Stripa gruva Restaurering av byggnadsminnet ... - Länsstyrelserna

Stripa Gruva
Restaurering etapp 3
Ing-Marie Nilsson Tarkkanen
Lindesbergs Museum
Rapport 2010
1

Innehållsförteckning
Beskrivning av restaureringsetapp tre 2
Bandgångar 3
Byggnadsbeskrivning 3
Åtgärder 3
Gruvlave 4
Byggnadsbeskrivning 4
Åtgärder 5
Stålstomme 5
Östfasad 8
Bilning och bomknackning 8
Blästring 9
Armering 9
Formning 11
Gjutning 13
Putslagning 15
Avfärgning 16
Fönster 16
Material 17
Entreprenörer 18
Leverantörer 18
Administrativa uppgifter 18
Bilaga 1 Betongrecept
Bilaga 2 Skiss av stålstomme
2

Beskrivning av restaureringsetapp tre
Restaureringen av Byggnadsminnet Stripa Gruva inleddes med den första etappen
hösten 2006. Då renoverades anrikningsverkets tak och sydfasad. Ett år senare,
hösten 2007, återupptogs restaureringsarbetet med etapp två som innefattade
upprustning av gruvlavens tillfartsbro, lavbron, samt ett täckande lock över
gruvschaktet, installering av en spiraltrappa som förbinder gruvlavens fyra översta
våningar och taket där gruvans neonskylt är placerad vilken också ingick i
renoveringen.
Våren 2008 antogs ett åtgärdsförslag till underhållsarbeten för etapp 3 vid Stripa
Gruva utarbetat av Bertil Bertilsson, Byggnadsvård Mälardalen. Åtgärdsförslaget
rekommenderade bland annat restaureringsinsatser vid sligutlastingen. Men
upptäckten av att löst sittande och nedfallande betongbitar från bandgångarna
över vägen mellan södra krossen och växelhuset kunde orsaka skada på
förbipasserande trafikanter, framtvingade omprioriteringar i åtgärdsförslagen.
Under juni månad genomfördes en kontroll av gruvlavens betongstatus som utfördes
av CBI, Cement och Betinginstitutet,. Kontrollen visade att karbonatiseringsprocessen
i kombination med fuktig luft som trängt upp från gruvschaktet, allvarligt skadat
lavens betongstomme och därigenom påverkat bärigheten. Restaureringsinsatserna
koncentrerades därmed till en förstärkning av stommen genom en invändig bärande
och stabiliserande stålkonstruktion. Den fördyrande stålstommen tärde på
bidragsanslaget och istället för restaurering av sydfasaden ändrades åtgärderna till
den mindre kostsamma östfasaden.
Restaureringsarbetets etapp 3 inleddes i juni 2008 med bortbilning av porös betong
på bandgångarna över lokalgatan. Provbitar har sparats för kommande analys av
betongen.
I oktober påbörjades arbetet med östfasaden och stålstommen. Östfasadens
fönsteröppningar har formsatts och pågjutits och nya fönster har satts in. Arbetet
med östfasaden har även omfattat pågjutning av den övre och nedre takfoten
samt avfärgning av hela östfasaden Restaureringsarbetets etapp 3 avslutades på
våren 2009.
I samband med betonggjutningen har olika metoder och material för
restaureringsutförande genomförts med Kulturbyggnadsbyrån i Lidköping som
sakkunnig konsult. Metoderna, följt av en betongteknisk utvärdering beskrivs i separat
rapport som inkommit till länsstyrelsen 2009. (Kulturbyggnadsbyrån, Lidköping. Sven
Olof Ahlberg 2009) Testerna behandlas därför endast översiktligt i denna rapport.
Restaureringen har även filmdokumenterats av amatörfotograf Ove Ringvall.
3

