Oss emellan pÃ¥ USÃ nr 1 2011 - Ãrebro lÃ¤ns landsting

More documents

Recommendations

Info

$(Microsoft PowerPoint - Utbr\344ndhetsprofiler - \345h\366rare.ppt)$

Att falla är vanligt för den som är yr och lite svag. Sjuksköterskan Kristina Westlund hjälper Ingrid som är patient på avdelning 82, med gångträning för att minska risken för fall. Undernäring som leder till yrsel, som gör att man faller, får frakturer och blir sängliggande och får liggsår. Det är inte ett helt ovanligt scenario i vården. Fall, trycksår och undernäring hänger ofta ihop. Det ena leder till det andra och det är vårdskador som innebär mycket lidande för patienten och stora kostnader för samhället. Avdelning 82 och 94 är två vårdenheter på USÖ som numera bedömer risken för fall, undernäring och trycksår för sina patienter på ett systematiskt sätt med hjälp av kvalitetsregistret Senior Alert, ett webbaserat register och riskbedömningsinstrument. Vårdskadorna ökade Avdelning 82 som är en vårdenhet inom rehabilitering och reumatologi började riskbedöma patienter redan 2008. – Vi vårdar personer med svåra avancerade sjukdomar. De flesta ligger kvar på avdelningen i flera veckor eller månader och en del ända upp till ett halvår. Risk för vårdskador som trycksår, fall och undernäring är mycket stor och vi upplevde att de ökade för varje år, säker Lisa Bjärmark, verksamhetschef på kliniken. Tidig riskbedömning – Men det var flera anledningar som gjorde att vi ville hitta ett systematiskt och bättre sätt att riskbedöma patienter och förhindra vårdskador, förklarar Lisa Bjärmark. – Dels hade vi en väldigt hög användning av högteknologiska superavancerade madrasser som förhindrade trycksår. Vi kände oss lite osäkra och visste inte riktigt efter vilka kriterier de skulle användas. – Vi hade också en patient på kliniken som avled i sviter av ett fall. En mycket tråkig händelse som ledde till en Lex Maria och det var då vi kunde konstatera att vi brustit i delar av dokumentationen. En av våra läkare på geriatriken hade hört talas om Senior Alert och vi intresserade oss för metoden och började riskbedöma våra patienter. Teamarbete Nu är alla på avdelningen involverade i arbetet med Senior Alert. De har internutbildat sig själva och det finns nutritionsansvariga, sårvårdsansvariga och madrassansvariga på kliniken. – Det är ett teamarbete, konstaterar Pernilla Lindqvist som är sjuksköterska på avdelning 82. Det är viktigt att alla här är med på noterna om varför det är viktigt att registrera. Det blir ju trots allt lite dubbeljobb att både registrera risker i Senior Alert och sedan föra över till journal. Det får inte bli ytterligare ett papper. Tanken med registret är att vi kan följa upp och sätta in rätt åtgärder. Kunskapsbas – Registret hjälper oss både att se risker för den enskilde patienten samtidigt som det sker ett systematiskt arbete på gruppnivå. Vi övar upp vår blick och får 8
en kunskapsbas där vi lär oss undvika olika slags skador, säger Pernilla Lindqvist. Sedan januari 2010 riskbedömer kliniken cirka 85 procent av patienterna. Sedan starten 2008 har 550 registreringar gjorts. – Det är svårt att säga om det har lett till färre skador. Men under 2009 och 2010 har skadorna åtminstone inte ökat som vi upplevde att de gjorde tidigare, säger Lisa Bjärmark. Nu strävar vi efter att få in risktänkandet i alla led. Vi tar ju emot patienter från andra avdelningar och sedan för ju vi över patienterna till kommunen. Nu vet vi att vi gör rätt – Den stora skillnaden mot tidigare är att vi nu har mera struktur. Förut visste vi inte riktigt om det var rätt, vi gick mer på känsla. Nu gör alla lika. Det blir tydligt. Lisa Bjärmark, verksamhetschef och Pernilla Lindqvist, sjuksköterska var först på USÖ att använda Senior Alert för att bedöma risk för vårdskador genom undernäring, trycksår och fall. Berit Valström är patient på avdelning 82. Hon har amputerade ben och har legat på sjukhuset i flera omgångar. Tillsammans med Therese Brattlöf som är sjuksköterska har de gjort en kostvätskeregistrering. Vi räknar ut kaloribehov och portionsstorlek. Berit vet nu hur viktigt det är med energi – Jag måste kämpa och äta allt jag får. Då läker såren bättre, säger hon. Också Anna Segerås på avdelning 94 som vårdar patienter under demensutredning eller med akut förvirring tycker att Senior Alert är ett bra stöd i vardagen. Sedan november 2010 har de registrerat i systemet. Det är oftast sjuksköterskan och undersköterskan som tillsammans sitter ned och registrerar i Senior Alert-formuläret. – När en patient skrivs in gör vi en ankomststatus och då ingår en första trycksårsbedömning. Inom 24 timmar försöker vi bedöma fallrisken och efter 2-3 dygn gör vi en mer grundlig riskbedömning för undernäring och trycksår. Varje riskbedömning resulterar i en poäng som innebär risk eller inte och därefter sätter vi in förebyggande åtgärder om det behövs. – Det kan till exempel handla om larmmattor, rörelsedetektorer för att förhindra fall. Men vi gör också en läkemedelsöversyn. Finns det risk för blodtrycksfall? Vi ser till att ingen har hala strumpor eller skor och vi kanske gångtränar. Vid undernäring gäller det att energiberika kosten och föra nutritionsjournal. Vid trycksår finns särskilda madrasser och vi hjälper patienterna att vända sig ofta. Tydligt omvårdnadsarbete Hittills har vi riskbedömt 51 patienter på avdelningen. 30 procent av dem riskerade trycksår och 90-100 procent riskerade fall och undernäring. – Eftersom det är helt nytt tar registreringen lite tid. Men det har gått över förväntan. Vi pratar om Senior Alert hela tiden och sedan vi började är det en stående punkt på rapporter och arbetsplatsträffar. Registret gör också att omvårdnadsarbetet och undersköterskan syns mer. Ofta handlar det om dolda kunskaper som nu blir tydliga, slutar Anna Segerås. Prestationsersättning Nu införs Senior Alert för att minska vårdskador genom fall, trycksår och undernäring i länets alla kommuner, inom hemsjukvård och inom vårdavdelningar på USÖ. Främst är det vårdavdelningar inom medicin, geriatrik, kirurgi, ortopedi och infektion som är aktuella. För att stimulera utvecklingen betalar SKL ut en prestationsersättning till <strong>landsting</strong> och kommuner i landet på 50 miljoner kronor. 9
Page 1 and 2: PÅ USÖ NR 1 • 2011 TRYGGHETEN
Page 3 and 4: Björnprojektet äger rum i norra D
Page 5 and 6: - Vår vision är kort. Det vi str
Page 7: - Vi jobbar egentligen inte så ann
Page 11 and 12: - Jag forskar om Non-Hodgin lymfom

Oss emellan pÃ¥ USÃ nr 1 2011 - Ãrebro lÃ¤ns landsting

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?

Oss emellan pÃ¥ USÃ nr 1 2011 - Ãrebro lÃ¤ns landsting