Gestaltning av Munksjöns stränder - etapp 1 - Jönköpings kommun

Giam, quam incidui piscilit velesto ea feuisit at veros 

numsan henis ad ea facilit prat. Tueriure tat nim dolor 

sequismod dolestie deliquam quatumm olorercipis 

amcommo dipsuscil el do diat ad tio dolore dolorpero 

od te tatue ent deliqui te dolortis nulla faccum augait 

vullutpatis nonsequam dolor sequissi blan henibh er 

ate magna consectem am, quisi tat luptat ad dolum 

velis etum vendignim iriustrud magna feum duisi 

erostrud min velesse min ex ecte con ectem nit lut aut 

vulput non velit, venim iurer illuptat, consed delit lu- 

tate doloreriure diatum quisim ilit vendreet inisisl dipit 

lortisl utat at, veniam nis num ver sum in ullam volent 

alit autpat incillam vent ing eu facilit lore euisi. 

Vulpute magna consequi eugue dolobore dionullan ut 

nosto et, quamcon sequissit veliquisl inciniatin henim 

nulluptat, sed ming eril eugait wis num er ad magna 

ad dolore tet atum nos alis duisim at in heniam vel dui 

ea adio con velis adit, susto conullan vulputat, quiscil 

laorem irilluptat vel ut lore tat. Ommodit la faccum 

iuscidunt luptatis diam, quat, volorem nibh erat. Ut et 

eliquat veliquip eugait wisissim dolor si. 

Andio dio eugue min utpate estinci bla feugiatet ver 

adignibh er sendit volute faccum dolorem non ullame- 

tuer am, commodigna faccum vullam quis dolumsan 

volore te minit venis elit, cons auguerc iliqui tionum 

quat vercilit ad dolorer sequat, con ver sit lam, venibh at, con ulpute duis adiatuer irit luptat. Ut veros er au- nim zzrit do delesent ip ex ex et, quatue tionsectem Landre minim dolorpe rilit, sit aliquat. 

el dio del ercipit ex ercillam zzril utpatis ent lore tat tat irilluptatum vel ing ent dolenismodit am quatis aut velisim esequatuero core venisl er siscidunt nulla feu Ed dip eui etue min ver alis exero odolore dipit lorem 

nim iriure ero dions delisi bla feugue 

GESTALTNING 

te faci eriliquis luptat aut ipsusci llummod ionulla 

AV MUNKSJÖNS STRÄNDER 

feuguer aesequat, feuguer cilluptatum at, corero et alis dolesed dolorpe- vulput atue dolent utat eugue tationulla feu feumsan 

autpati sissit dolor sum quis nim dit luptate vel elese- con volortie minibh et aci blam il doloborer iustrud tirat velit in eratue vulla feuis esto dolum nullumsandre dipsum vulluptat. Nos num iniam ipit elendre modoloquisi.onsed 

exero od er irilit luptat. Or augiat lutpatie ming do odo odignim vendipissi. 

re verit vel ea adio odolobore faccummy nim veliquat. 

Incipisi tem acipis acip eliquam dolenim vel et, ver si. 

Agna feu feuip elendrem aliquate velismo dolorem 

num digna feuisit, vel iriurem zzriusc iniat, sequate 

commy nis do cor sit, cor irit ipit ipsuscip eu feumsan 

ea faccum am, sis acin ut et el iure conulluptat. Pat 

lore ex erit at. Ut auguero conse magna ad magna ac- 

cummolore magnisis dio ea faci et exerosto dunt augue 

min ulluptatem quatum at iriurero ex ex el estrud dunt 

veniat, conse feum ad magnismodo odoloreet, commy 

nostio et praestio corem dolor suscinibh et, vero con 

velendip eu facidunt lummolo rtionsed erat luptatis 

dolent irit ute tie mod tet, venismo lessim ing et vel 

utpat. Ud dipis diam, consenibh et iuscinim in volum 

vel euisis ad dolorpero deleseq uamcons aliqui blaore 

magna commy nonsequ ipsusto od dunt at illan eum 

euguerilit lum ipit irit lamet wis eugait vullan ent inis 

ad magna feugait lore dipsum incilit vel et veraestisi. 

Sandre del utet adiamet wisisit volorpe riuscinim zzrit, 

con veraess enisisim duipis augiamc ommolore tio- 

nulla feum ecte facilis moluptat, quis autem am volent 

amcorpe rcipisl do commodo lortinim vercin hent ea 

corpera esequi elestrud dolore venit autpat. 

UNDERRUBRIK 

An ullummod etumsandigna facidunt adipisi tin et lo- 

boreet wis alis et lutpatum dit iriuscilit luptat. Lorero 

con voluptat, sis euis ametue dions niatet, velit dolortis 

elenim zzrillam nullutpat, commoloreet, sustrud tatio 

conullaorper si eugait ipisisc ipisit acilissit praeseq 

uamet, volortisi. 

Lortie veniamet nos esequat, sed et prate volobore 

dolendreet vulluptat. 

Nulputem velesendipit utpatis sequam nit augiatuero 

od tat accummy num eu faccum iurero odo dolum ve- 

nim vent lutpat exer illuptate feu facing exerillan utat 

illaore vulla facipsum vercin vulput lut la facil utat. 

Ut in hent lum ilit er sum iusto eum ing eu feum 

digniam vullandre feuis ex er sequis at laoreet vercill 

utpatum irit nostrud dunt el exer acinit lorperiureet 

am non velesectem ercilit iriurem nis ex ex endrerilit, 

si eugiam, veros aliquam quamet nos num at, veliqua- 

met augait vulluptat dolore estis er ing euguera esequis 

acipsum alissecte eugue mincidunt vel eugue modiam 

voloborer adion heniam euiscil luptat. Mod estrud 

mincilisl utat eumsandre dit velisis alis eu feuguer si. 

Equametue dolor autem dolorpero estrud te con- 

sendreet accumsa ndreros eugait aliquat. 

Unt luptat aut lore commy niat. Magnis nonullan 

velis dui te digna alisl dunt vel delit volum eriuscidunt 

praestio od eum irilit prate vullan vel illam dipsuscilla 

faci bla acil ing exercilisse venit venisl utat. Patismod 

eratisi. 

Oborperit am dolobore doluptat ipis ating eugait at 

nim quipsusci te conullam, sum incinit il illametummy 

To con vulla aliquis alis er sim ver sequipsumsan eu 

facidunt ulput ad enim vullandipit ver sed eugiam, 

vulpute molorero odiam dolesed exerostrud ming 

esequat prat, quismodip esto consed magna corperc 

ipisse doluptat. An venim iliquam, core dolor se min 

esting ex endre molore dolobor iure feum illuptat, si 

eui tetuerosto commy nim in heniatisl do odolore diat, 

volorer aestrud tat praesse quipit volute dolore elit 

luptat. Lor susciliquam vel ilisis delis et vero dolenis 

sisismolutem do consed etueros accum dolobor si te 

feuisisci tatem dolore faccum inim digna faci blan 

ulput atin henisit delisi euis dolore eliquat elit iril ut 

ad minissent ex esequisim am, quatum quis augait iure 

tatem adiam, corperos adigna commod tate dolorem 

ip eugait inis eum alisit nulla autpatie erat, core veliqui 

smodiam consectem zzriure core minim aute conullum 

quis do exerciduis non velit, vel ut lummodignit at nos 

acinit iriusci liquisisi. 

Gait ating ectet, venibh et amet wis diam, velessim 

dolore modipis issismod min hent prat nissim do con 

er senis auguero stismod olorem do esequat etumsan 

digniss equipis alit praese min heniam aliquis alisit 

lumsandre tat alismodiam, vel do cons autatio et 

dipsum dolorem qui te modolor ercinim volorer ostrud 

te vulluptat. Ud eugait lor sim vendreet praese corem 

do et alisi bla feugiam at veration veniat nit nos nis do 

odipit aliquam, consequissi. 

Dui tat. Duip et lortism odiat. Dui tat la amcommod 

ming eum quipit 

E TAPP 1 

ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄK TIGE 27 MA J 2010 

I nom ramen för Stadsbyggnadsvision 2.0 

www.jonk oping.se/stadsbyggnadsvisionen

PROJEKTGRUPP 

Jenny Larsson delprojektledare (Stadsbyggnadskontoret) 

Josephine Nellerup (Stadskontoret) 

Kristin Nilsdotter Isaksson (Stadskontoret) 

Henrik Zetterholm (Stadsbyggnadskontoret) 

Harald Björkdahl (Tekniska kontoret) 

Lennart Angselius (Tekniska kontoret) 

REFERENSGRUPP 

Dag Fredriksson (Stadsbyggnadskontoret), Mikael Petersson, Robert Bäck 

och Mats Berggren (Fritid Jönköping), Magus Bäckström (Tekniska kontoret), 

Johan Ahlqvist (Tekniska kontoret), Lisa Stalin (Stadsbyggnadskontoret) 

och Eva-Lotta Franzén (Kultur Jönköpings kommun) 

GRAFISK FORMGIVNING 

Åsa Nylander (Stadskontoret) 

ILLUSTRATION (omslaget) 

Erik Blomdahl (Stadsbyggnadskontoret) 

FOTO 

Smålandsbilder m fl 

KONSULTER 

SWECO Architects (Göteborg) 

Tyréns (Linköping) 

Atkins (Jönköping) 

Jönköping mars 2010

INNEHÅLL 

INLEDNING/BAKGRUND 4 

BARNENS PERSPEKTIV 7 

PLATSER 

RODDARNAS – VATTENSPORTCENTRUM 8 

OLJEBRYGGAN 14 

GYM & PARK 19 

JORDBRON 22 

GRÖNSKA 26 

MÖBLERING 28 

BELYSNING 29 

SKYLTNING 32 

ENTRÉER 34 

ÖVRIGA ÅTGÄRDER 36 

SKÖTSEL 37 

TIDPLAN 38

INLEDNING/BAKGRUND 

Stadsbyggnadsvisionen planerar för funk- 

tioner, evenemang och aktiviteter som kan 

vitalisera Kärnan. För att kunna vidareut- 

veckla användningen och synen på Munksjön som 

stadssjö behöver en rad insatser ske. I dagsläget ligger 

ena halvan av sjön intill stadsbebyggelse och andra 

halvan bland industritomter. Detta gör att området 

runt sjön kan upplevas som otryggt och otillgängligt 

under mörka tider på dygnet och att miljön känns 

mindre tilltalande. I väntan på att nybebyggelse bör 

utvecklingen av Munksjön som tillgänglig och attrak- 

tiv stadssjö påbörjas. Användningen av sjön och dess 

miljöer ska öka och bli en välfungerande rekreations- 

miljö i Kärnan. 

En rad fysiska åtgärder måste till, liksom fokus 

på verksamhet för att lyfta miljön. I detta ingår att 

utveckla promenadstråket kring Munksjön. 

SYFTE/MÅL 

Syftet med uppdraget är att ta fram en handlingsplan 

för åtgärder som kan lyfta fram Munksjön som stads- 

sjö, i väntan på nybyggnation. 

KÄRNFRÅGORNA 

Hur skapar vi en attraktiv stadssjö i väntan på om- 

byggnation? Vilka kortsiktiga fysiska åtgärder ska ske, 

exempelvis vad gäller belysning, effektbelysning, bryg- 

gor, platser, konst och skyltning odyl. Vilka evenemang 

och aktiviteter kan ske redan nu på och runt Munk- 

sjön? Ex fackelpaddling, flottutflykter, fiske, grillning, 

konstrunda, ljusstråk m.m. och hur behöver miljön 

kring sjön utformas för att möjliggöra detta? 

NULÄGE – PLANER OCH PROGRAM 

Munksjön och dess närnatur finns omnämnd i ett antal 

kommunala planer och program förutom Stadsbygg- 

nadsvisionen. I kommunens översiktsplan från 2002 

är Munksjön utpekad som ett ”större grönområde 

som har stor betydelse för stadens miljö, invånarnas 

livskalité samt den biologiska mångfalden”. Området 

kring Tabergsån söder om banvallen är markerat som 

intresseområde för naturvård. I översiktplanen framgår 

det att kommunen avser att ”successivt förbättra i och 

kring Munksjön bl.a. för att skapa bra rekreations- 

möjligheter med ett sammanhängande promenadstråk 

kring hela sjön och att arbeta för att Munksjöns föro- 

renade bottensediment åtgärdas”. Dessa målsättningar 

finns även presenterade i Stadsbyggnadsvisionen. 