Bandgångar
Byggnadsbeskrivning
De två bandgångar som löper diagonalt över lokalgatan invid gruvområdet är genom sitt läge mycket
spektakulära och har stor betydelse för helhetsupplevelsen av gruvområdet.
Byggnadskonstruktionerna har tillkommit som väderskydd åt de invändiga bandtransportörerna och
har till uppgift att forsla styckemalm och järnslig till olika depåer. Bangångarna står i förbindelse med
krosshuset och växelhuset. De är uppförda i platsgjuten armerad betong enligt principen pelarebalksystem.
Taken är beklädda med papp som vid restaureringstillfället helt eller delvis var
borteroderat av väder och klimatpåverkan. Väggarna har en vit originalfärg och fönsterkarmarna
med bågar täcks av en grön kulör.
Samhällets lokalgata
slingrar sig igenom en av
anläggningens vitala
funktioner nämligen
transporterna till och från
södra krosshuset . Till
vänster ses krosshuset och
till höger växelhuset.
Åtgärder
Bandgångarnas dåliga kondition kunde förorsaka att lösa betongbitar föll ner på
trafikanter som passerade under bandgångarna och därmed medföra stor skada.
Bomknackning för att få bort all lös betong bedömdes därmed som högsta prioritet.
En del provbitar togs tillvara som referensmaterial för framtida betongtekniska
studier. Bitarna förvaras på Lindesbergs museum. Arbetet med rensningen av
betongen utfördes i början på juni 2008. Se vidare CBI:s rapport som förvaras i
Lindesbergs Museums arkiv.
4

Restaureringsetappens första åtgärd var
att knacka bort lösa betongdelar från
bandgångarna. Med hjälp av en lift
kunde arbetet genomföras relativt enkelt.
Gruvlave
Byggnadsbeskrivning
Stripas gruvlave hör till anläggningens mest karaktäristiska och symbolladdade
byggnad och för bygden är den ett betydelsefullt landmärke. Byggnadens
geometriska utformning är påtaglig och har därmed ett stark funktionalistisk uttryck.
Den 31 meter höga laven består av sju våningar varav de tre översta bildar en
smalare kubisk huskropp som vilar på en nedre bredare byggnadsdel. På lavens
topp finns en takförsedd kur för luftbevakning som användes under andra
världskriget. Båda takfallen är belagda med papp och fasaden avfärgad i en gul
kulör. Stommen, som består av en pelare-balkkonstuktion med både bärande- och
utfackningsväggar, är gjuten i armerad betong.
Gruvlaven i Stripa uppfördes mellan åren 1938-39 som ersättning för en äldre trälave.
Den nya laven hade kapacitet att uppfordra större mängder malm än sin
föregångare. Orsaken till nybyggnationen var det annalkande världskriget som drev
på efterfrågan av järnmalm vilken pressade gruvbolaget till att bygga den nya
betonglaven runt den gamla, under pågående produktion. Gruvbolaget som hade
insikt om att högkonjunkturer inom gruvnäringen är temporära uppförde byggnaden
med avseende på att den endast skulle fungera som ett väderskydd för
uppfordringsanordningen så länge som produktionen varade och därefter lämnas till
förfall. Brytningen pågick emellertid ända fram till 1977 varpå gruvverksamheten
omvandlades till forsningsprojekt . Från 1991 då forskningen upphörde har gruvan i
praktiken stått öde.
5

I månadsskiftet november -december
hade vintern redan anlänt och börjat
täcka marken med snö.
Dagstemperaturerna sjönk oroväckande
mycket inför den inplanerade gjutningen
av östfasaden. Observera de utskjutande
stålbalkarna i fönsteröppningarna. Här ses
också den resta ställningens utskjutande
delar vid ösfasaden.
Åtgärder
Stålstomme
Resultatet av CBI:s provtagningar
rekommenderade en installation av
en stålstomme som stabiliserade den
försvagade bärigheten i befintlig
betongstomme. Förstärkningen
innebar att nya pelare, balkar och
snedstag av fyrkantsrör monterades
in för att klara de vertikala krafterna.
Befintliga horisontella betongbalkar
bedömdes som tillräckligt
bärkraftiga och behövde inte
förstärkas
Sektionsritning av gruvlavens högdel
som föreskriver installationen av
stålstommen. (se vidare bilaga 2)
Ritning, ingenjör Rolf Johansson
6

Stålstommen består av VKR-pelare i olika dimensioner som levereras från Fagersta.
De är förbehandlade med en epoxyprimer som påmålades med rostskyddsfärgen
Isoguard Pansar - grå kulör som är järnglimmer förstärkt för att ge extra hållbarhet.
Pelarna ströks två gånger för att få fullgott täckskydd. Innan målningsarbetet
utfördes blästrades balkarna och försågs med topp- respektive bottenplåt för
infästning i golv och tak.
Stålbalkarna vinschades in i laven och monterades fast i väggarna med
expanderbult. Under de bärande pelarna göts ett betongfundament med
expanderbetong. VKR-balkarnas förankring och golvgenombrytningar föranledde
endast smärre uttag i befintligt trägolv. Stålstommens åverkan i golvbjälklagen är
därmed knappt märkbart. Samtliga golvgenomförningar är fotodokumenterade.
Bottenplattan svetsas på en
av stålstommens pelare.
T.v. ses de nymålade
stålbalkarna klara för
leverans till gruvlaven.
7

