Nyt samarbejde over sundet Drag i Öresundsregionen - Børsen

Sammanfattning Öresundsregionen ______________ 1 

Skåne __________________________________________ 3 

Sammanfattning __________________________________ 3 

Tillverkningsindustri totalt _________________________ 3 

Livsmedelsindustri ________________________________ 4 

Kemisk industri __________________________________ 4 

Verkstadsindustri _________________________________ 4 

Maskinindustri ________________________________ 5 

Elindustri ____________________________________ 5 

Industri för möbler, leksaker, sportartiklar m.m. _________ 5 

Informationsteknologi, IT-verksamhet _________________ 6 

Byggverksamhet __________________________________ 6 

Åkerier _________________________________________ 6 

Handel med motorfordon ___________________________ 7 

Detaljhandel _____________________________________ 7 

Uppdragsverksamhet ______________________________ 7 

Hovedstadsregionen ____________________________ 8 

Sammenfatning __________________________________ 8 

Fremstillingsindustri i alt __________________________ 8 

Levnedsmiddelsindustri ____________________________ 9 

Fabriksindustri ___________________________________ 9 

Maskinindustri ________________________________ 9 

Elindustri ___________________________________ 10 

Industri för møbler, legetøj, sportsartikler m.m. ________ 10 

Informationsteknologi, IT-virksomhed ________________ 10 

Byggevirksomhed ________________________________ 11 

Vognmandsforretninger ___________________________ 11 

Handel med motorkøretøjer ________________________ 11 

Detailhandel ____________________________________ 12 

Opdragsvirksomhed ______________________________ 12 

Industrinvesteringar Skåne ______________________ 12 

Branschöversikt ________________________________ 13 

Metodik _______________________________________ 13 

Intressenter 

SEB 

Ulf Ardermark +46 40 667 66 65, ulf.ardermark@sebank.se 

Børsen 

Jens Nicolaisen, tfn +45 33 769260, Jens.Nicolaisen@Borsen.dk 

Region Skåne 

Ulf Åberg, tfn +46 40 35 92 01, ulf.aberg@skane.se 

Industriförbundet 

Eleni Laopodis, tfn +46 40 690 24 36, 

eleni.laopodis@industriforbundet.se 

Projektansvarig & kooordinator 

Rolf Lindroth, SEB, tfn +46 46 13 66 30, rolf@setton.se 

Produktion 

Statistiska centralbyrån 

Bo Sandén, tfn +46 8 506 946 94, bo.sanden@scb.se 

Greens Analyseinstitut 

Jens Nicolaisen +45 33 769260, Jens.Nicolaisen@Borsen.dk 

Fler exemplar av rapporten kan rekvireras direkt från någon av ovanstående 

kontaktpersoner. En pdf-fil för skärmvisning kan hämtas hem från 

www.borsen.dk eller www.seb.se. OH-material på svenska med bilder från 

denna rapport kan beställas från SCB. 

Drag i Öresundsregionen 

För drygt två år sedan formade vi i SEB en hypotes: Inom en femårsperiod 

kommer Öresundsregionen att visa en klart större tillväxttakt än resterande 

Sverige respektive Danmark. För att kunna avgöra om denna hypotes infrias 

skapades Öresundsbarometern. Det är femte gången vi nu gör en pejling av 

det ekonomiska läget i regionen, dvs. vi har hunnit halvvägs i den utstakade 

tidsramen. 

Hur ser det ut? Jo, nog är det fart på regionens näringsliv alltid och skall man 

döma av föreliggande undersökning kommer vi att nå den uppställda 

hypotesens mål – med råge! Det skånska näringslivet är på stark frammarsch 

under våren och ytterligare förbättringar tycks vara att vänta efter sommaren. 

Sedan senast har vi vidgat kretsen av intressenter. På den danska sidan har vi 

nöjet att hälsa Tidningen Børsen välkommen i samarbetet och på den svenska 

sidan har Region Skåne och Industriförbundet anslutit sig till Öresundsbarometern, 

vilket gläder oss mycket. 

I föreliggande undersökning har ca 500 företag 

tillfrågats i Skåne. Nytt för denna Öresundsbarometer 

är att Greens Analyseinstitut i Köpenhamn, 

som är ett dottebolag till Børsen, har 

gjort motsvarande undersökning av ca 500 företag 

i Hovedstadsregionen. 

Vi riktar ett speciellt tack till alla företag som 

tagit sig tid att besvara vår enkät och hoppas att 

Öresundsbarometern är till nytta för läsaren och 

kan fungera som planeringsinstrument för 

framtida verksamhet. 

Malmö 2000-05-17 

Ulf Ardermark 

Nyt samarbejde over sundet 

Dagbladet Børsen deltager for første gang i udgivelsen af Øresundsbarometeret. 

Det sker i samarbejde med SEB, Region Skåne og Industriförbundet – 

et samarbejde jeg forventer mig meget af. Årsagen er enkel – dagbladet Børsen 

mener, at den samlede Øresundsregion vil blive en særdeles slagkraftig region, 

der vil kunne konkurrere med de største vækstcentre i Europa. Derfor 

ser dagbladet Børsen allerede i dag Sydsverige som et naturligt hjemmemarked 

med store fremtidsmuligheder. Samtidig må vi også erkende at integration 

tager tid og ikke kommer automatisk. 

Jeg er overbevist om, at Øresundsbroen vil give alle virksomheder i regionen 

nye vækstmuligheder. Den samlede Øresundsregion vil betyde, at vi står 

væsentligt stærkere internationalt, hvilket vil vi tiltrække langt flere virksomheder 

og dermed investeringer fra udlandet. Forudsætningen er især, at vi 

især på forsknings- og uddannelseområdet samler kræfterne hvorved 

Øresundsregionen vil placere sig i den absolutte top på europæisk plan. At 

der er kulturelle forskelle mellem Skåne og Hovedstadsregionen er 

indiskutabelt, hvilket eksempelvis kan ses i det relativt lille antal pendlere, der 

i dag dagligt tager over sundet. Disse kulturelle 

forskelle er dog ikke større, end at de ved en 

politisk indsats samt et mentalt holdningsskift 

på virksomhedsniveau kan overvindes. 

Dagbladet Børsen og Greens Analyseinstitut, 

som har gennemført undersøgelsen på den 

danske side, vil gerne takke for de mange 

positive besvarelser. 

God læselyst 

København 2000-05-17 

Leif Beck Fallessen, chefredaktør, 

dagbladet Børsen

Öresundsregionen har de senaste åren genomgått 

snabba svängningar i det ekonomiska klimatet 

samtidigt som ekonomierna på de båda sidorna 

om sundet ofta gått i otakt med varandra. Den 

allmänna ekonomiska bild som under våren kan 

tecknas för Öresundsregionen är klart positiv och 

visar entydigt att näringsliven på både den 

danska och svenska sidan om sundet går mot 

bättre tider. De positiva inslagen dominerar starkt 

och i sin helhet är detta sannolikt den bästa allmänna 

konjunkturen i regionen på åtskilliga år. 

Skåne, som tidigare under 1990-talet släpat efter 

i den ekonomiska utvecklingen, befinner sig för 

närvarande i en stark expansionsfas och har tagit 

en klar ledning på konjunkturkurvan. Här breder 

nu högkonjunkturen ut sig över stora delar av nä- 

■ Konjunkturen i Öresundsregionen har förstärkts 

påtagligt sedan i höstas och är nu relativt stark. 

Konjunkturindex, som kan variera mellan –100 och 

+100 och som utgör företagens värdering av det 

ekonomiska läget, står under våren i +35 för Skåne 

mot +10 förra våren. Konjunkturindex för Hovedstadsregionen 

är nu +19. Detta motsvarar för Skåne 

snäppet under en bred högkonjunktur och för 

Hovedstadsregionen ett läge något bättre än 

normalkonjunktur. 

Øresundsregionen har i de seneste år gennemgået 

hurtige svingninger i det økonomiske 

klima, samtidig med at økonomierne på begge 

sider af sundet ofte har været ude af trit med 

hinanden. Det generelle økonomiske billede, 

der i foråret aftegner sig for Øresundsregionen, 

er klart positivt og viser entydigt, at erhvervslivet 

på både den danske og svenske side af sundet 

går mod bedre tider. De positive indslag 

dominerer stærkt, og i sin helhed er dette 

bestemt den bedste generelle konjunktur i regionen 

i adskillige år. 

Skåne, der tidligere i 1990erne slæbte bagefter 

den økonomiske udvikling, er p.t. inde i en 

stærk ekspansionsfase og har indtaget en klar 

førerstilling på konjunkturkurven. Her breder 

højkonjunkturen sig nu ud over store dele af 

■ Konjunkturen i Øresundsregionen er blevet 

betydeligt forstærket siden sidste efterår og er nu 

relativt stærk. Konjunkturindekset, der kan variere 

mellem –100 og +100, og som udgør virksomhedernes 

vurdering af den økonomiske situation, 

står i foråret i +35 for Skåne, mod +10 i foråret sidste 

år. Konjunkturindekset for Hovedstadsregionen er 

nu +19. Dette svarer for Skånes vedkommende til at 

ligge lige under en bred højkonjunktur, og for 

Hovedstadsregionen er det en situation, der er 

noget bedre end en normalkonjunktur. 

Öresundsregionen åter mot allt bättre tider 

Øresundsregionen atter mod stadig bedre tider 

ringslivet. Det är framför allt varuhandeln, genom 

hushållens starka konsumtion, som tillsammans 

med en febrilt verksam byggsektor fungerar 

som motor i ekonomin. I Hovedstadsregionen 

har utvecklingen vänt uppåt igen 

efter bottenläget förra våren och konjunkturen 

stabiliserats på en relativt god nivå. Bilden är 

dock mer splittrad här än i Skåne. Hushållens 

köplust är fortfarande påtagligt dämpad och det 

är i stället exportindustrin med återvunnen konkurrenskraft 

som är drivkraft i ekonomin. 

Öresundsföretagens planer inför andra halvåret 

2000 är expansiva. Detta gäller i synnerhet produktionen, 

men även sysselsättningen beräknas 

visa en god ökning till hösten. 

■ I Skåne är det varuhandeln tillsammans med en 

expansiv byggsektor som är motor i uppgången. I 

Huvudstadsregionen däremot där hushållens köplust 

är svagare är det exportindustrin och uppdragsverksamheten 

som driver på uppgången. 

■ Produktionen ökade kraftigt i Öresundsregionen 

andra halvåret i fjol. Efter en rejäl uppgång nu under 

våren pekar planerna på en ny stark expansion 

nästa halvår, ca 60␣ % av företagen väntar då ökad 

produktion mot ca 10␣ % som förutser en minskning. 

erhvervslivet. Det er først og fremmest varehandlen, 

gennem husholdningernes kraftige 

forbrug, der sammen med en hektisk aktiv 

byggesektor fungerer som motor i økonomien. 

I Hovedstadsregionen har udviklingen vendt 

sig og er på vej op igen efter bundpositionen i 

foråret sidste år, og konjunkturen er stabiliseret 

på et relativt godt niveau. Billedet er dog mere 

delt her end i Skåne. Husholdningernes købelyst 

er stadig betydeligt afdæmpet, og det er i 

stedet eksportindustrien med genvunden konkurrencedygtighed, 

der er drivkraft i økonomien. 

Øresundsvirksomhederne planer for 

andet halvår af 2000 er ekspansive. Dette gælder 

især produktionen, men også beskæftigelsen 

påregnes at ville udvise en solid stigning til 

efteråret. 

■ I Skåne er det varehandlen sammen med en 

ekspansiv byggesektor, der er motor i opgangen. I 

Hovedstadsregionen, hvor husholdningernes købelyst 

er svagere, er det derimod eksportindustrien og 

opdragsaktiviteten, der er drivkraften i opgangen. 

■ Produktionen steg betydeligt i Øresundsregionen 

i andet halvår sidste år. Efter en reel 

opgang nu i foråret peger planerne på en ny stærk 

ekspansion i næste halvår, idet ca. 60␣ % af virksomhederne 

da venter øget produktion, mod ca. 

10␣ %, der forudser en reduktion. 

1 

■ Sysselsättningen i regionen har ökat i måttlig 

omfattning det senaste halvåret. Till hösten beräknas 

ökningen av antalet sysselsatta bli klart större, 

bl.a. hänförligt till positivare planer hos industrin. 

■ Arbetslösheten skiljer sig åt inom regionen. I 

Hovedstadsregionen har arbetslösheten fortsatt att 

sjunka och nådde i mars en ny lägsta nivå, 4,5␣ %. När 

konjunkturavmattningen inleddes sommaren 1998 

var arbetslösheten 6,5␣ %. I Skåne har nedgången 

stannat av sedan sommaren 1998 på nivån 7,6␣ %. 

■ Industriinvesteringarna i Skåne har återhämtat 

sig. Efter nedgången 1999 beräknas maskininvesteringarna 

i år öka med 20␣ %. 

■ Handeln med motorfordon uppvisar de största 

skillnaderna i regionen. I Skåne är bilhandeln tillsammans 

med övrig kapitalvaruhandel bästa 

bransch medan bilhandeln har den svagaste konjunkturen 

i Hovedstadsregionen. 

■ IT-branschen expanderar kraftigt på båda sidorna 

av sundet. I Skåne planerar åtta av tio företag 

att öka verksamheten nästa halvår – knappt någon 

väntar en nedgång. I Hovedstadsregionen är uppgången 

nästan lika stark. 