I grönstrukturplanen för Jönköping som antogs 

2004 är målsättningen för Munksjön att ”sjön ska 

utgöra en stadssjö, med god tillgänglighet till dess 

stränder för gående och cyklister. Det ska vara möjligt 

att under alla tider på året vandra och motionera runt 

sjön”. För det gröna stråket som Tabergsån – Lillån 

utgör är målsättningen bl.a. att området ”ska hysa 

ett växt- och djurliv typiskt för strömmande vatten 

och närheten till Vättern. Det gröna stråkets värde 

för rekreation och naturupplevelser ska bevaras och 

stärkas”. 

JORDBRON 

OLJEBRYGGAN 

GYM & PARK 

RODDARNAS 

Projektets start- och slutpunkt Platserna som förstärks ytterligare

BOENDE 

I en radie på 200 m från Munksjöns strandlinje bor 

det idag ca 1800 personer och i en radie på 400 m från 

strandlinjen bor det nu ca 7000 personer. Ytterligare 

människor kommer att bo i närheten av Munksjön 

i framtiden. Enligt kommunens program för hållbar 

utveckling- miljö, bör ingen ha längre än 200 meter till 

ett grönområde av god kvalitet och enligt kommunens 

grönstrukturplan är Munksjön ett sådant viktigt om- 

råde och stråk för människors rekreation. Bevisligen är 

det många av invånarna i Jönköpings stadskärna som 

Invånare inom 200 m från strandkanten = 1794 

Invånare inom 400 m från strandkanten = 7022 

har stråket kring Munksjön som sitt närmsta strövom- 

råde. I och med utvecklingen kring norra Munksjön 

kommer fler boende till området och därmed blir be- 

hovet av det närliggande rekreationsstråket ännu större. 

Vid förnyelsen av södra delen av Munksjön blir det ett 

ännu viktigare stråk att utveckla och ta hänsyn till. 

AKTIVITETER 

Munksjön och dess omgivning utgör ett viktigt grönt 

rekreations- och friluftsstråk genom Jönköpings tätort 

där det i de centrala delarna råder brist på grön- 

Hälsans stig är ett populärt promenadstråk mitt i staden 

områden. På t.ex. Väster fyller därför närheten till 

strandpromenaden runt Munksjön en viktig funktion. 

Även på Söder och Torpa, där grönområdena är få 

och spridda, är närheten till Munksjön viktig. Flera 

föreningar som Sport-fiskeklubben, Vattenskidklubben 

och Jönköpings roddsällskap nyttjar sjön regelbundet 

för sina aktiviteter. 

Gång- och cykelvägen ”Hälsans stig” som går runt 

sjön är mycket välanvänd under hela året. Ca 300-500 

personer rör sig runt sjön varje dag. I dagsläget går 

stigen längs med stranden hela vägen runt Munksjön 

förutom på den västra sidan där industrianläggningar 

är belägna och man istället följer Barnarpsgatan. När- 

liggande skolor nyttjar även stråket i idrott. 

Jönköpings kanotklubb har sin lokal intill Vät- 

tern efter Västra Strandpromenaden och därifrån kan 

man nå Munksjön med kanot eller kajak via Hamn- 

kanalen. Under somrarna 2008 och 2009 hade Fritid 

Jönköping tillsammans med föreningarna kring sjön 

en öppen verksamhet för barn och ungdomar. Aktivi- 

teter som kanot och fiske anordnades. En flotte för att 

kunna ta ut människor på sjön har köpts in av fritids- 

Stadsbyggnadsvisionens trampbåt sommaren 2009

kontoret och en brygga som är anpassad för funktions- 

hindrade har lagts ut vid Sportfiskeklubbens klubbhus. 

2009 köpte kommunen även in en trampbåt. 

NATURMILJÖN 

Munksjön ingår i Tabergsåns vattensystem. Tillrin- 

ningsområdet är 243,7 km 2 stort och består mestadels 

av skogs- och myrmark med ett relativt stort inslag av 

odlingsmark och bebyggelse. Sjöytan omfattar 108 ha 

och medeldjupet är 7,9 meter med ett största djup på 

25 meter. Höjden över havet är 89 m, dvs. på samma 

nivå som Vättern (Jönköpings kommun, 1999). 

Grundområdena är på flera platser utfyllda och 

stränderna konstgjorda. Fiberhaltigt avloppsvatten, 

som tidigare släppts ut från Munksjö AB, har resulte- 

rat i att en mäktig fiberbank avsatts på botten. Fiber- 

banken är förorenad av tungmetaller och organiska 

miljögifter som kvicksilver och PCB. Även bl.a. koppar 

och zink förekommer i kraftigt förhöjda koncentratio- 

ner i sjöns sediment. Behandlat avloppsvatten släpps 

idag ut från Simsholmens avloppsreningsverk till den 

centrala delen av Munksjön. Även förorenat dagvatten 

från trafikytor och industriområden i området tillförs 

sjön. För att förbättra sjöns syresituation sker luftning 

via ett luftningsaggregat, men trots detta är syreförhål- 

landena i bottenvattnet ofta dåliga under en stor del av 

året. Utredningsarbete pågår kring möjligheterna att 

sanera sjön (Jönköpings kommun, 2002). 

FISKFAUNAN 

Munksjön kan, liksom Rocksjön (Jönköpings kom- 

mun, 2004), fungera som en reproduktionslokal för 

södra Vätterns fiskfauna om än inte i samma om- 

fattning som Rocksjön. Fiskar som gädda, braxen 

och mört reproducerar sig inte i Vättern utan i mer 

vegetationsrika sjöar med grunda bottnar. Munksjön 

står i direktkontakt med Vättern och på några ställen i 

Munksjön finns områden med vegetationsrika grunda 

bottnar kvar. Dessa grundbottnar har överhuvudtaget 

stor betydelse för Munksjöns fiskfauna. 

Munksjön har även betydelse för vandrande fisk 

som öring och harr från Vättern. Öring förekommer 

såväl i stationär som vandrande form i Tabergsån och 

flera av dess biflöden. På hösten söker sig Vätternöring 

upp i Tabergsån via Munksjön för att leka. 

På grund av närhet till Vättern och tillrinningen av 

mindre påverkat vatten rymmer Munksjön ett artrikt 

fiskbestånd. Munksjön är beskriven som en av de 

artrikaste sjöarna i Jönköpings län medan fiskmäng- 

den inte är anmärkningsvärt hög. Vid nätprovfisket 

2002 fångades sju fiskarter; abborre, benlöja, björkna, 

braxen, gers, gädda och mört. Vid göslekfisket och 

elfiske har även elritsa, gös, lake, sutare, siklöja, öring 

och bäcknejonöga fångats (Sjöstrand, 2003). 

ORNITOLOGISKA VÄRDEN 

Munksjön hyser ett relativt rikt fågelliv med framfö- 

rallt många rastande och övervintrande arter. Närheten 

till naturområden som Rocksjön med dess mycket rika 

fågelfauna bidrar till att man även vid Munksjön kan 

få se en lång rad mer eller mindre ovanliga fågelarter. 

Munksjön och dess omgivande naturområden fungerar 

som ett viktigt komplement till Rocksjön vad gäller 

habitat och möjligheter till födosök för fåglar. 

Värdefulla område för fågellivet kring Munksjön 

är speciellt Simsholmskanalens sumpskogsmiljö öster 

om reningsverket, vassarna vid Tabergsåns utlopp i 

Munksjön, kärrområdet som omger Tabergsån och de 

vegetationsrika stränderna med vassar som finns på 

några platser runt sjön. Även vid den lilla viken som 

leder in till dagvattendammarna och vid själva dam- 

marna finns ofta många fåglar som rörhönor, gräsän- 

der, knipor, och knölsvan. 

Totalt har 157 fågelarter iakttagits vid Munksjön 

enligt en sammanställning i Artportalens rapporte- 

ringssystem för fåglar, Svalan. 

VIKTIGA STRÅK OCH OMRÅDEN FÖR 

BIOLOGISK MÅNGFALD 

Viktiga spridningsvägar för biologisk mångfald mel- 

lan Munksjön och omgivande naturområden utgörs 

av fem stråk som följer vattenvägarna. I sydväst finns 

Tabergsån, i norr Hamnkanalen mot Vättern och i 

öster mot Rocksjön Rocksjöån och Simsholmskanalen. 

Rocksjön sammankopplas i sin tur med Strömsberg- 

gskogen via Strömsbergsbäcken. 

Variationsrika stränder med överhängande vege- 

tation som skuggar, vassar, flytbladsvegetation och 

omväxlande öppningar skapar förutsättningar för ett 

rikt biologiskt liv. De vegetationsrika grundbottnarna 

är t.ex. mycket viktiga som yngelkammare för sjöns 

fiskbestånd. 

En av de viktigaste åtgärderna på lång sikt är 

självklart även att en sanering av Munksjön kommer 

till stånd. 

Överhuvudtaget utgör vattenkontakterna Munk- 

sjökanalen, Rocksjöån, Tabergsån, Simsholmskanalen 

och närmiljön kring dessa viktiga spridningsvägar för 

växter, fåglar och andra djur. 

Vippstarr vid Munksjön Salskrake

Under hösten 2009 fick angränsande för- 

skolor och skolor en förfrågan om de ville 

vara med och påverka utvecklingen kring 

Munksjön. Torpa förskola nappade på idéen och bar- 

nen målade teckningar på vad de vill se och göra kring 

sjön. Här syns några av de teckningarna. Lampor, 

blommor, gungor, grill finns med i detta handlingspro- 

gram. Båt kommer med i platsen vid Jordbroplatsen. 

Se förslaget på s. 25. Eftersom Jorbro-platsen kommer 

att genomföras i ett senare skede har barnens förslag 

även integrerats i renoveringen av den befintliga lek- 

platsen vid Klostergatan/Åbacksgatan som genomförs 

under år 2010. 

SAMMANFATTNING 

AV VAD BARNEN PÅ 

TORPA FÖRSKOLA 

VILL SE OCH GÖRA 

KRING MUNKSJÖN: 

• En snigelbil 

• Ett tåg 

• Konstverk som en hackspett 

• Lampor 

• Blomma 

• En klätterställning med gunga 

• En träorm 

• En grill 

• En staty som en buss av sten 

• Lekstuga 

• Båt 

BARNPERSPEKTIVET 

Alva har ritat en bro Maja har ritat en grill, en båt och en lekstuga Mille har ritat en träorm 

Max har ritat gungor och en klätterställning 

Ett barn vill ha en klätterställning med gunga 

Kimmo har ritat en snigelbil och ett konstverk som en hackspett

PLATSERNA 

längs gångvägen 

NULÄGE 

Idag finns det både brister och kvaliteter i området. 

Bristerna är att det har ett ovårdat intryck, igen- 

vuxet, området ligger i norrläge, har tråkig belysning, 

PLATS FYRA MUNKSJÖN JÖN 

är otryggt kvällstid och att Slipen omgärdas av ett 

fult plank med klotter på. Kvaliteterna är att det är 

Munksjö 

PLATS FYRA MUNKSJÖN JÖNKÖPING 

slipen 

sjönära, lugnt, det finns fina träd, bra bryggor, vacker 

utsikt samt att det är en plats med aktivt föreningsliv 


Jönköpings 

och är en samlingsplats för många människor. längs gångvägen 

Roddsällskap 


Längs strandkanten 

vattenskidklubb 

längs gångvägen 

Längs gångvägen 

Längs Klubbhusgatan 

Munksjö 

slipen 


Sportfiskeklubb 



Oanvända bryggor 


Roddsällskap 

längs strandkanten Längs Klubbhusgatan 

Munksjö 

slipen 




Roddsällskap 





Munksjö 

slipen 






nuläge 





längs strandkanten Längs Klubbhusgatan 

Utanför SlipeBiln Längs Klubbhusgatan Karta och flygfoto som visar lägena för alla aktiva föreningar i området 


Roddsällska 

Jönköpi 

vattensk 

klubb 

 

n 

Munks 

slipen

PLATS FYRA MUNKSJÖN JÖNKÖPING förslag helheten 

FÖRSLAG 


SWECO Architects har utformat förslaget för hur området kring Roddarnas, 

Vattensportföreningen, Fiskesportföreningen och Slipen ska utformas. 

