Tidningen som pdf - SULF

Recommendations

Info

Svar till Johan Söderman: Tankar som är gamla är inte nödvändigtvis bra IUniversitetsläraren 15/2008 framförs på Debatt en kritik av bland annat nedläggningen av den Waldorfpedagogiska delen inom lärarutbildningen vid Stockholms universitet, SU. Denna situation uppstod efter att SU övertagit denna utbildning då Lärarhögskolan lades ner, och därvid inledde en granskning av de kurser som gavs i förra Lärarhögskolans regi. Skribenten, lektor Johan Söderman vid Malmö högskola, menar att detta är en del av en större likriktning av skolväsendet, och att det också är i strid med ett pluralistiskt samhälle. Medan jag håller med skribenten på vissa punkter gällande beskrivningen av den svenska skolan, låt mig specifikt kom- mentera fallet med den Waldorfpedagogiska utbildningens nedläggning och förklara varför jag anser att skribentens kritik därav är felaktig och snedvriden. d e t ä r r i k t i g t att det samhälle vi idag lever i är pluralistiskt, och i många avseende också ett mycket tolerant dito (i alla fall i ett historiskt perspektiv). För att skolan ska kunna ge eleverna en möjlighet att leva i och, i möjligaste mån, förbättra detta samhälle måste den förra ge de senare verktyg för att förstå och analysera omvärlden samt metoder för självständigt och kritiskt granskande. Detta görs bäst med hjälp av en utbildning byggd på vetenskaplig grund (något som inte borde vara kontroversiellt utom hos vissa extrema friskoleaktörer) vilket givetvis också förutsätter att de lärare som utbildas ges denna grund som minimum. Som skribenten antyder så finns det, Förtydligande I anslutning till artikeln ”Medlemmarna är på väg tillbaka till a-kassan”, Universitetsläraren 16/2008, nämner jag behovet av förändringar i arbetslöshetsförsäkringen när det gäller deltidsanställda, föräldralediga med flera. 16 Universitetsläraren 17/2008 DeBATT inom många vetenskapsområden, skolbildningar som ibland kan stå i bjärt kontrast, ja till och med i direkt motsatsförhållande, till varandra, och detta är i sig ingenting märkligt och kan ge hälsosamma perspektivförskjutningar i exempelvis analyser av samhällsfenomen. Det olämpliga uppstår när skolbildningar visar sig vara oförmögna till förändring, vilket till exempel kan vara föranlett av att skolbildningens teorikomplex inte medger prövbara hypoteser eller att en karismatisk person står som ursprung till denna skolbildning. i M å n g t o c H M y c k e t faller Waldorfpedagogiken tillbaks på dess antroposofiska grund, och därmed också på Rudolf Steiners idéer. Steiner har via sin karismatiska person under lång tid omöjliggjort en kritisk granskning, inom den antroposofiska rörelsen, av den ”kunskapsväg” han presenterade via visioner och så kallade ”andesyner”. Det finns idag ingen accepterad skolbildning, alla ämnesområden inräknade, inom universitetsvärlden där sådana andesyner ligger till grund för hur omvärlden ska tolkas. Detta är givetvis precis som det bör vara, då en vetenskaplig skolbildning rimligen ska medge ett mått av dynamik och föränderlighet när nya rön och ny kunskap presenteras, något som omöjliggörs när ”kunskapen” grundas på Steiners andesyner och egna, ej ifrågasatta, tankar. De sistnämnda är inte försumbart färgade av den tid (cirka 1910–1925, till och med tidigare om tankarnas teosofiska bakgrund tas i beaktning) under vilka de formulerades, något som står klart för För att undvika missförstånd vill jag understryka att man måste vara med i en a-kassa för att få ekonomisk ersättning fullt ut vid arbetslöshet, även om man omfattas av Trygghetsavtalet. Däremot behöver man som statligt anställd ofta inte någon den som läser den litteratur som Steiner producerade. Den naturvetenskapliga fakulteten vid SU pekade bland annat just på att Steiners litteratur inom utbildningen inte uppfyllde kravet på vetenskaplighet i någon som helst rimlig mening. Detta är kanske inte så konstigt, då tidsandan under Steiners produktiva år medgav bland annat blodsmystik och läror om ”rena raser” etcetera. a v s l u t n i n g s v i s, l å t M i g ta ett illustra- tivt exempel från mitt eget område, fysiken, på hur märkligt denna ovilja till en kritisk granskning och oförmåga till förändring ter sig. Vi vet idag att Newtons teori om gravitation bara är en approximation till Einsteins gravitationsteori, vilken i sin tur antagligen är en approximation till någon teori som vi ännu inte har lyckats formulera. Innan dessa två formulerade sina principer om gravitationen var Aristoteles en av de stora teoribyggarna inom fysiken. Dock vet vi idag att många av dom idéer som Aristoteles presenterade ger en mycket dålig, för att inte säga felaktig, beskrivning av verkligheten. Att i ett sådant läge införa en speciell fysikerutbildning med Aristoteles litteratur som bas, med försvaret att Aristoteles hade ett extra djupsinnigt förhållningssätt till omvärlden, skulle givetvis vara fullständigt omöjligt och ses som barockt. Tankar som är gamla är inte nödvändigtvis bra bara för att dom överlevt sig själva. M a t t i a s M a r k l u n d professor i teoretisk fysik, Institutionen för fysik vid Umeå universitet inkomstförsäkring. På vår hemsida (www. sulf.se) finns ett dokument där man kan läsa mer om eventuellt behov av en sådan försäkring. r o b e r t a n d e r s s o n ombudsman
