Kulde nr 3

More documents

Recommendations

Info

Indirekta kylsystem roende på driften. Metoderna ger inte övergripande information om godheten eftersom korrekt kylenergi inte presenteras. Många personer i kylbranschen kommer att fortsätta framhärda att DX-system är bättre än indirekta kylsystem. Objektiv mätning av kylenergi är svår att genomföra och därmed kan många projektörer göra vad som helst. Man väljer det som är billigast. Jämförande drift är nödvändig för att visa att bra utförda indirekta kylsystem är bättre och ofta överlägsna DX-system för energi och lönsamhet. 4. DX-system, direkta system, direktexpansion 4.1 Kylsystem I DX-systemet sprutas köldmediet in i förångaren med en termostatisk expansionsventil, TX-ventil. Systemet kan vara en central anläggning eller flera mindre system. Beroende på val och specifikation kan kondensor vara gemensam för flera system eller flera individuella mindre kondensorer. Det är vanligtvis inte möjligt att driva kylsystemet med låg kondensering under hela året, eftersom TX-ventilen fordrar en minsta tryckdifferens. Man måste hålla upp kondensortrycket även när omgivningstemperaturen är låg. Denna typ av system har ofta lägre investeringskostnad, men flera mindre system kommer att öka anslutningseffekten och dessutom innebära risk för köldmedieläckage. Ett centralt kylsystem med många långa rördragningar är inte aktuella att bygga numera och är risk för köldmedieläckage. 4.2 Avfrostning Förångarna i ett direkt kylsystem kräver energi för avfrostning. Detta gör man vanligen med elstavar i förångarna och mängden energi som krävs för att få förångaren ren från is är stor. Förångarna är gjorda för att kyla och inte alltid optimala för avfrostning. Förångaren måste stängas av, värmas och denna värme går 28 KULDE SKANDINAVIA 3/2004 till det kalla rummet. Att avfrosta DX-system kräver extra energi. 4.3 Installerad effekt och utjämning av kylbelastningar När man installerar många system för ett specifikt behov kommer de att behöva större installerad driveffekt jämfört med ett system för samma uppgift. Ansluten effekt betyder en fast kostnad för abonnemang under hela året. Dessutom kan inte många små system använda alla värmeöverföringsytor när de inte är i drift vid dellast. DX-system måste dimensioneras med mer effekt än ett indirekt system för samma uppgift som kan utjämna belastningen. 5. Indirekta system 5.1 Kylsystem Kylsystemet med indirekt kylning kan man utföra med valfritt köldmedium HFC eller naturliga som HC och ammoniak. Zeotropa blandningar med glide bör undvikas och man bör använda förångare med flödande förångning ger bästa COP. Kylsystemet kan placeras i ett maski<strong>nr</strong>um som är anpassat till köldmediet. Det är fördel att ha en förångare och en kondensor med en eller flera kompressorer som arbetar i sekvens. Det ger besparing av energi under hela året vid dellast värmeväxlarytor, som är ägarens kapital, kan alltid vara i drift och kondenseringen kan hållas låg vid låg utomhustemperatur. Flödande förångning har enkel expansionsventil, vanligtvis en flottör. 5.2 Avfrostning Man kan avfrosta på flera sätt genom att ställa av en kylare och låta köldbäraren cirkulera genom denna eller ställa av kylsystemet och låta hela systemet ha cirkulerande köldbärare.Temperaturen får stiga till några grader över 0°C. Alla förångare blir snabbt rena från is utan att onödig energi förs till kylda lokaler. Ofta kan antalet avfrostningar per dygn reduceras jämfört med direkta system. Orsaken är att avfrostningen med cirkulerande köldbärare är effektiv, kylarna blir rena och temperaturen på kylarna är vid drift ofta högre än förångare i DXsystem. 