Oss emellan nr 1 13 LR - Örebro läns landsting

Allt fler kliniker
jobbar med lean
Blodets väg från
donation till transfusion
PÅ USÖ
NR 1 • 2013
USÖ är
bäst i Sverige på
förlossning
1

2
Det goda mötet är
värt mycket
Livet består i en oändlig rad viktiga möten
mellan människor. Och det gäller
inte minst dom som arbetar i eller besöker
hälso- och sjukvården. En vanlig
dag på USÖ är ungefär 2 500 människor
i arbete, 560 människor inlagda för vård,
cirka 1 000 personer besöker sjukhusets
mottagningar och mellan sju och åtta
nya små individer föds och möter världen
här. Tänk så många viktiga möten
som sker varje dag i vår verksamhet!
Hur man som patient blir bemött är lika
viktigt för upplevelsen av kvalitet i vården
som en medicinsk korrekt behandling.
Och jag skulle vilja påstå att goda möten
är en av USÖs bästa grenar. Vi får
generellt sett fantastiskt fina omdömen
från våra patienter att de får ett bra bemötande
när de kommer till oss. Men
dom gånger då det går snett i mötet och
kommunikationen mellan personal och
patienter får det följder för enskilda individer
som kan sätta avtryck för hela upplevelsen
av vården på sjukhuset. Vi får
därför aldrig glömma bort vikten av att
i alla lägen sträva efter ett gott personligt
bemötande, även i de många gånger
svåra och utsatta möten som sker mellan
människor på ett sjukhus.
I det här numret av Oss Emellan på
USÖ finns flera artiklar som handlar om
just betydelsen av goda möten och att
skapa värde för patienterna i allt vi gör.
Det bidrar starkt till att ge trygghet och
förtroende för vårt universitetssjukhus.
Här kan vi alla vara med och bidra!
Ulrika Julin
Kommunikationschef

Mer info om Dagens Medicins ranking av
landets sjukhus finns på www.dagensmedicin.se
– under länken Bästa sjukhuset 2012. Där hittar
du förstås också hela listan.
Dagens Medicin har rankat landets
bästa sjukhus
I januari presenterade tidningen Dagens Medicin för första gången en ranking av de bästa sjukhusen
i Sverige – uppdelat i tre olika klasser (beroende på sjukhusets storlek) och i ett antal olika
kategorier. USÖ lyckades bra i jämförelsen med övriga sex universitetssjukhus och kammade hem
ett brons, två silver och ett guld.
För att kunna jämföra och ranka sjukhusen har
Dagens Medicin utgått från tusentals uppgifter
från Öppna jämförelser*, nationella patientenkäter,
mätningar av hur vårdgarantin uppfylls,
mätningar av vårdrelaterade infektioner och följsamhet
till hygienregler. Efter att alla olika parametrar
rankats, har rankningarna vägts samman
till en slutgiltig, där medicinsk kvalitet har fått
väga tyngre än allt annat.
Sjukhusen delades in i klasser: Universitetssjukhus,
Mellanstora sjukhus med förlossning
och Mindre sjukhus utan förlossning. Det inne-
bär att USÖ jämfördes med Akademiska sjukhuset,
Karolinska universitetssjukhuset, Norrlands
universitetssjukhus, Sahlgrenska universitetssjukhuset,
Skånes universitetssjukhus och Universitetssjukhuset
i Linköping.
Och det gick bra! USÖ blev tredje bästa universitetssjukhus
i landet vad gäller Vårdgaranti, fick
fina andraplatser i kategorierna Hygien och Ortopedi
– och rankades allra högst i kategorin Förlossning.
Här intill kan du läsa mer om Kvinnoklinikens
förlossningsavdelning och hur några av
medarbetarna tänker om topplaceringen.
* Öppna jämförelser är en sammanställning som görs av SKL, Sveriges kommuner och landsting, och som
gör det möjligt att jämföra information om kvalitet, resultat och kostnader inom vissa områden som kommuner,
landsting och regioner ansvarar för. Exempelvis grundskola, socialtjänst och hälso- och sjukvård.
FORTSÄTTNING NÄSTA SIDA
3

