You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
den. Hopp om möjlighet till ett bättre liv lockar lantarbetarna till städerna. Allt fl er<br />
storgodsägare föredrar också att arbetarna inte längre bor på gårdarna, eftersom de då<br />
inte behöver anställa och betala lön till dem hela året.<br />
Sammantaget innebär fl ytten in till städerna att godsägarnas makt minskar, att lantarbetarna<br />
får möjlighet att jämföra fördelarna med olika arbetsplatser och att det blir<br />
lättare att organisera arbetarna. Men alla förändringar är inte positiva. På storgodsen<br />
hade arbetarna nästan alltid möjlighet att odla grödor för husbehov som bönor, ris,<br />
majs, etcetera. Detta är inte möjligt i städerna. Inte heller har arbetarnas fl ytt in till<br />
städerna kompenserats genom högre löner.<br />
Ytterligare en negativ faktor är att arbetarnas nätverk av släktingar som ofta utbyter<br />
resurser och hjälp av olika slag, så kallad mutirão, tycks ha försvagats kraftigt i städerna<br />
16 . Merparten av de arbetare som SwedWatch <strong>inter</strong>vjuat i städerna konstaterar<br />
att den ekonomiska och sociala ömsesidiga hjälpen mellan nära släktingar är mycket<br />
liten i städerna.<br />
– Där får vi klara oss själva. Jag har tio syskon, men vi har mycket liten kontakt och<br />
hjälper aldrig varandra ekonomiskt, säger Paulo Sebastião, styrelseledamot i lantarbetarnas<br />
fackförening.<br />
3.1.5 Transporterna<br />
Osvaldo Teófi lo kör fort längs vägen som slingrar sig mellan de grönklädda bergen.<br />
Blicken är stadigt fäst på vägen. Det fi nns många hål i vägbanan som de våldsamma<br />
regnen åstadkommit och det gäller att kunna gira undan. Plötsligt svär han till och<br />
bromsar häftigt in. Framför oss skumpar en öppen liten lastbil fram. På träbritsar på<br />
fl aket sitter en grupp arbetare tätt packade. I händerna håller de hackor och andra<br />
verktyg.<br />
– Så här ser det ut överallt på vägarna under <strong>kaffe</strong>skörden. Det är en ägare till<br />
någon <strong>kaffe</strong>plantage som transporterar sina jobbare. Det är fullständigt lagvidrigt,<br />
men ingen verkar bry sig. Jo, vi på facket gör givetvis det, men Vägverket och<br />
polisen som har ansvar för kontrollen av vägarna gör inget, muttrar Osvaldo Teófi lo,<br />
som är ordförande för livsmedelsarbetarfacket i distriktet Varginha och organiserar de<br />
som jobbar med att förädla <strong>kaffe</strong>t.<br />
Transporterna av arbetare till de stora <strong>kaffe</strong>godsen har förbättrats ordentligt det<br />
senaste decenniet. Världens kanske största <strong>kaffe</strong>egendom, Ipanema som är certifi erat<br />
enligt bland annat Utz Kapeh och Rainforest Alliance 17 , transporterar till exempel<br />
sina arbetare i bekväma bussar till sina plantager. Men detta gäller bara de allra<br />
största <strong>kaffe</strong>egendomarna, som bedriver direktexport till utlandet.<br />
På de mellanstora egendomarna har transporterna inte förbättrats nämnvärt. Arbetsgivaren<br />
måste stå för transporten till plantagen, vilket för det mesta uppfylls. Arbetslagstiftningen<br />
föreskriver att arbetarna ska ha bilbälten och att verktygen måste<br />
förvaras i ett säkert, avskilt utrymme, men det räcker att ge sig ut på vägarna i <strong>kaffe</strong>distrikten<br />
i södra Minas för att förstå att denna lag sällan respekteras. Det är vanligt<br />
att arbetarna inte ens har bänkar att sitta på. De tvingas balansera på fl ak, inklämda<br />
mellan verktyg och säckar av gödsel.<br />
24 SwedWatch ● Kaffe från Brasilien - en bitter smak av orättvisa
Change language