1980 nr 1.pdf - BADA - Högskolan i Borås

BIBLIOTEKSHOGSKOLAN 

SPECIALARBETE 1980:l.- 

rssH 0347.1 i 28

INLEDNING ..eee.ee.........................................~. 1 

S K Ö N L I T T E R A T U R E N ~ . .s* ~ ~ ~ ~ 2-15 ~ ~ ~ ~ ~ 

FACKLITTERATUREN.. .~.~e~.~.~e.~e 16-23 

AVSLUTNING. ..~.~~.~~........~..e....eeee......e...e.eee.Se 24-27 

F~RFATTARREGISTER.~~.~~~.~~~~~~~ 

..ee.eeee.ee.eeeeee.e.oee S. 28 

T I T E L R E G I S T E R e e e e e e e e ~ e . e e ~ ~ e e e e e m e o o . e . e e e e e o e e e o e e o e 29

INLEDNING 

Av de personer gom ägnar sig at ridning i Sverige, är cirka 75 9b i 

%ldern 7-25 %r. Vid en närmare granskningen av utgivningen av s.k, 

whastböckern finner man, att atminstone de skönlitterära böckerna 

i denna genre till största delen riktar sig till %Idersgruppen 7-15 %r. 

Den allmänna uppfattningen är nog, att den litterära kvalitén p% dessa 

skönlitterära ungdomsböcker ar ganska låg, att de ar fyllda med en hel 

del schabloner och fördomar om människor och djur. 

Beträffande facklitteraturen om hastar och ridning ar utgivningen till 

omfilnget betydligt mer begränsad an vad galler skönlitteraturen. Där- 

emot vänder sig fackböckerna till alla %Idrar av hast- och ridintres- 

serade läsare, utom de under cirka 10 %r. 

Har ar nog den gängse uppfattningen att fackböckerna är böcker., 

vettigt upplagda och med vederhäftigt innehall, eftersom de ofta gran- 

skas av expertis p% omr%det. 

MAlsattningen med den har uppsatsen ar dels att rent beskrivande pre- 

sentera ett antal olika typer av skönlitterära hästböcker samt n%gra 

olika slags fackböcker om hästar och ridning, dels att försöka klar- 

lägga om den allmänna kvalitetsuppfattningen ang%ende skönlitteratu- 

ren stämmer med verkligheten och i s% fall vilka schabloner och för- 

domar de här böckerna inneh%ller, och om det finns nagra andra ingre- 

dienser som är gemensamma f ör böcker i den har genren. Betraffande 

fackböckerna har min mglsattning främst varit att plocka fram n%gra 

verkligt böcker, som kan sägas representera olika omr%den inom 

ämnet hastar och ridning. 

Jag har valt ut 21 skönlitterära hästböcker som kommit ut under %ren 

1974-1979. Av dessa är 19 stycken klassificerade p% avd. Hcg, en p% 

Hcf och en p% uHc. Bland författarna som skrivit böckerna är tolv 

svenska och fem utländska, De flesta av dessa böcker har valts ut 

p.g.a. att de fatt goda recensioner, eller för att jag blivit rekom- 

menderad av andra personer att läsa dem. Övriga böcker har tagits med 

därför att de ing%r i efterfragade langserier av populära författare. 

Nar det gäller fackböckerna har jag valt ut 12 stycken som ar utkomna 

under ovan nämnda period. Dessa böcker har valts ut helt subjektivt 

efter en genomgang av den totala utgivningen av fackböcker om hastar 

och ridning, som omfattar drygt 50 böcker under dessa %r, Avsikten ar 

som sggt att presentera nagra böcker av god kvalitet som man kan ha 

stor användning för, antingen man har egen hast eller rider p% ridskola, 

* kalla: Ridframdandeta medlemsstatistik för %r 1977.

SKONL I TTERATUREN 

Hcg e, Monica 

Ponnygänget räddar ridskolan / Monica Alm. - Stockholm : ~abén , 

& Sjögren, 1976. - 124 s. 

Detta ar den sjatte boken i serien om Ponnyganget. Den har gången 

hotas ridskolan, dar Ponnygänget hyser in sina hastar, att rivas 

och lämna plats för ett stort husbygge. Medan grävskoporna gräver 

sig allt närmare ridskolans hagar, gör ungdomarna i gänget allt för 

att f% behalla sitt stall. Man lyckas väcka opinion ute i samhället 

genom att g% runt med protestlistor, och när man f%tt ihop femton- 

hundra namnteckningar uppvaktas kommunfullmäktige, som beslutar att 

ridskolan ska f% vara kvar p% sin nuvarande plats. 

Mellan namninsamlingarna hinner man b1.a. med ett par nattliga rid- 

utflykter, ta hand om rymmande hästar, slacka en brand i hagen och 

ordna med en intern ridtävling. 

Boken ar skriven p& ett enkelt och lättfattligt språk, men innehhllet 

ar tämligen ointressant. Den enda inneh%llsmässiga fördelen med boken 

är egentligen, att den visar p% att om man samlar en tillräckligt 

stark opinion, kan det g% att påverka politikerna i en positiv rikt- 

ning. 

Hcg Gray, Patsey 

Star och havet / Patsey Gray ; övers. av Birgit Hanes. - 

Stockholm : Rabén Sjögren, 1976. - 126 s. 

0rig:s titel: Star the seahorse. 

Detta ar nummer tv& i en serie om tre böcker. Övriga böcker i serien: 

Star, min egen hast (1974). Star, en hast med tur (1977). 

En riktigt d%lig bok! 

Handlingen utspelas i överklassmiljö p% en badort i Kalifornien. 

Ann har lämnat gården i bergen för att tillsammans med sin hast Star 

halsa p% sin kusin i en sommarstuga vid kusten. För att f% r&d att 

hysa hasten i ett stall, börjar Ann arbeta dar. Ganska snart träffar 

hon överklasspojken Nick och förälskar sig snabbt i honom. 

Nick, som fraser omkring i en röd sportbil och spelar polo, har gott 

om pengar, och hans föräldrar bor i en stor villa vid havet. Allt 

detta imponerar mycket p% Ann. Ungdomarnas förälskelse skildras i 

basta veckotidningsnovellsstil, klyschorna avlöser varandra, t.ex.: 

"Det var som en elektrisk stöt att röra vid hans hand, men and% var 

det precis som hon hade föreställt sig dett1. 

I hela boken varvas de b%das "dates" med ridutflykter och lata dagar 

p% badstranden. Det enda avbrottet ar nar Ann och Star rider ut i ha- 

vet och överraskas av dimman och är nara att drunkna. Men de överlever, 

och Ann pysslar om sin hast, som blivit förkyld, dag och natt i stallet. 

Det ar nu hon marker att Nick inte hyser samma tillgivenhet för djuren 

som hon själv, och boken avslutas med att de skiljs, och Ann %tervän- 

der till Wally, pojken på granngården i bergen. 

Allt som allt en mycket ytlig skildring, både av hastax och människor.

Hcg Hagström, Tulla 

Petra och vildhästen / Torbjörg Hagström. - Falun : B. Wahl- 

ström, 1975. - 158 s. 

Nummer tv% i en serie om fyra böcker. 

Petra har nu salt sin ponny till den blinda flickan Siv, som lart 

sig rida. Petra söker intensivt efter en ny hast och hamnar hos en 

hästhandlare, som uppför sig lite underligt. En vacker, isabellfär- 

gad polsk import tilltalar dock Petra mycket, och hon köper den. 

Nar hasten kommer hem och Petra p% nytt rider den, upptäcker hon 

att den haltar kraftigt, Efter en veterinärundersökning konstateras 

att hasten lider av str%lbenshalta, och den m%ste avlivas. 

I samband med detta far Petra en dag syn p& en hingst som springer 

lös ute i skogen. Den har aven setts p% andra h%ll och ar omskriven 

i tidningarna. Petra jagar hasten p% skidor och lyckas till slut 

fanga in den. Hon haller den i sitt stall, matar och ryktar den, och 

till slut kan hon också. rida den skygga hingsten. Den anmäls som upp 

hittad till polisen, och inte förrän nagra dagar innan anmälan "g%r 

ut" hör ägaren av sig. Det visar sig vara hästhandlaren som s%lt den 

halta hasten till Petra. 

Plötsligt blir Sivs hast Svala stulen, och nu star flickorna dar, 

utan en enda hast. 

N%gon dag innan hästhandlaren ska komma och hämta qtVildhingsten", 

rakar Petra f% syn p% en annons med foto i tidskriften ~Hästenv. 

Det är en halvblodshingst som utbjuds till avel, och fotot ar miss- 

tänkt likt "Vildhingsten". Vid en kontroll med stuteriet visar det 

sig mycket riktigt att avelshingsten blivit stulen, och efter piltryck- 

ningar p% den skumme hästhandlaren, erkänner han stölden. 

S% sm%ningom kommer ocksa Svala till ratta, och boken avslutas med 

en dressyrtavling, dar Siv ställer upp p% Svala och kommer trea. Petra 

tävlar med "Vildhingsten", och hon erbjuds av ägaren till stuteriet 

att bli hästskötare dar nästa sommar, samt att välja ut en häst som 

passar henne. 

Boken handlar inte särskilt mycket om ridning utan mest om krangliga 

hästaffarer och skumma hästhandlare. Stilen ar hoppig, och nagon en- 

hetlighet upplevs inte. 

Hcg Ol.jelund, Thea 

Pirkko börjar rida / Thea O1 jelund. - Falun : B. Wahlström, 

Det har ar första boken i en serie om %tta stycken. 

Pirkko har flyttat med sin mor och styvfar fr%n Stockholm till Lindes- 

berg, och hon har svhrt för att anpassa sig till den nya, "lantligau 

miljön. Eftersom flickan har svart att f% kamrater (modern ar finlands- 

svenska men omgift med en svensk), tanker föräldrarna att en hast 

kanske skulle f% henne lite gladare. Sagt och gjort. Pappan f%r tag 

p% en misslyckad travhäst, som Pirkko kallar för Syster. De blir ge- 

nast goda vänner, och Pirkko lär sig s% sm%ningom att rida sin hast 

riktigt bra.

Efter ett tag märker man att Syster ar ovanligt tjock, och det kon- 

stateras att hon ar dräktig. Familjen f%r genast problem, nar aga- 

ren till hingsten, som betäckt stoet, kommer och kräver en väl till- 

tagen summa pengar i spr%ngavgift. Eftersom Pirkkos familj inte har 

r%d att betala, hotar hingstagaren att ta fölet i stallet. 

En dag när Pirkko ar och tittar p% en hopptävling, träffar hon klass- 

kamraten Kerstin, som ska stalla upp med sin hast i tävlingen. Flöts- 

ligt far Kerstin väldigt ont i magen och tvingas avst% fr%n att tavla. 

Men Pirkko ställer upp i stallet p% Kerstins hast, och till allas för- 

vaning rider hon felfritt och p% basta tiden. Kerstin blir mycket glad 

och nu har Pirkko äntligen f%tt en flickkamrat. De blir basta vänner, 

och p& en travtävling, dar Kerstins far tävlar med en hast, lyckas de 

avslöja att kusken tanker h%lla in hasten till förm%n för en hast ägd 

av ingen mindre an den elake hingstagaren. Flickorna berättar om vad 

de hört, och hingstägaren lovar att avst% fr%n Systers föl, ett hingst- 

föl, mot att de inte anmäler honom. 

Detta ar ännu en hästbok p% temat "avslöja skurken". Som de flesta i 

den har genren handlar boken ytterst lite om själva hästarna och rid- 

ningen. Den kan i stallet jämföras med en vanlig mysteriebok av den 

sämre sorten, och den ar ganska ointressant som hästbok betraktat, men 

inte heller som mysteriebok ger den n%gon större lasupplevelse. 

Hcg Pahnke, Lisbeth 

Britta och Silver sadlar om / Lisbeth Pahnke. - Stockholm : 

Rabén & Sjögren, 1976. - 115 s. 

