Tidningen som pdf - SULF

erade Sveriges universitetslärarförbund, SULF, den
gskvalitet och forskande lärare - hur ser sambandet
Visby. Rapportförfattare är Lars Geschwind, senior
uppdrag av SULF. Rapporten visar på det viktiga
dningskvalitet och forskande lärare. Enligt högskoleildning
vila på vetenskaplig grund.
skolelagens krav på samband mellan utbildning och
följande tre åtgärder:
anställs ska antingen vara disputerade eller erbjudas
rskarutbildningen inom ramen för sin anställning.
ska kunna bedriva forskning alternativt följa aktuell
de under (i genomsnitt) minst 30 procent* av sin
unna erbjudas undervisning som inbjuder till ett
tssätt
åtgärder krävs väsentliga resurstillskott, dels för att
eloppen per student, dels för att införa en forsktill
ersättningen per helårsstudent med 30 procent.
ningar för att göra studenter livslångt anställningss
studenterna reella förutsättningar att forma och
mhället.
Sveriges Universitetslärarförbund
227, Ferkens Gränd 4, 111 82 Stockholm
Telefon 08-505 836 00 ,
Telefax 08-505 836 01, www.sulf.se
ter, då kan de heller inte spara.
Att på detta sätt prioritera
allt annat och ge undervisningen
det som blir över är
den viktigaste faktorn bakom
resursurholkningen. Staten förordar
formellt den här typen av
system, men i slutändan är det
trots allt faktiskt den enskilda
högskolan som har utvecklat
prioriteringslogiken.
Varför reagerar ingen mot
detta sjuka system? Den undervisande
personalen har för
mycket att göra och befinner
sig för långt från makten för att
kunna göra något; nationella
politiker, studenter och externa
styrelseledamöter orkar inte
sätta sig in i det; högskoleledningarnas
egenintresse ligger
i att skylla allt på staten; och
SULF? Kanske är det så illa att
de inte vill stöta sig med högskoleledningarna
(vilket visar
vilken olycklig konstruktion ett
fackförbund är där både chefer
och anställda är medlemmar).
Samt en mycket mänsklig förklaring:
vi koncentrerar oss på
individuella ledare och deras
retorik, istället för på systemet
som sådant.
d e t e n d a s o M kan göras är en
kraftig reform av tilldelningssystemet,
alternativt måste alla
vi högskolelärare ta en våldsam
fight på våra respektive högskolor
för att ändra den lokala
uttolkningen av detta system. I
en sådan fight är det viktigt att
komma ihåg Pete Townshends
gamla motto: we won’t get fooled
again!
pa t r i k Ha l l
docent i statsvetenskap
Malmö högskola
32/08 XXXII
Utbildningskvalitet
och forskande lärare
- hur ser
sambandet ut?
DeBATT
SULF svarar
Risk att urholkningen fortsätter
Först och främst vill jag förklara varför
SULF och en del andra debattörer
använder budgetåret 1994/95 som
utgångspunkt vid beräkningar av urholkningen
av statsmakternas ersättning till
grundutbildningen. De ersättningsbelopp som
då gällde för utbildningsområdena med lägst
ersättning (humanistiskt, samhällsvetenskapligt,
juridiskt och teologiskt) utgick nämligen
från Högskoleutredningens, den så kallade
Grundbultens, bedömningar av vad som
borde vara den lägsta acceptabla tilldelningen
för att studenter i genomsnitt skulle få sammanlagt
nio timmars undervisning per vecka
och inkluderade även kostnaderna för lokaler,
inredning och utrustning.
Det är således ingen godtyckligt vald tidpunkt
utan en resurstilldelning som grundats
på bedömningar av pedagogisk expertis. Enligt
förbundets beräkningar har kostnaderna
(lönekostnader, lokalkostnader och övriga
kostnader) trots flera så kallade kvalitetssatsningar
under senare år ökat med cirka 20 procent
mer än statsmakternas ersättningsbelopp
för dessa utbildningsområden.
Att en urholkning skett är således ställt
utom allt tvivel, liksom att denna urholkning
kommer att fortsätta så länge samma effektiviseringkrav
ställs på universitetslärare som
på personal inom banker, försäkringsbolag
och detaljhandeln.
s u l f a n s e r a t t både utbildning och forskning
– kärnverksamheten – förutom ändamåls-
enliga lokaler för verksamheten också kräver
vissa gemensamma resurser, såsom bibliotek,
pedagogisk enhet, studieadministration, personalbyrå
och informationsenhet. Beslut om
omfattningen av sådana stödfunktioner tas
internt inom lärosätena, men som Patrik Hall
skriver så påverkas förvaltningens omfattning
också av statsmakternas krav på lärosätena,
till exempel uppföljning av verksamheten.
Om man ser till antalet teknisk-administrativ
personal har de dock minskat under
senare år liksom deras andel av den totala
personalstyrkan, allt enligt Högskoleverkets
årsrapporter. Det behöver dock inte innebära
att de administrativa arbetsuppgifterna
minskat totalt sett. De flesta universitetslärare
vittnar om att de får ägna en allt större del av
sin arbetstid åt administrativa arbetsuppgifter,
bland annat Högskoleverkets utvärderingar.
Kvalificerade forskare tvingas också ägna en
orimligt stor del av sin tid åt forskningsansökningar
och bedömningar av sådana ansökningar
istället för åt forskning.
SULF har som förbund på nationell nivå
ägnat sig åt att för Utbildningsdepartementet
och utbildningsutskottet i riksdagen – och
andra aktörer – påvisa urholkningen av anslagen
och argumenterat för att en större del
av forskningsanslagen ska anvisas direkt
till lärosätena. Att våra lokala föreningar är
involverade i budgetarbetet på lärosätena är
mycket viktigt för att bevaka att beslut om
avsättningar till gemensamma ändamål görs
med omdöme.
M i n s t l i k a v i k t i g t är dock att bevaka att
tjänstgöringsplaner för universitetslärare
görs på ett sådant sätt att lärare ges rimliga
förutsättningar att bedriva undervisning och
ägna sig åt forskning på rimliga villkor. Det
övergripande ansvaret för att resursutnyttjandet
sker på ett effektivt sätt åligger alla som
är verksamma inom högskolan, vare sig vi
är akademiska ledare, universitetslärare med
eller utan kollegiala eller fackliga uppdrag,
administratörer eller studenter.
Min uppfattning är att det är bättre att vi tar
det ansvaret än att vi begär att statsmakterna
ska anvisa öronmärkta resurser till olika delar
av verksamheten.
a n n fr i t z e l l
chefsutredare på SULF
Ny SULF-skrift om utbildningskvalitet och forskande lärare
Rapportförfattaren Lars Geschwind från SISTER har på uppdrag av SULF undersökt hur
begreppet vetenskaplig grund tolkas i Sverige och internationellt. SULF:s rapport Utbildningskvalitet
och forskande lärare - hur ser sambandet ut? visar på det tydligt samband.
Beställ den nya rapporten, som ingår i SULF:s skriftserie, på www.sulf.se/skriftserie
Universitetsläraren 17/2008 15