Justitiekanslerns berättelse för år 2008
Justitiekanslerns berättelse för år 2008
Justitiekanslerns berättelse för år 2008
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
eller linjedragning i det ärende som behandlas i<br />
intervjun.<br />
74<br />
Justitieministerns uttalanden om domstolar<br />
Justitieminister Koskinen har som skäl till sitt<br />
<strong>för</strong>farande an<strong>för</strong>t att det å ena sidan varit frågan<br />
om att utnyttja yttrandefriheten och å andra sidan<br />
om att fram<strong>för</strong>a rättspolitiska synpunkter i frågor<br />
som i samband med en enskild rättegång <strong>för</strong>efal-<br />
ler ha skapat behov av en mera omfattande rättslig<br />
analys och bedömning av frågan om en eventuell<br />
översyn av lagstiftningen.<br />
När det gäller frågan om yttrandefriheten kon-<br />
staterar jag att enligt grundlagens 12 § till<strong>för</strong>säkras<br />
envar yttrandefrihet som en grundläggande rättig-<br />
het och att yttrandefriheten i <strong>för</strong>sta hand är en po-<br />
litisk grundläggande rättighet (RP 309/1993 rd<br />
och GrUU 19/1998 rd). I denna bemärkelse utgör<br />
yttrandefriheten ett starkt skydd <strong>för</strong> alla former av<br />
kommunikation, särskilt i anknytning till politisk<br />
verksamhet. Fri politisk kommunikation innebär<br />
att var och en har rätt att kritisera verksamhet och<br />
beslut av regeringen, domstolarna och andra myndigheter<br />
som utövar offentlig makt. Yttrandefriheten<br />
innefattar också rätt <strong>för</strong> personer med politiskt<br />
och samhälleligt ansvarsfulla uppdrag att fram<strong>för</strong>a<br />
sin egen uppfattning om beslut och grunderna<br />
<strong>för</strong> besluten och att även på andra sätt delta i samhällsdebatten.<br />
Bedömningen av justitieministerns intervjuyttranden<br />
måste ske med hänsyn till hur yttrandefriheten<br />
relaterar till de krav som dennes<br />
uppgifter ställer. I de fall som nämns i klagomålet<br />
har det inte varit fråga om justitieministeriets<br />
beslut eller om beslut som ministeriet på annat<br />
sätt ansvarat <strong>för</strong> utan om beslut av domstolar som<br />
utövar oberoende dömande makt i enlighet med<br />
grundlagens 3 § 3 mom. Självklart ska även sådana<br />
beslut kunna bedömas och kritiseras men i detta<br />
fall är det fråga om vilka gränser justitieministerns<br />
ställning och uppgifter ställer i <strong>för</strong>hållande<br />
till samhällsorgan som utövar oberoende dömande<br />
makt och till beslutsfattande som ing<strong>år</strong> i denna<br />
makt. Ställningen som medlem av statsrådet som<br />
utövar den högsta regeringsmakten, och i synnerhet<br />
som minister <strong>för</strong> ett visst verksamhetsområde,<br />
ställer rättsligt motiverade och godtagbara gränser<br />
<strong>för</strong> ministerns yttrandefrihet till den del som<br />
yttrandefriheten gäller enligt grundlagen oberoende<br />
domstolar och deras rättskipningsverksamhet.<br />
Intervjuyttrandena hade inget samband med<br />
justitieministerns ämbetsåtgärder. Men de offentliga<br />
medierna hade bett om intervjuer och Koskinen<br />
hade gjort uttalandena uttryckligen i sin<br />
egenskap av justitieminister och inte i egenskap<br />
av enskild medborgare eller jurist.<br />
I praktiken har det <strong>för</strong>ekommit situationer<br />
där en enskild rättegång har skapat ett allmännare<br />
behov av rättspolitisk diskussion eller,<br />
bland dem som berörts av frågorna inom ramen<br />
<strong>för</strong> sitt tjänsteansvar, ett behov av att bedöma<br />
om det finns anledning att revidera den lagstiftning<br />
som rättegången aktualiserar. Det är emellertid<br />
sv<strong>år</strong>t att se i vilket läge en representant <strong>för</strong><br />
den myndighet som ansvarar <strong>för</strong> lagstiftningen<br />
på det aktuella området skulle ha ett akut behov<br />
att starta eller i större utsträckning delta i en debatt<br />
om behovet av ny lagstiftning eller någon<br />
annan rättspolitisk debatt i ett ärende som just<br />
då är anhängigt i domstol. För det <strong>för</strong>sta måste<br />
man beakta domstolens rätt till arbetsro. För det<br />
andra är det fråga om att ett offentligt uttalande<br />
exempelvis om behovet av eller ”önskemål om”<br />
ändringssökande, bland dem som följer offentliga<br />
media kan väcka motiverade misstankar mot<br />
den domstols arbete som avgjort ärendet i <strong>för</strong>sta<br />
instans. För det tredje är rättsliga bedömningar<br />
av rättskipningen eller lagstiftningssituationen<br />
<strong>för</strong>tida i det skedet, eftersom ett rättegångsärende<br />
är avgjort <strong>för</strong>st när avgörandet är slutligt och<br />
har vunnit laga kraft. Om en högre domstol till<br />
följd av överklagande ändrar den lägre domstolens<br />
dom är det ett tecken på att besvärssystemet<br />
fungerar. Självklart är det möjligt att från yrkes-
Change language