Förslaget innebär: 

• Skyltning av alla föreningar och verksamheter 

• Ny belysning 

• Belys vissa träd underifrån med spotlights 

• Pollare med belysning 

• Öppna upp mot vattnet 

• Nya parkbänkar 

• Ny kiosk 

• Ny grillplats 

• Skapa ”platser” med hjälp av ny markbeläggning och mur 

• Gemensam färg på alla byggnader, ljust falurött 

Skyltning av 

alla föreningar 

och 

verksamheter 

Skapa ”platser”, 

ny markbeläggning 

och mur 

Gemensam färg på alla 

byggnader, ljust falurött! 

Ny kiosk, glass, 

café, info 

Nya grillplats 

Nya parkbänkar 

Belys vissa träd 

underifrån med 

spotlights 

Öppna upp 

mot vattnet 

Ny belysning 

RODDARNAS

G 

RODDARNAS 

Skyltning till varje förening 

med information om klubben 

och om aktiviteter. 

Skyltar: höga smala, gemensam 

röd färg, placeras längs promenadstråket 

vid murarna. 

SKAPA ”PLATSER” 

”Platser” skapas vid varje föreningshus med distinkt 

markbeläggning och mur. Markbeläggning görs med 

tvärrandig beläggning i t.ex. betongplattor, ljusgrå, 

med tvärband i grafitgrått alternativt storgatsten som 

band. Murar görs av grovhuggen granit eller betong i 

lt 

A MUNKSJÖN MUNKSJÖN JÖNKÖPING vinkel vid varje plats. Viktigt 

JÖNKÖPING 

att tänka på tillgänglighetsaspekten 

så inte nya hinder skapas. 

Platser skapas utanför föreningslokalerna 

SKYLTNING 

Skyltning till varje förening med information om 

klubben och om aktiviteter. Skyltarna ska vara höga 

smala med gemensam röd färg och placeras längs 

promenadstråket vid murarna. Skyltarna ska driftas av 

föreningarna som också står för text och arrangemags 

annonsering. 

JÖNKÖPINGS RODDSÄLLSKAP 

sOmmy num quisi tem 

non ut ex eraessit wis 

elenit, consed tionsequam 

dit delit, si. 

Unt vel dolore ent do 

delis nim nulputpat, 

quat accumsan ver sequis 

et wis nullam, consed 

eu faccum quiscipsum 

vel er suscipis am 

accummy nullaore 

0 



Grillplats 

Ny kiosk 

Gemensam markbeläggning 

Gemensamma skyltar med information till allmänheten Murar förstärker platserna 

skapa platser 

Skapa ”platser” vid varje föreningshus 

med distinkt markbeläggning 

och mur 

Markbeläggning: tvärrandig 

beläggning; betongplattor, ljusgrå 

med tvärband i grafitgrått alternativt 

storgatsten som band 

Mur: blockstensmur i grovhuggen 

granitmur i vinkel vid varje plats 

skapa platser 

skapa platser 

En ny kiosk som används som uthyrningscentral för trampbåtar 

och fiskeredskap etc 

KIOSK OCH GRILLPLATS 

En liten byggnad, en kiosk, kan innehålla glassförsälj- 

Skapa ”platser” vid varje för- 

Skapa eningshus ”platser” med distinkt vid varje markföreningshusbeläggning med och distinkt mur markbeläggning 

och mur 

Markbeläggning: tvärrandig 

Markbeläggning: beläggning; betongplattor, tvärrandig ljusgrå 

beläggning; med tvärband betongplattor, i grafitgrått alterna- ljusgrå 

med tivt storgatsten tvärband i som grafitgrått band alterna- 

En grillplats ställs iordning med stockar att sitta 

tivt storgatsten som band 

ning, café, information om aktiviteter t.ex. kanotuthyr- 

ning, fiske, vattenskidåkning, båtturer mm. Kiosken 

byggs som en liten byggnad med toppigt grafitgrått 

plåttak och liggande träpanel som målas falurött, yta 

ca 15 kvm. Investering till kiosken finansieras av pro- 

jektet men driften måste lösas med hjälp av hyra till 

Fritid Jönköping och arrende till Tekniska kontoret. 

Föreningarna kan tillsammans med Fritid Jönköping 

ansvara för kiosken, alternativt att den hyrs ut till 

tredje part. 

på och stenmur runt en eldstad. Även grillplatsen ska 

Mur: blockstensmur i grovhuggen 

Mur: granitmur blockstensmur i vinkel vid i grovhuggen varje plats 

granitmur i vinkel vid varje plats 

skötas av föreningarna eller entreprenören till kiosken. 

BELYSNING 

Ny belysning som gör området tryggare, vackrare och 

intressantare! Stolpbelysningen blir samma som längs 

med hela stråket (se s. 12). Vissa större träd väljs ut 

och belyses underifrån med spotlights eller via strål- 

kastare uppifrån. Skyltarna kan också behöva några 

belysningspunkter. 

kiosk och grillplats 

En liten byggnad, en kiosk, 

kan innehålla glassförsäljning, 

café, information om 

aktiviteter t ex kanotuthyrning, 

fiske, vattenskidåkning, 

båtturer mm 

Kiosk: Liten byggnad med toppigt 

grafitgrått plåttak och liggande 

träpanel som målas falurött, 

yta ca 15 kvm 

Grillplats: Iordningställd grillplats 

på ett enkelt sätt, stockar att 

sitta på och stenmur runt en eldstad 

Grillplats


Gemensam färg på alla 

byggnader, ljust falurött! 

Nya parkbänkar 

Skyltning av alla föreningar 

och verksamheter 

A MUNKSJÖN JÖNKÖPING Skapa ”platser”, ny markbeläggning 

och mur 

Belys vissa träd underifrån 

med spotlights 

FÄRGSÄTTNING 

Pollare med belysning 

Ny kiosk, glass, 

café, info 

förslag helheten 

Ny belysning 

Öppna upp mot vattnet 

RODDARNAS 

Idag är klubbhusen i olika färger och material, gråa eternitplattor, gul träpanel, rödmålat trä. På sikt bör områ- 

det knytas ihop i en gemensam färgsättning som skapar en gemensam identitet. Kommunen äger byggnaderna för 

Vattesportklubben och fiskeföreningen. Detta kan dock inte finansieras av detta projekt utan är en framtida vision. 

Alla byggnader inklusive den nya kiosken målas röda, kulör Falu Ljus S 5040-Y70R. 

förslag helheten 

Nuläge och visionsbild för framtiden med gemensam färgsättning

RODDARNAS 

JÖN JÖNKÖPING vegetation 

FYRA MUNKSJÖN JÖNKÖPING SJÖBODAR OCH PLANK 

VEGETATION 

strandlinjen 

FYRA MUNKSJÖN JÖNKÖPING Vegetation: Gör en viss gallring, 

behåll de största finaste träden 

strandlinjen 

Idag är sjöbodarna kringbyggda med ett plank i kor- 

rugerad plåt som bl.a. bidrar till otrygghet i stråket. 

JÖNKÖPING 

JÖNKÖPING 

xna buskar 

Detta tas bort helt eller ersätts med ett plank med 

sjöbodar & plank 

stående brädor som målas falurött lika husen. Planket 

sjöbodar & plank 

bör delvis göras som en spaljé, halvtransparent. Jön- 

Gör en gallring bland vegetationen! Behåll de största 

finaste träden och rensa bort mindre buskar och sly. 

Klipp ner vassen på sjösidan om gångvägen och klipp 

som ängsmark. Ta även bort stubbar mm. 

köpings segelsällskap ansvarar Idag därefter är sjöbodarna för underhåll kring- STRANDLINJEN 

av planket. 

byggda med ett fult plank i 

Öppna upp mer mot vattnet för att skapa bättre kon- 

korrugerad 

Idag är sjöbodarna 

plåt. Ta bort 

kring- 

det 

helt eller ersätt det med ett takt och öppenhet. Iordningställ bryggor och riv de 

byggda med ett fult plank i 

snyggt plank som målas falu- 

korrugerad plåt. Ta bort det som är dåliga. En översyn behöver göras av befintlig 

rött lika husen 

helt eller ersätt det med ett vegetation och ta bort Behåll en del de av stora buskarn.Öppna fina träden upp 

Plank: 

snyggt 

Ev 

plank 

nytt plank 

som 

i trä 

målas 

målas 

falu- 

viss ”utsiktsreservat” i vassbältet utmed gångvägen. 

ljust 

rött 

falurött. 

lika husen 

planken bör delvis 

göras som en spaljé, halvtranspa- Gäller särskilt runt bryggor mm. Att slå vassarna med 

rent Plank: Ev nytt plank i trä målas 

något års mellanrum finns även med i inventeringen 

ljust falurött. planken bör delvis 

göras som en spaljé, halvtranspa- av natur- och rekreationsvärden vid Munksjön (dat. 

rent 

2008-10-31) för att de inte ska breda ut sig för mycket 

Ta bort stubbar mm, skapa 

rena gräsytor 

och skymma sikten mot sjön. Iordningställ de bryg- 

gor som används och riv de som är dåliga. En allmän 

röjning i strandkanten behöver göras. 

Röjning längs strandkanten 

Öppna upp runt bryggorna 

Iordningställ eller riv 

Röjning längs strandkanten 

Öppna upp runt bryggorna 

Öppna upp mer mot vattnet 

för att skapa bättre kontakt 

och öppenhet. Iordningställ 

bryggor och riv de som är 

dåliga 

Iordningställ eller riv 

Träd/buskar: Gör en översyn av 

befintlig vegetation och ta bort en 

del av buskarna 

Vass: öppna upp viss ”utsiktsreservat 

i vassbältet utmed gångvägen. 

Gäller särskilt runt bryggor 

Öppna 

mm upp utsikt i vassbältet 

Bryggor: Iordningställ de bryggor 

som används och riv de som 

är dåliga. En allmän röjning i 

strandkanten behöver göras 

Ta bort en del träd och buskar 

dåliga 

Träd/b 

befintlig 

del av b 

Vass: ö 

servat i 

gen. G 

mm 

PLATS FYRA MUNKSJÖN JÖNKÖPING vegetatio 

Gör en gallring bland vegetationen! 

och rensa bort mindre buskar och 

sly. Klipp ner vassen på andra 

sidan gångvägen och klipp som 

ängsmark. Ta även bort stubbar 

mm 

Bryggo 

gor som 

är dålig 

strandk 

PLATS FYRA MUNKSJÖN JÖNKÖPING vegetatio 

Behåll Behåll de de stora stora fina fina träden träden 

Gallra bland de stora träden 

Ta bort vassen, 

klipp som ängsmark 

Behåll de stora fina träden 

men öppna upp mot vattnet 

Behåll de stora fina träden 

Ta bort vildvuxna buskar 

Ta bort stubbar mm, skapa 

rena gräsytor 

Gör en gallri 

tationen! 

Vegetation: G 

behåll de störs 

och rensa bort 

sly. Klipp ner v 

sidan gångväg 

ängsmark. Ta ä 

mm 

Gör en gallrin 

tationen! 

Vegetation: G 

behåll de störst 

och rensa bort 

sly. Klipp ner va 

sidan gångväge 

ängsmark. Ta ä 

mm 

Gallra bland 

Gallra bland

PARKERING 

En viss uppordning av parkeringen längs Klubbhus- 

gatan bör göras och med skyltning markera entrén in 

till Båtklubben. Här skyltas också läget för befintlig 

sjösättningsramp. 

MUNKSJÖN JÖNKÖPING parkering 

PLATS FYRA MUNKSJÖN JÖNKÖPING par 

Ordna upp parkeringen 

längs Klubbhusgatan! 

Parkering: En viss uppordning 

av parkeringen längs Klubbhusgatan 

bör göras, med skyltning 

markera entrén in till Båtklubben 

RODDARNAS 

PLATS FYRA MUNKSJÖ 

Klubbhusgatan 

Ordn 

läng 

Park 

av pa 

gatan 

mark

OLJEBRYGGAN 

NULÄGE 

Oljebryggan har tidigare haft en viktig ekonomisk 

funktion när sjösystemen användes för transporter. 

