A 2013 webben.indd - Sjöfartsverket

1 Ufs A
Innehåll
1 Sjöfartsverket .................................................................................................. 8
1.1 Kontaktinformation ......................................................................................................8
1.1.1 Norrköpingskontoret ..............................................................................................8
1.1.2 Ufs - Sjökortsrättelser .............................................................................................8
1.1.3 Distribution av sjökort och publikationer, prenumeration på Ufs ............................8
1.1.4 Sjö- och flygräddningscentral (JRCC), Göteborg.....................................................8
1.1.5 MSI Sweden - Navigationsvarningar ......................................................................8
1.1.6 VTS-, SRS- och kanalcentraler ...............................................................................9
1.1.7 Lotsbeställning .......................................................................................................9
2 Transportstyrelsen .........................................................................................11
2.2 Kontaktinformation .................................................................................................... 11
2.2.1 Huvudkontor Sjö- och luftfartsavdelningen ........................................................... 11
2.2.2 Sjöfartsregistret .................................................................................................... 11
2.2.3 Sektionen för sjöfartstillsyn .................................................................................. 11
3 Sjökort och publikationer ............................................................................ 12
3.1 Sjökortens aktualitet och rättning .............................................................................. 12
3.1.1 Edition, Reprint och New Chart ........................................................................... 12
3.1.2 Ufs och sjökortsrättelser ...................................................................................... 13
3.2 Skyldighet att medföra sjökort, ECDIS och publikationer .......................................... 13
3.2.1 Obligatoriskt ECDIS .............................................................................................. 14
3.3 Sjökortets tillförlitlighet .............................................................................................. 15
3.3.1 Förbättrad strandlinje i sjökort och ENC (NSL) ...................................................... 17
3.4 Djupinformation i sjökort och ENC ............................................................................ 19
3.4.1 Djupkurvor och djupytor ....................................................................................... 19
3.4.2 Referensytor ......................................................................................................... 19
3.4.3 Landhöjning ..........................................................................................................20
3.4.5 Djupinformationens kvalitet..................................................................................23
3.5 Svenska papperssjökort och publikationer ................................................................27
3.5.1 Sjöfartsverkets produkter .....................................................................................27
3.5.2 Sjöfartsverkets återförsäljare av sjökort och publikationer ...................................27
3.5.3 Sjökort från privata företag ...................................................................................27
3.6 Elektroniska sjökort ...................................................................................................28
3.6.1 Rastersjökort och vektorsjökort ............................................................................28
3.6.2 ENC (Electronic Navigational Chart) .....................................................................28
3.6.3 Uppdateringar till ENC ..........................................................................................28
3.6.4 Preliminära och tillfälliga förändringar i ENC ........................................................29
3.6.5 Informationstexter i ENC ......................................................................................30
3.6.6 Lägesnoggrannhet i ENC .....................................................................................30
3.6.7 Distribution av ENC ..............................................................................................30
3.6.8 ECDIS (Electronic Chart Display and Information System) ...................................30
3.6.9 Skillnaderna mellan RCDS och ECDIS ..................................................................31
3.6.10 Goda råd vid användning av ECDIS ......................................................................32
3.6.11 Goda råd vid användning av ENC och Primar online service ................................32
3.6.12 Test av ECDIS .......................................................................................................32
3.7 Underrättelser för sjöfarande (Ufs) ............................................................................33
3.7.1 Ufs täckningsområde ...........................................................................................33
3.7.2 Numreringen av notiser ........................................................................................33
3.7.3 Disponering av Ufs-häftet .....................................................................................33
3.7.4 Berörda sjökort .....................................................................................................34
3.7.5 Utformning av Ufsnotiser .....................................................................................34
3.7.6 Geografiska områden i Ufs ...................................................................................34

Ufs A
2
4 Sjötrafikinformation ..................................................................................... 37
4.1 Rapporteringspliktiga fartyg .......................................................................................37
4.1.1 Rapportering i VTS-områden ................................................................................37
4.2 Definitioner rörande övervaknings- och VTS-verksamhet ..........................................38
4.3 Rapportering vid olyckor och tillbud ...........................................................................38
4.4 Användning av AIS ....................................................................................................38
4.5 VTS-områden och VHF-kanaler ...................................................................................39
4.6 Sjötrafikrapporteringssystem (SRS) ...........................................................................40
4.7 SOUNDREP ...............................................................................................................40
5 Föreskrifter .................................................................................................... 43
5.1 Trafiksepareringssystem (TSS) .............................................................................43
5.1.1 Om användning av trafiksepareringssystem och kusttrafikzon ............................43
5.1.2 Fartyg sysselsatt med arbete i TSS ......................................................................44
5.2 Säkerhetszoner kring offshore installationer .............................................................44
5.3 Redskap som fastnat i sjökablar och rör ....................................................................45
5.4 Särskilt känsliga havsområden (PSSA) ......................................................................45
5.5 Elektronisk rapportering vid fartygsanlöp ..................................................................45
5.5.1 Fartygsrapporteringssystemet SafeSeaNet Sweden (SSNS) ...............................45
5.5.2 Farledsdeklarationer .............................................................................................46
5.5.3 Ytterligare information ..........................................................................................46
6 Sjötrafik och sjövägar .................................................................................. 47
6.1 Begrepp .....................................................................................................................47
6.2 Farledsbredd..............................................................................................................47
6.3 Leddjupgående ..........................................................................................................47
6.4 Segelfri höjd ..............................................................................................................48
6.4.1 Kontrollmätning av broar ......................................................................................48
6.5 Fartbegränsningar......................................................................................................48
6.6 Allmän information till sjöfarande under vinterförhållanden ......................................50
6.6.1 Problem vid vinternavigering ................................................................................50
6.6.2 Isbrytartjänst ........................................................................................................51
6.6.3 Ufs och Navigationsvarningar ...............................................................................51
6.6.4 Rekommendationer för sjötrafik i Stockholms skärgård under isförhållanden .....51
7 Lotsning ........................................................................................................ 53
7.1 Lotsbeställning ..........................................................................................................53
7.2 Öppensjölotsning i svenska och omgivande farvatten ..............................................53
8 Navigeringshjälpmedel ................................................................................ 56
8.1 Tillstånd att anordna sjömärken .................................................................................56
8.2 Fasta sjömärken ........................................................................................................56
8.3 Flytande sjömärken ...................................................................................................57
8.3.1 Flytande utmärkning under isförhållanden ...........................................................57
8.4 Fyrar ..........................................................................................................................58
8.4.1 Fyrars indelning ....................................................................................................58
8.4.2 Allmänna råd och anvisningar ...............................................................................58
8.4.3 Fyrarnas lystider m.m. ..........................................................................................58
8.4.4 Fyrljusens lysvidd .................................................................................................59
8.4.5 Internationella beteckningar för fyrkaraktärer med definitioner ............................59
8.4.6 Racon och AIS ......................................................................................................60
8.4.7 Funktionsstörningar ..............................................................................................60

3 Ufs A
8.5 Global Navigation Satellite System (GNSS) ...............................................................63
8.5.1 Global Positioning System .........................................................................................63
8.5.2 Referensstationer i Östersjön ..............................................................................64
8.6 AIS transpondersystem .............................................................................................66
9 Sjöräddning .................................................................................................. 69
9.1 Larm till sjöräddningstjänsten ...................................................................................69
9.2 Instruktion för nödalarmering ....................................................................................69
9.3 Sjöräddningssällskapet ..............................................................................................71
10 GMDSS .......................................................................................................... 72
10.1 GMDSS - Globalt sjöräddningssystem ......................................................................72
10.1.1 EPIRB ...................................................................................................................72
10.1.2 SART ....................................................................................................................72
10.1.3 DSC ......................................................................................................................72
10.1.4 Fartområden .........................................................................................................72
10.1.5 Sjöområden inom GMDSS ...................................................................................73
10.2 Falska larm från EPIRB ..............................................................................................73
10.3 MMSI ........................................................................................................................73
11 Maritim säkerhetsinformation (MSI) ........................................................... 75
11.1 NAVAREAS och METAREAS ......................................................................................75
11.1.1 Navarea karta ....................................................................................................... 76
11.2 MSI i kustfarvatten - NAVTEX .................................................................................... 76
11.2.1 NAVTEX service area ........................................................................................... 76
11.2.2 NAVTEX meddelandetyp ......................................................................................77
11.2.3 Utsändningstider ..................................................................................................77
11.2.4 Coastal/Local Warnings ........................................................................................77
11.3 MSI i Östersjöområdet ..............................................................................................77
11.4 Väderinformation på NAVTEX ....................................................................................80
11.4.1 Förkortningar i väderinformation på NAVTEX .......................................................81
11.5 Goda råd för bättre utnyttjande av NAVTEX ...............................................................82
11.6 VHF-stationer i Sjöfartsverkets kustradionät ..............................................................83
11.7 Befälhavarens skyldigheter vid faror för sjötrafiken .............................................83
12 Meteorologi och oceanografi ...................................................................... 86
12.1 Väder- och isinformation på NAVTEX och VHF ...........................................................86
12.2 Väderrapport på Sveriges Radio P1 ...........................................................................86
12.3 Kustväder för fritidsbåtar och annan kustsjöfart ........................................................86
12.4 Iskartor ......................................................................................................................87
12.5 Skräddarsydd väderservice för sjöfarten ...................................................................87
12.6 Vattenståndsvariationer .............................................................................................87
12.7 Strömmar ..................................................................................................................88
12.8 Våghöjd .....................................................................................................................88
12.9 Nedisning ..................................................................................................................88
12.10 Vindtabell ...................................................................................................................90
13 Kustbevakning och Sjöpolis ........................................................................ 91
13.1 Kustbevakningen .......................................................................................................91
13.1.1 Sjöfarts-/hamnskydd, ISPS-koden ........................................................................91
13.2 Sjöpolis ......................................................................................................................92

Ufs A
4
14 Försvarsmakten informerar ......................................................................... 93
14.1 Försvarsmaktens marina ledningscentraler ...............................................................93
14.2 Meddelande angående skjutvarningar .......................................................................93
14.3 Meddelande angående militärt utmärkningssystem .................................................93
14.4 Varning för svallskador vid marinens övningar ...........................................................93
14.5 Minsökning och övningar ..........................................................................................94
14.6 Varningssignaler vid militär övningsverksamhet ........................................................95
14.7 Utnyttjande av laser vid militära skjutningar ..............................................................95
14.8 Oexploderad ammunition, minor och kemiska stridsmedel ......................................95
14.8.1 Farliga föremål på bottnen ....................................................................................95
14.8.2 Områden inom svensk ekonomisk zon med ökad risk för att påträffa minor .......97
15 Öppningstider för broar och kanaler ........................................................ 100
15.1 Ålands hav ............................................................................................................... 100
15.1.1 Sjökort 536. Öregrunds skärgård. Väddö kanal. Älmstabron .............................. 100
15.1.2 Sjökort 536. Öregrunds skärgård. Väddö kanal. Bagghusbron ........................... 100
15.2 Norra Östersjön ....................................................................................................... 100
15.2.1 Sjökort 6141. Stockholm. Hammarbyleden ......................................................... 100
15.2.2 Sjökort 6143, 6145. Strömma Kanal. Strömmabron ........................................... 101
15.2.3 Sjökort 6171, 6172. Tottnäsbron ......................................................................... 102
15.2.4 Sjökort 6212. Norrköping. Händelöbron ............................................................. 102
15.3 Södertälje kanal ....................................................................................................... 102
15.3.1 Sjökort 6181. Södra kanalbroarna i Södertälje .................................................... 102
15.3.2 Sjökort 6181. Mälarbron, Slussbron och Slussen i Södertälje ............................. 103
15.4 Mälaren ...................................................................................................................104
15.4.1 Sjökort 111. Nockebybron .................................................................................. 104
15.4.2 Sjökort 111. Tappströmsbron ............................................................................... 104
15.4.3 Sjökort 111. Stäket. Landsvägsbron .................................................................... 104
15.4.4 Sjökort 112. Fyrisån. Flottsundsbron. Kungsängsledsbron ................................. 104
15.4.5 Sjökort 112. Erikssund ........................................................................................ 105
15.4.6 Sjökort 111, 113. Stallarholmsbron ...................................................................... 105
15.4.7 Sjökort 111, 113. Tosteröbron .............................................................................. 105
15.4.8 Sjökort 113, 1133. Hjulstabron ............................................................................ 105
15.4.9 Sjökort 1131. Kvicksundsbron ............................................................................. 106
15.4.10 Sjökort 1131, 114. Kungsör. Kungsörbroarna ...................................................... 106
15.5 Mellersta Östersjön ................................................................................................. 106
15.5.1 Sjökort 6231. Västervik/Gamleby. Stegeholms kanal. Stora Strömmen. ............. 106
15.6 Södra Östersjön ...................................................................................................... 107
15.6.1 Sjökort 821. Karlskrona. Hasslöbron ................................................................... 107
15.7 Öresund .................................................................................................................. 107
15.7.1 Sjökort 921. Falsterbokanalen ............................................................................. 107
15.8 Skagerrak ................................................................................................................ 107
15.8.1 Sjökort 933. Sotekanalen. Sotenäsbron ............................................................. 107
15.9 Vänern och Trollhätte kanal ...................................................................................... 108
15.9.1 Sjökort 931. Trollhätte kanal. Nordre älv. Ormo skärmanläggning ....................... 108
15.9.2 Sjökort 1352. Trollhätte kanal. Kungälv. Bohusbron ............................................ 108
15.9.3 Sjökort 134. Vänern. Säffle kanal. Slussen och Nysätersbron ............................. 108
15.10 Övriga inlandsfarvatten ............................................................................................ 108
15.10.1 Sjökort 114. Hjälmaren. Hjälmare kanal .............................................................. 108
15.10.2 Sjökort 114. Hjälmaren. Örebro. Svartån. Skebäcksbron. Osetbron ................... 108
15.10.3 Göta kanal .......................................................................................................... 109
15.10.4 Dalslands kanal ................................................................................................... 109

5 Ufs A
Extract from Ufs A in English
1 Swedish Maritime Administration (SMA) .................................................110
1.1 Contact information ..................................................................................................110
1.1.1 Head office ..........................................................................................................110
1.1.2 NtM - Chart corrections .......................................................................................110
1.1.3 Sales and distribution ..........................................................................................110
1.1.4 JRCC, Göteborg ..................................................................................................110
1.1.5 Navigational warnings .........................................................................................110
1.1.6 VTS-, SRS and canalcentres ................................................................................111
1.1.7 Pilot Ordering ......................................................................................................111
2 Swedish Transport Agency ..........................................................................112
2.1 Contact information ..................................................................................................112
2.1.1 Head office Civil Aviation and Maritime Department .........................................112
2.1.2 Swedish Register of Shipping .............................................................................112
2.1.3 Regional Offices .................................................................................................112
3 Charts and Publications ..............................................................................113
3.1 New edition and reprint of charts .............................................................................113
3.3 Chart reliability ..........................................................................................................113
3.4 Depth information on charts .....................................................................................114
3.4.5 Quality of depths in charts and ENC ...................................................................114
3.5 Swedish charts and nautical publications .................................................................119
3.6 Electronic charts .......................................................................................................119
3.6.4 Preliminary and temporary changes in ENC ........................................................119
3.6.9 Differences between RCDS and ECDIS ............................................................. 120
3.6.12 Test of ECDIS ..................................................................................................... 121
3.7 Swedish Notices to Mariners (Ufs) ......................................................................... 122
4 Maritime Traffic Information....................................................................... 124
4.1. Reporting requirements .......................................................................................... 124
4.1.1 Reporting procedures in VTS areas .................................................................... 124
4.2 General definitions Vessel Traffic Services ............................................................. 125
4.3 Reporting at accidents and incidents ...................................................................... 125
4.4 Use of AIS ............................................................................................................... 125
4.7 SOUNDREP ............................................................................................................ 126
5 Regulations ................................................................................................. 128
5.1.1 Transiting traffic separation schemes and inshore traffic zones ......................... 128
5.1.2 Inshore traffic zone ............................................................................................. 128
5.3 Equipment caught on submarine cables and pipes ................................................. 128
5.4 Particularly Sensitive Sea Areas (PSSA) .................................................................. 129
5.5 Electronic Vessel Reporting System ........................................................................ 129
5.5.1 Vessel Reporting System SafeSeaNet Sweden (SSNS) ..................................... 129
5.5.2 Declaration for fairway dues .............................................................................. 129
5.5.3 Customer support .............................................................................................. 129
6 Fairways ...................................................................................................... 130
6.4 Vertical clearance..................................................................................................... 130
6.4.1 Measurement of clearance under bridges ......................................................... 132
6.5 Speed restrictions ................................................................................................... 132
6.6 General information concerning winter conditions .................................................. 132

Ufs A
6
6.6.1 Problems that may occur ................................................................................... 132
6.6.4 Stockholm archipelago. Recommendations for traffic in ice conditions ............. 133
7 Piloting ........................................................................................................ 134
7.1 Ordering pilot .......................................................................................................... 134
7.2 Information on deep-sea pilotage in Swedish and neighbouring waters ................. 134
8 Aids to navigation ...................................................................................... 136
8.3.1 Information on buoys during ice conditions ....................................................... 136
8.4.1 Lights in Sweden................................................................................................ 136
8.4.2 General information ........................................................................................... 136
9 Rescue at sea .............................................................................................. 137
9.1 Alerting the Search and Rescue service .................................................................. 137
9.2 Guide on DISTRESS ALERTS .................................................................................. 137
9.3 Swedish Sea Rescue Society .................................................................................. 138
11 Maritime Safety Information (MSI) ........................................................... 139
11.3 MSI in the Baltic Sea area ....................................................................................... 139
11.4.1 Abbreviations on NAVTEX .................................................................................. 139
12 Weather, oceanography and sea ice ......................................................... 140
12.1 Weather and sea ice information on NAVTEX and VHF ........................................... 140
12.2 Weather report on Swedish Public Radio P1 ........................................................... 140
12.3 Coastal weather reports for pleasure crafts and other coastal traffic ...................... 140
12.4 Ice Charts ................................................................................................................140
12.5 Special Weather Service for Shipping .................................................................... 140
12.6 Sea level variations and tides .................................................................................. 141
12.7 Surface currents ...................................................................................................... 141
12.8 Waves......................................................................................................................141
12.9 Ice accretion ........................................................................................................... 142
12.10 Wind table ...............................................................................................................143
13 Coast Guard and Police .............................................................................. 144
13.1 The Swedish Coast Guard ....................................................................................... 144
13.1.1 Maritime Security (ISPS) .................................................................................... 144
13.2 The Swedish Police at sea ....................................................................................... 144
14 Information by the Swedish Armed Forces .............................................. 145
14.1 Swedish regional naval control centres ................................................................... 145
14.2 Announcements regarding military gunnery exercise/warnings ............................. 145
14.3 Information about naval system of buoyage............................................................ 145
14.5 Naval mine hunting equipment ............................................................................... 145
14.6 Warning signals at gunnery and underwater clearance exercises .......................... 145
14.7 Use of laser sight at military gunnery exercises .................................................... 146
14.8.1 Measures when finding unexploded munitions ................................................. 146
14.8.2 Unretrieved mines .............................................................................................. 146
15 Bridges and canals opening times ............................................................ 147
15.2 Northern Baltic ........................................................................................................ 147
15.2.1 Chart 6141. Stockholm. The waterway of Hammarbyleden ................................ 147
15.2.4 Chart 6212. Norrköping. Händelöbron ............................................................... 148
15.3 Södertälje kanal ....................................................................................................... 148
15.3.1 Chart 6181. Södertälje. Södra kanalbroarna ........................................................ 148
15.3.2 Chart 6181. Södertälje. Mälarbron, Slussbron and the lock ................................ 149

7 Ufs A
15.4 Lake Mälaren ........................................................................................................... 149
15.4.1 Chart 111. Nockebybron ...................................................................................... 149
15.4.6 Charts 111, 113. Stallarholmsbron ...................................................................... 149
15.4.7 Charts 111, 113. Tosteröbron ............................................................................... 150
15.4.8 Chart 113. Hjulstabron ........................................................................................ 150
15.4.9 Chart 1131. Kvicksundsbron ................................................................................ 150
15.6 Southern Baltic ........................................................................................................ 151
15.6.1 Chart 821. Karlskrona. Hasslöbron ..................................................................... 151
15.7 The Sound ............................................................................................................... 151
15.7.1 Chart 921. Falsterbokanalen ............................................................................... 151

Ufs A
1 Sjöfartsverket
Sjöfartsverket har huvudkontor i Norrköping och ett antal regionala kontor utmed den svenska
kusten. Den regionala organisationen består i huvudsak av nio lotsområden (LO), tre VTScentraler,
en Sjö- och flygräddningscentral (JRCC), lotsbeställningscentraler med ett tjugotal
lotsstationer samt ett antal drift- och underhållsenheter med diverse fartyg.
De administrativa gränserna för lotsområden, samt de regionala kontorens placering, framgår
av den följande kartan.
1.1 Kontaktinformation
1.1.1 Norrköpingskontoret
Postadress: Sjöfartsverket
601 78 NORRKÖPING
Tel: 0771-63 00 00
Fax: 011-10 19 49
E-post: sjofartsverket@sjofartsverket.se
Besöksadress: Östra Promenaden 7
1.1.2 Ufs - Sjökortsrättelser
Postadress: Sjöfartsverket
Ufs
601 78 NORRKÖPING
Tel: 0771-63 06 05
E-post: ufs@sjofartsverket.se
1.1.3 Distribution av sjökort och publikationer, prenumeration på Ufs
Postadress: Sjöfartsverket
Säljenheten
601 78 NORRKÖPING
Tel: 010-478 58 10
Fax: 011-12 74 63
E-post: sma@sjofartsverket.se
1.1.4 Sjö- och flygräddningscentral (JRCC), Göteborg
Tel: 031-64 80 00 Växel
031-69 90 70 Press
E-post: jrcc@sjofartsverket.se (för operativa ärenden)
1.1.5 MSI Sweden - Navigationsvarningar
Tel: 0771--63 06 85
E-post: msi@sjofartsverket.se
8
Rapportera faror och fel
Vid iakttagelse av fel på utmärkning, släckta fyrar, drivande föremål
eller annat som kan utgöra fara för sjöfarten ska MSI Sweden
snarast kontaktas:
Tel: 0771-63 06 85
VHF: Anropa MSI Sweden på lämplig trafikkanal (se omslagets insida)

1.1.6 VTS-, SRS- och kanalcentraler
9 Ufs A
VTS-område Central Tel E-post
VTS Luleå Södertälje 0771-63 06 75 vtsec@sjofartsverket.se
VTS Stockholm/Öregrund Södertälje 0771-63 06 65 vtsec@sjofartsverket.se
VTS Landsort/Mälaren Södertälje 0771-63 06 75 vtsec@sjofartsverket.se
VTS Bråviken Södertälje 0771-63 06 75 vtsec@sjofartsverket.se
SOUNDREP (SRS-central) Malmö 0771-63 06 00 contact@soundvts.org
VTS Göteborg Göteborg 0771-63 06 60 vtsgoteborg@sjofartsverket.se
VTS Marstrand, Lysekil Marstrand 0771-63 06 50 vtswc@sjofartsverket.se
Kanalcentral Trollhättan Trollhättan 0771-63 06 95 kctrollhattan@sjofartsverket.se
Södertälje kanal Södertälje 0771-63 06 55 sodertaljesluss@sjofartsverket.se
1.1.7 Lotsbeställning
Lotsbeställningsområde
Tel E-post
1)
Luleå 0771-63 06 20 northcoastpilot@sjofartsverket.se
Gävle 0771-63 06 10 northcoastpilot@sjofartsverket.se
Stockholm 0771-63 06 45 eastcoastpilot@sjofartsverket.se
Södertälje 0771-63 06 35 eastcoastpilot@sjofartsverket.se
Kalmar 0771-63 06 90 southcoastpilot@sjofartsverket.se
Malmö 0771-63 06 80 southcoastpilot@sjofartsverket.se
Marstrand 0771-63 06 50 westcoastpilot@sjofartsverket.se
Göteborg 0771-63 06 70 gothenburgpilot@sjofartsverket.se
Trollhättan
1) se karta kap 7
0771-63 06 95 kctrollhattan@sjofartsverket.se
Vid NÖD ring 112
eller anropa
SWEDEN RESCUE på VHF kanal 16

Ufs A
10

11 Ufs A
2 Transportstyrelsen
Transportstyrelsen arbetar för att uppnå god tillgänglighet, hög kvalitet, säkra och miljöanpassade
transporter inom järnväg, luftfart, sjöfart och väg. Myndigheten har det samlade ansvaret
för att ta fram regler, ge tillstånd och se till att myndigheter, företag, organisationer och medborgare
följer dem. Myndigheten ska också ansvara för och utveckla register inom alla fyra
trafikslagen.
Transportstyrelsens huvudkontor ligger i Norrköping.
2.1 Sjö- och luftfartsavdelningen
Den 1 januari 2013 slogs Transportstyrelsens tidigare avdelningar för luftfart och sjöfart
samman till en sjö- och luftfartsavdelning.
Syftet med bildandet av den nya sjö- och luftfartsavdelningen är att öka möjligheterna att ta
tillvara samordningsfördelar mellan trafikslagen sjöfart och luftfart samt att öka effektiviteten,
genom bland annat bättre utnyttjande av resurser och utökat erfarenhetsutbyte.
Sjö- och luftfartsavdelningen utformar sjötrafikbestämmelser, lotspliktsregler och andra
normer för sjöfarten. De prövar och utfärdar tillstånd samt utövar tillsyn främst över svenska
och utländska fartyg i svenska farvatten. Avdelningen utfärdar också behörigheter för sjömän
och arbetar för att förbättra sjösäkerheten och miljöpåverkan för fartyg och fritidsbåtar samt
analyserar olyckor och tillbud.
Den regionala organisationen för sjöfartstillsyn inom avdelningen har även kontor i Stockholm,
Göteborg och Malmö.
2.2 Kontaktinformation
2.2.1 Huvudkontor Sjö- och luftfartsavdelningen
Tel: 0771-503 503
Fax: 011-23 99 34
E-post: sjofart@transportstyrelsen.se
Hemsida: www.transportstyrelsen.se
Postadress: Transportstyrelsen
Sjö- och luftfartsavdelningen
601 73 Norrköping
Besöksadress: Olai Kyrkogatan 35
2.2.2 Sjöfartsregistret
Tel: 0771-898 898 (kundtjänst vard. 0800 - 1630, övriga frågor 1000 - 1200)
E-post: sjofart.sfr@transportstyrelsen.se
Postadress: Transportstyrelsen
Sektionen för inskrivning och register
Box 502
601 07 Norrköping
Besöksadress: Olai Kyrkogatan 35
2.2.3 Sektionen för sjöfartstillsyn
Kontor Tel Fax E-post
Sektionen för sjöfarts- 0771-503 503 08-662 46 34 sjofart.ios@transportstyrelsen.se
tillsyn Stockholm
Sektionen för sjöfarts- 0771-503 503 040-23 16 91 sjofart.iom@transportstyrelsen.se
tillsyn, Malmö
Sektionen för sjöfarts- 0771-503 503 031-42 27 13 sjofart.iog@transportstyrelsen.se
tillsyn Göteborg

Ufs A
12
3 Sjökort och publikationer
3.1 Sjökortens aktualitet och rättning
De officiella svenska sjökorten framställs från databasen SJKBAS hos Sjöfartsverket i Norrköping.
SJKBAS ligger till grund för de papperssjökort och ENC (data till ECDIS) som Sjöfartsverket
producerar. Även företag som tillverkar plottrar för båtsporten använder i allt större
utsträckning sjökortsdata från SJKBAS. Databasen uppdateras fortlöpande med de förändringar
som Sjöfartsverket får kännedom om eller samlar in genom t.ex. sjömätning.
När en viktig förändring gjorts i databasen görs ändringen snabbt tillgänglig för sjöfarten som
en uppdatering till ENC samt som en notis i Underrättelser för sjöfarande (Ufs). Hur snabbt
ändringar görs tillgängliga i plottrar för båtsporten varierar mellan olika märken.
De ordinarie papperssjökorten utkommer i nytryckt version när det finns behov av att redovisa
viktiga förändringar eller när det håller på att ta slut i lager. Många sjökort trycks en gång per år
eller ännu oftare om det finns behov. Om inga viktiga förändringar skett i det berörda området
kan det gå flera år mellan tryckningarna. Båtsportkorten trycks med ett intervall om 2-6 år.
3.1.1 Edition, Reprint och New Chart
I sjökortets nedre vänstra hörn finns en ruta med uppgift om datum då sjökortsbilden togs ut
ur sjökortsdatabasen, se nedan.
I rutan anges även om den aktuella tryckningen utgör ”New chart”, ”New edition” eller
”Reprint”. Dessa internationella begrepp förklaras nedan:
NEW CHART.
Ett nytt sjökort (new chart) har en annan utbredning och ett annat nummer än tidigare sjökort.
Kortet kan innehålla väsentliga förändringar jämfört med tidigare sjökort över området.
NEW EDITION.
En sjökortstryckning som, jämfört med föregående tryckning, innehåller viktiga förändringar
som inte har kunnat beskrivas i Ufs på ett tillräckligt detaljerat sätt, benämns ”New edition”.
Föregående edition av sjökortet upphör att gälla då det inte längre kan hållas uppdaterat på
ett fullgott sätt (sjökortet uppfyller inte längre SOLAS och Transportstyrelsen krav på rättade
sjökort).
REPRINT.
En sjökortstryckning som endast innehåller sådana förändringar som, jämfört med föregående
tryckning, har beskrivits i Ufs på ett tillräckligt detaljerat sätt, benämns ”Reprint”. Editionsnumret
är samma som vid föregående tryckning.

13 Ufs A
3.1.2 Ufs och sjökortsrättelser
Nya Ufs-notiser med rättelser till sjökort publiceras i stort sett varje vardag på Sjöfartsverkets
hemsida www.sjofartsverket.se/ufs. Notiserna sammanställs och publiceras därefter i den
tryckta publikationen Underrättelser för sjöfarande (Ufs) som i allmänhet utkommer varje
vecka och dessutom publiceras i PDF-format på ovanstående hemsida.
På hemsidan finns även förteckningen Sjökortseditioner - rättelser, en dagligen uppdaterad
lista över de notiser som innehållit rättelser till vart och ett av de svenska sjökorten sedan
senaste tryckningen. Denna lista publiceras en gång per månad i den tryckta publikationen
Ufs. Varje ny tryckning av ett sjökort innehåller samtliga rättelser som publicerats i Ufs sedan
föregående tryckning.
Förändringar som beskrivs i tillfälliga (T) eller preliminära (P) notiser kommer generellt sett inte
med vid sjökortstryckningen.
I varje Ufsnotis framgår vilka svenska sjökort och båtsportkort som täcker det geografiska
område som notisen berör. Däremot anges inte vika ENC-celler som berörs av notisen eftersom
rättelser till ENC sker genom s.k. EN- och ER-filer som distribueras via Primar, se avsnitt
3.6.3.
Den som upptäcker avvikelser mellan sjökortet och verkligheten bör rapportera detta till Ufsredaktionen
på Sjöfartsverket. Adress, telefonnummer m.m. återfinns i början av publikationen.
Det går även att rapportera via det rapportformulär som finns på Sjöfartsverkets hemsida
www.sjofartsverket.se/ufs
3.2 Skyldighet att medföra sjökort, ECDIS och publikationer
Följande gäller beträffande fartygs skyldighet att medföra sjökort och nautiska publikationer
och är ett utdrag ur Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om navigationssäkerhet
och navigationsutrustning (TSFS 2011:2), vilket är den svenska tillämpningen av
SOLAS kapitel V.
Kapitel 3. Navigationsutrustning.
5 § Alla fartyg, oavsett storlek, skall vara utrustade med följande:
4. Sjökort och nautiska publikationer1) för den planerade resan.
ECDIS uppfyller kravet på sjökort under förutsättning att det finns ett reservsystem. Reservsystem
kan vara sjökort i pappersform, eller en dubblering av ECDIS. Om kravet på ett
reservsystem uppfylls genom en dubblering av ECDIS och fartyget navigerar i ett område
som inte täcks av ENC, ska även papperssjökort finnas så att resan kan slutföras säkert.
ECS, som uppfyller kraven i ISO 19379 eller prestandanormerna i RTCM 10900 eller som på
annat sätt motsvarar något av dessa krav och är baserat på aktuella och rättade sjökort, får
dock ersätta ECDIS på lastfartyg under 500 brutto i fartområde D och E samt på Vänern, och
på passagerarfartyg under 500 brutto i fartområde E, under förutsättning att det finns ett
reservsystem enligt vad som sägs i denna punkt.
Nautiska publikationer i elektronisk form kan uppfylla kravet på nautiska publikationer under
förutsättning att kraven i bilaga 3 är uppfyllda.
1) Med sjökort och nautiska publikationer menas en karta eller bok, eller databas varifrån sådan karta
eller bok kan hämtas, som är framtagen för att möta kraven på marin navigation och som är officiellt
utgivna av en myndighet eller annan bemyndigad inrättning.
Bilaga 3.
Nautiska publikationer i elektronisk form uppfyller kravet på nautiska publikationer under
förutsättning att nedanstående är uppfyllt, utöver de krav på nautiska publikationer som
framgår i övrigt av dessa föreskrifter.
– Publikationerna skall vara installerade på en dator som endast används för fartygets navigation.
Datorn ska alltid vara tillgänglig på bryggan för vakthavande befäl. Datorn ska vara
ansluten till huvudkraftkälla och reservkraftkälla.

Ufs A
– Som reservsystem ska publikationerna även finnas installerade på ytterligare en dator
ombord. Denna dator får endast användas för fartygets administration.
– Utrustningen på bryggan får inte störa fartygets säkra framförande under vare sig dag
eller natt.
14
Kapitel 4. Navigationsutrustnings underhåll, användning, beskaffenhet och installation
samt bryggarrangemang.
11 § Sjökort och nautiska publikationer skall rättas med stöd av publikationen ”Underrättelser
för sjöfarande” eller motsvarande utländsk publikation i tryckt eller elektronisk form.
I Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om säkerheten på höghastighetsfartyg
(HSC-koden 2000), publicerad i TSFS 2009:102, står följande beträffande höghastighetsfartygs
skyldigheter att medföra sjökort och nautiska publikationer:
13.8 Nautical charts and nautical publications
13.8.1 Craft shall be provided with nautical charts and nautical publications to plan
and display the ship’s route for the intended voyage and to plot and monitor positions
throughout the voyage; an electronic chart display and information system (ECDIS) may be
accepted as meeting the chart carriage requirements of this paragraph.
13.8.2 High-speed craft shall be fitted with an ECDIS as follows:
.1 craft constructed on or after 1 July 2008;
.2 craft constructed before 1 July 2008, not later than 1 July 2010.
13.8.3 Back-up arrangements shall be provided to meet the functional requirements
of 13.8.1, if this function is partly or fully fulfilled by electronic means.
I sjölagens kapitel 1, 9 §, står följande angående ett fartygs sjövärdighet och utrustning:
Ett fartyg skall, när det hålls i drift, vara sjövärdigt, vari också innefattas att det är försett med
nödvändiga anordningar till förebyggande av ohälsa och olycksfall, bemannat på betryggande
sätt, tillräckligt provianterat och utrustat samt så lastat eller barlastat att säkerheten för fartyg,
liv eller gods inte äventyras.
3.2.1 Obligatoriskt ECDIS
Beslut om obligatoriskt ECDIS ombord på fartyg togs av IMO år 2009. Beslutet kungörs i resolutionen
MSC.286(86) vilket innebär att kapitel V regel 19.2.1.4 i SOLAS har ändrats. Ändringen
är omhändertagen i Transportstyrelsens föreskrifter TSFS 2011:2 enligt följande:
Kapitel 3
20 § Följande fartyg ska, när de går på internationell resa, vara utrustade med ECDIS enligt
prestandanormer i bilaga 1:
1. passagerarfartyg med bruttodräktighet om 500 eller mer,
2. lastfartyg som inte är tankfartyg med bruttodräktighet om 3 000 eller mer,
3. tankfartyg med bruttodräktighet om 3 000 eller mer.
Tidsplan för ikraftträdande av regler för obligatoriskt ECDIS samt övergångsbestämmelser:
Fartygstyp Storlek Byggda ECDIS installerat
1 Passagerarfartyg 500 1 juli 2012 eller
senare
vid nybyggnation
2 Tankfartyg 3000 1 juli 2012 eller
senare
vid nybyggnation
3 Lastfartyg som inte är
tankfartyg
4 Lastfartyg som inte är
tankfartyg
10 000 1 juli 2013 eller
senare
3000 men

15 Ufs A
5 Passagerarfartyg 500 före 1 juli 2012 senast vid första besiktning, som inträffar
den 1 juli 2014 eller senare
6 Tankfartyg 3000 före 1 juli 2012 senast vid första besiktning, som inträffar
den 1 juli 2015 eller senare
7 Lastfartyg som inte är
tankfartyg
8 Lastfartyg som inte är
tankfartyg
9 Lastfartyg som inte är
tankfartyg
50 000 före 1 juli 2013 senast vid första besiktning, som inträffar
den 1 juli 2016 eller senare
20 000 men

Ufs A
16
Positionen på fyrar, sjömärken och bojar kan vara något felaktig eftersom alla dessa ännu inte
blivit inmätta med modern teknik.
Redovisning av sjökablar kan vara mycket otillförlitlig beroende på att de kan vara utlagda innan
modern positioneringsutrustning fanns tillgänglig och de kan dessutom ha flyttats på botten av
fiskeredskap och ankare.
Ändringar kan ha skett avseende strandlinje, kajer, bryggor, broar, kablar, kraftledningar, byggnader
etc, utan att detta kommit till Sjöfartsverkets kännedom.
Generalisering är nödvändig vid all kartframställning och innebär att landskapets alla former
och föremål inte återges eller återges förenklat. Översiktskort generaliseras kraftigt medan
sjökort i stor skala återger betydligt mer detaljer. Generaliseringen innebär även att sådan
information som är viktig för navigering framhävs på bekostnad av mindre viktig information.
För att de beskrivna felen inte ska få allvarliga konsekvenser måste navigatören bl.a. tänka på
följande:
Navigera med goda marginaler och håll väl ut från uddar, landgrundningar och djupkurvor
som kan innefatta farligheter för fartyget.
Enslinjer som man själv tar ut i sjökortet, t.ex. för att gå klar för ett hinder, kan vara mycket
otillförlitliga och bör endast användas med väl tilltagen säkerhetsmarginal.
Sjökort i största tillgängliga skala ska alltid användas. Informationen i skala 1:50 000 kan
vara kraftigt reducerad i de områden där det finns sjökort eller special i större skala, se bild.
Korrektionen för landhöjning kan uppgå till ca 0,5 m och kan variera kraftigt mellan två
angränsande papperssjökort eller ENC-celler, se tabell i avsnitt 3.4.3.
Sjökortens redovisning av strandlinje, öar och grund kan avvika från verkligheten. Förskjutningen i bilden är
mindre än 1 mm i sjökortet men motsvarar ca 30 m i naturen. Fel liknande detta kan fortfarande förekomma
i såväl papperssjökort som i alla former av elektroniska sjökort.

17 Ufs A
Del av ett sjökort i skala 1:50 000. Bildens södra del täcks av ett sjökort i den större skalan 1:25 000. En
kraftig grön linje markerar att sjökort av större skala ska användas inom det markerade området.
3.3.1 Förbättrad strandlinje i sjökort och ENC (NSL)
Som nämns ovan förekommer det fortfarande att sjökortets redovisning av strandlinje, öar och
bränningar avviker från verkligheten. Det är inte ovanligt med fel på upp mot 50 meter men
ännu större fel förekommer och detta gäller såväl papperssjökort som elektroniska sjökort.
För att avhjälpa problemet pågår ett projekt (NSL - gemensam nationell strandlinje) mellan
Sjöfartsverket och Lantmäteriet vilket syftar till att förbättra kvalitén på den strandlinje som
redovisas i de två myndigheternas produkter. Projektet har hittills resulterat i att strandlinjen
nu är korrekt längs kuststräckan mellan norska gränsen och Karlskrona, i de sjökort, båtsportkort
och ENC som utkommer fr.o.m. våren 2013.

Ufs A
18
Kompassens missvisning (den magnetiska deklinationen) samt lokala magnetiska
störningsområden redovisas i sjökort och båtsportkort.

3.4 Djupinformation i sjökort och ENC
19 Ufs A
3.4.1 Djupkurvor och djupytor
Principerna för redovisning av djup i papperssjökort och ENC måste vara väl känd av navigatören.
En alltför detaljerad djupredovisning skulle försämra sjökortets läsbarhet. Man använder
sig därför av principen att definiera ytor inom vilka djupet oregelbundet kan variera mellan två
gränsvärden. De olika djupytorna begränsas av djupkurvor. Strandlinjen kan sägas utgöra en
0 m-kurva. Utanför denna kommer vanligtvis en 3 m-kurva och därefter kan 6-, 10-, 15-, 20-,
30-, 50- och 100 m-kurvor förekomma. Även andra djupkurvor kan förekomma och i vissa
områden redovisas speciella djupkurvor anpassade till ett visst djupgående. T.ex. finns i anslutning
till huvudfarleden genom Mälaren en 7,6 m kurva.
I området mellan två djupkurvor kan djupet helt oregelbundet variera mellan djupkurvornas
värden och mellan eventuella djupsiffror kan man alltså inte utesluta det lägsta värdet. För att
inte överbelasta sjökortsbilden med alltför många små djupkurvor kan det t.ex. mellan 3 och 6
m-kurvan förekomma enstaka djupsiffror som är större än 6 m.
I hamnar och farleder är det vanligt att man bibehåller ett visst djup genom regelbunden muddring.
I papperssjökorten redovisas det muddrade områdets gräns med en streckad linje vilken
alltså kan betraktas som en djupkurva för det muddrade djupet. I ENC benämns de muddrade
ytorna dredged area och redovisas genom att området är fyllt med små punkter.
I hamnar och farleder är det även vanligt att man ramar för att förvissa sig om att det inte finns
något litet grund eller föremål på botten, som inte har kunnat upptäckas med ekolod. Gränsen
för det ramade området, samt ramat djup och årtalet då ramningen utfördes, redovisas med
röd symbolik i papperssjökorten.
3.4.2 Referensytor
I vissa situationer, t.ex. vid navigering med liten marginal under kölen, är det viktigt att veta
såväl aktuellt vattenstånd som vilken referensyta (Chart Datum) som sjökortets djupuppgifter
refererar till. I svenska sjökort finns denna uppgift angiven till höger i sjökortets övre marginal,
se exempel under 3.4.3. Det är även viktigt att känna till vilken referensyta som områdets vattenståndsmätare
refererar till.
Vid de stora oceanernas kuster påverkas vattenståndet i allmänhet av tidvatten och i dessa
områden refererar sjökortens djupuppgifter vanligtvis till LAT (Lowest Astronomical Tide). LAT
är den lägsta nivå som vattnet sjunker till p.g.a. himlakropparnas påverkan. Det är mycket
sällan som vattnet sjunker under LAT vilket innebär att det mycket sällan är grundare än vad
sjökortets djupsiffror anger.
I områden där det inte förekommer tidvatten används i allmänhet en referensyta som ligger
nära medelvattenytan. Detta innebär att det här ofta kan vara betydligt grundare än vad sjökortets
djupsiffror anger.
I svenska farvatten är det bara på västkusten som det förekommer tidvatten men dess påverkan
på vattenståndet är liten jämfört med de meteorologiska faktorernas påverkan. Samtliga
pappersjökort och ENC över den svenska kusten redovisar därför djupen i förhållande till en
referensyta som motsvarar medelvattenytan.
För närvarande finns ingen gemensam, internationellt överenskommen, referensyta för
djupinformation. Detta innebär t.ex. att två angränsande länder kan tillämpa olika referensytor
för djupuppgifterna i sina sjökort. Det pågår emellertid ett samarbetsprojekt mellan länderna i
Östersjöområdet vilket syftar till etablering av en gemensam referensyta för djupinformation i
papperssjökort och ENC.

Ufs A
20
I insjöar och kanaler anges djupen i förhållande till en referensyta som specificeras i respektive
sjökort, se följande exempel beträffande Mälaren.
Note 245
CHART DATUM IN LAKE MÄLAREN
Charted depths and information on actual water level
are referred to the mean water level of lake Mälaren,
which corresponds to the level +0,78 m RH2000.
REFERENSNIVÅ FÖR DJUP- OCH VATTENSTÅNDS-
UPPGIFTER I MÄLAREN
Sjökortets djupuppgifter och uppgift om aktuellt
vattenstånd refererar till Mälarens medelvattenyta,
vilket motsvarar nivån +0,78 m RH2000.
3.4.3 Landhöjning
Längs större delen av den svenska kusten höjer sig land och havsbotten långsamt i förhållande
till havsytan. Detta fenomen är en följd av den tunga belastningen av inlandsisen och benämns
postglacial landhöjning.
Landhöjningen är störst längs norrlandskusten och uppgår där som mest till ca 1 cm/år. Detta
medför att sjökortets djupsiffror, djupkurvor och redovisning av flacka stränder långsamt blir
inaktuella. I sjökort över områden med landhöjning anges därför till höger i den övre marginalen
landhöjningens storlek samt det årtal som sjökortets ”referens-medelvattenyta”
bestämdes, se exempel nedan. Vid navigering i områden där djupet är kritiskt måste sjökortets
djupinformation minskas med ledning av dessa uppgifter. På nästa sida finns en lista över de
svenska sjökort där landhöjningskorrektionen år 2013 är 30 cm eller större.
Note 260
All depths in this chart must be reduced by 0,5 m due
to postglacial land rise.
Alla djupuppgifter i detta sjökort skall reduceras med
0,5 m till följd av landhöjning.
Observera att vattenståndets påverkan på djupet kan vara betydligt större än landhöjningens
påverkan. På Sjöfartsverkets hemsida, http://vivakarta.sjofartsverket.se/, ges kontinuerlig information
om vattenståndet längs svenska kusten. Se även avsnitt 12.6.

