Femtonde avdelningen Oädla metaller och varor av oädel ... - Taric

Femtonde avdelningen 

Oädla metaller och varor av oädel metall 

Allmänna anvisningar 

Denna avdelning omfattar oädla metaller (även kemiskt rena) och många varor av sådana 

metaller. En förteckning över varor av oädel metall som inte omfattas av denna avdelning finns i 

slutet av dessa allmänna anvisningar. Avdelningen omfattar också naturliga gedigna metaller 

som har skilts från sina gångarter samt skärsten av koppar, nickel och kobolt. Malmer samt 

metaller som är inneslutna i sina gångarter omfattas inte av avdelningen (nr 2601 – 2617). 

I enlighet med anm. 3 till denna avdelning förstås med "oädla metaller" i hela tulltaxan: järn 

och stål, koppar, nickel, aluminium, bly, zink, tenn, volfram, molybden, tantal, magnesium, 

kobolt, vismut, kadmium, titan, zirkonium, antimon, mangan, beryllium, krom, germanium, 

vanadin, gallium, hafnium, indium, niob, rhenium och tallium. 

Vart och ett av 72 – 76 och 78 – 81 kap. omfattar bestämda oädla metaller, obearbetade eller i 

form av halvfabrikat (stång, tråd, plåt etc.) eller andra varor, dock inte vissa specificerade varor 

av oädel metall som, oavsett metallens beskaffenhet, klassificeras enligt 82 och 83 kap., vilka 

kapitel endast omfattar dessa specificerade varor. 

A. Legeringar av oädla metaller 

Enligt anm. 6 till denna avdelning skall, om inte annat är föreskrivet (t.ex. i fråga om 

stållegeringar), ett omnämnande av en oädel metall i 72 – 76 och 78 – 81 kap. eller någon 

annanstans i tulltaxan också avse legeringar av ifrågavarande metall. Likaså skall ett 

omnämnande av "oädel metall" i 82 och 83 kap. också avse legeringar som klassificeras som 

legeringar av oädla metaller. 

Enligt anm. 5 till 71 kap. och anm. 5 till femtonde avd. skall legeringar av oädla metaller 

klassificeras på följande sätt: 

1. Legeringar av oädla metaller med ädla metaller. 

Dessa legeringar klassificeras som oädla metaller under förutsättning att inte någon enstaka 

ädel metall ingår i legeringen med så mycket som 2 viktprocent. Andra legeringar av oädla 

metaller med ädla metaller klassificeras enligt 71 kap. 

2. Legeringar av oädla metaller. 

Dessa legeringar klassificeras som den metall som dominerar viktmässigt, med undantag av 

ferrolegeringar (se anv. till nr 7202) och kopparförlegeringar (se anv. till nr 7405). 

3. Legeringar av oädla metaller enligt denna avdelning med ickemetaller eller med metaller 

enligt nr 2805. 

Dessa legeringar klassificeras som legeringar av oädla metaller enligt denna avdelning, 

under förutsättning att den sammanlagda vikten av sådana metaller är lika med eller större än 

den sammanlagda vikten av övriga ingående beståndsdelar. Om detta inte är fallet klassificeras 

legeringarna i allmänhet enligt nr 3824. 

4. Sintrade blandningar, heterogena intima blandningar som har erhållits genom hopsmältning 

(andra än kermeter) samt intermetalliska föreningar. 

Sintrade blandningar av metallpulver samt heterogena intima blandningar som har erhållits 

genom hopsmältning (andra än kermeter) klassificeras på samma sätt som legeringar. Till det 

sistnämnda slaget av blandningar hör i synnerhet göt av varierande sammansättning, vilka är 

framställda genom nedsmältning av skrot. 

Klassificeringen av osintrade blandningar av metallpulver regleras emellertid av anm. 7 till 

denna avdelning (se avsnitt B nedan). 

Intermetalliska föreningar som består av två eller flera oädla metaller klassificeras också på 

samma sätt som legeringar. Den huvudsakliga skillnaden mellan intermetalliska föreningar 

och legeringar är att de olika atomerna i kristallgittret i en intermetallisk förening är ordnade i 

ett regelbundet mönster medan atomerna i en legering är oregelmässigt fördelade. 

B. Varor av oädla metaller 

I enlighet med anm. 7 till denna avdelning klassificeras varor av oädel metall i vilka ingår två 

eller flera oädla metaller som varor av den oädla metall som dominerar viktmässigt över var och 

XV:1 

Ny version 2007

en av de övriga metallerna om inte annat är föreskrivet i tulltaxenumren. (Järn- eller stålspik med 

huvud av koppar klassificeras exempelvis enligt nr 7415 även om kopparn inte dominerar 

viktmässigt.) Samma regel gäller för varor som delvis är tillverkade av annat ämne än metall, 

under förutsättning att varorna med tillämpning av de allmänna tolkningsreglerna skall 

klassificeras som varor av oädel metall. 

Det bör observeras att vid tillämpningen av denna bestämmelse skall: 

1. järn och stål av olika slag anses utgöra en enda metall; 

2. en legering anses helt bestå av den metall som är bestämmande för klassificeringen (en 

mässingsdel behandlas alltså som om den bestod helt av koppar); 

3. en kermet enligt nr 8113 anses som en enda oädel metall. 

C. Delar till varor 

I allmänhet klassificeras igenkännliga delar till varor enligt respektive nummer för delar. 

Särskilt föreliggande delar med allmän användning (enligt definition i anm. 2 till denna 

avdelning) anses emellertid inte som delar till varor utan klassificeras enligt de nummer i denna 

avdelning som är tillämpliga för dem. Detta gäller exempelvis specialtillverkade bultar till 

radiatorer för centraluppvärmning och specialtillverkade fjädrar till bilar. Bultarna klassificeras 

enligt nr 7318 (som bultar) och inte enligt nr 7322 (som delar till radiatorer för 

centraluppvärmning). Fjädrarna klassificeras enligt nr 7320 (som fjädrar) och inte enligt nr 8708 

(som delar till motorfordon). 

* 

* * 

Det bör observeras att urfjädrar på grund av bestämmelserna i anm. 2 b till denna avdelning 

inte omfattas av avdelningen utan förs till nr 9114. 

Förutom de varor som är uppräknade i anm. 1 till denna avdelning omfattar avdelningen inte 

heller: 

a) amalgamer av oädla metaller (nr 2853); 

b) kolloidala suspensioner av oädla metaller (i allmänhet nr 3003 eller 3004); 

c) tandcement och andra tandfyllningsmedel (nr 3006); 

d) strålningskänsliga fotografiska plåtar av metall för exempelvis klichétillverkning (nr 3701); 

e) blixtljuspreparat för fotobruk enligt nr 3707; 

f) metalliserat garn (nr 5605); vävnader av sådant garn eller av metalltråd, av sådana slag som 

används i kläder, som inredningsvävnader eller för liknande ändamål (nr 5809); 

g) broderier och andra varor som är upptagna i elfte avd., av metalltråd; 

h) delar till skodon, andra än sådana som är omnämnda i anm. 2 till 64 kap. (t.ex. skoskyddare, 

snörhålsringar, hakar och spännen) (nr 6406); 

ij) mynt (nr 7118); 

k) avfall och skrot av galvaniska element, batterier och elektriska ackumulatorer (nr 8548); 

l) borstar med borstmaterial av metalltråd (nr 9603). 

XV:2

72 kap. Järn och stål 

Detta kapitel omfattar järnhaltiga legeringar form av tackjärn, spegeljärn, ferrolegeringar och 

andra råmaterial (underavdelning I) samt vissa av järn- och stålindustrin tillverkade varor (göt 

och andra obearbetade produkter, halvfärdiga produkter och de viktigaste produkterna som 

framställs direkt av dessa) av järn eller olegerat stål (underavdelning II), av rostfritt stål 

(underavdelning III) och av annat legerat stål (underavdelning IV). 

Produkter som är vidare bearbetade, såsom gjutna eller smidda varor etc., spont, profiler som 

är framställda genom svetsning, banbyggnadsmateriel för järnvägar eller spårvägar samt rör, 

klassificeras enligt 73 kap. eller i vissa fall enligt andra kapitel. 

Som råvaror används inom järn- och stålindustrin olika naturliga järnmalmer (järnoxider, 

järnoxidhydrater och järnkarbonater) vilka är uppräknade i anv. till nr 2601, kisbränder (sintrade 

järnoxider som återstår sedan svavlet bränts bort från svavelkis eller andra naturliga järnsulfider, 

såsom markasit och magnetkis) samt avfall och skrot av järn eller stål. 

I. Utvinning av järn genom reduktion av järnmalm 

Järn utvinns ur järnmalm genom reduktion av denna antingen i smält fas till tackjärn (i masugnar 

eller elektriska ugnar) eller i fast fas till en porös produkt (järnsvamp) eller till oregelbundna 

stycken. Endast vid behov av järn av mycket hög renhetsgrad för speciell användning (t.ex. inom 

den kemiska industrin) utvinns detta genom elektrolys eller andra kemiska processer. 

A. Utvinning av järn ur järnmalm genom masugnsprocessen 

Det mesta av det järn som erhålls ur järnmalm utvinns fortfarande genom 

masugnsprocessen. Vid denna process används huvudsakligen malm som råmaterial, men 

skrot, förreducerad järnmalm samt annat järnhaltigt avfall kan också användas. 

Som reduktionsmedel i masugnar används huvudsakligen koks, ibland i kombination med 

små mängder stenkol eller flytande eller gasformiga kolväten. 

Ur masugnen tappas smält tackjärn (råjärn). Biprodukterna utgörs av slagg, masugnsgas 

och masugnsstoft. 

Det mesta av det smälta tackjärn som framställs i masugn omvandlas direkt till stål i 

stålverk. 

En del används i gjuterier för framställning av götkokiller, gjutjärnsrör etc. 

Återstoden gjuts till tackor eller block i gjutmaskiner eller sandformar, omvandlas till 

oregelbundna stycken eller granuleras genom att hällas i vatten. 

Tackjärn i fast form omsmälts tillsammans med järn- eller stålskrot antingen i stålverk för 

framställning av stål eller i gjuterier (i kupolugnar eller elektriska ugnar) för att omvandlas till 

gjutgods. 

B. Utvinning av järn ur järnmalm i anläggningar för direkt reduktion 

I motsats till ovan beskrivna process används här vanligen flytande eller gasformiga kolväten 

eller stenkol som reduktionsmedel, alltså ingen koks. 

Vid ifrågavarande processer är reduktionstemperaturen lägre, så att de framställda 

produkterna (i allmänhet benämnda järnsvamp) erhålls genom reduktion i fast fas i form av 

förreducerade pelletar eller porösa, oregelbundna stycken, utan att ha passerat smält tillstånd. 

På grund härav är deras kolhalt vanligen lägre än hos tackjärn som har framställts i masugn 

(där den smälta metallen är i nära kontakt med kolet). Det mesta av dessa råmaterial smälts i 

stålverk och omvandlas till stål. 

II. Stålframställning 

Tackjärn i smält (råjärn) eller fast form samt de järnprodukter som erhålls genom direkt 

reduktion (järnsvamp) utgör, tillsammans med avfall och skrot, utgångsmaterialen för 

framställning av stål. Till dessa material sätts vissa slaggbildande ämnen såsom osläckt kalk, 

flusspat, desoxidationsmedel (t.ex. ferromangan, ferrokisel eller aluminium) samt olika 

legeringsämnen. 

Stålframställningsprocesserna kan indelas i två huvudkategorier, nämligen konverterprocesser 

vid vilka det smälta tackjärnet (råjärnet) raffineras (färskas) i en konverter eller genom 

inblåsning av luft, samt andra processer, såsom martinprocessen och elektrostålprocessen. 

Konverterprocesserna kräver ingen yttre värmekälla. Dessa används då chargen består 

huvudsakligen av smält tackjärn (råjärn). Oxidationen av vissa grundämnen som finns i 

tackjärnet alstrar tillräcklig värme för att hålla stålet i flytande form och till och med för att 

72:1 

Ny version 2007

smälta tillsatt skrot. Till dessa processer hör sådana i vilka rent syre blåses in i smältan (Linz- 

Donawitz-processerna: LD eller LDAC, OBM, OLP, Kaldo m.fl.) samt sådana i vilka luft, ibland 

berikad med syre, blåses in (thomas- och bessemerprocesserna). De sistnämnda håller nu på att 

bli föråldrade. 

I processerna av den andra kategorin behövs emellertid en yttre värmekälla. Dessa processer 

används när chargen består av råmaterial i fast form (t.ex. avfall och skrot av järn, järnsvamp och 

tackjärn i fast form). 

De två viktigaste processerna i denna kategori är martinprocessen, i vilken värmen erhålls 

genom förbränning av tjockolja eller gas, samt ljusbågs- eller induktionsugnsprocesserna, i vilka 

värmen alstras på elektrisk väg. 

Vid framställning av vissa stålsorter kan två olika processer tillämpas efter varandra 

(duplexprocess). Färskningen kan exempelvis påbörjas i en martinugn och avslutas i en elektrisk 

ugn, eller också kan stål som har smälts i en elektrisk ugn föras över till en speciell konverter där 

avkolningen fullbordas genom att blåsa syre och argon på chargen (en process som används 

exempelvis vid framställning av rostfritt stål). 

Många nya processer har utvecklats för framställning av stål med speciell sammansättning 

eller med speciella egenskaper. Bland dessa processer märks smältning med elektrisk ljusbåge i 

vakuum, smältning i elektronstråleugn samt elektroslaggprocessen. I alla dessa processer erhålls 

stålet från en självförtärande elektrod, varifrån det droppar ner i en vattenkyld götkokill. 

Kokillen kan vara tillverkad i ett stycke eller också kan bottnen avlägsnas, så att det stelnade 

götet kan tas ut underifrån. 

Det flytande stål som erhålls vid ovannämnda processer tappas i allmänhet, eventuellt efter 

ytterligare färskning, i en s.k. skänk. På detta stadium kan legeringsämnen eller 

desoxidationsmedel tillsättas. Detta kan ske i vakuum för att undvika gasformiga föroreningar. 

Stål som har erhållits genom alla dessa processer delas upp efter sitt innehåll av 

legeringsämnen i olegerat stål och legerat stål (rostfritt och annat). De kan vidare delas upp efter 

sina speciella egenskaper i t.ex. automatstål, kisellegerat stål för elektriska ändamål, snabbstål 

och kiselmanganstål. 

III. Framställning av göt och andra obearbetade produkter samt av halvfärdiga 

produkter 

Även om smält stål kan gjutas (i gjuterier) till sin slutliga form i gjutformar (stålgjutgods) gjuts 

huvuddelen av det smälta stålet till göt i götkokiller. 

I gjutnings- eller tappningsskedet och i stelningsskedet indelas stål i tre huvudgrupper: otätat 

stål, tätat stål och halvtätat stål. 

Otätat stål benämns så emedan det under och efter tappningen pågår en reaktion mellan den 

järnoxid och det kol som är lösta i stålet varvid gasblåsor bildas. I stelningsstadiet koncentreras 

föroreningarna till mitten och den övre halvan av götet. Det yttre lagret, vilket inte innehåller 

föroreningar, ger sedermera de valsade produkter som framställs av dessa göt en bättre yta (låg 

andel ytfel). Detta stål, som är relativt billigt att framställa, används också för kallvalsning. 

I många fall kan inte stål gjutas på ett tillfredsställande sätt i otätat tillstånd. Detta gäller i 

synnerhet legerat stål och kolrikt stål. I sådana fall måste stålet tätas, dvs. desoxideras. 

Desoxidation kan ske genom behandling i vakuum, men den åstadkoms vanligen genom tillsats 

av ämnen, såsom kisel, aluminium, kalcium eller mangan. På detta sätt fördelas föroreningarna 

mera jämnt i götet och därigenom är man säkrare på att stålet har samma egenskaper rakt 

igenom, vilket är av betydelse vid vissa användningar. 

Vissa stålsorter är delvis desoxiderade och sägs då vara halvtäta. 

Sedan göten har stelnat och deras temperatur är densamma rakt igenom, valsas de till 

halvfärdiga produkter (blooms, billets, rundstål, slabs, platiner) i götvalsverk eller grovvalsverk 

eller bearbetas till halvfärdiga smidesstycken av en hejare eller i en smidespress. 

En ökande mängd stål gjuts direkt till halvfärdiga produkter i maskiner för kontinuerlig 

gjutning (stränggjutning). Formen på tvärsnittet hos dessa produkter kan i vissa fall ligga nära 

tvärsnittet hos färdiga produkter. Halvfärdiga produkter som har erhållits genom stränggjutning 

kan kännas igen på utseendet hos ytan, vilken vanligen uppvisar tvärgående ringar av varierande 

färg på mer eller mindre regelbundna avstånd, samt också på utseendet hos tvärsnittet, vilket 

vanligen uppvisar radiell kristallbildning som en följd av den snabba avkylningen. Stränggjutet 

stål är alltid tätat. 

IV. Framställning av färdiga produkter 

72:2

Halvfärdiga produkter och, i vissa fall, göt omvandlas sedermera till färdiga produkter. 

Dessa indelas i allmänhet i platta produkter (universalstål, plåtämnen i rullar, plåt och band) 

och långa produkter (stång, varmvalsad, i oregelbundet upprullade ringar, annan stång, profiler 

och tråd). 

Dessa produkter erhålls genom plastisk deformation, antingen i varmt tillstånd, av göt eller 

halvfärdiga produkter (genom varmvalsning, smidning eller varmdragning), eller i kallt tillstånd, 

av varmbearbetade produkter (genom kallvalsning, strängpressning, tråddragning eller 

blankdragning), i vissa fall följd av färdigbehandling (t.ex. stång som är färdigbehandlad genom 

centerless-slipning eller precisionssvarvning). 

Enligt anm. 3 till detta kapitel skall järn- och stålprodukter som har framställts genom 

elektrolys, pressgjutning eller sintring klassificeras, alltefter formen, sammansättningen och 

utseendet, enligt de tulltaxenummer i detta kapitel som är tillämpliga för liknande produkter som 

är framställda genom varmvalsning. 

Vid tillämpning av denna anmärkning skall med där förekommande uttryck förstås: 

1. Pressgjutning (tryckgjutning). 

Vid detta förfarande sprutas en legering i smält eller degigt tillstånd in i en form 

(pressgjutningsverktyg) under mer eller mindre högt tryck. 

Ett sådant förfarande underlättar massproduktion och ger precisa dimensioner. 

2. Sintring. 

Detta är ett pulvermetallurgiskt förfarande, varvid en produkt som har formats av hoppressat 

pulver upphettas i en speciell ugn. 

Detta förfarande, genom vilket det sintrade materialet erhåller sina slutliga egenskaper, äger 

rum vid bestämd temperatur, under viss tid och i speciell atmosfär. Därvid åstadkoms en 

agglomerering av pulvret till kompakt form. Sintring kan också utföras i vakuum. 

A.Plastisk deformation i varmt tillstånd. 

1. Med varmvalsning förstås valsning vid temperaturer som ligger mellan 

temperaturgränserna för snabb rekristallisering och begynnande smältning. Spännvidden 

mellan dessa temperaturer är beroende av ett flertal faktorer, t.ex. stålets sammansättning. I 

regel uppgår arbetsstyckets temperatur vid varmvalsning till omkring 900 °C. 

2. Med smidning förstås deformation av metallen i varmt tillstånd med hjälp av fallhammare 

(hejare) eller i smidespressar, varvid föremål av vilken form som helst kan erhållas. 

3. Vid varmdragning upphettas stålet och får passera genom en dragskiva, varvid stång, rör 

och profiler av olika form erhålls. 

4. Med varmsänksmidning menas framställning av metallföremål (vanligen på löpande band) 

genom formning i varmt tillstånd av avkapade ämnen i sänken (öppna eller hopsatta) med 

hjälp av speciella verktyg. Arbetet, som utförs genom slag eller genom pressning, sker 

vanligen stegvis efter förberedande valsning, hamring, handsmidning eller bockning. 

B. Plastisk deformation i kallt tillstånd. 

1.Kallvalsning utförs vid omgivningens temperatur, dvs. under 

omkristalliseringstemperaturen. 

2. Med kallsänksmidning menas framställning i kallt tillstånd av metallföremål genom 

förfaranden som liknar dem som är beskrivna i punkt A 4 ovan. 

3. Strängpressning, som i allmänhet utförs i kallt tillstånd, är en metod för deformering av stål 

under högt tryck mellan en matris och ett pressverktyg, varvid metallen befinner sig i ett 

utrymme som är slutet på alla sidor utom den sida genom vilken metallen passerar under 

det att den antar önskad form. 

4. Tråddragning är en bearbetning som utförs i kallt tillstånd och vid vilken stång i 

oregelbundet upprullade ringar i hög hastighet dras genom en eller flera dragskivor, varvid 

erhålls tråd med mindre diameter som sedan rullas upp i ringar eller på spolar. 

5. Blankdragning är en bearbetning som utförs i kallt tillstånd och vid vilken stång, även i raka 

längder, dras (med relativt låg hastighet) genom en eller flera dragskivor, varvid erhålls 

produkter med mindre tvärsnitt eller med tvärsnitt av annan form. 

Kallbearbetade produkter kan skiljas från varmbearbetade genom följande kännetecken: 

72:3 

Ny version 2007

– ytan hos kallbearbetade produkter har ett bättre utseende än ytan hos produkter som har 

framställts genom ett varmbearbetningsförfarande och har aldrig någon glödspånshinna 

(glödskal); 

– dimensionstoleranserna är mindre för kallbearbetade produkter; 

– tunna plåtar och band är vanligen framställda genom kallvalsning; 

– en mikroskopisk undersökning av kallbearbetade produkter visar en tydlig deformering av 

kristallerna och en kristallorientering som är parallell med bearbetningsriktningen. 

Däremot uppvisar produkter som har erhållits vid varmbearbetning nästan regelbundna 

kristaller till följd av rekristalliseringen. 

Dessutom har kallbearbetade produkter följande egenskaper, vilka dock även förekommer 

hos vissa varmvalsade eller varmdragna produkter: 

a) till följd av bearbetningens art är kallbearbetade produkter mycket hårda och har stor 

draghållfasthet; dessa egenskaper kan dock minska avsevärt om de värmebehandlas; 

b) brottöjningen är mycket liten hos kallbearbetade produkter; den är dock större hos produkter 

som har undergått lämplig värmebehandling. 

Den mycket lätta kallvalsning, "glättning" (eng. "skin pass" eller "pinch pass") som vissa 

varmvalsade platta produkter får undergå utan märkbar reducering av tjockleken ändrar inte 

varornas karaktär av varmvalsade produkter. Denna kallvalsning under ringa tryck påverkar 

endast produkternas yta, medan egentlig kallvalsning förändrar kristallstrukturen hos den 

bearbetade metallen genom att valsningen avsevärt reducerar tvärsnittets tjocklek. 

C. Vidare bearbetning 

De färdiga produkterna kan underkastas ytterligare avslutande bearbetning eller bearbetas till 

andra varor genom en rad förfaranden såsom: 

1. mekanisk bearbetning, dvs. svarvning, fräsning, slipning, perforering, stansning, falsning, 

kalibrering etc. Det bör emellertid observeras att grovsvarvning enbart för att avlägsna 

glödspånshinnan (glödskalet) samt grovgradning inte anses utgöra sådana bearbetningar 

som påverkar klassificeringen; 

2. ytbehandling och andra behandlingar, inbegripet plätering, för att förbättra metallens 

egenskaper eller utseende, skydda den mot rost och korrosion, etc. Om inte annat är 

föreskrivet i texten till vissa tulltaxenummer påverkar sådana behandlingar inte varornas 

klassificering enligt deras respektive nummer. Bland dessa behandlingar märks: 

a) glödgning, härdning, anlöpning, sätthärdning, nitrering och liknande värmebehandlingar 

för att förbättra metallens egenskaper; 

b) avlägsnande av glödspån (glödskal), betning, skalning och andra förfaranden för att ta 

bort den oxidhinna eller -skorpa som har bildats vid uppvärmningen av metallen; 

c) bestrykning som enbart är avsedd att skydda produkterna mot rost eller annan oxidering, 

att förhindra glidning under transporten och att underlätta handhavandet, t.ex. bestrykning 

med färg som innehåller rostmotverkande pigment (blymönja, zinkpulver, zinkoxid, 

zinkkromat, järnmönja etc.) eller med opigmenterade bestrykningsmedel på basis av olja, 

fett, vax, paraffin, grafit, tjära eller bitumen; 

d) avslutande ytbehandling, t.ex.: 

(i) polering, glättning och liknande behandling; 

(ii) oxidering på konstgjord väg (genom olika kemiska processer, såsom nedsänkning i 

en oxiderande lösning), patinering, blåanlöpning, brunering och bronsering (med 

olika metoder), varvid på ytan av produkten bildas ett oxidskikt som förbättrar varans 

utseende. Dessa förfaranden ökar motståndskraften mot rost; 

(iii) kemiska ytbehandlingar, såsom: 

– fosfatering, en metod som består i att produkten sänks ned i en lösning som 

innehåller bl.a. fosforsyra och vissa salter, i synnerhet av mangan, järn eller zink; 

alltefter nedsänkningens varaktighet och badets temperatur benämns metoden 

parkerisering eller bonderisering; 

– oxalsyrabehandling, borsyrabehandling etc., metoder somliknar fosfatering och 

vid vilka lämpliga salter och syror kommer till användning; 

– kromsyrabehandling, en metod som betår i att produkten sänks ned i en lösning 

av huvudsakligen kromsyra eller dess salter. Denna metod används exempelvis 

för att överdra stålplåt med zink. 

72:4

Dessa kemiska ytbehandlingar har fördelen att de skyddar metallytan och underlättar 

senare deformerande kallbearbetning av produkterna samt också anbringandet av 

färg eller andra ickemetalliska skyddsöverdrag. 

(iv) metallbeläggning (metallisering), vilken huvudsakligen utförs genom något av följande 

förfaranden: 

– nedsänkning i ett bad med smält metall eller metallegering, t.ex. varmförzinkning, 

varmförtenning, varmförblying och aluminering; 

– elmetallisering (katodisk utfällning av överdragsmetallen på den produkt som skall 

beläggas genom elektrolys av en lämplig metallsaltlösning), t.ex. med zink, 

kadmium, tenn, bly, krom, koppar, nickel, guld eller silver; 

– diffusionsbeläggning, vilken sker genom upphettning av den produkt som skall 

beläggas tillsammans med pulver av överdragsmetallen, t.ex. sherardisering (för 

zinköverdrag), kalorisering (för aluminiumöverdrag) och kromering (för 

kromöverdrag); 

– sprutmetallisering (finfördelning av smält metall och sprutning av denna på den 

produkt som skall beläggas), t.ex. Schoops metallsprutningsmetod samt gaspistol-, 

ljusbågs- och plasmametoderna, ävensom sprutning på elektrostatisk väg; 

– metallisering genom förångning av beläggningsmetallen i vakuum; 

– metallisering genom att bombardera beläggningsmetallen med joner i en 

glimurladdning; 

– beläggning genom katodförstoftning av metall (sputtering); 

(v) beläggning med ickemetalliska ämnen, t.ex. emaljering, fernissning, lackering, målning, 

tryckning, beläggning med keramiskt material eller plast, inbegripet speciella processer 

såsom glimurladdning, elektrofores, elektrostatsprutning och virvelsintring; 

e) plätering, dvs. sammanfogning av lager av metaller med olika färg eller beskaffenhet 

genom molekylär interpenetration i beröringsytorna. Denna interpenetration är 

karakteristisk för pläterade produkter och skiljer dessa från produkter som har överdragits 

med metall på de sätt som är nämnda i föregående stycken (t.ex. genom vanlig 

elmetallisering). 

Plätering kan utföras på olika sätt: beläggning med smält pläteringsmetall, följt av 

valsning; enkel varmvalsning av pläteringsmetallen så att denna blir effektivt hopvälld med 

den underliggande metallen; andra metoder för anbringande av beläggningsmetallen, följda 

av något mekaniskt eller termiskt förfarande för att åstadkomma hopvällning (t.ex. 

elektroplätering), vid vilken pläteringsmetallen (nickel, krom etc.) anbringas på den 

underliggande metallen genom galvanisk utfällning. Molekylär interpenetration åstadkoms 

sedan genom värmebehandling vid lämplig temperatur och efterföljande kallvalsning. 

Järn- och stålprodukter med plätering av andra metaller än järn eller stål klassificeras 

enligt sina respektive nummer i 72 kap. under förutsättning att järn eller stål dominerar 

viktmässigt (se anm. 7 till femtonde avd.). Produkter av järn eller stål med plätering av järn 

eller stål av annat slag än den underliggande metallen, vilka på grund av sammansättningen 

av de ursprungliga produkterna eller av pläteringsmetallen skulle kunna klassificeras enligt 

två olika underavd. i 72 kap. (underavd. II, III eller IV) skall likaledes klassificeras efter 

den metall som dominerar viktmässigt (se anm. 2 till detta kapitel); som exempel kan 

nämnas att en stång av olegerat stål som är pläterad med rostfritt stål klassificeras i 

underavd. II om den förra metallen dominerar viktmässigt och i annat fall enligt underavd. 

III; 

f) borttagande av smärre stycken av metallen för materialprovning; 

g) laminering t.ex. beläggning med lager av metall på ett mellanliggande lager av 

viskoelastiskt material, vilket fungerar som ljudisolering etc. 

* 

* * 

Klassificeringen av järn- och stållegeringar och sammansatta varor behandlas i allm. anv. 

till femtonde avd. 

72:5 

Ny version 2007

UNDERAVDELNING I 

Obearbetade material; produkter i form av granulat eller pulver 


Denna underavdelning omfattar: 

1. råmaterialen för järn- och stålmetallurgin (tackjärn, spegeljärn, ferrolegeringar, produkter som 

har erhållits genom direkt reduktion av järnmalm samt andra porösa, järnbaserade produkter, 

avfall och skrot samt omsmältningsgöt), ävensom järn med en renhetsgrad av minst 99,94 

viktprocent (nr 7201 – 7204); 

2. granulat och pulver av tackjärn, spegeljärn, järn eller stål (nr 7205). 

7201 Tackjärn och spegeljärn i form av tackor eller i andra obearbetade former 

A. Tackjärn 

7201.10 - Olegerat tackjärn innehållande högst 0,5 viktprocent fosfor 

7201.20 - Olegerat tackjärn innehållande mer än 0,5 viktprocent fosfor 

7201.50 - Legerat tackjärn; spegeljärn 

Tackjärn är definierat i anm. 1 a till detta kapitel. Kromstål som innehåller mer än 2 % kol skall 

dock, som framgår av anm. 1 d till detta kapitel, klassificeras som legerat stål enligt underavd. 

IV. 

Tackjärn är det viktigaste råmaterialet för järn- och stålindustrin. Det framställs huvudsakligen 

genom reduktion och smältning av järnmalm i masugnar eller genom smältning av järn- och 

stålskrot i elektriska ugnar eller kupolugnar. Det utgör en legering av järn och kol och innehåller 

också andra grundämnen, såsom kisel, mangan, svavel och fosfor, vilka härrör från malmen, 

skrotet, flussmedlet eller bränslet. Det kan också innehålla andra grundämnen, såsom krom och 

nickel, vilka tillsätts för att ge järnet speciella egenskaper. 

Numret omfattar både tackjärn i det skick i vilket det erhålls direkt från masugnen etc. (råjärn) 

och sådant tackjärn som har mer eller mindre renats genom omsmältning eller legerats eller som 

utgör en blandning av olika slags tackjärn, under förutsättning att metallens sammansättning 

motsvarar definitionen i anm. 1 a. Tackjärn kan förekomma i form av tackor, block eller 

oregelbundna stycken, även krossade, eller i smält tillstånd, men numret omfattar inte artiklar 

som är formade på annat sätt (t.ex. gjutjärnsrör eller andra produkter av järngjutgods). 

Tackjärn har en karakteristisk sprödhet och är inte smidbart. Dessa brister kan i viss 

utsträckning avhjälpas genom glödgning, varigenom produkten på ytan erhåller vissa av stålets 

egenskaper. Produkten kallas aducerat gjutgods ("whiteheart" eller "blackheart"). Denna 

behandling används i praktiken i allmänhet på gjutna artiklar, vilka klassificeras enligt andra 

nummer, men allt aducerat gjutgods i form av obearbetade tackor etc. förs till detta nummer, 

under förutsättning att kolhalten överstiger 2 viktprocent. 

Legerat tackjärn är sådant tackjärn som innehåller ett eller flera av de grundämnen som är 

omnämnda i kompletterande anm. 1 a till detta kapitel inom där angivna gränser (efter vikten 

räknat). 

B. Spegeljärn 

Spegeljärn är definierat i anm. 1 b till detta kapitel. Det anses inom branchen ibland som en 

ferrolegering men klassificeras enligt samma nummer som tackjärn, därför att det i allmänhet 

erhålls direkt ur malm. 

Spegeljärn används huvudsakligen vid ståltillverkning för desoxidering och uppkolning av 

järn samt för framställning av legeringar. Det har på grund av den höga manganhalten speglande 

brottyta och förekommer i samma former som tackjärn. 

7202 Ferrolegeringar 

72:6

- Ferromangan: 

7202.11 - - Innehållande mer än 2 viktprocent kol 

7202.19 - - Annat 

- Ferrokisel (kiseljärn): 

7202.21 - - Innehållande mer än 55 viktprocent kisel 

7202.29 - - Annat 

7202.30 - Ferrokiselmangan 

- Ferrokrom: 

7202.41 - - Innehållande mer än 4 viktprocent kol 

7202.49 - - Annat 

7202.50 - Ferrokiselkrom 

7202.60 - Ferronickel 

7202.70 - Ferromolybden 

7202.80 - Ferrovolfram och ferrokiselvolfram 

- Andra slag: 

7202.91 - - Ferrotitan och ferrokiseltitan 

7202.92 - - Ferrovanadin 

7202.93 - - Ferroniob 

7202.99 - - Andra 

Ferrolegeringar är definierade i anm. 1 c till detta kapitel. 

Ferrolegeringar skiljer sig från tackjärn genom att de innehåller endast en mindre mängd järn, 

som endast tjänstgör som "lösningsmedel" för stora kvantiteter av legeringsämnen (t.ex. mangan, 

krom, volfram, kisel, bor eller nickel) och genom att de får innehålla 2 viktprocent kol eller 

mindre. 

Ferrolegeringar används normalt inte för valsning, smidning eller annan bearbetning, 

åtminstone inte industriellt, även om vissa av dem är smidbara. De används inom järn- och 

stålindustrin huvudsakligen för tillsättning av bestämda mängder av legeringsämnen till stål eller 

tackjärn för att ge dessa speciella egenskaper. Ferrolegeringar används i allmänhet i sådana fall 

då det skulle vara opraktiskt eller oekonomiskt att använda legeringsämnena i rent tillstånd. 

Vissa ferrolegeringar används också som desoxidationsmedel eller som medel för avlägsnande 

av svavel eller kväve. Andra åter används vid svetsning eller för metallbeläggning. 

Vissa ferrolegeringar kan direkt användas för gjutning. Ferrolegeringar förs till detta nummer 

endast då de föreligger i form av tackor, gösar, oregelbundna stycken eller liknande obearbetade 

former eller i form av granulat eller pulver eller i former som har erhållits genom kontinuerlig 

gjutning (t.ex. billets). 

Ferrokisel (kiseljärn) används också, i form av pulver med sfäriska korn vilkas yta har härdats 

i en speciell process, vid gravimetrisk separation (selektiv flotation) av malm. Även sådant 

ferrokisel förs emellertid till detta nummer. 

Numret omfattar också ferrolegeringar som först har sönderdelats till granulat eller pulver och 

som sedan har agglomererats till briketter, cylindrar, tunna plattor etc. med hjälp av cement eller 

andra bindemedel. Dessa produkter kan också vara försatta med exotermiska ämnen. 

Även om vissa ferrolegeringar (t.ex. ferromangan och ferrokisel) kan framställas i masugnar, 

tillverkas de vanligen i elektriska ugnar eller genom aluminotermisk reduktion i deglar etc. 

De viktigaste ferrolegeringarna är: 

1. ferromangan; 

2. ferrokisel; 

3. ferrokiselmangan; 

4. ferrokrom; 

5. ferrokiselkrom; 

6. ferronickel; 

7. ferromolybden; 

8. ferrovolfram och ferrokiselvolfram; 

9. ferrotitan och ferrokiseltitan; 

10. ferrovanadin; 

11. ferroniob; 

12. ferrokiselmagnesium och ferrokiselkalcium. 

72:7 

Ny version 2007

Numret omfattar inte: 

a) kemiska produkter som används för samma ändamål och på samma sätt som ferrolegeringar, 

såsom molybdenoxid, kalciummolybdat och kiselkarbid, ävensom, om de innehåller mindre 

än 4 viktprocent järn, kalciumsilicid och mangansilicid (28 kap.); 

b) ferrouran (nr 2844); 

c) järncerium (ferrocerium) och andra pyrofora legeringar i alla former (nr 3606); 

d) produkter som i vissa länder ibland benämns "ferronickel" eller "ferronickelkrom" men som är 

smidbara och normalt inte används som tillsatsämnen inom järn- och stålmetallurgin (nr 7218 

– 7229 eller 75 kap.). 

7203 Produkter erhållna genom direkt reduktion av järnmalm (järnsvamp) samt andra 

porösa, järnbaserade produkter i form av oregelbundna stycken eller pelletar 

eller i liknande former; järn med en renhetsgrad av minst 99,94 viktprocent i 

form av oregelbundna stycken eller pelletar eller i liknande former 

7203.10 - Produkter erhållna genom direkt reduktion av järnmalm (järnsvamp) 

7203.90 - Andra slag 

Detta nummer omfattar produkter som är framställda genom reduktion av järnmalm utan 

smältning (se allm. anv. till detta kapitel, avsnitt I B). Dessa produkter erhålls av malm i form av 

oregelbundna stycken eller granulat eller av anrikad malm i form av briketter eller pelletar. De 

innehåller vanligen mer än 80 viktprocent metalliskt järn och har en porös struktur (järnsvamp). 

De används för tillverkning av stål. Produkterna enligt detta nummer i form av briketter eller 

pelletar bör inte förväxlas med briketter och pelletar av anrikad malm enligt nr 2601. De förra 

skiljer sig från de senare framför allt genom brottytans blanka utseende. 

Produkter som har erhållits genom direkt reduktion av järnmalm kan lätt skiljas från andra 

porösa järnbaserade produkter (erhållna genom s.k. atomisering av smält tackjärn) genom det 

förhållandet att de förra har en grov och porös yta, medan de senare har en rundad yta som klart 

visar att de passerat smält tillstånd. 

Numret omfattar också mycket rent järn (dvs. järn med en halt av föroreningar av högst 0,06 

%). Detta slag av järn, vilket används i forskningslaboratorier och inom vissa grenar av 

järnbearbetningsindustrin (t.ex. inom pulvermetallurgin), är ett bra utdrygningsmedel för 

metaller. 

Numret omfattar inte heller stålull (nr 7323). 

7204 Avfall och skrot av järn eller stål; omsmältningsgöt av järn eller stål 

7204.10 - Avfall och skrot av gjutjärn 

- Avfall och skrot av legerat stål: 

7204.21 - - Av rostfritt stål 

7204.29 - - Annat 

7204.30 - Avfall och skrot av förtent järn eller stål 

- Annat avfall och skrot: 

7204.41 - - Svarvspån, hyvelspån, flisor, fräsavfall, sågspån, filspån, klipp- och 

stansrester, även i paket 

7204.49 - - Annat 

7204.50 - Omsmältningsgöt 

A. Avfall och skrot 

Numret omfattar avfall och skrot (enligt definition i anm. 8 a till femtonde avd.) av järn eller stål. 

Sådant avfall och skrot av järn eller stål är av skiftande slag och i allmänhet i form av: 

1. avfall från tillverkning eller mekanisk bearbetning av järn och stål (t.ex. avkapade ändar, fil- 

och svarvspån); 

2. varor av järn eller stål som är slutgiltigt oanvändbara för sitt ursprungliga ändamål på grund av 

skada, sönderdelning, slitage eller annan orsak. Skrot av järn eller stål är vanligen bearbetat på 

72:8

något av följande sätt för att anpassa det till de dimensioner och kvaliteter som användarna 

behöver: 

a) skärning (även gasskärning) och klippning av tunga eller långa stycken; 

b) hoppressning till balar, särskilt i fråga om lätt skrot, med hjälp av exempelvis en hydraulisk 

press; 

c) ragmenteringav motorfordonskarosserier och annat lätt skrot, åtföljd av separering (även 

magnetisk) för att erhålla en produkt som har hög densitet och är tämligen ren; 

d) krossningoch agglomerering till briketter av filspån och svarvspån av järn eller stål; 

e) sönderslagning av gamla artiklar av järn. 

Avfall och skrot används i allmänhet för återvinning av metall genom omsmältning eller för 

tillverkning av kemikalier. 