■ De ekonomiska utsikterna inför andra halvan av 

2000 är mycket ljusa för Öresundsregionen. 

Optimismen om konjunkturen är starkare i Skåne, 

men produktionen väntas öka nästan lika mycket i 

Hovedstadsregionen. 

■ Beskæftigelsen i regionen er steget i moderat 

omfang i det sidste halvår. Til efteråret påregnes 

stigningen i antallet af beskæftigede at blive klart 

større, bl.a. p.g.a. mere positive planer i industrien. 

■ Arbejdsløsheden varierer indenfor regionen. I 

Hovedstadsregionen falder arbejdsløsheden fortsat og 

nåede i marts et nyt laveste niveau, 4,5␣ %. Da afmatningen 

i konjunkturen begyndte i sommeren 1998, 

var arbejdsløsheden 6,5␣ %. I Skåne er nedgangen siden 

sommeren 1998 blevet stående på niveauet 7,6␣ %. 

■ Industriinvesteringerne i Skåne har genvundet 

styrken. Efter nedgangen i 1999 påregnes maskininvesteringerne 

i år at stige med 20␣ %. 

■ Handlen med motorkøretøjer udviser de største 

forskelle i regionen. I Skåne er bilhandlen sammen 

med den øvrige handel med kapitalvarer den 

bedste branche, medens bilhandlen har den 

svageste konjunktur i Hovedstadsregionen. 

■ IT-branchen ekspanderer stærkt på begge sider af 

sundet. I Skåne planlægger 8 af 10 virksomheder at 

øge aktiviteten i næste halvår – næsten ingen venter 

nedgang. I Hovedstadsregionen er opgangen 

næsten lige så stærk. 

■ De økonomiske udsigter for andet halvår af 2000 

er meget lyse for Øresundsregionen. Optimismen 

omkring konjunkturen er stærkere i Skåne, men 

produktionen ventes at stige næsten lige så meget i 

Hovedstadsregionen.

Tillverkningsindustri, totalt / Fremstillingsindustri i alt 

• livsmedelsindustri / Levnedsmiddelsindustri 

• kemisk industri / kemi/lægemiddelsindustri 

• verkstadsindustri / Fabriksindustri 

• maskinindustri / maskinindustri 

• elektronikindustri / elektronikindustri 

• industri för möbler, leksaker, sportartiklar m.m. 

industri før møbler, legetøy, sportsartikler m.m. 

IT-verksamhet / Informationsteknologi, IT-virksomhed 

Byggsektorn, totalt / Byggevirksomhed 

Åkerier / Vognmandsforretninger 

Handel med motorfordon / Handel med motorkøretøjer 

Detaljhandel / Detailhandel 

Uppdragsverksamhet / Opdragsvirksomhed 

Medicinteknik / Medicinteknik 

stark 

stærk 

bättre än normal 

bedre en normal 

Öresundsregionen – en översikt 

BRANSCHKONJUNKTUREN 

Tendens under våren 2000 

normal 

normal 

Skåne Sverige Hoved- Övriga 

stadsregionen 

Danmark 

bättre än normal 

dårligere en normal 

++ + – –– 

2 

svag 

dårlig 

ARBETSLÖSHET OCH NYBILSREGISTRERINGAR 

Arbetslösheten i Sverige och Danmark 

Procent av arbetskraften 

12 

12 

10 

8 

Skåne Övriga 

Danmark 

10 

8 

6 

Sverige 

6 

4 

2 

Hovedstadsregionen 

4 

2 

0 

0 

1995 1996 1997 1998 1999 2000 

I Hovedstadsregionen har arbetslösheten fortsatt sjunka 

och nådde i mars i år en ny lägsta nivå, 4,5␣ %. När 

konjunkturavmattningen inleddes sommaren 1998 var 

arbetslösheten 6,5␣ %. I övriga Danmark har samtidigt 

arbetslösheten visat tecken på att öka senaste tiden från 

5,9␣ % förra sommaren till 6,4␣ % i mars i år. I Skåne har 

nedgången stannat av sedan sommaren 1998 på nivån ca 

7,5␣ %. 

Bilar i Skåne och Hovedstadsregionen 

Antal registrerade bilar per månad 

6 000 

5 000 


4 000 

Uppskattad utvecking 

3 000 

2 000 

1 000 

Skåne 

0 

1995 1996 1997 1998 1999 2000 

Bilhandeln i Skåne arbetar nu i en stark högkonjunktur 

och nyregistreringarna av personbilar fortsätter att öka 

kraftigt. I april i år ökade nyregistreringarna med hela 

26␣ %, jämfört med mars 1999, och nådde då sin högsta 

nivå åtminstone sedan mitten av 1980-talet. 

I Hovedstadsregionen har bilförsäljningen rasat senaste 

tiden. I april i år var nyregistreringarna av personbilar ca 

25 % färre än i mars 1999. 

Sammansatt konjunkturindikator för industrin 

10 

0 

-10 

-20 

-30 

Förväntningar inför närmaste kvartal 

Sammensat konjunkturindikator for 

industrien 

Nettotal 

20 

INDUSTRIN 

Forventninger til næste kvartal 

Sverige 

Hovedstad 

apr okt apr okt 

1998 1999 

Skåne 

apr 

2000 

Enligt vad den sammansatta konjunkturindikatorn 

för industrin – ett genomsnitt av företagens 

omdömen av sina orderstockar, färdigvarulager 

samt planerade produktion – tidigare 

visat, mattades industrikonjunkturen i hela 

Öresundsregionen av och hamnade i en konjunktursvacka 

fram till våren 1999. 

Konjunkturbotten är nu passerad. En uppåtgående 

signal för den skånska industrin kom redan 

i april 1999. Därefter har indikatorn, +7 i april i år, 

blivit allt starkare och aktiviteten beräknas öka 

kraftigt nästa halvår. Vändningen i Hovedstadsregionen 

kom något senare, men är desto starkare. 

Indikatorn som ökat från –20 till +20 på ett 

år visar på en snabb konjunkturförbättring under 

våren och utsikter till en mycket kraftig uppgång 

i industriproduktionen andra halvåret i år. 

I overensstemmelse med, hvad den sammensatte 

konjunkturindikator for industrien – et 

gennemsnit af virksomhedernes vurdering af 

ordrebeholdningerne, færdigvarelagrene samt 

den planlagte produktion – tidligere har vist, 

blev industrikonjunkturen i hele Øresundsregionen 

afmattet og havnede i en konjunkturdal 

frem til foråret 1999. 

Bunden af konjunkturen er nu passeret. Et opadgående 

signal for den danske industri kom allerede 

i april 1999. Derefter er indikatoren, +7 i 

april i år, blevet stadig stærkere, og aktiviteten 

forventes at stige stærkt i næste halvår. Vendingen 

i Hovedstadsregionen kom noget senere, 

men er så meget desto stærkere. Indikatoren, der 

er vokset fra –20 til +20 på et år, peger på en hurtig 

konjunkturforbedring i foråret og udsigter til 

en meget kraftig stigning i industriproduktionen 

i andet halvår i år.

I den länge stadigt uppåtgående konjunkturen i 

Skåne redovisade näringslivet en liten dämpning 

i aktiviteten förra våren. Det var främst efterfrågan 

för exportindustrin som sviktade i samband 

med den svaga europakonjunkturen. Redan i 

höstas hade en viss återhämtning skett och företagen 

siktade då åter in sig på en starkare uppgång 

efter årsskiftet. Det visar sig att företagen var rätt 

ute sina bedömningar – utvecklingen har dock 

blivit inte oväsentligt bättre än beräknat. På i 

stort sett samtliga områden är läget i näringslivet 

under våren bättre än i höstas. Man får närmast 

leta efter svaga punkter i företagens rapporter. 

Högkonjunkturen har det senaste halvåret brett 

ut sig över näringslivet och den allmänna konjunkturen 

i Skåne är nu sannolikt den starkaste 

på tio år. Konjunkturindex för Skåne, som kan 

variera mellan –100 och +100, står under våren i 

starka index +35. I höstas var Konjunkturindex 

+20 och våren 1999 +10. I Hovedstadsregionen är 

Den svacka industrin i Skåne befann sig i från 

hösten 1998 fram till sommaren i fjol har man nu 

tagit sig upp ur – till synes utan några allvarligare 

men. Redan i den förra enkätundersökningen 

från hösten i fjol märktes en attitydförändring 

och tydlig förbättring hos företagen. 

Nästan på alla områden var då läget ljusare jämfört 

med situationen ett halvår tidigare. Även 

prognoserna inför våren i år var försiktigt optimistiska 

om än något avvaktande. 

Det fanns fog för denna optimism då utvecklingen 

blivit klart positiv och t.o.m. bättre än väntat 

- för exportmarknaden är uppgången väsentligt 

bättre än förutsetts. Det svaga resultatet för 

första halvåret 1999 vändes till ett relativt starkt 

utfall för andra halvåret. Efterfrågan tog fart senare 

under hösten och för andra halvåret ökade 

orderingången relativt kraftigt från såväl hemmasom 

från exportmarknaden. Detta gjorde att industriproduktionen 

samtidigt ökade kraftigt och 

något mer än beräknat. Den gynnsammare utvecklingen 

av efterfrågan har fortsatt efter årsskiftet 

med en uppgång på exportmarknaden under 

första halvåret i år av samma omfattning som 

i höstas, dvs. 40␣ % av företagen redovisar stigande 

exportorder mot ca 10␣ % som noterar en 

200 

150 

100 

50 

0 

Orderingång 

Ackumulerade nettotal 

Export 

Öresundsregionen – Skåne 

Högkonjunkturen breder ut sig i Skåne 

Hemma 

1hå 2hå 1hå 2hå 1hå 2hå 1hå 2hå 

1997 1998 1999 2000 

90 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Livsmedelsindustri 

Högkonjunktur 

Verkstadsindustri 

Kemi-/ 

läkem.industri 

Industrin överträffar förväntningarna 

nedgång. Från hemmamarknaden har dock 

ökningstakten i orderingången dämpats en del 

och uppgången under första halvåret är ganska 

måttlig och i linje med prognosen från i höstas. 

Sammantaget har detta medfört att nästan vartannat 

företag nu har större orderstockar än i höstas 

och att industrins orderläget i sin helhet får 

bedömas som tillfredsställande; 22␣ % av företagen 

har stora orderstockar, 50␣ % lagom stora och 

för 27␣ % är orderböckerna fortfarande för tunna. 

Motsvarande andelar var i höstas 17, 51 och 32␣ %. 

Splittrad branschbild 

Industrikonjunkturen har sålunda förstärkts sedan 

i höstas och får nu betraktas som god även 

om det är en bit kvar till en riktig och bred högkonjunktur. 

Konjunkturindex som kan variera 

från –100 till +100 står nu under våren i +24 jämfört 

med +13 i höstas och –12 förra våren. Även 

om det nu rör sig om en bred uppgång för industrin 

är bilden relativt splittrad mellan branscherna. 

Starkaste konjunkturen har nu industrin 

för möbler sport- och fritidsartiklar som med sina 

stora orderböcker nu upplever högkonjunktur. 

den investeringsberoende maskinindustrin släpar 

efter, men de små orderböckerna håller på att fyl- 

Produktion och sysselsättning 


3 

Åkerier 

Industri 

totalt 

läget något dämpat med ett Konjunkturindex på 

+19. Det är fortfarande varuhandeln, genom 

hushållens starka konsumtion, som i Skåne är 

den starkaste motorn i uppgången. Även byggsektorn 

har dragit upp tempot kraftigt sedan i 

höstas. 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

Produktion 

1 hå 2 hå 1 hå 2 hå 1 hå 2 hå 

1997 1998 1999 

Konjunkturindex våren 2000 

Index 

Anställda 

1 hå 2 hå 

2000 

Byggande 

Skånes 

näringsliv 

totalt 

Möbler, 

fritidsindustri 

ITUppverksamdragshetverksamhet 

las på i en stigande konjunktur. Industrikonjunkturen 

i Skåne uppvisar för närvarande många 

liknande drag med den på den danska sidan sundet 

– med ett Konjunkturindex på +29 – men där 

orderläget allmänt är något starkare. 

Antalet anställda är oförändrat sedan i höstas 

medan bristen på arbetskraft ökat något till 21␣ % 

av företagen som uppger brist på yrkesarbetare 

och 26␣ % som saknar ingenjörer jämfört med 16 

respektive 24␣ % i höstas. Fortfarande är det efterfrågan 

som utgör främsta hinder för expansion, 

60␣ % anger detta som ett hinder för att expandera. 

Förstärkning av konjunkturen i sikte 

Den förväntningsbild de skånska industriföretagen 

förmedlar inför hösten är påfallande ljus. Allt 

talar för en ytterligare förstärkning av konjunkturen 

– hela 40␣ % är av denna uppfattning samtidigt 

som endast 5␣ % räknar med en försämring. 

Tillväxten i orderingången beräknas bli stark under 

andra halvåret för både hemma och exportmarknaden, 

40␣ % tror på ökning och 4␣ % på nedgång. 

Produktionsplanerna är starkt uppåtriktade 

och antalet anställda beräknas nu komma att öka 

för första gången sedan sommaren 1998, men i 

måttlig omfattning. För samtliga branscher väntas 

en konjunkturuppgång. 

