kvarteren för fotgängare, 

verksamheter och bilar 

Planutsnitt vid Steningeplatsen och Shared space 

Exempel på shared space -yta 

Skvallertorget i Norrköping 

Sektion - Shared space norr om mittkvarteret 


9

Tillgänglighet 

Tillgänglighetspolicy för offentlig utemiljö i 

Linköping antogs av kommunen år 2008. 

Ur Linköpings handikappspolitiska handlingsprogram: 

”Linköpings kommun eftersträvar 

att skapa god tillgänglighet för alla kommuninvånare 

och besökare oavsett eventuella 

nedsatta funktionsförmågor. Det skall vara 

lätt att ta sig fram på trottoarer, gångvägar, 

övergångsställen och genom parker samt att 

använda lokaltrafi k” 

Tillgänglighetspolicyn ska ligga till grund för 

planeringen med syfte att uppnå god tillgänglighet 

i stadsmiljön. Det gäller bl a gång- och 

cykelnätets lutningar, markbeläggningars 

jämnhet, vägledande kontrastmarkeringar, 

övergångsställen som fungerar för alla, god 

tillgänglighet till byggnaders entréer och gårdar, 

tydlig skyltning mm. 

Garagenedfarter 

Nedfarter till garage under kvartersmark kan 

utföras från Sveagatan och från kvartersgatorna. 

De skall utföras väl integrerade med 

fasaden i övrigt. Garageportar placeras företrädesvis 

i normalt fasadliv. 

Parkering 

Parkeringsplatser som erfordras för boende 

och arbetande skall byggas in i kvarteren under 

gårdarna. Underbyggnad medges även under 

kvartersgatorna. Gatuparkering används för 

besökare. 

Cykelparkering anordnas i byggnaderna och 

med cykelställ på gårdarna. Eventuella skärmtak 

över cykelställ utformas med omsorg och 

anpassas till gårdens och byggnadernas 

gestaltning. Cykelparkering anordnas även 

inom shared space -området. 

Under kvarteren 

Parkering 

Övre plan 

Nedre plan 

Under kvartersgatorna 

Möjligt läge för infarter 

Lokaler 

En levande innerstad karakteriseras av mångfald 

och blandning av bostäder och olika verksamheter. 

Lokaler utgör målpunkter och 

berikar upplevelsen i gaturummen. I bottenvåningarna 

mot gatorna ges möjligheter för 

lokaler. I vissa lägen föreskriver planen att 

lokal, inte bostäder skall fi nnas i bottenvåningarna. 

Detaljplanen medger att förskola 

inryms i mittkvarteret. 

Förskola integrerat i bostadshus 

Föreslagna lägen för verksamheter 


10

Sveagatan 

Sveagatan fyller en viktig funktion som 

kommunikationsstråk för gång-, cykel- och 

busstrafi ken. Busshållplats planeras utanför 

det östra kvarteret. Öppningarna i gårdarna 

ger Sveagatan en rytm och intressanta in- och 

utblickar mellan bostadsgårdarna och gaturummet. 

I Platensgatans möte med kvartersgatan 

vidgas kvartersgatan och en plats med 

torgkaraktär utbildas. Här fi nns ett fi nt sydvästläge 

som kan inrymma en publik lokal som t ex 

café/restaurang med möjlighet till uteservering. 

Sveagatan får en ny utformning med ett dubbelriktat 

körfält, och trädplantering på norra sidan, 

mot Agraffen. Angöringen sker i parkeringsfi 

ckor mellan träden. Dessa förläggs lämpligen 

i nivå strax över körbanan för att nedbringa 

gatans upplevda bredd. Gatan får trottoarer på 

båda sidor och på dess norra sida förläggs en 

cykelbana för snabb cykeltrafi k. Gatubelysning 

skall placeras på lämpligt avstånd utifrån ljusberäkningar, 

samordnas med trädplanteringar 

och bidra till en attraktiv stadsmiljö även efter 

mörkrets inbrott. 