21 Ufs A
Sjökort MVY* Landhöjning Korrigering år 2012
4101 1960 0,8 cm/år 40 cm
411 1980 0,9 cm/år 30 cm
412 1965 0,8 cm/år 40 cm
413 1965 0,9 cm/år 50 cm
414 1960 0,9 cm/år 50 cm
414S 1960 0,9 cm/år 50 cm
415 1960 0,9 cm/år 50 cm
4151 1960 0,9 cm/år 50 cm
421 1962 1,0 cm/år 50 cm
4211 1962 1,0 cm/år 50 cm
422 1970 0,9 cm/år 40 cm
511 1980 0,9 cm/år 30 cm
512 1970 0,9 cm/år 40 cm
5121 1970 0,9 cm/år 40 cm
513 1970 0,8 cm/år 30 cm
514 1970 0,8 cm/år 30 cm
522 1980 0,8 cm/år 30 cm
525 1980 0,8 cm/år 30 cm
532 1970 0,7 cm/år 30 cm
533 1970 0,7 cm/år 30 cm
5331 1960 0,7 cm/år 40 cm
534 1970 0,6 cm/år 30 cm
535 1970 0,6 cm/år 30 cm
Tabell över de svenska sjökort där landhöjningskorrektionen
år 2013 är 30 cm eller mer.
* MVY = Sjökortets referens-medelvattenyta

Ufs A
Kartan visar apparent landhöjning enligt landhöjningsmodellen NKG2005LU (RH 2000 LU). Med den
apparenta landhöjningen avses landhöjningen i förhållande till havsytans medelnivå. Under senare
tid har havsnivån troligen börjat stiga snabbare på grund av klimatrelaterade effekter. Sjökortens
uppgifter om årlig landhöjning bygger på en äldre modell varför sjökortens uppgifter om landhöjning
skiljer sig något från de i kartan.
22

3.4.4 Ringade områden
I ostkustens skärgårdar finns ett flertal s.k. ”ringade områden”
där sjökortets djupinformation av sekretesskäl
är sparsamt redovisad. Endast kända djup som är
grundare än 6 m redovisas inom dessa områden, se bild.
23 Ufs A
3.4.5 Djupinformationens kvalitet
Kvalitén på sjökortens djupinformation kan variera kraftigt mellan olika områden.
De farvatten som vanligtvis trafikeras av handelsfartyg, och där djupet kan vara en
begränsande faktor, är i allmänhet noggrant sjömätta med moderna metoder.
I våra farvatten finns dock fortfarande stora områden där djupen ännu inte blivit
kontrollerade med annan metod än handlod. Denna metod är i sig noggrann men avståndet
mellan mätpunkterna kan vara stort och positionsnoggrannheten dålig och därför bör
djupinformationens kvalitet i dessa områden generellt sett betraktas som tämligen otillförlitlig.
Efter 1940 har i allmänhet ekolod använts vid sjömätning. Ett ekolod ger avsevärt fler
mätpunkter och sannolikheten att upptäcka små grund är större än med handlod.
Numera sker sjömätning med flerstråleekolod (multibeam) som ger en mycket detaljerad bild
av djupet inom det mätta området.
Kartorna på följande tre sidor ger en översiktlig bild av djupinformationens kvalitet i våra
farvatten.
De ljusa ytorna (ljust gröna*) har högst kvalitet på djupinformationen och här uppfyller
de bakomliggande sjömätningarna den internationella standarden S-44 (i Sverige och
Finland benämnd FSIS-44). Detta innebär bl.a. att bottnen till 100% blivit undersökt med
flerstråleekolod (multibeam) eller genom mekanisk avkänning (ramning).
De något mörkare ytorna (mörkt gula*) har blivit sjömätta med ekolod men mätningarna
uppfyller här inte kraven i standarden S-44.
Inom de mörkaste ytorna (röda*) är djupinformationen i sjökort och ENC baserade på
sjömätningar som utförts med handlod tidigare än 1940.
På Sjöfartsverkets hemsida finns mer detaljerade uppgifter om tillförlitligheten på
djupinformationen i Sjöfartsverkets djupdatabas (DIS), vilken ligger till grund för djupen i
sjökortsdatabasen (SJKBAS), vilken i sin tur ligger till grund för djupsiffror och djupkurvor i
officiella sjökort och ENC över svenska farvatten.
* I den tryckta versionen av Ufs A är kartorna i svartvitt medan de är i färg i den PDF-version
som finns på www.sjofartsverket.se/ufs.

Ufs A
Kvalitet på djup i
sjökort och ENC
24
Quality of depths
in charts and ENC
Sjömätningar enligt S-44,
100% bottentäckning
Surveys in accordance with S-44,
100% sea bed coverage
Sjömätningar med ekolod.
Uppfyller inte S-44
Surveys with eco sounder.
Not complying with S-44
Sjömätningar med handlod
före 1940
Surveys with hand lead
before 1940
2013-04-26

Kvalitet på djup i
sjökort och ENC
Quality of depths
in charts and ENC
Sjömätningar enligt S-44,
100% bottentäckning.
Surveys in accordance
with S-44, 100% sea bed
coverage.
Sjömätningar med ekolod.
Uppfyller inte S-44.
Surveys with eco sounder.
Not complying with S-44.
Sjömätningar med handlod
före 1940.
Surveys with hand lead
before 1940.
25 Ufs A
2013-04-26

Ufs A
26
Kvalitet på djup i sjökort och ENC
Quality of depths in charts
and ENC
Sjömätningar enligt S-44,
100% bottentäckning
Surveys in accordance with S-44,
100% sea bed coverage
Sjömätningar med ekolod.
Uppfyller inte S-44
Surveys with eco sounder.
Not complying with S-44
Sjömätningar med handlod
före 1940
Surveys with hand lead
before 1940
2013-04-26

3.5 Svenska papperssjökort och publikationer
27 Ufs A
3.5.1 Sjöfartsverkets produkter
Sjökort utges i olika skalor som brukar uppdelas i följande skalområden:
Översiktskort 1:500 000 - 1:1 600 000
Kustkort 1:180 000 - 1:250 000
Skärgårdskort 1:50 000 - 1:125 000
Specialkort 1:10 000 - 1:30 000
Båtsportkort är ordinarie sjökort som bundits in i en kartbok i A3-format i ett vik- och våtstarkt
material för att underlätta navigeringen i båtar och andra fartyg där vanliga sjökort av utrymmesskäl
är svåra att hantera. Det finns 16 olika båtsportkort som tillsammans täcker större
delen av svenska kusten samt vissa insjöar och kanaler.
Publikationer
Kort 1/ INT 1 är en publikation som innehåller beteckningar, förkortningar och begrepp som
används i såväl svenska som internationella sjökort och utkommer i ny utgåva ungefär vart
tredje år.
Underrättelser för sjöfarande (Ufs) är en tidskrift som i allmänhet utkommer varje vecka och
innehåller uppgifter om förändringar i sjökort och annan information av vikt för navigering i
svenska farvatten. Tidskriften Ufs innehåller de ufs-notiser som publicerats på Sjöfartsverkets
hemsida (www.sjofartsverket.se/ufs) sedan föregående ufs-tidskrift utgavs.
Utgivning av Ufs som tidskrift kommer att upphöra vid årsskiftet 2013-2014, se vidare 3.1.2
och 3.7.
Ufs A innehåller allmänna upplysningar för sjöfarten och utkommer varje år.
Vintersjöfart Innehåller upplysningar om isnavigering och isbrytning, utkommer varje år.
Detaljerad information om Sjöfartsverkets produkter finns på hemsidan
www.sjofartsverket.se/sjokort samt i Sjökortskatalogen som kan erhållas gratis hos återförsäljare
av sjökort.
3.5.2 Sjöfartsverkets återförsäljare av sjökort och publikationer
Försäljning av sjökort och publikationer sker genom återförsäljare. En aktuell förteckning över
återförsäljare finns på hemsidan www.sjofartsverket.se/fs samt kan beställas hos Sjöfartsverket,
Säljenheten tel: 010-478 58 10 eller e-post sma@sjofartsverket.se.
3.5.3 Sjökort från privata företag
Företaget Hydrographica ger ut detaljerade sjökort för båtsportens behov över vissa svårnavigerade
skärgårdsområden längs Sveriges kuster och större insjöar, se vidare
www.hydrographica.se.

Ufs A
3.6 Elektroniska sjökort
28
3.6.1 Rastersjökort och vektorsjökort
Elektroniska sjökort (E-sjökort) är antingen av typen rastersjökort eller vektorsjökort.
Rastersjökort (RNC - Raster Navigational Charts) är i princip en avbildning av ett konventionellt
papperssjökort och är uppbyggt av små bildpunkter, vilka framträder vid kraftig inzoomning.
Vektorsjökort är uppbyggda av punkter, linjer och ytor som är kodade efter vilka företeelser de
representerar, t.ex. land, djup, fyrsektor, vrak, farled etc.
Ett navigationssystem som använder sig av vektorsjökort kan utnyttja kodningen till olika
säkerhetshöjande funktioner, t.ex. för att larma för grund längs den planerade rutten eller för
att göra det möjligt att under dagsljus dölja fyrsektorer. De elektroniska sjökort som Sjöfartsverket
producerar är vektorsjökort av typen ENC.
3.6.2 ENC (Electronic Navigational Chart)
ENC är benämningen på de vektorsjökort som framställs i enlighet med den specifikation
som tagits fram av International Hydrographic Organization (IHO) och som utges av ett lands
officiella sjökortsorganisation eller på uppdrag av denna. ENC uppfyller bl.a. den internationella
standarden S-57 för överföring av digital sjökortsinformation och är i första hand avsedda att
användas i ECDIS-system, se avsnitt 3.6.8.
ENC är uppdelat i kartrutor som kallas celler. En cell får aldrig innehålla mer än 5 MB data och
därför har cellerna olika storlek. Vid navigering med ENC märker man i allmänhet inte gränserna
mellan de olika cellerna. Varje land ansvarar för att producera ENC för det egna landets
vatten ut till EEZ-gränsen.
I likhet med papperssjökort finns ENC i olika skalor eller generaliseringsnivåer benämnda navigational
purposes eller usage bands. Ett visst geografiskt område, t.ex. en hamn, återfinns i
allmänhet i flera av de sex tillgängliga nivåerna. Beroende på inzoomningsgraden väljer ECDISsystemet
automatiskt vilken ”navigational purpose” som för tillfället ska visas på bildskärmen.
Marknadens olika navigationssystem använder olika metoder för att bestämma vid vilken
inzoomning som byte av ”navigational purpose” ska ske varför detta kan variera mellan olika
system. I vissa system kan navigatören även välja ”navigational purpose” manuellt.
För varje ENC-cell har även angivits en s.k. Compilation scale, vilken är relaterad till skalan hos
det material som ligger till grund för den aktuella cellen. Compilation scale bestämmer vid
vilken in-zoomningsgrad som navigationssystemet ska varna för att man zoomat in mer än vad
kartinformationen är avsedd för (overscale warning).
Varje ENC-cell har en unik beteckning som består av åtta tecken, t.ex. SE4EIC1X. De två första
tecknen anger vilket land som producerat cellen, t.ex. SE för Sverige, DK för Danmark osv. Det
tredje tecknet är en siffra som anger cellens ”Navigational purpose” enligt tabellen nedan. De
fem sista tecknen anger vilken yta på jorden som cellen täcker.
I Sverige råder följande samband mellan Navigational Purpose, Compilation scale och papperssjökortens
skalor:
Navigational purpose Compilation scale Motsvarande skala i papperssjökort
1. Overview 1:1 500 000 < 1:1 500 000
2. General 1:180 000 1: 500 000
3. Coastal 1:90 000 1:125 000 – 1:250 000
4. Approach 1:22 000 1:50 000 – 1:120 000
5. Harbour 1:8 000/1:12 000 1:30 000 – 1:15 000
6. Berthing 1:2 000/1:4 000 1:3 000 – 1:12 500
3.6.3 Uppdateringar till ENC
Så snart en förändring blivit införd i Sjöfartsverkets sjökortsdatabas produceras uppdateringsfiler
till de ENC-celler som berörs. Dessa filer skickas till Primar, den distributionscentral för

29 Ufs A
ENC som Sverige är ansluten till, och distribueras därifrån vidare till sjöfarten via ombud runt
om i världen (se 3.6.7). Dagligen görs nya uppdateringsfiler tillgängliga.
Det finns två typer av uppdateringsfiler till ENC: EN (ENC New) och ER (ENC Revision).
Vid stora förändringar i en cell distribueras en EN-fil. Denna fil är en komplett ENC-cell, även
kallad bascell, och ersätter med automatik befintlig cell med samma beteckning. Man säger
att cellen har givits ut i ny edition.
Vid mindre förändringar distribueras en ER-fil som uppdaterar den befintliga cellen med ny
information och cellen får därmed ett nytt UPDN (Update Number).
3.6.4 Preliminära och tillfälliga förändringar i ENC
Den information som förmedlas till sjöfarten via P- och T-notiser är, beträffande svenska vatten,
tillgänglig i ENC. Undantag från detta kan förekomma när det tillfälliga/preliminära förhållandet
inte är möjligt att presentera i ECDIS på ett tydligt sätt
är kortvarigt och även sänds som navigationsvarning
berör ett mycket stort antal ENC-celler
berör farvatten där sjöfart med ECDIS knappast förekommer
utgör en skjutvarning inom de etablerade skjutområden som redovisas i papperssjökort
och ENC.
För de P- eller T-notiser som inte redovisas i ENC anges detta speciellt i respektive Ufs-notis
och i Ufs-databasen på Internet (www.sjofartsverket.se/ufs).
De tillfälliga och preliminära förändringarna distribueras till fartygen på samma sätt som reguljära
ENC-uppdateringar.
Presentationen i ECDIS av tillfällig och preliminär information kan ske på olika sätt beroende på
förändringens art. Här nedan beskrivs några exempel på hur presentationen kan ske:
a) Muddring, kabelutläggning och liknande arbeten redovisas i allmänhet som ett varningsområde
”caution area” som täcker det berörda området. Genom att markera området kan man
få fram en text som kortfattat beskriver det pågående arbetet.
Utläggning av pipeline pågår. Rörledningen redovisas med sin rätta symbol med kodningen ”under
construction”. Arbetsområdet har markerats med ett varningsområde.

Ufs A
30
b) Tillfälligt indragna bojar, ändrad fyrkaraktär osv. redovisas i allmänhet genom ett litet
varningsområde ”caution area” ovanpå det berörda föremålet. Genom att klicka på eller i
närheten av föremålet kan man få fram en text som kortfattat beskriver det tillfälliga förhållandet
eller felet.
c) Tillfälligt släckta fyrar redovisas antingen enligt punkt b) eller genom att fyrljuset avlägsnas
så att endast symbolen för fast utmärkning (t.ex. torn) återstår.
d) Tillfälligt utlagd utmärkning, mätutrustning, pontoner mm. redovisas i allmänhet genom att
dess vanliga ECDIS-symbol visas på platsen. Vid behov kompletteras symbolen med en
”caution area” med tillhörande text.
e) Uppgrundningar, hinder och vrak som kommer att avlägsnas/muddras bort redovisas i första
hand med den vanliga symbolen, t.ex. en djupkurva eller en ”obstruction”, många gånger i
kombination med en ”caution area”. Undantagsvis används enbart en ”caution area”.
f) Kommande förändringar kan visas med ett varningsområde med tillhörande text. Denna
preliminära visning kan sedan automatiskt bytas ut så att det nya förhållandet börjar visas
vid den tidpunkt som kodats in i det s.k. tidsattributet. Detta används t.ex. vid nya eller
ändrade trafiksepareringssystem som börjar gälla vid en i förväg bestämd tidpunkt.
3.6.5 Informationstexter i ENC
De informationstexter som finns i papperssjökortens ”notes” återfinns i ENC i form av textfiler
som kopplats till den berörda ytan eller företeelsen. Sättet att få fram dessa texter är olika
beroende på vilket navigationssystem man använder. Principen är emellertid att man klickar i
sjökortsbilden och läser texten, som brukar benämnas ”Nautical Publication Information”, i ett
textfönster vid sidan av sjökortsbilden.
3.6.6 Lägesnoggrannhet i ENC
Sjöfartsverkets ENC framställs ur samma databas som papperssjökorten. Eftersom sjökortsdatabasen
från början skapades genom digitalisering av papperssjökortens tryckoriginal är det
i allmänhet det ursprungliga papperssjökortets kvalitet (beroende av tillverkningsår, ritnoggrannhet
osv) som avgör lägesnoggrannheten i det elektroniska sjökortet. Med GPS kan man
i allmänhet bestämma sin position betydligt bättre än kartbildens lägesnoggrannhet. Det är
därför viktigt att navigera med extra god marginal till faror och hinder ifall man enbart navigerar
med GPS, utan möjlighet att komplettera med terrestra observationer.
3.6.7 Distribution av ENC
Primar och IC-ENC är de två centraler (RENC - Regional ENC Coordinating Centre) som
distribuerar ENC till sjöfarten via återförsäljare runt om i världen. Sjöfartsverket i Sverige är
anslutet till Primar. Via de två centralernas hemsidor kan man se ENC-cellernas utbredning och
bestämma sin digitala sjökortsportfölj. Man abonnerar på sin portfölj under en viss tid och får
under den perioden tillgång till alla uppdateringar som berör sjökortsportföljen. Det går naturligtvis
att vid behov utöka den geografiska utbredningen på portföljen. För ytterligare uppgifter,
se www.primar.org och www.ic-enc.org.
3.6.8 ECDIS (Electronic Chart Display and Information System)
ECDIS benämns de navigationssystem som uppfyller den av IMO (the International Maritime
Organization) antagna resolution A.817(19) ”Performance Standards for ECDIS”. Om ett ECDIS
är typgodkänt och har ett godkänt back-up system får det ersätta papperssjökorten ombord.
Back-up systemet kan vara ytterligare ett ECDIS som har sin strömförsörjning skiljd från
huvudnavigationssystemet, eller en portfölj av upprättade papperssjökort. Ytterligare en förutsättning
för att navigationssystemet ska anses som ett ECDIS är att systemet har uppdaterade
ENC, som i sin tur måste vara auktoriserade av en nationell sjökartemyndighet.
Om navigationssystemet inte uppfyller samtliga dessa krav betraktas systemet som ett ECS
(Electronic Chart System). För fartyg som navigerar med hjälp av ECS gäller att den primära
navigationen måste ske utifrån de upprättade papperssjökorten.

31 Ufs A
RCDS (Raster Chart Display System) kallas de system som använder sig av rastersjökort men
som har vissa funktioner motsvarande dem som finns i ECDIS. Systemen får dock aldrig helt
ersätta papperssjökorten. Det digitala rastersjökortet benämns RNC (Raster Navigational
Chart).
3.6.9 Skillnaderna mellan RCDS och ECDIS
1 Vid det 70:e mötet med IMOs Maritime Safety Committee antogs förändringar av standarden
för ECDIS, som innebär att RCDS nu omfattas av denna standard. (IMO SN/Circ. 207/
Rev.1)
2 Förändringarna tillåter ECDIS-utrustningen att arbeta enligt två olika system:
.1 ECDIS mode, när ENC-data används och
.2 RCDS mode, när ENC-data inte finns tillgänglig. RCDS mode har emellertid inte alla de
funktioner som finns i ECDIS och får endast användas tillsammans med aktuella papperssjökort.
3 Följande begränsningar i RCDS mode måste uppmärksammas av navigatörerna ombord:
.1 till skillnad från ECDIS, där det inte förekommer några sjökortsgränser, är RCDS baserat på
vanliga sjökort och kan liknas vid en uppsättning papperssjökort på bildskärmen.
.2 rastersjökorten RNC kan inte själva generera automatiska alarm (t.ex. grundstötningslarm).
Användaren kan emellertid själv lägga in vissa larmfunktioner i RCDS-systemet, t.ex.
- säkerhetslinjer av olika slag
- speciella djupkurvor anpassade till fartygets djupgående
- säkerhetszon kring friliggande hinder och andra farliga områden
.3 kartdatum och projektion kan variera mellan olika RNC. Navigatören måste därför känna till
eventuella skillnader i positioner mellan det RNC som används och de som erhålles från
positionsbestämningssystemet.
.4 ett antal RNC kan inte refereras till de geodetiska datumen WGS-84 eller PE 90. När så är
fallet ska ECDIS ge en kontinuerlig indikation om detta.
.5 symboler och företeelser på sjökortet kan inte anpassas eller göras osynliga för att passa
de speciella behov som kan finnas vid viss navigering. Detta kan påverka överlagringen av
radar/ARPA.
.6 möjligheten att blicka framåt kan vara begränsad. Detta kan leda till besvär vid identifiering
av avlägsna föremål samt bestämning av avstånd och bäring till dessa.
.7 om RCDS bilden är orienterad på annat sätt än nord upp kan läsbarheten av sjökortets
texter och symboler påverkas.
.8 det kanske inte går att ta fram tilläggsinformation om de objekt som visas på skärmen.
.9 det går inte att göra fartygets säkerhetsdjupkurva mera framträdande på skärmen, såvida
den inte läggs in manuellt i samband med planeringen av resan.
.10 olika färger kan användas för samma typ av information beroende på vilket källmaterial
som använts vid framställningen av RNC. Det kan också förekomma olikheter i färgerna
mellan dagsljus och mörker.
.11 ett RNC ska visas med samma skala som motsvarande papperssjökort. Kraftig förstoring
eller förminskning kan allvarligt försämra användbarheten av RCDS, t.ex. kan läsbarheten
av sjökortsbilden försämras.
.12 navigatören måste vara medveten om att sjökortets positionsnoggrannhet kan vara sämre
än noggrannheten hos använt positionsbestämningssystem. Detta kan gälla såväl papperssjökort
som ENC och RNC. ECDIS kan ge en indikation som beskriver kvaliteten för
de hydrografiska data som finns i ENC. Vid användning av RNC måste navigatören istället
undersöka tillförlitlighet för data genom att studera källdatadiagram etc, om sådana finns.

Ufs A
32
3.6.10 Goda råd vid användning av ECDIS
1. Se till att ECDIS-systemets senaste programversion är installerad ombord.
2. Gör dig väl förtrogen med funktioner och menyer i ditt ECDIS.
3. Kontrollera och var uppmärksam så att du använder rätt inställningar i ditt ECDIS. Om flera
använder systemet kan inställningarna ha ändrats sedan du senast använde det.
4. Var uppmärksam på vid vilka zoomningslägen (skalor) som ENC i olika Navigational
purpose visas av systemet. Det är till exempel viktigt att inte en ENC i liten skala (motsvarande
kustkort) av misstag används inomskärs.
5. Lär dig att snabbt hitta de informationstexter som finns i ENC och som motsvarar papperssjökortens
”notes” (Nautical Publication Information, M_NPUB).
6. Sverige redovisar tillfälliga och preliminära förhållanden i ENC (motsvarande P- och T- notiser
i Ufs). Observera dock att samtliga P- och T- notiser inte kan distribueras som rättelser
till ENC varför man fortfarande måste läsa Ufs, trots att man använder ECDIS. I Ufs framgår
vilka P- och T- notiser som inte distribueras som rättelser till ENC.
7. Observera att alla länder ännu inte redovisar tillfälliga och preliminära förhållanden i ENC
(motsvarande P- och T- notiser i Ufs). På Primars hemsida (www.primar.org) finns en tabell
som redovisar den aktuella situationen beträffande P- och T i ENC. Observera även att
redovisningen kan ske på olika sätt i olika länder.
3.6.11 Goda råd vid användning av ENC och Primar online service
1. Uppdateringar till ENC publiceras kontinuerligt. Kontrollera så att den senaste versionen av
ENC används.
2. Notera datum då du uppdaterar din ENC-portfölj. I Primar Chart Catalogue på Internet kan
du enkelt se vilka celler som blivit uppdaterade sedan senaste uppdateringen av ENC.
3. Ibland publiceras helt nya ENC-celler. I Primar Chart Catalogue kan du se om några nya
celler tillkommit som berör det geografiska område som din ENC-portfölj omfattar.
4. Ibland innebär en uppdatering att en ENC-cell utgår och ersätts av en helt ny. För användare
av Primars On-line Service sker detta automatiskt och utan kostnad. Du bör emellertid
kontrollera om ditt ECDIS avlägsnar de utgående cellerna automatiskt från din
sjökortsportfölj eller om systemet kräver att du själv tar bort dem.
3.6.12 Test av ECDIS
Inom International Hydrographic Organization (IHO) pågår ett arbete för att kartlägga kvalitén
hos olika ECDIS och identifiera eventuella problem. IHO har därför sammanställt två specialkonstruerade
ENC-celler (AA2TDS02 och AA5TDS05) som kan användas för att testa funktionen
hos ECDIS-systemet ombord. De två ENC-cellerna har levererats till ECDIS-fartyg på
samma sätt som nya ENC-celler men cellerna kan även laddas ned från IHO:s hemsida (www.
iho.int), där det även finns ett frågeformulär som kan användas för att rapportera resultatet av
testet. Testfilerna (Check ENCs), frågeformuläret samt en instruktion för hur testfilerna installeras
och testet utförs finns under ”IHO News” i höger marginal.
Resultatet av testet skickas till IHO på något av följande sätt.
- Via ”Reporting form” på hemsidan www.iho.int
- E-post: info@ihb.mc
- Fax: +377 93 10 81 40
- Post: IHB 4 quai Antoine 1er B.P.445 MC 98011 MONACO CEDEX

33 Ufs A
3.7 Underrättelser för sjöfarande (Ufs)
Ufs, Underrättelser för sjöfarande, är Sjöfartsverkets officiella kanal för att förmedla rättelser
till sjökort samt informera om andra förändringar av betydelse för navigering i svenska och
angränsande farvatten.
På Sjöfartsverkets hemsida www.sjofartsverket.se/ufs finns Ufs dels som PDF-dokument
och dels i form av en ”databas” där man kan söka information på en mängd olika sätt, t.ex.
information som berör ett visst sjökort, ett visst geografiskt område, som publicerats en viss
tidsperiod osv. Nya Ufs-notiser publiceras i stort sett varje vardag.
Det ovan nämnda PDF-dokumentet med Ufs-notiser publiceras i allmänhet en gång per
vecka. Detta dokument innehåller samtliga Ufs-notiser som publicerats på hemsidan sedan
föregående PDF-dokument publicerades. Det Ufs-häfte som distribueras till prenumeranter är
identiskt med PDF-dokumentet på hemsidan, bortsett från att bilderna är i svart/vitt.
Ufs har traditionellt varit en tidskrift för prenumeration. Antalet prenumeranter har med åren
minskat samtidigt som Ufs på Internet blivit allt mer välbesökt. Därför kommer Ufs vid årsskiftet
2013-2014 att upphöra som tryckt tidskrift. Samtidigt kommer servicen för Ufs i PDF-format
att förbättras. Mer information om detta kommer i Ufs.
Eftersom ENC (ECDIS) inte kan visa alla tillkännagivanden och olika typer av tillfälliga förändringar
och förhållanden som beskrivs i Ufs måste även ECDIS-fartyg ta del av den information
som publiceras i Ufs.
3.7.1 Ufs täckningsområde
Ufs ger information till sjöfarten i Östersjöområdet samt Kattegatt och Skagerrak innanför
linjen Hanstholm - Lindesnes.
Informationen om förändringar i utländska farvatten är i huvudsak begränsad till företeelser
utomskärs samt i anslutning till större farleder och rutter. Ufs ger därför inte tillräckligt detaljerad
information för att hålla våra grannländers sjökort, eller BA-sjökort, fullständigt rättade.
Information rörande utländska vatten baseras i allmänhet på information från respektive lands
NtM eller navigationsvarningar.
3.7.2 Numreringen av notiser
Notisnumret är unikt och utgörs av det nummer som varje notis har i Sjöfartsverkets ärenderegister.
Denna nummerserie nollställs inte vid årsskiften utan växer med åren. Notisnumren i
ett häfte utgör inte en sammanhängande nummerserie.
En stjärna (*) framför notisnumret anger att notisen är utfärdad av svensk myndighet och
gäller svenska farvatten. Stjärnan är internationellt överenskommen och är avsedd att underlätta
utländska sjökarteverks rättelse- och redigeringsarbete.
(P) efter notisnumret anger att notisen är av förberedande art, Preliminär notis. Notisen ersätts
senare med en verkställighetsnotis.
(T) efter notisnumret anger att notisen är av tillfällig art, Temporär notis. Är giltighetstiden för
sådan notis ej angiven, upphävs den av ny notis, då det tillfälliga förhållandet upphört att gälla.
3.7.3 Disponering av Ufs-häftet
Ufs-häftet är indelat i tre avdelningar enligt följande:
UNDERRÄTTELSER innehåller notiser som kan hänföras till en geografisk punkt eller begränsat
geografiskt område. Här finns information för rättning av sjökort men även uppgifter av
tillfällig karaktär, t.ex. information om
pågående muddringar, kabelutläggningar och liknande
tillfälliga ändringar av navigeringshjälpmedel

Ufs A
skjutvarningar
avlysta farvatten till följd av båttävlingar och liknande
förbud mot att bryta isränna.
Notiserna i avdelningen ”Underrättelser” är inordnade under de rubriker som framgår av
stycke 3.7.6 ”Geografiska områden i Ufs”.
TILLKÄNNAGIVANDEN innehåller övriga numrerade notiser, t.ex.:
generell information om farvatten, lotsning, DGPS m.m.
information om nya sjökort och publikationer
information för radiotjänsten ombord
kungörelse av vissa beslut från Sjöfartsverket, Transportstyrelsen och IMO
34
ÅTERKOMMANDE INFORMATION
Uppgift om vattenståndet i Vänern publiceras i varje Ufs.
En förteckning över gällande svenska P- och T- notiser publiceras en gång per månad.
En tabell över svenska sjökorts editions/reprint-nummer publiceras varje månad. Tabellen
anger även numren på de Ufs-notiser som påverkat respektive kort sedan senaste tryckningen
samt datum för nästa planerade tryckning av respektive sjökort.
För polismyndigheternas räkning publiceras vid behov förteckningar över sjöfynd, d.v.s.
sådant gods som upphittats i vattnet eller på stranden och där ägaren är okänd.
Varje vår utkommer häftet Ufs A - Allmänna upplysningar
Inför varje vinter utkommer häftet Vintersjöfart (Information från Sjöfartsverket och SMHI).
3.7.4 Berörda sjökort
Numret på svenska sjökort som berörs av de förändringar som beskrivs i notisen anges på
en rad ovanför respektive notis. I början av varje Ufs-häfte (tryck och PDF) finns en tabell som
anger vilka svenska sjökort som berörs av notiser i häftet.
3.7.5 Utformning av Ufsnotiser
De Ufsnotiser som handlar om permanenta förändringar inleds i allmänhet med en beskrivning
av vilka förändringar som har skett ute i ”verkligheten”. Därefter följer en beskrivning,
ofta i tabellform, av hur dessa förändringar ska genomföras i sjökortet. Då sjökort i olika skalor
berörs beskrivs i allmänhet endast hur rättelsen ska göras i det sjökort som har störst skala. I
de fall distanser anges i Ufs-notisen avses det verkliga avståndet ute i naturen, t.ex. bojen ska
flyttas 50 meter nordvart till position 58-35,523N 16-11,957E.
Positioner i Ufs anges med latitud och longitud enligt referenssystemet WGS-84. Positioner
skrivs med grader, minuter och decimaler av minuter enligt modellen 58-35,5N 15-11,9E, d.v.s.
utan grad- och minuttecken.
De sjökortsbilder som åskådliggör vissa Ufs-notiser är avsedda att underlätta rättelsearbetet
och är inte alltid i samma skala som sjökortet.
Sista raden i respektive notis anger varifrån uppgifterna i notisen kommer. Uppgiftslämnaren
ansvarar för notisens sakinnehåll.
3.7.6 Geografiska områden i Ufs
Notiserna i avdelningen Underrättelser i Ufs inordnas under nedan angivna geografiska områden.
En karta med respektive områdes utbredning finns på baksidan av varje Ufshäfte.
Bottenviken / Bay of Bothnia
Sydlig gräns: Ratan 63-59N 20-54E – Stubben 63-31N 22-10E

35 Ufs A
Norra Kvarken / The Quark
Nordlig gräns: Ratan 63-59N 20-54E – Stubben 63-31N 22-10E
Sydlig gräns: Järnäsudde 63-26N 19-40E – Halsön 62-50N 21-10E
Bottenhavet / Sea of Bothnia
Nordlig gräns: Järnäsudde 63-26N 19-40E – Halsön 62-50N 21-10E
Sydlig gräns: Lat. 60-30N
Ålands hav och Skärgårdshavet / Sea of Åland and Archipelago Sea
Nordlig gräns: Lat. 60-30N
Sydlig gräns: Lat. 59-50N
Finska viken / Gulf of Finland
Västlig gräns: Long. 22-55E
Sydlig gräns: Lat. 59-00N
Rigabukten / Gulf of Riga
Nordlig gräns: Lat. 59-00N
Västlig gräns: Öarna Hiiumaa och Saaremaa samt longitud 22-00E i Irbenskij proliv
Norra Östersjön / Northern Baltic
Nordlig gräns: Lat. 59-50N
Ostlig gräns: Long. 22-55E samt öarna Hiiumaa och Saaremaa
Sydlig gräns: Lat. 58-20N
Mälaren och Södertälje kanal / Lake Mälaren and Södertälje kanal
Ostlig gräns: Omedelbart O om Karl Johans och Hammarby sluss i Stockholm
Sydlig gräns: Lat. 59-11N genom Södertälje kanals södra mynning
Mellersta Östersjön / Central Baltic
Nordlig gräns Lat. 58-20N:
Ostlig gräns: Ön Saaremaa samt longitud 22-00E i Irbenskij proliv
Sydlig gräns: Lat. 56-30N
Sydöstra Östersjön / South-eastern Baltic
Nordlig gräns: Lat. 56-30N
Västlig gräns: Long. 17-00E
Södra Östersjön / Southern Baltic
Nordlig gräns: Lat. 56-30N
Ostlig gräns: Long. 17-00E
Västlig gräns: Falsterbo 55-23N 12-49E – Arkona 54-41N 13-26E
Sydvästra Östersjön / South-western Baltic
Ostlig gräns: Falsterbo 55-23N 12-49E – Arkona 54-41N 13-26E
Nordlig gräns: Falsterbo 55-23N 12-49E – Stevns Klint 55-17N 12-27E samt
Kappel kirke 54-46N 11-01E – Dovns Klint 54-43N 10-42E –
Vejsnæs Nakke 54-49N 10-25E – Gammel Pøl 54-53N 10-04E
Öresund / The Sound
Sydlig gräns: Falsterbo 55-23N 12-49E – Stevns Klint 55-17N 12-27E
Nordlig gräns: Kullen 56-18N 12-27E – Gilbjerg Hoved 56-08N 12-17E
Bälten / The Belts
Sydlig gräns: Falsterbo 55-23N 12-49E – Stevns Klint 55-17N 12-27E samt
Kappel kirke 54-46N 11-01E – Dovns Klint 54-43N 10-42E –
Vejsnæs Nakke 54-49N 10-25E – Gammel Pøl 54-53N 10-04E
Nordlig gräns: Sjællands Odde 56-00N 11-17E – Hassenør 56-08N 10-43E

Ufs A
Kattegatt / Kattegat
Sydlig gräns: Kullen 56-18N 12-27E – Gilbjerg Hoved 56-08N 12-17E samt
Sjællands Odde 56-00N 11-17E – Hassenør 56-08N 10-43E
Nordlig gräns: Hamneskär 57-54N 11-28E – Skagen 57-44N 10-38E
Skagerrak
Sydlig gräns: Hamneskär 57-54N 11-28E – Skagen 57-44N 10-38E
Västlig gräns: Hanstholm 57-07N 08-36E – Lindesnes 57-59N 07-03E
Vänern och Trollhätte kanal
Trollhätte kanal, Vänern, Säffle kanal och Glafsfjorden
Sydlig gräns: Lärje å mynning 57-46N 12-00E (N om Göteborg)
Västlig gräns: Long. 11-50E genom Nordre älvs mynning
Övriga inlandsfarvatten
Hjälmaren, Hjälmare kanal, Göta kanal, Vättern och Dalslands kanal
36

4 Sjötrafikinformation
37 Ufs A
I Sverige finns ett antal VTS-centraler som övervakar sjötrafiken och ombesörjer informationstjänst
för sjöfarten inom de områden som markerats på kartan i avsnitt 4.5.
Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om sjötrafikinformationstjänst (VTS) och sjötrafikrapporteringssystem
(SRS) kungörs i sin helhet i Transportstyrelsens författningssamling
(TSFS 2009:56) och TSFS 2013:8.
4.1 Rapporteringspliktiga fartyg
Fartyg med en bruttodräktighet om 300 eller mer eller med en längd av 45 meter eller mer
samt bogserande fartyg som tillsammans med släpet har en längd av 45 meter eller mer ska
delta i sjötrafikinformationstjänsten (VTS). Detta innebär att de ska lyssna på VTS-områdets
trafikkanal(er) samt VHF kanal 16 och rapportera såsom anges i 4.1.1.
Övriga fartyg bör, om det är praktiskt möjligt, delta i rapporteringen om det kan påverka övriga
fartygs säkra framförande. Följande fartygskategorier rekommenderas speciellt att delta.
Fartyg med bruttodräktighet mellan 20 och 300
Fartyg med längd mellan 15 och 45 meter
Mindre, registerade fiskefartyg
Samtliga fartyg utrustade med VHF bör kontinuerligt passa VTS-områdets trafikkanal(er) samt
VHF kanal 16.
4.1.1 Rapportering i VTS-områden
A. Före ingång i VTS-område och före avgång eller förflyttning från kaj eller ankarplats:
1) fartygsnamn
2) anropssignal
3) position (närmaste namn på rapporteringslinje eller geografiskt läge)
4) avsedd färdväg
5) destination
6) aktuellt djupgående
Obs! Ett fartyg får inte avgå från kaj eller ankarplats inom VTS-område Göteborg utan att först
ha fått VTS-centralens tillstånd.
B. Nedanstående uppgifter skall anges vid passage av rapporteringspunkter * (1, 2, 3), vid
ankomst till kaj eller ankarplats (1, 2), vid ändring av färdväg (1, 2, 4, 3), vid sjöolycka, vid fel på
maskineri, anläggning eller instrument som väsentligt kan försämra fartygets säkra navigering
och manövrering (1, 2, 3, 4):
1) fartygsnamn
2) position (närmaste namn på rapporteringslinje (eller geografiskt läge))
3) destination
4) anledning (ny färdväg, skada eller fel) till rapportering
Ett fartyg kan få en begäran av VTS-centralen att lämna andra uppgifter vid andra tillfällen än de
som anges ovan, samt att komplettera sin rapport med ytterligare uppgifter om det behövs för
att fartygstrafiken ska kunna röra sig säkert och effektivt i VTS-området.
* Vissa undantag från inrapportering via VHF gäller i VTS-område Landsort och Mälaren samt
Göteborg, se TSFS 2013:8, §15.

Ufs A
4.2 Definitioner rörande övervaknings- och VTS-verksamhet
Sjötrafikinformationsområde (VTS-område)
Ett VTS-område är ett fastställt område av särskilt intresse för sjösäkerhet och miljö, där en
eller flera typer av sjötrafikinformationstjänster tillhandahålls.
VTS-central
En VTS-central är den central från vilken sjötrafikövervakning och sjötrafikinformationstjänst
utförs. VTS-centralen ansvarar för att rapporteringssystemen följs samt har en aktuell bild av
sjötrafiken inom sitt eller sina områden.
Sjötrafikinformationstjänst (Vessel Traffic Services, VTS)
Sjötrafikinformation är en tjänst för övervakning och organisation av samt information och
assistans till fartygstrafiken för att förbättra dess säkerhet och för att skydda miljön inom ett
fastställt VTS-område.
38
Tre typer av sjötrafikinformationstjänst förekommer:
informationstjänst (INS)
navigeringsassistanstjänst (NAS)
trafikorganisationstjänst (TOS)
I Sverige tillhandahålls för närvarande endast informationstjänst (INS).
INS ges till ett fartyg över VHF då det anmäler sig, vid bestämda tidpunkter, vid behov eller när
fartyget begär det.
Genom INS kan fartyget få uppgifter om:
1. övriga fartyg inom VTS-området, som kan påverka dess framförande,
2. fel och brister i sjösäkerhetsanordningar,
3. begränsningar i framkomligheten,
4. väderleks- och isförhållanden,
5. vattenstånd och andra hydrologiska förhållanden,
6. ändrade förhållanden för VHF-kommunikation, rapporteringspunkter och andra obligatoriska
anmälningsrutiner, samt
7. övriga omständigheter som kan vara av betydelse för säkerheten i fartygstrafiken.
När det är påkallat av säkerhetsskäl kan ett visst fartyg få varningar och råd av betydelse för
dess framförande.
4.3 Rapportering vid olyckor och tillbud
Vid sjöolycka ska JRCC (anrop ”Sweden Rescue”) larmas omedelbart. Dessutom ska VTScentralen
omgående informeras vid inträffad eller observerad grundstötning, kollision, tillbud,
haveri eller annat som påverkar sjösäkerheten och framkomligheten i farleden.
4.4 Användning av AIS
Befälhavaren erinras om skyldigheten att se till att statisk, dynamisk samt reserelaterad
information i fartygets AIS alltid är korrekt i enlighet med IMO Res. A.917(22), Res.A.956(23).

39 Ufs A
4.5 VTS-områden och VHF-kanaler
Kartan visar vilka områden som omfattas av VTS-tjänsten samt vilka VHF-kanaler och anropssignaler
som ska användas för kontakt med VTS-centralen.
VTS Centres & SOUNDREP
Förklaringar / Explanations
VHF 09
VTS Luleå
VHF 10
VHF-kanal för utväxling av sjötrafikinformation
med VTS-central.
VHF-channel for exchange of
traffic information with VTS Centre
Anropssignal för VTS / Call sign for VTS
Gräns och område för angiven anropssignal /
Limit and area of stated call signal
VTS/SRS-central / VTS/SRS Centre
Hamn / Port
Strömstad
Brofjorden
VTS Lysekil
Wallhamn
VTS Marstrand
VTS Göteborg
VHF 13
Göteborg
Varberg
Karlstad
Halmstad
Helsingborg
Karlshamn
Sector 1 North VHF 73
SOUNDREP
Åhus
“Sound traffic” Malmö Ystad
Sector 2 South VHF 71
Trelleborg
Sundsvall
Hudiksvall
Söderhamn
Gävle
Västerås
Oxelösund
Norrköping
Västervik
Oskarshamn
Kalmar
Karlskrona
Örnsköldsvik
Härnösand
Hargshamn
Södertälje
VTS Oxelösund
VHF 09
Luleå
Piteå
Skellefteå
Umeå-Holmsund
Kapellskär
Stockholm
VHF 73
VTS Södertälje
VHF 68
Visby
VTS Luleå
VHF 14
VTS Stockholm
2012-05-07

Ufs A
40
4.6 Sjötrafikrapporteringssystem (SRS)
Ett sjötrafikrapporteringssystem (förkortat SRS = Ship Reporting System) är ett system för
rapportering och som samlar in och förmedlar information av betydelse för fartygens säkra
framförande, skyddet av miljön och räddningstjänsten. IMO:s sjösäkerhetskommitté (Maritime
Safety Committee, MSC) beslutar om ett område på internationellt vatten ska godkännas att
vara obligatoriskt eller frivilligt SRS.
Befälhavare på fartyg som passerar in i ett område med ett av IMO antaget och gällande
obligatoriskt SRS är skyldig att följa de regler som finns för detta och ska därmed lämna de
uppgifter som systemet kräver. IMO rekommenderar även att befälhavare bör lämna uppgifter
till de frivilliga SRS.
SRS redovisas i sjökort och finns förtecknade, om de antagits av IMO, i IMO:s publikation
Ships’ Routeing. De finns även angivna i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd
(TSFS 2009:56 / 2013:8) om sjötrafikinformationstjänst (VTS) och sjötrafikrapporteringssystem
(SRS), vilka kan läsas i sin helhet på Transportstyrelsens hemsida.
Obligatoriska sjötrafikrapporteringssystem (SRS) i Östersjöområdet
Namn Område/land IMO-resolutioner
BELTREP Stora Bält, Danmark) MSC.63(67), A.978(24), MSC.230(82), MSC 332(90)
GOFREP Finska viken, Finland MSC.139(76), MSC.231(82)
SOUNDREP Öresund, Sverige/Danmark MSC.314(88)
GDANREP Gdanskbukten, Polen MSC.249(83)
4.7 SOUNDREP
Öresund omfattas av rapporteringssystemet SOUNDREP som sköts av Sound VTS.
Alla fartyg med en bruttodräktighet av 300 eller större anmodas medverka i rapporteringen.
Rapporteringssystemet syftar till att förbättra sjösäkerheten och effektivisera sjötransporterna
och miljöskyddet i Öresund. Sound VTS tillhandahåller information till sjöfarten beträffande
specifika och plötsliga händelser som kan leda till oönskade situationer och trafikrörelser.
Sound VTS utsänder sjösäkerhetsinformation för berört geografiskt område beträffande:
- fartyg och aktiviteter med speciell påverkan på sjötrafiken
- hinder i farleder inom området
- fel på viktigare navigeringshjälpmedel tills dess att en navigationsvarning utfärdats
- extrema meteorologiska förhållanden
- ström och vattenstånd
- isförhållanden, samt
- alla andra faktorer som kan påverka sjötrafikens säkerhet
På förfrågan kan ytterligare information tillhandahållas.
Sjösäkerhetsinformationen sänds på VHF kanal 79 efter föregående annonsering på kanalerna
16, 71 och 73. Alla fartyg inom området ska lyssna på utsändningarna. Om ett fartyg behöver
ankra till följd av dålig sikt, ogynnsamt väder, ändringar gentemot angivna djup, fel och brister
etc., kan Sound VTS hänvisa till lämplig ankarplats.
Kontaktuppgifter för Sound VTS:
Anropssignal: Sound Traffic
VHF kanal 73 Anrop-, rapporterings- och arbetskanal i Sector 1, North
VHF kanal 71 Anrop-, rapporterings- och arbetskanal i Sector 2, South
VHF kanal 79 För utsändningar från Sound VTS
VHF kanal 68 Reservkanal för utsändningar från Sound VTS
Dessutom passar centralen alltid VHF kanal 16.