Konjunkturomdömen 

Nettotal* 

Bilhandel 

Detaljhandel 

Det skånska näringslivet utstrålar optimism inför 

hösten och allt pekar på att högkonjunkturen förstärks 

ytterligare och kommer att beröra ännu fler 

branscher mot slutet av året. Brist på arbetskraft 

ser heller inte ut att lägga hinder i vägen för de 

expansiva planerna för produktion och sysselsättning 

inför kommande halvår. 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

-5 

Orderstock 

Våren 2000 

Konjunkturläge 

*Nettotalen kan anta värden mellan –100 och +100. 

Gäller för samtliga stapeldiagram.

200 

150 

100 

50 

0 

STINAS 

KYCKLING 

Marinerade kycklingdelar. Färdiga för ugnen. Behöver ej tinas! 

Gott till vardag och fest! 

Innehåller 4 port. (7-9 delar) 1000g. 

Kronfågel 

Orderingång 



❞ 

Orderingången ökar 

Livsmedelsindustrin i Skåne får 

en svag start på året, men utsikterna 

inför resten av året är 

goda. En relativt kraftig ökning 

av både produktion och orderingång 

bådar gott inför hösten. 

Orderingången bedöms totalt sett vara i det närmaste 

oförändrad under våren år 2000 jämfört 

med hösten 1999. Den kraftiga nedgång som förväntades 

på exportmarknaden uteblev, 68␣ % av 

företagen rapporterar oförändrad exportorderingång, 

medan utvecklingen på hemmamarknaden 

blev något sämre än väntat. Utsikterna för 

hösten ser däremot bra ut på såväl export- som 

hemmamarknaderna. Tre av tio företag räknar 

med ökad orderingång från exportmarknaden, 

och lika många tror på en ökad hemmamarknad, 

med produktionsökningar som följd. En fjärdedel 

av företagen rapporterar att de tror på en betydande 

ökning av produktionen under andra 

halvåret år 2000. 

Under innevarande halvår ser produktionsvolymen 

däremot ut att minska något jämfört med 

andra halvåret 1999. Tydligast är denna tendens 

hos de små företagen, där inget företag väntar 

ökad produktionsvolym. Detta är dock en något 

bättre utveckling än vad som uttrycktes i förra enkäten 

i september, då företagen var tämligen pessimistiskt 

inställda till utvecklingen detta halvår. 

Konjunkturen stärks 

Drygt två tredjedelar av branschen bedömer den 

rådande konjunkturen som normal. Andelen små 

företag som bedömer konjunkturen som bra är 

större än motsvarande andel bland stora företag, 

32␣ % respektive 20␣ %, och bland de små företagen 

förväntas också konjunkturen vara i stort sett oförändrad 

nästkommande halvår, medan det hos de 

stora företagen finns utrymme för en större optimism. 

Totalt sett tror en fjärdedel av branschen på 

en starkare konjunktur inom kort. Inget företag 

tror på ett sämre konjunkturläge efter sommaren. 

Endast 20␣ % av företagen rapporterar att de utnyttjar 

hela sin produktionskapacitet, vilket är en 

svag minskning från i höstas då motsvarande 

andel var knappt en fjärdedel. Det främsta hindret 

för fortsatt expansion som rapporteras är 

brist på efterfrågan. 

Export 

Hemma 

1 2 1 2 1 2 1 2 

1997 1998 1999 2000 


Nettotal 

20 

15 

10 

5 

0 

Orderstock 


Våren 2000 


250 

200 

150 

100 

50 

0 

Export 

1 2 1 2 1 2 1 2 

1997 1998 1999 2000 

Kemisk 

industri 

Hemma 

4 


Nettotal 

20 

15 

10 

5 

0 

-5 

Orderstock 


Våren 2000 

200 

150 

100 

50 

0 

Export 

1 2 1 2 1 2 1 2 

1997 1998 1999 2000 


❞ ❞ 

Stark exportmarknad 

Konjunkturläget för kemibranschen 

ser mycket bra ut. 

Efterfrågan ökar – både från 

export- och hemmamarknaden. 

Sysselsättningen väntas bli 

oförändrad kommande halvår. 

Kemibranschens orderingång från exportmarknaden 

steg rejält under andra halvan av 1999. Närmare 

hälften av företagen bedömde att efterfrågan 

ökade, medan endast ett företag av sju rapporterade 

minskad orderingång. Detta var 

mycket bättre än vad som förväntades i höstas. 

Hemmamarknaden var dock inte lika expansiv. 

Orderingången steg där för 29 % av företagen, 

vilket var helt i enlighet med tidigare förväntningar. 

Produktionen ökade under andra halvåret 

1999 för hela 57 % av företagen. 

Konjunkturen har fortsatt att förbättras under 

innevarande halvår. Efterfrågan har fortsatt att 

öka såväl på exportsidan som på hemmamarknaden, 

även om hemmamarknaden ser ut att bli 

mattare än vad man trodde i höstas. Bedömningen 

av orderstockarna har blivit betydligt 

mera positiv. Det är nu endast knappt en fjärdedel 

som anser att orderstocken är för liten , att 

jämföra med 42 % förra våren och ännu fler i höstas. 

Tre fjärdedelar av kemiföretagen anser att 

färdigvarulagren är lagom, medan flertalet av 

övriga företag bedömer dem som alltför stora. 

Kapacitetsutnyttjandet har ökat något under det 

senaste året. Det är nu 25 % som rapporterar att 

de kör för fullt. Brist på arbetskraft rapporteras 

endast av ett mindre antal företag. På tjänstemannasidan 

har läget till och med lättat något. 

Fortsatt efterfrågeökning 

Optimismen inom branschen inför det kommande 

halvåret är tydlig. Branschen förväntar sig 

en mycket stark efterfrågeökning under det kommande 

halvåret från både export- och hemmamarknaden. 

Flertalet företag spår en starkare eller 

oförändrad efterfrågan. Det allt bättre 

efterfrågeläget kommer också att resultera i allt 

större producerade volymer under hösten. 

Antalet anställda har minskat under det senaste 

året. 44 % rapporterar att de dragit ned på personalstyrkan. 

Under det kommande halvåret förväntas 

sysselsättningen bli oförändrad. 

Orderingång 


Efter en matt konjunktur första 

delen av 1999 stärks efterfrågan 

för verkstadsbranschen i 

Skåne. Orderingången stiger 

och produktionen ökar. Brist på 

arbetskraft kan bli ett problem. 

Stark återhämtning 

Verkstadskonjunkturen i Skåne var inte särskilt 

bra under början av 1999. Situationen präglades 

av vikande orderingång, speciellt då från 

hemmamarknaden. Situationen förbättrades avsevärt 

under senare delen av året och det skedde 

en rejäl återhämtning på efterfrågesidan. Både 

export- och hemmamarknaden stärktes. Produktionen 

steg kraftigt under hösten. 

Situationen fortsätter under innevarande halvår 

att förbättras. Två företag av fem räknar med en 

ökande orderingång, medan drygt en tiondel 

spår sämre efterfrågan. Hälften av företagen anser 

att de nu har en större orderstock än för ett 

halvår sedan, men trots detta så är det fortfarande 

mer än en tredjedel som är missnöjda med 

orderstockens storlek. Situationen på lagersidan 

har förbättrats och fyra företag av fem anser 

färdigvarulagren lagom eller för små. Däremot 

har det inte skett någon större förändring av 

kapacitetsutnyttjandet. 35 % av företagen rapporterar 

att de kör för fullt. 

Ökande sysselsättning 

Verkstadsbranschen tecknar också den fortsatta 

utvecklingen av konjunkturen i mycket ljusa färger. 

Mer än 90 % spår en ökande eller oförändrad 

orderingång under kommande halvår. Detta ser 

ut att ge upphov till mycket kraftiga höjningar av 

produktionen. 58 % av företagen räknar med 

höjda nivåer under hösten. 

Den vikande sysselsättningen i branschen har 

under det senaste halvåret förbytts i en klar ökning 

av personalstyrkan. Företagen räknar också 

med att under resten av året öka antalet anställda 

ytterligare. Inte mindre än 94 % tror på ökande 

eller åtminstone oförändrad personalstyrka. Ett 

hinder för fortsatt expansion kan dock bli det alltmer 

ansträngda läget när det gäller tillgången till 

arbetskraft. 45 % av företagen rapporterar nu under 

våren brist på tekniska tjänstemän. Det är 

dock ännu inte fler än 14 % som ser detta som det 

största hindret för expansion. 

Orderingång 


Hemma 


Nettotal 

20 

15 

10 

5 

0 

-5 

-10 

-15 

-20 

Orderstock 


Våren 2000

Orderingång 


100 

80 

60 

40 

20 

0 

Export 

-20 

-40 

Hemma 

2 1 2 1 2 1 2 

1997 1998 1999 2000 


30 

25 

20 

15 

10 

-10 

-15 

-505 

Orderstock 

Nettotal 


Våren 2000 


Maskinindustri Elindustri Fritid, Möbler m.m. 

Orderläget 

❞ 

förbättrades under El- och 

❞ 

optikindustrin räknar Utvecklingen 

❞ 

under förra halvåret 

första halvåret i år. Företagen med en stärkt konjunktur under visade sig bli betydligt bättre än 

förutser att uppgången fortsät- de närmaste sex månaderna väntat. Orderingång steg kraftigt 

ter under andra halvåret, med med fortsatt hög efterfrågan, liksom produktion. Utvecklingen 

ökad produktion och sysselsätt- ökad produktion och höjd sys- under hösten spås bli mycket bra 

ning som följd. 

selsättning, nu också omfat- – om produktionskapacitet och 

tande de mindre företagen. 

personal räcker till. 

Vändpunkten nådd 

Efterfrågeförsvagningen för den skånska maskin- 

Fortsatt expansion 

Bättre höst än väntat 

industrin som inleddes under senare hälften av Orderläget för den skånska el- och optikindustrin Branschen hade tidigare, efter en svag utveckling 

1998 fortsatte under hela 1999. Under första halv- är gott. Orderingången från både exportmarknad- under våren 1999, väntat sig fortsatt trögt före unåret 

i år vände orderingången – främst från erna och hemmamarknaden har stigit kraftigt seder slutet av året och början av innevarande år. 

exportmarknaderna – dock markant uppåt. En dan första halvåret 1999, främst för de större före- Dessa farhågor gällde fram för allt exportmarkna- 

tredjedel av företagen rapporterar ökad orderintagen, och uppemot hälften av företagen angav att den. Det visar sig nu att man hade en alldeles för 

gång från exportmarknaderna. En lika stor andel orderstockarna i mitten av mars i år var större än mörk bild av situationen. Efterfrågan steg kraftigt 

redovisar en tilltagande ordertillströmning från ett halvår tidigare. Orderstockarna anses dock från både export- och hemmamarknaden under 

hemmamarknaden, samtidigt som nästan hälften fortfarande som något för små i förhållande till senare delen av 1999. Denna ytterst gynnsamma 

av de mindre företagen har tappat order jämfört produktionsnivån. 

utveckling ser ut att fortsätta även under inneva- 

med andra halvåret förra året. Orderstockarna har 

ökat från mitten av september 1999 till mitten av 

mars i år, men fortfarande bedöms orderstockarna 

som för små av en betydande andel storföretag. 

Produktionsvolymen tycks ha varit oförändrad 

under första halvåret i år. Andelen företag – ca en 

Produktionsvolymen har också ökat påtagligt sedan 

första halvåret i fjol, även här främst inom de 

större företagen. Samtidigt har andelen företag 

som arbetar med fullt kapacitetsutnyttjande fallit 

från knappt 50 % till knappt 30 %. Ca 70 % av de 

större företagen ökade sysselsättningen från seprande 

år. Exportmarknaden fortsätter att expandera 

under början av innevarande halvår, medan 

hemmamarknaden tillfälligtvis stagnerar. Under 

senare delen av året stärks dock konjunkturen 

återigen mycket kraftigt, både på export- och 

hemmamarknaden. 

tredjedel – som redovisar ökning är lika stor som tember i fjol till mars i år. För de mindre företagen Produktionen steg avsevärt under slutet av förra 

andelen som uppger minskning. Kapacitetsutnytt- var sysselsättningen samtidigt i stort sett oföränd- året. Detta följs av en lugnare utveckling under 

jandet har ökat och drygt en tredjedel av företarad. Bristen på i första hand tekniska tjänstemän innevarande halvår, men senare under året tar 

gen utnyttjar nu kapaciteten fullt, att jämföra med är dock fortsatt mycket stor. 

produktionsökningen återigen rejäl fart. Hela tre 

en fjärdedel i början av oktober förra året. Andelen 

företag med för stora färdigvarulager har 

minskat. Antalet anställda fortsatte att minska 

men i mindre omfattning än under andra halvåret 

Färdigvarulagren har totalt sett stigit från september 

i fjol till mars i år, vilket har resulterat i att de 

nu bedöms som något för stora. 

företag av fem spår ökade nivåer till hösten, 

medan däremot inget företag räknar med en nedgång 

i produktionen. 

förra året. Bristen på tekniska tjänstemän har ökat 

och är fortfarande hänförlig till främst de mindre 

företagen. 

Konjunkturen förbättras 

Utsikterna för de närmaste månaderna ter sig 

ljusa. Konjunkturindex har stigit från –32 i början 

av oktober förra året till –11 i mitten av mars i år 

och tre fjärdedelar av företagen räknar med en 

förbättrad konjunktur under det närmaste halvåret. 