I planeringsförutsättningarna för planområdet 

fi nns en framtida ombyggnad av Järnvägsgatan. 

I planeringen ingår ny disposition av vägrummet 

med separat körfält för kollektivtrafi k 

med alléplantering. Tidpunkten för ombyggnaden 

är inte fastställd, och Järnvägsgatan ligger 

utanför planområdet. 

Mot Järnvägsgatan utgör kvartersgatorna avbrott 

i byggnadsfronten och bildar öppningar 

in mot Vasastaden. Igenom öppningarna ser 

man Sveagatan genom kvartersgatorna och i 

den västra öppningen ser man Platensgatans 

sträckning mot söder. Gångbanan utefter det 

östra ansluter till kvartersgatan framför mittkvarteret 

och här skall gestaltningen samordnas. 

Markens lutning i planområdet blir påtaglig utefter 

Järnvägsgatan. Byggnaderna får en 

trappning som bidrar till uppdelningen av 

kvarterets volym i fl era byggnadskroppar. 

AGRAFFEN 

GÅNGBANA 

2 

GÅNGBANA 

2 

V. KÖRBANA 

2,9 

BIL/ 

CYKELBANA CYKELPARKERING 

3 0,7 2,5 

GRÖNREMSA 

3,25 

KOLLEKTIVTRAFIK 

6,3 

LOKALGATA 

6,5 

GÅNGBANA 

2,5 

GRÖNREMSA 

GÅNGBANA 

3,25 H. KÖRBANA 3,4 

2,9 


LGH 

LGH 

LGH 

LGH 

VERKSAMHET 

Typsektion Sveagatan 

LGH 

LGH 

LGH 

LGH 

LGH 

LGH 

VERKSAMHET 

AGRAFFEN 

Möjlig typsektion Järnvägsgatan 

- vid östra kvarteret 

11

Kvartersgator och Steningeplatsen 

I korsningen Järnvägsgatan, Industrigatan och 

Östgötagatan vid Steninge trafi kplats, skapas 

en ny entré till innerstaden. Utformning av 

mark och byggnader skall här medverka till 

att centrala Linköping får ett entrémotiv sett 

norrifrån. Platsen gränsar till andra projekt, 

Industrigatans ombyggnad till planskildhet 

och utbyggnad av kvarteret Automaten, varför 

speciell samordning beträffande utformning och 

utbyggnadsordning behöver ske. 

Planområdets del av Steningeplatsen utgörs av 

kvartersmark. Utformningen av platsen är en 

del i utformningen av shared space -området 

inom kvarteret. Avsikten är att kombinera och 

integrera det offentliga rummets olika 

funktioner både för olika trafi kslag och för 

social integration. Ytorna skall fungera som 

uppehållsrum där folk kan röra sig, träffas och 

umgås - inte som trafi krum. Gestaltningen av 

dessa ytor görs på ett enhetligt sätt för att skapa 

gemensamt golv för kvarterets offentliga delar. 

Den del av Steningeplatsen som ligger inom 

kvarteret Agraffen fungerar som entréplats och 

angöring för de nya byggnaderna. Här fi nns 

också parkeringsmöjlighet för besökare till 

lokaler i kvarteren. Platsen ges en stram och 

stadsmässig utformning men trädplantering 

och andra gröna inslag är viktigt i den storskaliga 

trafi kmiljön. Ytan skapar ett avstånd 

och en övergång mellan den storskaliga trafi kapparaten 

och byggnadernas entréer. Kvartersgatorna 

utformas med enhetlig plattbeläggning 

och utan nivåskillnader, kantstenar etc. 

Avsikten är att tillåta angöringstrafi k, men 

bilisterna skall köra på gångtrafi kanternas 

villkor och med låg fart. Trädplanteringar är 

viktiga för att tillskapa grönska i gatumiljön 

och bidra till variation. 