41 Ufs A
Adress: Hans Michelsensgata 9 Tel: +46 771 630 600
Box 855 Fax: +46 40204345
201 80 Malmö E-post: contact@soundvts.org

Ufs A
42
Olika typer av rapporter:
Deltagande fartyg skall sända en SAILING PLAN och en DANGEROUS GOODS REPORT.
SAILING PLAN (SP) bör sändas innan ankomst till SOUNDREP-området. Fartyg som lämnar
hamn inom området skall avge rapporten i samband med avgången eller i så nära anslutning
som möjligt till avgången. SP skall innehålla information om fartygets position, kurs och fart då
rapporten avges samt kompletterande information enligt följande.
DANGEROUS GOODS REPORT (DG) bör avges i händelse av olycka innebärande att farligt
gods förloras, eller riskerar att förloras, i havet. Detta gäller även farligt gods i containers,
portabla tankar, vägfordon, järnvägsvagnar samt pråmar som lastats ombord.
Rapporteringsformat:
SAILING PLAN (SP) bör innehålla följande grupper: A, B, C, E, F, I, L, O, P, Q, T, U, W & X.
DANGEROUS GOODS REPORT (DP) bör innehålla följande grupper: A, B, C, Q, R, T & X.
Ytterligare rapportering bör ske närhelst det sker någon förändring av navigatoriska förhållanden,
i synnerhet i förhållande till punkt ”Q” i nedanstående tabell (rapporteringsformat). All
rapportering i SOUNDREP ska göras i enlighet med det standardiserade rapporteringsformatet
i tabellen, vilket följer IMO resolution A.851(20).
Beteckning
Innehåll, önskad information
A Fartygets namn, anropssignal , MMSI- och IMO-nummer
B Datum och tid för händelsen; 6 siffror = dag i månaden, timme och minut (UTC)
C Position; 6 resp. 7 tecken enligt följande: 55°43.5’N 012°49.3’E = 55435N 012493E
E Fartygets sanna kurs redovisas genom en grupp med 3 siffror
F Fart i knop med en decimal. 3 siffror, ex 18,3 knop=183
I Destinationshamnens namn och ETA
L Planerad rutt (se exempel nedan)
O Djupgående, anges i meter med 2 eller 3 siffror
P Typ av last samt eventuell mängd och klass av farligt gods
Q Fel, brister och begränsningar som kan påverka fartygets säkra navigering eller manövrering.
R Förorenande material/farligt gods över bord; mängd och typ
T Fartygets representant eller ägare (vilken kan lämna detaljerad information om fartygets last)
U Fartygets storlek och höjd (det senare om > 35 meter)
W Antal personer ombord
X Övrigt inkl. all annan information som kan bidra till sjösäkerheten i Öresund
Typ och kvantitet av bunkerolja (om > 5000 ton)
Exempel på hur planerad rutt anges under ”L”.
Ett fartyg som lämnar Malmö hamn och ska gå sydvart genom Flintrännan:
– Flint Channel TSS off Falsterbo
Ett nordgående fartyg genom Öresund i transit:
– TSS off Falsterbo Drogden Channel West of Ven
All rapportering i SOUNDREP ska ske på VHF via Sound VTS. Fartyg med uppdaterad AISinformation
kan fullgöra delar av rapporteringen via AIS.
Ett fartyg som inte vill röja uppgifter om destinationshamn och last kan välja att rapportera
dessa uppgifter via fax eller e-post. Engelska språket ska användas vid all kommunikation och
vid behov tillämpas IMO SMCP (Standard Marine Communication Phrases).

43 Ufs A
5 Föreskrifter
En ny översättning av 1972 års internationella sjövägsregler (COLREG) togs fram av Transportstyrelsen
2009 (Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:44) om sjövägsregler.)
I bilaga 2 i denna föreskrift finns de tillägg och undantag från COLREG som gäller inom
svensk ekonomisk zon, svenskt sjöterritorium samt svenskt inre vatten.
Författningssamlingen finns tillgänglig på: www.transportstyrelsen.se
5.1 Trafiksepareringssystem (TSS)
Regel 10 i 1972 års internationella sjövägsregler är tillämplig på trafiksepareringssystem vilka
antagits av IMO. Beskrivning av trafiksepareringssystem antagna av IMO finns i den av IMO
utgivna publikationen ”Ships’ Routeing” (2010)” samt eventuellt senare ändringar. Trafiksepareringssystemen
finns också återgivna i sjökort. Observera dock att ”noter” med bl.a. vissa
trafikanvisningar inte alltid i sin helhet finns medtagna i sjökorten. Dessa anvisningar finns då,
utöver i ”Ships’ Routeing”, redovisade i nautiska publikationer och seglingsbeskrivningar.
Se även: Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ruttsystem och andra av IMO
särskilt beslutade sjötrafikregler (TSFS 2010:157) och information på myndighetens webbplats:
www.transportstyrelsen.se/ruttsystem.
5.1.1 Om användning av trafiksepareringssystem och kusttrafikzon
Fartyg som befinner sig i ett område med av IMO antaget trafiksepareringssystem ska följa
regel 10 i 1972 års internationella sjövägsregler med iakttagande av alla övriga regler i de internationella
sjövägsreglerna. I synnerhet ska beaktas att styrnings- och seglingsreglerna 11-19,
om fartygs uppträdande i sikte av varandra och i nedsatt sikt, gäller utan undantag även i trafiksepareringssystem.
Bästa möjliga förutsättning att följa regel 10 bör skapas genom planering i
så god tid som möjligt med hänsyn till annan trafik, djupförhållanden m.m.
Regel 10 lyder:
a. Denna regel gäller för trafiksepareringssystem antagna av den internationella sjöfartsorganisationen
(IMO) och fritar inte något fartyg från dess skyldighet enligt någon annan regel.
b. Ett fartyg som använder sig av ett trafiksepareringssystem ska
1) framföras i det avsedda trafikstråket och följa den trafikriktning som anges för stråket,
2) så långt praktiskt möjligt hålla väl fritt från en separeringslinje eller separeringszon,
3) normalt gå in i eller gå ut ur ett trafikstråk vid stråkets ändpunkt. Om ett fartyg ändå går
in eller går ut vid någon av stråkets sidor ska detta göras med så liten vinkel som praktiskt
möjligt i förhållande till den trafikriktning som anges för stråket.
c. Ett fartyg ska så långt praktiskt möjligt undvika att korsa ett trafikstråk. Om fartyget ändå
måste göra detta ska stråket korsas så att fartyget stävar så nära vinkelrätt som praktiskt möjligt
i förhållande till den trafikriktning som anges för stråket.
d. 1) Ett fartyg får inte använda en kusttrafikzon om det kan använda avsett trafikstråk i angränsande
trafiksepareringssystem utan att eftersätta säkerheten. Fartyg med en längd
under 20 meter, segelfartyg och fartyg sysselsatta med fiske får dock använda kusttrafikzonen.
2) Oavsett vad som anges i 1 får ett fartyg använda en kusttrafikzon när det är på resa till
eller från en hamn, offshoreanläggning, lotsstation eller någon annan plats som är belägen
i kusttrafikzonen. Ett fartyg får även använda en kusttrafikzon för att undgå överhängande
fara.
e. Fartyg får inte gå in i en separeringszon eller korsa en separeringslinje. Detta gäller dock
inte ett fartyg som korsar, går in i eller går ut ur ett stråk eller ett fartyg som går in i separeringszonen
eller korsar separeringslinjen för att
1) i nödfall undgå överhängande fara, eller
2) vara sysselsatt med fiske inom en separeringszon.
f. Fartyg som framförs i områden nära ett trafiksepareringssystems ändpunkter ska framföras
med särskild försiktighet.

Ufs A
g. Fartyg ska så långt praktiskt möjligt undvika att ankra i ett trafiksepareringssystem eller i
områden nära trafiksepareringssystemets ändpunkter.
h. Fartyg som inte använder ett trafiksepareringssystem ska hålla sig ifrån det med så bred
marginal som är praktiskt möjligt.
i. Ett fartyg sysselsatt med fiske får inte hindra ett annat fartygs passage om det senare följer
ett trafikstråk.
j. Fartyg med en längd under 20 meter och segelfartyg får inte hindra ett maskindrivet fartygs
säkra passage om det maskindrivna fartyget följer ett trafikstråk.
k. Ett fartyg med begränsad manöverförmåga som är sysselsatt med underhåll som avser
navigationssäkerheten i ett trafiksepareringssystem undantas från att följa denna regel i den
utsträckning detta är nödvändigt för att utföra arbetet.
l. Ett fartyg med begränsad manöverförmåga, som är sysselsatt med att lägga ut, reparera
eller ta upp undervattenskabel i ett trafiksepareringssystem, undantas från att följa denna
regel i den utsträckning detta är nödvändigt för att utföra arbetet.
Kusttrafikzon är det farvatten mellan trafikstråken och land som av IMO uttryckligen har
antagits som kusttrafikzon (inshore traffic zone) och som finns angivet i beskrivningen av
trafiksepareringssystemet i IMO:s publikation ”Ships’ Routeing”. Kusttrafikzoner redovisas i
sjökorten med text och heldragna separeringslinjer eller separeringszoner mot de angränsande
trafikstråken. Vissa kusttrafikzoner är specificerat avgränsade områden mellan trafikstråken
och strandlinjen. Gränserna för sådana kusttrafikzoner markeras i sjökorten med röda
T-streckade linjer.*
*Undantag för viss trafik vid kusttrafikzonerna söder om Öland och Gotland samt Bornholmsgattet finns
föreskrivet i Bilaga 2 punkt 6 i ”Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:44) om sjövägsregler
samt som en not i berörda sjökort.
5.1.2 Fartyg sysselsatt med arbete i TSS
De internationella sjövägsreglerna, regel 10(k) och 10(l) innehåller särskilda föreskrifter om
fartyg som inom ett trafiksepareringssystem är sysselsatta med sjömätning, arbete med
undervattenskabel, bojunderhåll eller annat underhåll för navigeringssäkerheten i systemet.
Den internationella tillämpningen av dessa regler sker enligt moment 3.20 i ”General
Provisions on Ships’ Routeing”, 10:e ändringen.
”I regel 10(k) respektive 10(l) i 1972 års internationella sjövägsregler undantas fartyg med
begränsad manöverförmåga, som är sysselsatt med underhåll för navigationssäkerheten eller
underhåll eller upptagning av undervattenskabel i ett trafiksepareringssystem, från att följa
regel 10 i den utsträckning detta är nödvändigt för att utföra arbetet. Regering eller berörd
myndighet med ansvar för navigationssäkerheten i ett trafiksepareringssystem ska föranstalta
att:
a) avsikten att företa ett sådant arbete först meddelats varje berörd regering eller myndighet.
b) information om sådana fartygs arbete i ett trafiksepareringssystem, så långt möjligt, är
lämnad i förväg i Underrättelser för sjöfarande och följs av radiovarningar före och regelbundet
under arbetet.
c) sådant arbete, så långt möjligt, undviks under nedsatt sikt.”
I Sverige får sådant arbete som avses i regel 10(k) och 10(l) utföras endast efter meddelande
till Sjöfartsverket och Transportstyrelsen. Sjöfarande varnas för verksamhet som kan förekomma
i enlighet med vad som redovisats ovan.
5.2 Säkerhetszoner kring offshore installationer
Offshore installationer såsom fasta produktionsplattformar, rörliga borrtorn, förankrade landningsanordningar
för tankers samt installationer på sjöbotten, oljekällor på sjöbotten och dylikt
kan ha tillstånd från en kuststat att anordna säkerhetszoner runt en anläggning på kontinental-
44

45 Ufs A
sockeln. Säkerhetszonerna får sträcka sig 500 meter ut från anläggningen.
Fartyg får inte utan särskilt tillstånd gå in eller passera inom dessa fastställda säkerhetszoner.
Flera kuststater har lagstiftat mot kränkning av zonerna. Uppgifter om säkerhetszoner meddelas
i nautiska publikationer. Sjöfarande uppmanas att alltid förutsätta förekomsten av säkerhetszoner
kring offshore installationer ifall annan information ej erhållits.
5.3 Redskap som fastnat i sjökablar och rör
Fartygsbefäl och fiskare uppmanas att undvika ankring och fiske med bottenredskap på
platser, där sjökabel eller rör finns markerade i sjökorten. Om redskap fastnar i sjökablar eller
rör kan de ofta inte lösgöras. Dessutom är risken stor för att kabeln eller röret skadas så att
störningar i t.ex. telekommunikation, kraftförsörjning eller vattenförsörjning uppstår.
Det är förbjudet att kapa eller med avsikt utsätta sjökabel eller rör för åverkan. Vissa sjökablar
överför högspänd elektrisk ström och det kan vara livsfarligt att söka kapa en sådan. Någon
ersättning för skador, som någon ådragit sig vid dylika ingrepp i sjökabel, utgår inte. Däremot
kan den som uppsåtligen eller genom grov vårdslöshet skadar sjökabel eller rör anses vara
skadeståndsskyldig enligt sjölagen (1994:1009).
Den som med utrustning fastnat i sjökabel på internationellt vatten och, för att undvika
skador på kabel eller rör, uppoffrat sin utrustning, kan under vissa omständigheter, få rätt till
ersättning (Lagen (1996:518) om ersättningsskyldighet vid skada på undervattenskablar och
rörledningar m.m.).
5.4 Särskilt känsliga havsområden (PSSA)
Ett särskilt känsligt havsområde (PSSA = Particularly Sensitive Sea Area) är, enligt IMO:s
resolution A.982(24), ett havsområde som bedöms vara i behov av speciellt skydd.
IMO:s miljökommitté (Marine Environment Protection Commmittee, MEPC) beslutar om ett
havsområde ska klassas som särskilt känsligt. För att kunna klassas som ett PSSA måste det
uppfylla följande villkor:
1 Havsområdet måste erkännas ha betydelse ur; ekologisk, social, kulturell, ekonomisk och/
eller ur vetenskaplig och undervisningssynpunkt.
2. De erkända egenskaperna för havsområdet kan vara känsliga för den internationella sjöfarten.
3. Åtföljande skyddsåtgärder för att förebygga, reducera eller eliminera den identifierade sårbarheten
i havsområdet beslutas eller godkänns av IMO.
På IMO:s hemsida www.imo.org finns en förteckning över de 15 havsområden som hittills
klassats som PSSA . Till varje havsområde finns av IMO godkända skyddsåtgärder för att förebygga,
reducera eller eliminera den identifierade sårbarheten i havsområdet.
Östersjöområdet utgör ett av de 15 PSSA som finns och skyddsåtgärderna för detta område
beslutades av IMO:s församling (The Assembly) vid dess 24:e möte i december 2005.
5.5 Elektronisk rapportering vid fartygsanlöp
5.5.1 Fartygsrapporteringssystemet SafeSeaNet Sweden (SSNS)
Fartyg som är på väg till eller från en svensk hamn eller ankarplats ska lämna vissa uppgifter
till Sjöfartsverket. Uppgifterna ska lämnas elektroniskt i SSNS enligt Transportstyrelsens föreskrifter
och allmänna råd (TSFS 2010:159) om rapporteringsskyldighet för fartyg i vissa fall.
I samband med rapporteringen meddelas även eventuellt behov av lots. Se kapitel 7.
Uppgifter som ska rapporteras i SSNS är till exempel ankomst- och avgångstid, farligt gods
och fartygsgenererat avfall. Den 1 januari 2011 tillkom kravet att utländska fartyg även ska rapportera:
Utökad inspektion och faktisk ankomsttid; ATA (Actual Time of Arrival) och ATD (Actual

Ufs A
46
Time of Departure) (TSFS 2010:178)
På Sjöfartsverkets hemsida under e-tjänster finns information om hur man gör en SSNS-anmälan.
Anmälan till SSNS ska under normala omständigheter inte ske via e-post.
För att komma igång med SSNS anmälningar och för mer information kontakta Sjöfartsverkets
kundstöd. En SSNS anmälan ersätter inte den rapportering/förhandsanmälan som ska göras till
andra myndigheter.
5.5.2 Farledsdeklarationer
Avgiftspliktiga fartyg som lastar eller lossar gods eller passagerare ska lämna farledsdeklaration
elektroniskt via Sjöfartsverkets e-tjänster. Den som undertecknar anmälan påtar sig
betalningsansvaret för farledsavgiften.
Ansökan om behörighet till e-tjänsten görs på Sjöfartsverkets hemsida via:
www.sjofartsverket.se/sv/e-tjanster/Farledsdeklarationer
5.5.3 Ytterligare information
I det fall systemet inte är tillgängligt av någon anledning, t ex. tekniska skäl så att rapportering
inte kan göras, ska rapportering istället ske på det sätt som Sjöfartsverket anvisar vid det
aktuella tillfället.
Kundstöd är behjälplig med mer information och nås dygnet:
Tel. 011-19 15 40 / 010-478 5800
E-post: kundstod@sjofartsverket.se

6 Sjötrafik och sjövägar
47 Ufs A
6.1 Begrepp
Här nedan förklaras några av de begrepp som förekommer i samband med sjötrafik och sjövägar:
Farvatten Vattenområde där trafik med fartyg kan äga rum
Sjöväg Del av farvatten där trafik med fartyg äger rum i praktiken
Farled Sjöväg inomskärs eller nära kusten, anvisad genom sjömärken eller genom redovisning i
sjökort/ENC.
Sjötrafikreglering
Av nationella myndigheter eller IMO utfärdad rekommendation eller tvingande åtgärd för
reglering av sjötrafik
Ruttsystem Sjötrafikreglering som syftar till att dirigera sjötrafiken till särskilda områden eller i
särskilda trafikriktningar och därmed minska olycksriskerna eller påverkan på miljö eller
fiskenäring
Lotsled Farled i vilken Sjöfartsverket tillhandahåller lotsningsservice med, för aktuell led, särskilt
utbildad lots. I Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lotsning finns en förteckning
över de svenska lotslederna. (TSFS 2009:123).
Ränna Sjöväg som genom grävning och/eller sprängning har fördjupats.
Kanal Anlagd sjöväg genom land eller näs.
Trafikstråk Anvisad sjöväg i ett trafiksepareringssystem.
Djupvattenled En sjötrafikreglering för att anvisa väg för fartyg med stort djupgående, inom vilken ett
minsta djup fastställts (DW-route).
Allmän farled Vissa farleder är allmänna (SJÖFS 1988:5). En allmän farled får etableras om den är av betydelse
för den allmänna samfärdseln, fiskerinäringen eller för trafik med fritidsbåtar och
ska skötas så dess ändamål tillgodoses. Den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela särskilda föreskrifter om hur den allmänna farleden ska ordnas och nyttjas. Sjöfartsverket
för ett register över de allmänna farlederna och vem som svarar för farleden.
Se (SFS 1983:293) för ytterligare information.
6.2 Farledsbredd
En fastställd farledsbredd finns i allmänhet endast angiven för kanaler och rännor. I farleder
genom skärgårdar kan farledsbredden variera beroende av de naturliga förhållandena. De
svenska farlederna är inte systematiskt ”kantmarkerade” men det förekommer att farledskanten
är utmärkt där det bedöms finnas särskilda behov. Det kan tilläggas att utmärkningen av
farleder är i allmänhet resultatet av en lång tids erfarenhet och baserad på de önskemål som
framförts från främst lotsar men även sjöfarande och andra intressenter.
6.3 Leddjupgående
För många av de i sjökortet markerade farlederna har fastställts ett leddjupgående, som är
det största djupgående* ett fartyg kan ha när det går i farleden vid medelvattenstånd. Ett leddjupgående
innebär inte att fartyg med större djupgående förbjuds att trafikera farleden utan
detta är formellt att betrakta som ett riktvärde. När leddjupgående fastställts har hänsyn tagits
till bl.a. bottentopografin, farledens allmänna karaktär, farledsanordningarna, förekommande
variationer i vattenstånd inom området och strömförhållanden.
Det bör särskilt påpekas att trots att det föreligger ett fastställt leddjupgående, kan inte säker
framfart garanteras för ett fartyg med ett djupgående som ligger nära leddjupgåendet. Det
finns en mängd faktorer som ytterligare påverkar bedömningen i det enskilda fallet, såsom

Ufs A
48
farledens bredd, nedsatt sikt, stark vind, strömsättning, fartygets tekniska utrustning, manöverförmåga
och hydrodynamiska egenskaper, förutsättningarna för mörkernavigering i farleden
och bogserbåtsassistans.
* dvs det djupaste ett fartyg kan nå under hela passagen med squat, krängning och andra
faktorer inräknade.
6.4 Segelfri höjd
Vid kraftledningar, broar och andra hinder över farbara vatten finns tavlor som anger hindrets
höjd över vattnet. Den angivna höjden benämns ”segelfri höjd” och det är denna höjd som
anges i sjökortet. ”Segelfri höjd” beräknas enligt följande:
Kraftledningar
Avståndet från medelhögvattenytan1 till ledningens lägsta punkt reducerat med ett skyddsavstånd2
.
Broar och andra hinder
Avståndet från medelhögvattenytan till hindrets lägsta höjd, inom segelbar bredd, reducerat
med en säkerhetsmarginal3 .
Låga broar 4 över skyddade farvatten
Vanligtvis anges brons lägsta höjd över medelvattenytan 5 , utan säkerhetsmarginal.
1. Medelhögvattenytan är medelvärdet av årets högsta vattenstånd beräknat under en lång följd av år.
2. Skyddsavståndet är 1,5 m – 2,75 m, beroende av ledningens spänning.
3. Säkerhetsmarginalen är 0,5 m – 2 m beroende av förväntad sjöhävning i farvattnet (i allmänhet tillämpas
0,5 m).
4. Med låga broar avses de broar där man med lätthet från en mindre båt själv kan bedöma höjden under
bron, dvs. upp till ca 3 m höjd.
5. Medelvattenytan är medelvärdet av vattenytans nivå vid fleråriga observationer. Observera att vattenytan
kan vara mer än 1 m över denna nivå.
6.4.1 Kontrollmätning av broar
Det har visat sig att de uppgifter om segelfri höjd som återfinns i sjökortet och på tavlor intill
en bro inte alltid redovisar segelfri höjd enligt ovanstående definition. Sjöfartsverket genomför
därför en kontroll av de broar som går över farvatten som kan trafikeras med skepp och större
båtar. I de fall avvikelse upptäcks vid kontrollmätningen meddelas detta i Ufs.
Sjöfartsverket vill betona vikten av att den sjöfarande väl känner till sitt fartygs högsta höjd
över vattenytan samt är extra uppmärksam på aktuellt vattenstånd vid passage av de broar där
höjdmarginalen är liten.
6.5 Fartbegränsningar
I enlighet med Sjötrafikförordningens (1986:300) 2 kapitel 2§
är det Länsstyrelsen som fattar beslut om fartbegränsningar till
sjöss. Beslut om nya fartbegränsningar kungörs i Länsstyrelsens
författningssamling och finns tillgängliga på respektive länsstyrelses
hemsida (www.lst.se). I respektive beslutskungörelse anges
utbredningen på det fartbegränsade området samt vem som
ansvarar för att sjövägmärken (fartbegränsningstavlor) sätts upp och
underhålls. Ibland anges även var sjövägmärken ska placeras. Om
en fartbegränsning berör farvatten vid den svenska kusten och i de
stora insjöarna meddelas beslutet även i Ufs.
Den internationella sjökortssymbolen för fartbegränsning utgörs av en siffra följd av ”kn” i rött
(t.ex. 5 kn). I allmänhet berör fartbegränsningar trånga farvatten där det i sjökortet kan vara
svårt att placera symbolen på ett tydligt sätt. Sjökortets redovisning av fartbegränsningar ska
därför snarast ses som en uppmaning att reducera farten till den angivna samt hålla utkik efter
tavlor på stranden eller bojar i vattnet för att få full klarhet i var fartbegränsningen gäller.

Förklaringar
a) Segelfri höjd, angiven
på tavlor och i sjökortet
Djup och höjder i sjökort
b) Skyddsavståndet är 1,5
- 2,7 m, beroende av kraftledningens
elektriska
spänning.
18 m
c) Säkerhetsmarginalen är
0,5 - 2 m beroende av förväntad
sjöhävning under
bron, vanligtvis 0,5 m.
c)
10 m
d) Vid låga broar anges
vanligtvis brons höjd över
medelvattennivån, utan
säkerhetsmarginal.
a)
b)
49 Ufs A
a)
e) Alltid synlig sten eller
skär.
2,5
Vid MV
h)
f) En bränning är vanligtvis
mellan 0,5 m under och
0,2 m över medelvattennivån.
d)
0 m
Medelvattenyta
(MSL)
djup i sjk
g) En undervattenssten är
vanligtvis 0,5 – 2 m under
medelvattennivån.
e) f) g)
- 3,7 m
h) Medelhögvattennivån är
0,6 – 1,2 m över medelvattennivån
(olika värden
på olika platser).
Sjökortssymboler 3 7
2012-05-09

Ufs A
6.6 Allmän information till sjöfarande under vinterförhållanden
6.6.1 Problem vid vinternavigering
Bordningsplatser för lots
Ordinarie platser där lots bordar/lämnar kan under isförhållanden dras in eller flyttas. Rådgör
alltid med lotsbeställningscentralen eller eventuell VTS.
DGPS
Signalstyrkan hos DGPS-sändare kan reduceras av rimfrost på antennutrustningen.
Fartbegränsning
För vissa farleder utfärdas fartbegränsning då isen lagt sig för att isen vid sidan om isrännan
inte ska brytas upp.
Flottbroar
Det förekommer att man under vintersäsongen lägger ut pontoner över smala sund till
bebodda öar, för att möjliggöra transport under perioder då isen hindrar båttransport samtidigt
som isen inte bär.
Flytande utmärkning
Utomskärs belägna bojar och prickar i Bottenviken, Bottenhavet och Vänern tas i allmänhet in
i samband med isläggningen. I övriga farvatten lämnas oftast utmärkningen kvar över vintern,
såvida inte extrema isförhållanden förväntas. Bojar och prickar kan flyttas när ismassor rör
sig och hamna under isen eller skadas. Ljus, racon, AIS, radarreflektorer och topptecken kan
skadas eller försvinna. Vissa lysbojar och lysprickar släcks med automatik när de lutar mer
än en viss vinkel. När isförhållanden råder ska flytande utmärkning generellt betraktas som
otillförlitlig. Sedan isen smält på våren dröjer det i allmänhet flera veckor innan den flytande
utmärkningen kontrollerats och brister åtgärdats.
50
Fyrsken
Fyrar kan slockna eller försvagas om solcellerna som laddar upp fyrens batterier täcks av snö.
Snö och isbeläggning kan även påverka fyrens lysvinklar samt hur de olika sektorernas färg
uppfattas för betraktaren. Under dessa förhållanden är inte fyrskenet tillförlitligt för navigering.
Isränneförbud
För att möjliggöra transporter på isen kan det under vintern utfärdas förbud mot att trafikera
vissa farvatten. Det är Länsstyrelsen eller Sjöfartsverket som utfärdar dessa förbud vilka i
förekommande fall kungörs som en T-notis i Ufs.
Isvägar
Främst i norra Sverige förekommer det att de boende på öar etablerar vägar på isen. Den som
har behov av att med fartyg trafikera isbelagda farvatten mellan bebodda öar och fastlandet
måste i förväg förvissa sig om att isen inte används för transporter.
Vägfärjor
För passage av vissa färjelinjer råder under vintern fartbegränsning för att minska risken för att
färjans isränna blockeras av uppbrutna isflak.
Linfärjor
En linfärjas vajer kan bli liggande uppe på isen och omöjliggöra passage förbi färjelinjen.
Racon
Då svåra isförhållanden väntas ersätts i allmänhet de bojar som har Racon med bojar utan
Racon. Detta görs för att förhindra att den dyra och känsliga elektroniken skadas.

51 Ufs A
Sektorfyrar
Osäkerhetsvinkeln mellan olikfärgade fyrsektorer ökar avsevärt på grund av snö, isbeläggning
eller imbildning. Fyrskenet kan då uppfattas som vitt i de sektorer där det under normala
förhållanden ska vara färgat. Vidare kan det inom mörka sektorer synas ett falskt sken från
intilliggande ljussektorer.
Trafiksepareringssystem
Då ett trafiksepareringssystem är belagt med grov is kan Transportstyrelsen besluta att det
inte gäller och det är då inte obligatoriskt att följa angivna trafikstråk. Ett sådant beslut fattas
av Transportstyrelsen och det kungörs i Ufs samt sänds som en navigationsvarning över
NAVTEX.
6.6.2 Isbrytartjänst
Den statliga isbrytningens huvuduppgift är isbrytning mellan öppet vatten och inre farleder.
Fartyg som är lämpade för vintersjöfart kan begära assistans från de statliga isbrytarna.
Kontaktuppgifter till den svenska isbrytarledningen och isbrytarna finns på Sjöfartsverkets
hemsida och i häftet VINTERSJÖFART vilket utges varje höst. Häftet innehåller värdefull information
till fartyg som navigerar i is och medföljer som bilaga till Ufs.
På SMHI:s hemsida http://www.smhi.se/istjanst finns dagligen uppdaterade kartor som visar
isens utbredning i Östersjöområdet samt uppgifter om vilka krav på isklass som Sjöfartsverket
utfärdat.
Hemsidan http:\\www.baltice.org är gemensam för samtliga länder i Östersjön och innehåller
iskartor, satellitbilder, isklassrestriktioner till samtliga länder och en mängd annan information
av värde för vinternavigering i Östersjön.
6.6.3 Ufs och Navigationsvarningar
När flytande utmärkning tas in i farvattnen som redan blivit belagda med kraftig is utfärdas i
allmänhet inte navigationsvarning eller notis i Ufs. Om utmärkning däremot tas in eller Racon
avlägsnas innan isen lagts sig, utfärdas varning och Ufsnotis enligt gängse rutiner. Detsamma
gäller när viktig utmärkning tas in p.g.a. isläggning av farvatten som sällan har isproblem, t.ex.
i Öresund och på Västkusten.
6.6.4 Rekommendationer för sjötrafik i Stockholms skärgård under isförhållanden
Följande rekommendationer träder i kraft då chefen för Lotsområde Stockholm så meddelar
och har utarbetats i samarbete med representanter från färjerederierna. För ytterligare information
kontakta VTS Stockholm, VHF kanal 73 eller tel: 0771-63 06 65.
Isrännor på raksträckor
I största möjliga mån ska de föreslagna vinterrutterna användas. Waypoints för rekommenderade
rutter erhålls via Sjöfartsverkets hemsida eller efter hänvändelse till VTS Stockholm.
Möten och omkörningar på raksträckor
Under isförhållanden bör brygga till brygga kommunikation upprättas för överenskommelse
om hur och var möten och omkörningar ska ske, så att olika fartygs förutsättningar för gång i is
beaktas. Möten i girar bör undvikas.
Isrännor i girar
Den rekommenderade rutten har lagts med beaktande av isrännans tendens att flytta sig inåt
i girarna. Isrännan har därför också lagts med största möjliga radie, vilket samtidigt begränsar
förutsättningarna för möten i giren. I största möjliga mån ska de föreslagna vinterrutterna användas.
Waypoints, radier och kurser kan erhållas efter hänvändelse till VTS Stockholm eller på
Sjöfartsverkets hemsida.

Ufs A
Möten i girar
Möten i girar under isförhållanden bör undvikas. Då omständigheterna tillåter samt överenskommelse
skett mellan fartygen kan möten ske. Dock bör fartygens olika förutsättningar för
gång i is beaktas vid sådan överenskommelse.
52
Israpportering
Om man på grund av t.ex. isens tjocklek har brutit ny isränna vid sidan om den rekommenderade
rännan, ska detta omgående meddelas till VTS Stockholm. Tillfälliga avvikelser rapporteras
ej. Vid plötsliga förändringar och lokala svårigheter i isrännan, t.ex. isvallar, rännan drivit eller
svårigheter i en gir, ska även detta omgående meddelas till VTS Stockholm.
Vägfärjor
Vägfärjorna får lätt problem med sina propellersystem när fartyg korsar deras isränna med
sådan fart att stora isflak glider in i deras isränna. Risken för att is ska lossna och glida in i vägfärjornas
rännor är stor även då man passerat rännan. Särskilt om man ökar farten för tidigt.
Därför gäller fartrestriktioner mellan 500 meter före till minst 500 meter efter korsningen
mellan huvudfarleden och vägfärjornas isränna. Information om dessa fartrestriktioner publiceras
i Ufs och kan erhållas från VTS Stockholm.

7 Lotsning
53 Ufs A
7.1 Lotsbeställning
En första avisering om behovet av lots görs i samband med att fartyg anmäls via SafeSeaNet
Sweden (SSNS). (se avsnitt 5.5.1).
I så nära anslutning som möjligt till aviseringen ska en preliminär lotsbeställning göras. För
denna utgår ingen beställningsavgift, men den är inte heller att betrakta som definitiv!
En definitiv beställning ska göras senast fem timmar före lotsningens början. Före dessa
tidpunkter kan ändring av en lotsbeställning göras avgiftsfritt. Om en definitiv lotsbeställning
görs mindre än fem timmar före den överenskomna tidpunkten för lotsningens början ska en
beställningsavgift erläggas.
I beställningen ska alltid ingå information om djupgåendet samt destination, fartygsdata
(anropssignal, brutto, last, djupgående, högsta höjd över vattenlinjen - vintertid även isklass)
samt tidpunkt då lots skall vara ombord. Om farledstillstånd ska utnyttjas på någon sträcka ska
tillståndsnummer uppges.
För mer information om våra e-tjänster eller om du upplever något problem när du använder
systemet, kontakta kundstöd på telefon nr 010-478 58 00 (24H) eller via
e-post: kundstod@sjofartsverket.se
Vill du komma i kontakt med lotsbeställningscentral kan detta göras per telefon, e-post eller
VHF (se avsnitt 1.1.7 och karta i avsnitt 7.3).
Information om lotsning, regler och avgifter finns på Sjöfartsverkets och Transportstyrelsens
hemsidor samt i Sjöfartsverkets föreskrifter om lotsbeställning, SJÖFS 2012:3. (SJÖFS 2012:3
kommer att ersättas av en ny föreskrift sommaren 2013) och i Transportstyrelsens föreskrifter
och allmänna råd om lotsning TSFS 2012:38.
7.2 Öppensjölotsning i svenska och omgivande farvatten
Sjöfartsverket tillhandahåller, förutom lotsservice även lots för öppensjölotsning utanför
svenskt sjöterritorium. Denna verksamhet är direkt eller indirekt reglerad av ett flertal bestämmelser
och rekommendationer vilka sammanfattas nedan.
Lotsning i Östersjön och Nordsjön med Engelska Kanalen och Skagerrak
– Lotsmyndigheterna i länderna kring Östersjön har enats om gemensamma kvalifikationskrav
och regler för licensiering av lots med behörighet att lotsa på internationellt vatten i Östersjön.
Behörig lots (Baltic Deep-Sea Pilot) ska ha ett öppensjöcertifikat (ID-kort) med uppgift om
aktuellt lotsningsområde. Sjöfartsverket har licensierat lotsar i enlighet med dessa överenskommelser
och rekommendationer.
– IMO rekommenderar befälhavare på fartyg som önskar anlita öppensjölots inom Östersjöområdet
att endast anlita öppensjölots som certifierats av behörig myndighet inom Östersjön.
Lots ska kunna uppvisa ett giltigt öppensjöcertifikat för befälhavaren.
– För Nordsjön med Engelska kanalen och Skagerrak har berörda länders lotsmyndigheter
kommit överens om likartade regler och krav.
Restriktioner avseende lotsning på Svenskt territorialhav m.m.
Enligt lotsningsförordningen och lotsningsföreskrifterna är med vissa undantag lotsning på
Sveriges sjöterritorium förbehållet svenska lotsar.
En utländsk öppensjölots (Baltic Deep-Sea Pilot) licensierad av en stat vid Östersjön, får,
med undantag för Kattegatt, Öresund (se nedan) samt norr om lat. 59-30N, biträda fartyg på
svenskt territorialhav från territorialvattengränsen till närmaste bordningsplats för svensk lots
eller vid genomfart av svenskt territorialhav som inte är lotsled då svensk hamn ej anlöps.
En utländsk öppensjölots (Baltic Deep-Sea Pilot) licensierad av en stat vid Nordsjön, får biträda
fartyg enligt ovan, norr om linjen Skagen - Vinga eller fram till bordningsplatsen vid fyren
Trubaduren söder om linjen Skagen - Vinga.

Ufs A
54
Lotsning i Öresund
– Lotsning i Öresund är förbehållen danska och svenska lotsar från lotsplats i Öresund. Dansk
lots får inte lotsa öster om Ven, svensk lots får inte lotsa genom Drogden.
– IMO (IMO-Resolution MSC.138(76))har rekommenderat att bl.a. alla lastade oljetankfartyg
med ett djupgående av 7 meter eller mer samt alla kemikalie- eller gastankfartyg som framförs
i Öresund, inom ett område som i norr begränsas av linjen Svinbådans fyr – Hornbäcks hamn
och i söder av en linje Skanör – Aflandshage (Amagers S udde), ska anlita svensk eller dansk
lots.
Beställning sker hos lotsplaneringen Sydkusten, tel: 0771-63 06 80 senast 5 timmar före
lotsningens början.
Lotsning i Bälten
I samma IMO-resolution som för Öresund anges även för Bälten en rekommendation om att
fartyg med ett djupgående av 11 meter eller mer, ska anlita den av kuststaterna lokalt upprättade
lotsservicen.
Tillhandahållande och beställning av svensk öppensjölots
I Östersjön har berörda myndigheter överenskommit om att lots i första hand ska tillhandahållas
av avgångslandet eller vid färd in i Östersjön av närmast berört land i Östersjöutloppen.
Licensierade svenska öppensjölotsar tillhandahålls till fartyg på resa till eller från svensk hamn
eller vid färd i svenska och omgivande farvatten.
Biträde åt fartyg utanför Sveriges sjöterritorium sker normalt med en lots ombord. Befälhavaren
ska överenskomma med lotsen om erforderliga viloperioder för denne under resan
(gemensamt för samtliga staters öppensjölotsning). Behövs kontinuerligt biträde på bryggan
vid resor som överstiger 12 timmar ska detta meddelas vid beställningen.
Två lotsar kommer därvid att biträda fartyget med debitering enligt gällande taxa.
Beställning av svensk öppensjölots sker hos lotsplaneringen Sydkusten tel. 0771-63 06 80.
Beställning ska ske minst 24 timmar före uppdragets början. Beställningen ska innehålla uppgift
om fartygets destination samt om biträdet avser en eller två lotsar.
Överenskommelse ska samtidigt träffas om plats för ombordtagande av lots.
Sjöfartsverket erinrar om gällande föreskrifter samt uppmanar berörda fartyg att iaktta utfärdade
rekommendationer.

Lotsning / Piloting
Förklaringar / Explanations
Preliminär och definitiv lotsbeställning ska göras under
“E-tjänster” på Sjöfartsverkets hemsida.
www.sjofartsverket.se
A preliminary request as well as a definite request for
pilot shall be done under “e-services” on the Swedish
Maritime Administration homepage.
www.sjofartsverket.se
22
Lotsbeställningscentral /
Pilot ordering centre
Gräns för lotsbeställningscentral /
Limit of pilot ordering centre
Lots VHF Ch / Pilot VHF Ch
På kartan angivna VHF-kanaler används för
kontakt med lotsstation och/eller lotsbåt.
Som anropssignal används namnet på berörd
lotsstation eller hamn, t.ex. Varberg Lots.
The VHF-channels shall be used to contact
pilot station and/or pilot boat. The name of
Pilot Station or port is to be used as call signal,
ex. Varberg Pilots.
Strömstad
Lysekil
Marstrand
Göteborg
22
10
10
11
Varberg 19 18
Halmstad
Helsingborg
Malmö
Vänern 14
09 Trollhättan
18
80
20
18
55 Ufs A
Oskarshamn
Åhus
Kalmar
Södertälje 11
13
13
18 Karlshamn
13
13
13
Sundsvall
Söderhamn
Gävle
11
13
11 Landsort
10 Oxelösund
10
Umeå
Örnsköldsvik
Svartklubben
13
Kapellskär
13 Sandhamn
Visby
11
11
11
Luleå
Skellefteå
2013-04-04

Ufs A
56
8 Navigeringshjälpmedel
Fasta och flytande sjömärken kan anordnas för utmärkning av grund och farleder samt av
andra områden och företeelser av betydelse för sjöfarten. De av staten ägda sjömärkena
handhas av Sjöfartsverket under det att enskilda sjömärken handhas av de kommuner, företag,
sammanslutningar eller enskilda personer som anordnat dem med vederbörligt tillstånd av
Transportstyrelsen. Sjöfartsverket har ansvar för ungefär hälften av de ca 15 000 sjömärken
som finns i svenska vatten.
8.1 Tillstånd att anordna sjömärken
Tillstånd ges av Transportstyrelsen i samråd med Sjöfartsverkets respektive lotsområde.
Ansökan om etablering av sjösäkerhetsanordning kan göras direkt på Transportstyrelsens
hemsida: www.transportstyrelsen.se/ssa
8.2 Fasta sjömärken
Den traditionella fasta utmärkningen i svenska farvatten utgörs av fyrar, båkar, kummel, stångmärken,
tavlor, fläckar, rösen och s.k. orienteringsmärken. Se Kort 1.
Fyrar, se 8.4
Båkar står som regel i havsbandet och har ofta formen av en pyramid eller
ett torn. Sjömärket har främst varit avsett för att vägleda vid angöring. Båk är
i regel en äldre utmärkning som mist en del av sin betydelse för navigering
men kan kvarstå som orienteringsmärke.
Kummel är mindre än båk och har ofta en konisk eller cylindrisk form. Ett
kummel kan stå både i havsbandet och inne i skärgården. Kummel förses
ibland med radarreflektorer, ljusreflexer och fasadbelysning.
Stångmärken Vanligtvis består märket av en stöttad (stagad) stång med eller utan brädbeklädnad
på stöttorna. Finns toppmärke kan det ha olika form t.ex. triangel, kvadrat, romb eller
cirkel. Stångmärkets färg bestäms med hänsyn tagen till omgivning eller synbarhet.
Tavlor Trekantig, rektangulär eller kvadratisk oftast uppförd på t.ex. en fackverksmast. Mindre
fyrar förses ofta med tavlor som dagmärke. Tavlans färg bestäms med hänsyn taget till
omgivning eller synbarhet.
Fläckar och Rösen har i likhet med båken mist en del av sin betydelse för navigering.
Målade fläckar förstärker oftast en enslinje och syns på avstånd i regel som streck eller
kvadrater. Målade fläckar på t.ex. ett pirhuvud är i många fall fasadbelysta. Rösen är gamla
orienteringsmärken.
I sjökorten redovisas båkar, kummel, stångmärken och tavlor med den internationella
symbolen för ”fast sjömärke”, se bild. Av utrymmesskäl kan två närbelägna
sjömärken i sjökortet inte alltid redovisas med två symboler, i stället anges 2 Bns
(2 Beacons) intill symbolen.
Belysta skärmar utgörs av:
1. Triangelskärm - orienteringsmärke, i land eller i vatten, som ej markerar gräns för fullt vattendjup.
2. Kvadratskärm - orienteringsmärke som markerar gräns för fullt farledsdjup. För närvarande
finns dessa skärmar framför allt i Mälaren, Södertälje kanal och Trollhätte kanal.
Orienteringsmärken är ”väl synliga föremål” som t.ex. hus, skorstenar, master och
vattentorn, som inte går under de etablerade beteckningarna för fasta sjömärken men utgör
goda orienteringsmärken för sjöfarande. Märket betecknas med symbol enl. kort 1 och
eventuell silhuett i sjökortet.

