Stripa gruva Restaurering av byggnadsminnet ... - Länsstyrelserna

lansstyrelsen.se

Stripa gruva Restaurering av byggnadsminnet ... - Länsstyrelserna

Stripa Gruva

Restaurering etapp 3

Ing-Marie Nilsson Tarkkanen

Lindesbergs Museum

Rapport 2010

1


Innehållsförteckning

Beskrivning av restaureringsetapp tre 2

Bandgångar 3

Byggnadsbeskrivning 3

Åtgärder 3

Gruvlave 4

Byggnadsbeskrivning 4

Åtgärder 5

Stålstomme 5

Östfasad 8

Bilning och bomknackning 8

Blästring 9

Armering 9

Formning 11

Gjutning 13

Putslagning 15

Avfärgning 16

Fönster 16

Material 17

Entreprenörer 18

Leverantörer 18

Administrativa uppgifter 18

Bilaga 1 Betongrecept

Bilaga 2 Skiss av stålstomme

2


Beskrivning av restaureringsetapp tre

Restaureringen av Byggnadsminnet Stripa Gruva inleddes med den första etappen

hösten 2006. Då renoverades anrikningsverkets tak och sydfasad. Ett år senare,

hösten 2007, återupptogs restaureringsarbetet med etapp två som innefattade

upprustning av gruvlavens tillfartsbro, lavbron, samt ett täckande lock över

gruvschaktet, installering av en spiraltrappa som förbinder gruvlavens fyra översta

våningar och taket där gruvans neonskylt är placerad vilken också ingick i

renoveringen.

Våren 2008 antogs ett åtgärdsförslag till underhållsarbeten för etapp 3 vid Stripa

Gruva utarbetat av Bertil Bertilsson, Byggnadsvård Mälardalen. Åtgärdsförslaget

rekommenderade bland annat restaureringsinsatser vid sligutlastingen. Men

upptäckten av att löst sittande och nedfallande betongbitar från bandgångarna

över vägen mellan södra krossen och växelhuset kunde orsaka skada på

förbipasserande trafikanter, framtvingade omprioriteringar i åtgärdsförslagen.

Under juni månad genomfördes en kontroll av gruvlavens betongstatus som utfördes

av CBI, Cement och Betinginstitutet,. Kontrollen visade att karbonatiseringsprocessen

i kombination med fuktig luft som trängt upp från gruvschaktet, allvarligt skadat

lavens betongstomme och därigenom påverkat bärigheten. Restaureringsinsatserna

koncentrerades därmed till en förstärkning av stommen genom en invändig bärande

och stabiliserande stålkonstruktion. Den fördyrande stålstommen tärde på

bidragsanslaget och istället för restaurering av sydfasaden ändrades åtgärderna till

den mindre kostsamma östfasaden.

Restaureringsarbetets etapp 3 inleddes i juni 2008 med bortbilning av porös betong

på bandgångarna över lokalgatan. Provbitar har sparats för kommande analys av

betongen.

I oktober påbörjades arbetet med östfasaden och stålstommen. Östfasadens

fönsteröppningar har formsatts och pågjutits och nya fönster har satts in. Arbetet

med östfasaden har även omfattat pågjutning av den övre och nedre takfoten

samt avfärgning av hela östfasaden Restaureringsarbetets etapp 3 avslutades på

våren 2009.

I samband med betonggjutningen har olika metoder och material för

restaureringsutförande genomförts med Kulturbyggnadsbyrån i Lidköping som

sakkunnig konsult. Metoderna, följt av en betongteknisk utvärdering beskrivs i separat

rapport som inkommit till länsstyrelsen 2009. (Kulturbyggnadsbyrån, Lidköping. Sven

Olof Ahlberg 2009) Testerna behandlas därför endast översiktligt i denna rapport.

Restaureringen har även filmdokumenterats av amatörfotograf Ove Ringvall.

3


Bandgångar

Byggnadsbeskrivning

De två bandgångar som löper diagonalt över lokalgatan invid gruvområdet är genom sitt läge mycket

spektakulära och har stor betydelse för helhetsupplevelsen av gruvområdet.

Byggnadskonstruktionerna har tillkommit som väderskydd åt de invändiga bandtransportörerna och

har till uppgift att forsla styckemalm och järnslig till olika depåer. Bangångarna står i förbindelse med

krosshuset och växelhuset. De är uppförda i platsgjuten armerad betong enligt principen pelarebalksystem.

