Sara tänker inte på sin protes (6,42 MB) pdf

Demensprojektet
ska ge alla berörda en bättre tillvaro
Tekniska lösningar kan ge trygghet åt
en person med demenssjukdom och
bidra till att ge hela familjen en dräglig
tillvaro. Den erfarenheten har arbetsterapeut
Carina Boström. Hon arbetar
med projektet Teknik och demens
inom primärvården i Gävle.
Förhoppningen är att tekniken ska göra det
möjligt för personer med demens att bo
kvar hemma längre. Men tekniken kan
också skrämma, berättar Carina Boström.
– Många lösningar avlastar både personal
och anhöriga. Men nya hjälpmedel som
piper och lyser kan också skapa rädsla hos
de sjuka. Det är viktigt att lyssna på alla och
informera om de lösningar man vill prova
och skapa strategier för hur man ska hantera
dem, säger hon.
Skapa förståelse
Projektet ska söka upp personer med demens,
sprida kunskap till alla personalgrupper
och till anhöriga om teknikens
möjligheter. Till en början handlar det oftast
om att kompensera minnessvårigheter
med larm som påminner om tiden och om
vad som ska hända.
– En sjuk person kanske till en början
klarar sig med att en klocka piper för att
komma ihåg att det är dags att ta medicinen,
men eftersom demens är progredierande
får man så småningom gå över till
dosetter som piper, för att den sjuka ska
komma ihåg att ta sin medicin. Det handlar
mycket om att testa och prova sig fram,
säger Carina Boström.
Med små medel
Man kan stötta med små medel. En nattlampa
kan ge trygghet både för den som är
sjuk och för anhöriga och personal, men
En klocka som både talar om och visar
dag och tid kan vara god hjälp för att
strukturera dagen.
NR 3 APRIL 2005 ALLT OM HJÄLPMEDEL
den ska vara placerad så att den inte av
misstag leder en person till ytterdörren när
han eller hon är på väg till toaletten.
En anhörig som går med ständig oro för
att han eller hon måste ha kontroll över den
sjuke kan sova lugnt om det finns ett larm
som väcker när den sjuke kliver upp ur
sängen.
Carina Boström berättar att även om
hjälpmedlen är bra, så fungerar de inte alltid
som hon har tänkt.
– En person tyckte att det var väldigt bra
med en elektronisk almanacka. Senare förstod
vi att det inte var för att hon kunde
hålla reda på dagarna, utan för att den gav
ledljus i rummet på natten.
Postorderfynd
Projektet har gjort det möjligt att enkelt
köpa in hjälpmedel utan att behöva gå den
långa vägen via ordination, beställning och
väntan på leverans. Carina Boström har
bland annat fyndat hos en känd postorderfirma.
Hon poängterar att det är nödvändigt
att administrationsvägarna för hjälpmedel
kortas ner.
– Demens är en progredierande sjukdom.
Behoven förändras hela tiden. Vi
måste se till att de sjuka får de hjälpmedel
som de behöver just nu.
Själv har Carina Boström visserligen känt
till många av de hjälpmedel som nu används
i projektet men hon har aldrig använt
dem tidigare. Hon förklarar att man inom
primärvården har legat lågt när det gäller
hjälpmedel till personer med demens.
– Vi har inte haft kunskap och så har vi
låtit de fysiska problemen ta över.
Yngre och äldre berörs
Även Stockholms sjukhem deltar i projektet
Teknik och demens. Där koncentrerar
man sig på yngre personer som kan ha nytta
av avancerade hjälpmedel.
Projektet ska resultera i två resursenheter
med spetskompetens på området som kan
ge stöd till produkt- och metodutveckling
och stimulera personalen att öka sin kompetens
när det gäller demens.
Det treåriga projektet startade för ett år
sedan med medel ur Allmänna arvsfonden.
Det bedrivs i samarbete med Hjälpmedelsinstitutet,
Alzheimerföreningen i Sverige
och Demensförbundet.
CHRISTINA SANDQVIST
Det
borde vara en
mänsklig
rättighet att
få gå på
toaletten själv
Closomat är den enda specialkonstruerade
toalettstolen
med inbyggd riktad dusch och
tempererad varmluftstork samt
inbyggd varmvattenberedare.
Toalettstolen med inbyggd
dusch och tork
BUSCK & CO AB
BOX 16007, 412 21 GÖTEBORG
TEL. 031-87 0900. FAX 031-87 27 12
info@busck.se www.busck.se
BESTÄLL VÅR BROSCHYR.
RING, FAXA, E-POSTA ELLER SKRIV!
25
T