Interiör från en av våningsplanen i
laven. T.v. ses de gråmålade pelarna
och snedstagorna som löper längs
väggarna. Den grå färgen valdes för
att upplevelsen av det nya tilläget
skulle framstå så diskret som möjligt.
T.v. detaljbild av VKR-pelarens bottenplatta som hålls på plats av expanderbulten.
Nästkommande moment består i att undergjuta med expanderande betong vilket
illustreras av bilden till höger.
8

Östfasad
Gruvlaven var påtagligt
skadad av den varma och
fuktiga luft som strömmat
upp från schaket och
kondenserat på väggarna.
Vid temperaturer under
fryspunkten har vattenfyllda
sprickor omvandlats till is och
sprängt bort hela sjok av
betongstommen.
Lagningsarbetet inriktades
inledningsvis på att ta bort all
försvagad betong och lite till
för att ge fäste åt ny färsk
betong.
Bomknackning och Bilning
Fasaden bearbetades med
hammare och bilningsmaskin
för att få bort all lös och
skadad betong. Runt
fönsteröppningar och ytligt
liggande armeringsjärn var
skadorna som mest
påtagliga och stora partier
bilades bort. Åtgärden var nödvändig för att pågjutningen av den nya betongen
skulle ha tillräckligt god vidhäftning med den gamla betongen. Runt det vänstra
nedersta fönstret hade betongen något bättre hållfasthet så det gick att använda
slagborrmaskin.
Ett av östfasadens fönster
från insidan. Här har
bilningsmaskin och
hammare mejslat fram och
frilagt armeringsjärnen.
Väggen har ärrats av
tidigare lagningar och
frostskador.T.v. bilning med
hammare. Den övre bilden
visar lavens östfasad med
rest ställning.
9

Blästring
Hela östfasaden våtblästrades med sand och vatten för att få bort påväxt av alger,
smuts, föroreningar och löst sittande färg. I detta moment blästrades även
armeringsjärnen som befriades från ytlig rost. Svåråtkomliga ytor som baksidan på
armeringsjärnen har inte fått samma bearbetning som armeringarnas utsida vilket
kan medföra att den nya betongen inte fått tillräcklig vidhäftning.
Armering
Kompletterande armeringsjärn har ersatt gammal uttjänt armering med likadana i
samma dimensioner som befintliga. Nya järn har injekterats med expanderande
injekteringsmassa och de armeringsjärn, som ligger ytligt med ett täckskit mindre än 2
cm har behandlats med Isotrol grundolja och överstrukits med Isotrol Pansar Grå.
Dimensionerna på de använda armeringsjärnen är 10, 16 och 20.
Ytligt liggande armeringsjärn har rostskyddsmålats med pensel vid en
utomhustemperatur på +2° - 5°. Torktiden uppgick till två dygn.
De förborrade hålen i betongväggen
fylldes med injekteringsmassa för att ge
fäste åt de nya armeringsjärnen som
kompletterade befintliga armeringsjärn.
Bilden nedan visar målningen med
rostskyddsfärg. Järnen ströks två gånger.
10

Vid östfasadens nedre högra fönster
prövades metoden att använda
rostfria armeringsjärn.
Stefan Gustafsson (t.v.)betraktar de
blanka rostfria och bockade
armeringsjärnen av kamstålstyp.
Vid östfasadens nedre, högra fönster ersattes uttjänta armeringsjärn med rostfri
kamstålsarmering som en jämförelsemetod till den konventionella armeringen. (se
vidare rapport SOA 2009) Även till formstagshålen har rostfri armering använts.
Resterande rostfri armering har sporadiskt satts in på andra ställen.
11

