C-uppsats på BHS ht - BADA - Högskolan i Borås

dokumentslag som SFS fordrar ju en solid kontinuitet och att det medium som används går att
räkna med även på mycket lång sikt. (jfr. Hietanen, citat i 2.1.2)
3 Teoretiskt ramverk
I min uppsats utgår jag från den organisationsteori som kallas garbage can-modellen och som
lanserades i artikeln A Garbage Can Model of Organizational Choice. 94
Författarna Cohen, March och Olsen använder begreppet ”organiserad anarki” för att beskriva
de universitetsorganisationer som empiriskt undersöktes. Garbage can-modellen visar
att det i många organisationer förekommer att man producerar a priori lösningar på presumtiva
problem. Ibland sker det kanske bara för att lösningarna är möjliga och ligger i tiden.
Problem och behov upptäcks sedan efterhand, i ljuset av den befintliga lösningen.
Uttrycket ”den organiserade anarkin” syftar på en situation där diverse, både problem och
lösningar, ligger osorterade och undanstoppade i en sorts idéernas papperskorg. Där finns och
slängs problem och problemlösningar av olika slag. Med jämna mellanrum upptäcks en ny
metod för att lösa vissa problem. Därmed skapas det också ett behov av att hitta problem som
motsvarar den nyfunna lösningsmetoden. Problem fiskas då upp ur papperskorgen och om
omständigheterna är gynnsamma passar de till lösningen.
Enligt modellen går det inte att se någon direkt logisk följd mellan problem/behov och lösning/uppfyllelse
av behov. En ”organiserad anarki” kännetecknas av tre saker. För det första
de oklara målen. 95 Det är genom att agera och vidta vissa åtgärder som organisationen formar
sina mål, snarare än att målen får bestämma åtgärderna. För det andra råder det okunnighet
om hur organisationen egentligen fungerar. Det är vanligt att man prövar sig fram och lär sig
av misstagen utifrån en trial-and-error-strategi. 96 Det tredje kännetecknet är att personalens
arbetstid fördelas relativt godtyckligt på olika projekt. 97
Cohen et al framställer beslutsprocessen som beroende av (bland annat) fyra olika strömningar
(streams) som förekommer relativt oberoende av varandra inom en organisation.
Problem. Inom varje organisation uppstår hela tiden och ofelbart problem och behov.
Problemen kräver uppmärksamhet när de kommer upp till ytan.
Lösningar. En funnen lösning söker sitt adekvata problem. Cohen et al jämför med
marknadens förmåga att aktivt skapa behov av sina produkter. På samma sätt som vi
konsumenter ”inte vet vad vi behöver” kan det i organisationer vara så att man inte känner till
sina problem förrän lösningen på dem anmäler sig.
Deltagare. Inom en organisation finns det tid avsatt för vissa projekt. Det kan vara ganska
godtyckligt hur man fördelar medlemmarnas tid för vissa uppgifter. Ibland råkar det finnas
personal, pengar och tid till ett visst problem, ibland finns det inte resurser till samma
problem.
Lägen för beslut. Ibland förväntas en organisation ta ett beslut i en fråga. Tidpunkten kräver
initiativ, förslag och beslut av något slag. 98
Empiriskt bygger garbage can-modellen på att man undersökte dessa flödens inbördes relationer
och tittade på intensiteten och frekvensen av den aktivitet som varje strömning upp-
94 Cohen et al.
95 ”Inconsistent and ill-defined preferences”, Cohen et al, s 1. Se även Kingdon, s. 84-85.
96 ”Unclear technology”, ibid. s 1. Se även Kingdon,s. 84-85.
97 ”Fluid participation”, ibid. s. 1. Se även Kingdon, s. 84-85.
98 Cohen et al, s. 2-3. Se även Kingdon, s. 85-86.
19