Shared space-yta 

Exempel till utformning av shared space -gator och ytor 


12

Skyltning av verksamhet 

Skyltar skall utformas med omsorg och anpassas 

till byggnadernas arkitektur. Huvudprincipen 

skall vara att reklamskyltar skall vara placerade i 

anslutning till den lokal de avser. Mot Järnvägsgatan, 

Östgötagatan och Sveagatan utförs skyltar 

på fasad med lösa bokstäver i smäckert utförande, 

placerade på sockelvåningen. Bokstäverna kan 

vara med eller utan inbyggd belysning. 

Skyltlådor/ ljuslådor får inte användas. 

Mot Steningeplatsen kan skyltning få förekomma 

även ovanför sockelvåningen. Skyltar skall i så 

fall utformas som lösa bokstäver. Mot kvartersgatorna 

kan skyltning utföras som ”fl aggskyltar” 

eller som lösa bokstäver. 

Flaggskyltar kan belysas utifrån eller vara med 

inbyggd belysning. 

Bygglov krävs för reklamskyltar. 

Avfallshantering. 

Kvarteret Agraffen planeras för anslutning till 

en stationär sopsugsanläggning som är tänkt 

att betjäna hela den planerade utbyggnaden av 

Vasastaden. Sopinkast kan placeras på gård 

eller inne i byggnaderna. Utöver sopinkast 

behövs grovsoprum och eventuellt 

komplettering för möjligheter med ytterligare 

källsortering. 

Hämtning för återvinning och grovsoprum 

skall ske från Sveagatan. 

Exempel av skyltar Exempel av sopinkast 

Belysning 

Belysningen inom shared space-ytorna i 

kvarteret utformas samordnad med enhetliga 

val av stolparmaturer och eventuella pollare. 

Belysning monterad på fasad får variera mellan 

olika kvarter och byggnadsdelar. Som komplement 

till allmänbelysningen anordnas med fördel 

effektbelysning av t ex träd, planteringar och 

konstverk. 

Gatubelysning samordnas mellan allmän platsmark 

och kvartersmark så att god helhetsverkan 

uppnås i stadsbilden. 


13

Gårdsrum 

Bostadsgårdarna utgör viktiga halvprivata rum 

i bostadsmiljön. Gårdarna får fysisk och visuell 

kontakt via generösa öppningar mot Sveagatan. 

Öppningarna ger gårdarna rymd, utblickar och 

släpper in södersolen i kvarteren. Kontakten 

mellan Sveagatan och gårdarna tillför variation 

och gör gaturummet intressantare. 

Gårdarna är upphöjda i förhållande till omgivande 

gator ca 0,5-1,4 meter. Nivåskillnaden 

tas upp med ramper och terrasseringar för att 

höjdskillnaden vid gränsen mellan bostadsgård 

och Sveagatan inte skall bli för stor. Nivåskillnaden 

tas också upp i genomgående trapphus. 

Bostädernas bottenvåningar ansluter till 

gårdens nivå och får egna uteplatser. Flertalet 

av bostäderna har sina vistelseytor orienterade 

mot gårdarna. För att maximera ljusföringen bör 

fasader mot gårdarna i stor utsträckning vara 

ljusa. 

Det är viktigt att gårdarna blir så gröna och 

lummiga som möjligt. Gårdsbjälklagen 

dimensioneras för att klara jorddjup som kan 

ge frodiga planteringar. Gårdsrummen skall 

kontrastera mot de kringliggande gaturummen. 

På gårdarna anordnas gemensamma uteplatser, 

småbarnslek med sittplatser och planteringar 

med buskar och träd. Gränsen mellan privat 

uteplats och gemensam gårdsmark ska vara 

tydlig och kan utgöras av låga murar, staket, 

häckar eller en kombination därav. De samordnas 

med byggnadens och gårdens övriga 

gestaltning till en helhet. 

