oberoende_nummer1_2013

Recommendations

Info

n Kammarrätten fäljer barnkonventionen, men medger att “Vi inser att de när ett barn tvångsomhändertas enligt Lvu, Lagen om vård av unga, följer en förhandling i en förvaltningsdomstol. i de allra flesta fall dömer förvaltningsdomstolen. merparten av alla Lvuärenden överklagas från Förvaltningsdomstolen till kammarrätten. i de flesta fall när det gäller yngre barn och omhändertaganden, blir utslagen desamma även i kammarrätten. – Det är svårt hitta generella regler för vad som gäller för omhändertagande av barn. Varje fall är unikt men ytterst gäller det barnperspektivet och barnet. Vi ska ju avgöra barnets behov under flera år framöver och det ser ju väldigt olika ut. Det säger Monika Lozancic på Kammarrätten i Stockholm. De flesta ärenden som tas i 28 Förvaltningsdomstolen går vidare till Kammarrätten för slutlig prövning. I de ärenden som Oberoende tittat på är merparten Monica Lozancic Det är svårt att hitta generella regler för vad som gäller. av domarna likalydande med första instans, LVU kvarstår. Monika Lozancic säger att när man arbetar med skyddslagstiftning, vilket LVU-målen är, måste barnet alltid stå i centrum. Hon håller inte med om att besluten är summariska utan betonar att varje ärende prövas. Socialtjänstens bedömning väger inte tyngre än föräldrarnas och deras ombuds uppfattningar, enligt Kammarrätten och då varje familj har rätt till ombud garanteras rättssystemet. Detsamma gäller för barnen. Förekommer det brister i Socialtjänstens utredningar ombeds utredarna att komplettera och återkomma med fullständiga uppgifter. Kan inte garantera något Enligt Barnkonventionen ska barn utifrån ålder och mognad medverka i rätten eller företrädas oberoende 1/2013
inGa säRskiLt kunniGa Inom förvaltningsdomstolarna finns inga s k sakkunniga på barn och barnrättsfrågor bland domarna. Domarna ska klara allt från skattemål till körkortsfrågor och barnärenden. det inte går att garantera att besluten är bra på sikt: t är känsligt” av ombud. I Förvaltningsdomstolarna avgör rätten om barn får uttala sig, det kan finns ärenden där det inte är bra att barnen är med men Monika Lozancic hävdar att man följer barnkonventionens intentioner vilka ligger inbakade i Socialtjänstlagen och LVU: – Vi har stor respekt för ärenden som berör barn och deras framtid, vi inser att det är känsligt och svårt men vi kan självklart inte garantera att våra beslut leder till bästa resultat på sikt. Inga sakkunniga Inom förvaltningsdomstolarna finns inga s k sakkunniga på barn och barnrättsfrågor bland domarna. Domarna ska klara allt från skattemål till körkortsfrågor och barnärenden. Med andra ord spänner de över ett brett område där det inte finns några uttalade intresse-/kunskapsområden. Juristerna inom förvaltningsdomstolarna erbjuds utbildningar löpande, men är inte tvingande, men Monika Lozancic säger att det är omöjligt att klara jobbet utan fortlöpande uppdateringar. Det sker ständigt förändringar inom lagstiftningen. – Jag försöker ändå trots den generella diskussionen få fram några punkter på hur man ser på beslut bakom omhändertaganden, men får hänvisning till att det inte går. Kammarätten använder sig ibland av praxis, alltså beslut fattade på högre instans. Innan besluten fattas gås gällande lagstiftning igenom och framför allt förarbetena till lagen. Det kan vara likartade ärenden, men praxis, tillägger Monika Lozancic, förekommer inte lika ofta som inom det vanliga rättsväsendet. Jag frågar i vilken grad det tas hänsyn till att en föräldrabild ändrats sedan omhändertagandet gjordes och tillägger att det ytterst sällan finns med i Socialtjänstens utredningar om framstegen. – Jag sitter inte domare, säger Monika Lozancic, men jag är övertygad om att rätten också lyssnar till motsidan. Men det kan ju vara så att socialtjänsten anser att förändringen rört sig över för kort tid, eller att barnet har en anknytning till sitt familjehem som gör det kan vara skadligt att flytta barnet. Det är de många övervägandena i varje ärende som gör det svårt och bakom varje beslut finns åtskilliga timmars arbete. – Att få en klar bild över hur kammarrätterna eller förvaltningsdomstolarna tänker är med andra ord svårt, men rättssäkerheten är garanterad för alla som är inblandade. Text: Anne Skånér 1/2013 oberoende 29 FOTO: PATRIK SVEDBERG/DOMSTOLSVERKET
Page 1 and 2: TEMA 2/2011 oberoende n Eva Dickson
Page 3 and 4: Inger Forsgren ordförande i RFHL b
Page 5 and 6: och således fick jag ha besök i e
Page 7 and 8: tRaumatiskt Forskning visar att det
Page 9 and 10: Ärren på själen syns inte kRisti
Page 11 and 12: min mamma var full på mötet. PBU
Page 13 and 14: - Det som jag har byggt upp är ett
Page 15 and 16: - De berättade att alla föräldra
Page 17 and 18: psykOtiskt? Evas pojke gillade Bams
Page 19 and 20: dokument En tid i helvetet Rykten,
Page 21 and 22: dokument anmälan ...” vidare och
Page 23 and 24: dokument där jättehundra på att
Page 25 and 26: Urinprov för att få träffa barne
Page 27: å soc är usel!” men jagtror int
Page 31 and 32: Vart tog barnens röster vägen? ba
Page 33 and 34: Säljarnas marknad samHäLLet betaL
Page 35 and 36: Freire analyserade kritiskt traditi
Page 37 and 38: FRåGa Om tRauman Lika väl som lä
Page 39 and 40: jag är inställd på Metadonet, fo

oberoende_nummer1_2013

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?