4
Kvinnokliniken bäst i
Sverige på förlossning
När tidningen Dagens Medicin rankade landets sjukhus i olika klasser och kategorier
blev Kvinnokliniken på USÖ bäst på förlossningsvård bland alla universitetssjukhus
i Sverige. Jätteroligt! Vi på Oss emellan begav oss förstås direkt till Förlossningen
för att försöka få klarhet i vad det är som gör just den här
förlossningsavdelningen så bra.
Kvinnokliniken består av en gynekologisk del med mottagning, vårdavdelning och operation
samt en obstetrisk del med specialistmödravård, förlossning och BB. Till kliniken
hör också Fertilitetsenheten.
Och att hela kedjan runt en blivande/nybliven förälder är viktig för att nå goda resultat
är Lotta Iggström, chefsbarnmorska, och Anna-Lena Bryngelsson, medicinskt ansvarig
läkare vid förlossningen, överens om.
– Det handlar om allt; bra omhändertagande på mödravården; Auroragruppen som
arbetar med kvinnor som har förlossningsskräck; information om bland annat förlossning,
amning och eftervård till blivande föräldrar; specialistmödravården – och så tiden
på förlossningen och BB-avdelningen, säger Lotta.
En nöjd familj. Louise Stener och
Per Andreasson tillsammans med lilla
Hedvig, som föddes på USÖs förlossningsavdelning
i mitten av mars.
Anna-Lena nickar instämmande och konstaterar att USÖs
förlossningsavdelning är precis lagom stor med sina
ca 2 800 förlossningar per år. Verksamheten ger erfarenhet
och rutin utan att vara alltför stressig.
– Vi har dessutom hand om all förlossningsvård här och
behöver inte skicka iväg patienter för att vi inte har möjlighet
att hantera vissa saker. Det ger en bred kompetens.
Lägre andel kejsarsnitt och bristningar
Siffrorna som ligger till grund för Dagens Medicins ranking
handlar för Förlossningen om medicinsk kvalitet och
bryts ned i parametrarna bristningar vid förlossning och
kejsarsnitt bland förstföderskor – områden som det är
positivt att ha så låga procenttal som möjligt inom.
– Bristningarna som bedöms är det som vi kallar sfinkterrupturer,
alltså när kvinnan under förlossningen får en
bristning som även omfattar ändtarmsmuskeln, förklarar
Anna-Lena och visar att Örebro bara har 2,5 procent
sfinkterrupturer – att jämföra med riksgenomsnittets
4 procent.
– Det handlar mycket om rätt handläggning och bedömning,
och att vi har bra riktlinjer att gå efter. Vi har
haft bra siffror under många år.
För att nå så få sfinkterrupturer som möjligt gäller det
att ha koll på förlossningen, att den går framåt i lagom
takt. Om det behövs värkstimulerande dropp får det inte
sätta för mycket fart på värkarbetet, om det går för fort
ökar risken för bristningar.
Kejsarsnitten delas in i planerade och akuta snitt – ungefär
hälften av varje. Av de akuta görs femtio procent på
grund av att barnmorska och läkare bedömer att det finns
risk för barnets välmående, och resterande på grund av
att förlossningsarbetet inte går framåt, så kallad värkrubbning.
Planerade snitt görs om något avvikande, som
kan innebära risker för mamman eller barnet vid förlossningen,
har upptäckts.
– Det är bra att kejsarsnitt finns, men finns det inga
indikationer är det bättre för kvinnan att föda vaginalt. Ett
snitt innebär större risker för komplikationer som allvarliga
infektioner, stora blödningar och blodproppar. Det är
också en ökad risk för andningsstörning hos barnet initialt,
fortsätter Anna-Lena.
Ändå har mängden kejsarsnitt ökat inom förlossningsvården
i Sverige. Ungefär 16 procent av alla förlossningar
sker med snitt. Vissa kliniker har mer än 20 procent kejsarsnitt,
medan Örebro ligger en bra bit under genomsnittet
med sina 12,5 procent.
– Att vi har så låga siffror beror på bra rutiner och riktlinjer
och ett nära samarbete mellan läkare och barnmorska.
Vi har ett öppet klimat utan hierarkier som gör att det
är enkelt att diskutera och rådfråga under förlossningens
gång, så att man tillsammans kan komma fram till om
och när det är dags för ett kejsarsnitt, berättar Lotta.

FORTSÄTTNING NÄSTA SIDA
5

6
Anna-Lena Bryngelsson,
medicinskt ansvarig läkare
vid förlossningen. Lotta Iggström,
chefsbarnmorska.
Och det håller barnmorskan
Anna-Greta Bergstrand
med om:
– Vi är ett bra gäng
och har jättebra doktorer!
Det är högt i tak och
vi kan diskutera allt. Dagens
Medicins ranking
ger oss bekräftelse på att
vi gör ett bra jobb, och det är förstås
jätteroligt!
Hög barnmorsketäthet
En annan anledning till att Kvinnoklinikens
förlossningsavdelning får bra resultat
ser Lotta i barnmorsketätheten,
som är högre än på många andra förlossningskliniker.
Här jobbar varje
barnmorska i vårdpar med en annan
barnmorska, ofta en med större erfarenhet,
tillsammans med en som är
lite nyare. Var och en har ansvar för
sina egna patienter, men är samtidigt
väl insatt i den andra barnmorskans
pågående förlossningar – vilket är ett
bra sätt att jobba för att öka kompetensen
i barnmorskegruppen. I varje
arbetspass arbetar också minst en
undersköterska i team med den barnmorska
som är ”koordinator”.
– Vi tycker att det fungerar bra. Det
är bra att vi är fler barnmorskor per
pass. Att det sen innebär att man får
göra andra arbetsuppgifter också,
som att städa, fylla på förråd och
köksarbete, tycker jag att det är värt,
säger Ami Sundén som har jobbat som
barnmorska i över 30 år.
Topplaceringen på Dagens Medicins
ranking gör förstås personalen på
Förlossningen lite extra stolta, men
det allra viktigaste för dem är ändå det
övergripande, gemensamma målet:
Att mammorna, och papporna också
förstås, ska gå hem med en bra upplevelse
i minnet. Som Louise Stener och
Per Andreasson gjorde tidigare i vår,
efter att ha fött sitt tredje barn på Kvinnoklinikens
förlossningsavdelning.
Tre positiva upplevelser
Den 19 mars, strax före klockan nio på
kvällen, föddes nämligen lilla Hedvig.
PLAY
Och det gick lugnt till, tycker föräldrarna när
de tänker tillbaka.
– De två första förlossningarna har gått så
väldigt snabbt, så vi var inställda på att den
här säkert skulle gå ännu snabbare, berättar
Louise Stener och ler lite åt minnet att de istället
kunde sitta och titta på tv i dagrummet
en stund innan värkarna kom igång på allvar.
Men när värkarna väl drog igång rullade det
på och själva förlossningen tog ungefär 45
minuter.
– Jämfört med när vår andra dotter Thea
skulle födas för snart tre år sen var det här
hur lugnt som helst. Då gick vattnet i hissen
och vi hann knappt in på förlossningen innan
det var dags.
Även den första dottern, Naemi, som är
fyra och ett halvt år idag, hade bråttom ut. Så
bråttom att det resulterade i ett hematom
(blodutgjutning) med efterföljande operation.
Men Louise och Per tycker att det gick väldigt
bra ändå, mycket tack vare den rutinerade
barnmorskan som fick de båda förstagångsföräldrarna
att känna sig lugna och trygga i
situationen.
– Vi har haft tre helt olika förlossningar
och även tre helt olika barnmorskor, den första
gången hade vi en äldre barnmorska som
var tryggheten själv, den sista gången var det
en barnmorskestudent som var hos oss hela
tiden och det fungerade också jättebra. Det
har verkligen känts tryggt och proffsigt alla
gångerna, konstaterar Per Andreasson.
Tre förlossningar – och varje gång hemgång
med en positiv känsla och upplevelse.
Precis det som personalen på Förlossningen
har som mål att så många som möjligt ska få
vara med om.
QR-koden visar mer
Ladda ner appen QR Reader till din smartphone, öppna appen
och håll mobilen över QR-koden här intill. Filmen som visas tar
dig med på besök på Förlossningen – och så får du både se och
höra Lotta, Anna-Lena, Ami och Anna-Greta berätta mer.
Bäst
resultat
när lean-
arbetet
börjar
underifrån
och får stöd
uppifrån
– som på
USÖ
De senaste åren har
intresset för lean växt, inte
minst inom USÖs väggar.
Från att ha varit ett fåtal
som kände till filosofin har
antalet kliniker som har
genomfört någon form av
förbättringsarbete med
stöd av lean stadigt ökat.
Den stora skillnaden
mellan USÖ och många
andra organisationer är att
initiativet till leanarbetet
ofta har kommit från
klinikerna själva, och inte
från ledningen.

