Moa - verksamhetsberättelse 2011 [pdf 7066 kB] - Södertörns ...

moa EN 

MAJ 2012 

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 

FÖR SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA 

INTERNATIONELLT 

HÖGT TRYCK 

PÅ FORSKARSKOLAN 

NYA PROGRAM 

HÖGSKOLAN FÅR SPEL 

MILJÖBONDEN 

GRÖNA SATSNINGAR 

PÅ ÖSTERSJÖN 

EKONOMISK REDOVISNING FÖR 2011 SIDORNA 53–59

2011 REDAKTIONEN 

Bakom Moas kulisser 

DET ÄR VINTER och studenterna hastar förbi, väjer för snöhögarna fram- 

för Moas båge och huttrar när isvindarna sveper runt knuten. Lärare och 

tjänstemän sprintar utan ytterkläder mellan byggnaderna, famnen full av 

papper. 

Den första vårsolen tittar fram och studenterna slår ut som tussilago, 

sitter i klasar på trädäck och bänkar, lärarstegen blir långsammare. 

Höst och de nya studenterna rör sig försiktigt, avvaktande: Vad finns 

det där inne? Har jag hittat rätt? 

Högskolan är ständig rörelse, fysisk och intellektuell. Och när man 

samlar tolv journaliststudenter till ett planeringsmöte öppnar man rummet 

för nyfiken iver: Vad finns det bakom de där stängda dörrarna? Finns 

det verkligen lektioner i att dricka glögg? Vad finns det under parkeringsplatsen? 

Forskar lärarna här om KOSSOR? 

De har funderat på vad som finns under ytan. Knackat dörr och gullat 

med fiskar, rest till Egypten och funderat över Göran Persson, pratat med 

lärare, studenter, administratörer och bönder. De har plåtat och slitit med 

layoutandets komplikationer. 

OCH SAKTA VÄXER en verksamhetsberättelse fram, många berättelser. 

Berättelser om en högskolas vardag ur studentperspektiv. Jag ser min 

arbetsplats genom deras ögon, en lite annorlunda plats än den jag ser till 

vardags. 

Och konstaterar intresserat att vår undervisning och forskning bedrivs 

på många andra ställen än i byggnaderna på Södertörn, i konsthallar, 

på bondgårdar och bland ostmästare i Jämtland. Och också om det inte 

alltid känns så, händer det ibland att vi kopplar av – på solenna fester, i 

massagestolar eller en stund i Stillhetens rum. 

JOLIN BOLDT 

adjunkt i journalistik 

2 | MOA MAJ 2012 

Skribenter och fotografer: 

Charles Thulin Assarmo 

Charlotta Johansson 

Christoffer Olsson 

Helena Wedin 

Isabel Eriksson 

Isak Edblad 

Love Bergström 

Maria Makar 

Olle Eriksson 

Ragnar Wernstedt 

Sanna Persson 

Stina Loman 

Layoutare: 

Charlotta Johansson 

Helena Wedin 


Isak Edblad 

Maria Makar 

Olle Eriksson 

Omslagsfoto: 


Isak Edblad 

Maria Makar 

Olle Eriksson 

Stina Loman 

Layouthandledning 

och mallar: 

Eva Jais 

Projektledning: 

Jolin Boldt 

Annika Borg

Innehåll 

06 AKADEMISK HÖGTID 

PROMOTIONEN FIRADES MED BULLER 

OCH BÅNG 

08 HÖGSKOLANS HEMLIGA RUM 

MOA LETAR EFTER GÖMDA PLATSER 

12 BRITT-MARIE 

HON ÄR ALLTID I RÖRELSE 

14 SPELPROGRAMMET 

SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA FÅR SPEL 

16 ANNIKA 

LATINISTEN SOM FANN SIN PLATS 

18 BEEGS 

HÖGT TRYCK PÅ FORSKARSKOLAN 

20 OLCAY 

EN SPINDEL I VÅRT NÄT 

22 BERAS 

FÖR ETT HÅLLBART ÖSTERSJÖN 

26 KERSTIN 

MÅNGFALD REDAN FÖR 7 000 ÅR SEDAN 

28 SYRIANSKA FÖRENINGEN 

EN SAMLINGSPLATS OCH VÄGLEDARE 

30 ARABISK VÅR 

»SUSANNE HAR LÄNGTAT SEDAN HON VAR 22« 

34 WERNER 

GÖRAN PERSSON BLIR SÖKBAR 

36 FAMATA 

DET OVÄNTADE ÄR EN DEL AV UPPLEVELSEN 

38 BONNIERS KONSTHALL 

VAD HÄNDER I OSS NÄR VI SER PÅ KONST? 

40 ALUMNER SOM JOBBAR 

FRÅN STUDENT TILL ANSTÄLLD 

44 MATILDA & MIKAEL 

DE STYR UPP BÅDE LÄRARE OCH STUDENTER 

46 ALI 

HAN LYSSNAR TILL STUDENTERNA 

48 MÅLTIDSKUNSKAP 

OST, VIN OCH GLÖGG PÅ SCHEMAT 

50 OSTDAMER 

SÅ SKA SVERIGE BLI DET NYA MATLANDET 

MOA MAJ 2012 | 3

Foto: Olle Eriksson 

4 | MOA MAJ 2012

Rektor Moira von Wright 

Södertörnsandan 

värd att vårda 

NÄR JAG MÖTER medarbetare från olika 

delar av vår verksamhet händer det att 

de talar om ’’Södertörnsandan’’. Jag har 

funderat en del över vad den egentligen 

innebär. En positiv anda är naturligtvis 

viktig för hela högskolans utveckling. 

Men Södertörnsandan antyder både en 

särskild gemenskap och ett engagemang 

för världen som gör att vi inte drar oss 

för att pröva nya idéer eller att arbeta på 

andra sätt än vad som är utmärkande för 

dagens utbildning i universitetsvärlden. 

Vägen från idé till handling är inte oöverstiglig 

hos oss och vi har utbildningar 

som bygger på nytänkande och fruktbara 

samarbeten mellan flera ämnen. 

Studenterna trivs och vittnar ofta om 

hur tillgängliga våra lärare är i jämförelse 

med hur det kan vara på andra lärosäten. 

Våra forskare och lärare är synliga i de offentliga 

samtalen och deltar gärna med sin 

expertis för att höja kunskapsnivån i debatten 

eller komma med nya och annorlunda 

vinklar som inte varit synliga tidigare. 

Vi får allt oftare förfrågningar om samarbeten 

och projekt från såväl svenska som 

utländska universitet. Företag, organisationer 

och kommuner vänder sig till oss med 

önskemål om olika former av gemensamma 

aktiviteter som förväntas präglas 

av nytänkande. 

UNDER ÅR 2011 ställdes hela högskolan 

på prov då det stod klart att vi måste dra 

ner på våra kostnader och göra avvägningar 

och ibland svåra prioriteringar. 

Tack vare ett gott internt samarbete och 

gemensamt ansvarstagande lyckades vi 

väl. Med den nya utbildnings och forskningsstrategi 

som styrelsen antog i slutet 

av året bäddar vi nu för att fortsätta att 

hålla den höga nivå man kan önska av ett 

lärosäte som i allt väsentligt fungerar som 

ett modernt universitet. 

Så jag tror att ni håller med mig när jag 

säger att Södertörnsandan är värd att vårda 

och vara rädd om när vi nu går vidare med 

att utveckla vår utbildning och forskning. 

»STUDENTERNA 

TRIVS OCH VITTNAR 

OFTA OM HUR 

TILLGÄNGLIGA 

VÅRA LÄRARE ÄR…« 

MOA MAJ 2012 | 5 

FOTO: HENRIK PEEL

Text: Maria Makar Foto: Ingemar Björling 

PROMOTIONEN FIRADES 

MED BULLER OCH BÅNG 

För första gången i Södertörns högskolas historia promoverades två doktorer 

under en akademisk högtid. Samtidigt installerades elva nya professorer. 

– Jag tycker det var en festlig ceremoni, som kändes både rolig och spännande, 

säger professor Johan Fornäs. 

DEN 18 NOVEMBER 2011 samlades 550 

personer i aulan för att delta i Södertörns 

högskolas första promotion och 

den sedvanliga professorsinstallationen. 

De två filosofie doktorer som promoverades 

var Anders Bartonek och Carl 

Cederberg. En av de elva professorer 

som installerades var Johan Fornäs, 

professor i medie och kommunikationsvetenskap. 

– Jag gillar hur högskolan gjorde något 

nytt av en gammal tradition. De gjöt 

verkligen liv i promotionen och installationen. 

UNDER CEREMONIN spelades orkestermusik 

och efteråt bjöds det på dans och lite 

modernare musik i form av techno och 

house. 

– Vi från kåren uppskattade särskilt 

musiken, säger 2011 års kårordförande, 

Marco Villegas. 

6 | MOA MAJ 2012 

Johan Fornäs höll installationstalet, där 

han betonade vikten av att kommunicera 

och bygga broar i samhället. 

– Jag hade hundra bilder i ett bildspel 

som visades samtidigt som jag pratade, 

utan att jag pausade bilderna. Så man 

var lite nervös att talet inte riktigt skulle 

klicka med bilderna. Men det gick bra till 

slut. 

Vad minns du särskilt från promotionen 

och installationen? 

– Jag kommer främst ihåg hur mycket 

vi övade innan akten. Vi övade på hur vi 

skulle gå i takt och på hur vi skulle motta 

våra diplom. Vi fick öva flera gånger. 

På en av bilderna såg det ut som det var 

livad dans efter ceremonin. Dansade du? 

– Jag var ganska utmattad efter talet, så 

jag dansade bara lite grann. 

Gjorde du några coola moves? 

– Det vet jag inte. Jag dansar inte så 

medvetet, utan går mest på känslan. Men 

det var kul! 

2011 års kårordförande, Marco Vil legas, 

höll också han ett tal under akten. 

– Jag pratade om studentpåverkan. 

Jag älskar Södertörns högskola, eftersom 

högskolan lyssnar på och omfamnar sina 

studenter. 

Promotion = en ceremoni för dem 

som tagit doktorsexamen under året 

Det här stod på menyn: 

Champagneinkokt lax med örtcrème 

Helstekt biff med örtolja 

Oliv- och limeinkokt kycklingfilé 

Sallad på potatis, lök, bönor, primörer 

Västerbottenquiche med kräftröra 

Melon och ananas

Rektor Moira von 

Wright installerar 

professor 

Johan Fornäs. 

Sara Danius och Carl Cederberg. 

MOA MAJ 2012 | 7

FOTO: ALEXANDER MAHMOUD 

8 | MOA MAJ 2012 

Det tisslas och det tasslas. Enligt ryktena ska 

det finnas flera hemliga rum på Södertörns 

högskola. Moas reporter Maria Makar och 

utbytesstudenten Majeed Lawal beger sig 

på jakt efter dem. 

Text och foto: Maria Makar 

HÖGSKOLANS

HEMLIGA RUM 

MOA MAJ 2012 | 9

10 | MOA MAJ 2012 

Stillhetens rum 

på plan sex.

»ENLIGT RYKTEN SKA DET FINNAS 

ETT VÄXTHUS, ETT AKVARIERUM 

OCH EN HEMLIG TUNNEL.« 

”TVAGNING WUDO” står det på väggen. 

Jag föreställer mig några män i tajta 

trikå er som ligger och brottas på en matta 

därinne. Wudo låter väl lite som judo, 

eller? Med darrande hand grabbar jag tag i 

handtaget, blundar för ett ögonblick, öppnar 

dörren och slår sedan upp ögonlocken. 

BAM! Istället för muskulösa män i tajta 

trikåer finner jag ett slags plåtkar och en 

kran. Besvikelsen sköljer över mig. Men 

när jag får syn på Majeed Lawal som sitter 

och tvättar sina fötter före bönen blir jag 

genast på bättre humör. Jag frågar Majeed 

om han vill följa med på jakt efter högskolans 

hemliga rum. 

Men först får han visa mig ’’Stillhetens 

rum’’. Ett rum med en blå heltäckningsmatta 

och takbelysning i form av en rund 

ring. Rummet kan användas för bön eller 

vila och är som ett slags oas, där själen för 

en stund kan finna ro. 

– Hit kan jag komma och be. I Sverige 

är det ingen självklarhet att det finns 

bönerum, säger Majeed Lawal, som är en 

27årig internationell student från Ghana. 

– Här kan jag träffa andra som delar 

min tro och att få vara tillsammans med 

andra är alltid bättre än att vara ensam. 

Enligt rykten ska det finnas ett växthus, 

ett akvarierum och en hemlig tunnel 

någon stans i högskolan. Det är becksvart 

ute och det finns knappt några studenter 

kvar i lokalerna längre. Vi undersöker 

varenda vrå och rycker i vartenda handtag, 

men vi kommer inte in någonstans. 

MEN NÄR en lärare längre bort i korridoren 

öppnar porten till garaget 

smiter vi in efter honom. Han känner vår 

närvaro och undrar troligtvis om vi ska 

råna honom, vänder sig om och tittar 

förskräckt på oss. Vi förklarar vårt ärende 

och han berättar att man inte kommer ut 

från garaget utan kort och kod. Vi hade 

alltså kunnat få tillbringa natten i garaget. 

På plan fem tar vi oss in i medie 

teknikens korridor. I slutet av den hittar 

vi en stor spelmaskin à la spelhall från 

dåtiden. Majeed försöker sig på ett spel, 

men efter diverse knapptryckningar 

slocknar skärmen. 

VI TAR OSS istället ner på våning två och 

jag öppnar en datorsal där det finns ett 

ljudisolerat inspelningsbås. I båset finns 

en telefon och som journaliststudent har 

man vissa rättigheter, vilket innebär gratis 

samtal (endast i studiesyfte såklart). Jag 

säger åt Majeed att han kan få ringa ett 

samtal om han vill. Han lyfter luren, men 

lägger snart på. 

–Jag har ändå ingen att ringa. 

– Inte jag heller, svarar jag. 

Vi inser att vi inte har några vänner, 

men blir på bättre humör när vi kommer 

på att vi i alla fall funnit varandra. 

Vi travar vidare och sneglar på de olika 

lärarnas kontor. Det spritter i våra ben 

när vi tänker på hur spännande det skulle 

vara att gå igenom lärarnas rum och 

tillhörigheter. Men vi inser att vi inte 

kommer in på så många ställen och bestämmer 

oss för att kontakta någon med 

tillgång till högskolans alla vrår. 

EFTER LITE FIXANDE och trixande möter 

vi veckan därpå Peter Malmkjell som är 

intendent på Avdelningen för husservice. 

En man som var med redan från starten 

och planerade hur Södertörns högskola 

skulle se ut. Han tar med oss till det som 

han kallar för ”Ingentingrummet”, eftersom 

det egentligen inte har något namn 

och egentligen inte är ett rum. Det är ett 

driftutrymme där högskolans vatten och 

elförsörjning sköts. Där finns ventilationsrör 

som sträcker sig från ena sidan 

till den andra. 

– 4 500 studenter och lärare kan 

samtidigt sitta i Moas båge. Det är som en 

mindre stad. Och då är det ju klart att det 

behövs mycket luft, säger Peter Malmkjell. 

Luften förs in genom pelare som står utanför 

byggnaden. På vintern värms luften 

upp innan den fyller klassrum och kontor. 

– Det känns som att vara med i en 

James Bondfilm när man går här, säger 

Peter Malmkjell. 

Han berättar att Liza Marklunds s enaste 

film, Nobels testamente, spelades in i 

schaktgångarna. 

Vi tar oss vidare upp på aulascenvinden. 

Däruppe kan vi titta ner på pro fessorn 

som håller en klimatföreläsning. Jag blir 

lite sugen på att slänga ner ett suddgummi 

på någon av åhörarna. Det gäller 

ju att ta vara på tillfällena där man kan 

agera osynligt. 

