Oss emellan pÃ¥ USÃ nr 1 2011 - Ãrebro lÃ¤ns landsting

More documents

Recommendations

Info

$(Microsoft PowerPoint - Utbr\344ndhetsprofiler - \345h\366rare.ppt)$

Våren har äntligen börjat ge sig till känna. Den för med sig välbehövligt ljus och fyller på med energi. Den för också med sig en hel del utmaningar för sjukhuset att jobba med. Här ser jag att vårt varumärkesarbete är till stor nytta för att göra oss tydliga och starka i de utmaningar som väntar oss. Våra kärnvärden och vår position som det personliga universitetssjukhuset kommer att vara avgörande i vår kommunikation och hur vi uppfattas av vår omvärld. Behovet av vård inom länet fortsätter att öka samtidigt som vi har målsättningen att öka vården till patienter i regionen. Vi står också inför den viktiga frågan om nya regionindelningar, där det blir oerhört viktigt för USÖ att Örebro län ingår i en region som ger oss möjligheter att fortsätta utveckla universitetssjukhuset och vår högspecialiserade vård. Vi vet att remittenterna i regionen uppskattar det goda samarbetet med USÖ men att de efterfrågar mer information om vårt vårdutbud, våra utbildningar och andra stödinsatser till hjälp för regionsjukvården. Utifrån detta perspektiv är det positivt att vi nu lanserat www.USÖrebro.se som är en utveckling av vår internetsajt med den information som remittenterna önskar. Björnen sover på en hemlighet. Ole Fröbert forskar i hur björnen håller sig frisk i idet Den svenska brunbjörnen vilar bokstavligen på en hemlighet. Efter 6-7 månaders vintervila i idet, vaknar den utan större fysiska problem. En sängliggande människa skulle under samma tid brytas ner av liggsår, hjärtsvikt, blodproppar, benskörhet och förtvinade muskler. – Björnen har löst flera problem som vi skulle kunna dra nytta av, säger Ole Fröbert, docent och överläkare på Kardiologiska kliniken på USÖ, som leder ett forskningsprojekt kring brunbjörnen. Jag tror att vi behöver se vår egen personliga del i helheten och hur vi tillsammans kan bidra till att vi står starka inför framtida utmaningar. En viktig faktor är att vi bemöter både varandra och vår omvärld på ett sätt som gör att vi lever upp till det vi vill kännetecknas av – ett kvalitetsledande universitetssjukhus med ett personligt bemötande. Ulrika Julin Kommunikationschef 2
Björnprojektet äger rum i norra Dalarna där sju unga björnar följs. Sex av dem har inopererade temperatursensorer. Frågetävlingen ”Hur gör djur?” i Söndagsöppet på 90-talet blev en klassiker. Och hur gör björnen är frågan som Ole Fröbert ställer när han studerar den vilda brunbjörnens vinterdvala. Projektet drivs i samarbete med Skandinaviska Björnprojektet samt forskarkollegor i Sverige och Danmark. – Jag fick idén när jag läste en artikel om hur relativt opåverkade björnar är efter ett halvår i idet. Jag kollade upp humanforskningen kring detta och den visade sig vara väldigt ytlig och fylld med antaganden. Hans forskning är först med att försöka skaffa en djupare insikt om hur björnen klarar en så lång period i stillhet, utan att äta och dricka eller göra sina behov. Och hur vi människor kan dra nytta av det. – Vi tar prover som undersöker biokemiska och fysiologiska förändringar hos björnen när den ligger i ide jämfört med när den är aktiv på sommaren. Studierna leder till mer kunskap om blodproppar, stamceller, benskörhet, fetma, diabetes, inflammation och antioxidant försvar. I slutänden hoppas vi på nya behandlingsmetoder och läkemedel, säger Ole Fröbert. ligt trombyl, som hindrar blodet från att koagulera. Genom att testa olika molekyler från björnblod försöker vi knäcka koden som förklarar fenomenet, säger Ole Fröbert och fortsätter: – Dessutom odlade vi stamceller från fettproverna och de gick spontant i riktning mot ben eller brosk. Det kan tolkas som att det skyddar björnen från benskörhet under vintervilan. Men många frågor återstår. Sex björnar med inopererade temperatursensorer och ytterligare två med hjärtmonitorer ska ge svaret på en del. – Exempelvis vet vi inte hur ofta björnarna andas i idet och hur snabbt hjärtat slår. Rymdforskare intresserade Ännu har forskningsprojektet bara resulterat i en vetenskaplig rapport, men det har redan väckt intresse på många håll. I ett tidigt skede hörde CNES, den franska Tunnare vinterblod Studien drogs igång förra vintern i norra Dalarna, då olika fett- och blodprover togs från sju unga björnar i ide. Samma björnar spårades i somras för nya provtagningar. Trots att man är i början av projektet finns redan intressanta iakttagelser. – Deras blod är tunnare under vintern, vilket minskar risken för blodproppar. Björnarna tycks utveckla ett slags naturrymdforskningsstyrelsen, av sig och är nu partner i projektet. – De är intresserade av samma frågor som vi, men utifrån problemen som uppstår för människor som vistas länge i rymden i viktlöst tillstånd. I år fortsätter vinter- och sommarprovtagningarna på björnar. Och ny utrustning gör jobbet i vildmarken enklare, då fler analyser av färskt blod kan göras på plats. – Mycket återstår att göra. Vi är bara i början av det här arbetet, men det är kolossalt intressant. 3
Page 1: PÅ USÖ NR 1 • 2011 TRYGGHETEN
Page 5 and 6: - Vår vision är kort. Det vi str
Page 7 and 8: - Vi jobbar egentligen inte så ann
Page 9 and 10: en kunskapsbas där vi lär oss und
Page 11 and 12: - Jag forskar om Non-Hodgin lymfom

Oss emellan pÃ¥ USÃ nr 1 2011 - Ãrebro lÃ¤ns landsting

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?

Oss emellan pÃ¥ USÃ nr 1 2011 - Ãrebro lÃ¤ns landsting