I det fall förskola kommer att inrymmas i 

kvarteret kommer en del av marken att tas i 

anspråk för barnens utevistelse. Utformning 

av förskolegård samordnas med helhetsgestaltningen 

av bostadsgården. Möjligheten 

för fl exibilitet i användningen av gårdsytan 

utreds för att ge de boende möjlighet att utnyttja 

förskolegården under t ex helger och 

annan tid när den inte används av förskolan. 

Utformning av eventuella staket och andra 

avgränsningar skall anpassas till helheten. 

Illustration över innergård i Kvarteret Agraffen 

Innergård i olika marknivåer 


14

Byggnadsutformning- Allmänt 

Detaljplanen omfattar ca 300 lägenheter. Utbyggnaden 

kommer att utföras i fl era etapper 

och är tänkt med en blandning av hyreslägenheter 

och bostadsrätter i varje kvarter. Detta ger 

en förutsättning för variation även inom 

kvarteren. I utbyggnaden anlitas med fördel 

fl era olika arkitekter. 

Byggnadernas arkitektur behöver vara balanserad, 

omväxlande och sammantaget bilda en 

lugn bakgrund till mänskliga aktiviteter och 

möten. De enskilda delarna får gärna vara en 

tolkning om dagens idé om en vacker och ändamålsenlig 

arkitektur. Detaljering i närmiljön är 

viktig för att ge uttryck för hållbarhet över tiden. 

Variation 

I en successiv utbyggnad av staden blir de olika 

delarna tidsmarkörer som berättar om den 

samtid de tillkommit i. Utbyggnaden i kvarteret 

Agraffen kan ha ett modernt formspråk, men 

byggnaderna skall ha en mänsklig skala. Husen 

skall ha en bearbetning och detaljering för att 

fungera både i de större stadsrummen och på 

nära håll. Inom varje kvarter skall fi nnas fl era 

avläsbara byggnadsvolymer. De enskilda 

byggnadsvolymerna skall ha en skala som tar 

sin utgångspunkt i den befi ntliga Vasastaden. 

Fasader 

Fasadmaterial skall huvudsakligen vara puts. 

Inslag av tegel, slammat tegel, natursten och 

betong kan förekomma på enstaka byggnadsvolymer. 

Om fasaden utgörs av betongelement 

ska dessa utföras med särskild omsorg. Elementfogarna 

skall arbetas in i gestaltningen så att de 

antingen inte är synliga eller att de ger fasaden 

en indelning som i första hand är estetisk tilltalande 

och proportionerad med tanke på 

fasadens helhet. 

Färgsättningsprinciper 

Kulörsättningen av fasaderna skall huvudsakligen 

ta sin utgångspunkt i Linköpings 

traditionella putskulörer. Mot Järnvägsgatan 

kan det med fördel vara inslag av mer dämpade 

kulörer. För upplevelsen av kvartersgatorna och 

bostadsgårdarna kan en ljus grundfärgställning 

bidra till att rummen upplevs som rymligare. 

Principer för färgsättningen kommer att utarbetas 

vidare inför planutställningen. 

Exempel på fasad mot innergård Exempel på gård som är öppen mot gaturum 


15

Socklar/entréevåningar 

Samtliga sockelpartier föreslås vara i natursten. 

Vid lokalytor skall sockeln omfatta hela bottenvåningen. 

Mot Järnvägsgatan skall, vid bostäder 

i bottenvåningen, bottenvåningens sockel dras 

upp till underkant fönster. Där bostäder förekommer 

i bottenvåningen mot Sveagatan och 

kvartersgatorna kan byggnaderna ha låga 

socklar. 

Exempel avvikande sockelvåning 

Entréer 

För att skapa trygghet i stadsdelen och variation 

i gaturummen placeras entréerna till bostäderna 

mot gatorna. Detta bidrar till rytm i gaturummet 

och entréerna fungerar som lyktor under de 

mörka årstiderna. Trapphus skall vara genomgående 

från gata till gård. I enstaka fall kan två 

trapphus nås via gemensam portik. Trapphusentréerna 

ska vara omsorgsfullt gestaltade och 

ge ett gediget och välkomnande intryck. Utformningen 

ska göras med tanke på identitet 

såväl den enskilda byggnaden som stadsdelen 

som helhet. Entréerna får gärna markeras i tydligt 

i gatubilden. Utformningen av eventuella dörrar 

till komplementutrymmen och varuinlastning ges 

speciell omsorg. 