För att kunna möta nuvarande och framtida krav på
vård, forskning, utveckling och utbildning gäller det att
hela tiden förbättra processer och flöden. Många kliniker
på USÖ har tagit leanfilosofin till hjälp i ”tänket” för
att komma åt flaskhalsar och eliminera slöseri av både
tid och andra resurser – och fått väldigt goda resultat.
Alla inblandade är dessutom överens om att resultaten
blir extra bra på USÖ just för att leanarbetet
har fått börja ute på klinikerna och med
utgångspunkt i medarbetarnas eget
engagemang – något som inom lean
kallas för ”ett självdragande system”.
Förbättringsarbetet blir mer hållbart
En forskargrupp med representanter från
Kungliga tekniska högskolan och Linköpings
universitet har följt USÖs och andra
organisationers implementering av lean.
Bland annat har gruppen studerat effekter
på arbetsmiljö, hur leanarbetet genomförs
med fokus på anställdas delaktighet, lärande
i verksamheterna samt ledningens
och politikernas engagemang. Resultaten
visar att leanarbetet på USÖ startat utifrån
engagemang och intresse i verksamheten,
i kombination med en positiv hållning
från ledningen.
– Vi tycker oss även i det forskningsprojekt
som USÖ har deltagit i se att förbättringsarbeten
där det finns både
”underifråntryck” och en styrning
ovanifrån som ger stöd för de idéer
som lyfts, blir mer hållbara, säger Agneta
Halvarsson som är organisationsdoktorand
på APeL FoU och en av Linköpingsrepresentanterna
i forskargruppen.
Forskargruppens teori är att det dock inte
räcker med kombinationen uppifrån – nedifrån,
utan att de bästa förutsättningarna för ett hållbart
förbättringsarbete finns i organisationer
som har en bra balans mellan uppifråndriv, nerifrånengagemang,
inifrånstöd (exempelvis från en
stab som kan stödja både uppåt och neråt) samt
influenser utifrån i form av forskare, konferenser,
konsulter etc.
– Om USÖ lyckas kombinera de fyra drivkrafterna
har sjukhusets förbättringar alla förutsättningar
för att vara hållbara, konstaterar
Agneta.
Positivt för arbetsmiljön – om det finns tid
Utgångspunkten för lean är alltid att tillgodose
behov och ha patientfokus, och genom
att eliminera slöseri, dubbelarbete och
onödiga väntetider innebär det ofta dessutom
att man kan arbeta i ett lugnare tempo
med bättre kvalitet. Alltså är lean positivt
även ur arbetsmiljöperspektivet.
– Lean handlar mycket om att hitta ”buggar”, som till
exempel dubbelarbete, och de brukar man hitta ganska
snabbt när man väl sätter sig och börjar titta på processerna.
Då får man loss tid att lägga på annat, och känner
mindre stress, förklarar Erik Johansson Hjorth, som är
huvudskyddsombud från Vårdförbundet och facklig representant
i USÖs styrgrupp för lean.
Erik poängterar att det även handlar en hel del om
förändrat ledarskap, som låter medarbetarna
komma till tals och får utrymme att hitta lösningar.
– Bara känslan att man själv kan påverka sin arbetssituation
genom att komma på förslag på förbättringar,
testa dem och se att de fungerar i praktiken,
är värd mycket.
Monica Holm, undersköterska och huvudskyddsombud
för Kommunal, är också
hon positiv till lean.
– Lean är jättebra eftersom det handlar
om att effektivisera på rätt sätt. Inte genom
att minska ner på folk utan genom att
ta bort onödiga omvägar som tar tid. Det
sparar pengar och tid – och är bra för både
patienter och personal.
Men, som Monica konstaterar, är det
viktigt att det verkligen sätts av tid för genomförandet.
Många av undersköterskorna på
USÖ har gått leanutbildning och är positiva, men
tycker att det är svårt att hinna med att jobba vidare
med förbättringsarbetet.
– När det är mycket att göra och tajt om tid är det
inte så lätt att prioritera lean. Då måste ledningen stötta
och se till att även undersköterskorna kan ta sig tid, säger
Monica.
Jan Olsson, sjukhusdirektör
Erik Johansson Hjorth,
huvudskyddsombud
Medveten strategi
USÖ:s ledningsgrupp med sjukhusdirektör Jan Olsson i spetsen
har medvetet valt det här sättet att jobba med lean:
– Vi har velat att leantänket ska växa fram i lagom takt,
genom att låta det byggas underifrån och ledas uppifrån. Det
handlar om en lång process och varje tid har sin strategi. Vi har
valt att från början stödja leanarbetet och sedan successivt öka
styrningen, berättar Jan Olsson. Nu är det dags att ta nästa
steg och tydligare involvera alla chefer.
Sedan i höstas finns det en styrgrupp för leanarbetet
och ett antal förbättringsledare som utbildar i leanfilosofi.
De flesta klinikerna har spelat leanspel för att få
igång tankarna och genomgått uppföljningsdagar –
med mycket positiva resultat. Nu är det dags att ta
nästa steg i leanarbetet, bland annat genom att
engagera våra chefer och ledare
i högre utsträckning.
Jan poängterar att lean inte
är ett besparingsprojekt utan
handlar om effektivitet, kvalitet
och arbetsmiljö, och att det
gäller att se vad som skapar
värde genom att fokusera på flöden
istället för på organisationen.
– Dessutom ska vi inte ha patienten
i fokus – utan vi ska ha patientens
fokus. Det är stor skillnad.
Förbättringsarbetet på USÖs kliniker
fortsätter. Det här med lean är som
sagt inte ett enskilt projekt utan ett sätt
att tänka som förhoppningsvis ska
fortplantas och leva i organisationen
under lång tid framöver. Och med styrning och stöd från
ledning och stab, tydliga chefer på alla nivåer och väldigt
många intresserade och engagerade medarbetare
ute på kliniker och avdelningar ser framtiden
definitivt ljus ut.
Monica Holm, huvudskyddsombud
Agneta Halvarsson, forskare
Lean
– ett sätt att
tänka
7