Numret omfattar emellertid inte varor som med eller utan reparation eller renovering kan 

återanvändas för sina ursprungliga ändamål eller för annat ändamål. Det omfattar inte heller 

artiklar som kan formas till andra varor utan att först ha återvunnits som metall. Sålunda 

omfattar numret inte t.ex. stålkonstruktioner som är användbara efter utbyte av förslitna delar; 

begagnade järnvägsräler som är användbara som gruvstöttor eller som kan omformas till andra 

artiklar genom omvalsning; stålfilar som kan användas på nytt efter rengöring och skärpning. 

Numret omfattar inte heller: 

a) slagg, glödspån (glödskal) och annat avfall från järn- och ståltillverkning, även om det är 

lämpligt för återvinning av metallen (nr 2619); 

b) avfall och skrot som inte kan användas direkt inom järn- och stålindustrin på grund av att det 

är radioaktivt (nr 2844); 

c) brottstycken av tackjärn eller spegeljärn (nr 7201). 

B. Omsmältningsgöt 

Dessa produkter är definierade i anm. 1 g till detta kapitel. De består av göt eller tackor, vanligen 

av höglegerat stål, som har erhållits genom omsmältning och gjutning av fint avfall (t.ex. filspån 

eller fina svarvspån). Produkterna valsas inte utan används som tillsatsmedel vid ståltillverkning. 

De har en grov, ojämn yta med blåsor, sprickor och gropar, vilka har uppstått genom att 

gjutningen har utförts i använda götkokiller. Gjutningen till götform görs utan ingöt. Följaktligen 

uppvisar göten inga spår efter sjunkhuvuden eller gjuthuvuden utan har oregelbundna ytor, 

ibland med en fördjupning i den övre. Denna yta har ofta små kratrar i vilka man kan se 

inneslutningar av porös slagg. 

7205 Granulat och pulver av tackjärn, spegeljärn, järn eller stål 

A. Granulat 

7205.10 - Granulat 

- Pulver: 

7205.21 - - Av legerat stål 

7205.29 - - Annat 

Granulat är definierat i anm. 1 h till detta kapitel. 

Detta nummer omfattar granulat, dvs. en vara som består av mer eller mindre runda korn eller 

av skarpkantade korn. 

De runda kornen framställs genom att flytande järn eller stål hälls i kallt vatten eller mot en 

ångstråle, de skarpkantade kornen genom krossning av runda korn eller genom krossning i kallt 

tillstånd av plåt etc. av härdad metall. 

Dessa varor förs hit, även om de är sorterade efter storlek. 

Granulat används för rengöring av metaller och för borttagande av glödspån från dessa, för 

polering eller gravering av metall eller glas, för bearbetning av sten etc. Det används ibland 

också som tillsats till betong för att öka dennas hållbarhet eller för att öka ogenomträngligheten 

för röntgen- eller gammastrålar. 

Detta nummer omfattar också korta avhugg av järn- eller ståltråd ("wire pellets"), vilka 

används för ovannämnda ändamål. 

72:9 

Ny version 2007

B. Pulver 

Pulver är definierat i anm. 8 b till femtonde avd. 

Pulver av tackjärn, spegeljärn, järn eller stål utgör material som är lämpliga för 

sammanpressning eller agglomerering och som framställs genom s.k. atomisering av smält järn 

eller stål, genom reduktion av järnoxider (torr process), genom krossning av tackjärn, järnsvamp 

eller ståltråd, genom utfällning (våt process), genom sönderdelning av järnkarbonyl, genom 

elektrolys av vattenlösningar av järnsalter eller genom pulverisering av järn eller stål (även av 

filspån). 

Pulveriserat järn och stål (inbegripet pulveriserad järnsvamp) kan sintras till diverse artiklar, 

t.ex. kärnor för elektromagnetiska spolar till telefonapparater, magnetapparater etc. Produkten 

används också vid tillverkning av svetselektroder och svetspulver, inom den kemiska industrin (i 

synnerhet som reduktionsmedel) och ibland vid beredning av farmaceutiska produkter (pulver 

som har erhållits genom pulverisering av filspån). 

* 

* * 


a) radioaktivt järnpulver (isotoper) (nr 2844); 

b) järnpulver som föreligger som medikamenter enligt nr 3003 eller3004; 

c) granulat och pulver av ferrolegeringar (nr 7202); 

d) filspån och svarvspån av järn eller stål (nr 7204); 

e) små defekta kullagerkulor, vilka, även om de ofta används för samma ändamål som granulat, 

klassificeras enligt nr 7326 i överensstämmelse med anm. 6 till 84 kap. Sådana kulor skiljer 

sig från granulat genom att de har ett mera regelbundet och färdigarbetat utseende och är 

tillverkade av stål av högre kvalitet. 

72:10

UNDERAVDELNING II 

Järn och olegerat stål 


Denna underavdelning omfattar produkter av järn eller olegerat stål, nämligen följande: 

1. göt och andra obearbetade former, såsom smältstycken och råskenor, block och oregelbundna 

stycken, inbegripet stål i smält tillstånd (nr 7206); 

2. halvfärdiga produkter, såsom blooms, billets, rundstål, slabs, platiner, grovt tillformade 

smidesstycken samt ämnen till profiler (nr 7207); 

3. valsade platta produkter (nr 7208 – 7212); 

4. stång i oregelbundet upprullade ringar (nr 7213) och annan stång (nr 7214 eller 7215); 

5. profiler (nr 7216); 

6. tråd (nr 7217). 

7206 Järn och olegerat stål i form av göt eller i andra obearbetade former (med 

undantag av järn enligt nr 7203) 

7206.10 - Göt 


I. Göt 

Göt är den obearbetade form till vilken järn eller stål gjuts efter framställningen genom någon 

av de processer som är beskrivna i allm. anv. till detta kapitel. Göt har vanligen kvadratiskt, 

rektangulärt eller åttkantigt tvärsnitt. Den ena änden är tjockare än den andra för att underlätta 

uttagandet ur kokillerna. Götet har regelbunden och likformig ytstruktur och saknar i 

allmänhet defekter. 

Göt valsas eller smids i allmänhet till halvfärdiga produkter men ibland också direkt till 

stång, plåt eller andra färdiga produkter. 

II. Andra obearbetade former 

Förutom stål i smält tillstånd omfattar numret också block och oregelbundna stycken samt 

smältstycken och råskenor. 

Block och oregelbundna stycken framställs huvudsakligen av "agglomerat" som erhålls 

genom direkt reduktion av järnmalm eller genom elektrolys. När huvuddelen av slaggen 

avlägsnas från dessa block etc., sedan järnet har upphettats till degkonsistens, i en press eller 

genom hopsmidning erhålls smältstycken och råskenor, vilka efter valsning ger en produkt 

med en karakteristisk fibrös struktur på grund av sitt innehåll av slagg. Dessa produkter är 

lämpliga för vissa speciella ändamål, t.ex. tillverkning av ankarkätting och lyftkrokar. 


a) omsmältningsgöt (nr 7204); 

b) produkter som har erhållits genom stränggjutning (nr 7207). 

7207 Halvfärdiga produkter av järn eller olegerat stål 

- Innehållande mindre än 0,25 viktprocent kol: 

7207.11 - - Med kvadratiskt eller rektangulärt tvärsnitt och med en bredd av mindre än 

två gånger tjockleken 

7207.12 - - Andra, med rektangulärt (annat än kvadratiskt) tvärsnitt 

7207.19 - - Andra 

7207.20 - Innehållande minst 0,25 viktprocent kol 

72:11 

Ny version 2007

Halvfärdiga produkter är definierade i anm. 1 ij till detta kapitel. Med uttrycket "underkastade en 

förberedande varmvalsning" i denna definition avses att produkterna har underkastats en 

valsning som har gett dem ett utseende som visar att de skall bearbetas ytterligare. 

Numret omfattar blooms, billets, rundstål, slabs, platiner, grovt tillformade smidesstycken, 

ämnen till profiler samt alla produkter som har erhållits genom stränggjutning. 

A. Blooms, billets, rundstål, slabs och platiner 

Samtliga dessa produkter erhålls genom varmvalsning eller smidning av de göt, smältstycken 

eller råskenor som klassificeras enligt nr 7206. De utgör halvfärdiga produkter som är avsedda 

för ytterligare valsning eller smidning. De behöver därför inte ha exakta dimensioner. Kanterna 

är oskarpa och sidorna ofta konvexa eller konkava och kan ha märken som har uppkommit under 

tillverkningsprocessen (t.ex. märken efter valsarna). 

Blooms har vanligen kvadratiskt tvärsnitt och är större än billets. De senare har antingen 

kvadratiskt eller rektangulärt tvärsnitt. Både blooms och billets används för vidare valsning till 

stång eller profiler eller för tillverkning av smidesstycken. 

Rundstål har cirkulärt eller mångsidigt tvärsnitt (med mer än fyra sidor) och används 

huvudsakligen som mellanprodukter för tillverkning av sömlösa stålrör. De kan skiljas från stång 

inte endast genom de karakteristiska kännetecken som är gemensamma för halvfärdiga produkter 

utan också genom det förhållandet att de vanligen levereras i längder om 1 – 2 m och att ändarna 

ofta är avskurna med skärbrännare, vilket inte är fallet med stång, vilken normalt kapas på ett 

mera omsorgsfullt sätt. 

Även slabs och platiner har rektangulärt tvärsnitt men bredden hos dessa överstiger 

tjockleken väsentligt. Slabs är tjockare än platiner. Slabs valsas därför vanligen till grovplåt, 

medan platiner i allmänhet används för framställning av tunnplåt eller band. Vitplåtsplatiner 

används för framställning av vitplåt. Beträffande skillnaden mellan slabs och platiner och viss 

plåt se anv. till nr 7208 nedan. 

B. Grovt tillformade smidesstycken 

Dessa utgör halvfärdiga produkter med utseende av råämnen och med stora toleranser med 

avseende på dimensionerna. De tillverkas av block eller göt genom bearbetning med hejare eller 

i smidespressar. De kan utgöra igenkännliga ämnen som har grovt tillformats så att färdigvaran 

kan framställas utan onödigt spill. Numret omfattar emellertid endast sådana smidesstycken som 

behöver en ansenlig ytterligare tillformning genom smidning, pressning, svarvning etc. Det 

omfattar t.ex. göt som har hejats till ett plant sicksackformat ämne som erfordrar ytterligare 

tillformning för att bli till en vevaxel. Vevaxlar som är färdigsmidda för slutlig finbearbetning 

förs däremot inte hit och inte heller produkter som har erhållits genom sänksmide (smidning 

mellan formar), eftersom varor som har framställts på detta sätt är färdiga för slutlig 

finbearbetning. 

C. Ämnen till profiler 

Ämnen till profiler har ett tvärsnitt som är anpassat till tvärsnittet hos den färdiga produkten och 

som är lämpligt för det valsningsförfarande som ämnena skall underkastas. Numret omfattar 

exempelvis ämnen till bredflänsiga balkar. 

D. Halvfärdiga produkter som har erhållits genom stränggjutning 

Denna grupp omfattar alla halvfärdiga produkter av järn eller olegerat stål, oavsett form, som har 

erhållits genom stränggjutning. 

Vid denna process överförs stålet från skänken till en gjutlåda från vilken det förs vidare till de 

olika gjutbanorna. I dessa ingår: 

a) en kokill utan botten, försedd med kylanordning; 

b) utanför kokillen en vattenbesprutningsanordning för kylning av den gjutna metallen; 

c) en rad drivvalsar som med jämn hastighet drar ut den stelnade metall en; samt 

d) kapmaskiner, följda av en utmatningsanordning. 

Beträffande kriterier för att skilja mellan produkter som har erhållits genom stränggjutning och 

andra produkter, se avsnitt III i allm. anv. till detta kapitel. 

72:12

7208 Valsade platta produkter av järn eller olegerat stål, med en bredd av minst 600 

mm, varmvalsade och varken pläterade, på annat sätt metallöverdragna eller 

försedda med annat överdrag (+) 

7208.10 - I ringar eller rullar, inte vidare bearbetade efter varmvalsningen, med 

reliefmönster 

- Andra, i ringar eller rullar, inte vidare bearbetade efter varmvalsningen, 

betade: 

7208.25 - - Med en tjocklek av minst 4,75 mm 

7208.26 - - Med en tjocklek av minst 3 mm men mindre än 4,75 mm 

7208.27 - - Med en tjocklek av mindre än 3 mm 

- Andra, i ringar eller rullar, inte vidare bearbetade efter varmvalsningen: 

7208.36 - - Med en tjocklek av mer än 10 mm 

7208.37 - - Med en tjocklek av minst 4,75 mm men högst 10 mm 



7208.40 - Inte i ringar eller rullar och inte vidare bearbetade efter varmvalsningen, 

med reliefmönster 

- Andra, inte i ringar eller rullar och inte vidare bearbetade efter 

varmvalsningen: 






Valsade platta produkter är definierade i anm. 1 k till detta kapitel. 

Produkter enligt detta nummer får ha underkastats följande ytbehandlingar: 

1. avlägsnande av glödspån (glödskal), betning, skalning och andra förfaranden för att ta bort den 

oxidhinna eller -skorpa som har bildats vid uppvärmningen av metallen; 

2. bestrykning som enbart är avsedd att skydda produkterna mot rost eller annan oxidering, att 

förhindra glidning under transporten och att underlätta handhavandet, t.ex. bestrykning med 

färg som innehåller rostmotverkande pigment (blymönja, zinkpulver, zinkoxid, zinkkromat, 

järnmönja etc.) eller med opigmenterade bestrykningsmedel på basis av olja, fett, vax, 

paraffin, grafit, tjära eller bitumen; 

3. polering, glättning och liknande behandlingar; 

4. oxidering på konstgjord väg (genom olika kemiska processer, såsom nedsänkning i en 

oxiderande lösning), patinering, blåanlöpning, brunering och bronsering (med olika metoder), 

varvid på ytan av produkten bildas ett oxidskikt, som också förbättrar varans utseende. Dessa 

förfaranden ökar motståndskraften mot rost; 

5. kemiska ytbehandlingar, såsom: 

– fosfatering, en metod som består i att produkten sänks med i en lösning som innehåller bl.a. 

fosforsyra och vissa salter av mangan, järn eller zink; alltefter nedsänkningens varaktighet 

och badets temperatur benämns metoden parkerisering eller bonderisering; 

– oxalsyrabehandling, borsyrabehandling etc., metoder som liknar fosfatering och vid vilka 

lämpliga salter och syror kommer till användning. 

– kromsyrabehandling, en metod som består i att produkten sänks ned i en lösning av 

huvudsakligen kromsyra eller dess salter. Denna metod används exempelvis för att överdra 

stålplåt med zink. 

Dessa kemiska ytbehandlingar har fördelen att de skyddar metallytan, underlättar senare 

deformation av produkterna i kallt tillstånd samt också anbringandet av färg eller andra 

ickemetalliska överdrag. 

Valsade platta produkter enligt detta nummer kan ha reliefmönster som har uppkommit 

direkt vid valsningen, såsom skåror, räfflor, våffelmönster eller droppformiga, knappformiga 

eller rombiska upphöjningar. De får också vara bearbetade efter valsningen (t.ex. perforerade, 

korrugerade eller försedda med avfasade eller rundade kanter), under förutsättning att de inte 

härigenom har fått karaktär av varor enligt andra nummer. 

72:13 

Ny version 2007

Numret omfattar emellertid inte valsade platta produkter som är pläterade, på annat sätt 

metallöverdragna eller försedda med överdrag av ickemetalliska ämnen såsom målningsfärg, 

emalj eller plast (nr 7210). 

Numret omfattar inte heller valsade platta produkter som har pläterats med ädel metall (71 

kap.). 

Valsade platta produkter anses vara korrugerade när de uppvisar en regelbundet 

återkommande kurvig profil (t.ex. sinusformad). I fråga om dessa korrugerade produkter är 

bredden i korrugerat (icke utslätat) skick avgörande för klassificeringen. Numret omfattar 

emellertid inte plåt med skarpkantig profilering (t.ex. rätvinklig, trekantig eller trapetsformig (i 

allmänhet nr 7216). 

Numret omfattar också valsade platta produkter av annan form än kvadratisk eller rektangulär, 

oavsett storleken, under förutsättning att de inte har karaktär av varor enligt andra nummer. 

Numret omfattar bl.a. "plåtämnen i rullar" ("wide coils") samt plåt. 

Detta nummer omfattar också universalstål ("wide flats", "universal plates"). 

Universalstål enligt detta nummer utgör produkter med rektangulärt tvärsnitt, inte i ringar eller 

rullar, som är varmvalsade på fyra sidor i slutna spår eller i universalvalsverk och som har en 

tjocklek av minst 4 mm och en bredd av minst 600 mm men högst 1 250 mm. 

Universalstål har därför mycket rakare och jämnare sidor och skarpare kanter än plåtämnen 

och plåt. De omvalsas aldrig utan används i stålkonstruktioner etc. utan ytterligare bearbetning 

av kanterna. 

"Plåtämnen i rullar" samt plåt framställs genom varmvalsning av göt, slabs och platiner, ibland 

följd av skärning i tvär- eller längdriktningen. 

"Plåtämnen i rullar" kan skiljas från plåt genom att plåt är en plan produkt medan plåtämnen 

förekommer i regelbundet upprullade ringar eller rullar med nästan plana sidor. 

Varmvalsade "plåtämnen i rullar" används antingen direkt på samma sätt som plåt eller 

bearbetas till plåt, svetsade rör eller bockade profiler. 

Plåt används för skeppsbyggnad, för tillverkning av rullande järnvägsmateriel, cisterner och 

ångpannor samt i broar och andra konstruktioner, vilka behöver ha stor motståndskraft mot 

påfrestningar. Viss plåt kan ha liknande dimensioner som slabs och platiner. Sådan plåt kan 

emellertid skiljas från slabs och platiner genom att: 

1. de oftast är valsade i två riktningar (på längden och på tvären eller snett), under det att slabs 

och platiner endast är valsade på längden (i ämnes- eller förvalsverk); 

2. kanterna i allmänhet antingen är klippta eller skurna med skärbrännare medan slabs och 

platiner har runda kanter; 

tjocklekstoleranserna och kraven på ytornas felfrihet är mycket stränga, under det att slabs och 

platiner har varierande tjocklek och uppvisar olika ytdefekter. 


a) klippnät (nr 7314); 

b) ämnen till artiklar enligt 82 kap. 

Förklarande anmärkningar till undernummer 

* 

* * 

HS-nr 7208.10, 7208.25, 7208.26, 7208.27, 7208.36, 7208.37, 7208.38, 7208.39, 7208.40, 7208.51, 7208.52, 

7208.53 och 7208.54 

Förutom varmvalsning får produkter enligt dessa statistiska nummer ha underkastats följande bearbetningar och 

ytbehandlingar: 

1. riktning i varmt tillstånd; 

2. glödgning, härdning, anlöpning, sätthärdning, nitrering och liknande värmebehandlingar för att förbättra 

metallens egenskaper; 

3. ytbehandlingar som, där inget annat framgår av sammanhanget, är omnämnda i punkt 1 och 2 i andra stycket i 

anv. till nr 7208; 

Avlägsnande av glödspån (glödskal) kan utföras: 

a) genom betning med syra eller genom reduktion (kemisk eller termisk metod), med eller utan behandling med 

kalkmjölk; 

b) på mekanisk väg (genom hyvling, grovslipning, sandblästring etc.). 

Produkter från vilka glödspån har avlägsnats på mekanisk väg har i allmänhet följande kännetecken: 

a) hyvlat stål har ljus yta med grova, parallella märken som är tydligt synbara för blotta ögat och kan förnimmas 

med känseln; 

72:14

) grovslipade ytor är i allmänhet ojämna och matta. De märken som har gjorts av slipverktyget syns tydligt. 

Finslipning ger däremot en absolut jämn och blank yta som t.o.m. kan vara speglande. Ofta är de märken som 

har gjorts av verktyget praktiskt taget osynliga; 

4. lätt kallvalsning ("skin pass" eller "pinch pass") av det slag som är beskrivet i avsnitt IV B i allm. anv. till detta 

kapitel; 

5. prägling, stansning, tryckning etc. med enkla inskriptioner, t.ex. varumärken; 

6. nedskärning till kvadratisk eller rektangulär form; 

7. bearbetningar som har utförts endast för att upptäcka defekter i metallen. 


mm, kallvalsade och varken pläterade, på annat sätt metallöverdragna eller 

försedda med annat överdrag (+) 

- I ringar eller rullar, inte vidare bearbetade efter kallvalsningen: 

7209.15 - - Med en tjocklek av minst 3 mm 

7209.16 - - Med en tjocklek av mer än 1 mm men mindre än 3 mm 


7209.18 - - Med en tjocklek av mindre än 0,5 mm 

- Inte i ringar eller rullar och inte vidare bearbetade efter kallvalsningen: 

7209.25 - - Med en tjocklek av minst 3 mm 





Anv. till 7208 gäller i tillämpliga delar också för varor enligt nr 7209. 

Beträffande kriterier för att skilja mellan kallvalsade produkter enligt detta nummer och 

varmvalsade produkter enligt nr 7209, se avsnitt IV B i allm. anv. till detta kapitel. 

På grund av sina speciella egenskaper (blankare yta, större lämplighet för kallbearbetning, 

strängare toleranser, i allmänhet mindre tjocklek, högre mekanisk styrka etc.) används produkter 

enligt detta nummer i regel för andra ändamål än motsvarande varmvalsade produkter, vilka de 

alltmer tenderar att ersätta. De används i synnerhet för tillverkning av bilkarosserier, möbler, 

hushållsartiklar och radiatorer för centraluppvärmning samt för framställning av profiler (genom 

bockning eller profilering i kallt tillstånd). De är lätta att förse med överdrag (genom förtenning, 

elektrolysering, utfällning, fernissning, emaljering, lackering, målning, plastbeläggning etc). 

Vid leveransen är de ofta glödgade eller normaliserade eller har underkastats annan 

värmebehandling. Om de är mycket tunna (i allmänhet med tjocklek mindre än 0,5 mm) och om 

ytan har betats för att göra dem lämpliga för förtenning, fernissning eller tryckning, kan de inom 

handeln kallas "svartplåt". Sådana produkter förekommer både i plant skick och i rullar. 

Förklarande anmärkning till undernummer 

HS-nr 720915, 720916, 720917, 720918, 720925, 720926, 720927 och 720928 

Förutom kallvalsning får produkterna enligt dessa nummer ha underkastats följande bearbetningar och 


1. riktning; 

2. glödgning, härdning, anlöpning, sätthärdning, nitrering och liknande värmebehandlingar för att förbättra 

metallens egenskaper; 

3. betning; 

4. ytbehandlingar som är omnämnda i punkt 2 i andra stycket i anv. till nr 7208; 


6. nedskärning till kvadratisk eller rektangulär form; 


72:15 

Ny version 2007


mm, pläterade, på annat sätt metallöverdragna eller försedda med annat 

överdrag (+) 

- Överdragna med tenn, dock inte pläterade: 



7210.20 - Överdragna med bly, dock inte pläterade 

7210.30 - Överdragna med zink på elektrolytisk väg, dock inte pläterade 

- Överdragna med zink på annat sätt, dock inte pläterade: 

7210.41 - - Korrugerade 

7210.49 - - Andra 

7210.50 - Överdragna med kromoxider eller med krom och kromoxider, dock inte pläterade 

- Överdragna med aluminium, dock inte pläterade: 

7210.61 - - Överdragna med aluminium- zinklegeringar, dock inte pläterade 

7210.69 - - Andra 

7210.70 - Målade, lackerade eller plastöverdragna 


Detta nummer omfattar samma slags produkter som nr 7208 och 7209, men för att klassificeras 

enligt nr 7210 måste de vara pläterade, på annat sätt metallöverdragna eller försedda med annat 

överdrag. 

Med nyssnämnda uttryck förstås i detta nummer produkter som har underkastats någon av de 

bearbetningar som är beskrivna i avsnitt C 2, punkt d iv, d v och e i allm. anv. till detta kapitel. 

Detta nummer omfattar inte: 

a) platta produkter som är pläterade med ädel metall (71 kap.); 

b) produkter enligt nr 8310. 


Samtliga HS-nr under nr 7210 

Vid tillämpning av de statistiska numren under nr 7210 skall produkter som är försedda med mer än ett slags 

överdrag klassificeras efter den behandling som de sist har underkastats. Kemiska ytbehandlingar som 

kromsyrabehandling räknas dock inte som sista behandling. 

HS-nr 7210.30, 7210.41 och 7210.49 

Produkter enligt HS-7210.30 har underkastats sådan bearbetning som är beskriven i avsnitt IV C, punkt 2 d (iv), 

andra stycket i allm. anv. till 72 kap. Produkter enligt HS-nr 7210.41 och 7210.49 har underkastats någon av de 

andra bearbetningarna som är beskrivna i avsnitt IV C, punkt 2 d (iv) i samma allm. anv. 

För att skilja produkter som är överdragna med zink på elektrolytisk väg från produkter som har överdragits med 

zink på annat sätt kan följande metod användas: 

– Produkterna granskas först (ev. med mikroskop) för att se om de företer "rosor". 

– Om man upptäcker sådana är produkterna varmförzinkade (doppade i smält metall). Om inga rosor kan upptäckas 

ens vid 50 gångers förstoring, bör beläggningen analyseras på kemisk väg. 

– Om aluminium eller mer än 0,5 % bly påvisas är produkterna varmförzinkade. Om så inte är fallet är de 

överdragna med zink på elektrolytisk väg. 

7211 Valsade platta produkter av järn eller olegerat stål, med en bredd av mindre än 

600 mm och varken pläterade, på annat sätt metallöverdragna eller försedda med 

annat överdrag (+) 

- Varmvalsade men inte vidare bearbetade: 

7211.13 - - Valsade på fyra sidor eller i slutna spår, med en bredd av mer än 150 mm 

och med en tjocklek av minst 4 mm, inte i ringar eller rullar och utan 

mönster i relief 

72:16

7211.14 - - Andra, med en tjocklek av minst 4,75 mm 

7211.19 - - Andra 

- Kallvalsade men inte vidare bearbetade: 

7211.23 - - Innehållande mindre än 0,25 viktprocent kol 

7211.29 - - Andra 

7211.90 - Andra 

Detta nummer omfattar samma slags produkter som nr 7208 och 7209 men för att klassificeras 

enligt nr 7211 måste de ha en bredd av mindre än 600 mm. 

Anv. till nr 7208 och 7209 gäller i tillämpliga delar också för varor enligt nr 7211, utom vad 

avser bredden (se också allm. anv. till detta kapitel). 

Bland produkter som omfattas av detta nummer märks universalstål ("wide flats", "universal 

plates") med en bredd av mer än 150 mm men mindre än 600 mm samt band. 

Band framställs vanligen genom valsning i varmt tillstånd av halvfärdiga produkter enligt nr 

7207. De kan därefter kallvalsas för att erhålla en tunnare produkt och en bättre yta. Band 

framställs också genom slitsning av plåtämnen i rullar eller plåt enligt nr 7208 eller 7209. 

Produkter enligt detta nummer får vara bearbetade (t.ex. korrugerade, räfflade, 

mönsterpressade eller försedda med avfasade eller rundade kanter), under förutsättning att de 

inte härigenom har fått karaktär av varor enligt andra nummer. 

Band används för många ändamål, t.ex. för bandning av lådor, fat och andra behållare; som 

utgångsmaterial för vitplåtsband; för tillverkning av svetsade rör, verktyg (t.ex. sågblad), i kallt 

tillstånd tillformade profiler, transportband etc.; inom bilindustrin samt för framställning av 

många andra varor (genom stansning, falsning etc.). 


a) vridet band av sådana slag som används till stängsel, av järn eller stål (nr 7313); 

b) korrugerat band med ena kanten tandad eller avfasad och utgörande spikbleck som längdvara, 

avsett för sammanfogning av trä (nr 7317); 

c) ämnen till artiklar enligt 82 kap. (inbegripet rakbladsämnen i bandform). 



Se anv. till HS nr 7208.10, 7208.25, 7208.26, 7208.27, 7208.36, 7208.37, 7208.38, 7208.39, 7208.40, 7208.51, 

7208.52, 7208.53 och 720854. 

HS-nr 7211.23 och 7211.29 

Se anv. till HS-nr 7209.15, 7209.16, 7209.17, 7209.18, 7209.25, 7209.26, 7209.27 och 7209.28. 

7212 Valsade platta produkter av järn eller olegerat stål, med en bredd av mindre än 

600 mm, pläterade, på annat sätt metallöverdragna eller försedda med annat 

överdrag (+) 

7212.10 - Överdragna med tenn, dock inte pläterade 

7212.20 - Överdragna med zink på elektrolytisk väg, dock inte pläterade 

7212.30 - Överdragna med zink på annat sätt, dock inte pläterade 

7212.40 - Målade, lackerade eller plastöverdragna 

7212.50 - Försedda med annat överdrag, dock inte pläterade 

7212.60 - Pläterade 

Detta nummer omfattar samma slags produkter som nr 7210 men för att klassificeras enligt nr 

7212 måste de ha en bredd av mindre än 600 mm. 

Numret omfattar inte isolerat elektriskt band (nr 8544). 


Samtliga nummer under nr 7212 

Angående produkter som är försedda med mer än ett slags överdrag, se kompletterande anvisning till nr 7210. 

72:17 

Ny version 2007


Se anv. till HS-nr 7210.30, 7210.41 och 7210.49. 

7213 Stång av järn eller olegerat stål, varmvalsad, i oregelbundet upprullade ringar 

7213.10 - Med mindre försänkningar, kammar eller andra mindre deformationer 

åstadkomna under valsningsprocessen (armeringsjärn) 

7213.20 - Andra, av automatstål 

- Annan: 

7213.91 - - Med runt tvärsnitt med en diameter av mindre än 14 mm 

7213.99 - - Annan 

Stång av järn eller olegerat stål, varmvalsad, i oregelbundet upprullade ringar är definierad i 

anm. 1 l till detta kapitel. 

Denna produkt (som också kallas valstråd) används huvudsakligen för dragning till tråd (nr 

7217) men den används också för andra ändamål, i synnerhet i byggnader (t.ex. i form av 

svetsade nät), vid tillverkning av muttrar och bultar samt för tillverkning av svetsstavar. 

Numret omfattar också stång för armering av betong (armeringsjärn). Sådana produkter har 

mindre upphöjningar eller försänkningar (t.ex. tänder, räfflor eller kammar) som de har erhållit 

vid valsningen. De förs hit under förutsättning att de har ett tvärsnitt som motsvarar någon av de 

geometriska figurer som är nämnda i anm. 1 l till detta kapitel. Dessa upphöjningar eller 

försänkningar får enbart ha till uppgift att ge bättre fäste i betongen. 

Numret omfattar inte stång av detta slag som har rätats ut och kapats till bestämda längder (nr 

7214). 

7214 Annan stång av järn eller olegerat stål, smidd, varmvalsad, varmdragen eller 

varmpressad, även vriden efter valsningen men inte vidare bearbetad 

7214.10 - Smidd 

7214.20 - Med mindre försänkningar, kammar eller andra mindre deformationer 

åstadkomna under valsningsprocessen eller vriden efter valsningen 

(armeringsjärn) 

7214.30 - Annan, av automatstål 

- Annan: 

7214.91 - - Med rektangulärt (annat än kvadratiskt) tvärsnitt 

7214.99 - - Annan 

Annan stång är definierad i anm. 1 m till detta kapitel. 

Stång enligt detta nummer tillverkas vanligen genom varmvalsning eller smidning av blooms, 

billets, smältstycken eller råskenor. Den framställs ibland också genom varmdragning eller 

varmpressning. I allmänhet kan stång skiljas från andra valsade, smidda eller dragna produkter 

genom att den: 

1. företer ett mera omsorgsfullt utförande och ett finare utseende än smältstycken (nr 7206), 

blooms, billets, rundstål, slabs och platiner (nr 7207). Tvärsnittet är likformigt och lika stort 

utefter hela längden och, om det är kvadratiskt eller rektangulärt, har det skarpa hörn; 

2. har större tjocklek i förhållande till bredden än produkterna enligt nr 7208 och 7211. 

Stång enligt detta nummer levereras vanligen i raka längder eller hopvikt i buntar. 

Produkter enligt detta nummer får ha underkastats följande ytbehandlingar: 

1. avlägsnande av glödspån, betning, skalning och andra förfaranden för att ta bort den oxidhinna 

eller -skorpa som har bildats vid uppvärmningen av metallen; 

2. bestrykning som enbart är avsedd att skydda produkterna mot rost eller annan oxidering, att 

förhindra glidning under transporten och att underlätta handhavandet, t.ex. bestrykning med 

färg som innehåller rostmotverkande pigment (blymönja, zinkpulver, zinkoxid, zinkkromat, 

järnmönja etc.) eller med opigmenterade bestrykningsmedel på basis av olja, fett, vax, 

paraffin, grafit, tjära eller bitumen. 

72:18

3. borttagande av smärre stycken av metallen för materialprovning. 

Numret omfattar också: 

1. stång med mindre upphöjningar eller försänkningar (t.ex. tänder, räfflor eller kammar) som 

den har erhållit vid valsningen, under förutsättning att den har ett tvärsnitt som motsvarar 

någon av de geometriska figurer som är nämnda i anm. 1 m till detta kapitel. Dessa 

upphöjningar eller försänkningar får enbart ha till uppgift att ge bättre fäste i betongen; 

2. stång som har vridits efter valsningen, t.ex. sådan som vid valsningen har erhållit längsgående 

kammar som har vridits till spiralform ("steel twists"); 

3. stång som har försetts med ett enstaka hål för att underlätta transporten. 

Numret omfattar emellertid inte: 

a) produkter som består av två eller flera sammanvridna valsade stänger (nr 7308); 

b) stycken som har kapats av stänger och som har en längd som inte överstiger det största 

tvärmåttet (nr 7326). 

7215 Annan stång av järn eller olegerat stål (+) 

7215.10 - Av automatstål, tillformad eller färdigbehandlad i kallt tillstånd men inte 

vidare bearbetad 

7215.50 - Annan, tillformad eller färdigbehandlad i kallt tillstånd, men inte vidare 

bearbetad 


Numret omfattar annan stång än sådan som omfattas av nr 7213 eller 7214. 

Stång enligt detta nummer kan: 

a) ha erhållits genom tillformning eller färdigarbetning i kallt tillstånd, dvs. den kan antingen ha 

passerat genom en eller flera dragskivor i kallt tillstånd (kalldragen stång) eller ha 

underkastats slipning eller svarvning (kalibrerad stång); 

b) ha underkastats mekanisk bearbetning (såsom borrning eller kalibrering) eller undergått vidare 

ytbehandling än vad som är tillåtet för produkter enligt nr 7214, såsom plätering, annan 

överdragning med metall eller överdragning med annat ämne än metall (se avsnitt IV C i allm. 

anv. till detta kapitel), under förutsättning att den inte härigenom har fått karaktär av varor 

som omfattas av andra nummer. 

Stång som har tillformats eller färdigbehandlats i kallt tillstånd levereras i raka längder och 

kan därför skiljas från tråd enligt nr 7217 som alltid föreligger i ringar eller rullar. 


a) annan stång av järn eller olegerat stål som har vridits efter varmvalsningen (nr 7214); 

b) ihåligt borrstål (nr 7228); 

c) produkter som består av två eller flera sammanvridna valsade stänger (nr 7308); 

d) konisk stång av järn eller stål (nr 7326). 



Förutom tillformning eller färdigbehandling i kallt tillstånd får produkter enligt dessa nummer ha underkastats 

följande bearbetningar eller ytbehandlingar: 

1. riktning; 

2. ytbehandlingar som är omnämnda i punkt 2 i andra stycket i anv. till nr 7208; 



7216 Profiler av järn eller olegerat stål (+) 

7216.10 - U- , I- eller H- profiler, varmvalsade, varmdragna eller 

varmsträngpressade men inte vidare bearbetade, med en höjd av mindre 

än 80 mm 

72:19 

Ny version 2007

- L- eller T- profiler, varmvalsade, varmdragna eller strängpressade men 

inte vidare bearbetade, med en höjd av mindre än 80 mm: 

7216.21 - - L- profiler 

7216.22 - - T- profiler 

- U- , I- eller H- profiler, varmvalsade, varmdragna eller strängpressade 

men inte vidare bearbetade, med en höjd av minst 80 mm: 

7216.31 - - U- profiler 

7216.32 - - I- profiler 

7216.33 - - H- profiler 

7216.40 - L- eller T- profiler, varmvalsade, varmdragna eller strängpressade men 

inte vidare bearbetade, med en höjd av minst 80 mm 

7216.50 - Andra profiler, varmvalsade, varmdragna eller strängpressade men inte 

vidare bearbetade 

- Profiler, tillformade eller färdigbehandlade i kallt tillstånd, men inte 

vidare bearbetade: 

7216.61 - - Framställda av valsade platta produkter 

7216.69 - - Andra 

- Andra slag: 

7216.91 - - Valsade platta produkter, tillformade eller färdigbehandlade i kallt 

tillstånd 

7216.99 - - Andra 

Profiler är definierade i anm. 1 n till detta kapitel. 

Till detta nummer förs främst profiler med H-, I-, T-, omega-, Z- eller U-profil samt 

vinkelprofiler med trubbig, spetsig eller rät (L-profiler) vinkel. Profilvinkeln kan vara skarp eller 

avrundad, flänsarna kan vara lika eller olika långa och kanterna kan vara försedda med s.k. bulb 

(bulbvinkelprofil). 

Profiler framställs vanligen genom varmvalsning, varmdragning eller strängpressning eller 

genom smidning av blooms eller billets. 

Numret omfattar också varor som har tillformats eller färdigbehandlats i kallt tillstånd (genom 

kalldragning etc.). Till detta nummer förs vidare profiler som har tillverkats i 

rullformningsmaskiner eller genom tillformning av plåt eller band i en press. S.k. profilerad plåt 

med skarpkantig profilering klassificeras också enligt detta nummer. 

Produkter enligt detta nummer får vara mekaniskt bearbetade, t.ex. genom borrning, stansning 

eller vridning, eller ytbehandlade, t.ex. pläterade, på annat sätt metallöverdragna eller försedda 

med annat överdrag (se avsnitt IV C i allm. anv. till detta kapitel), under förutsättning att de inte 

härigenom har fått karaktär av varor som omfattas av andra nummer. 

Grövre profiler (t.ex. balkar och stöttor) används för brobyggnad, husbyggnad, skeppsbyggnad 

etc. Klenare produkter används för tillverkning av jordbruksredskap, maskiner, bilar, stängsel, 

möbler, spår för skjutdörrar eller gardiner, paraplyspröt och talrika andra varor. 


a) profiler som är framställda genom svetsning samt spont (nr 7301) och inte heller 

banbyggnadsmateriel för järnvägar eller spårvägar (nr 7302); 

b) profiler som är bearbetade för användning i konstruktioner (nr 7308). 


HS-nr 7216.10, 7216.21, 7216.22, 7216.31, 7216.32, 7216.33 och 7216.40 

Vid klassificering av U-, I-, H-, L- eller T-profiler enligt ovannämnda statistiska nummer skall höjden anses utgöra: 

– hos U-, I- eller H-profiler: avståndet mellan de yttre ytorna hos de två parallella flänsarna; 

– hos L-profiler: höjden av den största yttre sidan; 

– hos T-profiler: stångens totala höjd. 

Med I-profiler avses produkter som har flänsar med en bredd som utgör högst 0,66 av profilens höjd och är 

mindre än 300 mm. 

72:20

HS-nr 7216.10, 7216.21, 7216.22, 7216.31, 7216.32, 7216.33, 7216.40 och 7216.50 

Bestämmelserna i anv. till nr 7214 ang. ytbehandlingar gäller också för varor enligt ovanstående HS-nummer. 


Se anv. till HS-nr 7215.10 och 7215.50 

7217 Tråd av järn eller olegerat stål (+) 

7217.10 - Inte pläterad eller försedd med överdrag, även polerad 

7217.20 - Överdragen med zink, dock inte pläterad 

7217.30 - Överdragen med annan oädel metall, dock inte pläterad 

7217.90 - Annan 

Tråd enligt detta nummer är definierad i anm 1 o till detta kapitel. 

Tråd framställs för det mesta av varmvalsad stång enligt nr 7213 genom dragning genom 

dragskiva, men kan också erhållas genom något annat kallformningsförfarande (t.ex. 

kallvalsning). Tråd föreligger i ringar eller på spolar (regelbundet eller oregelbundet upprullad). 

Tråd som har bearbetats (t.ex. genom krusning) förs hit, under förutsättning att den inte 

härigenom har fått karaktär av varor som omfattas av andra nummer. 

Tråd med överdrag av t.ex. textilmaterial, hos vilken järn- eller stålkärnan utgör den väsentliga 

beståndsdelen och det andra materialet endast tjänstgör som ett överdrag, t.ex. järn- och ståltråd 

för tillverkning av hattstommar (karkastråd), papiljotter eller stjälkar till konstgjorda blommor, 

klassificeras också enligt detta nummer. 