Taken är beklädda med papp som vid restaureringstillfället helt eller delvis var

borteroderat av väder och klimatpåverkan. Väggarna har en vit originalfärg och fönsterkarmarna

med bågar täcks av en grön kulör.

Samhällets lokalgata

slingrar sig igenom en av

anläggningens vitala

funktioner nämligen

transporterna till och från

södra krosshuset . Till

vänster ses krosshuset och

till höger växelhuset.

Åtgärder

Bandgångarnas dåliga kondition kunde förorsaka att lösa betongbitar föll ner på

trafikanter som passerade under bandgångarna och därmed medföra stor skada.

Bomknackning för att få bort all lös betong bedömdes därmed som högsta prioritet.

En del provbitar togs tillvara som referensmaterial för framtida betongtekniska

studier. Bitarna förvaras på Lindesbergs museum. Arbetet med rensningen av

betongen utfördes i början på juni 2008. Se vidare CBI:s rapport som förvaras i

Lindesbergs Museums arkiv.

4


Restaureringsetappens första åtgärd var

att knacka bort lösa betongdelar från

bandgångarna. Med hjälp av en lift

kunde arbetet genomföras relativt enkelt.

Gruvlave

Byggnadsbeskrivning

Stripas gruvlave hör till anläggningens mest karaktäristiska och symbolladdade

byggnad och för bygden är den ett betydelsefullt landmärke. Byggnadens

geometriska utformning är påtaglig och har därmed ett stark funktionalistisk uttryck.

Den 31 meter höga laven består av sju våningar varav de tre översta bildar en

smalare kubisk huskropp som vilar på en nedre bredare byggnadsdel. På lavens

topp finns en takförsedd kur för luftbevakning som användes under andra

världskriget. Båda takfallen är belagda med papp och fasaden avfärgad i en gul

kulör. Stommen, som består av en pelare-balkkonstuktion med både bärande- och

utfackningsväggar, är gjuten i armerad betong.

Gruvlaven i Stripa uppfördes mellan åren 1938-39 som ersättning för en äldre trälave.

Den nya laven hade kapacitet att uppfordra större mängder malm än sin

föregångare. Orsaken till nybyggnationen var det annalkande världskriget som drev

på efterfrågan av järnmalm vilken pressade gruvbolaget till att bygga den nya

betonglaven runt den gamla, under pågående produktion. Gruvbolaget som hade

insikt om att högkonjunkturer inom gruvnäringen är temporära uppförde byggnaden

med avseende på att den endast skulle fungera som ett väderskydd för

uppfordringsanordningen så länge som produktionen varade och därefter lämnas till

förfall. Brytningen pågick emellertid ända fram till 1977 varpå gruvverksamheten

omvandlades till forsningsprojekt . Från 1991 då forskningen upphörde har gruvan i

praktiken stått öde.

5


I månadsskiftet november -december

hade vintern redan anlänt och börjat

täcka marken med snö.

Dagstemperaturerna sjönk oroväckande

mycket inför den inplanerade gjutningen

av östfasaden. Observera de utskjutande

stålbalkarna i fönsteröppningarna. Här ses

också den resta ställningens utskjutande

delar vid ösfasaden.

Åtgärder

Stålstomme

Resultatet av CBI:s provtagningar

rekommenderade en installation av

en stålstomme som stabiliserade den

försvagade bärigheten i befintlig

betongstomme. Förstärkningen

innebar att nya pelare, balkar och

snedstag av fyrkantsrör monterades

in för att klara de vertikala krafterna.

Befintliga horisontella betongbalkar

bedömdes som tillräckligt

bärkraftiga och behövde inte

förstärkas

Sektionsritning av gruvlavens högdel

som föreskriver installationen av

stålstommen. (se vidare bilaga 2)

Ritning, ingenjör Rolf Johansson

6


Stålstommen består av VKR-pelare i olika dimensioner som levereras från Fagersta.

De är förbehandlade med en epoxyprimer som påmålades med rostskyddsfärgen

Isoguard Pansar - grå kulör som är järnglimmer förstärkt för att ge extra hållbarhet.

Pelarna ströks två gånger för att få fullgott täckskydd. Innan målningsarbetet

utfördes blästrades balkarna och försågs med topp- respektive bottenplåt för

infästning i golv och tak.