Orderingången från exportmarknaderna förutses 

öka på bred front och uppgången på hemmamarknaden 

stabiliseras. Två tredjedelar av företagen 

planerar att öka produktionsvolymen från 

första till andra halvåret i år, vilket drar med sig 

en höjning av sysselsättningen. 

Optimismen förstärks 

Konjunkturindex för den skånska el- och optikindustrin 

har stigit från värde 1 i början av oktober 

förra året till 25 i mitten av mars i år. Ca 40 % 

av företagen räknar med att konjunkturen skall 

förbättras under de närmaste sex månaderna. 

Orderingången förutses fortsätta öka i snabb takt 

från första till andra halvåret i år, nu också för de 

mindre företagen, från både exportmarknaderna 

och den svenska marknaden. De redovisade 

produktionsplanerna för andra halvåret innebär 

en fortsatt klar uppgång, nu även omfattande de 

mindre företagen. En tredjedel av företagen planerar 

att öka antalet anställda under de kommande 

sex månaderna. 

Kapacitetsutnyttjandet ökar 

Företagens bedömning av sina orderböcker har 

blivit betydligt mera positiv under senare tid, liksom 

bedömningen av situationen på lagersidan. Ett 

orosmoment är produktionskapaciteten. Det har 

ökat – det är nu 57 % av företagen som anger att de 

utnyttjar hela produktionskapaciteten. Samtidigt 

har det blivit klart svårare att få tag på personal. 38 

% anger brist på yrkesarbetare medan 25 % anser 

att det föreligger brist på tjänstemän, vilket är kraftiga 

ökningar bara under det senaste halvåret. 

Sysselsättningen i branschen har varit svagt vikande 

på senare tid, men under resten av innevarande 

år kommer sysselsättningsläget åter att förbättras. 

En tredjedel av företagen räknar med att 

öka sin personalstyrka, medan endast ett företag 

av tio spår att antalet anställda kommer att 

minska. 

Orderingång 


150 

120 

90 

60 

Export 

30 

0 

Hemma 

-30 

2 1 2 1 2 1 2 

1997 1998 1999 2000 

5 


35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

Nettotal 

Orderstock 


Våren 2000 

Orderingång 


100 

80 

60 

40 

20 

0 

Hemma 

-20 

Export 

-40 

2 1 2 1 2 1 2 

1997 1998 1999 2000 


50 

40 

30 

20 

10 

0 

-10 

Nettotal 

Orderstock 


Våren 2000


1001100 

1101001 

1110101 IT-verksamhet Byggsektor Åkerier 

0101011 

❞ ❞ 

IT-sektorn fortsätter att utveck- Konjunkturen för byggindustrin Transportvolymerna 

❞ 

ökar för 

las mycket starkt. Läget förbätt- fortsätter uppåt under året. åkerierna i Skåne. Lönsamheten i 

rades i fjol mest för industriföre- Både orderingång och byggande branschen är dock ett problem, 

tagen, men det ser nu ut att bli ökar liksom sysselsättningen. och förhoppningarna om en för- 

allt bättre fart även för tjänstebättring 

är dämpade. Personalstyrföretagen. 

Sysselsättningen i 

Stark höst 

kan håller sig på oförändrad nivå. 

branschen fortsätter att öka. Konjunkturen för byggnadsindustrin var klart 

uppåtgående under fjolåret. Under andra halv- 

Ökande volymer i höstas 

Industrin gick bäst 

året, jämfört med halvåret innan, ökade bygg- 

Åkerierna i Skåne har kunnat glädja sig åt en avvolymen 

hos drygt hälften av branschen. 

Industridelen av IT-sektorn upplevde en stark 

sevärt större transportvolym under hösten 1999 

Konjunkturen förbättras under det första halvåret i 

expansion i höstas. Mer än hälften av företagen 

jämfört med föregående halvår. 47 % rapporterar 

år och utvecklingen blir till och med något starkare 

ökade produktionen, medan övriga industriföre- 

ökande volym, medan hälften av företagen anser 

än vad branschen räknade med i höstas. Drygt 

tag rapporterar oförändrad produktion. Inom 

att transportvolymerna var oförändrade. Detta 

hälften räknar med ökad byggvolym och 14␣ % med 

tjänstebranscherna var dock konjunkturbilden 

innebar snarast en något bättre utveckling än vän- 

minskad. Även orderingången fortsätter, liksom i 

betydligt mattare och aktiviteten var i stort sett 

tat. Under våren verkar dock volymerna plana ut 

fjol, att hålla en god takt under det första halvåret. 

oförändrad jämfört med föregående halvår. Detta 

på en oförändrad nivå. 

38␣ % anger ökade order och 9␣ % minskade. 

var en klar besvikelse i förhållande till de bedöm- 

Bedömningen av branschens konjunkturläge har 

ningar som gjordes i höstas, då nästan tre fjärde- Den starkare konjunkturen bekräftas i bedöm- inte undergått några nämnvärda förändringar det 

delar av tjänsteföretagen räknade med ökad aktiningen av konjunkturläget. Nu under våren anser senaste halvåret. Ett företag av fem anser att det 

vitet. Optimismen inom branschen kvarstår dock 36␣ % konjunkturläget som bra medan endast 21␣ % råder en bra konjunktur, medan resterande före- 

och för innevarande vår är tecknas en mycket ljus hade samma bedömning i höstas. Läget är något tag bedömer konjunkturläget som normalt. För- 

bild av läget. Nio av tio industriföretag räknar starkare inom bygg/anläggning än inom installahoppningarna om en förstärkning av konjunktu- 

med ökad produktion jämfört med föregående tioner/slutbehandling. Ett litet orosmoln för ren under kommande halvår är tämligen måttliga. 

halvår, medan nästan 60 % av tjänsteföretagen bygg/anläggning är dock att drygt vart femte fö- 26 % av företagen tror att konjunkturen kommer 

räknar med ökad försäljning. Det är alltså fortfaretag anser sig ha för liten orderstock under våren. att stärkas, medan 14 % anser att läget kommer att 

rande industridelen av IT-sektorn som uppvisar Byggnadsindustrin har en ljus syn på utveck- försämras. 

den allra bästa konjunkturbilden. 

Sysselsättningen i branschen har fortsatt att öka 

markant. Både under fjolåret och under våren 

2000 uppvisar antalet anställda en ökning i en majoritet 

av företagen. 

Stark höst även för tjänsteföretagen 

Konjunkturbilden bedöms som allt mera gynnsam 

av IT-företagen. I mars ansåg två tredjedelar att 

konjunkturläget var bra, vilket är en klart större 

andel än för ett halvår sedan. Resten ansåg konjunkturläget 

som normalt. Optimismen är stor även 

beträffande den framtida utvecklingen. 68 % av 

lingen under det andra halvåret. 39␣ % räknar med 

en fortsatt förbättring i konjunkturen och endast 

2␣ % med försämring. Företagen inom bygg/anläggning 

har en något mer dämpad syn än de 

inom installationer/slutbehandling. 

Takten i orderingången räknat på hela byggindustrin 

förbättras ytterligare – hela 53␣ % tror på 

ökning, 2␣ % på minskning. För byggvolymen ser 

läget ännu bättre ut – inemot två tredjedelar av 

branschen räknar med ökning mot endast var 

tionde med minskning. Räknat på orderstockens 

förändring har bygg/anläggning en klart mer 

positiv bild än installationer/slutbehandling av 

Fortsatt svag lönsamhet 

Lönsamheten i branschen har varit något av ett 

problem under en längre tid. Två företag av fem 

anser lönsamheten som alltför dålig, medan 53 % 

anser den normal. Totalt sett innebär detta snarast 

man ger en mörkare bild av lönsamheten än för ett 

halvår sedan. Man har heller inte några stora förhoppningar 

om en snar förbättring därvidlag. Omkring 

en fjärdedel räknar med bättre lönsamhet 

under det kommande halvåret, medan 14 % av 

åkerierna däremot spår en försämring av lönsamheten. 

företagen spår en bättre konjunktur, medan återsto- utvecklingen till hösten. 

Trots allt ger branschen uttryck för ganska stor opden 

tror på oförändrat konjunkturläge. Optimismtimism 

beträffande den fortsatta utvecklingen av 

en är lika stor bland tjänsteföretagen som bland 

Uppåt för sysselsättningen 

de transporterade volymerna. Nio företag av tio 

industriföretagen. Omkring 80 % av företagen tror Antalet anställda ökade i god takt under den tror på en ökning eller på oförändrad nivå. För när- 

på en högre produktions/försäljningsvolym under gångna sommaren och fortsatte att öka, men i varande ser dock detta inte ut att ge några påtag- 

hösten. Den snabba utvecklingen av aktiviteten lugnare takt, under vinterhalvåret. Rekryteringaliga sysselsättningseffekter. Antalet anställda inom 

inom IT-sektorn ser ut att resultera i en fortsatt ökrna beräknas skjuta ny fart under innevarande branschen har minskat något under senare tid. Nu 

ning av sysselsättningen. Tre fjärdedelar av företa- sommarhalvår då dryga 60␣ % av branschen räk- räknar omkring 60 % av företagen med oförändrad 

gen räknar med att öka antalet anställda – inom nar med att öka personalstyrkan. Hela två tredje- personalstyrka under kommande halvår, medan 

industridelen av IT-sektorn hela 85 %. 

delar av företagen har under våren brist på tek- det bland övriga företag är nästan lika många som 

niska tjänstemän. 

planerar för nedskärningar som för ökningar. 

Aktivitet och 

sysselsättning Konjunkturomdömen 


Nettotal 

350 

80 

300 

250 

200 

150 

100 

50 

Aktivitet 

Anställda 

60 

40 

20 

0 

OrderstockKonjunkturläge 

0 

2 1 2 

1997 1998 

1 2 

1999 

1 2 

2000 

-20 

Våren 2000 

Orderstock – IT–industri 

Byggande och 

sysselsättning 


350 

300 

250 

200 

150 

100 

Byggande 

50 

0 

1 2 1 2 

Anställda 

1 2 1 2 

1997 1998 1999 2000 

6 


40 

30 

20 

10 

0 

-10 

-20 

Nettotal 

Orderstock 


Våren 2000 

250 

200 

150 

100 

Transportvolym och 

sysselsättning 

50 


Transportvolym 

Anställda 

0 

2 1 2 1 2 1 2 

1997 1998 1999 2000 


20 

10 

0 

-10 

-20 

-30 

-40 

Nettotal 

Lönsamhet 


Våren 2000

Försäljn.vol o anställda 


300 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

Försäljningsvolym 

Anställda 

2 1 2 1 2 

1997 1998 1999 


Bilhandel Detaljhandel 

Uppdragsverksamhet 

❞ 

70␣ % anser konjunkturen bra under våren 

Det förbättrade läget för 

motorfordonshandeln leder till 

nyanställningar – vart tredje företag 

ökar personalstyrkan till 

hösten. Även branschens lönsamhet 

fortsätter att förbättras 

i en snabb takt. 

Konjunkturen för motorfordonshandeln förbättrades 

i rask takt under fjolåret. Under andra halvåret 

rapporterade så mycket som nio av tio företag 

en ökad försäljningsvolym, jämfört med halvåret 

innan. 

Konjunkturen fortsätter uppåt även under det första 

halvåret i år – även om utvecklingen inte blir 

riktigt så stark som förväntningarna i höstas pekade 

på. Inemot hälften av företagen räknar nu 

med ökad försäljning medan en femtedel väntar en 

nedgång. Den starkare konjunkturen bekräftas 

även av företagens bedömning av konjunkturläget 

– i höstas ansåg 54␣ % det vara bra medan hela 70␣ % 

har motsvarande bedömning nu under våren. 

Inget av företagen – varken i höstas eller under 

våren – bedömde konjunkturläget som dåligt. 

Branschens lönsamhet hade en klar uppgång under 

det gångna vinterhalvåret. Lönsamheten anses 

under våren som god hos 25␣ % av företagen 

och som normal respektive dålig hos 62 och 13␣ %. 

Fortsatt uppåt i höst 

Motorfordonshandelns bedömning för andra 

halvåret år 2000 är att försäljningsvolymen fortsätter 

uppåt i snabb takt – hela 46␣ % av företagen 

väntar en ökning medan 51␣ % tror på ett oförändrat 

läge och följaktligen endast 3␣ % på en försämring. 

Prognosen harmonierar väl med att inemot 

en tredjedel av branschen räknar med att 

konjunkturläget förbättras under sommarhalvåret. 

Även lönsamheten fortsätter att förbättras – 

hela 40␣ % väntar en förbättring räknat på läget 

om ett halvår medan 15␣ % befarar en försämring. 

Den gynnsamma bilden för branschen bekräftas 

också av att antalet anställda, som ökat stadigt de 

senaste halvåren, väntas fortsätta öka även under 

sommarhalvåret i år, då vart tredje företag räknar 

med att öka medan 60␣ % håller oförändrad personalstyrka. 

1 2 

2000 


Nettotal 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Lönsamhet 


Våren 2000 

❞ ❞ 

Framtidsutsikterna mycket ljusa 

Det råder goda tider för den 

skånska detaljhandeln och branschen 

bedömer att de håller i sig. 

Lönsamheten är god och antalet 

företag som har nyanställt har 

ökat betydligt under våren 2000. 

Högkonjunkturen håller i sig 

Detaljhandeln befinner sig i en högkonjunktur. 

Det anser drygt 70␣ % av företagen, medan övriga 

30␣ % menar att konjunkturläget är normalt. Majoriteten 

(64␣ %) tror också på forsatt gynnsamt konjunkturläge 

under året. Inte något företag tror att 

sämre tider är att vänta. 