Tråd används för en mångfald ändamål, t.ex. för tillverkning av stängsel, duk, nät, spik, linor, 

nålar, verktyg och fjädrar. 


a) metalliserat garn (nr 5605) samt surrningsgarn med förstärkning av metalltråd (nr 5607); 

b) tvinnad tråd, linor, kablar o.d. enligt nr 7312; 

c) taggtråd; vriden enkel platt tråd, med eller utan taggar, av sådana slag som används till 

stängsel (nr 7313); 

d) s.k. solvtråd för tillverkning av solv till vävstolar, framställd genom sammanlödning av två 

enkla trådar efter dragningen, ävensom tråd som har snotts till öglor eller snaror i ena eller 

båda ändarna för att användas för ombindning (nr 7326); 

e) svetselektroder med överdrag, etc. (nr 8311); 

f) sågtandad tråd som är avsedd att lindas upp på kardmaskinvalsar (nr 8448); 

g) isolerad elektrisk tråd, inbegripet lackerad tråd (nr 8544); 

h) strängar till musikinstrument (nr 9209). 


Angående produkter som är försedda med mer än ett slags överdrag, se kompletterande anvisning till nr 7210. 

72:21 

Ny version 2007

UNDERAVDELNING III 

Rostfritt stål 


Värmebeständigt stål, varmhållfast stål och annat stål som uppfyller de speciella kriterierna i 

anm. 1 e till detta kapitel skall klassificeras som rostfritt stål. 

På grund av sin höga motståndskraft mot korrosion används rostfritt stål för ett stort antal olika 

ändamål, t.ex. vid tillverkning av ljuddämpare, katalytiska avgasrenare och behållare till 

transformatorer. 

Denna underavdelning omfattar rostfritt stål i de former som är nämnda i nr 7218 – 7223. 

7218 Rostfritt stål i form av göt eller i andra obearbetade former; halvfärdiga 

produkter av rostfritt stål 

7218.10 - I form av göt eller i andra obearbetade former 

- Andra slag: 

7218.91 - - Med rektangulärt (dock inte kvadratiskt) tvärsnitt 

7218.99 - - Andra 

Anv. till nr 7206 och 7207 gäller i tillämpliga delar också för produkter enligt nr 7218. 

7219 Valsade platta produkter av rostfritt stål, med en bredd av minst 600 mm (+) 

- Varmvalsade men inte vidare bearbetade, i ringar eller rullar: 





- Varmvalsade men inte vidare bearbetade, inte i ringar eller rullar: 





- Kallvalsade men inte vidare bearbetade: 







Anv. till nr 7208 – 7210 gäller i tillämpliga delar också för produkter enligt nr 7219. 


HS-nr 721911, 721912, 721913, 721914, 721921, 721922, 721923 och 721924 

Se anv. till HS nr 7208.10, 7208.25, 7208.26, 7208.27, 7208.36, 7208.37, 7208.38, 7208.39, 7208.40, 7208.51, 

7208.52, 7208.53 och 7208.54. 

HS-nr 721931, 721932, 721933, 721934 och 721935 

Se anv. till HS nr 7209.15, 7209.16, 7209.17, 7209.18, 7209.25, 7209.26, 7209.27 och 7209.28. 

72:22

7220 Valsade platta produkter av rostfritt stål, med en bredd av mindre än 600 mm (+) 

- Varmvalsade men inte vidare bearbetade: 



7220.20 - Kallvalsade men inte vidare bearbetade 





Se anv. till HS nr 7208.10, 7208.25, 7208.26, 7208.27, 7208.36, 7208.37, 7208.38., 7208.39, 7208.40, 7208.51, 


HS-nr 722020 

Se anv. till HS nr 7209.15, 7209.16, 7209.17, 7209.18, 7209.25, 7209.26, 7209.27 och 7209.28. 

7221 Stång av rostfritt stål, varmvalsad, i oregelbundet upprullade ringar 

Anv. till nr 7213 gäller i tillämpliga delar också för produkter enligt nr 7221. 

7222 Annan stång av rostfritt stål; profiler av rostfritt stål (+) 

- Stång, varmvalsad, varmdragen eller strängpressad men inte vidare bearbetad 

7222.11 - - Med runt tvärsnitt 

7222.19 - - Annan 

7222.20 - Stång, tillformad eller färdigbehandlad i kallt tillstånd men inte vidare bearbetad 

7222.30 - Annan stång 

7222.40 - Profiler 



HS-nr 7222.20 

Se anv. till nr 7215.10 och 7215.50. 

7223 Tråd av rostfritt stål 


Numret omfattar inte mycket fin steril suturtråd av rostfritt stål för kirurgiskt bruk (nr 3006). 

72:23 

Ny version 2007

UNDERAVDELNING IV 

Annat legerat stål; ihåligt borrstål av legerat eller olegerat stål 


Annat legerat stål är definierat i anm. 1 f och ihåligt borrstål i anm. 1 p till detta kapitel. 

Denna underavdelning omfattar legerat stål, med undantag av rostfritt stål, i form av göt eller i 

andra obearbetade former, halvfärdiga produkter (t.ex. blooms, billets, rundstål, slabs, platiner 

och grovt tillformade smidesstycken), valsade platta produkter, även i ringar eller rullar 

(universalstål, plåtämnen i rullar, plåt och band), stång, profiler och tråd. 

Alla dessa produkter får vara mekaniskt bearbetade, under förutsättning att de inte härigenom 

har fått karaktär av produkter som omfattas av andra nummer (se anv. till nr 7206 – 7217). 

De vanligast förekommande metallerna i legerat stål är mangan, nickel, krom, volfram, 

molybden, vanadin och kobolt. Den vanligaste ickemetallen är kisel. Dessa legeringsämnen ger 

stålet speciella egenskaper, t.ex. slag- och nötningshållfasthet (t.ex. manganstål); förbättrade 

elektriska egenskaper (kisellegerat stål); förbättrade härdningsegenskaper (t.ex. vanadinstål); 

höjd skärhastighet (t.ex. kromvolframstål). 

Annat legerat stål används för många ändamål, när stål med speciella egenskaper (såsom 

hållbarhet, stor hårdhet, elasticitet eller hållfasthet) erfordras, t.ex. i krigsmateriel, knivar och 

andra verktyg samt maskiner. 

Bland legerat stål enligt denna underavdelning kan nämnas: 

1. maskinstål och konstruktionsstål, vilka vanligen innehåller följande grundämnen: krom, 

mangan, molybden, nickel, kisel och vanadin; 

2. legerat stål med förbättrad draghållfasthet och förbättrade svetsegenskaper, vilket i synnerhet 

innehåller mycket små mängder av bor (minst 0,0008 viktprocent) eller av niob (minst 0,06 

viktprocent); 

3. legerat stål som innehåller krom eller koppar och som är väderbeständigt; 

4. legerat stål för s.k. magnetplåt (med små magnetiska förluster), vilket i allmänhet innehåller 3 

– 4 % kisel och eventuellt aluminium; 

5. automatstål som inte bara motsvarar fordringarna i anm. 1 f till detta kapitel utan också 

innehåller åtminstone ett av följande grundämnen: bly, svavel, selen, tellur eller vismut; 

6. lagerstål (i allmänhet innehållande krom); 

7. kiselmanganstål till fjädrar (innehållande mangan, kisel och eventuellt krom eller molybden) 

samt annat legerat fjäderstål; 

8. omagnetiskt legerat stål som är motståndskraftigt mot slag och nötning och har hög halt av 

mangan; 

9. snabbstål: legerat stål som innehåller, med eller utan innehåll av andra grundämnen, 

åtminstone två av de tre av grundämnena molybden, volfram och vanadin (sammanlagt minst 

7 viktprocent), minst 0,6 viktprocent kol och 3 – 6 viktprocent krom; 

10. deformationsfritt verktygsstål, vilket i allmänhet innehåller minst 12 viktprocent krom och 

minst 2 viktprocent kol; 

11. annat legerat verktygsstål; 

12. stål för permanentmagneter, vilket innehåller aluminium, nickel och kobolt; 

13. omagnetiskt legerat stål, vilket utmärks av sitt innehåll av mangan eller nickel, annat än 

sådant som omfattas av underavd. III; 

14. stål för styrstavar i kärnreaktorer (med hög halt av bor). 

Denna underavdelning omfattar också ihåligt borrstål av legerat eller olegerat stål (nr 7228). 

7224 Annat legerat stål i form av göt eller i andra obearbetade former; halvfärdiga 

produkter av annat legerat stål 

7224.10 - I form av göt eller i andra obearbetade former 



72:24

7225 Valsade platta produkter av annat legerat stål, med en bredd av minst 600 mm (+) 

- Av kisellegerat stål för elektriskt ändamål: 

7225.11 - - Kornorienterade 

7225.19 - - Andra 

7225.30 - Andra, varmvalsade men inte vidare bearbetade, i ringar eller rullar 

7225.40 - Andra, varmvalsade men inte vidare bearbetade, inte i ringar eller rullar 

7225.50 - Andra, kallvalsade men inte vidare bearbetade 

- Andra: 

7225.91 - - Överdragna med zink på elektrolytisk väg 

7225.92 - - På annat sätt överdragna med zink 

7225.99 - - Andra 




Se anv. till HS-nr 7208.10, 7208.25, 7208.26, 7208.27, 7208.36, 7208.37, 7208.38., 7208.39, 7208.40, 7208.51, 


HS-nr 7225.50 



Se anv. till HS-nr 7210.30, 7210.41 och 7210.49. 

7226 Valsade platta produkter av annat legerat stål, med en bredd av mindre än 600 

mm (+) 

- Av kisellegerat stål för elektriskt ändamål: 

7226.11 - - Kornorienterade 

7226.19 - - Andra 

7226.20 - Av snabbstål 

- Andra slag: 

7226.91 - - Varmvalsade men inte vidare bearbetade 

7226.92 - - Kallvalsade men inte vidare bearbetade 

7226.99 - - Andra 



HS-nr 7226.91 

Se anv. till HS-nr 7208.10, 7208.25, 7208.26, 7208.27, 7208.36, 7208.37, 7208.38, 7208.39, 7208.40, 7208.51, 

7208.52, 7208.53 och 7208 54. 

HS-nr 7226.92 


7227 Stång av annat legerat stål, varmvalsad, i oregelbundet upprullade ringar 

7227.10 - Av snabbstål 

7227.20 - Av kiselmanganstål 

7227.90 - Andra 

72:25 

Ny version 2007


7228 Annan stång av annat legerat stål; profiler av annat legerat stål; ihåligt borrstål 

av legerat eller olegerat stål (+) 

7228.10 - Stång av snabbstål 

7228.20 - Stång av kiselmanganstål 

7228.30 - Annan stång, varmvalsad, varmdragen eller strängpressad men inte vidare 

bearbetad 

7228.40 - Annan stång, smidd men inte vidare bearbetad 

7228.50 - Annan stång, tillformad eller färdigbehandlad i kallt tillstånd men inte vidare 

bearbetad 

7228.60 - Annan stång 


7228.80 - Ihåligt borrstål 

A. Annan stång; profiler 

Anv. till nr 7214 – 7216 gäller i tillämpliga delar också för produkter enligt detta nummer. 

B. Ihåligt borrstål 

Ihåligt borrstål är definierat i anm. 1 p till detta kapitel. 

Borrstål framställs genom hålning av billets av legerat eller olegerat stål, vilka sedan valsas. 

Tvärsnittet är vanligen runt, sexkantigt, åttkantigt eller fyrkantigt med avskurna hörn. Stålet kan 

vara avkapat till korta bitar för tillverkning av borrskär enligt nr 8207. Det används också i 

längder upp till fem eller sex meter för kraftöverföring vid avståndsborrning. I det längsgående 

hålet leds vätska till skärstället. Vätskan har till uppgift både att tjänstgöra som smörjmedel och 

att minska dammspridningen. 


HS-nr 7228.50 

Se anv. till HS-nr 7215.10 – 7215.40. 

7229 Tråd av annat legerat stål 

7229.20 - Av kiselmanganstål 

7229.90 - Annan 


72:26

73 kap. Varor av järn eller stål 


Detta kapitel omfattar varor av järn (inbegripet gjutjärn enligt definitionen i anm. 1 till detta 

kapitel) och stål. Nr 7301 – 7324 omfattar vissa specifika varor samt nr 7325 och 7326 en grupp 

av varor som inte är nämnda eller inbegripna i 82 eller 83 kap. och inte heller omfattas av andra 

kapitel i tulltaxan. 

Med "rör" och "ihåliga profiler" förstås i detta kapitel: 

1. Rör 

Koncentriska ihåliga produkter som har en enda sluten hålighet, som har likformigt tvärsnitt 

utefter hela sin längd och vilkas inre och yttre ytor har samma form. Stålrör har huvudsakligen 

runt, ovalt, kvadratiskt eller rektangulärt tvärsnitt, men tvärsnitt i form av liksidig triangel eller 

annan regelbunden konvex månghörning kan också förekomma. Produkter med annat än runt 

tvärsnitt, vilka har avrundade kanter utefter hela sin längd, samt rör med stukade ändar anses 

också utgöra rör. De kan vidare vara polerade, försedda med överdrag, böjda (även i spiral), 

gängade (även hopkopplade), försedda med borrade hål, strypta, vidgade, konade eller 

försedda med flänsar, kragar eller ringar. 

2. Ihåliga profiler 

Ihåliga produkter som inte motsvarar ovanstående definition och i huvudsak sådana vilkas inre 

och yttre ytor inte har samma form. 

Allm. anv. till 72 kap. gäller i tillämpliga delar också för produkter enligt 73 kap. 

7301 Spont av järn eller stål, även med borrade eller stansade hål eller tillverkad 

genom sammanfogning; profiler framställda genom svetsning, av järn eller stål 

7301.10 - Spont 


Spont består av specialprofiler som är framställda genom valsning, pressning eller bockning, 

genom formning i rullformningsmaskiner eller genom sammanfogning av valsade delar (t.ex. 

genom nitning eller svetsning eller genom hopbockning av kanterna). Dessa profiler kan sättas 

samman genom att kanterna träds in i varandra eller t.o.m. endast genom att långsidorna pressas 

mot varandra. Båda typerna har för detta ändamål, åtminstone på långsidorna, 

hopfogningsanordningar (t.ex. rännor, flänsar eller vulster). 

Bland olika typer av spont enligt detta nummer märks: 

1. hörnstycken, vilka utgör profiler som är avsedda att bilda hörn; för detta ändamål används 

bockade profiler eller profiler som är skurna på längden, varefter de på så sätt erhållna delarna 

svetsas eller nitas ihop så att de bildar vinkel; 

2. spont för sammanfogning, med tre eller fyra armar, avsedda för byggande av avbalkningar; 

3. spont vars utformning gör att den kan användas för sammanfogning av olika typer av 

spontplank; 

4. ihåliga spontpålar och spontpelare som drivs ner i marken på sådant sätt att de hålls samman 

utan att behöva sättas ihop på mekanisk väg. Ihåliga spontpålar har korrugerad form. 

Spontpelare består av två hopsvetsade profiler. 

Spont används i allmänhet för uppförande av väggar i sandig, vattensjuk eller översvämmad 

mark vid utförande av anläggningsarbeten, såsom damm- eller kanalbyggnad. 

Numret omfattar också profiler som är framställda genom svetsning. Anv. till nr 7216 gäller i 

tillämpliga delar också för profiler enligt nr 7301. 


a) svetsade ihåliga profiler (nr 7306); 

b) sammansatt spont som saknar anordningar för sammanfogning med annan spont (nr 7308). 

7302 Banbyggnadsmateriel av järn eller stål för järnvägar eller spårvägar, nämligen 

räler, moträler och kuggskenor, växeltungor, spårkorsningar, växelstag och andra 

delar till spårväxlar, sliprar, rälskarvjärn, rälstolar, kilar, underläggsplattor, 

73:1 

Ny version 2007

klämplattor, spårhållare, spårplattor och annan speciell materiel för 

sammanbindning eller fästande av räler 

7302.10 - Räler 

7302.30 - Växeltungor, spårkorsningar, växelstag och andra delar till spårväxlar 

7302.40 - Rälskarvjärn och underläggsplattor 


Detta nummer omfattar banbyggnadsmateriel av järn eller stål för järnvägar eller spårvägar, 

normal- eller smalspåriga. 

1. Räler för järnvägar eller spårvägar utgör varmvalsade produkter. Sådana räler förs hit oavsett 

längden. Hit förs inte bara vanliga räler utan också t.ex. vignolräler (vanliga räler med bred, 

flat fot), dubbelhuvade räler (stolräler), gaturäler (spårvägsräler), glidskenor för elektriska 

spårvägar, strömskenor etc. 

Detta nummer omfattar alla slags räler av den typ som vanligen används för järnvägar eller 

spårvägar, oavsett hur de är avsedda att användas (för luftbanor, mobila lyftkranar etc.). Det 

omfattar emellertid inte räler av andra typer än dem som används för järnvägar eller spårvägar 

(t.ex. skenor till skjutdörrar och hissar). 

Moträler sätts fast på vanliga räler för att förhindra urspåring i korsningar och kurvor. 

Kuggskenor är avsedda för järnvägar med brant stigning. En typ tår av två långa, parallella 

stänger, som på täta avstånd är bundna med tvärstag. I mellanrummen mellan dessa stag skall 

kuggarna ugghjulet under loket gripa in. En annan typ består av en tandad na, i vilken 

kugghjulet griper in på liknande sätt. 

Alla de ovannämnda rälerna kan vara raka, böjda eller försedda med rade bulthål. 

2. Växeltungor, spårkorsningar, växelstag och andra delar till spårväxlar, vilka kan vara gjutna 

eller framställda på annat sätt, används vid förgreningsställen i spåret. 

3. Sliprar av järn eller stål används för att uppbära rälerna och hålla dem parallella. De pressas 

vanligen till sin slutliga form efter valsning, men de kan också sammansvetsas eller 

sammannitas av flera delar. Deras tvärsnitt har vanligen form av ett U eller ett stort omega 

med mycket korta skänklar. De förs till detta nummer även om de är försedda med borrade 

eller stansade hål eller slitsar eller med andra anordningar för fastsättning av rälerna . 

4. Rälskarvjärn utgör varmvalsade, smidda eller gjutna produkter med olika utformning och 

används för att förbinda rälerna med varandra. De förs till detta nummer även om de är 

försedda med borrade eller stansade hål. 

5. Rälstolar (vanligen av gjutjärn) används för att fästa stolräler på sliprarna; de sätts fast med 

rälskruvar eller bultar. 

Rälstolskilar används för att hålla fast rälerna i rälstolarna. 

Underläggsplattor används för att fästa vignolräler på sliprarna. De skyddar sliprarna och 

sätts fast på dessa med krampor eller rälskruvar eller, om sliprarna är gjorda av stål, genom 

svetsning. 

Klämplattor används likaledes för att fästa vignolräler på sliprarna. De sätts fast med bultar 

och klämmer fast den platta foten på rälerna mot sliprarna. 

Numret omfattar också styva anordningar för fästande av räler, t.ex. sådana som har 

erhållits genom att böja en stålstång till en form närmast påminner om ett L. Det längre benet, 

som i kanten är något tillplattat men inte spetsat, slås ned i ett i slipern i förväg borrat , varvid 

det kortare benet pressas mot rälens fot. 

Även s.k. fjäderspik omfattas av detta nummer. Sådan spik tillverkas av fjäderstål och 

klämmer rälen mot slipern. Låskraften erhålls genom att formen i spänt tillstånd avviker från 

den ursprungliga formen. Ett mellanlägg, vanligen av gummi eller plast, placeras mellan 

fjäderspiken och rälen eller mellan fjäderspiken och slipern. 

6. Spårhållare och spårplattor används för att hålla fast rälerna i parallellt läge. 

Vissa speciella förbindningsjärn (plattjärn eller vinkeljärn) är avsedda att fästas med bultar i 

ett antal efter varandra liggande träsliprar, vinkelrätt mot dessa, för att på vissa punkter av 

banan förhindra rälvandring. 

7. Andra speciella rälförankringsanordningar fästs vid rälerna på sådana ställen där längsgående 

rälvandring förekommer. Dessa utövar ett tryck mot rälen eller underläggsplattan och 

motverkar sådan längsgående rälvandring. 


73:2

a) skruvar, bultar, muttrar, nitar och spikar som används för fastsättning av banbyggnadsmateriel 

(nr 7317 och 7318); 

b)sammansatta spår, vändskivor, stoppbockar och lastmallar (nr 8608). 

7303 Rör och ihåliga profiler, av gjutjärn 

Detta nummer är tillämpligt för rör och ihåliga profiler som är tillverkade av gjutjärn, vilket 

definierat i anm. 1 till detta kapitel. 

Dessa kan vara tillverkade genom gjutning i formar eller genom centrifugalgjutning. I det 

senare fallet hälls det smälta järnet i en horisontell cylinder som sätts i snabb rotation, så att 

metallen genom centrifugalkraften slungas mot väggarna, där den stelnar. 

Dessa rör och ihåliga profiler kan vara raka eller böjda, släta eller försedda med lameller eller 

kammar. De kan vara försedda med muffar eller flänsar, av vilka de sistnämnda kan vara 

framställda vid gjutningen eller fastsatta efter gjutningen genom svetsning eller pågängning. För 

att underlätta hopsättningen har med muffar försedda rör ena änden utvidgad, så att änden av ett 

annat rör kan passas in. Flänsförsedda rör kan sammanfogas med kopplingar, muttrar, bultar, 

klämmor etc., under det att rör utan flänsar eller muffar med gängade eller ogängade rörändar 

sammanfogas med skarvrör, ringar eller kragar. 

Detta nummer omfattar också rör och ihåliga profiler som är försedda med ett eller flera hål på 

sidan eller med en eller flera avgreningar, ävensom rör med överdrag av exempelvis zink, plast 

eller bitumen. 

Rör enligt detta nummer används huvudsakligen till rörledningar för vatten och avlopp, för 

distribution av gas under lågt tryck, som stuprör och dagvattenrör samt för dränering. 


a) rördelar (nr 7307); 

b) rör och ihåliga profiler som har bearbetats till igenkännliga delar till bestämda varor. Sådana 

rör klassificeras enligt sina respektive nummer, t.ex. sektioner till radiatorer för 

centraluppvärmning (nr 7322) och maskindelar (sextonde avd.). 

7304 Rör och ihåliga profiler, av järn (annat än gjutjärn) eller stål, sömlösa (+) 

- Rör av sådana slag som används till olje- eller gasledningar (pipelines): 


7304.19 - - Andra 

- Foderrör, borrör och andra rör av sådana slag som används vid borrning efter 

olja eller gas: 

7304.22 - - Borrör av rostfritt stål 

7304.23 - - Andra borrör 

7304.24 - - Andra, av rostfritt stål 

7304.29 - - Andra 

- Andra slag, med runt tvärsnitt, av järn eller olegerat stål: 

7304.31 - - Kalldragna eller kallvalsade 

7304.39 - - Andra 

- Andra slag, med runt tvärsnitt, av rostfritt stål: 


7304.49 - - Andra 

- Andra slag, med runt tvärsnitt, av annat legerat stål: 


7304.59 - - Andra 


Rör och ihåliga profiler enligt detta nummer kan tillverkas genom något av följande förfaranden: 

A. Varmvalsning av en mellanprodukt, som kan utgöras av ett valsat och avskalat göt, en billet 

eller ett rundstål som har erhållits genom valsning eller stränggjutning. 

Detta förfarande innefattar: 

73:3 

Ny version 2007

1. hålning i ett korsvalsverk (mannesmannförfarandet), i ett skivhålningsverk eller i ett 

hålningsverk med koniska valsar, varvid erhålls ett ihåligt rörämne med större väggtjocklek 

och mindre längd än slutprodukten; 

2.varmvalsning över en dorn eller en plugg: 

– i ett valsverk med tre koniska valsar (Assel eller Transval), vilket förfarande till största 

delen används för tillverkning av lagerrör, eller i ett valsverk med två koniska valsar samt 

stödvalsar (diescherförfarandet) eller i ett planetvalsverk med tre koniska valsar; 

– i ett kontinuerligt rörvalsverk med flera uppsättningar av valsar som arbetar över en lös 

eller fastsatt dorn (neuval- eller dalmineförfarandet; 

– i ett stegvalsverk (pilgerverk); 

– i ett stiefelvalsverk; 

– i en skjutbänk genom att skjuta ämnet mellan en serie valsar; eller 

– i ett reducervalsverk. I detta fall erhålls ett färdigt rör. 

B. Varmpressning av rundstål med glas som smörjmedel (Ugine-Sejournet-förfarandet) eller med 

annat smörjmedel. Denna metod inbegriper i själva verket följande förfaranden: hålning, 

eventuellt vidgning samt varmpressning. 

Dessa förfaranden följs av olika färdigbehandlingsprocesser: 

– färdigbehandling i varmt tillstånd: i detta fall får ämnet efter återuppvärmning passera 

genom ett kalibrerverk eller ett sträckverk och slutligen genom ett riktverk; eller 

– färdigarbetning i kallt tillstånd över en dorn, kalldragning i dragbänk eller kallvalsning i ett 

stegvalsverk (mannesmann eller megavalförfarande). Genom dessa förfaranden kan man av 

varmvalsade eller strängpressade rör erhålla rör med mindre väggtjocklek (det bör 

observeras att man genom transvalprocesssen direkt kan framställa rör med liten 

väggtjocklek) eller diameter liksom rör med snävare toleranser på diameter och 

väggtjocklek. Kallbehandlingsmetoderna inbegriper också hening och tryckpolering för att 

erhålla polerade ytor som är nödvändiga för tillverkning av exempelvis pneumatiska 

domkrafter och hydrauliska cylindrar. 

C. Gjutning i form eller centrifugalgjutning. 

D.Djupdragning av runda plåtar som placeras över ett formningsverktyg. De därvid erhållna 

ämnena bearbetas sedermera genom varmdragning. 

E. Smidning. 

F. Maskinbearbetning av rundstång med efterföljande kalldragning eller kallvalsning 

(kallreduktion) (med undantag av ihåligt borrstål som förs till nr 7228). 

Beträffande skillnaden mellan rör och ihåliga profiler se allm. anv. till detta kapitel. 

* 

* * 

Produkter enligt detta nummer kan vara försedda med överdrag, t.ex. av plast eller av en 

kombination av glasull och bitumen. 

Detta nummer omfattar också rör och ihåliga profiler som är försedda med lameller eller 

kammar. Dessa kan vara längs- eller tvärgående och vara framställda vid tillverkningen av rören 

eller profilerna. 

Bland produkter enligt detta nummer kan nämnas ledningsrör för olja eller gas, foderrör, 

borrör och andra rör som används vid borrning efter olja eller gas, rör av sådana slag som 

används i ångpannor, överhettare, värmeväxlare, kondensorer, raffineringsugnar, 

matarvattensförvärmare för kraftverk, förzinkade eller svarta rör (s.k. gasrör) för högtrycks- eller 

medeltrycksånga eller för vattenledningar i byggnader samt rör för huvudvatten- eller 

huvudgasledningar under gatan. Dessutom används rör och ihåliga profiler för tillverkning av 

bil- och maskindelar, ringar till kul- och rullager samt för andra tekniska ändamål. De används 

vidare till byggnadsställningar samt i byggnader och andra konstruktioner. 


a) rör av gjutjärn (nr 7303) samt rör av järn eller stål, enligt nr 7305 eller 7306; 

b) ihåliga profiler av gjutjärn (nr 7303) samt ihåliga profiler av järn eller stål, enligt nr 7306; 

c) rördelar av järn eller stål (nr 7307); 

d) böjliga slangar och rör av järn eller stål, även med kopplingsanordningar (inbegripet 

termostatbälgar och utvidgningsfogar) (nr 8307); 

e) elektriska isolerrör (nr 8547); 

73:4

f) rör och ihåliga profiler som har bearbetats till bestämda igenkännliga varor, t.ex. sådana som 

är bearbetade för användning i konstruktioner (nr 7308), sektioner till radiatorer för 

centraluppvärmning (nr 7322), utblåsningsrör (exhaust manifolds) till förbränningskolvmotorer 

(nr 8409), andra maskindelar (sextonde avd.), ljuddämpare och avgasrör till fordon 

enligt 87 kap. (t.ex. nr 8708 eller 8714), sadelstolpar och ramar till cyklar (nr 8714). 


HS-nr 7304.11, 7304.19, 7304.22, 7304.23, 7304.24 och 7304.29 

Dessa HS-nummer omfattar varor av i numren angivna slag oavsett vilka standarder (t.ex. American Petroleum 

Institutes (API) standarder 5L och 5LU för ledningsrör samt API-standarder 5A, 5AC och 5AX för foderrör, borrör 

och andra rör för olje- eller gasborrning) som de motsvarar. 

HS-nr 7304.31, 7304.39, 7304.41, 7304.49, 7304.51 och 7304.59 

Vad beträffar skillnaden mellan kallbearbetade produkter och andra produkter enligt dessa statistiska nummer 

hänvisas till allm. anv. till 72 kap., avsnitt IV B, andra stycket. 

7305 Andra rör av järn eller stål (t.ex. svetsade, nitade eller på liknande sätt förslutna) 

med runt tvärsnitt och med en ytterdiameter av mer än 406,4 mm (+) 


7305.11 - - Längssvetsade genom pulverbågsvetsning 

7305.12 - - Längssvetsade på annat sätt 

7305.19 - - Andra 

7305.20 - Foderrör av sådana slag som används vid borrning efter olja eller gas 

- Andra slag, svetsade: 

7305.31 - - Längssvetsade 

7305.39 - - Andra 


Rör enligt detta nummer framställs exempelvis genom svetsning eller nitning av rörformiga, inte 

tillslutna ämnen som har framställts av valsade platta produkter. 

De rörformiga ämnena kan framställas: 

– genom böjning runt längdaxeln eller i spiral genom ett kontinuerligt förfarande med hjälp av 

ett antal valsar; detta förfarande används vid bearbetning av valsade platta produkter i rullar; 

– genom böjning runt längdaxeln i ett icke kontinuerligt förfarande i en press eller valsmaskin, 

vilket förfarande används vid bearbetning av valsade platta produkter som inte föreligger i 

rullar. 

Vid tillverkning av svetsade rör hopsvetsas de mot varandra liggande kanterna, utan tillsats av 

metall, genom brännsvetsning eller elektrisk motstånds- eller induktionssvetsning eller genom 

pulverbågsvetsning, varvid metallpulver tillförs och svetsningen utförs med användande av 

flussmedel eller skyddsgas för att förhindra oxidation. Vid tillverkning av nitade rör läggs den 

ena kanten över den andra, varefter kanterna nitas ihop. 

Produkter enligt detta nummer kan vara försedda med överdrag, t.ex. av plast eller av glasull i 

kombination med bitumen. 

Rör enligt detta nummer används i synnerhet i olje- och gasledningar, som infodring i olje- 

och gasbrunnar, till fjärrvattenledningar, för transport av slurry av stenkol eller andra fasta 

ämnen, för pålning eller som pelare i konstruktioner samt i elektriska vattenkraftverk, varvid de 

vanligen är förstärkta med ringar. 

* 

* * 


a) rör och ihåliga profiler enligt nr 7303, 7304 och 7306; 

b) rördelar av järn eller stål (nr 7307); 

c) rör som har bearbetats till bestämda, igenkännliga varor. 

73:5 

Ny version 2007


HS-nr 7305.11, 7305.12, 7305.19 och 7305.20 

Anv. till HS-nr 7304.10, 7304.21 och 7304.29 gäller i tillämpliga delar också för produkter enligt ovanstående HSnummer. 

HS-nr 7305.11 

Detta HS-nummer omfattar rör som är tillverkade av stålplåt genom formning i en press eller genom valsning samt 

svetsning med elektrisk ljusbåge under tillsats av metall och av flussmedel för att förhindra att metallen oxideras vid 

sammansmältningen. 

Efter svetsningen kvarstår en upphöjd sträng av metall, "svetssträngen", vilken är tydligt synbar på den yttre ytan 

av det färdiga röret. 

HS-nr 7305.12 

Detta HS-nummer omfattar i huvudsak rör som är tillverkade genom kontinuerlig formning av stål i rullar, vilket får 

passera en rad formningsvalsar och som därefter svetsas genom elektrisk motstånds- eller induktionssvetsning utan 

tillsats av metall. Efter svetsningen finns det ingen upphöjd metallsträng på det färdiga rörets yta. 

7306 Andra rör och andra ihåliga profiler, av järn eller stål (t.ex. hopböjda utan 

fogsvetsning, svetsade eller nitade) (+) 


7306.11 - - Svetsade, av rostfritt stil 

7306.19 - - Andra 

- Foderrör och rör av sådana slag som används vid borrning efter olja eller 

gas: 

7306.21 - - Svetsade, av rostfritt stål 

7306.29 - - Andra 

7306.30 - Andra slag, svetsade, med runt tvärsnitt, av järn eller olegerat stål 

7306.40 - Andra slag, svetsade, med runt tvärsnitt, av rostfritt stål 

7306.50 - Andra slag, svetsade, med runt tvärsnitt, av annat legerat stål 

- Andra slag, svetsade, med annat än runt tvärsnitt: 

7306.61 - - Med kvadratiskt eller rektangulärt tvärsnitt 

7306.69 - - Med annat än runt, kvadratiskt eller rektangulärt tvärsnitt 


Anv. till nr 7305 gäller i tillämpliga delar också för varor enligt nr 7306. 

Detta nummer omfattar också bl.a: 

1. hopsmidda (stuksvetsade) rör; 

2. rör med tillslutna men inte hopfogade kanter, dvs. rör hos vilka kanterna berör eller täcker 

varandra (open seam tubes). Produkter som utefter hela sin längd har en längsgående öppning 

klassificeras emellertid som profiler enligt nr 7216, 7222 eller 7228; 

3. rör hos vilka kanterna har hopfogats genom falsning. 

Vissa på längden hopsvetsade rör enligt detta nummer har undergått varm-eller kallvalsning 

för att erhålla produkter med mindre yttre diameter eller väggtjocklek samt snävare toleranser 

beträffande dimensionerna. Med dessa kallbearbetningsmetoder kan man också erhålla olika 

ytfinish, inbegripet polerade ytor, som har nämnts i anv. till nr 7304. 

Ang. skillnaden mellan rör och ihåliga profiler se allm. anv. till detta kapitel. 

* 

* * 

Bland produkter enligt detta nummer kan nämnas ledningsrör för olja eller gas, foderrör, 

borrör och andra rör som används vid borrning efter olja eller gas, rör för användning i 

ångpannor, överhettare, värmeväxlare, kondensorer, matarvattensförvärmare för kraftverk, 

förzinkade eller svarta rör (s.k. gasrör) för högtrycks- eller medeltrycksånga eller för 

73:6

vattenledningar i byggnader samt rör för huvudvatten- eller huvudgasledningar under gatan. 

Dessutom används rör och ihåliga profiler för tillverkning av bil- och maskindelar, cykelramar 

och barnvagnar. De används vidare till byggnadsställningar samt i byggnader och andra 

konstruktioner. Rör med tillslutna men inte hopfogade kanter (open seam tubes) används t.ex. 

som stommar i metallmöbler. 

Detta nummer omfattar också rör och ihåliga profiler som är försedda med överdrag, t.ex. av 

plast eller av glasull i kombination med bitumen, eller med längs- eller tvärgående lameller eller 

kammar. 


a) rör av gjutjärn (nr 7303) samt rör av järn eller stål enligt nr 7304 eller 7305; 

b) ihåliga profiler av gjutjärn (nr 7303) samt ihåliga profiler av järn eller stål enligt nr 7304; 

c) rördelar av järn eller stål (nr 7307); 

d) böjliga slangar och rör av järn eller stål, även med kopplingsanordningar (inbegripet 

termostatbälgar och utvidgningsfogar) (nr 8307); 

e) elektriska isolerrör (nr 8547); 

f) rör och ihåliga profiler som har bearbetats till bestämda igenkännliga varor, t.ex. sådana som 

är bearbetade för användning i konstruktioner (nr 7308), sektioner till radiatorer för 

centraluppvärmning (nr 7322), utblåsningsrör (exhaust manifolds) till 

förbränningskolvmotorer (nr 8407), andra maskindelar (sextonde avd.), ljuddämpare och 

avgasrör till fordon enligt 87 kap. (t.ex. nr 8708 eller 8714), sadelstolpar och ramar till cyklar 

(nr 8714). 


HS-nr 7306 11, 7306.19, 7306.21 och 7306 29 

Anv. till HS-nr 7304.11, 7304.19, 7304.22, 7304.23, 7304.24 och 7304.29 gäller i tillämpliga delar också för 

produkter enligt ovanstående HS-nummer. 

7307 Rördelar (t.ex. kopplingar, knärör och muffar) av järn eller stål 

- Gjutna rördelar: 

7307.11 - - Av icke aducerat gjutjärn 

7307.19 - - Andra 

- Andra rördelar, av rostfritt stål: 

7307.21 - - Flänsar 

7307.22 - - Gängade knärör, böjar och muffar 

7307.23 - - Stumsvetsrördelar 

7307.29 - - Andra 

- Andra slag: 

7307.91 - - Flänsar 

7307.92 - - Gängade knärör, böjar och muffar 

7307.93 - - Stumsvetsrördelar 

7307.99 - - Andra 

Detta nummer omfattar rördelar av järn eller stål, vilka används huvudsakligen för förbindning 

av två rör, för anslutning av rör till apparater eller andra anordningar eller för tillslutning av 

röröppningar. Numret omfattar emellertid inte artiklar som används för rörinstallationer men 

som inte bildar en del av själva rörledningen (t.ex. hållare, stag och liknande stöd, vilka endast 

fäster rören vid väggar, samt slangklämmor för montering av slangar vid rör, kranar, 

skarvstycken etc.) (nr 7325 eller 7326). 

Förbindningen kan ske: 

– genom hopskruvning då gängade rördelar av gjutjärn eller stål används; 

– genom stumsvetsning eller överlappssvetsning. Vid stumsvetsning är ändarna på rördelarna 

och rören rätvinkliga eller avfasade; eller 

– genom enbart hopskjutning i de fall då flyttbara rördelar av stål används. 

73:7 

Ny version 2007

Numret omfattar sålunda bl.a. flata flänsar och flänsar med smidda kragar, knärör, returböjar 

och andra böjar, förminskningsrör, T-rör, korsrör, huvar och proppar, förbindningsstycken för 

rörkonstruktioner, grenrör med ett flertal birör, vattenlås, nipplar och muffar. 


a) krampor och andra anordningar som är speciellt konstruerade för hopfogning av delar i 

konstruktioner (nr 7308); 

b) bultar, muttrar, skruvar etc. som är lämpliga för montering av rörledningar (nr 7318); 

c) termostatbälgar och utvidgningsfogar (nr 8307); 

d) hållare, stag o.d. av ovan angivet slag; rörproppar (med eller utan gängning) som är försedda 

med ring, hake etc. (t.ex. sådana som används för att fästa klädstreck) (nr 7326); 

e) rördelar som är försedda med kranar, ventiler etc. (nr 8481); 

f) isolerade förbindningsdetaljer till elektriska isolerrör (nr 8547); 

g) förbindningsstycken till cykel- och motorcykelramar (nr 8714). 

7308 Konstruktioner (med undantag av monterade eller monteringsfärdiga byggnader 

enligt nr 9406) och delar till konstruktioner (t.ex. broar, brosektioner, 

slussportar, torn, fackverksmaster, tak, fackverk till tak, dörrar, fönster, dörr- 

och fönsterkarmar, dörrtrösklar, fönsterluckor, räcken och pelare), av järn eller 

stål; plåt, stång, profiler, rör o.d. av järn eller stål, bearbetade för användning i 

konstruktioner 

7308.10 - Broar och brosektioner 

7308.20 - Torn och fackverksmaster 

7308.30 - Dörrar, fönster, dörr- och fönsterkarmar samt dörrtrösklar 

7308.40 - Material till byggnadsställningar och liknande utrustning för användning vid 

byggnadsarbeten, i gruvor e.d. 


Detta nummer omfattar järn- och stålkonstruktioner, även icke kompletta, samt delar till sådana 

konstruktioner. Det utmärkande för konstruktioner enligt detta nummer är att de, när de en gång 

har ställts upp på en plats, i allmänhet kvarstannar där. De är vanligen uppbyggda av stång, rör, 

profiler, plåt, universalstål, band, smidesstycken eller gjutstycken genom nitning, 

sammanfogning med bultar, svetsning etc. I sådana konstruktioner ingår ibland produkter enligt 

andra nummer, såsom duk, nät, galler eller klippnät enligt nr 7314. Som delar till konstruktioner 

anses också krampor och andra anordningar som är speciellt konstruerade för att sammanfoga i 

konstruktionerna ingående element med rund genomskärning (även rörformiga). Dessa 

anordningar har vanligen upphöjningar med gängade hål, i vilka skruvar sätts in vid 

hopfogningen för att fästa anordningarna vid elementen. 