8
Lean
– ett sätt att
tänka
Ann-Louise
Pettersson, Iréne
Bjelkenholt, Eva Lind
Brynte, Ann-Kristin
Ekström och Katon
Grahn. (På bilden
saknas Inger
Olsson.)
Läkarsekreterarna på Hudkliniken:
USÖ Oss emellan
Artikel lean Hudkliniken
2013-04-23
ok IB 2013-04-30
Lean-tänket hjälpte oss
att komma ifatt
Situationen på Hudkliniken var ohållbar. Läkarsekreterarna låg långt efter med diktaten och
var ständigt stressade av det. Idag, ett och ett halvt år senare, har de kommit ifatt. Mycket tack vare att gruppen,
med stöd av verksamhetschefen, drog igång ett lean-arbete.
Huden är kroppens största organ och dermatologi, alltså
läran om hudsjukdomar, omfattar mer än 2 000 olika diagnoser.
Faktum är att nästan alla människor någon gång
i livet har hudbesvär, även om svårighetsgraden varierar.
Det är med andra ord inte konstigt att Hudkliniken på
USÖ, som är en av sjukhusets största remissmottagare,
har fullt upp. Kliniken tar emot drygt 19 000 besök per år,
varav cirka 12 000 läkarbesök.
Hann inte med diktaten
Här jobbar läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, läkarsekreterare,
assistenter och kurator. Totalt ca 40 personer.
En av yrkeskategorierna är läkarsekreterare, med en rad
olika arbetsuppgifter – bland annat att skriva diktat, det vill
säga journalföra det som läkaren talat in (dikterat) i det
elektroniska dikteringssystemet eller ibland antecknat.
Det här görs efter varje besök, varje telefonsamtal, varje
provsvar ... Allt ska in i patientens journal så snart som
möjligt. Varje diktat märks dessutom med prioritering:
Akut, som ska skrivas samma dag; Hög, ska skrivas inom
tre dagar; eller Normal som innebär så snart som möjligt,
rekommendationen är högst två veckor.
– Det är viktigt att inte ligga för långt efter med diktaten,
om det som är aktuellt inte finns med i journalen kan det
till exempel innebära att remisser och provsvar inte går
iväg som de ska. Och att, som vi gjorde, ligga månader efter
är inte patientsäkert, säger Iréne Bjelkenholt, som är enhetschef
för den administrativa enheten på Hudkliniken.
För så illa var det. Hösten 2011 hade sekreterargänget
på Hudkliniken ca 1 400 diktat som släpade efter. Och
varje dag kom det i snitt 80
nya diktat som skulle skrivas
in. Man jobbade på så
mycket det bara gick och
försökte sig på olika typer
av nödlösningar, men det
gav inga större resultat.
Anledningarna till att
läkarsekreterarna på Hudkliniken
hamnade i den här
ohållbara situationen var
flera. Bland annat var de en
person kort under en längre
period och i samma veva
infördes datajournalsystemet.
– Övergången från pappersjournal
till datajournal
var tuff, inte minst för att vi