Försäljningsvolymen inom detaljhandeln har ökat 

flera år i rad. Under förra hösten var det en markant 

ökning av företag som ökade sin försäljningsvolym 

och många trodde att det skulle hålla i sig. 

Nu, våren 2000, redovisar företagen knappt oförändrade 

försäljningssiffror jämfört med förra hösten. 

Skillnaden kan bero på att företagen har svårt 

att bortse från säsongsvariationer i sin bedömning. 

Övervägande antalet företag (88␣ %) räknar trots 

allt med att försäljningsvolymen ska öka igen under 

det senare halvåret 2000. 

Fler nya arbetstillfällen 

Detaljhandeln visade tidigare tecken på minskat 

antal arbetstillfällen trots en i övrigt gynnsam 

bransch. Under hösten 1999 var det dock fler detaljhandlare 

som ökade antalet anställda än detaljhandlare 

som minskade sin personal. Även nu, 

våren 2000, är det fler företag (35␣ %) som anställer 

än företag som minskar (15␣ %) sin personalstyrka. 

Positivt är också att endast 2␣ % av detaljhandlarna 

anser att de kommer minska sin personal 

framöver medan drygt var femte räknar med att 

öka antalet anställda för att möta branschens 

goda tider. Så många som tre av fyra tror dock på 

oförändrad personalstyrka framöver. 

Lönsamheten inom branschen bedöms vara god 

bland många företag (30␣ %) och över hälften räknar 

med ännu bättre lönsamhet under det kommande 

halvåret. Färre än en av tio företag (6␣ %) 

anser att lönsamheten är dålig i dagsläget och 

ännu färre (1␣ %) tror på sämre lönsamhet i framtiden. 

Även om de flesta har goda förhoppningar 

om ännu bättre lönsamhet i framtiden tror 40␣ % 

att en oförändrad lönsamhet är mer trolig. 



300 

200 

100 


0 

Anställda 

-100 

1 2 1 2 1 2 1 2 

1997 1998 1999 2000 

7 


Nettotal 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

Lönsamhet 


Våren 2000 

Det är goda tider för de skånska 

konsultföretagen. Gott konjunkturläge 

och god lönsamhet 

präglar bilden. Optimismen inför 

framtiden är mycket stor och 

alla tecken tyder på att den 

starka konjunkturen fortsätter. 

De höga förväntningar som branschen gav uttryck 

för i höstas, där hela 77␣ % av branschen 

hade förhoppningar om en större fakturering under 

första halvåret 2000, infriades inte riktigt. 

60␣ % blev utfallet, vilket ändå får betecknas som 

mycket bra. Endast 15␣ % redovisar en mindre fakturering 

under första halvåret i år än under andra 

halvåret förra året. Branschen ser framtiden an 

med stor tillförsikt. Hela 63␣ % spår att faktureringen 

kommer att vara större under andra halvåret 

2000 än under innevarande halvår. 

Lönsamheten i branschen är något svagare än för 

ett halvår sedan, normal enligt hälften av företagen, 

men får ändock betecknas som förhållandevis 

god. Framtidsutsikterna är dock mycket ljusa, 

hela 55␣ % av branschen tror på en ökad lönsamhet 

under de kommande sex månaderna. Övriga 

företag, med ytterligt få undantag, tror att dagens 

lönsamhetsnivå består. 

Högkonjunktur som spås bestå 

Sysselsättningen i branschen har ökat under det 

senaste halvåret, hela sex av tio företag anger att 

antalet anställda har ökat under tidsperioden. 

Expansionen tycks fortsätta även framöver. Inom 

det kommande halvåret bedömer 65␣ % av branschen 

att de kommer att nyrekrytera. Endast 3␣ % 

varslar om en minskning av antalet anställda. 

Konjunkturläget för de skånska konsultföretagen 

är bra enligt lite drygt hälften av branschen. Den 

andra hälften av branschen menar att läget är 

normalt. Detta kan endast betecknas som högkonjunktur. 

Vad gäller framtiden så ter den sig 

mycket ljus. Fyra företag av tio tror på ytterligare 

stärkt konjunktur och resten på ett oförändrat 

konjunkturläge. På den danska sidan om Öresund 

gör konsultföretagen en liknande bedömning 

av den framtida konjunkturutvecklingen. En 

gynnsam konjunktur som blir ännu bättre! 



400 

300 

200 

100 


Anställda 

0 

1 2 1 2 1 2 1 2 

1997 1998 1999 2000 


Nettotal 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Lönsamhet 


Våren 2000

Øresundsregionen – Hovedstadsregionen 

Eksportindustrien tager têten i todelt konjunkturbillede 

Den økonomiske stramningspakke – den såkaldte 

pinsepakke – , regeringen indførte i forsommeren 

1998, brød den stærke økonomiske udvikling 

også i Hovedstadsområdet. For samtlige erhvervslivssektorer: 

Fremstillingsindustrien, byggeindustrien 

og servicesektoren skete der lige med 

det samme en tydelig afmatning i efterspørgslen. 

Den generelle konjunktur er i regionen p.t. noget 

afdæmpet, og den tidligere højkonjunktur føles 

lidt fjern. Konjunkturindekset for Hovedstadsregionen, 

der kan variere mellem –100 og +100, 

står i foråret i +19, hvilket svarer til en situation, 

der ikke er meget bedre end normalkonjunktur. 

På den svenske side af sundet, hvor konjunkturen 

i nogen tid har været opadgående, er det 

økonomiske klima klart bedre, og konjunkturindekset 

der står nu i stærke +35. 

Konjunkturbilledet på den danske side af sundet 

er todelt. De direkte hjemmemarkedsafhængige 

I maj 1999, da den forrige rapport blev præsenteret, 

var industrikonjunkturen i Hovedstadsregionen 

betydeligt afmattet, og den højkonjunktur, som 

virksomhederne i lang tid har arbejdet under, var da 

blot et minde. Industriens internationale konkurrencedygtighed 

var blevet undergravet, ordrebeholdningerne 

var betydeligt mindre end normalt, 

og både industriproduktionen og antallet af ansatte 

blev reduceret, dog kun svagt. Endvidere blev 

konjunkturudsigterne for sidste sommer bedømt 

som værende dystre. 

Gunstig ordreposition 

Det er mod denne baggrund glædeligt at kunne 

rapportere om det omslag og den hurtige opgang, 

der er sket i konjunkturen. Allerede efter sidste 

sommer synes efterspørgslen at have taget mere 

fart. Det viser sig således, at ordreindgangen i anden 

halvdel af sidste år fra både hjemme- og først 

og fremmest eksportmarkedet steg ret betydeligt, 

idet 56␣ % af virksomhederne udviste en fremgang, 

mod 14␣ %, der oplevede en nedgang. Efter årsskiftet 

er forbedringerne af eksportmarkedet fortsat, og 

stigningen i ordreindgangen i første halvår i år 

beregnes til at blive næsten lige så stærk som sidste 

efterår. På hjemmemarkedet derimod er opgangen 

blevet noget afdæmpet, og der stiger 

150 

120 

90 

60 

30 

0 

1 hå 

Ordreindgang 

Ackumulerede nettotal 

2 hå 

Eksport 

1 hå 

Hjemme 

1999 2000 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

-10 

-20 

-30 

brancher, især de brancher, der henvender sig 

tilhusholdningerne, specielt bilhandlen, kæmper 

stadig med lav efterspørgsel. Derimod er det 

tydeligt, at eksportindustrien, og også virksomhedsserviceydelserne, 

atter har fået vind i sejlene. 

Den udenlandske efterspørgsel stiger, og virksomhedernes 

konkurrencedygtighed er styrket, 

Hurtig Opgang i industrikonjunkturen 

2 hå 

Handel 

m. motorkøretøjer 

Vognmandsforretn. 

ordreindgangen nu mere moderat. Den øgede 

efterspørgsel har sat sig tydelige spor i 

ordrebøgerne, der hos 2 af 3 virksomheder nu er 

større end sidste efterår. Den aktuelle ordreposition 

må bedømmes som værende klart tilfredsstillende - 

for 34␣ % af virksomhederne er ordrebeholdningerne 

forholdsvis store, 54␣ % opgiver disse som normale, 

medens kun 12␣ % af industrien klager over for små 

ordrebøger. 

For at kunne opfylde den øgede efterspørgsel måtte 

virksomhederne øge produktionen betydeligt allerede 

i andet halvår sidste år; i første halvår i år forekommer 

der en næsten lige så stærk stigning i produktionsniveauet. 

Også nedgangen i beskæftigelseskurven 

er brudt, men stigningen i antallet af ansatte 

siden sidste efterår er ganske beskeden og udviklingen 

splittet; 38␣ % af virksomhederne har nyansat, 

33␣ % udviser uændret personalestyrke, medens 29␣ % 

har reduceret personalet i det sidste halvår. Kapacitetsudnyttelsen 

indenfor industrien er forbavsende 

høj - næsten hver anden virksomhed arbejder med 

fuld kapacitetsudnyttelse. Manglen på arbejdskraft 

er dog stadig til at have med at gøre – kun 12␣ % af 

industrien har mangel på faglærte arbejdere, medens 

de tilsvarende tal for ingeniører er 19%. 

Den opgang, der nu er i gang, er bred og berører 

samtlige brancher. Klart bedst er situationen p.t. for 

150 

120 

90 

60 

30 

0 

Produktion og beskæftigelse 

1 hå 


2 hå 

8 

Højkonjunktur 

Detailhandel 

Byggevirksomhed 

Produktion 

1 hå 

Ansatte 

1999 2000 

Hovedstadsreg. 

tot 

2 hå 

IT-virksomhed 

Fabriksindustri 

Levnedsmiddelsindustri 

Forretningsservice 

hvilket bevirker, at ordreindgangen fra eksportmarkederne 

nu stiger kraftigt og i et stadig 

hurtigere tempo. Bunden af konjunkturen i regionen 

kan allerede være passeret – efter en pæn 

opgang i den økonomiske aktivitet i foråret i år 

peger virksomhedernes planer på en stærk 

produktionsvækst i andet halvår af 2000. 

elektronikindustrien, som i denne del af Danmark 

nu atter oplever en højkonjunktur. Også for den 

industri, der fremstiller møbler, sports- og fritidsartikler, 

forstærkes konjunkturen og ordrepositionen 

hurtigt. Negative indslag er bl.a. det fortsat svage 

hjemmemarked for levnedsmiddelindustrien og den 

anstrengte personalesituation for maskinindustrien. 

Konjunkturindekset for industrien, der kan variere 

fra –100 til +100, er nu +29 sammenlignet med 

indeks +24 for industrien i Skåne. 

Stor optimisme for efteråret 

Industrien i Hovedstadsområdet udstråler optimisme 

for efteråret. Alt taler for, at konjunkturen 

forstærkes yderligere i betragtelig grad efter 

sommeren – hver anden virksomhed regner med en 

forstærket konjunktur, mod kun 8␣ %, der frygter en 

forværring. De største forventninger findes på eksportmarkedet, 

hvor stigningstakten i ordreindgangen 

ventes at stige yderligere i det næste halvår. 

Også hjemmemarkedet vil vise vækst, men i moderat 

omfang. Næsten 2 af 3 virksomheder planlægger 

at øge produktionen i det kommende halvår, 

og antallet af ansatte påregnes til efteråret at være 

øget ganske betydeligt, 40␣ % af virksomhederne har 

behov for nyansatte, mod 15␣ %, der påtænker at 

reducere personalet. 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

Konjunkturskøn 

Nettotal 

Ordrebeholdning 

Industri 

totalt 

Foråret 2000 

Møbelogfritidsind. 

Konjunktursituation 

Kemi/ 

lægemiddelindustri

STINAS 

KYCKLING 

Marinerade kycklingdelar. Färdiga för ugnen. Behöver ej tinas! 

Gott till vardag och fest! 

Innehåller 4 port. (7-9 delar) 1000g. 

Kronfågel 

Levnedsmiddelsindustri 

❞ 

Hurtig opgang på eksportmarkedet 

Konjunkturen er reelt forbedret 

siden sidste sommer. 

Eksportmarkederne forventes 

at vise stærk fremgang til efteråret 

for tredie halvår i træk. 

Hjemmemarkedet vil dog 

fortsat stagnere. 

Ved den sidste måling, for et år siden, var levnedsmiddelindustrien 

i Hovedstadsområdet truet af et 

stort fald i efterspørgslen på eksportmarkederne, 

og konjunkturen blev af virksomhederne generelt 

bedømt som værende svag. Udsigterne for 

sommeren 1999 var dystre, bl.a. med planer om 

fortsatte personalenedskæringer. De nye resultater 

viser, at eksportmarkederne reelt genvandt styrken 

efter sidste sommer, samt at ordreindgangen der 

steg betydeligt i andet halvår – hele 55␣ % af levnedsmiddelindustrien 

viste da øgede eksportordrer, 

mod 15␣ %, der oplevede en nedgang. 

Den positive tendens er fortsat ind i det nye år 

med nye, store fremgange på de udenlandske 

markeder for virksomhederne. Stigningstakten i 

ordreindgangen fra eksportmarkedet vurderes at 

blive lige så høj i første halvår i år som sidste 

efterår. På hjemmemarkedet er situationen derimod 

ikke lysnet nævneværdigt, nedgangen er 

bestemt fortsat, og ordreindgangen ligger her på 

uændret niveau i både andet halvår sidste år og i 

første halvår I år. Samlet betyder dette, at de 

samlede ordrebeholdninger i foråret er noget 

større end tidligt i efteråret, samt at 82␣ % af 

virksomhederne nu regner ordrebøgerne for 

normale, medens ingen virksomhed angiver at 

have for små ordrebøger. 