Vi tar oss ner till plan ett, där vi finner 

”Akvarierum 1” och ”Akvarierum 2”. Därinne 

pågår forskning om hur ppillerrester, 

som via kiss förs ut genom avloppen, 

påverkar fiskar. Teorin är att även fiskar 

får svårt att leka på grund av ppillerrester 

i vattnet. Jag tycker lite synd om de små 

firrarna som kanske inte kan leka. Jag 

frågar om fiskarna har namn. Det har de 

inte. Så jag döper min favoritfirre till Herbert. 

På väg ut från akvarie rummen hittar 

vi ett rum som heter ”Rum för frysar”. 

På en av frysboxarna står det minus 180 

grader. I USA finns det folk som fryst ner 

sig själva i hopp om att i framtiden kunna 

återupplivas. Man får hoppas att det inte 

ligger några döda människor här inne. 

PETER MALMKJELL tar oss med till 

vilorummen, som finns för både studenter 

och lärare, ifall de skulle få plötslig 

huvudvärk eller må illa. 

– Men det är ju pinsamt att de heter vilorum. 

Vilorum placerar man döda människor 

i. Vilrum borde det ju heta, säger han. 

Vi avslutar vår rundtur med att besöka 

massagerummet. Där får sig Majeed 

diverse knådningar av massagestolen som 

tack för att han följt med på jakt efter 

högskolans hemliga rum. 

MOA MAJ 2012 | 11

12 | MOA MAJ 2012 

Rektorer, lärare och studenter 

kommer och går. 

Men Britt-Marie består. 

I ett decennium har hon lyst 

upp vardagen för dem som rör 

sig på campus – med vänlighet, 

djupt intresse för högskolan och 

efterlängtade kaffevagnar.

Text: Sanna Persson Foto: Stina Loman 

HON ÄR ALLTID I RÖRELSE 

Lunchstormen är över och restaurangen håller på att tömmas. Gästerna droppar av 

inne i Matmakarnas matsal och Britt-Marie Kindahl torkar vant av det sista bordet. 

– IBLAND NÄR FOLK frågar om vi serverar 

pulvermos brukar jag lura dem och säga 

ja. Sen säger jag förstås att det är hemlagat 

mos, vad annars? Folk är så vana vid att 

äta halvfabrikat hemma att de tror att de 

ska få det när de går på restaurang också, 

säger hon. 

BrittMarie Kindahl jobbar på Matmakarna 

som ligger under biblioteket 

på Södertörns högskola. Här har hon 

arbetat i över elva år och känner väl till 

högskolan och dem som jobbar här. Hon 

ansvarar främst för catering, men arbetar 

också som köksbiträde. Runt lunchtid 

varje dag fylls Matmakarna med 400–650 

gäster och det blir mycket att stå i. 

– Det bästa med mitt jobb är att jag får 

träffa människor och studenter, och att 

jag får göra olika saker hela tiden. Dessutom 

har jag väldigt bra arbetskamrater 

och det är A och O, säger hon. 

I MER ÄN ÅTTA år arbetade hon i Mondo, 

en restaurang som tidigare låg i lokalen. 

När restaurang Matmakarna skulle ta 

över och en väninna från det gamla köksteamet 

bestämde sig för att stanna kvar 

kände BrittMarie Kindahl för att göra 

detsamma. Så med en ny ägare och ett 

nytt kökslag började hon på ny kula. 

– Jag kände ju lokalerna så bra och 

kände mig hemma. 

Som ansvarig för catering fixar Britt 

Marie Kindahl beställda bufféer och kaffe 

åt personalen på Södertörns högskola, 

men även till Karolinska Institutet och 

andra arbetsplatser runt omkring i 

Flemingsberg . 

ÖVER ÅREN HAR hon lärt känna en stor 

del av personalen och lärarna och hon 

har blivit ett känt ansikte för många. Efter 

dagens lunchrusning tar hon hissen upp 

till styrelserummet på våning nio med ett 

fat pepparkakor. 

– Det blir särskilt mycket över julen 

och på våren. Det som är kul är att man 

genom åren lär känna så många, och 

att syssla med just catering är så himla 

positivt . Både för dem som beställer och 

för dem som sen tar emot beställningen. 

INNAN BRITT-MARIE Kindahl började 

med catering arbetade hon som undersköterska 

inom vården i över trettio 

år. Det tunga arbetet, såväl fysiskt som 

psykiskt , tog på krafterna och hon 

bestämde sig för att prova något nytt. 

– När man jobbar inom cateringbranschen 

ger det en mer positiv känsla. 

Man kommer med mat till folk och får en 

positiv reaktion tillbaka. 

MOA MAJ 2012 | 13

Text och foto: Isak Edblad 

SÖDERTÖRNS HÖGSK 

Den första kullen på det nya spelprogrammet har gått ut sin första termin. 

Ett program som beskrivs som fritt, mänskligt och med mysig stämning. 

SALEN ÄR STOR och ska snart släckas 

ner. Ett fyrtiotal studenter skojar och 

skrattar , förväntansfulla inför att få visa 

upp vad de jobbat med under den gångna 

terminen. De senaste tre veckorna har de 

arbetat i grupper, där studenter med olika 

inriktningar har bidragit med sina kunskaper 

för att bygga ett eget spel. De har 

arbetat i samma mall, men fastän alla har 

haft samma utgångspunkt varierar spelen, 

med allt från fantasymonster till pussel. 

Ett av spelen heter MS Syl. Det handlar 

om en man som hamnat på ett mentalsjukhus. 

I ett desperat försök att bli fri, 

rymmer han och hamnar ombord på en 

14 | MOA MAJ 2012 

båt. Där tar spelet vid, sett ur mannens 

ögon, och man får genom dialog finna 

sin egen väg för att ta sig vidare. Bakom 

spelet ligger nio ungdomar som tillsammans 

har hjälpts åt med struktur, 

ljud, grafik och story. En av dem är Sara 

Lindgren som varit gruppledare. 

SARA LINDGREN BESKRIVER en positiv 

första termin, och att döma av atmosfären 

i salen vi just lämnat talar hon 

för alla. Att de är högskolans första kull 

på spel programmet tror hon har lett till 

större frihet att inverka på utbildningen. 

Hon berättar om ett givande och tagande 

Spelprogrammet startade höstterminen 

2011, och leder fram till 

en filosofie kandidat examen med 

medieteknik som huvud ämne och 

en program examen från Spelprogrammet. 

Programmet är på tre år, och 

finns med tre olika inriktningar: 

spel design och projektledning, spelgrafik 

samt spelprogrammering. 

Under utbildningen arbetar man 

i team precis som man gör ute på 

arbetsmarknaden. 

Samtliga spel som presen teras 

skall finnas tillgängliga på 

Södertörns högskolas webbplats. 

mellan lärare och studenter, där man haft 

stor möjlighet att påverka. Och som en 

del av ett team får studenterna inblick i 

olika delar av produktionen. 

– Brinner man kanske för att skriva 

dialog, så får man möjlighet att fokusera 

på det, säger hon. 

Samtidigt går det inte att undvika allt 

som försiggår runt omkring, som när 

ljudtekniker utvecklar musiken eller när 

spelgrafiker tar fram grafiken. 

KANSKE KÄNNER DU TILL Zeldaspelets 

melodi som ljuder när man öppnar en 

lönndörr? Signalen plingar säkert femtio

Sara Lindgren, en 

av förstaårsstudenterna, 

menar att den 

breda kunskap man 

får i programmet 

kommer att vara 

nödvändig oavsett 

vilket jobb man tar i 

framtiden. 

OLA FÅR SPEL 

gånger från Sara Lindgrens mobil medan 

hon berättar om sina erfarenheter av att 

arbeta som projektledare. Att måla upp 

en bild – att få alla att dela samma känsla 

– säger hon har varit en stor utmaning. 

Men också något av det roligaste. 

Hon är iklädd en Pac mantröja, och 

det är hon inte ensam om. Sju andra, 

inklusive en lärare, har likadana och 

det är bara en av många spelreferenser 

i sällskapet. Men alla är inte där för att 

de älskar spel. Vissa ser möjligheten att 

utvecklas inom andra områden, som 

filmteknik eller appar till mobiler. 

– Även om man inte blir en expert på 

allt är bred kunskap viktig för framtiden, 

var man än hamnar. Alla kan inte få en 

fast tjänst på ett stort spelföretag, så ser 

inte marknaden ut, säger hon. 

PROGRAMMET HAR UTVECKLATS av 

bland annat medietekniklärarna Ulf 

Hagen och Jon Manker. I en intervju 

(som går att läsa på högskolans webbplats) 

beskriver de hur spelandet 

är en ny kultur form och en starkt 

växande industri . De förklarar också att 

utbildningen är branschanpassad och 

fokus ligger på att både män och kvinnor 

ska känna sig välkomna. Under mitt 

»SPELANDET ÄR EN NY 

KULTURFORM OCH EN 

STARKT VÄXANDE INDUSTRI.« 

samtal med Sara Lindgren blir hon nästan 

förvånad när jag tar upp frågan om könsfördelning. 

– Vi är många tjejer i klassen. Men 

kanske tror tjejer i större utsträckning 

att de kommer att ogilla spel, och därför 

väljer de att inte börja. Många skulle nog 

tycka om det om de bara provade. 

SPELINDUSTRIN VÄXER i takt med 

tekniken och marknaden har de senaste 

åren fått en allt större räckvidd. Spelar 

man mycket spel vet man också att det 

just nu släpps många indieproduktioner, 

alltså hemgjorda spel från privatpersoner, 

som finns att tillgå på nätet. 

Ofta är det unga människor från hela 

världen som på fritiden utvecklar egna 

spel. Och Sara Lindgren förstår varför. 

Hon ger rådet att inte bli skrämd av 

dagens tekniska begränsningar, utan att 

istället pusha gränserna. 

– Gillar man branschen är det svårt att 

inte ha sidoprojekt, många gör nog något 

spelrelaterat vid sidan av utbildningen. 

Man får så många idéer, vi inspirerar 

varandra. Och det är dessa idéer, våra 

nya perspektiv, som kan utveckla spelindustrin, 

säger hon. 

I framtiden vill Sara Lindgren göra spel 

med ett större djup, där man utmanar 

spelaren att fatta svåra beslut. Hon valde 

programmet på Södertörns högskola för 

att det är friare än de andra utbildningar 

som finns tillgängliga. Och efter första 

terminen säger hon att det dessutom 

känns som en mänskligare utbildning. 

Stämningen här är mysigare. 

MOA MAJ 2012 | 15

Text: Charles Thulin Assarmo Foto: Isak Edblad 

LATINISTEN SOM FANN SIN 

16 | MOA MAJ 2012 

»JAG HITTADE EN MASSA DIKTER SOM 

VAR TILLÄGNADE EN DÖD KVINNA.«

PLATS 

Ord, helst på latin, är retorikprofessor Annika Ströms passion i livet. 

EN GRÖN FÅTÖLJ och en stor matta framför 

bokhyllan. Fåtöljen ser bekväm ut och 

mattan gör rummet trivsamt. Här jobbar 

Annika Ström, professor i retorik. Ett 

ämne som hon kombinerar med det hon 

kanske brinner allra mest för: latin. Hon 

menar att det finns ett slags renhet i det 

latinska språket. 

– Jag älskar grammatik. Latin är det 

renodlade grammatiska språket, det är 

väldigt logiskt. 

Intresset för språket har hon haft länge. 

– Det finns otroligt många texter på 

latin. Alla texter är inte så jätteroliga, men 

påfallande många är det. Större delen av 

texterna är mycket välskrivna. Jag skulle 

inte kunna skriva så väl själv, säger hon. 

ANNIKA STRÖM HAR FRÄMST studerat latinska 

texter som skrevs i Sverige på 1500 

och 1600talen. Hon skrev sin avhandling 

om begravningstexter från den här tiden. 

– Det var en slump att jag kom in på 

begravningstexter. Jag hittade en massa 

dikter som alla var tillägnade en död 

kvinna. Den här kvinnan var väldigt 

anonym och det fanns ingen information 

om henne. Jag tyckte att det var väldigt 

märkvärdigt och ville ta reda på varför så 

många dikter skrivits till just henne. Det 

visade sig att hon var gift med en präst 

och professor på Uppsala universitet. 

Dikterna var egentligen inte riktade till 

henne utan till honom som fjäsk, från 

hans studenter. 

Ett annat slags texter som Annika 

Ström studerat är brev som skrevs på 

latin under 1500 och 1600talen. Latinet 

fungerade ungefär som engelskan gör 

idag menar hon. 

– Vissa brev som jag läst är skrivna av 

så unga personer som 8åringar. Då kan 

det stå något i stil med ”Snälla kan inte 

jag få den där lilla hästen som står i din 

hage. Jag tycker den är så fin”. 

I DEN STORA bokhyllan som täcker hela 

långväggen är det ont om utrymme. 

Bokhyllan är full och många av böckerna 

ser ut att vara flera hundra år gamla. De 

flesta är skrivna på latin, vissa på franska 

och italienska. Annika Ström har sina 

favoriter, som Vergilius och Cicero. 

Hon öppnar en bok på måfå. 

– Titta, säger hon. Det ligger torkade 

löv lite varstans mellan sidorna. Det är 

någon som använt den här boken som 

ett herbarium. Den här boken måste vara 

väldigt gammal. Jag minns inte var jag fått 

den ifrån. 

I Europas alla arkiv finns det gott om 

historiska latinska texter, men Annika 

Ström har bedrivit större delen av sin 

forskning på Kungliga biblioteket. 

– Det kan bli ganska tråkigt på vissa 

sätt. Det hade inte varit så dumt att få åka 

till Rom och studera texter i ett kloster 

eller så, säger hon. Jag har tyvärr inte 

behövt resa utomlands för forskningens 

skull, säger hon och skrattar lite. 

SOM RETORIKER och latinist har Annika 

Ström hittat sin nisch. Hon menar att de 

två ämnena går att kombinera mycket 

bra. 

– När man ska förstå texter kommer 

retoriken in. Retoriken styrde helt och 

hållet hur man skrev. Latinet tillåter mig 

att nischa mig lite. Jag tycker det är en 

utmärkt kombination, latin och retorik, 

säger hon. 

MOA MAJ 2012 | 17

”Det här är drömmen för en forskare” säger Margareta Tillberg, docent i konstvetenskap. 

Nu forskar hon om sovjetisk design på Södertörns högskola. 

HÖGT TRYCK PÅ 

FORSKARSKOLAN 

Sju våningar upp i F-huset befinner sig forskare från världens alla hörn. Inne på 

kontorsrummen hamras det ivrigt på tangenterna. Forskningsarbetet pågår för fullt på 

Södertörns högskolas populära forskarskola BEEGS, Baltic and East European Graduate 

School. Nyligen firade forskarskolan elva år. 

18 | MOA MAJ 2012 

Text och foto: Stina Loman

ÅRET VAR 2000. Professor David Gaunt 

fick i uppdrag att bygga en forskarskola 

på högskolan. Tanken var att starta en 

forskarskola för forskning som skulle bli 

känd på den internationella arenan. 

– Vi var alla överens om att vi skulle 

fokusera på forskning om området kring 

Östersjön, det föll sig naturligt eftersom 

vi var och är finansierade av Östersjöstiftelsen, 

berättar David Gaunt. 

Idag är det måndag och precis som vanligt 

samlas forskarna kring fikabordet som 

står i korridorens hjärta. Trots att forskarna 

ofta är ute på resor, föreläser eller skriver 

på sina avhandlingar möts de över ständiga 

samtal. I fikarummet, vid lunchseminariet 

eller i korridoren föds diskussioner som 

gör att forskningen tas ett steg längre. Det 

handlar om inspiration och kontakter. 

– De som sitter här har många internationella 

kontakter som de delar med 

sig av till andra forskare. Det är viktigt 

att man får bra möjligheter att nätverka, 

säger AnnCathrine Jungar, forskningsledare 

och studierektor. 

»HÄR HAR VI BYGGT ETT 

Mazariner och frukt är uppdukade. 