Den trettonde (i) boken om Britta och hennes ponny, skimmeln Silver. 

Britta arbetar fortfarande på ridskolan, och så gott som hela boken 

behandlar i rask följd inte mindre an tre ridtävlingar, dar Britta, 

hennes kamrater med egna hastar samt n%gra elever p% ridskolan stal- 

ler upp i ett antal klasser. Det rör sig om tävlingar i saväl hopp- 

ning och dressyr som fälttävlan, men trots denna variation upplevs 

boken som en enda uppräkning av ekipage, som tar sig över hinGer 

p% hinder, rider igenom dressyrprogram efter dressyrprogram. 

Britta ställer inte bara upp med Silver, utan ocksa med Cayenne, 

ett halvblod som tillhör kamraten Lasse. Givetvis vinner Britta 

tv% tavlingar och blir välplacerad i de övriga. Detta ger mersmak, 

och i slutet av boken drömmer huvudpersonen om att skaffa sig ytter- 

ligare en hast, denna g%ng en stor, "riktigw hast. Har slutar boken, 

och tyvärr kan vi val inte undg% att f% ännu en meningslös bok i 

denna langa serie. 

Visserligen verkar författaren tämligen insatt i ridkonstens myste- 

rier, och spr%ket är enkelt, men innehallet blir ytligt, och person- 

teckningarna ar ytterst schablonmässiga.

Hcg Rehbinder, Maj 

Bess och Brunhilda / 1Ta.j Behbinder. - Stockholm : Rabén 

Sjögren, 1976. - 12.4 s.- 

Detta ar den senast utkomna boken i en serie om sex stycken. 

En sällsynt ointressant berättelse om kaptensdottern Bess, som "tvfngas" 

stanna hemma och ta hand om gardens hastar, medan föräldrarna reser 

till Tyskland. Det är meningen att Bess ska f% hjälp med hästarna 

av Johansson, gardens äldste invanare och förmodligen ladugårdskarl, 

Denne insjuknar emellertid, och dar st%r nu Bess ensam om tretton hästar. 

Mer an halva boken handlar om Bess' problem med att f%nga in hästar 

som brutit sig ur eller hoppat över diverse stängsel. Detta skildras 

i detalj, och nar föräldrarna slutligen kommer hem, ar man s% utled 

p% att läsa om bortsprungna hästar, att man har lust att lagga boken 

ifran sig. Bess ar irriterad över föräldrarnas hemkomst, för de har 

med sig en inackordering, en flicka, Amanda, som ar mager och hjälplös, 

och Bess ar inte längre i centrum i familjen, 

Bokens titel syftar p% ett litet sto, Brunhilda, som Bess tar hand om 

alldeles i början av berättelsen. Det är en granne och hästhandlare 

som köpt hasten billigt och tillfälligt vill vara av med henne, eftersom 

hon trilskas och äter för mycket, enligt hans mening. Bess förbarmar 

sig över Brunhilda, som s% smiiningom blir även Amandas ögonsten. 

Boken slutar tvärt med att flickorna blir de basta vänner, och Amanda 

lyckas köpa Brunhilda för slaktvärdet av grannen. 

Man skulle kunna tro att "Bess och Brunhildav skrevs 1936 och inte 

1976. Den är full av schabloner och fördomar. T.ex. könsrollerna är 

mycket traditionella. Flickor anses inte klara av n%gra hastar utan 

karla-hjälp, och gör de det, ar de nästan övernaturliga. Bess' mamma 

framställs som ett snyftande v%p, när hästarna ätit upp det hon odlat 

i kökstradgArden, 

Klasskillnaderna marks b1.a. i titulaturen. Bess och ladugardskarlen 

"duarw inte varandra - hon kallar honom för llJohanssongl och han henne 

för "Bessv. Bess' far omnämns alltid som "kapten Liljeberg", medan 

Johansson kallas just "Johansson" aven av författaren. 

En l%ngtr%kig och tjatig bok, som man mycket val kunde l%tit bli att 

ge ut. Man fr%gar sig oroligt varför Rabkn & Sjögren, som ju ar ett 

konsumentagt förlag, maste ge ut en s% dAlig bok. Kan det vara nAgra 

andra skal än ekonomiska vinstintressen som ligger bakom? 

Hcg H.jortvid, Elisabeth 

Tara - Barbros första häst / Elisabeth H jortvid. - Stockholm 

: Bonnier, 1974. - 116 s. 

ArtonAriga Barbro köper sig en connemaraponny friin Irland för egen- 

händigt hopsparade pengar, 

Medan man vantar p% att "Taratt ska komma, hjälps Barbro och brodern 

%t att inreda ett stall %t hasten,p% g%rden dar de bor. 

Äntligen kommer s% Tara och motsvarar de flesta förväntningarna.

Men eftersom han ar lite riden och nastan bara van vid sadel och 

trans, maste Barbro fran början lagga ner mycket arbete på att trana 

hasten, aven mörka höst- och vinterkvällar. Tara ar dock en mycket 

lugn och snäll hast, s% inridningen g%r ganska bra, trots att flickan 

inte har s% stor erfarenhet av unghästar. Ibland kommer dessutom 

hennes ridlärare och hjälper till med en del korrigeringar. 

Boken är bitvis ganska bra och engagerande för en redan "hastbiten" 

person. Eftersom en förh%llandevis stor del handlar om inridningen 

av en unghäst, och det blir nödvändigt med en del facktermer i texten, 

borde nog boken hellre placerats p% tonårshyllan an p% avd. för Hcg. 

Författaren har stor erfarenhet av hastar, och en av hennes egna has- 

tar ar just connemaran Tara: 

En stimulerande bok, som har en hel del att ge, särskilt för den, som 

redan sysslat en del med hastar. 

Hcg Hjortvid, Elisabeth 

Tara och Kastanj / Elisabeth Hjortvid. - Stockholm : Bonnier, 

Nu är Tara fyra år, och Barbro måste agna alltmer tid %t att träna sin 

hast. Ridningen kolliderar med de andra intressena och skolarbetet, 

och det hander att flickan blir ganska irriterad, b%de p% sig själv 

och hasten. Eftersom Barbro g%r sista terminen i gymnasiet, ar det ju 

viktigt att betygen blir bra, och hon börjar kanna sig ganska stressad. 

Framp% drkanten beslutar hon sig för att utbilda sig till lantbrukare 

efter skolan och s& småningom ta över föräldrarnas gård med b1.a. får- 

avel. 

Barbros kamrat Kajsa far ett sextonårigt halvblodssto, Kastanj, i födel- 

sedagspresent, och eftersom flickorna inte bor så l%ngt ifrån varandra, 

börjar de trana sina hastar tillsammans allt oftare. Kastanj ar otra- 

nad och dåligt riden, så Kajsa får ett drygt jobb med att få fason p% 

hasten. Tara är intelligent och fattar snabbt men slöar gärna till 

ibland, och Barbro måste alltid vara på sin vakt och "köra framw ung- 

hästen. Flickorna får en del hjälp av sin ridlärare, och n%gon g%ng 

tar de hästarna till ridskolan och tränar grundläggande dressyr och 

hoppning. De ägnar sig ocks3 %t att bygga en liten terrängbana i sko- 

gen, som de sedan testar med hästarna. 

Under Kristi Himmelfärdshelgen ger sig Barbro och Kajsa ut på lång- 

ritt med sina hastar. Meningen ar att de ska vara ute i fyra dagar, men 

vid en simtur med hästarna blir Kastanj skrämd och Kajsa f%r sig en 

spark och skadas, så att ridturen m%ste avbrytas. Detta avskräcker dock 

inte flickorna fr%n att lova varandra att ge sig ut p% en ny langritt 

s% snart som möjligt. 

I slutet av boken hoppar Tara över staketet och in i f%rhagen, dar han 

skadar ena bakbenet på ett taggtr%dsstangsel. Han riskerar att bli halt 

för resten av livet, men veterinären kommer i tid och ger hasten en 

penicillinspruta, och Tara blir snabbt frisk igen, till Barbros stora 

glad je. 

Den har delen om Barbro och Tara innehiiller liksom den föregaende myck- 

et fakta om hastar och ridning. Jag tycker boken ar bra, för har f%r 

man verkligen lära sig n%got, och de missöden och sm% olyckor som in- 

träffar i boken ar fullt realistiska i umgänget med hastar, En del av- 

snitt som handlar om grundutbildningen av hasten, ger nästan lika mycket 

som om man last en fackbok om ridning. 

J

Hcg Rudberq, Anna 

Hingsten p% Rosenhill / Anna Rudberg. - Stockholm : Bonnier, 

1975. - 137 s. 

Anna Rudbergs debutbok handlar om Gittan, en känslig femton%ring, 

som fatt jobb p% arabstuteriet "Rosenhilln. P% stuteriet finns b1.a. 

en hingst som ar omöjlig att hanskas med för alla, utom för en skö- 

tare, Hasse, som med stryk tvingar hästen till underkastelse. 

En dag ger Hasse hingsten s% mycket stryk att den g%r omkull och inte 

orkar resa sig igen. Hasse f%r sparken fr%n stuteriet, men han svär 

att han ska komma igen... 

En natt, nar Gittan vakar över ett sto, som ska föla, hör hon mystiska 

ljud i stallet. Det är Hasse, som kommit tillbaka för att sl% ihjäl 

hingsten. Gittan springer och hämtar hjälp, men när de kommer tillbaka 

till stallet ligger Hasse livlös i hingstens box. Han har blivit traf- 

fad i huvudet av hingstens hovar och ar redan död... 

Stuteriägaren vägrar att slakta den farliga hingsten, och nu börjar en 

t%lamodets prövningstid för Gittan, som lovat sig själv att f% hing- 

sten normal igen. Eftersom hasten alltid tagits med våld, är han otro- 

ligt nervös och bits och sl%r efter alla personer utan undantag. En 

dag f%r han dock en ny stallkamrat, en mager nykomling, som stuteriets 

ägare hittat framför en plog. Den nya hästen har en lugnande inverkan 

p% den oroliga hingsten, och till slut börjar denne acceptera att Git- 

tan g%r in till honom i boxen. Så småningom f%r också de manliga per- 

sonerna p% stuteriet vistas i närheten av den tidigare s% omöjliga 

hingsten. 

Detta är det ungefärliga innehållet i första hälften au boken. Andra 

halften agnas %t förberedelserna inför och deltagandet i ryttartävlingar 

på en gard inte s% långt fran Rosenhill. Gittan och Mats (den andre 

hästskötaren och Gittans bäste van) ställer upp i två klasser var, och 

naturligtvis vinner de varsin klass! 

Boken slutar med att stuteriets ägare lyckas övertala Gittans mamma 

att flickan skall f% stanna kvar på stuteriet tills vidare. En som 

blir lika glad som Gittan över beslutet är Mats, som förälskat sig 

i henne. 

Det märks att författaren har erfarenhet av hastar. Tyvärr l%ter hon 

dock djuren få alltför mänskliga egenskaper, vilket gör att vissa si- 

tuationer ibland känns nästan lite löjliga. Dessutom framställs Gittan 

som en mycket blödig tjej. Man kan ju vara känslig, aven om tararna 

inte kommer rinnande med en g%ng i svara situationer. Slutligen hakar 

författaren upp sig på alldeles för m%nga ytliga detaljer. Taex. creme- 

färgade sportbilar med gula trailers, askblont h%r och olika kläder. 

Det ar synd att de sistnämnda negativa aspekterna dominerar i s% hög 

grad i boken, som annars kunde ha blivit en riktigt bra och spännande 

has tbok. 

Hcg Wikander, Eva 

Susanna Stalledräng / Eva Wikander. - Stockholm : Gidlunds, 

1976. - 119 S. 