Enhetschef Iréne
Bjelkenholt framför
leantavlan, där man
löpande sätter upp
lappar med förslag
på förbättringar.
På det gemensamma
fredagsmötet tittar
hela gruppen på
förslagen och prioriterar
tillsammans.
under en tid jobbade dubbelt, med både pappers- och datajournal.
Dessutom gick det åt tid för utbildning, berättar
läkarsekreteraren Ann-Kristin Ekström.
Samtidigt har verksamheten hela tiden utökats, det har
blivit mer att göra, men personalstyrkan har varit densamma.
Jakt på tidstjuvar
När Iréne Bjelkenholt kom till Hudkliniken i oktober 2011
märkte hon snart att situationen var ohållbar.
– Vi kunde knappt hålla oss över vattenytan, alla var uttröttade
och ingen hade ork att ta tag i problemet. Och visst var det
svårt att börja tänka på att ägna tid åt verksamhetsförbättringar
när man egentligen bara ville skriva journaler för att
försöka komma ikapp. Men det var nödvändigt! Läkarsekreterarna
började med att mäta hur mycket tid de olika arbetsuppgifterna
tog, för att på så sätt få svart på vitt hur lång tid
allting tar och försöka hitta tidstjuvarna. Sen tog Iréne kontakt
med USÖs leanteam.
Fakta: Hudkliniken
Hudkliniken är en specialistklinik
med ett brett mottagningsområde.
Det handlar om allmän
hudmottagning med specialmottagningar
för bensår, hudtumörer,
hyperhidros, psoriasis och
en ljus- och behandlingsenhet,
lasermottagning och arbets- och
miljödermatologisk mottagning
(utreder och behandlar
hudsjukdom som orsakas eller
försämras av arbetet och/eller
arbetsmiljön). Till hudkliniken
hör även STD-mottagningen
som är en remissfri specialistmottagning
för sexuellt
överförbara sjukdomar. Flera av
mottagningarna tar emot en hel
del utomlänspatienter.
– Jag visste att de höll på med något
som hette lean och att det var ett
strukturerat sätt att arbeta med förbättringar,
vilket vi kanske skulle kunna
ha nytta av. Det fanns så mycket att
ta itu med, vi behövde få hjälp att strukturera
och hur vi skulle prioritera.
Leanteamet hjälpte dem gärna, och
visade bland annat en prioriteringsmatris,
där den ena axeln är effekt och
den andra arbetsinsatsen. Alla förbättringsförslag
som kommit upp placerades
ut på matrisen och så prioriterades
de åtgärder som hamnade i zonen Liten
arbetsinsats – Hög effekt. Det
handlar alltså om ganska små åtgärder
som ändå ger stor effekt på arbetssituationen
– och i förlängningen innebär
mer tid för diktat.
Små och stora förändringar gör skillnad
Idag, våren 2013, är en hel del förändringar
genomförda. Till exempel har man iordningställt
ett närförråd, så att sekreterarna
inte behöver gå så långt för att hämta material
som behövs. De har sett över kraven
på registrering i Infomedix och det visade
sig att de inte behövde registrera vissa saker
längre. De har även gått igenom och
ändrat sökord och mallar i journalsystemet,
vilket gör det mer lättarbetat. En viktig
förändring ligger i sättet att skriva journaler:
– Förut skrev varje sekreterare bara åt
”sina doktorer” – och det gör man fortfarande
när det gäller diktat med hög eller
akut prioritet, men de normalprioriterade
hjälps vi alla åt med och betar av underifrån,
berättar Inger Olsson, som är en av
läkarsekreterarna på Hudkliniken.
För att ha koll på diktateftersläpningen
följs dagligen antal skrivna diktat och antal
dikterade diktat, med hjälp av statistikuttag
från det digitala diktafonprogrammet.
En annan märkbar förbättring är ”ostörd
skrivtid” på förmiddagarna. Då jobbar vissa
sekreterare enbart med diktat. De har under
den tiden sina telefoner avstängda och
kan koncentrera sig på att bara skriva.
Dessutom har personalstyrkan utökats
med en 75-procentstjänst.
Förbättringar i det stora och i det lilla
har gett resultat. Veckan före påsk var sekreterarna
på Hudkliniken nere under 100
väntande diktat! Inte så mycket med tanke
på att det kommer ca 80 nya på en dag. Och
visst förstår man att sekreterarna känner
lättnad.
– Vi hade massor av förslag och idéer på
hur vi skulle kunna komma tillrätta med
diktateftersläpet, men det fanns aldrig tid
att jobba med det. När Iréne kom såg hon
till att vi tog oss tid till möten för diskussion
kring förbättringar i vårt sätt att jobba och
resultatet av detta märks nu, sammanfattar
Ann-Kristin Ekström.
Ifatt med diktaten och en betydligt gladare
stämning på jobbet är resultatet hittills,
och förbättringsarbetet fortsätter. På
Hudkliniken är inget hugget i sten.
9

10
Lean
– ett sätt att
tänka
Lean – ett bra
stöd i förbättringsarbetet
– Vi har nog alltid jobbat med lean, utan att förstå det, säger Jaana
Andersson, avdelningschef på Käkkirurgiska kliniken.
Men – och det är viktigt.
– Nu jobbar vi medvetet med förbättringar, det är faktiskt en stor skillnad.
För ett par år sedan deltog hon
på ett möte i Wilandersalen där företrädare
för Medicinska kliniken
berättade om sitt arbete med lean.
Mötet inspirerade och lite senare tog
Jaana kontakt med leanteamet på
USÖ och hörde sig för om även käkkirurgen
kunde börja med lean.
Förra hösten fick samtliga på
kliniken en och en halv dags utbildning
i lean samt delta i leanspelet.
Och under våren har klinikledningen
under fyra heldagar fått en grundutbildning
i lean.
– Vi är precis i början, men det
känns väldigt bra, säger Jaana och
får medhåll av Ewa Felle Persson,
övertandläkare och tillförordnad biträdande
verksamhetschef.
– Många av de frågeställningar
som dyker upp, har även poppat upp
tidigare. Skillnaden är att ingen nu
kan säga ”det går inte”. Nu går vi till
botten med alla frågor och försöker
hitta lösningar.
Lean finns nu med i det dagliga
arbetet. Det finns en given plats att
ta upp problem och flaskhalsar på
måndagsmötena och på alla arbetsplatsträffar
är lean en stående
punkt på dagordningen.
Flera förbättringar
Och trots att kliniken precis börjat
med lean, har man redan tagit itu
med några förbättringar. Kliniken
jobbar nära Öron-, näsa- och halskliniken
och tillsammans har man
skapat ett bättre system för patientflödet.
– Det spar tid för oss och patienterna
slipper känna att olika kliniker
”sliter” i dem, säger Jaana.
Man har även styrt upp schemaläggningen,
där varje medarbetare via sin
dator kan se den planerade framtida
verksamheten och i samma program
kan ansöka om ledighet.
Även hanteringen av remisser
har förändrats. Varje skriftlig remiss
scannas in i patientens digitala journal,
men tidigare skedde det först när
patienten dök upp för sitt första besök.
– Det betydde att personalen inte
hade någon möjlighet att förbereda
sig inför det första mötet. Nu scannas
remissen in så fort vi får den. Efteråt
förstår man inte varför vi inte gjort så
hela tiden, skrattar Jaana.
Lean en del av vardagen
Lean börjar sakta men säkert bli en
naturlig del i klinikens vardag. Att
identifiera problem, se dem ur ett patientperspektiv
och försöka hitta lösningar.
– Fördelen är att alla är delaktiga.
Det fungerar inte om chefen bestämmer
hur det ska göras, lösningarna
finns hos dem som jobbar nära patienterna.
En annan fördel är att
med lean går det mycket lättare att
genomföra förändringar, säger Ewa
Felle Persson.
Numera följer både Jaana och Ewa
på intranätet med intresse hur Kvinnokliniken
och Medicinska kliniken jobbar
med lean.
– De har kommit längst med lean
och det är inspirerande att se vad de
gör. Vi funderar också på att lägga ut
det vi gör på intranätet. Vissa problem
är gemensamma och lösningarna
kan användas på flera kliniker, säger
Jaana.
– Fördelen är att alla är delaktiga, säger Ewa Felle
Persson som i likhet med Jaana Andersson tycker
att lean är både stimulerande och givande.
Lean är ett sätt att tänka
Lean är inte en metod eller ett verktyg, det är ett tankesätt som
handlar om att arbeta med ständiga förbättringar – och att ha fokus
på att skapa värde för kunden, det vill säga patienten. Leanfilosofin
baseras bland annat på att man ska skapa jämna flöden och ta bort
flaskhalsar, strul, väntan, ojämn arbetsbelastning m.m. Dessutom
göra rätt från början och synliggöra avvikelser.