Förutom de konstruktioner och delar till konstruktioner som är omnämnda i tulltaxenumret 

omfattar detta bl.a.: 

uppfordringsstöttor till gruvor; ställbara stöttor och teleskopstöttor, rörformiga stöttor, 

ställbara bärbjälkar för infodringar, av rör tillverkade byggnadsställningar och liknande 

utrustning för användning i gruvor, vid byggnadsarbeten etc.; slussportar; vågbrytare, bryggor 

och pirarmar; överbyggnader till fyrar; master, landgångar, relingar, skott etc. för fartyg; 

balkonger och verandor; luckor, grindar och skjutdörrar; sammansatta räcken och staket; väg- 

och järnvägsbommar och liknande spärrar; konstruktioner till växthus och drivbänkar; mycket 

stora hyllkonstruktioner som är avsedda för montering och permanent installering i butiker, 

verkstäder, magasin etc.; spiltor och foderhäckar; vissa skyddsräcken för motorvägar, tillverkade 

av plåt eller profiler. 

Numret omfattar också plåt, universalstål, band, stång, profiler och rör som är bearbetade (t.ex. 

borrade, böjda eller försedda med urtagningar) för användning i konstruktioner. 

Numret omfattar vidare produkter som består av stänger som har vridits. Dessa produkter 

används också för armering av betong (även förspänd sådan). 


a) sammanfogad spont (nr 7301); 

b) plåtpaneler som är avsedda att sättas ihop till gjutformar för betong (nr 8480); 

c) konstruktioner som är tydligt igenkännliga som maskindelar (sextonde avd.); 

73:8

d) konstruktioner som omfattas av sjuttonde avd., såsom stationär järnvägs- och spårvägsmateriel 

samt mekanisk utrustning för signalering, enligt nr 8608; chassiramar till rullande 

järnvägsmateriel och till motorfordon (86 och 87 kap.); flytande materiel enligt 89 kap.; 

e) flyttbara hyllor med karaktär av möbler (nr 9403). 

7309 Cisterner, tankar, kar och liknande behållare av järn eller stål, för alla slags 

ämnen (andra än komprimerad eller till vätska förtätad gas), med en rymd av 

mer än 300 l, även med inre beklädnad eller värmeisolerade men inte försedda 

med maskinell utrustning eller utrustning för uppvärmning eller avkylning 

Behållare enligt detta nummer installeras vanligen som fasta anläggningar för lagring eller 

produktion t.ex. i fabriker eller kemiska industrier, i färgerier, gasverk, bryggerier, brännerier 

och raffinaderier samt i mindre utsträckning i bostadshus, butiker etc. Detta nummer omfattar 

behållare för alla slags ämnen, andra än komprimerad eller till vätska förtätad gas. Behållare för 

sådan gas klassificeras enligt nr 7311, oavsett rymd. Behållare som är försedda med maskinell 

utrustning eller utrustning för uppvärmning eller avkylning, t.ex. omrörare, värme- eller 

kylslingor eller elektriska uppvärmningsanordningar, förs till 84 eller 85 kap. 

Behållare som endast är försedda med kranar, säkerhetsventiler eller andra ventiler, 

nivåmätare, manometrar etc. klassificeras däremot enligt detta nummer. 

Behållarna kan vara öppna eller slutna, försedda med inre beklädnad av ebonit eller plast eller 

annan oädel metall än järn eller med värmeisolerande beklädnad (t.ex. asbest, slaggull eller 

glasull) med eller utan yttre beklädnad av plåt. 

Numret omfattar också behållare som är isolerade med dubbla väggar eller dubbla bottnar, 

under förutsättning att de inte har några anordningar för cirkulation av flytande värme- eller 

köldmedia mellan väggarna. (Behållare med sådana anordningar förs till nr 8419.) 

Som exempel på varor enligt detta nummer kan nämnas: 

bensin- och oljecisterner; kar för stöpning av korn i mälterier; jäskar för vätskor (vin, öl etc.); 

dekanter- och avsättningskar (klarfat) för alla slags vätskor; kar för härdning och anlöpning av 

metallvaror; vattenbehållare (även för hushållsbruk), inbegripet expansionskärl för 

centralvärmeanläggningar; behållare för fasta ämnen. 

Numret omfattar inte heller godsbehållare (containrar) som är speciellt konstruerade och 

utrustade för befordran med ett eller flera slag av transportmedel (nr 8609). 

7310 Tankar, fat, burkar, flaskor, askar och liknande behållare av järn eller stål, för 

alla slags ämnen (andra än komprimerad eller till vätska förtätad gas), med en 

rymd av högst 300 l, även med inre beklädnad eller värmeisolerade men inte 

försedda med maskinell utrustning eller utrustning för uppvärmning eller 

avkylning 

7310.10 - Med en rymd av minst 50 l 

- Med en rymd av mindre än 50 l: 

7310.21 - - Burkar avsedda att tillslutas genom lödning eller falsning 

7310.29 - - Andra 

Medan det föregående numret är tillämpligt för behållare som har en rymd av mer än 300 l och 

som vanligen installeras som fasta anläggningar i fabriker etc., omfattar detta nummer behållare 

av järn- eller stålplåt med en rymd av högst 300 l och vanligen av sådan storlek att de lätt kan 

flyttas eller hanteras. Dessa behållare används vanligen inom handeln för transport eller 

förpackning av varor men också som fasta installationer. 

Bland de större behållare som omfattas av detta nummer kan nämnas: tjär-och oljefat; 

bensindunkar; mjölktransportkärl; fat för alkohol, latex, natriumhydroxid, kalciumkarbid, 

färgämnen eller andra kemikalier. Bland mindre behållare märks askar, burkar etc., vilka 

vanligen används som detaljhandelsemballage för smör, mjölk, öl, konserver, frukt, fruktsafter, 

kex, te, konfektyrer, tobak, cigaretter, skokräm, medikamenter etc. 

Särskilt fat kan vara försedda med rullskenor eller andra anordningar för att lättare kunna 

rullas eller hanteras. Alla behållare enligt detta nummer kan vara försedda med sprundhål, 

sprundtappar, lock eller andra tillslutningsanordningar för att underlätta fyllning och tömning. 

73:9 

Ny version 2007

Numret omfattar också fat etc. som är isolerade med dubbla väggar eller bottnar, under 

förutsättning att de inte har några anordningar för cirkulation av flytande värme- eller köldmedia 

mellan väggarna. (Behållare med sådana anordningar förs till nr 8419.) 

Detta nummer omfattar inte heller: 

a) artiklar enligt nr 4202; 

b) kakskrin, teburkar, sockerburkar och liknande behållare för hushålls- eller köksbruk (nr 7323); 

c) cigarettetuier, puderdosor, verktygslådor och liknande behållare för personligt eller 

yrkesmässigt bruk (nr 7325 eller 7326); 

d) kassaskåp, kassaskrin, dokumentskrin o.d. (nr 8303); 

e) artiklar enligt nr 8304; 

f) prydnadsaskar (nr 8306); 

g) godsbehållare (containrar) som är speciellt konstruerade och utrustade för befordran med ett 

eller flera slag av transportmedel (nr 8609); 

h) termosflaskor och andra termoskärl, kompletta med ytterhölje, enligt nr 9617. 

7311 Behållare av järn eller stål för komprimerad eller till vätska förtätad gas 

Detta nummer omfattar behållare, oavsett storleken, som används för transport eller lagring av 

komprimerad eller till vätska förtätad gas (t.ex. helium, syre, argon, väte, acetylen, koldioxid 

eller butan). 

Vissa sådana behållare är kraftiga cylindrar, tuber, flaskor etc. som har provats vid högt tryck. 

Dessa kan vara sömlösa eller svetsade (t.ex. i bottnen, runt mitten eller i längdriktningen). Andra 

består av ett inre kärl och en eller flera ytterväggar. Utrymmet mellan väggarna är fyllt med 

isoleringsmaterial, hålls under vakuum eller är inrättat för att innehålla en kylvätska, varigenom 

vissa till vätska förtätade gaser kan hållas vid atmosfärstryck eller lågt tryck. 

Dessa behållare kan vara försedda med manövrerings-, reglerings- och mätanordningar, såsom 

ventiler, kranar, manometrar, nivåmätare etc. 

Vissa (t.ex. acetylenbehållare) innehåller ett inert poröst ämne, såsom kiselgur, träkol eller 

asbest tillsammans med ett bindemedel, såsom cement, och ibland indränkt med aceton, allt för 

att underlätta påfyllning och för att eliminera den fara för explosion som skulle uppstå vid 

komprimering av enbart acetylen. 

I andra behållare, t.ex. sådana som är avsedda att tappas på vätska eller gas alltefter behov, 

förgasas den till vätska förtätade gasen endast under inverkan av omgivningens temperatur 

genom att passera genom en rörslinga som är anbringad på innersidan av ytterväggen. 

Numret omfattar inte ångackumulatorer (nr 8404). 

7312 Tvinnad tråd, linor, kablar, flätade band, sling o.d., av järn eller stål, utan 

elektrisk isolering 

7312.10 - Tvinnad tråd, linor och kablar 


Numret omfattar tvinnad tråd som är tillverkad genom fast sammantvinning av två eller flera 

enkla trådar samt linor och kablar av alla grovlekar, vilka tillverkas genom sammantvinning av 

sådan tvinnad tråd. Under förutsättning att de har behållit sin karaktär av varor av järn- eller 

ståltråd kan linor och kablar ha inlägg av textilmaterial (hampa, jute etc.) eller överdrag av 

textilmaterial, plast etc. 

Linor och kablar har i allmänhet runt tvärsnitt, men numret omfattar också band, vanligen med 

kvadratiskt eller rektangulärt tvärsnitt, som har erhållits genom flätning av enkel eller tvinnad 

tråd. 

Dessa linor, kablar, band etc. förs till detta nummer även om de är avpassade till längden eller 

försedda med krokar, karbinhakar, lekare, ringar, kauser, klämmor, hylsor etc. (under 

förutsättning att de inte härigenom har fått karaktär av artiklar enligt andra nummer) eller 

formade till dubbelt eller flerdubbelt sling, laststroppar e.d. 

73:10

Dessa varor används för uppfordring (med kranar, vinschar, taljor, hissar etc.) i gruvor, 

stenbrott, fartyg etc.; för bogsering; som trossar eller drivremmar; som stag för master, stolpar 

etc.; som stängsellinor; som linor för s.k. linsågar (vanligen tretrådiga linor av specialstål) etc. 


a) taggtråd samt löst tvinnad dubbel stängseltråd utan taggar (nr 7313); 

b) isolerad elektrisk kabel (nr 8544); 

c) bromsvajrar, gasvajrar och liknande vajrar, igenkännliga som avsedda för fordon enligt 87 

kap. 

7313 Taggtråd av järn eller stål; vridet band eller vriden enkel flat tråd, med eller utan 

taggar, samt löst tvinnad dubbel tråd, av sådana slag som används till stängsel, av 

järn eller stål 

Detta nummer omfattar följande typer av stängseltråd etc. (ang. tråd, se definition i anm. 2 till 

detta kapitel): 

1. taggtråd, vilken består av tämligen löst sammantvinnad tråd av järn eller stål som med korta 

mellanrum har försetts med taggar eller ibland med små vassa stycken av metallband; 

2. smala, platta band eller trådar som har klippts upp till tänder med jämna mellanrum och 

används i stället för taggtråd; 

3. vridet band eller vriden enkel flat tråd. Detta stängelmaterial benämns ofta "torsades" på 

franska. Det består av ett smalt band eller en flat tråd och är ibland endast lätt vriden. Dessa 

varor förs hit oavsett om de är försedda med taggar eller inte; 

4. löst tvinnad dubbel tråd av järn eller stål, vilken uppenbarligen är lämplig att användas till 

stängsel. Även denna benämns "torsades" på franska. 

Detta nummer omfattar också härvor av taggtråd. Dessa är ibland uppsatta på trä- eller 

metallpålar och används för militära ändamål, till stängsel etc. 

Den tråd och de band som används är i allmänhet förzinkade eller försedda med annat 

överdrag (t.ex. av plast). 

Numret omfattar inte fast sammantvinnade linor och kablar, vilka ibland också används som 

stängsel (nr 7312). 

7314 Duk (även ändlös), galler och nät (inbegripet stängselnät), av järn- eller ståltråd; 

klippnät av järn eller stål (+) 

- Vävd duk: 

7314.12 - - Ändlösa band för maskiner, av rostfritt stål 

7314.14 - - Annan duk, av rostfritt stål 

7314.19 - - Andra 

7314.20 - Galler och nät (inbegripet stängselnät), svetsade i korsningspunkterna, av tråd med ett 

största tvärmått av minst 3 mm och med en maskstorlek av minst 100cm 2 

- Andra galler och nät (inbegripet stängselnät), svetsade i korsningspunkterna: 

7314.31 - - Pläterade eller överdragna med zink 

7314.39 - - Andra 

- Annan duk, galler och nät (inbegripet stängselnät): 

7314.41 - - Överdragna med zink 

7314.42 - - Överdragna med plast 

7314.49 - - Andra 

7314.50 - Klippnät 

A. Duk (även ändlös), galler och nät (inbegripet stängselnät) 

Produkterna i denna grupp tillverkas i huvudsak genom vävning, flätning etc. (för hand eller i 

maskin) av järn- eller ståltråd. Tillverkningsmetoderna liknar i stort sett dem som används inom 

textilindustrin (för tillverkning av vävnader med varp och väft, dukvaror av trikå etc.). 

73:11 

Ny version 2007

Gruppen omfattar också galler (även sådana där trådarna inte är hopflätade) i vilka trådarna i 

beröringspunkterna är förenade genom svetsning eller med särskild tråd. 

Med tråd förstås produkter, oavsett tvärsnittets form, som har tillformats i varmt eller kallt 

tillstånd och som har ett största tvärmått av högst 16 mm, t.ex. valstråd och ur plåt skurna flata 

remsor (se anm. 2 till detta kapitel). 

Varor enligt detta nummer kan användas för många ändamål, t.ex. vid tvättning, torkning och 

filtrering av många material; för tillverkning av stängsel, skyddsnät för matvaror, insektsnät, 

skyddsgaller för maskiner, transportband, näthyllor, madrasser, möbelstoppningar, siktar, såll 

etc.; för armering av betong, etc. 

Varorna kan förekomma i rullar, som ändlösa band (t.ex. transportband) eller tillskurna till 

kvadratisk, rektangulär eller annan form. De kan bestå av två eller flera lager. 

B. Klippnät 

Klippnät är en nätliknande vara med rombiska öppningar som har bildats genom sträckning av 

plåt eller band i vilka parallella klipp har gjorts. 

Varan är tämligen styv och stark och används i stället för galler eller perforerad plåt till 

stängsel, skyddsanordningar på maskiner, golv till gångbryggor (t.ex. på lyftkranar), armering av 

diverse byggnadsmaterial (t.ex. betong, gips och glas), etc. 

* 

* * 

Detta nummer omfattar inte artiklar som är tillverkade av järn- eller ståltrådsduk, vilka 

klassificeras enligt andra nummer i detta kapitel, och inte heller följande varor, vilka förs till 

andra kapitel: 

a) vävnader av metalltråd, av sådana slag som används i kläder, som inredningsvävnader eller för 

liknande ändamål (nr 5809); 

b) plast, asbest eller glas med armering av järn- eller ståltrådsduk (39, 68 resp. 70 kap.); trådtegel 

för byggnadsändamål, vilket består av ett järn- eller ståltrådsnät som är inbakat i bränd lera 

(69 kap.); takpapp, vanligen tjärad och förstärkt med järn- eller ståltrådsnät (48 kap.). Enligt 

nr 7314 klassificeras dock nät som genom neddoppning har fått ett tunt överdrag av plast 

(även om maskorna är fyllda) samt nät och galler på underlag av papper, t.ex. sådana som 

används för armering av betong, gips etc; 

c) duk, nät etc. som har bearbetats till maskindelar (t.ex. genom sammansättning med andra 

material) (84 eller 85 kap.); 

d) handsiktar och handsåll som är tillverkade av duk, nät etc. (nr 9604). 



Med "vävda produkter" avses endast av tråd tillverkade produkter som har framställts på samma sätt som 

textilvävnader, dvs. med två trådsystem som korsar varandra i rät vinkel. 

Produkterna har vanligen tvåskaftsbindning, men kypertbindning eller annan bindning kan också förekomma. 

Väften, som består av en obruten tråd, löper från den ena sidan av varpen till den andra. Produkterna tillverkas i 

vävstolar med kontinuerligt arbetssätt. Trådarnas korsningspunkter kan vara förstärkta (t.ex. genom bindning med en 

extra tråd). Vävnader av detta slag kan ha relativt långt avstånd mellan trådarna, varigenom en nätliknande produkt 

med kvadratiska maskor erhålls. Trådarna kan också vara vågprofilerade. Vågbildningarna griper in i varandra, 

varigenom korsningspunkterna blir styvare. Liknande varor kan också vara vävda av rak tråd och sedan pressade. 

Den därvid erhållna deformationen i korsningspunkterna gör vävnaden starkare. 

Vävda produkter kan förekomma i rullar eller i plant tillstånd och avpassade till längden eller tillskurna. Kanterna 

på de plana produkterna kan vara svetsade eller lödda. 

7315 Kättingar och kedjor samt delar till dessa varor, av järn eller stål 

- Ledbultkedjor och delar till sådana kedjor: 

7315.11 - - Rullkedjor 

7315.12 - - Andra kedjor 

7315.19 - - Delar 

73:12

7315.20 - Snökedjor o.d. 

- Andra kedjor samt kättingar: 

7315.81 - - Stolpkätting 

7315.82 - - Andra, med svetsade länkar 

7315.89 - - Andra 

7315.90 - Andra delar 

Detta nummer omfattar kättingar och kedjor av gjutjärn (vanligen aducerat) eller av smidbart 

järn eller stål, oavsett dimension, framställningssätt eller, i allmänhet, avsedd användning. 

Det omfattar bl.a. ledbultkätting (t.ex. rullkätting, tandkätting och Galls kätting), annan kätting 

(även s.k. stolpkätting) och kedjor (smidda, gjutna, svetsade, stansade ur plåt eller band, 

tillverkade av tråd, etc.) samt rullkedjor. 

Numret omfattar bl.a: 

1. drivkedjor för cyklar, bilar och maskiner; 

2. ankar- och förtöjningskätting; lyft- och bogserkätting; snökedjor för bilar; 

3. kedjor till sängbottnar; kedjor till proppar för diskhoar och tvättställ; kedjor till spolcisterner. 

Samtliga dessa kättingar och kedjor kan vara försedda med ändbeslag eller tillbehör (t.ex. 

krokar, karbinhakar, lekare, schacklar, fjäderringar eller andra ringar, T-stycken). De kan vara 

avpassade till längden eller tydligt avsedda för speciella ändamål. 

Artiklar av järn eller stål som är igenkännliga som delar till kättingar och kedjor (t.ex. 

ytterlänkar, rullar, bultar etc. till ledbultkättingar samt länkar och schacklar till andra kättingar 

och kedjor) förs likaledes till detta nummer. 


a) kedjor som har karaktär av oäkta smycken enligt nr 7117 (t.ex. urkedjor och berlockkedjor); 

b) kedjor som är försedda med skärtänder etc. och som används i kedjesågar eller skärverktyg (82 

kap.); andra artiklar i vilka kedjorna är av underordnad betydelse, t.ex. kedjor med skopor, 

transportkedjor med krokar samt klämkedjor till textilmaskiner; 

c) säkerhetsanordningar med kedja för dörrar (nr 8302); 

d) lantmäterikedjor (nr 9015). 

7316 Ankaren och draggar samt delar till dessa varor, av järn eller stål 

Detta nummer avser endast sådana ankaren som används för förankring av fartyg av alla 

storlekar, oljeplattformar o.d., bojar, sjömärken, flytminor etc. Det omfattar inte andra artiklar, 

vilka ibland kallas "ankaren" (t.ex. sådana för hopfogning av murverk eller fästande av sparrar 

vid väggarna i byggnader). 

Ankaren kan vara försedda med stock, ibland av trä, och armarna kan vara fasta eller rörliga. 

Numret omfattar också draggar, vilka är mindre än ankaren och har mer än två armar 

(vanligen fyra) men ingen stock. De används för att förankra smärre fartyg, för att underlätta 

bordning av fartyg, för att ta upp sjunkna föremål etc. 

Numret omfattar också delar till ankaren och draggar. 

7317 Spik, stift (inbegripet häftstift), spikbleck, märlor och liknande artiklar, av järn 

eller stål, även med huvud av annat material, dock inte sådana med huvud av 

koppar 

A. Spik, stift, märlor och liknande artiklar, vilka vanligen är tillverkade enligt följande metoder: 

1. kallpressning av tråd av lämplig grovlek. Sådan trådspik har vanligen platt eller kullrigt 

huvud men kan ibland vara utan huvud och spetsig i ena eller båda ändarna. Spik och stift 

med avsmalnande skaft tillverkas på samma sätt men skärs snett; 

2. smidning (för hand eller i maskin) av ett skaft av önskad tjocklek vilket spetsas genom 

hamring, varefter huvudet formas i en spikmaskin: 

3. klippning ur plåt eller band, om så erfordras åtföljd av slutbearbetning för hand eller i 

maskin; 

4. varmvalsning av stång i spikvalsverk, vilka formar huvudet och skaftet samtidigt; 

73:13 

Ny version 2007

5. pressning av huvudet ur en liten metallrondell, varvid det tidigare tillverkade skaftet sätts 

fast samtidigt. Denna metod används vanligen vid tillverkning av spik med kullrigt huvud, 

såsom tapetserarspik; 

6. gjutning. 

Många typer förekommer av dessa varor, bl.a.: 

trådspik med samma tvärsnitt utefter hela sin längd, för snickare etc.; formstift; fönsterstift; 

skomakarspik; märlor (även isolerade), spetsade i båda ändarna och avsedda för elektriska 

ledningar, tavelramar, stängsel etc.; häftklammer, inte föreliggande i staplar; spetsig klockspik 

med vridet skaft och huvud utan spår; skostift; tapetserarstift o.d.; broddar, dubbar o.d. till 

grova skodon; stift till tavlor, speglar, stängsel etc.; hästskosöm; ogängade isbroddar för djur; 

små trianglar etc. (vanligen av bleckplåt) för fastsättning av fönsterrutor; dekorativ möbelspik; 

märkspik (årtalsspik) för järnvägssliprar. 

B. Andra speciella typer av spik etc., t.ex.: 

1. smidda krampor och rälspik, vilkas spetsade skaft är böjda i rät vinkel; krampor används för 

hopfogning av murverk, grova bjälkar etc., rälspik för att fästa räler på sliprarna; 

2. spikbleck med ena kanten tandad eller avfasad. De används för hopfogning av trästycken 

och klassificeras enligt detta nummer även om de föreligger som längdvara (i form av 

band); 

3. krokar och öglor, vilka kan vara stansade ur plåt eller smidda. Ena änden är spetsad och den 

andra böjd i rät vinkel eller till en ögla. De används för upphängning av olika föremål; 

4. häftstift av alla slag för ritningar, kontorsbruk etc., med flata eller kullriga huvuden; 

5. kardnockar för kardmaskiner o.d. 

Samtliga ovannämnda varor förs till detta nummer även om de har huvud av annan oädel 

metall än järn (dock inte koppar och kopparlegeringar) eller av något annat ämne (porslin, 

glas, trä, gummi, plast etc.) och även om de är förkopprade, förgyllda, försilvrade, fernissade 

etc. eller överdragna med annat material. 


a) skruvkrokar, skruvöglor, spetsiga drivskruvar med spårförsett huvud och drivskruvar utan 

spets (nr 7318); 

b) skoskyddare med eller utan stift; X-krokar med stift; remlås (nr 7326); 

c) spik, stift etc. med huvud av koppar eller kopparlegeringar (nr 7415); 

d) häftklammer i staplar (t.ex. för kontors- eller tapetserarbruk eller till emballage) (nr 8305); 

e) klaviaturstift till pianon (nr 9209). 

7318 Skruvar, bultar, muttrar, skruvkrokar, nitar, kilar, sprintar, saxsprintar, 

underläggsbrickor (inbegripet fjäderbrickor) och liknande artiklar, av järn eller 

stål (+) 

- Gängade artiklar: 

7318.11 - - Franska träskruvar 

7318.12 - - Andra träskruvar 

7318.13 - - Skruvkrokar och skruvöglor 

7318.14 - - Självgängande skruvar (plåtskruv) 

7318.15 - - Andra skruvar samt bultar, även med tillhörande muttrar eller underläggsbrickor 

7318.16 - - Muttrar 

7318.19 - - Andra 

- Ogängade artiklar: 

7318.21 - - Fjäderbrickor och andra låsbrickor 

7318.22 - - Andra underläggsbrickor 

7318.23 - - Nitar 

7318.24 - - Kilar, sprintar och saxsprintar 

7318.29 - - Andra 

A. Skruvar, bultar och muttrar 

Bultar och muttrar (inbegripet bultar utan huvud), pinnbultar och andra skruvar för metall, 

träskruvar och franska träskruvar är (i färdigt skick) gängade och används för hopfogning av 

73:14

föremål på sådant sätt att dessa lätt kan tas isär utan att skadas. Varorna förs hit även om de 

föreligger i ogängat skick. 

Bultar och skruvar för metall är cylindriska till formen och har täta gängor med ringa 

stigning. De är sällan spetsade och kan ha spårförsett huvud eller huvud som är utformat för 

åtdragning med skruvnyckel. Huvudet kan också vara försett med en fördjupning. En bult är 

avsedd att passa in i en mutter, under det att skruvar för metall vanligen skruvas in i ett gängat 

hål i materialet. Skruvar är därför vanligen gängade utefter hela sin längd, medan bultar vanligen 

har en del av skaftet ogängad. 

Numret omfattar alla typer av för sammanfogning avsedda bultar och skruvar för metall, 

oavsett form och användning, inbegripet U-bultar, bultar utan huvud (dvs. cylindriska järnpinnar 

som är gängade i ena änden), pinnbultar och pinnskruvar (dvs. korta järnpinnar som är gängade i 

båda ändarna) samt helgängade pinnskruvar. 

Muttrar är metallstycken som är avsedda att hålla motsvarande bultar i läge. De är vanligen 

gängade rakt igenom, men även s.k. hattmuttrar förekommer. Numret omfattar också 

vingmuttrar. Låsmuttrar (vanligen tunnare och försedda med urtagningar i överkanten) används 

ibland tillsammans med bultar. 

Ämnen till bultar samt ogängade muttrar omfattas också av detta nummer. 

Träskruvar skiljer sig från bultar och skruvar för metall genom att de är koniska, spetsiga och 

försedda med gängor med starkare stigning, eftersom de är avsedda att skära in i materialet. 

Vidare har träskruvar nästan alltid huvud med spår eller fördjupning och används alltid utan 

muttrar. 

Franska träskruvar (rälskruvar) är stora träskruvar med kvadratiskt eller sexkantigt huvud 

utan spår. De används för att fästa järnvägsräler på sliprarna och för att sammanfoga sparrar och 

liknande grövre trävirke. 

Numret omfattar också självgängande (Parker-)skruvar (plåtskruv). Dessa liknar träskruvar 

genom att de har huvud med spår, skärande gängning och spetsig eller avsmalnande ände. De 

kan därför skära igenom tunn metallplåt, marmor, skiffer, plast etc. 

Numret omfattar vidare alla icke spetsiga drivskruvar (klockspikar) ävensom spetsiga 

sådana med spårförsett huvud. Drivskruvar har gängning med mycket stark stigning och drivs 

ofta in i materialet med en hammare men måste vanligen skruvas ut med hjälp av en 

skruvmejsel. 

Denna grupp omfattar inte: 

a) spetsig klockspik med huvud utan spår (nr 7317); 

b) skruvproppar (nr 8309); 

c) gängade anordningar, ibland benämnda skruvar, som används för att överföra en rörelse eller 

på annat sätt fungera som en verksam del i en maskin (t.ex. arkimediska skruven eller 

vattensnäckan; snäckskruvar och spindlar till pressar; stängningsanordningar till ventiler, 

kranar etc.) (84 kap.); 

d) klaviaturstift och liknande gängade delar till musikinstrument (nr 9209). 

B. Skruvkrokar och skruvöglor 

Dessa används för upphängning eller fastsättning av olika föremål och skiljer sig från krokar och 

öglor enligt nr 7317 endast genom att de är gängade. 

C. Nitar 

Nitar skiljer sig från ovan beskrivna varor genom att de inte är gängade. De är vanligen 

cylindriska med kullriga, platta, skålformiga eller försänkta huvuden. 

Nitar används för permanent fastsättning av metallstycken (t.ex. i järn- och stålkonstruktioner, 

fartyg och behållare). 

Numret omfattar inte rörnitar och tvåspetsnitar, oavsett användningen (nr 8308), men nitar 

som endast är delvis ihåliga klassificeras enligt nr 7318. 

D. Saxsprintar, andra sprintar samt kilar och spårringar. 

Saxsprintar, vilka är tvådelade, sätts in i hål i axlar, bultar etc. för att förhindra att 

påmonterade föremål rubbas ur sitt läge. 

73:15 

Ny version 2007

Andra sprintar samt kilar används för liknande ändamål men är vanligen större och 

kraftigare. De kan liksom saxsprintar vara avsedda att sättas in i hål (i vilket fall de ofta är 

kilformiga) eller i spår som är frästa runt axeln etc., i vilket fall de kan ha olika former, t.ex. 

hästskoform eller konisk form. 

Spårringar framställs i olika former, från enkla ringar med öppning till mera komplicerade 

former (med hål eller skåror för att underlätta anbringandet med hjälp av speciella tänger). De är, 

oavsett formen, alltid avsedda att placeras i ett spår, antingen runt en axel eller på insidan av en 

cylinder för att förhindra att olika maskindelar rör sig i förhållande till varandra. 

E. Underläggsbrickor 

Underläggsbrickor är vanligen små tunna rondeller med ett hål i mitten. De placeras mellan 

muttern och det underliggande materialet för att skydda detta. Underläggsbrickor kan vara plana, 

uppslitsade (t.ex. fjäderbrickor), kupiga, tandade (låsbrickor), konformiga etc. 


HS-nr 7318.12 

Detta nummer omfattar inte skruvkrokar och skruvöglor; dessa klassificeras enligt stat. nr 7318.13. 

HS-nr 7318.14 

Detta nummer omfattar självgängande (Parker-)skruvar (plåtskruv) som är beskrivna i anv. till nr 7318, avsnitt A, 

åttonde stycket. 

7319 Synålar, stickor, snörnålar, virknålar, broderprylar och liknande artiklar, för 

handarbete, av järn eller stål; knappnålar, säkerhetsnålar och liknande 

artiklar, av järn eller stål, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans 

7319.20 - Säkerhetsnålar 

7319.30 - Knappnålar och liknande artiklar 


A. Synålar, stickor, snörnålar, virknålar, broderprylar och liknande artiklar 

Detta nummer omfattar nålar för sömnad, stickning, brodering, virkning, mattknytning eller 

andra handarbeten. 

Hit förs bl.a.: 

1. synålar, stoppnålar, brodernålar, säcknålar, madrassnålar, segelmakarnålar, bokbindar- och 

tapetserarnålar; skomakarnålar (inbegripet sylar med öga); nålar med trekantig spets för 

läderarbeten, etc.; 

2. stickor (långa nålar utan öga); 

3. snörnålar av alla slag, för trädning av snören, band etc. (även för snörning av fotbollar); 

4. virknålar (nålar som smalnar av mot ena änden och där är utformade till en krok); 

5. broderprylar, vilka används för att vid brodering sticka hål i bottenvävnaden; 

6. knytnålar, spetsade i ena eller båda ändarna. 

Vissa av dessa artiklar är ibland försedda med skaft. 

Numret omfattar också ämnen till nålar (med eller utan öga); nålar som har öga men inte är 

spetsade eller polerade; broderprylar och snörnålar som ännu inte har försetts med skaft. 


a) skomakarsylar utan öga samt verktyg av stilettyp för läderarbeten, kontorsbruk etc. (nr 8205); 

b) nålar för trikå-, spets- och brodermaskiner etc. (nr 8448); symaskinsnålar (nr 8452); 

c) nålar till pickuper (nr 8522); 

d) nålar för medicinskt, kirurgiskt, dentalt eller veterinärt bruk (nr 9018). 

73:16

B. Knappnålar, säkerhetsnålar och liknande artiklar, inte nämnda eller inbegripna 

någon annanstans 

Nålarna i denna grupp kan ha huvuden eller andra mindre väsentliga beståndsdelar av annan 

oädel metall, glas, plast etc., under förutsättning att de inte har fått karaktär av prydnadsföremål 

utan behållit sin huvudsakliga karaktär av nålar av järn eller stål. Gruppen omfattar bl.a.: 

1. säkerhetsnålar; 

2. knappnålar. 

Gruppen omfattar också spetsiga nålar för broscher, klubbmärken o.d. (även med led eller 

fästanordningar) eller för hattnålar etc. samt nålar för fastsättning av etiketter, uppsättning av 

insekter etc. 


a) kravattnålar, klubbmärken o.d., hattnålar och liknande artiklar till personlig prydnad (nr 7117); 

b) häftstift (nr 7317); 

c) hårspännen; hårnålar; hårklämmor, papiljotter o.d. (nr 8516 eller 9615). 

7320 Fjädrar och fjäderblad, av järn eller stål 

7320.10 - Bladfjädrar och blad till sådana fjädrar 

7320.20 - Skruvfjädrar 


Detta nummer omfattar järn- och stålfjädrar av alla typer, oavsett användningen, andra än 

urfjädrar enligt nr 9114. 

Fjädrar tillverkas av elastisk plåt, tråd eller stång på sådant sätt att de återtar sin ursprungliga 

form även efter avsevärd deformering. 

Numret omfattar bl.a. följande slag av fjädrar: 

A.Bladfjädrar (enkla eller sammansatta), vilka huvudsakligen används som bärfjädrar i fordon 

(t.ex. i lok och annan rullande järnvägsmateriel, bilar, vagnar och kärror). 

B. Skruvfjädrar, av vilka de två vanligaste slagen är: 

1. cylindriska fjädrar, vilka omfattar tryckfjädrar, sträckfjädrar och torsionsfjädrar (vridfjädrar) 

och vilka är tillverkade av tråd eller stång med runt, kvadratiskt eller rektangulärt tvärsnitt. 

De används för många ändamål (t.ex. i fordon och maskiner); 

2. koniska fjädrar, vilka är tillverkade av tråd eller stång med kvadratiskt, rektangulärt eller 

ovalt tvärsnitt eller av band. De används huvudsakligen i stötdämpare, buffertar på rullande 

järnvägsmateriel, sekatörer, hårklippningsmaskiner etc. 

C. Flata fjädrar och flata spiralfjädrar, vilka används i fjäderdrivna motorer, i lås etc. 

D.Fjädrar i form av rondeller eller ringar (används i järnvägsbuffertar etc.). 

Fjäderblad klassificeras också enligt detta nummer. 


a) fjädrar till paraply- eller parasollkäppar (nr 6603); 

b) fjäderbrickor (nr 7318); 

c) fjädrar som är sammansatta med andra artiklar till exempelvis automatiska dörrstängare (nr 

8302), igenkännliga delar till maskiner (sextonde avd.) eller till apparater och instrument 

enligt 90 eller 91 kap.; 

d) stötdämpare och torsionsstavar enligt sjuttonde avd. 

7321 Kaminer, spisar (inbegripet värmelednings-spisar), grillar, glödpannor, gaskök, 

tallriksvärmare och liknande icke elektriska artiklar för hushållsbruk samt delar 

till sådana artiklar, av järn eller stål 

- Apparater för matlagning samt tallriksvärmare: 

7321.11 - - För gas eller för både gas och annat bränsle 

7321.12 - - För flytande bränsle 

7321.19 - - Andra, inbegripet apparater för fast bränsle 

73:17 

Ny version 2007

- Andra apparater: 

7321.81 - - För gas eller för både gas och annat bränsle 

7321.82 - - För flytande bränsle 

7321.89 - - Andra, inbegripet apparater för fast bränsle 

7321.90 - Delar 

Detta nummer omfattar en rad apparater som alla uppfyller följande villkor, nämligen att de: 

1. är konstruerade för alstring och utnyttjande av värme för rumsuppvärmning, matlagning eller 

kokning; 

2. eldas med fast, flytande eller gasformigt bränsle eller annan energikälla (t.ex. solenergi), men 

inte uppvärms elektriskt; 

3. normalt används i hushållet eller vid kamping. 

Dessa apparater kan alltefter sin typ kännas igen på ett eller flera karakteristika såsom totala 

dimensioner, utformning, maximal upphettningsförmåga, eldstadens storlek om fast bränsle 

används och tankens storlek vid användning av flytande bränsle. Måttstocken för bedömning 

av dessa karakteristika är att apparaterna i fråga inte får ha sådan storlek, kapacitet etc. att den 

överstiger vad som behövs i ett hushåll. 

Detta nummer omfattar bl.a: 

1. kaminer, öppna spisar o.d. som används för rumsuppvärmning samt grillar; 

2. gas- eller oljeeldade radiatorer (fotogenelement, gasolelement etc.) för samma ändamål; 

3. köksspisar och kokapparater; 

4. ugnar med uppvärmningsanordning (t.ex. för stekning eller bakning); 

5. spritkök, fotogenkök o.d. (även för kamping); gaskök; tallriksvärmare med 

uppvärmningsanordning; 

6. tvättgrytor med eldstad eller annan uppvärmningsanordning. 

Numret omfattar också spisar med inbyggd panna (värmeledningsspisar), vilka som biuppgift 

ombesörjer centraluppvärmning. Det omfattar däremot inte apparater i vilka elektricitet utnyttjas 

för uppvärmningsändamål, t.ex. kombinerade gas-elspisar (nr 8516). 

Samtliga dessa artiklar kan vara emaljerade, förnicklade, förkopprade etc., försedda med 

tillbehör av andra oädla metaller eller infodrade med värmebeständiga material. 

Numret omfattar också tydligt igenkännliga delar av järn eller stål till ovannämnda apparater 

(t.ex. ugnsplåtar, kokplattor till spisar, spisringar, asklådor, löstagbara eldstäder, gasbrännare, 

oljebrännare, luckor, galler, fötter, skyddsstänger, grytlappshållare och tallriksställ). 


a) radiatorer för centraluppvärmning, luftvärmare och varmluftsfördelare samt delar till sådana, 

enligt nr 7322; 

b) varor, ibland benämnda ugnar, som saknar uppvärmningsanordning och är avsedda att placeras 

på en spis (nr 7323); 

c) blåslampor och transportabla smidesässjor (nr 8205); 

d) brännare till eldstäder (nr 8416); 

e) industri- och laboratorieugnar enligt nr 8417; 

f) maskiner och apparater för uppvärmning, kokning, rostning, destillering etc., enligt nr 8419. 

Detta nummer omfattar bl.a.: 

1. genomströmnings- eller förrådsvarmvattenberedare, icke elektriska, även för 

hushållsbruk; 

2. vissa speciella uppvärmnings- och kokapparater etc. som normalt inte används i hushåll, 

t.ex. kaffebryggare för serveringar; flottyrkokare; steriliseringsapparater, värmeskåp, 

torkskåp och andra apparater med indirekt uppvärmning (t.ex. med ånga), ofta försedda med 

rörslingor, dubbla väggar, dubbla bottnar etc.; 

g) elektriska värmeapparater enligt nr 8516. 

7322 Radiatorer för centraluppvärmning, inte försedda med elektrisk 

uppvärmningsanordning, och delar till sådana radiatorer, av järn eller stål; 

luftvärmare och varmluftsfördelare (inbegripet apparater som även kan fördela 

sval eller konditionerad luft), inte försedda med elektrisk 

uppvärmningsanordning men utrustade med motordriven fläkt eller blåsmaskin, 

samt delar till sådana apparater, av järn eller stål 

73:18

- Radiatorer och delar till radiatorer: 

7322.11 - - Av gjutjärn 

7322.19 - - Andra 


Detta nummer omfattar: 

1. Radiatorer för centraluppvärmning, dvs. anordningar för rumsuppvärmning, vilka vanligen 

består av kamflänsrör eller ihåliga sektioner av plåt. Genom dessa cirkulerar vatten eller ånga 

från en värmepanna. Sådana radiatorer kan vara omgivna av ett hölje av trä eller metall. 

Till denna grupp hör också apparater som består av en kombination av en radiator genom 

vilken varmt eller kallt vatten cirkulerar och munstycken genom vilka konditionerad luft 

passerar under tryck. De båda komponenterna är monterade i gemensamt hölje, i vilket ett 

galler har anbringats. Då radiatorn är avstängd, tjänstgör apparaten som fördelare av 

konditionerad luft. 

Numret omfattar inte luftkonditioneringsapparater (nr 8415) och inte heller elektriska 

radiatorer (nr 8516). 

2. Igenkännliga sektioner och andra delar till radiatorer. 

Följande varor anses inte utgöra delar till radiatorer: 

a) rör och rördelar för förbindning av värmepannor och radiatorer (nr 7303 – 7307); 

b) hållare och stöd för radiatorer (nr 7325 eller 7326); 

c) kranar, ventiler etc. för ånga eller varmvatten (nr 8481). 

3. Luftvärmare för alla slags bränslen (t.ex. kol, olja eller gas). Dessa luftvärmare, som utgör 

slutna enheter och som är fasta eller flyttbara, består huvudsakligen av en 

förbränningskammare (med brännare) eller en rost, en värmeväxlare (t.ex. i form av ett 

rörsystem), som överför den värme som avges av de förbränningsgaser som passerar denna 

till den luft som strömmar omkring dess utsida, samt en motordriven fläkt eller blåsmaskin. 