Och muggarna fyllda med kaffe. I en 

av plyschfåtöljerna sitter Margareta 

Tillberg. Hon är docent i konstvetenskap 

vid Centre for Baltic and East 

European Studies, som forskarskolan 

BEEGS är knuten till och forskar nu 

om sovjetisk design. I januari började 

hon sin forskartjänst efter att tidigare 

tillbringat många år vid ett forskningsinstitut 

i Tyskland. Hon kunde välja 

vilket lärosäte som helst, men valde 

Södertörns högskola. 

– För mig är det utslagsgivande att 

få möjlighet att vara på ett sådant här 

ställe. Här kan man träffas och diskutera. 

Tillfällig heter spelar en stor roll i forskningen, 

det är viktigt, säger hon. 

BEEGS HAR BLIVIT en succé. Doktoranderna 

kommer från världens alla hörn 

och forskarskolan har fått gott rykte 

internationellt. Arbetsspråket är engelska 

och söktrycket är enormt. 

– BEEGS har blivit ett varumärke, det 

INTERNATIONELLT FORSKNINGSCENTRUM 

FRÅN INGENTING.« 

Till forskarskolan för Östersjö- och Östeuropaforskning 

vid Södertörns högskola är söktrycket 

enormt. Ann-Cathrine Jungar och David Gaunt är 

båda stolta över att BEEGS blivit en sådan succé på 

den internationella arenan. 

är över 50 sökande på tre doktorandtjänster, 

säger AnnCathrine Jungar. 

Doktoranderna blir ofta citerade i internationella 

medier och många har blivit 

anställda inom EU. 

– Forskarna får speciell områdeskompetens 

och det är mycket eftertraktat. 

Den 11 november 2011 firades 

11årsjubileet med pompa och ståt och 

före läsningar, bland annat av dem som 

var med och bildade forskarskolan. 

Professorer, doktorander och andra 

forskare deltog. Jubileet avslutades med 

middag och disco. 

DÅ BEEGS STARTADE var alla doktorander 

anslutna till andra lärosäten, bland 

annat Stockholms universitet. 2010 fick 

Södertörns högskola forskarexamensrättigheter 

inom fyra områden. 

– Här har vi byggt upp ett internationellt 

forskningscentrum från ingenting. 

I framtiden måste vi fortsätta att verka 

internationellt, BEEGS utgör en viktig 

funktion, säger David Gaunt. 

MOA MAJ 2012 | 19

Text & foto: Ragnar Wernstedt 

» 

EN SPINDEL 

I VÅRT NÄT« 

Olcay Yalcin är en av 15 webbsamordnare som hjälper 

till att sköta om högskolans nya webbplats. 

– Den är högskolans ansikte utåt, säger han och är 

nöjd över att det nu är lättare att navigera sig fram. 

DET BÖRJAR NÄRMA SIG jul, men det 

är fortfarande ganska milt väder. Något 

som Olcay Yalcin är glad för. På anslagstavlan 

på hans kontor hänger bilder på ett 

soligt Turkiet som skvallrar både om hans 

ursprung och hans längtan till varmare 

breddgrader. 

– Minns du hur det var förra året? 

Minus 26 grader! säger Olcay Yalcin. 

Han växte upp i den vackra staden 

Sinop. När han var 17 år flyttade han till 

södra Turkiet för att jobba på ett hotell. 

Där träffade han Inger från Hudiksvall 

som hade åkt till Medelhavet för några 

veckors sol. Hon hade inte räknat med att 

få med sig en man hem. 

I GLADA HUDIK lärde sig Olcay Yalcin 

snabbt svenska (ettårig SFIkurs på två 

20 | MOA MAJ 2012 

månader) och skaffade sig jobb inom 

industrin genom att knacka dörr. 

– Jag gjorde inte på det svenska sättet, 

jag gick bara dit och sa att jag ville ha ett 

jobb. 

Det är med ett leende på läpparna 

som han berättar om tiden i Hudiksvall 

där han var ’’den enda turken i byn’’. Han 

spelade fotboll i division trelaget ABK 

(Allmänna bollklubben) med Tomas 

Brolins bror och trivdes bra med sitt liv. 

EFTER NÅGRA ÅR flyttade Olcay Yalcin 

till Stockholm och fortsatte jobba med 

teknik. Sedan fick han en tjänst på 

regerings kansliet där han jobbade med 

aspirant och diplomat programmet, 

under några månader med en ung 

student vid namn Victoria. 

– Jag jobbade med kronprinsessan ett 

tag, hon var en jättetrevlig person, säger 

han och tar fram skrattet som verkar ligga 

nära till hands. 

PÅ SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA sitter han 

på många stolar. Han är institutionssekreterare 

och webb samordnare för 

Institutionen för kultur och kommunikation 

och utbildnings administratör 

för arkeologi. När han flyttade in på sitt 

kontor i Primushuset var ena väggen 

täckt av en bokhylla överfull av mappar 

och böcker. Så kunde han inte ha det, 

nu har han endast kvar ett fåtal pärmar 

med det allra viktigaste. Det viktigaste 

ska vara lätt att hitta. 

– Och nu är det mycket lättare att 

hitta på webbplatsen. Den förra webb

platsen hade funnits nästan sen högskolan 

startade tror jag. På den tog det 

en månad för mig att förstå strukturen. 

OLCAY YALCIN HAR antingen svart eller 

vitt på sig, han säger att det speglar hans 

personlighet. Den här dagen är han klädd 

i svarta jeans och en svart skjorta. Det är 

inte bara kläderna som är svartvita i hans 

liv. Även favoritlaget i fotboll, Besiktas, 

spelar i svartvitt. Han planerar att åka till 

Istanbul för att se en match med sina två 

söner. Till dess fortsätter han uppdatera 

högskolans webbplats i ett Flemingsberg 

där minusgraderna är på väg. 

»Tanken är att skapa 

ordning och reda« 

Marie Sterner från Avdelningen för information och kommunikation var 

ledare för projektet Nya webben, som hösten 2011 gav Södertörns högskola 

en helt ny webbplats och webb organisation. Många var engagerade, 

både folk inom högskolan och externa konsulter och leverantörer. 

Hur var det att lansera den nya webbplatsen 

som ni jobbat så intensivt med i 

tolv månader? 

– Lite pirrigt, men en otroligt skön 

känsla när vi var live med nya sidan! Jag 

hade ett fantastiskt team av medarbetare 

och kände mig trygg hela 

vägen. Och allt gick bra vid 

lanseringen. 

Vad är det som är 

nytt på nya sh.se? 

– Det är en helt ny 

design. Vi har försökt 

tänka bort den traditionella 

hierarkiska vänsternavigeringen, 

genom 

att jobba utifrån bilden av 

en molekyl i stället för den traditionella 

trädstrukturen. Det är ämnet 

(till exempel idéhistoria eller företagsekonomi) 

som befinner sig i mitten av 

”molekylen” och som allt kretsar kring. 

Det ger en grundare struktur – man 

hittar det man söker i sitt sammanhang, 

utan onödiga klick. Och nu finns det 

en engelsk version som speglar den 

svenska mycket bättre. Innehållet på 

engelska har delvis en annan målgrupp 

än den svenska webbplatsen och har 

därför också ett lite annat budskap. 

Hur fungerar den nya webborganisationen? 

– Det är en av de centrala förändringarna. 

Idag har vi ett hundratal re 

Marie Sterner 

Text Annika Borg 

daktörer, som är kopplade till 15 olika 

webbsamordnare (varav Olcay Yalcin 

är en). Under projektets gång träffades 

vi varannan vecka, nu när den nya 

webben är i drift har vi träffar en gång 

i månaden. 

– Tanken är att skapa ordning 

och reda och att de 

som jobbar med lokala 

webbsidor inom sh.se 

ska känna stöd från 

centralt håll. Det är ju 

de som har kunskap om 

ämnen, utbildningar och 

institutioner och som kan 

fylla webben med innehåll. 

De personer vi arbetar med har 

verkligen tagit sitt ansvar och gjort ett 

jättejobb. Vi kan göra hur snygga sidor 

som helst, men utan folk som fyller 

dem med meningsfullt innehåll faller 

allt. 

Vad händer framöver med sh.se? 

– Under 2012 har vi planerat ett antal 

mindre justeringar på utbildningssidorna 

och forskningssidorna. Det handlar 

också om kvalitetssäkring – hur ser vi 

till att innehållet är relevant och uppdaterat? 

Webbredaktörerna har en jätteviktig 

roll att driva webben framåt så 

att den hela tiden speglar vår högskola. 

En webbplats måste ju vara levande! 

Annika Borg är informatör 

på Södertörns högskola 

MOA MAJ 2012 | 21

Text: Charles Thulin Assarmo Foto: Olle Eriksson 

Hon kan ge upp till 

40 liter mjölk om 

dagen och bidrar till 

att rädda Östersjön. 

22 | MOA MAJ 2012

Text: Love Bergström Foto: Olle Eriksson 

FÖR ETT HÅLLBART 

ÖSTERSJÖN 

Östersjön är hotad av bottendöd och algblomning. Södertörns högskola leder 

projektet ”BERAS Implementation”, som handlar om om hur jordbruket kan 

minimera sina utsläpp och minska påfrestningarna på Östersjön. 

UTSLÄPPEN ÖKAR runt Östersjön och 

jordbruket är en av de största bovarna i 

dramat. Stora mängder kväve och fosfor 

från vår köttindustri övergöder Östersjön, 

med död botten och algblomning 

som följd. Tanken med projektet BERAS 

Implementation är att minimera jordbrukens 

utsläpp av framför allt kväve för att 

bidra till en hållbar matproduktion. Per 

Wramner är gästprofessor i miljövetenskap 

på Södertörns högskola och en av de 

forskare som arbetar för BERAS: 

– Ett problem inom jordbruket är den 

stora köttproduktionen. I projektet studerar 

vi hur man kan främja en omläggning 

av köttproduktionen mot ett mer 

ekologiskt kretsloppsjordbruk, där man 

integrerar växtodling och animalieproduktion. 

Vi studerar även hur man kan 

minska köttkonsumtionen. 

MEN DET ÄR INTE bara köttmängden 

som ska ner. På de cirka femtio BERAS 

gårdarna runt om Östersjön använder 

man inga kemiska bekämpningsmedel 

och ingen konstgödsel. Tanken är också 

att gårdarna till 99 procent ska odla sitt 

eget djurfoder. 

– Att importera sojaprodukter från 

Brasilien är helt galet. Vi kan föda våra 

egna djur inom Sveriges gränser och där 

fodret odlas. Men för att få ner övergöd 

ningen måste vi också dra ner på köttkonsumtionen, 

säger Per Wramner. 

På Nibble gård i Järna, som ingår i projektet, 

klappar bonden Staffan Aresund 

den ett ton tunga tjuren Engelbrekt: 

– Man ska aldrig lita på tjurar, säger 

han. Då kan det gå illa. 

Jag träffar dem inne i ladugården där 

Nibble gårds 45 mjölkkor står eller ligger 

under vintern. Det luktar ko och halm 

och jord. Staffan Aresund förklarar att en 

av hans kor kan ge upp till 40 liter mjölk 

om dagen. Nibble gård är en av de femtio 

bondgårdar runt Östersjön där projektet 

BERAS Implementation ska testas i 

praktiken. Genom att mäta utsläppen och 

MOA MAJ 2012 | 23

»TANKEN ÄR ATT 

BIDRA TILL EN HÅLLBAR 

MATPRODUKTION.« 

Per Wramner. 

På bonden Staffan Aresunds 

miljömedvetna bondgård är 

det fullt av liv. 

24 | MOA MAJ 2012 

BERAS Implementation är ett 

stort EU-projekt som leds av 

Södertörns högskola. Projektet är 

treårigt och har en budget på 4,5 

miljoner euro. 

Hela arbetet omfattar 25 

partners från 10 länder och 34 

associerade partners. Det stöds av 

ministerier, finansiella institutioner 

och miljöorganisationer. 

– Det här är ett verkligt genombrott 

för den forskningsbaserade, 

men något obekväma uppfattningen 

att det finns ett systemfel 

i jordbruket och att vi måste ha 

betydligt mer av ekologiska kretsloppsjordbruk 

för att kunna rädda 

Östersjön, sade docent Artur Granstedt, 

koordinator för projektet, när 

det lanserades. 

BERAS Implementation bygger 

vidare på ett tidigare forskningsprojekt, 

BERAS, där man studerade 

ett 50-tal ekologiska typgårdar i 

samtliga EU-länder runt Östersjön. 

BERAS = Baltic Ecological Recykling 

Agriculture and Society. 

Summor/länder? 

FOTO: MARI GERDIN 

utvärdera gårdarnas lönsamhet får man 

fakta att stå på när framtidens jordbruk 

diskuteras. 

– Vi strävar efter att vara så självförsörjande 

som möjligt, säger Staffan 

Aresund. Gården ska ha ett kretslopp. 

NIBBLE GÅRD HAR sedan 1967 bedrivit 

ett så kallat biodynamiskt jordbruk. 

Detta innebär att man använder den egna 

stallgödseln som näring till åkrarna. Man 

utfodrar djuren med eget foder och använder 

varken konstgödsel eller kemiska 

bekämpningsmedel. 

På andra sidan gårdsplanen, just nu 

fryst lera som badar i vårsol, ligger Järna 

mejeri. Hit bärs mjölken över från Nibble 

gård och blir till Järnaost. Spannmålen 

som blir över på gården går till Saltå 

kvarn och blir till bröd. 80–90 procent av 

kornas föda odlas på gården. 

– Det är svårt att komma upp i 100 

procents självförsörjning på en bondgård, 

förklarar Staffan Aresund. Men man kan 

komma väldigt nära. 

Han vill gärna föra vidare sina kunskaper. 

I anslutning till Nibble gård ligger 

Järna naturbruksgymnasium. Utanför 

skolan sitter två elever på ett staket och 

njuter i solen. Får och hästar strosar runt 

i de närliggande hagarna. Skolan har 34 

elever och en del av dem gör sin praktik 

på Nibble gård. 

JAG FRÅGAR STAFFAN Aresund om det 

är mycket jobb med att driva en biodynamisk 

gård. 

– Det är mycket jämt. Detta är en hel 

vetenskap. 

Medan han pratar på om hur man 

föder upp kor och hur det är att driva ett 

ekologiskt jordbruk går det sakta upp för 

mig hur komplicerat detta är. Det är ingen 

lätt historia att minska övergödningen 

av Östersjön genom ett miljövänligare 

jordbruk. Här fyller BERAS Implementation 

en viktig funktion som förmedlare av 

kunskap. 

Och det är just det en stor del av 

projektet handlar om: Kunskap som är 

livsviktig för Östersjöns framtid.

»MAN KAN ALDRIG 

LITA PÅ TJURAR. 

DÅ KAN DET GÅ ILLA.« 

MOA MAJ 2012 | 25

Text: Love Bergström Foto: Olle Eriksson 

MÅNGFALD REDAN 

FÖR 7000 ÅR SEDAN 

Vi har en bild av vikingar som seglade ut i världen, plundrade och kom hem med fantastiska 

skatter. Men bör denna stereotypa bild av våra förfäder ifrågasättas? Nya fynd på Stora Karlsö 

visar att nätverk mellan olika kulturer kan ha varit omfattande under hela vår forntid. 

KERSTIN CASSEL, LEKTOR och docent 

i arkeologi har tillbringat en hel del tid 

vid utgrävningar på Stora Karlsö utanför 

Gotland . Med hjälp av kollegor och 

studenter har hon grävt fram en uråldrig 

samlingsplats med otroliga fynd. Även 

om man fortfarande inte riktigt vet vad 

platsen betytt för människor genom 

tiderna vet man att den varit viktig. 

– Vi har hittat liknande platser som 

den på Stora Karlsö runt om Östersjön. 

Ställen där människor möttes. Kanske för 

handel. Kanske för ritualer. Långt före 

dagens flygplatser och internationella 

hamnar fanns platser där resande kunde 

söka skydd och kontakt. 