En fyr som inte längre är i drift men som kvarstår som ”sjömärke” kan
i sjökortet redovisas med någon av följande symboler:
Om den kvarvarande fyrbyggnaden har formen av ett fyrtorn redovisas
den i sjökortet med symbolen för torn.
Om den kvarvarande fyrbyggnaden inte har ett utseende som kan
liknas vid en ”fyr” redovisas den i sjökortet som ett ”fast sjömärke”.
I bilden redovisas även fasadbelysning.
8.3 Flytande sjömärken
57 Ufs A
Den flytande utmärkningen utgörs av bojar och prickar. Färgsättning och eventuella topptecken
är bestämda av farledens fastställda huvudriktning eller dess läge i förhållande till grund
eller hinder.
Eftersom flytande utmärkning har en viss svajmån då den är förtöjd med en kätting i bottnen
så varierar positionen något beroende på vattenstånd och väderförhållanden.
Prickar som står i öppen sjö, är vanligtvis större än prickar som står i en farled. Flytande sjömärken
är mestadels försedda med radarreflektorer. På samtliga prickar finns dessutom
reflexband. Reflexband ger god reflektion vid direkt belysning från strålkastare eller dylikt men
med hänsyn till den s.k. spegelverkan vid reflektionen bör man under mörker inte förlita sig på
uppskattat avstånd till reflekterande föremål.
Bojar och prickar kan förstöras eller flyttas av påseglande fartyg, pråmsläp, drivande is el dyl.
Kraftig ström kan pressa ned prickar mot vattenytan. Flytande sjömärken kan således inte
under alla förhållanden överensstämma med sjökortens angivelser. De bör inte heller användas
som enda observation vid bestämmande av position.
Lysbojar kallas de bojar som är försedda med fyrljus och förekommer oftast i djupare farleder.
En lysboj kan även ha Racon eller AIS-transponder.
Lysprickar är grövre än konventionella prickar. Lysprickarnas fyrsken har låg ljusstyrka och har
därför begränsad lysvidd. Lysprickarna är försedda med reflexband och inbyggda radarreflektorer.
Nya farliga hinder såsom vrak och sandbankar märks snarast ut med
den speciella blå-gula ”vrakbojen” (Emergency Wreck Marking Buoy,
EWMB) och/eller med gängse lateral-, kardinal- eller punkt-märken.
Vid behov kan minst en av de utlagda bojarna eller prickarna dubbleras
med ett märke med identisk typ och karaktär. Denna utmärkning
ligger kvar tills hindret gjorts tillräckligt känt genom Ufs (NtM) samt
eventuell permanent utmärkning etablerats.
Vrakbojen är blå och gul i 4 - 8 vertikala fält. Ljuset består av omväxlande
blått och gult sken: Al Bu Y 3s. Bojen kan vara försedd med
Racon som visar morsebokstav D och/eller en AIS-transponder. Om
bojen är försedd med ett topptecken skall detta vara ett gult stående
kors.
8.3.1 Flytande utmärkning under isförhållanden
När isförhållanden råder ska flytande utmärkning generellt betraktas som otillförlitlig. Lampan
kan slockna eller försvagas om solcellerna som laddar upp bojens batterier täcks av snö.
Beakta att isbelagda vatten snabbt kan bli isfria, men att det i allmänhet dröjer några veckor
innan den flytande utmärkningen kontrollerats och brister åtgärdats. På belysta prickar och
bojar finns en vippbrytare som gör att de slocknar om den lutas eller trycks ner under isen. Se
även kap 6.6.

Ufs A
58
8.4 Fyrar
Fyrar kan ägas och drivas av myndigheter, företag eller enskilda, t.ex. Sjöfartsverket, militärmyndigheter,
kraftbolag, kommuner, hamnar, båtklubbar eller privatpersoner. För att driva en
fyr krävs tillstånd från Transportstyrelsen.
8.4.1 Fyrars indelning
Fyrar kan indelas i angöringsfyrar (kustfyr), ledfyrar och varningsfyrar. En och samma fyr kan
tillhöra flera av dessa kategorier. Fyrar är ibland utrustade med fasadbelysning och/ eller
närskyddsljus av olika karaktärer och med kort lysvidd. Dessa karaktärer är angivna i sjökortet
under den primära karaktären.
Vidare kan höga master, vindkraftverk, skorstenar m.m. vara försedda med hinderljus, varför
de kan vara väl synliga till sjöss.
Förekommande karaktärer redovisas i tabell, se 8.4.5.
Angöringsfyrar är ljusstarka fyrar i kustbandet. Dessa fyrar har dubblerad utrustning, varför
de har mycket hög driftssäkerhet. I svenska farvatten utgörs dessa fyrar ofta av kassunfyrar.
Ledfyrar kan vara av två slag, sektorfyrar eller ensfyrar. I svenska farleder är sektorfyrarna
vanligast förekommande.
Varningsfyrar utgörs ofta av ensfyrar och används för att utmärka bl.a. undervattenskablar och
rörledningar.
Tillfälliga fyrar finns i skärgårdstrafikens farleder i Stockholms skärgård och tänds enbart
under vintertid. Dessa fyrar är i regel inte redovisade i sjökortet av utrymmesskäl.
Trafiksignaler (ljussignaler) reglerar fartygstrafiken vid ett flertal öppningsbara broar, slussar,
kanalsträckor och övriga trånga trafikleder. Uppgifter om signalerna återfinns som regel i
sjökorten.
8.4.2 Allmänna råd och anvisningar
Vid navigering med hjälp av fyrar måste bl. a. följande faktorer beaktas:
a) Fyren kan ha skadats, utan att åtgärder har hunnits vidtagas. Exempelvis kan färgade glas
slagits sönder, varvid fyren lyser med vitt sken i sektorer där den normalt ska lysa med
färgat sken.
b) Fyrskenet kan vara svårt att se mot en starkt upplyst bakgrund, som hamnområden och dyl.
c) Gränsen mellan olika fyrsektorer är alltid mer eller mindre diffus. I dessa osäkerhetsvinklar
är det svårt att bedöma fyrskenets färg.
d) Osäkerhetsvinklarna är särskilt stora i gränsen mellan fyrbelysta och mörka områden.
Skenet från de belysta fönstren kan ofta observeras långt inne i den mörka sektorn.
e) Sektorgränserna hos ledande vita sektorer är i allmänhet inmätt med stor noggrannhet.
Andra sektorers gränser kan emellertid vara tämligen ungefärliga vilket måste beaktas vid
navigering med ledning av dessa.
f) Lysvidden är beroende av fyrskenets färg. På en sektorfyr kan man räkna med att rött sken
syns ca 3/4 och grönt sken ca 1/2 av det vita skenets lysvidd.
g) Ledande enslinjer och fyrsektorer leder inte alltid fritt för grund inom fyrarnas hela lysvidd.
h) Ledande fyrsektorer i farleder är ofta anpassade till det största mörkerdjupgående som
gäller för farleden och inte för det större dagerdjupgående som eventuellt kan gälla.
i) Snö och is kan påverka fyrens funktion, se 6.6.
8.4.3 Fyrarnas lystider m.m.
Fyrljusen hålls normalt lysande under dygnets mörka del. Under tider då sjöfarten inom
respektive fyrs hela lysvidd ligger helt nere på grund av fast havsis kan fyrarna dock hållas
släckta dygnet runt. Dagerfyring förekommer under vinterhalvåret vid vissa angöringsfyrar och
viktigare ledfyrar.
Vissa fyrar är endast tillfälligt tända för speciella behov och märks med occas i kortet (occasional).
Navigationsvarning eller Ufsnotis utfärdas i allmänhet inte när en sådan fyr inte är i drift.

59 Ufs A
8.4.4 Fyrljusens lysvidd
I sjökort anges en fyrs nominella lysvidd som anger det största avstånd från fyren på vilket
man kan iaktta fyrljuset vid en sikt som motsvarar meteorologiska siktförhållanden på 10 M.
Denna angivelse tar inte hänsyn till jordens rundning eller fyrljusets och observatörens höjd
över vattnet.
Ta i beaktande att den verkliga lysvidden för fyrar är alltid beroende av fyrljusets och
observatörens höjd över vattnet, rådande siktförhållanden, jordens rundning samt ljusets färg.
8.4.5 Internationella beteckningar för fyrkaraktärer med definitioner
Fyrljusets period (n s) är tiden i sekunder från början av en regelbundet upprepad ljuskaraktär
(ljus, ljusblänkar, ljusblixtar, grupper av dessa eller kombination av grupper av dessa) till början
av därpå följande karaktär. Kombinationer av nedan angivna fyrkaraktärer kan förekomma.
F Fixed light. Fyrljus med fast sken av stadigvarande styrka och färg.
Oc n s Single-occulting light. Fyrljus som visar sken, där ljustiden är längre än mörkertiden inom
perioden.
Oc (k) n s Group-occulting light. Fyrljus som visar grupper om k tätt på varandra följande förmörkelser
var n:e sekund. Förmörkelsernas varaktighet och ljustiderna mellan förmörkelserna inom
gruppen är kort jämförd med ljustiden mellan förmörkelsegrupperna.
Oc (k+m) n s Composite group-occulting light. Fyrljus som visar omväxlande grupper k och m tätt på
varandra följande förmörkelser, varvid tiden mellan två lika grupper (hela perioden) utgör n
sekunder. Förmörkelsens varaktighet och ljustidens varaktighet mellan förmörkelserna inom
varje grupp är kort jämförd med ljustiden mellan grupperna. Den ena gruppen kan bestå av
endast en förmörkelse.
Iso n s Isophase light. Fyrljus där ljustid och mörkertid är vardera halva perioden.
LFl n s Long-flashing light. Fyrljus som visar lika långa ljusblänkar i oavbruten följd med en
ljusblänk var n: e sekund. Ljusblänkens varaktighet är minst 2 s. Mörkertidens varaktighet är
vanligtvis minst 3 gånger så lång som ljusblänkens.
LFl (k) n s Group-long-flashing light. Fyrljus som visar grupper om k tätt på varandra följande
ljusblänkar, där varaktigheten och mörkertiden mellan ljusblänkarna inom gruppen är kort
jämförd med mörkertiden mellan grupperna.
LFl (k+m) n s Composite group-long-flashing light. Fyrljus som visar omväxlande grupper om k och
m tätt på varandra följande ljusblänkar, varvid tiden mellan två lika grupper (hela perioden)
utgör n sekunder. Ljusblänkens varaktighet och mörkertiden mellan ljusblänkarna inom varje
grupp är kort jämförd med mörkertiden mellan grupperna. Den ena gruppen kan bestå av
endast en ljusblänk.
Fl n s Single-flashing light. Fyrljus som visar regelbundet återkomande ljusblixtar med en
ljusblixt var n: e sekund. Ljusblixtens varatighet är kort jämförd med mörkertiden mellan
ljusblixtarna. Ljusblixtens varaktighet är normalt 0,3 - 1,0 s.
Fl (k) n s Group-flashing light. Fyrljus som visar grupper om k tätt på varandra följande ljusblixtar,
där varaktigheten och mörkertiden mellan ljusblixtarna inom gruppen är kort jämförd med
mörkertiden mellan grupperna.
Fl (k+m) n s Composite group-flashing light. Fyrljus som visar omväxlande grupper om k och m tätt
på varandra följande ljusblixtar, varvid tiden mellan två lika grupper (hela perioden) utgör n
sekunder. Ljusblixtens varaktighet och mörkertiden mellan ljusblixtarna inom varje grupp är
kort jämförd med mörkertiden mellan grupperna. Den ena gruppen kan bestå av endast en
ljusblixt.
Q Continuous quick light. Fyrljus som visar 50 – 79 (vanligen 60) regelbundet återkommande
ljusblixtar varje minut.
Q (3) Group quick light (group of three flashes). Fyrljus som visar grupper om 3 ljusblixtar
med vitt sken var 10 s. Fyrkaraktären är förbehållen den flytande ostkardinalutmärkningen.

Ufs A
60
Q (9) Group quick light (group of nine flashes). Fyrljus som visar grupper om 9 ljusblixtar med
vitt sken var 15 s. Fyrkaraktären är förbehållen den flytande västkardinalutmärkningen.
Q (6) L Fl Group quick light (group of six flashes) followed by a long flashing light. Fyrljus med
vitt sken som visar grupper om 6 ljusblixtar, omedelbart följda av en ljusblänk var 15 s.
Fyrkaraktären är förbehållen den flytande sydkardinalutmärkningen.
IQ n s Interrupted quick light. Fyrljus som visar Q-ljusblixtar under en del av perioden och är
mörk under resten av perioden. Tiden för Q kan vara kortare än, lika med eller längre än
mörkertiden inom perioden.
VQ Continuous very quick light. Fyrljus som visar 80 – 159 (vanligen 120) regelbundet återkommande,
mycket snabba ljusblixtar varje minut.
VQ (3) Group very quick light (group of three flashes). Fyrljus som visar grupper om 3 mycket
snabba ljusblixtar med vitt sken var 5 s. Fyrkaraktären är förbehållen den flytande ostkardinalutmärkningen.
VQ (9) Group very quick light (group of nine flashes). Fyrljus som visar grupper om 9 mycket
snabba ljusblixtar med vitt sken var 10 s. Fyrkaraktären är förbehållen den flytande västkardinalutmärkningen.
VQ (6) L Fl Group very quick light (group of six flashes) followed by a long flashing light. Fyrljus
med vitt sken som visar grupper, om 6 mycket snabba ljusblixtar, omedelbart följda av en
ljusblänk var 10 s. Fyrkaraktären är förbehållen den flytande sydkardinalutmärkningen.
IVQ n s Interrupted very quick light. Fyrljus som visar VQ-ljusblixtar under en del av perioden och
mörk under resten av perioden. Tiden för VQ kan vara kortare än, lika med eller längre än
mörkertiden inom perioden.
UQ Continuous ultra quick light. Fyrljus som visar 160 eller flera regelbundet återkommande
ultrasnabba ljusblixtar varje minut.
IUQ n s Interrupted ultra quick light. Fyrljus som visar UQ-ljusblixtar under en del av perioden och
är mörk under resten av perioden. Tiden för UQ kan vara kortare än, lika med eller längre än
mörkertiden inom perioden.
Mo (– . –) n s Morse Code light. Morsefyr, vars sken bildar ett var n: e sekund återkommande morsetecken
med både kort(a) och lång(a) ljustid(er).
F Fl n s Fixed and Flashing light. Fyr med fast sken och ljusblixtar, där ljusblixten är ljusstarkare än
det fasta skenet och återkommer regelbundet var n:e sekund.
Al n s Alternating light. Fyr som inom fyrkaraktärens period visar sken av växlande färger.
8.4.6 Racon och AIS
Racon är en elektronisk anordning som monteras på fyrar, bojar eller andra föremål som man
vill framhäva på fartygets radar. Raconen svarar med en förstärkt signal som på radarskärmen
uppträder i form av ett radiellt eko, vanligtvis ett morsetecken, utgående från fyren/bojen i riktning
mot fartyget. I Sverige förekommande racon svarar på såväl 3 som 10 cm radar.
AIS är installerade på vissa sjömärken i svenska vatten. De sänder sin position och driftstatus
vilket kan visas på fartygets radar eller elektroniska sjökort. AIS kan även finnas installerade på
landstationer eller fyrar och sänder ut väderrelaterad information som vindstyrka, vattenstånd
och vindriktning i realtid, så kallade ViVa-stationer. Se http://vivakarta.sjofartsverket.se
8.4.7 Funktionsstörningar
Den som finner att utmärkning har skadats eller på något annat sätt inte fungerar ska rapportera
detta till MSI SWEDEN via VHF eller telefon 0771-63 06 85 alternativt till berörd VTS
central.

61 Ufs A

Ufs A
Fyrljuset höjd
över vattenytan
i meter
62
Geografisk lysvidd
i nautiska mil (M) vid olika höjd över vattenytan hos fyrljuset och ögat.
Ögats höjd över vattenytan i meter
0 2 3 4 5 6 8 10 12 15 20
2 2,9 5,9 6,5 7,1 7,6 8,0 8,8 9,5 10,1 11,0 12,2
2,5 3,3 6,2 6,9 7,5 7,9 8,4 9,2 9,9 10,5 11,3 12,6
3 3,6 6,5 7,2 7,8 8,3 8,7 9,5 10,2 10,8 11,7 12,9
4 4,2 7,1 7,8 8,3 8,8 9,3 10,0 10,7 11,4 12,2 13,5
4,5 4,4 7,3 8,0 8,6 9,1 9,5 10,3 11,0 11,6 12,5 13,7
5 4,7 7,6 8,3 8,8 9,3 9,7 10,5 11,2 11,9 12,7 14,0
6 5,1 8,0 8,7 9,3 9,7 10,2 11,0 11,7 12,3 13,2 14,4
7 5,5 8,4 9,1 9,7 10,2 10,6 11,4 12,1 12,7 13,6 14,8
8 5,9 8,8 9,5 10,0 10,5 11,0 11,8 12,5 13,1 13,9 15,2
9 6,2 9,2 9,8 10,4 10,9 11,3 12,1 12,8 13,4 14,3 15,5
10 6,6 9,5 10,2 10,7 11,2 11,7 12,5 13,2 13,8 14,6 15,9
12 7,2 10,1 10,8 11,4 11,9 12,3 13,1 13,8 14,4 15,3 16,5
14 7,8 10,7 11,4 11,9 12,4 12,9 13,7 14,4 15,0 15,8 17,1
16 8,3 11,3 11,9 12,5 13,0 13,4 14,2 14,9 15,5 16,4 17,6
18 8,8 11,8 12,4 13,0 13,5 13,9 14,7 15,4 16,0 16,9 18,1
20 9,3 12,2 12,9 13,5 14,0 14,4 15,2 15,9 16,5 17,4 18,6
25 10,4 13,3 14,0 14,6 15,1 15,5 16,3 17,0 17,6 18,5 19,7
30 11,4 14,3 15,0 15,6 16,0 16,6 17,3 18,0 18,6 19,5 20,7
35 12,3 15,2 15,9 16,5 17,0 17,4 18,2 18,9 19,5 20,4 21,6
40 13,2 16,1 16,8 17,3 17,8 18,3 19,0 19,7 20,4 21,2 22,5
45 14,0 16,9 17,6 18,1 18,6 19,0 19,8 20,5 21,2 22,0 23,3
50 14,7 17,7 18,3 18,9 19,4 19,8 20,6 21,3 21,9 22,8 24,0
60 16,1 19,0 19,7 20,3 20,8 21,2 22,0 22,7 23,3 24,2 25,4
70 17,4 20,3 21,0 21,6 22,1 22,5 23,3 24,0 24,6 25,5 26,7
80 18,6 21,5 22,2 22,8 23,3 23,7 24,5 25,2 25,8 26,7 27,9
90 19,7 22,7 23,3 23,9 24,4 24,8 25,6 26,3 26,9 27,8 29,0
100 20,8 23,7 24,4 25,0 25,5 25,9 26,7 27,4 28,0 28,9 30,1
120 22,8 25,7 26,4 26,9 27,4 27,9 28,7 29,4 30,0 30,8 32,1
140 24,6 27,6 28,2 28,8 29,3 29,7 30,5 31,2 31,8 32,7 33,9
160 26,3 29,3 29,9 30,5 31,0 31,4 32,2 32,9 33,5 34,4 35,6
180 27,9 30,9 31,5 32,1 32,6 33,0 33,8 34,5 35,1 36,0 37,2
200 29,4 32,4 33,0 33,6 34,1 34,5 35,3 36,0 36,6 37,5 38,7
Tabellen är beräknad efter formeln x = 2,08 (h f + √h ö ), vari x uttrycker den geografiska lysvidden, h f
fyrljusets och h ö ögats höjd över vattenytan. I konstanten 2,08 ingår atmosfärens refraktionskoefficient med
värdet 1,08.

63 Ufs A
8.5 Global Navigation Satellite System (GNSS)
Global Navigation Satellite System (GNSS) är ett samlingsnamn för en grupp navigeringssystem
som utnyttjar signaler från satelliter för att möjliggöra världsomfattande positionsinmätning
för en mottagare. Det amerikanska GPS-systemet är det mest kända GNSS-systemet,
men därutöver finns bland annat det ryska GLONASS och det framtida europeiska Galileo.
8.5.1 Global Positioning System
Global Positioning System, GPS, är ett satellitbaserat radionavigeringssystem som drivs av
det amerikanska försvarsdepartementet. Systemet är baserat på en konstellation av minst
24 satelliter som kretsar runt jorden i 6 banor på en höjd av 20 200 km. GPS-mottagaren
analyserar tre signaler från satelliter i systemet och räknar ut hur lång tid det har tagit för varje
signal att nå denna. Mottagaren kan sedan utföra en trilaterationsberäkning (3D-motsvarigheten
till triangulering på en karta) för att exakt lokalisera positionen. För bestämning av altituden
måste man ha signaler från minst 4 satelliter. Positionsnoggrannheten är till 95% bättre än 9
meter.
Att positionen inte är ännu mer noggrann för en mottagare för konsumentbruk beror till viss
del på att små tidsfel ofrånkomligt uppstår i mottagaren vilka påverkar beräkningarna. Andra
fel härrör sig från atmosfäriska störningar som förvränger radiosignalerna innan dessa når
mottagaren. Reflektioner från byggnader och andra stora, massiva föremål kan också leda till
precisionsproblem med GPS.
DGPS förbättrar noggrannheten
Sjöfartsverket har i samarbete med våra grannländer och efter IALA:s rekommendationer etablerat
ett referensstationsnät för GPS benämnt Differentiell GPS (DGPS). Referensstationen
beräknar avståndsfelet till varje satellit och via långvåg skickas en korrektion tillsammans med
uppgift om stationens tillförlitlighet, korrektionens kvalitet samt om någon satellit ej bör användas.
Korrektioner kan skickas för maximalt 9 eller 12 satelliter vars elevationsvinkel överstiger
7 grader. Den utsända signalen övervakas av en kontrollmottagare. Avviker den framräknade
positionen mer än 8 m från stationens inmätta position sänder den ut ett felmeddelande till
din DGPS-mottagare.
Med en bra GPS-mottagare och DGPS-information kan positionsnoggrannheten i praktiken bli
1-2 meter. Störningståligheten ökar om korrektionsmottagarens antenn är av H-fälttyp (loop)
och om mottagaren har speciell teknik för borttagande av impulsstörningar. Utsändningarna
sker enligt ITU-RM.823. De meddelandetyper som används är i enlighet med RTCM SC-104,
nummer 3, 6, 7, 9 och 16 och utsändningshastigheten är 100 bps.
Referensstationerna övervakas av Sjöfartsverket, varvid utsändningarna även loggas och bevaras
under en viss tid. Tjänsten är till för sjöfarten och tillhandahålls gratis.
GPS använder det geodetiska referenssystemet WGS-84. De korrektioner som sänds ut av
Sjöfartsverket refererar till EUREF 89 och avviker mindre än 1 meter från WGS-84.
Följande tabell och karta visar DGPS-stationer i Östersjöområdet.

Ufs A
8.5.2 Referensstationer i Östersjön
Namn
Name
Land
Country
Position
N E
64
Frekvens
Frequency
Sändarstn.
ID 1
Referensstn
ID 2
Bjuröklubb S 64-29 21-35 311.5 461 722 100
Järnäs S 63-29 19-39 289.0 462 724 100
Skutskär S 60-37 17-26 299.5 463 726 100
Kapellskär S 59-43 19-04 307.5 464 728 100
Nynäshamn S 58-56 17-57 298.0 468 734 100
Hoburg S 56-55 18-09 297.5 465 730 100
Holmsjö S 56-27 15-39 292.0 460 720 100
Kullen S 56-18 12-27 293.0 466 732 100
Göteborg S 57-37 11-59 296.5 469 736 100
Hjortens Udde S 58-38 12-40 302.0 467 733 100
Otterbäcken S 58-52 14-16 288.5 470 738 100
Færder N 59-02 10-32 310.5 500 780 810 100
Skagen DK 57-44 10-35 296.0 453 710 711 100
Hammer Odde DK 55-18 14-46 289.5 451 700 701 100
Gross Mohrdorf D 54-23 12-56 308.0 491 761 100
Dziwnow P 54-01 14-44 283.5 481 741 742 100
Rozewie P 54-50 18-20 301.0 482 743 744 100
Klaipeda LT 55-44 21-06 304.5 535 200
Ristna (på prov) EST 58-56 22-04 307.0 530 100
Porkkala FIN 59-59 24-24 293.5 400 600 100
Turku FIN 60-26 22-13 301.5 404 604 100
Mäntyluoto FIN 61-36 21-28 287.5 401 601 100
Kokkola FIN 63-52 23-11 290.5 408 608 100
Marjaniemi FIN 65-02 24-34 314.5 405 605 100
Puumala* FIN 61-24 28-14 290.0 402 602 100
Outokumpu* FIN 62-41 29-01 304.5 403 603 100
Klamila* FIN 60-30 27-26 287.0 406 606 100
* Finns ej med på kartan över DGPS-sändare för sjöfarten
1. Sändarstationens ID används i listan över mottagna sändarstationer i DGPS mottagarna.
2. Referensstations ID är det nummer som kan avläsas av GPS-mottagarna i NMEA GGA-meddelandet.
Bit
rate

DGPS-sändare för sjöfarten
DGPS Reference Stations
Svenskt vatten täcks av minst två
sändare, undantaget Vättern och
Mälarens västra del
Swedish waters are covered by at
least two stations, with the exception
of Lake Vättern and the western part
of Lake Mälaren
Færder
Skagen
Kullen
Hjortens
Udde
Göteborg
Gross Mohrdorf
Otterbäcken
Holmsjö
Hammer Odde
Dziwnow
Rozewie
65 Ufs A
Bjuröklubb
Skutskär
Nynäshamn
Kapellskär
Hoburg
Järnäs
Marjaniemi
Mäntyluoto
Turku
Ristna
Klaipeda
Kokkola
Porkkala
2013-04-08

Ufs A
8.6 AIS transpondersystem
AIS (Automatic Identification System) är namnet på ett autonomt system som gör det möjligt
att från ett fartyg och från land identifiera och följa andra fartygs rörelser via överföring av
digital information via två kanaler på VHF bandet.
66
Informationen sänds ut i korta ”datapaket” i väldefinierade och synkroniserade tidsintervall.
Fartygets identitet, position, kurs, fart, heading m.m. sänds med intervall från 2 s upp till 10 s,
beroende på fartygets hastighet och manövrer. Med längre intervall sänds information om fartygets
storlek, typ av last, destination m.m. Position, kurs och fart hämtas från samma system
som används för fartygets navigation, normalt en GPS/DGPS mottagare. Alla fartyg inom VHF
räckvidd kan ta emot informationen via sin egen AIS-utrustning. Informationen tas också emot
iland genom Sjöfartsverkets nät av AIS basstationer.
Informationen kan presenteras på olika sätt. Minimikravet ombord är en textdisplay där information
om de närmaste fartygen presenteras med ID, avstånd, bäring m.m. För att dra
full nytta av informationen bör en grafisk presentation användas, antingen integrerat i radardisplayen
eller separat på en elektronisk sjökortsdisplay såsom ECS eller ECDIS.
AIS-utrustningar ombord arbetar kontinuerligt och vid normal drift utan ingrepp av operatör.
Systemet är också helt självorganiserande, vilket innebär att det inte krävs någon fast infrastruktur
eller central för att systemet ska fungera för utväxling av information mellan fartygen.
FN-organet IMO (International Maritime Organisation) beslutade under 2001 att alla fartyg som
följer den s.k. SOLAS konventionen och är större än 300 ton ska vara utrustade med AIS.
I Transportstyrelsens författningssamling TSFS 2011:2, Transportstyrelsens föreskrifter och
allmänna råd om navigationssäkerhet och navigationsutrustning, anges följande krav:
Följande fartyg ska vara utrustade med AIS (enl. prestanda normer i bilaga 1):
– passagerarfartyg, oavsett storlek, på internationell resa,
– passagerarfartyg med bruttodräktighet om 300 eller mer på inrikes resa i fartområde A–D,
och
– andra fartyg med bruttodräktighet om 300 eller mer på internationell resa eller på inrikes
resa i fartområde A–D.
– svenska fiskefartyg med en längd av 15 meter eller mer och utländska fiskefartyg med
samma längd som är verksamma på svenskt sjöterritorium eller som landar sin fångst i
svensk hamn.
Kravet på AIS gäller inte följande fartyg med en längd under 45 meter:
– traditionsfartyg, och
– fritidsfartyg.
En förenklad AIS-utrustning, AIS Class B, har utvecklats för fartyg som ej har tvingande krav på
AIS-utrustning, t.ex. fritidsbåtar. Class B sänder med längre tidsintervall och ger företräde för
sändningar från Class A utrustningar. Äldre AIS-utrustningar kan ofta inte presentera fullständig
information från båtar utrustade med AIS Class B.
AIS-baserade utrustningar i form av AIS-SART, AIS-EPIRB och AIS-MOB har tagits fram för att
underlätta lokalisering av nödställda. Dessa utrustningar sänder endast då de aktiveras i ett
nödläge och skickar då position och information om status, vilket sedan kan tas emot av fartyg
utrustade med AIS.
Sjöfartsverket har ett nät av landbaserade AIS basstationer för att ta emot AIS information från
fartyg men också för att tillhandahålla meteorologisk och hydrografisk information för ett 70-tal
mätplatser längs den svenska kusten och de stora insjöarna. Exempel på information som tillhandahålls
är vindhastighet, vindriktning, vattenstånd, strömriktning, strömhastighet, sikt samt
vatten- och lufttemperatur. Vissa av mätplatserna tillhandahåller endast en av dessa parametrar
medan andra tillhandahåller flera.

AIS basstationer
AIS basestations
Täckningsområde
Den redovisade räckvidden för
respektive sändare är ungefärlig
och har beräknats för
4 meters antennhöjd på
fartyget. Ingen hänsyn är
tagen till landtopografi.
Coverage area
The shown coverage of
each station is approximate
and has been calculated for
a ship with 4 metres antenna
height. No regards have been
taken to land topography.
Strömstad
Uddevalla
Göteborg
Bäckefors
Grimeton
Halmstad
Trollhättan
Helsingborg
Karlstad
Trelleborg
Jönköping
Västerås
Motala
Karlshamn
Kivik
Kalmar
Karlskrona
67 Ufs A
Hudiksvall
Gävle
Östhammar
Södertälje
Norrköping
Västervik
Sundsvall
Kaknäs
Torö
Umeå
Mjällom
Väddö
Nacka
Visby
Hoburgen
Ölands södra udde
Gotska Sandön
Luleå
Skellefteå
Kalix
2013-04-08

Ufs A
68
Den AIS information som Sjöfartsverket tar emot används bl.a. till att förbättra farledsnät,
planera sjömätning, etablering av trafiksepareringar, sjötrafikinformationstjänsten, sjöräddningsinsatser,
isbrytningsoperationer. Informationen är genom ett datanätverk tillgänglig inom
olika delar av Sjöfartsverket och för andra myndigheter. Ett utbyte av AIS information med motsvarande
organisationer i grannländerna och med EMSA inom ramen för Safe Sea Net pågår.

69 Ufs A
9 Sjöräddning
Sjöräddningstjänst regleras internationellt genom IMO-konventionerna SOLAS och SAR-konventionen,
Search and Rescue. Enligt den svenska räddningstjänstlagstiftningen, Lagen om
skydd mot olyckor (2003:778), ansvarar Sjöfartsverket för sjöräddningstjänst. Fr.o.m 1 januari
2009 har Sjöfartsverket också ansvaret för flygräddningstjänst. Sjöfartsverket ska planera och
leda sjöräddningstjänst så att människor som är eller befaras vara i nöd till sjöss ska erhålla
hjälp. Sjuktransporter från fartyg och båtar ingår också i sjöräddningstjänst. Sjöfartsverkets
Sjö- och flygräddningscentral (JRCC Sweden) är den räddningscentral i Sverige som leder och
koordinerar sjöräddningsinsatser inom svensk räddningsregion (SRR) samt sjuktransporter
från fartyg. JRCC står för Joint Rescue Co-ordination Centre vilket innebär att räddningscentralen
leder och koordinerar både sjö- och flygräddningsinsatser.
Sjöfartsverkets JRCC-Sweden är samlokaliserad med
– ledningscentralen för Kustbevakningen region sydväst
– Försvarsmaktens Sjöinformationskompani Göteborg
Kontaktuppgifter se kapitel 1.
JRCC-Sweden larmas antingen per radio från fartyg eller per telefon, ring 112 och begär
sjöräddning. Begäran om medverkan kan även inkomma från utländsk räddningscentral. Då
anmälan har gjorts om att människor är i nödläge eller saknas, larmar räddningsledaren vid
JRCC Sweden de räddningsenheter, som bedöms bäst lämpade för att delta i räddningsaktionen.
Det kan vara närliggande fartyg, Sjöfartsverkets lotsbåtar och sjöräddningsenheter,
enheter från sjöräddningssällskapet, Kustbevakningen, Polisen, kommunernas räddningskårer,
Försvarsmakten samt helikoptrar.
Vid större sjöräddningsuppdrag kan bemanningen vid JRCC-Sweden utökas med personal från
samlokaliserade myndigheter.
9.1 Larm till sjöräddningstjänsten
För att ge de bästa förutsättningar för att alla parter som ska koordineras vid en sjöräddning
uppmanas befälhavare, att så tidigt som möjligt, larma JRCC-Sweden vid olyckor. Vid ett antal
tillfällen under senare år har uteblivna tidiga larm eller helt uteblivna larm direkt från de inblandade
fartygen skapat stora svårigheter för sjöräddningstjänsten att igångsätta och dimensionera
insatserna.
Vid fall där befälhavaren bedömer att fartyget själv kan klara situationen bör JRCC-Sweden
kontaktas för uppföljning och eventuella beredskapshöjningar.
Även då andra svårigheter uppstår, t.ex. på grund av nedisning, hårt väder eller liknande,
bör JRCC-Sweden informeras. Sådan rapport bör innehålla uppgift om position, kurs, antal
ombordvarande, eventuell farlig last samt övriga uppgifter som kan vara av betydelse.
Informationen gör det möjligt för sjöräddningstjänsten att höja sin beredskap och sända enheter
till aktuellt område innan det är för sent.
Inga kostnader utgår för beredskapshöjningar, assistans eller räddningsinsatser.
9.2 Instruktion för nödalarmering
Med anledning av flera tragiska olyckor där missförstånd i alarmeringen och efterföljande
nödtrafik medfört fördröjning av räddningsinsatsen, påbörjade COMSAR arbeta med att skapa
instruktioner för nödalarmering och efterföljande nödtrafik för GMDSS.
Instruktionen på följande sida bör förses med uppgifter om fartygsnamn, anropssignal och
MMSI samt anslås väl synligt från radioinstallationen.
Den svenskspråkiga är avsedd för fartyg på nationell resa eller fritidsbåtar och den engelskspråkiga
är främst avsedd för fartyg med internationella certifikat på internationell resa.
* COMSAR = Sub-Committee on Radiocommunications and Search and Rescue. En av IMO:s
underkommittéer.

Ufs A
70
NAUTIC
SLMB
265787000

71 Ufs A
9.3 Sjöräddningssällskapet
Sjöräddningssällskapet (SSRS) är en frivilligorganisation med ett stort antal sjöräddningsstationer
runt Sveriges kust samt i sjöarna Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. Stationerna
förfogar över ett stort antal sjöräddningsenheter som ingår i den svenska sjöräddningsorganisationen.
Telefon till SSRS 077-579 00 90 (vardagar 0800 - 1800).
E-post: info@ssrs.se Hemsida: www.sjoraddning.se

Ufs A
10 GMDSS
72
10.1 GMDSS - Globalt sjöräddningssystem
GMDSS (Global Maritime Distress and Safety System) är ett globalt nödradiosystem för sjöfarten.
Systemet fastställdes av SOLAS 1974 och är sedan 1999 obligatoriskt för all yrkessjöfart.
Utrustningen omfattar EPIRB, NAVTEX, SART, DSC, Inmarsat och handburen VHF. Utrustningskraven
är beroende av vilka farvatten som ska trafikeras.
10.1.1 EPIRB
EPIRB (Emergency Position Indicating Radio Beacon) är en liten flytande nödsändare som
antingen aktiveras manuellt eller flyter upp från ett sjunkande fartyg och då börjar sända
nödsignal via satelliter till en MRCC. EPIRB med inbyggd GPS sänder omedelbart sin position
till MRCC medan de utan GPS är beroende av positionering från passerande satelliter och
positionen är då inte så exakt och kan ta ca 90 minuter att bestämma. EPIRB:en kan även ha
en sändare som kan pejlas av räddningsfartyg och helikoptrar.
10.1.2 SART
SART (Search and Rescue Transponder) är en liten flytande transponder som tas med och
aktiveras när besättningen lämnar fartyget och är avsedd för att sökande räddningsenheter ska
lokalisera nödställda.
En Radar-SART blir synlig som en rad med punkter på bildskärmen på X-bands (3 cm) radar när
den träffas av radarsignalen.
En AIS-SART innehåller GPS-mottagare och VHF-sändare. När den aktiverats sänder den sin
position varje minut och är då synlig på fartygens ECDIS och/eller om dessa är integrerade
med AIS mottagaren ombord.
10.1.3 DSC
DSC (Digital Selective Calling) är ett automatiskt anropssystem för VHF, MF och HF-radio till
sjöss och har sin största betydelse vid nödanrop.
På VHF sker ett nödanrop med DSC sker genom att man håller radioutrustningens röda knapp
märkt med DISTRESS intryckt minst 3 sekunder. Ett nödanropet sänts då iväg till alla mottagare
på den internationella DSC-kanalen. Ett nödmeddelande innehåller fartygets MMSInummer,
position, tid och eventuellt typ av nödläge. Om GPS inte är kopplad till VHF:en måste
positionen matas in manuellt. När nödmeddelandet når VHF-mottagare i andra fartyg eller hos
en sjöräddningscentral aktiveras en larmsignal och mottagaren visar det mottagna nödmeddelandet.
Sjöräddningscentralen sänder därefter ut en kvittens som stänger av nödanropet. Den
följande nödtrafiken ska utväxlas på kanal 16.
10.1.4 Fartområden
Fartområden är en geografisk indelning av farvatten. Många av de krav som finns i Transportstyrelsens
och Sjöfartsverkets föreskrifter beträffande fartygets konstruktion och utrustning,
samt behörighet och bemanning är beroende på fartområde. Ju mer vidsträckt fart desto
högre krav ställs på fartyg och de ombordanställda.
I korthet kan fartområdena beskrivas enligt följande:
Fartområde A Hela världen
Fartområde B Kust ut till 20 NM
Fartområde C Ytterskärgård ut till 5 NM
Fartområde D Skärgård mellan C och E
Fartområde E Innerskärgård. Skyddad från vågor från öppet hav.

73 Ufs A
På Transportstyrelsens hemsida finns kartor som visar fartområdenas gränser i svenska farvatten
(http://www.transportstyrelsen.se/).
Anm: Regler för fartområden finns i fartygssäkerhetsförordningen SFS 2003:438 1 kap § 3
och i TSFS 2009:8 som precisa regler.
10.1.5 Sjöområden inom GMDSS
A1-område Inom VHF täckning från en kuststation med kontinuerlig DSC passning. Området mellan ca
30 – 50 M från kuststationen.
A2-område Inom MF täckning från en kuststation med kontinuerlig DSC passning. Området utanför
område A1 ut till ca 150 – 400 M från kusten.
A3-område Inom Inmarsat satelliternas täckning där alarm kontinuerligt kan bevakas. Området utanför
områdena A1 och A2 mellan latituderna 76º nord och syd.
A4-område Området vid polerna utanför områdena A1, A2 och A3. Nord om respektive syd om
latituderna 72º.
10.2 Falska larm från EPIRB
Vissa EPIRBar får inte provas mer än en gång årligen och det ska då göras av en besiktningsman.
Garantin upphör att gälla och batteriet kan ha otillräcklig kapacitet kvar om den provas
oftare.
I bruksanvisningen till andra EPIRBar anges att de ska provas med jämna mellanrum. Transportstyrelsen
har emellertid funnit att ett antal oavsiktliga larm har inträffat i samband med
prov av EPIRBar eller vid livbåtsövningar. Därför anser man det vara olämpligt att testa utrustningen
eftersom detta är förenat med risker för falsklarm eller att EPIRBen inte blir monterad
på rätt sätt efter avslutat prov.
Besiktningsmän finner ofta EPIRBar som monterats utan att därefter sättas på varför de ej
skulle aktiverats vid ett eventuellt haveri.
Transportstyrelsen rekommenderar att EPIRBar inte provas annat än av auktoriserad besiktningsman i samband
med årlig besiktning eller motsvarande eller om väsentliga skäl motiverar ett prov. De ska inte heller
tas ner för livbåtsövningar.
Däremot bör man i samband med livbåtsövning visa på EPIRBens placering och instruera om
att den vid en olycka ska startas manuellt och därefter tas med i livbåten eller flotten.
10.3 MMSI
Alla radiopliktiga fartyg som är utrustade i enlighet med kraven för GMDSS, tilldelas ett s.k.
MMSI-nummer (Maritime Mobile Service Identity) av Post & Telestyrelsen (PTS).
MMSI-numret komponeras av 9 siffror enligt principen, MID XXX YYY. De tre första siffrorna,
den så kallade MID-koden (Maritime Identification Digit), visar vilket land fartyget tillhör och
Sverige har 265 och 266. Resterande sex siffror av numret är fartygets unika identitet. Om
MMSI-numret börjar med två nollor (00MID XXX YYY) innebär det att den som anropar är en
landstation.
MMSI används för identifiering av fartyget (fartygets digitala anropssignal), används för kodning
av EPIRB och DSC på VHF, MF och HF samt för Inmarsat-C.
MMSI:nr brukas även som identifiering av AlS-transponder.
AlS och EPIRB eller annan utrustning som är kodad med MMSI:nr får inte skiftas mellan olika
fartyg utan att de först har programmerats om till korrekt MMSI:nummer.
Har man inte ett korrekt MMSI:nr inkodad i sin utrustning finns alla möjligheter till missförstånd
från andra fartyg, VTS, JRCC etc vilket kan innebära ökade olycksrisker.
Även fartyg som inte är radiopliktiga men som har krav på AIS-transponder ska hos PTS
ansöka om att få tilldelat MMSI:nr. Lämpligast sker detta i samband med att tillståndsbeviset
för fartygsradiostation/VHF utfärdas av PTS.