Luftvärmarna är i allmänhet försedda med ett utloppsrör för förbränningsgaserna. 

Luftvärmare (fasta eller flyttbara) som alstrar varmluft som avges direkt till omgivningen 

skiljer sig från radiatorer med inbyggd uppvärmningsanordning (se anv. till nr 7321) genom 

att de innehåller en blåsanordning (fläkt eller blåsmaskin) som har till uppgift att sprida eller 

rikta den varma luften till de olika utrymmen som skall värmas upp. 

Luftvärmare kan vara försedda med olika tillbehör, såsom brännare (med pump), elektriska 

fläktar för tillförsel av luft till brännarna, regleringsinstrument (termostater, pyrostater etc.), 

luftfilter etc. 

4. Varmluftsfördelare, vilka består av en anordning för luftuppvärmning, som vanligen är 

sammansatt av ett antal kamflänsrör, och en elektrisk fläkt, allt monterat i ett gemensamt hölje 

i vilket finns utlopp för luften (galler eller ställbara luckor). 

Dessa fördelare är avsedda att anslutas till en värmepanna och kan placeras på golvet, på en 

vägg, i taket etc. 

En del av dessa artiklar kan också vara försedda med ett friskluftsintag så att de kan 

användas som friskluftsfördelare då luftuppvärmningsanordningen är avstängd. 

Numret omfattar emellertid inte fördelare av konditionerad luft, vilka, reglerade av en 

rumstermostat, blandar varm och kall luft som tillförs under högt tryck. Sådana fördelare 

består i huvudsak av en blandningskammare och två intagsmunstycken som är försedda med 

regleringsventiler som påverkas av pneumatiska regleringsanordningar, allt inmonterat i ett 

gemensamt hölje. I sådana fördelare ingår varken radiator eller motordriven fläkt eller 

blåsmaskin (nr 8479). 

* 

* * 

Luftvärmare och varmluftsfördelare klassificeras enligt av detta nummer oavsett var de skall 

användas. Numret omfattar därför luftvärmare för lokaluppvärmning och för torkning av 

diverse produkter (fodermedel, säd etc.) ävensom apparater för uppvärmning av fordon enligt 

sjuttonde avd. Luftvärmare som utnyttjar den värme som utvecklas i motorn i ett fordon och 

som nödvändigtvis måste förbindas med motorn förs dock till sjuttonde avd. med tillämpning 

av anm. 1 g till femtonde avd. och anm. 3 till sjuttonde avd. 

5. Igenkännliga delar till luftvärmare och varmluftsfördelare (värmeväxlare, munstycken, 

lufttrummor, ventiler, galler etc.). 

Som delar anses emellertid inte: 

73:19 

Ny version 2007

a) rör och rördelar för förbindning av värmepannor med vissa varmluftsfördelare (nr 7303 – 

7307); 

b) fläktar (nr 8414), luftfilter (nr 8421), regleringsanordningar (90 kap.) etc. 

7323 Bords-, köks- och andra hushållsartiklar samt delar till sådana artiklar, av järn 

eller stål; stålull; diskbollar, putsvantar o.d., av järn eller stål 

7323.10 - Stålull; diskbollar, putsvantar o.d. 

- Andra slag: 

7323.91 - - Av gjutjärn, oemaljerade 

7323.92 - - Av gjutjärn, emaljerade 


7323.94 - - Av järn (annat än gjutjärn) eller stål, emaljerade 

7323.99 - - Andra 

A. Bords-, köks- och andra hushållsartiklar samt delar till sådana artiklar 

Denna grupp omfattar en lång rad artiklar av järn eller stål, som inte omfattas av tulltaxenummer 

med mera specificerad varubeskrivning och som används som köks-, bords- eller andra 

hushållsartiklar. Den omfattar också samma varor för hotell, restauranger, pensionat, sjukhus, 

lunchrum, militärförläggningar etc. 

Dessa artiklar kan vara gjutna eller tillverkade av plåt, band, tråd, trådgaller, trådduk etc. och 

kan vara tillverkade genom vilket förfarande som helst (gjutning, smidning, stansning, pressning 

etc.). De kan vara försedda med lock, handtag eller andra delar eller tillbehör av andra material, 

under förutsättning att de bibehåller sin karaktär av järn- eller stålvaror. 

Gruppen omfattar bl.a.: 

1. köksartiklar, t.ex. kastruller och grytor (även för ångkokning eller konservering), tryckkokare; 

skålar; stekpannor, stekfat och bakformar; halster; varor, ibland benämnda ugnar, som saknar 

uppvärmningsanordning och är avsedda att placeras på en spis eller annan eldstad; kittlar; 

durkslag; frityrkorgar; gelé- och kakformar; vattenkrus; mjölkflaskor för hushållsbruk; 

förvaringskärl för köksbruk (brödburkar, teburkar, sockerburkar etc.); salladssköljare; mätkärl 

för köksbruk; tallriksställ; trattar; 

2. bordsartiklar, t.ex. brickor, fat, tallrikar, soppskålar, grönsaksskålar och såsskålar; 

sockerskålar; smörfat; tillbringare och gräddkannor; salladjärer; kaffekannor och 

kaffebryggare (dock inte för hushållsbruk avsedda kaffebryggare med värmekälla – nr 7321); 

tekannor; koppar, muggar och bägare; äggkoppar; sköljkoppar; korgar och fat för bröd eller 

frukt; karottunderlägg o.d.; tesilar; bordsställ; knivlägg; vinkylare och korgar till vinflaskor; 

servettringar och dukklämmor; 

3. andra hushållsartiklar, t.ex. tvättgrytor utan eldstad; sopkärl, hinkar och kolhämtare; 

vattenkannor; askfat; värmeflaskor; flaskkorgar; flyttbara fotskrapor; strykjärnsfötter; korgar 

för tvätt, frukt, köksväxter etc.; brevlådor; klädgalgar och skoblock; matlådor. 

Gruppen omfattar också delar av järn eller stål till ovan uppräknade artiklar, såsom lock, 

handtag, insatser för tryckkokare etc. 

B. Stålull; diskbollar, putsvantar o.d. 

Stålull består av mycket fina hophäftande trådar eller remsor och föreligger vanligen i 

detaljhandelsförpackningar. 

Diskbollar, putsvantar o.d. tillverkas av tråd eller remsor av järn eller stål eller av stålull etc. 

och är ibland försedda med handtag. Under förutsättning att de har behållit sin karaktär av 

metallvaror klassificeras dessa varor enligt detta nummer även om de delvis består av textilgarn. 

Bortsett från stålull, som har en mängd olika användningsområden, används dessa varor 

huvudsakligen i hushåll (t.ex. för rengöring av köks- och sanitetsartiklar, för polering av 

metallvaror och för skötsel av parkettgolv, annan golvbeläggning av trä och andra trävaror). 

* 

* * 

73:20


a) burkar, flaskor, askar och liknande behållare enligt nr 7310; 

b) kaminer, spisar etc. som omfattas av nr 7321; 

c) papperskorgar (nr 7325 eller 7326 alltefter beskaffenheten); 

d) hushållsartiklar av verktygskaraktär, t.ex. skyfflar av alla slag; korkskruvar; rivjärn; 

späcknålar; konservöppnare; nötknäppare; flasköppnare; locktänger; strykjärn; eldtänger; 

äggvispar; våffeljärn; kaffekvarnar; pepparkvarnar; köttkvarnar; saft- och köksväxtpressar (82 

kap.); 

e) knivar, skedar, gafflar, slevar etc. enligt nr 8211 – 8215; 

f) kassaskåp, kassakistor och dokumentskrin (nr 8303); 

g) prydnadsföremål (nr 8306); 

h) hushållsvågar (nr 8423); 

ij) elektriska hushållsapparater enligt 85 kap. (i synnerhet apparater enligt nr 8509 och 8516); 

k) små matskåp som är avsedda för upphängning samt andra möbler enligt 94 kap.; 

l) belysningsarmatur och andra belysningsartiklar enligt nr 9405; 

m) handsiktar och handsåll (nr 9604), cigarettändare och andra tändare (nr 9613) samt 

termosflaskor och andra termoskärl enligt nr 9617. 

7324 Sanitetsgods och delar till sanitetsgods, av järn eller stål 

7324.10 - Diskbänkar och tvättställ, av rostfritt stål 

- Badkar: 

7324.21 - - Av gjutjärn, även emaljerade 

7324.29 - - Andra 

7324.90 - Andra slag, inbegripet delar 

Detta nummer omfattar en lång rad artiklar av järn eller stål, som inte omfattas av 

tulltaxenummer med mera specificerad varubeskrivning och som används som sanitetsgods. 

Dessa artiklar kan vara gjutna eller tillverkade av plåt, band, tråd, trådgaller, trådduk etc. och 

kan vara tillverkade genom vilket förfarande som helst (gjutning, smidning, stansning, pressning 

etc.). De kan vara försedda med lock, handtag eller andra delar eller tillbehör av andra material, 

under förutsättning att de bibehåller sin karaktär av järn- eller stålvaror. 

Numret omfattar bl.a. badkar, bidéer, fotbadkar, diskbänkar, tvättställ och lavoarserviser; 

tvålkoppar och svamphållare; lavemangskannor, toaletthinkar, urinaler, bäcken och nattkärl; 

WC-stolar och spolcisterner, även med mekanism; spottkoppar; toalettpappershållare. 


a) burkar, flaskor, askar och liknande behållare enligt nr 7310; 

b) små medicin- eller toalettskåp som är avsedda för upphängning samt andra möbler enligt 94 

kap. 

7325 Andra gjutna varor av järn eller stål 

7325.10 - Av icke aducerat gjutjärn 

- Andra slag: 

7325.91 - - Kulor och liknande artiklar för kvarnar 

7325.99 - - Andra 

Detta nummer omfattar alla gjutna varor av järn eller stål som inte är nämnda eller inbegripna 

någon annanstans. 

Numret omfattar bl.a. inspektionsluckor, galler och liknande gjutna artiklar för avlopps- och 

vattenledningar etc.; brandposter och brandpostluckor; dricksfontäner; pelarformiga brevlådor; 

pelare för brandlarmsapparater; pollare; takrännor; väggbeklädnad för gruvschakt; kulor till 

kulkvarnar; deglar utan uppvärmningsanordning och utan maskinell utrustning; motvikter; 

konstgjorda blommor, blad etc. (dock inte prydnadsföremål enligt nr 8306); specialbehållare för 

transport av kvicksilver. 

73:21 

Ny version 2007

Detta nummer omfattar inte gjutna produkter som omfattas av andra nummer i tulltaxan (t.ex. 

igenkännliga delar till maskiner eller mekaniska redskap) och inte heller produkter som inte är 

färdigarbetade men som uppvisar de väsentliga kännetecknen på de färdigarbetade varorna. 


a) artiklar av samma slag som dem som har beskrivits ovan men som har erhållits genom andra 

förfaranden än gjutning (nr 7326); 

b) statyer, vaser, urnor och kors av prydnadskaraktär (nr 8306). 

7326 Andra varor av järn eller stål (+) 

- Smidda varor, inte vidare bearbetade: 

7326.11 - - Kulor och liknande artiklar för kvarnar 

7326.19 - - Andra 

7326.20 - Varor av järn- eller ståltråd 


Detta nummer omfattar alla varor av järn eller stål som har erhållits genom smidning, stansning, 

skärning, pressning, hopfogning, svetsning, svarvning, fräsning, perforering etc. och som inte 

omfattas av de föregående numren i detta kapitel, inte är uteslutna ur femtonde avd. (se anm. 1 

till denna avd.), inte omfattas av 82 eller 83 kap. och inte heller av något nummer i andra delar 

av tulltaxan. 

Numret omfattar bl.a.: 

1. hästskor; skoskyddare (även med stift); stolpskor; icke mekaniska luftväxlingsventiler; 

persienner; tunnband; stag, klämmor, konsoler o.d. för elektriska ledningar; upphängnings- 

och kopplingsdetaljer för isolatorkedjor (upphängningslänkar, schacklar, förlängningsbultar, 

fästöglor eller ringar med fästöra eller fästbult, kläppkopplingar, hänglinhållare, 

spännlinhållare etc.); icke kalibrerade stålkulor (se anm. 6 till 84 kap.); stängselstolpar, 

tältpinnar, tjuderpinnar etc.; bågar för inhägnad av gräsmattor, rabatter o.d.; stöd för träd, 

ärtväxter etc.; stängseltrådssträckare; täckplattor (utom sådana för användning i 

konstruktioner, vilka omfattas av nr 7308) och avloppsrännor; slangklämmor för montering av 

slangar vid rör, kranar, skarvstycken etc.; hållare, stag och liknande stöd för fästande av rör 

(med undantag av krampor och andra anordningar som är speciellt konstruerade för 

hopfogning av rörformiga element i metallkonstruktioner; dessa varor förs till nr 7308); 

mätkärl (andra än av hushållstyp – nr 7323); fingerborgar; "markering" för gator; smidda 

krokar, t.ex. för kranar; karbinhakar av alla slag; stegar och trappstegar; bockar; stöd (pallar) 

för gjutkärnor (andra än formstift, se nr 7317); konstgjorda blommor eller blad av järn eller 

stål (dock inte artiklar enligt nr 8306 och oäkta smycken enligt nr 7117); 

2. varor av tråd, såsom snaror och fällor för jakt, musfällor, åltinor o.d.; foderhäckar; trådkärnor 

till gummidäck; s.k. solvtråd för tillverkning av solv till vävstolar, framställd genom 

sammanlödning av två enkla trådar; nosringar för djur; hakar för resårbottnar; slaktarkrokar; 

hållare för taktegel etc.; papperskorgar; 

3. vissa lådor och askar, t.ex. verktygslådor eller -väskor, inte speciellt utformade eller inredda 

för att innehålla speciella verktyg med eller utan tillbehör (se anv. till nr 4202), portörer, 

nipperskrin; dosor och askar för puder och andra kosmetiska preparat; cigarettetuier, 

tobaksburkar, tablettdosor etc., dock inte behållare enligt nr 7310, behållare för hushållsbruk 

(nr 7323) och inte heller prydnadsföremål (nr 8306). 

Numret omfattar också ett slags lyfthjälpmedel som består av dels en bottenplatta, ett 

handtag och en hävstång med uppgift att skapa undertryck, samtliga av stål, dels sugkoppar av 

gummi, samt avsedda att tillfälligt fästas vid ett föremål (i synnerhet av glas) för att kunna 

flytta detta. 

Detta nummer omfattar inte smidda produkter som omfattas av andra nummer i tulltaxan (t.ex. 

igenkännliga delar till maskiner eller mekaniska redskap) och inte heller produkter som inte är 

färdigarbetade men som uppvisar de väsentliga kännetecknen på de färdigarbetade varorna. 



b) cisterner, tankar, kar och liknande behållare enligt nr 7309 eller 7310; 

c) gjutna varor av järn eller stål (nr 7325); 

73:22

d) kontors- och skrivbordsartiklar, såsom bokstöd, bläckhorn, pennfat, läskpressar, brevpressar 

och stämpelställ (nr 8304); 

e) statyer, vaser, urnor och kors av prydnadskaraktär (nr 8306); 

f) mycket stora hyllkonstruktioner för permanent installering i butiker, verkstäder, magasin etc. 

(nr 7308) och hyllmöbler enligt nr 9403; 

g) trådställningar för tillverkning av lampskärmar av textilmaterial eller papper (nr 9405). 


HS-nr 7326.11 – 7326.19 

Efter smidningen får produkter enligt dessa nummer ha underkastats följande bearbetningar och ytbehandlingar: 

borttagande av grader, utfluten metall eller andra defekter, som har uppkommit vid sänksmide, genom gradning, 

slipning, hamring, mejsling eller filning; avlägsnande av anlöpning genom neddoppning i syra; enkel sandblästring; 

skrubbslipning o.d. och andra bearbetningar som görs för att upptäcka defekter i metallen; anbringande av grova 

överdrag av grafit, olja, tjära, blymönja eller liknande produkter, vilka tydligtvis är avsedda att skydda föremålen 

mot rost eller annan oxidering; prägling, stansning, tryckning etc. med enkla inskriptioner, t.ex. varumärken. 

73:23 

Ny version 2007

74 kap. Koppar och varor av koppar 


Detta kapitel omfattar koppar och kopparlegeringar samt vissa varor av dessa material. 

Koppar utvinns ur olika malmer (se anv. till nr 2603) och erhålls också genom bearbetning av 

gedigen metall som förekommer i naturen eller genom återvinning av avfall och skrot. 

Koppar utvinns ur kopparsulfidmalm genom en smältningsprocess (torr metod), varvid den 

pulveriserade och anrikade malmen rostas (när detta är nödvändigt för att driva ut överskott av 

svavel) och smälts i en ugn för att erhålla kopparskärsten. 

I vissa fall smälts den anrikade malmen under tillförsel av luft eller syre i en flamugn utan 

föregående rostning. 

Skärstenen behandlas i en konverter för att avlägsna större delen av ingående järn och svavel, 

varvid blisterkoppar (som har en ojämn och blåsig yta) erhålls. Blisterkopparn raffineras i en 

flamugn, varvid smältraffinerad koppar erhålls, och kan om så erfordras raffineras ytterligare 

genom elektrolys. 

För oxidmalmer och även för vissa andra malmer och återstoder används en våt metod 

(lakning) (se anv. till nr 7401). 

* 

* * 

Koppar är mycket tänjbar och smidig. Den är näst efter silver den bästa ledaren för värme och 

elektricitet. Ren koppar används särskilt i form av tråd för elektriskt ändamål och i form av 

band eller plåt till kylelement. För andra ändamål används för det mesta legerad koppar. 

* 

* * 

Bland de legeringar av koppar med andra oädla metaller som med tillämpning av 

bestämmelserna i anm. 5 till femtonde avd. kan klassificeras enligt detta kapitel märks: 

1. Kopparzinklegeringar (mässing) (se kompl. anm. 1 a) med varierande proportioner av koppar 

och zink, t.ex. vanlig mässing som används för många ändamål och tombak som särskilt 

används vid tillverkning av oäkta smycken och andra prydnadsföremål. 

Kopparzinklegeringar, som innehåller små mängder av andra ämnen, utgör olika slags 

specialmässing med karakteristiska egenskaper. Som specialmässing räknas bl.a. mässing med 

hög draghållfasthet (ofta benämnd manganbrons), som används vid skeppsbyggnad, samt 

blymässing, järnmässing, aluminiummässing och kiselmässing. 

2. Koppartennlegeringar (brons) (se kompl. anm. 1 b), vilka förutom koppar och tenn ibland 

innehåller andra ämnen som ger legeringarna speciella egenskaper. Bland de olika bronserna 

kan nämnas myntbrons; maskinbrons till kugghjul, lager och andra maskindelar; klockbrons; 

konstbrons; blybrons som används till lager; fosforbrons (eller desoxiderad brons) som 

används vid tillverkning av fjädrar och vävd duk för filter, siktar etc. 

3. Kopparnickelzinklegeringar (nysilver) (se kompl. anm. 1 c), vilka har god motståndskraft mot 

korrosion och god hållfasthet. De används huvudsakligen i telekommunikationsutrustning 

(bl.a. inom telefonindustrin). De används vidare till instrumentdelar, till kranar och annan 

rörarmatur av hög kvalitet, till blixtlås, för olika elektriska ändamål (klämmor, fjädrar, 

kontakter etc.), till metallarbeten för prydnads- eller byggnadsändamål samt till utrustning för 

den kemiska industrin och livsmedelsindustrin. Vissa av dessa legeringar används också för 

tillverkning av bordsartiklar etc. 

4. Kopparnickellegeringar (se kompl. anm. 1 d), vilka ofta innehåller små mängder av aluminium 

eller järn. De utgör exempel på legeringar som karakteriseras av god motståndskraft mot 

korrosion som är orsakad av havsvatten och används därför i stor utsträckning vid 

skeppsbyggnad, särskilt för kondensorer och rörledningar. De används också för tillverkning 

av mynt och elektriska motstånd. 

5. Aluminiumbrons, som väsentligen består av koppar med tillsats av aluminium och används 

inom tekniken när goda styrkeegenskaper, hög korrosionsbeständighet och hårdhet är viktiga 

faktorer. 

6. Berylliumkoppar (ibland benämnd berylliumbrons), som väsentligen består av koppar med 

tillsats av beryllium och som på grund av sin hårdhet, stora styrka och korrosionsbeständighet 

74:1 

Ny version 2007

används till många typer av fjädrar, till gjutformar för plast, till elektroder för 

motståndssvetsning och till icke gnistbildande verktyg. 

7. Kiselkoppar, vilken väsentligen består av koppar och kisel och är mycket stark och 

korrosionsbeständig. Den används t.ex för tillverkning av lagringstankar samt till bultar och 

andra fästanordningar. 

Kromkoppar, som huvudsakligen används till elektroder för motståndssvetsning. 

* 

* * 

Detta kapitel omfattar: 

A. kopparskärsten och andra mellanprodukter inom kopparmetallurgin, koppar i obearbetad form 

samt avfall och skrot av koppar (nr 7401 – 7405); 

B. pulver och fjäll av koppar (nr 7406); 

C. halvfabrikat som i allmänhet har erhållits genom valsning, strängpressning, dragning eller 

smidning av obearbetad koppar enligt nr 7403 (nr 7407 – 7410); 

D. diverse varor som är nämnda i nr 7411 – 7418 samt varor enligt nr 7419, vilket nummer 

omfattar alla andra kopparvaror utom dem som omfattas av anm. 1 till femtonde avd. eller 

som är nämnda eller inbegripna i 82 eller 83 kap. eller som omfattas av nummer med mera 

specificerad varubeskrivning i andra kapitel i tulltaxan. 

Halvfabrikat och andra varor av koppar underkastas ofta olika behandlingar för att förbättra 

metallens egenskaper eller utseende. Dessa behandlingar, i allmänhet de som är angivna i 

allm. anv. till 72 kap., påverkar inte varornas klassificering. 

* 

* * 

Ang. klassificeringen av sammansatta varor, framför allt av färdiga artiklar, se allm. anv. till 

femtonde avd. 

7401 Kopparskärsten; cementkoppar (utfälld koppar) 

A. Kopparskärsten 

Kopparskärsten erhålls genom smältning av rostade kopparsulfidmalmer för att skilja 

kopparsulfiden från gångarten och de andra metallerna i form av slagg, vilken flyter på ytan av 

den tyngre skärstenen. Denna består huvudsakligen av kopparsulfider och järnsulfider och 

föreligger i allmänhet i form av svarta eller bruna korn (som erhålls genom att hälla den smälta 

skärstenen i vatten) eller råa stycken med ett matt, metalliskt utseende. 

B. Cementkoppar (utfälld koppar) 

Cementkoppar (utfälld koppar) är en produkt som erhålls genom utfällning (cementering), dvs. 

genom att tillsätta järn till den vattenlösning som erhålls genom lakning av vissa rostade malmer 

eller återstoder. Den utgör ett fint svart pulver som innehåller oxider och olösliga föroreningar. 

Den används ibland i oraffinerat tillstånd i skeppsbottenfärger och i svampbekämpningsmedel 

för jordbruket men nyttjas i större utsträckning som tillsats till beskickningen i smältugnar vid 

framställning av kopparskärsten. 

Cementkoppar får inte förväxlas med kopparpulver enligt nr 7406, vilket inte innehåller 

föroreningar. 

7402 Oraffinerad koppar; kopparanoder för elektrolytisk raffinering 


1. Svart koppar. Denna utgör en oren form av koppar som framställs genom smältning av 

oxiderade kopparmalmer eller orent kopparskrot, vanligen i blästerugn. Kopparhalten, som 

varierar inom vida gränser, ligger vanligen mellan ca 60 och 85 viktprocent. 

74:2

2. Blisterkoppar. Denna utgör en oren form av koppar som framställs genom att blåsa luft genom 

smält kopparskärsten. Vid denna process oxideras svavel, järn och andra föroreningar. 

Kopparhalten ligger vanligen omkring 98 viktprocent. 

3. Kopparanoder för elektrolytisk raffinering. 

Koppar som har delvis raffinerats genom fullständig smältning gjuts till anoder för ytterligare 

raffinering genom elektrolys. Dessa anoder förekommer vanligen i form av slabs som vid 

gjutningen har försetts med två öglor för upphängning i tankar för elektrolytisk raffinering. De 

bör inte förväxlas med anoder för elektrolytisk förkoppring (nr 7419). 

7403 Raffinerad koppar och kopparlegeringar, i obearbetad form 

- Raffinerad koppar: 

7403.11 - - Katoder och katodsektioner 

7403.12 - - Trådämnen 

7403.13 - - Billets 

7403.19 - - Annan 

- Kopparlegeringar: 

7403.21 - - Kopparzinklegeringar (mässing) 

7403.22 - - Koppartennlegeringar (brons) 

7403.29 - - Andra kopparlegeringar (med undantag av kopparförlegeringar enligt nr 7405) 

Detta nummer omfattar raffinerad koppar och kopparlegeringar enligt definitioner i anm. 1 a 

resp. 1 b till detta kapitel. 

Raffinerad koppar som innehåller minst 99,85 viktprocent koppar erhålls genom 

elektrolytisk raffinering, elektrolytisk extraktion, kemisk raffinering eller smältraffinering. 

Annan raffinerad koppar (innehållande minst 97,5 viktprocent koppar) framställs i allmänhet 

genom legering av nyssnämnda slag av raffinerad koppar med ett eller flera ämnen upp till de 

gränsvärden som anges i tabellen i anm. 1 a. 

Raffinerad koppar gjuts till tackor eller stänger för omsmältning (t.ex. för legeringsändamål) 

eller till trådämnen, slabs för valsning, billets (även med cirkulärt tvärsnitt) och liknande former 

för valsning, strängpressning, dragning eller smidning till plåt, band, rör eller andra halvfabrikat. 

Elektrolytiskt raffinerad koppar föreligger ibland i form av katoder, vilka utgör plattor med de 

två öglorna kvarsittande, varmed de ursprungliga katodplåtarna har varit upphängda i 

elektrolystankarna. Öglorna kan också vara avlägsnade och plattorna kan vara nedskurna till 

mindre stycken. 

Raffinerad koppar kan också förekomma i form av korn (granulerad koppar) med användning 

huvudsakligen för legeringsändamål men ibland också för malning till pulver. Pulver och fjäll av 

koppar klassificeras emellertid enligt nr 7406. 

Detta nummer omfattar vidare raffinerad koppar i form av gjutna eller sintrade slabs, stänger, 

tackor etc., under förutsättning att dessa efter formningen inte har bearbetats på annat sätt än 

genom enkel avputsning eller avlägsnande av glödspån (dvs. ytskiktet som huvudsakligen består 

av kopparoxid) eller genom hyvling, slipning etc. för att avlägsna gjutfel eller genom 

bearbetning på en av sidorna för undersökning av materialet (kvalitetskontroll). 

Sintrade produkter erhålls genom sammanpressning (komprimering) och sintring (upphettning 

till lämplig temperatur under metallernas smältpunkt) av pulver av koppar eller 

kopparlegeringar. I sintrat tillstånd är produkterna porösa och har låg hållfasthet. De undergår 

vanligen valsning, strängpressning, smidning etc. för att erhålla lämplig täthet. Numret omfattar 

inte dessa valsade etc. produkter (t.ex. nr 7407 eller 7409). 

Numret omfattar också trådämnen och billets med ändarna avfasade eller på annat sätt 

bearbetade för att underlätta deras insättning i maskiner för omformning till exempelvis valstråd 

eller rör. 

Om inte annat följer av ovannämnda villkor angående bearbetning efter formningen utgörs 

gjutna stänger enligt detta nummer i synnerhet av: 

1. produkter (ibland benämnda "jets") som är framställda genom precisionsgjutning i speciella 

formar. Dessa produkter har runt, kvadratiskt eller sexkantigt tvärsnitt och vanligen en längd 

av högst 1 m; 

2. produkter av större längd som har erhållits genom stränggjutning, varvid smält metall 

oavbrutet hälls i en vattenkyld form där den hastigt stelnar. 

74:3 

Ny version 2007

Både "jets" och stänger som har erhållits genom stränggjutning används ofta för samma 

ändamål som valsade, dragna eller strängpressade stänger. 

7404 Avfall och skrot av koppar 

Anv. till nr 7204 ang. avfall och skrot gäller i tillämpliga delar också för varor enligt nr 7404, 

dock med den skillnaden att slagg, aska och andra kopparhaltiga återstoder klassificeras enligt nr 

2620. Som kopparavfall enligt nr 7404 anses också avfall som har erhållits vid dragning av 

koppar och som huvudsakligen består av kopparpulver som är blandat med de smörjmedel som 

har använts vid dragningen. 

Detta nummer omfattar inte koppar i form av göt eller i andra obearbetade former, som är 

gjutna av omsmält avfall eller skrot av koppar (nr 7403). 

7405 Kopparförlegeringar 

Kopparförlegeringar är definierade i anm. 1 c till detta kapitel. 

Kopparförlegeringar enligt detta nummer är legeringar som jämte andra ämnen innehåller mer 

än 10 viktprocent koppar och som på grund av sin sammansättning är för spröda för vanlig 

metallbearbetning. De används därför antingen för att i mässing, brons eller aluminiumbrons 

införa andra ämnen med högre smältpunkt än dessa legeringar eller synnerligen oxiderbara 

ämnen (t.ex. aluminium, kadmium, arsenik eller magnesium) eller ämnen som sublimeras vid 

smältpunkten eller också för att underlätta framställningen av vissa legeringar genom att tillsätta 

desoxidationsmedel, desulfureringsmedel eller liknande ämnen (t.ex. kalcium). 

Kopparn fungerar som ett lösnings- eller utspädningsmedel för de andra ämnena och måste 

ingå i sådan mängd att det är tillräckligt för att sänka kopparförlegeringens smältpunkt eller 

reducera dennas oxiderande eller sublimerande verkan. Om emellertid kopparhalten är för hög 

medför detta att de ämnen som tillsätts kopparlegeringarna blir för utspädda. Kopparhalten ligger 

i allmänhet mellan 30 och 90 % i dessa produkter, men den kan i vissa fall ligga över eller under 

dessa gränser. 

Numret omfattar t.ex. inga kopparnickellegeringar, även om dessa är avsedda att användas 

som kopparförlegeringar, eftersom alla kopparnickellegeringar, oavsett proportionerna mellan 

metallerna, är lämpliga för valsning eller smidning. Andra legeringar, t.ex. kopparmangan-och 

kopparkisellegeringar kan både vara lämpliga och olämpliga för valsning eller smidning alltefter 

proportionerna mellan de ingående ämnena. I sådana fall omfattar numret endast sådana 

legeringar som inte är lämpliga för valsning eller smidning. 

Bland kopparförlegeringar enligt detta nummer märks aluminiumkoppar, berylliumkoppar, 

borkoppar, kadmiumkoppar, kromkoppar, järnkoppar, magnesiumkoppar, mangankoppar, 

molybdenkoppar, kiselkoppar, titankoppar och vanadinkoppar. 

Kopparförlegeringar förekommer i allmänhet i form av små block eller kakor, som är skårade 

så att de lätt kan brytas, eller i form av spröda stavar eller pelletar och har samma utseende som 

obearbetade gjuteriprodukter. 

Kopparfosfid (fosforkoppar) som innehåller mer än 15 viktprocent fosfor klassificeras enligt 

nr 2848. 

7406 Pulver och fjäll av koppar 

7406.10 - Pulver med annan än bladstruktur 

7406.20 - Pulver med bladstruktur; fjäll 

Detta nummer omfattar kopparpulver enligt definition i anm. 8 b till femtonde avd. samt fjäll av 

koppar. Det omfattar dock inte cementkoppar (utfälld koppar), som är ett svart pulver och förs 

till nr 7401. Om inte annat följer av bestämmelserna i anm. 7 till femtonde avd. omfattar nr 7406 

också kopparpulver som är blandat med pulver av andra oädla metaller (t.ex. "bronspulver" som 

består av en enkel blandning av kopparpulver och tennpulver). 

74:4

Kopparpulver framställs huvudsakligen genom elektrolys eller genom "atomisering" (dvs. 

genom att en tunn stråle av smält metall sprutas in i en korsande stråle av hastigt strömmande 

vatten, vattenånga, luft eller annan gas). 

Förutom genom de ovan nämnda två viktigaste processerna kan kopparpulver också 

framställas i mindre skala genom gasreduktion av finfördelade oxider, genom utfällning ur 

lösningar eller genom pulverisering av solid koppar. Flagiga pulver samt fjäll framställs vanligen 

genom malning av folier. Den flagiga strukturen hos fjäll kan ses med blotta ögat eller genom 

förstoringsglas, under det att mikroskop behövs för att se strukturen hos egentliga pulver. 

Tillverkningsmetoden bestämmer partiklarnas storlek och form (vilken kan vara mer eller 

mindre oregelbunden, rund eller platt). Flagiga pulver är ofta polerade och kan ha kvar spår av 

fett- eller vaxartade ämnen (t.ex. stearinsyra eller paraffin) som har använts vid framställningen. 

Kopparpulver används för sammanpressning och sintring till lager, bussningar och många 

andra tekniska komponenter. Det används också som kemiskt eller metallurgiskt reagens, för 

lödning, vid tillverkning av specialcement, som överdrag på ickemetalliska katoder vid 

förkoppring etc. Fjäll används huvudsakligen som pigment vid tillverkning av tryckfärger och 

målningsfärger. Fjäll används också direkt som metallisk färg genom att de sprutas mot 

exempelvis en fernissad yta, på vilken de fastnar. 


a) vissa pulver eller fjäll som används för beredning av målningsfärger och som ibland benämns 

brons- eller guldfärger men som i själva verket är kemiska föreningar, t.ex. vissa 

antimonsalter, tenndisulfider etc. (28 kap. eller, i form av beredda målningsfärger, 32 kap.); 

b) pulver och fjäll som är beredda till färgämnen, målningsfärger e.d. (t.ex. blandade med andra 

färgande substanser eller föreliggande som dispersioner eller pastor som innehåller binde- 

eller lösningsmedel) (32 kap.); 

c) granulerad koppar enligt nr 7403; 

d) paljetter som är utstansade ur kopparfolier (nr 8308). 

7407 Stång och profiler av koppar 

7407.10 - Av raffinerad koppar 

- Av kopparlegering: 

7407.21 - - Av kopparzinklegering (mässing) 

7407.29 - - Av annan kopparlegering 

Stång är definierad i anm. 1 d och profiler i anm. 1 e till detta kapitel. 

Produkterna enligt detta nummer erhålls vanligen genom valsning, strängpressning eller 

dragning men kan också erhållas genom smidning (antingen i smidespress eller med 

smideshammare). De kan sedan underkastas kallbearbetning (efter glödgning om så är 

nödvändigt) genom kalldragning, riktning eller andra förfaranden som ger dem ett mera noggrant 

utförande. De kan också vara mekaniskt bearbetade (t.ex. försedda med borrade eller stansade 

hål, vridna eller vågade), under förutsättning att de härigenom inte har fått karaktär av varor 

enligt andra nummer. Numret omfattar också ihåliga profiler, inbegripet kamflänsrör som har 

erhållits genom strängpressning. Numret omfattar emellertid inte rör hos vilka kamflänsarna är 

påsatta efteråt, t.ex. genom svetsning (i allmänhet nr 7419). 

Stång som har erhållits genom gjutning (inbegripet s.k. jets och stränggjuten stång) eller 

sintring förs till nr 7403, under förutsättning att den inte har bearbetats efter formningen på annat 

sätt än genom enkel avputsning eller avlägsnande av glödspån. Om den har undergått ytterligare 

bearbetning förs den emellertid hit, under förutsättning att den inte härigenom har fått karaktär 

av varor som omfattas av andra nummer. 

Trådämnen och billets med ändarna avfasade eller på annat sätt bearbetade enbart för att 

underlätta deras insättning i maskiner för omformning till exempelvis valstråd eller rör 

klassificeras emellertid enligt nr 7403. 

7408 Tråd av koppar 

- Av raffinerad koppar: 

7408.11 - - Med ett största tvärmått av mer än 6 mm 

74:5 

Ny version 2007

7408.19 - - Annan 



7408.22 - - Av kopparnickellegering eller kopparnickelzinklegering (nysilver) 

7408.29 - - Av annan kopparlegering 

Tråd är definierad i anm. 1 f till detta kapitel. 

Tråd erhålls genom valsning, strängpressning eller dragning och förekommer i ringar eller 

rullar eller på spolar. Andra stycket i anv. till nr 7407 gäller i tillämpliga delar också för tråd. 


a) mycket fin steril bronstråd för kirurgiska suturer (nr 3006); 

b) metalliserat garn enligt nr 5605; 

c) surrningsgarn och tågvirke som är förstärkt med metalltråd (nr 5607); 

d) tvinnad tråd, linor och andra varor enligt nr 7413; 

e) svetselektroder etc. med beläggning (nr 8311); 

f) isolerad elektrisk tråd och kabel (inbegripet lackerad tråd) (nr 8544); 

g) strängar till musikinstrument (nr 9209). 

7409 Plåt och band av koppar, med en tjocklek av mer än 0,15 mm 

- Av raffinerad koppar: 

7409.11 - - I ringar eller rullar 

7409.19 - - Andra 

- Av kopparzinklegering (mässing): 


7409.29 - - Andra 

- Av koppartennlegering (brons): 


7409.39 - - Andra 

7409.40 - Av kopparnickellegering eller kopparnickelzinklegering (nysilver) 

7409.90 - Av annan kopparlegering 

Detta nummer omfattar produkter som är definierade i anm. 1 g till detta kapitel, när de har en 

tjocklek av mer än 0,15 mm. 

Plåt erhålls vanligen genom varm- eller kallvalsning av vissa produkter enligt nr 7403. Band 

kan vara valsade eller framställda genom klippning av plåt. 

Plåt och band förs hit även om de har bearbetats (t.ex. tillskurits, perforerats, korrugerats, 

räfflats, polerats, försetts med överdrag, präglats eller avrundats i kanterna), under förutsättning 

att de inte härigenom har fått karaktär av varor som omfattas av andra nummer (se anm. 1 g till 

detta kapitel). 

Vid fastställande av tjockleken skall eventuellt överdrag av fernissa etc. räknas in. 


a) folier med en tjocklek av högst 0,15 mm (nr 7410); 

b) klippnät av koppar (nr 7419); 

c) isolerade elektriska band (nr 8544). 

7410 Folier av koppar (även tryckta eller på baksidan förstärkta med papper, papp, 

plast eller liknande material) med en tjocklek (förstärkningsmaterial inte 

inräknat) av högst 0,15 mm 

- Utan förstärkning: 

7410.11 - - Av raffinerad koppar 

7410.12 - - Av kopparlegering 

- Med förstärkning: 

74:6

7410.21 - - Av raffinerad koppar 

7410.22 - - Av kopparlegering 

Detta nummer omfattar produkter som är definierade i anm. 1 g till detta kapitel, när de har en 

tjocklek av högst 0,15 mm. 

De folier som klassificeras enligt detta nummer erhålls genom valsning, hamring eller 

elektrolys. De förekommer i mycket tunna ark (med en tjocklek av högst 0,15 mm). De tunnaste 

folierna, vilka används som oäkta bladguld etc. är mycket sköra. De har i allmänhet mellanlägg 

av papper och förekommer vanligen i häften. Andra folier, t.ex. sådana som används för 

tillverkning av prydnadsartiklar, är ofta på baksidan förstärkta med papper, papp, plast eller 

liknande förstärkningsmaterial för att underlätta hantering, transport eller efterföljande 

bearbetning. Folier förs hit även om de är präglade, tillskurna (till kvadratisk, rektangulär eller 

annan form), perforerade, försedda med överdrag (förgyllda, försilvrade, fernissade etc.) eller 

tryckta. 

Vid fastställande av tjockleken skall eventuellt överdrag av fernissa etc. räknas in, men 

däremot inte förstärkningsmaterial av papper etc. 


a) brons- och färgfolier som består av kopparpulver som är agglomererat med lim, gelatin eller 

annat bindemedel eller av koppar som är anbragt på papper, plast eller annat underlag och 

som används för tryckning av bokomslag, mössband etc. (nr 3212); 

b) tryckta etiketter av kopparfolie, igenkännliga som trycksaker (nr 4911); 

c) metalliserat garn enligt nr 5605; 

d) plåt och band med en tjocklek av mer än 0,15 mm (nr 7409); 

e) folier i form av julgransprydnader (nr 9505). 

7411 Rör av koppar 




7411.22 - - Av kopparnickellegering eller kopparnickelzinklegering (nysilver) 

7411.29 - - Andra 

Rör är definierade i anm. 1 h till detta kapitel. 

Anv. till nr 7304 – 7306 gäller vad beträffar numrets omfattning och tillverkningsmetoderna 

också för rör enligt nr 7411. 