5.3 Köldbärarsystemet Det förekommer projektörer som har svårt att beräkna rör för köldbärarsystemet jämfört med köldmediesystem. Optimal beräkning för köldbärarsystem är en balans mellan värmeöverföring och energitransport i värmeväxlare, tryckfall och bestämmande av köldbärarpumpens storlek. En dimension större rör kan vara ekonomi för brukaren och flödet i värmeväxlare skall vara turbulent och inte laminärt. 5.4 Val av köldbärare Klassiska köldbärare är koksalt (NaCl), kalciumklorid (Ca Cl 2) etylalkohol (C 2H 5OH) och etylenglykol. Dessa kemikalier i vattenlösning har använts med framgång sedan lång tid. De moderna kaliumsalterna (KO OH och CH 3KO OH) har termofysikaliska egenskaper som är bättre eller jämförbara med de bästa av klassiska köldbärare.Alla köldbärarsystem skall utföras täta och hålla övertryck i alla delar. Detta är extra väsentligt när man använder kaliumsalter eftersom de är mycket korrosiva i närvaro av luftens syre. I den låga temperatur som gäller för köldbärare har de större förmåga att lösa syre och då behövs utrustning för avgasning. Om vätskan läcker ut från systemet är skadorna tydliga och när man efterfyller köldbärare är den syresatt. Användning av kaliumsalter ställer krav på projektören som måste göra instruktion till installatör och se till att alla instruktioner från leverantören av köldbärare efterlevs. Propylenglykol är en ”förlåtande” köldbärare som tillåter ”misstag” i beräkningar och utförande. Men propylenglykol har dåliga termofysikaliska egenskaper för lägre temperaturer som medför hög energiförbrukning. Räknar man det minsta fel får man även kapacitetsförluster ofta beroende på laminär strömning i värmeväxlare. Propylenglykol och kaliumsalter anses vara ”livsmedelsgodkända” och många brukare anser att de gör det enda riktiga valet när de begär ”livsmedelsgodkänd” köldbärare. 5.5 ”Livsmedelsgodkänd” köldbärare och läcksäkra system När man skall kyla eller frysa ett livsmedel som under processen kan komma i kontakt med köldbäraren, då skall ”food proof ” köldbärare användas. Detta anvisar bl.a. USFDA (Food and Drug Administration). Ett slutet köldbärarsystem skall vara säkert för läckage, varför val av köldbärare är helt fritt. Man skall välja köldbärare som har bästa termofysikaliska egenskaper och som kan inneslutas utan risk för läckor. Det är fel att välja köldbärare där man anser att köldbäraren skall läcka, då bör man ifrågasätta sin leverantör. Det finns ingen köldbärare som är ”livsmedelsgodkänd” av Fresenius institutet i Tyskland eller Statens Livsmedelsverk i Sverige, detta är en verbal konstruktion för att motivera vissa kemikalier som köldbärare. Alla köldbärare är olämpliga för livsmedel eller farliga vid läckage, även vatten som kan vara smutsigt. Livsmedel som är förorenat av köldbärare kan inte marknadsföras. Att välja ”livsmedelsgodkänd” köldbärare är fel, systemet skall vara tätt och hantering av köldbärare görs bara av person som är kompetent för uppgiften. Börjar ett system att läcka får ägaren inte bara driftproblem, det kommer att kosta energi, försämrad hygien och produktionsbortfall. Ett läckande system kan inte försvaras. Således kan alla köldbärare användas även giftiga. Köldbäraren skall inte läcka ut. 6 För- och nackdelar med köldbärarsystem 6.1 Nackdelarna med köldbärarsystem Investeringskostnad är ofta