Formning
Formvirket på bilden ovan till vänster har förbehandlats med cementslamma för att
inte träflisrester ska fastna på betongväggen. Till höger ovan ses spår av träflis efter
en obehandlad formbräda.
För att jämföra skillnaderna mellan använt och oanvänt virke förbehandlades vissa
formbrädor med cementbruk då begagnade brädor var omständligt att få tag på.
Nya brädor ger upphov till att träflis fastnar i den gjutna betongen vilket bör
undvikas. På planeringsstadiet bestämdes att en skiss som visar var förbehandlade
respektive obehandlade formbrädor suttit skulle tas fram som underlag för
kommande kontroller av fasadens utseende. Vidare bestämdes att de två nedre
fönsteröppningarna ska ha formar med obehandlat virke och de två översta formar
med använt/cementbehandlat virke för att man från taknivån skulle kunna se
skillnader i ytan. Tyvärr utfördes inte åtgärden konsekvent utan behandlade och
obehandlade brädor har blandats. Orsaken uppges vara att tillgången på brädor i
rätta dimensioner var bristfällig, varför man tvingades till sammanblandningen. Dock
är de allra flesta formbrädorna cementslammade. För att ha något exempel att
referera till beslutades att skjuta testmetoden till etapp fyra. (sydfasadens fönster
nederst till höger) Eventuella synliga skillnader i fasadens yta mellan behandlade och
obehandlade formsättningar kommer att uppträda först när den nymålade ytan
förlorat sin fräschör. I dagsläget syns ingen skillnad. Däremot uppvisar den omålade
insidans formgjutningar tydliga spår av virkets träflis. (bilden överst t.h.)Formoljor har
inte varit i bruk vid behandlingen av formbrädorna.
12

De antikvariska rekommendationerna föreskrev att formen skulle sitta kvar i tio dagar
efter gjutningen för att få en optimal härdningsprocess. I praktiken satt formen kvar i
3- 11 dagar. Att vissa formar revs så snabbt motiverades av att formen var lättare att
ta bort i ett tidigt skede och inte efterlämnar trärester från obehandlade brädor. Det
översta fönstrets form revs efter bara tre dagar, Formen vid det tredje fönstret
ovanifrån revs efter åtta dagar sedan fortsatte bortrivningen av formarna nedåt för
att avslutas med rivning av norra takfoten efter 11 dagar.
Fasadens estetiska utseende har beaktats genom att formbrädorna har getts samma
dimensioner som originalbrädorna. Resultatet av tillvägagångssättet blev mycket
lyckat i form av en prydlig fasadyta utan nämnvärda spår av lagningar. Åtgärden
var däremot mycket tidsödande eftersom den innebar arbete med uppmätning av
gjutavtryckens dimensioner samt klyvning av brädorna till rätt bredd. Arbetet
fördröjdes ytterligare av att man vid originalgjutningen använt varierande mått på
brädorna i gjutformen.
Bilden visar den typ av formsättning
med konventionella formlås som
användes konsekvent vid alla
gjutningar. Här ses också
formbrädornas måttanpassning till
väggens befintliga formavtryck.
13

Gjutning
T.v. ses gjutkuben fylld med flytande
betong, klar att skickas till laboratoriet
för provtagning. Receptet till
betongblandningen redovisas i
bilaga.
Ovan, gjutkubens
identifikationsuppgifter.
Betongbilen anlände från Rya
Betongstation där företaget Färsk
Betong hade sin dåvarande
betongstation.
Med kran och slang pumpades
betongen upp till krönet på den 31
meter höga laven.
14

Formningen skedde dels med konventionella formlås i de delar av formen som
omfattade de blivande fönsteröppningarna, samt med expanderspikad form i
mötet med den befintliga väggen. Hålen efter expanderspikarna lagades efter
formrivningen. För att möjliggöra fyllning av formarna, lämnades en öppning
överst i varje form. Öppningarna var tillräckligt stora för att betongen skulle
kunna pumpas in i formarna samtidigt som den ”klack” som bildades inte
skulle bli för svår att justera då formen rivits. Vid gjutningen visade det sig
dock att problem uppstod med att få hundraprocentig fyllning av formarna.
Orsaken till detta fanns sannolikt i flera faktorer bland annat för snålt tilltagen
urbilning och onödigt grov ballast (8/16). Gjutsåren som bildades var i vissa
fall knytnävsstora men putslagades efter formrivningen med cementbruk
innehållande balllast på 0.4 Betongen vibrerades sparsamt genom hammarslag och
med stavvibrator.
Utomhustemperaturen låg under gjutningstillfället omkring +5° och färska betongen
hade en temperatur på 18 - 20° då betongbilen lämnade betongstationen. Under
gjutningens första tre dagar låg temperaturen runt +4° men på gjutningens fjärde
dag då temperaturen sjönk till 0°. De nygjutna ytorna täcktes då av isolermattor för
att härdnings process inte skulle påverkas negativt.
Betongen sprutas in i formarna som sedan
får härda i 3- 11 dygn.
När formen fyllts vibreras betongen med
stav och hammare
15