STORA KARLSÖ VERKAR ha varit en 

viktig mötesplats för människor sedan 

tidig stenålder. Kerstin Cassel visar upp 

en påse med benbitar som hon plockar 

ner från en hylla på sitt kontor. Jorden på 

Stora Karlsö innehåller mycket kalk vilket 

gjort att benen bevarats. 

– Här ägnade man sig åt matlagning i 

stor skala. Vi har hittat ben från nöt, gris, 

får, get och häst. Ett av de tidigaste fynden 

av hästben i Sverige har gjorts här. Att 

man lagade mat styrker att detta var en 

viktig mötesplats. 

26 | MOA MAJ 2012 

Genom åren har oerhört många 

människor vistats på ön. Det verkar som 

om den varit besökt ända sedan isen 

försvann från Stora Karlsö för cirka 

10 000 år sedan. Kerstin Cassel tror att den 

förmodligen använts på olika sätt i olika 

tider. Under vissa tider kan ön ha varit en 

samlingspunkt för religiösa riter medan 

den fungerat som en handelsplats några 

hundra år senare. 

OTROLIGA FYND HAR grävts fram på 

Stora Karlsö. Yxor, smycken och keramik . 

Fynden pekar åt en rad håll. Flinta från 

Danmark, sten från Mellansverige, och 

keramik från Åland och Bornholm. 

Hästbenen som man har hittat kommer 

troligtvis österifrån och ett gjutformsfynd 

kan man spåra till Norge. Vissa fynd, som 

ett romerskt silvermynt och en guldspiralring, 

tyder på någon form av kontakt med 

kulturer hundratals mil bort. 

Man har även hittat människoben med 

olika former av skärmärken. Vissa forskare 

har, på grund av dessa fynd, spekulerat 

om att våra stenålderssläktingar ägnade 

sig åt kannibalism. En historieförenkling 

Kerstin Cassel är kritisk till. 

– Påståenden om kannibalism har ofta 

använts för att primitivisera andra männi 

skor, visa hur ociviliserade och djurlika de 

är. Men ritualer kring de döda ser väldigt 

olika ut i olika kulturer. 

VAD MAN TROR sig kunna se på skelettresterna 

från Stora Karlsö är skärmärken. 

Kerstin Cassel berättar att det inte är 

ovanligt att man på olika sätt manipulerar 

med döda kroppar, till exempel för 

att den dödes ande ska frigöras, vilket ju 

också är tanken vid kremering. Det finns 

alltså inget som säger att man ätit människor. 

Spåren kan lika gärna vara från 

ritualer kring de döda. 

Kerstin Cassel ser gärna att man börjar 

ifrågasätta myter om våra kulturella rötter. 

Att våra nordiska släktingar skulle ha 

levt ett liv i små grupper avskärmade från 

andra kulturer är något som går stick i stäv 

med arkeologiska fynd över hela Sverige. 

– Bilden som bland annat Sverigede Sverigede 

mokraterna ger av svenskheten stämmer 

helt enkelt inte. Vad är svenskt? Vi har 

i alla tider haft kulturellt utbyte med 

andra kulturer. Svenskheten konstrueras 

ständigt i möten och går inte att hitta i en 

oföränderlig forntid. Vi skulle definitivt 

ha svårt att känna igen oss i det kulturella 

livet på Stora Karlsö för tusen år sedan.

Kerstin Cassel pekar på parkeringsplatsen 

bakom Primus. För några år sedan fann man här 

en mesolitisk boplats som undersöktes arkeologiskt. 

Då var landskapet helt annorlunda. För 

7 000 år sedan var detta skärgård. 

MOA MAJ 2012 | 27

Text: Sanna Persson Foto: Isabel Eriksson 

STUDENTFÖRENINGEN 

EN SAMLINGSPLATS OCH EN VÄGLEDARE 

Ett nätverk och en fadderverksamhet. Så beskriver medlemmar ur Syrianska/Arameiska 

Akademikerförbundet sin stora studentförening. 

28 | MOA MAJ 2012 

Lena, Abraham, Rima, 

Natalia, Mari, Tomas 

och Sara sitter alla i 

styrelsen för SAAF på 

Södertörns högskola.

SÖDERTÖRNSAVDELNINGEN av Syrianska / 

Arameiska Akademiker förbundet, 

SAAF, startade 2003. Den är en av 21 

student föreningar som är anslutna till 

kåren SöderS. SAAFföreningen är den 

enda som riktar sig till folk av ett visst 

ursprung eller med ett intresse för detta 

ursprung. Detta trots den mängd olika 

nationaliteter som finns på högskolan. 

– Jag trodde nog att det skulle finnas 

fler studentföreningar som vår, men folk 

nuförtiden har inte tid, säger Bedros Yevno, 

före detta ordförande för föreningen. 

Fokus ligger på individen och att man ska 

lyckas, och föreningslivet kommer i andra 

hand. 

SAAF HAR OMKRING 1 800 medlemmar på 

universitet och högskolor över hela landet, 

och runt 220 medlemmar på Södertörns 

högskola. 

Abraham Kuyumcuoglu blev nyligen 

styrelsemedlem. Han är 21 år och läser 

programmet Internationell migration och 

etniska relationer. 

– Föreningen måste bli bättre på att 

synas, säger han. Under hösten har vi haft 

mingelkvällar och bowling och annat där 

folk har kunnat träffas, men jag ser fram 

emot att få in nytt blod i föreningen och 

nya medlemmar. 

NATALIA ARHAWE VALDES i mitten på 

februari till ny ordförande för SAAF på 


– Som ny ordförande är mitt mål att 

uppmärksamma studenter på att vi finns, 

och även att hjälpa dem som är nya och 

behöver stöd, säger Natalia Arhawe. 

SAAF erbjuder sina medlemmar ett 

nätverk av människor med syrianskt/ 

ara meiskt påbrå samtidigt som föreningen 

vill bygga en kontaktyta till arbetslivet. 

Hit är alla välkomna, oavsett ur sprung, 

det enda som krävs är att man studerar 

och godkänner föreningens stadgar. 

– VÅR FOLKGRUPP har inte haft 

möjligheten att studera vidare på 

universitetsnivå i våra hemländer. Här 

i Europa, och framför allt i Sverige, 

studerar allt fler. Och när man är ny 

inom universitetsvärlden kan man känna 

sig lite vilsen, både i högskolan och om 

man kommer till en ny stad. Detta vill 

vi hjälpa folk med, vi blir lite som en 

fadder verksamhet, säger Bedros Yevno. 

Abraham har bakat 

syrianska klitcha 

som han bjuder på 

MOA MAJ 2012 | 29 

under styrelsemötet.

30 | MOA MARS MAJ 2012 

DEN ARABIS 

PÅ SÖDERTÖR 

10 000-tals människor har samlats på Tahrirtorget i Kairo, Egypten, under den andra revolutionen, i maj 2011.

KA VÅREN 

NS HÖGSKOLA 

MOA MARS MAJ 2012 | 31


»JAG HAR LÄNGTAT 

SEDAN JAG VAR 22« 

Den 25 januari 2011 utbröt revolutionen i Egypten. Tiotusentals människor samlades på Tahrirtorget 

i Kairo för att störta regeringen, stoppa förtrycket och förbättra levnadsvillkoren för de nästan 

två miljoner egyptier som lever i e xtrem fattigdom. Efter 17 dagar avgick den 83-årige presidenten 

M ubarak, efter 30 år vid makten. I maj åkte journaliststudenten Maria Makar själv till Kairo och dokumenterade 

händelserna på Tahrirtorget. Och på Södertörns högskola jublade Susanne Olsson. 

SUSANNE OLSSON, docent i religionsvetenskap, 

hade mycket att göra under 

revolutionen. I januari och februari ville 

i stort sett alla medier ha hennes expertkunskaper 

om Egypten och islamologi. 

Susanne Olsson fick också svara på frågor 

kring demokrati och kvinnors rättigheter 

i landet. Hon medverkade bland annat i 

SVT, P1 och DN. 

– Roligast var att vara med i DNchatten, 

då vem som helst kunde ställa frågor. 

– Fast jag blev nästan överexponerad. 

Jag kände mig som en papegoja som fick 

upprepa samma sak om och om igen. Men 

samtidigt är det ju intressant när ens egna 

smala intressen blir stora världsnyheter. 

Egypten, som hon besökt ”minst tio 

gånger” ligger henne varmt om hjärtat. 

När Susanne Olsson var 22 år studerade 

hon och bodde i Kairo i ett år. Hon minns 

32 | MOA MAJ 2012 

året i Egypten som ett av de bästa åren i 

sitt liv. 

– Egypten känns som ett andra hem. 

Jag älskar landet för den sociala biten. 

Man träffas på ett fik och det är inga problem 

att lära känna nya människor. Folk 

där är genuint intresserade av vem du är. 

Men hon märkte också att egyptierna 

var förtryckta. 

– Jag såg hur rädda de var för att prata 

politik och öppet kritisera president 

Mubarak. 

Susanne Olsson har många minnen 

från revolutionen och hon minns hur hon 

spänt följde utgången framför tvkanalen 

Al Jazeera. 

– Det var jobbigt att se alla döda människor 

och jag var orolig att mina vänner, 

som var på Tahrirtorget och demonstrerade, 

skulle bli skadade. 

På Södertörns högskola hölls seminarier 

om revolutionen och tillsammans 

med sina kollegor diskuterade Susanne 

Olsson revolutionen. 

– Fast helst av allt hade jag velat vara 

på plats. Men det är svårt när man har 

småbarn. 

HON SER revolutionen som något mycket 

positivt och i framtiden hoppas hon att 

klasskillnaderna i Egypten ska jämnas ut 

och att kristna och muslimer kan leva i frid. 

– Jag har längtat efter revolutionen 

sedan jag bodde i Egypten som 22åring. 

Jag känner mig nästan också som en 

egyptier, nu när jag kan förhandla om 

”fluss” (pengar på arabiska) med taxichaufförerna 

och påpeka att jag inte ska 

betala mer än en egyptier.

Journaliststudenten Maria Makar var på plats på Tahrirtorget i maj 2011. Susanne Olsson nere i högra hörnet. 

MOA MAJ 2012 | 33

Text: Charlotta Johansson Foto: Stina Loman 

GÖRAN PERSSON 

BLIR SÖKBAR 

Det är en enkel cd-skiva men innehållet är världsunikt. Professor Werner Schmidt har bearbetat 

exklusiva intervjuer med Göran Persson om hans politik. Dessa finns nu tillgängliga för forskning. 

UNDER SIN TID som statsminister intervjuades 

Göran Persson kontinuerligt av 

SVTjournalisten Erik Fichtelius. De hade 

en överenskommelse om att ingenting 

skulle publiceras förrän statsministern 

lämnat sin post. 

Projektet kom att pågå i tio år, 

fram till 2006, med 57 intervjuer på 

samman lagt ungefär 100 timmar. Erik 

Fichtelius producerade sedan en längre 

dokumentär och en bok. Men han ville 

att hela intervju materialet skulle sparas 

för forskning. Här kom Södertörns 

högskola in i bilden. Redan under 

projektets gång hade Erik Fichtelius 

kontakt med Samtids historiska institutet 

vid högskolan. Institutet fick sedan 

uppdraget av SVT att göra intervjumaterialet 

användbart för forskning, och 

professor Werner Schmidt fick uppgiften. 

Efter att ha skrivit under kontrakt om 

34 | MOA MAJ 2012 

att inte visa materialet för någon annan, 

fick han allt bakgrunds , tidnings och 

arkivmaterial samt tre tjocka pärmar med 

transkriberade intervjuer. Under två år 

gick han igenom allt ensam hemma. 

– Jag var ”periodare” när jag jobbade 

med det här, jag hade blivit tokig annars, 

säger han. 

Han skriver i inledningen att han är 

tacksam mot Erik Fichtelius sekreterare 

Eva Moberg som ”i flera år slitit med 

transkriberingen, skrivit ut ord för ord 

(inklusive alla otaliga ’så att säga’ och andra 

språkliga egenheter), noterat pauser och 

skratt och ett och annat ohörbart” . 

FÖR ATT KUNNA användas till forskning 

presenteras intervjuerna i ”originalton”, 

de är transkriberade ord för ord, oklippta, 

oredigerade och okommenterade. Werner 

Schmidt har undvikit ingrepp även i 

de fall där meningar varit oklara eller 

oförståeliga. Om Fichtelius sekreterare 

stavat någon politikers namn fel har 

Schmidt korrigerat det. Men när Göran 

Persson kallar Ibrahim Baylan för ”Ibbe” 

har han låtit det stå kvar och istället gjort 

ett person register på alla personer som 

nämns i intervjuerna. 

Några av Fichtelius förberedda frågor 

inför intervjuerna finns också med. 

– Både frågorna och svaren är 

intressanta för medieforskningen. 

Här kan man se vilka frågor som Fichtelius 

tänkt ställa och vad han i slutändan 

faktiskt frågade, säger Schmidt. 

Werner Schmidts arbete har främst 

handlat om att strukturera materialet, 

ordna det kronologiskt och göra det 

sökbart. Han valde att presentera det i 

pdfformat på cdrom för att det ska gå 

att länka och söka i dokumentet.

»VANLIGEN MÅSTE EN FORSKARE VÄNTA I 50 ÅR 

PÅ DEN HÄR TYPEN AV KÄLLOR« 

MEN VAD ÄR det som gör innehållet på 

skivan ensamt i sitt slag? Dels att Erik 

Fichtelius projekt om Göran Persson är 

världsunikt i sig, ingen journalist har 

tidigare följt en regeringschef så länge 

på det här sättet. Statsministern talar 

om den förda politiken när den faktiskt 

äger rum och bedömer medarbetare 

och motståndare i realtid när han sitter i 

regeringsställning, och inte i efterhand. 

Dels att intervjuerna finns tillgängliga för 

forskning bara några år efter att statsministern 

avgått. 

– Vanligen måste en forskare vänta i 

50 år på den här typen av källor, säger 

Werner Schmidt. 

Att Samtidshistoriska institutet har en 

inriktning på just samtid och är ensamt 

om det i Sverige, tror Werner Schmidt 

var anledningen till att Erik Fichtelius 

valde just Södertörns högskola. Han tror 

att innehållet på cdromskivan som kom 

ut i somras kan vara intressant för bland 

annat forskning inom statsvetenskap, historia 

samt medie och kommunikationsvetenskap. 

Han påpekar flera gånger hur 

unikt Erik Fichtelius projekt är, men tror 

inte att det blir fler liknande projekt. 

–Det enastående har redan gjorts, 

ingen annan kan göra det. Det här 

kommer att vara unikt i Sverige länge. 

CD:n ”Statsminister Göran Persson i samtal med 

Erik Fichtelius 1996–2006 – Ett unikt intervjuprojekt” 

gavs ut i skriftserien Samtidshistoriska frågor och kan 

beställas via publications@sh.se 

Professor Werner 

Schmidt har strukturerat 

det omfattande intervjumaterialet 

som nu finns 

tillgängligt för forskning. 

MOA MAJ 2012 | 35

»MAN MÅSTE UPPLEVA 

KULTUREN FÖR ATT FÖRSTÅ VAD 

DET ÄR MAN UNDERSÖKER.« 

36 | MOA MAJ 2012

Text och foto: Helena Wedin 

DET OVÄNTADE ÄR EN 

DEL AV UPPLEVELSEN 

Hon skulle inte bli klar i tid. Det var något Famata Sey insåg där hon 

satt vid sitt skrivbord och ljuset försvann än en gång. Elförsörjningen 

i Gambia var inte att lita på. Det långa arbetspasset krympte till tiden 

som fanns kvar på laptopens batteri. 

VÅREN 2011 ÅKTE FAMATA SEY till 

Gambia för att skriva sitt examensarbete 

på lärarprogrammet. Hon hade sökt 

och fått ett MFSstipendium (Minor 

Field Studies), för att undersöka hur 

skolbarnen tar till sig undervisningen i de 

gambiska skolorna. 