Indirekta kylsystem högre för indirekta system jämfört med direkta kylsystem. Skillnaden minskar när entreprenörer blir mer skickliga och vana att göra indirekta system så att merkostnaden är måttlig. Ofta är detta en gissning utan kalkyl och följs av en jämförelse driveffekt/kyleffekt i kalkylerad driftpunkt och då vinner det direkta systemet, DXsystemet. Det är svårt att bevisa fördelarna med låg energiförbrukning för indirekt system när man gör denna jämförelse med effekter. Flera dåliga läckande köldbärarsystem har gjorts under senare år ofta med kaliumsalter, som kräver kunskap. Ägaren har många gånger accepterat att leva med problemen och det är svårt eller omöjligt att få rättelse utan hjälp av expert och kanske rättslig tvist. 6.2 Fördelarna med köldbärarsystem ■ Ett stort system har normalt bättre verkningsgrad än många små system. ■ Ett system har lägre anslutningseffekt och därmed lägre fast årskostnad. ■ Köldbärarsystem tillåter utjämning av belastningar, vilket möjliggör mindre total installerad effekt och lägre anslutningseffekt. ■ All ackumulering av energi är till fördel för god drift och ett köldbärarsystem har ackumulering av energi även för avfrostning. ■ Ägaren/brukaren får alltid användning för sitt kapital eftersom alla värmeväxlarytor kan användas även i dellast. ■ Val av köldmedium är helt fritt, det för ändamålet bästa köldmediet kan användas. ■ Fabrikstillverkade vätskekylare med rätt fyllning, ofta liten, har hög kvalitet och ett minimum av köldmedieläckage.Köldmedier är inte bara kostsamma, förluster betyder driftstörningar och vissa köldmedier påverkar global miljö ■ Flödande förångare kan användas till 100 %. Det gäller inte för DX-system där förångare med TXventil bara kan användas till ca 70 %. ■ Avfrostning är effektiv och kan utföras utan att onödigt höja temperaturen på kylare. Intervallen mellan avfrostning kan ökas och detta sparar energi. ■ Kylrum och distributionslokaler har bättre klimat med jämn temperatur och det är möjligt att hålla högre fuktighet i lokalerna. Det beror på att kylare med indirekt kylning kan hålla en liten ■ temperaturdifferens till luften, medan direkta kylare ofta pendlar i temperatur. Jämn temperatur är skonsam för de flesta varor. Ring oss Tlf.dir.: 911 79 932 917 19 972 Telefax: 22 62 31 70 METOS AS Rosenholmveien 4a, Postboks 184, Holmlia 1203 Oslo metos.norway@metos.com http://www.metos.com KULDEANLEGG KULDE SKANDINAVIA 3/2004 29
Page 1 and 2: TIDSSKRIFT FOR KULDETEKNIKK OG VARM
Page 3 and 4: Når det er snakk om kulde, kan ing
Page 5 and 6: Skapt for proffer Vil du lykkes må
Page 7 and 8: Større ytelse, mindre trøbbel Alf
Page 9 and 10: Energiutnyttelse Utnyttelse av over
Page 11 and 12: Energiutnyttelse anlegget. I løpet
Page 13 and 14: Debatt Debattinlägg till ”Har ut
Page 15 and 16: Myndigheter 5. Kjøledisker brukes
Page 17 and 18: Forskrifter Samsvarsvurdering For
Page 19 and 20: Produktnytt Ny återvinningsstation
Page 21 and 22: Produktnytt Ny mobil kjøleenhet fr
Page 23 and 24: Integrasjon er enkelt med den nye A
Page 25 and 26: Tradisjonelle kuldemedier Du Pont N
Page 27: Indirekta kylsystem Jämförelsen i
Page 31 and 32: Firmanytt Varmepumpe forhandlere s
Page 33 and 34: Kuldegrossisten Samarbeidspartner e
Page 35 and 36: Litteratur Manglende branntetting -
Page 37 and 38: Firmanytt Kylmagruppen växer Förv
Page 39 and 40: Spørrespalten Hva er tillatt maksi
Page 41 and 42: Foreningsnytt Nord-Norsk Kuldedag b
Page 43 and 44: Norges Varemesse Lillestrøm 20. -
Page 45 and 46: Klimarapport Vil uteluft - vann var
Page 47 and 48: Trondheim tekniske fagskole Kuldete

Kulde nr 3

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?