Oss emellan på USÖ nr 1 2011 - Örebro läns landsting

PÅ USÖ
NR 1 • 2011
TRYGGHETEN ökar
med öppna ögon
RISKEN minskar med
Senior Alert
Ole undersöker
Björn
1

Våren har äntligen börjat ge sig till
känna. Den för med sig välbehövligt
ljus och fyller på med energi. Den för
också med sig en hel del utmaningar
för sjukhuset att jobba med. Här ser
jag att vårt varumärkesarbete är till
stor nytta för att göra oss tydliga och
starka i de utmaningar som väntar
oss. Våra kärnvärden och vår position
som det personliga universitetssjukhuset
kommer att vara avgörande i
vår kommunikation och hur vi uppfattas
av vår omvärld.
Behovet av vård inom länet fortsätter
att öka samtidigt som vi har målsättningen
att öka vården till patienter
i regionen. Vi står också inför den
viktiga frågan om nya regionindelningar,
där det blir oerhört viktigt för
USÖ att Örebro län ingår i en region
som ger oss möjligheter att fortsätta
utveckla universitetssjukhuset och
vår högspecialiserade vård. Vi vet att
remittenterna i regionen uppskattar
det goda samarbetet med USÖ men
att de efterfrågar mer information
om vårt vårdutbud, våra utbildningar
och andra stödinsatser till hjälp för
regionsjukvården. Utifrån detta perspektiv
är det positivt att vi nu lanserat
www.USÖrebro.se som är en
utveckling av vår internetsajt med
den information som remittenterna
önskar.
Björnen sover på en
hemlighet. Ole Fröbert
forskar i hur björnen
håller sig frisk i idet
Den svenska brunbjörnen vilar bokstavligen på en hemlighet.
Efter 6-7 månaders vintervila i idet, vaknar den utan större fysiska problem. En
sängliggande människa skulle under samma tid brytas ner av liggsår, hjärtsvikt,
blodproppar, benskörhet och förtvinade muskler.
– Björnen har löst flera problem som vi skulle kunna dra nytta av, säger Ole Fröbert,
docent och överläkare på Kardiologiska kliniken på USÖ, som leder ett forskningsprojekt
kring brunbjörnen.
Jag tror att vi behöver se vår egen
personliga del i helheten och hur vi
tillsammans kan bidra till att vi står
starka inför framtida utmaningar. En
viktig faktor är att vi bemöter både
varandra och vår omvärld på ett sätt
som gör att vi lever upp till det vi
vill kännetecknas av – ett kvalitetsledande
universitetssjukhus med ett
personligt bemötande.
Ulrika Julin
Kommunikationschef
2

Björnprojektet äger rum i norra Dalarna där sju unga björnar följs.
Sex av dem har inopererade temperatursensorer.
Frågetävlingen ”Hur gör djur?” i Söndagsöppet på 90-talet
blev en klassiker. Och hur gör björnen är frågan som
Ole Fröbert ställer när han studerar den vilda brunbjörnens
vinterdvala. Projektet drivs i samarbete med Skandinaviska
Björnprojektet samt forskarkollegor i Sverige och
Danmark.
– Jag fick idén när jag läste en artikel om hur relativt
opåverkade björnar är efter ett halvår i idet. Jag kollade upp
humanforskningen kring detta och den visade sig vara väldigt
ytlig och fylld med antaganden.
Hans forskning är först med att försöka skaffa en djupare
insikt om hur björnen klarar en så lång period i stillhet, utan
att äta och dricka eller göra sina behov. Och hur vi människor
kan dra nytta av det.
– Vi tar prover som undersöker biokemiska och fysiologiska
förändringar hos björnen när den ligger i ide jämfört
med när den är aktiv på sommaren. Studierna leder till mer
kunskap om blodproppar, stamceller, benskörhet, fetma, diabetes,
inflammation och antioxidant försvar. I slutänden hoppas
vi på nya behandlingsmetoder och läkemedel, säger
Ole Fröbert.
ligt trombyl, som hindrar blodet från att koagulera. Genom att
testa olika molekyler från björnblod försöker vi knäcka koden
som förklarar fenomenet, säger Ole Fröbert och fortsätter:
– Dessutom odlade vi stamceller från fettproverna och de
gick spontant i riktning mot ben eller brosk. Det kan tolkas
som att det skyddar björnen från benskörhet under vintervilan.
Men många frågor återstår. Sex björnar med inopererade
temperatursensorer och ytterligare två med hjärtmonitorer
ska ge svaret på en del.
– Exempelvis vet vi inte hur ofta björnarna andas i idet och
hur snabbt hjärtat slår.
Rymdforskare intresserade
Ännu har forskningsprojektet bara resulterat i en vetenskaplig
rapport, men det har redan väckt intresse på
många håll. I ett tidigt skede hörde CNES, den franska
Tunnare vinterblod
Studien drogs igång förra vintern i norra Dalarna, då olika
fett- och blodprover togs från sju unga björnar i ide.
Samma björnar spårades i somras för nya provtagningar.
Trots att man är i början av projektet finns redan intressanta
iakttagelser.
– Deras blod är tunnare under vintern, vilket minskar risken
för blodproppar. Björnarna tycks utveckla ett slags naturrymdforskningsstyrelsen,
av sig och är nu partner i
projektet.
– De är intresserade av
samma frågor som vi, men
utifrån problemen som uppstår
för människor som vistas
länge i rymden i viktlöst
tillstånd.
I år fortsätter vinter- och
sommarprovtagningarna på
björnar. Och ny utrustning
gör jobbet i vildmarken enklare,
då fler analyser av färskt
blod kan göras på plats.
– Mycket återstår att göra.
Vi är bara i början av det
här arbetet, men det är kolossalt
intressant.
3