Numera används den bara som en besöksplats där 

man kan komma ut en bit på Munksjöns vatten och få 

fina utblickar mot staden. Munksjö pappersbruk, mitt 

emot bryggan, med sina spännande tegelgavlar är en 

härlig vy. Bryggan har en kraftfull betongkonstruktion 

och en del rostiga ståldetaljer 

kvar som påminner om dess forna användning. På se- 

nare tid har man byggt ett träräcke runt bryggan, och 

några vingformade takpartier. Detta för att människor 

säkert, och till viss del skyddat, ska kunna vistas 

där. Dessa senare tillägg känns klumpiga. Räcket är 

tätt och skymmer utsikten och takkonstruktionerna 

stör också utblickarna. 

Området runt bryggan har en industriell karaktär. En 

oljedepå ligger innanför, och längs Norsuddsgatan, 

som mynnar i bryggan, ligger industrispår. Munksjö- 

promenaden passerar mellan bryggan och oljedepån. 

Promenaden kantas av spontan vegetation med mycket 

träd och sly mot strandkanten. Norr om oljebryggan 

breder ett massivt vassbälte ut sig. Det skymmer till 

viss del sikten mot Munksjöbron och centrum. Men 

vassen kan i sig vara en spännande miljö. Den huserar 

olika fågelarter och den är hög och frodig. Kommer 

man ut i vassen är man helt innesluten i ett grönt rum. 

Oljebryggan Detalj på Oljebryggan 

Flygfotyggan över oljebryggan och dess närområde

Uppgiften 

Munksjöpromenaden är ett populärt rekreationsstråk runt Munksjön i 

Jönköping. I väntan på de stora exploateringsplaner som kommunen 

har för områdena söder och öster om sjön vill kommunen “lyfta” några 

platser runt sjön och öka deras attraktivitet. Tyréns AB, Linköping fi ck 

uppdraget att skissa på åtgärder på och i anslutning till Oljebryggan. 

Oljebryggan har tidigare haft en viktig ekonomisk funktion när sjösystemen 

användes för transporter. Numera används den bara som en besöksplats 

där man kan komma ut en bit på Munksjöns vatten och där man 

har fi na utblickar mot staden. Munksjö pappersbruk, mitt emot bryggan, 

med sina spännande tegelgavlar är en härlig vy. 

Bryggan har en kraftfull betongkonstruktion och en del rostiga ståldetaljer 

kvar som påminner om dess forna användning. På senare tid har 

man byggt ett träräcke runt bryggan, och några vingformade takpartier. 

Detta för att människor säkert, och till viss del skyddat, ska kunna vistas 

där. Dessa senare tillägg känns klumpiga. Räcket är tätt och skymmer 

utsikten och takkonstruktionerna stör också utblickarna. 

Staket- och takkonstruktionerna på bryggan känns som klumpiga tillägg 

som stör den fi na utsikten. 

Området runt bryggan har en industriell karaktär. En oljedepå ligger 

innanför, och längs Norsuddsgatan, som mynnar i bryggan, ligger industrispår. 

Munksjöpromenaden passerar mellan bryggan och oljedepån. Promenaden 

kantas av spontan vegetation med mycket träd och sly mot 

strandkanten. 

Norr om oljebryggan breder ett massivt vassbälte ut sig. Det skymmer till 

viss del sikten mot nya Munksjöbron och centrum. Men vassen kan i sig 

vara en spännande miljö. Den huserar olika fågelarter och den är hög och 

frodig. Kommer man ut i vassen är man helt innesluten i ett grönt rum. 

Förslaget 

Oljebryggan och dess omgivning är en mycket spännande miljö. Förslaget 

går ut på att rensa och förbättra utblickarna, skapa tillträde till 

en miljö som idag inte är tillgänglig, (vassen), och inrama och skärma 

av Munksjöpromenaden från oljedepån med sin tunga transporttrafi k. 

Platsen ska förädlas, vända ansiktet mot vattnet och bli ett ställe dit man 

gärna söker sig för att stanna till en stund, njuta av utsikten, sola och höra 

vattnet klucka. Kvällstid kommer en spännande ljussättning att ge andra 

sinnesstämningar och upplevelser. 

Förslaget kan delas in i tre delar, oljebryggan, pergolan och vassen. 

FÖRSLAG 

Oljebryggan och dess omgivning är en mycket 

spännande miljö. Förslaget går ut på att rensa och 

förbättra utblickarna, skapa tillträde till en miljö 

som idag inte är tillgänglig, (vassen), och inrama 

och skärma av Munksjöpromenaden från oljedepån 

med sin tunga transporttrafik. Platsen ska förädlas, 

vända ansiktet mot vattnet och bli ett ställe dit man 

gärna söker sig för att stanna till en stund, njuta 

av utsikten, sola och höra vattnet klucka. Kvällstid 

kommer en spännande ljussättning att ge andra sin- 

nesstämningar och upplevelser. Förslaget kan delas 

in i tre delar, oljebryggan, pergolan och vassen. 

Oljedepån ligger intill Munksjöpromenaden. 

OLJEBRYGGAN 

Området är öppet. Ingen avskärmning fi nns mot det tunga transporterna 

och den verksamhet som oljedepån alstrar. 

Utblickarna mot vattnet kan bli bättre med gallring och röjning av vegetation 

samt att ytorna närmast vattnet slås.

OLJEBRYGGAN 

OLJEBRYGGAN 

Ett nytt genomsiktligt stålräcke ersätter det gamla. En 

dubbelsidig långsoffa och bänkar i hörnen ger gott om 

sittplatser. Bryggan kompletteras med belysning och ny 

grill. Asfalten målas med färgglada ”bubblor” och en 

trappa byggs i den södara kanten för att öka kontak- 

ten med vattnet. På de befintliga balkarna kan små 

strålkastare fästas för att ge en fin ljuseffekt. 

Målade mönster Målade på asfalten mönster binder på asfalten binder Ett stort ihop soldäck och lättar inbjuder upp en till större sponyta 

ihop och lättar upp en större yta. tana grupperingar. 

Betongbalkar med stålbalkar ovanpå sticker ut som vingar från brygga. 

Strålkastare Betongbalkar kan monteras med mellan stålbalkar dessa ovanpå och sticker ge spännande ut som vingar ljuseff från ekter. bryggan. 

Strålkastare monteras antingen på det nya broräcket eller på vingarna för att ge 

spännande ljuseffekter 

Oljebryggan 

Målade mönste 

ihop och lättar 

Betongbalkar m 

Strålkastare ka 

Annells 

“Lightho 

har ett m 

uttryck 

passar b 

oljebryg

Pergolan 

Pergolan 

En pergola föreslås över g/c-vägen på en ca 50 m lång sträcka i anslutning 

till oljebryggan. Pergolan blir ett konkret avslut på Norsuddsgatan 

och en tydlig avskiljare mellan de industriella verksamheterna och 

rekreationsområdet utmed sjön. 

Pergolan byggs av kraftiga stålbalkar, ett material som stämmer väl in i 

omgivningen. Järnvägsräls ligger i Norsuddsgatan och rostiga stålbalkar 

och andra ståldetaljer fi nns på oljebryggan. 

Pergolan kantas på delsträckor av frodiga perennplanteringar med växter 

som passar i den sjönära, extensiva miljön och är robusta. T ex fackelblomster, 

rosenfl ockel m fl . Mot pergolan planteras klätterväxter på alla 

stolpar som går. Spända wirear leder klätterväxterna och på sikt kan ett 

En pergola föreslås över g/c-vägen på en ca 50 m lång sträcka i ans- 

grönt tak skapas. 

lutning till oljebryggan. Pergolan blir ett konkret avslut på Norsuddsgatan 




omgivningen. Järnvägsräls ligger i Norsuddsgatan och rostiga stålbalkar 





Veronicastrum 

Fackelblomster 

Veronicastrum 


Rosenfl ockel 

Temynta 

Rosenfl ockel 

Pergolan 

En pergola föreslås över g/c-vägen på en ca 50 m lång sträcka i anslutning 

till oljebryggan. Pergolan blir ett konkret avslut på Norsuddsgatan 




Fackelblomster omgivningen. Järnvägsräls ligger i Norsuddsgatan och rostiga stålbalkar 





stolpar som går. Spända wirear leder klätterväxterna och på sikt kan ett 

grönt tak skapas. 


Pergola av stålbågar i Göteborgs 

Trädgårdsförening 

PERGOLAN 

En pergola föreslås över GC-vägen på en ca 50 m 

lång sträcka i anslutning till oljebryggan. Pergolan 

blir ett konkret avslut på Norsuddsgatan och en tyd- 

lig avskiljare mellan de industriella verksamheterna 

och rekreationsområdet utmed sjön. Pergolan byggs 

av kraftiga stålbalkar, ett material som stämmer väl 

in i omgivningen. Järnvägsräls ligger i Norsuddsgatan 

och rostiga stålbalkar och andra ståldetaljer finns 

på oljebryggan. Pergolan kantas på delsträckor av 

frodiga perennplanteringar med växter som passar 

i den sjönära, extensiva miljön och är robusta. T ex 

fackelblomster, rosenflockel m fl . Mot pergolan plan- 

teras klätterväxter på alla stolpar som går. Spända 

wirear leder klätterväxterna och på sikt kan ett grönt 

tak skapas. 

Veronicastrum 


Rosenfl ockel 

Temynta 

OLJEBRYGGAN 


Pergola 

Trädgå

OLJEBRYGGAN 

assen 

VASSEN 

Vass kan ofta ses som något negativt. Stranden växer 

igen och är inte tillgänglig. Vassen är ofta hög och 

skymmer utsikten. Massiva vassbälten kan också vara 

ett tecken på övergödning av en sjö. Kommer man ut 

i vassen är det emellertid en spännande miljö där man 

är helt omsluten av det höga gräset. Det kan vara så 

högt och tätt att man inte ser ut. I vassen huserar flera 

fågelarter som finner skydd och mat där. Är man tyst 

och försiktig kan man upptäcka dem. Ett bryggsystem 

genom Munksjöns vassbälte ut till den öppna vatten- 

spegeln blir ett nytt tillskott till Munksjöpromenaden. 

Utsikten från oljebryggan mot vassbältet. 

Vassen 

I Hammarby Sjöstad i Stockholm har man skapat “Vassparken”, ett spännande bryggsystem ut i vassen. 

Bryggorna mynnar ut i större soldäck med utblickar över den öppna vattenytan. 

Vassen 


Utsikten från oljebryggan över vassbältet Spänger genom vassen som skapar spännande rum 



I Hammarby Sjöstad i Stockholm Visionsbild från har Hammarby man skapat Sjöstad “Vassparken”, ett spä 

sen. Bryggorna mynnar ut i större soldäck med utblickar över den öpp 


Vass kan ofta ses 

växer igen och är 

hög och skymme 

kan också vara et 

en sjö. 

Kommer man ut 

spännande miljö 

I Hammarby Sjöstad i Stockholm har man skapat “Vassparken”, det höga gräset. ett spä 

sen. Bryggorna mynnar ut i större soldäck med utblickar att man över inte den ser öppu 

larter som fi nner 

Längst ut på bryggorna finns plats för vila 

tyst och försiktig 

I Hammarby Sjöstad i Stockholm har man skapat “Vassparken”, ett spännande bryggsystem ut i vassen. 

Bryggorna mynnar ut i större soldäck med utblickar I Hammarby över den Sjöstad öppna i Stockholm vattenytan. 

Vass kan ofta ses 

har man skapat “Vassparken”, växer Ett ett bryggsystem 

spännande igen och bry är 

sen. Bryggorna mynnar ut i större soldäck med utblickar över ut den till öppna den vattenyta 

hög och skymme öppna 

kan tillskott också till vara Munk et 

Vass kan ofta ses som något negativt. Stranden 

Vass kan en ofta sjö. ses som något 

växer igen och är inte tillgänglig. Vassen är växer ofta igen och är inte tillgän 

hög och skymmer utsikten. Massiva vassbälten hög och Kommer skymmer utsikten. man ut Mi 

kan också vara ett tecken på övergödning kan av också vara ett tecken på 

en sjö. spännande miljö 

en sjö. 

det höga gräset. D 

Kommer att man man ut i inte vassen ser är ud 

Kommer man ut i vassen är det emellertid spännande en larter miljö som där fi man nner är 

spännande miljö där man är helt omsluten det av höga gräset. Det kan var 

att man tyst inte ser och ut. försiktig 

det höga gräset. Det kan vara så högt och tätt 

I vassen h 

larter som fi nner skydd och m 

att man inte ser ut. I vassen huserar Hammarby fl era fåge- tyst Sjöstad 

och Ett försiktig bryggsystem 

kan man up 

larter som fi nner skydd och mat där. Är man ut till den öppna 

tyst och försiktig kan man upptäcka dem. 