Kopparrör är för det mesta sömlösa men kan ibland vara tillverkade av band genom 

hoplödning eller hopsvetsning av kanterna eller genom andra metoder. Sömlösa rör tillverkas 

vanligen genom att billets genomborras och strängpressas så att rörämnen bildas. Dessa dras 

sedan genom en dragskiva tills röret har erhållit sin slutliga dimension. För vissa ändamål kan 

rören strängpressas till slutlig dimension utan dragning. 

Kopparrör har mångsidig industriell användning (t.ex. i kok-, uppvärmnings-, avkylnings-, 

destillations-, raffinerings- och indunstningsapparater) och används i byggnader för tillförsel av 

vatten och gas. Kondensorrör av kopparlegeringar används i stor utsträckning i fartyg och 

kraftstationer på grund av sin mycket goda korrosionsbeständighet, i synnerhet mot saltvatten. 


a) ihåliga profiler, inbegripet kamflänsrör som har erhållits genom stränggjutning (nr 7407); 

b) rördelar (nr 7412); 

c) kamflänsrör hos vilka kamflänsarna är påsatta, t.ex. genom svetsning (i allmänhet nr 7419); 

d) böjliga slangar och rör (nr 8307); 

e) rör som har bearbetats till igenkännliga artiklar som omfattas av andra kapitel, t.ex. 

maskindelar (sextonde avd.). 

7412 Rördelar (t.ex. kopplingar, knärör och muffar) av koppar 


74:7 

Ny version 2007

7412.20 - Av kopparlegering 

Anv. till nr 7307 gäller i tillämpliga delar också för rördelar enligt nr 7412. 


a) bultar och muttrar som används för hopfogning eller fästande av rör (nr 7415); 

b) rördelar som är försedda med kranar, ventiler etc. (nr 8481). 

7413 Tvinnad tråd, linor, flätade band o.d., av koppar, utan elektrisk isolering 


På grund av sin utmärkta elektriska ledningsförmåga används koppar allmänt vid tillverkning 

av elektrisk ledningstråd och elektriska kablar. Dessa klassificeras enligt detta nummer även om 

de har kärna av stål eller annan metall, under förutsättning att kopparn dominerar viktmässigt (se 

anm. 7 till femtonde avd.). 

Numret omfattar emellertid inte isolerad elektrisk tråd och kabel (nr 8544). 

[7414] 

7415 Spik, stift (inbegripet häftstift), märlor och liknande artiklar, av koppar eller av 

järn eller stål med huvud av koppar; skruvar, bultar, muttrar, skruvkrokar, 

nitar, kilar, sprintar, saxsprintar, underläggsbrickor (inbegripet fjäderbrickor) 

och liknande artiklar, av koppar (+) 

7415.10 - Spik, stift (inbegripet häftstift), märlor och liknande artiklar 

- Andra artiklar, ogängade: 

7415.21 - - Underläggsbrickor (inbegripet fjäderbrickor) 

7415.29 - - Andra 

- Andra artiklar, gängade: 

7415.33 - - Skruvar; bultar och muttrar 

7415.39 - - Andra 

Anv. till nr 7317 och 7318 gäller i tillämpliga delar också för varor enligt nr 7415, dock med den 

skillnaden att detta nummer även omfattar spik och stift av järn eller stål med huvud av koppar 

(huvudsakligen för tapetserararbeten eller för prydnadsändamål). 

Skoskyddare, med eller utan stift, omfattas inte av detta nummer (nr 7419). 


HS-nr 7415.33 

Detta nummer omfattar inte skruvkrokar och skruvöglor; dessa klassificeras enligt HS-nr 7415.39. 

[7416] 

[7417] 

7418 Bords-, köks- och andra hushållsartiklar samt delar till sådana artiklar, av 

koppar; diskbollar, putsvantar o.d., av koppar; sanitetsgods och delar till 

sanitetsgods, av koppar 

- Bords- , köks- och andra hushållsartiklar samt delar till sådana artiklar; 

diskbollar, putsvantar o.d.: 

7418.11 - - Diskbollar, putsvantar o.d. 

74:8

7418.19 - - Andra slag 

7418.20 - Sanitetsgods och delar till sanitetsgods 

Anv. till nr 7321, 7323 och 7324 gäller i tillämpliga delar också för varor enligt nr 7418. 

Detta nummer omfattar bl.a. kokapparater och andra uppvärmingsapparater av koppar, av 

sådana slag som används i hushåll, t.ex. mindre apparater såsom bensin- fotogen- och spritkök, 

vilka normalt används i hushåll, på resor, vid camping etc. Numret omfattar också apparater av 

de slag som är beskrivna i anv. till nr 7322. 


a) hushållsartiklar som har karaktär av verktyg (82 kap.) (se anv. till nr 7323); 

b) blåslampor (nr 8205); 

c) knivar, skedar, gafflar, slevar etc. (nr 8211 – 8215); 

d) prydnadsföremål enligt nr 8306; 

e) maskiner och apparater för uppvärming, kokning, rostning, destillering etc. (även för 

laboratorieändamål) enligt nr 8419, t.ex.: 

1. genomströmnings- eller förrådsvarmvattenberedare, icke elektriska (även för 

hushållsbruk); 

2. kaffebryggare för restauranger o.d. och vissa andra specialapparater för uppvärmning, 

kokning etc. som inte används i hushåll; 

f) hushållsapparater enligt 85 kap. (särskilt apparater enligt nr 8509 och 8516); 

g) artiklar enligt 94 kap.; 

h) handsiktar och handsåll (nr 9604); 

ij) cigarettändare och liknande tändare (nr 9613); 

k) rafräschissörer (nr 9616). 

7419 Andra varor av koppar (+) 

7419.10 - Kättingar och kedjor samt delar till dessa varor 

- Andra slag: 

7419.91 - - Gjutna eller smidda varor, inte vidare bearbetade 

7419.99 - - Andra 

Detta nummer omfattar alla kopparvaror som inte omfattas av föregående nummer i detta kapitel 

eller av anm. 1 till femtonde avd. och som inte är nämnda eller inbegripna i 82 eller 83 kap. och 

inte heller omfattas av nummer med mera specificerad varubeskrivning i andra kapitel i 

tulltaxan. 


1. säkerhetsnålar och andra nålar (med undantag av hattnålar och andra prydnadsnålar), av 

koppar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; 

2. cisterner, tankar, kar och liknande behållare av koppar, för alla slags ämnen och oavsett 

rymden, även med inre beklädnad eller värmeisolerade men inte försedda med maskinell 

utrustning eller utrustning för uppvärmning eller avkylning (se anv. till nr 7309 och 7310); 

3. behållare för komprimerad eller till vätska förtätad gas (se anv. till nr 7311); 

4. kättingar och kedjor samt delar till dessa varor, av koppar (se anv. till nr 7315), dock inte 

kedjor som har karaktär av oäkta smycken (t.ex. urkedjor och smyckekedjor) (nr 7117); 

5. varor av koppar av sådana slag som är uppräknade i anv. till nr 7325 och 7326; 

6. anoder för förkoppring som består av koppar eller kopparlegeringar (t.ex. mässing) (se avsnitt 

A i anv. till nr 7508); 

7. kamflänsrör hos vilka kamflänsarna är påsatta, t.ex. genom svetsning, inte nämnda eller 

inbegripna någon annanstans; 

8. duk, galler och nät av koppartråd samt klippnät av koppar; 

9. fjädrar, andra än urfjädrar enligt nr 9114. 


a) vävnader av metalltråd av sådana slag som används i kläder, som inredningsvävnader eller för 

liknande ändamål (nr 5809); 

b) metalltrådsnät som är belagda med flussmedel, för hårdlödning (nr 8311); 

c) handsiktar och handsåll som är tillverkade av metalltrådsduk (nr 9604). 

74:9 

Ny version 2007


HS-nr 7419.91 

o 

o o 

Anv. till HS-nr 7326.11 och 7326.19 gäller i tillämpliga delar också för varor enligt HS-nr 741991. Vad beträffar 

gjutna produkter får nedgjut och sjunkhuvuden vara avlägsnade. 

74:10

75 kap. Nickel och varor av nickel 


Detta kapitel omfattar nickel och nickellegeringar samt vissa varor av dessa material. 

Nickel är en relativt hård, gråvit metall som smälter vid 1 453 °C. Den är ferromagnetisk, 

smidbar, tänjbar, hållfast och motståndskraftig mot korrosion och oxidation. 

* 

* * 

Nickel används huvudsakligen för tillverkning av många legeringar, särskilt legerat stål, för 

beläggning av andra metaller, vanligen genom galvanisk utfällning, och som katalysator vid 

många kemiska reaktioner. Olegerad nickel i bearbetad form används också i stor omfattning vid 

tillverkning av utrustning för den kemiska industrin. Dessutom används nickel och 

nickellegeringar för mynttillverkning. 

* 

* * 

De viktigaste av de nickellegeringar som med tillämpning av bestämmelserna i anm. 5 till 

femtonde avd. kan klassificeras enligt detta kapitel är följande: 

1. Nickeljärnlegeringar. Bland dessa märks material som på grund av sin höga magnetiska 

permeabilitet och låga hysteres används i undervattenskablar, kärnor till induktionspolar, 

magnetisk avskärmning etc. 

2. Nickelkrom- och nickelkromjärnlegeringar. Bland dessa märks olika inom handeln 

förekommande material som karakteriseras av god hållfasthet och utmärkt motståndskraft mot 

oxidation vid hög temperatur och mot avskalning samt också mot många frätande ämnen. 

Dessa material används till värmeelement i uppvärmningsanordningar med elektriska 

motstånd och används också t.ex. som mufflar och retorter vid värmebehandling av stål och 

andra metaller eller i form av rör för kemiska och petrokemiska högtemperaturprocesser. I 

denna grupp finns det också vissa legeringar som kallas "superlegeringar", vilka har 

utvecklats speciellt för att ge stor hållfasthet vid de höga temperaturer som råder i 

flygplansturbiner, där de används i turbinblad och turbinskovlar, foder till 

förbränningskammare, övergångsstycken etc. Ofta innehåller dessa legeringar små mängder 

molybden, volfram, niob, aluminium, titan etc., vilka betydligt ökar hållfastheten hos den 

nickelbaserade legeringen. 

3. Nickelkopparlegeringar. Dessa legeringar, vilka förutom motståndskraft mot korrosion också 

har god hållfasthet, används exempelvis i propelleraxlar och fästanordningar för propellrar. 

De finner också användning i pumpar, ventiler, rörledningar och andra former av utrustning 

som kommer i kontakt med vissa oorganiska och organiska syror eller alkalier och salter. 

* 

* * 


A. nickelskärsten, nickeloxidsinter och andra mellanprodukter vid framställning av nickel, nickel 

i obearbetad form samt avfall och skrot av nickel (nr 7501 – 7503); 

B. pulver och fjäll av nickel (nr 7504); 

C. halvfabrikat som i allmänhet har erhållits genom valsning, smidning, dragning eller 

strängpressning av nickel enligt nr 7502 (nr 7505 och 7506); 

D. rör och rördelar (nr 7507) samt anoder för förnickling och andra varor enligt nr 7508, vilket 

omfattar alla nickelvaror som inte omfattas av de föregående numren i kapitlet eller av anm. 1 

till femtonde avd. och som inte är inbegripna i 82 eller 83 kap. och inte heller omfattas av 

nummer med mera specificerad varubeskrivning i andra kapitel i tulltaxan. 

* 

* * 

Halvfabrikat och andra varor av nickel kan underkastas olika behandlingar för att förbättra 

metallens egenskaper eller utseende. Dessa behandlingar, vilka i allmänhet är desamma som är 

beskrivna i slutet av allm. anv. till 72 kap., påverkar inte varornas klassificering. (Beträffande 

anoder för förnickling se dock anv. till nr 7508.) 

75:1 

Ny version 2007

* 

* * 

Angående klassificeringen av sammansatta varor, se allm. anv. till femtonde avd. 

7501 Nickelskärsten, nickeloxidsinter och andra mellanprodukter vid framställning av 

nickel 

7501.10 - Nickelskärsten 

7501.20 - Nickeloxidsinter och andra mellanprodukter vid framställning av nickel 

1. Nickelskärsten. 

Nickelskärsten erhålls genom behandling (rostning, smältning etc.) av nickelmalm och består, 

beroende på vilken malm som har bearbetats och på behandlingsmetoden, av 

nickeljärnsulfider, nickeljärnkopparsulfider, nickelsulfider eller nickelkopparsulfider. 

Skärsten förekommer vanligen i form av gjutna block eller slabs (ofta sönderbrutna för att 

underlätta packning eller transport), granulat eller pulver (särskilt då det gäller viss 

nickelsulfidskärsten). 

Nickelskärsten används vid framställning av nickel i obearbetad form. 

2. Andra mellanprodukter vid framställning av nickel. 

Bland dessa märks: 

a)orena nickeloxider, t.ex. nickeloxidsinter samt nickeloxid i pulverform ("grön nickeloxid"), 

vilka erhålls genom behandling av nickelhaltig sulfid- eller oxidmalm. Dessa orena oxider 

används huvudsakligen vid tillverkning av legerat stål. 

Nickeloxidsinter förekommer vanligen i form av pulver eller i form av klumpar med en 

storlek av upp till 50 mm; 

b) oren ferronickel, vilken på grund av sin höga halt av svavel (0,5 % eller däröver), fosfor och 

andra föroreningar inte kan användas som en legeringsprodukt inom stålindustrin utan 

föregående rening. Renad ferronickel används nästan uteslutande inom stålindustrin för att 

tillföra den nickel som är nödvändig för tillverkning av vissa specialstål. Den klassificeras 

därför i egenskap av ferrolegering enligt nr 7202 med beaktande av bestämmelserna i anm. 

1 c till 72 kap.; 

c) nickelspeis, dvs. en blandning av nickelarsenider i form av klumpar. Varan har numera 

ingen större kommersiell betydelse. 

7502 Nickel i obearbetad form 

7502.10 - Olegerad nickel 

7502.20 - Nickellegeringar 

Obearbetad nickel förekommer vanligen i form av tackor, pelletar, kuber, rondeller, briketter, 

granulat eller katoder eller andra genom galvanisk utfällning framställda produkter. Nickel i 

dessa former används huvudsakligen vid tillverkning av legerat stål och icke järnhaltiga 

legeringar samt vid framställning av vissa kemikalier. I en del av dessa former kan nickel också 

användas för förnickling (placerad i korgar av titan) och för framställning av nickelpulver. 

Oraffinerad nickel gjuts i normala fall till anoder för att raffineras genom elektrolys. Anoder 

enligt detta nummer förekommer vanligen i form av slabs med två ingjutna öron för 

upphängning i raffineringskaret. De bör inte förväxlas med anoder för förnickling, vilka är 

beskrivna i anv. till nr 7508. 

Katoder ugörs av plattor som erhålls genom galvanisk utfällning på katodplåtar ("starting 

sheets") av raffinerad nickel, vid vilka två nickelöglor har fästats för upphängning av plåtarna i 

raffineringskaret. När nickelfällningen byggs upp, blir katodplåtarna en integrerande och 

oskiljaktig del av katoderna. 

Inte avputsade katoder levereras vanligen med kvarsittande öglor. Dessa har ofta en ansamling 

av utfälld nickel vid svetsfogen och bör inte förväxlas med de upphängningskrokar med vilka 

vissa anoder för förnickling är försedda. Inte avputsade katoder är i allmänhet också större (ca 96 

x 71 x 1,25 cm) än anoder för förnickling i form av plattor, vilka sällan har en bredd som 

överstiger 30,5 cm. 

75:2

Katoder som har enbart avputsats eller skurits till remsor eller små kvadratiska eller 

rektangulära stycken klassificeras också enligt detta nummer oavsett storlek och avsedd 

användning. De kan skiljas från anoder för förnickling enligt nr 7508 genom att de inte är 

försedda med krokar för upphängning eller bearbetade för anbringande av krokar (t.ex. genom 

borrning eller gängning). 

Numret omfattar inte heller pulver och fjäll av nickel (nr 7504). 

7503 Avfall och skrot av nickel 

Anv. till nr 7204 ang. avfall och skrot gäller i tillämpliga delar också för varor enligt nr 7503. 


a) slagg, aska och andra återstoder från nickelframställning (nr 2620); 

b) göt och liknande obearbetade produkter som är gjutna av omsmält nickelskrot (nr 7502). 

7504 Pulver och fjäll av nickel 

Detta nummer omfattar pulver och fjäll av nickel, av alla slag och oavsett för vilket ändamål som 

de är avsedda. Pulver är definierat i anm. 8 b till femtonde avd. 

Alltefter sina fysikaliska egenskaper används pulver och fjäll i olegerat skick i plattor för 

nickelkadmiumbatterier, vid tillverkning av nickelsulfat, nickelklorid och andra nickelsalter, som 

bindemedel för metallkarbider, för framställning av nickellegeringar (t.ex. legerat stål) och som 

katalysatorer. 

De används också antingen i rent tillstånd eller legerade eller i blandning med andra 

metallpulver (t.ex. järnpulver) för sammanpressning och sintring till tekniska artiklar, såsom 

magneter, samt för direkt valsning till plåt, band och folier. 

Detta nummer omfattar inte nickeloxidsinter (nr 7501). 

7505 Stång, profiler och tråd av nickel 

- Stång och profiler: 

750511 - - Av olegerad nickel 

750512 - - Av nickellegering 

- Tråd: 

750521 - - Av olegerad nickel 

750522 - - Av nickellegering 

Dessa produkter, vilka är definierade i anm. 1 a, 1 b och 1 c till detta kapitel, motsvarar liknande 

varor av koppar, med undantag för den särskilda bestämmelsen ang. anoder för förnickling (se 

anv. till nr 7508). Med detta undantag gäller därför anv. till nr 7407 och 7408 i tillämpliga delar 

också för varor enligt nr 7505. 


a) metalliserat garn (nr 5605); 

b) stång och profiler som är bearbetade för användning i konstruktioner (nr 7508); 

c) isolerade elektriska skenor (samlingsskenor – eng. "busbars") och isolerad elektrisk tråd, 

inbegripet lackerad tråd (nr 8544). 

75:3 

Ny version 2007

7506 Plåt, band och folier av nickel 

7506.10 - Av olegerad nickel 

7506.20 - Av nickellegering 

Detta nummer omfattar plåt, band och folier, vilka är definierade i anm. 1 d till detta kapitel. 

Dessa produkter motsvarar de produkter av koppar som är beskrivna i anv. till nr 7409 och 7410. 

Nickelplåt kan användas till plätering av järn eller stål genom hopvällning, valsning etc. och 

för framställning av utrustning som används särskilt inom den kemiska industrin. 

Detta nummer omfattar inte klippnät (nr 7508). 

7507 Rör och rördelar (t.ex. kopplingar, knärör och muffar) av nickel 

- Rör: 

7507.11 - - Av olegerad nickel 

7507.12 - - Av nickellegering 

7507.20 - Rördelar 

Rör är definierade i anm. 1 e till detta kapitel. 

Anv. till nr 7304 – 7307 gäller i tillämpliga delar också för varor enligt nr 7507. 

På grund av beständigheten mot syror, ånga etc. används rör och rördelar av nickel eller 

nickellegeringar till apparater inom den kemiska industrin, livsmedelsindustrin, pappersindustrin 

etc. samt för tillverkning av ångkondensorer, kanyler till injektionssprutor etc. 


a) ihåliga profiler (nr 7505); 

b) bultar och muttrar av nickel för hopfogning eller fästande av rör etc. (nr 7508); 

c) rördelar som är försedda med kranar, ventiler etc. (nr 8481); 

d) rör och rördelar som är bearbetade till bestämda igenkännliga artiklar, t.ex. maskindelar 

(sextonde avd.). 

7508 Andra varor av nickel 

7508.10 - Duk, galler och nät av nickeltråd 


A. Anoder för förnickling, inbegripet sådana som har framställts genom elektrolys 

Denna grupp omfattar anoder för elektrolytisk förnickling. De kan vara gjutna, valsade, dragna, 

strängpressade eller tillverkade av katoder eller andra genom galvanisk utfällning framställda 

produkter enligt nr 7502. Dessa anoder föreligger antingen: 

1. i speciella former (stjärnor, ringar, specialprofiler) för att ge största möjliga yta som är lämplig 

för de artiklar som skall förnicklas och, då det är fråga om anoder i stångform (vilka vanligen 

har ovalt, elliptiskt, romboidiskt eller rombiskt tvärsnitt), av en längd som är lämplig för deras 

användning som anoder; eller 

2. i form av plattor (plana eller böjda), band, plåt, rondeller (plana eller korrugerade), halvklot 

eller kulor. För att klassificeras enligt detta nummer måste dessa artiklar förete kännetecken 

som gör dem igenkännliga som anoder för förnickling, dvs. de måste vara försedda med 

krokar för upphängning i elektrolyskaret eller bearbetade för anbringande av krokar (t.ex. 

genom borrning, stansning eller gängning). 

Dessa anoder har vanligen hög renhetsgrad. Små mängder av vissa andra grundämnen kan 

emellertid återstå efter framställningsprocessen eller kan ha tillsatts avsiktligt, t.ex. för att 

depolarisera anoderna så att dessa vid elektrolysen angrips jämnt över hela ytan och förlust av 

nickel genom slambildning motverkas. Dessa egenskaper och ovannämnda speciella 

kännetecken skiljer anoder för förnickling från de gjutna anoder som är avsedda att 

75:4

underkastas elektrolytisk raffinering och som är omnämnda i andra stycket i anv. till nr 7502. 

Sådana anoder klassificeras alltså inte enligt nr 7508. 

Dessa konventionella anoder för förnickling ersätts emellertid mer och mer av korganoder, 

dvs. av nickel i obearbetade former (t.ex. rondeller) i korgar av titan (se anv. till nr 7502). 

Detta nummer omfattar inte heller följande produkter, även om de är avsedda för förnickling 

eller omvandling till anoder för förnickling: 

a) plattor (katoder) som är framställda enbart genom elektrolys, även avputsade eller skurna till 

remsor eller små kvadratiska eller rektangulära stycken, men inte vidare bearbetade (nr 7502); 

b) pelletar, obearbetade (nr 7502); 

c) stänger som är enbart gjutna, valsade eller strängpressade och inte uppfyller ovannämnda 

villkor beträffande form, längd eller bearbetning (nr 7502 eller 7505); 

d) plåt som är enbart valsad. 

B. Andra varor 

Denna varugrupp omfattar alla varor av nickel med undantag av sådana som omfattas av 

föregående grupp eller av de föregående numren i detta kapitel eller av anm. 1 till femtonde avd. 

och som inte är inbegripna i 82 eller 83 kap. och inte heller omfattas av nummer med mera 

specificerad varubeskrivning i andra kapitel i tulltaxan. 

Gruppen omfattar bl.a.: 

1. konstruktioner, t.ex. fönsterkarmar samt bearbetade delar till konstruktioner; 

2. cisterner, kar och andra behållare, oavsett rymd, som inte är försedda med maskinell 

utrustning eller utrustning för uppvärmning eller avkylning; 

3. duk och nät samt klippnät, av nickel; 

4. spik, stift, muttrar, bultar, skruvar och andra av nickel framställda varor av de slag som är 

beskrivna i anv. till nr 7317 och 7318; 

5. fjädrar, andra än urfjädrar enligt nr 9114; 

6. hushållsartiklar och sanitetsgods samt delar till sådana varor; 

7. ämnen till mynt i form av nickelrondeller med uppstående kanter; 

8. nickelvaror som motsvarar de i anv. till nr 7325 och 7326 omnämnda varorna av järn eller stål. 

75:5 

Ny version 2007

76 kap. Aluminium och varor av aluminium 

Detta kapitel omfattar aluminium och aluminiumlegeringar samt vissa varor av dessa material. 

Aluminium utvinns huvudsakligen ur bauxit, en naturlig vattenhaltig aluminiumoxid (se anv. 

till nr 2606). Det första skedet i utvinningen avser att överföra bauxiten till ren aluminiumoxid. 

För detta ändamål rostas den malda malmen och behandlas sedan med natriumhydroxid för att få 

fram en lösning av natriumaluminat, vilken filtreras för att befrias från olösliga föroreningar 

(järnoxid, kiseldioxid etc.). Aluminium fälls sedan ut som aluminiumhydroxid, vilken bränns till 

ren aluminiumoxid i form av ett vitt pulver. Aluminiumhydroxid och aluminiumoxid 

klassificeras dock enligt 28 kap. 

I det andra skedet utvinns metallen genom elektrolytisk reduktion av den i smält kryolit 

upplösta aluminiumhydroxiden. (Kryolit består av aluminiumnatriumfluorid men tjänstgör 

uteslutande som flussmedel). Denna elektrolys utförs i kolfodrade behållare, vilka tjänstgör som 

katoder. Som anoder används kolstänger. Aluminiumet uppsamlas från bottnarna av behållarna 

och gjuts, vanligen efter raffinering, i form av block, tackor, billets, slabs, trådämnen etc. Genom 

upprepad elektrolys kan nästan fullständigt rent aluminium erhållas. 

Aluminium kan också erhållas genom behandling av vissa andra malmer, t.ex. leucit (ett 

dubbelsilikat av aluminium och kalium), genom omsmältning av avfall och skrot av aluminium 

och genom bearbetning av återstoder (slagg etc.). 

* 

* * 

Aluminium är en blåaktigt vit metall som karakteriseras av låg densitet. Metallen är mycket 

tänjbar och kan lätt valsas, dras, smidas, stansas eller gjutas. Liksom andra mjuka metaller 

lämpar sig aluminiummycket väl för strängpressning och pressgjutning. Numera kan det också 

lödas. Aluminium är en utmärkt ledare för värme och elektricitet och har mycket god 

värmereflexion. En skyddande oxidhinna bildas på naturlig väg på metallens yta. På konstlad väg 

anbringas ofta ett tjockare oxidskikt genom anodoxidering (eloxering) eller kemisk behandling, 

varvid ytan ibland även färgas. 

* 

* * 

Hårdheten, segheten etc. hos aluminium kan avsevärt ökas genom legering med andra ämnen, 

såsom koppar, magnesium, kisel, zink eller mangan. Hårdheten hos vissa av dessa legeringar kan 

ökas genom åldringsbehandling, ibland följd av härdning. 

Av aluminiumlegeringar som i enlighet med anm. 5 till femtonde avd. (se allm. anv. till denna 

avd.) kan klassificeras enligt detta kapitel är följande de viktigaste: 

1. aluminiumkopparlegeringar, vilka utgör aluminiumlegeringar med låg kopparhalt; 

2. aluminiumzinkkopparlegeringar; 

3. aluminiumkisellegeringar (t.ex. alpax och silumin); 

4. aluminiummanganmagnesiumlegeringar; 

5. aluminiummagnesiumkisellegeringar (t.ex. almelec och aldrey); 

6. aluminiumkopparmagnesiummanganlegeringar (t.ex. duraluminium); 

7. aluminiummagnesiumlegeringar (t.ex. magnalium); 

8. aluminiummanganlegeringar; 

9. aluminiumzinkmagnesiumlegeringar. 

De flesta av dessa legeringar kan också innehålla små mängder järn, nickel, krom etc. De 

saluförs ofta under handelsnamn som varierar alltefter ursprungslandet. 

* 

* * 

Aluminium och aluminiumlegeringar har på grund av sina speciella egenskaper vidsträckt 

användning inom flygplans-, bil- och varvsindustrierna; inom byggnadsindustrin; vid 

tillverkning av rullande materiel för järnvägar och spårvägar; inom den elektriska industrin (t.ex. 

76:1 

Ny version 2007

till kablar); till alla slags behållare (cisterner och kar av alla storlekar, fat etc. för 

transportändamål); till hushålls- och köksartiklar; för framställning av folier; etc. 

* 

* * 

Kapitlet omfattar: 

A. aluminium i obearbetad form samt avfall och skrot av aluminium (nr 7601 och 7602); 

B. pulver och fjäll av aluminium (nr 7603); 

C. halvfabrikat som i allmänhet erhålls genom valsning, strängpressning, dragning eller smidning 

av obearbetat aluminium enligt nr 7601 (nr 7604 – 7607); 

D. diverse varor som är upptagna i nr 7608 – 7615 samt varor enligt nr 7616, vilket nummer 

omfattar alla andra aluminiumvaror utom dem som är nämnda eller inbegripna i 82 eller 83 

kap. eller som omfattas av tulltaxenummer med mera specificerad varubeskrivning i andra 


Produkter som har erhållits genom sintring av aluminium och aluminiumoxid anses utgöra 

kermeter och omfattas inte av detta kapitel (nr 8113). 

* 

* * 

Varor av aluminium underkastas ofta olika behandlingar för att förbättra metallens 

egenskaper eller utseende eller för att skydda den mot korrosion etc. Dessa behandlingar, i 

allmänhet de som är angivna i slutet av allm. anv. till 72 kap., påverkar inte varornas 

klassificering. 

* 

* * 

Ang. klassificeringen av sammansatta varor, i synnerhet färdiga artiklar, se allm. anv. till 

femtonde avd. 

7601 Aluminium i obearbetad form 

7601.10 - Olegerat aluminium 

7601.20 - Aluminiumlegeringar 

Detta nummer omfattar aluminium i obearbetad form, dvs. i flytande form eller i form av block, 

tackor, billets, slabs, stänger med brottanvisningar, trådämnen eller liknande, som har erhållits 

genom gjutning av elektrolytaluminium eller genom omsmältning av avfall eller skrot. Dessa 

varor är i allmänhet avsedda för valsning, smidning, dragning, strängpressning eller hamring 

eller för gjutning till utformade artiklar. 

Numret omfattar också aluminiumpelletar, vilka används huvudsakligen inom metallurgin 

(som desoxidationsmedel, särskilt vid framställning av järn och stål). 

Numret omfattar vidare vissa gjutna eller sintrade stänger etc. (se anv. till nr 7403, vilken 

anvisning i tillämpliga delar också gäller för varor enligt nr 7601). 

Numret omfattar inte pulver och fjäll av aluminium (nr 7603). 

7602 Avfall och skrot av aluminium 


Avfall och skrot av aluminium är ett viktigt råmaterial för aluminiumindustrin och används 

också som ett desoxidations- eller avkolningsmedel inom metallurgin. 


76:2

a) slagg etc. från järn och ståltillverkning i form av silikater ur vilka aluminium kan utvinnas (nr 

2618 eller 2619); 

b) slag, aska och återstoder från aluminiumframställning (nr 2620); 

c) tackor och liknande obearbetade former som har gjutits av omsmält avfall och skrot av 

aluminium (nr 7601). 

7603 Pulver och fjäll av aluminium 

7603.10 - Pulver med annan än bladstruktur 

7603.20 - Pulver med bladstruktur; fjäll 

Detta nummer omfattar pulver (enligt definition i anm. 8 b till femtonde avd.) och fjäll av 

aluminium. Dessa produkter motsvarar i allmänhet samma produkter av koppar och anv. till nr 

7406 gäller därför i tillämpliga delar också för varor enligt nr 7603. Pulver och fjäll av 

aluminium används emellertid också för pyrotekniskt ändamål, som värmealstrare (t.ex. inom 

aluminotermi), för att skydda andra metaller mot korrosion, t.ex. genom metallsprutning 

(aluminering), genom glödgning i aluminiumpulver (alitering eller kalorisering) eller 

neddoppning i smält aluminium, samt i drivmedel för raketer och vid tillverkning av porbetong. 


a) pulver och fjäll som är beredda till färger e.d. (t.ex. blandade med andra färgämnen eller 

föreliggande som dispersioner eller pastor som innehåller bindemedel eller lösningsmedel) 

(32 kap.); 

b) aluminiumpelletar (nr 7601); 

c) paljetter som är utstansade ur aluminiumfolier (nr 8308). 

7604 Stång och profiler av aluminium 

7604.10 - Av olegerat aluminium 

- Av aluminiumlegering: 

7604.21 - - Ihåliga profiler 

7604.29 - - Andra 

Dessa produkter, vilka är definierade i anm. 1 a och 1 b till detta kapitel, motsvarar samma varor 

framställda av koppar. Anv. till nr 7407 gäller därför i tillämpliga delar också för varor enligt nr 

7604. 


a) stång och profiler som har bearbetats för användning i konstruktioner (nr 7610); 

b) svetselektroder som är belagda med flussmedel, etc. (nr 8311). 

7605 Tråd av aluminium 

- Av olegerat aluminium: 


7605.19 - - Annan 

- Av aluminiumlegering: 


7605.29 - - Annan 

Tråd är definierad i anm. 1 c till detta kapitel. 


a) metalliserat garn (nr 5605); 

b) surrningsgarn och tågvirke som är förstärkta med tråd av aluminium (nr 5607); 

76:3 

Ny version 2007

c) tvinnad tråd, linor och andra varor enligt nr 7614; 

d) svetselektroder som är belagda med flussmedel (nr 8311); 

e) isolerad elektrisk tråd och kabel (inbegripet lackerad tråd och anodoxiderad tråd) (nr 8544); 

f) strängar till musikinstrument (nr 9209). 

7606 Plåt och band av aluminium, med en tjocklek av mer än 0,2 mm 

- Av kvadratisk eller rektangulär form: 

7606.11 - - Av olegerat aluminium 

7606.12 - - Av aluminiumlegering 

- Av annan form: 

7606.91 - - Av olegerat aluminium 

7606.92 - - Av aluminiumlegering 

Dessa produkter, vilka är definierade i anm. 1 d till detta kapitel, motsvarar samma varor 

framställda av koppar. Anv. till nr 7409 gäller därför i tillämpliga delar också för varor enligt nr 

7606. 


a) folier med en tjocklek av högst 0,2 mm (nr 7607); 

b) klippnät (nr 7616). 

7607 Folier av aluminium (även tryckta eller på baksidan förstärkta med papper, papp, 

plast eller liknande material) med en tjocklek (förstärkningsmaterial inte 

inräknat) av högst 0,2 mm (+) 

- Utan förstärkning: 

7607.11 - - Valsade men inte vidare bearbetade 

7607.19 - - Andra 

7607.20 - Med förstärkning 

Detta nummer omfattar de produkter som är definierade i anm. 1 d till detta kapitel, när de har en 

tjocklek av högst 0,2 mm. 

Anv. till nr 7410 ang. folier av koppar gäller i tillämpliga delar också för folier enligt nr 7607. 

Aluminiumfolier används vid tillverkning av flaskkapsyler, för förpackning av livsmedel, 

cigarrer, cigaretter, tobak etc. Aluminiumfolier används också för framställning av pulver enligt 

nr 7603, i tillskrynklade ark för värmeisolering, till imitation av försilvringar och till 

förbandsmaterial inom veterinärkirurgin. 


a) bronsfolier bestående av aluminiumpulver, som har agglomererats med gelatin, lim eller annat 

bindemedel, eller av aluminium som har anbringats på papper, plast eller annat underlag och 

som är avsedda att användas för tryckning av bokomslag, mössband etc. (nr 3212); 

b) papper och papp för tillverkning av förpackningar för mjölk, juice eller andra matvaror och 

belagt med aluminiumfolie (t.ex. på den sida som kommer att utgöra förpackningens insida) 

under förutsättning att det bibehåller sin huvudsakliga karaktär av papper eller papp (nr 4811); 

c) tryckta aluminiumfolieetiketter igenkännliga som trycksaker (nr 4911); 

d) plåt och band med en tjocklek av mer än 0,2 mm (nr 7606); 

e) folier i form av julgransprydnader (nr 9505). 


HS-nr 7607.11 

Förutom kall- eller varmvalsning får produkter enligt detta nummer ha underkastats följande bearbetningar eller 


1. värmebehandlingar, såsom spänningsglödgning och anlöpning. Genom dessa behandlingar avlägsnas också 

kvarsittande smörjmedel från valsningen; 

76:4

2. renskärning, slitsning och nedskärning till kvadratisk eller rektangulär form, t.ex. nedskärning av breda band till 

smalare band; 

3. separering av laminerade skikt av folier. Detta förfarande är nödvändigt när två eller flera rullar med folier valsas 

samtidigt i den sista valsningsoperationen; 

4. kemisk rengöring eller tvättning. Dessa behandlingar utförs i normala fall för att avlägsna kvarsittande olja när 

produkterna inte underkastas värmebehandling. 

7608 Rör av aluminium 

7608.10 - Av olegerat aluminium 

7608.20 - Av aluminiumlegering 

Rör är definierade i anm. 1 e till detta kapitel. 

Rör enligt detta nummer kan framställas genom något av följande förfaranden: 

a) genom strängpressning av ett ihåligt göt, vars hål har erhållits vid gjutningen eller som har 

genomborrats efter gjutningen; 

b) genom längs- eller spiralgående sömsvetsning av plåt eller band; 

c) genom stötextrudering; 

d) genom gjutning. 

Strängpressade eller svetsade rör kan underkastas ett kalldragningsförfarande för att erhålla rör 

med tunnare väggar, mera exakta dimensioner och bättre utseende. 

Rör enligt detta nummer används för många ändamål, t.ex. som ledningsrör för olja eller 

vatten, som skyddshöljen för elektriska ledningar samt vid tillverkning av möbler, värmeväxlare 

och aluminiumkonstruktioner. 

Rör enligt detta nummer får vara gängade i ändarna eller försedda med muffar, flänsar, kragar, 

ringar etc. 


a) ihåliga profiler (nr 7604); 

b) rördelar (nr 7609); 

c) böjliga slangar och rör (nr 8307); 

d) rör som har bearbetats till speciella igenkännliga artiklar, t.ex. rör som är bearbetade för 

användning i konstruktioner (nr 7610) eller till delar till maskiner eller fordon (sextonde eller 

sjuttonde avd.). 

7609 Rördelar (t.ex. kopplingar, knärör och muffar) av aluminium 

Anv. till nr 7307 och 7412 gäller i tillämpliga delar också för rördelar enligt nr 7609. 


a) krampor och andra anordningar som är speciellt konstruerade för hopfogning av delar i 

konstruktioner (nr 7610); 

b) hållare och konsoler för stödjande av rörledningar; bultar och muttrar av aluminium för 

hopfogning eller fästande av rör (nr 7616); 

c) rördelar som är försedda med kranar, ventiler etc. (nr 8481). 

7610 Konstruktioner (med undantag av monterade eller monteringsfärdiga byggnader 

enligt nr 9406) och delar till konstruktioner (t.ex. broar, brosektioner, torn, 

fackverksmaster, tak, fackverk till tak, dörrar, fönster, dörr- och fönsterkarmar, 

dörrtrösklar, räcken och pelare), av aluminium; plåt, stång, profiler, rör o.d. av 

aluminium, bearbetade för användning i konstruktioner 

7610.10 - Dörrar, fönster, dörr- och fönsterkarmar samt dörrtrösklar 



Konstruktionsdelar av aluminium är ibland hopfogade med konsthartser eller 

gummiblandningar i stället för på vanligt sätt med nitar, bultar etc. 

76:5 

Ny version 2007

På grund av sin lätthet används aluminium och aluminiumlegeringar ibland i stället för järn 

och stål i fackverkskonstruktioner, fartygsöverbyggnader, broar, skjutdörrar, master för 

elektriska ledningar eller för radiosändare, teleskopstöttor för gruvor, dörr- och fönsterkarmar, 

räcken etc. 


a) sammansatta metalldelar som är igenkännliga som delar till artiklar enligt 84 – 88 kap.; 

b) flytande materiel enligt 89 kap.; 

c) monterade eller monteringsfärdiga byggnader (nr 9406). 

7611 Cisterner, tankar, kar och liknande behållare av aluminium, för alla slags ämnen 

(andra än komprimerad eller till vätska förtätad gas), med en rymd av mer än 300 

l, även med inre beklädnad eller värmeisolerade men inte försedda med maskinell 

utrustning eller utrustning för uppvärmning eller avkylning 


På grund av sin lätthet och korrosionsbeständighet tenderar aluminium allt mer att ersätta järn 

och stål vid tillverkning av cisterner, tankar etc., i synnerhet inom den kemiska industrin, 

bryggerier, mejerier etc. 

Numret omfattar emellertid inte godsbehållare (containrar) som är speciellt konstruerade och 

utrustade för befordran med ett eller flera slag av transportmedel (nr 8609). 

7612 Fat, burkar, flaskor, askar och liknande behållare (inbegripet förpackningsrör 

och förpackningstuber), av aluminium, för alla slags ämnen (andra än 

komprimerad eller till vätska förtätad gas), med en rymd av högst 300 l, även med 

inre beklädnad eller värmeisolerade men inte försedda med maskinell utrustning 

eller utrustning för uppvärmning eller avkylning 

7612.10 - Förpackningstuber 



Fat och flaskor av aluminium används huvudsakligen för transport av mjölk, öl, vin etc. 

Burkar och askar av aluminium används ofta för förpackning av livsmedel. Numret omfattar 

också förpackningsrör (t.ex. för farmaceutiska produkter i form av piller eller tabletter) och 

förpackningstuber för tandkräm, andra krämer etc. 



b) kakskrin, teburkar, sockerburkar och liknande behållare för hushålls- eller köksbruk (nr 7615); 

c) cigarettetuier, puderdosor, verktygslådor och liknande artiklar för personligt eller yrkesmässigt 

bruk (nr 7616); 

d) artiklar enligt nr 8304; 

e) prydnadsaskar (nr 8306); 

f) godsbehållare (containrar) som är speciellt konstruerade och utrustade för befordran med ett 

eller flera slag av transportmedel (nr 8609); 

g) termosflaskor och andra termoskärl, kompletta med ytterhölje, enligt nr 9617. 