ÖNSKEREPORTAGET!
Sofistikerad teknik, tips och
öppna ögon skapar ett tryggt
och välkomnande sjukhus
4

– Vår vision är kort. Det vi
strävar mot är att förverkliga
”Det trygga sjukhuset”.
Samverkan är A och O
för ett framgångsrikt
säkerhetsarbete. Här
möter Hans Eriksson,
tillsammans med
e-tjänstekort/ID-passerkortsfunktionen
LOVS
kundtjänst, representanter
från Psykiatrin på
USÖ för att bland annat
diskutera en revision
och översyn av kort i
passersystemet.
Väktare patrullerar personalparkeringarna
och
följer med medarbetare
som vill ha sällskap till
sin bil.
Inför nästa vinter talar
mycket för att väktarna
kommer att kunna
hjälpa medarbetare när
deras bil vägrar starta
i kylan. En starthjälp i
form av ”batterivagn” är
vad som behövs.
Hans Eriksson är säkerhetssamordnare på USÖ. Är visionen
kortfattad, är vägen till målet lång. Trygghet är
ett minst sagt vitt begrepp. Det är driftsäkerhet. Värme-,
vatten- och elförsörjning, liksom data- och telekommunikation
ska bara fungera, så att verksamheten
inte lamslås t ex vid bränder eller andra driftstörningar.
Samtidigt är trygghet också något högst jordnära.
Medarbetare ska kunna göra sitt jobb utan att bli utsatta
för hot och våld. De ska kunna förflytta sig säkert
både inom och utanför sjukhuset – på avdelningen, i
korridorer och kulvertar och när man lämnar jobbet
en mörk kväll för att gå till p-platsen.
5