Ett bryggsystem genom Munksjöns vassbälte 

ut till den öppna vattenspegeln blir ett nytt 

tillskott till Munksjöpromenaden. 

Ett bryggsystem genom Mun 

ut till den tillskott öppna vattenspeg till Munks 

tillskott till Munksjöpromena

NULÄGE 

På de sandiga markerna vid Munksjöns södra och öst- 

ra sida t.ex. vid sortergården, djursjukhuset och ICA 

Maxis parkering finns några områden med talldungar. 

Talldungarna utgör tillsammans med tallarna på Haga 

och vid Ljungarumsskolan en sammanbindande länk 

mellan skyddsvärda tallmiljöer på Ryhov och de som 

finns i Stadsparken samt söderut mot Norrahammar 

Talldungen väster om sortergården intill stigen där 

de grova tallarna ger ett tydligt inslag i stadsmiljön och 

karaktär åt grönytan. I denna dunge växer ett 20-tal 

riktigt grova gamla tallar. Att tallarna är gamla kan 

man se på att de har plattade kronor, kraftiga sido- 

grenar och på att barken hänger ihop i decimeterstora 

sjok med slät yta - så kallad pansarbark. Gamla tallar, 

speciellt de som står solexponerade, hyser rätt livsmiljö 

för en skyddsvärd insektsfauna. Skalbaggen reliktbock 

är exempel på en art som är knuten till gamla solex- 

ponerade tallar och reliktbocken är rödlistad vilket 

innebär att det finns risk för att arten ska försvinna 

ifrån Sverige. 

Även dammen vid djursjukhuset visade sig hysa en 

intressant vattenflora med bl.a. sjöranunkel, trubbnate, 

slokstarr, rankstarr, axslinga och strandråg. Dammar- 

na är också viktiga för fåglar, insekter och grod- och 

kräldjur liksom för rening av dagvatten. Vid dammar- 

na växer dessutom en intressant vattenknuten flora. 

GYM & PARK 

Vy från norr över den värdefulla tallmiljön 

Nuläget av udden 

Flygfoto över platsen för gym och park med Sortergården och Djursjukhuse i bakgrunden Entrén från Oskarshallsgatan mot Hälsans stig

GYM & PARK 

FÖRSLAG 

Dammen muddras, sly tas bort och slänterna görs 

flackare och strandvegetation (örter) tillföres. Mudd- 

ring av dammen är en underhållsåtgärd och ska ej be- 

lasta projektbudgeten för ”Gestaltning av Munksjöns 

stränder”. Vegetationen öster om dammen bevaras. 

Papperskorgarna flyttas till en plats i anslutning till 

den nya grillplatsen på udden. Området utanför Djur- 

sjukhuset blir ängsmark av torrägskaraktär med örter 

och narcisser. Även krikon planteras här. 

Området väster om gångvägen fylls ut med fyll- 

nadssand och ängsmark etableras. Ut till udden angörs 

en ny gångväg till en grillplats samt ett soldäck. 

Inspiration av soldäck från Uppsala 

0

GYMMET 

”Hälsans stig” runt sjön är väl frekventerat av mo- 

tionärer i olika former. För att förstärka hälsotemat 

anläggs ett utomhusgym på platsen utanför sorterings- 

gården. Gymmet består av redskap där man enbart 

använder sin egna kroppstyngd som vikt som t.ex. 

Hags produkter ”In shape”. Runt gymmet anläggs en 

platsgjuten mjuk matta. Mattan runt gymmet ska även 

ha anknytning till gångstråket för att öka tillgänglig- 

heten till gymmet. Stängslet mot återvinningsstationen 

”kläs in” med grönska för att skapa ett trevligare rum 

mot gymmet. 

Konceptet ”fysisk aktivitet på recept” används 

ofta av vårdcentralerna vid åkommer som övervikt, 

diabetes typ II eller högt blodtryck. Oftast handlar 

den fysiska aktivitetern om promenader i olika former. 

Utomhusgymmet skulle vara en bra samlingsplats för 

sådana promenader och samarbeten kan startas med 

vårdcentraler och föreningar som t.ex. Friskis och 

Svettis. 

Det är viktigt att skyltar sätts upp som förklarar 

hur gymmet används och med hjälp av olika samar- 

betspartners kan eventuellt månadens gymprogram 

skapas. 

GYM & PARK 

Utomhusgym i Melbourne, Australien Illustration av storleken på gymmet

JORDBRON 

NULÄGE 

Jordbroplatsen kan ses som en entré till stadskärnan 

men platsen är inte optimalt utformad och ger inte 

det välkomnande som det borde göra. Det är också 

en plats med höga naturvärden. Tabergsån mynnings- 

område i Munksjön och kärrområdet som omger ån 

vid Jordbron med gott om grova gamla lövträd och 

död ved. Området är viktigt för den speciella fisk- och 

fågelfaunan som finns utmed Tabergsån. Enligt Inven- 

teringen för Natur- och rekreationsvärden vid Munk- 

sjön (daterad 2008-10-31) kan en försiktig röjning 

i sjöstrandsnåret på den norra sidan om Tabergsåns 

mynning vara lämplig för att förbättra sikten ut mot 

sjön från gång- cykelvägsbron. 

Sammanfattningsvis är nuläget: 

• Platsen har en viktig funktion som informationsplats 

för besökare till Jönköping 

• Platsen saknar identitet och enhetlighet 

• Platsens karaktär är starkt påverkad av trafiken på 

Jordbrovägen samt det närliggande industriområdet 

• Den gamla järnvägen till pappersbruket löper genom 

området men är relativt osynlig på grund av igenväx- 

ande vegetation 

• Placering, antal och typ av utrustning och möblering 

är inte optimal med hänsyn till tillgänglighet och de 

möjliga utsikterna över Munksjön 

• Området används informellt som en båtupplägg- 

ningsplats och övergivna båtar finns längs strand- 

kanten, dessa bidrar till en öde och förfallen karaktär 

• Området används delvis för att mata fåglar 

Flygfoto över Jordbroplatsen som också är en infart till Jönköpings stadskärna 

I dag känns platsen övergiven och infoskylten täcker hela utsikten över sjön

FÖRSLAG 

Detta förslag kommer inte att rymmas inom projekt- 

budgeten för genomförandet av etapp 1. Detta pga 

Jordbroplatsens utformning är stor och kostsam samt 

att den delvis påverkas av öde kommande och förfallen utveckling karaktär av 

Munksjö fabriksområde och planeringen kring södra 

infarten/Kämpevägen. Men ett framtida genomförande 

av denna plats är av vikt för helheten av promenad- 

stråket och entrén till staden. 

Syftet med utformningen är att skapa en attraktiv 

och spännande strandmiljö som bidrar till Munksjöns 

roll som en stadssjö för Jönköping 

• Kopplingen till vattnet, både fysiskt och visuellt, är 

ett viktigt element i utformningen med en ny strand, 

lekplats, bryggor samt båtuppställningsplats 

• Utrustning som informationsskyltar placeras med 

hänsyn till utsikten, funktion och tillgänglighet 

• Sittmurar av trä ger plats att vila och titta på utsikten 

• Material som träslipprar ett och mer stenmjöl modernt sätt används för 

att spegla den historiska miljön och strandmiljön 

men utformas på ett mer modernt sätt 

• 

• 

• Den befintliga järnvägen passage behålls genom och området en blandning av 

perenner, prydnadsgräs och sedum planteras mellan 

slipprarna och spåren för att återskapa järnvägens 

passage genom området 

Nuläge 

• 

• 

• 

• 

Platsen saknar identitet och enhetlighet 

Platsens karaktär är starkt påverkad 

av trafiken på Jordbrovägen samt det 

närliggande industriområdet 

Den gamla järnvägen till pappersbruket 

löper genom området men är relativt 

osynlig på grund av igenväxande vegetation 

Placering, antal och typ av utrustning och 

möblering är inte optimal med hänsyn till 

tillgänglighet och de möjliga utsikterna över 

Munksjön 

Området används informellt som en 

båtuppställningsplats och övergivna båtar 

finns längs strandkanten, dessa bidrar till en 

Området används delvis för att mata fåglar 

Förslag 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

Syftet med utformningen är att skapa en 

attraktiv och spännande strandmiljö som 

bidrar till Munksjöns roll som en stadssjö 

för Jönköping 

Kopplingen till vattnet, både fysisk 

och visuell, är ett viktigt element i 

utformningen med en ny strand, lekplats, 

bryggor samt båtuppställningsplats 

Utrustning såsom informationsskyltar 

placeras med hänsyn till utsikten, funktion 

och tillgänglighet 

Sittmurar av trä ger plats att vila och titta 

på utsikten 

Material såsom träslipprar och stenmjöl 

används för att spegla den historiska 

miljön och strandmiljön men utformas på 

Den befintliga järnvägen behålls och en 

blandning av perenner, prydnadsgräs 

och sedum planteras mellan slipprarna 

och spåren för att återskapa järnvägens 

Ny plantering av träd och buskar skapar 

rumslig definition och karaktär 

Effektbelysning används för att skapa en 

trygg och spännande miljö kvällstid 

• Ny plantering av träd och buskar skapar rumslig 

Illustrationsplan: Munksjöns Stränder, enréplats Jordbrovägen 

definition och karaktär Ritad av TOBI 

• Effektbelysning används Not to för scale att skapa en trygg och 

2010-02-02 

spännande miljö kvällstid 

• God tillgänglighet från p-platserna ut till bryggorna 

Inspirationsbilder 

Ny plantering mot staket 

t.ex. Amelanchier 

Plats för ev lekskepp 

och lekskulptur 

Picknick område - gräs 

Nya träd- och buskplantering t.ex 

Populus, Salix, Amelanchier, 

Cornus 

Sittmur med bord 

Jordbrovägen 

Tillgänglighetsanpassad ramp 

Nya träd- och buskplantering t.ex 

Populus, Salix, Amelanchier, Cornus 

etapp pp 1 

etapp p 2 

Återvinning 

Sittmur av trä med bord 


Anslutning mot befintlig 

GC-bana 

etapp 2 

Gång- och cykelstråk - 

mörk och ljus stenmjöl 

Låg plantering t.ex Carex 

etapp 1 

Båtuppställningsplats 

HKP 

Parkering 

Strand 

Sittmur av trä 


Brygga av trä med sittplatser 

Informationsskylt 

Munksjön 

Anslutning mot befintlig 

GC-bana 

Järnvägsspår planteras med en 

blandning av sedum, perenner 

och prydnadsgräs 

Låg plantering t.ex Carex 

Gång- och cykelstråk - 

mörk och ljus stenmjöl 

Brygga av trä med sittplatser 

Illustrationsplan 

Fågelperspektiv 1 

JORDBRON


JORDBRON 


erspektiv 3 

Vy från öster: Träbryggorna löper ända från informationsplatsen fram till vattnet, 

vilket också skapar en god tillgänglighet 

Vy från norr


BÅT FÖR BARNEN 

Ett av förslagen som barnen på Torpa förskola gav 

var en båt. Detta ska skapas på denna plats vid Jord- 

bron. Här har det också tidigare varit en hamnverk- 

samhet. 

Även här är det viktigt med tillgänglighetsaspekt- 

en som möjliggör att barn med någon typ av funk- 

tionshinder kan leka i skeppsvraket. Runt skeppet 

anläggs mjuk matta som även anknyter till gångvägen 

för att öka tillgängligheten. 