Susanna ar 11 år, liten och p1attbysta.d och känner sig utanför kam- 

ratkretsen i skolan. Särskilt sedan bästisarna Barbro och Inger bör-

jat rida blir hon ännu mer isolerad och tycker att allt är trist. 

Men s% en dag följer hon med kamraterna till ridhuset. Visserligen 

ar hon livrädd för hastarna, men plötsligt finner hon sig själv 

sittande p% en till slut. Susanna börjar ofta hänga i stallet, men 

p% n%got satt trivs hon inte ändå.. I stallet rader nämligen sträng 

hierarki: Det g%r minst fyra skötare p% varje häst, och den flicka 

som har dyrast ridbyxor blir "första skötare". 

Därför blir Susanna överlycklig nar hon hittar ett "eget" stall p% 

sitt gamla lekstalle i skogen. De tv% flickor som har hand om hastar- 

na har ont om tid och ar närmast tacksamma över att Susanna rycker in 

och hjalper till med att motionsrida hastarna. 

Susanna inviger klasskamraten Anita (som är tjock och ful) i upp- 

täckten, och snart "born de bada flickorna i stallet. De lär sig 

sköta hästarna riktigt bra, de f%r gott om tid till att tranings- 

rida i skogen, och snart blir de ganska säkra i sadeln. 

Ägare till hästarna är en travtränare, Hansson, som tanker öppna 

ridskola med avlagda travhästar. Han anställer en skötare fr%n 

Norrland, "Liljan", som ar underbar mot flickorna, och b%de de och 

skötaren utnyttjas av Hansson. 

Susanna f%r enf1egen" älsklingshast, Balett, som hon pysslar om varje 

dag p% basta satt. Men snart ar det slut p% friden. Ridskolan star- 

tar och plötsligt dräller det av ungar i stallet. 

En dag när Susanna ar ute p% en ridtur i skogen tillsammans med 

n%gra andra, yngre flickor, blir hästarna plötsligt skrämda av ett 

gäng srngpojkar p% moped. Hästarna börjar skena, och Susanna blir av- 

kastad i ett kärr. Nar hon kommer tillbaka till stallet, st%r Liljan 

där med Balett, som brutit ett ben. Det är snart klart att hasten 

m%ste avlivas. 

Susanna blir sjuk och förtvivlad och lovar sig själv att aldrig rida 

mer. Hon slänger de dyra ridbyxorna i sopnedkastet med eftertryck. 

En fin skildring av stamningen i stallet, när man kommer som nybör- 

jare och utvecklas som ryttare. Också,, om an lite ytligt, bra skild- 

rat hur den begynnande puberteten känns. Relationen mellan skötaren 

Liljan och Susanna beskrivs p% ett akta och nära sätt. 

Hcg Wikander, Eva 

Susanna och Hasmus / Eva Wikander. - Stockholm : Gidlunds, 

Susanna är nu 13 %r, och hon har börjat i sjuan i en ny skola. Hon 

har lovat sig själv att aldrig mer rida sedan hon red ihjäl en ponny, 

och hon "tuffar till sigw och börjar agna sig %r killar och mopeder 

i stallet. 

Men inte l%ngt fr%n skolan finns en travbana, och Susanna kan inte 

l%ta bli att längtansfullt titta p% hästarna genom fönstret under 

lektionerna. 

Snart hänger hon i ett av travstallen p% frukostrasterna, som blir 

längre och längre. Susanna f%r följa med lärlingen Rasmus p% flera 

träningsrundor, och snart blir hon förälskad i mannen, som ar 27 %r 

äldre an hon. Hon hjalper till i stallet, där hon också, träffar den 

odrägliga överklassflickan Puck, son hon i sin osäkerhet tar efter i 

stil och jargong.

Boken slutar med att Susanna far rida en av travhästarna p% egen hand, 

och hon kan inte låta bli att rida bort till det I1gamlal1 stallet med 

kamraterna för att imponera p% dem. 

Den har boken ar tunnare an den förra, men förälskelsen och komplexen 

inför den andra flickan känns äkta skildrade. 

Hcg Wolde, Gunilla 

Första sommaren med Twiggy / text och bild Gunilla Wolde. - 

Stockholm : Bonnier, 1976. - 91 s. : ill. 

Den här boken är ett mellanting mellan fack- och skönlitteratur. 

Författaren berättar om familjens köp av ett 6-%rigt New Foreststo, 

Twiggy, och alla vedermödor i samband darmed. 

15-Ariga Lena och 8-arige Peppe har uppenbara bekymmer, men också 

stor glädje, med den envisa ponnyn. Här skildras alla problem en 

nybliven hästägare kan råka ut för. Hasten måste först avmaskas 

och skos. Ordentligt inriden ar den inte heller, och man f%r hjälp 

med detta av stallflickan Irene. Hon börjar med att longera 'higgy 

(lata hasten löpa inspänd utan ryttare i en lina i cirkel för att 

p8 så. sätt lära sig arbeta med rygg- och bakdelsmusklernaj, och till 

slut går hasten riktigt snyggt, sedan både Lena och Peppe tagit ett 

antal ridlektioner. Sa småningom börjar man också, hoppa med Twiggy, 

och boken avslutas ned att Lena deltar i en hubertusjakt med henne, 

dar b%da sköter sig utmärkt. 

Boken ar lättläst, instruktivt och trevligt skriven, och dessutom 

ar den illustrerad med en mängd fina blyertsteckningar. 

Hcg Wolde, Gunilla 

En san Twiggy! / text och bild Gunilla Wolde. - Stockholm : 

Bonnier, 1977. - 114 s. : ill. 

Detta ar andra delen i serien om New Forest-ponnyn Twiggy. Familjen 

har nu haft hand om hasten under en sommar, och det ar följande år 

som skildras i boken. 

En gnutta vhastvanaw har man f%tt under sommaren, men den envisa 

ponnyn lyckas ändå spela de tre familjemedlemmarna åtskilliga spratt. 

Hon mater nu hela 142 cm i mankhöjd, och det är inte lätt för lille 

Peppe att klara av Twiggy med sina korta ben. Och Lena börjar snart 

tröttna p% den bhgstyriga ponnyn, och när hon äntligen börjar rida 

hasten mer regelbundet, skadar hon hälsenan och m%ste avst% fr%n 

träningen.

Det blir mamman (=författaren) som far dra det tyngsta lasset. Som 

tur ar, har alla tre gått i ridskola under vintern, och författaren 

har gjort stora framsteg fr%n den rena nybörjare hon var. Men visst 

tar hasten över herraväldet m%nga ganger, och det ar tur att det 

finns ett par stallkamrater med egna hästar, som kan följa med ut 

p% motionsturer i skogen. 

Sista hälften av boken handlar om vgrens sm%tavlingar och sommarens 

mer avancerade hopptävlingar, som man ställer upp i med skiftande 3 

f ramggng. 

Den har boken upplevs som lite mer omständlig an den första, men den 

ar and% läsvärd, inte minst p% grund av författarens skickligt ut- 

förda blyertsteckningar. 

Hcg Aldridge, James 

En ponny för tv& / James Aldridge ; övers.: Sven-Ingmar 

Pettersson, - Malmö : Bergh, 1976. - 270 s, 

0rig:s titel: A sporting proposition. 

Trettongrige Scotty Pirie, son till en fattig immigrantfamilj i en 

mindre stad i Australien, f%r en walesisk ponny, Taff, av immigrant- 

rörelsen för att han ska kunna ta sig den l%nga vägen till skolan. 

Pojken och hasten blir oskiljaktiga vänner, och en dag nar ponnyn 

plötsligt ar försvunnen rasar Scottys värld samman. Hur mycket poj- 

ken an letar, kan han inte aterfinna sin hast. 

Ponnyns försvinnande sammanfaller med att Josie Eyre, dotter till 

den valbärgade och mest inflytelserike boskapsfarmaren i trakten, 

f%r se ut en av sin fars vildponnyer, som sedan ska tämjas till att 

dra den dogcart, den lilla vagn, som Josie fatt av fadern till att 

%ka omkring i. Flickan ar nämligen polioskadad och förlamad nedan- 

för midjan och kan endast förflytta sig med hjälp av rullstol. Ef- 

tersom hon innan förlamningen var mycket ridkunnig, är det natur- 

ligt att man nu skaffar hast och vagn till henne. En av de vilda 

walesiska ponnyerna, som Josie kallar "Bow, fangas in, och man 

lägger ner ett stort arbete p& att f% hasten tränad till att dra 

vagnen med den förlamade flickan. 

Nar Josie Eyre ställer upp i en tävling med Bo på den årliga jord- 

bruksshowen, rusar Scotty plötsligt fram till ekipaget och skriker 

att det ar Taff, hans egen hast, som Josie spant för vagnen. Scotty 

tar tag i hasten och försöker spänna loss honom, men Josies far, 

Ellison Eyre, haller fast pojken och kallar p% polisen, som kör hem 

pojken med v%ld. 

Efter detta uppträdande börjar Scotty försvinna hemifrgn allt oftare 

och senare också. fr%n skolan. En dag berättar advokaten Quayle för 

sina barn (av vilka den ene sonen Kit ocksa ar bokens berättare) att 

Josies ponny är anmäld försvunnen p% polisstationen. 

Scotty blir givetvis misstänkt för att ha stulit hasten, och Ellison 

Eyre gar s% l%ngt att han börjar processa mot pojken. Försvarsadvokat 

blir Quayle. P% detta följer tv% langa ratteggngar, varvid staden 

delar upp sig i tv% läger: Antingen är man för Scotty, eller ocks% 

för Josie Eyre. Efter den första rättegången beslutar man, att bara 

Scotty hämtar fram ponnyn, ska man avgöra vem den ska tillhöra: Scotty

eller Josie. Efter ratteg%ng nummer tv% bestäms att ponnyn ska slappas 

lös i en hage, och de tv& barnen ska st% i andra anden och locka p% 

honom. Den hasten först g%r fram till ska anses som den ratte ägaren. 

Man gör som beslutat, och efter mycket ropande och visslande fr%n b%da 

hall, väljer ponnyn slutligen Scotty. Historien slutar med att Josie 

fCtr skaffa sig en ny hast, men Scotty lovar henne ocksa att han ska 

komma och halsa p% ibland med Taff. 

Det har ar ingen hästbok i traditionell mening. Det handlar mer om 

klassuppdelningen mellan människor i en stad p% den australiensiska 

landsbygden, och deras benägenhet att vara för eller emot i en enga- 

gerande fraga, an om själva hästarna. Givetvis skildrar den ocksa tv% 

barns oerhörda tillgivenhet för ett djur. Spraket ar ofta komplicerat, 

och vissa avsnitt (särskilt de bada rattegångarna) upplevs som tunga 

och sv%rforcerade. Med hänsyn till detta, borde nog boken hellre pla- 

cerats p% Hce-hyllan an p% avdelningen för Hcg. 

Hcg Inaer, Nan 

Onskas köpa: Litet sto / Nan Inger. - Stockholm : Bonnier, 

För Karin betyder hastar allt, och nar hennes alsklingshast på rid- 

skolan maste avlivas p& grund av kronisk hälta, blir hon förtvivlad. 

Karins syster Ulla agnar sig %t att dansa balett, ett intresse dar 

hon far helhjärtat stöd av modern, som ar mycket insatt i dansen. 

Däremot känner inte flickornas mamma alls till vad hastar och rid- 

ning innebar, men hon ar psykolog nog att först% att Karin har myc- 

ket sv%rt att komma över den avlivade hasten. 

Därför beslutar hon att flickan ska f% en egen hast, och efter mariga 

efterforskningar och besök p% de mest skiftande stallen, gör man 

närmast ett impulsköp i stället för att lyssna p% Karins ridlärare, 

som har lovat att hjälpa till, bara flickan ger sig till tåls. 