Ett automatlarm
för brand har gått.
Hans Eriksson och
Anders Ragnemyr från
säkerhets- och
beredskapsenheten
samt medarbetare
från Landstingsfastigheter
och väktare
har kallats till platsen.
Öppen och välkomnande
Patienter och besökande ska heller inte behöva oroa sig
för att bli bestulna eller att obehöriga ska tränga sig in i
den sal de ligger.
– Visst är säkerhetsarbetet komplext. Hos oss ska det
dessutom drivas i en miljö som vi vill ska vara öppen och
välkomnande.
Mindre krävande blir inte arbetet av att sjukhuset aldrig
stänger, att det jobbar cirka 4 000 medarbetare på
USÖ och att ytan som ska göras trygg motsvarar40 normalstora
fotbollsplaner. Dessutom rör sig tusentals besökare
varje dag i sjukhuset. Bara i entrén vid Gallerian
passerar omkring 7 000 en vanlig vardag!
En projektor har
stulits. Stölden
dokumenteras, spår
säkras och en
internutredning
startas.
Systemet med
trygghetskameror
är väl utbyggt.
Här diskuteras och
förbereds en ansökan
om att få sätta upp
kameror vid sjukhusets
alla entréer.
En delikat balansgång
Sjukhuset är också en spegel av samhället i övrigt, där
hot och våld är en del av vardagen. Det gäller speciellt för
dem som arbetar med olika former av myndighetsutövning.
– Tyvärr ökar våldet och hoten blir grövre också mot
våra medarbetare. Det är en orsak till att hela USÖ idag
är ett s.k paragraf 43-område.
Kortfattat innebär det att USÖ fått tillstånd av polisen
att ha ordningsvakter på sjukhusets alla ytor och att de
får avlägsna/gripa t ex störande och drogpåverkade personer.
Hur jobbar ni för att USÖ ska vara ett öppet, välkomnande
men även ett tryggt sjukhus?
– Vi går en balansgång mellan tillgänglighet, integritet
och säkerhet.
Med det menar Hans bland annat att systemen som
används inte ska upplevas som ”storebror ser dig”. De
ska accepteras, skapa nytta, öka tryggheten och vara
enkla att använda. Här är mycket vunnet om säkerhetsoch
beredskapsenheten finns med tidigt i all planering
och kan bevaka patient- och personalintressena utifrån
ett säkerhetsperspektiv.
– Dessutom har vi byggt upp en givande samverkan
med övriga landstingsförvaltningar och med polis, brandförsvar,
kriminalvård för att nämna några viktiga partners.
Här får vi ta del av varandras kompetens för att göra bra
avvägningar mellan trygghet, integritet och kostnader.
6
Under vintern har Gallerian blivit en värmestuga. Rullstolsburna
har haft svårt att komma in och sittplatserna för dem som väntar
på färdtjänst har ofta varit upptagna av väntande bussresenärer.
Här samtalar Hans med en av medarbetarna i receptionen om
problemen som uppstått.
Välkommen med tips!
Delaktighet är ett annat nyckelbegrepp. På USÖ finns
4 000 par ögon som ser, hör och som kan tipsa om sån´t
de tycker är avvikande.
– Vi såg vilken kraft det finns i organisationen, när vi
bad om tips för att öka tryggheten för våra medarbetare i
samband med den oro våldtäktsvågen orsakade.
Här kunde på kort tid USÖ vidta en rad åtgärder för att
förbättra belysning, röja buskage och sprida information
om att väktare kunde följa med medarbetare som slutat
jobbet till p-platser och buss.
Allt mer sofistikerade tekniska lösningar bidrar även
till att öppenhet och säkerhet kan förenas.
– Vi håller just nu på att införa ett system som innebär
att personalen kan larma från kortläsarna vid våra
entréer om de upplever hotfulla situationer på hela sjukhusområdet.
Allt för att försvåra för obehöriga och höja
tryggheten för medarbetarna, säger Hans Eriksson.

– Vi jobbar egentligen inte så annorlunda än tidigare. Men Senior Alert bidrar till att göra omvårdnadsarbetet
tydligare och mera strukturerat, säger Anna Segerås, biträdande chef på avdelning 94.
Alerta register ska förhindra
trycksår, fall och undernäring
7