Ufs A
Västerås
74
Svenskt A1-område
Cirklarna visar ungefärlig räckvidd för
VHF-kanal 16 och 70 (DSC) över
öppet vatten vid en antennhöjd om
4 m. Över land och i skärgården är
räckvidden betydligt kortare.
Swedish A1 area
The circles show approximate range
of VHF Ch 16 and 70 (DSC) off
shore with a ships antenna 4 m
above the sea. The ranges are
shorter across land and in the
archipelagoes.
VHF station Ch 16 + 70 (DSC)
VHF station Ch 16
Strömstad
Grebbestad
Kungshamn
Tjörn
Göteborg
Grimeton
Halmstad
Trollhättan
Karlstad
Bäckefors
Kinnekulle
Uddevalla
Jönköping
Motala
Kalmar
Hudiksvall
Gävle
Västervik
Tofta
Umeå
Örnsköldsvik
Mjällom
Visby
Gotska Sandön
Fårö
Hoburgen
Helsingborg
Karlshamn
Ölands södra udde
Hörby
Karlskrona
Malmö Kivik
Trelleborg
Östhammar
Södertälje
Norrköping
Sundsvall
Bålsta
Härnösand
Torö
Väddö
Nacka
Svenska
Högarna
Luleå
Skellefteå
Kalix
2013-04-15

75 Ufs A
11 Maritim säkerhetsinformation (MSI)
Maritim säkerhetsinformation (MSI) är ett begrepp som omfattar navigationsvarningar, meteorologiska
varningar och prognoser samt annan brådskande sjösäkerhetsinformation. Det är
viktigt att fartyg till sjöss kontinuerligt kan ta emot MSI samt att fartyg i hamn innan avgång
inhämtar och tar del av relevant MSI.
I enlighet med GMDSS*, det internationella systemet för sjösäkerhetsradiokommunikation
till sjöss, ska alla fartyg som omfattas av SOLAS ha möjlighet att automatiskt ta emot MSI.
Följande system för mottagning av MSI ingår i GMDSS:
NAVTEX - täcker kustnära områden (se avsnitt 11.2)
SafetyNET - täcker alla farvatten utom A4-området runt nordpolen.
Vid sidan om GMDSS-systemen förekommer ett flertal metoder för att förmedla MSI till
sjöfarten, t.ex:
VHF-telefoni - i hamnområden och nära kusten
HF NBDP - radiotelex i första hand för områden som inte täcks av SafetyNET och NAVTEX
MF-telefoni - större räckvidd än VHF
Nationell NAVTEX på 490 kHz.
Internet - många länder publicerar sina varningar på sjöfartsmyndighetens hemsida.
* läs mer om GMDSS i avsnitt 10.5.
11.1 NAVAREAS och METAREAS
För att underlätta samordningen av MSI mellan olika länder har jordens havsområden delats in
i regioner, s.k. NAVAREAS/METAREAS, vars utbredningar framgår av följande karta och tabell.
Inom respektive NAVAREA har ett av länderna utsetts till att vara s.k. NAVAREA co-ordinator
med uppdrag att samorda verksamheterna kring navigationsvarningar samt utfärda navigationsvarningar
för områdets oceaner, s.k. NAVAREA WARNINGS. Dessa varningar sänds bl.a.
över SafetyNET systemet som EGC (Enhanced Group Call) via INMARSAT-C satelliterna.
Eftersom nordvästra Europa består av ett stort antal länder med omfattande sjötrafik har området
delats upp så att Östersjöområdet utgör en s.k. sub-area till NAVAREA I.
No Approximate ocean areas NAV/
MET area
NAVAREA
Co-ordinator
Meteo issuing
country
Satellite/
Other
1 NE Atlantic Ocean I UK UK AOR-E / AOR-W
1a Baltic Sea Sweden Sweden
2 E Atlantic Ocean II France France AOR-E / AOR-W
3 Mediterranean Sea, Black Sea III Spain Greece, France AOR-E
4 NW Atlantic Ocean, Caribbean Sea IV USA USA AOR-W
5 W Atlantic Ocean V Brazil Brazil AOR-E
6 SW Atlantic Ocean VI Argentina Argentina AOR-W
7 S Atlantic Ocean/S Indian Ocean VII South Africa South Africa AOR-E / IOR
8 Indian Ocean VIII India India, Mauritius/
Réunion, Australia
9 Arabian Sea, Red Sea, Persian Gulf IX Pakistan Pakistan IOR
10 E Indian Ocean, Tasman Sea, Coral Sea,
Australian waters
IOR
X Australia Australia IOR / POR
11 China Sea and W Pacific Ocean XI Japan Japan, China IOR / POR
12 NE Pacific XII USA USA POT / AOR-W

Ufs A
13 NW Pacific Ocean, Sea of Okhotsk XIII Russia Russia POR
14 S Pacific Ocean XIV New Zealand New Zealand POR
15 SE Pacific Ocean XV Chile Chile AOR-W
16 E Pacific Ocean XVI Peru USA AOR-W
17 Arctic Ocean, Baufort Sea, E Chukchi
Sea
76
XVII Canada Canada POR
18 Arctic Ocean, NW Passage, Baffin Bay XVIII Canada Canada AOR-W
HF NBDP
19 Arctic Ocean, Greenland Sea XIX Norway Norway AOR-E
HF NBDP
20 Arctic Ocean, Kara Sea, Barents Sea XX Russia Russia IOR
HF NBDP
21 Arctic Ocean, Laptev Sea, East Siberian
Sea
11.1.1 Navarea karta
1
BALTICO
XXI Russia Russia POR
HF NBDP
19
18 20 21 17 18
4
6
5
2
3
NAVAREAS
and
METAREAS
9
8
7 10
13
11
12
16
14 15
11.2 MSI i kustfarvatten - NAVTEX
NAVTEX på 518 kHz utgör en del av GMDSS och är avsett att sända MSI i skriven form på
engelska språket till sjöfart i kustfarvatten ut till ca 250 M från kusten. Större delen av världens
kustfarvatten är numera täckta av sändningar på NAVTEX och systemet är fortfarande under
utbyggnad.
Mottagaren ombord kan antingen ha en inbyggd printer eller vara försedd med en display som
visar mottagna meddelanden men ska då ha möjlighet till utskrift på en fristående printer.
Utrustningen är enkel att hantera men för att kunna utnyttja den på bästa sätt är det viktigt att
känna till vissa principer och då i synnerhet begreppen ”service area” och ”subject indicator”
vilka förklaras nedan.
11.2.1 NAVTEX service area
De områden som omfattas av NAVTEX-systemet är indelade i s.k. ”service areas” som har
en bokstavsbeteckning (kallas B 1 -bokstav) mellan A - Z. Det är viktigt att man på mottagaren
4
6

77 Ufs A
ombord ställer in rätt B -bokstäver så att den tar emot meddelanden för det område som man
1
för tillfället seglar i samt för det område som man är på väg mot och eventuellt ytterligare
något område. Om man väljer alltför många områden kan det emellertid bli svårt att hitta bland
alla meddelanden. På följande sida finns en karta över NAVTEX-service areas i Östersjöområdet
med tillhörande B -bokstäver.
1
11.2.2 NAVTEX meddelandetyp
Varje meddelande innehåller en kod-bokstav (”subject indicator”, kallas även B -bokstav) som
2
anger dess typ, dvs. om det är en navigationsvarning, kulingvarning, väderprognos eller annan
typ av meddelande. Mottagaren ombord går att ställa in så att vissa typer av information inte
visas.
11.2.3 Utsändningstider
Utsändningarna på NAVTEX ska i första hand ske enligt en fastställd tidtabell som är samordnad
med samtliga sändare inom aktuell NAVAREA samt angränsande NAVAREAS. Varje
gällande varning sänds ut var 4:e timme men mottagaren ombord är konstruerad för att inte
skriva ut ett redan mottaget meddelande förrän ca 3 dygn förflutit sedan föregående utskrift.
Brådskande meddelanden utsänds emellertid så snart frekvensen är ledig och upprepas därefter
var 4:e timme, vid respektive sändares ordinarie sändningstider.
På en följande sida finns en tabell som visar sändningstider och B -bokstäver för samtliga
1
sändare i norra Europa (NAVAREA I).
11.2.4 Coastal/Local Warnings
De navigationsvarningar som enbart berör hamnområden, hamninlopp och inomskärs farvatten
benämns ”Local Warnings” medan de som berör utomskärs farvatten och som kan påverka
genomgångstrafik benämns ”Coastal Warnings”. Det är endast ”Coastal Warnings” som sänds
på NAVTEX. Övriga varningar sänds endast på VHF.
11.3 MSI i Östersjöområdet
Enheten BALTICO på Sjöfartsverket i Norrköping är Baltic Sea Sub-area Co-ordinator och har
därmed ansvar för samordning av MSI mellan länderna i Östersjöområdet.
I respektive kuststat finns en National Co-ordinator som ansvarar för att navigationsvarningar
av typen ”coastal” utfärdas och förmedlas till sjöfarten. I Sverige är det MSI SWEDEN på
Sjöfartsverkets VTS-central i Södertälje som utfärdar såväl ”coastal” som ”local” navigationsvarningar.
Respektive land inom Baltic Sea Sub-area sänder landets ”coastal warnings” till MSI
SWEDEN, som ombesörjer att varningarna blir utsända på NAVTEX. Sverige och många andra
länder sänder fortfarande ”coastal warnings” även på MF-telefoni (gränsvåg).
SMHI i Norrköping är samordnare för den meteorologiska information som sänds på NAVTEX
i Östersjöområdet. Detta innebär att de meteorologiska instituten i övriga länder sänder information
till SMHI, som i sin tur utfärdar t.ex. Baltic Sea Weather Forecast och Baltic Sea Gale
Warning för utsändning på NAVTEX.
I början av varje MSI-meddelande anges datum och klockslag för dess utfärdande. Detta anges
enligt internationell standard, t.ex. 151845 UTC JUN vilket innebär att meddelandet utfärdades
den 15 juni 1845 UTC.
Navigationsvarningar numreras med en nummerserie för respektive land. Landet och numret
anges i varningens början, t.ex. LATVIAN NAV WARN 023. Nummerserien börjar om på 001
vid årets början.
När förhållandet som föranleder navigationsvarning berör mer än ett land utfärdas en BALTIC
SEA NAVIGATIONAL WARNING. De svenska navigationsvarningar som gäller för tillfället samt
de navigationsvarningar som sänds på NAVTEX i Östersjöområdet visas på:
www.sjofartsverket.se/baltico

Ufs A
[S]
Jeløya
Grimeton
Gislövshammar
78
NAVTEX
in the Baltic Sea area
[H]
[M]
Navtex transmitter
Service area ID character
Limit of service area
Transmission times (UTC)
[H]
[U]
[J]
[I]
0110 05101)
1310 2)
1400
1) Including Sea Weather Forecast
2) Including Ice Information
1)
[I]
1710 1)
0320 07201)
1520 1920 1)
0130 05301)
1330 2)
1730 1)
0120 05201)
1320 2)
[M] 02001)
1720 1)
0910
2110
1120 2)
2320
0930
2130
0920
2120
0600 1000
1800 2200
[J]
[H]
[U]
Bjuröklubb
Tallinn
2013-04-15

ZCZC JB81
191215 UTC APR
BALTIC SEA GALE WARNING
KATTEGAT, THE SOUND, THE BELTS,
WESTERN BALTIC:
NW 16 M/S EARLY WEDNESDAY MORNING.
BAY OF BOTHNIA:
SE 15-18 M/S WEDNESDAY EVENING.
NNNN
ZCZC JA26
191030 UTC APR
a)
a)
BALTIC SEA NAV WARN 012
SOUTHERN BALTIC.
THE WATER LEVEL IS EXPECTED TO DROP
TO 80 - 100 CM BELOW MEAN SEA LEVEL
FOR A SHORT TIME LATE THUESDAY
EVENING.
NNNN
ZCZC IA55
190809 UTC APR
DANISH NAV WARN 102 c)
KATTEGAT. AARHUS BIGHT.
CONTAINER ADRIFT 56-08N 010-20E
AT 190730 UTC APR.
NNNN
ZCZC JA48
241027 UTC FEB
POLISH NAV WARN 039
SOUTH EASTERN BALTIC. d)
W OF OILFIELD B-3. DANGEROUS WRECK
IN PSN: 55-28.4N 017-55.7E
DEPTH UNKNOWN
NNNN
ZCZC JE48
191700 UTC APR
BALTIC SEA WEATHER FORECAST
GALE WARNING IS ISSUED FOR:
KATTEGAT, THE SOUND, THE BELTS,
WESTERN BALTIC AND BAY OF BOTHNIA.
WEATHER SUMMARY:
INTENSE LOW OVER SEA OF BOTHNIA
MOVING TOWARDS GULF OF FINLAND.
FORECAST VALID 24 HOURS (WIND SCALE
IN METERS PER SECOND):
SKAGERRAK AND KATTEGAT:
b)
d)
c)
c)
79 Ufs A
NAVTEX
meddelanden / messages
a) Första och sista raden består av
tecknen ”ZCZC B1B2B3B4 ” respektive
NNNN vilka styr mottagarens hantering
av meddelandet. Dessa tecken har
följande betydelse:
ZCZC = Start på meddelande
B1 A-Z, anger sändare/område.
B2 Meddelandetyp enligt nedan*
B3B4 Tvåsiffrigt löpnummer.
NNNN = Slut på meddelande.
b) Tidpunkt då meddelandet utfärdades,
i detta fall den 19 april 10.30 UTC.
c) Meddelandets identitet
d) Övergripande geografiskt område
enligt ”Prognosområdeskarta”.
a) The top and bottom line consists of
”ZCZC B1B2B3B4 ” and NNNN which are
instructions to the receiver for how to
handle the message:
ZCZC = Start of message
B1 Transmitter/area indicator (A-Z)
B2 Subject indicator, see below*
B3B4 Consecutive number
NNNN = End of message.
b) Time of origin, in this case the 19:th
of April 10.30 UTC.
c) Identity of the message
d) General area according to the
weather forecast area map.
* Meddelandetyper/Subject indicators
Följande meddelandetyper används i
Östersjöområdet
Following subject indicators are in use
in the Baltic Sea area.
A Navigational warning
B Meteorological warning
C Ice report
D Search and rescue informaton
E Meteorological forecast

Ufs A
80
Sändningstider för Navtex-stationer inom Navarea One
B UTC NAVTEX STATION
1
A 0000 SVALBARD
B 0010 BODØ
C 0020 VARDØ
D 0030 TORSHAVN
E 0040 NITON
F 0050 -
G 0100 CULLERCOATS
H 0110 BJURÖKLUBB
I 0120 GRIMETON
J 0130 GISLÖVSHAMMAR
K 0140 NITON (for France)
L 0150 ROGALAND
M 0200 JELØYA
N 0210 ØRLANDET
O 0220 PORTPATRICK
P 0230 SCHEVENINGEN
Q 0240 MALIN HEAD
R 0250 SAUDANES
S 0300 PINNEBERG
T 0310 OOSTENDE
U 0320 TALLINN
V 0330 OOSTENDE (for UK)
W 0340 VALENTIA
X 0350 GRINDAVIK
A 0400 SVALBARD
B 0410 BODØ
C 0420 VARDØ
D 0430 TORSHAVN
E 0440 NITON
F 0450 -
G 0500 CULLERCOATS
H 0510 BJURÖKLUBB
I 0520 GRIMETON
J 0530 GISLÖVSHAMMAR
K 0540 NITON (for France)
L 0550 ROGALAND
M 0600 JELØYA
N 0610 ØRLANDET
O 0620 PORTPATRICK
P 0630 SCHEVENINGEN
Q 0640 MALIN HEAD
R 0650 SAUDANES
S 0700 PINNEBERG
T 0710 OOSTENDE
U 0720 TALLINN
V 0730 OOSTENDE (for UK)
W 0740 VALENTIA
X 0750 GRINDAVIK
B1 UTC NAVTEX STATION
A 0800 SVALBARD
B 0810 BODØ
C 0820 VARDØ
D 0830 TORSHAVN
E 0840 NITON
F 0850 -
G 0900 CULLERCOATS
H 0910 BJURÖKLUBB
I 0920 GRIMETON
J 0930 GISLÖVSHAMMAR
K 0940 NITON (for France)
L 0950 ROGALAND
M 1000 JELØYA
N 1010 ØRLANDET
O 1020 PORTPATRICK
P 1030 SCHEVENINGEN
Q 1040 MALIN HEAD
R 1050 SAUDANES
S 1100 PINNEBERG
T 1110 OOSTENDE
U 1120 TALLINN
V 1130 OOSTENDE (for UK)
W 1140 VALENTIA
X 1150 GRINDAVIK
A 1200 SVALBARD
B 1210 BODØ
C 1220 VARDØ
D 1230 TORSHAVN
E 1240 NITON
F 1250 -
G 1300 CULLERCOATS
H 1310 BJURÖKLUBB
I 1320 GRIMETON
J 1330 GISLÖVSHAMMAR
K 1340 NITON (for France)
L 1350 ROGALAND
M 1400 JELØYA
N 1410 ØRLANDET
O 1420 PORTPATRICK
P 1430 SCHEVENINGEN
Q 1440 MALIN HEAD
R 1450 SAUDANES
S 1500 PINNEBERG
T 1510 OOSTENDE
U 1520 TALLINN
V 1530 OOSTENDE (for UK)
W 1540 VALENTIA
X 1550 GRINDAVIK
B UTC NAVTEX STATION
1
A 1600 SVALBARD
B 1610 BODØ
C 1620 VARDØ
D 1630 TORSHAVN
E 1640 NITON
F 1650 -
G 1700 CULLERCOATS
H 1710 BJURÖKLUBB
I 1720 GRIMETON
J 1730 GISLÖVSHAMMAR
K 1740 NITON (for France)
L 1750 ROGALAND
M 1800 JELØYA
N 1810 ØRLANDET
O 1820 PORTPATRICK
P 1830 SCHEVENINGEN
Q 1840 MALIN HEAD
R 1850 SAUDANES
S 1900 PINNEBERG
T 1910 OOSTENDE
U 1920 TALLINN
V 1930 OOSTENDE (for UK)
W 1940 VALENTIA
X 1950 GRINDAVIK
A 2000 SVALBARD
B 2010 BODØ
C 2020 VARDØ
D 2030 TORSHAVN
E 2040 NITON
F 2050 -
G 2100 CULLERCOATS
H 2110 BJURÖKLUBB
I 2120 GRIMETON
J 2130 GISLÖVSHAMMAR
K 2140 NITON (for France)
L 2150 ROGALAND
M 2200 JELØYA
N 2210 ØRLANDET
O 2220 PORTPATRICK
P 2230 SCHEVENINGEN
Q 2240 MALIN HEAD
R 2250 SAUDANES
S 2300 PINNEBERG
T 2310 OOSTENDE
U 2320 TALLINN
V 2330 OOSTENDE (for UK)
W 2340 VALENTIA
X 2350 GRINDAVIK
11.4 Väderinformation på NAVTEX
Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut (SMHI) i Norrköping är samordnare för den
meteorologiska information som sänds på NAVTEX i Östersjöområdet. Arbetet sker i samarbete
med de meteorologiska instituten i övriga Östersjöstater.

81 Ufs A
Väderprognoser och israpporter sänds enligt de tider som anges på NAVTEX-kartan. Storm-,
kuling- och nedisningsvarningar utsänds så snart de utfärdats. Se vidare avsnitt 12.
11.4.1 Förkortningar i väderinformation på NAVTEX
För att bättre utnyttja den begränsade sändningstiden på NAVTEX har en förteckning över
rekommenderade förkortningar för väderrapporter sammanställts av JCOMM*. Nedanstående
tabell visar dessa förkortningar samt ytterligare några förkortningar (markerade med **) som
tillämpas inom Östersjöområdet (Baltic Sea Sub-area).
Vindriktningar / Wind directions
N North / Northerly Nord / nordlig
SE Southeast / Southeasterly Sydost / sydostlig
NE Northeast / Northeasterly Nordost / nordostlig
E East / Easterly Ost / ostlig
S South /Southerly Syd / sydlig
SW Southwest / Southwesterly Sydväst / sydvästlig
W West / Westerly Väst / västlig
NW Northwest / Northwesterly Nordväst / nordvästlig
Övriga förkortningar
24-HR ** 24 hours 24 timmar / 24 timmars
BACK Backing Vindriktning vridande motsols
BECMG Becoming Blivande
BLDN Building Byggs upp / under utveckling
C-FRONT Cold Front Kallfront
DECR Decreasing Avtagande
DPN Deepening Under fördjupning
EXP Expected Förväntas
FCST Forecast Prognos
FLN Filling Under utfyllnad
FLW Following Följande
FM From Från
FRQ Frequent Ofta förekommande
HPA Hectopascal Hektopascal
HVY Heavy Kraftigt
IMPR Improving / Improve Förbättra / förbättras
INCR Increasing Tillta / tilltagande
INTSF Intensifying / Intensify Intensifieras
ISOL Isolated Isolerade
KMH km/h km per timme
KT Knots Knop
LAT/LONG Latitude / Longitude Latitud / Longitud
LOC Locally Lokalt / lokala
M Metres Meter
MET Meteo Meteorologisk
MOD Moderate Måttlig / måttliga
MOV Moving / Move Flyttar sig / rör sig
M/S ** Metres per second Meter per sekund / sekundmeter
MSL** Mean Sea Level Medelvattenstånd
NC No change Inga förändringar
NM Nautical miles Nautiska mil / sjömil
NOSIG No significant change Inga påtagliga förändringar
NXT Next Följande
OCNL Occasionally Tidvis
O-FRONT Occlusion Front Occlusionsfront
POSS Possible Eventuellt
PROB Probability / Probable Sannolikheten för / troligtvis
QCKY Quickly Snabbt
QSTNR Quasi-Stationary Kvasi-stationär
QUAD Quadrant Kvadrant
RPDY Rapidly Snabbt

Ufs A
SCT Scattered Spridda / sporadisk
SEV Severe Sträng / hård
SHWRS Showers Skurar
SIG Significant Signifikant
SLGT Slight Lätt
SLWY Slowly Långsamt
STNR Stationary Stationär
STRG Strong Stark, kraftig
TEMPO Temporarily / Temporary Tidvis
TEND Further outlooks Tendens, utsikter för kommande period
VEER Veering Vindriktning vridande medsols
VIS Visibility Sikt
VRB Variable Varierande / omväxlande
W-FRONT Warm Front Varmfront
WKN Weakening Avtagande / minskande
(AT)** @ Används för @ på NAVTEX
* JCOMM är en gemensam kommission mellan IOC (Intergovernmental Oceanographic Commission)
and WMO (World Meteorological Organisation).
JCOMM is a joint commission of IOC (Intergovernmental Oceanographic Commission) and WMO
(World Meteorological Organisation).
** Förkortning som inte finns med i JCOMM:s förteckning.
Abbreviation not recommended by JCOMM.
82
11.5 Goda råd för bättre utnyttjande av NAVTEX
1. Om mottagaren stängs av vid längre hamnbesök ska den startas minst 12 timmar före
avgång.
2. Placera en NAVTEX-karta intill mottagaren. Kartan ska visa NAVTEX-områden med B 1 -bokstav
för de farvatten fartyget besöker. Karta över Östersjöområdet finns i Ufs och över
resten av världen i bl.a. Admiralty List of Radio Signals.
3. Mottagaren bör endast vara inställd på den sändare (B 1 -bokstav) som täcker aktuellt område
samt det område som fartyget kommer till härnäst.
4. Välj bort sådan information (B 2 -bokstav) som du ej har behov av, t.ex. israpporten om
fartyget ej är på väg mot farvatten med is.
5. MSI Sweden på Sjöfartsverket i Södertälje är samordnare för NAVTEX-sändningar inom
Östersjöområdet. Meddela MSI Sweden om sändningarna inte mottages tillfredsställande
eller om ni har synpunkter på eller frågor om navigationsvarningar och NAVTEX.
MSI Sweden
Tel: +46 771 63 06 85
E-post: msi@sjofartsverket.se
MMSI nr: 002653500

11.6 VHF-stationer i Sjöfartsverkets kustradionät
Placering VHF kanal Radio horisont
Strömstad 22 25 M
Grebbestad 26 25 M
Kungshamn 23 27 M
Uddevalla 84 47 M
Tjörn 81 26 M
Göteborg 24 43 M
Grimeton 22 35 M
Halmstad 62 52 M
Helsingborg 24 28 M
Malmö 27 25 M
Trollhättan 25 32 M
Kinnekulle 01 43 M
Bäckefors 78 50 M
Karlstad 65 36 M
Jönköping 23 49 M
Motala 26 47 M
Kivik 21 39 M
Karlshamn 25 48 M
Karlskrona 81 24 M
Ölands S. Udde 78 23 M
Kalmar 26 40 M
Västervik 23 45 M
Hoburgen 24 25 M
* OBS. På denna kanal läses inte varningar, trafiklistor eller väder.
83 Ufs A
Placering VHF kanal Radio horisont
Visby 25 43 M
Fårö 28 25 M
Gotska Sandön 65 22 M
Norrköping 64 43 M
Torö 24 26 M
Södertälje 66 30 M
Nacka 26, 23* 43 M
Västerås 25 40 M
Svenska Högarna 84 15 M
Väddö 78 32 M
Östhammar 24 44 M
Gävle 23 37 M
Hudiksvall 25 54 M
Sundsvall 24 36 M
Härnösand 23 36 M
Kramfors 84 43 M
Mjällom 64 43 M
Örnsköldsvik 28 42 M
Umeå 26 54 M
Skellefteå 23 44 M
Luleå 24 26 M
Kalix 25 39 M
11.7 Befälhavarens skyldigheter vid faror för sjötrafiken
Enligt Sjölagen 6 kap 6§, samt förordning 2007:33, är befälhavare på alla fartyg som används
till sjöfart inom Sveriges sjöterritorium, samt svenska fartyg som används för sjöfart utanför
sjöterritoriet, skyldiga att rapportera iakttagelser om faror för sjötrafiken enligt följande:
Befälhavare som påträffar farlig is, farligt vrak, tropisk storm eller annan överhängande fara för
sjötrafiken eller som upplever underkyld lufttemperatur och hård vind (7-10 på Beaufortskalan)
som kan orsaka kraftig isbildning på fartygs överbyggnad, eller upplever vindar över 10 på
Beaufortskalan för vilka stormvarning inte har mottagits, ska med de medel som står honom
eller henne till buds snarast möjligt meddela detta till fartyg i närheten och sjöräddningscentralen
(MRCC).
I Sverige anropas sjöräddningscentralen (JRCC) på VHF kanal 16, SWEDEN RESCUE.

Ufs A
Strömstad 22
Grebbestad 26
Karlstad 65
84
Svensk kustradio
Swedish Coast Radio
MSI SWEDEN MMSI: 002653500
Utsändning av MSI på VHF och MF
Transmissions of MSI on VHF and MF
Sändning
Transmission
Tid / Time (UTC)
Nav. varn.
Nav. Warn.
0200 0600 1000 1400 1800 2200
Trafiklista
Traffic list
0200 0600 1000 1400 1800 2200
Väder
Weather
0600 1800
Israpport
Ice report
1400
STOCKHOLMRADIO MMSI: 002652000
Kustväder Coastal weather (only in Swedish)
sänds på VHF under maj - oktober enligt följande:
Kuststräcka Lokal tid
Haparanda-Örskär 0830 1630 2130
Örskär-Landsort, Mälaren/Hjälmaren 0845 1645 2145
Landsort-Utklippan, Gotland 0900 1700 2200
Utklippan-Hallands Väderö 0915 1715 2215
Hallands Väderö-Nordkoster, Vänern/Vättern 0930 1730 2230
Uddevalla 84
Kungshamn 23
Grimeton MF6
Sänd/Tx: 1710 kHz
Mott/Rx: 2135 kHz
Anrop/Call: via DSC
VHF station
MF station
Nordkoster
Tx = transmits
Rx = receives
DSC = Digital Selective Calling
Tjörn 81
Motala 26
Göteborg 24 Jönköping 23
Grimeton 22
Bäckefors 78
Halmstad 62
Hallands Väderö
Helsingborg 24
Malmö 27
Vänern
Kinnekulle 01
Trollhättan 25
Vättern
Karlshamn 25
Kivik 21
Västerås 25
Västervik 23
Kalmar 26
Mälaren
Södertälje 66
Umeå 26
Kramfors 84
Härnösand 23
Härnösand MF4
Sundsvall 24 Sänd/Tx: 2733 kHz
Mot/Rxt: 2216 kHz
Anrop/Call: via DSC
Hudiksvall 25
Gävle 23
Norrköping 64
Visby 25
Örnsköldsvik 28
Mjällom 64
Östhammar 24
Nacka 26
Torö 24
Hoburgen 24
Ölands s. udde 78
Karlskrona 81
Utklippan
Gislövshammar MF3
Sänd/Tx: 1797 kHz
Mott/Rx: 2060 kHz
Anrop/Call: via DSC
Landsort
Gotland
Örskär
Väddö 78
Kalix 25
Luleå 24
Skelleftå 23
Bjuröklubb MF5
Sänd/Tx: 1779 kHz
Mott/Rx: 2123 kHz
Anrop/Call: via DSC
Svenska Högarna 84
Gotska Sandön 65
Fårö 28
Tingstäde MF1
Sänd/Tx: 1674 kHz
Mott/Rx: 2099 kHz
Anrop/Call: via DSC
2013-04-02
Haparanda

B1 Bottenviken / Bay of Bothnia
B2 Norra Kvarken / The Quark
B3 Bottenhavet / Sea of Bothnia
B4 Ålands hav och Skärgårdshavet /
Sea of Åland and Archipelago Sea
B5 Finska Viken / Gulf of Finland
B6 Rigabukten / Gulf of Riga
B7 Norra Östersjön / Northern Baltic
B8 Mellersta Östersjön / Central Baltic
B9 Sydöstra Östersjön / South-eastern Baltic
B10 Södra Östersjön / Southern Baltic
B11 Sydvästra Östersjön / South-western Baltic
B12 Öresund och Bälten /
The Sound and the Belts
B13 Kattegatt / Kattegat
B14 Skagerrak / Skagerrak
B15 Vänern / Lake Vänern
85 Ufs A
Prognosområden / Forecast areas
Stationer för vilken vind- och siktuppgifter utläses i den svenska sjörapporten
Station for which observations on wind and visibility are broadcast in the
Swedish broadcasting report
1W
58-30N
56N
N4
N8
54-15N
59N
4E
N3
57-45N
N9
N10
Tyborön
Oksöy
fyr
B14
Nordkoster
Väderöarna
Skagen
Måseskär
Læsø
B12
B13
B11
N3 Syd Utsira / Southern Utsire
N4 Fladen / Forties
N8 Dogger / Dogger
N9 Fiskebankarna / Fisher
N10 Tyska bukten / German Bight
N4 och N8 ingår ej i den svenska rapporten.
N4 and N8 are not included in the Swedish report.
B15
Vinga
B10
17E
Pite-Rönnskär
Holmön
Holmögadd
Järnäsklubb
Skagsudde
Lungö
Brämön
Kuggören
Eggegrund
Örskär
Märket
Söderarm
Pålgrunden
Stavsnäs
Huvudskär
Naven
Landsort
G Dalén
Visingsö
Harstena
Nidingen
Ölandsbron
Ölands
N Udde
B8
B9
B3
Storön
B2
B4
Nyhamn
Svenska
Högarna
Almagrundet
Kemi fyr
Rödkallen
B7
Gotska
Sandön
Fårösund
Östergarnsholm
Hoburg
Hallands
Väderö
Ölands S Udde
Hanö
Utklippan
Drogden
Skillinge
Falsterbo
Hammer Odde
Arkona
B1
Bjuröklubb
Finska Utö
56-30N
B6
2013-04-08
B5

Ufs A
86
12 Meteorologi och oceanografi
12.1 Väder- och isinformation på NAVTEX och VHF
SMHI i Norrköping är samordnare för den meteorologiska information som sänds på NAVTEX
i Östersjöområdet. Detta innebär att de meteorologiska instituten i övriga länder sänder information
till SMHI, som bl.a. med ledning av denna information utfärdar prognoser och varningar
för utsändning på NAVTEX.
Vid behov utfärdas följande typer av varningar som utsänds på NAVTEX, VHF och MF så snart
som möjligt efter utfärdandet:
Near Gale Warning medelvind från 14 m/s (kuling)
Gale Warning medelvind från 18 m/s (kuling)
Storm Warning medelvind från 25 m/s (storm)
Icing Warning förväntad nedisning (gradering: lätt, måttlig eller svår)
Low Water Level vattenstånd lägre än 60 cm under MSL förväntas i område B11-B12 och lägre än
Warning
100 cm under MSL i övriga områden
Sjöväderprognos, Weather Forecast for Baltic Sea Area, utfärdas två gånger/dygn och innehåller
en allmän väderöversikt samt 24-timmars vind- och siktprognoser för prognosområdena
B1–B15.
Den israpport som sänds på NAVTEX innehåller anvisningar om rapporteringsskyldighet samt
hänvisning till information om gällande trafikrestriktioner. En detaljerad daglig israpport är även
på begäran tillgänglig på VHF och MF via Stockholm Radio.
Den finns dessutom på www.smhi.se/israpport och www.smhi.se/icereport
Väder- och isinformationen sänds enligt de tider som anges på NAVTEX-kartan och Kustradiokartan
på föregående sidor.
12.2 Väderrapport på Sveriges Radio P1
Land- och sjöväder från SMHI direktsänds i Sveriges Radio P1 enligt tabellen nedan:
05.55 Sjöväder med vinduppgifter och vattenstånd
06.55 Landväder
07:55 Land- och sjöväder (ej Nordsjön, Rigabukten och Finska viken)
12.50 Land- och sjöväder (ej Nordsjön, Rigabukten och Finska viken). 12.55 LT på vardagar.
15.55 Sjöväder med vinduppgifter. Översiktlig 48-tim prognos. Israpport.
21.50 Land- och sjöväder med vinduppgifter. Översiktlig 48-tim prognos.
12.3 Kustväder för fritidsbåtar och annan kustsjöfart
För att förbättra säkerheten för fritidsbåtar och mindre yrkestrafik i kustnära fart produceras
under perioden 1 maj - 31 oktober en speciell prognos för kustfarvattnen. Till skillnad från
den ordinarie sjörapporten, som ger prognoser för vind och sikt till havs i öppet vatten, är
kustvädret anpassat för skärgård och kustnära farvatten. Kustväderprognosen bekostas av
Sjösäkerhetsrådet, produceras av SMHI och är tillgänglig på olika sätt enligt följande:
Telefonsvarare 0771-53 54 00 (lokalsamtalstaxa)
SMS 0900-200 03 06, för 48 kr/vecka får du en 12-timmarsprognos kl 0800 varje morgon
Internet SMHI:s hemsida http://www.smhi.se/vadret/hav-och-kust/kust
VHF Utsändning av Stockholmradio på VHF trafikkanaler efter föregående annonsering på
VHF kanal 16, se tabell nedan samt Kustradiokartan i kapitel 11.

87 Ufs A
Kustväderrapport på VHF från Stockholmradio
Rapporten innehåller väder och vindprognos, aktuella observationer samt en översikt för de
närmaste tre dygnen.
Kuststräcka Lokal tid
Haparanda-Örskär 0830 1630 2130
Örskär-Landsort, Mälaren/Hjälmaren 0845 1645 2145
Landsort-Utklippan, Gotland 0900 1700 2200
Utklippan-Hallands Väderö 0915 1715 2215
Hallands Väderö-Nordkoster, Vänern/Vättern 0930 1730 2230
12.4 Iskartor
Under issäsongen, normalt perioden december – maj, görs en daglig kartläggning vid SMHIs
istjänst av det aktuella isläget i östersjöområdet med hjälp av satellitbilder samt rapporter
från isbrytare, övriga fartyg och isobservatörer. SMHIs svartvita iskarta i png-format kan
kostnadsfritt laddas ned från www.smhi.se/icechartlow och som pdf-fil i färg från
www.smhi.se/icechart
12.5 Skräddarsydd väderservice för sjöfarten
SMHI-Sjöfart erbjuder följande rutt- och specialprognoser för sjöfarten inom Östersjöområdet
såväl som för övriga världs- och innanhav:
Hamnprognoser Vind, vattenstånd, nederbörd och temperatur.
Web-service Prognoskartor på vind, vågor, vattenstånd och ström.
Ruttprognoser Prognoser på vind, vågor och ström med ruttrekommendationer som är anpassade efter
varje enskild fartygs tidtabell. Service lämnas för rutter inom Östersjöområdet, t.ex. via
Kielkanalen eller via Skagen, inom Europa samt för alla världshav.
SMHI Onboard
Routing
En ombordbaserad programvara för weather routing med vars hjälp relevanta prognosdata
för vind, vågor, dyning och ström erhålls via e-post. Ruttplanering med hänsyn till
fart, bunkerkonsumtion, performance och ETA görs ombord. Prognosdata kan väljas för
samtliga havsområden på globen.
Isprognoser För hamnar eller havsområden inom hela Östersjöområdet upp till 15 dygn framåt.
Ytterligare information om SMHI:s kommersiella tjänster:
e-post: weatherrouting@smhi.se
fax: +46 11 495 84 03
telex: 54 62222 smhimarine
Sjöfartsverket tillhandahåller uppgifter om vind och vattenstånd på Internet och som applikation
till din mobiltelefon:
ViVa
(Vind och Vatten)
Här får du tillgång till den information om vindstyrka, vindriktning och vattenstånd som
finns i systemet ViVa. Genom 60 mätstationer runt Sveriges kust samt i Vänern presenteras
kontinuerligt aktuella vind- och vattenståndsvärden. I ett diagram kan man se den
senaste veckans värden. http://vivakarta.sjofartsverket.se/
12.6 Vattenståndsvariationer
Stora svängningar i vattenståndet i Östersjöområdet uppkommer främst höst- och vintertid
i samband med kraftiga vindar och passerande lågtryck. Längs Västkusten förekommer
dessutom variationer p.g.a. tidvatten i storleksordningen 5-30 cm. Av intresse för sjöfarten är

Ufs A
främst perioder med låga vattenstånd, vilket kan hindra navigering i kustnära farvatten samt
försvåra insegling i hamnar.
När vattenståndet förväntas sjunka mer än 60-100 cm under medelvatten (olika värden vid
olika kuststräckor) utfärdas en navigationsvarning.
Typiska och extrema vattenstånd jämfört med medelvattennivån framgår av följande tabell.
Station Startår
Högsta
sedan startår
88
Medel av årens
högsta
Lägsta
sedan startår
Medel av årens
lägsta
Kalix 1974 177 119 -121 cm -81
Stockholm 1889 117 62 -69 cm -44
Skanör 1992 133 99 -155 cm -116
Göteborg 1887 170 100 -112 cm -62
12.7 Strömmar
Vågor och strömmar mäts på ett flertal platser i Östersjöområdet. Kraftiga strömmar uppkommer
främst i Öresund och Bälten i samband med stora skillnader i vattenståndet mellan
Kattegatt och södra Östersjön. Strömmar av betydelse för sjöfarten uppkommer i någon mån
också i Kalmarsund, i Ålands hav samt i Norra Kvarken.
I fjordar, älvmynningar, smala sund och skärgårdar kan kraftiga lokala strömmar förekomma.
12.8 Våghöjd
Våghöjden till sjöss beror dels på vindhastigheten men också på hur länge det har blåst och
avståndet till närmaste kust i lovart, den s.k. stryklängden. I Östersjön är det oftast stryklängden
som är den begränsande faktorn för hur höga vågorna kan bli. Även bottendjupet har
betydelse då vågorna börjar bryta när de når grundare vatten.
I Skagerrak får vi de högsta vågorna över djupt vatten vid kraftiga västvindar. Närmre land är
det särskilt kuststräckan från Göteborg och norrut som kan få kraftiga vågor.
På grund av att stryklängden i Östersjön är längst i nord-sydlig riktning fås här de högsta
vågorna vid vindar från dessa riktningar.
De högsta uppmätta våghöjderna för olika havsområden framgår i tabellen nedan.
Havsområde Max. våghöjd Station
Skagerrak 13,0 m Väderöarna
Kattegatt 5,9 m Læsø ost
Sydöstra Östersjön 11,2 m Södra Östersjön
Norra Östersjön 12,8 m Almagrundet
Södra Bottenhavet 9,8 m Finngrundet
12.9 Nedisning
Så snart ytvattnets temperatur sjunker till +4° C och därunder kan det vid överspolning eller
överstänk bildas is på fartygets däck, överbyggnad och eventuella däckslast. Efter hand som
islagret växer förskjuts fartygets tyngdpunkt uppåt och fartygets stabilitet försämras. Om
isen inte kan undanskaffas nås så småningom den gräns då metacenterhöjden blir så liten att
fartyget löper risk att kantra.
Befälhavare på fartyg, som vintertid trafikerar Östersjöområdet, måste därför ständigt vara
beredda på att fartyget vid hårt väder kan bli nedisat. Då väderleksläget är sådant att nedisning
kan befaras tillråds mindre fartyg att söka lä och fartyg i hamn bör ligga kvar till dess vädret blir
bättre. Följande diagram visar sambandet mellan nedisningsgraden, vindhastigheten och lufttemperaturen.
Andra faktorer som påverkar nedisningsgraden är fartygets egen kurs och fart,
våghöjd, ytvattentemperatur och salthalt.

89 Ufs A
Nedisningsvarningar
För Östersjöområdet sammanställs nedisningsvarningar av SMHI och läses ut i samband
med sjörapporterna i radions P1 samt sänds via NAVTEX som en meteorologisk varning, i
allmänhet i anslutning till varning för hård vind. Varningarna ges om möjligt ut 24 timmar innan
nedisningen förväntas och annulleras när kriterierna för nedisning inte längre uppfylls.
Nedisningen graderas i lätt, måttlig eller svår enligt följande:
lätt nedisning tillväxt = 0,5-2 cm/12 timmar
måttlig tillväxt = 1-3 cm/4 timmar
svår tillväxt > 4 cm/4 timmar
Fartygets rörelse i förhållande till vinden påverkar starkt mängden ackumulerad is. Redan vid
varning för lätt nedisning föreligger risk för haveri för främst mindre fartyg.
Air temp
°C
-15
-14
-13
-12
-11
-10
-9
-8
-7
-6
-5
-4
-3
Severe icing
Moderate icing
-2
Slight icing
-1
No icing
Wind
2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 m/s speed
Diagrammet är tillämpbart för förhållandena i Östersjön och Bottniska viken för fartyg över 500 dwt
Rapportera problem med nedisning
Med anledning av sjöolyckor, som inträffat i Östersjön på grund av hårt väder och nedisning,
uppmanas befälhavare, i synnerhet de som inte har erfarenhet av nedisning, att så snart svårigheter
uppstår till följd av nedisning kontakta JRCC och anmäla svårigheterna samt position,
kurs och övriga upplysningar av betydelse i sammanhanget. Situationen blir därigenom känd
för sjöräddningstjänstens olika organ vilka då kan agera snabbare om läget förvärras. Dessa
säkerhetsåtgärder är kostnadsfria för fartyget.

Ufs A
90
12.10 Vindtabell
Jämförelsetabell mellan vindstyrka i Beaufort, vindhastighet i m/s, verkningar och våghöjd i m.
Beteckning Vindstyrka
i Beaufort
Vindhastighet
m/s
Vindens verkningar på öppna havet Våghöjd
m
Stiltje 0 0,0 – 0,2 Spegelblank sjö. –
Nästan stilje 1 0,3 – 1,5 Små fiskfjälliknande krusningar bildas, men utan skum. 0,0 – 0,1
Lätt bris 2 1,6 – 3,3 Korta men utpräglade småvågor, som inte bryts. 0,2 – 0,3
God bris 3 3,4 – 5,4 Vågkammarna börjar brytas, glasartat skum bildas. 0,6 – 1
Frisk bris 4 5,5 – 7,9 Längre vågor, flerstädes vita skumkammar. 1 – 1,5
Styv bris 5 8,0 – 10,7 Vågorna mera utpräglade och långa, överallt vita
skumkammar
Hård bris
(Frisk kuling)
Kuling (Styv
kuling)
Kuling (Hård
kuling)
Kuling (Halv
storm)
6 10,8 – 13,8 Större vågberg, vita skumkammar breder ut sig över
större ytor.
7 13,9 – 17,1 Sjön tornar upp sig och bryter, skummet ordnar sig i
strimmor i vindens riktning.
8 17,2 – 20,7 Vågbergens längd och höjd betydande, skummet lägger
sig i tätare strimmor i vindens riktning.
9 20,8 – 24,4 Höga vågberg med brottsjöar, sikten kan tidvis försämras
av vitt skum.
Storm 10 24,5 – 28,4 Höga vågberg med långa brottsjöar, havsytan verkar i
stort sett vit av skum som försämrar sikten.
Storm (Svår
storm)
11 28,5 – 32,6 Mycket höga vågor. I sikte befintliga fartyg försvinner
bakom vågbergen.
Orkan 12 32,7 – 36,9 Havsytan i sin helhet täckt med vitt skum, som även
uppfyller luften i sådan mängd, att sikten försämras.
2 – 2,5
3 – 4
4 – 5,5
5,5 – 7,5
5,5 – 7,5
7 – 10
11,5 – 16
14 –

13 Kustbevakning och Sjöpolis
91 Ufs A
13.1 Kustbevakningen
Kustbevakningen har 26 kuststationer inklusive en flygkuststation. Stationerna sorterar under
två regionala ledningar placerade i Stockholm och Göteborg.
Från de båda ledningscentralerna styrs den dagliga operativa verksamheten och där är också
vakthavande befäl i tjänst dygnet runt.
Myndigheten har dessutom två samverkanskontor, ett i Karlskrona och ett i Härnösand. Huvudkontoret
finns i Karlskrona.
Kustbevakningens flygverksamhet utgår från Skavsta flygplats utanför Nyköping.
Kustbevakningen har till uppgift att bedriva sjöövervakning och utföra räddningstjänst till sjöss.
Inom dessa områden ska myndigheten kunna förebygga, motstå och hantera krissituationer.
Verksamheten bedrivs inom Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon samt på land i anslutning
till dessa vatten. Vad gäller sjöar, kanaler och vattendrag omfattar verksamheten enbart
Vänern och Mälaren samt i fråga om miljöräddningtjänst också Vättern.
Kustbevakningen arbetar också med att minimera riskerna med farligt gods, kontrollera
bemanning, behörighet och certifikat samt att granska lastsäkring. tillsynsansvar i hamnar, kontroll
av transportmedel som ska ut på vägarna, har befogenhet att stoppa alla transportmedel i
hamn för att kontrollera eventuellt farligt gods, samt att hindra fortsatt transport från hamnar.
Kustbevakningen utför också fiskeritillsyn och deltar i sjöräddning, flygräddning och sjuktransporter
mm samt utför uppdragsverksamhet åt andra myndigheter.
Telefon Fax
Centrala ledningen:
Huvudkontoret, Karlskrona
E-post: registrator@kustbevakningen.se
Regionledning Sydväst:
0455-35 34 00 0455-105 21
Kustbevakningen, regionledning Sydväst
Käringberget AMF 4
box 5200, 426 05 Västra Frölunda
E-post: registrator.krs@kustbevakningen.se
031-726 90 00 031-29 36 01
Vakthavande befäl
vb.krs@kustbevakningen.se
Regionledning Nordost:
031-727 91 39
Kustbevakningen, regionledning Nordost
Postadress: Box 92028,
120 06 Stockholm
Ljusslingan 26, 120 31 Stockholm
E-post: registrator.krn@kustbevakningen.se
08-789 79 00 08-716 26 88
Vakthavande befäl
vb.krn@kustbevakningen.se
Kustbevakningsflyget
08-789 79 61
E-post: registrator.flyg@kustbevakningen.se 0155-46 71 00 0155-28 63 73
För att få eller lämna information vid allvarliga kriser och olyckor används telnr: 113 13
13.1.1 Sjöfarts-/hamnskydd, ISPS-koden
Tillsammans med Transportstyrelsen och Polisen arbetar Kustbevakningen för att det internationella
regelverket om förbättrat sjöfartskydd på fartyg och i hamnanläggningar (ISPS-koden)
ska följas.