Patrick Westling lämnar plasma idag.
Snart har han varit här 100 gånger,
berättar han.
– Det är viktigt och också ganska
trevligt att vara här, tycker han.
FORTSÄTTNING NÄSTA SIDA
Ett blodfullt uppdrag på
en trivsam arbetsplats
11

12
Lotta Doverud tar hand om
blodet efter tappningen och
sätter ner det i centrifugen.
6 000 liter blod tappas årligen på Blodcentralen på USÖ
och så gott som varenda droppe går åt. Utan blod skulle
sjukvården inte fungera och blod kan inte tillverkas på
konstgjord väg. När Patrick Westling som snart gör sin
hundrade tappning väljer att ge en del av sig själv och
sin tid gör han en insats som räddar liv.
Han är en av de tre procent svenskar som är blodgivare
och var fjortonde dag kommer han till Blodcentralen för
att lämna plasma.
– Det känns viktigt men det är också väldigt trevligt här.
Jag passar på att fika, läsa tidningen eller bara slappa.
Det tar cirka en timme och är bra avkoppling, säger
Patrick Westling.
Familjärt och lättsamt
Pernilla Karlefors arbetar som blodgivarorganisatör på
Blodcentralen.
– Ofta känner vi igen givarna som kommer. Många väljer
att komma vid samma klockslag och dag. Det blir ganska
familjärt och lättsamt. Det är ju ingen sjukvård vi utför
utan det handlar om friska personer hela tiden.
Hon beskriver en trivsam arbetsplats där ett 20-tal biomedicinska
analytiker, sjuksköterskor och undersköterskor
arbetar. Blodcentralen är uppdelad i en tappningsenhet
som tar emot blodgivare och hanterar det tappade
blodet och en serologienhet som analyserar prov och
lämnar ut blod till patienter.
Många steg efter tappning
– Att sticka givare och fylla påsar är egentligen en liten del
av arbetet här. Det sker många steg mellan tappning och
utlämning. Vi tillverkar en mängd olika produkter av blodet
för olika ändamål, förklarar Pernilla Karlefors.
Efter tappningen hamnar blodet hos Lotta
Doverud på komponentberedningen. Hon
låter först blodpåsarna vila en stund för
att anta rumstemperatur innan hon sätter
ner dem i en centrifug. Tanken är att
dela upp dem i sina olika komponenter:
– plasma, erytrocyter (röda blodkroppar),
trombocyter (blodplättar) och leukocyter
(vita blodkroppar).
Efter centrifugeringen har blodet delat
sig i olika skikt. De röda blodkropparna,
som är tyngst, har lagt sig i botten följt av
de vita blodkropparna, blodplättarna och
överst plasman. Varje komponent filtreras
sedan. Det är ett hantverk där varje påse
hanteras för sig.
En påse ska bli tre
Så av en påse blir det efter centrifugeringen
alltså tre. Det innebär att de 4,5 dl blod
som varje blodgivare ger kan hjälpa flera
patienter som var och en får den blodkomponent
han eller hon behöver.
Efter tappningen ska en påse bli tre. Vid komponentberedningen centrifugeras påsen så att de röda blodkropparna
hamnar underst och den ljusa plasman överst. Mittemellan ligger ett grumligt skikt av trombocyter (blodplättar)
och leukocyter (vita blodkroppar).
Även helblodspåsar finns. Men de består
av centrifugerat och separerat blod som
man har blandat ihop till en lagom mix.
Små nyfödda barn på neonatalavdelningen
brukar kunna få en sådan blandning.
Spårbarhet
En viktig del av arbetet är också att märka
upp blodet ordentligt. Varje blodpåse får
en unik identitet genom ett etikettsystem.
Etiketten följer blodet från tappning till
färdig komponent. Uppgifterna på etiketten
lagras i blodcentralens databas. På så
sätt kan det inte bli någon förväxling. Och
vi kan garantera både givarens och mottagarens
anonymitet.
– Det är viktigt med spårbarheten. Varenda
person som har arbetat med blodet
och processen kan spåras i många år
framöver, berättar Pernilla.
Innan provet analyseras märks rör och remiss
noggrant. Provtagaren måste alltid intyga
med sin namnteckning att provet är taget på
rätt patient. Om en förväxling sker kan det bli
ödesdigert och leda till livshotande tillstånd.