Att falla är vanligt för den som är yr och lite svag.
Sjuksköterskan Kristina Westlund hjälper Ingrid som
är patient på avdelning 82, med gångträning för att
minska risken för fall.
Undernäring som leder till yrsel, som gör att man faller, får frakturer och blir sängliggande
och får liggsår. Det är inte ett helt ovanligt scenario i vården. Fall, trycksår
och undernäring hänger ofta ihop. Det ena leder till det andra och det är vårdskador
som innebär mycket lidande för patienten och stora kostnader för samhället.
Avdelning 82 och 94 är två vårdenheter på USÖ som numera
bedömer risken för fall, undernäring och trycksår
för sina patienter på ett systematiskt sätt med hjälp av
kvalitetsregistret Senior Alert, ett webbaserat register
och riskbedömningsinstrument.
Vårdskadorna ökade
Avdelning 82 som är en vårdenhet inom rehabilitering och
reumatologi började riskbedöma patienter redan 2008.
– Vi vårdar personer med svåra avancerade sjukdomar.
De flesta ligger kvar på avdelningen i flera veckor eller
månader och en del ända upp till ett halvår. Risk för vårdskador
som trycksår, fall och undernäring är mycket stor
och vi upplevde att de ökade för varje år, säker Lisa Bjärmark,
verksamhetschef på kliniken.
Tidig riskbedömning
– Men det var flera anledningar som gjorde att vi ville hitta
ett systematiskt och bättre sätt att riskbedöma patienter
och förhindra vårdskador, förklarar Lisa Bjärmark.
– Dels hade vi en väldigt hög användning av högteknologiska
superavancerade madrasser som förhindrade
trycksår. Vi kände oss lite osäkra och visste inte riktigt efter
vilka kriterier de skulle användas.
– Vi hade också en patient på kliniken som avled i sviter
av ett fall. En mycket tråkig händelse som ledde till en Lex
Maria och det var då vi kunde konstatera att vi brustit i delar
av dokumentationen. En av våra läkare på geriatriken
hade hört talas om Senior Alert och vi intresserade oss för
metoden och började riskbedöma våra patienter.
Teamarbete
Nu är alla på avdelningen involverade i arbetet med
Senior Alert. De har internutbildat sig själva och det finns
nutritionsansvariga, sårvårdsansvariga och madrassansvariga
på kliniken.
– Det är ett teamarbete, konstaterar Pernilla Lindqvist
som är sjuksköterska på avdelning 82. Det är viktigt att
alla här är med på noterna
om varför det är viktigt att
registrera. Det blir ju trots
allt lite dubbeljobb att både
registrera risker i Senior
Alert och sedan föra över
till journal. Det får inte bli
ytterligare ett papper. Tanken
med registret är att vi
kan följa upp och sätta in
rätt åtgärder.
Kunskapsbas
– Registret hjälper oss både
att se risker för den enskilde
patienten samtidigt
som det sker ett systematiskt
arbete på gruppnivå.
Vi övar upp vår blick och får
8

en kunskapsbas där vi lär oss undvika olika slags
skador, säger Pernilla Lindqvist.
Sedan januari 2010 riskbedömer kliniken cirka
85 procent av patienterna. Sedan starten 2008 har
550 registreringar gjorts.
– Det är svårt att säga om det har lett till färre
skador. Men under 2009 och 2010 har skadorna åtminstone
inte ökat som vi upplevde att de gjorde
tidigare, säger Lisa Bjärmark. Nu strävar vi efter
att få in risktänkandet i alla led. Vi tar ju emot patienter
från andra avdelningar och sedan för ju vi
över patienterna till kommunen.
Nu vet vi att
vi gör rätt
– Den stora skillnaden mot tidigare är att vi nu har mera struktur. Förut visste vi
inte riktigt om det var rätt, vi gick mer på känsla. Nu gör alla lika. Det blir tydligt.
Lisa Bjärmark, verksamhetschef och Pernilla Lindqvist,
sjuksköterska var först på USÖ att använda
Senior Alert för att bedöma risk för vårdskador genom
undernäring, trycksår och fall.
Berit Valström är patient på avdelning 82. Hon har
amputerade ben och har legat på sjukhuset i flera
omgångar. Tillsammans med Therese Brattlöf som är
sjuksköterska har de gjort en kostvätskeregistrering. Vi
räknar ut kaloribehov och portionsstorlek. Berit vet nu
hur viktigt det är med energi – Jag måste kämpa och
äta allt jag får. Då läker såren bättre, säger hon.
Också Anna Segerås på avdelning 94 som vårdar patienter under demensutredning eller
med akut förvirring tycker att Senior Alert är ett bra stöd i vardagen. Sedan november
2010 har de registrerat i systemet.
Det är oftast sjuksköterskan och undersköterskan som tillsammans sitter ned och
registrerar i Senior Alert-formuläret.
– När en patient skrivs in gör vi en ankomststatus och då ingår en första trycksårsbedömning.
Inom 24 timmar försöker vi bedöma fallrisken och efter 2-3 dygn gör vi en
mer grundlig riskbedömning för undernäring och trycksår. Varje riskbedömning resulterar
i en poäng som innebär risk eller inte och därefter sätter vi in förebyggande åtgärder
om det behövs.
– Det kan till exempel handla om larmmattor, rörelsedetektorer för att förhindra fall.
Men vi gör också en läkemedelsöversyn. Finns det risk för blodtrycksfall? Vi ser till att
ingen har hala strumpor eller skor och vi kanske gångtränar. Vid undernäring gäller det
att energiberika kosten och föra nutritionsjournal. Vid trycksår finns särskilda madrasser
och vi hjälper patienterna att vända sig ofta.
Tydligt omvårdnadsarbete
Hittills har vi riskbedömt 51 patienter på avdelningen. 30 procent av dem riskerade
trycksår och 90-100 procent riskerade fall och undernäring.
– Eftersom det är helt nytt tar registreringen lite tid. Men det har gått över förväntan.
Vi pratar om Senior Alert hela tiden och sedan vi började är det en stående punkt på
rapporter och arbetsplatsträffar. Registret gör också att omvårdnadsarbetet och undersköterskan
syns mer. Ofta handlar det om dolda kunskaper som nu blir tydliga, slutar
Anna Segerås.
Prestationsersättning
Nu införs Senior Alert för att minska vårdskador genom fall, trycksår och undernäring i
länets alla kommuner, inom hemsjukvård och inom vårdavdelningar på USÖ. Främst är
det vårdavdelningar inom medicin, geriatrik, kirurgi, ortopedi och infektion som är aktuella.
För att stimulera utvecklingen betalar SKL ut en prestationsersättning till landsting
och kommuner i landet på 50 miljoner kronor.
9

