You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Samtalskontakt<br />
gav tvångsvård<br />
& barnutredning<br />
eva dicksOn mådde dåLiGt efter ett äktenskap präglat<br />
av psykisk terror. Hon sökte hjälp hos vårdcentralen men<br />
hamnade i psykiatrin i Gävle. Och där gör man automatiskt<br />
en orosanmälan för att barn far illa när föräldrar mår dåligt.<br />
2003 kom Eva Dickson<br />
tillbaka till Sverige<br />
efter tio år i England:<br />
– Jag var gift med<br />
en engelsman jag inte<br />
borde ha varit gift med. Jag blev<br />
utsatt för psykisk terror under de<br />
här åren. Jag hade inte förståndet<br />
att inse det, även fast andra<br />
såg. Jag förstod inte hur illa det<br />
var förrän jag var hemma. Han<br />
kunde svänga väldigt snabbt från<br />
att vara charmig och kärleksfull<br />
till att vara ett monster. Han<br />
ansåg att kvinnan skulle vara<br />
hemma och städa och bereda<br />
väg för mannen. Inte jobba. Han<br />
var extremt kontrollerande. Steg<br />
för steg blev det värre. Jag fattade<br />
inte helheten.<br />
– Det var inte direkt fysiskt<br />
men ändå, han kunde kasta<br />
saker på mig om jag kom hem<br />
sent... Nu kan jag prata om det<br />
när det gått ett antal år men då<br />
var omöjligt. Jag kom hem till<br />
Sverige med det i bagaget och en<br />
kille på två år.<br />
Tappat sin identitet<br />
– Jag flyttade till Gävle men<br />
14<br />
fick inget jobb. Jag gick några<br />
kurser på högskolan under tiden.<br />
Men allt jag hade med mig från<br />
England kom ikapp mig och<br />
jag kraschade. Allt hade lagts<br />
på mig. Jag hade inget jobb, var<br />
nedtryckt i skoskaften och på dagis<br />
ville de hitta fel på min pojke.<br />
Bra länge gjorde jag ingenting.<br />
Jag satt och malde och ältade<br />
det jag varit med om. Jag sökte<br />
en samtalskontakt men hittade<br />
ingen jag fungerade med.<br />
– Till slut kom jag fram till att<br />
Vad jag än sa<br />
eller gjorde<br />
så tolkade<br />
det som sjukdomssymtom.<br />
det här inte skulle få vinna över<br />
mig. Jag skulle komma tillbaka<br />
och det med råge. Jag läste en<br />
massa, gick utbildningar och<br />
försökte komma fram till vem<br />
jag var. Jag hade helt tappat min<br />
identitet.<br />
– Till slut vände jag mig till<br />
en läkare på hälsocentralen för<br />
att få en samtalskontakt. Han<br />
skickade mig till psykiatrin.<br />
Orosanmälan till soc<br />
Jag var hemma några timmar<br />
efter besöket innan ett samtal<br />
kom från hälsocentralen… ”Klarar<br />
du dig? Vad gör du?”, ”Jag ska<br />
till simskolan?”, ” Det är en akutremiss<br />
skriven till psykiatrin”.<br />
På psykiatrin förstod de inte<br />
varför jag kommit: Ska vi ta lite<br />
sjukskrivning? frågade de. Vi ska<br />
kanske skriva ut lite mediciner?<br />
Men ni har ju inte undersökt<br />
mig? Skyll dig själv sa psykiatern<br />
och gick. Någon dag efter ringde<br />
socialtjänsten till mina föräldrar<br />
och sa att vi måste in till psykiatrin<br />
direkt. Jag ansågs vara så<br />
sjuk att jag inte kunde ta hand<br />
om mitt barn.<br />
<strong>oberoende</strong> 1/<strong>2013</strong>