5.37.9 Lekbåt Oberhausen 

Description: 

1 Play tower; 2.0/1.5 x 1.0 m; Ph= 1.0 m 

1 Ladder; w = 1.0 m; h = 1.0 m 

1 Ramp; w = 1.0 m; h = 1.0 m; with support rope 

1 Attachment platform;1.5/1.0 x 1.0 m; Ph=1.5 m 

1 Slanted net entrance; 0.75 x 2.25 m; 

mesh size 25/25 cm 

1 Ladder; w = 1.0 m; h = 1.5 m 

1 Bow 3-cornered; 1.0/1.5/1.5 m; Ph=1.5 - 1.7 m 

1 Barrier in panels with 1 porthole 

1 Balancing rope; l = 2.0 m; with support rope 

1 Climbing post; h = 3.0 m 

1 Jungle bridge; l = 3.0 m; w = 0.8 m 

1 Play tower; 2.0/1.0 x 1.5 m; Ph= 1.5 m; 

with slanted roof; 2 posts slanted; 

1 ag; 1 steering wheel 

1 Climbing wall; w = 1.5/1.8 m; h =2.3 m 

1 Tree trunk stair with handrails on both sides; 

w = 1.0 m; h = 1.5 m 

1 Slide (stainless steel); w = 0.5 m; h = 1.5 m 

age group 3 - 8 

10 x (40/40/60 cm) 

1 x (40/100/60 cm) 

2 x (40/40/35 cm) 

1 x (60/60/80 cm) 

1 x (50/70/30 cm) 

3 x (40/60/60 cm) 

JORDBRON 

2 installers 

@ 20 h 

approx. 

1900 kg 

big part 

approx. 850 

kg 

Lastplats fanns tidigare i den här delen av Munksjöområdet 

Exempel på skepp från Slottsbro/Sik-Holz 

2.2 m 

from 

5

GRÖNSKA 

Idag är grönskan kring Munksjön mer av naturlig 

karaktär. Med mindre åtgärder kan stråket få mer 

parkkaraktär på vissa platser. Se kartan på motstå- 

ende sida om lokalisering av de nya planteringarna. 

Åtgärderna inne på området för Simsholmens 

reningsverk kommer dock inte att finansieras av detta 

projekt. 

NYPLANTERINGAR: 

1 Lökplanteringar (norr om pumpstationen) 

2 Oljebryggan (se sid. 16) 

3 Liljor (i björkdungen) 

4 Blomsteräng norr om reningsverket, klängerväxter 

på stängslet och körsbärsträd och smultronjasmin 

inne på området. 

5 Gym & park (se sid. 20) 

9 Lökplantering vid björkdungen (väster om Skepps- 

6 Strandvegetation vid dammen 

brogatan, exempelvis vallmo) 

7 Komplettera med två björkar i den södra delen 10 Jordbron (se sid. 23) 

8 

Buskvegetation med bl.a. fläder och rhododendron 

i den södra delen

10 

Giam, quam incidui piscilit velesto ea feuisit at veros 

numsan henis ad ea facilit prat. Tueriure tat nim dolor 

sequismod dolestie deliquam quatumm olorercipis 

amcommo dipsuscil el do diat ad tio dolore dolorpero 

od te tatue ent deliqui te dolortis nulla faccum augait 

vullutpatis nonsequam dolor sequissi blan henibh er 

ate magna consectem am, quisi tat luptat ad dolum 

velis etum vendignim iriustrud magna feum duisi 

erostrud min velesse min ex ecte con ectem nit lut aut 

vulput non velit, venim iurer illuptat, consed delit lu- 

tate doloreriure diatum quisim ilit vendreet inisisl dipit 

lortisl utat at, veniam nis num ver sum in ullam volent 

alit autpat incillam vent ing eu facilit lore euisi. 

Vulpute magna consequi eugue dolobore dionullan ut 

nosto et, quamcon sequissit veliquisl inciniatin henim 

nulluptat, sed ming eril eugait wis num er ad magna 

ad dolore tet atum nos alis duisim at in heniam vel dui 

ea adio con velis adit, susto conullan vulputat, quiscil 

laorem irilluptat vel ut lore tat. Ommodit la faccum 

iuscidunt luptatis diam, quat, volorem nibh erat. Ut et 

eliquat veliquip eugait wisissim dolor si. 

Andio dio eugue min utpate estinci bla feugiatet ver 

adignibh er sendit volute faccum dolorem non ullame- 

tuer am, commodigna faccum vullam quis dolumsan 

volore te minit venis elit, cons auguerc iliqui tionum 

quat vercilit ad dolorer sequat, con ver sit lam, venibh 

el dio del ercipit ex ercillam zzril utpatis ent lore tat 

7 

nim iriure ero dions delisi bla feugue te faci eriliquis 

autpati sissit dolor sum quis nim dit luptate vel elese- 

quisi. 

8 

Incipisi tem acipis acip eliquam dolenim vel et, ver si. 

9 

Agna feu feuip elendrem aliquate velismo dolorem 

num digna feuisit, vel iriurem zzriusc iniat, sequate 

commy nis do cor sit, cor irit ipit ipsuscip eu feumsan 

1 

ea faccum am, sis acin ut et el iure conulluptat. Pat 

lore ex erit at. Ut auguero conse magna ad magna ac- 

cummolore magnisis dio ea faci et exerosto dunt augue 

min ulluptatem quatum at iriurero ex ex el estrud dunt 

veniat, conse feum ad magnismodo odoloreet, commy 

nostio et praestio corem dolor suscinibh et, vero con 

velendip eu facidunt lummolo rtionsed erat luptatis 

dolent irit ute tie mod tet, venismo lessim ing et vel 

utpat. Ud dipis diam, consenibh et iuscinim in volum 

vel euisis ad dolorpero 2 deleseq uamcons aliqui blaore 

magna commy nonsequ ipsusto od dunt at illan eum 

euguerilit lum 3ipit 

irit lamet wis eugait vullan ent inis 

ad magna feugait lore dipsum incilit vel et veraestisi. 

Sandre del utet adiamet wisisit volorpe riuscinim zzrit, 

con veraess 4 enisisim duipis augiamc ommolore tio- 

nulla feum ecte facilis moluptat, quis autem am volent 

amcorpe rcipisl do commodo lortinim vercin hent ea 

corpera esequi elestrud dolore venit autpat. 

UNDERRUBRIK 

An ullummod etumsandigna facidunt adipisi tin et lo- 

boreet wis alis et lutpatum dit iriuscilit luptat. Lorero 

con voluptat, sis euis ametue dions niatet, velit dolortis 

at, con ulpute duis adiatuer irit luptat. Ut veros er au- 

5 

tat irilluptatum vel ing ent dolenismodit am quatis aut 

luptat aut ipsusci llummod ionulla feuguer aesequat, 

6con 

volortie minibh et aci blam il doloborer iustrud ti- 

onsed exero od er irilit luptat. Or augiat lutpatie ming 

elenim zzrillam nullutpat, commoloreet, sustrud tatio 

conullaorper si eugait ipisisc ipisit acilissit praeseq 

uamet, volortisi. 

Lortie veniamet nos esequat, sed et prate volobore 

dolendreet vulluptat. 

Nulputem velesendipit utpatis sequam nit augiatuero 

od tat accummy num eu faccum iurero odo dolum ve- 

nim vent lutpat exer illuptate feu facing exerillan utat 

illaore vulla facipsum vercin vulput lut la facil utat. 

Ut in hent lum ilit er sum iusto eum ing eu feum 

digniam vullandre feuis ex er sequis at laoreet vercill 

utpatum irit nostrud dunt el exer acinit lorperiureet 

am non velesectem ercilit iriurem nis ex ex endrerilit, 

si eugiam, veros aliquam quamet nos num at, veliqua- 

met augait vulluptat dolore estis er ing euguera esequis 

acipsum alissecte eugue mincidunt vel eugue modiam 

voloborer adion heniam euiscil luptat. Mod estrud 

mincilisl utat eumsandre dit velisis alis eu feuguer si. 

Equametue dolor autem dolorpero estrud te con- 

sendreet accumsa ndreros eugait aliquat. 

Unt luptat aut lore commy niat. Magnis nonullan 

velis dui te digna alisl dunt vel delit volum eriuscidunt 

praestio od eum irilit prate vullan vel illam dipsuscilla 

faci bla acil ing exercilisse venit venisl utat. Patismod 

eratisi. 

Oborperit am dolobore doluptat ipis ating eugait at 

feuguer cilluptatum at, corero et alis dolesed dolorpe- 

rat velit in eratue vulla feuis esto dolum nullumsandre dipsum vulluptat. Nos num iniam ipit elendre modolo- 

Ulrika K Stigsdotter, landskapsarkitekt och forskare (Köpenhamns universitet), 

do odo odignim vendipissi. 

re verit vel ea adio odolobore faccummy nim veliquat. 

om hur avståndet till parken spelar roll i stadsplaneringen. 

To con vulla aliquis alis er sim ver sequipsumsan eu Dui tat. Duip et lortism odiat. Dui tat la amcommod 

facidunt ulput ad enim vullandipit ver sed eugiam, 

vulpute molorero odiam dolesed exerostrud ming 

esequat prat, quismodip esto consed magna corperc 

ipisse doluptat. An venim iliquam, core dolor se min 

esting ex endre molore dolobor iure feum illuptat, si 

eui tetuerosto commy nim in heniatisl do odolore diat, 

volorer aestrud tat praesse quipit volute dolore elit 

luptat. Lor susciliquam vel ilisis delis et vero dolenis 

sisismolutem do consed etueros accum dolobor si te 

feuisisci tatem dolore faccum inim digna faci blan 

ulput atin henisit delisi euis dolore eliquat elit iril ut 

ad minissent ex esequisim am, quatum quis augait iure 

tatem adiam, corperos adigna commod tate dolorem 

ip eugait inis eum alisit nulla autpatie erat, core veliqui 

smodiam consectem zzriure core minim aute conullum 

quis do exerciduis non velit, vel ut lummodignit at nos 

acinit iriusci liquisisi. 

Gait ating ectet, venibh et amet wis diam, velessim 

dolore modipis issismod min hent prat nissim do con 

er senis auguero stismod olorem do esequat etumsan 

digniss equipis alit praese min heniam aliquis alisit 

»Parken ska helst inte ligga längre 

lumsandre tat alismodiam, vel do cons autatio et 

dipsum dolorem qui te modolor ercinim volorer ostrud 

te vulluptat. Ud eugait lor sim vendreet praese corem 

bort än 300 meter och skogen en 

do et alisi bla feugiam at veration veniat nit nos nis do 

nim quipsusci te conullam, sum incinit il illametummy odipit aliquam, consequissi. 

nim zzrit do delesent ip ex ex et, quatue tionsectem Landre minim dolorpe rilit, sit aliquat. 

kilometer, annars blir besöken färre. 

velisim esequatuero core venisl er siscidunt nulla feu Ed dip eui etue min ver alis exero odolore dipit lorem 

vulput atue dolent utat eugue tationulla feu feumsan 

ming eum quipit

MÖBLERING 

Möblering och belysning kommer att vara 

BÄNKAR 

den röda tråd som löper längs med strå- 

ket och binder ihop de olika platserna. 

Idag finns det några enstaka bänkar (modell Rörkrö- 

ken från Haags) kring stråket. Dessa ska bytas ut så 

att de harmonierar med utformningen av platserna 

mer och förstärker Munkjsöns karaktär som stadsjö. 

Förslag på bänk runt stråket är Thoms & Nilssons 

bänkar ”Alternativ”, ”Alternativ small” och ”End- 

less”. Bänkarnas utformning kan anspela både till 

den befintliga industriella miljön i området och den 

framtida urbana karaktären. Den upphöjda delen i 

bänken ”Alternativ” ger spännande vyer över sjön på 

en annan nivå och planeras in på några enstaka platser 

i området. ”Alternativ small” används längs med hela 

stråket och placeras på rekommenderat avstånd 250 

meter ur tillgänglighetssynpunkt. Soffan kompletteras 

även med armstöd. 

PAPPERSKORGAR 

Området är relativt väl försett med papperskorgar 

redan i dagläget. Kompletteringar kommer att behö- 

vas vid de nya platserna. Vid komplettering ska pap- 

perskorg 1 eller 2 enligt dokumentet ”Utformning och 

installationer på kommunal mark”. På några platser 

kring sjön kan det bli aktuellt att placera soptunnor 

för engångsgrillar. 

CYKELSTÄLL 

Inga cykelställ planeras in i dagsläget eftersom behovet 

inte bedöms vara så stort. Skulle någon eller vissa av 

platserna bli mycket attraktiva besöksmål via cykel 

kompletteras detta i ett senare skede. 