7613 Behållare av aluminium för komprimerad eller till vätska förtätad gas 

Se anv. till nr 7311. 

7614 Tvinnad tråd, linor, flätade band o.d., av aluminium, utan elektrisk isolering 

7614.10 - Med kärna av stål 


76:6


Eftersom de är lätta och utgör goda ledare för elektricitet, används aluminium och 

aluminiummagnesiumkisel-legeringar, t.ex. almelec och aldrey, ofta i stället för koppar vid 

tillverkning av elektriska kablar. 

Dessa kablar kan ha kärna av stål eller annan metall under förutsättning att aluminiumet 

dominerar viktmässigt (se anm. 7 till femtonde avd.). 

Numret omfattar emellertid inte isolerad elektrisk tråd och kabel (nr 8544). 

7615 Bords-, köks- och andra hushållsartiklar samt delar till sådana artiklar, av 

aluminium; diskbollar, putsvantar o.d., av aluminium; sanitetsgods och delar till 

sanitetsgods, av aluminium 

- Bords- , köks- och andra hushållsartiklar samt delar till sådana artiklar; 

diskbollar, putsvantar o.d.: 

7615.11 - - Diskbollar, putsvantar o.d. 

7615.19 - - Andra slag 

7615.20 - Sanitetsgods och delar till sanitetsgods 

Detta nummer omfattar samma slags varor som de som är beskrivna i anv. till nr 7323 och 7324, 

i synnerhet köksartiklar samt sanitets- och toalettartiklar. Numret omfattar också kokapparater 

och andra uppvärmningsapparater av liknande slag som de som beskrivs i anv. till nr 7418. 

Numret omfattar emellertid inte: 

a) burkar, flaskor, askar och liknande behållare, enligt nr 7612; 

b) hushållsartiklar av verktygskaraktär (82 kap. – se anv. till nr 7323); 

c) knivar, gafflar, skedar, slevar och andra artiklar enligt nr 8211 – 8215; 

d) prydnadsföremål (nr 8306); 

e) genomströmnings- eller förrådsvarmvattenberedare och andra apparater enligt nr 8419; 

f) elektriska apparater för hushållsbruk, enligt 85 kap. (i synnerhet apparater enligt nr 8509 och 

8516); 


h) cigarettändare och andra tändare (nr 9613); 

ij) termosflaskor och andra termoskärl enligt nr 9617. 

7616 Andra varor av aluminium 

7616.10 - Spik, stift, märlor, skruvar, bultar, muttrar, skruvkrokar, nitar, kilar, 

sprintar, saxsprintar, underläggsbrickor och liknande artiklar 

- Andra slag: 

7616.91 - - Duk, galler och nät (inbegripet stängselnät) av aluminiumtråd 

7616.99 - - Andra 

Detta nummer omfattar alla varor av aluminium som inte omfattas av de föregående numren i 

detta kapitel eller av anm. 1 till femtonde avd. och som inte är nämnda eller inbegripna i 82 eller 

83 kap. och inte heller omfattas av nummer med mera specificerad varubeskrivning i andra 



1. spik, stift, märlor, skruvar, bultar, muttrar, skruvkrokar, nitar, kilar, sprintar, saxsprintar, 

underläggsbrickor och liknande artiklar av de slag som är beskrivna i anv. till nr 7317 och 

7318; 

2. synålar, stickor, snörnålar, virknålar, broderprylar, knappnålar, säkerhetsnålar och liknande 

artiklar av sådana slag som är beskrivna i anv. till nr 7319; 

3. kättingar och kedjor samt delar till dessa varor, av aluminium; 

76:7 

Ny version 2007

4. duk, galler och nät av aluminiumtråd samt klippnät av aluminium (se anv. till nr 7314). 

Klippnät används för skyltningsändamål, till galler i högtalare, som explosionsdämpare vid 

transport av flyktiga vätskor och av gaser, etc.; 

5. varor av aluminium som motsvarar dem som är omnämnda i anv. till nr 7325 och 7326. 


a) vävnader av metalltråd av sådana slag som används i kläder, som heminredningsvävnader o.d. 

(nr 5809); 

b) duk, nät etc. som har bearbetats till maskindelar (t.ex. genom sammansättning med andra 

material) (84 eller 85 kap.); 

c) handsiktar och handsåll som är tillverkade av duk, nät etc. (nr 9604). 

76:8

78 kap. Bly och varor av bly 


Detta kapitel omfattar bly och blylegeringar samt vissa varor av dessa material. 

Bly utvinns huvudsakligen ur blyglans (galenit), en naturlig blysulfidmalm som ofta innehåller 

silver. 

Efter krossning och anrikning genom flotation rostas eller sintras i allmänhet malmen och 

reduceras därefter genom smältning. Under rostnings- eller sintringsprocessen omvandlas 

sulfiden till största delen till oxid, och vid smältningen reduceras oxiden till bly med hjälp av 

koks och ett flussmedel. Detta råbly (s.k. verkbly) innehåller föroreningar som ofta är 

silverhaltiga. Det underkastas därför i allmänhet vidare raffinering, varigenom nästan rent bly 

erhålls. 

Bly erhålls också genom omsmältning av avfall och skrot av bly. 

* 

* * 

Bly är en tung, blågrå metall. Det är mycket smidbart, lättsmält och mycket mjukt (repas lätt 

med tumnageln). Det är motståndskraftigt mot inverkan av de flesta syror (t.ex. svavelsyra och 

saltsyra) och används därför för tillverkning av apparater för den kemiska industrin. 

* 

* * 

På grund av sin låga smältpunkt kan bly lätt legeras med andra ämnen. Bland blylegeringar 

som i enlighet med anm. 5 till femtonde avd. kan klassificeras enligt detta kapitel är följande de 

viktigaste: 

1. blytennlegeringar, vilka t.ex. används till blybaserade lödmetaller, till förblyad plåt (s.k. 

tärnplåt) och till folier för förpackning av te; 

2. blyantimontennlegeringar, vilka används som stilmetall och lagermetall; 

3. blyarseniklegeringar, vilka används till blyhagel; 

4. blyantimonlegeringar (hårdbly), vilka används till gevärskulor, ackumulatorplåtar etc.; 

5. blykalcium-, blyantimonkadmium- och blytellur-legeringar. 

* 

* * 


A. bly i obearbetad form samt avfall och skrot av bly (nr 7801 och 7802); 

B. halvfabrikat som i allmänhet har erhållits genom valsning eller strängpressning av obearbetat 

bly enligt nr 7801 (nr 7804 och 7806); pulver och fjäll av bly (nr 7804); 

C. rör och rördelar samt övriga varor enligt nr 7806, vilket nummer omfattar alla andra varor av 

bly utom sådana som omfattas av anm. 1 till femtonde avd., som är inbegripna i 82 eller 83 

kap. eller som omfattas av nummer med mera specificerad varubeskrivning i andra kapitel i 

tulltaxan. 

* 

* * 

Halvfabrikat och andra varor av bly kan underkastas olika behandlingar för att förbättra 

metallens egenskaper eller utseende. Dessa behandlingar, i allmänhet de som är angivna i slutet 

av allm. anv. till 72 kap., påverkar inte varornas klassificering. 

* 

* * 

Ang. klassificeringen av sammansatta varor, se allm. anv. till femtonde avd. 

78:1 

Ny version 2007

7801 Bly i obearbetad form 

7801.10 - Raffinerat bly 

- Annat: 

7801.91 - - Innehållande, efter vikten räknat, huvudsakligen antimon som annat 

legeringsämne 

7801.99 - - Annat 

Detta nummer omfattar bly i obearbetad form av olika renhetsgrader, från orent råbly eller 

silverhaltigt bly till raffinerat elektrolytbly. Det kan förekomma i block, tackor, slabs etc. eller i 

form av gjutna stänger. De flesta av dessa varor är avsedda för valsning eller strängpressning, för 

framställning av legeringar eller för gjutning till utformade artiklar. Numret omfattar också 

gjutna anoder för elektrolytisk raffinering och gjuten stång som är avsedd exempelvis för 

valsning eller dragning eller för omgjutning till utformade artiklar. 

Numret omfattar inte pulver och fjäll av bly (nr 7804). 

7802 Avfall och skrot av bly 



a) slagg, aska och återstoder från blyframställning (t.ex. blyskärsten) (nr 2620); 

b) bly i form av göt eller gjutet till andra obearbetade former av omsmält avfall eller skrot av bly 

(nr 7801). 

[7803] 

7804 Plåt, band och folier av bly; pulver och fjäll av bly 

- Plåt, band och folier: 

7804.11 - - Med en tjocklek (förstärkningsmaterial inte inräknat) av högst 0,2 mm 

7804.19 - - Andra 

7804.20 - Pulver och fjäll 

Plåt, band och folier av bly är definierade i anm. 1 d till detta kapitel. 

Anv. till nr 7409 och 7410 gäller i tillämpliga delar också för varor enligt nr 7804. 

Plåt och band av bly används huvudsakligen som takbeläggningsmaterial, för plätering, till 

cisterner, kar och apparater inom den kemiska industrin, för tillverkning av röntgenskärmar, etc. 

Blyfolier används huvudsakligen för förpackningsändamål (särskilt för invändig beklädnad av 

lådor för förpackning av te eller silke). I vissa fall är folierna pläterade eller på annat sätt belagda 

med tenn eller någon annan metall. 

Numret omfattar även pulver (enligt definition i anm. 8 b till femtonde avd.) och fjäll av bly. 

Anv. till nr 7406 gäller i tillämpliga delar också för dessa pulver och fjäll. 

Numret omfattar inte pulver och fjäll av bly som är beredda till färger e.d. (t.ex. blandade med 

andra färgämnen eller föreliggande som dispersioner eller pastor tillsammans med binde- eller 

lösningsmedel) (32 kap.). 

[7805] 

78:2

7806 Andra varor av bly 

Detta nummer omfattar alla varor av bly, oavsett framställningssättet (gjutning, pressning, 

stansning etc.), utom dem som omfattas av de föregående numren i detta kapitel eller av numren 

i 82 eller 83 kap. eller av nummer med mera specificerad varubeskrivning i andra kapitel i 

tulltaxan. 

Det omfattar bl.a. förpackningstuber för färger och andra varor; kar, cisterner, fat och andra 

behållare (för syror, radioaktiva produkter eller andra kemikalier) utan maskinell utrustning och 

utan anordning för uppvärmning eller avkylning; blysänken till fisknät; blytyngder till kläder, 

gardiner etc.; lod till ur och motvikter med allmän användning; blyull och linor som är 

framställda av blyfibrer eller blysträngar och som används som maskinpackningar eller för 

tätning av rörskarvar; blyvaror för byggnadsändamål; kölar till segelbåtar; bröstplattor för 

dykare; anoder för förblying (se avsnitt A i anv. till nr 7508); stång, profiler och tråd av bly, 

vilka är definierade i anm. 1 a, 1 b och 1 c till detta kapitel, med undantag av gjuten stång som är 

avsedd exempelvis för valsning eller dragning eller för omgjutning till utformade artiklar 

(nr 7801) och stång som är belagd med flussmedel (nr 8311). 

Numret omfattar också rör (enligt definition i anm. 1 e till detta kapitel) och rördelar (t.ex. 

kopplingar, knärör och muffar) av bly, (andra än rördelar som är försedda med kranar, ventiler 

etc. (nr 8481), rör som är bearbetade till bestämda igenkännliga varor, t.ex. maskindelar 

(sextonde avd.) och isolerad elektrisk kabel med mantel av bly (nr 8544)). Anvisningarna till nr 

7304 – 7307, som behandlar motsvarande varor av järn eller stål, gäller i tillämpliga delar även 

för varor enligt detta nummer. 

78:3 

Ny version 2007

79 kap. Zink och varor av zink 


Detta kapitel omfattar zink och zinklegeringar samt vissa varor av dessa material. 

Zink utvinns huvudsakligen ur zinksulfidmalm (zinkblände) men också karbonat- och 

silikatmalmer (smithsonit, hemimorfit etc.) bearbetas (se anv. till nr 2608). 

I samtliga fall anrikas först malmen och rostas eller bränns sedan för att den skall omvandlas 

till zinkoxid (i fråga om sulfid- eller karbonatmalm) eller till vattenfritt zinksilikat (i fråga om 

silikatmalm). Zink utvinns sedan ur dessa genom termisk reduktion eller elektrolys. Elektrolys 

kan dock inte användas för silikatmalmer. 

I. Termisk reduktion sker genom upphettning av oxiden eller silikatet med koks i slutna mufflar. 

Temperaturen är tillräcklig för att förånga zinken, som kondenseras i förlag där största delen 

av metallen uppfångas i form av råzink (spelter). Denna orena zink kan användas direkt för 

galvanisering eller kan också raffineras genom olika metoder. 

En del av den orena metallen avsätter sig även i mufflarnas förlängningar i form av ett 

mycket fint pulver, zinkstoft. 

En modern variant av denna process är baserad på en kontinuerlig reduktion av zinkoxid 

och destillation av zink i vertikala mufflar. Denna metod ger en mycket ren metall som är 

lämplig för framställning av legeringar för pressning. 

II. Elektrolys. Zinkoxiden löses i utspädd svavelsyra. Den så erhållna zinksulfatlösningen renas 

omsorgsfullt för att avlägsna kadmium, järn, koppar etc. och underkastas sedan elektrolys, 

varvid en mycket ren zink erhålls. 

Zink erhålls också genom omsmältning av avfall och skrot av zink. 

* 

* * 

Zink är en blåvit metall som kan valsas, dras, stansas, strängpressas etc. vid lämpliga 

temperaturer och som lätt kan gjutas. Den är beständig mot luftens inverkan och används av 

denna anledning för byggnadsändamål (t.ex. till takbeläggning) och som skyddsöverdrag för 

andra metaller, särskilt järn och stål (t.ex. genom smältförzinkning, galvanisk förzinkning, 

sherardisering, målning eller sprutförzinkning). 

* 

* * 

Zink används också för framställning av legeringar. I många av dessa (t.ex. mässing) utgörs 

huvudbeståndsdelen av andra metaller. Av de zinklegeringar som med tillämpning av 

bestämmelserna i anm. 5 till femtonde avd. kan klassificeras enligt detta kapitel är följande de 

viktigaste: 

1. zinkaluminiumlegeringar, vanligen med tillsats av koppar eller magnesium, vilka används för 

pressgjutning, särskilt av bildelar (förgasarhus, kylargaller, instrumentbräden etc.), cykeldelar 

(pedaler, generatorhöljen etc.), radiodelar, kylskåpsdelar etc. Vissa legeringar av dessa 

metaller används för framställning av plåt som är starkare än vanlig zinkplåt, till pressverktyg 

och som anoder för korrosionsskydd av rörledningar, kondensorer etc.; 

2. zinkkopparlegeringar för gjutning och stansning etc. av knappar o.d. Se kompletterande anm. 

1 a och 1 b ang. skillnaden mellan zink och zinklegeringar. 

* 

* * 


A. obearbetad zink samt avfall och skrot av zink (nr 7901 och 7902); 

B. stoft, pulver och fjäll av zink (nr 7903); 

C. halvfabrikat som i allmänhet har erhållits genom valsning, dragning eller strängpressning av 

obearbetad zink enligt nr 7901 (nr 7904 och 7905); 

D. rör och rördelar samt övriga varor enligt nr 7907, vilket nummer omfattar alla andra varor av 

zink utom sådana som omfattas av anm. 1 till femtonde avd., som är inbegripna i 82 eller 83 


tulltaxan. 

79:1 

Ny version 2007

* 

* * 

Halvfabrikat och andra varor av zink kan underkastas olika behandlingar för att förbättra 

metallens egenskaper eller utseende. Dessa behandlingar, i allmänhet de som är angivna i slutet 

av allm. anv. till 72 kap., påverkar inte varornas klassificering. 

* 

* * 


7901 Zink i obearbetad form 

- Olegerad zink: 

7901.11 - - Innehållande minst 99,99 viktprocent zink 

7901.12 - - Innehållande mindre än 99,99 viktprocent zink 

7901.20 - Zinklegeringar 

Detta nummer omfattar zink i obearbetad form, av varierande renhetsgrader från råzink (se allm. 

anv.) till raffinerad zink, dvs. i form av block, plattor, tackor, billets, slabs e.d. eller i form av 

pelletar. Produkter enligt detta nummer är i regel avsedda för galvanisering (smältförzinkning 

eller galvanisk förzinkning), för framställning av legeringar, för valsning, dragning eller 

strängpressning eller för gjutning till utformade artiklar. 

Numret omfattar inte stoft, pulver och fjäll av zink (nr 7903). 

7902 Avfall och skrot av zink 



a) slagg, aska och återstoder från zinkframställning, från galvaniseringsprocesser etc. (t.ex. 

elektrolytslam och metallhaltiga återstoder från smältförzinkning) (nr 2620); 

b) zink i form av göt eller gjuten till andra obearbetade former av omsmält avfall eller skrot av 

zink (nr 7901). 

7903 Stoft, pulver och fjäll av zink 

7903.10 - Zinkstoft 



1. zinkstoft (enligt definition i kompletterande anm. 1 c till detta kapitel) som erhålls genom 

kondensering av zinkånga, vilken framställs antingen direkt vid reduktion av zinkmalm eller 

genom kokning av zinkhaltiga material. Dessa produkter får inte förväxlas med sådant 

flygstoft (eng. "zinc flue dust", "zinc oxide flue dust" eller "zinc baghouse flue dust") som 

skall klassificeras enligt nr 2620; 

2. pulver (enligt definition i anm. 8 b till femtonde avd.) och fjäll av zink. Anv. till nr 7406 gäller 

i tillämpliga delar också för pulver och fjäll enligt nr 7903. 

79:2

* 

* * 

Stoft, pulver och fjäll av zink används huvudsakligen för förzinkning av andra metaller genom 

sherardisering, vid tillverkning av målningsfärger, som kemiskt reduktionsmedel, etc. 

Detta nummer omfattar inte heller: 

a) stoft, pulver och fjäll av zink som är beredda till färger e.d. (t.ex. blandade med andra 

färgämnen eller föreliggande som dispersioner eller pastor tillsammans med binde- eller 

lösningsmedel) (32 kap.); 

b) zink i form av pelletar (nr 7901). 

7904 Stång, profiler och tråd av zink 

Dessa produkter, vilka är definierade i anm. 1 a, 1 b och 1 c till detta kapitel motsvarar samma 

varor framställda av koppar. Anv. till nr 7407 och 7408 gäller därför i tillämpliga delar också för 

varor enligt nr 7904. 

Stång och profiler av zink används ofta för tillverkning av byggvaror (nr 7907). Zinktråd 

används huvudsakligen vid metallsprutning med acetylengasbrännare. 

Numret omfattar också löd- och svetsstänger av zinklegeringar (i allmänhet framställda genom 

strängpressning), även skurna till avpassade längder, under förutsättning att de inte är belagda 

med flussmedel. Numret omfattar inte stänger som är belagda med flussmedel (nr 8311). 

Numret omfattar inte heller gjuten stång som är avsedd exempelvis för valsning eller dragning 

eller för omgjutning till utformade artiklar (nr 7901). 

7905 Plåt, band och folier av zink 

Detta nummer omfattar plåt, band och folier av zink, vilka är definierade i anm. 1 d till detta 

kapitel. Dessa produkter motsvarar de varor av koppar som omfattas av nr 7409 och 7410, varför 

anv. till dessa nummer i tillämpliga delar också gäller för varor enligt nr 7905. Zinkplåt 

används för taktäckning samt för tillverkning av bägare till torrelement, plåtar för fotogravyr, 

litografi eller annat grafiskt ändamål, etc. 


a) klippnät (nr 7907); 

b) plåtar som är preparerade för grafiskt ändamål, enligt nr 8442. 

[7906] 

7907 Andra varor av zink 

Detta nummer omfattar alla varor av zink utom dem som omfattas av deföregående numren i 

detta kapitel eller som utgör artiklar som är nämnda eller inbegripna i 82 eller 83 kap. eller som 

omfattas av nummer med mera specificerad varubeskrivning i andra kapitel i tulltaxan. 


1. cisterner, kar, fat och liknande behållare utan maskinell utrustning och utan anordning för 

uppvärmning eller avkylning; 

2. förpackningsrör för farmaceutiska produkter etc.; 

3. duk, nät och galler av zinktråd samt klippnät; 

4. spik, stift, muttrar, bultar, skruvar och andra av zink framställda varor av de slag som är 

beskrivna i anv. till nr 7317 och 7318; 

5. hushålls- och sanitetsartiklar, såsom ämbar, hinkar, disklådor, badkar, tvättfat, vattenkannor, 

strilar, tvättbräden och muggar. (Många av dessa varor tillverkas dock oftast av galvaniserat 

järn eller stål och omfattas då inte av detta nummer utan av nr 7323 eller 7324); 

79:3 

Ny version 2007

6. "etiketter" av zinkplåt (för träd, plantor etc.) som inte är försedda med bokstäver, siffror eller 

figurer eller som är försedda med enbart sådan text som är av underordnad betydelse i 

förhållande till de uppgifter som skall tillfogas senare. Plåtar som innehåller alla väsentliga 

uppifter klassificeras enligt nr 8310; 

7. schabloner för märkning av emballage; 

8. hållare för taktegel och diverse andra zinkvaror som motsvarar de varor som är omnämnda i 

anv. till nr 7325 och 7326; 

9. anoder för förzinkning (se avsnitt A i anv. till nr 7508); 

10. anoder som är avsedda att skydda rörledningar, fartygstankar etc. mot korrosion; 

11. takrännor, nockplåtar, ramar till takfönster, vattkupor, dörr- och fönsterkarmar, räcken, 

ramverk för växthus och andra delar till konstruktioner motsvarande dem som är nämnda i 

anv. till nr 7308; 

12, rör (enligt definition i anm. 1 e till detta kapitel) och rördelar (t.ex. kopplingar, knärör och 

muffar) av zink (andra än ihåliga profiler (nr 7904), rördelar som är försedda med kranar, 

ventiler etc. (nr 8481) och rör som är bearbetade till bestämda igenkännliga varor, t.ex. 

maskindelar (sextonde avd.)). Anvisningarna till nr 7304 – 7307, som behandlar motsvarande 

varor av järn eller stål, gäller i tillämpliga delar även för varor enligt detta nummer. 

79:4

80 kap. Tenn och varor av tenn 


Detta kapitel omfattar tenn och tennlegeringar samt vissa varor av dessa material. 

Tenn utvinns industriellt ur malmen kassiterit (tennsten, tenndioxid), vilken klassificeras enligt 

nr 2609 och som kan förekomma i malmådror (flötser) eller som alluvialbildningar. 

De viktigaste skedena vid utvinningen är följande: 

I. anrikning av malmen genom slamning eller genom krossning och flotation; 

II. behandling av oxiden genom rostning, magnetisk separering eller med syror eller andra 

lösande ämnen för att avlägsna sådana föroreningar som svavel, arsenik, koppar, bly, järn och 

volfram; 

III. reduktion av den renade oxiden med koks för att erhålla råtenn; 

IV. raffinering av råtennet med olika metoder, varvid nästan ren metall kan erhållas. 

Tenn kan också återvinnas ur skrot och förtent bleckplåt eller genom omsmältning av avfall 

och skrot av tenn. Dessa återvinningsprocesser kan också ge tenn av mycket hög renhetsgrad. 

* 

* * 

Rent tenn är silvervitt och starkt glänsande. Det är föga tänjbart men är smidbart, lättsmält och 

mjukt (dock hårdare än bly). Det kan lätt gjutas, hamras, valsas och strängpressas. 

Tenn är mycket beständigt mot luftens inverkan men angrips av koncentrerade syror. 

* 

* * 

Tenn används huvudsakligen för förtenning av andra oädla metaller, särskilt järn och stål (t.ex. 

vid tillverkning av bleckplåt för konservburkar) samt för framställning av legeringar (brons etc.). 

I rent eller legerat tillstånd används det också för tillverkning av apparater och rörledningar för 

livsmedelsindustrin; deflegmatorer till destillationsapparater; kylanläggningar; industribehållare; 

lödmetall i form av stänger, tråd etc., bords- och prydnadsartiklar; leksaker; orgelpipor; etc. Tenn 

används också till folier och förpackningstuber. 

* 

* * 

Av de tennlegeringar som med tillämpning av bestämmelserna i anm. 5 till femtonde avd. (se 

allm. anv. till denna avd.) kan klassificeras enligt detta kapitel är följande de viktigaste: 

1. tennblylegeringar, vilka används exempelvis som lödmetaller, till hushållsartiklar, till leksaker 

och till vissa mätkärl; 

2. tennantimonlegeringar, vanligen med tillsats av koppar (t.ex. britanniametall), vilka används 

till bordsartiklar, lager etc.; 

3. tennblyantimonlegeringar, ibland med tillsats av koppar (t.ex. antifriktionsmetaller), vilka 

används för gjutning (särskilt av lager) samt till packningar och tätningar; 

4. tennkadmiumlegeringar, ibland också innehållande zink, vilka används som 

antifriktionsmetaller. 

* 

* * 


A. tenn i obearbetad form samt avfall och skrot av tenn (nr 8001 och 8002); 

B. halvfabrikat som i allmänhet erhålls genom valsning eller strängpressning av obearbetat tenn 

enligt nr 8001 (nr 8003 och 8007); pulver och fjäll av tenn (nr 8007); 

C. rör och rördelar samt övriga varor enligt nr 8007, vilket nummer omfattar alla andra varor av 

tenn utom sådana som omfattas av anm. 1 till femtonde avd., som är inbegripna i 82 eller 83 


tulltaxan. 

80:1 

Ny version 2007

* 

* * 

Halvfabrikat och andra varor av tenn kan underkastas olika behandlingar för att förbättra 

metallens egenskaper eller utseende. Dessa behandlingar, i allmänhet de som är angivna i 

slutet av allm. anv. till 72 kap., påverkar inte varornas klassificering. 

* 

* * 


8001 Tenn i obearbetad form 

8001.10 - Olegerat tenn 

8001.20 - Tennlegeringar 

Detta nummer omfattar tenn i obearbetad form, dvs. i form av block, tackor, slabs, stång e.d. 

eller i form av spån, granulat e.d. De flesta av produkterna enligt detta nummer är avsedda att 

användas för förtenning, valsning eller strängpressning, för framställning av legeringar eller för 

gjutning till utformade artiklar. 

Detta nummer omfattar inte pulver och fjäll av tenn (nr 8007). 

8002 Avfall och skrot av tenn 



a) slagg, aska och återstoder från tennframställning (nr 2620); 

b) tenn i form av göt eller gjuten till andra obearbetade former av omsmält avfall eller skrot av 

tenn (nr 8001). 

8003 Stång, profiler och tråd av tenn 

Dessa produkter, vilka är definierade i anm. 1 a, 1 b och 1 c till detta kapitel, motsvarar samma 

varor framställda av koppar. Anv. till nr 7407 och 7408 gäller därför i tillämpliga delar också för 

varor enligt nr 8003. 

Numret omfattar också stång (i allmänhet framställd genom strängpressning) av lödmetall på 

basis av tenn, även skuren till avpassade längder, under förutsättning att den inte är belagd med 

flussmedel. Numret omfattar inte stång som är belagd med flussmedel (nr 8311). 

Numret omfattar inte heller gjuten stång som är avsedd exempelvis för valsning eller dragning 

eller för omgjutning till utformade artiklar (nr 8001). 

[8004] 

[8005] 

[8006] 

8007 Andra varor av tenn 

Detta nummer omfattar alla varor av tenn utom dem som omfattas av de föregående numren i 

detta kapitel eller av anm. 1 till femtonde avd. och inte heller varor som är nämnda eller 

inbegripna i 82 eller 83 kap. eller omfattas av nummer med mera specificerad varubeskrivning i 

andra kapitel i tulltaxan. 


80:2

1. cisterner, kar, fat och andra behållare (utan maskinell utrustning och utan anordning för 

uppvärmning eller avkylning); 

2. förpackningstuber för tandkräm, färg eller andra produkter; 

3. hushålls- och bordsartiklar, såsom kannor, brickor, fat, muggar, sifonhuvuden och lock till 

ölmuggar; 

4. mätkärl; 

5. anoder för förtenning (se avsnitt A i anv. till nr 7508); 

6. pulver (se anm. 8 b till femtonde avdelningen) och fjäll av tenn; 

7. plåt och band av tenn; folier av tenn (även tryckta eller på baksidan förstärkta med papper, 

papp, plast eller liknande material). Dessa produkter är definierade i anm. 1 d till detta kapitel; 

8. rör (enligt definition i anm. 1 e till detta kapitel) och rördelar (t.ex. kopplingar, knärör och 

muffar) av tenn (andra än ihåliga profiler (nr 8003), rördelar som är försedda med kranar, 

ventiler etc. (nr 8481) och rör som är bearbetade till bestämda igenkännliga varor, t.ex. 

maskindelar (sextonde avd.)). Anvisningarna till nr 7304 – 7307, som behandlar motsvarande 

varor av järn eller stål, gäller i tillämpliga delar även för varor enligt detta nummer. 

80:3 

Ny version 2007

81 kap. Andra oädla metaller; kermeter; varor av dessa material 


Detta kapitel omfattar endast följande oädla metaller, legeringar av dessa samt sådana varor av 

dessa material som inte omfattas av tulltaxenummer med mera specificerad varubeskrivning i 

andra kapitel i tulltaxan: 

A. volfram (nr 8101), molybden (nr 8102), tantal (nr 8103), magnesium (nr 8104), kobolt, 

inbegripet koboltskärsten och andra mellanprodukter vid framställning av kobolt (nr 8105), 

vismut (nr 8106), kadmium (nr 8107), titan (nr 8108), zirkonium (nr 8109), antimon (nr 8110) 

och mangan (nr 8111); 

B. beryllium, krom, germanium, vanadin, gallium, hafnium, indium, niob, rhenium och tallium 

(nr 8112). 

Detta kapitel omfattar också kermeter (nr 8113). 

Oädla metaller som inte omfattas av detta kapitel eller av de föregående kapitlen i femtonde 

avd. klassificeras enligt 28 kap. 

De flesta av de metaller som klassificeras enligt 81 kap. används sällan i rent tillstånd utan i 

form av legeringar, av vilka vissa i enlighet med anm. 5 till femtonde avd. förs till detta kapitel. 

De förekommer också i form av karbider; dessa omfattas inte av detta kapitel. 

* 

* * 


En definition av "avfall och skrot" finns i anm. 8 till femtonde avd. 

8101 Volfram och varor av volfram, inbegripet avfall och skrot 

8101.10 - Pulver 

- Andra: 

8101.94 - - Volfram i obearbetad form, inbegripet stång som erhållits enbart genom 

sintring 

8101.96 - - Tråd 

8101.97 - - Avfall och skrot 

8101.99 - - Andra 

Volfram erhålls huvudsakligen ur malmerna volframit (järnmanganvolframat) och scheelit 

(kalciumvolframat). Malmerna omvandlas till volframoxid, vilken sedan reduceras med väte i 

elektriska ugnar eller med aluminium eller kol i smältdeglar vid hög temperatur. Den på så sätt 

erhållna pulverformiga metallen pressas till block eller stänger, vilka sintras i vätgasatmosfär i en 

elektrisk ugn. De sintrade stängerna hamras sedan och valsas eller dras slutligen till plåt, stänger 

med mindre tvärsnitt eller tråd. 

Volfram är en tung, stålgrå metall med hög smältpunkt. Det är sprött, hårt och mycket 

korrosionsbeständigt. 

Volfram används till glödtrådar i glödlampor och radiorör; element i elektriska ugnar; 

antikatoder för röntgenrör; elektriska kontakter; omagnetiska fjädrar för elektriska mätapparater 

och ur; hårkors för optiska instrument; det används också till elektroder för elektrisk svetsning i 

vätgasatmosfär etc. 

Volfram (vanligen i form av ferrovolfram – se 72 kap.) används dock främst för framställning 

av specialstål. Det används också för framställning av hårdmetall. 

* 

* * 

Av volframlegeringar som i enlighet med anm. 5 till femtonde avd. kan föras till detta nummer 

är följande de viktigaste: 

1. volframkopparlegeringar (t.ex. till elektriska kontakter); 

81:1 

Ny version 2007

2. volframnickelkopparlegeringar, vilka används för tillverkning av röntgenskärmar, vissa delar 

till luftfartyg etc. 

* 

* * 

Volfram förs till detta nummer: 

A. i form av pulver; 

B. i obearbetad form, dvs. i form av block, tackor, sintrad stång eller som avfall eller skrot (betr. 

de sistnämnda se anv. till nr 7204); 

C. i bearbetad form, t.ex. valsad eller dragen stång; profiler, plåt, band och tråd; 

D. i form av arbeten som inte omfattas av anm. 1 till femtonde avd. eller av 82 eller 83 kap. och 

inte heller omfattas av något nummer med mera specificerad varubeskrivning i andra kapitel i 

tulltaxan. Med undantag av fjädrar klassificeras dock de flesta varor av volfram enligt 

sextonde eller sjuttonde avd. Således förs t.ex. en komplett elektrisk kontakt till 85 kap., 

medan volframplåten som används vid tillverkningen av kontakten klassificeras enligt detta 

nummer. 

Detta nummer omfattar inte volframkarbid som t.ex. används vid tillverkning av plattor, skär 

och stavar för skärverktyg eller dragskivor. Volframkarbid klassificeras på följande sätt: 

a) oblandat pulver enligt nr 2849; 

b) beredda men inte sintrade blandningar (t.ex. i blandning med molybden- eller tantalkarbid, 

även med tillsats av bindemedel) enligt nr 3824; 

c) omonterade plattor, skär, stavar o.d. av sintrad volframkarbid (hårdmetall), enligt nr 8209 (se 

anv. till detta nummer). 

8102 Molybden och varor av molybden, inbegripet avfall och skrot 

8102.10 - Pulver 

- Andra: 

8102.94 - - Molybden i obearbetad form, inbegripet stång som erhållits enbart 

genom sintring 

8102.95 - - Stång (annan än sådan som erhållits enbart genom sintring), profiler, 

plåt, band och folier 

8102.96 - - Tråd 


8102.99 - - Andra 

Molybden erhålls huvudsakligen ur malmerna molybdenglans (molybdenit, molybdensulfid) och 

wulfenit (blymolybdat), vilka anrikas genom flotation, omvandlas till oxider och sedan reduceras 

till metall. 

Metallen erhålls antingen i kompakt form eller som ett pulver som kan sintras på samma sätt 

som volfram (se anv. till nr 8101). 

Molybden i kompakt form liknar bly till utseendet men är ytterst hårt och har hög smältpunkt. 

Det är smidbart och vid normal temperatur korrosionsbeständigt. 

Molybden används (antingen som ren metall eller som ferromolybden enligt 72 kap.) för 

framställning av legerat stål. Molybdenmetall används också till hållare för glödtrådarna i 

glödlampor; galler i elektronrör; element i elektriska ugnar; likriktare och elektriska kontakter. 

Metallen används dessutom för tandtekniskt ändamål och, emedan någon anlöpning av metallen 

inte sker, som ersättning för platina i smycken. 

I de molybdenlegeringar som i allmänhet förekommer i praktiken dominerar inte molybden 

viktmässigt, varför de i enlighet med anm. 5 till femtonde avd. inte omfattas av detta nummer. 

Molybden och volfram liknar varandra i metallurgiskt avseende, varför sista delen av anv. till 

nr 8101 (ang. metallens handelsformer och karbidens klassificering) i tillämpliga delar också 

gäller för molybden. 

81:2

8103 Tantal och varor av tantal, inbegripet avfall och skrot 

8103.20 - Tantal i obearbetad form, inbegripet stång som erhållits enbart genom 

sintring; pulver 

8103.30 - Avfall och skrot 


Tantal utvinns huvudsakligen ur malmerna tantalit och niobit (columbit) (nr 2615) genom 

reduktion av oxiden eller genom elektrolys av smält kaliumtantalfluorid. 

Det kan erhållas som kompakt metall eller, liksom volfram och molybden, som ett pulver för 

sintring. 

I pulverform är tantal svart. I andra former är det vitt när det är polerat och stålblått när det är 

opolerat. Det är mycket smidbart och tänjbart i ren form. Det är ytterst korrosionsbeständigt, 

även mot de flesta syror. 

Tantal används för framställning av tantalkarbid och (i form av ferrotantal, se 72 kap.) för 

framställning av legerat stål. Det används också för tillverkning av galler och anoder till 

elektronrör samt av likriktare, deglar, värmeväxlare och kemisk apparatur, munstycken för 

sprutning av konstfibrer, dentalinstrument och kirurgiska instrument. Det används också för 

benfixering etc. inom kirurgin och för framställning av s.k. getter (för att ta bort de sista spåren 

av gas vid tillverkning av radiorör). 

Bland tantallegeringar som i enlighet med anm. 5 till femtonde avd. kan klassificeras enligt 

detta nummer märks tantalvolframlegeringar med hög halt av tantal, vilka bl.a. används vid 

tillverkning av elektronrör. 

Numret omfattar tantal i alla former, nämligen: pulver, block, avfall och skrot; stång och tråd; 

plåt, band och folier; rör samt sådana arbeten (t.ex. fjädrar samt nät och galler) som inte omfattas 

av nummer med mera specificerad varubeskrivning. 

Tantalkarbid klassificeras på samma sätt som volframkarbid (se anv. till nr 8101). 

8104 Magnesium och varor av magnesium, inbegripet avfall och skrot (+) 

- Magnesium i obearbetad form: 

8104.11 - - Innehållande minst 99,8 viktprocent magnesium 

8104.19 - - Annat 


8104.30 - Jämnstora spån och korn, sorterade enligt storleksordning; pulver 


Magnesium utvinns ur ett antal råmaterial, vilka nästan alla klassificeras, inte enligt 26 kap. 

(malmer), utan enligt 25 eller 31 kap., t.ex. dolomit (nr 2518), magnesit (giobertit) (nr 2519) och 

karnallit (nr 3104). Det utvinns också ur havsvatten eller ur vattnet i saltsjöar (nr 2501) och ur 

magnesiumkloridhaltiga lutar. 

I det första skedet vid industriell framställning av metallen erhålls magnesiumklorid eller 

magnesiumoxid genom metoder som växlar efter utgångsmaterialets art. Utvinningen av 

metallen sker därefter vanligen genom endera av följande två metoder: 

A.Elektrolys av smält magnesiumklorid blandad med flussmedel såsom klorider eller fluorider 

av alkalimetaller. Den avskilda metallen samlar sig på badets yta runt katoden och kloren 

avgår vid anoden. 

B. Termisk reduktion av magnesiumoxid med kol, kiseljärn, kiselkarbid, kalciumkarbid, 

aluminium etc. Vid den höga reaktionstemperaturen förgasas metallen, vilken efter snabb 

avkylning kondenseras i mycket rent tillstånd. 

Den metall som erhålls genom elektrolys fordrar vanligen vidare raffinering. Magnesium som 

erhålls genom termisk reduktion är i regel så rent att det kan smältas och gjutas till tackor utan 

ytterligare raffinering. 

81:3 

Ny version 2007

* 

* * 

Magnesium är liksom aluminium en silvervit metall men är ännu lättare än aluminium. Det 

kan poleras till hög glans, som dock försvinner tämligen snart i luften på grund av att en 

oxidhinna som skyddar metallen mot korrosion bildas. Magnesium i form av tråd, band, folier 

och pulver brinner intensivt med bländande ljus och måste handhas med försiktighet. 

Explosionsrisk föreligger när fint magnesiumpulver kommer i kontakt med luft. 

* 

* * 

Olegerat magnesium används vid framställning av många kemiska föreningar, som 

desoxidations- och desulfureringsmedel inom metallurgin (t.ex. vid framställning av järn, 

koppar, nickel och legeringar av dessa metaller), inom pyrotekniken etc. 

Den rena metallen har dåliga mekaniska egenskaper, men med andra ämnen bildar den 

legeringar som har stor styrka och kan valsas, smidas, strängpressas och gjutas och vilka därför 

har fått stor användning inom lättmetallindustrin. 

* 

* * 

Av de magnesiumlegeringar som i enlighet med anm. 5 till femtonde avd. (se allm. anv. till 

denna avd.) kan klassificeras enligt detta nummer är följande de viktigaste: 

1. magnesiumaluminiumlegeringar och magnesiumaluminiumzinklegeringar, ofta innehållande 

mangan. De utgör på magnesium baserade legeringar av typen elektronmetall eller dowmetall; 

2. magnesiumzirkoniumlegeringar, ofta med tillsats av zink; 

3. magnesiummanganlegeringar och magnesiumceriumlegeringar. 

Lättheten, styrkan och korrosionsbeständigheten hos dessa legeringar gör dem lämpliga för 

användning inom flygindustrin (t.ex. till motorblock, hjul, förgasare, magnetfästen och 

bränsletankar); inom bilindustrin; till byggnadskonstruktioner; vid tillverkning av delar och 

tillbehör till maskiner, särskilt textilmaskiner (spindlar, bobiner, garnvindor etc.), 

verktygsmaskiner, skrivmaskiner, symaskiner, kedjesågar, gräsklippningsmaskiner, stegar och 

materialhanteringsmaskiner samt som litografiska plåtar, etc. 