Stålbalkarna vinschades in i laven och monterades fast i väggarna med

expanderbult. Under de bärande pelarna göts ett betongfundament med

expanderbetong. VKR-balkarnas förankring och golvgenombrytningar föranledde

endast smärre uttag i befintligt trägolv. Stålstommens åverkan i golvbjälklagen är

därmed knappt märkbart. Samtliga golvgenomförningar är fotodokumenterade.

Bottenplattan svetsas på en

av stålstommens pelare.

T.v. ses de nymålade

stålbalkarna klara för

leverans till gruvlaven.

7


Interiör från en av våningsplanen i

laven. T.v. ses de gråmålade pelarna

och snedstagorna som löper längs

väggarna. Den grå färgen valdes för

att upplevelsen av det nya tilläget

skulle framstå så diskret som möjligt.

T.v. detaljbild av VKR-pelarens bottenplatta som hålls på plats av expanderbulten.

Nästkommande moment består i att undergjuta med expanderande betong vilket

illustreras av bilden till höger.

8


Östfasad

Gruvlaven var påtagligt

skadad av den varma och

fuktiga luft som strömmat

upp från schaket och

kondenserat på väggarna.

Vid temperaturer under

fryspunkten har vattenfyllda

sprickor omvandlats till is och

sprängt bort hela sjok av

betongstommen.

Lagningsarbetet inriktades

inledningsvis på att ta bort all

försvagad betong och lite till

för att ge fäste åt ny färsk

betong.

Bomknackning och Bilning

Fasaden bearbetades med

hammare och bilningsmaskin

för att få bort all lös och

skadad betong. Runt

fönsteröppningar och ytligt

liggande armeringsjärn var

skadorna som mest

påtagliga och stora partier

bilades bort. Åtgärden var nödvändig för att pågjutningen av den nya betongen

skulle ha tillräckligt god vidhäftning med den gamla betongen. Runt det vänstra

nedersta fönstret hade betongen något bättre hållfasthet så det gick att använda

slagborrmaskin.

Ett av östfasadens fönster

från insidan. Här har

bilningsmaskin och

hammare mejslat fram och

frilagt armeringsjärnen.

Väggen har ärrats av

tidigare lagningar och

frostskador.T.v. bilning med

hammare. Den övre bilden

visar lavens östfasad med

rest ställning.

9


Blästring

Hela östfasaden våtblästrades med sand och vatten för att få bort påväxt av alger,

smuts, föroreningar och löst sittande färg. I detta moment blästrades även

armeringsjärnen som befriades från ytlig rost. Svåråtkomliga ytor som baksidan på

armeringsjärnen har inte fått samma bearbetning som armeringarnas utsida vilket

kan medföra att den nya betongen inte fått tillräcklig vidhäftning.

Armering

Kompletterande armeringsjärn har ersatt gammal uttjänt armering med likadana i

samma dimensioner som befintliga. Nya järn har injekterats med expanderande

injekteringsmassa och de armeringsjärn, som ligger ytligt med ett täckskit mindre än 2

cm har behandlats med Isotrol grundolja och överstrukits med Isotrol Pansar Grå.

Dimensionerna på de använda armeringsjärnen är 10, 16 och 20.

Ytligt liggande armeringsjärn har rostskyddsmålats med pensel vid en

utomhustemperatur på +2° - 5°. Torktiden uppgick till två dygn.

De förborrade hålen i betongväggen

fylldes med injekteringsmassa för att ge

fäste åt de nya armeringsjärnen som

kompletterade befintliga armeringsjärn.

Bilden nedan visar målningen med

rostskyddsfärg. Järnen ströks två gånger.

10


Vid östfasadens nedre högra fönster

prövades metoden att använda

rostfria armeringsjärn.

Stefan Gustafsson (t.v.)betraktar de

blanka rostfria och bockade

armeringsjärnen av kamstålstyp.

Vid östfasadens nedre, högra fönster ersattes uttjänta armeringsjärn med rostfri

kamstålsarmering som en jämförelsemetod till den konventionella armeringen. (se

vidare rapport SOA 2009) Även till formstagshålen har rostfri armering använts.

Resterande rostfri armering har sporadiskt satts in på andra ställen.

11


Formning

Formvirket på bilden ovan till vänster har förbehandlats med cementslamma för att

inte träflisrester ska fastna på betongväggen. Till höger ovan ses spår av träflis efter

en obehandlad formbräda.