Nya bänkar som skapar nya vyer över sjön placeras längs med stråket. 

De kompletteras även med armstöd för att skapa en bättre tillgänglighet.

Befintlig belysning längs med gångvägen är 

av traditionell karaktär och sitter med ca 

25-45 meters avstånd mellan varje stolpe. 

Grundidén och målet med projektet är att göra om- 

rådet kring Munksjön mer tillgängligt och att skapa 

en attraktiv plats för Jönköpings invånare så att de 

vill vistas där, oavsett om det är dag eller kväll, som- 

mar eller vinter, och genom detta integrera området i 

Jönköpings stadsmiljö. En viktig aspekt för att uppnå 

detta är att stråket fungerar så att människor känner 

trygghet och trivs att vistas där, dygnet runt, året om. 

Belysningen i området är en viktig del i processen att 

nå detta mål. Ett grundligt arbete har därför genom- 

förts för att hitta bra lösningar för området med målet 

att den nya belysningen ska skapa en trygg miljö för 

alla människor som vistas där, samtidigt som det ska 

vara en upplevelse att besöka området. 

I dagsläget är belysningen på GC-vägen installerad 

och utbytt i etapper vilket gör att belysningen är allt 

ifrån 10-25 år gammal. Många av armaturerna är väl- 

digt oeffektiva och drar onödigt mycket ström mot det 

ljus de alstrar, vilket blir en miljöbelastning och skapar 

höga kostnader. I och med att anläggningen är instal- 

lerad i så många etapper har det även inneburit att ar- 

maturerna har olika ljuskällor med spridda karaktärer. 

Detta skapar en tråkig miljö för besökaren i området 

och kan göra det svårt att orientera sig. Armaturerna 

sitter med olika stolpavstånd och lämnar på vissa plat- 

ser mörka partier på GC-vägen. Alla dessa parametrar 

Befintlig belysning 

gör att många människor känner stor otrygghet i att 

vistas i området under mörka tider på dygnet. 

BELYSNINGSEVENT 

Under Kulturdagnatt 2009 anordnades ett belysningse- 

vent. WSP, Kontrast Ljusdesign och studenter från 

Ljushögskolan belyste platser kring sjön. WSP belyste 

Teliahuset och gjorde installationen ”Vardagsrummet” 

på den lilla udden utanför djursjukhuset. Kontrast 

Ljusdesign belyste Simsholmens reningsverk i klara 

färger. Jönköpings kommun och Jönköpings Energi 

belyste oljebryggan till ”Glitterbryggan” och lyste upp 

björkdungen söder om oljebryggan i höstfärger. Några 

av ljusdesignstudenterna hjälpte Kontrast Ljusdesign 

och några gjorde egna installationer om en resa. För- 

slaget ”Höstglöd” är en sådan installation som föreslås 

genomföras. 

TRYGGHETSVANDRINGEN 

I mörkt novemberväder gjordes en trygghetsvandring 

kring sjön. Den visade t.ex. att det är många unga 

BELYSNING 

tjejer som motionerar ensamma runt sjön och verkar 

känna sig trygga trots mörkret. En stor anledning till 

detta tros vara att det är så många som rör sig i områ- 

det. Enligt Trygghetsanalysen som är gjord via stads- 

byggnadsvisionens trygghetsprojekt (Creacon mars 

2010) upplevs stråket otryggt delvis p.g.a. att bebyg- 

gelsen vänder dess baksidor mot GC- stråket, omgi- 

vande industrimiljöer är öde kvällstid och belysningen 

är dålig och många lampor fungerar inte. Ytorna kring 

reningsverket och andra omgivande industriytor är 

mörka kvällstid. Åtgärder för att förbättra miljön ur 

trygghetssynpunkt är att ansa vegetationen på vissa 

ställen, förbättra belysningen och ha bättre underhåll 

av belysningen på GC-vägen, byta ut plåtplanken vid 

segelsällskapets båthus och ta bort trasiga bryggor 

samt att de delar av reningsverket som ligger närmast 

gångvägen städas upp och belyses kvällstid. Med hjälp 

av dessa åtgärder skulle området bli tryggare för fler 

”Höstglöd” Oljebryggan blev Glitterbryggan Belysning av Simsholmens reningsverk Udden som blev ”vardagsrummet” 

personer.

BELYSNINGSÅTGÄRDER 

Belysningsförslagen för stråket och alla platserna är 

framtagna av ljusdesigners från Ljushögskolan i Jönkö- 

ping. Belysningen kommer att höja orienterbarheten, 

trygghetskänslan och attraktiviteten i promenadstråket 

och de olika platserna. Genomförandet av belysnings- 

åtgärderna finansieras via stadsbyggnadsvisionens 

anslag ”Ljusets stad, del 2” där belysningsåtgärder för 

Munksjön är en viktig del. 

Provbelysningar görs under 2010 för att bestämma 

exakt armatur och placeringar. Förslagen här ska 

ses som huvudalternativ men ändringar kan ske efter 

provbelysningarna. Den nya belysningen ska vara 

energieffektiv och miljömedveten och löpa som en röd 

tråd runt Munksjön och skapa en helhet mellan de 

olika områdena. Alla armaturer ska vara robusta och 

vandalsäkra. 

GC-VÄGEN 

Längs med GC-vägen från Teliahuset till Jordbron 

föreslås en armatur från Thorn Lighting med effektiv 

optik som klarar av ett stolpavstånd på ca 35 meter 

med endast 35W metallhalogenljuskälla placeras. Ljus- 

källan har hög färgåtergivningsförmåga och ett vitt 

ljus vilket skapar god synbarhet på GC-banan. Belys- 

ningen ska skapa en trygg miljö med ett vitt ljus som 

har hög färgåtergivning vilket skapar god synbarhet. 

Anläggningen ska även att vara lätt att underhålla och 

ge lägre driftkostnader, med ca hälften mot tidigare 

anläggning. Designmässigt kommer armaturerna 

smälta in i miljön och inte ta fokus från omgivningen. 

Armaturen kommer vara fäst på en konisk stolpe. 

Längs med gång- och cykelvägen kommer tre stycken 

pilar effektbelysas. Detta bidrar till rumslighet och 

skapar trivselkänsla i området. Markstrålkastare med 

ett vitt krispigt metallhalogenljus kommer att använ- 

0 

das som framhäver både stam och krona på pilen på 

bästa sätt. 

RODDARNAS 

Vid Roddarnas kommer den nya funktionsbelysningen 

tillsammans med effektbelysning vid träd skapa en 

uppmärksamhet och bidra till marknadsföring av akti- 

viteterna i området. 

OLJEBRYGGAN 

Vid plats ”Oljebryggan” ska en levande miljö skapas 

som tar tillvara på platsens förutsättningar och knyter 

an till en framtida exploatering i området. Effektbe- 

lysning är en viktig del i åtgärderna då detta passar 

för de aktiviteter som förekommer i området som att 

grilla och strosa på spängerna. När man kommer till 

plats Oljebryggan kommer man mötas av en pergola 

på GC-vägen. Den kommer sträcka sig 50 meter längs 

GC-vägen. Det innebär att GC-vägsbelysningen kom- 

Pilar som ska belysas med hjälp av markstrålkastare IIllustration av armaturen Thorn Lighting Belysning av pergolan med LED 

mer upphöra under denna sträcka och istället kommer 

pergolan belysas enligt bild nedan. Det kommer ge en 

mysig ”tunnelkänsla” med växter på utsidan som med 

åren kommer klättra upp på pergolan. 

På Oljebryggan placeras ljus i räcket runtom hela 

bryggan. På gången ut kommer det vara ganska hög 

ljusnivå som kommer riktas ner på gångbanan medan 

det ute runt soldäcket kommer att ha en lägre ljusnivå. 

Om behov finns kompletteras bryggan med en pollare 

på varje sida, samma pollare som på bryggorna. 

GYM & PARK 

Vid grillplatsen belyses en hasseldunge med markstrål- 

kastare för att ge en välkomnande känsla samtidigt 

som det kommer att skapa rumslighet av platsen. Vid 

utomhusgymmet placeras en stolpe med nightspot ar- 

maturer. Genom att belysa gymmet med spottar skapas 

kontraster och mönsterverkan ifrån gymmets maskiner. 

Förslag på pollare från Fox

JORDBRON 

Genom hela området kommer det byggas långa bänkar 

i olika former som i ytskiktet kommer vara byggda i 

två olika träslag. 

Vid lekplatsen som består av ett skepp kommer en 

8 m hög stolpe placeras med två stycken strålkastare 

på. Den ena strålkastaren kommer ha grönt ljus och 

den andra kommer ha ett vitt ljus med ett filter i sig, en 

s.k. gobo, med ett mönster som kommer projicera en 

bild på marken. Detta kommer uppmärksamma plat- 

sen och skapa en lekfull miljö för barnen. Mönstret är 

en bild på en växt från platsen som landskapsarkitek- 

ten hade som inspiration vid utformning av platsen. 

BILDFÖRKLARING TILL LJUSDESIGNERS FÖRSLAG AV JORDBROPLATSEN 

Svart markering: Placering stolpe 

Grön markering: Gröna strålkastarens utbredning 

Genomskinlig markering: Bildprojektionens vita ljus utbredning (bilden som kommer projiceras är den som har en pil framför sig) 

Lila markering: Hit ska installationen förberedas med el för att under etapp 2 installera markstrålkastare på de pollaraspar som kommer planeras.

SKYLTNING 

Historiska skyltar. Området kring Munk- 

sjön har förändrats mycket under tidens 

gång. 16 stycken skyltar placeras från 

Rådhusparken runt sjön tillbaks till den nya Bauers 

brygga. Skyltarna kommer med text, bilder och eng- 

elsk översättning ge flanören en bild av hur det såg ut 

förr. Materialet ska också sammanställas till mindre 

broschyrer som ska finnas tillgängliga på stadens hotell 

och inspirera gästerna till promenader kring sjön. 

NÅGRA EXEMPEL AV VAD SOM HAR 

FUNNITS I OMRÅDET 

Sedan 1600-talet hade Munksjön en livlig sjöfart med 

småbåtar och transportfartyg. Vid 1800-talets mitt 

började en ångbåtstrafik som på 1900-talet ersattes 

med motorbåtar. På 1970-talet lades sjöfarten ned då 

nya broar stängde förbindelsen med Vättern. Under 

vintern var Munksjön tidigare flitigt använd för skrid- 

skoåkning, bandy och motortävlingar. Munksjön 

utnyttjades även livligt för fiske, simning, rodd- och 

segelsport. 

Tidigare fanns t.ex. en hamn vid Munksjön som 

anlades på 1930-talet. Längs med västra sidan av sjön 

fanns värdshusen Balders hage och Albano som revs 

vid 1800-talets mitt. Ett järnvägsspår och ett länsfäng- 

else fanns också här. 

Munksjön var en uppskattad badsjö med flera bad- 

hus under 1800-talet. Det första uppfördes 1829 av 

ett nybildat simsällskap och revs 1837. Ett stycke ut i 

vattnet byggdes 1869 en större badanläggning som var 

i bruk under femton år. Det badhuset låg strax söder 

om brofästet till Munksjöbron. Ytterligare ett badhus 

byggdes på 1850-talet vid Limugnen, men det lades 

ned redan efter några år. 

Högskolan i Jönköping tillkom 1997. Den är till 

stor del byggd på Jönköpings Mekaniska Werkstad 

AB:s (JMW) gamla industriområde anlagt 1860. 

Vid den södra delen av Högskoleområdet fanns 

tidigare Limugnen, som först var ett odlingsområde 

söder om slottet. Här byggdes i slutet av 1700-talet en 

gård. Den byggdes om på 1850-talet till utvärdshus 

och fick namnet Stora Limugnen. Med sin stora park 

var den under trettio år ett populärt utflyktsmål med 

servering under somrarna. 

Norr om denna fanns under 1800-talets senare del 

en tapetfabrik, en tallbarrsoljefabrik och ett badhus. 

Söder om Stora Limugnen och mot Munksjön bygg- 

des 1850 Mariedahls villabyggnad omgiven av en stor 

park. Den är idag konferenslokaler för Högskolan. 