Trulsa, som -arin kallar hasten, ar mycket vacker att se på, men 

tyvärr ar den d%ligt inriden, och Karin är alldeles för oerfaren 

fös att kunna klara av hasten. Fr%n första början blir det problem 

med ridningen, särskilt som hasten inte får plats på ridskolan, 

utan Karin tvingas stalla upp Trulsa p% en närbelägen bondgard, 

dar hon inte far mycket hjälp med ridningen av sin besvärliga hast. 

Problemen med hasten bara ökar: Trulsa skenar, vägrar lyda tyglar 

och skänklar, och till slut blir allt en enda pl%ga för flickan. 

Nar Karins syster kommer in på en dansskola i London, bestämmer mo- 

dern att Trulsa och Karin ska skickas på ridläger. P% ridlägret 

kommer Karin i sitt osäkra tillstand genast utanför gemenskapen med 

de andra ungdomarna, och nar Trulsa börjar krångla med det samma, 

far flickan en verklig hastneuros. Hon vägrar satta sig p% sin hast. 

och vill rymma fran lägret, men den kloka och varma kvinnliga före- 

standarinnan kommer som en räddande angel och tröstar Karin samt lo- 

var att hennes dotter, som ar mycket ridkunnig, ska försöka f% fason 

p% Trulsa, medan Karin ar hos sin halvsyster och vilar upp sig. 

En ganska d%lig bok med ytliga människoskildringar. De mer psykolo- 

giserande avsnitten ar inte särskilt lyckade - i synnerhet avsnittet 

med hästneurosen känns platt och främmande. Dessutom innehaller inte 

boken några ingaende hastskildringar.

Hcg Korinetz, Juri 

En pojke och en häst / Juri Korinetz ; illustrerad av Anne Bous 

; svénsk översättning fran tyskan av Edward Brehmer. - Pialmö : 

Berghs, 1979. - 91 s. : ill, 

0rig:s titel: Ssamaja umnaja loschadj. 

Den ryske författaren Juri Korinetz har skrivit en bok som st%r i 

en klass för sig. Originaltiteln ar "Ssamaja umnaja loschadj", vilket 

betyder "min allra klokaste hastw. Den svenska Översättningen 

har dock f%tt titeln "En pojke och en hast". 

Boken ar till en del självbiografisk, och den handlar om nar författaren 

som föräldralös tonåring arbetade %t en kolchos i Kasakstan, 

ett %r under andra varldskri et. 

Eftersom pojken var stadsbo 7 Korinetz ar född i ~oskva), blev det en 

sv%r tid för honom, med många prövningar, ute p% stäppen, Den som 

blev hans närmaste van och hjälp under den har tiden, var hasten, 

stoet Sul, som han fick sig tilldelad, nar han uts%gs till herde av 

kolchosmedlemmarna. Sul ar en mycket klok hast, och trots sin ungdom 

har hon redan lärt mycket av livet p% stäppen. Dessutom kan hon 

tala, och pojken och hasten har m%nga fina pratstunder tillsammans 

ute p% stäppen. 

P% vintern, när allt ar fruset till is, sover pojken i en kammare 

p% kolchosen och hasten i stallet, men p% v%ren och sommaren, nar 

de varma nätterna %terkommer, övernattar alla djuren ute, uppe bland 

bergen med sin herde. 

Hjorden best%r av både får, tjurar och kor. P% våren, när kalvarna 

kommer, far pojken extra mycket att göra, och det galler att vara 

uppmärksam p% vilken ko det är som nyss kalvat. D% maste pojken rida 

med den nyfödda kalven innanför pälsjackan till kolchosen,-s% att 

kalven inte ska frysa ihjäl. Som tur ar, haller hästen Sul hela tiden 

ett vakande öga över hjorden, och ibland f%r hon anledning att 

saga %t pojken, som varit nara att missa någon liten kalv, 

Pojken far vara med om och utsta en hel del ute p% stäppen, och han 

mognar i sin nya uppgift. En g%ng, på hösten, blir hjorden överfallen 

av ett par vargar, men Sul lyckas döda hannen med sina harda hovar, 

och varginnan m%ste fly. 

Men det kommer ock& sköna, härliga stunder, särskilt om sommaren, d% 

pojken kan bada i sm% backar p% stäppen, och där han kan tvätta sina 

underkläder, som annars ar ständigt smutsiga. Sommaren ute p% stäppen 

ar het men vacker, i gräset lyser röda tulpaner och andra blommor, 

himlen ar bl%, och det höga berget Semis-Bugu ar för en g%ngs skull 

utan sin wmolnmössa~. 

"En pojke och en hast" ar en mycket välskriven, annorlunda bok, som 

kan läsas med stor behållning av alla %Idrar. De utsökta teckningarna 

av den västtyska konstnärinnan Anne Bous förhöjer ytterligare bokens 

konstnärliga värde. 

Hcg Ross-Rahte, Renate 

Stefan och hästarna / Renate Ross- Rahte ; övers. fr%n tyskan 

av Marianne Gerland-Ekeroth. - Stockholm : Prisma, 1976. - 

117 S. : in. 

Det tyska orig:s titel: Stefan und die Pferde.

Nar Stefan ar p% bussutflykt fr%n Miinchen, passar han p% att smita 

och stannar kvar på landet. I en hage f%r han syn p% en häst som 

just skall föla, och han rusar iväg till den närmaste garden efter 

hjälp. Ägaren hämtas och veterinären kallas dit. Fölet kommer två 

veckor för tidigt, och det ar mycket svagt, men med förenade kraf- 

ter lyckas man f& liv i det, Ägaren, konstnären herr Zienek, säger 

att Stefan ska f% fölet eftersom han räddade det. 

Denna natt sover Stefan över hos veterinären, Följande dag, nar 

pojken hälsar p% stoet och fölet i spiltan, f%r han en spark av 

stoet Stjärna och han skadar benet. Man beslutar nu att Stefan ska 

f% bo kvar p% Granggrden hos herr Zienek tills han blir frisk. Dar 

blir han god van med flickan Leni, som kommit för att hjälpa till 

med has tarna. 

Under sin vistelse på Grangården f%r Stefan lära sig en hel del om 

hastar, och han lär sig ock& rida i all hemlighet, trots benet. 

I slutet av boken räddar pojken herr Zienek fr%n att klammas ihjäl 

av en trädstam, nar denne ar ute och s%gar ned trad. En fin gemen- 

skap har utvecklats mellan den gamle mannen och pojken. Till slut 

kommer aven Stefans mor och halsar på, friskskriven från sjukhuset, 

och lyckan ar fullständig, 

Hcf Stiessel, Lena 

En häst i huset / Lena Stiessel ; illustrerad av Lisbeth Holm- 

berg-Thor. - Stockholm-: Rabén & Sjögren, 1977. - 50 s. : ill. 

Boken börjar med att Sonja sl%r vad med sin pappa om att man skulle 

kunna ta upp en häst i lägenheten (de bor sex trappor upp i ett hög- 

hus). Eftersom flickan är fast besluten att vinna vadet (den som för- 

lorar ska bjuda p% bio), tar hon med sig sin kamrat Britt till stal- 

let, dar de lånar den lille ponnyn Trolle, 

Hasten g&r villigt med in genom porten till huset, men i första trap- 

pan börjar han att strejka. Sedan Sonja hämtat socker, går Trolle fri- 

villigt uppför trapporna anda till lägenheten p% sjatte vaningen. De 

möter bara en förvanad granne på vägen upp, och nar Sonjas pappa öpp- 

nar dörren ser han glad ut och fragar om de fuskat ochlrtagit hissen! 

Sonjas lillebror ar ocksa med p& noterna och leder ut Trolle p% bal- 

kongen. Dar får han st% tills barnens mamma kommer hem, och han pas- 

sar p% att äta upp alla odlade grönsaker som finns där under tiden. 

Barnen försöker hindra mamman fr%n att gå ut p% balkongen, men till 

slut lyckas Trolle ta sig in i vardagsrummet, och nu ar de avslöjade 

allihop: 

Plötsligt blir det bråttom att f% ut hasten ur lägenheten och huset, 

för stallet m%ste ju l%sas p% kvällen, och d% ska alla hastar vara 

hemma. Med gemensamma krafter lyckas man till slut f% in ponnyn i 

hissen, och s% trycker man ner hissen med den sparkande hasten, och 

a hela familjen rusar ner för trapporna anda till bottenvaningen, där 

de tar emot den omskakade Trolle. 

Slutligen rider Sonja iväg till ridskolan, glad över att ha vunnit 

vade t. 

Boken ar tryckt i extra stor stil och ar mycket lättläst. Den lämpar 

sig för barn som nyss lärt sig läsa. Den ar mycket humoristiskt skri- 

ven och full av varme. Rekommenderas för barn i 7-8 %rs%ldern och som 

högläsningsbok för barn i alla åldrar.

Hcg Wallin, Marie-Louise 

Mimmis stall / Marie-Louise Wallin. - Stockholm Bonnier, 

Lisa, som just kommit i ton%ren, har bara en önskan: Att f% en egen 

hast, Hennes pappa försöker förklara för henne att familjens ekonomi 

inte alls klarar av s%dana utgifter, och som tröst köper han en kanin 

%t flickan. Men Lisa hänger ända i stallet hos Mimmi, en kronhäst (= 

häst som tillhör militären, men som har en privat person som foder- 

värd) som den äldre kamraten Eva har hand om. Lisa hjälper Eva med 

skötseln, och ibland smyger hon sig iväg för en nattlig ridtur p% 

hasten. 

En dag säger Eva, vars intresse mer börjat g% över till pojkar och 

bilar, att Lisa gärna far "överta" Mimmi. Lisa har inget stall till 

hasten, men hon planerar att bygga om familjens g3rdsskjul invändigt. 

Med hjälp av en utvecklingsstörd släkting, Evald, som vistas tillfal- 

ligt i familjen, lyckas hon ocksa göra i ordning skjulet p% lediga 

stunder, allt utan föräldrarnas vetskap. Det ar inte lätt att smita 

ut i skjulet utan att mamma misstänker n%got, Lisas mor ser nämligen 

helst att dottern passar sina sm%syskon s% fort hon har en ledig stund 

över. 

Till slut ar dock stallet färdigt - t.o,m. hö har de lyckats f% in 

under en natt - och en mycket stolt Lisa kommer ridande p% Mimmi över 

g%rdsplanen. Föräldrarna blir - naturligtvis: - mäkta förvånade över 

den nya familjemedlemmen och det nya stallet, men konstigt nog gar de 

med p% att ha hasten hemma, och det slutar med att man åker till nar- 

maste storstad och köper en sadel %t hasten. 

Författarens avsikt har b1.a. varit att skildra hur en ensam ton%ring 

kan kanna sig i en familj med flera sm%syskon och en mamma, som näs- 

tan bara hinner agna sig %t dessa, tvätt och matlagning. Tyvärr gör 

greppet med det hemliga stallbyggandet att historien känns onaturlig 

och ganska tunn, i stället för intressant och spännande. 

uHc Wallin, Marie-Louise 

Tovan / Marie-Louise Wallin. - Stockholm : Författarförlaget, 

1974. - 122 S. 

Ingeborg, som ock& kallas Fritjof av kamraterna, ar en känslig 

ton%rsflicka som dyrkar klasskamraten Anna. Anna är populärast 

i klassen, och alla kretsar runt henne, inte minst för att hon 

har en egen häst. Fr%n den dagen, när Anna föreslår att hon ska 

lära Ingeborg rida, växer sig flickornas gemenskap allt starkare. 

En oktoberdag avslöjar Ingeborgs mamma att hon fatt tag i en avlagd 

cirkushäst, en arab, som varit nära att f% g% till nödslakt. 

Nar de f%r hand om Tovan, som far dela stall med Annas häst, är 

han bara "skinn och benff, men s% sm%ningom f%r de fram ett fint 

hull p% honom och en glansande, svartbrun h%rrem. 

Boken handlar dels om flickornas umgänge med hästarna, dels om 

deras relationer till varandra och de andra kamraterna, pojkar 

och flickor i tonaren.