Famatas råd till den som vill åka iväg 

och göra en fältstudie är att förbereda 

så mycket man kan i förhand. Hennes 

ansökan blev nästan som en uppsats i sig, 

men det var något som hjälpte till i slutet. 

Ju mer koll på saker som går att fixa 

på förhand, desto lättare kan det bli att 

hantera de oväntade situationer som alltid 

uppstår. Som elavbrotten, i hennes fall. 

– Jag förde anteckningar, typ, ”lärdom 

nummer tre: Skriv på dagarna.” Men då 

var jag ju i skolan för det mesta. 

Vissa saker får man helt enkelt hantera 

på plats, och hon menar att det är en del 

av upplevelsen. 

– Det gäller att vara öppen. Jag tror 

att det är svårt att bara fokusera på sitt 

uppdrag. Man måste uppleva kulturen för 

att förstå vad det är man undersöker. 

Klar blev hon i alla fall, och när vi möts 

utanför aulan på Södertörn högskola lyser 

hon upp när examensarbetet kommer på 

tal. All undervisning i Gambias skolor 

sker på det officiella språket engelska, 

trots att det är ytterst få gambier som 

pratar engelska i hemmet. 

– De kan säga ”Hello, how are you?” 

De kan kopiera det som läraren skriver 

på tavlan, men de förstår inte vad det 

är de läser eller skriver. Jag tycker att 

människor borde få uttrycka sig på det 

språk de tänker med, och där tänker man 

inte på engelska. 

Hon pratar med en ivrig ton, och hennes 

engagemang går inte att ta miste på. 

– Det var väldigt spännande, men 

samtidigt svårt. Man vill ju kolla på 

allt, men man måste avgränsa sig. Det 

är något man får lära sig. Åtminstone i 

efterhand , tillägger hon och skrattar. 

FÖR FAMATA VAR GAMBIA ett självklart 

val, då hon har släkt där och redan hade 

kännedom om skolsystemet. En kusin 

hjälpte till genom att agera som guide och 

tolk. 

– Jag har ju varit i Gambia förut, men 

jag kan inte systemet. Jag kan inte språket. 

Jag kunde inte ta mig runt på egen hand. 

På det viset var jag som vilken svensk 

turist som helst. 

Hon rekommenderar andra som vill 

åka iväg att se till att ha flera olika kontak 

ter. Det ger perspektiv att ha flera att prata 

med. Det kan till exempel vara en bra 

idé att kontakta en organisation som har 

intresse i det du ska skriva om. Själv hade 

hon en kontakt hos Gambiagruppen som 

hon kunde bolla idéer med. 

DET VAR EN VÄN som tipsade Famata om 

möjligheten att söka MFSstipendiet. 

Hon tycker att det är viktigt att alla program 

på högskolan informerar om möjligheten 

för studenter att skriva cuppsats 

eller examensarbete i utlandet. Själv är 

hon glad att hon fick chansen att göra det, 

och tar varje tillfälle att berätta för andra 

om sina erfarenheter. 

– Jag tror att det är viktigt att komma 

iväg. Dels för den egna personligheten. 

Man lär känna sig själv när man inte 

befinner sig i den vanliga kontexten. 

Men det ger även perspektiv. Man lär 

sig uppskatta det man har här, och samtidigt 

hitta kvaliteter på andra platser som 

man kan ta med sig hem. 

Vad är MFS? 

Det är via Sidas program 

Minor Field Studies (MFS) som 

Södertörns högskola kan erbjuda 

studenter stipendier för att skriva 

uppsats på C- eller avancerad 

nivå i ett utvecklingsland. Stipendierna 

täcker resa och uppehälle. 

MOA MAJ 2012 | 37

Text: Ragnar Wernstedt 

VAD HÄNDER I OSS 

NÄR VI SER PÅ KONST? 

Södertörns högskola syns även i kulturlivet. I höstas kunde man på Bonniers konsthall 

begrunda utställningen »Spiralen och kvadraten« som handlade om översättning mellan 

kulturer. Cecilia Sjöholm, professor i estetik, var med och ledde projektet. 

The Spiral and the Square, Rirkrit Tiravanija, Untitled 

(Police Police Potato Grease), 2011. Bild från Bonniers 

konsthall, foto: Olle Kirchmeier 

38 | MOA MAJ 2012 

The Spiral and the Square, Rodrigo Matheus, Nature of 

construction, 2011 Bild från Bonniers konsthall, foto: 

Olle Kirchmeier

The Spiral and the Square, 

Eugenio Dittborn, The 

Internment of Malevitch 

II Airmail Painting No. 

116, 1995–1998. Bild från 

Bonniers konsthall, foto: 

Olle Kirchmeier 

BLAND ANNAT HÖLL Cecilia Sjöholm 

i seminarier där man diskuterade 

översättbarhet. 

– Det handlar inte bara om 

översätt barhet mellan språk, det handlar 

om kulturell översättning, säger hon. 

En stor del av utställarna kom från 

Brasilien. 

Varför just ett brasilianskt tema? 

– Brasilien är en kulturell smältdegel, 

alla pratar portugisiska, men skillnaderna 

mellan kulturerna i landet kan ändå vara 

stora. 

CECILIA SJÖHOLM ÄR nöjd med den 

uppmärksamhet som utställningen 

fick. ’’Spiralen och kvadraten’’ 

var inte bara en utställning, det 

var ett projekt som innefattade 

seminarier, publikationer, forskning, 

performancekonst samt filmvisningar. 

Sara Arrhenius, konsthallschef för Bonniers 

konsthall, säger att hon är väldigt 

nöjd med projektet som nu fortsätter i 

norska Trondheim. 

– Vi fick ett oerhört genomslag 

både hos press och publik. Södertörns 

högskola bidrog med projektering, 

forskning och även med praktikanter som 

jobbade här under projektet. 

FÖR HÖGSKOLAN FINNS det flera 

mer värden med att delta i projekt som 

det på Bonniers konsthall. Cecilia 

Sjöholm förklarar vilka de är: 

– Det är jätteviktigt för högskolan 

att synas i det offentliga rummet, att 

bygga upp ett gott rykte. Men framför 

allt handlar det om att dra ut våra 

kultur studenter ur skolan och till konsthallarna. 

Spiralen och kvadraten 

Mellan 24 augusti 2011 och 

8 januari 2012 drev Bonniers 

konsthall ett projekt om översättbarhet 

– vad som händer i 

översättningen mellan kulturer, 

mellan språk, mellan betraktare 

och konstverk. 

Tillsammans med Södertörns 

högskola och Albert Bonniers 

förlag anordnades seminarier, 

performance och filmvisningar där 

brasiliansk konst och kultur fick ta 

stor plats. 20 etablerade konstnärer 

ställde ut sina verk i Bonniers 

konsthall i projektet som fick bra 

respons från både medier och 

besökare. 

Vad bidrog Södertörns 

högskola med? 

Forskare från Södertörns högskola 

jobbade under ett och ett halvt 

år med projektet som avslutades 

med en stor utställning. De var 

också delaktiga genom seminarier, 

forskning kring översättbarhet, 

samt texter till den bok (Övningar 

i översätt barhet) som gavs 

ut i samband med utställningen. 

Studenter inom estetik från 

högskolan jobbade med utställningen 

– det blev ett sätt för dem 

att ta sig utanför högskolan och 

skaffa sig erfarenheter och kontakter 

på konsthallar och museer. 

Arbetet med Bonniers konsthall 

är inte det enda i sitt slag, tidigare 

har högskolan också haft samarbete 

med Moderna museet. 

MOA MAJ 2012 | 39 

FOTO: OLCAY YALCIN

Text och foto: Stina Loman 

BÅDE ALUMN 

OCH ANSTÄLLD 

Vad innebär det att vara alumn? 

Många studenter ställer sig frågan och svaret är enklare än vad du tror: alla som studerat vid 

högskolan är alumner. Och alla studenter som har minst 150 högskolepoäng från Södertörns 

högskola har möjlighet att delta i alumnverksamheten. Idag finns 1 900 medlemmar. 

På webbplatsen SH Alumni kan före detta studenter hjälpa varandra i karriären, kommunicera och 

hitta jobbannonser. 

– Alumnerna kan också hålla kontakten med högskolan och vara en del av att stärka högskolans 

kvalitet, säger Alice Eklund, samordnare för högskolans alumner. 

Här möter vi några av dem som studerat vid Södertörns högskola och som nu arbetar vid lärosätet. 

40 | MOA MAJ 2012 

Namn: Rebecka Stenqvist 

Ålder: 26 år 

Antal högskolepoäng: 250

»VI NÖJER OSS INTE 

MED DET SOM INTE ÄR BÄST.« 

Kårordföranden blev 

handläggare för 

utbytesstudenter 

”Toknyfiken, före detta 

kårordförande med erfarenheter 

från många olika lärosäten.” 

Så beskriver Rebecka Stenqvist 

sig själv. Idag jobbar hon som 

handläggare för utbytesstudenter 

på Södertörns högskola. 

NÄR REBECKA STENQVIST extraknäckte 

som lärarvikare växte hennes intresse 

för kommunikation. Snart hittade hon 

Retorikkonsult programmet på Södertörns 

högskola. Det är en bred utbildning med 

mycket fokus på språkhantering. 

– Jag blev mer intresserad av lärande 

och funderade mycket på hur ett budskap 

når fram. Studierna på Retorikkonsultprogrammet 

var mycket lärorika, berättar 

hon. 

Under studietiden började Rebecka 

Stenqvist engagera sig i kåren, ett 

engagemang som slutade med att hon 

blev kårordförande . 

Idag jobbar hon som handläggare på 

Studentavdelningen och hanterar bland 

annat bostäder för utbytesstudenter. I ett 

stort kontor på våning åtta blickar hon 

ut över den stora gården framför Moas 

båge. Telefonen ringer ideligen, en stor 

nyckelknippa ligger på bordet och datorn 

surrar i sitt hörn. Rebecka Stenqvist trivs 

bra med sitt jobb. 

– Att ordna med bostäder ingår inte i 

högskolans uppdrag, men för att kunna ta 

emot utbytesstudenter måste vi hjälpa till. 

Saknar du studentlivet? 

– Det är skönt att komma hit och ha 

sin plats, kunna lägga av sig jackan, få lön 

och ha kollegor. Men ibland saknar jag att 

sitta på fik och lösa seminarieuppgifter 

tillsammans med andra studenter. 

Vad är det bästa med att jobba här? 

–Att alla som jobbar här tycker om 

studenterna. Vi ser en massa duktiga individer 

och vi anstränger oss för att alltid 

finnas tillgängliga för dem. Dessutom 

är det skönt att vi som jobbar här har en 

vilja att förbättra högskolan. Vi nöjer oss 

inte med det som inte är bäst. 

MOA MAJ 2012 | 41

Studier utomlands gav drömjobbet 

Lotta Lundqvist talar flera språk, har pluggat i många länder och är före detta 

student på högskolan. Nu jobbar hon som internationell handläggare. 

– Drömjobbet är faktiskt precis det jag gör idag, säger hon. 

VARJE ÅR KOMMER 220 utbytesstudenter 

till Södertörns högskola. Lotta Lundqvist 

är en av högskolans fyra internationella 

handläggare som bland annat ser till att 

utbytesstudierna fungerar så effektivt som 

möjligt. 

– Det är ett jobb med mycket student 

och lärarkontakt, dessutom är det väldigt 

roligt eftersom de flesta som jag träffar är 

glada och positiva. 

Tidigare har hon pluggat Europaprogrammet 

och har en examen i kultur 

Namn: Lotta Lundqvist 


Antal högskolepoäng: 295 

42 | MOA MAJ 2012 

geografi vid Södertörns högskola. Men 

det hon har mest användning av som 

internationell handläggare är erfarenheten 

från de olika utländska lärosäten som 

hon pluggat vid. 

– Det är en förutsättning att man har 

viss erfarenhet för att kunna hantera det 

här jobbet. När en student kommer på 

besök är det viktigt att man kan sätta 

sig in i deras situation och förstå hur de 

känner , berättar hon. 

Vad är det som får Södertörns högskola 

att sticka ut från mängden? 

– Det finns en närhet mellan studenter 

och lärare, vilket gör att det är lätt att 

kommunicera. 

Vilket är ditt drömjobb här? 

– Drömjobbet är faktiskt precis det jag 

gör idag. Men det vore kul om jag fick 

göra det med mer nationell inriktning. 

Jag vill vara med och påverka och skapa 

förutsättningar på ett nationellt plan för 

internationella studenter. Exempelvis 

jobba för att det ska bli lättare för 

internationella studenter att få jobb här 

och att det ska bli lättare att få uppehållstillstånd 

för studier.

Språkkunnig journalist blev headhuntad 

Strax innan Monica Lundbom var klar 

med sin journalistutbildning blev hon 

erbjuden ett vikariat vid Södertörns 

högskola . Nu jobbar hon som 

informatör och skriver nyheter för både 

den interna och externa webben. 

»ATT GÖRA FORSKNING 

BEGRIPLIG ÄR EN 

STIMULERANDE UTMANING.« 

FOTO: ANNIKA BORG 

ATT GÖRA NYHETER och forskningsresultat 

lättbegripliga är en stimulerande 

utmaning, menar journaliststudenten 

Monica Lundbom. 

– Du måste skriva tydligt, korrekt och 

målgruppsanpassat, berättar hon. 

Redan för ett par år sedan fick Monica 

Lundbom erbjudandet att jobba som 

informatör vid högskolan. 

– Några personer på avdelningen 

hade hört talas om att jag var en duktig 

skribent. 

Efter det sex månader långa vikariatet 

återgick hon till sina studier. I höstas blev 

hon kontaktad av tf informationschefen 

Johan Bornebusch som undrade om hon 

var intresserad av ytterligare ett vikariat. 

Då hade Monica Lundbom ett halvår kvar 

på sin utbildning, men hon valde ändå att 

tacka ja. 

Vad är det som gör att du trivs med ditt 

jobb? 

– Jag får skriva mycket och lära mig 

nya saker. Dessutom möter jag många 

intressanta människor, som forskare, 

lärare och studenter. 

Vad är skillnaden mellan att vara 

student och anställd på skolan? 

– Skillnaden är att du som student 

inte är medveten om hur mycket 

administrativt arbete som ligger bakom 

verksamheten. När du upptäcker det får 

du förståelse för att det ibland tar tid att få 

sina tentor rättade. 

Namn: Monica Lundbom 


Antal högskolepoäng: 200 

MOA MAJ 2012 | 43

Text: Charles Thulin Assarmo Foto: Olle Eriksson 

Ett omfattande och omväxlande jobb som fordrar att man hänger med i de högskolepolitiska 

svängarna. Sekreterarna vid Institutionen för kommunikation, medier och IT, Mikael Bengtsson 

och Matilda Pearson, har många uppgifter på sitt bord när de administrerar studenternas kurser. 

DE STYR UPP BÅDE LÄRARE 

44 | MOA MAJ 2012

OCH STUDENTER 

PRECIS I HÖRNET av Moas båge ligger 

en liten expedition. Sammanlagt turas 

sex personer om att jobba här, men nu är 

det bara en på plats. Rummet är fullt av 

arkivskåp och i mitten av rummet står två 

stora sophinkar fulla av gamla tentor som 

ska makuleras. 

– Folk hämtar inte alltid ut sina 

tentor. När en tenta har legat här i två år 

kan vi inte ha kvar den, säger Matilda 

Pearson som arbetar på Institutionen för 

kommun ikation, medier och IT. 

Även om tentorna ska bort måste det 

göras på rätt sätt. Högskolan är en statlig 

myndighet och tentorna är viktiga. 

– Jag tycker att det är lite fint att tentorna 

ska makuleras istället för att slängas. 

Det här är prestationer av studenter och 

därför ska vi göra oss av med dem på ett 

korrekt sätt, säger Matilda Pearson. 