Formsättningen av takfoten med det färdiga resultatet till höger.
Putslagningar
Putsningen skedde i tre steg med en första strykning av ett tunt skikt på
både den befintliga betongen och de ytbehandlade armeringsjärnen. Därefter
följde ett första påslag som en grundering i de djupast urbilade områdena,
följt av ett yttre påslag som helt fyllde lagningarna. För att efterlikna den
befintliga betongytans formbrädsavtryck, bearbetades det yttre putsskitet med
rivbräda, läkter och brädstumpar. Resultatet blev en putsad yta med dragna
”formbrädsavtryck” som överensstämde väl med den omgivande fasadens
textur. (se bild ovan till höger)
16

Putsbruket baserades på ett standardbruk (Finja ,Cementbruk A + 2%
Vidhäftare) i torrform som levererades i säck till arbetsplatsen och som
blandades i hinkar med borrmaskinsdriven propeller i takt med arbetets gång.
Tillsatser i form av frostskydd/accelerator blandades i bruket för att minska
risken för avspjälkning av de tunnaste putskikten i ytterkanten av lagningarna.
Dricksvatten användes som lösningsmedel.
Putslagningarnas imitation av formens avtryck syns
som spårmarkeringar i den färska betongen.
Avfärgning
Efter putslagningar och kringgjutningar runt fönsteröppningarna avfärgades
fasaden en gång med KC-färg, Maxit 330 22 gul. Temperaturen var endast ett
par plusgrader och luftfuktigheten mycket hög med lätt duggregn. Ytterligare
en avfärgning inplanerades till våren 2009.
Fönster
Östfasadens samtliga sju fönster har nytillverkats och målats i en grön kulör. Insidan
på fönstren lämnades omålade eftersom befintliga fönster saknade invändig
målning. Karmen fästs i väggen med
skruv och träplugg.
Galvade fönsterbleck har nytillverkats
och ersatt befintliga.
Första strykningen av lavens östfasad
visade en flammig yta som inte var
godtagbar. Här har väderlek och för kort
härdningstid av stommens pågjutningar
spelat roll. Vårens slutstrykningar kommer
att bli avgörande för slutresultatet.
17

Bilden visar manluckan som leder ner I gruvschaktet. Den varma, fuktiga luften letade sig ut
genom det otäta locket.
Under etapp två täcktes gruvschaktet med ett kraftigt dimensionerat lock som
isolerade gruvan invändigt mot den varma och fuktiga luft som strömmade upp från
den 450 meter djupa gruvan. Tanken var att förhindra den fuktiga luften att
kondensera på gruvlavens väggar vilket annars orsakade frostspräng-ning i
väggarnas sprickbildningar. Med all önskvärd tydlighet visade det sig att täckningen
av gruvschaktet inte var tillräckligt. Vid manluckan (bilden ovan) pressades luften
upp med ett sådant tryck att det var påtagligt kännbart på en halvmeters avstånd.
Då temperaturen sjönk ner mot tio grader minus ombildades fukten på gruvlavens
väggar och inventarier till en ”päls” av is, med decimeterlånga kristallbildningar, en
minst sagt surrealistisk och fascinerade syn (se nedanstående bilder som talar för sig
själv). Kraftfulla åtgärder för att komma till rätta med problemet bör få en hög
prioritet underkommande restaureringsetapp.
Laven med väggbeklädnad av frost.
Linhjulen med hängande iskristaller.
18