Det ar en'annorlunda bok, som p% ett finstämt satt skildrar hur 

svart det kan vara ibland att befinna sig mitt emellan barn och 

vuxen människa. Att vara osäker på sina kanslor, b%de inför flick- 

och pojkkamrater, att känna svartsjuka och angest inför rädslan 

att bli övergiven... 

Jag vill tveklöst rekommendera den har boken bbde till tonaringar 

och vuxna läsare, dels för att den innehaller bra skildringar av 

ungdomar som sysslar med hastar, men framför allt för att för- 

fattaren s% fint lyckats skildra i allmänhet svarfangade stäm- 

ningar och kanslor mellan människor, 

Hcg -, Wellm, Alfred 

Hästflickan / Alfred Wellm ; illustrationer av Werner Klemke ; 

Översättning fran tyskan av Jadwiga P. Westrup. - Stockholm : 

~~~/~eber, 1977. - 134 s. : ill. 

0rig:s titel: Das Pferdemädchen. 

Boken handlar om flickan Irka och det gamla stoet Haya, som nästan 

ar blind. 

Varje kvall tar Irka en stilla ridtur p% hästen, som går försiktigt 

mellan skogens träd och stenar. Men en kvall upptäcker flickan att 

stoet plötsligt ser bättre, och efter n%gra dagar kan hästen trava 

med flickan på ryggen. En dag rider flickans pappa bort och halsar 

p% en god van, och efter den dagen ar stoet åter förändrat, Det svet- 

tas och travar inte längre. Efter ett tag först%r de att stoet är 

dräktigt, och en kall vinternatt föder hon ett brunt hingstföl. 

Eftersom stoet f%r juverinflammation blir det först problem med di- 

givningen, men till slut, nar fölet ar alldeles utmattat, lyckas 

flickan och hennes far f% hasten att låta fölet komma till juvret. 

Först maste de lyfta fölet till stoet, men snart piggnar fölet till 

och kan resa sig själv, p% l%nga, spinkiga ben. 

En enorm vänskap utvecklas mellan Irka och fölet, och hon avkräver 

ett löfte av fadern att få behalla fölet. Men familjens ekonomi ar 

skral, och det finns egentligen bara utrymme för en hast i stallet... 

Fölet utvecklas alltmer för var dag som g&r, och en dag hoppar det 

över stängslet till hagen. Stoet blir allt magrare p% grund av att 

hon alltid maste ge fölet di, och fadern tvingas inse att han m%ste 

sära p% hästarna i oktober. Till slut förklarar han för sin dotter, 

att de bara kan beh%lla en häst, och nu tvingas Irka välja mellan 

Raya och hennes föl. Flickan, som naturligtvis ar ledsen och besviken 

p% fadern, först& att hon aldrig skulle kunna skiljas fran stoet, 

och en dag kommer man fran stuteriet och lastar in fölet i en last- 

bil och kör bort, med hasten gnäggande i bilen. 

Boken är skriven i en varm och lagmald, lite sorgsen ton. Den känns 

mycket akta, och bierner Klenkes lustiga illustrationer bidrar ytter- 

ligare till den fina stämningen.

FACKLITTERATUREN 

uRbe Bergström, Britta 

Börja rida / Britta Ber ström. - Vasteras : ICA-förlaget, 

1977. - 96 s. : ill. - T~ästserien) 

Britta Bergström gav %r 1977 ut tre instruktionsböcker i ridning. 

Nybörjaren börjar lämpligen med "Börja ridaw, som egentligen inte 

tar upp särskilt mycket av själva ridningen. Endast en tredjedel av 

bokens 96 sidor behandlas de allra mest elementära punkterna för den 

helt ttr%an ryttaren, Resten av boken tar upp en hel del praktiska 

saker som ar förknippade med hastar och ridning, och som ar bra att 

känna till, t.ex. hur man handskas med hastar, hastpsykologi, försak- 

ringar, hur stallet ska se ut, hastens och ryttarens utrustning, hur 

hasten ar byggd, hastens skötsel. 

Det är mycket elementära kunskaper som f%s genom boken, men en hel 

del tips ar väldigt bra, och problemen som tas upp ar m%nga ganger 

sadana som den oinvigda kanske inte alls har tänkt sig stallas inför. 

Hur m%nga nybörjare f%r t.ex. lära sig sadana självklara saker som 

hur man sätter p% hasten en vanlig grimma, vilka redskap man behöver 

i stallet, hur man leder en hast? 

Avsnittet om ridningen ar sämre. Visserligen ar de moment som tas upp 

helt korrekt beskrivna i texten, men det ar alldeles för ytliga kun- 

skaper som förmedlas. Det maste vara ytterst sv%rt för den ttnyblivnan 

ryttaren att kunna tillgodogöra sig &got av materialet, när det fram- 

stalls s% lättvindigt som i den här boken. Ridning är ju i själva ver- 

ket en mycket sv%r konst, och det kravs m%nga ars träning innan man 

ens blir en medelmattig ryttare. Visserligen ar det bra att författaren 

haft ambitionen att inte komplicera ridkonstens mysterier för nybör- 

jaren, men risken ar att denna (eller denne) far uppfattningen att 

Itdet har lär man sig p% n%gra timmar" redan innan första uppsittningen 

och sedan blir besviken och tappar sugen när hon eller han marker hur 

svart det i själva verket ar att lära sig. Det hade t.ex. varit bättre 

om författaren lagt ned den tid hon agnat at att konstruera det spel 

med repetitionsfr%gor p% innehallet, som avslutar boken, p% att göra 

de korta kapitlen om ridning betydligt utförligare. 

Ytterligare en stor nackdel med det avsnitt i boken som behandlar rid- 

ningen ar det daliga bildmaterialet (till skillnad mot de mycket in- 

struktiva fotografier och teckningar som förekommer i resten av boken). 

P% nästan samtliga bilder har ryttaren kutryggig sits och tittar i mar- 

ken i stallet för upp2I.t. Eftersom ryttarens sits ar A och O för hur 

hasten sedan reagerar p% hjälperna, ar det ju mycket viktigt att ny- 

börjaren lär sig sitta ratt redan fr%n början. 

Kommentarerna anghende det alltför ytliga innehgllet och det d%liga 

bildmaterialet galler för övrigt aven de tv% andra böckerna av för- 

fattaren "Börja rida dressyrw och "Börja med hoppning".

uRbe Pinch, Dorothy Henderson 

Rida, rida roligt / text och teckningar: Dorothy Henderson 

pinch ; översättning och bearbetning: Birgit Hanes. - Stockholm 

: ~WE/~ebers, 1979. - 155 s. : ill. 

0rig:s titel: Happy Horsemanship. 

"Rida, rida roligtn ar en ren nybörjarbok, skriven för den oerfarna 

hastvännen och ryttaren. 

Boken börjar med att presentera vad en häst egentligen är för n%got 

för läsaren, hästens fysiologi och beteende g%s igenom. Sedan följer 

ett kapitel om hur man förbereder hästen för ridturen, dvs. rykt, sad- 

ling och tränsning, m.m. Darp% agnar författaren ett helt kapitel %t 

uppsittning, avsadling och "efterskötsel" av hasten. 

Efter dessa inledande kapitel följer ett kapitel p% 80 sidor, som ag- 

nas själva ridningen. Detta avsnitt ar mycket instruktivt och skrivet 

med stor inlevelse, fantasi och öppenhet för vad som kan handa en ny- 

börjare p% hästryggen. 

Avslutningsvis behandlas hoppning, ridtävlingar, jaktridning och hur 

man väljer nar man ska köpa egen hast. 

Boken är späckad med fantastiskt roliga teckningar som ibland närmar 

sig skämttecknings-genren. Tyvärr kan den har typen av illustrationer 

aldrig n% upp till fotografiets exakthet, varför det ibland ar sv%rt 

att helt "kannan den ratta sitsen, handstallnin en, etc., nar man tit- 

tar p% bilderna (jfr Hedlund: Detta ar ridning: f . Men s% roligt som 

man har när man laser den har boken och samtidigt tittar p% bilderna, 

ar nog ovanligt vid studier av den har typen av litteratur. De drap- 

liga situationer man ofta hamnar i med en hast ar tagna' p% kornet av 

den skickliga illus tratörenlf örf at taren. 

Rbe Hedlund, Gunnar 

Detta är ridning : dressyr hoppning a fälttävlan / tecknare 

och författare Gunnar Hedlund. - Stockholm : Bonnier, 1978. 

- 144 s. : ill. 

Det har inte skrivits någon bra instruktionsbok i dressyr och hopp- 

ning sedan Lithanders "Dressyrridning hoppningv (1. uppl. 1949) och 

Ankarcronas "Handbok i ridningN ( 1. uppl. 1951 ) , men Gunnar Hedlund 

tar nu igen skadan med sin välgjorda bok "Detta ar ridning". 

Författaren ar utbildad ridinstruktör och dessutom en mycket skicklig 

tecknare. Hanlhar försett boken med en mängd illustrationer som p%- 

minner om fotografisk exakthet, 

Steg för steg visar författaren i bildsekvenser och detaljteckningar 

hur man %stadkommer samspel mellan hast och ryttare. Detta ar en bok 

för den ryttare som ridit i n%gra %r och som vill komma vidare i sin 

utbildning, gärna med egen hast, 

Till att börja med visar författaren hur hasten är byggd, och hur den 

reagerar för olika störande moment. Här beskrivs muskler, skelett, 

sinnen och reflexer. Därefter följer ett par kapitel om hastens ut- 

veckling som föl, och hur man förbereder unghästen för den viktiga, 

grundläggande, inridningen.

Efter 18 sidor med en repetition av den grundläggande ridlaran (sits, 

handstallning, ridbanans vägar, sidvärtsrörelser, hur man rider de 

tre olika gångarterna samt halt och ryggning) följer sa de tre stora 

kapitlen om dressyr, hoppning och fälttävlan. Dessa kapitel ar skrivna 

framför allt med tanke p% tävlingsryttare eller blivande sadana, men 

även den lite mer erfarna ryttaren utan egentliga tavlingsambitioner 

kan ha stor glädje av dessa avsnitt, Vart och ett av dessa kapitel 

inleds med en beskrivning av den speciella utrustning man använder 

för hasten i dessa tre olika tavlingsformex. Kapitlet om dressyr tar 

ingående upp de olika rörelser och moment som förekommer fr%n s,k, 

lätt dressyr upp till och med den mycket avancerade dressyrridningen. 

Kapitlet som behandlar hoppning tar först upp lite om hopphastens 

teknik och det grundläggande arbetet med den blivande hopphasten. Se- 

dan beskriver författaren p% ett utmärkt sätt i text och bild själva 

tekniken med hoppning. De olika momenten, s%som anridning, avsprång, 

svävet över hindret och landningen, skildras har i langa, noggranna, 

bildsekvenser över Atskilliga sidor. Detta kapitel avslutas med en be- 

skrivning av olika hindertyper och hur man lämpligast hoppar dem. 

Det sista kapitlet, som handlar om fälttävlan, tar upp de fem olika 

prov som ing%r i denna krävande tävlingsgren, nämligen: Dressyrprov, 

distansritt, steeplechase, terrängritt och banhoppning. Författaren 

understryker att det ar mycket viktigt att hasten verkligen ar i trim 

inför denna oerhört piifrestande tavlingsform, något som man endast kan 

uppn% genom minutiös, daglig träning av sAval kondition och styrka 

som lydnad. Vikten av att hasten har den ratta härstamningen, med en 

hel del fullblodsinslag, betonas ocks%, 

Avslutningsvis itar författaren upp n%gra olika typer av falthinder, 

som vanligen förekommer i en terrängbana. 

uRbe Tibblin, Bo 

Ta tyglarna / Bo Tibblin. -. S tockholm : LT, 1979. - 1 12 s. : 