På Serologienheten arbetar
Linda Hedlund och Shahrzad
Tabatabaei
FAKTA:
• Enligt WHO ska blodgivning
vara obetalt. Då blir det bäst givare.
Vi ger en symbolisk gåva.
• Kvinnor får ge blod 3 gånger/
år och män 4 gånger/år och
ett besök tar ca 30 minuter.
Plasma går att lämna, oavsett
kön, var 14:e dag om tid och
möjlighet finns. En plasmagivning
tar ca 30–45 minuter.
• I Örebro län har vi 9 266
blodgivare registrerade på ca
40 tappställen inklusive USÖ.
Enbart här på USÖ gör vi 3 522
blodtappningar och 1 260 plasmatappningar
per år.
• Mellan 5–50 patienter per dag
får blod beroende på om det är
vardag eller helg.
• I snitt går det åt 50 påsar
per dag. Men om det skulle
hända en stor olycka kan det
vara mellan 50–250, beroende
på typ av skador och antal
skadade. En påse innehåller ca
300 ml, då består den av röda
blodkroppar utblandad i en
näringslösning.
• En person kan ta emot 30–50
påsar blod på ett par timmar,
ofta i kombination med plasma
och trombocyter under en
operation.
FORTSÄTTNING NÄSTA SIDA
13

14
Allt blod testas noga
Under tiden som blodet behandlas görs också
en blodgruppering och det skickas också
ett prov till Mikrobiologen för smitt-tester. De
smittor som man undersöker är HIV, Hepatit
B och C samt syfilis. Det är sällan någon
smitta upptäcks bland givarna.
– Däremot händer det då och då vid nyanmälningarna.
Det är inte alltid att den som
bär på en smitta visar några symptom. Därför
är man alltid mycket noga med att fråga
givarna om de till exempel varit sjuka, haft
någon ny partner, åkt på utlandsresor eller
gjort en tatuering. I så fall får man vänta med
att lämna blod. Eftersom det är ett ackrediterat
laboratorium gör man också regelbundna
kontroller av alla komponenter varje
månad efter ett strikt schema.
Färskvaror
När de olika komponenterna är klara förvaras
de i blodbanken. Plasman förvaras i frysen
och har en hållbarhet på flera år. Det
mesta av plasman går till olika läkemedelsföretag.
De röda blodkropparna förvaras i ett
kylskåp som håller 4 grader. Det mesta av
blodet levereras inom 14 dagar, men det kan
hålla sig upp till sex veckor. Trombocyterna
måste användas inom fem till sju dygn.
Trombocyterna är livsviktiga för bland annat
benmärgstransplanterade patienter och cancerpatienter
som behandlas med cellgifter.
Utlämning av blod
Det är på serologienheten som blodet lämnas ut.
Innan en blodtransfusion genomförs kontrolleras
alltid att blodgivare och blodmottagare har
förenliga blodgrupper. När en patient behöver
blod inför en operation beställer avdelningen det
som beräknas gå åt.
Shahrzad Tabatabaei och Linda Hedlund arbetar
på serologienheten och innan de lämnar ut
blod görs noggranna tester så att inte patienten
ska få fel blodgrupp. De gör bland annat en förenlighetsprövning
som innebär att de kollar vilken
blodgrupp patienten har och om det finns
antikroppar som måste tas hänsyn till vid val av
blod. Det skulle kunna leda till stora komplikationer
och livshotande tillstånd om patienterna
skulle få fel blodgrupp.
Lämna blod på arbetstid
Ungefär tre procent av Sveriges befolkning är
blodgivare och många av dem arbetar på USÖ.
– Landstinget tillåter oss att gå på arbetstid. Det
behövs verkligen för det krävs en ganska stor kår
av blodgivare, speciellt då det är förkylningstider,
magsjukor eller semesterperioder. Just nu behöver
vi fler plasmagivare men blodgivare är naturligtvis
också välkomna, säger Pernilla Karlefors.
Pernilla Karlefors är blodgivarorganisatör
på Blodcentralen.
Hadi Ghandehari är biomedicinsk
analytiker och arbetar på blodtappen.

Små detaljer
avgör om mötet
blir bra
Hela livet handlar om möten med andra människor.
Men alla möten är inte så bra som de borde – och på
USÖ är det Patientforum som ska fånga upp dessa och
skapa ännu bättre förutsättningar för ”Det goda mötet”.
– Det är ganska enkelt egentligen. Se den du pratar
med i ögonen, lyssna aktivt och bekräfta den andre.
Med det är mycket vunnet, säger Hillevi Schmalfeld,
ansvarig på Patientforum.
Vårdslussen startade 2005
med uppgift att guida patienter
i vårdsystemet och
informera om deras rättigheter.
Det byggdes på 2011
med att samma enhet fick
ansvar för Patientforum
som ska fungera som en
mötesplats för patienter
och närstående.
Patientforum har flera
funktioner – bland annat att
vägleda patienter med hälsoråd
inför en behandling
och vara en förmedlande
länk till patientföreningar,
handikapporganisationer
och anhörigcentrum – men
en viktig uppgift är att fånga
upp synpunkter från patienter
hur de har bemötts på
USÖ.
– De som hör av sig är
av naturliga skäl kritiska av
någon anledning, men vi
får också många positiva
kommentarer, säger Gunnel
Marcusson som även
hon jobbar på Patientforum.
Bemötande dominerar
Patientforum, som finns i
USÖs galleria, har öppet
måndag till och med tors-
dag klockan ett till tre på
eftermiddagarna. Det är
frågor kring bemötande
som dominerar. Hur man
som patient blir bemött påverkar
många gånger den
totala upplevelsen av vården.
– Vi noterar synpunkterna
och förmedlar dem
vidare till respektive verksamhetschef.
Sedan är det
upp till dem att ge patienten
feed back, antingen
själva eller via oss. I vissa
undantagsfall kan det också
vara allvarligare kritik
som vi för vidare till patientnämnden,
säger Hillevi
Schmalfeld.
För det mesta handlar
det till synes om småsaker.
Men det är ändå saker som
patienten upplevt som störande
och irriterande, ibland
till och med kränkande.
– Det kan handla om att
patienten eller de närstående
inte känner sig sedda.
Många gånger handlar det
om brist på information om
ganska elementära saker.
En annan vanlig irritationskälla
är att någon lovat
ringa upp, men inte gör
Hillevi Schmalfeld,
ansvarig för Patientforum.
det, säger Gunnel Marcusson och
Hillevi Schmalfeld fyller i:
Allas ansvar
– Även om det oftast handlar om
vårdpersonal, så är det viktigt att
förstå att ett gott bemötande är
allas ansvar. En klassiker är patienten
som säger att det var städerskan
som gav sig mest tid att
prata.
Sakta men säkert tror
båda att USÖ, från
en alls ingen
dålig nivå, blir
allt bättre på
bemötande och
att leva upp till
målet ”Det personligauniversitetssjukhuset”.
Men att
alla kan bli lite bättre i
vardagen.
– Om man ser en besökare
som ser lite vilsen
ut, kanske till och med ledsen,
så stannar man givetvis
upp och frågar om man kan
hjälpa till. Det är väldigt enkelt,
men kan betyda så mycket.
Utifrån denna folder ska bemötande
i vården diskuteras brett på USÖ.
Foldern kan du beställa via
intranätet.
Gunnel
Marcusson,
Patientforum.
15