Elin gör AT och
forskar om
cancer
Elin Hardell är en av de
första AT-läkarna på USÖ
som har valt att kombinera
tjänsten med att forska. Nu
ska hon förutom 18 månader
på olika klinker också
ägna sex månader till att
forska om cancer.
10

– Jag forskar om Non-Hodgin lymfom som är ett malignt
lymfom i lymfsystemet. Jag ska undersöka om det finns
ett samband mellan olika miljögifter och en viss genförändring
i cancercellen, berättar hon.
Redan under läkarlinjen vid Karolinska institutet började
hon forska i några mindre projekt och tyckte att det
verkade intressant.
– Ja det känns väldigt roligt och tillfredställande att
förhoppningsvis kunna bidra till en del av kunskapsutvecklingen.
Det ger också en variation i arbete och studier.
Jag tror det blir roligare att jobba kliniskt när man får
en fördjupad kunskap. Man lär sig ju inte bara om sitt eget
ämne utan får en ganska bred kunskap om allting runt
själva forskningsområdet.
– Jag lär mig också att läsa artiklar och tolka resultat.
Sjukvården ska ju vara evidensbaserad och egen erfarenhet
av forskning gör det lättare att avgöra om det är en bra
studie och vad som ligger bakom.
Just nu finns Elin i AT-läkarnas nya studierum vid Gallerian.
Här finns arbetsplatser, soffhörnor, kök och ytor
där alla AT-läkare på USÖ kan träffas under utbildnings-
tiden. På förmiddagen är det lugnt och stilla, så härifrån
sköter Elin en hel del av sin forskning under forskarveckorna.
Hon planerar upplägget av studien tillsammans
med sin handledare som är Mats Karlsson på Laboratoriemedicinska
länskliniken. Hon samlar in material och
det är mycket formalia med etikprövning och biobanksansökan
innan hon kan komma igång. Alla personer
som lämnat vävnadsprover för analys måste ha gett sitt
tillstånd.
Ta eget ansvar
När det är klart kommer hon att titta på tumörvävnaderna
i mikroskop. Hon kommer att tillsätta en markör och
ser efter om det finns en viss förändring i cellens DNA.
Just den analyserande och mikroskoperande delen av
forskningen ser Elin extra mycket fram emot.
– Jag är intresserad av patologi, säger hon. Annars
tror hon inte att det krävs några speciella egenskaper för
att bli en bra forskare. Men man ska tycka det är roligt
och vara motiverad, ta eget ansvar och driva projekt
framåt. Men det mesta ger sig om man är engagerad.
Kanske blir det disputation en
dag. Men än så länge tar Elin
Hardell en dag i taget.
– Det är långt dit och jag
prövar mig fram. Men visst
vore det roligt att kunna kombinera
forskning med klinisk
tjänstgöring.
11

