Rapport 378:2012 – Utökad undervisningstid i matematik - Skolverket
Rapport 378:2012 – Utökad undervisningstid i matematik - Skolverket
Rapport 378:2012 – Utökad undervisningstid i matematik - Skolverket
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
från dessa perspektiv. Detta sker inte utan vidare då lärare belief system kan<br />
vinkla tolkningen av kursplanens direktiv. För att en sådan vinkling skall kunna<br />
undvikas krävs fortbildning så att lärare behärskar innehållet utifrån dessa perspektiv<br />
och att de också kan utveckla ett till kursplanen anpassat belief system.<br />
I det centrala innehållet märks bland annat att tal i bråkform skall behandlas<br />
i årskurserna 1<strong>–</strong>3, rationella tal och mer formell algebra i årskurserna 4<strong>–</strong>6 samt<br />
utökad innehåll i algebra i årskurserna 7<strong>–</strong>9.<br />
Av lärarna i grundskolan krävs att de skall undervisa om ett innehåll de tidigare<br />
inte i allmänhet undervisat om. För att kunna göra detta krävs kunskaper<br />
om hur detta innehåll skall behandlas i undervisningen samt hur man undviker<br />
att kända elevmisstag uppstår. Samordning över åren av exempelvis användning<br />
av begreppsmodeller så att eleverna slipper lära om då de byter lärare<br />
är också nödvändigt. En sådan samordning är också arbetsbesparande för lärarna.<br />
Viktigt att förutsättningarna i de senare årskurserna är så bra som möjligt,<br />
framför allt är innehållet i årskurserna 4<strong>–</strong>6 mycket uppfodrande för lärarna då<br />
de vanligen är ganska obekanta med det nya matematiska innehållet i kursplanen<br />
Lgr 11.<br />
Om elevernas belief system skall kunna ändras i riktning mot mer förståelse<br />
av <strong>matematik</strong>en måste detta ske tidigt och genom en allsidig behandling av<br />
innehållet. Det är framför allt den begreppsliga inriktningen och inriktningen<br />
mot att utveckla elevernas resonemangsförmåga som behöver få ett utrymme<br />
i undervisningen. Detta motiverar en utökad tidsram i framför allt de tidiga<br />
åren av grundskolan. Beräkningsinriktningen måste kompletteras med mer<br />
matematisk förståelse bland annat för att eleverna skall kunna tillämpa sina<br />
kunskaper i för dem nya sammanhang, sammanhang i vilka eleven kan lösa<br />
problemen bara genom att tillämpa sina befintliga kunskaper i. Denna förmåga<br />
till transfer kan då påtagligt förbättras.<br />
Konsekvenser av orsaker till elevmisstag<br />
Flera av elevernas misstag och missuppfattningar etableras under de tidiga årskurserna<br />
och verkar ligga kvar under ganska lång tid, ibland resten av deras<br />
skoltid. Dessa misstag bidrar påtagligt till de försämrade resultaten i svenska<br />
skolor visar djupanalysen av TIMSS 2007. Misstag, som brukar etableras<br />
under de tidiga åren i grundskolan förekom också frekvent under de senare<br />
åren. Senare forskning visar att flera välbekanta misstag har sina rötter i misstag<br />
i undervisningen under de tidiga åren. Ett sådant känt misstag är det så<br />
kallade ±1-felet 25 , som görs frekvent även i gymnasieskolan. Detta misstag och<br />
framförallt orsaken till det etableras vanligen under de första åren i skolan.<br />
25 Vid addition och subtraktion kommer eleverna en enhet fel. Detta misstag hindrar utveckling<br />
av talfakta, dvs. additions- och subtraktionstabellerna kan då svårligen automatiseras.<br />
UTöKAd UNdERVISNINGSTId I MATEMATIK 41
Change language