Material
Stomme
VKR-balkar:
Blästrade med stålkulor och grundmålade med tvåkomponents
epoxyprimer enligt korrosionsklass ISO 12944/BSK 07 C2 till C4.
Grundfärg: Jotun, MUKI EPS: röd kulör
Överstrykningsfärg: Isotrol Pansar Grå
8 mm expanderbult
Expanderbruk: Finja Bemix Standard. cert. nr. 125301
Östfasad
Armeringsjärn
Fasad
Fönster
Rostskyddsfärg: Isotrol Grund opigmenterad rostskyddsfärg.
Överstrykningsfärg: Isotrol Pansar Grå
Infästning: ESSVE ankarmassa CM 300
Våtblästring: blästermedium kvartsand ,medelkornstorlek 0.39 m.m.
Expanderspik formsättning: V/S/B 6x60mm art.nr. 376060
Betong: K 30 (se bilagda betongrecept)
Lagningsbetong: Finja Finbetong B 30, (K 40)
Putsbruk: Finja Cementbruk A+2% vidhäftare
Vidhäftare: Finja, art. nr 566050 (2006-05-30) Vattenspädbar styrenakrylatdispersion
Köldskydd: Sika-3, Frostskydd/Accelerator 071200514
Avfärgning fasad: Maxit 330 22 gul
Wibo färg Kromoxidgrönt 5A GN83
Glas: Kulturglas
Kitt: Linoljekitt
19

Entreprenörer
Allström Byggproduktion AB, TAB
Bläster Mäster
Hanssons fasadputs
Risåns Måleri & Färgstation AB
Snickeri för Byggnadsvård
Stjernfors Mekaniska Verkstad AB
Storå Glas
Elzwiksväg 1 , 711 78 Guldsmedshyttan
Betongvägen 3, 702 36 Örebro
Mårdshyttan 304, 713 94 Nora
Ljusnarsvägen 1 714 30 Kopparberg
Älvtorpsvägen1, 711 30 Nora
Kapplatorpet 101, 714 91 Kopparberg
Kallernäs 316 711 96 Storå
Leverantörer
AB Färdig Betong
V:a Bohrsvägen 14, 711 91 Lindesberg
CBI Cement Betonginstitutet
Introteknik AB (rostskyddsfärg)
Box 1334, 181 25 Lidingö
Stålshoppen Osmundsgatan 10, 703 63 Örebro (Stålbalkar
och rostfri armering)
Administrativa uppgifter
Fastighetsbeteckning Guldsmedshyttan 7:10, 7: 59
Fastighetsägare:
Stripa Kultur och Utveckling AB, (Skuab) Lindesbergs kommun
Kulturhistorisk status: Byggnadsminne (Länsstyrelsebeslut 2006-12-08)
Fotodokumentation: Lindesbergs Museum (Ing-Marie Nilsson-Tarkkanen) TAB (Stefan
Gustafsson)
Dokumentation: Kompletterande foto- och filmdokumentaion förvaras på
Lindesbergs Museums arkiv
Bidrag: 1 771 445 enligt Länsstyrelsens beslut 2007-12-18
Byggprojektör: Bertil Bertilsson, Byggnadsvård Mälardalen.
Konstruktör Rolf Johansson, Sjöbo Gullavalla
Utförande period: september – december 2008
20

BILAGA 1
Avskrift av Betongrecept till gjutning runt fönster östfasaden vid Stripa 28 november 2008
Upplandsbetong AB
Förbrukningsstatistik 081128 – 081128 Sida 1
Material Ärvärde Börvärde
0 –4 0 0
0 – 8 5244 5254
8 – 16 4338 4368
16 – 25 0 0
STD P 1847 1846
SH P 0 0
ANL P 0 0
Kisel 0 0
Aska 0 0
Acc 0.00 0.00
Acc klfri 0,00 0,00
Retarder 0,00 0,00
LP 2,50 2,96
Melamin 0,00 0,00
Vattenred 12,76 12,92
Köld 0,00 0,00
Plast 0,00 0,00
Färg 0,00 0,00
Varmvatten 357 366
Kallvatten 260 174
Recept Produkt Volym m 3
3836 K35 VCTO. 55 FB 8-16 5,2
Total volym 5,2
21

Förklaringar
STD P = standard cement
SH P = Snabbcement för anläggning av väggar där formen ska rivas dagen därpå.
ANL P Anläggningscement till exv. broar som ska brinna sakta. Cementen är finare
mald
Acc = Accelerator P-frost brinner snabbare
Retarder = fördröjning i brinntid om det är varmt på sommaren.
LP = Luftporbildare
Melamin = Flytmedel sitter i tre-kvart underlättar flytbarhet.
Vattenred = vattenreducerare minskar vattenmängden 1 liter vattenreducerare motsvarar 5 liter
vatten underlättar flytbarhet.
22

Bilaga2
23