För att jämföra skillnaderna mellan använt och oanvänt virke förbehandlades vissa

formbrädor med cementbruk då begagnade brädor var omständligt att få tag på.

Nya brädor ger upphov till att träflis fastnar i den gjutna betongen vilket bör

undvikas. På planeringsstadiet bestämdes att en skiss som visar var förbehandlade

respektive obehandlade formbrädor suttit skulle tas fram som underlag för

kommande kontroller av fasadens utseende. Vidare bestämdes att de två nedre

fönsteröppningarna ska ha formar med obehandlat virke och de två översta formar

med använt/cementbehandlat virke för att man från taknivån skulle kunna se

skillnader i ytan. Tyvärr utfördes inte åtgärden konsekvent utan behandlade och

obehandlade brädor har blandats. Orsaken uppges vara att tillgången på brädor i

rätta dimensioner var bristfällig, varför man tvingades till sammanblandningen. Dock

är de allra flesta formbrädorna cementslammade. För att ha något exempel att

referera till beslutades att skjuta testmetoden till etapp fyra. (sydfasadens fönster

nederst till höger) Eventuella synliga skillnader i fasadens yta mellan behandlade och

obehandlade formsättningar kommer att uppträda först när den nymålade ytan

förlorat sin fräschör. I dagsläget syns ingen skillnad. Däremot uppvisar den omålade

insidans formgjutningar tydliga spår av virkets träflis. (bilden överst t.h.)Formoljor har

inte varit i bruk vid behandlingen av formbrädorna.

12


De antikvariska rekommendationerna föreskrev att formen skulle sitta kvar i tio dagar

efter gjutningen för att få en optimal härdningsprocess. I praktiken satt formen kvar i

3- 11 dagar. Att vissa formar revs så snabbt motiverades av att formen var lättare att

ta bort i ett tidigt skede och inte efterlämnar trärester från obehandlade brädor. Det

översta fönstrets form revs efter bara tre dagar, Formen vid det tredje fönstret

ovanifrån revs efter åtta dagar sedan fortsatte bortrivningen av formarna nedåt för

att avslutas med rivning av norra takfoten efter 11 dagar.

Fasadens estetiska utseende har beaktats genom att formbrädorna har getts samma

dimensioner som originalbrädorna. Resultatet av tillvägagångssättet blev mycket

lyckat i form av en prydlig fasadyta utan nämnvärda spår av lagningar. Åtgärden

var däremot mycket tidsödande eftersom den innebar arbete med uppmätning av

gjutavtryckens dimensioner samt klyvning av brädorna till rätt bredd. Arbetet

fördröjdes ytterligare av att man vid originalgjutningen använt varierande mått på

brädorna i gjutformen.

Bilden visar den typ av formsättning

med konventionella formlås som

användes konsekvent vid alla

gjutningar. Här ses också

formbrädornas måttanpassning till

väggens befintliga formavtryck.

13


Gjutning

T.v. ses gjutkuben fylld med flytande

betong, klar att skickas till laboratoriet

för provtagning. Receptet till

betongblandningen redovisas i

bilaga.

Ovan, gjutkubens

identifikationsuppgifter.

Betongbilen anlände från Rya

Betongstation där företaget Färsk

Betong hade sin dåvarande

betongstation.

Med kran och slang pumpades

betongen upp till krönet på den 31

meter höga laven.

14


Formningen skedde dels med konventionella formlås i de delar av formen som

omfattade de blivande fönsteröppningarna, samt med expanderspikad form i

mötet med den befintliga väggen. Hålen efter expanderspikarna lagades efter

formrivningen. För att möjliggöra fyllning av formarna, lämnades en öppning

överst i varje form. Öppningarna var tillräckligt stora för att betongen skulle

kunna pumpas in i formarna samtidigt som den ”klack” som bildades inte

skulle bli för svår att justera då formen rivits. Vid gjutningen visade det sig

dock att problem uppstod med att få hundraprocentig fyllning av formarna.

Orsaken till detta fanns sannolikt i flera faktorer bland annat för snålt tilltagen

urbilning och onödigt grov ballast (8/16). Gjutsåren som bildades var i vissa

fall knytnävsstora men putslagades efter formrivningen med cementbruk

innehållande balllast på 0.4 Betongen vibrerades sparsamt genom hammarslag och

med stavvibrator.

