rap-inter-kaffe-brasilien

4.5 Konstgödslets effekter
I det intensiva och konventionella jordbruket i Minas Gerais och på Cerradon
används också stora mängder konstgödsel. Detta gäller både inom odling av kaffe
och av andra grödor. Den totala användningen av konstgödsel har ökat kraftigt sedan
början på 1970-talet, då Cerradon började odlas upp rejält 87 .
Konstgödsel består till största delen av kväve (nitrat), fosfor (fosfater) och kalium
(kaliumoxid). När dessa näringsämnen läcker ut i vattendragen fi nns det risk för
övergödning. På Cerradon har övergödningen fått stora konsekvenser för miljön,
berättar Gil Marcos, jordbruksforskare på Agronomiinstitutet vid Universidade Federal
de Goiás.
– Det börjar med att alger och fl oran i fl oderna ökar explosionsartat. Vattnet blir
grumligt och det skapas en akut syrebrist. Detta rubbar de lägre sikten i näringskedjan,
vilket i sin tur får följder för fi sklivet och de djurarter som lever längs fl oden
och livnär sig av den, säger Gil Marcos.
Problemen är likartade i södra Minas och i delstaten São Paulo, som också odlar
kaffe för export till den svenska marknaden. En studie gjord vid Universidade
Estadual Paulista (Unesp) i São Paulo mot 1990-talets slut beskriver hur de konstgjorda
dammarna som byggts längs fl oden Rio Grande påverkats av övergödningen.
Ett tjockt lager av alger och vattenväxtlighet bildades på grund av övergödningen.
Tungmetaller koncentrerades i växtligheten, vilket i sin tur påverkade fi skarna i dammarna.
Växtlagret behövdes slutligen behandlas som kemiskt avfall. Den ekologiska
obalansen i fl oder och vattendrag fortsätter dock än idag i området 88 .
Vid användning av konstgödsel påverkas också själva jorden negativt. Mullhalten, det
vill säga det organiska materialet i jorden minskar, vilket är problematiskt eftersom
mullen i jorden påverkar jordens långsiktiga bördighet och förmåga att producera
mat. När halten av organiskt material minskar blir jorden också mer mottaglig för
torka och erosion, och den biologiska mångfalden minskar 89 .
4.6 Torr- och våtmetoden
När kaffebären skördats måste fruktköttet och skalen runt bönorna avlägsnas och
själva bönan torkas. Detta kan ske genom den våta eller den torra metoden. Den
torra metoden innebär att bären får ligga och torka i solen. Sedan avlägsnas det torra
fruktköttet och skalen mekaniskt. Avfallet som skapas kan med fördel föras tillbaka
till odlingen eftersom det innehåller värdefulla näringsämnen. Denna metod anses ge
en mer ojämn smak på bönorna, men är många gånger mer skonsam för miljön 90 .
I våtmetoden avlägsnas först fruktköttet med en skalmaskin. Sedan får bönorna ligga
i en vattenlösning för jäsning. Jäsningsprocessen avlägsnar fruktköttsresterna från
bönorna utan att påverka kaffets smak. Processen förbrukar stora mängder vatten och
leder ofta till förorenade vattendrag. Rester som är svåra att ta rätt på åker ut i vattendrag
och leder till övergödning. pH-värdet i vattnet kan också förändras eftersom
resterna är sura och kan skada växtligheten lokalt.
50 SwedWatch ● Kaffe från Brasilien - en bitter smak av orättvisa