Den bedrede ordreposition har medført, at aktiviteten 

er steget betydeligt i branchen. Efter et kraftigt 

løft i produktionsniveauet i andet halvår sidste år 

fortsætter produktionen med at stige reelt i første 

halvår i år, men i noget afdæmpet takt. Færdigvarelagrene 

vurderes stadig i nogen grad at være 

for store. Konjunkturen ventes fortsat at ville udvise 

en styrkelse til efteråret. Eksportordrer og produktion 

ventes da at stige stærkt, medens hjemmemarkedet 

fortsat vil stagnere. Til efteråret planlægger 

virksomhederne for første gang at foretage 

nyansættelser og i betydeligt omfang – hver anden 

virksomhed har planer af denne art. 

Ordreindgang 


150 

120 

90 

60 

Eksport 

30 

Hjemme 

0 

1 hå 2 hå 1 hå 2 hå 

1999 2000 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 


Nettotal 




Foråret 2000 

Fabriksindustri Maskinindustri 

Fabriksindustrien ser ud til at få 

blod 

❞ 

på tanden. Efteråret 1999 

❞ 

viste et klart vendepunkt opad, og 

for det kommende efterår er 

virksomhederne meget optimistiske. 

Hjemmemarkedet ser ud til 

at blive betydeligt styrket. 

Konjunkturen genvinder styrken 

Fabriksindustrien havde store problemer i 1998 og i 

begyndelsen af 1999. Ordresituationen blev kraftigt 

forværret både på eksport- og hjemmemarkedet, og 

produktionen faldt reelt. I efteråret 1999 indtrådte 

der derimod en meget tydelig forandring i positiv 

retning. Ordreindgangen steg i andet halvår sidste 

år i sammenligning med foregående halvår. Forbedringen 

gælder både eksport- og hjemmemarkedet, 

tydeligst på eksportsiden. Den stærkere ordreindgang 

har også medført, at man har kunnet øge produktionen. 

3 virksomheder ud af 5 rapporterede 

dette, medens 1 af 5 viser fald. Den stærke efterspørgsel 

har medført, at ordrebøgerne er blevet 

betydeligt tykkere i den senere tid. Det er nu 4 virksomheder 

ud af 5, der angiver, at ordrebeholdningen 

er forholdsvis stor eller normal. Kapacitetsudnyttelsen 

er dog – trods de stadig højere produktionsniveauer 

– lavere end for et år siden. Det er 

55␣ % af virksomhederne, der angiver, at de 

anvender hele produktionskapaciteten i foråret. 

Meget stærkt e©fterår 

De gode tider ser ud til at fortsætte i indeværende 

år. Eksportmarkedet fortsætter med at ekspandere 

kraftigt, medens det derimod bliver noget mattere 

på det danske marked. 50% af virksomhederne 

vurderer, at eksportefterspørgslen stiger i foråret, 

medens en fjerdedel tror på uændret niveau. Den 

forbedrede efterspørgsel giver anledning til fortsatte 

stigninger i produktionsniveauet. Halvdelen 

af virksomhederne angiver, at de planlægger med 

henblik på øget produktion. 

For det kommende efterår er virksomhederne 

endnu mere optimistiske. Hvis forventningerne 

slår til, vil ordreindgangen fortsat stige stærkt. 

Man regner nu også med, at hjemmemarkedet vil 

få fornyet styrke. 57␣ % tror på et stærkere eksportmarked, 

medens 32␣ % spår en stærkere efterspørgsel 

på hjemmemarkedet. I begge tilfælde er 

de virksomheder, der frygter et fald i efterspørgslen, 

forsvindende få. 

Ordreindgang 


150 

120 

90 

60 

Eksport 

30 

Hjemme 

0 


1999 2000 

9 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 


Nettotal 



Foråret 2000 

Maskinindustrien er i færd med 

at kæmpe sig op fra en dyb 

svækkelse af konjunkturen. Efter 

uændret ordreindgang i foråret 

venter virksomhederne sig 

kraftig vækst på eksportmarkedet 

i efteråret. 

Kraftig reducering af personalet 

Maskinindustrien var den branche, der i den foregående 

rapport, i foråret 1999, udviste den 

svageste konjunktur af samtlige brancher. Ordrepositionen 

var da meget anstrengt, og virksomhederne 

havde i en periode måttet reducere 

produktionsniveauet successivt. Endvidere 

pegede planerne da for sommeren 1999 på en 

kraftig reduktion af antallet af ansatte. 

I det sidste år er udviklingen blevet stabiliseret for 

maskinindustrien, og efterspørgslen vendt svagt 

opad igen. Resultatet for andet halvår af 1999 

udviste en moderat stigning i ordreindgangen fra 

både hjemme- og eksportmarkedet. Dette medførte, 

at produktionen igen kunne stige, men kun 

svagt og alt for lidt til at kunne vende den langvarige 

og stærkt nedadgående tendens for 

beskæftigelsen i branchen. Fra efteråret 1999 frem 

til foråret blev antallet af ansatte betydeligt formindsket 

– hver anden virksomhed havde i denne 

periode reduceret personalet yderligere, medens 

18␣ % havde nyansat. 

Efter årsskiftet har aktiviteten udviklet sig ganske 

svagt. Vurderingerne peger på, at ordreindgangen 

i første halvår i år vil blive bibeholdt på et næsten 

uændret niveau. Det gælder både hjemme- og eksportmarkedet. 

Samtidig planlægges produktionen 

at være uforandret, og hver tredie virksomhed 

angiver, at færdigvarelagrene er for store. Virksomhedernes 

konjunkturskøn med et Konjunkturindeks 

på –9 (kan variere fra –100 til +100) er 

det svageste af alle undersøgte brancher. 

Det virker, som om maskinindustrien er på vej til 

at få mere vind I sejlene. Håbet står til eksportmarkedet, 

der ventes at stå for en stærk stigning. 

I næste halvår forudser 43 af virksomhederne stigende 

eksportefterspørgsel, mod 3␣ %, der regner 

med nedgang. På hjemmemarkedet ventes en moderat 

vækst. Dette indebærer, at produktionen 

planlægges at stige ganske betydeligt. 

Beskæftigelsen vil dog fortsat blive reduceret til 

efteråret, men i mindre omfang end tidligere. 

Ordreindgang Konjunkturskøn 


50 

40 

Eksport 

30 

20 

10 

Hjemme 

0 


1999 2000 

10 

5 

0 

-5 

-10 

Nettotal 



Foråret 2000


Industri f møbler, legetøy, 

sportsartikler m.m. 

Elektronikindustri 

❞ ❞ ❞ 

Virksomhederne har den stærkeste 

konjunktur af alle undersøgte 

brancher. Til efteråret indtræder 

en yderligere stærk forbedring på 

alle områder. Manglen på arbejdskraft 

begynder dog at blive akut. 

Ligger øverst I konjunkturligaen 

Nedgangen for elektronikindustrien blev både 

overfladisk og kort. Allerede i foråret 1999 genvandt 

hele efterspørgslen sin styrke. I andet halvår 

i fjor indtrådte der en yderligere kraftig forbedring 

for elektronikindustrien med hurtigt stigende 

ordreindgang fra både hjemme- og først og 

fremmest eksportmarkedet. Den positive væksttendens 

er fortsat efter årsskiftet med en stærk 

opgang på eksportmarkedet og en moderat forbedring 

af hjemmemarkedet. 

Ordrepositionen for branchen er dermed blevet 

meget kraftigt forstærket i det sidste halvår. 3 af 4 

virksomheder udviser nu større ordrebeholdninger 

end i efteråret, og man er generelt tilfreds 

med ordrebøgerne – hver anden virksomhed 

opgiver, at ordrebøgerne nu er forholdsvis store, 

medens kun 15␣ % mener, at de er for små. I Skåne, 

hvor ordreindgangen ligeledes er øget betydeligt i 

den sidste tid, men hvor ordrebeholdningerne 

endnu ikke er opbygget i lige så høj grad, er de 

tilsvarende andele 11, hhv. 25␣ %. 

Det kraftige løft i produktionsniveauet i både andet 

halvår i fjor og i foråret i år har medført, at 

virksomhederne har nyansat personale i betydeligt 

omfang. Hver anden virksomhed udviser større 

personalestyrke end i efteråret, medens 24␣ % har 

reduceret personalet. At skaffe arbejdskraft er nu et 

stadig større problem for denne ekspansive 

branche, 27␣ % af virksomhederne har nu mangel på 

faguddannede arbejdere, og 36␣ % mangler 

ingeniører. Samtidig angiver 37␣ % af virksomhederne, 

at mangel på arbejdskraft udgør en hindring for 

fortsat ekspansion. Til efteråret har hver anden 

virksomhed behov for nyansatte, samtidig med at 

kun 9␣ % planlægger at reducere antallet af ansatte. 

I den højkonjunktur, der nu er fremherskende, regner 

60␣ % af virksomhederne med, at konjunkturen 

vil blive yderligere forstærket i efteråret, mod 9␣ %, 

der frygter en forværring. Virksomhederne forventer 

en kraftig forøgelse af markederne i næste halvår, 

idet f.eks. 60␣ % påregner stigende eksportordrer, 

og ingen virksomhed tror på en nedgang. 

200 

150 

100 

50 

0 

Ordreindgang 


Eksport 

Hjemme 


1999 2000 

50 

40 

30 

20 

10 

0 


Nettotal 



Foråret 2000 

Konjunkturen har genvundet sin 

styrke, og nu stiger ordreindgangen 

fra eksportmarkedet hastigt. 

Optimismen for efteråret er 

meget stærk. Der ventes således 

en yderligere betydelig forbedring 

for branchen. 

Stærk ordreposition i foråret 

Konjunkturen, der i perioden andet kvartal af 1998 

frem til sommeren 1999 gennemgik en stærk afmatning, 

har i den seneste tid hastigt genvundet sin 

styrke. Efter at efterspørgslen igen har vendt sig i 

opadgående retning, blev resultatet for andet halvår 

1999 rigtig godt for branchen med bl.a. et kraftigt 

løft i produktionsniveauet – 2 af 3 virksomheder 

øgede produktionen. Efter årsskiftet er forbedringen 

fortsat først og fremmest ved en hastig stigning i 

efterspørgslen fra eksportmarkederne – næsten 

60␣ % af branchen udviser i førstehalvår stigende 

eksportordrer, mod nogle få virksomheder, der 

oplever en nedgang. Også hjemmemarkedet er på 

vej op, men i mere moderat omfang. 

Dette indebærer, at ordrepositionen er radikalt 

forbedret siden sidste efterår. De samlede ordrebeholdninger 

i foråret er betydeligt større end 

sidste efterår – for 55␣ % af virksomhederne er 

ordrebøgerne blevet tykkere i det sidste halve år. 

Også opfattelsen af udsigterne for ordrebøgerne 

er yderst positiv. 45␣ % af virksomhederne har nu 

tykke ordrebøger, 46␣ % tilpas tykke, medens kun 

9␣ % angiver, at ordrebeholdningerne er for små. 

Omsvinget i konjunkturen afspejles ligeledes i 

udviklingen af antallet af ansatte, der fortsat er 

reduceret, men kun i moderat omfang, siden 

sidste efterår. For efteråret peger planerne dog 

atter på en vis forøgelse af personalet. Dette 

stemmer godt med de bedømmelser af konjunkturen, 

der i foråret opleves som relativt stærk. 

Konjunkturindekset, der kan variere mellem –100 

og +100, står nu i +31, i sammenligning med +29 

for industrien som helhed. 

Optimismen for næste halvår er stærkt udbredt 

blandt virksomhederne – hele 71␣ % regner således 

med en stærkere konjunktur, mod kun 9␣ %, der 

tror på en afmatning. Der er forventninger om et 

betydeligt løft i den udenlandske efterspørgsel 

som drivkraft. 8 af 10 virksomheder vurderer, at 

ordreindgangen fra eksportmarkedet vil stige i 

næste halvår. Også hjemmemarkedet kommer 

der lidt mere gang i. 

Ordreindgang 


150 

120 

90 

60 

Eksport 

30 

Hjemme 

0 


1999 2000 

10 

40 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 


Nettotal 



Foråret 2000 

1001100 

1101001 

1110101 

0101011 

Informationsteknologi 

IT-virksomhed 

IT-aktiviteten stiger nu meget 

hurtigt i regionen. 

Kapacitetsudnyttelsen er høj, 

og lønsomheden god. Planerne 

om en stærk ekspansion efter 

sommeren kan blivegeneret af 

betydelig mangel på personale. 

Stort løft for IT til efteråret 

IT-aktiviteten, der i hovedsagen består af to 

forskellige dele – datakonsulenterne i servicesektoren 

og dele af elindustrien – er en af de brancher, 

der p.t. har den bedste situation i Hovedstadsregionen. 

Resultatet for andet halvår af 1999 var 

meget stærkt. Den samlede omsætning steg meget 

betydeligt, 3 af 4 virksomheder udviste da en 

opgang, mod 8␣ %, der havde en nedgang i aktiviteten. 

Stigningstakten var næsten lige stærk for 

deforskellige dele i branchen. 