Hon har tillsammans med sin kollega 

Mikael Bengtsson hand om det mesta 

av administrationen av journalistikutbildningarna. 

– Allt administrativt som har med 

kurserna att göra har vi hand om. Ibland 

blir det också studievägledning. Jobbet 

är ganska omväxlande eftersom det är 

många olika kuggar som ska fungera 

ihop. Studenterna vill ha sina betyg 

snabbt, samtidigt vill lärarna ha så mycket 

tid på sig som möjligt. Det är bland det 

jobbigaste, att säga till lärarna och tjata 

om betygen, säger Matilda Pearson. 

ARBETSUPPGIFTERNA ÄR MÅNGA 

och jobbet som institutionssekreterare 

innefattar fler arbetsuppgifter än enbart 

administrativa. 

– Vi håller oss ajour med lagar och 

förordningar och bevakar utbildningspolitiska 

frågor. Vi är delaktiga i arbetet 

med nya kurs och utbildningsplaner, 

kommer med synpunkter på innehåll, 

och matar in planerna i högskolans 

utbildnings databas, säger Mikael 

Bengtsson. 

– Man har lite koll på det mesta som 

händer här, även om man inte jobbar med 

allt, säger Matilda Pearson, som också 

undervisar en del på Akursen. 

Även om expeditionen är liten är 

den en viktig plats för institutionens 

studenter. 

Hur många rör det sig om? 

– Vi ska se, säger Matilda Pearson och 

tittar i tabellerna. Vi har 2 553 studenter 

registrerade. 

HON BERÄTTAR ATT detta är högskolans 

största institution. På journalistikämnet 

är det aldrig färre än 300 studenter 

registrerade samtidigt. De som arbetar på 

»MAN HAR LITE KOLL 

PÅ DET MESTA 

SOM HÄNDER HÄR.« 

expeditionen har nästan alla en magisterutbildning. 

– Det är inte något krav. Men samtidigt 

behöver man kompetensen för att hänga 

med i vad som händer till exempel högskolepolitiskt, 

säger Matilda Pearson. 

Hon berättar att institutionssekreterarna 

bland annat står för antagningen till 

kurser inom programmen och betygskontrollerna. 

– Man vet vad man ska göra, men hur 

man gör det är fritt. Det är upp till varje 

person att skapa sina rutiner, säger hon. 

MATILDA PEARSON TOG sin magisterexamen 

i Uppsala. 

– Jag sökte det här jobbet för att jag 

hade studerat journalistik och tyckte 

det skulle bli intressant att jobba med 

utbildnings aspekten. Och jag hade hört 

att det är en ganska progressiv högskola. 

– Det roligaste med jobbet är just studentkontakten, 

men ibland kan det finnas 

för lite tid för planering. 

Men också studentkontakterna kan ha 

sina jobbiga sidor. 

– Vissa studenter har restuppgifter och 

vill ha dispens för att fortsätta. Ibland 

står man här som myndighetsperson och 

meddelar att de har blivit nekade dispens. 

Det kan bli ganska hjärtskärande, säger 

Matilda Pearson. 

MOA MAJ 2012 | 45

Text: Christoffer Olsson Foto: Olle Eriksson 

»JAG VILL ENTUSIASMERA« 

Ali Hajighasemi har gått från att vara journalist till att arbeta som högskolelärare. 

Nu prisas han som förra årets mest omtyckta lärare på Södertörns högskola. 

ALI HAJIGHASEMI KAN tyckas vara en 

helt vanlig lärare på en helt vanlig högskola 

belägen någonstans i vårt avlånga 

barrskogsland. Men skenet kan bedra – 

mannen som forskar om välfärd och integration 

är nämligen utsedd till Södertörns 

högskolas vassaste lärare är 2011 – vilket 

betyder att han får ta emot den åtråvärda 

Gullegripen för sina insatser. 

– Mitt syfte som lärare är inte att 

fungera som något slags auktoritet och 

döma studenterna. Jag vill entusiasmera 

dem och hjälpa dem att komma över 

olika barriärer i sina studier. När man 

är i ”studentåldern” har man tillräckligt 

med problem. Då ska jag fungera som en 

hjälpande hand och lyssna till studenters 

olika behov, konstaterar han. 

DET MÄRKS TYDLIGT att han som håller 

till i rum ME122F på Södertörns högskola 

inte är någon slarver, utan en som inser 

betydelsen av ett ordnat och städat tjänsterum 

med foton på barnen tätt intill den 

brummande datorn. Inga halvätna hamburgare 

och urdruckna läskburkar här inte. 

Ali Hajighasemi är ansvarig för 

46 | MOA MAJ 2012 

programmet Internationell migration 

och etniska relationer – ett program med 

ett stort antal studenter med invandrarbakgrund. 

Ett flertal av dessa saknar, 

enligt Ali Hajighasemi, kontakter med det 

svenska samhället och är i stort behov av 

hjälp för att få in en fot. Därför bedriver 

han mycket forskning om just det svenska 

välfärdssystemet och om socialt arbete. I 

början av 2000talet ingick han i Statens 

institutionsstyrelse som ledde riktade 

satsningar mot segregerade områden i 

Sverige. En prefekt på högskolan kände 

till hans arbete och bakgrund och värvade 

honom därför hit. 

– JUST MIN IRANSKA bakgrund kan spela 

in en hel del, jag kan lättare relatera till 

mina studenter och kanske på ett bättre 

sätt se deras individuella behov, säger 

han. 

Han kom till Sverige som 17åring 

och har alltid brunnit för invandrarfrågor. 

Åren 1990–1998 jobbade han 

som journalist på Sveriges Radio. Han 

var verksam på invandrarredaktionen, 

och varvat med jobb på Ekot gjorde han 

nyhetsprogram och reportage om det 

mångkulturella Sverige. Men 1998 kände 

han att det var dags att sadla om och styrde 

i stället kosan mot universitetet i Durham, 

Stor britannien, där han 2001 doktorerade 

i sociologi . Och 2011 blev han alltså 

Gullegrip . 

– Men jag har inte fått själva pjäsen 

ännu, säger han lite besviket. 

Namn: Ali Hajighasemi 

Yrke: Lektor i sociologi 

Aktuell: Årets lärare 

Tidigare yrken: Journalist 

Forskningsprojekt: 

1. Hur det svenska välfärdssystemet 

har klarat sig i den 

globala ekonomin. 

2. Politisk radikalisering bland 

iranska svenskar. 

Bor: Vällingby, väster 

om Stockholm

»MITT SYFTE SOM LÄRARE 

ÄR INTE ATT FUNGERA SOM 

NÅGOT SLAGS AUKTORITET.« 

Juryns motivering: Gullegripen 2011 

»Ali Hajighasemi upplevs av sina studenter 

som en lärare som brinner för att främja deras 

utveckling och motiverar dem att fortsätta sina 

studier. Han beskrivs som en lärare med förmågan 

att lyssna till sina studenter och se deras 

individuella potential. Hans förmåga att återkoppla 

på uppkomna frågeställningar och hans 

innovativa vägar för att främja kunskap lyfts 

också fram i nomineringarna. Ali involverar och 

respekterar alla och lägger därigenom grunden 

för ett positivt undervisningsklimat och en bra 

gruppdynamik.« 

MOA MAJ 2012 | 47


YSTA OST, BUTELJERA VI 

– HÄR STÅR UPPLEVELSERNA I 

Sedan 2010 finns ämnet måltidskunskap på Södertörns högskola. Ett ämne som lägger stor vikt vid 

de praktiska momenten. Studenterna får lära sig att ysta ost, buteljera vin och laga maträtter från 

50-talet och framåt. Med jämna mellanrum anordnas smak- och dryckesprovningar. Innan jul är det 

glöggprovning som gäller. 

– UNDER DRYCKESPROVNINGARNA får 

studenterna träna på att använda sina 

sinnen och sätta ord på hur det smakar, 

luktar och ser ut. Det är något man måste 

öva på, säger Fredrik L Eriksson, som håller 

i glöggprovningen tillsammans med 

Paulina Rytkönen. 

De båda lärarna går runt med fyra 

48 | MOA MAJ 2012 

kastruller med olika glöggsorter och häller 

upp drycken i de fyra pappers muggar 

som varje student har framför sig. Studenten 

ska sedan smaka, lukta och titta 

på de olika glöggsorterna och gissa och 

beskriva vilken sorts glögg det är. 

Även jag får smaka. Ena glöggsorten är 

så stark att det sticker i näsan. Jag vågar 

bara smutta lite grann, annars kan det 

finnas risk för att jag blir glöggoliserad. 

JAG FÅR SMAKA på chokladglögg, som 

istället för att innehålla de traditionella 

kryddorna nejlika, kardemumma, kanel och 

pomeranser, innehåller choklad. 

– Den här luktar äldreboende! utropar

N OCH PROVA GLÖGG 

CENTRUM 

en av studenterna när vi kommer till fjärde 

glöggen. Stämningen är god och klassen 

starkt sammansvetsad. 

– Vi går i en liten klass, vilket gör att det 

blir bra sammanhållning. Man lär sig mer 

när man får göra sådana här saker, istället 

för att sitta i en aula tillsammans med 100 

andra studenter och bara lyssna på läraren, 

säger Felipe Campos, som tagit en paus från 

Europaprogrammet och går här för att prova 

något nytt. 

Gabrielle Hjorth arbetar som servitris, 

men läser kursen Dryckeskunskap för att 

bredda sina kunskaper. 

– Man får ju mer dricks om man är påläst. 

Studenterna får under kursen besöka vingårdar 

och själva lära sig att buteljera vin. 

– Vi har buteljerat hallon och skogsbärsvin. 

Hoppas att det kommer smaka 

gott när det blir färdigt! Under vinprovningarna 

får de också smaka vin som 

det dracks i det antika Rom, utspätt med 

saltvatten, berättar Fredrik L Eriksson. 

Är vinet gott då? 

– Nej. 

När glöggprovningen närmar sig sitt 

slut och spottkopparna är fulla konstaterar 

Gabrielle Hjorth: 

– Genom att gå här får man kunskaper 

som kan användas i krogbranschen. Det 

allra bästa är att man får lära sig saker 

från grunden och att man har kul. 

Exempel på kurser inom 

måltidskunskap: 

• Dryckeskunskap – öl 

• Kulinarisk botanik 

• Livsmedelskunskap 

och säkerhet 

• Sensorik – kunskap om våra 

sinnen 

• Vinets utveckling, dess historia, 

ekonomi, kemi och biologi 

MOA MAJ 2012 | 49


SÅ SKA SVERIGE BLI 

DET NYA MATLANDET 

2008 gick Sveriges regering ut med satsningen ”Sverige det nya matlandet”. Satsningen på bra svensk mat 

ska locka turister, stärka landsbygden och skapa nya jobb. Osttillverkning kan vara ett steg i rätt riktning, 

har Paulina Rytkönen och Madeleine Bonow kommit fram till i sin forskning. 

PAULINA RYTKÖNEN och Madeleine 

Bonow har sedan 2008 studerat hur 

bönder på landsbygden tillverkar ost. De 

båda menar att bönderna tjänar mer om 

de istället för att bara sälja mjölk, förädlar 

den till ost. 

– Varför ska bönderna få två kronor 

för en liter mjölk när de säljer den till de 

stora mejeriföretagen? 300 kronor kan de 

ju få för en ost, säger Paulina Rytkönen. 

Det är inte bara bönderna som tjänar 

på att tillverka ost, utan landsbygden 

blir stärkt genom att turister kommer till 

gårdarna, för att smaka och köpa ost och 

se på när ost tillverkas. 

Madeleine Bonow och Paulina Rytkönen 

är bland annat redaktörer för boken 

Gastronomins (politiska) geografi. 

50 | MOA MAJ 2012 

De två forskarna har besökt osttillverkare 

i Spanien, Österrike och 

landskapen Gotland, Jämtland och Västergötland. 

Det absolut bästa med resorna 

tycker de mötet med människorna varit. 

– Vi har tillbringat flera dagar i sträck 

med bönderna och fått höra många 

livshistorier och blivit berörda. De vi har 

träffat har delat med sig av sina innersta 

tankar och känslor. De är enormt färgstarka 

och brinner för det de gör. 

TROTS ATT PAULINA RYTKÖNEN är laktosintolerant 

ligger ost henne varmt om 

hjärtat och blåmögelost är favoriten. 

– Rocka Fett är en god ost. Det är en 

blåmögelost som är randig och gjord på 

två olika sorters mjölk. 

– Anitas kaffeost är inte så dum den 

heller, den lägger man i kaffekoppen och 

så smälter den. Konsistensen är lite som 

halloumi, säger Madeleine Bonow. 

Vilken ost luktar mest illa? 

– Det är nog, inte så konstigt, Stinkbomben. 

Vi fick en bit Stinkbomb med oss hem. 

Men den fick vi slänga. Det är svårt att förvara 

luktande ostar. Vi brukar ha med oss 

en liten kyl i bilen och sedan lägga osten på 

balkongen, så att allt inte börjar lukta. 

Vilken är den snyggaste osten? 

– Tors ost! Det är en stor rund ost som 

är täckt av ett orange mögellager. 

I NÄSTAN FYRA ÅR har Paulina Rytkönen 

och Madeleine Bonow bekantat sig 

med hundratals olika sorters ostar, i alla 

former och färger. De hoppas att deras 

forskningsprojekt ska bidra till att skapa 

fler arbetstillfällen, stärka landsbygden 

och locka matturister och därmed göra 

Sverige till det nya matlandet.

ANDERS BURMAN 

Våra studenter ska växa som människor 

VID SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA är vi 

många som gärna talar om bildning. 

Medborgerlig bildning brukar lyftas fram 

som ett centralt begrepp tillsammans 

med mångvetenskap och mångkultur 

(hög skolans tre så kallade M), och under 

rubriken ”Breddning av bildningsperspektivet” 

konstateras det i den nya 

forsknings och utbildningsstrategin att 

högskolans mål ”är att alla studenter får 

ta del av bildningstraditioner, växa som 

människor och utveckla sin förmåga till 

aktivt medborgarskap.” 

Det är högt ställda ambitioner. Bara en 

sådan sak som att våra studenter ska växa 

som människor – hur ska man egentligen 

förstå det? 

I vilket fall som helst tycks det gå 

emot en av de tydligaste tendenserna i 

vår tid, inte bara inom akademin utan i 

samhället i stort, nämligen den hysteriska 

målstyrningsivern. Alla möjliga typer 

av verksamheter förväntas numera vara 

målorienterade, vilket förutom explicita 

mål implicerar ständiga mätningar, 

utvärderingar och uppföljningar. Detta 

måltänkande, med rötter i instrumentella 

managementteorier inom företags världen, 

har till sist kommit att genomsyra också 

den högre utbildningssektorn, från stort 

till smått. 

För att bara nämna ett exempel måste 

samtliga kurser som ges vid svenska 

lärosäten ha specifika mål som finns 

formulerade i kursplaner. Där framgår 

det vad studenterna ska kunna efter 

avklarad utbildning i form av kunskap 

»INGEN MÄNNISKA 

UTVECKLAS PÅ EXAKT 

SAMMA SÄTT SOM ANDRA.« 

och för ståelse, färdighet och förmåga, 

värderingsförmåga och förhållningssätt. 

Tanken är att kursmålen inte bara ska 

vara tydliga, relevanta och realistiska, 

utan också resultatorienterade och ex aminerbara. 

Vid kursens slut ska det gå att 

avgöra huruvida studenten uppnått målen 

eller inte. 

VAD MAN än tycker om detta målfokuserade 

tänkande – personligen ser jag 

det som djupt problematiskt att det blivit 

så framträdande i akademin – kan man 

konstatera att det ändå har vissa fördelar. 

Bland annat underlättar det jämförelser 

mellan olika utbildningar och lärosäten, 

vilket kan vara nog så viktigt, och det 

f yller en funktion utifrån ett studentsäkerhetsperspektiv. 

