Sikkerhetnr4web

More documents

Recommendations

Info

Sikkerhetskonferansen 2011 När staten är kriminell Berlinmurens fall och det sovjetiska väldets sammanbrott markerade inledningen för en ny fas i global organiserad brottslighet. Av: Stefan Hedlund, professor ved Centre for Russian and Eurasian Studies, Uppsala University Kanske minst uppmärksammat var att «traditionell» organiserad brottslighet plötsligt gavs möjligheter till penningtvätt i en tidigare oanad omfattning. Ett växande samarbete mellan colombianska drogkarteller och siciliansk maffia hade skapat så stora behov av att tvätta svarta pengar vita att traditionella kanaler inte längre räckte till. Omvandlingen av det gamla «östblocket» erbjöd här helt nya möjligheter. Omfattande program för privatisering av statlig egendom kombinerades med öppna gränser, fria kapitalrörelser, och oreglerade finansmarknader. Resultatet blev ett verkligt Eldorado där rättsvårdande myndigheter antingen stod handfallna eller valde att göra gemensam sak med brottslingarna. Nya möjligheter Samtidigt ledde Sovjetunionens sammanbrott också till helt nya möjligheter för medlemmar av det som tidigare varit landets undre värld. Ryska brottssyndikat etablerades i främst USA, och det med sådan framgång att den dåvarande chefen för FBI vid mitten av 1990-talet varnade för ett allvarligt hot mot USA – en «clear and present danger». Begreppet «rysk mafia» kom naturligt nog att bli till ett favorittema för underhållningsindustrin. Den grova organiserade brottslighet som här växte fram var dock på intet vis etniskt knuten till just ryssar. Snarare är det så, att mycket av den mer våldsrelaterade beskydds- Stefan Hedlund er professor i øststatsforskning ved Uppsala universitet. Han er også dosent i nasjonaløkonomi, har fulgt utviklingen i Russlands siden slutten av Leonid Brezjnevs tid ved makten, og har vært fremtrednende i media. Hans forskning har under senere tid vært fokusert på spørsmål rundt de russiske økonomiske reformer og problemer vedrørende «transformasjonen» till markedsøkonomi. Hans vitenskaplige publikasjoner omfatter mer enn 20 bøker, rindt 200 artikler i tidskrifter av ulike slag, og drøyt 300 anmeldelser og debattartikler. verksamheten har sina rötter i Kaukasus. Givet Ryssland storlek, och de omfattande kapitalflöden som genererats av den ryska energiexporten, är det dock naturligt att just den ryska ekonomin har kommit att placeras i fokus. Marknedsekonomi Den i särklass viktigaste konsekvensen av det sovjetiska systemets sönderfall var att den «marknadsekonomi» som nu växte fram skulle komma att utmärkas av en ohelig allians mellan politiker, byråkrater och brottslingar. Under de första åren efter «systemskiftet» bar denna utveckling tydliga drag av en dålig gangsterfilm. Beskyddsverksamhet, kontraktmord och eldstrider på öppen gata var vanligt förekommande. Snart nog kom dock utvecklingen att länkas in i en mindre våldsam men samtidigt också mera systemhotande fas, vars mest utmärkande kännetecken har varit att staten utgör en väsentlig del av snarare än en motpart till den organiserade brottsligheten. Försöken att skapa en rättsligt reglerad marknadsekonomi ställdes mot ett tungt arv från det sovjetiska systemet, där vardagen krävt att man utvecklade färdigheter i att kringgå regler, att fuska och betala «Under de första åren efter «systemskiftet» bar denna utveckling tydliga drag av en dålig gangsterfilm.» Stefan Hedlund mutor, och att skapa nätverk av kontakter som kunde erbjuda beskydd. Ekonomiska aktörer upplevde en obefintlig tilltro till att staten skulle kunna vara till hjälp. Historiska skillnader i rättslig och politisk tradition har gjort det lättare för en del av de f.d. öststaterna att skaka av sig detta arv. I det ryska fallet har försöken att hävda äganderätt och kontrakt givit tydliga prov på hur svårt det kan vara att bryta invanda historiska mönster. 12 SIKKERHET nr. 4 • 2011 www.nsr-org.no
