Ladda hem - Länsstyrelserna

Gärån något bättre än på länge. Den andra huvudgrenen av Storåns vatten, Nolån-Nordån,
uppvisade dock låga tätheter av öring som den gjort de senaste gångerna den fiskats. Även här
kan problemen vara ett resultat av att fragmenterade vattendrag leder till små populationer
med låg variation med små förutsättningar att möta nya förhållanden. Troligtvis är det inte
heller försurning som är huvudorsaken eftersom den mer försurningskänsliga signalkräftan är
fläckvis talrik i vattendraget. Däremot hade de (4) vattendragen som mynnade direkt i
Lygnern, belägna i Kungsbacka kommun, bra och genomgående förbättrade tätheter av öring.
107 Kungsbackaån (5); De vatten som undersöks i Kungsbackaåns vattensystem är i
huvudsak vattendrag med vandrande laxfiskbestånd. Dessa hade bra och förväntade tätheter. I
de bäckar som hade lax var det förhållandevis fler äldre laxungar än årsungar. Den bäck som
stack ut var Issjöbäcken som sannolikt inte har någon insjövandrande lekfisk och lägre
tätheter av öring än tidigare.
108 Göta älv (26); Även biflödena till Göta älv hade i stort förväntade fångster av laxfisk. De
södra vattendragen i Härryda, Göteborg, Kungälv och Ale kommuner hade alla resultat inom
de förväntade. I Säveån var fångsterna av lax genomgående bra och som förväntat. Även på
lokalerna i Lilla Edets kommun var fångsterna genomgående bra och visar att fällan i Lilla
Edet fungerar. Inte minst fångsterna i Sollumsån var bra och högre än tidigare även om det
här sannolikt inte rör sig om havsvandrande fisk.
Om det var några som hade lite lägre än förväntat var det några av de bäckar som mynnar i
Mjörn och Anten. Söabäcken och framförallt Remne å borde ha högre tätheter än vad som var
fallet i år. Även Vängaån hade lite sämre fångster än de senaste gångerna. Det var dock inte så
att bäckarna i området hade genomgående låga fångster.
108/109 Havsöringsbäckar i Stenungsunds kommun (6); Alla stationer hade mer eller
mindre förväntade fångster. Den som utmärkte sig något negativt var nedersta lokalen i
Jörlandaån. Här har bottenstrukturen förändrats över tid och består nu nästan uteslutande av
sand.
108/109 Lokaler i Bratteforsån, Restebäcken och Tjöstelserödsbäcken (3); Alla lokaler
hade förväntade tätheter .
108-130 Dalbergså (1); Endast en lokal fiskades, Storån, Tonsberg, som var bra och bättre än
”normalt”.
108-131 Upperudsälven (6); Vattendragen i vattensystemet har ingen gemensam karaktär.
Vissa vattendrag saknar eller har låga tätheter av öring såsom Getbroälven, Solviksälven och
Kesnacksälven. Det är sannolikt inte försurningsproblem eftersom alla har bra och
skyddsvärda flodkräftbestånd. Huvudfåran i Upperudsälven hade goda tätheter av öring även
om elfisket försvårades av högt vatten. Det insjövandrande öringbeståndet i Suledsälven
uppvisade också fina siffror. Elfisket i Stenebyälven var också dåligt pga högt vatten men
påvisade ändå att öring fanns där och troligen i sådan mängd att flodpärlmusselbeståndet inte
begränsas.
108-131/132 Ånimmeån (3); Detta vattensystem präglas av mestadels svaga stationära
öringbestånd. Verkälven saknade öring och Kasenbergsån har en liten öringpopulation som
dock inte var sämre än tidigare. Stockaälven hyser ett bra stationärt öringbestånd som var
bättre än tidigare.
8