Det finns en poäng 

med att som kursmålen gör tydliggöra 

en sorts miniminivå som alla godkända 

studenter på en utbildning ska nå upp till. 

Men som den nämnda forsknings och 

utbildningsstrategin antyder strävar vi vid 

Södertörns högskola högre än så. För utom 

att våra studenter ska nå de examinerbara 

kursmålen vill vi uppmuntra deras 

aktiva medborgarskap och utveckling 

som människor. Liksom ingen människa 

utvecklas på exakt samma sätt som andra 

är varje bildningsprocess till sin karaktär 

mer eller mindre unik och dess slutmål 

låter sig inte bestämmas i förväg. Som 

någon klok människa har påpekat kan 

bildning sammanfattas som just detta: att 

bli något på förhand inte givet. 

En grundtanke i praktiskt taget all 

litteratur om bildning är att man inte kan 

bilda någon annan, utan att det är fråga 

om en process som med nödvändighet 

kommer inifrån. Bildning (till skillnad 

från uppfostran) kräver helt enkelt egen 

aktivitet. 

DÄREMOT KAN man försöka skapa så 

goda förutsättningar som möjligt för att 

sådana bildningsprocesser ska kunna 

äga rum. Detta är något som vi strävar 

efter vid Södertörns högskola och arbetar 

med på en mängd olika sätt. Till exempel 

finns det vid högskolan flera utpräglat 

mång vetenskapliga utbildningsprogram, 

i många ämnen lämnas stort utrymme 

åt seminarier som bygger på studenternas 

egen aktivitet, och på åtskilliga 

kurser används hemtentamina och andra 

examinationsuppgifter som kräver mer av 

studenterna än att enbart återge det som 

står i kurslitteraturen. På vissa utbildningar, 

däribland lärarutbildningen, läser 

studenterna dessutom skönlitteratur och 

får ta del av olika former av estetiska 

lärprocesser. 

Allt detta är en del av den breddning 

av bildningsperspektivet som vi arbetar 

med vid Södertörns högskola, i sista hand 

för att kunna erbjuda utbildningar där 

studenterna förutom att uppnå kursmålen 

också ges möjligheter att bilda sig på sina 

egna unika sätt. Ja, precis: att växa som 

människor. 

Anders Burman är lektor i idéhistoria 

MOA MAJ 2012 | 51 

FOTO: ANNIKA BORG

Södertörns 

högskola 2011 

Utbildning 

och studenter 

81 utbildningsprogram 

Cirka 400 fristående kurser 

15 826 studenter 

7 588 helårsstudenter 

5 927 helårsprestationer 

78 % genomsnittlig prestationsgrad 

46 % av studenterna är 24 år eller yngre 

36 % är mellan 25 och 34 år 

18 % är 35 år eller äldre 

69 % kvinnliga helårsstudenter 

31 % manliga helårsstudenter 

434 

publikationer 

Utbytesprogram: 

222 inresande studenter 

139 utresande studenter 

Forskning: 

434 publikationer 

24 nyantagna doktorander 

9 disputationer 

52 | MOA MAJ 2012 

69 

% kvinnliga 

studenter 

Personal 

678 helårsarbetskrafter 

(motsvarar 890 individer), varav: 

50 professorer + 2 gästprofessorer 

(motsvarar 66 individer) 

67 doktorander med anställning 

(motsvarar 95 individer) 

63 % disputerade lärare 

Ekonomi 

Verksamhetens intäkter 681 360 tkr 

Verksamhetens kostnader 675 825 tkr 

Årets kapitalförändring 5 535 tkr 

Grundutbildningens andel 61 % 

Forskningens andel 39 % 

Myndighetskapital 35 633 tkr 

Oförbrukade bidrag 206 908 tkr 

63 

% disputerade 

lärare 

De fem mest sökta programmen inför ht 2011 

Journalistik och multimedia (JMM) 

Personalvetarprogrammet 

Spelprogrammet 

Journalistik med samhällsstudier (JMS) 

Socialt arbete

Ekonomisk 

redovisning 

HÖGSKOLAN REDOVISAR för år 2011 ett 

positivt verksamhetsutfall på 5 535 tkr. Det 

är en minskning med 6 040 tkr jämfört 

med föregående år. 

Högskolans totala intäkter för det gångna 

verksamhetsåret uppgår till 681 360 tkr. 

Det är en ökning med 10 404 tkr eller 

1,6 % jämfört med 2010. Ökning har främst 

skett av anslagsintäkter, till största del från 

utbildning på grundnivå och avancerad 

nivå. Även finansiella intäkter ökade under 

verksamhetsåret medan avgiftsintäkterna 

ökade marginellt. Intäkter av bidrag uppgår 

till 225 549 tkr, vilket är en minskning med 

14 493 tkr eller 6,0 % jämfört med 2010. 

Minskningen av bidrag är en konsekvens av 

minskade indirekta kostnader men också 

som en följd av den kraftiga expansion som 

skett inom utbildning på grundnivå och avancerad 

nivå. Det har under de senaste två 

åren varit svårt att avsätta tid för forskning 

då utbildningsverksamheten ställt stora 

krav på personella resurser. 

Verksamhetsårets kapitalförändring 

uppgick till 5 535 tkr. Den ackumulerade 

kapitalförändringen per den 31 december 

2011 uppgår därmed till 35 258 tkr, vilket 

motsvarar 8 % av anslagen. 

RESULTATRÄKNING 

2011-01-01 2010-01-01 

(belopp anges i tusen kronor) 2011-12-31 2010-12-31 

Verksamhetens intäkter 681 360 670 956 

Verksamhetens kostnader - 675 825 -659 381 

Verksamhetsutfall 5 535 11 575 

STUDENTER OCH PERSONAL 

2011 2010 2009 2008 2007 

Totalt antal helårsstudenter 7 588 7 457 6 276 5 716 5 850 

Personal 

Totalt ant. lärare (årsarb.) 425 412 381 371 364 

– andel kvinnor 51% 50% 48% 47% 48% 

– andel män 49% 50% 52% 53% 52% 

Antal disputerade lärare (årsarb.) 267 258 226 208 199 

– andel kvinnor 50% 49% 45% 44% 45% 

– andel män 50% 51% 55% 56% 55% 

Antal professorer (årsarb.) 50 45 42 38 35 

– andel kvinnor 34% 36% 31% 26% 29% 

– andel män 66% 64% 69% 74% 71% 

MOA APRIL 2012 | 53

Utbildning 

SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA har som mål att 

bedriva en starkt forskningsförankrad utbildning 

präglad av mångvetenskap, mångkultur 

och medborgerlig bildning. Högskolans 

höga andel disputerade lärare borgar 

för att utbildningen på grundläggande och 

avancerad nivå har en stark forskningsanknytning. 

Södertörns högskola bedriver 

utbildning på grundnivå och avancerad nivå 

huvudsakligen inom områdena humaniora 

och samhällsvetenskap (cirka 60 %). Därutöver 

finns verksamhet i naturvetenskap, 

teknik, vård och undervisning. 

Antalet förstahandssökande till Södertörns 

högskola har under perioden 

2008–2011 ökat med över 70 % vilket är 

mer än vid något annat svenskt lärosäte. 

Detta innebär också att antalet förstahandssökande 

för första gången är större än antalet 

antagna studenter. 

Högskolan hade under verksamhetsåret 

7 588 helårsstudenter. Prestationsgraden 

för året var 78 %, en ökning med 5 procentenheter 

jämfört med föregående år. 

Under 2011 anordnade högskolan 38 

utbildningsprogram på grundnivå. Utöver 

detta har 43 utbildningsprogram på avancerad 

nivå samt cirka 400 fristående kurser, 

varav ett tiotal på distans, anordnats under 

året. Det är en ökande volym av såväl antal 

program som kurser. 

Uppdragsutbildning 

Den totala omfattningen av uppdragsutbildning 

vid Södertörns högskola har ökat i 

jämförelse med föregående år. Uppdragsutbildningar 

har under verksamhetsåret 2011 

genomförts av fem av högskolans sex institutioner 

vilket visar på bredden i utbudet 

och intresset från institutionerna att bidra 

till uppdragsutbildningsverksamheten. 

54 | MOA APRIL 2012 

Strukturförändringar 

inom utbildningen 

Högskolan har sedan 2008 haft som mål 

att ge utbildningsprogrammen en tydligare 

framtoning, där arbetsmarknadsanknytning 

och forskningsförankring ska vara ett sammanhållande 

kriterium. Målsättningen har 

varit att upprätthålla en fortsatt expansion av 

utbildning på grundnivå och avancerad nivå 

inom områden med stark forskningspotential 

som står i samklang med högskolans profil. 

För att utveckla högskolans utbildningsutbud 

med utbildningar som har en tydlig 

professionsinriktning beviljades under 2009 

utvecklingsmedel till 15 utbildningsprogram 

och två huvudområden. Under 2010 startade 

fem av dessa program och under 2011 

har ytterligare två nya kandidatprogram 

startats: Politik och aktivt medborgarskap 

samt Spelprogrammet. Därigenom har ett 

nytt och attraktivt utbildningsutbud börjat 

byggas upp som lockar nya grupper av 

studenter till högskolan. 

Lärarutbildningen 

Högskolan har under de senaste åren byggt 

upp en lärarutbildning med tillstånd att 

examinera lärare på samtliga nivåer. Av 

detta skäl förväntas expansionen av lärarutbildningen 

nu avta och plana ut vid cirka 

1500 helårsstudenter. 

Vid Högskoleverkets utvärdering av 

landets lärarutbildningar under år 2010 

fann verket att Södertörns högskola uppfyller 

kvalitetskraven för att examinera såväl 

grundlärare (mot samtliga inriktningar, det 

vill säga mot förskoleklass och årskurs 1-3, 

mot årskurs 4-6 samt mot fritidshem) och 

ämneslärare. Fyra nya utbildningsprogram 

inom lärarutbildningen startade därför i augusti 

2011 och ytterligare två i januari 2012. 

Dessa leder till helt nya examina enligt 

riksdagens beslut: 

• Förskollärarexamen 

• Grundlärarexamen med inriktning mot 

förskoleklass och grundskolans årskurs 

1–3 


grundskolans årskurs 4–6 


fritidshem 

• Ämneslärarexamen med inriktning mot 

grundskolans årskurs 7–9 

• Ämneslärarexamen med inriktning mot 

gymnasieskolan 

Som en följd av detta kommer tidigare 

lärarutbildningar stegvis att fasas ut och 

ersättas av de nya utbildningarna för respektive 

examina. 

2011 tillhörde ca en femtedel av 

högskolans studenter lärarutbildningen. 

Studentantalet på lärarutbildningarna har 

fördubblats sedan 2007 och uppgick 2011 

till 1 448 helårsstudenter. Samtliga lärarprogram 

har en interkulturell profil vilket 

innebär att undervisningens innehåll och 

uppläggning präglas av mångfaldsperspektiv, 

samt en bildningsprofil som betonar vikten 

av självreflektion och ett livslångt kunskapssökande. 

Examina 

Högskolan utfärdade totalt 785 generella 

examina under 2011. Det är en ökning med 

64 examina i jämförelse med 2010 (9 %). 

Under 2011 har det utfärdats 13 examina på 

masternivå och 132 examina på magisternivå. 

Masterutbildningarna har först nu 

fullgjort en hel utbildningscykel vilket gör att 

antalet examina ökat markant i jämförelse 

med tidigare år. 

Vad gäller kandidatexamina har det 

utfärdats 627 stycken under 2011, vilket 

är en ökning med 49 stycken jämfört med 

2010 (8 %). En liten ökning av utfärdade 

högskoleexamina har skett under 2011, 

från 8 stycken 2010 till 13 stycken 2011. 

Högskolan utfärdade även sina första tre 

doktorsexamina under 2011.

HELÅRSSTUDENTER PER UTBILDNINGSOMRÅDE 2008–2011 

2011 2010 2009 2008 

HÅS % HÅS % HÅS % HÅS % 

Design 15 0,2% 15 0,2% 15 0,2% 15 0,3% 

Humaniora 1 606 21,2% 1 628 21,8% 1 393 22,2% 1 284 22,5% 

Juridik 279 3,7% 302 4,1% 283 4,5% 314 5,5% 

Undervisning 776 10,2% 748 10,0% 573 9,1% 460 8,1% 

Naturvetenskap 607 8,0% 629 8,4% 588 9,4% 544 9,5% 

Samhällsvetenskap 2 512 33,2% 2 460 33,0% 2 073 33,0% 1 892 33,1% 

Teknik 807 10,6% 774 10,4% 607 9,7% 541 9,5% 

Vård 144 1,9% 35 0,5% 

Övrigt 842 11,1% 867 11,6% 744 11,9% 666 11,6% 

Totalt 7 588 7 457 6 276 5 716 

ANTAL GENERELLA EXAMINA 2008–2011 

Examen 2011 2010 2009 2008 

Doktorsexamen 3 – – – 

Masterexamen 13 1 0 0 

Magisterexamen 132 128 110 109 

Kandidatexamen 627 578 520 420 

Högskoleexamen 13 8 6 8 

Totalt 788 724 636 537 

De fem mest sökta programmen 

inför ht 2011: 

Journalistik och multimedia (JMM) 

Personalvetarprogrammet 

Spelprogrammet 

Journalistik med samhällsstudier (JMS) 

Socialt arbete 

De fem kurserna med flest 

antal sökande i första hand 

inför ht 2011: 

Medieteknik A 

Företagsekonomi A (halvfart kväll) 

Konstvetenskap A (distans) 

Företagsekonomi B 

Konstvetenskap A 

Antalet förstahandssökande 

till Södertörns högskola har 

under perioden 2008–2011 

ökat med över 70 % vilket 

är mer än vid något 

annat svenskt lärosäte. 

Detta innebär också att 

antalet förstahandssökande 

för första gången är större än 

antalet antagna studenter. 

MOA APRIL 2012 | 55

Nils Ekedahl 

HUR SKA MAN SAMMANFATTA utbildningsåret 

2011? För mig personligen präglades 

året av stora förändringar. I början 

av mars fick jag det nyinrättade uppdraget 

som prorektor med särskilt ansvar för 

utbildningsfrågor. Helt oförberedd var 

jag inte; efter att ha varit prefekt för en 

av högskolans större institutioner och i 

flera år varit ledamot av en av de tidigare 

utbildnings och forskningsnämnderna 

tyckte jag att jag hade en bra bild av 

högskolans kurser och program. När jag 

tog mig an mitt nya jobb slogs jag ändå 

av vilken mångfald våra utbildningar ger 

prov på: utbudet sträcker sig från fristående 

kurser som Indisk filosofihistoria 

och International Environmental Management 

via program som Journalistik och 

multimedia och Socialt arbete med storstadsprofil 

till lärar och ekonomutbildningar. 

På avancerad nivå finns en mängd 

kurser, och vi bedriver forskarutbildning i 

en rad ämnen och med egen examensrätt 

inom fyra mångvetenskapliga områden. 

Ett kvitto på att kvaliteten är hög fick vi 

då Högskoleverket efter hård granskning 

i januari 2011 gav högskolan rätt att ge 

ämneslärarexamen i flera ämnen. 

BREDDEN ÄR ALLTSÅ STOR. Samtidigt 

finns något som förenar allt. En del kalllar 

det Södertörnsandan, andra talar om 

tre M: mångvetenskap, mångkultur och 

medborgerlig bildning. Oavsett namn 

handlar det om en vision av högre studier 

56 | MOA MAJ 2012 

»SÖKTRYCKET PÅ VÅRA UTBILDNINGAR HAR 

UNDER DE SENASTE ÅREN ÖKAT 

MER ÄN PÅ NÅGOT ANNAT LÄROSÄTE.« 

Utbildningsåret 2011 

som präglas av frihet från gamla strukturer, 

öppenhet och närhet mellan lärare 

och studenter och ett livligt intresse för 

samtidens samhälle. Högskolan ska finnas 

mitt i världen, som en plats för kunskapssökande 

och kritisk reflektion. Ett konkret 

uttryck för att det också är så är alla 

studenter som läser hos oss. Utan dem 

skulle Blickatorget och Alfred Nobels allé 

inte vara den levande, myllrande plats 

som den är idag. Södertörns högskolas 

studenter spelar en nyckelroll i att göra 

Flemingsberg till en expansiv och dynamisk 

akademisk miljö i södra Stockholm. 