Utomhustemperaturen låg under gjutningstillfället omkring +5° och färska betongen

hade en temperatur på 18 - 20° då betongbilen lämnade betongstationen. Under

gjutningens första tre dagar låg temperaturen runt +4° men på gjutningens fjärde

dag då temperaturen sjönk till 0°. De nygjutna ytorna täcktes då av isolermattor för

att härdnings process inte skulle påverkas negativt.

Betongen sprutas in i formarna som sedan

får härda i 3- 11 dygn.

När formen fyllts vibreras betongen med

stav och hammare

15


Formsättningen av takfoten med det färdiga resultatet till höger.

Putslagningar

Putsningen skedde i tre steg med en första strykning av ett tunt skikt på

både den befintliga betongen och de ytbehandlade armeringsjärnen. Därefter

följde ett första påslag som en grundering i de djupast urbilade områdena,

följt av ett yttre påslag som helt fyllde lagningarna. För att efterlikna den

befintliga betongytans formbrädsavtryck, bearbetades det yttre putsskitet med

rivbräda, läkter och brädstumpar. Resultatet blev en putsad yta med dragna

”formbrädsavtryck” som överensstämde väl med den omgivande fasadens

textur. (se bild ovan till höger)

16


Putsbruket baserades på ett standardbruk (Finja ,Cementbruk A + 2%

Vidhäftare) i torrform som levererades i säck till arbetsplatsen och som

blandades i hinkar med borrmaskinsdriven propeller i takt med arbetets gång.

Tillsatser i form av frostskydd/accelerator blandades i bruket för att minska

risken för avspjälkning av de tunnaste putskikten i ytterkanten av lagningarna.

Dricksvatten användes som lösningsmedel.

Putslagningarnas imitation av formens avtryck syns

som spårmarkeringar i den färska betongen.

Avfärgning

Efter putslagningar och kringgjutningar runt fönsteröppningarna avfärgades

fasaden en gång med KC-färg, Maxit 330 22 gul. Temperaturen var endast ett

par plusgrader och luftfuktigheten mycket hög med lätt duggregn. Ytterligare

en avfärgning inplanerades till våren 2009.

Fönster

Östfasadens samtliga sju fönster har nytillverkats och målats i en grön kulör. Insidan

på fönstren lämnades omålade eftersom befintliga fönster saknade invändig

målning. Karmen fästs i väggen med

skruv och träplugg.

Galvade fönsterbleck har nytillverkats

och ersatt befintliga.

Första strykningen av lavens östfasad

visade en flammig yta som inte var

godtagbar. Här har väderlek och för kort

härdningstid av stommens pågjutningar

spelat roll. Vårens slutstrykningar kommer

att bli avgörande för slutresultatet.

17


Bilden visar manluckan som leder ner I gruvschaktet. Den varma, fuktiga luften letade sig ut

genom det otäta locket.

Under etapp två täcktes gruvschaktet med ett kraftigt dimensionerat lock som

isolerade gruvan invändigt mot den varma och fuktiga luft som strömmade upp från

den 450 meter djupa gruvan. Tanken var att förhindra den fuktiga luften att

kondensera på gruvlavens väggar vilket annars orsakade frostspräng-ning i

väggarnas sprickbildningar. Med all önskvärd tydlighet visade det sig att täckningen

av gruvschaktet inte var tillräckligt. Vid manluckan (bilden ovan) pressades luften

upp med ett sådant tryck att det var påtagligt kännbart på en halvmeters avstånd.

Då temperaturen sjönk ner mot tio grader minus ombildades fukten på gruvlavens

väggar och inventarier till en ”päls” av is, med decimeterlånga kristallbildningar, en

minst sagt surrealistisk och fascinerade syn (se nedanstående bilder som talar för sig

själv). Kraftfulla åtgärder för att komma till rätta med problemet bör få en hög

prioritet underkommande restaureringsetapp.

Laven med väggbeklädnad av frost.

Linhjulen med hängande iskristaller.

18


Material

Stomme

VKR-balkar:

Blästrade med stålkulor och grundmålade med tvåkomponents

epoxyprimer enligt korrosionsklass ISO 12944/BSK 07 C2 till C4.

Grundfärg: Jotun, MUKI EPS: röd kulör

Överstrykningsfärg: Isotrol Pansar Grå

8 mm expanderbult

Expanderbruk: Finja Bemix Standard. cert. nr. 125301

Östfasad

Armeringsjärn

Fasad

Fönster

Rostskyddsfärg: Isotrol Grund opigmenterad rostskyddsfärg.