Exempel portik i gårdsmiljö 

Tak 

Den nya bebyggelsen utformas med fl acka tak 

av förslagsvis plan plåt. Takkulör skall vara i 

en gråskala, eller metallkulör, dock ej svart. 

Takhuvar, taksäkerhetsutrustning och andra 

kompletteringar utförs i kulör som övriga takytor. 

Eventuella utskjutande taksprång utförs, 

med slät undersida. Komplementbyggnader 

kan med fördel förses med gröna tak. Takhuvar, 

taksäkerhetsutrustning och andra 

kompletteringar utförs i kulör som övriga takytor. 


16

Burspråk, balkonger, inglasningar, loftgångar 

Föreslagna planbestämmelser avses samordna 

balkonger och burspråk mot allmänna gator. 

Burspråk och balkonger skall inte vara 

dominerande i fasadgestaltningen mot de allmänna 

gatorna. 

Kvarteret Agraffen ligger i en komplex stadsmiljö 

där hänsyn till trafi kbuller är en viktig 

planeringsförutsättning. Burspråk och balkonger 

kan, rätt utformade, ge lokalt sänkta ljudnivåer i 

vissa lägen utefter fasaderna. På så vis kan riktvärden 

för tyst eller bullerdämpad sida innehållas 

i ett antal lägen där ljudnivåerna utan 

åtgärder skulle vara förhöjda. Särskild omsorg 

ägnas utformningen av burspråk och balkonger. 

Mot Järnvägsgatan får utskjutande balkonger 

endast anordnas intill burspråk. Avsikten är att 

skapa fasadmotiv av större skala i det storskaliga 

gaturummet som Järnvägsgatan utgör. 

Mot kvartersgatorna och gårdarna får balkonger 

och burspråk förekomma obegränsat, dock får 

max 1/3 av fasaden utgöras av burspråk. 

Balkonger ska utföras med hög estetisk och 

materialmässig kvalitet. Balkongplattornas 

undersidor bör vara släta och ljusa. Balkonger 

på översta våningen kan utföras med tak. 

Balkongräcken utförs ”lätta”, genomsiktliga av 

glas, metall eller smide. 

Vid utformningen av byggnaderna skall inglasning 

av normalstora balkonger/uteplatser 

för bostäder inarbetas i fasadgestaltningen, 

även om utförandet av inglasningarna inte görs 

i samband med uppförandet av byggnaden. 

Inglasningarna skall underordnas fasadgestaltningen 

och utföras med glassystem utan 

vertikala profi ler mellan glasen, för att ge ett så 

smäckert intryck som möjligt. 

Om inglasningar redovisas i bygglovet, men 

inte utförs vid byggnadens uppförande, kan 

kompletterande inglasningar ske utan bygglovsprövning 

om de utförs enligt ovanstående. 

Loftgångar får inte förekomma mot gator, det 

gäller även för kvartersgatorna. Mot bostadsgårdar 

får korta loftgångar utföras. 

Exempel på balkonger och burspråk 


17

Byggnader mot Järnvägsgatan 

Mot Järnvägsgatan utgör de tre kvartersdelarna 

inom Agraffen en front som utgör tydlig avslutning 

av innerstaden mot norr. Byggnaderna 

skall ha en tydligt stadsmässig karaktär. Inom 

de enskilda kvartersdelarna skall fi nnas ytterligare 

avläsbara byggnadsdelar. Såväl helhetsverkan 

som variation inom kvartersdelarna är 

viktigt. Vid utformningen av byggnaderna får 

hänsyn tas till Järnvägsgatans lutning. Trappning 

mellan olika delar kan utgöra en naturlig gräns 

för de olika byggnadsdelarna. Trapphusen får 

entréer mot gatan. 