Ufs A
Det internationella regelverket om förbättrat sjöfartsskydd på fartyg och i hamnanläggningar
gäller alla fartyg av viss storlek i internationell trafik. Enligt reglerna ska fartyg med en
bruttodräktighet över 500 ton som avser att anlöpa svensk hamn lämna information av sjöfartsskyddskaraktär.
Reglerna om sjöfartsskydd syftar till att skydda sjöfartssektorn mot grova
våldsbrott, bland annat terrorism.
Förhandsanmälan
Reglerna om sjöfartsskydd innebär en skyldighet för handelssjöfarten att göra förhandsanmälan
till SMC, Swedish Coast Guard Maritime Clearance. Det är en nationell kontaktpunkt för
sjöfarten med ansvar för att ta emot och granska förhandsanmälningar för gränskontroll och
sjöfartsskydd.
Formulär och ytterligare information finns på: www.kustbevakningen.se
Kontakta SMC: tel 0611-33 55 30, Fax 0611-201 90, VHF kanal 16 ”Swedish Maritime
Clearance”
13.2 Sjöpolis
Sjöpolisens uppgifter
– Förebygga och ingripa mot sjöfylleri, fartöverträdelser och vårdslöshet i sjötrafiken.
– Förebygga och ingripa mot stölder av båtmotorer, båtar och andra vattenfordon.
– Utöva jakt- och fisketillsyn.
– Delta i räddningsinsatser och utreda olyckor på sjön.
– Utreda brott mot fiskerilagen.
– Precis som andra poliser ingripa mot alla brott, oavsett om de sker på land eller till sjöss.
Polisbåtar finns stationerade inom Stockholms- och Västra Götalands län. Sjöpolisen nås
genom kontakt med följande polisiära länskommunikationscentraler, som är operativa dygnet
runt.
Distrikt Telefon
Stockholms län 114 14
Västra Götaland 114 14
För att få eller lämna information vid allvarliga kriser och olyckor används telnr: 113 13
Sjöpolisens tipstelefon: 0739-10 00 01
E-post: sjopolisen.stockholm@polisen.se
92

14 Försvarsmakten informerar
93 Ufs A
14.1 Försvarsmaktens marina ledningscentraler
Enligt förordning (2007:1266) med instruktion för Försvarsmakten, ansvarar Försvarsmakten
genom marinens sjöcentraler för delgivning av sjölägesinformation till Kustbevakningen. Ett
led i informationsinhämtningen är att sjöcentral via VHF efterfrågar ett fartygs namn, callsign
och destination m.m. Sådant anrop sker på kanal 16 med övergång till trafikkanal.
Försvarsmaktens marina ledningscentral (MOC, Maritime Operations Center) finns organiserad
vid marintaktiska staben (MTS).
Sjöcentraler finns organiserade på Muskö och i Göteborg.
Sjöcentralerna passar VHF kanal 16, dygnet runt.
Sjöcentralerna svarar på telefon- och radioanrop med ”Sjöcentralen Muskö” eller ”Naval
Control Muskö” etc.
Sjöcentralernas benämningar och respektive områdesansvar utmed svenska kusten samt
telefonnummer (direktnr) framgår nedan:
Anrop Områdesansvar Telefon Fax E-post
Hela riket 08-788 95 50 08-788 95 76 vb-mts@mil.se
Sjöcentralen
Muskö
Sjöcentralen
Göteborg
Bottenviken - Gotland - södra
Öland
+46 (0)10 823 18 23 010-823 50 25 sjoc-sskmusko@mil.se
Södra Öland - norska gränsen +46 (0)10 829 28 38 010-829 25 98 sjoc-sskgoteborg@mil.se
14.2 Meddelande angående skjutvarningar
Försvarsmakten utför årligen ett stort antal skjutningar i farvattnen runt Sveriges kuster samt
i vissa större insjöar. Skjutning äger i de flesta fall rum i skjutområden markerade i sjökort. Vid
avlysning av skjutområde meddelas sjöfarten genom en notis i Ufs och övriga genom annonsering
i lokal press. Vid vissa skjutningar kommer emellertid skjutvarning att utfärdas i Sveriges
Radio med anmodan till sjöfarten att undvika området.
Information om förestående skjutning utmed kusterna kan på förfrågan inhämtas från AMC
(Airspace Management Cell) av områdesanvarig sjöcentral enligt tabell ovan.
AMC är en nationell civil/militär funktion som bl.a. omhändertar, planerar, hanterar och sammanställer
skjutningar i fasta och tillfälliga/utökade R- och D-områden.
AMC är lokaliserad i ATCC (Air Traffic Coordination Centre) Malmö.
14.3 Meddelande angående militärt utmärkningssystem
Vid sidan av allmänna farleder förekommer ett militärt utmärkningssystem som vid övningar
används av örlogsfartyg. Fyrar, lysbojar samt militära radarbojar är exempel på sjömärken som
kan förekomma.
14.4 Varning för svallskador vid marinens övningar
Försvarsmakten genomför övningar året runt, som medför att fartyg framförs med hög fart.
Fartygen utnyttjar såväl lotsleder som militärleder men framförs även utanför lederna.
Ombord på dessa fartyg hålls skärpt uppsikt mot båtar och bryggor och fartneddragning görs
givetvis vid behov. Försvarsmakten vill på det här sättet uppmana båtbefälhavare att också
själva iaktta särskild försiktighet enligt följande:
Vid förtöjning till bryggor
Förtöj alltid väl, särskilt vid oskyddad brygga eller då farled som ej är fartbegränsad finns i
närheten. Var särskilt försiktig om bryggan är skymd t.ex. av en udde.

Ufs A
94
Vid förtöjning i naturen
Utnyttja metoden att förtöja intill öar eller intill andra fartyg eller båtar endast i skyddat vatten.
Förtöj då med tillräckligt avstånd från land och med tillräckligt djup under kölen (minst 2 m) så
att förtöjningen klarar svall från förbipasserande båtar och ej slår i bottnen.
Tänk på att ett relativt ringa svall kan åstadkomma stor förödelse om flera båtar ligger förtöjda
vid sidan på uppankrat fartyg/båt.
Vid ankring
Utnyttja tillräckligt lång ankarlina, 3 - 5 x djupet. Ankra på tillräckligt stort djup. Observera att ett
snabbgående fartyg utanför en vik suger ut vattnet och tömmer en grund vik på en stor del av
vattnet. En båt som ligger till ankars i en sådan vik riskerar bottenslag med skador som följd.
Under dygnets mörka del
Använd föreskrivna gång- och fartygsljus. Genom att använda ankarljus vid ankring eller förtöjning
ökar möjligheten för andra fartyg eller båtar att i tid få syn på Din båt.
Särskild försiktighet bör iakttas vid följande platser, där Försvarsmaktens fartyg ofta framförs:
- STOCKHOLMS SÖDRA SKÄRGÅRD, främst Hårsfjärden, Mysingen och nordvart mot Dalarö,
Långbälingssund, Järnholmssund och Gåsstensfjärden.
- STOCKHOLMS MELLERSTA SKÄRGÅRD, norr och syd om Björkö Kroksö, området runt
Korsö, Träsköfjärden och området runt Lådna Låren.
- STOCKHOLMS NORRA SKÄRGÅRD, området runt Söderarm.
- KARLSKRONA YTTRE REDD
- GÖTEBORGS SKÄRGÅRD, främst mellan Björkö och Tistlarna.
Genom ett ömsesidigt hänsynstagande kommer vi att kunna minimera svallskadorna.
14.5 Minsökning och övningar
1. Vissa fartyg är utrustade med hydroakustisk materiel för minsökning eller annan undervattensspaning.
Denna materiel kan bestå av bogserad hydrofon/sonar och/eller en via kabel
fjärrstyrd undervattensfarkost (ROV). Sådan verksamhet kan pågå till havs, i skärgården i
anslutning till leder, hamnar och hamninlopp.
2. Fartygsförbanden genomför under olika tider på året övningar med fjärrstyrda obemannade
mindre farkoster för minröjning (SAM). Övningarna genomförs i olika farleder, företrädesvis
inomskärs. Farkosterna, som är av katamarantyp, fjärrstyrs från fartyg eller från land. Farkosterna
genomför akustisk-magnetisk minsvepning.
3. Fartyg enligt pkt 1. respektive farkoster enligt pkt 2. för signaler och ljus enligt de internationella
sjövägsreglerna, regel 27 f. Således förs utöver gångljus eller ankarljus/ankarsignal
följande signaler:
Under dager: 3 svarta klot
Under mörker: 3 gröna runtomlysande ljus
Ett av dessa ljus eller klot förs nära främre masttoppen samt ett på vardera nocken av förliga
rån.
Observera att ovan angivna signaler även förs vid minsvepning då utrustningen dras akter om
fartyget, medan utrustningen vid verksamhet enligt pkt 1. även kan befinna sig vid sidan av
eller för om fartyget på eller under ytan.
4. Sjöfarande som närmar sig enheter som för ovan angivna signaler anmodas reducera
farten, iaktta stor försiktighet. Manövrera så att största möjliga passageavstånd erhålls, dock
minst 1 000 meter.
5. Försvarsmakten utnyttjar fjärrstyrda sjömål till sjöss i avlysta skjutområden. Dessa sjömål
för fartygsljus och signalfigurer i enlighet med sjötrafikföreskrifterna samt att de befinner sig
inom optisk sikt från säkerhetsövervakande enhet/fartyg.

95 Ufs A
14.6 Varningssignaler vid militär övningsverksamhet
Bestämmelser angående fartygs uppträdande i närheten av svenska örlogsfartyg, som utför
minsvepning, artilleriskjutning eller deltar i ubåtsövningar, finns intagna i ”Transportstyrelsens
föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:44) om sjövägsregler (Bilaga 2)”. I dessa bestämmelser
finns även uppgifter om de signaler, som ska föras av svenska örlogsfartyg vid dylika
tillfällen och vissa särbestämmelser angående örlogsfartygs förande av fartygsljus.
Vid planerad vapeninsats på svenskt inre vatten och svenskt territorialhav ska, som varningssignal
gentemot allmänheten och övrig sjötrafik, följande signaler avges från fartyg:
Under dager: Röd flagga samt vid behov som förstärkning grön lyskula samt upprepade korta
ljud med fartygets ljudsignalanordning.
Under mörker: Rött runtomlysande ljus vid behov som förstärkning grön lyskula samt upprepade
korta ljud med fartygets ljudsignalanordning.
14.7 Utnyttjande av laser vid militära skjutningar
Då skjutning genomförs på de i sjökorten markerade militära skjutområdena utnyttjas ofta
laser för att mäta avstånd till aktuellt mål. Om ett öga träffas av laserstrålning kan bestående
ögonskador uppstå. Risken för ögonskada är störst närmast lasern.
Ett riskområde upprättas därför inför varje övning där laser utnyttjas. Riskområdet övervakas
såväl med visuell övervakning samt med radar.
Uppträder någon obehörig i detta område avbryts omedelbart övningen och återupptas först
när riskområdet åter är fritt. Oaktat detta ska sjöfarande som befinner sig i närheten av eller av
misstag uppträder i riskområdet ej rikta kikare mot skjutområde där skjutning pågår.
Upplysning, om skjutning pågår, erhålls från sjöcentral, vilka återfinns i tabellen under
punkt 14.1.
14.8 Oexploderad ammunition, minor och kemiska stridsmedel
14.8.1 Farliga föremål på bottnen
Östersjön är troligtvis det hav i världen som har störst koncentration av minor, ammunition och
kemiska stridsmedel på botten. Mycket härstammar från tiden under och efter världskrigen
och föremålen är än i dag farliga att komma i kontakt med. Även Kattegatt och Skagerrak är ett
riskområde.
Försvarsmakten är tillsammans med Kustbevakningen och Rikspolisstyrelsen ansvarig för
framtagande av information om minor, oexploderad ammunition och kemiska stridsmedel. En
informationsbroschyr (PDF) är utskickad till berörda myndigheter, organisationer och förbund
genom en skrivelse från Försvarsmakten med beteckning ”HKV 2007-12-12 08 200:78295”.
Information finns också att finna hos respektive myndighets hemsida på Internet och innehåller
i princip följande information:
Kemiska stridsmedel
Det är främst senapsgas som fortfarande har aktiv verkan och kan skada den som kommer i
kontakt med den. Ursprungligen var det en klibbig vätska som placerades i flygbomber och
som lätt fastnade på hud och kläder. Vid de fynd som görs i dag har bombhöljet ofta rostat
bort och gasen oxiderat till en klump. Senapsgas tränger lätt in i kroppen och symptomen – till
exempel illamående, andningssvårigheter och hudblåsor – visar sig ofta först flera timmar efter
kontakttillfället.
Ammunition och sjöminor
All ammunition och alla minor som hittas ska betraktas som farliga – oavsett skick – eftersom
sprängämne och tändladdningar kan vara intakta och stötkänsliga. Under de båda världskrigen
fälldes omkring 165 000 minor i Östersjön, Kattegatt och Skagerrak. Av dessa ligger ett stort
antal kvar på havsbotten.

Ufs A
96
Om riskföremål påträffas
Den som påträffar ett riskföremål – till exempel senapsgas, ammunition eller minor – ska
absolut inte hantera det på egen hand.
Kontakta omgående Joint Rescue Coordination Centre (JRCC) via radio VHF kanal 16 eller
SOS Alarm via telefon 112.
Den som av misstag fått ombord ett riskföremål och släpper tillbaka det i sjön ska märka ut
platsen och snarast rapportera det inträffade.
Föremål som misstänks vara farliga får absolut inte tas med till tätort.
Fiskare, sjöentreprenörer, dykare och andra som arbetar i områden där kemiska stridsmedel
förekommer bör ha tillgång till saneringsmedel för en första insats. Saneringsmedel
beställs från Apoteket eller motsvarande.

Risk för minor, ammunition och
kemiska stridmedel
Kartan visar översiktligt förekomsten av minor,
oexploderad ammunition och kemiska stridsmedel
från de två världskrigen.
Vid planering av verksamhet på havsbotten inom
markerade områden ska detaljerad information
kring förekomst av dessa farliga föremål inhämtas
hos Försvarsmakten eller Kustbevakningen.
Kemiska stridsmedel: Sydost om Gotland, runt
Bornholm, södra inloppet till Lilla Bält, Norska
rännan och väster om fyren Måseskär på
västkusten.
Minor: Kattegatt, inloppet till Östersjön,
Öresund, Finska viken, Irbensundet
mellan Ösel och Estland.
Ammunition: Rigabukten, Finska
viken, baltiska kusten, Gdanskbukten,
Kielbukten och flera övnings- och
skjutområden på respektive lands
territorialvatten.
97 Ufs A
14.8.2 Områden inom svensk ekonomisk zon med ökad risk för att påträffa minor
Kvarliggande minor från svenska och utländska mineringar kan förekomma inom de områden
inom svenskt territorialvatten och svensk ekonomisk zon som visas på kartan och i den
följande förteckningen. Minorna härstammar främst från de båda världskrigen. Inom dessa
områden råder varning för ankring och bottenfiske samt övriga bottenaktiviteter.

Ufs A
98

1. Flatholmen, Lysekil
58 15,5’ N 11 23,9’ E
58 15,4’ N 11 25,4’ E
58 15,1’ N 11 25,2’ E
58 15,2’ N 11 24,4’ E
58 15,3’ N 11 24,0’ E
58 15,5’ N
2. Bonden
11 23,9’ E
58 13,5’ N 11 13,6’ E
58 13,5’ N 11 18,0’ E
58 10,5’ N 11 18,0’ E
58 10,5’ N 11 13,6’ E
58 13,5’ N 11 13,6’ E
3. Stora Pölsan
57 50,9’ N 11 31,2’ E
57 46,5’ N 11 31,4’ E
57 44,2’ N 11 34,9’ E
57 42,6’ N 11 29,9’ E
57 45,1’ N 11 26,4’ E
57 50,9’ N 11 23,9’ E
57 50,9’ N 11 31,2’ E
4. Djupa rännan
57 51.5’ N 11 19.2’ E
57 44.4’ N 11 07.4’ E
57 41.4’ N 11 10.2’ E
57 43.8’ N 11 28.8’ E
57 46.3’ N 11 28.0’ E
57 43.8’ N 11 11.0’ E
57 49.9’ N 11 21.2’ E
5. Trubaduren
57 35.4’ N 11 34.5’ E
57 34.5’ N 11 32.8’ E
57 32.4’ N 11 35.2’ E
57 33.3’ N
6. Tistlarna
11 37.0’ E
57 30.3’ N 11 36.7’ E
57 30.5’ N 11 20.7’ E
57 26.4’ N 11 24.6’ E
57 26.7’ N 11 42.6’ E
57 28.5’ N
7. Nidingen
11 42.4’ E
57 15,6’ N 12 03,1’ E
57 15,0’ N 12 02,8’ E
57 15,0’ N 11 51,3’ E
57 17,2’ N 11 48,3’ E
57 20,9’ N 11 46,5’ E
57 20,9’ N 11 50,8’ E
57 17,4’ N 11 52,6’ E
57 17,3’ N 11 55,1’ E
57 18,3’ N 11 55,8’ E
57 20,1’ N 11 57,7’ E
8. Flintrännan SV
55 32.9’ N 12 44.8’ E
55 32.5’ N 12 43.9’ E
55 29.9’ N 12 43.2’ E
55 28.1’ N 12 46.6’ E
55 28.9’ N 12 47.8’ E
55 31.8’ N 12 47.1’ E
55 07.5’ N 13 23.4’ E
9. Falsterborev
55 20.7’ N 12 44.3’ E
55 19.4’ N 12 41.3’ E
55 15.9’ N 12 48.6’ E
55 13.9’ N 12 42.3’ E
55 12.2’ N 12 44.7’ E
55 16.2’ N 12 57.5’ E
55 19.9’ N 12 57.6’ E
55 21.2’ N 12 52.8’ E
55 19.4’ N 12 50.2’ E
55 19.4’ N 12 47.5’ E
10. N Kriegers Flak
55 10.8’ N 13 04.5’ E
55 06.9’ N 13 02.8’ E
55 03.7’ N 13 22.5’ E
55 07.5’ N 13 23.4’ E
11. Ölands södra grund
56 14.2’ N 16 37.6’ E
56 10.7’ N 16 32.2’ E
55 54.7’ N 17 00.9’ E
55 41.8’ N 17 30.2’ E
55 46.1’ N 17 38.9’ E
12. NO Norra Midsjöbankarna
56 12.5’ N 18 11.0’ E
56 09.1’ N 18 07.2’ E
55 53.3’ N 18 51.1’ E
55 53.2’ N 18 56.1’ E
55 55.9’ N 19 01.4’ E
55 57.9’ N 19 02.4’ E
13. SO Hoburgs bank
56 27.4’ N 17 48.0’ E
56 21.8’ N 17 35.9’ E
56 10.1’ N 18 03.2’ E
56 13.3’ N 18 09.3’ E
14. Klints bank
57 38.5’ N 19 14.3’ E
57 33.1’ N 19 11.2’ E
57 26.2’ N 19 41.2’ E
57 31.2’ N 19 44.2’ E
99 Ufs A
15. Storkläppen
57 50,0’ N 16 54,5’ E
57 50,0’ N 17 04,0’ E
57 44,5’ N 17 04,0’ E
57 44,5’ N 16 54,5’ E
57 50,0’ N 16 54,5’ E
16. Häradskär
58 08,5’ N 17 02,0’ E
58 08,5’ N 17 11,0’ E
58 03,0’ N 17 11,0’ E
58 03,0’ N 17 02,0’ E
58 08,5’ N
17. Arkö
17 02,0’ E
58 26,5’ N 17 13,0’ E
58 26,5’ N 17 22,5’ E
58 20,5’ N 17 22,5’ E
58 20,5’ N 17 13,0’ E
58 26,5’ N 17 13,0’ E
18. Gotska sjön
58 19.2’ N 18 43.6’ E
58 22.4’ N 18 42.9’ E
58 24.1’ N 18 57.4’ E
58 21.1’ N
19. SO Utö
18 58.2’ E
58 54.7’ N 18 28.4’ E
58 53.2’ N 18 25.8’ E
58 43.7’ N 18 29.7’ E
58 37.7’ N 18 37.7’ E
58 33.8’ N 19 07.2’ E
58 36.5’ N 19 09.2’ E
58 42.0’ N 18 41.4’ E
58 52.2’ N 18 37.6’ E
20. Gunnarstenarna
58 50,0’ N 18 01,0’ E
58 50,0’ N 18 04,0’ E
58 47,2’ N 18 04,0’ E
58 47,2’ N 18 01,0’ E
21. O Gotska Sandön
58 26,3’ N 19 53,9’ E
58 19,2’ N 19 40,6’ E
58 19,8’ N 19 56,3’ E
58 25,7’ N 20 08,3’ E
22. O om Utö 1
58 55.4’ N 18 43.6’ E
58 40.6’ N 18 54.1’ E
58 41.3’ N 19 01.6’ E
58 56.3’ N 18 52.7’ E
För ytterligare information om minor se: www.sjofartsverket.se/minor
23. O om Utö 2
58 46.5’ N 19 37.1’ E
58 40.6’ N 19 40.7’ E
58 41.6’ N 19 45.1’ E
58 47.5’ N 19 41.4’ E
24. O om Utö 3
58 49.7’ N 20 06.6’ E
58 39.4’ N 20 03.3’ E
58 31.3’ N 20 06.9’ E
58 26.8’ N 20 13.8’ E
58 29.0’ N 20 17.5’ E
58 37.2’ N 20 15.3’ E
58 43.3’ N 20 16.6’ E
25. O om Utö 4
59 04.9’ N 18 54.5’ E
58 59.7’ N 18 58.3’ E
59 00.8’ N 19 01.9’ E
59 06.0’ N 18 58.3’ E
26. O om Utö 5
59 16.2’ N 19 42.6’ E
58 56.8’ N 19 43.7’ E
58 56.0’ N 19 52.5’ E
59 16.2’ N
27. Tjärven
19 47.3’ E
59 47.3’ N 19 39.9’ E
59 45.0’ N 19 32.8’ E
59 38.9’ N 19 34.2’ E
59 44.1’ N 19 44.3’ E
28. Havssvalget
59 52.5’ N 19 17.1’ E
59 50.0’ N 19 19.0’ E
59 47.7’ N 19 39.1’ E
59 52.1’ N 19 33.0’ E
29. Ålands hav
60 21,0’ N 18 58,8’ E
60 21,0’ N 19 08,9’ E
60 18,1’ N 19 07,8’ E
60 15,0’ N 19 06,4’ E
60 15,0’ N 18 53,6’ E
60 16,0’ N 18 53,6’ E
60 21,0’ N 18 58,8’ E

Ufs A
100
15 Öppningstider för broar och kanaler
15.1 Ålands hav
15.1.1 Sjökort 536. Öregrunds skärgård. Väddö kanal. Älmstabron
Position: Ca 59-58,4N 18-48,8E
Den 1 maj - 15 oktober
Broöppning kan erhållas under 10 minuter varje hel timma mellan kl 0700 - 2210, (0700 - 0710,
0800 - 0810 osv).
Den 16 oktober - 30 april
Nyttotrafik, som under perioden önskar erhålla öppning, ombedes kontakta brovakt senast
24 timmar före önskad passage.
Telefon brovakten: 0176-500 19.
Bsp Stockholm Norra s21
Trafikverket
15.1.2 Sjökort 536. Öregrunds skärgård. Väddö kanal. Bagghusbron
Position: Ca 59-56,4N 18-50,9E
Den 1 maj - 15 oktober
Broöppning kan erhållas under 10 minuter, 30 minuter efter varje hel timma, mellan kl 0730 -
2140 (0730 - 0740, 0830 - 0840 osv).
Den 16 oktober - 30 april
Nyttotrafik, som under perioden önskar erhålla öppning, ombedes kontakta brovakt senast
24 timmar före önskad passage.
Telefon brovakten: 0176-500 19.
Bsp Stockholm Norra s21
Trafikverket
15.2 Norra Östersjön
15.2.1 Sjökort 6141. Stockholm. Hammarbyleden
Danviksbroarna a) 59-18,8N 18-06,3E Telefon: 08-508 279 11
Hammarbyslussen b) 59-18,2N 18-04,8E Telefon: 08-670 28 10
Skansbron c) 59-18,2N 18-04,7E Telefon: 08-670 28 10
Liljeholmsbron d) 59-18,8N 18-01,9E Telefon: 08-670 28 10
Nyttotrafik
Farleden är öppen hela dygnet, året om, för nyttotrafik. Dock gäller att förhandsbeställning,
avisering, ska göras för fartyg som önskar broöppning vid Liljeholmsbron, Skansbron, Danviksbron
och slussning genom Hammarbyslussen.
Beträffande Danviksbroarna kommer viss anpassning till tågtider att ske. Bemanningen av
Hammarbyslussen, Skansbron och Liljeholmsbron är indragen mellan kl 2330 och 0630 alla
dagar. Öppning kan erhållas från Stockholms hamns Bevaknings- och Trafikcentral (BTC).
Broarna öppnas ej då medelvinden överstiger 15 m/sek under 10 minuter.
Förhandsbeställning
Befälhavaren eller dennes ombud kan förhandsbeställa dygnet runt enligt följande:
– Avisering ca 5 timmar före ankomst till Hammarbyleden till Stockholms hamn (BTC) på VHFkanal
12 eller tel: 08-670 28 10.
– Bekräftelse ca 1 timme före ankomst till Hammarbyleden till Stockholms hamn, BTC.
– Fartyg med en löa överstigande 50 meter erhåller kostnadsfri förtöjningshjälp i Hammarbyslussen.
Fritidsfartyg kan erhålla broöppning på följande tider:

101 Ufs A
Danviksbron
Vardagar:* Vid behov mellan kl 0915 - 1530 och 1830 - 2330
* Skärtorsdag, Midsommarafton, dag före Kristi himmelsfärdsdag, dag före Alla helgons dag
och Nyårsafton öppnas bron vid behov mellan kl 0630 - 2330.
Lördagar, sön- och helgdagar vid behov mellan kl 0630 - 2330
Broöppning kan även erhållas kl 0330 och 0530 (under perioden 1 oktober - 30 april, endast
efter förhandsbeställning).
Hammarbyslussen
Slussning möjlig hela året. Dagtid kan slussning ske mellan kl 0630 - 2330. Slussning kan även
erhållas kl 0000, 0100, 0200, 0400 och 0500 (under perioden 1 oktober - 30 april endast efter
förhandsbeställning).
Skansbron
Vardagar:* Vid behov mellan kl 0915 - 1530 och 1830 - 2330
* Skärtorsdag, Midsommarafton, dag före Kristi himmelsfärdsdag, dag före Alla helgons dag
och Nyårsafton öppnas bron vid behov mellan kl 0630 - 2330.
Lördagar, sön- och helgdagar vid behov mellan kl 0630 - 2330
Broöppning kan även erhållas kl 0400 och 0500 (under perioden 1 oktober - 30 april endast
efter förhandsbeställning).
Liljeholmsbroarna
Vardagar:* Vid behov ca 1 gång per timme mellan kl 0915 - 1530 och 1830 - 2330
* Skärtorsdag, Midsommarafton, dag före Kristi himmelsfärdsdag, dag före Alla helgons dag
och Nyårsafton vid behov ca 1 gång per timme mellan kl 0630 - 2330.
Lördagar, sön- och helgdagar vid behov mellan kl 0630 - 2330
Broöppning kan även erhållas kl 0430 (under perioden 1 oktober - 30 april endast efter förhandsbeställning).
Förhandsbeställning kan ske dygnet runt enligt följande:
– Avisering ca 5 timmar före ankomst till Hammarbyleden till Stockholms Hamn AB, Bevaknings-
och Trafikcentralen (BTC) på VHF-kanal 12 eller tel: 08-670 28 10.
– Bekräftelse ca 1 timme före ankomst till Hammarbyleden till Stockholms hamn enligt ovan.
– Bekräftelse kan även göras vid anropsstationer på ledverken.
Broarna öppnas ej då medelvinden överstiger 15 m/sek under 10 minuter.
Bsp Stockholm Mellersta s6, Mälaren s40
Stockholms Hamn
15.2.2 Sjökort 6143, 6145. Strömma Kanal. Strömmabron
Position: 59-17,2 N 18-32,9E
Den 1 - 31 maj och 1 september - 15 oktober
Bron öppnas efter föranmälan via VHF kanal 69 eller tel: 08-571 403 35 enligt följande:
Fritidsbåtar: Bron öppnas på fasta tider fem minuter över varje hel och halv timma kl 0905 -
1205 och 1305 - 1535.
Nyttotrafik kan efter förhandsanmälan erhålla broöppning kl 0905 - 1205 och 1305 - 1535.
Den 1 juni - 31 augusti
Bron öppnas efter föranmälan via VHF kanal 69 eller tel 08-571 403 35 enligt följande:
Fritidsbåtar: Bron öppnas på fasta tider fem minuter över varje hel och halv timma kl 0905 -
1205, 1305 - 1535 samt 1805 - 2005.
Nyttotrafik kan efter förhandsanmälan erhålla broöppning kl 0905 - 1205, 1305 - 1535 samt
1805 - 2005.
Den 16 oktober - 30 april är bron stängd.
Brovakten passar tel: 08-571 403 35 och VHF kanal 69.
Bsp Stockholm Mellersta s22 och s28
Trafikverket

Ufs A
102
15.2.3 Sjökort 6171, 6172. Tottnäsbron
Position: 58-54,0 N 17-50,4E
Den 1 juni - 31 augusti
Broöppning kan erhållas dagligen varje hel timme kl 0800 - 2000.
Begäran om broöppning kan göras på tel: 08-520 414 26 eller genom att ligga vid vänteboj
eller mellan boj och bro.
Den 1 september - 31 maj är bron stängd.
Nyttotrafik kan erhålla broöppning enligt följande:
1 maj - 31 maj samt 1 september - 15 oktober söndag till fredag.
Bron öppnas kl 1700 - 1800 efter förbeställning minst 24 timmar innan passage.
Förbeställning skall göras på telelefon: 08-520 414 26, kl 0900 - 1200 och 1300 - 1530.
Bsp Stockholm Södra s26 och s28, Mälaren s25
Trafikverket
15.2.4 Sjökort 6212. Norrköping. Händelöbron
Position: Ca 58-36,6N 16-12,4E
Nyttotrafik Bron öppnas dygnet runt 1 timma efter anmälan.
Fritidsbåtar 15 april - 1 juni (anmälan ej nödvändig)
vardagar kl 0930 och 1500 torsdag även kl 1700 lördag och söndag kl 1000
Den 2 juni - 31 augusti (fasta öppningstider)
Vardagar kl 0930 och 1500 efter anmälan
Den 1 september - 16 oktober (anmälan ej nödvändig)
vardagar kl 0930 och 1500 torsdag även kl 1700 lördag och söndag kl 1700
Övrig tid
Efter anmälan till brovakten, minst en timme i förväg på tel: 0730-49 95 00, för att kunna passera
vid två fasta tillfällen kl 0930 och 1500.
Helgdagar och aftnar öppnas bron som på söndagar.
Rutiner för broöppning
Nyttotrafik ska alltid anmäla sin ankomst minst 1 timme i förväg till brovakten, dagtid mellan
kl 0700 till 1530, på tel: 0730-49 95 00.
Bron får passeras efter det att grön signal har givits.
Bsp Ostkusten s56
Tekniska kontoret, Norrköping
15.3 Södertälje kanal
15.3.1 Sjökort 6181. Södra kanalbroarna i Södertälje
Tidpunkt: Gällande till den 14 december 2013
Position: Ca 59-11,1N 17-38,6E
Öppningstider:
0008 - 0028 dagligen
0120 - 0140 måndag - fredag
0155 - 0215 lördag och söndag
0300 - 0320 dagligen
0340 - 0400 dagligen
0410 - 0430 dagligen
0438 - 0458 lördag och söndag
0808 - 0828 lördag och söndag
0908 - 0928 söndag (2012-12-10 till 2013-06-23 och 2013-08-19 till 2013-12-14)

103 Ufs A
1008 - 1028 lördag och söndag (2013-06-24 till 2013-08-18)
1025 - 1045 måndag - fredag
1025 - 1045 lördag (2012-12-10 till 2013-06-23 och 2013-08-19 till 2013-12-14)
1308 - 1328 lördag och söndag (2013-06-24 till 2013-08-18)
1325 - 1345 måndag - fredag
1325 - 1345 lördag och söndag (2012-12-10 till 2013-06-23 och 2013-08-19 till 2013-12-14)
1908 - 1928 lördag
1925 - 1945 måndag - fredag
2308 - 2328 dagligen
Broarna öppnas för fartyg på ovanstående tider, efter anmälan till VTS Södertälje, tel:
0771-63 06 55 eller VHF kanal 68, minst 4 timmar före aktuell tid.
Vissa avvikelser kan ske under helgdagar eller dag före helgdag. I angivna tider ingår broarnas
svängningstider. Om tågläget så kräver kan smärre avsteg, upp till 15 min, göras från öppningstiderna.
Bsp Mälaren s18 och s19
Trafikverket
15.3.2 Sjökort 6181. Mälarbron, Slussbron och Slussen i Södertälje
Positioner: a) 59-12,0N 17-37,7E Mälarbron
b) 59-11,5N 17-38,0E Slussbron
Nyttotrafik
Mälarbron och Slussbron öppnas vid behov med följande undantag:
Vardagar mellan kl 0730 - 0830 och kl 1600 - 1715
Bron öppnas efter beställning hos VTS Södertälje, tel: 0771-63 06 55 eller VHF kanal 68.
Fritidsbåtar
Mälarbron
Måndag - torsdag 0900, 1100, 1300, 1500, 1715, 1900 och 2100
Fredag 0900, 1100, 1300, 1500, 1715, 1900, 2000 och 2100
Lördag - söndag och 0800, 0900, 1000, 1100, 1200, 1300, 1400, 1500, 1600, 1700, 1800,
helgdagar 1900, 2000 och 2100
Slussbron och Slussen Högsäsong (1 juni - 31 augusti)
Måndag - fredag 0815, 0915, 1015, 1115, 1215, 1315, 1415, 1515, 1615, 1730, 1815,
1915, 2015 och 2115
Lördag - söndag och 0815, 0915, 1015, 1115, 1215, 1315, 1415, 1515, 1615, 1715, 1815,
helgdagar 1915, 2015 och 2115
Vår och höst (1 september - 31 maj)
Måndag - torsdag 0915, 1115, 1315, 1515, 1730, 1915 och 2115
Fredag 0915, 1115, 1315, 1515, 1730, 1815, 1915, 2015 och 2115
Lördag - söndag och 0815, 0915, 1015, 1115, 1215, 1315, 1415, 1515, 1615, 1715, 1815,
helgdagar 1915, 2015 och 2115
Tiderna gäller för södergående trafik. Nordgående trafik slussar 30 min efter hel timme. Vissa
avvikelser kan ske under helgdagar eller dag för helgdag.
Segelbåtar med större höjd än 15,0 m, på nordgående, måste anpassa sin genomfart till
tiderna för Mälarbrons öppning. Detaljinformation finns lokalt på skyltar. Hela kanalen övervakas
av TV-kameror från manövertornet för Södertälje kanal. Fartbegränsning till 6 knop gäller
i hela kanalen. Information om passage och slussning kan fås på tel: 0771-63 06 55, VHF kanal
14 och 68, VTS Södertälje.
Bsp Mälaren s18 och s19
Sjöfartsverket, Södertälje

Ufs A
15.4 Mälaren
104
15.4.1 Sjökort 111. Nockebybron
Position: Ca 59-19,7N 17-54,5E
Den 1 maj - 15 oktober kan broöppning erhållas under 10 min efter varje hel timme, enligt
följande:
Helgfri måndag - torsdag: 0600, 0900 ... 1500, 1900 ... 2200
Helgfri fredag: 0600, 0900 ... 1400, 1900 ... 2200
Lördag och helgdag: 0600, 0700 ... 2200
Söndag och helgdag före vardag: 0600 ... 1600, 1800 ... 2200
Brovakten kontaktas på tel: 08-80 32 62.
Den 16 oktober - 30 april dagligen kl 0900 - 1600 efter förhandsbeställning.
Nyttotrafik kan om särskilda skäl föreligger, efter förhandsbeställning, om möjligt erhålla
öppning vid annan tid hela året.
Förhandsbeställning sker på tel: 08-80 32 62. Under ordinarie arbetstid, öppnas bron om
möjligt, senast 1 timme efter det beställning gjorts.
Bsp Mälaren s37
Trafikverket
15.4.2 Sjökort 111. Tappströmsbron
Position: Ca 59-17,6N 17-48,6E
Den 1 maj - 15 oktober, efter anmälan till brovakten, enligt följande:
Vardag: 0630, 0930, 1030 .... 1530, 1930, 2030, 2130
Lördag, söndag och helgdag: 0630, 0730 .... 2130
Den 16 oktober - 30 april dagligen kl 0900 - 1600 efter förhandsbeställning.
Nyttotrafik kan efter förhandsbeställning erhålla öppning vid annan tid.
Förhandsbeställning, sker på tel: 08-80 32 62. Under ordinarie arbetstid öppnas bron om
möjligt, senast 1 timme efter det beställning gjorts.
Bsp Mälaren s37
Trafikverket
15.4.3 Sjökort 111. Stäket. Landsvägsbron
Position: 59-28,36N 17-47,53E
Den 1 maj - 15 oktober varje halv timme enligt följande:
Alla dagar mellan kl 0930 - 2230.
För ytterligare information kontaktas brovakten, tel: 08-583 518 75.
Den 16 oktober - 30 april efter förhandsbeställning hos brovakten.
Nyttotrafik kan efter förhandsbeställning erhålla broöppning vid annan tid.
Fritidsbåtar ska, vid behov, använda VHF kanal 14 för kontakt med brovakten.
Bsp Mälaren s35 och s45
Trafikverket
15.4.4 Sjökort 112. Fyrisån. Flottsundsbron. Kungsängsledsbron
Positioner: a) Ca 59-47,2N 17-39,7E Flottsundsbron
b) ” 59-50,5N 17-39,4E Kungsängsledsbron
Den 1 maj - 31 augusti för fritidsbåtar alla dagar vid behov utan beställning
Kungsängsledsbron Flottsundsbron
Kl 0945, 1115, 1600 1915 och 2215 Kl 1030, 1150, 1520, 2000 och 2130
Annan tid av dygnet eller året och för nyttotrafik efter beställning, under dagtid kl 0700 -
1600 på tel: 018-727 40 45. Övrig tid på tel: 018-23 07 10.
Broarna ska, om möjligt, öppnas senast 1 timme efter det att beställning gjorts.
Bsp Mälaren s32
Tekniska Kontoret, Uppsala

105 Ufs A
15.4.5 Sjökort 112. Erikssund
Position: Ca 59-38,4N 17-36,5E
Den 1 maj - 15 oktober varje hel timme enligt följande:
Alla dagar mellan kl 0900 - 2200.
För ytterligare information kontaktas brovakten, tel: 08-583 518 75.
Den 16 oktober - 30 april efter förhandsbeställning hos brovakten.
Nyttotrafik kan efter förhandsbeställning erhålla öppning vid annan tid.
Bsp Mälaren s34 och s45
Trafikverket
15.4.6 Sjökort 111, 113. Stallarholmsbron
Position: 59-21,9N 17-12,4E
Kontakt med brovakt
VHF: kanal 68, Stallarholmsbron
Tel: 0171-44 90 82
Anm: Bron fjärrmanövreras från Hjulstabron. TV övervakning
Nyttotrafik Alla dagar kl 0600 - 2200, övrig tid efter förhandsbeställning
I god tid före beräknad passage ska fartygets lots eller befälhavare kontakta brovakten på VHF
och förvissa sig om att det går att få broöppning vid den beräknade passagetiden. 8 min före
beräknad passage ska förnyad VHF-kontakt tas med brovakten.
Fritidsbåtar
Den 1 maj - 15 oktober alla dagar kl 0600 - 2200 under 10 min per timma enligt följande:
0620 - 0630, 0720 - 0730 osv till 2120 - 2130 samt 2150 - 2200.
Den 16 oktober - 30 april alla dagar kl 0600 - 2200 efter anmälan på VHF kanal 14, telefon
eller med signalkontakt vid respektive ledverk.
Bsp Mälaren s15 och s43
Trafikverket
15.4.7 Sjökort 111, 113. Tosteröbron
Position: 59-22,7N 17-02,3E
Kontakt med brovakt
VHF: kanal 68, Tosteröbron
Tel: 0171-44 90 82
Anm: Bron fjärrmanövreras från Hjulstabron. TV övervakning
Nyttotrafik Alla dagar kl 0600 - 2200, övrig tid efter förhandsbeställning
I god tid före beräknad passage ska fartygets lots eller befälhavare kontakta brovakten på VHF
och förvissa sig om att det går att få broöppning vid den beräknade passagetiden. 8 min före
beräknad passage ska förnyad VHF-kontakt tas med brovakten.
Fritidsbåtar
Den 1 maj - 15 oktober alla dagar kl 0600 - 2200 under 10 min per timma enligt följande:
0600 - 0610, 0800 - 0810, 0900 - 0910 osv till 2100 - 2110 samt 2150 - 2200.
Den 16 oktober - 30 april alla dagar kl 0600 - 2200 efter anmälan på VHF kanal 14, telefon
eller med signalkontakt vid respektive ledverk.
Bsp Mälaren s14 och s46
Strängnäs kommun
15.4.8 Sjökort 113, 1133. Hjulstabron
Position: Ca 59-31,8N 17-00,5E
Kontakt med brovakt
VHF: kanal 68, Hjulstabron
Tel: 0171-44 90 82
Nyttotrafik Varje dag under hela dygnet
I god tid före beräknad passage ska fartygets lots eller befälhavare kontakta brovakten på VHF

Ufs A
106
och förvissa sig om att det går att få broöppning vid den beräknade passagetiden. 8 min före
beräknad passage ska förnyad VHF-kontakt tas med brovakten.
Fritidsbåtar
Den 1 maj - 15 oktober dygnet runt under 10 min per timma enligt följande: 0010 - 0020,
0110 - 0120 osv till 2310 - 2320.
Den 16 oktober - 30 april dygnet runt efter anmälan på VHF kanal 14 eller telefon.
Bsp Mälaren 2012 s11 och 49
Trafikverket
15.4.9 Sjökort 1131. Kvicksundsbron
Position: Ca 59-27,2N 16-19,2E
Kontakt med brovakt
VHF: kanal 68, Kvicksundsbron
Tel: 016-35 46 65
Nyttotrafik Bron öppnas dygnet runt. Eventuell väntetid är beroende av järnvägstrafiken.
Yrkestrafiken anropar bron på VHF kanal 68 enligt följande:
Första anrop
– västgående fartyg anropar vid trafikrapporteringspunkt 28, Torshälla
– ostgående fartyg anropar i höjd med Tallklubben (ca 3,7 M före bron)
Andra anrop
– 8 minuter före passage anropas bron igen, varvid fartyget erhåller besked om broöppning
kan ske eller ej.
– Om bron inte kan öppnas planeras genomfarten i samarbete mellan fartyget och bropersonalen.
Fritidsbåtar
Den 1 maj - 15 oktober öppnas bron under 10 min per timma enligt följande:
0010 - 0020, 0110 - 0120 o.s.v till 2310 - 2320.
Den 16 oktober - 30 april efter anmälan på VHF kanal 14 eller telefon.
Bsp Mälaren 2012 s7 och s43
Trafikverket
15.4.10 Sjökort 1131, 114. Kungsör. Kungsörbroarna
Position: 59-25,62N 16-05,44E
Ordinarie öppethållande 1 maj - 31 oktober
Dagligen 0655 - 0705, 0920 - 0930, 1120 - 1130, 1220 - 1230, 1320 - 1330, 1420 - 1430, 1620 -
1630, 1820 - 1830, 1920 - 1930 samt 2120 - 2130.
Broarna fjärrmanövreras från Kvicksundsbron.
Telefon brovakten Kvicksund: 016-35 46 65.
Kontakt med brovakt kan även ske via kommunikationsutrustning vid bron alt. VHF kanal 14.
Bsp Mälaren 2012 s5
Trafikverket
15.5 Mellersta Östersjön
15.5.1 Sjökort 6231. Västervik/Gamleby. Stegeholms kanal. Stora Strömmen.
Position: 57-45,7N 16-38,6E
Den 15 november - 1 april är bron stängd för all sjötrafik
Den 1 maj - 30 september
Vardagar kl 0930 och 1530
Lördagar, söndagar och helgdagar kl 0930 och 1800*
* Lördagen den 13 och 27 juli ingen broöppning kl 1800
Nyttotrafik som önskar passera Stora Strömmen, kan boka öppning på tel: 0490-25 70 50 var-

107 Ufs A
dagar kl 0730 - 1600, senast 12 timmar före beräknad passage. Vid behov av akut broöppning
för nyttotrafik, tel: 0470-132 78.
Bsp Kalmarsund 2011 s43, Ostkusten 2012 s60
Västerviks kommun
15.6 Södra Östersjön
15.6.1 Sjökort 821. Karlskrona. Hasslöbron
Position: 56-07,7N 15-27,5 E
Den 1 oktober - 28 februari (lågsäsong)
Bron öppnas helgfri måndag - fredag mellan kl 0700 - 1600 efter förhandsbeställning.
Den 1 mars - 30 april (fiskesäsong)
Bron öppnas måndag - lördag varje hel timme mellan kl 0700 - 1600.
Bron öppnas även kl 0600, 1700 och kl 1800 efter förhandsbeställning.
Den 1 maj - 30 september (högsäsong)
Bron öppnas dagligen varje hel timme mellan 0800-2000. Bron öppnas även kl 0600, 0700,
2100 och kl 2200 efter förhandsbeställning.
Förhandsbeställning ska göras senast 2 timmar före önskad passage på tel: 0455-33 22 40.
Anm 1. Bron är fjärrmanövrerad och kameraövervakas för att se fartyg som önskar broöppning.
Kontakta gärna brovakten på tel 0455-33 22 40 för att få bekräftelse på att er önskan om
broöppning uppfattats.
Anm 2. Bron öppnas inte om vindhastigheten överstiger 20 m/s.
Bsp Hanöbukten 2011 s14 och s17
Trafikverket
15.7 Öresund
15.7.1 Sjökort 921. Falsterbokanalen
Position: 55-24,3N 12-56,3E
Den 15 april – 30 september
0600 – 2200 är passage möjlig varje hel timme utom 0800 och 1700
Den 1 oktober – 14 april
Passage är möjlig 0630 och 1830
Den 24 - 26 och 31 december samt den 1 januari Kanalen är stängd
Ytterligare information: tel: 010-478 56 60. VHF kanal 11, anrop Falsterbokanalen.
Bsp Sydkusten 2012 s21 och 25
Sjöfartsverket, Malmö
15.8 Skagerrak
15.8.1 Sjökort 933. Sotekanalen. Sotenäsbron
Position: Ca 58-25N 11-16E
Den 15 april - 15 oktober alla dagar kl 0600 - 2200
Den 16 oktober - 14 april måndag - fredag kl 0800 - 1700.
Efter förhandsbeställning kan öppning även ske: måndag - fredag kl 0600 - 0800 och kl 1700 -
2200 samt lör-, sön- och helgdagar kl 0600 - 2200.
Förhandsbeställning ska göras minst en timme före ankomst, på tel: 0523-503 31.
Anmälan kan även göras via VHF, kanal 6.
Förbud mot segelföring gäller i hela kanalen.
Bsp Västkusten Norra 2012 s14, 15 och s26
Sjöfartsverket, Göteborg