Kommentar till Johan Söderman: Intellektuell slapphet hotar reformer Kommentar till ”Den pågående likriktningen är en farlig utveckling”– Universitetsläraren 15/08 av Johan Söderman. Jag håller med Johan Söderman om att det finns oroande politiska tendenser i skoldebatten. På oss som är gamla nog att ha blivit utsatta för den gamla pluggskolan imponerar inte Jan Björklunds prat om ordning och reda och läxor till måndag. Men att han fått det utrymme han fått beror också på att långtifrån allt är bra med den moderna svenska skolan. För när en lektor i Barndoms- och ungdomsvetenskap skriver ”I en pluralistisk demokratisk stat måste det visas respekt för alla typer av förståelsemodeller och pedagogiska traditioner.”, då har vi anledning att bekymra oss. Inte för att jag nu tror att Söderman verkligen menar att vi ska visa respekt för den tradition som Alice Miller kallar ”den svarta pedagogiken”, eller ens att han tycker att vi ska respektera den ”förståelsemodell” som antroposofin saluför (och som genomsyrar utbildningen av Waldorflärare). M e n dä r f ö r a t t hans uttalande är typiskt för den intellektuella slapphet och moraliska relativism som hotar de landvinningar som svenskt utbildningsväsende gjorde genom de stora demokratiska reformerna på 60- och det tidiga 70-talet. Med fiender som Johan Söderman behöver Jan Björklund inga vänner. t H o r s Ha n s Ha n s s o n professor i teoretisk fysik Stockholms Universitet Regeringen behöver fler uppgifter om högskolan ■ ■ ■ – Regeringen bör inhämta mer underlag från lärosäten och Högskoleverket om kvaliteten i högre utbildning. För att leva upp till målet att den svenska högskolan ska erbjuda hög kvalitet ur ett internationellt perspektiv krävs också att regeringen tar initiativ till fler jämförelser mellan svenska och utländska utbildningar, säger riksrevisor Karin Lindell i ett pressmeddelande från Riksrevisionen. Riksrevisionen har granskat regeringens rapportering till riksdagen om lärosätenas kvalitet mot bakgrund av årliga underlag från lärosätena och Högskoleverket. Granskningen visar att det behövs bättre kunskaper om kvalitetsläget. Enligt revisionen har flera utbildningar genomgående god kvalitet, men det finns stora möjligheter till förbättringar. Riksrevisionen tycker att regeringen, för att få en heltäckande bild, också borde begära underlag som visar resultat och resursanvändning. Totalt har 35 utbildningar inom fyra ämnen vid 22 lärosäten granskats: biologi, litteraturvetenskap, nationalekonomi och civilingenjörsutbildningen i maskinteknik. o Forskare får en ”fristad” i Antikmuseet i Lund ■ ■ ■ Ett nytt tvärvetenskapligt forskningsinstitut ska inrymmas i det anrika gamla Antikmuseet i Lund, skriver Lunds universitet i ett pressmeddelande. –Vi vill skapa en möjlighet för särskilt yngre talangfulla forskare från olika fakulteter att sitta tillsammans, tänka fritt och kreativt och inspirera varandra, säger rektor Göran Bexell i en kommentar. Institutet ska bli hemvist åt 15-20 forskare, ett s k Institute of Advanced Studies. Förebilden kommer från bland annat Princeton University, där det första och mest berömda institutet av detta slag inrättades i mitten av 30-talet med bland andra Albert Einstein knutet till sig. Initiativtagaren, professor Sture Forsén, kommenterar: –Tanken med institutet är att ett antal engagerade och kreativa forskare ska få en ”fristad” under ett års tid eller mer. De ska köpas loss från andra uppdrag och få ägna sig åt att fördjupa kontakter med andra forskare. Kostnaden för de 15-20 arbetsplatserna, seminarierum samt en cafeteria beräknas till 30 miljoner kronor och merparten täcks av en donation från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse. o Aktuella annonser www.sulf.se Universitetsläraren 17/2008 17
Page 1 and 2: Nedladdning gör kursböcker överf
Page 3 and 4: Universitetsläraranställningarna
Page 5 and 6: 35 år gamla Elmaskiner är fortfar
Page 7 and 8: sig externa medel och mer resurser
Page 9 and 10: - Ur samhällelig synpunkt är det
Page 11 and 12: delas upp i ett flertal mer detalje
Page 13 and 14: Högskolan i Jönköping speglar si
Page 15: erade Sveriges universitetslärarf
Page 19 and 20: Institutionen för teknik och samh
Page 21 and 22: KORSORDET Vågrätt 1 om henne har
Page 23 and 24: När du byter adress, tjänst eller

Tidningen som pdf - SULF

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?