ill. - (~llt om hastar ; 13) 

Detta ar en instruktionsbok i dressyrridning för den medelmattiga 

och den lite mer avancerade ryttaren. Författaren skriver i inled- 

ningen, att avsikten inte ar att boken skall vara en komplett rid- 

handbok utan en p%byggnad av en elementär ridlära, Han tar inte upp 

alla rörelser och hjälper i detalj, utan endast de moment han anser 

viktiga för att läsaren ska kunna utbilda sig själv och sin hast i 

dressyr på ett riktigt satt. 

Efter ett mycket kort, inledande kapitel om unghastens utbildning, 

redogör författaren för vikten av att ryttarens sits och handstallning 

ar riktiga. Därefter följer ett kapitel om handens inverkan, och efter 

detta beskriver författaren hur det lösgörande arbetet kan g% till 

och vikten av att detta sker p% ratt satt. 

P% tio sidor beskriver författaren vidare hur man f%r hästen att g% 

i ratt "formn, dvs. b1.a. med eftergift i nacken och olika grader av 

samling. 

Därpå, tar Tibblin upp olika rörelser med lösgörande och fram%tbjudan- 

de effekt, och efter dessa kapitel följer en beskrivning av hastens 

olika &ngarter och hur dessa lärs in. 

Slutligen beskriver författaren de olika dressyrprogrammen och hur man 

rider dem,

Som avslutning tar Tibblin upp dressyrprovet för guldmärket (=Nedel- 

svar ~:2), och detta kapitel föregas av en genomgang av de s.k. "sko- 

lorna" samt galoppombyte i spr%nget, Dessa ar rörelser som ar mycket 

svara att utföra p% ett tillfredsställande satt, men eftersom de in- 

g%r i provet för guldmärket är det nödvändigt att man lär sig och sin 

hast dem om man ska ta detta märke. 

Boken har ett mycket bra bildmaterial och ar en stor tillgang för de 

ryttare som har n%gra ars erfarenhet av dressyrridning och kanske fram- 

för allt för ryttare med egna hastar. 

uQdfd Planck, Christina 

Hastens utfodring / Chris tina Planck ; teckningar Susanna 

Nathanson-Selander, - Stockholm : LT, 1974, - 107 s. : ill- 

- (~llt om hästar ; 4) 

Den här lilla boken är oumbärlig för hästägare och den som tanker 

skaffa sig egen häst: Trots sitt ringa format, innehaller boken (som 

för övrigt ing%r i den utmärkta serien I1A1lt om hastar", utgiven av 

LT:s förlag) en mängd fakta om konsten att ratt utfodra hästen. Har 

f%r man reda p% att det verkligen är en konst att utfodra en häst p% 

ratt satt, att det är fraga om en svar balansggng. Man f%r t.ex. veta 

att mycket beror p% vilken typ av hast man har, ras, om det ar en ung- 

hast eller fardigvuxen häst, dräktigt eller digivande sto, vilket slags 

arbete hästen utför varje dag, kvalitbn p% foder, etc. 

Boken inleds med att man tar upp näringslärans grunder och de ämnen som 

ingår i fodret och som ar viktiga för hastens kondition. Därefter be- 

skrivs de olika fodermedel som används till utfodringen, och sedan föl- 

jer ett kapitel om hästarnas näringsbehov (se ovan:). P% detta följer 

exempel p% olika foderstater och utfodringstabeller med näringsinne- 

hall, Ett par kapitel behandlar hur man beräknar fodermangder och hur 

man förvarar fodret. Slutligen beskrivs betesgang och olika problem 

i samband därmed, och det avslutande kapitlet handlar om parasitbe- 

kampning, och ett förslag till avmaskningsprogram för en besättning 

p% %tta hastar i olika åldrar finns. 

Ett sakregister hade undexlättat ytterligare för läsaren, men som sagt: 

en mycket nyttig och lärorik bok - en guldgruva för hästägaren:

Qdfd Sevelius, Fritz 

Ha11 hasten frisk : att förebygga och bota sjukdomar / Fritz 

Sevelius, Harry Pettersson, Lennart Olsson, - Västerils : ICA- 

förlaget, 1976. - 174 s. : ill, 

I bokens förord star att författarna vänder sig wfrämst till nya hastägare 

i alla %ldrart1 men aven till människor som utbildar sig i hästv%rd 

och hästsjukvård, till hovslagare, ryttare och kuskar. 

Enligt min mening torde mycket unga personer ha svart att tillgodogöra 

sig boken, eftersom inneh%llet i mariga avseenden är av fackmannamässig 

karaktär. Boken inneh%ller manga sv%ra termer, som inte alltid 

f örklaras. 

De 50 första sidorna behandlar inte egentliga sjukdomar, utan de handlar 

mer om hur man ska sköta sin hast s% att den inte ska bli sjuk - 

t.ex. utfodring, hovvård, stoets gynekologi, hastens fysiologi, etc, 

Efter dessa vfriskv%rdskapitelv följer s% olika avsnitt om de vanligaste 

sjukdomar en hast kan råka ut för. Ett helt kapitel agnas parasiter, 

och ett avmaskningsprogram finns här. Rörelseorganens sjukdomar 

(inklusive hältor) agnas inte mindre an 40 sidor, matsmältningsorganens, 

andnings- och cirkulationsorganens sjukdomar och urin- och könsorganens 

sjukdomar f%r acks% varsitt kapitel, Hudsjukdomar och ögonsjukdomar behandlas 

ocksa utförligt. Över huvud taget gas de flesta av hastens sjukdomar 

igenom mycket grundligt och texten kompletteras med ett mycket 

bra bildmaterial (stora och tydliga fotografier, några t.o.m. i farg). 

Boken avslutas med ett kapitel om vad det finns för olika typer av hastförsäkringar 

och vad de omfattar. I slutet av boken finns ett utförligt 

sakregis ter. 

Det ar uppenbart att det ar tre skickliga fackmän (veterinärer) som 

skrivit boken, och jag instämmer i baksidans text att det ar en bok 

som hästägaren inte har rad att vara utanv, 

UV Sköld, Anna-Lena 

Hästens sjukdomar / Anna-Lena Sköld ; fotografier Mats Johansson.. 

- Stockholm : LT, 1976. - 102 s. : ill. - (~llt om hastar ; 7) 

P% bokens 100 sidor ryms beskrivningar av ett stort antal sjukdomar 

och skador som hasten kan drabbas av, men eftersom bokens format ar 

litet, ar det atminstone i en del fall ganska ytlig information, som 

läsaren f%r. Pil det hela taget ar det dock enormt mycket som f%r plats 

i denna lilla prisvärda bok, och författaren behärskar sitt ämne väl. 

Efter ett inledande kapitel om hastens allmänna hälsotillstånd ( sasom 

kroppstemperatur, puls, foderlust, spillning, etc.) tas en mängd sjuk- 

domar upp, alltifran s%rskador och hältor till ämnesomsättningsrubb- 

ningar och hudilkommor. I slutet av boken finns ett kapitel om olika 

typer av bandage,och därefter beskrivs vad som bör inga i ett stall- 

apotek. 

Tyvärr 1eta.r man förgäves efter ett sakregister, n%got som är en stor 

fördel att ha tillg%ng till i den här typen av instruerande bok. 

Boken innehgller ett stort antal mycket tydliga svartvita fotografier. 

I

~be(x) Adler, Peter 

Hästordboken / Peter Adler ; illustrationer: Karin Nord- 

ström ; bi1der:Wla Taari och författaren. - Göteborg : 

Wezäta, 1978. - 96 s. : ill. 

Det har ar den hittills enda uppslagsboken i hastkunskap p4 svenska. 

Termerna i boken rör hastens skötsel, sjukdomar, utrustning och rid- 

ning. Boken omfattar även en del tävlingstermer inom trav- och galopp- 

sport. M%nga av termerna förklaras med instruktiva teckningar. Dock 

letar man förgäves efter en illustration till ordet "sadelv, vilken 

skulle varit med, enligt texten. För att boken inte ska bli tr%kig 

har författaren valt att spränga in ett antal mycket fina helsides- 

fotografier har och dar i boken. Dessa fotografier har b1.a. tagits 

av författaren själv. 

Nar man sl%r upp olika ord i wHastordbokenm, marker man att författa- 

ren har l%ng erfarenhet av uppfödning och tävling av hastar. Detta ar 

allts% en liten uppslagsbok som m%nga ryttare och hastvanner kan ha 

stor glädje av. Den skulle kanske placeras p% bibliotekens referens- 

avdelningar? 

uQd Dickens, Monica 

P& tal om hastar / Honica Dickens ; översatt av Birgit Hanes ; 

illustrationer: Margery Gill. - Stockholm : RabBn Sjögren, 

1977. - 182 S. : ill. 

0rig:s titel: Talking of Horses... 

Monica Dickens har skrivit en alldeles utmärkt bok om hastar, b%de 

för hästägare och ryttare utan egna hastar. Boken ar klassificerad 

som facklitteratur, men h%llen i en kaserande, humoristisk stil. 

Författaren varvar berättelser fr%n egna upplevelser i sitt umgänge 

med hastar, med direkta rad och tips om hur man handlar i olika, ofta 

besvärliga situationer, som man kan hamna i tillsammans med hastar. 

Man far teex. en mängd tips om hur man lastar en hast, som inte fri- 

ar in i en trailer (nggot som kan ta flera timmar om man 

har otur !f , rad om hästens skötsel och utrustning, ryttarens klädsel, 

etc. Ett par kapitel ägnas %t den dagliga träningen,och slutligen 

tar författaren upp hur man uppför sig tillsammans med hasten p% och 

vid en tävlingsbana. M%nga drapliga situationer skildras, och flera 

g%nger brast jag ut i gapskratt, när jag läste boken. En stor del 

av boken upptas av en enorm entusiasm inför tjusningen i att f% vis- 

tas nära hastar dagligen, och det ar inspirerande läsning för en 

"hastbiten" person. 

Eftersom boken ar klassificerad som facklitteratur, hade det dock 

varit lämpligt med en inneh%llsförteckning, eller ännu hellre ett 

sakregister, för man ska kunna f% ett snabbt svar p% sina problem, 

och därmed rejält utbyte av boken. Som boken nu ar uppställd, med 

numrerade kapitel, skrivna i skönlitterär stil, ar det omöjligt 

att sl% upp vissa saker i den, innan man själv last igenom boken 

fr%n parm till pärm.

uQd Hjortvid, Elisabeth 

Körning med hast / Elisabeth H jortvid, Anne-Margreth Karlson. 

- Stockholm : LT:s förlag, 1977. - 79 s. : ill. - (Allt om 

hästar ; 12) 

Elisabeth Hjortvid, som ocksa skrivit skönlitterära hästböcker för 

ungdomar om sin egen connemaraponny Tara, har tillsammans med Anne- 

Margreth Karlson givit ut en mycket bra liten bok om hur man kör med 

hast, 

Bada författarna har lang erfarenhet av b%de hastar och ridning och 

tydligen allts% aven av körning med hast. Boken handlar dels om hur 

man utbildar hasten till att kunna dra en vagn/kärra eller slade, 

s.k, "inkörningw, dels om hur man kör med redan inkörda hastar. 

Ett av de första kapitlen handlar om utrustningen vid körning, dvs. 

b1.a. selen. Nästa kapitel tar upp själva inkörningen, och följande 

kapitel behandlar de moment i körningen som hasten bör klara sedan 

den ar inkörd, s%som ig%ngsattning, olika &ngarter, avsaktning och 

halt, vändningar och svängar, körning med tvahjulig kärra och slade, 

etc. Sista kapitlet handlar om olika typer av vagnar och slädar. Bo- 

ken avslutas med ett utförligt sakregister. 

Den här instruktiva boken inneh%ller ocksa ett myoket bra bildmaterial, 