Ufs A
15.9 Vänern och Trollhätte kanal
108
15.9.1 Sjökort 931. Trollhätte kanal. Nordre älv. Ormo skärmanläggning
Position: Ca 57-50,4N 11-54,3E
Anläggningen är fjärrstyrd och öppning/skärmfällning beställs på tel: 0696-178 80.
Bsp Västkusten Södra 2012 s62
Sjöfartsverket, Trollhättan
15.9.2 Sjökort 1352. Trollhätte kanal. Kungälv. Bohusbron
Position: Ca 57-51,6N 11-59,8E
Den 15 april - 31 oktober kl 0900 - 1130, 1300 - 1500 samt 1800 - 2000
Den 1 maj - 15 augusti även kl 2000 - 2100
Öppning beställs på tel: 0520-47 22 36
Bsp Göta kanal och Trollhätte kanal 2011 s 56
Sjöfartsverket, Trollhättan
15.9.3 Sjökort 134. Vänern. Säffle kanal. Slussen och Nysätersbron
Positioner: a) 59-07,9N 12-55,5E slussen i Säffle
b) 59-17,1N 12-47,0E Nysätersbron
Juni – augusti
Måndag - söndag kl 0900 - 1800
September och maj
Vid föranmälan medges passage vid följande tider:
Måndag - fredag kl 0900 - 1500
Lördagar kl 0800 - 1400
Föranmälan till slusspersonalen på Säffle kanalstation, tel: 0533-100 10 helgfri måndag –
fredag, senast kl 1400 dagen före passage.
Bsp Vänern 2011 s37 och s39
Sjöfartsverket, Trollhättan
15.10 Övriga inlandsfarvatten
15.10.1 Sjökort 114. Hjälmaren. Hjälmare kanal
Position: 59-19N 15-58E
Ordinarie öppethållande den 7 juni - 18 augusti
Slussningstider
Den 7 - 16 juni kl 0830 från Gravudden och kl 1430 från Notholmen
Den 17 juni - 4 augusti kl 0830 och kl 1430 från Gravudden och Notholmen
Två slussningar från båda håll, dagligen.
Den 5 - 18 augusti
Mot dubbel taxa
kl 0830 från Gravudden och kl 1430 från Notholmen
Den 11 maj kl 1430 från Gravudden och kl 0830 från Notholmen
Den 1 juni, 24 aug och 14 sept kl 0830 ” kl 1430 ”
Yrkestrafik och beställningstrafik, kontakta slussvakt: jan.eriksson@sveaskog.se eller på
tel: 070-264 53 29.
Kanalansvarig: Sveaskog 019-19 50 03
Största längd och bredd: 30x7 m, max djupgående 1,95 m, max 5 knop i kanalen.
www.hjalmarekanal.com
Sveaskog AB Örebro
15.10.2 Sjökort 114. Hjälmaren. Örebro. Svartån. Skebäcksbron. Osetbron
Position: Skebäcksbron 59-16,39N 15-14,51E
Osetbron 59-16,70N 15-15,58E
Skebäcksbron: fri höjd är 3,6 m på en bredd av 9 m. En omvänd pegel är monterad på

109 Ufs A
ledverket för kontroll av fri höjd.
Osetbron: fri höjd 3,8 m bredd 9 m, bron fjärrstryrs från Skebäcksbron.
Fritidsbåtar den 17 juni - 18 augusti
Bron öppnas max 1 gång per timme i samband med slussning kl 0900 - 1300 och 1600 - 1900.
Maj och september förbeställs slussning, dag för passage, på tel: 019-18 91 11.
Nyttotrafik
Broöppning kan erhållas dygnet runt efter förbeställning. Anmälan ska göras senast 1 timme
före beräknad ankomst från ost.
Broöppning beställs på tel: 019-18 91 11.
www.orebrohamn.com
Örebro kommun
15.10.3 Göta kanal
Kanalen är öppen den 6 maj - 29 september 2013
Högsäsong 5 juni - 20 augusti
Öppet dagligen kl 0900 - 1800. Ingen förbokning behövs.
Beställningssäsong (6 maj - 4 juni och 21 augusti – 29 september) finns följande alternativ
för färd på Göta kanal.
1. Göta kanal, Mem - Sjötorp på 5 dagar eller delsträckor
Avgång från Mem och Sjötorp: måndagar och fredagar kl 0900. Samkörning med andra båtar.
2. Göta kanal Express, Mem - Sjötorp på 3 dagar
Avgång från Mem och Sjötorp kl 0800, valfri dag under beställningssäsong.
Göta kanal Express kan bara beställas för färd genom hela Göta kanal, Mem - Sjötorp eller
omvänt.
Förbokning under beställningssäsong, senast 3 vardagar före resans början, kan göras på
Internet, www.gotakanal.se eller på tel 0141-20 20 50.
Maxlängd för båt 30 m, maxbredd 7 m, max djupgående 2,8 m, maxhöjd 22 m. Högsta fart 5
knop.
Bsp Göta kanal och Trollhätte kanal 2011
www.gotakanal.se
AB Göta kanalbolag, Motala
15.10.4 Dalslands kanal
Position: ca 58-55,0N 12-20,0E
Den 11 - 30 juni 2013
Måndag - lördag kl 0900 - 1900
Söndagar kl 1100 - 1600
Den 21 och 22 juni kl 1100 - 1600 Midsommarhelgen
Juli Håverud och Upperud
Måndag - lördag kl 0900 - 1900 Måndag - lördag kl 0800 - 2000
Söndagar kl 1000 - 1700 Söndagar kl 1000 - 1700
1 - 31 augusti
Måndag - lördag kl 0900 - 1900
Söndag 4 och 11 augusti kl 1000 - 1700
Begränsat öppethållande
Söndag 18 och 25 augusti kl 1400 - 1900 vid Köpmannebro, Upperud, Lennartsfors,
Gustavsfors och Krokfors. Övriga stationer stängda.
Den 13 maj - 7 juni och 1 - 27 september
När slussarna är stängda kan på särskild framställning slussning ske (mot faktiska kostnader),
om detta låter sig göras utan hinder för kanalbolaget. Beställning görs, senast 5 dagar innan
aktuell slussningsdag, till kanalkontoret på 0530-447 50.
Bsp Dalslands kanal
www.dalslandskanal.se
Dalslands Kanal AB, Håverud

Ufs A
110
Extract from Ufs A in English
1 Swedish Maritime Administration (SMA)
1.1 Contact information
The Swedish Maritime Administration´s head office is situated in Norrköping. The regional
organisation are comprised principally of 9 Pilot Areas, 3 VTS-centres, one JRCC and approx.
20 pilotstations and a number of maintenance units, workshops and buoy tenders.
The administrative borders of the Pilot areas and the location of the regional offices, are
shown in Swedish chapter 1.
1.1.1 Head office
Postal address: Swedish Maritime Administration
SE-601 78 NORRKÖPING
SWEDEN
Tel: +46 771 63 00 00
Fax: +46 11 10 19 49
E-mail: sjofartsverket@sjofartsverket.se
Visitors address: Östra Promenaden 7
1.1.2 NtM - Chart corrections
Postal address: Swedish Maritime Administration
Ufs
SE-601 78 NORRKÖPING
SWEDEN
Tel: +46 771 63 06 05
E-mail: ufs@sjofartsverket.se
1.1.3 Sales and distribution
Postal address: Swedish Maritime Administration
Sales, Hydrographic office
SE-601 78 NORRKÖPING
SWEDEN
Tel: +46 10 478 58 10
E-mail: sma@sjofartsverket.se
1.1.4 JRCC, Göteborg
Tel: +46 31 64 80 00 Switchboard
+46 31 64 90 70 Press
E-mail: jrcc@sjofartsverket.se (Operational issues)
1.1.5 Navigational warnings
MSI Sweden, Södertälje
Tel: +46 771-63 06 85
E-mail msi@sjofartsverket.se
Report hazards and errors
regarding deficiencies in buoyage, unlit lights, drifting objects and
observations of other things which could endanger navigation.
Tel: + 46 771-63 06 85
VHF: Call MSI Sweden on relevant traffic channel (see page 84)

111 Ufs A
1.1.6 VTS-, SRS and canalcentres
VTS-area Central Tel E-mail
VTS Luleå Södertälje +46 771 63 06 75 vtsec@sjofartsverket.se
VTS Stockholm/Öregrund Södertälje +46 771 63 06 65 vtsec@sjofartsverket.se
VTS Landsort/Mälaren Södertälje +46 771 63 06 75 vtsec@sjofartsverket.se
VTS Bråviken Södertälje +46 771 63 06 75 vtsec@sjofartsverket.se
SOUNDREP (SRS-centre) Malmö +46 771 63 06 00 contact@soundvts.org
VTS Göteborg Göteborg +46 771 63 06 60 vtsgoteborg@sjofartsverket.se
VTS Marstrand, Lysekil Marstrand +46 771 63 06 50 vtswc@sjofartsverket.se
Canalcentre Trollhättan Trollhättan +46 771 63 06 95 kctrollhattan@sjofartsverket.se
Södertälje canal Södertälje +46 771 63 06 55 sodertaljesluss@sjofartsverket.se
1.1.7 Pilot Ordering
Pilot area 1) Tel E-mail
Luleå +46 771 63 06 20 northcoastpilot@sjofartsverket.se
Gävle +46 771 63 06 10 northcoastpilot@sjofartsverket.se
Stockholm +46 771 63 06 45 eastcoastpilot@sjofartsverket.se
Södertälje +46 771 63 06 35 eastcoastpilot@sjofartsverket.se
Kalmar +46 771 63 06 90 southcoastpilot@sjofartsverket.se
Malmö +46 771 63 06 80 southcoastpilot@sjofartsverket.se
Marstrand +46 771 63 06 50 westcoastpilot@sjofartsverket.se
Göteborg +46 771 63 06 70 gothenburgpilot@sjofartsverket.se
Trollhättan +46 771 63 06 95 kctrollhattan@sjofartsverket.se
1) see map in chapter 7

Ufs A
112
2 Swedish Transport Agency
The Swedish Transport Agency is working to achieve good accessibility, high quality, secure
and environmentally aware rail, air, sea and road transport. The Agency has overall responsibility
for drawing up regulations and ensuring that authorities, companies, organisations
and citizens abide by them. The Maritime Department formulates regulations, examines and
grants permits, as well as exercising supervision principally of Swedish and foreign vessels
sailing in Swedish waters.
The Swedish Transport Agency head office is located in Norrköping.
On 1 January 2013, the Swedish Transport Agency’s Maritime Department and Department of
Civil Aviation were merged into one; the Civil Aviation and Maritime Department.
The purpose of the merger is to increment the possibilities to benefit from the advantages
of increased co-ordination between the two transport modes, and to raise efficiency in the
organisation through better use of resources and improved knowledge sharing.
The department work to improve maritime safety and environmental influence for recreational
boating and also analyse accidents and near-misses. Maritime inspection regional offices are
located in Stockholm, Göteborg and Malmö.
2.1 Contact information
2.1.1 Head office Civil Aviation and Maritime Department
Tel: +46 771 503 503
Fax: +46 11 23 99 34
E-mail: sjofart@transportstyrelsen.se
Homepage: www.transportstyrelsen.se
Postal address: Swedish Transport Agency
Civil Aviation and Maritime Department
SE-601 73 Norrköping
SWEDEN
Visitors address: Olai Kyrkogatan 35
2.1.2 Swedish Register of Shipping
Tel: +46 771 898 898 (Issues regarding charges open between 0800 – 1630
Other issues open between 1000 –1200)
Postal address: Swedish Transport Agency
Section for registration of ships and aircraft
Box 502
SE-601 07 Norrköping
SWEDEN
Visitors address: Olai Kyrkogatan 35
2.1.3 Regional Offices
Office Phone Fax E-mail
Section for Maritime
Inspection, Stockholm
+46 771 503 503 +46 8 662 46 34 sjofart.ios@transportstyrelsen.se
Section for Maritime
Inspection, Malmö
+46 771 503 503 +46 40 23 16 91 sjofart.iom@transportstyrelsen.se
Section for Maritime
Inspection, Göteborg
+46 771 503 503 +46 31 42 27 13 sjofart.iog@transportstyrelsen.se

3 Charts and Publications
113 Ufs A
3.1 New edition and reprint of charts
Swedish charts are printed when major changes have taken place or when out of stock. A
box in the bottom left corner of each chart states the date up to which the chart has been
corrected prior to printing.
A printing of a chart can either be a New Chart, a New Edition or a Reprint. These terms are
explained as follows:
NEW CHART.
A new chart has a different extension and number than existing charts. It may contain
essential changes compared to previous chart.
NEW EDITION.
A New Edition is a new issue of an existing chart, containing changes significant to navigation
which have not been fully described in Swedish NtM. The previous edition will be cancelled
and can no longer be maintained by NtM (and thus not be SOLAS carriage-compliant).
REPRINT.
A printing which only contains amendments as have been fully described in NtM is designated
a ”reprint” of the current edition. Edition number is the same as on previous printing.
3.3 Chart reliability
A chart is an aid to navigation but not necessarily a precision instrument and sometimes the
representation of reality can in some aspects be incorrect.
Depth representation may be incomplete due to a lack of modern surveys. Coastlines and
islands may have errors of position due to older production methods whereas today aerial
photography and GPS is used. Positions of permanent navigational aids and lighthouses may
be incorrect due to the fact that they have not yet been positioned by modern methods. The
presentation of cables on bottom may be very approximate as they could have been layed
long ago and at that time not positioned accurately. Wharves, jetties, bridges etc. may have
been altered without the chart producer being informed.
In addition there are always the inherent cartographic errors produced by representing curved
surfaces on flat charts. Also the scale of a chart make it impossible to reproduce land contours
in minute detail and the cartographer is forced to generalise the picture so that important
features are retained and perhaps even accentuated.
These limitations on reliability are relevant for all charts on the market, both paper and
electronic.

Ufs A
114
In order to avoid serious consequences due to the inaccuracies named above the navigator
should take the following precautions:
- Navigate with a wide margin. Do not cut corners near promontories and shoals. Keep well
clear of depth contours that constitute a danger to the vessel. Depth contours are warning
signals!
- Leading lines on charts are verified and therefore reliable. However when constructing ones
own leading lines there is no guarantee of clearing shoals in close proximity to the line.
- Charts of the largest available scale should always be used. In those areas represented by a
larger scale chart or plan the ordinary chart contains only limited information.
- Depths in Swedish charts are referred to the mean sea level (MSL) at a specified year. Due
to the post glacial land rise actual depth may be as much as 0,5 m less also at mean water.
3.4 Depth information on charts
It is important that the navigator has adequate knowledge of how depth information is presented
on charts. Overrepresentation would make the chart unreadable. The principle used is
that of defining areas within which depth can vary between two limits. These different areas
are bounded by depth contours. The coastline therefore represents the 0 m contour. After this
follows a 3 m-contour and then 6-, 10-, 15-, 20-, 30-, 50- and 100 m-contour may be shown.
Even other depth contours can occur and in certain areas special contours adapted for a certain
depth, can be drawn, e.g. in connection with the lake Mälaren main channel (Mälarleden)
there is a 7,6 m depth contour. In the area between the coastline and the 3 m-contour the
depth may vary, quite irregularly, from 0 to 3 metres. Likewise between the 3- and 6 m-contour
can the depth vary from 3 to 6 metres. Apart from soundings the chart gives no other
depth information. Where no soundings are given the minimum depth must be assumed.
What the depth is between soundings cannot be interpreted and the irregularity of the seabed
makes interpolation impossible.
The current water level must always be taken into account. The Swedish Meteorological and
Hydrological Institute (SMHI) website, www.smhi.se, gives continuous information on water
levels around the Swedish coast.
The major part of the Swedish coasts are affected by the post glacial land uplift. The effect is
most evident in the northern waters where the uplift is maximum 1 cm/year.
The following table is given the land uplift corrections for those charts where the correction in
2013 is 30 cm or more: (See map in Swedish chapter 3.4.3)
3.4.5 Quality of depths in charts and ENC
The quality of depth information in nautical charts can vary greatly between different areas.
Waters used by merchant ships, and where the depth may be a limiting factor, have generally
been surveyed with modern methods to a high standard.
However there are still large areas where depths have not yet been verified by a method other
than hand lead. This method is inherently accurate but the distance between the measurement
points can be large and position accuracy may be poor and therefore the depth information
in these areas in general should be considered fairly unreliable.
After 1940 hydrographic surveys in general have been performed by means of echo sounder.
An echo sounder provides considerably more data points and the probability of detecting
small shoals is greater than with hand lead.
Nowadays multi beam echo sounder is used for hydrographic surveying which provides a very
detailed view of the depth within the measured area.
The maps on the following three pages provide an overview of the quality of depth in charts
and ENC covering Swedish waters.

115 Ufs A
Chart MSL* Land uplift Correction 2013
4101 1960 0,8 cm/år 40 cm
411 1980 0,9 cm/år 30 cm
412 1965 0,8 cm/år 40 cm
413 1965 0,9 cm/år 50 cm
414 1960 0,9 cm/år 50 cm
414S 1960 0,9 cm/år 50 cm
415 1960 0,9 cm/år 50 cm
4151 1960 0,9 cm/år 50 cm
421 1962 1,0 cm/år 50 cm
4211 1962 1,0 cm/år 50 cm
422 1970 0,9 cm/år 40 cm
511 1980 0,9 cm/år 30 cm
512 1970 0,9 cm/år 40 cm
5121 1970 0,9 cm/år 40 cm
513 1970 0,8 cm/år 30 cm
514 1970 0,8 cm/år 30 cm
522 1980 0,8 cm/år 30 cm
525 1980 0,8 cm/år 30 cm
532 1970 0,7 cm/år 30 cm
533 1970 0,7 cm/år 30 cm
5331 1960 0,7 cm/år 40 cm
534 1970 0,6 cm/år 30 cm
535 1970 0,6 cm/år 30 cm
* Charted depths are referred to MSL at the stated year
The light grey areas (bright green *) have the highest quality in depth information and the surveys
are here meeting the highest international standard S-44 (in Sweden and Finland called
FSIS-44). This imply 100% bottom coverage by multi beam or by bar sweeping.
The darker parts (dark yellow *) have been surveyed with echo sounder but are not meeting
the requirements of the standard S-44.
In the darkest areas (red *) depth in charts and ENCs are based on hydrographic surveys
conducted with hand lead earlier than 1940.
The SMA website (www.sjofartsverket.se) gives more detailed information on the reliability of
depth information in the SMA depths database (DIS), which is the basis for the depth of the
chart database (SJKBAS), which in turn form the basis of all depths in the official charts and
ENCs over Swedish waters.
* The maps are in black and white in the printed version of Ufs A while in color in the PDF
version available on www.sjofartsverket.se/ntm

Ufs A
Kvalitet på djup i
sjökort och ENC
116
Quality of depths
in charts and ENC
Sjömätningar enligt S-44,
100% bottentäckning
Surveys in accordance with S-44,
100% sea bed coverage
Sjömätningar med ekolod.
Uppfyller inte S-44
Surveys with eco sounder.
Not complying with S-44
Sjömätningar med handlod
före 1940
Surveys with hand lead
before 1940
2013-04-26

Kvalitet på djup i
sjökort och ENC
Quality of depths
in charts and ENC
Sjömätningar enligt S-44,
100% bottentäckning.
Surveys in accordance
with S-44, 100% sea bed
coverage.
Sjömätningar med ekolod.
Uppfyller inte S-44.
Surveys with eco sounder.
Not complying with S-44.
Sjömätningar med handlod
före 1940.
Surveys with hand lead
before 1940.
117 Ufs A
2013-04-26

Ufs A
118
Kvalitet på djup i sjökort och ENC
Quality of depths in charts
and ENC
Sjömätningar enligt S-44,
100% bottentäckning
Surveys in accordance with S-44,
100% sea bed coverage
Sjömätningar med ekolod.
Uppfyller inte S-44
Surveys with eco sounder.
Not complying with S-44
Sjömätningar med handlod
före 1940
Surveys with hand lead
before 1940
2013-04-26

119 Ufs A
3.5 Swedish charts and nautical publications
Swedish charts
General charts 1:500 000 - 1:1 600 000
Coastal charts 1:180 000 - 1:250 000
Archipelago charts 1:50 000 - 1:125 000
Special and harbour charts 1:10 000 - 1:30 000
Small craft charts are published for certain parts of the coast, some lakes and some canals.
These are ordinary charts in A3-size adjusted for pleasure boats, printed on both sides and
with supplementary information.
Nautical publications
Kort 1/ INT 1 contains symbols, abbreviations and terms used on Swedish and international
charts.
Underrättelser för sjöfarande / Ufs (Swedish Notices to Mariners) is in general published
weekly and contain chart corrections and other information of importance to navigators.
The printed version of Ufs will be discontinued 1 Jan 2014 while the ”Ufs-database” and PDFversions
on www.sjofartsverket.se/ntm will be improved.
Ufs A General Information published once a year and contain comprechensive terms and
information, about Swedish conditions useful to the navigator.
Winter navigation General information about navigating in ice and ice-breaking service.
More information about our products are found in our product catalogue, distributed free of
charge by our sales agents.
3.6 Electronic charts
3.6.4 Preliminary and temporary changes in ENC
The Preliminary and Temporary information, which are described in P- and T-notices in Ufs (the
Swedish NtM), is now also available in ENC. Exception to this may occur if the temporary or
preliminary condition
is not possilble to show in ECDIS in a clear way
is of short duration and is also promulgated through a navigational warning
affects an extremely large number of ENC-cells
affects waters which are normally not used by ECDIS ships
is a warning about firing within charted firing practice areas
P- and T-notices which are NOT shown in ENC are clearly marked in NtM and in the NtM-database
(www.sjofartsverket.se/ntm).
The Preliminary and Temporary changes are distributed to shipping in the same way as regular
ENC updates.
Preliminary and Temporary changes may be presented in ECDIS in different ways depending
of the character of the change. Below are some examples of how the presentation may be
carried out.
a) Dredging operations, cable laying and similar works may be shown by a ”caution area”
which covers the affected area. By clicking inside the area a text will be available which
briefely describes the works.
b) Temporary withdrawn buoyage, changed light characters etc. may be shown by a very
small ”caution area” on top of the affected object. This is shown in ECDIS by a ”!” in
vicinity of the affected object. The corresponding text will appear by clicking in vicinity of
the object.
c) Lights which are temporary unlit may be presented according to b) above or by removing
the light from the object as to only a tower or beacon remains charted.
d) Temporary established buoyage, research equipment, pontoons etc. are generally presented
by showing the relevant ECDIS symbol. If needed a caution area with a belonging text
is shown.

Ufs A
120
e) Shoals, obstructions and wrecks, which will be removed, are presented by its regular
ECDIS symbol, often in combination with an ”caution area” with relevant text.
f) Coming changes may be shown by a ”caution area” with a relevant text. The preliminary
presentation may be automatically replaced by the correct, permanent, presentation at a
predetermined time by means of the time attribute in ENC. This method is generally used
to show new TSS, which take effect at a predetermined time.
Laying of pipeline. Caution area, pipeline under construction and text is shown in ENC.
3.6.9 Differences between RCDS and ECDIS
1 The Maritime Safety Committee, at its eighty-third session (3 to 12 October 2007), adopted
revised performance standards for Electronic Chart Display and Information Systems
(ECDIS) and accordingly agreed to the revision of SN/Circ.207 on difference between
Raster Chart Display System (RCDS) and ECDIS.
2 ECDIS has the ability to operate in two modes:
.1 the ECDIS mode when Electronic Navigational Charts (ENCs) are used; and
.2 the RCDS mode when ENCs are not available and Raster Navigational Charts (RNCs) are
used instead.
However, the RCDS mode does not have the full functionality of ECDIS, and can only be
used together with an appropriate portfolio of up-to-date paper charts.
3 The mariners’ attention is therefore drawn to the following limitations of the RCDS mode:
.1 unlike ENC, where there are no displayed boundaries, RNCs are based on paper charts
and as such have boundaries which are evident in ECDIS;
.2 RNCs will not trigger automatic alarms (e.g., anti-grounding). However alarms and indications
can be generated with the manual addition, during passageplanning, e.g., of clearing
lines, ship safety contour lines, isolated danger markers and danger areas to mitigate
these limitations;
.3 horizontal datums and chart projections may differ between RNCs. Mariners should
understand how a chart´s horizontal datum relates to the datum of the position fixing
system in use. In some instances, this may appear as a shift in position. This difference
may be most noticeable at grid intersections;

121 Ufs A
.4 a number of RNCs cannot be referenced to either WGS-84 or PE 90 geodetic datums.
Where this is the case, ECDIS should give a continuous indication;
.5 the display of RNCs features cannot be simplified by the removal of features to suit a
particular navigational circumstance or task at hand. This could affect the superimposition
of radar/ARPA;
.6 without selecting different scale charts the look-ahead capability may be limited. This
may lead to inconvenience when determining range and bearing or the identity of distant
objects;
.7 orientation of the RCDS display to other than chart-up, may affect the readability of chart
text and symbols (e.g., course-up, route-up);
.8 it is not possible to interrogate RNC features to gain additional information about charted
objects. Whether using ENC or RNC, in the planning process a navigator should consult all
relevant publications (such as sailing directions, etc.);
.9 with RNC it is not possible to display a ship’s safety contour or safety depth and highlight
it on the display, unless these features are manually entered during route planning;
.10 depending on the source of the RNC, different colours may be used to show similar chart
information. There may also be differences in colours used during day and night time;
.11 an RNC is intended to be used at the scale of the equivalent paper chart. Excessive zooming
in or zooming out can seriously degrade the displayed image. If the RNC is displayed
at a larger scale than the equivalent paper chart, the ECDIS will provide an indication; and
.12 ECDIS provides an indication in the ENC which allows a determination of the quality of
hydrographic the data. When using RNCs, mariners are invited to consult the source
diagram or the zone of confidence diagram, if available.
3.6.12 Test of ECDIS
The International Hydrographic Organization (IHO) is performing a study to map the quality
of various ECDIS and identify any problems. Accordingly, IHO has compiled two specially
designed ENC cells (AA2TDS02 and AA5TDS05) that can be used to test the functionality of
the ECDIS system onboard. The two ENC cells should have been supplied to ECDIS vessels
in the same way as new ENC cells. The cells can also be downloaded from the IHO website
(www.iho.int), which also includes a questionnaire that could be used to report the results of
the test.
The check is intended to alert mariners to the possibility that their ECDIS software may
require upgrading and if so, what extra measures they might need to take in the meantime,
such as employing particular equipment operating procedures. Mariners are being asked to
report the results of their checks to help the ECDIS manufacturers and others, so that they
can take any corrective action that may be necessary.
The Check ENCs, the Reporting Form and an instruction for installation and testing is available
under ”IHO News” in the right margin.
The Check ENCs are covering an area on land far from navigable waters. The checks should
not be conducted while the ship is at sea unless it will clearly have no impact on the safe
navigation of the vessel. This is because you will need to change some of the ECDIS settings,
such as the ship’s safety depth or contour, in order to carry out the checks. The checks takes
approximately 30 minutes to conduct.
The Reporting Form could be sent to IHO by the online web form, by email, by fax or by post,
as below.
- Fill out ”Reporting Form”on www.iho.mc
- E-mail: info@ihb.mc
- Fax: +377 93 10 81 40
- Post: IHB 4 quai Antoine 1er B.P.445 MC 98011 MONACO CEDEX

Ufs A
122
3.7 Swedish Notices to Mariners (Ufs)
Underrättelser för sjöfarande (Ufs) is the official Swedish means of informing navigators about
chart corrections and inform about changes that may affect navigation in Swedish waters.
Ufs is available on the website www.sjofartsverket.se/ntm in the form of a database which
is almost daily updated with new notices and wherein the information is searchable in many
different ways.
In general once a week a PDF-document is published on the website, containing all new
notices that have been issued since the previous PDF-document were produced. This PDFdocument
is identical to the Ufs-booklet which is printed in black/white and distributed to
subscribers. The printed version of Ufs ends at the end 2013.
Foreign waters
Information on changes concerning foreign waters is mainly restricted to occurrences
offshore or in and around major channels and routes. Therefore NtM does not give sufficiently
detailed information to completely update the national charts or BA-charts of our neighbouring
countries. The foreign notices are generally based on information from that country´s own
NtM or navigational warnings.
Disposition of the NtM booklet
The booklet is divided in following sections:
NOTICES: Numbered notices with reference to a certain position or limited area.
ANNOUNCEMENTS: Other numbered notices.
RECURRENT INFORMATON: Information without a notice number, see also following page.
Numbering of notices
The notice number consists of the serial number that each notice has in the message register
of the Chart Office.
An asterisk (*) in front of the number shows that the notice is published by the Swedish
administration and applies to Swedish waters. This asterisk is used by international agreement
to make the work of foreign Chart Offices easier.
(P) after the number shows that the notice is of a preliminary nature to be replaced later by a
final notice .
(T) after the notice shows that the notice is of a temporary nature and if no validity period is
specified the notice is invalidated by a new notice when the temporary conditions cease to
exist.
Affected charts
The number of the Swedish chart or charts affected by a notice is given on the line immediately
above the notice heading.
Positions in Swedish NtM
These are given in the reference system WGS-84 as latitude and longitude in degrees, minutes
and decimals of minutes as follows: 58-35,5N 15-11,9E.
Chartlets
Attached chartlets are intended to simplify chart correction and are not necessarily reproduced
in the same scale as the chart.
Recurrent information and supplements to NtM
Water level of Lake Vänern each issue
List of valid Swedish P- and T-notices monthly
Chart editions - Chart corrections (a list of current chart editions including the monthly
number of notices that have affected the chart since it was printed)
Ufs A, the general information yearly appendix
Winter Navigation (Information from SMA and Swedish Meteorological and
Hydrological Institute)
appendix before each
ice season

123 Ufs A
Boundaries between areas in Ufs
The notices in the section Underrättelser in Ufs are placed under the headings listed below.
Each heading represents a geographical area as shown on the map on the back cover. Foreign
notices are placed at the end of each area.
Bottenviken / Bay of Bothnia
Southern limit: Ratan 63-59N 020-54E – Stubben 63-31N 022-10E
Norra Kvarken / The Quark
Northern limit: Ratan 63-59N 020-54E – Stubben 63-31N 022-10E
Southern limit: Järnäsudde 63-26N 019-40E – Halsön 62-50N 021-10E
Bottenhavet / Sea of Bothnia
Northern limit: Järnäsudde 63-26N 019-40E – Halsön 62-50N 021-10E
Southern limit: Lat. 60-30N
Ålands hav och Skärgårdshavet / Sea of Åland and Archipelago Sea
Northern limit: Lat. 60-30N
Southern limit: Lat. 59-50N
Finska viken / Gulf of Finland
Western limit: Long. 022-55E
Southern limit: Lat. 59-00N
Rigabukten / Gulf of Riga
Northern limit: Lat. 59-00N
Western limit: The islands Hiiumaa and Saaremaa and longitude 022-00E in Irbenskij proliv
Norra Östersjön / Northern Baltic
Northern limit: Lat. 59-50N
Eastern limit: Long. 022-55E and the islands Hiiumaa and Saaremaa
Southern limit: Lat. 58-20N
Lake Mälaren and Södertälje kanal
Eastern limit: Close E of Karl Johans and Hammarby locks in Stockholm
Southern limit: Lat. 59-11N through Södertälje kanal S mouth
Mellersta Östersjön / Central Baltic
Northern limit: Lat. 58-20N
Eastern limit: The island Saaremaa and longitud 022-00E in Irbenskij proliv
Southern limit: Lat. 56-30N
Sydöstra Östersjön / South-eastern Baltic
Northern limit: Lat. 56-30N
Western limit: Long. 017-00E
Södra Östersjön / Southern Baltic
Northern limit: Lat. 56-30N
Eastern limit: Long. 017-00E
Western limit: Falsterbo 55-23N 012-49E – Arkona 54-41N 013-26E
Sydvästra Östersjön / South-western Baltic
Eastern limit: Falsterbo 55-23N 012-49E – Arkona 54-41N 013-26E
Northern limit: Falsterbo 55-23N 012-49E – Stevns Klint 55-17N 012-27E and
Kappel kirke 54-46N 011-01E – Dovns Klint 54-43N 010-42E –
Vejsnæs Nakke 54-49N 010-25E – Gammel Pøl 54-53N 010-04E
Öresund / The Sound
Southern limit: Falsterbo 55-23N 012-49E – Stevns Klint 55-17N 012-27E
Northern limit: Kullen 56-18N 012-27E – Gilbjerg Hoved 56-08N 012-17E
Bälten / The Belts
Southern limit: Falsterbo 55-23N 012-49E – Stevns Klint 55-17N 012-27E and
Kappel kirke 54-46N 011-01E – Dovns Klint 54-43N 010-42E –
Vejsnæs Nakke 54-49N 010-25E – Gammel Pøl 54-53N 010-04E
Northern limit: Sjællands Odde 56-00N 011-17E – Hassenør 56-08N 010-43E
Kattegatt / Kattegat
Southern limit: Kullen 56-18N 012-27E – Gilbjerg Hoved 56-08N 012-17E and
Sjællands Odde 56-00N 011-17E – Hassenør 56-08N 010-43E
Northern limit: Hamneskär 57-54N 011-28E – Skagen 57-44N 010-38E

Ufs A
124
Skagerrak
Southern limit: Hamneskär 57-54N 011-28E – Skagen 57-44N 010-38E
Western limit: Hanstholm 57-07N 008-36E – Lindesnes 57-59N 007-03E
Lake Vänern and Trollhätte kanal
Trollhätte kanal, Vänern, Säffle kanal and Glafsfjorden
Southern limit: Lärje å 57-46N 012-00E (N of Göteborg)
Western limit: Longitude 011-50E through Nordre älv mouth
Other lakes and canals
Hjälmaren and Hjälmare kanal, Göta kanal, Vättern and Dalslands kanal.
4 Maritime Traffic Information
The traffic regulations concerning Vessel Traffic Services and Ship Reporting Systems are
given in the Swedish Transport Agency’s statute book (TSFS 2009:56, in Swedish only).
4.1. Reporting requirements
All vessels with a length of 45 metres or more or a gross tonnage of 300 or more and towing
vessels with a length of 45 metres or more including the tow are obliged to report to the VTS
centre concerned, according to the following rules, during passage within a VTS area or when
passing a reporting point.
All vessels with a length of 15 metres or more or a gross tonnage of 20 or more, and smaller
registered fishing vessels, should, as far as it is practical, participate in the reporting if their
passage could be considered to affect the safety of other vessels during transit.
All vessels so equipped shall keep watch on the designated VHF working channel for respective
VTS area and on VHF CH 16.
4.1.1 Reporting procedures in VTS areas
Vessels participating in the reporting shall report to the concerned VTS centre as per below:
A. On entering the VTS-area and immediately before leaving berth or anchorage stating:
1) name of vessel
2) call sign
3) position (nearest reporting line or geographical position)
4) intended route
5) destination
6) draught
Note: A vessel is not permitted to leave a quay or anchorage when inside the VTS Göteborg
area without first having received an explicit approval from the VTS operator that it may do so..
B. The following information is to be given when passing the reporting points (1, 2, 3), on
berthing or when anchoring (1, 2), on altering route (1, 2, 4, 3), on being involved in an incident
such as grounding or collision, when experiencing any defects having a detrimental affect on
the safety of navigation stating (1, 2, 3, 4):
1) name of vessel
2) position
3) destination
4) reason(s) for reporting (e.g. new route, accident, damaged or defect equipment)
Vessels shall be prepared to state additional information upon request at any time when inside
the VTS area.
Refer to the map of VTS areas in chapter 4.2 (in the Swedish language section)

125 Ufs A
4.2 General definitions Vessel Traffic Services
VTS area
A VTS area is a delineated, formally established service area of particular interest for maritime
safety and environmental concern, where one or more maritime information services are
provided.
VTS centre
A VTS centre is the centre from which the monitoring and maritime information services are
handled. A VTS centre is responsible for ensuring that all established and stipulated reporting
requirements for maritime information systems in the specified area are met.
Vessel Traffic Services (VTS)
Vessel Traffic Service is a service assigned to monitor, organize, inform and assist the
marine traffic inside the VTS area, which thus contributes positively to upholding the desired
standards of safety and environment protection.
Types of information services are:
- Information Service (INS)
- Navigational Assistance Service (NAS)
- Traffic Organisation Service (TOS)
The type of service provided is listed separately for the respective area.
Currently, only Information Service is provided in Swedish VTS areas.
Information Service
The Information Service ensures that information duly needed for safe navigation is
promulgated in a timely manner to the shipboard management team. The service is given
to vessels when they report, at specified times, when so deemed necessary by the VTS
operator, or when requested.
Reports may contain, but are in no way limited to, information regarding:
- Details on vessel traffic which is deemed to be essential to safe navigation
- Malfunctions or breakdown of aids to navigation
- Restrictions to maritime traffic
- Ice and weather conditions
- Water levels and/or significant hydrological conditions
- Hazards or other factors of significant or immediate importance which affect or could affect
maritime safety.
4.3 Reporting at accidents and incidents
If a maritime accident occurs, the JRCC (Joint Rescue Coordinator Centre) shall be promptly
notified. (Call ”Sweden Rescue” on VHF CH 16). Additionally, the respective VTS centre is be
informed immediately if a grounding, collision, incident or breakdown occurs or during similar
incidents which affects or may affect maritime safety, the environment and/or accessibility to
an area or fairway.
4.4 Use of AIS
The Master is reminded of his obligation to ensure that the static, dynamic and voyagerelated
information in the AIS system on board is correct at all times as stipulated in IMO Res.
A917/22, Res. A956(23).

Ufs A
126
4.7 SOUNDREP
All ships with a gross tonnage of 300 and above are obligated to participate when transiting
och navigating within the area covered by the ship reporting system SOUNDREP.
Purpose
SOUNDREP aims to improve the safety and efficiency of navigation and to increase the protection
of the maritime environment in the sound between Denmark and Sweden.
SOUNDREP provides information to shipping about specific and urgent situations, that could
result in hazardous situations with the possibility of conflicting traffic movements evolving.
SOUNDREP broadcasts relevant information concerning the safety of navigation in the operational
area on:
- vessel movements and other activities which could impact traffic therein
- obstacles in fairways
- warnings on the failure of important aids to navigation until navigational warnings are issued;
- extraordinary meteorological conditions;
- current and water levels;
- ice conditions; and
- any other factors that may influence safety of navigation.
Additional information will be given upon request.
Relevant information will be broadcast on VHF CH 68 and will be preceded by an announcement
on CH 16 and 71. All vessels in the area should listen to the announced broadcast. In
the event a ship needs to drop anchor due to restricted visibility, adverse weather conditions,
change in the indicated depth of water, defects and deficiencies or for whatever other reason,
the VTS centre may recommend suitable anchorages.
Reporting types
A vessel participating in SOUNDREP is required to send a SAILING PLAN and a DANGEROUS
GOODS REPORT.
SAILING PLAN (SP): The SP should be sent before entering the operational area or as near as
possible to the time of departure from a port within the SOUNDREP area.
The SP should contain information about the ship’s position, course and speed at the time of
the report and additional information as per below.
DANGEROUS GOODS REPORT (DG): The DG should be sent when an incident takes place
involving the loss or likely loss of packaged dangerous goods, including those in freight containers,
portable tanks, road and rail vehicles and shipborne barges, into the sea.
Format of reports
The SAILING PLAN (SP) should contain the following groups:
SOUNDREP SP: A, B, C, E, F, I, L, O, P, Q, T, U, W & X.
The DANGEROUS GOODS REPORT (DP) should contain the following groups:
SOUNDREP DG: A, B, C, Q, R, T & X.
Further reports should be made whenever there is a change in navigational status or circumstance,
particularly in relation to item ”Q”. All reports should be sent in the standard reporting
format, as indicated below, in compliance to IMO resolution A.851(20).
Designator
Function; Information required
A Ship; Name of the ship, call sign and IMO identification number (if available).
B Date and time of event; A 6 digit group event giving day of month and hours and minutes in UTC.
C Position; 6 resp. 7 character according to following: 55°43.5’N 012°49.3’E = 55435N 012493E.

E Course; True course given by a 3-digit group.
127 Ufs A
F Speed; In knots and tenth of knots. A 3 digit group, ex 18,3 knots = 183.
I Destination; The name of next port of call and ETA.
L Route information; A brief description of the intended route as planned by the master. See examples
below.
O Draught; A 2 digit group giving the present maximum draught in meters (e.g.: 6.1).
P Cargo; Cargo and quantity and class of dangerous cargo, if applicable.
Q Defects, deficiencies, limitations; Of the ship or other circumstances affecting normal navigation
and manoeuvrability.
R Pollution/dangerous goods lost overboard; Details of type of pollution (oil, chemicals, etc.) or
dangerous goods lost overboard.
T Ship’s representative and/or owner; Address and particulars from which detailed information on
the cargo may be obtained.
U Ship’s size; Air draught (the latter when exceeding 35 metres).
W Total number of persons on board; State number.
X Miscellaneous; Navigational status and any additional information contributing to safety of navigation
in the Sound. Characteristics and quantity of bunker fuel, if more than 5000 tons onboard.
Examples of routes as given under designator ”L”.
A southbound ship leaving Malmö Port: ’Flint Channel TSS off Falsterbo’.
A northbound ship in transit: ’TSS off Falsterbo Drogden Channel West of Ven’.
Method of reporting:
All SOUNDREP reports should be made to Sound VTS using VHF radio telephony.
However, ships equipped with AIS (Automatic Identification System) may fulfill part of the
reporting requirements by the transmission of updated AIS information.
A ship may opt, for reasons of commercial confidentiality, to communicate the section of
the report, which provides information on next port of call and information relating to cargo,
by facsimile or e-mail. The language used for communication should be English; using IMO
Standard Marine Communication Phrases whenever necessary.
Contact information:
Call: Sound Traffic
VHF CH 73 Reporting/ working channel Sector 1, North
VHF CH 71 Reporting/ channel Sector 2, South
VHF CH 79 Sound VTS broadcast channel
VHF CH 68 Back-up channel, Sound VTS broadcasts
Sound VTS is also monitoring VHF CH 16.
Address: Hans Michelsensgata 9
Box 855
SE-201 80 Malmö
Sweden
Tel: +46 771 630 600
Fax: +46 40204345
E-mail: contact@soundvts.org
Map showing SOUNDREP area, refer to chapter 4.7.1 (in the Swedish section)

Ufs A
5 Regulations
128
5.1.1 Transiting traffic separation schemes and inshore traffic zones
Vessels operating in a sea area which encompasses a traffic separation scheme approved
by IMO must obey rule No. 10 of the International Regulations for Preventing Collisions at
Sea of 1972 as well as all other applicable rules of said regulation. In particular, rules 11-19,
concerning right of way, as regards vessels within sight of each other and in restricted
visibility, are applicable without exceptions inside traffic separation schemes.
5.1.2 Inshore traffic zone
By inshore traffic zone in rule No. 10 is meant:
the area between the traffic lanes and land, which has been declared an inshore traffic
zone by the IMO and is listed in the description of the traffic separation scheme in the
IMO publication ”Ships’ Routeing” (2010 Edition)”. Inshore traffic zones are indicated on the
charts with text and unbroken separation lines or separation zones towards the adjoining
traffic lanes.
Certain inshore traffic zones are specifically defined areas between the traffic lanes and the
shoreline. The limits of such areas are marked on charts by a broken”T”-line. *
* Exceptions for certain vessels within the inshore traffic zones south of Öland and Gotland and
Bornholmsgat are stated in the Swedish Transport Agency’s statute book TSFS 2009:44, as amended.
5.3 Equipment caught on submarine cables and pipes
Ships’ officers and fishermen should avoid anchoring and trawling in areas where submarine
cables and pipes are present. If the vessel’s gear gets caught it is often impossible to detatch
and there is a clear and present risk of seriously damaging the cable or pipe, which, if any
such attempt to cut loose is undertaken in an injudicious manner, could cause disturbances to,
or failure of, telecommunications, power transmissions and/or water supply.
It is equally important that trawls and sundry underwater equipment that are dragged along
on the seabed are fashioned in such a way as not to get easily get caught on cables and
pipelines. Metal fittings and sundry gear should have rounded-off edges and shackles should
be joined with the rounded end facing the main direction of movement. Proper maintenance
of the fishing gear, as can be said of almost all marine equipment, is of the greatest
importance.
If a vessel’s equipment is believed to be entangled with an unidentified underwater object,
great care should be exercised by the ship’s crew when trying to remedy the situation. If it
(the obstruction) does not come loose easily by careful dragging, as much as possible of the
wires or anchor chain should be taken on board whereafter these are cut away.
If a submarine cable or pipeline should accompany an anchor or fishing gear to the surface,
the cable or pipe must be held fast to the ship with e.g straps of rope. The anchor or fishing
gear is then lowered or released from the cable and then the holding straps are cut away,
allowing the cable to return to the sea bottom.
Cutting or deliberately damaging a cable or pipeline is forbidden. For obvious reasons it is
extremely perilous to try to tamper with or to sever an underwater power cable. Indemnity
for any such actions will not be granted and any damage to submarine cables or pipes caused
intentionally or by gross negligence may lead to financial liability.
A vessel sacrificing its equipment in order to avoid further damage while caught on a
submarine cable or pipeline on international waters may, under certain circumstances, be
entitled to compensation.