Den positive udvikling har holdt sig efter årsskiftet 

med fortsat kraftig stigning i omsætningen i 

første halvår i år, skønt den tidligere ekstremt 

høje stigningstakt er afdæmpet noget. Ekspansionen 

afspejles også i et stort behov for nyt personale 

i virksomhederne. Antallet af ansatte er steget 

meget betydeligt siden sidste efterår, 2 af 3 virksomheder 

har foretaget nyansættelser siden da, 

mod 14␣ %, der har reduceret personalet. Størst er 

væksten i personale indenfor servicedelen i 

branchen. 

IT-industriens ordrebøger er i foråret velfyldte, idet 

53␣ % mener, at ordrebøgerne er tykke, 30␣ %, at de 

er tilpas tykke, mod 17␣ %, der mener, at de er for 

små. Efter den ekstremt stærke ordreindgang fra 

eksportmarkedet i andet halvår sidste år fortsætter 

opgangen her i foråret, men nu i lidt roligere 

tempo. Den pæne vækst i hjemmemarkedet 

fortsætter nu i foråret. Kapacitetsudnyttelsen i 

virksomhederne er høj, 70␣ % kører nu for fuld kapacitet, 

mod industrigennemsnittet på 47␣ %. 

Manglen på arbejdskraft er akut, og mere end hver 

anden virksomhed angiver, at en fortsat ekspansion 

generes af mangel på arbejdskraft. I servicedelen er 

lønsomheden god eller tilfredsstillende – kun 7␣ % 

angiver dårlig lønsomhed. Virksomhedernes planer 

for efteråret peger på et nyt stort løft for ITbranchen. 

Konjunkturen ventes at ville blive yderligere 

kraftigt forstærket, og omsætningen at stige, 

for 2 af 3 virksomheder – ingen tror på nedgang. 

200 

150 

100 

50 

0 

Ordreindgang 


Aktivitet 

Ansatte 


1999 2000 

40 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 


Nettotal 



Foråret 2000 

Ordrebeholdning – IT–industri

Byggevirksomhed 


Vognmandsforretninger 

❞ ❞ ❞ 

Udsigterne for efteråret er dystre. 

Byggeriet ligger fortsat på et 

uændret niveau i foråret efter en 

kraftig ekspansion i andet halvår 

af 1999. Konjunkturen er noget 

bedre end normalt – en ny 

opgang kan ventes til efteråret. 

Afbalanceret byggekonjunktur 

Byggekonjunkturen i Hovedstadsregionen udviste 

tydelige tegn på afmatning i foråret 1999. Efter en 

tidligere langvarig ekspansion i byggeriet i regionen 

nåede man op på et højdepunkt i konjunkturen 

i tredie kvartal af 1998. Derefter faldt både 

byggeriet og antallet af byggearbejdere i vinterhalvåret 

frem til foråret 1999. For den sektor, der 

beskæftiger sig med anlægsarbejder o.lign., drejede 

det sig om en kraftig nedgang. Ved den sidst 

udførte måling i april 1999 nærede virksomhederne 

dog håb om en snarlig opgang i aktiviteten. 

De rapporter, der nu er afgivet af byggevirksomhederne, 

viser, at man havde ret i bedømmelserne. 

Resultatet af andet halvår 1999 blev stærkt. 

Ordreindgangen steg på ny ganske kraftigt, og 

byggeomsætningen steg meget betydeligt – 3 af 4 

virksomheder øgede da byggeriet, medens kun 

8␣ % rapporterede et fald. Efter årsskiftet er en vis 

afdæmpning sat ind, efter alt at dømme af sæsonmæssig 

art. Ordreindgangen stiger moderat i det 

første halvår i år, medens byggeriet uforandret 

ligger på det høje niveau fra før årsskiftet. Antallet 

af ansatte er faldet svagt siden efteråret. 

Bedømmelsen af ordresituationen i foråret 

varierer mellem virksomhederne – en fjerdedel 

udviser tykke ordrebøger, en fjerdedel for tynde 

ordrebøger, og hveranden virksomhed mener, at 

ordrebeholdningen er tilpas stor. Med et konjunkturindeks 

for branchen, der kan variere fra –100 til 

+100, på +19, må den nuværende konjunktursituation 

bedømmes som noget bedre end normalt; 

35␣ % af virksomhederne opgiver nu, at konjunkturen 

er god, og 16␣ % mener, at konjunkturen 

er dårlig. Tilgangen af arbejdskraft er ganske god 

med undtagelse af ingeniører og til en vis grad 

træarbejdere, som 27 hhv. 20␣ % har mangel på. 

Udsigterne for efteråret er lyse med forventninger 

om en ganske kraftig stigning i både ordreindgang 

og byggeri og antallet af ansætte i anden 

halvdel af i år; 52␣ % planlægger da en stigning i 

byggeriet, mod kun 14␣ %, der venter en reduktion. 

Konjunkturen forventes at blive noget forstærket. 

120 

100 

80 

60 

40 

20 

0 

-20 

Ordreindgang 


Byggeri 

Ansatte 


1999 2000 

20 

15 

10 

5 

0 


Nettotal 



Foråret 2000 

Efter ekspansionen i andet halvår i 

fjor tager opgangen sig en pause i 

foråret i år. Både konjunktur og 

lønsomhed er tilfredsstillende. En 

vis forbedring for branchen kan 

ventes efter sommeren. 

Transportkonjunktur i normalsituationen 

For transporterhvervet er situationen i foråret 

tilfredsstillende. Branchen synes nu at tage sig en 

pause efter ekspansionen sidste efter. I andet halvår 

i fjor var der stor efterspørgsel efter transportvirksomheders 

ydelser – transportmængderne steg da 

betydeligt med en opgang for hele 60␣ % af virksomhederne, 

samtidig med at kun 3␣ % udviste en 

nedgang i omsætningen. I første halvår i år er 

omsætningen i branchen uændret. 70␣ % af virksomhederne 

udviser uændret aktivitet, medens 

hver 15% af branchen udviser en stigning henholdsvis 

et fald i transporterne. 

Også beskæftigelsessituationen er stabil og stort 

set uændret i det sidste halvår – siden efteråret 

har 12␣ % af virksomhederne udvidet personalestyrken, 

medens 16␣ % udviser en reduktion, den 

resterende del af virksomhederne har beholdt 

personalet uændret. Lønsomheden kunne være 

bedre og er for branchen som helhed nu knap og 

nap tilfredsstillende – lønsomheden er god for 

kun 13␣ % af virksomhederne, normal for 60␣ % og 

dårlig for 27␣ % af virksomhederne. Her er der håb 

om en vis bedring til efteråret, idet 17␣ % regner 

med en bedret lønsomhed, mod 8␣ %, der frygter 

for en forværring. 

Slæber efter i konjunkturerne 

Transporterhvervet i Hovedstadsregionen er en af de 

brancher, der fortsat mærker til afmatningen i dansk 

økonomi og nu udviser en tendens til at slæbe efter 

på konjunkturkurven. Konjunkturindekset, der kan 

variere mellem –100 og +100, står for branchen her i 

foråret på indeks –5, i sammenligning med f.eks. 

fremstillingsindustrien, der er i klar fremgang, med 

indeks +29. På den svenske side af sundet fremstår 

konjunkturen for branchen som værende noget 

bedre, med et konjunkturindeks på +20, men her 

udgør lønsomheden stadig et større problem. 

Transportvirksomhederne venter en vis forbedring 

i næste halvår, 35␣ % regner med stigende 

omsætning, mod næsten ingen virksomheder, der 

tror på nedgang. 

100 

80 

60 

40 

20 

0 

-20 

Ordreindgang 


Transportomsætning 

Ansatte 


1999 2000 

11 

0 

-3 

-6 

-9 

-12 

-15 


Nettotal 

Lønsomhed 


Foråret 2000 

Handel med 

motorkøretøjer 

Efter en i forvejen afdæmpet 

udvikling i efteråret styrtdykker 

bilsalget i første halvår i år. 

Konjunkturerne og 

lønsomheden er her den 

svageste af alle brancher. 

Siden den økonomiske stramningspakke blev 

indført i Danmark i forsommeren 1998, er situationen 

for bilhandlen i Hovedstadsområdet 

blevet radikalt forværret. 

Konjunkturerne i foråret er svage, og udsigterne 

for efteråret må desværre bedømmes som 

værende dystre. Udfaldet af bilsalget i andet 

halvår 1999 i regionen var afdæmpet. Ganske vist 

fandt der en stigning sted, men den var kun svag, 

eftersom 36␣ % af bilhandlen udviste positive tal i 

salget, medens 25␣ % noterede en nedgang. 

Efter årsskiftet er konjunkturerne så blevet stærkt 

forværret med et styrtdyk i salget. I det første halvår 

af i år regner hver anden virksomhed med en 

nedgang i salget mod kun 9␣ %, der oplever en stigning. 

Det negative salgsresultat afspejles også i andre 

negative tal. Konjunkturindekset, der kan 

variere mellem –100 og + 100, står for branchen i 

foråret i indeks -24, hvilket indikerer en ganske 

svag konjunktur og klart den dårligste konjunktur 

blandt samtlige undersøgte brancher i Hovedstadsregionen. 

Også lønsomheden er betydeligt forværret, 

idet 36␣ % af virksomhederne nu anfører, at 

lønsomheden er dårlig, mod 8␣ %, der siger, at den 

er god – de resterende 54␣ % mener, at lønsomheden 

fortsat er normal. 

Beskæftigelsen holdes oppe 

Trods den vigende efterspørgsel på biler har der 

endnu kun fundet en svag reduktion sted i antallet 

af ansatte i branchen siden efteråret. Siden 

da har 19␣ % af virksomhederne nedskåret personalet, 

mod 13␣ %, der har foretaget nyansættelser. I 

Skåne er den nuværende situation for bilhandlen 

helt anderledes, idet der nu råder en stærk højkonjunktur, 

med en udtalt optimisme med hensyn 

til efteråret. Desværre kan man ikke regne med en 

snarlig opgang for bilhandlen, da hele 55␣ % af 

virksomhederne er indstillet på en yderligere 

svækkelse af konjunkturerne til efteråret. Noget 

optimistisk forventes kun en mindre reduktion i 

omsætningen i det kommende halvår. 

10 

0 

-10 

-20 

-30 

-40 

Ordreindgang 


Salgsomsætning 

Ansatte 


1999 2000 

0 

-5 

-10 

-15 

-20 

-25 

-30 


Nettotal 

KonLønjunktursomhedsituation 

Foråret 2000

❞ 

Omsætningen stiger stadig. 

Konjunkturen er lidt bedre end normalt. 

Omsætningen stiger stadig 

og i moderat takt. Antallet af ansatte 

er steget ganske betydeligt. 

Der ventes en vis yderligere forbedring 

i næste halvår. 

Detailhandlen i Hovedstadsområdet synes at have 

klaret den økonomiske stramning forholdsvis godt 

med stadig stigende omsætningstal. Især andet 

halvår af 1999 fremstår som værende ekspansivt, 

idet 70␣ % af detaillisterne øgede omsætningen, medens 

10␣ % udviste et fald. Den positive tendens har 

holdt sig efter årsskiftet, selvom man har kunnet 

registrere en vis afdæmpning i stigningstakten. I 

første halvår af i år regner endda 60␣ % af detailhandlen 

med at kunne øge salgsomsætningen, i 

sammenligning med 17␣ %, der nu oplever en 

nedgang i efterspørgslen. 

Dette har medført, at detailhandlen har måttet ansætte 

meget nyt personale – næsten hveranden virksomhed 

udviser øget personalestyrke siden efteråret, mod en 

mindre andel på 9␣ %, der har måttet skære ned på 

antallet af ansatte. Af de undersøgte brancher i 

Hovedstadsregionen er det kun den personale-tunge 

rådgivningsbranche, der udviser en større stigning i 

antallet af ansatte. Parallelt med forøgelsen af 

Salgsoms. og ansatte 

200 

150 

100 

50 

0 



Ansatte 


1999 2000 

Detailhandel 

20 

15 

10 

5 

0 


Nettotal 

KonLønjunktursomhedsituation 

Foråret 2000 


Industriinvesteringar för Skåne län 

personalet i virksomhederne har man kunnet 

opretholde lønsomheden på et forholdsvis godt 

niveau. Kun 17␣ % af virksomhederne mener, at 

lønsomheden nu er dårlig, mod 30␣ %, der synes, at den 

er god, og 53␣ %, der anser lønsomheden for at være 

tilfredsstillende. 

Konjunkturbedømmelserne tyder på en konjunktur, 

der er noget stærkere end den normale konjunktur. 

Konjunkturindekset, der kan variere mellem –100 og 

+100, står i foråret i indeks +18. Nogen konjunkturforbedring 

herudover kan ikke forventes til efteråret – 

indtil da tror 24␣ % på en forbedring, 60␣ % på en 

uændret og 18␣ % på en forværret konjunktur. På den 

svenske side af sundet er situationen for detailhandlen 

p.t. betydeligt stærkere. 

Man skal ikke vente nogen betydelig forbedring for 

branchen i det næste halvår. Omsætningen påregnes 

dog at ville udvise en pæn stigning, idet 66␣ % af 

virksomhederne er indstillet på stigende omsætning, 

mod 12␣ %, der regner med et fald i salget. 

Forretningsservice 

Konjunkturerne er gode for 

rådgivningskonsulenterne. Faktureringen 

stiger stærkt og stabilt, 

eller for 2 ud af 3 virksomheder. 