i form av tydliga, svartvita fotografier och teckningar. 

uRbe Sils.iö, Amelie 

Vi bildar en hastklubb / Amelie Silsjö ; teckningar: Bo Berg- 

man. - Halmstad : Bokförlaget Spektra AB, 1979. - 119 s. : ill. 

Den har boken, som ar skriven av en femtongring, vilket noteras p% 

bokens baksida, handlar inte främst om hur man gör nar man bildar 

en hästklubb, utan mest om tips p% olika aktiviteter en samling 

hastintresserade ungdomar kan ha för sig tillsammans. 

Endast p% de 12 första sidorna (som även innehaller en del bildmate- 

rial) behandlar författaren hur man g%r till vaga nar man startar en 

sak. hastklubb. Man ser ganska snabbt att det inte innebar n%gon 

större skillnad på att starta en hastklubb eller n%gon annan före- 

ning. Författaren tar allts% upp vikten av att klubben sätter upp 

stadgar för verksamheten redan fr%n början, att man väljer eventuell 

styrelse, ordförande, kassör, etc. På ett par sidor behandlas lite 

sammanträdes- och föreningsteknik, och p% en sida tar författaren 

upp de olika 8rbetsuppgifterna för styrelseledamöterna samt revisorn. 

P% en sida står det slutligen lite grann om klubbens ekonomi. 

Sedan följer som sagt tips p% en mängd olika aktiviteter som klubbens 

medlemmar kan syssla med. Detta gäller b%de medlemmar med och utan 

hastar, Författaren tar t.ex. upp att medlemmarna bör ta ridborgar- 

märket samt annan utbildning inom klubben. I ett kapite1,som förfat- 

taren kallar wklubbtipsn, tar hon u p en del förslag p% litteratur 

(böcker, tidskrif ter och broschyrer 7 som kan skaffas till x ett eget 

hastbibliotek i klubbrummet. Har tipsas läsaren aven att göra studie- 

besök p% Ridfrämjandets anläggning i Strömsholm och olika stuterier 

i Sverige.

Övriga sidor (och alltsa större delen av boken) behandlar mycket yt- 

ligt atskilligt som man kan läsa om battre i annan speciallitteratur 

om.hästar, teex. hastens skötsel, persedelvard, hastens &ngarter, 

hopp- och dressyrtävlingar (med därtill hörande olika klasser och 

program), hastens exteriör, hastraser, etc. 

Egentligen upplever jag den har boken som ganska onödig. Om förenings- 

teknik kan man läsa och f% mycket battre information om i,wanliga fö- 

reningshandböcker och böcker om sammanträdesteknik, och om de olika 

aktiviteterna för klubbmedlemmarna finns som sagt mycket battre fack- 

böcker. 

Det är möjligt att författaren tänkt sig att boken skulle bli en verk- 

lig sporre för de ridintresserade, yngre ungdomarna till att bilda en 

förening, men även om det inte behöver vara eqycket seriös klubb, är 

det lämpligt att medlemmarna verkligen känner till att klubben bör 

vara ansluten till SRC för att man ska f% arrangera inbjudningstav- 

lingar (detta star dock nämnt som hastigast p% s. 64, men borde poäng- 

terats mer), och för att f% statliga och kommunala bidrag. 

Bildmaterialet ar dessutom ganska d%ligt med en del mindre lyckade 

foton och teckningar. 

uQd StAhlberp,, Ulla 

Mitt stall / Ulla Stahlberg. - Stockholm : LT: s förlag, 1977. 

- 111 s. : ill. - (~llt om hästar ; 9) 

P% 112 sidor diskuterar författaren vilka krav man ska stalla p% 

ett bra stall - var det ska ligga, hur stort det ska vara med tanke 

p% b1.a. plats för hästar, foderutrymmen och sadelkammare. Att det 

ar viktigt att beräkna det totala markbehovet, inklusive rasthagar 

och ridbanor, konstateras ocks%. 

Luftfuktigheten och temperaturen i stallet ägnas flera sidor, lika- 

s% ljuset. P% en sida har författaren noterat en del viktiga matt 

som ar bra att kanna till nar man inreder ett stall med boxar eller 

spiltor. Hur ska ett bra stallgolv se ut? Vilka strömedel är bäst 

att använda? - detta ar fr%gor som ocksa diskuteras. 

P% ett par sidor visar författaren hur man bygger en:kombinerad rast- 

&Lrd/ridbana med träs tängsel. 

Ett kapitel agnas utgödsling, fodring och vattning. På n%gra sidor 

föresl%r författaren olika husdjur som sällskap för ensamma hästar. 

Slutligen tar författaren upp olika skyddsanordningar som maste fin- 

nas i ett stall. 

Boken ar illustrerad med ett antal fotografier, som ar ganska tydliga.

AVSLUTNING 

Skönlitteraturen 

Böckerna har delats in i tre olika grupper: 

I) langserieböcker 

II) skönli t terära böcker med f ackbokskaraktar 

III) övriga 

Till grupp I) har förts 6 böcker som alla är en i raden av m%nga 

böcker av samma författare, och dar samma huvudpersoner och ofta 

samma hastar behandlas. Dessa böcker haller ofta en relativt l%g 

kvaliketsgrad. Dels är spr%ket i dem ganska daligt - fullt av upp- 

repningar och krangliga meningar - dels ar innehgllet i dem ganska 

ointressant. Handlingen ar inte särskilt spännande, även om den 

mariga glinger innehaller ingredienser som borde göra böckerna mycket 

inbjudande och lättlästa: nattliga ridutflykter, överraskande oväder 

p% ridturen, hästtjuvar och skumma hästhandlare, ridtavlingar, häs- 

tar som rymmer, etc. Böckerna verkar emellertid skrivna enligt samma 

mönster som andra lhgserieböcker: Samma slags händelser %terkommer 

i m%nga böcker av den har typen som jag last. Personskildringarna 

ar dessutom ofta ytliga. Människorna skildras svartvitt och utan 

nyanser: Antingen ar de goda eller onda, antingen vackra eller fula, 

rika eller fattiga. M%nga personer har inga karaktärsdrag över huvud 

taget, Detta gäller för övrigt även hästarna, vars egenskaper fram- 

ställs väldigt flyktigt i de har böckerna. Karleksförh%llanden mellan 

människor skildras mycket ytligt och som om de helz tiden innebar en 

enda evig hanryckningsperiod. 

Fördomarna flödar i dessa böcker: Samtliga hästhandlare jag r%kat p& 

i böcker i den har gruppen skildras som mycket skumma individer. 

Uppfattningen att pengar ger materiella framgangar, vilket ar lika 

med lycka, frodas i de har böckerna. 

Hasttävlingarär mycket vanligen förekommande i denna typ av häst- 

böcker. Ofta hinner bokens huvudperson delta i flera ridtävlingar 

i en enda bok (sa t.ex. i Pahnkes bok om Britta och silver). Vanligt- 

vis vinner huvudpersonen dessutom åtminstone en tävling per bok, 

Läsarens uppfattning kan ju lätt bli den, att det skulle vara mycket 

vanligt att ton%rsflickor åker runt med sina hastar och tävlar dem 

p% en rad olika tävlingsbanor i landet %ret om. Detta stämmer inte 

alla med verkligheten. Det ar f% ryttare som har ekonomisk möjlig- 

het att h%lla sig med egen hasttransport och alla de övriga saker 

som hör till, när man ska delta i tavlingar. Dessutom är det ännu 

färre som har den skicklighet och de träningsmöjligheter som fordras 

för att man ska kunna bli toppryttare och delta i mer kvalificerade 

tävlingar. 

Miljön i dessa böcker är ofta ytterst steril. Läsaren f%r sällan n%- 

gon uppfattning om växlingar mellan olika Arstider. Det ar ovanligt 

att lokalfärg namns, handlingen kunde utspelas nästan var som helst 

i &got västeuropeiskt land. 

Könsfördomar ar ocksa vanliga i 1Angserieböckerna om hastar. I samt- 

liga 6 böcker i den har gruppen ar huvudpersonerna flickor (sa har 

aven varit fallet i övriga 1Angserieböcker om hastar som jag last 

genom aren - bortsett fran Svarta ~in~sten-serien). Dessa flickor

ukar vara duktiga p% att rida och sköta sina hastar, men n%gra 

Övriga fysiska arbeten klarar de vanligtvis inte av utan hjälp av 

karlar. ess, flickan i trBess och Brunhildalt, maste t.ex. ideligen 

vända sig till gardens män för att f& hjälp, t.o.m. med hästarna). 

Dessa böcker rikter sig främst till flickor (av natugliga skal - 81 96 

av de som agnade sig &t ridning %r 1977 var kvinnor ) och det ligger 

nara till hands att anta att författarna helt avsiktligt skildrat 

flickor i situationer, dar det traditionella könsrollsmönstret helt 

och hallet bevaras. 

Böcker som tagits upp i grupp I): 

Alm: Ponnyganget räddar ridskolan. Gray: Star och havet. Hagström: 

Petra och vildhästen. Oljelund: Pirkko börjar rida. Pahnke: Britta 

och Silver sadlar om. Rehbinder: Bess och Brunhilda. 

Grupp II) innehaller 7 böcker av fyra (svenska) författare, och dessa 

böcker har jag kallat "skönlitterära böcker med fackbokskaraktart*, 

Det ar har fraga om ganska seriöst skrivna böcker, dar författarna 

haft ambitionen att lära ut en hel del om hastar och ridning till la- 

saren. Böckerna handlar ofta om inridning av unghästar och problem 

man lätt raar ut för vid det dagliga umgänget med hastar. Dessa böc- 

ker ar dock mer personligt skrivna, och innehallet ar mer av privat 

karaktär an i fackböckerna. De skönlitterära böckerna ar naturligtvis 

inte heller uppställda som fackböckerna, och det kan vara svart att 

snabbt hitta svar p% fragor om hastar och ridning. I fackböckerna be- 

handlas dessutom olika ämnen mycket mer grundligt och seriöst. Kanske 

ar det dock roligare och enklare för yngre läsare att tillgodogöra sig 

kunskaper om hastar om de laser teex. Hjortvids böcker, an om de skulle 

läsa fackböcker typ Hedlund, Sevelius, Planck, Stahlberg, etc. (se vi- 

dare nedan!) 

Till skillnad fran böckerna i grupp I) saknas för det mesta könsför- 

domar i de har böckerna. Kvinnorna ar framat och ägnar sig, gärna %t 

praktiska ting. Barbro i Hjortvids böcker ska teex. bli lantbrukare, 

Hon och brodern hjälps %t att bygga stallet till hästen. Mamman (= 

författaren) i Woldes böcker, tar ridlektioner och tar itu med envisa 

Twiggy nar barnen tröttnar, 

Dessa böcker har betydligt fastare verklighetsförankring an böckerna 

i grupp I). Berättelserna bygger i manga fall p& egna upplevelser med 

hastar av författarna. Följdaktligen ar miljöskildringarna helt rea- 

listiska, b%de vad den lokala färgen och arstiderna beträffar. 

Böcker som tagits upp Y grupp II) : 

Hjortvid: Tara - Barbros första hast, Tara och KastanJ. Rudberg: 

Hingsten p% Rosenhill. Wikander: Susanna Stalledrang. Susanna och 

Rasmus. Wolde: Första sommaren med Twiggy. En san Twiggy: 

I prupp III) slutligen, har placerats 8 böcker med s.k, I9övrigtw inneh%ll, 

dvs, böcker som ej gatt att föra till nagon av de tv& andra 

grupperna. Dessa ar i de flesta fall inga hästböcker i traditionell 

mening och kan med behiilhing läsas av de flesta människor i alla &Idrar 

(inte bara tthastbitnatt personer). Böckerna handlar ofta om huvudpersonens 

känslor i förhallande till andra, b%de djur och människor. 

Skildringen av hästarna utgör i mariga fall bara en ram för berättelsen. 