Trapphusen kan med fördel accentueras i 

fasaderna och utföras med större glasade ytor 

mot gatan. Bottenvåningen mot Järnvägsgatan 

ägnas särskild omsorg. Inslag av lokaler berikar 

gaturummet och stadslivet. Bostäder i entréplanet 

ligger förhöjda i förhållande till gatan för 

att minska insyn i bostäderna. 

Byggnadsvolymen i Agraffens avslutning mot 

kvarteret Bangården har en högre höjd för att 

ge kvarteret ett tydligt avslut. Volymen utformas 

med en tydlig egen karaktär. Den högre delen 

skall både ge en egenkaraktär till Agraffen och 

samspela med den svarta byggnaden i kvarteret 

Bangården. 

Illustration Kv Agraffen sett från norr 


18

Skorstenen vid Steningeplatsen 

Den befi ntliga skorstenen i kvarterets nordvästra 

hörn är tänkt att bevaras. Skorstenen är i rött 

tegel med en ”gördel” klädd med kopparplåt. 

Skorstenen har ett karakteristiskt utseende och 

fungerar som symbol för den tidigare industriverksamheten 

inom kvarteret. Med sin placering 

kommer den att bli en del i kompositionen kring 

den nya Steningeplatsen. 

Byggnader mot Steningeplatsen 

Byggnaderna vid Steningeplatsen utgör väggar 

i ett storskaligt trafi krum och avslutar innerstadsbebyggelsen. 

Platsen och dess byggnader 

ges en representativ och elegant karaktär. 

Fasaderna utformas för att fungera i både den 

stora skalan som i närmiljön. Mot Steningeplatsen 

föreslås huvudsakligen lokaler i bottenplanet. 

Samordning med gestaltning av angränsande 

bebyggelse i kvarteret Automaten är viktig för 

helhetsupplevelsen av Steningeplatsen. 

Illustration Kvarteret Agraffen vid Steningeplatsen 

Byggnader mot Sveagatan 

Mot Sveagatan har kvarteret en lägre och mer 

varierad skala. Stora öppningar mot gårdarna, 

lägre byggnadskroppar och tydliga gavelmotiv 

ger rytm och variation av upplevelsen utefter 

gatan. Huskroppar som avslutas mot Sveagatan 

gestaltas som tydliga gavelmotiv. Utefter 

Sveagatan löper ett väl frekventerat gång- 

och cykelstråk. Utformning och detaljering 

av sockelvåning ägnas särskild omsorg. Det 

är önskvärt med ett inslag av lokaler mot 

Sveagatan. I korsningen mot Platensgatan 

fi nns ett soligt hörnläge mot kvartersgatan som 

kan vara lämpligt för restaurang/café med 

uteservering. 

Exempel på gavelfasad 


19

Byggnader mot Kvartersgator 

Kvartersgatorna blir en fortsättning av stadens 

gatunät. Fasaderna mot kvartersgatorna ges en 

stadsmässig karaktär likt fasader mot gator i 

övrigt. Inslag av lokaler och förskolans verksamhet 

får gärna avspegla sig i fasadutformningen. 

Byggnader mot bostadsgårdar 

Mot bostadsgårdarna kan gestaltningen vara 

friare. Generösa balkonger och uteplatser är 

betydelsefulla för bostadskvaliteterna. En ljus 

färgskala är viktig för att föra ned ljus i vistelsezonerna. 

Komplementbyggnader 

Eventuella komplementbyggnader, skärmtak, 

cykelställ och annan ”inredning” i gårdsrummen 

ges en omsorgsfull utformning. Omtanke om 

detaljer i närmiljön är väsentliga för en rik 

bostadsmiljö. 

Illustration av kvarteret Agraffen sett från öster 


20

Gestaltningsprogram (PDF, 8827 kB) - Linköpings kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?