RETURADRESS: UNIVERSITETSSJUKHUSET ÖREBRO, SJUKHUSSTABEN KOMMUNIKATION, 701 85 ÖREBRO
Vad är bra bemötande,
i vården eller annars, för dig?
”Att man ser varandra i ögonen när man pratar. Att man
är närvarande i mötet och deltar aktivt.”
Inga-Britt Troéng, Blodcentralen
”Hälsar du på örobroare, så tror de man är lite tokig. Vi är så tillbakadragna.
Lite mer öppenhet skulle vara bra för bemötandet.
Man borde kunna hälsa på och prata med okända, utan att det
är konstigt.” Pierre Johansson, Örebro
”Att behandla alla lika. Att förklara och informera om
vad som händer utifrån vårdsituationen.”
Sören Andersson, Laboratoriemedicin
”Att man möter patienterna på rätt nivå, inte bara ger standardsvar.
Det är också att försöka hjälpa till och lotsa rätt i vårdapparaten.”
Lisa Dahlström, Laboratoriemedicin
”För två år sedan var jag inlagd åtta veckor på USÖ för rygg-
besvär och en blodpropp i ena benet. Jag blev väldigt bra bemött
– personalen var duktiga, snälla och gav mig bra information.”
Bertil Haglund, Örebro
Exempel som väcker frågor
Oss emellan på USÖ ges ut av Sjukhusstaben kommunikation och produceras i samarbete med Strateg Marknadsföring.
Ansvarig utgivare: Ulrika Julin. Redaktör: Petra Ekenstam. Text: Petra Ekenstam, Ulrika Julin och Strateg Marknadsföring.
Foto: Magnus Westerborn
Med exempel hämtade från verkligheten ska USÖ ta nästa
steg mot målet ”Det personliga universitetssjukhuset”.
Exemplen har samlats i foldern ”Det goda mötet på USÖ”
och ska inspirera till tankar och diskussioner om hur vi bemöter
varandra.
Det är Patientforum i samarbete med bland andra Sjukhusstaben kommunikation
och Patientnämnden som tagit fram foldern. Här finns en mängd
olika berättelser och samtliga mynnar ut i en rad frågeställningar. Det handlar
exempelvis om en svårt skadad patient med en komplicerad familjesituation:
Vilka ska informeras? Och hur man ska förhålla sig till information om
arbetsplatsen på sociala medier.
– Först har vi informerat alla chefer på USÖ om foldern. Under hösten
hoppas vi kunna starta diskussionsträffar med personal i alla yrkeskategorier,
säger Hillevi Schmalfeld på Patientforum.
Nöjda patienter på USÖ
USÖ har en något större andel nöjda patienter jämfört med genomsnittet av
landets sjukhus. Det visar den nationella patientenkäten som Sveriges Kommuner
och Landsting, SKL, genomförde våren 2012.
Undersökningen gällde både den öppna sjukhusvården och den slutna specialiserade
sjukhusvården och enkäten gick ut till 180 000 respektive 80 000 patienter. De
fick gradera olika delar av vården i en skala 0-100, vilket gav ett samlat PUK-värde
(patientupplevd kvalitet).
När det gäller den öppna sjukvården fick USÖ ett något högre PUK-värde än
genomsnittet för bemötande, delaktighet och om patienten skulle rekommendera
den aktuella vården. Samtidigt fick USÖ ett något lägre PUK-värde än genomsnittet
för tillgängligheten.
Även den slutna specialiserade sjukvården på USÖ står sig bra i en jämförelse.
PUK-värdet var bättre än genomsnittet på alla undersökta områden, alltså för bemötande,
delaktighet, information, tillgänglighet, förtroende, upplevd nytta, helhetsintryck
och om vården kan rekommenderas.
Röster om USÖ från patientenkäten
”Har under hela min behandlingsperiod blivit väl omhändertagen. Ni har ett bra flyt
i arbetet, aldrig någon väntan som patient.”
”Fick telefonnummer till läkaren, så att jag kunde ringa angående ett provresultat.
Blev igenkänd direkt av läkaren när jag ringde.”
”Mycket tacksam för att läkaren inte gav upp innan hon lyckades lösa mina problem,
trots att det tog tid.”
”När jag ringde, fick jag komma samma dag. Otroligt bra. Visserligen på en återbudstid,
men ändå.”
”Behandlingen gick så lätt tack vare att personalen fick mig att må så bra.”
”Jag fick läkarens visitkort och han sa till mig att om jag tyckte besvären återkommit
eller om jag mådde dåligt, så var det bara att ringa. Super!! Jag blev
mycket lugn av detta och jag fick stort förtroende för läkaren.”
”Skulle vilja att man blir tillfrågad om man vill ha en man eller kvinna som utför
behandlingen.”
”Blir jag kallad dit igen, så går jag med glädje!!!”