5.4 Particularly Sensitive Sea Areas (PSSA)
129 Ufs A
A Particular Sensitive Sea Area (PSSA) is, according to IMO resolution A.982(24), an area
which needs special protection through action by the IMO because of its significance for
recognized ecological, socio-economic, or scientific attributes where such attributes may be
vulnerable to damage by international shipping activities. It is further required that associated
protective measures are adopted to provide protection for the PSSA.
IMO’s Marine Environment Protection Committee (MEPC) designates an area as a Particularly
Sensitive Sea Area. In order to be identified as such, the area should fulfill the following requirements:
(1) The sea area is recognized to be of ecological, social, cultural, economical and/or scientific
and educational significance.
(2) The recognized attributes of the sea area may be vulnerable to damage by international
maritime activities.
(3) Associated protective measures to prevent, reduce or eliminate the identified vulnerability
are adopted or approved by the IMO.
To date 13 sea areas have been designated as PSSA.
To each PSSA, an associated protective measure must have been approved or adopted by the
IMO to prevent, reduce, or eliminate the threat or identified vulnerability of the area.
The Baltic Sea area became a PSSA in 2005.
5.5 Electronic Vessel Reporting System
5.5.1 Vessel Reporting System SafeSeaNet Sweden (SSNS)
All vessels of 300 GT and above must send a report to the Swedish Maritime Administration
at least 24 hours before entering a Swedish port or anchorage. The report is to be furnished
using the electronic system SSNS and is thus, during normal circumstances, not to be sent
by e-mail. More information about SSNS: www.sjofartsverket.se
The report shall include, amongst other things, arrival and departure times, details on dangerous
goods and ship´s generated waste. This report does not, however, replace prior notification
to the Swedish Customs and Swedish Coastguard.
All foreign vessels are required to report ATA (Actual Time of Arrival), ATD (Actual Time of
Departure) and/or Expanded Inspection. (refer to the Swedish Transport Agency’s Statute Book
TSFS 2010:178 (in Swedish language only).
5.5.2 Declaration for fairway dues
Ships’ reporting for fairway dues are submitted electronically via the SSNS. The party signing
the declaration assumes payment liability thereto for any such dues.
5.5.3 Customer support
Contact phone 24/7: +46 (0)10 478 58 00
E-mail: kundstod@sjofartsverket.se

Ufs A
6 Fairways
130
6.4 Vertical clearance
Vertical clearance under overhead power-cables, bridges and other overhead obstructions
is given in metres on signs at the obstruction as well as on the chart. The stated height is
calculated as follows:
Over head power-cables
The distance between Mean High Water 1 and the lowest part of the line, reduced by a safety
distance 2 .
Bridges and other obstructions
The distance between Mean High Water and the lowest part of the obstruction, within the
navigable channel, reduced by a safety margin 3 .
Low bridges 4 across sheltered waters
In general the distance between Mean Sea Level 5 and the lowest part of the bridge, without
the safety margin.
1. Mean High Water is the average of the highest water levels over a large number of years.
2. The Safety distance is 1,5 m - 2,75 m depending on the voltage.
3. The Safety margins are 0,5 m - 2 m depending on expected swell in the area.
4. Low bridges are those bridges where the clearance can easily be estimated from a small boat, i.e. up to
approximately 3 m in height.
5. Mean Sea Level is the average of the water surface over a large number of years.
Note: The water level may rise more than 1 m over this level.

Explanations
Depths and hights in charts
a) Vertical clearance given
on signs and in charts.
b) The safety distance is
1,5 - 2,7 m, depending on
the voltage.
18 m
c) The safety margin is
0,5 - 2 m depending on
expected swell in the area,
normally 0,5 m.
c)
10 m
d) At low bridges the height
stated is, in general, above
MSL, without safety
margin.
a)
b)
131 Ufs A
e) Rock or islet, always
visible above the watersurface.
a)
2,5
Vid MV
h)
d)
f) Rock awash, in general
between 0,5 m under and
0,2 m over MSL.
0 m
Mean Sea Level
(MSL)
g) Underwater rock, in
general between 0,5 – 2 m
below MSL.
charted
depth
e) f) g)
- 3,7 m
h) Mean high water, in
general 0,6 – 1,2 m above
MSL (the value varies with
the locality).
Chart symbols 3 7
2012-05-09

Ufs A
132
6.4.1 Measurement of clearance under bridges
The Swedish Maritime Administration started a re-measuring project in 2007 covering the
most critical bridges which were frequently passed by ships. It was then shown that the
vertical clearances stated in charts and on signs in some cases were incorrect. The results of
the new measurements are published in the Swedish weekly Notices to Mariners and correct
heights are given according to the above given definition of vertical clearance. The project
is still ongoing and the Swedish Maritime Administration emphasizes the importance for
masters/mariners to be familiar with the own ships air draught and present sea water level, in
particular before passing a bridge with vertical clearance close to the ship´s air draught.
6.5 Speed restrictions
In accordance with the Swedish Maritime Traffic Regulation (1986:300), Chapter 2 §2, the
County Administration is the authority who makes decisions about speed limits at sea. Decisions
on new speed limits are promulgated as a notice in the county administrations statutes
and on the website www.lst.se. If a speed limit affects the waters on the Swedish coast and
in the great lakes the decision is also announced in the Swedish Notices to Mariners.
The international chart symbol for speed limit is a number followed by "kn" in red (ex 5 kn).
Speed restrictions are often affecting narrow waters and therefore the presentation in charts
is often schematic due to the lack of space.
6.6 General information concerning winter conditions
6.6.1 Problems that may occur
Pilot Boarding
The regular Pilot boarding areas may be moved or withdrawn if covered by thick ice. Always
request updated information from the VTS in the area.
DGPS
The range of DGPS-transmitters might be reduced due to ice on the aerials.
Speed restrictions
In some tracks speed restrictions apply when the water is covered by ice.
Buoyage
The movement of the ice can bring buoys and spars out of position. In some areas buoyage
can be submerged under the ice and not possible to detect. Lights, racons, AIS and radar
reflectors can be withdrawn during the winter period to avoid damage and loss. During ice
conditions, floating aids to navigation should be considered unreliable.
Lights
The glasses on lights and light-buoys may quickly become covered by snow and ice. This could
make the light faint or invisible. Snow on the solar panels could result in discharged batteries
that may make the light faint, the character wrong or even unlit.
Prohibited to break ice
It might be prohibited to break ice in some areas. This will be announced in Notices to Mariners
during the winter season.
Roads on the ice
During wintertime the ice is commonly used by islanders for transportation. Before a ship may
proceed in ice-covered waters, between inhabited islands and the mainland, the master must
assure that the ice is not used for transportations.
Ice-breaking service
The Swedish government´s Ice-breaking service provides assistance to vessels bound for
Swedish ports. Information about how to contact the Ice-breaking Division and the Ice-breakers
can be found on the Swedish Maritime Administrations homepage and in the Appendix to
Notices to Mariners called ”Winter Navigation”.

133 Ufs A
Cableferries
The cable might lie on top of the ice which makes passage of the ferry lane impossible.
Racon
When severe ice conditions are expected, racon buoys will normally be replaced by ordinary
light- buoys to avoid damage on the electronic unit.
Sector lights
Snow and ice can in some cases affect both the sector angles and the color of the light. The
observer must take extra precautions while navigating with the help of sector lights. Snow
which covers the solar panels is a problem which can result in discharged batteries. The lack of
power will then make the light weak or unlit.
Traffic Separation Scheme
The Transport Agency can temporarily decide to withdraw a TSS if covered by heavy ice. Information
will be given on NAVTEX and in weekly Notices to Mariners.
Notices to Mariners and Navigational Warnings
Every year an appendix to Notices to Mariners called ”Winter Navigation” is published. This
appendix contains important information concerning navigation in Swedish waters during the
winter season. Up to date information concerning the ice situation and latest Navigational Warnings
are available at Swedish Maritime Administrations homepage: www.sjofartsverket.se.
Ferries
At some road ferries speed restriction apply when the water is covered by ice.
6.6.4 Stockholm archipelago. Recommendations for traffic in ice conditions
Following recommendations will be in force when announced by the head of the East coast
Maritime Traffic Area and are prepared in co-operation with representatives from the shipping
companies which operate the ferry traffic in the area. For further information please contact
VTS Stockholm on VHF Ch 73 or phone no. + 46 8 5542 4500.
Ice channels on straight lines
Recommended winter routes should be used when possible. Waypoints, radius and courses
can be obtained from VTS Stockholm.
Meeting and overtaking on straight tracks
During ice conditions bridge-to-bridge communication should be established to arrange how
and when meetings and overtaking shall be conducted. The different qualifications for vessels
navigating in ice such as size and engine power should be taken into consideration. Recommended
winter routes should be used when possible. Waypoints, radius and courses can be
obtained from VTS Stockholm.
Ice channels in curves
The recommended route has been laid with attention paid to the tendency of the ice channel
to move inwards in curves. Therefore the ice channel has also been laid with largest possible
radius, limiting conditions when meeting in curves. Recommended winter routes should be
used when possible. Waypoints, radius and courses can be obtained from VTS Stockholm.
Meeting in curves
Meeting another vessel in curved ice channels should be avoided. Only when circumstances
allow and an agreement has been made between the vessels, may a meeting occur. However,
the different qualifications for vessels navigating in ice such as size and engine power should
be taken into consideration.
Ice reporting
Observations of sudden changes and difficulties in the ice channel, such as ridges of ice, ice
channel drifting or difficulties in steering in a curve, must be reported to VTS Stockholm. The
breaking of a new ice channel beside the recommended channel, e.g. due to the thickness of
the ice, must also be reported to VTS Stockholm. Occasional deviations from the recommended
ice channel, e.g when meeting another vessel shall not be reported.

Ufs A
134
Ferry crossings
Smaller ferries are especially sensitive to ice floes. Ships travelling at high speed past the
intersections can push ice floes into the ice-track of the ferry whose propeller system is
thereby easily damaged. It is therefore important not to increase speed too early after passing
the ice-tracks. When ice channels have been established speed restrictions will be enforced
from 500 meters before to 500 meters after the intersection.
7 Piloting
7.1 Ordering pilot
A first notification regarding the need for pilotage is made in connection to the first Vessel
Report in the system SafeSeaNet Sweden (see 5.5.1). A preliminary request for pilot shall be
made 24h in advance followed by a definitive order not later than 5h before pilot boarding
time.
If you need more information about our e-services or experience some problem with our
system, please contact our support division. Phone +46 (0)10 478 58 00 (24H),
e-mail: kundstod@sjofartsverket.se
The pilot ordering centres can be contacted by phone, e-mail or VHF (see 1.1.7 and map 7.3).
For more information on pilotage and associated charges, visit the Swedish Maritime Administration
web page or see the regulating guidelines regarding pilotage, SJÖFS 2012:3 published
by the administration. (SJÖFS 2012:3 will be replaced by a new regulation in the summer of
2013). For regulations concering pilotage see also TSFS 2012:38.
7.2 Information on deep-sea pilotage in Swedish and neighbouring
waters
The Swedish Maritime Administration additionally provides pilotage for vessels outside Swedish
Territorial waters. This service is regulated by the following rules and regulations which
are summarised as follows.
Pilotage in the Baltic Sea, North Sea incl. the English Channel and Skagerrak
– The pilot authorities of Baltic states have agreed on mutual qualification requirements and
rules for the licencing of pilots qualified for piloting on international waters in the Baltic Sea.
Such pilots, called Baltic Deep-Sea Pilots, carry a pilot identity card (The Red Card) with information
about the area for which the licence is valid.
– For the North Sea with the English Channel and Skagerrak, similar rules have been agreed
on by the pilotage authorities in respective state.
– The IMO recommends that ships that wish to avail themselves of deep-sea pilots in the area
of the Baltic should only use deep-sea pilots licenced by a pilotage authority of a Baltic coastal
state.
The pilot must be able to present a valid licence to the master.
Restrictions regarding pilotage in Swedish territorial waters
Pilotage within Swedish sea territory is, according to the Swedish pilotage statute book and
public notices, reserved for Swedish state pilots with certain exceptions.
A Deep-Sea Pilot with a foreign licence may, with the exception of the Kattegat, The Sound
(see above) and north of lat. 59-30N, assist vessels on Swedish territorial waters from the limit
of the territorial waters to the nearest pilot station, or when passing through Swedish territorial
waters not classed as a shipping lane and not calling at a Swedish port.
Pilotage in The Sound (Öresund)
– Pilotage in The Sound (Öresund) is provided only by Danish and Swedish pilots from pilot
stations in The Sound. A Danish pilot may not conduct pilotage east of the island of Ven. A
Swedish pilot may not use the Drogden fairway.
– The IMO (IMO Resolution MSC 138(76)) recommends that all tankers carrying oil cargoes

135 Ufs A
and with a draught of 7 metres or more and all chemical- and gas-tankers, shall apply for pilotage
when passing The Sound within the area south of the line between
Svinbådan lighthouse - Hornbäck harbour and north of the line between Skanör - Aflandshage
(southern point of Amager). Pilotage is ordered from Pilot Area South.
Pilotage in the Belts
Apart from the special recommendations for The Sound, the IMO has recommended that vessels
in the Belts with a draught of 11 metres or more shall use the local pilot service established
by the coastal states. Such pilotage are ordered from the nearest pilot orderering centre
in question.
Ordering and providing Swedish Deep-Sea Pilots
The Swedish Maritime Administration has issued licences to pilots according to the above
agreements and recommendations. These pilots are provided for vessels en route to or from
Swedish ports or passing through Swedish and adjacent waters. For the Baltic Sea, however,
the authorities have agreed that pilots shall primarily be provided by the country from which a
vessel departs or, the closest contry when entering the Baltic through The Sound or The Belts.
Assistance to ships outside Swedish territorial waters is normally given by placing one pilot
on board. The ship’s master must make an agreement with the pilot regarding adequate rest
periods to be taken during the voyage (mutual rule for open sea pilotages of all countries).
If continuous bridge assistance is necessary for voyages exceeding 12 hours, this must be
made clear when ordering the pilotage. Two pilots will then assist the ship, which will be
charged accordingly.
Requests for Swedish Deep-Sea Pilots are made to Pilot Area South. Phone 0771-63 06 80
Orders must be made at least 24 hours prior to the starting time of the pilotage. The order
shall contain information about the ship’s destination and whether assistance is required
by one or two pilots. A rendez vous point where the pilot can board must be determined in
connection with the ordering.
Mariners are adviced to observe issued recommendations.

Ufs A
8 Aids to navigation
136
8.3.1 Information on buoys during ice conditions
During ice conditions, floating aids for navigation should, in general, be considered extremely
unreliable. The lamp can be weakened or completely off if the solar cells are covered
with snow. Ice covered waters may turn ice-free quite fast, but normally it takes a few
weeks before all floating aids to navigation have been checked and attended to. For further
information see 6.6.
8.4.1 Lights in Sweden
Lights with sectors in different colours are common in Sweden.
A sector or a limit between two sectors may indicate a fairway, a turning point, a junction with
other channels, a hazard or some other feature of navigational importance.
When a fairway is covered by a white sector it usually has, to a vessel approaching the light, a
green sector to starboard and a red sector to port.
Limits between adjacent sectors are not always distinct. Within these areas of uncertainty
(largest between illuminated and dark areas) it can be difficult to ascertain correct colour.
8.4.2 General information
When using lights for navigations several factors should be take into consideration, such as:
a) The light could be damaged and without action been made yet, for example the coloured
glass may be broken and the light shows white where it normally should be coloured.
b) The light may be hard to determine due to strong back-lightning (from cities, harbours etc.)
c) Limits between adjacent sectors are not always distinct. Within these areas of uncertainty
(largest between illuminated and dark areas) it can be difficult to ascertain correct colour.
d) The radiance from the lighthouse can often be observed from well within dark areas.
e) In general the leading white sectors are definite with great precision and the coloured
sectors are just roughly defined.
f) The range of visibility depends on the colour of the light.
g) Leading sectors and leading lines do not generally lead free from hazards throughout their
entire length.
h) Leading sectors are normally adjusted for the greatest authorized draught during night
time.
i) Snow and ice may have a reduction of the range and quality of the light. For further information
see 6.6.

137 Ufs A
9 Rescue at sea
Maritime Search and Rescue (SAR) is regulated by the IMO conventions SOLAS and SAR. In
accordance with the Swedish Rescue Services Act, the Swedish Maritime Administration is
responsible for rescue services at sea. From the 1st of January 2009 the Swedish Maritime
Administration is also responsible for Aeronautical Search and Rescue Services. The Administration
is to plan and lead the rescue service so that persons in, or reported to be in distress
at sea or in the air receive assistance.
Medical evacuations from ships is also a part of the Search and Rescue service.
JRCC Sweden is located in Göteborg together with:
– the Swedish Coast Guard centre, region west
– the Swedish Armed Forces Naval Control West.
For contact information, see chapter 1.
The Search and Rescue Service – JRCC Sweden is alerted either by maritime radio or by calling
the emergency services on telephone number 112 and asking for Sea Rescue.
A request to participate in a rescue operation may also come from an RCC (Rescue Coordination
Center) in another country. Upon receiving a report of persons in distress or missing
person, the rescue centre will alert those rescue units which are considered most suitable to
take part in the operation. These could be ships in the vicinity, pilot- and rescue units belonging
to the Maritime Administration, units of the Swedish Sea Rescue Society, Coastguard
rescue units, the police, Naval Command, or municipal rescue services.
9.1 Alerting the Search and Rescue service
In order to enable the rescue service to perform it´s duties in the best possible way, ships’
masters are requested to notify the JRCC of accidents as soon as possible. Over the past few
years delayed alerts and failure to send alert has caused great difficulty for the rescue service
to provide adequate help. Even if the ships’ master deems the situation to be manageble,
he or she should still not hesitate to make contact with the JRCC. This enables the maritime
rescue services to continuallay monitor the situation and to adjust its level of readiness accordingly.
The JRCC should also be informed when other kinds of difficulties occur, such as icing, severe
weather etc. Such a report should contain information on position, course, the number of
persons on board, possible dangerous cargo and any other information of importance.
This information makes it possible for the rescue service to raise its level of readiness and
direct units to the area in due time.
Assistance and rescue operations are free of charge.
9.2 Guide on DISTRESS ALERTS
As a result of several tragic accidents where misunderstandings in the early communication
between the vessel in distress and the rescue center has delayed the rescue operation,
COMSAR has created instructions for the alerts, and subsequent emergency traffic for
GMDSS. The instructions on the following page should be supplemented with information on
the vessels specifics.

Ufs A
138
9.3 Swedish Sea Rescue Society
The Swedish Sea Rescue Society (SSRS) is a voluntary organization with rescue stations
along the Swedish coast and in lakes Vänern, Vättern, Mälaren and Hjälmaren. They have several
rescue units at their disposal and are a part of the Swedish Maritime Search and Rescue
organization. Phone: SSRS +46 77 579 00 90 (weekdays 0800 - 1800).
E-mail: info@ssrs.se

139 Ufs A
11 Maritime Safety Information (MSI)
11.3 MSI in the Baltic Sea area
BALTICO at the Swedish Hydrographic Office is the international coordinator for Maritime
Safety Information (MSI) in the Baltic Sea area, within the international system for the disseminating
of MSI to ships.
MSI SWEDEN, the operational centre for MSI in Sweden, is located at the VTC Centre in
Södertälje. MSI Sweden is performing all transmissions of MSI on VHF and MF in Swedish
waters but is also coordinator for all NAVTEX broadcasts in the entire Baltic Sea area.
MSI Sweden
Tel: +46 771 63 06 85
E-mail msi@sjofartsverket.se (see more information on page 75)
NAVTEX
The Baltic Sea area is covered by four NAVTEX transmitters as shown on the map on page 78.
11.4.1 Abbreviations on NAVTEX
For wind direction
N North / Northerly
SE Southeast / Southeasterly
NE Northeast / Northeasterly
E East / Easterly
S South / Southerly
SW Southwest / Southwesterly
W West / Westerly
NW Northwest / Northwesterly
24-HR ** 24 hours
For other terms
NC No change
BACK Backing
NM Nautical miles
BECMG Becoming
NOSIG No significant change
BLDN Building
NXT Next
C-FRONT Cold Front
OCNL Occasionally
DECR Decreasing
O-FRONT Occlusion Front
DPN Deepening
POSS Possible
EXP Expected
PROB Probability / Probable
FCST Forecast
QCKY Quickly
FLN Filling
QSTNR Quasi-Stationary
FLW Following
QUAD Quadrant
FM From
RPDY Rapidly
FRQ Frequent
SCT Scattered
HPA Hectopascal
SEV Severe
HVY Heavy
SHWRS Showers
IMPR Improving / Improve
SIG Significant
INCR Increasing
SLGT Slight
INTSF Intensifying / Intensify
SLWY Slowly
ISOL Isolated
STNR Stationary
KMH km/h
STRG Strong
KT Knots
TEMPO Temporarily / Temporary
LAT/LONG Latitude / Longitude
TEND Further outlooks
LOC Locally
VEER Veering
M Metres
VIS Visibility
MET Meteo
VRB Variable
MOD Moderate
W-FRONT Warm Front
MOV Moving / Move
WKN Weakening
M/S **
MSL**
Metres per second
Mean Sea Level
(AT)** Used for @ on NAVTEX
* JCOMM is a joint commission of IOC (Intergovernmental Oceanographic Commission) and WMO
(World Meteorological Organisation)
** Abbreviation in addition to those recommended by JCOMM.

Ufs A
140
12 Weather, oceanography and sea ice
12.1 Weather and sea ice information on NAVTEX and VHF
SMHI in Norrköping co-ordinates meteorological and oceanographic information on NAVTEX
for the Baltic Sea. Weather forecasts are issued twice daily and include a weather overview
as well as a 24-hr forecast of wind and visibility for the areas B1 – B15 (see map in Swedish
chapter 12). When required, the following types of warning are issued andare transmitted on
NAVTEX as soon as possible,
Baltic Sea Near Gale Warning mean wind at least 14 m/s
Baltic Sea Gale Warning mean wind at least 18 m/s
Baltic Sea Storm Warning mean wind at least 25 m/s
Low Water Level Warning water level expected to drop > 60 cm below MSL for area B11 and
B12, and > 100 cm below MSL for all other areas
Ice Accretion (icing) Warning graded as: light, medium or severe
The ice report broadcasted on NAVTEX includes directions on how to report to the ice breaking
services and information on navigational restrictions. A detailed report of current ice conditions
is broadcasted on request via VHF and MF. It is also available at www.smhi.se/icereport
Weather and ice information are transmitted according to the times indicated on the NAV-
TEXmap (see Swedish chapter 11) and are also transmitted on VHF and MF as detailed on the
Swedish Coast Radio map (see Swedich chapter 12).
12.2 Weather report on Swedish Public Radio P1
Land and sea weather reports from SMHI are broadcasted in Swedish according to the time
table in Swedish chapter 12.
12.3 Coastal weather reports for pleasure crafts and other coastal
traffic
Between 1 May and 31 October special coastal forecasts for recreational and smaller vessels
are issued, in Swedish only, by SMHI. For distribution channels, see Swedish chapter 12.
12.4 Ice Charts
During the ice season, normally between December and May, daily ice charts are published by
the SMHI Ice Service. These are based on satellite information, ice reports from icebreakers
and other observers. The current chart is available in png format on www.smhi.se/icechartlow
and pdf format on www.smhi.se/icechart
12.5 Special Weather Service for Shipping
SMHI offers special weather services for shipping within the Baltic Sea as well as for the
global oceans.
The following service and products can be provided:
Harbour forecasts Wind, sea level, precipitation and temperatures at specific harbours.
Web-service Online forecast charts of wind, waves, sea level and currents.
Weather routing Route forecast of wind, waves and currents including route recommendations for
each vessel’s individual schedule.

SMHI Onboard
Routing
141 Ufs A
Relevant forecast data is sent to the vessels by e-mail. The route planning is done onboard
considering speed, bunker consumption, performance and ETA. Consultation
and route recommendations from our marine meteorologists can still be requested.
The forecast data can be ordered for any ocean area world wide.
Ice forecasts Up to 15 day ice forecasts for any harbour or area within the Baltic Sea.
For more information contact SMHI Weather Routing, e-mail weatherrouting@smhi.se or
phone customer service +46 11 495 82 00.
12.6 Sea level variations and tides
Large sea level variations in the Baltic Sea appear mainly during autumn and winter due to
passing lows and strong winds. The sills in the Danish Belts area act as barriers for tides, and
in the Baltic Sea tides are almost non-existent. In the waters outside the Danish Belts tides
are in the range 5-30 cm. For shipping, low water levels can lead to grounding in shallow
coastal waters and harbours.
Typical and extreme sea levels compared to average sea level are presented in the following
table.
Station Highest measured Mean high Lowest measured Mean low
Kalix +177 cm +119 cm -121 cm - 81 cm
Stockholm +117 cm + 62 cm - 69 cm - 44 cm
Skanör +133 cm +99 cm -155 cm -116 cm
Göteborg +170 cm + 100 cm -112 cm - 62 cm
12.7 Surface currents
Waves and currents are continuously recorded by automatic buoys. Strong currents are
common in the Danish Straits due to a difference in sea level between the southern Baltic Sea
and the Kattegat. Other areas where currents can be strong are the Kalmarsund, the Sea of
Åland and the Quark.
12.8 Waves
Wave height depends on wind speed, -duration and fetch (distance from the coast in up-wind
direction). It also depends on the depth of the water, and waves tend to break as they enter
shallow areas.
In the Skagerrak, the highest waves are formed over deep open water during strong westerly
winds. Closer to shore, high waves appear mainly north of Gothenburg.
In the Baltic Sea wave height is mainly restricted by limited fetch. Because fetch is longest in
approximately S-N direction, winds from these directions will produce the highest waves.
The highest measured wave heights in respective areas are indicated below:
Area Max. wave height Station
Skagerrak 13.0 m Väderöarna
Kattegat 5.9 m Læsø east
Southern Baltic 11.2 m Southern Baltic
Northern Baltic 12.8 m Almagrundet
Sea of Bothnia 9.8 m Finngrundet

Ufs A
12.9 Ice accretion
142
When the sea surface temperature drops below approximately +4º C and the air is sufficiently
cold, ice may form on a ship´s superstructure, deck area and cargo from blowing spray or
from waves washing over the hull. As the ice grows, the ship’s centre of gravity may be raised
making it unstable.
Ships operating in the Baltic in winter must be aware of the risk of ice accretion. In weather
conditions when ice accretion is likely, smaller ships should be prepared to seek shelter. The
following diagram shows the correlation of ice accretion risk relative to wind speed and air
temperature. Other factors affecting ice accretion are sea surface temperature, salinity and
wave height as well as the ship’s heading and speed.
SMHI issues ice accretion warnings which are distributed via NAVTEX and through Swedish
national radio P1. Warnings are generally issued 24 hours prior to the risk of ice accretion,
and are cancelled when the risk is no longer present. Warnings are graded according to the
following classifications:
Light ice accretion Growth rate 0.5 -2 cm in 12 hours
Moderate ice accretion Growth rate 1-3 cm in 4 hours
Severe ice accretion Growth rate > 4 cm in 4 hours
Ships experiencing problems with ice accretion are encouraged to report this to JRCC (contact
details see chapter 1).
Air temp
°C
-15
-14
-13
-12
-11
-10
-9
-8
-7
-6
-5
-4
-3
Severe icing
Moderate icing
-2
Slight icing
-1
No icing
Wind
2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 m/s speed
The diagram is applicable to the conditions in th Baltic and the Gulf of Bothnia for ships of more
than 500 dwt

143 Ufs A
12.10 Wind table
The table is comparing wind force in Beaufort, wind speed in metres/second, description and
wave height in metres.
Description
Wind force
Beaufort
Wind
speed m/s
Sea Conditions Wave height
in metres
Calm 0 0,0 – 0,2 Sea smooth and mirror-like. –
Light air 1 0,3 – 1,5 Scale-like ripples without foam crest. 0,0 – 0,1
Light
breeze
Gentle
breeze
Moderate
breeze
Fresh
breeze
Strong
breeze
2 1,6 – 3,3 Small, short wavelets, which do not break. 0,2 – 0,3
3 3,4 – 5,4 Large wavelets, some crests begin to break, foam of
glassy apperance.
4 5,5 – 7,9 Small waves, becoming longer, fairly frequent white
foam crests.
5 8,0 – 10,7 Moderate waves, taking a more pronunced long form,
many white foam crests.
6 10,8 – 13,8 Large waves begin to form, white foam crests are
more extensive everywhere
Near gale 7 13,9 – 17,1 Sea heaps up and white foam breaking waves begin
to be blown in streaks along the direction of the wind.
Gale 8 17,2 – 20,7 Moderately high waves of greater length edges of
crests break into spindrift,foam is blown in wellmarked
streaks along the direction of the wind.
Gale
(Strong
gale)
9 20,8 – 24,4 High waves, dense streaks of foam along the direction
of the wind, creasts of waves begin to topple, tumble
and roll over, spray may reduce visibility
Storm 10 24,5 – 28,4 Very high waves with long overhanging crests. The
resulting foam in great patches is blown in dense
white streaks along the direction of the wind. On the
whole, the surface of the sea is white in appearance.
Visibility is reduced.
Storm
(Violent
storm)
11 28,5 – 32,6 Exceptionally high waves that may obscure small and
medium-sized ships. The sea is completely covered
with long white patches of foam lying along the direction
of wind. Visibility reduced.
Hurricane 12 32,7 – 36,9 The air is filled with foam and spray. Sea completely
white with driving spray. Visibility very much reduced.
0,6 – 1
1 – 1,5
2 – 2,5
3 – 4
4 – 5,5
5,5 – 7,5
5,5 – 7,5
7 – 10
11,5 – 16
14 –

Ufs A
144
13 Coast Guard and Police
13.1 The Swedish Coast Guard
The Swedish Coast Guard has 26 coast guard stations including one flight division. The
stations are under the supervision of two regional headquarters, located in Stockholm and
Gothenburg.
The day-to-day running of the organisation is led from the regional command centres, where
there are also commanding officers on duty 24 hours a day. The headquarter is situated in
Karlskrona.
The Swedish Coast Guard conduct the following operations at sea in Swedish economical
zone, Swedish territorial waters including the Lakes Vänern and Mälaren and, concerning the
responsibility for environmental protection, even Lake Vättern:
maritime surveillance
environmental protection and rescue at sea
assignments for other authorities and agencies
Tel Fax
Headquarter, Karlskrona +46 (0)455-35 34 00 +46 (0)455-105 21
E-mail: registrator@coastguard.se
Regional command centres:
Region Northeast Stockholm +46 (0)8-789 79 00 +46 (0)8-716 26 88
E-mail: registrator.krn@coastguard.se
Region Southwest Gothenburg +46 (0)31-726 90 00 +46 (0)31-29 36 01
E-mail: registrator.krs@coastguard.se
13.1.1 Maritime Security (ISPS)
The Swedish Coast Guard is responsible for SMC, the Swedish Coast Guard Maritime
Clearance, which is national point of contact for traffic at sea. SMC has a responsibility to
receive and study notifacations in advance for border control and maritime security.
It is the responsibility of the captain, or the ship owner´s agent (ship-broker), to send notification
in advance, according to the Maritime Security Regulations, and a list ocf crewmembers
and passengers, according to the Schengen Borders Code, to SMC, the Swedish Guard
Maritime Clearance.
Further information and forms see: www.kustbevakningen.se
SMC contact: tel +46 (0)611-33 55 30, Fax +46 (0)611-201 90, VHF ch 16 ”Swedish Maritime
Clearance”
13.2 The Swedish Police at sea
The Swedish police at sea are assigned the following tasks:
- Intervention at and prevention of drunkenness, speeding and recklessness
- Intervention at and prevention of theft (of boats, engines and equipment)
- Supervision and control of fishing and hunting
- Participation in SAR and accident investigation
- Investigation of violation of fishing regulations
- Uphoalding law and order
Police lauches are stationed in the region of Stockholm and the Swedish west coast. The
police can be contacted on the following number:
Region of Stockholm tel. 114 14
Swedish west coast tel. 114 14
E-mail: sjopolisen.stockholm@polisen.se

145 Ufs A
14 Information by the Swedish Armed Forces
14.1 Swedish regional naval control centres
In accordance with statute 2007:1266 the Naval Control Centres are responsible for providing
accurate information and positions of vessels to the coastguard.
VHF-radio is frequently used by the naval centers to recive information such as vessel´s name,
callsign and port of destination. They will respond to their callsigns stated below on channel
16, for example “Naval Control Göteborg”, then traffic channel.
Naval regional centers are located in Muskö and Göteborg.
Call sign, Area of responsibility, Phone, E-mail and Fax see below:
Call sign Area of responsibility Phone Fax E-mail
All Swedish territorial
waters
+46 (0)8-788 95 50 +46 8-788 95 76 vb-mts@mil.se
Naval Control
Muskö
Naval Control
Göteborg
Bay of Bothnia - Gotland -
Öland south
Öland south - Norwegian
border
+46 (0)10-823 18 23 +46 10-823 50 25 sjoc-sskmusko@mil.se
+46 (0)10-829 28 38 +46 10-829 25 98 sjoc-sskgoteborg@mil.se
14.2 Announcements regarding military gunnery exercise/warnings
Yearly gunnery exercises take place around Swedish coast and in some greate lakes. Exercise
areas are in general performed in firing danger areas marked in charts. Warnings will be
announced to vessels through Swedish Notices to Mariners and, if necessary, the local press
and swedish broadcasting.
Information about coming gunnery exercises can also being received by responsible Naval
Control Centre.
14.3 Information about naval system of buoyage
A side from the general fairways the Swedish Navy uses a seperate system of buoyage that
are used during military naval exercises. Lighthouses, light-buoys and naval beacons are typical
examples that can be used.
14.5 Naval mine hunting equipment
In exercises with unmanned remote controlled catamarans and towed or remote controlled
sonars for mine-clearance operations, naval ships will use lights and shapes according to the
International Regulations for Preventing Collisions at Sea, Rule 27 f.
Ships passing are urged to reduce speed and navigate with caution at a distance of no less
than 1000 m.
14.6 Warning signals at gunnery and underwater clearance exercises
When conducting gunnery and underwater clearance exercises on Swedish territorial waters
the following signals will be used:
By day: Red flag and when needed a green flare and repeated short blasts from the ships
whistle.
By night: All-round red light and when needed a green flare and repeated short blasts from
the ships whistle.

Ufs A
146
14.7 Use of laser sight at military gunnery exercises
Laser sighting is often used to measure distances when exercises are being performed in the
marked military shooting areas shown on the charts. The gunnery range shall not be observed
through binoculars when laser is in use. The laser beam may cause serious eye injury. The
highest risk factor for injury is close to the laser, a risk area is therfore defined for that reason.
The affected area is monitored visually and by radar.
If any kind of unauthorised object or person should disturb in the area the exercises will be
stopped until the situation is solved. If merchant vessels by mistake or other causes should
enter the area it is important that no binoculars are tuned towards the exercise areas.
For further information contact the Swedish Naval control centres, see 14.1.
14.8.1 Measures when finding unexploded munitions
Munitions shall not be touched. If munitions are found they shall be positioned and reported
to the Swedish Joint Rescue Coordination Centre (JRCC), VHF ch 16 or SOS Alarm phone 112.
Await further information.
An expert will contact the finder in order to determine the type of munitions found and which
measures that must be taken.
14.8.2 Unretrieved mines
Because of the risk of solitary unretrieved sea-bed mines in former minefield in the Baltic
Sea, Kattegat and Skagerrak a warning is issued against anchoring, trawling and other sea-bed
activities in areas shown in the table and maps in the Swedish chapter 14.8.
For further information about mines see: www.sjofartsverket.se/mines

147 Ufs A
15 Bridges and canals opening times
15.2 Northern Baltic
15.2.1 Chart 6141. Stockholm. The waterway of Hammarbyleden
Positions and phone numbers
Danviksbroarna a) 59-18,8N 18-06,3E Phone No: +46 (0)8 508 279 11
Hammarby lock b) 59-18,2N 18-04,8E Phone No: +46 (0)8 670 28 10
Skansbron c) 59-18,2N 18-04,7E Phone No: +46 (0)8 670 28 10
Liljeholmsbron d) 59-18,8N 18-01,9E Phone No: +46 (0)8 670 28 10
Merchant vessel
Opening of the bridges are available all day year around after request.
Hammarby lock, bridges Skansbron and Liljeholmsbron are unmanned between 2330 - 0630
all days. The bridges are remote-controlled from ”Stockholm harbour traffic central (BTC)”.
Opening may be requested, by the captain or his agent, day and night as follows:
- Vessels must call 5 hours before arrival on VHF channels 16 and 12 or
phone +46 (0)8 670 28 10.
- A second call on the same VHF channel should be made 1 hour before arrival.
- Vessels with loa over 50 metres will get mooring help free of charge in Hammarby lock.
- The bridges will not be opened if the average wind speed exceeds 15 m/s.
Small craft
Pleasure craft can obtain bridge opening at the following times:
Danviksbron
Workdays: Bridge open if required between 0915 - 1530 and 1830 - 2330
Saturdays, Sun- and holidays if required between 0630 - 2330
Bridgeopening can also be available at 0330 and 0530 (during the period 1 October - 30 April
notification in advance is needed).
Hammarby lock
Lockage possible between 0630 - 2330. Lockage can also be available at 0000, 0100, 0200,
0400 and 0500 (during the period 1 October - 30 April notification in advance is needed).
Skansbron
Workdays: Bridge open if required between 0915 - 1530 and 1830 - 2330
Saturdays, Sundays and holidays if required between 0630 - 2330
Bridge opening can also be available at 0400 and 0500 (during the period 1 October - 30 April
notification in advance is needed).
Liljeholmsbroarna
Workdays: Bridge open if required once per hour between 0915 - 1530 and 1830 - 2330
Saturdays, Sundays and holidays if required once per hour between 0630 - 2330
Bridge opening can also be available at 0430 (during the period 1 October - 30 April notification
in advance is needed).
Request for opening can be done day and night as follows:
- Vessels must call 5 hours before arrival to Hammarby waterways on VHF channel 12 or
phone +46 (0)8 670 28 10.
- A second call on the same VHF channel should be made 1 hour before arrival to Hammarby
waterways.
- Confirming can also be done at callstations on pile fenderings.
- The bridges will not be opened if the average wind speed exceeds 15 m/s.
Operating staff can be reached on tel: 08-670 28 15.
Stockholms Hamn

Ufs A
148
15.2.4 Chart 6212. Norrköping. Händelöbron
Position: 58-36,6N 16-12,4E
Merchant vessels
All days H24 after request on phone 0730-49 95 00. Request must be made one hour before
arrival at the bridge.
Request shall contain: - Vessel´s name, - Time for bridgeopening, - Arrival or departure, - Telephonenumber
to ship, - If pilot on board
Within 30 minutes before arrival at bridge call again and request for watch on VHF Ch 9.
Pleasure craft
15 April - 1 June
Working days 0930 and 1500. On Thursdays afternoons opening is available until 1700.
Saturdays and Sundays at 1000
1 Sept - 16 Oct
Working days 0930 and 1500. On Thursdays afternoons opening is available until 1700.
Saturdays and Sundays at 1700
Other times
Working days 0930 and 1500 on request. Request to open bridge should be made not later
than one hour prior opening.
15.3 Södertälje kanal
Tekniska kontoret Norrköping
15.3.1 Chart 6181. Södertälje. Södra kanalbroarna
Position: Approx. 59-11,1N 17-38,6E
Opening times are valid until 14th of December 2013
Opening times:
0008 - 0028 daily
0120 - 0140 Monday - Friday
0155 - 0215 Saturday and Sunday
0300 - 0320 daily
0340 - 0400 daily
0410 - 0430 daily
0438 - 0458 Saturday and Sunday
0808 - 0828 Saturday and Sunday
0908 - 0928 Sunday (2012-12-10 to 2013-06-23 and 2013-08-19 to 2013-12-14)
1008 - 1028 Saturday and Sunday (2013-06-24 to 2013-08-18)
1025 - 1045 Monday - Friday
1025 - 1045 Saturday (2012-12-10 to 2013-06-23 and 2013-08-19 to 2013-12-14)
1308 - 1328 Saturday and Sunday (2013-06-24 to 2013-08-18)
1325 - 1345 Monday - Friday
1325 - 1345 Saturday and Sunday (2012-12-10 to 2013-06-23 and 2013-08-19 to 2013-12-14)
1908 - 1928 Saturday
1925 - 1945 Monday - Friday
2308 - 2328 daily

149 Ufs A
Contact VTS Södertälje on phone: +46 771-63 06 55 or VHF ch. 68 at least 4 hours before
passage.
Minor deviation may ocur at holidays and day before holidays. The times given includes
the swinging time of the bridges. Some delay in opening times may occur due to crossing
railway traffic.
Trafikverket
15.3.2 Chart 6181. Södertälje. Mälarbron, Slussbron and the lock
Positions: a) 59-12,0N 17-37,7E Mälarbron
b) 59-11,5N 17-38,0E Slussbron
Merchant vessels
The bridges Mälarbron and Slussbron are opened on request to VTS Södertälje on VHF ch 68
or phone +46 (0)771-63 06 55. Except during following times:
Monday - Friday between 0730 - 0830 and 1600 - 1715.
The times is for the south-bound traffic. North-bound traffic is co-ordinated with above time.
More information is given by VTS Södertälje.
Sjöfartsverket Södertälje
15.4 Lake Mälaren
15.4.1 Chart 111. Nockebybron
Position: 59-19,7N 17-54,5E
1st May - 15th October
The bridge can be opened as follows:
Monday - Thursday: 0600, 0900 ... 1500, 1900 ... 2200
Friday: 0600, 0900 ... 1400, 1900 ... 2200
Saturday and holiday: 0600, 0700 ... 2200
Sunday and holiday before weekdays: 0600 ... 1600, 1800 ... 2200
Telephone bridge watch: +46 (0)8-80 32 62
16th October - 30th April Daily 0900 - 1600, after preordering stated to bridge watch
Merchant vessels can request for bridge-opening any other time after preordering to bridge
watch.
Trafikverket
15.4.6 Charts 111, 113. Stallarholmsbron
Position: 59-21,9N 17-12,4E
Contact with the bridge
VHF: channel 68, Stallarholmsbron
Phone: +46 (0)171 44 90 82
Merchant vessels The bridge opens daily 0600 - 2200. Other time after preorder.
Vessels must call the bridge in good time before passage, to have the estimated passage time
confirmed. A second call on VHF should be made 8 minutes before arrival at the bridge.
Trafikverket

Ufs A
150
15.4.7 Charts 111, 113. Tosteröbron
Position: 59-22,7N 17-02,3E
Contact with the bridge
VHF: channel 68, Tosteröbron
Phone +46 (0)171 44 90 82
Merchant vessels The bridge opens daily 0600 - 2200. Other time after preorder.
Vessels must call the bridge in good time before passage, to have the estimated passage time
confirmed. A second call on VHF should be made 8 minutes before arrival at the bridge.
Strängnäs kommun
15.4.8 Chart 113. Hjulstabron
Position: 59-31,8N 17-00,5E
Contact with the bridge
VHF: channel 68, Hjulstabron
Phone +46 (0)171 44 90 82
Merchant vesels The bridge opens H24 daily
Vessels must call the bridge in good time before passage, to have the estimated passage time
confirmed. A second call on VHF should be made 8 minutes before arrival at the bridge.
Trafikverket
15.4.9 Chart 1131. Kvicksundsbron
Position: Approx. 59-27,2N 16-19,2E
Contact with the bridge
VHF: channel 68, Kvicksundsbron
Phone +46 (0)16 35 46 65
Merchant vessels The bridge opens on request all day 0000 - 2400
VHF-call on ch 68, should be done as follows:
First call
- west-bound vessel calls at traffic reporting point no 28, Torshälla
- east-bound vessel calls abeam to Tallklubben light
Second call
- Confirmation of the opening request must be made 8 minutes before arrival at the bridge.
- If the bridge not will be opened the passage will be planned in co-operation between the
vessel and the bridge staff.
Trafikverket

15.6 Southern Baltic
151 Ufs A
15.6.1 Chart 821. Karlskrona. Hasslöbron
Position: 56-07,7N 15-27,5 E
Openings hours:
1st October – 28th February (off season)
The bridge opens weekdays between 0700 - 1600 after notification to the bridge-master at
least 2 hours before passage on phone: +46 455 33 22 40.
1st March - 31th April (fishing season)
The bridge opens, Monday - Saturday, every hour between 0700 - 1600.
The bridge is also opened 0600, 1700 and 1800 after notification to the bredge-master at
least 2 hours before passage on phone: +46 455 33 22 40.
1st May – 30th September (summer season)
The bridge opens daily, every hour between 0800 - 2000.
The bridge is also open 0600, 0700, 2100 and 2200 after notification to the bridge-master at
least 2 hours before passage on phone: +46 455 33 22 40
Note 1. The bridge is remotely controlled and camera monitored. Please contact the bridge-
master on phone: +46 455 33 22 40 to get information that your desire for bridge opening
has been noted.
Note 2. The bridge will not be opened if the wind speed exceeds 20 m/s.
Trafikverket
15.7 The Sound
15.7.1 Chart 921. Falsterbokanalen
Position: 55-24,3N 12-56,3E
15th April – 30th September
0600 – 2200 passage is possible every hour except 0800 and 1700
1st October – 14th April
Passage is possible 0630 and 1830.
December 24th - 26th, 31th and January 1st The canal is closed
For further information call +46 10 478 56 60. VHF ch 11, call Falsterbokanalen
Sjöfartsverket Malmö

Ufs A
152