Överstrykningsfärg: Isotrol Pansar Grå

Infästning: ESSVE ankarmassa CM 300

Våtblästring: blästermedium kvartsand ,medelkornstorlek 0.39 m.m.

Expanderspik formsättning: V/S/B 6x60mm art.nr. 376060

Betong: K 30 (se bilagda betongrecept)

Lagningsbetong: Finja Finbetong B 30, (K 40)

Putsbruk: Finja Cementbruk A+2% vidhäftare

Vidhäftare: Finja, art. nr 566050 (2006-05-30) Vattenspädbar styrenakrylatdispersion

Köldskydd: Sika-3, Frostskydd/Accelerator 071200514

Avfärgning fasad: Maxit 330 22 gul

Wibo färg Kromoxidgrönt 5A GN83

Glas: Kulturglas

Kitt: Linoljekitt

19


Entreprenörer

Allström Byggproduktion AB, TAB

Bläster Mäster

Hanssons fasadputs

Risåns Måleri & Färgstation AB

Snickeri för Byggnadsvård

Stjernfors Mekaniska Verkstad AB

Storå Glas

Elzwiksväg 1 , 711 78 Guldsmedshyttan

Betongvägen 3, 702 36 Örebro

Mårdshyttan 304, 713 94 Nora

Ljusnarsvägen 1 714 30 Kopparberg

Älvtorpsvägen1, 711 30 Nora

Kapplatorpet 101, 714 91 Kopparberg

Kallernäs 316 711 96 Storå

Leverantörer

AB Färdig Betong

V:a Bohrsvägen 14, 711 91 Lindesberg

CBI Cement Betonginstitutet

Introteknik AB (rostskyddsfärg)

Box 1334, 181 25 Lidingö

Stålshoppen Osmundsgatan 10, 703 63 Örebro (Stålbalkar

och rostfri armering)

Administrativa uppgifter

Fastighetsbeteckning Guldsmedshyttan 7:10, 7: 59

Fastighetsägare:

Stripa Kultur och Utveckling AB, (Skuab) Lindesbergs kommun

Kulturhistorisk status: Byggnadsminne (Länsstyrelsebeslut 2006-12-08)

Fotodokumentation: Lindesbergs Museum (Ing-Marie Nilsson-Tarkkanen) TAB (Stefan

Gustafsson)

Dokumentation: Kompletterande foto- och filmdokumentaion förvaras på

Lindesbergs Museums arkiv

Bidrag: 1 771 445 enligt Länsstyrelsens beslut 2007-12-18

Byggprojektör: Bertil Bertilsson, Byggnadsvård Mälardalen.

Konstruktör Rolf Johansson, Sjöbo Gullavalla

Utförande period: september – december 2008

20


BILAGA 1

Avskrift av Betongrecept till gjutning runt fönster östfasaden vid Stripa 28 november 2008

Upplandsbetong AB

Förbrukningsstatistik 081128 – 081128 Sida 1

Material Ärvärde Börvärde

0 –4 0 0

0 – 8 5244 5254

8 – 16 4338 4368

16 – 25 0 0

STD P 1847 1846

SH P 0 0

ANL P 0 0

Kisel 0 0

Aska 0 0

Acc 0.00 0.00

Acc klfri 0,00 0,00

Retarder 0,00 0,00

LP 2,50 2,96

Melamin 0,00 0,00

Vattenred 12,76 12,92

Köld 0,00 0,00

Plast 0,00 0,00

Färg 0,00 0,00

Varmvatten 357 366

Kallvatten 260 174

Recept Produkt Volym m 3

3836 K35 VCTO. 55 FB 8-16 5,2

Total volym 5,2

21


Förklaringar

STD P = standard cement

SH P = Snabbcement för anläggning av väggar där formen ska rivas dagen därpå.

ANL P Anläggningscement till exv. broar som ska brinna sakta. Cementen är finare

mald

Acc = Accelerator P-frost brinner snabbare

Retarder = fördröjning i brinntid om det är varmt på sommaren.

LP = Luftporbildare

Melamin = Flytmedel sitter i tre-kvart underlättar flytbarhet.

Vattenred = vattenreducerare minskar vattenmängden 1 liter vattenreducerare motsvarar 5 liter

vatten underlättar flytbarhet.

22


Bilaga2

23

More magazines by this user
Similar magazines