Vid södra delen av Munksjön, ungefär vid Syrgas- 

vägen upptäcktes i början av 1700-talet en hälsobring- 

ande källa. Den kallades sedan Västerbrunn och blev 

stadens populäraste hälsobrunn och var ett nöjescen- 

trum fram till 1900-talets början. Brunnsbyggnaden 

revs 1963. Till Västerbrunn gick under 1800-talet 

hästskjutsar och båtturer på Munksjön. 

Jönköpings Folkets Park hyrde området 1923 

och öppnade här stadens andra folkpark som var ett 

populärt nöjescentra under somrarna fram till nedlägg- 

ningen 1970. Hit gick buss- och båtförbindelser från 

staden. Efter nedläggningen revs byggnaderna och idag 

ligger Djursjukhuset på en del av området. 

På det stora skogs- och kärrområdet öster om 

Folkparken anlades Jönköpings Flygplats. Den invig- 

des 1935 och lades ned som trafikflygplats 1961 då 

Axamo flygplats togs i bruk. De sista flygplatsbyggna- 

derna revs i början av 1970-talet och här byggdes ett 

handels- och industriområde med järnväg och godster- 

minal. 

Norsudden i Munksjön var ett fiskeställe och en 

badplats vid torpet Holmen som tillhörde Ryhovs 

gård. Här anlades en brygga och en oljedepå på 1920- 

talet. Den nuvarande stenbryggan var en industri- och 

oljebrygga fram till 1970-talet då båttrafiken lades ned. 

Historisk bild av båttrafik på Munksjön Roddarna började sin verksamhet tidigt Folkets park Flygfältet

7 

8 

6 

5 

9 

4 

10 

1 

2 

3 

11 

16 

14 

15 

12 

13 

Skyltarnas placeringar längs med sjön 

 

Skyltförslag av de historiska skyltarna från Skyltpoolen 

Projekt Gestalta Munksjöns stränder 

Utförande 

Format 

Färger 

NATURSKYLTAR 

Det finns också många naturvärden kring sjön som 

60° 

ska beaktas vid omvandling av platser etc. Det 

finns också ett informativt värde i detta som ska 

visas i fyra skyltar som kommer att bl.a berätta om 

Simsholmens tallar och reliktbockar, fågellivet och 

våtmarksdjungeln vid Munksjön. 

SKYLT VID RENINGSVERKET 

Hur får vi rent vatten i våra vattenkranar egentli- 

gen? En större skylt placeras längs med stråket vid 

reningsverket som pedagogiskt visar reningsproces- 

sen. Skylten tas fram och finansieras av Vattenre- 

ningsverket. 

Oktober 2009 

Denna ritning/skiss är Skyltpoolen Region Syd ABs egendom 

och får icke delgivas tredje part, mångfaldigas eller på annat 

sätt utnyttjas utan företagets medgivande. 

Skylt längs med staketet till reningsverket blir ett pedagogiskt inslag i området

ENTRÉER 

Enligt inventeringen av natur- och rekrea- 

tionsvärden vid Munksjön (dat 2008-10-31) 

ska entrépunkter göras tydliga och trevliga. 

Tillgängligheten till Munksjön från söder och sydost är 

mycket begränsad på grund av de barriärer som 

E4:an och järnvägen utgör. Även Herkulesvägen, 

Kämpevägen och Barnhemsgatan-Solåsvägen be- 

gränsar framkomligheten. Området kring Munksjön, 

Fridhem, Solåsen och Gamla Flygfältet utgörs idag av 

industri- och handelsområden, och de naturpräglade 

ytorna består i huvudsak av igenväxningsmark. I sjöns 

södra ände finns tre entréer där några mindre vägar 

mynnar direkt till strandpromenaden från Kämpe- 

vägen. Användandet av dessa entréer är i dagsläget 

troligen mycket begränsad och man omges hela vägen 

från Kämpevägen mot sjön av industribyggnader. Vid 

dagvattendammarna finns dock en entré mot strand- 

promenaden med en vacker vy över sjön. Rekreations- 

stråk mot Munksjön från öster begränsas av Herkules- 

vägen. 

FÖRSLAG 

Det ska vara lättare att hitta till Hälsans stig och de 

nya mötesplatserna oavsett om besökaren kommer 

via gång, cykel eller bil. Väganvisning ska ske från 

Herkulesvägen, Kämpevägen och Jordbrovägen. Det 

kommer att behövas ca sju stycken nya skyltar. Vid 

skaftgatorna som mynnas från Kämpevägen komplet- 

teras vändplanerna med p-platser. Likaså struktureras 

parkeringen upp vid Klubbhusgatan, Norsuddsgatan 

och Oskarshallsgatan. 

Vy mot Skeppsbrogatan 

Vy från Syrgasvägen 

Vy mot Tallahovsgatan

Skaftgatorna i söder som ska förstärkas som entréer med hjälp av skyltning och parkeringsplatser

ÖVRIGA ÅTGÄRDER 

KONST 

En procent av projektbudgeten ska gå till ett konst- 

verk lutmed promenadstråket. Vad och var kommer i 

ett senare skede. Under sommaren ska t.ex. studenter 

från Walands konstskola ha stråket som arbetsområde 

vid framtagande av deras examensuppgifter. Något av 

dessa kan genomföras under 2011. 

SPÅNG I VASSEN 

En spontanstig med trätrallar finns utplacerade i vas- 

sen vid Tabergsåns mynning. Byggande av spänger 

skulle göra att människor i större utsträckning kan 

nyttja vassområdet. Detta måste dock ske med stor 

försiktighet då Tabergsåns mynningsområde även är 

ett värdefullt område för djur och växter. 

GÅNGVÄG I FÖRLÄNGNINGEN AV 

GLIMMERVÄGEN 

Om man följer Glimmervägen förbi biogasanläggning- 

en kommer man till en spontanstig som följer kanten 

av ett björkområde och leder fram till strandpromena- 

den. Denna bör göras till en grusad gångväg i samma 

utformning som det längs med sjön. Detta skulle öka 

tillgängligheten till området ytterligare. Denna åtgärd 

har dock låg prioritet i detta projekt. 

GÅNGTUNNELN 

Trygghetsåtgärder i gångtunneln under Barnarpsgatan. 

Gångtunneln är idag mycket mörk och nästan helt 

utan belysning. Tunneln ska målas och belysningen ses 

över. Åtgärden föreslås genomföras inom stadsbygg- 

nadsvisionens trygghetsprojekt. 

TRÄBROARNA 

Det finns 4 st. träbroar av limträbalkar längs med 

sträckan. Dessa ska målas vita för ge dem en mer 

urban karaktär. 

BÄTTRE ANSLUTNING 

Bättre anslutning av bron vid Teliahuset. (eg. under- 

hållsåtgärd) 

FÖRBINDELSE 

Förbindelse mellan Munksjön och Rocksjön. Goda 

möjligheter att paddla in i de olika vattendragen skulle 

höja rekreationsvärdet, framförallt vid Rocksjöån mel- 

lan Munksjön och Rocksjön. I dagsläget är bron för 

låg för paddling. Höjning av bron ligger inte i denna 

projektbudget utan kan eventuellt genomföras i fram- 

tida projekt i samband med byte av bro etc. men det är 

en viktig aspekt för att öka möjligheten till ett centralt 

paddlingsstråk. 

ÖVERSVÄMNINGSRISKER 

Det finns framtida översvämningsrisker i området 

som bör beaktas. I denna etapp är det dock inte stora 

förändringar som görs jämfört med dagsläget. I pro- 

jekteringsskedet av platserna ska dock en höjning av 

gångvägen tas med vid Roddarnas och Jordbron pga 

befintliga översvämningsproblem. 

Bygga en permanent spång, ny sträcka av gångväg, ljusare gångtunnel, målning av träbroarna och bättre förbindelse mellan Munksjön och Rocksjön är några ytterligare åtgärder som planeras att genomföras antingen via detta projektet eller andra av projekt via stadsbyggnadsvisionen

Skötseln kommer att innefatta en rad olika 

moment som översiktligt beskrivs nedan. 

Som en tumregel vid nyanläggningar brukar 

den årliga driftskostnaden beräknas till ungefär 6-8% 

av den totala investeringen. Det är viktigt att under 

2010 -2011 genomföra de underhållsåtgärder som 

redan idag är eftersatta, nämligen gångstråkets belägg- 

ning, muddring av dammen och klottersanering. 

RODDARNAS 

Markytorna ska underhållas med normal gräsytestan- 

dard. Bryggor och plattformar ska rengöras och ytbe- 

handlas regelbundet. Vass-slåtter kommer att behöva 

ske vartannat år. Städning av hela området föreslås ske 

kontinuerligt. 

OLJEBRYGGAN 

Bryggor, markutrustningar, ställningar mm ska ha ett 

löpande underhåll gällande rengöring och ytbehand- 

ling. Markytorna ska underhållas dels med normal 

gräsytestandard dels med lågintensiv standard. Före- 

slagna planteringar föreslås vara av extensiv art med 

låg skötselnivå. P-platser och körvägar underhålls med 

normal standard. 

GYM & PARK 

Markområdet omkring gymredskapen ska bestå av 

fallskyddsmatta. Områden vid damm och grillplats 

underhålls med normal gräsytestandard. Föreslagna 

buskar, träd och lökväxtplanteringar ska underhållas 

enligt normalnivå. 

JORDBRON 

Områdesförslaget innefattar strandområden, bryg- 

gor, lekplatser, planteringar och gräsytor. Info-platsen 

utmed Barnarpsgatan ingår också i skötselområdet. 

Skötselstandarden föreslås vara normal. 

GÅNGSTRÅKET 

Beläggningen på gc-vägen behöver justeras och förses 

med delvis nytt ytskikt efter varje vintersäsong. Utmed 

kanterna och på ett flertal platser utmed strandkanten 

föreslås att markytorna slås 3 ggr/säsong. Markut- 

rustningen i form av parksoffor, papperskorgar och 

sorterstationer behöver rengöras regelbundet. 

SKYLTAR 

Tillskott av skyltar i området sker (historiska-, natur- 

och väganvisningsskyltar etc.). Skötseln av dessa kom- 

mer att tillfalla tekniska kontoret. 

SKÖTSEL 

ÖVRIGA NATUROMRÅDEN 

• Områden med lövsumpskog ska bevaras och i hu- 

vudsak lämnas till fri utveckling. 

• De grova träden av speciellt ek och tall som finns 

i området bör bevaras och skötas så att de står i 

öppna solexponerade lägen då den biologiska mång- 

falden som är knuten till dem gynnas av ljus och 

värme. Vassområdena bör bevaras öppna och i stort 

sett fria från träd och buskar. 

• Den rödlistade kärlväxten luddvicker som finns i om- 

rådet ska bevaras. Lämplig skötsel är att vägslänten 

slås sent på säsongen och att man samtidigt luckrar 

upp en fröbädd. 

• Lövsumpskogen som omger Simsholmskanalen med 

grova lövträd och död ved är ett värdefullt område 

för bl.a. fågelfaunan. 

Bättre skötsel av området innebär även borttagning av klotter

TIDSPLAN MM 

Stråket 

• Möbler, belysning, skyltar mm 

Platserna 

• Roddarnas 

• Oljebryggan 

• Gym & Park 

Etapp Etapp Etapp 

FINANSIERING Budgeten för genomförandet är totalt 0 mnkr på tre år 

UNDERLAG 

• Inventering av natur- och rekreationsvärden vid Munksjön 

(daterad 2008-10-31) 

• Trygghetsanalys & åtgärdsförslag för centrala Jönköping 

(Creacon, mars 2010) 

år 0 0- 0 

• Skiss till Ramprogram 

• Södra Munksjöområdet- historisk dokumentation och kulturhistorisk 

värdering (Jönköpings läns museum, 

byggnadsvårdsrapport 2008:63) 

• Rocksjöområdet- utveckling av sport- och rekreationsvärden 

(mars 2009)

JÖNKÖPINGS KOMMUN Tfn 036-10 50 00 (vxl) Postadress 551 89 Jönköping www.jonkoping.se 

STADSKONTORET 

Gestaltning av Munksjöns stränder, etapp 1 

inom ramen för Stadsbyggnadsvision 2.0 

JÖNKÖPINGS KOMMUN Tfn 036-10 50 00 (vxl) Postadress 551 89 Jönköping www.jonkoping.se

Gestaltning av Munksjöns stränder - etapp 1 - Jönköpings kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?