Sikkerhetskonferansen 2011 Rekrutteringssikkerhet i Statoil I rekruttering er vårt fremste mål alltid å ansette rett person i rett stilling. Dette krever svar på to enkle spørsmål. Stora risker Att bedriva affärsverksamhet i denna miljö skulle för många utländska företag komma att bli till en stor utmaning. Samtidigt som potentiella vinster har varit betydande, har även riskerna varit stora. För många mindre företag har det rört sig om krav på betalning för beskydd, och om ständigt trassel i relation till myndigheter som krävt mutor. Betydligt viktigare är dock att även internationella storföretag, alltifrån oljejättar som BP och Shell till svenska IKEA och norska Telenor har fått uppleva hur det ryska rättsväsendet fungerar, och att inte ens kontakter på allra högsta nivå kan ge någon form av garanti eller säkerhet. «Rättsnihilism» Problemets kärna ligger i vad Rysslands president Dmitrii Medvedev brukar kalla för «rättsnihilism», att tjänstemän inte upplever någon skyldighet att följa lagen. Konsekvensen har blivit vad som ibland kallas en «kultur av ostraffbarhet», nämligen att avtal kan brytas och att brott kan begås utan att det leder till rättsliga konsekvenser. Det finns ett gammalt ryskt talesätt som säger att «fisken ruttnar från huvudet nedåt». Om det är så, att roten till det onda ligger i att staten varken har ambition eller kanske ens förmåga att hävda rätten, då är det bäddat för precis den typ av skandaler som har kommit att utmärka ekonomisk rapportering från Ryssland. Av: Tone Rognstad, Statoil Rekruttering i Statoil er både grundig og tidkrevende, og slik skal det også være. Gjennom rekrutteringen garanterer vi for en relasjon mellom Statoil og den ansatte som i mange tilfeller vil strekke seg over flere tiår. Da er det viktig å ikke komme skjevt ut. Vi vet at det kan ta inntil et år før selv en kompetent nyansatt leverer for fullt i sin nye stilling. Hvis arbeidsgiveren først etter ansettelsen avdekker at den nyansatte ikke har den forventede kompetansen, har bedriften tapt mange penger. I tillegg kommer risikoen for sikkerheten og miljøet hvis vi ansetter noen som ikke har den kompetansen stillingen krever. Da blir det viktig at vi som rekrutterere gjør en skikkelig jobb. Ett av de to viktige spørsmålene vi må finne svar på, er: Har kandidaten den kompetansen han sier at han har? Tillitsforhold Det kan kanskje være fristende å gjøre karakteren C til en A i håp om å klatre litt høyere i søknadsbunken. Men et arbeidsforhold er først og fremst et tillitsforhold mellom arbeidstakeren og arbeidsgiveren. Da er det avgjørende at vi ikke ansetter bedragere. For la oss være ærlige: Det er bedrag vi snakker om. I den ene enden av skalaen finner vi et pyntet eksamensresultat, men i den andre enden har kandidaten kjøpt hele vitnemålet fra et fiktivt universitet på nettet. Den negative risikoen for bedriften øker selvsagt med omfanget av bedraget. www.nsr-org.no Tone Rognstad er Vice president i Corporate human resources i Statoil med ansvar for rekruttering og profilering. Hun har tidligere jobbet i GE money med ansvar for blant annet Quality, Operations, Risk sigma og Marketing. Hun er utdannet ved BI, Bank og finans. Like alvorlig som spørsmålet om hva kandidaten kan, er spørsmålet om identitet: Er kandidaten den han sier han er? Vi skal ikke være paranoide, men vi må heller ikke være naive. Vi trenger å vite med størst mulig sikkerhet at vi ikke ansetter personer som oppgir falsk identitet. Grundige rutiner Løsningen på begge disse utfordringene er meget grundige rutiner for å kontrollere identiteten og kompetansen til dem vi ansetter. Statoil er en bedrift i endring. Etter hvert som en større del av veksten kommer fra operasjoner utenfor Norges grenser, vil en økende andel av rekrutteringen finne sted langt «hjemmefra». Da blir det viktig at vi har en felles forståelse av hva som er ☞ SIKKERHET nr. 4 • 2011 13
Page 1 and 2: F 4 2011 Næringslivets sikkerhetso
Page 3 and 4: Innhold Nr 4 • 2011 • Årgang 5
Page 5 and 6: BEREDT? Farlig støy Årlig får Ar
Page 7 and 8: Smånytt - Bedrifter kan droppe kod
Page 9 and 10: Sikkerhetskonferansen 2011 «Andre
Page 11: Sikkerhetskonferansen 2011 Ullen tr
Page 15 and 16: Sikkerhetskonferansen 2011 Mye av i
Page 17 and 18: Sikkerhetskonferansen 2011 «Rundt
Page 19 and 20: Beredskapsforskriften Risikovurderi
Page 21 and 22: Beredskapsforskriften Økt sikkerhe
Page 23 and 24: Beredskap «Økonomien ved Rana Gru
Page 25 and 26: Spørrespalten Om industrivern Juri
Page 27 and 28: i NSO-fokus Positive innsatsledere
Page 29 and 30: Sivilforsvaret Sivilforsvaret 75 å
Page 31 and 32: Aktivitetskalender NSO Påmelding t

Sikkerhetnr4web

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?