RÄKNAT I ANTAL studenter nådde Södertörns 

högskola all time high 2011. Att vi var 

många märktes i korridorerna, i föreläsningssalarna, 

i biblioteket – och i lunchköerna! 

Det gav liv och rörelse åt våra hus 

och handfast konkretion åt det faktum att 

högskolan på bara 15 år vuxit till det tredje 

största lärosätet i Stockholm vad gäller utbildning. 

Söktrycket till våra utbildningar 

har under de senaste åren ökat mer än 

någon annanstans i Sverige, vilket visar att 

högskolan är en attraktiv studiemiljö. Vi 

har fördel av att finnas i Stockholmsregionen, 

där efterfrågan på högre utbildning 

även i framtiden kommer att vara stor. 

Inför framtiden får vi dock räkna 

med färre studenter. Redan 2011 började 

vi anpassa kostymen till det faktum att 

regeringens satsning på extra studieplatser 

för att möta den vikande konjunkturen nu 

upphört. Att minska intaget kändes ovant 

för en högskola som länge varit inriktad 

på expansion, men med gemensamt 

ansvarstagande lyckades vi bromsa. Det 

var nödvändigt och gör att vi nu kan möta 

framtiden med goda förutsättningar. 

I tiden sammanföll inbromsningen med 

framtagandet av en ny forsknings och 

utbildningsstrategi. I den tas riktningen 

ut för framtiden. Satsningen på program 

står fast samtidigt som utrymme ska 

ges för fristående kurser som gör att de 

studenter som vill kan sätta samman sin 

egen examen. Alla utbildningar ska vara 

kopplade till en aktiv forskningsmiljö, liksom 

kopplingarna till arbetslivet ska göras 

ännu tydligare. Därtill ska bildningsperspektivet 

breddas, högskolepedagogiken 

utvecklas och studenterna involveras ännu 

mer i arbetet med att vässa våra kurser 

och program. Och våra tre M står fast som 

övergripande vision för högskolan. 

ATT VÄRLDEN hela tiden förändras är en 

plattityd. Samtidigt är det ett påtagligt 

faktum, inte minst när det gäller högre 

utbildning. En del av de krav och utmaningar 

som väntar känner vi till: program 

och kurser måste vara attraktiva, deltagarna 

ska vilja slutföra sina studier och 

ta examen, innehållet måste hålla högsta 

kvalitet. Allt det har vi gemensamt arbetat 

med 2011. Därför kan vi se framtiden an 

med tillförsikt. 

Nils Ekedahl är prorektor 

FOTO: ANNIKA BORG

Forskning 

SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA har sedan starten 

kraftigt betonat forskningens betydelse 

för grundutbildning och kunskapsutveckling. 

Det har bland annat inneburit en 

medveten prioritering på att anställa lärare 

med doktorsexamen och att bygga upp miljöer 

där grundutbildning och forskning kan 

samverka. Andelen disputerade lärare vid 

högskolan är i paritet med de etablerade 

universiteten och det bedrivs en omfattande 

och högkvalitativ forskning inom i 

stort sett samtliga ämnen vid högskolan, en 

forskning som i flera projekt dessutom är 

mångvetenskaplig. 

Södertörns högskolas forskningsvolym 

uppgick under 2011 till 39 % av högskolans 

totala intäkter, att jämföra med 42 % 

för 2010. Östersjöstiftelsen som är den i 

särklass största forskningsfinansiären stod 

för 175 529 tkr av högskolans externa 

bidragsintäkter. 

Utöver Östersjöstiftelsen tilldelades 

forskare vid högskolan sammanlagt 44 666 

tkr från externa bidragsgivare. Bland övriga 

forskningsfinansiärer återfinns främst Vetenskapsrådet, 

Riksbankens Jubileumsfond och 

KK-stiftelsen. Total summa för de externa 

bidragsintäkterna under 2011 var 220 195 

tkr inklusive bidragen från Östersjöstiftelsen, 

vilket innebar en minskning jämfört 

med föregående år. 

Utbildning på forskarnivå 

Södertörns högskolas mål har sedan högskolans 

tillkomst varit att tilldelas examensrätt 

för forskarutbildning och därmed få 

möjlighet att anta och examinera egna doktorander. 

Tack vare högskolans framgångsrika 

forskningsmiljöer inom humaniora, samhällsvetenskap 

och naturvetenskap erhölls 

2010 tillstånd att utfärda doktorsexamen 

inom de fyra ämnesöverskridande områdena 

Historiska studier, Kritisk kulturteori, 

Miljövetenskapliga studier samt Politik, 

ekonomi och samhällets organisering. Med 

dessa examensrättigheter är det nu möjligt 

att utveckla profilen inom utbildning och 

forskning vid högskolan samt behålla och 

rekrytera kvalificerade lärare och forskare. 

Högskolans doktorander 

Högskolans samtliga doktorander uppgick 

vid 2011 års slut till 95 stycken. Av dessa 

var 32 antagna vid Södertörns högskola 

och 63 antagna vid annat lärosäte. Innan 

Södertörns högskola erhöll doktorsexamenstillstånd 

hade högskolan anställda 

doktorander vars antagning beslutades vid 

ett samverkande universitet med huvudansvar 

för forskarutbildningen. Under 2011 

har sammanlagt nio av dessa så kallade 

avtalsdoktorander valt att flytta antagningen 

och därmed sin resterande forskarutbildning 

till Södertörns högskola. 

Doktorandantagning 2011 

Under 2011 utlystes 24 forskarutbildningsplatser 

för antagning av doktorander vid Södertörns 

högskola (se tabellen Nyantagna 

doktorander). De utlystes inom områdena 

Historiska studier och Politik, ekonomi och 

samhällets organisering. 

Disputationer 

Sedan Södertörns högskola erhöll tillstånd 

att examinera egna doktorer har totalt tre 

personer disputerat, två av dem under 

2011. Under året genomfördes dessutom 

sju disputationer av doktorander anställda 

inom BEEGS men med antagning vid andra 

lärosäten. 

NYANTAGNA DOKTORANDER 

Baltic and East European Graduate 

School – BEEGS 

Forskarskolan Baltic and East European 

Graduate School (BEEGS) är en del av Centre 

for Baltic and East European Studies, 

CBEES. De första doktoranderna antogs till 

BEEGS år 2000. Forskarskolan erbjuder en 

internationell, mångvetenskaplig, engelskspråkig 

forskarutbildningsmiljö där många 

av doktoranderna har utländsk bakgrund. 

Under 2011 fanns det 68 aktiva doktorander 

knutna till BEEGS varav 62 hade en 

anställning vid högskolan under hela eller 

delar av året. 8 av dessa 68 doktorander 

disputerade under 2011. 

Forskarutbildning inom 

miljövetenskap 

2011 är all forskarutbildning vid Institutionen 

för livsvetenskaper samlad under 

forskarutbildningsområdet Miljövetenskapliga 

studier, som innehar egen doktorsexamensrätt 

sedan 2010. 

Inom Miljövetenskapliga studier fanns 

under 2011 fyra doktorander antagna till 

forskarutbildning vid Södertörns högskola 

samt elva anställda doktorander antagna 

enligt det gamla systemet vid andra lärosäten. 

Under 2011 examinerades den första 

egna doktorn i Miljövetenskapliga studier. 

Under året disputerade även två doktorander 

antagna vid andra lärosäten men 

anställda vid Institutionen för livsvetenskaper, 


2011 2010 2009 2008 2007 

Totalt ant. nyantagna doktorander 24 14 12 12 11 

– andel kvinnor 62% 71% 50% 58% 82% 

– andel män 38% 29% 50% 42% 18% 

MOA APRIL 2012 | 57

Rebecka Lettevall 

VID SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA utgörs närmare 

hälften av verksamheten av forskning 

och forskarutbildning, och ambitionen 

är det ska fortsätta att vara så. Detta 

fastslås i den forsknings och utbildningsstrategi 

som högskolans styrelse antog vid 

slutet av året. I en allt mer konkurrensutsatt 

högskolevärld är detta ett mål värt att 

kämpa för. 

Forskning är en komplicerad process 

bestående av många moment. Ibland kan 

den ha sitt ursprung i en specifik fråga 

som kräver sitt svar, medan det andra 

gånger kan vara ett material eller en situation 

som väcker frågor. Ofta har forskningen 

sitt ursprung någonstans mellan 

dessa två. 

Ett exempel på ett befintligt material 

som väntar på sina frågor är de intervjuer 

som journalisten Erik Fichtelius under tio 

år genomförde med tidigare statsminister 

Göran Persson. Det unika materialet har 

bearbetats av professor Werner Schmidt 

vid Samtidshistoriska institutet för att bli 

tillgängligt för forskning och allmänhet. 

Det ska bli spännande att se vad vi kan 

lära oss om makt och politik – eller kanske 

helt andra saker – när forskare sätter 

tänderna i det materialet! 

EU-PROJEKTET BERAS implementation 

är ett exempel på hur en utmanande 

situation leder till en typ av forskning 

som lämpligen utförs i samverkan. I det 

här fallet är utmaningen den övergödda 

Östersjön. Hälften av den näring som till 

58 | MOA MAJ 2012 

»JAG VILL FRAMHÅLLA DEN KUNSKAP 

OCH DET ENGAGEMANG SOM 

SÖDERTÖRNS HÖGSKOLAS FORSKARE 

OCH LÄRARE FÖRMEDLAR.« 

Forskningsåret 2011 

förs det utsatta innanhavet idag kommer 

från jordbruket. Om man styr om dagens 

konventionella odling och djurhållning 

mot ekologiska former, kommer övergödningen 

drastiskt att minska och därmed 

vattenkvaliteten på sikt att förbättras. 

För att ett sådant projekt ska lyckas krävs 

samverkan mellan flera aktörer inom och 

utom vårt land. Södertörns högskola är 

Lead Partner i BERAS Implementation, 

som omfattar 35 associerade partner från 

elva länder i Östersjöregionen. Projektet 

arbetar med två strategier för implementering 

av miljöförbättrande verksamheter; 

dels ”Östersjövänlig mat”, dels ”ekologiska 

kretsloppssamhällen” där målet är att 

bygga modellsamhällen i länderna runt 

Östersjön för att inspirera såväl jordbrukare 

som beslutsfattare och allmänhet. 

Strategierna presenterades vid en konferens 

under året. 

INGEN KAN VÄL ha undgått professor 

Birgitta Almgrens bok Inte bara spioner 

… Stasi-infiltration i Sverige under 

kalla kriget? Birgitta Almgren har redan 

tidigare forskat om relationerna mellan 

Sverige och DDR under kalla kriget, men 

då främst från ett tyskt perspektiv. Nu har 

hon gjort motsvarande forskning från en 

svensk synvinkel, ett exempel på forskning 

som utgår från en specifik fråga. 

Almgren fick ett unikt tillstånd, om än 

reglerat, att forska i Säpos arkiv. Utifrån 

dessa dokument och material från andra 

arkiv skrev hon sedan sin uppmärksam 

made bok där hon redogör för de hemliga 

och personliga förbindelserna mellan 

Sverige och DDR. Hennes arbete aktualiserar 

i hög grad frågor om forskningens 

frihet och forskarens roll i förhållande till 

andra företeelser i samhället. 

PÅ SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA finns många 

framgångsrika forskningsprojekt som 

beviljats finansiering i konkurrens med 

andra. Under året tillkom ytterligare 23 

stycken. Två av de riksbanksfinansierade 

projekten har anknytning till Östersjö 

och Östeuropaområdet, vilket är särskilt 

roligt med tanke på högskolans profilering. 

Kanske kan det också ses som ett 

tecken på att världen förändras: Det anses 

inte längre vara ett särintresse att forska 

kring frågor med denna inriktning. 

Även i hård konkurrens lyckas vi bra 

med vår forskning! Framöver kommer 

det dock att bli ännu viktigare hur dess 

resultat publiceras, eftersom publikationsformen 

delvis utgör grunden för tilldelningen 

av medel. 

Slutligen vill jag framhålla den kunskap 

och det engagemang som Södertörns 

högskolas forskare och lärare förmedlar 

i medierna inom ett brett spektrum av 

frågor. Det vore intressant att se en jämförelse 

där mellan oss och andra lärosäten. 

Det skulle inte förvåna mig om vi ligger i 

topp! Det visar i så fall att vi är ett lärosäte 

med relevans för samtidens viktiga frågor. 

Rebecka Lettevall är prorektor 

FOTO: ANNIKA BORG

Biblioteket 

DEN SNABBT VÄXANDE tillgången till 

information ställer stora krav på biblioteket 

i rollen som stöd och samarbetspartner till 

högskolans kärnverksamhet. Fokus har flyttats 

från att bygga upp egna samlingar till 

att hitta en plats i informationsnavet globalt 

och att vägleda till rätt information vid rätt 

tillfälle samt vara ett stöd i att värdera och 

kontextualisera informationen. Södertörns 

högskolebibliotek är en viktig del i den för 

forskning och utbildning nödvändiga infrastrukturen. 

I och med generösa öppettider 

och tillgänglighet för allmänheten bidrar 

biblioteket till samverkansuppdraget. 

Ett viktigt instrument i högskolans kvalitetsarbete 

är den publikationsdatabas som 

biblioteket i ett väl förankrat projekt tagit 

BIBLIOTEKETS VERKSAMHET I SIFFROR 

fram under 2011. Publikationsdatabasen 

finns i DiVA-systemet som används av 28 

lärosäten i landet, den följer de nationella 

formatrekommendationerna och levererar 

data till Kungliga bibliotekets sökningstjänst 

Swepub. Retroaktiv registrering har utförts 

av biblioteket för samtliga högskolans forskare 

10 år tillbaka i tiden. 

Biblioteket besöks intensiva dagar av 

cirka 3 000 personer och är en mycket 

uppskattad lärandemiljö huvudsakligen för 

högskolans studenter. Under 2011 har fler 

sittplatser, bland annat fler grupparbetsplatser 

skapats. Miljön har också moderniserats 

med ny utlåningsteknik (chip) och ett självservicerum 

för daglån av kurslitteratur. 

2011 2010 2009 

Utlån (totalt antal lån) 275 482 286 591 277 335 

Förvärv av tryckta böcker (antal exemplar) 5 260 5 081 5 329 

Lärarledd undervisning (antal timmar) 349 436 380 

Tillgång till elektroniska böcker (antal) 80 377 52 799 48 299 

Tillgång till elektroniska och tryckta tidskrifter (antal) 16 367 14 075 10 736 

Kostnad tryckt media (kr) 1 953 118 1 897 982 1 736 205 

Kostnad elektronisk media (kr) 5 023 828 5 425 454 4 379 689 

Kostnad tryckt och elektronisk media totalt (kr) 6 976 947 7 323 436 6 115 894 

Försäljning högskolans publikationer (antal) 1 139 831 705 

Största delen av mediebudgeten betalas i utländsk valuta vilket förklarar 

nedgången i kostnader för media mellan 2010 och 2011. 

Biblioteket besöks 

intensiva dagar av 

3 000 personer och är 

en mycket uppskattad 

lärandemiljö. 

MOA APRIL 2012 | 59

60 | MOA MAJ 2012 

»SÖKTRYCKET PÅ 

VÅRA UTBILDNINGAR HAR 

UNDER DE SENASTE ÅREN 

ÖKAT MER ÄN PÅ NÅGOT 

ANNAT LÄROSÄTE.« 

NILS EKEDAHL S. 56

Moa - verksamhetsberättelse 2011 [pdf 7066 kB] - Södertörns ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?