Personaleforøgelsen er næsten 

lige så omfattende. 

❞ 

Kraftig personaleforøgelse 

Opdragsvirksomheden er den branche indenfor den 

private tjenesteydelsessektor, der har klaret konjunkturafmatningen 

i Danmark bedst. Efterspørgslen 

efter rådgivningsydelser er stadig meget stor, og 

omsætningen vokser både stærkt og stabilt. Resultatet 

for andet halvår af 1999 blev særdeles godt, idet 

2 af 3 konsulenter øgede faktureringen, medens kun 

9␣ % udviste et fald. Den positive tendens er fortsat 

Investeringar – Skåne 

Värden i miljoner kronor, löpande priser, enligt SCB:s investeringsenkät i februari 2000 

1998 1999 2000 prognos 

Byggnader Maskiner Byggnader Maskiner Byggnader Maskiner 


Massa-, pappersindustri, 

254 1 108 126 1 033 101 1 282 

grafisk industri 110 780 61 617 30 606 

Kemisk industri 154 1 089 61 779 85 1 069 


därav 

147 1 221 180 1 247 135 1 471 

metallvaruindustri 62 236 22 288 15 244 

maskinindustri 71 450 108 329 57 388 

el- och optikindustri .. 394 .. 532 .. 668 

transportmedelsindustri .. 141 .. 98 .. 171 

Övrig industri 110 694 64 657 68 783 

Industrin totalt 775 4 892 481 4 246 419 5 141 

12 

efter årsskiftet uden at aftage i styrke. Konsulenterne 

er indstillet på, at faktureringen skal øges i samme 

omfang også i første halvår i år – nu er der kun 5␣ %, 

der tror på faldende omsætning. 

Det stærkt opskruede tempo i virksomhederne 

bevirker, at man må øge personalet, der siden efteråret 

er vokset betydeligt og hos 56␣ % af virksomhederne, 

i sammenligning med kun 6␣ %, der har 

været tvunget til at skille sig af med personale. Man 

har kunnet bibeholde lønsomheden på et højt niveau, 

24␣ % mener, at lønsomheden er god, 67␣ %, at den er 

tilfredsstillende, og kun 9␣ % angiver svag lønsomhed. 

Konjunkturbedømmelserne er positive; konjunkturindekset 

står for branchen i foråret i indeks 

+28, hvilket indikerer en position mellem normal 

og højkonjunktur. Kun 6␣ % af konsulenterne 

mener, at konjunkturen er dårlig. 

Ved en sammenligning med forretningsservicen i 

Skåne udviser branchen lignendepositive træk der 

som på den danske side af sundet. Der ligger en 

forskel i, at de skånske konsulenter bedømmer konjunkturen 

som noget stærkere med et konjunkturindeks 

på +51. 

De danske konsulenters optimisme for den nærmeste 

fremtid er påfaldende stærk. Det gælder 

ikke mindst synet på konjunkturen, som 44␣ % af 

virksomhederne forventer vil blive yderligere 

forbedret til efteråret. Tallerne er næsten lige så 

stærke, når det drejer sig om forventningerne til 

lønsomheden. Planerne for omsætningen tyder på 

uændret høj stigningstakt i det kommende halvår. 

2 af 3 virksomheder regner med en stigning. 

Salgsoms. og ansatte 


200 

150 

100 

50 

0 



1999 2000 

150 

125 

100 

75 

Ansatte 

Investeringar 1990–2000 

Skåne 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

Index 1990 = 100 


Nettotal 

Riket 

KonjunkturLønsituationsomhed 

Foråret 2000 

Prognos 

50 

–90 –91 –92 –93 –94 –95 –96 –97 –98 –99 –00

Konjunkturutvecklingen i en region är givetvis 

intimt sammanlänkad med den totala ekonomiska 

utvecklingen i landet. Trots det kan det finnas så 

stora skillnader i näringslivsstruktur att konjunkturutvecklingen 

i landet inte alltid kan ligga till 

grund för en bedömning av utvecklingen i regionen. 

Skillnader i näringslivsstruktur kan bestå av olikheter 

avseende t.ex. branschstruktur, exportintensitet 

och graden av legotillverkning. Vid 

konjunkturanalys är det av speciellt intresse att se 

på branschstatistiken grupperad efter slutanvändning. 

En sådan gruppering till sektorer underlättar 

en analys av utvecklingen över tiden. Som 

exempel kan nämnas att branscher som livsmedels-, 

textil- och grafisk industri sorterar under 

sektorn konsumtionsvaruindustri. I regioner med 

t.ex. en tonvikt på konsumtionsvaruindustri är 

konjunkturen känsligare för förändringar i den 

privata konsumtionen i landet. För att få bättre 

information om regionens utveckling är regionala 

konjunkturundersökningar, av t.ex. typen 

konjunkturbarometrar, ett alternativ. 

Konjunkturundersökningen över Öresundsregionen 

– här avgränsad av Skåne län i Sverige 

och Hovedstadsregionen i Danmark – utgörs av 

två separata konjunkturbarometrar. Den för Skåne 

har hittills producerats av SCB medan en ny konjunkturbarometer 

för Hovedstadsregionen från i 

år tagits fram av det danska analysinstitutet 

Greens. De båda konjunkturbarometrarna som 

produceras halvårsvis, vår och höst, överensstämmer 

i princip helt med varandra vad gäller variabelinnehåll, 

branschtäckning, metod och period. 

Konjunkturbarometrarna för de två regionerna 

omfattar sju huvudbranscher: tillverkningsindustri, 

byggnadsverksamhet, detaljhandel exklusive 

livsmedelshandel, handel med motorfordon, 

åkerinäringen, uppdragsverksamhet samt ITbranschen. 

Undersökningen baseras på ett urval 

av företag och är en postenkät till ca 500 företag i 

både Skåne och Hovedstadsregionen. För tillverkningsindustrin 

är urvalen stratifierade på 

bransch och storlek (antal anställda). Urvalen är 

så konstruerade att god täckning fås ned till 

storleksgruppen med 20 anställda. Detta görs för 

att kunna särredovisa små och medelstora företag. 

Företag med 100–200 anställda totalundersöks i 

princip. I undersökningarna för Skåne och 

Hovedstadsregionen ingår här ca 250 industriföretag 

i vardera regionen. 

För näringsgrenarna detaljhandel, bilhandel, 

åkerier, uppdragsverksamhet och IT-branschen 

baseras konjunkturbarometern på ett urval av ca 

40 företag i vardera branschen och för byggnadsverksamhet 

ett urval av ca 50 företag. Urvalsram 

är för Skåne SCB:s centrala arbetsställe- och 

företagsregister och för Hovedstadsregionen 

företagsregistret i Danmark. I enkäten ombeds 

företagsledningen besvara ett antal frågor avseende 

det ekonomiska läget vid en viss tidpunkt 

och utvecklingen för närmast föregående, inneva- 

Öresundsregionen – branschöversikt 

Undersökningsmetodik 

rande och närmast följande halvår. För varje fråga 

om den ekonomiska utvecklingen finns i regel tre 

svarsalternativ: större / oförändrat / mindre. 

Vid bearbetningen av svaren vägs svaren från varje 

företag samman med ett storleksmått (förädlingsvärde 

alternativt antal anställda), så att de större 

företagen väger tyngre än de mindre. Resultaten 

presenteras som s.k. nettotal. Nettotalet utgörs av 

saldot mellan de företag som uppgivit positiv res- 

Branschöversikt 

Skåne 

Antal arbetsställen Antal sysselsatta 

storleksgrupp (anställda) storleksgrupp (anställda) 

1–19 20–99 >100 Summa 1–19 20–99 >100 Summa 

Utvinning av mineral 49 7 0 56 279 268 0 547 

Livsmedelsindustri 217 76 39 332 1 285 3 394 10 253 14 932 

Textil- och beklädnadsindustri 86 18 2 106 390 731 705 1 826 

Trävaru-, massa-, pappers-, grafisk ind 684 88 32 804 3 235 3 695 9 080 16 010 

Kemi och petroleumindustri 188 58 29 275 1 088 2 544 9 808 13 440 

Sten- och glasindustri 107 21 12 140 466 1 069 2 610 4 145 

Metall- och verkstadsindustri 1 122 206 64 1 392 5 845 8 260 16 249 30 354 

Övrig industri 126 29 6 161 709 1378 990 3077 

Industri totalt 2 579 503 184 3 266 13 297 21 339 49 695 84 331 

Byggverksamhet 2 085 209 23 2 317 8 864 7 778 7 980 24 622 

Handel, service av motorfordon 981 58 2 1041 4269 2301 238 6808 

Partihandel 2 848 234 22 3 104 12 745 8 448 3 731 24 924 

Detaljhandel 3 366 172 12 3 550 13 741 6 540 2 244 22 525 

Hotell- o restaurangverksamhet 953 78 1 1 032 4 213 2 994 107 7 314 

Transportverksamhet 1 625 162 23 1 810 6 470 6 473 5 305 18 248 

Post- o telekommunikationer 222 90 15 327 1 350 3 770 3 157 8 277 

Företagstjänster 3 932 253 27 4 212 13 354 9 792 5 79 28 425 

Totalt 18 591 1 759 309 20 659 78 303 69 435 77 736 225 474 


pektive negativ utveckling eller omdöme. Materialinsamling 

och statistisk bearbetning görs av Statistiska 

centralbyrån (SCB) för enkätundersökningen 

i Skåne och analysinstitutet Greens för undersökningen 

i Hovedstadsregionen. Andel svarande 

av tillfrågade företag uppgår för Skåne till ca 

80 % och för Hovedstadsregionen till något under 

80 %. 

Antal arbetsställen Antal sysselsatta 

storleksgrupp (anställda) storleksgrupp (anställda) 

1–19 20–99 >100 Summa 1–19 20–99 >100 Summa 

Utvinning av mineral 28 4 2 34 153 .. .. 544 

Livsmedelsindustri 391 121 24 536 3 312 4 124 7 964 15 400 

Textil- och beklädnadsindustri 461 14 0 475 1 074 .. .. 1 560 

Trävaru-, massa-, pappers-, grafisk ind 1 546 164 37 1 747 6 299 6 352 10 664 23 315 

Kemi- och petroleumindustri 310 104 50 464 1 837 4 245 19 560 26 642 

Sten och glasindustri 210 31 9 250 673 1 245 2 406 4 324 

Metall- och verkstadsindustri 2 157 339 77 2 573 9 780 13 160 17 775 40 715 

Övrig industri 688 34 3 725 1 815 1 308 611 3 734 

Industri totalt 5 791 811 202 6 804 24 943 30 920 59 371 115 234 

Byggverksamhet 7 480 469 55 8 004 25 346 17 501 13 813 56 660 

Handel, service av motorfordon 2 362 243 5 2 610 10 206 8 250 637 19 093 

Partihandel 7 126 735 93 7 954 27 934 27 996 19 255 75 185 

Detaljhandel 10 388 496 61 10 945 37 343 17 597 12 758 67 698 

Hotell- o restaurangverksamhet 3 824 281 24 4 129 14 680 10 420 5 154 30 254 

Transportverksamhet 4 013 337 75 4 425 13 398 13 007 27 095 53 500 

Post- o telekommunikationer 381 110 57 548 1 341 5 282 16 513 23 136 

Företagstjänster 15 007 667 141 15 815 36 290 25 977 34 322 96 589 

Totalt 56 372 4 149 713 61 234 191 481 156 950 188 918 537 549 

Uppgifterna i branschöversikten avser läget i november 1997 

.. = sekretessbelagd uppgift

Det Dagens Industri är i Sverige – 

är Dagbladet Børsen väster om Öresundsbron, 

– bortsett från, att Dagbladet Børsen ligger mitt i Öresundsregionen! 

Prenumerera på Dagbladet Børsen om du vill följa med i utvecklingen av det nya marknadsområdet. 

På de flesta platser i Sydsverige får du Dagbladet Børsen levererad på utgivningsdagen 

– samt 24 timmars exklusiv tillgång till internetsidan Børsen Online. 

Kontakta vår abonnemangsavdelning på telefon +45 33 32 42 42 eller beställ en prenumeration direkt på 

www.borsen.dk 

Annonsera i Dagbladet Børsen om du har ett budskap till den nya marknadens beslutsfattare. 

Kontakta Lars Nordberg, AnnonsService i Stockholm på telefon +46 8 444 5200 eller vår annonsavdelning 

på telefon +45 33 32 01 02 – eller se dokumentation på www.borsen.dk 

Snabba pengar 

Du som pendlar till jobb på andra 

sidan sundet bör titta närmare på 

vår nyhet Sundskonto. 

Det fungerar så här: Låt lönen gå 

in på danska Sydbank. Då kan du 

ta ut pengarna på svenska sidan 

samma dag. Bara du har ett konto 

hos oss. Snabba pengar. 

Kom in så ordnar vi det 

banktekniska! 

www.borsen.dk 

Hurtige penge 

Du, der pendler til jobbet mellem 

København og Malmø, bør kigge 

nærmere på nyheden Sundskonto. 

Det fungerer således: Du lader 

lønnen gå ind på en konto i SEB i 

Sverige. Åbner du tilmed en konto i 

Sydbank, vil du samme dag kunne 

hæve pngene i Danmark. Hurtige 

penge. 

Kig forbi, så ordner vi det praktiske.

Nyt samarbejde over sundet Drag i Öresundsregionen - Børsen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?