Av böckernas s ju författare ar fyra utländska, och i tre av dessa böcker 

ar huvudpersonen manlig, till skillnad fr%n böckerna i de tv& Övriga 

grupperna, som har uteslutande kvinnliga huvudpersoner. Materialet 

aregentligen alldeles för litet för att man ska uttala sig har, men man 

far sig verkligen en tankeställare, när man ser, att det endast i böcker 

av god kvalitet förekommer manliga huvudpersoner! Dessutom ar innehallet 

i dessa böcker av mer allmän och bredare karaktär an i böckerna 

i de tv% övriga grupperna, som har ett mer ensidigt inriktat innehall. 

* 

kalla: Ridframjandets medlemsstatistik för %r 1977.

Böcker som tagits upp i grupp III) : 

< .. 

Aldridge: En ponny för tv&. Inger: Onskas köpa: Litet sto, Korinetz: 

En pojke och en hast. Ross-Rahte: Stefan och Kastarna. Stiessel: En 

häst i huset. Wallin: Mimmis stall. Tovan. Wellm: Hastflickan. 

Facklitteraturen 

Jag har delat in ocksa dessa böcker i tre olika grupper: 

A) instruktionsböcker i ridning 

nybörjarböcker i ridning 

instruktionsböcker för fortsattare och avancerade ryttare 

B) böcker om hastens sjukdomar och wfriskv&rdw 

C) övriga 

Om man ser p& den totala utgivningen av fackböcker om hastar och rid- 

ning under %ren 1974-1979, finner man att av de ca 56 böcker som kom 

ut denna period, kan 11 stycken föras till kategori A), 13 till kate- 

gori B) (hit raknas aven böcker om hastpsykologi, ca 3 stycken), och 

32 till kategori C), Denna avdelning innehaller bade böcker om avel, 

stuterier och raser samt mycket praktiska handböcker om t.ex. hur man 

bygger ett stall, körning med hast och hur man bildar en hastklubb. 

Cirka en tredjedel av dessa böcker behandlar avel, raser, etc. och 

jag har valt att helt lämna dessa utanför mitt azbete. P.g.a. deras 

speciella karaktär ar det nog mest vuxna laaare som har den största 

användningen för dessa böcker. 

De böcker jag valt ut och kommenterat har jag tagit upp därför att 

jag tycker de ar bra och representativa för vad som givits ut under 

varje grupp. 

Under p.mis~~l) nybörjarböcker i ridning har tagits upp 2 böcker: 

Bergström: Börja rida. Pinch: Rida, rida roligt. 

Jag har valt ut dessa, därför att, vad galler själva ridningen, inne- 

hallet verkar något s% när korrekt. Dessutom tar dessa böcker upp en 

mängd praktiska saker som har med hastar och ridning att göra, och 

som den oinvigde kanske inte tanker p% i första taget, taex. hast- 

psykologi, utrustningen, stallet, hastens skötsel, anatomi, etc. 

Under ~ P P 

82.1 instruktionsböcker för fortsattare och avancerade 

ryttare har följande böcker tagits upp: 

Hedlund: Detta ar ridning. Tibblin: Ta tyglarna. 

Dessa böcker ar alldeles utmärkta för dem som ridit ett tag och som 

kanske har egna hastar. B%da böckerna behandlar olika moment inom 

dressyrridningen mycket ingaende och p% ett pedagogiskt satt. Tibb- 

lins bok ar kanske mer lämpad för lite mer avancerade ryttare, Den 

har bitvis ett ganska svart språk, med mariga facktermer. Bada böck- 

erna har ett mycket bra bildmaterial, Hedlunds i form av suveränt 

utförda teckningar, och Tibblins i form av fotografier. Hedlund tar 

i sin bok upp förutom dressyr, även hoppning och fälttävlan. Den har 

s%ledes en mycket bredare inriktning an Tibblins bok.

Grupp B) böcker om hastens s.iukdomar och nfriskvardm; 

Följande böcker har tagits upp: 

Sevelius: Ha11 hästen frisk. Sköld: Hastens sjukdomar. Planck: 

Hastens utfodring, 

Detta ar böcker som ar mycket bra att ha tillghng till, framför 

allt för ryttare med egna hästar. Sevelius och Sköld tar upp en 

mangd olika sjukdomar och %kommor, som kan drabba en hast, samt 

%tgärder som ska vidtas för att f% bukt med dessa. Dessutom tar 

böckerna upp en del saker som kan göras i förebyggande syfte, teex. 

avmaskning, hovvard och utfodring. Sevelius' bok ar utan tvekan 

den bästa som skrivits p% svenska p% sistone i-detta amne för lekmän. 

Aven veterinärer använder sig av denna bok. Plancks bok ar nästan 

oumbärlig för hästägaren. Den innehgller b1.a. exempel p% olika fo- 

dertabeller och förslag till avmaskningsprogram. Med tanke p& det 

ibland svkf orcerade innehallet (m&nga f acktermer, fackmässig upp 

ställning, etc.) är det nog en fördel om man placerar dessa böcker 

p% bibliotekens vuxenavdelningar. Skölds bok ar dock ganska ele- 

mentär och kan säkert läsas med behallning av ungdomar i nedre to- 

&ren. 

Grupp C) övriaa 

Böcker som tagits upp: 

Hjortvid: Körning med häst. St%hlberg: Mitt stall. Silsjö: Vi bildar 

en hastklubb. Adler: Hastordboken. Dickens: P% tal om hastar. 

Här har tagits upp böcker som representerar nagra olika omraden som 

rör hastas, och som jag i de flesta fall tycker har ett bra och vettigt 

innehgll. 

Hjortvids bok ar mycket instruktiv och nyttig, och lasaxen f&r bl.a, 

lära sig hur man kör in en hast som ännu ej utbildats för detta. 

I Stahlbergs bok f%r man b1.a. en mangd tips om hur man ska bära sig 

%t nar man ska bygga om eller bygga ett nytt stall. 

Silsjös bok är inte särskilt bra, men den enda som finns om detta amne. 

Adlers ordbok ar ett mycket bra hjälpmedel b1.a. vid läsning av facklitteratur 

om hästar och ridning. 

Dickens bok, slutligen, ar h%llen i en kaserande form, saknar reaister. 

men tar upp en mangd tips för den som urngas med hästar. Dessutom är 

den ~äldigt rolig:

Adler. Peter .......................................... *.******S*31 

Aldridge. James .............................*~~.*.~..... 

*~e***S*~5 

Alm. Monica ..........................*..*........~. e.****e****~=2 

Bergström. Britta .................... o*eee*~m*~~*~~**~********~*2 

Dickena. Monica. ................................ ~ 0 0 ~ 0 ~ 0 ~ ~ * ~ * * o S e 3 ~ 

Gxay. Patsey ................................ eo**ao**e~***~*=*eS*3 

Hagström. Tulla. ........................................... .**Sa4 

Hedlund. Gunnar ..............................O..... *o*oo*~~~**S*26 

Hjortvid. Elisabeth .............................. 33 

Inger. Nan .................................. ee*~eo~oo~**~***.*S*16 

Korinetz. Juri ....................................... **=*e.*e*S*17 

Oljelund. Thea. .................................. 

Pahnke. Lisbeth ......................................... *.ooo.SO~ 

Pinch. Dorothy Henderson ...................................... S.25 

Planck. Christina... ...................................... *ee*S*28 

Rehbinder. Maj. ........................................... 00e*s*7 

Ross-Rahte. Renate ...........................................a s.18 

Rudberg. Anna ................................................. s.10 

Sevelius. Fritz .....m...................................... eob~*29 

Silsjö. Amelie ............................................. *.*sa34 

Sköld. Anna-Lena. ........................................... **se30 

Stiessel. Lena. .............................................. *se19 

Stghlberg. Ulla ............................................... s.35 

Tibblin. Bo. .................................................. s.27 

Wallin. Marie-Louise.. .....****.**..**.**..***.**.***********es*20. 21 

Wellm. Alfred ................................................. s.22 

Vikander. Eva ..............*......**.*.*.**...*..**.**...**...s*11~ 12 

volde. Gunilla ............................................. **.~*13. 14

T1 TELREGIS TER 

Bess och Brunhilda .........m.............................. mmmmsm7 

Britta'och Silver .sadlar om, .........................m........ s.6 

Börja rida..,,........mm.mm.mmmmmmmmm.mmm.mmmmmmmmm~m..m 

Detta ar ridning ............ m m m m m m m m . m m m m m m m m m m ~ m m . m m m m m m m m m ~ ~ ~ ~ ~ ~ 

Första sommaren med Twiggy..................................~~~~~3 

Hingsten p% Rosenhill............m............m.m...m..m.mm~~ms~~O 

H511 hasten frisk..............mm.mmmmmm.mmmm~..mm.mmmmmmmmmmm~~~~ 

En häst i huset...............mmmmm..mmmmmmmm.m..mmm~mmm~m~~mm 

Hastens sjukdomar..........mmmmmmm...mm.mmm.mmmm~mmmmmmmm~~m~m~~~~ 

Hastens utfodring ....m................................. mmmmmmm~m~8 

Hastflickan~..,,..mm.m.m.mmm.m..mmm.....m.mmmmmmm.mmm.mmmmmmmm~~~~ 

Körning med hast .............. m m m ~ m m ~ m a m m m m m m m m m m m m m m m m m m m m m m * ~ * 3 3 

Hastordboken.......mmmmmm.m.~.mmmm.m.m.mm~m~mmmmm~mmm~~~ 

Mimmis stall,.......,....mmmm.mmmmmm~mmm~mm~mmm~m~m~mm~~~ 

Mitt ~ t a l l . . . . . . . . . . . . . . ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ 

Petra och vildhasten......m,..m..mmmmmmmmmmm~~mmmmm.mmmmmmmmmm~~~ 

Pirkko börjar rida......,.........mmm,mmmm,mmmm.mmmmmm~mm~~m~~~m~ 

En pojke och en hast.,.,.. .................................... S.17 

En ponny för t v % . . . . . . . m . . . . m . m . ~ ~ m m ~ m ~ m m m 

Ponnyganget räddar ridsk~lan...,.......~~~..~~.~..~~~~~~~~~~~~ 

P% tal om hastar .................................~.~.~~.~~..~. sa32 

Rida, rida roligt...,..mm,....mmmmmm~~mmmm~~~m~~~~ 

Star och havet..............mmmmmmm~mmmmmmmmmmmmm 

Stefan och hastarna...........m.mmmm.mmmmmmmmmmmmommmmmmmmmmm~~~~~ 

Susanna och Rasmus.............m.mmmm....m...mmmmmmmmmmmmm~m~~~~~~ 

Susanna Stalledrang ......................e........ m m m m m . m ~ m m m m ~ m ~ ~ 

En san Twiggy,..........,.mm.m~mm~mm.m~m.mmmmmm.~mmmem~~~~~~ 

Ta tyglarna..........,m.~...mmmmmmm~~.mmmmmmm~mmmmmmm~~~mm~ 

Tara - Barbros första hast..,... ...e..... .mm~mmmmm.mm~m~mmmm 

Tara och Kastanj .............................................. s.9 

Tovan......... ................................................ S.21 

Vi bildar en h 

Önskas köpa: Litet 

ä ~ t k l ~ b b ~ .

BADA – BORÅS AKADEMISKA DIGITALA ARKIV 

Detta är ett inskannat och digitaliserat specialarbete från BHS (Bibliotekshögskolan) vid 

Högskolan i Borås. Specialarbeten skrevs som examensarbete på bibliotekarieutbildningen 

mellan åren 1974 och 1996. 

Bibliotek & läranderesurser (BLR) vid Högskolan i Borås har utfört digitaliseringen och har 

använt de exemplar som funnits i bibliotekets samlingar i befintligt skick. 

De digitaliserade specialarbetena är publicerade i Borås Akademiska Digitala Arkiv (BADA), 

som är högskolans system för digital publicering. http://bada.hb.se 

Upphovsrätten tillhör författarna. 

Publiceringsår i BADA: 2012

1980 nr 1.pdf - BADA - Högskolan i Borås

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?