RETURADRESS: Universitetssjukhuset Örebro, Sjukhusstaben kommunikation, 701 85 ÖREBRO
Känner du dig trygg på USÖ?
Joel Flyckt,
sjuksköterska på Akutkliniken
– Ja, men ibland händer det att patienter som kommer in är hotfulla och ropar och
skriker. Vi kan då ringa på polis och väktare men det tar ju en stund innan de kommer.
Jag har sällan behövt tillkalla dem. De skulle nog inte hinna hit om något hände.
– Istället försöker vi jobba så att ingenting uppstår. Jag försöker prata och använda
sunt förnuft. Verkar det farligt så går jag inte in själv och så ser vi till att det i så fall
finns flyktvägar. Men jag går inte runt och är rädd.
Atea Diri,
servicevärdinna, Städenheten
– Ja, jag känner mig hemma här. Jag är aldrig otrygg. Även om man ibland ser uteliggare
och tiggare på området så är det ingenting som stör mig. Vi har ett fint stort sjukhus.
Miljön inne och ute är viktig för att man ska känna sig trygg.
Maria Leetmaa,
sjuksköterska på LAH, Geriatriska kliniken
– Ja, jag känner mig trygg på USÖ, inne på sjukhuset är det inga problem. Men visst har
jag kollegor som känner annorlunda. I jobbet rör jag mig ute ofta på helger och kvällar
men det stör mig oftast inte. Vi har larm, tanken är att vi ska dem med oss när vi går ut.
Arsim Elshani,
bitr överläkare på Lungkliniken
– Ja, jag känner mig trygg och jag jobbar även kvällar och nätter. Som man är jag väl inte
heller särskilt rädd, men jag kan förstå att en del kvinnor kan känna osäkerhet. Det finns
kameror här nere i kulverten. Det är bra övervakning. I början när jag var ny och hade gått lite
vilse i kulverten kom det plötsligt fram en Securitas-vakt som frågade om jag behövde hjälp.
Else-Marie Perliden och Kerstin Pettersson
sjuksköterskor på Röntgenkliniken
Varumärkesarbete
och verksamhetsplan
Under 2011-2014 är USÖ:s övergripande mål att bli
”ett kvalitetsledande sjukhus med gott personligt
bemötande.” Du och alla dina kollegor är nyckelpersoner
i detta arbete. Därför skickar vi i detta nummer
också med vår nytryckta verksamhetsplan som även
beskriver vårt varumärkesarbete.
Vi hoppas du vill ta den till dig och vara med och
förverkliga våra mål och representera vår verksamhet
genom våra kärnvärden – professionalism, engagemang,
laganda och stolthet.
Trevlig läsning!
Jag är aldrig otrygg och har aldrig sett något hotfullt, säger Kerstin. Inte jag heller
säger kollegan Else-Marie.
– Men vi jobbar ju inte kväll. Numera finns det kortläsare till omklädningsrummen
i källaren som öppnas med personlig kod och vid behov kan vi larma Securitas via kortläsaren.
Tidígare kunde det stå gamla möbler i kulverten. Vem som helst kunde ju
gömma sig bakom. Men nu är den säkerhetsrisken också borta.
ÖNSKEREPORTAGET!
Vilken intressant person vill just du läsa om i Oss emellan? Har du
någon kollega som förtjänar att lyftas fram? Finns det någon verksamhet
som du är nyfiken på eller undrar du över något? Önska fritt
och stort, det enda förbehållet är att den person eller företeelse på
något sätt ska ha anknytning till USÖ. Använd kupongen här nedan
eller gå in på intranätet: intra.orebroll.se/uso/onskereportage
Jag vill läsa om......................................................................................
................................................................................................................
Jag heter................................................................................................
Arbetsplats.............................................................................................
Skicka ditt önskemål till Petra Ekenstam, Sjukhusstaben,
kommunikation, M-huset, USÖ eller mejla till
petra.ekenstam@orebroll.se
Oss emellan på USÖ ges ut av Sjukhusstaben kommunikation och produceras i samarbete med Strateg Marknadsföring.
Ansvarig utgivare: Ulrika Julin. Redaktör: Petra Ekenstam. Text: Petra Ekenstam, Ulrika Julin och Strateg Marknadsföring.
12 Foto: Magnus Westerborn