* 

* * 

Sådana behandlingar som är beskrivna i allm. anv. till 72 kap. och som är avsedda att förbättra 

egenskaperna, utseendet etc. hos metallen påverkar inte klassificeringen av varor av magnesium. 


1. magnesium i obearbetad form, dvs. i form av tackor (även med brottanvisningar), slabs, 

stänger, plattor, tärningar, billets e.d. Dessa varor är i allmänhet avsedda för valsning, 

dragning, strängpressning eller smidning eller för gjutning till utformade artiklar; 

2. avfall och skrot av magnesium. Anv. till nr 7204 gäller i tillämpliga delar också för skrot och 

avfall enligt nr 8104; 

3. stång, profiler, plåt, band, folier, tråd, rör, ihåliga profiler, pulver och fjäll samt jämnstora spån 

och korn. 

Denna grupp omfattar magnesium i följande handelsformer: 

a) halvfabrikat (dvs. stång, profiler, tråd, plåt, band och folier) som har erhållits genom 

valsning, dragning, strängpressning, smidning etc. av produkter som är upptagna i punkt 

1 ovan; rör och ihåliga profiler (se motsvarande anv. till tulltaxenumren för samma 

produkter av andra oädla metaller). 

Dessa varor används då en såväl lätt som stark metall erfordras (se ovan); 

b) jämnstora spån och granuler samt alla slags pulver och fjäll. Dessa produkter används 

för pyrotekniskt ändamål (fyrverkeripjäser, ljussignaler etc.), som reduktionsmedel vid 

kemiska och metallurgiska processer etc. Spån sorteras i jämna storlekar för att bli 

lämpliga för dessa ändamål; 

4. andra varor. 

81:4

Denna grupp omfattar alla varor av magnesium som inte omfattas av ovanstående grupper 

eller av anm. 1 till femtonde avd. och som inte är inbegripna i 82 eller 83 kap. och inte heller 

omfattas av tulltaxenummer med mera specificerad varubeskrivning i andra kapitel i tulltaxan. 

Eftersom magnesium huvudsakligen används för tillverkning av delar till luftfartyg, fordon 

och maskiner (se ovan), klassificeras flertalet magnesiumvaror enligt andra kapitel (särskilt i 

sextonde och sjuttonde avd.). 

Bland varor som omfattas av denna grupp kan nämnas: 

a) konstruktioner och delar till konstruktioner; 

b) cisterner, kar och liknande behållare som inte är försedda med maskinell utrustning eller 

utrustning för uppvärmning eller avkylning samt fat och burkar; 

c) duk, nät och galler av magnesiumtråd; 

d) bultar, muttrar, skruvar etc. 

Numret omfattar inte slagg, aska och återstoder från magnesiumframställning (nr 2620). 



Dessa nummer omfattar också tackor och liknande obearbetade former som har gjutits av omsmält avfall och skrot 

av magnesium. 

8105 Koboltskärsten och andra mellanprodukter vid framställning av kobolt; kobolt 

och varor av kobolt, inbegripet avfall och skrot 

8105.20 - Koboltskärsten och andra mellanprodukter vid framställning av kobolt; 

kobolt i obearbetad form; pulver 



Kobolt utvinns huvudsakligen ur malmerna heterogenit (vattenhaltig koboltoxid), koboltkis 

(linneit, koboltnickelsulfid) och speiskobolt (smaltit, koboltarsenid). Dessa malmer omvandlas 

genom smältning till skärsten eller andra mellanprodukter. Sedan andra metaller har avlägsnats 

framställs koboltoxid. Denna reduceras med kol, aluminium etc. Metallen utvinns också genom 

elektrolys och genom behandling av återstoder från raffinering av koppar, nickel, silver etc. 

Kobolt är en silvervit, korrosionsbeständig metall som är hårdare än nickel och är den mest 

magnetiska av ickejärnmetallerna. 

I olegerad form används den som beläggning på andra metaller (genom galvanisk utfällning), 

som katalysator, som bindemedel vid tillverkning av skärverktyg av hårdmetall, som beståndsdel 

i magneter av koboltsamariumlegering eller i vissa stållegeringar, etc. 

Det finns många koboltlegeringar. Av dem som i enlighet med anm. 5 till femtonde avd. kan 

klassificeras enligt detta nummer märks: 

1. koboltkromvolframlegeringar (stelliter) (ofta innehållande små mängder av andra ämnen). 

Dessa är motståndskraftiga mot slitage och höga temperaturer och används därför vid 

tillverkning av ventiler och ventilsäten, verktyg etc.; 

2. koboltjärnkromlegeringar, t.ex. legeringar med låg värmeutvidgning och starkt magnetiska 

legeringar; 

3. koboltkrommolybdenlegeringar, vilka används i jetmotorer. 

Detta nummer omfattar koboltskärsten och andra mellanprodukter vid framställning av kobolt 

samt kobolt i alla former, t.ex. tackor, katoder, granulat, pulver, avfall och skrot samt varor som 

inte omfattas av tulltaxenummer med mera specificerad varubeskrivning. 

8106 Vismut och varor av vismut, inbegripet avfall och skrot 

Denna metall förekommer i gediget tillstånd i naturen men erhålls huvudsakligen antingen som 

biprodukt vid raffinering av bly, koppar etc. eller genom utvinning ur sulfid- eller 

karbonatmalmer (t.ex. vismutglans och bismutit). 

Vismut är vit med dragning åt rött, spröd, svårbearbetad och en dålig ledare för värme och 

elektricitet. 

81:5 

Ny version 2007

Den används i vetenskaplig apparatur samt vid framställning av kemiska föreningar för 

farmaceutiskt bruk. 

Metallen ger lättsmälta legeringar (en del smälter vid lägre temperatur än 100 °C) av vilka 

följande kan klassificeras enligt detta nummer i enlighet med anm. 5 till femtonde avd.: 

1. vismutblytennlegeringar (ibland även innehållande kadmium etc.) (t.ex. legeringar enligt 

Darcet, Lipowitz, Newton och Wood), vilka används som lödmetall, till gjutning samt till 

smältsäkringar för eldsläckare och ångpannor. 

2. vismutindiumblytennkadmiumlegeringar, vilka används för kirurgiska avgjutningar. 

8107 Kadmium och varor av kadmium, inbegripet avfall och skrot 

8107.20 - Kadmium i obearbetad form; pulver 



Kadmium utvinns i stor utsträckning ur biprodukter från zink-, koppar- och blyframställning, 

vanligen genom destillation eller elektrolys. 

Kadmium liknar zink till utseendet men är mjukare. Det används i stor utsträckning för 

beläggning av andra metaller (genom metallsprutning eller galvanisk utfällning), som 

desoxidationsmedel vid framställning av koppar, silver, nickel, etc. 

På grund av sin mycket stora förmåga att absorbera långsamma neutroner används det också 

för framställning av rörliga styrstavar för kärnreaktorer. 

Av kadmiumlegeringar som i enlighet med anm. 5 till femtonde avd. kan klassificeras enligt 

detta nummer är kadmiumzinklegeringar de viktigaste. De används för ytbetäckning av 

metaller genom neddoppning i den smälta legeringen samt som lödmedel. 

Andra legeringar av samma metaller (t.ex. vissa lagermetaller) kan dock ha sådan 

sammansättning att de på grund av bestämmelserna i anm. 5 till femtonde avd. inte kan 

klassificeras enligt detta nummer. 

8108 Titan och varor av titan, inbegripet avfall och skrot 

8108.20 - Titan i obearbetad form; pulver 



Titan erhålls genom reduktion av oxidmalmerna rutil och brookit och ur ilmenit (titanhaltig 

järnmalm). Beroende på framställningssättet kan metallen erhållas i kompakt form, som ett 

pulver, vilket liksom volframpulver kan sintras, som ferrotitan (72 kap.) eller som titankarbid. 

Titan är vitt och glänsande i kompakt form, mörkgrått i pulverform. Det är 

korrosionsbeständigt och – om det inte är mycket rent – hårt och sprött. 

Ferrotitan och ferrokiseltitan (72 kap.) används vid stålframställning. Titan legeras också med 

aluminium, koppar, nickel etc. 

Titan används huvudsakligen inom flygindustrin, vid skeppsbyggnad, för tillverkning av 

exempelvis kar, omrörare, värmeväxlare, ventiler och pumpar för den kemiska industrin, för 

avsaltning av havsvatten samt i kärnkraftverk. 

Detta nummer omfattar titan i alla former, t.ex. i form av titansvamp, tackor, pulver, anoder, 

stång, plåt, avfall och skrot eller i form av andra varor, med undantag av sådana som omfattas av 

andra kapitel i tulltaxan (i allmänhet kapitel i sextonde eller sjuttonde avd.), såsom 

helikopterrotorer, propellerblad, pumpar och ventiler. 

Titankarbid klassificeras på samma sätt som volframkarbid (se anv. till nr 8101). 

8109 Zirkonium och varor av zirkonium, inbegripet avfall och skrot 

8109.20 - Zirkonium i obearbetad form; pulver 


81:6


Zirkonium erhålls ur malmen zirkon (zirkoniumsilikat) genom reduktion av oxiden, kloriden etc. 

eller genom elektrolys. 

Det är en silvergrå, smidbar och tänjbar metall. Det används i fotoblixtlampor, för tillverkning 

av s.k. getter (adsorptionsmedel vid tillverkning av radiorör) etc. Ferrozirkonium (72 kap.) 

används vid stålframställning och metallen legeras också med nickel etc. 

Zirkonium, rent eller legerat med tenn ("zircalloy"), används vidare för tillverkning av 

omhöljen till kärnbränsleelement samt av metallkonstruktioner till kärntekniska anläggningar. 

Zirkoniumplutoniumlegeringar och zirkoniumuranlegeringar används som kärnbränsle. 

Zirkonium som är avsett för kärntekniskt ändamål måste först renas så att endast spår av hafnium 

finns kvar. 

8110 Antimon och varor av antimon, inbegripet avfall och skrot 

8110.10 - Antimon i obearbetad form; pulver 



Antimon erhålls huvudsakligen ur malmen antimonglans (spetsglans, stibnit, antimonsulfid) 

genom: 

1. anrikning till s.k. antimonium crudum, som utgör en sulfid som klassificeras enligt nr 2617; 

2. smältning till orent antimon, benämnt regulus; 

3. raffinering av regulus genom upprepade smältningar. 

Antimon är en vit, glänsande metall med blåaktig färgton och är sprött och lättpulveriserat. 

Det har obetydlig användning i olegerad form men används däremot för legering med bly och 

tenn för att göra dessa hårdare och lämpliga som lagermetaller, stilmetaller och andra 

gjutmetaller, legeringar för bords- och prydnadsartiklar, britanniametall etc. (se 78 och 80 kap., 

där dessa metaller vanligen klassificeras på grund av att bly eller tenn dominerar viktmässigt). 

8111 Mangan och varor av mangan, inbegripet avfall och skrot 

Mangan utvinns genom reduktion av oxidmalmerna brunsten (pyrolusit), braunit och manganit. 

Den erhålls också genom elektrolys. 

Mangan, som är grårosa, hård och spröd, används knappast i olegerat skick. 

Den ingår däremot som beståndsdel i spegeljärn, ferromangan och kiselmangan samt i vissa 

gjutjärnslegeringar och stållegeringar. Dessa produkter klassificeras i normala fall enligt 72 kap., 

men ferromangan och kiselmangan kan ibland föras till detta nummer om järnhalten är mycket 

låg (se anm. 1 c till 72 kap.). Mangan legeras även med koppar, nickel, aluminium etc. 

8112 Beryllium, krom, germanium, vanadin, gallium, hafnium, indium, niob, rhenium 

och tallium samt varor av dessa metaller, inbegripet avfall och skrot 

- Beryllium: 

8112.12 - - I obearbetad form; pulver 


8112.19 - - Annat 

- Krom: 



8112.29 - - Annat 

- Tallium: 



8112.59 - - Annat 

81:7 

Ny version 2007

A. Beryllium 

- Annat: 

8112.92 - - I obearbetad form; avfall och skrot; pulver 

8112.99 - - Andra 

Beryllium erhålls nästan uteslutande av beryll, ett dubbelsilikat av beryllium och aluminium. 

Detta mineral klassificeras enligt nr 2617, såvida det inte föreligger som ädelsten (t.ex. smaragd) 

(71 kap.). 

De viktigaste metoderna för utvinning i kommersiell skala av denna metall är: 

1. elektrolys vid hög temperatur av en blandning av berylliumoxifluorid (framställd ur malmen) 

och bariumfluorid eller andra fluorider. En grafitdegel används som anod och metallen 

avsätter sig på en vattenkyld järnkatod; 

2. reduktion av berylliumfluorid med magnesium. 

* 

* * 

Beryllium är en stålgrå metall, som är mycket lätt och ytterst spröd. Det kan valsas eller dras 

endast under mycket speciella förhållanden. 

* 

* * 

Olegerat beryllium används vid tillverkning av fönster till röntgenrör; i komponenter till 

kärnreaktorer; inom flyg- och rymdindustrin; inom rustningsindustrin; som targetmaterial i 

cyklotroner; i elektroder till neonrör o.d. samt som desoxidationsmedel för metallurgiskt bruk. 

Beryllium ingår också som beståndsdel i många legeringar, t.ex. stållegeringar (fjäderstål etc.); 

kopparlegeringar (t.ex. den legering som kallas berylliumkoppar och används för tillverkning av 

fjädrar, urdelar, verktyg etc.) samt nickellegeringar. Dessa legeringar förs emellertid till resp. 72, 

74 eller 75 kap., eftersom de innehåller endast små mängder beryllium. 

Detta nummer omfattar beryllium i alla dess former, dvs. i obearbetad form (i block, pelletar, 

tärningar etc.), som halvfabrikat (stång, tråd, plåt etc.) samt som utformade varor. Beryllium som 

har utformats till speciella, igenkännliga artiklar, såsom maskindelar eller instrumentdelar, 

omfattas emellertid inte av detta nummer (se särskilt 85 och 90 kap.). 

B. Krom 

Krom utvinns huvudsakligen ur kromit (kromjärnmalm), som omvandlas till krom(III)oxid, 

vilken sedan reduceras till metallisk krom. 

Krom är stålgrå när den är opolerad men vit och glänsande när den är polerad. Den är mycket 

hård och korrosionsbeständig men föga smidbar eller tänjbar. 

Ren krom används som överdrag på olika artiklar av andra metaller (galvanisk förkromning). 

Krom används dock huvudsakligen (vanligen i form av ferrokrom – se 72 kap.) för framställning 

av rostfritt stål. De flesta kromlegeringar (t.ex. med nickel eller kobolt) omfattas emellertid på 

grund av bestämmelserna i anm. 5 till femtonde avd. inte av detta nummer. 

Vissa legeringar på basis av krom används i jetmotorer, i skyddsrör för elektriska 

värmeelement etc. 

C. Germanium 

Germanium utvinns ur återstoder från zinkframställning, ur malmen germanit 

(germaniumkopparsulfid) och ur flygstoft från gasverk. 

Det är en gråvit metall med vissa fysikaliska och kemiska egenskaper som gör den lämplig att 

användas vid tillverkning av elektroniska komponenter (t.ex. dioder, transistorer och 

elektronrör). Germanium används också som legeringstillsats till tenn, aluminium och guld. 

D. Vanadin 

81:8

Vanadin utvinns huvudsakligen ur malmerna patronit och karnotit, vanligen genom reduktion av 

oxiden, eller ur återstoder från utvinning av järn, radium eller uran. Eftersom metallen själv har 

obetydlig användning, framställs den vanligen som ferrovanadin (72 kap.) eller som 

koppartillsatslegeringen vanadinkoppar (74 kap.). Dessa används för legering av stål, koppar, 

aluminium etc. 

E. Gallium 

Gallium erhålls som biprodukt vid utvinning av aluminium, zink, koppar och germanium eller ur 

flygstoft från gasverk. 

Det är en mjuk, gråvit metall som smälter vid omkring 30 °C och har hög kokpunkt. Det håller 

sig sålunda flytande inom mycket vida temperaturgränser och används därför i stället för 

kvicksilver i termometrar och gasurladdningslampor. Det används också i dentallegeringar och 

för beläggning av speciella speglar. 

F. Hafnium 

Hafnium utvinns ur samma malmer som zirkonium (zirkon etc.) och har egenskaper som mycket 

liknar denna metall. 

På grund av sin mycket stora förmåga att absorbera långsamma neutroner används det i 

synnerhet för tillverkning av styrstavar för kärnreaktorer. 

G. Indium 

Indium utvinns ur återstoder från zinkframställning. Det är mjukt, silverliknande och 

korrosionsbeständigt. Det används därför enbart eller tillsammans med zink som ytbetäckning på 

andra metaller. Det legeras även med vismut, bly eller tenn (legeringar som används för 

kirurgiska avgjutningar), med koppar eller bly (lagermetaller) och med guld (i äkta smycken, 

dentallegeringar etc.). 

H. Niob (columbium) 

Niob erhålls ur malmerna niobit (columbit) och tantalit, vilka behandlas för att erhålla 

kaliumniobfluorid. Metallen utvinns sedan genom elektrolys eller med andra metoder. 

Niob är en silvergrå metall som används för framställning av s.k. getter (används för att ta bort 

de sista spåren av gas vid tillverkning av radiorör). 

Niob och dess ferrolegering (72 kap.) används också för framställning av stål och andra 

legeringar. 

IJ. Rhenium 

Rhenium erhålls som biprodukt vid utvinning av molybden, koppar etc. 

Rhenium är för närvarande en föga använd metall men väntas komma att få användning som 

ytbetäckningsmetall och som katalysator. 

K. Tallium 

Tallium utvinns ur återstoder från bearbetningen av svavelkis (pyrit) och andra malmer. Det är 

en mjuk, gråvit metall som liknar bly. 

Tallium används som legeringsmetall för bly (för att höja dess smältpunkt och öka dess styrka, 

korrosionsbeständighet etc.) och för silver (för att förhindra anlöpning). 

8113 Kermeter och varor av kermeter, inbegripet avfall och skrot 

Kermeter består av en keramisk beståndsdel (eldfast och med hög smältpunkt) och en metallisk. 

Den process som används vid framställningen av dessa produkter samt produkternas fysikaliska 

och kemiska egenskaper hänför sig såväl till deras keramiska som till deras metalliska 

beståndsdelar, därav namnet kermeter. 

De keramiska beståndsdelarna utgörs vanligen av oxider, karbider, borider etc. 

81:9 

Ny version 2007

Metallkomponenterna består av en metall som järn, nickel, aluminium, krom eller kobolt. 

Kermeter framställs genom sintring, dispergering eller på annat sätt. 

De viktigaste kermeterna erhålls av: 

1. en metall och en oxid, t.ex. järn och magnesiumoxid; nickel och magnesiumoxid; krom och 

aluminiumoxid; aluminium och aluminiumoxid; 

2. zirkonium- eller kromborider; dessa produkter kallas boroliter; 

3. karbider av zirkonium, krom, volfram etc. jämte kobolt, nickel eller niob; 

4. borkarbid och aluminium; aluminiumöverdragna produkter som kallas boralkermeter. 

Numret omfattar både obearbetade kermeter och kermeter i form av artiklar som inte är 

nämnda någon annanstans i tulltaxan. 

Kermeter används inom flygindustrin, för kärntekniskt ändamål och i robotprojektiler. De 

används också i ugnar och metallgjuterier (t.ex. i smältdeglar, tappningsrännor och rör), vid 

tillverkning av lager, bromsbelägg etc. 


a) kermeter som innehåller klyvbara eller radioaktiva ämnen (nr 2844); 

b) plattor, skär, stavar och liknande delar till verktyg, på basis av kermeter som har agglomererats 

genom sintring av metallkarbider (nr 8209). 

81:10

82 kap. Verktyg, redskap, knivar, skedar och gafflar av oädel metall; delar av oädel 

metall till sådana artiklar 


Detta kapitel omfattar vissa speciella artiklar av oädel metall, såsom verktyg, redskap, skär- och 

klippverktyg, bordsartiklar etc., som är uteslutna från de föregående kapitlen i femtonde avd. och 

inte utgör maskiner, apparater eller mekaniska redskap enligt sextonde avd. (se nedan) eller 

instrument eller apparater som omfattas av 90 kap. eller artiklar enligt nr 9603 eller 9604. 


A.verktyg och redskap som – bortsett från vissa undantag (t.ex. blad till maskinsågar) – vid 

användandet hålls i handen (nr 8201 – 8205); 

B. satser av handverktyg enligt två eller flera av numren 8202 – 8205, föreliggande i 

detaljhandelsförpackningar (nr 8206); 

C. utbytbara verktyg för verktygsmaskiner, för mekaniska handverktyg eller för andra 

handverktyg (nr 8207), knivar och skärstål för maskiner eller mekaniska apparater (nr 8208) 

samt plattor, skär, stavar och liknande delar till verktyg (nr 8209); 

D.skär- och klippverktyg (för yrkes-, hushålls- eller personligt bruk), vissa mekaniska apparater 

och redskap för hushållsbruk, skedar, gafflar och liknande bords- och köksartiklar (nr 8210 – 

8215). 

I stort sett omfattar kapitlet självständiga verktyg som vid användandet hålls i handen, även 

om de är försedda med enkla mekaniska anordningar, såsom kuggdrev, handvevar, kolvar, 

skruvmekanismer eller hävarmar. Redskap förs emellertid i allmänhet till 84 kap., om de är 

avsedda att fästas på en bänk, en vägg etc. eller om de på grund av sin vikt eller storlek eller på 

grund av den kraft som behövs vid användandet är försedda med bottenplatta, stativ eller 

stödram, så att de kan placeras på golvet, på en bänk etc. 

Ett bröstborrskaft som vid användandet hålls i handen, utan stativ, klassificeras sålunda 

enligt nr 8205, trots att det är försett med en enkel kuggväxel. Sådana borredskap som är avsedda 

att sättas fast i ett stativ eller en stödram klassificeras däremot enligt nr 8459. Likaså förs 

ledsaxar för klippning av metall till nr 8203, under det att parallellsaxar med stativ eller 

bottenplatta klassificeras enligt nr 8462, även om de manövreras för hand. 

Det finns emellertid undantag i båda riktningarna från denna regel, beroende på artiklarnas 

beskaffenhet. Sålunda är slipstenar och slipskivor med ställning, skruvstycken och transportabla 

smidesässjor (fältässjor) särskilt upptagna i nr 8205. Likaså klassificeras vissa mekaniska 

apparater och redskap (kaffekvarnar, köttkvarnar, saftpressar etc.) enligt nr 8210 (för 

klassificering enligt nr 8210 gäller särskilda bestämmelser – se anv. till detta nummer). I 84 kap. 

finns å andra sidan vissa apparater upptagna som hålls i handen, t.ex. apparater för utsprutning 

av vätskor eller pulver (nr 8424), pneumatiska verktyg (nr 8467), häftapparater för kontorsbruk 

(andra än s.k. häftpistoler) (nr 8472). Vissa av dessa häftapparater är mycket små och kan 

knappast sägas ha bottenplatta eller stödram. 

* 

* * 

Verktyg, knivar etc. klassificeras i allmänhet enligt detta kapitel endast om blad, skär, 

bearbetande yta eller annan verksam del består av oädel metall, hårdmetall eller annan kermet (se 

anv. till nr 8113). Om detta villkor är uppfyllt förs de emellertid hit, även om de är försedda med 

monteringar, handtag etc. som är av annat ämne än metall och har en vikt som överstiger vikten 

av den verksamma metalldelen (t.ex. hyvelstockar av trä med blad av metall). 

Kapitlet omfattar emellertid också verktyg, vilkas verksamma del består av naturliga, 

syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar eller halvädelstenar (t.ex. svarta diamanter) på 

underlag av oädel metall, hårdmetall eller annan kermet. Den verksamma delen kan vidare i 

vissa fall bestå av slipmedel på underlag av oädel metall. 

Undantag från dessa regler förekommer i fråga om en del artiklar som är särskilt nämnda i 

vissa av numren (t.ex. transportabla smidesässjor samt slipstenar och slipskivor med ställning). 

Mycket få slipverktyg förs f.ö. till detta kapitel (se anv. till nr 8202 och 8207), eftersom nr 6804 

omfattar slipstenar, slipskivor o.d. (inbegripet skivor, huvuden, trissor och stift för slipning, 

skärpning, polering, riktning eller skärning), av naturlig sten eller agglomererade slipmedel eller 

82:1 

Ny version 2007

av keramiskt material, även med kärna, skaft, hylsa, axel e.d. av annat material men utan 

ställning. 

Utbytbara verktyg av oädel metall, som är avsedda för verktygsmaskiner, mekaniska 

handverktyg eller andra handverktyg men som inte omfattas av detta kapitel på grund av att den 

verksamma delen inte består av de material som är angivna i anm. 1, klassificeras i allmänhet 

efter materialet i den verksamma delen, t.ex. enligt 40 kap. (gummi), 42 kap. (läder), 43 kap. 

(pälsverk), 45 kap. (kork), 59 kap. (textilmaterial) eller nr 6909 (keramiska material). 

Maskinborstar förs till nr 9603. 

Igenkännliga delar av oädel metall till verktyg, knivar etc. (t.ex. sågbågar och hyvelstål) 

klassificeras vanligen enligt samma nummer som de kompletta artiklarna. Denna regel gäller 

emellertid inte delar för vilka det finns ett särskilt tulltaxenummer. Kättingar och kedjor, spikar, 

bultar, muttrar, skruvar, nitar, fjädrar (t.ex. för sekatörer) och andra delar med allmän 

användning enligt definition i anm. 2 till femtonde avd. omfattas inte av detta kapitel utan 

klassificeras enligt vederbörligt nummer i 73 – 76 och 78 – 81 kap. 

Knivar och andra artiklar som omfattas av nr 8208 – 8215 kan vara försedda med mindre 

väsentliga beståndsdelar av ädel metall eller av metall med plätering av ädel metall (t.ex. 

monogram eller ringar). Om de däremot har andra delar (t.ex. handtag eller blad) av ädel metall 

eller av metall med plätering av ädel metall eller om naturpärlor eller odlade pärlor eller 

ädelstenar eller halvädelstenar (naturliga, syntetiska eller rekonstruerade) ingår, klassificeras de 

enligt 71 kap. (utom i sådana fall då ädelstenarna eller halvädelstenarna utgör den verksamma 

beståndsdelen i enlighet med vad som har sagts ovan). 

* 

* * 

Kapitlet omfattar inte: 

a) knivar, saxar och andra skär- och klippverktyg av den typ som används som medicinska eller 

kirurgiska instrument eller apparater (även för tandläkar- eller veterinärbruk) (nr 9018); 

b) verktyg som tydligt har karaktär av leksaker (95 kap.). 

8201 Handverktyg och handredskap av följande slag: spadar, skyfflar, korpar, hackor, 

högafflar, grepar, krattor, räfsor och rakor; yxor, röjknivar och liknande 

huggverktyg; sekatörer och liknande klippverktyg av alla slag; liar, skäror, 

höknivar, häcksaxar, fäll- och klyvkilar samt andra verktyg och redskap av 

sådana slag som används inom lantbruk, trädgårdsskötsel eller skogsbruk 

8201.10 - Spadar och skyfflar 

8201.20 - Högafflar och grepar 

8201.30 - Hackor, korpar, krattor, räfsor och rakor 

8201.40 - Yxor, röjknivar och liknande huggverktyg 

8201.50 - Sekatörer och liknande klippverktyg av alla slag (inbegripet fjäderfäsaxar) 

8201.60 - Häcksaxar, beskärningssaxar och liknande saxar för två händer 

8201.90 - Andra handverktyg och handredskap av sådana slag som används inom 

jordbruk, trädgårdsskötsel eller skogsbruk 

Detta nummer omfattar handverktyg och handredskap med huvudsaklig användning inom 

lantbruk, trädgårdsskötsel eller skogsbruk, men vissa kan användas också för andra ändamål 

(t.ex. för vägarbeten, schaktning, gruvarbeten, stenbrytning, träbearbetning eller hushållsarbete). 


1. spadar och skyfflar, inbegripet kolskyfflar för hushållsbruk samt speciella spadar (för 

kamping, militärt bruk etc.); 

2. högafflar och grepar; 

3. hackor, korpar, krattor, räfsor och rakor, inbegripet kombinerade hackor och krattor, 

ogräsrensare och handkultivatorer; 

4. yxor, röjknivar och liknande huggverktyg; 

5. sekatörer och liknande klippverktyg (inbegripet fjäderfäsaxar). Dessa består i allmänhet av två 

skänklar som är rörliga kring en bult på ett avstånd från spetsen räknat av ungefär en fjärdedel 

av hela varans längd. Den ena skänkeln slutar ofta med en konkav egg och den andra med en 

82:2

konvex ("papegojnäbb"). De skiljer sig vidare från saxar enligt nr 8213 genom att de saknar 

fingeröglor. 

Dessa verktyg har nästan alltid en fjäder som tvingar isär skänklarna efter varje klipp och en 

hake eller annan spärranordning, så att de lätt kan öppnas eller slutas med en hand. Vid 

klippning kan de hållas med en hand. De har mycket kraftig klippverkan. 

Numret omfattar trädgårdssekatörer; blom- eller fruktsekatörer; vingårdssekatörer med raka, 

till en spets avsmalnande blad, etc. 

Numret omfattar emellertid inte saxar av sekatörtyp med fingeröglor (se anv. till nr 8213); 

6. häcksaxar, beskärningssaxar och liknande saxar för två händer, t.ex. grässaxar; 

7. andra handverktyg och handredskap av sådana slag som används inom lantbruk, 

trädgårdsskötsel eller skogsbruk, t.ex. liar, skäror (inbegripet skörde- och gräsknivar), hö- och 

halmknivar av alla slag; planterpinnar, såredskap, planterspadar och plantupptagare; 

fruktplockare; ryktskrapor; barkskrapor och barkningsknivar; fäll- och klyvkilar, redskap för 

hantering av timmer (t.ex. vändhakar); redskap för avjämning av kanter på gräsmattor; 

ullsaxar. 

Samtliga dessa verktyg och redskap förs hit både med och utan skaft. 

Numret omfattar också igenkännliga delar av oädel metall till sådana redskap. 


a) tänger för märkning av får eller andra djur (nr 8203); 

b) kilar för klyvning av sten; städ för riktning av liar genom hamring (nr 8205); 

c) trädgårdsknivar (nr 8211); 

d) trädgårdsvältar, harvar, slåttermaskiner och gräsklippningsmaskiner samt liknande redskap, 

inbegripet sådana som skjuts eller dras för hand (84 kap.); 

e) isyxor för bergbestigning (nr 9506). 

8202 Handsågar; blad för alla slags sågar (inbegripet slitsfräsar, spårfräsar och 

otandade sågblad) 

8202.10 - Handsågar 

8202.20 - Bandsågblad 

- Cirkelsågblad (inbegripet slitsfräsar och spårfräsar): 

8202.31 - - Med verksam del av stål 

8202.39 - - Andra slag, inbegripet delar 

8202.40 - Sågkedjor för motorsågar 

- Andra sågblad: 

8202.91 - - Raka sågblad för metallbearbetning 

8202.99 - - Andra slag 


A. Handsågar för trä, metall, sten eller andra material, för yrkesmässigt bruk eller hushållsbruk. 

Bland dessa märks bågsågar, bågfilar, lövsågar och andra sågar med båge av trä eller metall; 

fogsvansar, ryggsågar, tappsågar och sticksågar; stocksågar (vanligen med ett handtag i 

vardera änden); knivformade sågar (även hopfällbara) som är avsedda att användas av 

trädgårds- och gruvarbetare; specialsågar för urmakare och juvelerare; sågar med flera blad; 

ledade sågar för kamping, militärt bruk etc.; fanersågar; sågar som är permanent kombinerade 

med geringslåda, om sågen ger hela varan dess väsentliga karaktär. 

B. Sågblad av alla slag, för handsågar och för maskinsågar samt för alla slags material, t.ex.: 

1. bandsågblad (även ändlösa) (t.ex. för maskiner för sågning av trä); 

2. cirkelsågblad (inbegripet slitsfräsar och spårfräsar för fräsmaskiner). De sistnämnda kan 

skiljas från egentliga fräsar genom att deras tjocklek är mindre i förhållande till diametern 

än vad fallet är i fråga om egentliga fräsar samt på tandningen, vilken – liksom på 

cirkelsågklingor – förekommer endast på periferin, under det att egentliga fräsar ofta är 

tandade även på sidorna eller har konkava eller konvexa tänder; 

3. sågkedjor för motorsågar, avsedda för fällning av träd, kapning av stockar etc. I tänderna 

på sådana kedjor ingår ofta delar av hårdmetall eller annan kermet; 

82:3 

Ny version 2007

4. raka sågblad för fogsvansar, sticksågar, bågfilar etc., inbegripet filsågar (runda blad som 

är huggna liksom en fil men är avsedda att användas ungefär på samma sätt som ett 

lövsågblad); 

5. raka otandade stensågblad (antingen hamrade eller bearbetade i maskin, så att de har 

blivit flata eller korrugerade), under förutsättning att de i ändarna har hål eller annan 

aptering för fastsättning; 

6. otandade kaptrissor ("friction discs") för kapning av metall. 

Numret omfattar också ämnen till sågblad. Som sådana ämnen anses band (även i längder) 

och cirkelformiga skivor (med centrumhål för anbringande av skivan på drivaxeln), under 

förutsättning att de är tandade. Dessa artiklar är vanligen av kolrikt stål. 

Sågblad kan ha tandning som är utskuren ur själva sågbladet eller vara försedda med utbytbara 

tänder eller segment (t.ex. vissa cirkelsågar). Tänderna kan vara helt av oädel metall eller av 

oädel metall med beläggning av hårdmetall, diamanter (i synnerhet svarta diamanter) eller i vissa 

fall slipmedel. Vissa sågar har i stället för tänder diamanter eller hårdmetallstycken i klingans 

kant. 

Otandade skivor med omkretsen belagd med slipmedel (t.ex. för skärning av marmor, kvarts 

eller glas) eller med en rad insatser av slipmedel i kanten omfattas inte av detta nummer (se anv. 

till nr 6804). 

Nr 8202 omfattar också särskilt föreliggande delar av oädel metall till handsågar (t.ex. 

ställningar, bågar, handtag och sågsträckare) samt tänder och tandade segment av oädel metall 

för insättning i sågblad. 


a) linor för stensågning (vanligen av specialstål och med tre parter) (nr 7312); 

b) kedjefräsar för fräsning av tapphål (nr 8207); 

c) handsågar som är hopbyggda med en motor (nr 8467); 

d) musiksågar (nr 9208). 

8203 Filar, raspar, tänger (inbegripet avbitartänger), pincetter, plåtsaxar, 

röravskärare, bultsaxar, huggpipor och liknande handverktyg 

8203.10 - Filar, raspar och liknande verktyg 

8203.20 - Tänger (inbegripet avbitartänger men inte håltänger), pincetter och 

liknande verktyg 

8203.30 - Plåtsaxar och liknande verktyg 

8203.40 - Röravskärare, bultsaxar, huggpipor och liknande verktyg 

Detta nummer omfattar följande handverktyg: 

A.filar, raspar och liknande handverktyg (inbegripet kombinerade filar och raspar) av alla former 

(flata, runda, halvrunda, fyrkantiga, trekantiga, ovala etc.) och storlekar, avsedda för 

bearbetning av metall, trä eller andra material; 

B. tänger (inbegripet avbitartänger, men inte håltänger – se D nedan), pincetter och liknande 

verktyg, bland vilka kan nämnas: 

1. kniptänger (t.ex. hovtänger och smidestänger; 

2. andra tänger (t.ex. plomberingstänger, tänger för märkning av får eller andra djur, rörtänger, 

tänger för isättning eller urtagning av saxsprintar, snörhålstänger och skränktänger); 

3. pincetter (t.ex. för urmakare, blomsterodlare eller frimärkssamlare eller för hårborttagning); 

4. spikutdragare som arbetar på samma sätt som kniptänger; 

C. plåtsaxar och liknande verktyg, inbegripet metalltrådssaxar; 

D.röravskärare, bultsaxar, huggpipor och liknande verktyg, nämligen bl.a.: 

1. röravskärare med skärande trissor, bult- och kedjesaxar av tångtyp; 

2. huggpipor och håltänger, t.ex. knapphålstänger; biljettänger (andra än sådana för stämpling 

av datum e.d. på biljetter – nr 9611); sadelmakar- och tapetserarverktyg etc. för hålstansning 

i läder, filt etc., av tångtyp eller avsedda att slås med hammare (spikdrivare och liknande 

massiva dornar förs dock inte hit). 


a) stansar och filar (även roterande) för verktygsmaskiner (nr 8207); 

b) nagelfilar, nageltänger och nagelklippare (nr 8214); 

82:4

c) sockertänger (nr 8215); 

d) maskinsaxar för klippning av metall (nr 8462) samt för kontorsbruk avsedda hålslag med 

bottenplatta för fastsättning eller placering av hålslaget på ett bord, en bänk etc. (nr 8472); 

e) biljettänger med datumstämpel eller annan tryckanordning (nr 9611). 

8204 Skruvnycklar och skiftnycklar (inbegripet momentnycklar); utbytbara hylsor till 

hylsnycklar, med eller utan handtag 

- Skruvnycklar och skiftnycklar: 

8204.11 - - Skruvnycklar 

8204.12 - - Skiftnycklar 

8204.20 - Utbytbara hylsor till hylsnycklar, med eller utan handtag 

Detta nummer omfattar följande handverktyg: 

1. skruvnycklar (även sådana med muff, hylsa, spärr eller vevhandtag) och skiftnycklar, t.ex. 

skruv- och skiftnycklar för cyklar eller motorfordon, för träskruvar med fyrkanthuvud, för 

vattenposter och rör (inbegripet rörnycklar med kedja) samt momentnycklar; 

2. utbytbara hylsor till hylsnycklar, med eller utan handtag, inbegripet kopplingar och 

förlängningsstycken. 

8205 Handverktyg (inbegripet glasmästardiamanter), inte nämnda eller inbegripna 

någon annanstans; blåslampor; skruvstycken, skruvtvingar o.d., andra än 

tillbehör och delar till verktygsmaskiner; städ; transportabla smidesässjor; hand- 

eller pedaldrivna slipstenar med ställning 

8205.10 - Borr- och gängverktyg 

8205.20 - Hammare och släggor 

8205.30 - Hyvlar, stämjärn, skölpar och liknande skärande verktyg för träbearbetning 

8205.40 - Skruvmejslar 

- Andra handverktyg (inbegripet glasmästardiamanter): 

8205.51 - - Verktyg och redskap för hushållsbruk 

8205.59 - - Andra 

8205.60 - Blåslampor 

8205.70 - Skruvstycken, skruvtvingar o.d. 

8205.80 - Städ; transportabla smidesässjor; hand- eller pedaldrivna slipstenar och slipskivor med 

ställning 

8205.90 - Satser av artiklar enligt två eller flera av de föregående varunumren 

Detta nummer omfattar alla handverktyg som inte är nämnda eller inbegripna i andra nummer i 

detta kapitel eller i andra kapitel i tulltaxan (se allm. anv. till detta kapitel), jämte vissa andra 

verktyg och redskap som är särskilt nämnda i detta tulltaxenummer. 

Numret omfattar ett stort antal handverktyg (även med enkla handdrivna mekanismer, t.ex. 

vev, spärrhake eller kuggväxel). Denna grupp av verktygomfattar bl.a.: 

A. borr- och gängverktyg, såsom borrsvängar, även med spärr, bröstborrskaft och handborrar, 

hållare för gängtappar samt gängkloppor. Numret omfattar inte utbytbara verktyg, såsom 

borrar, skär, gängtappar, gängbackar och gängsnitt för användning i dessa verktyg – se nr 

8207; 

B. hammare och släggor, t.ex. hammare och släggor för smeder, kopparslagare, timmermän, 

hovslagare, stenbrytare, stenhuggare, glasmästare och murare, mejselhammare och hammare 

som är delvis utformade som en hacka samt hammare som är försedda med spikutdragare. 

C. hyvlar, stämjärn, skölpar och liknande skärande verktyg för träbearbetning, såsom hyvlar av 

alla slag (slät-, not-, spont- och skrubbhyvlar etc.), skavstål, gravsticklar och bandknivar, av 

sådana slag som används av timmermän, snickare, tunnbindare, träsnidare etc. 

D. skruvmejslar (även med spärr); 

E. andra handverktyg (inbegripet glasmästardiamanter). 

Denna grupp omfattar bl.a.: 

82:5 

Ny version 2007

1. ett antal hushållsartiklar (andra än mekaniska sådana enligt nr 8210 – se anv. till detta 

nummer) som har karaktär av verktyg och som därför inte skall klassificeras enligt nr 7323, 

t.ex.: 

strykjärn som är avsedda att värmas upp med gas, fotogen, träkol etc., men däremot inte 

elektriska strykjärn, vilka klassificeras enligt nr 8516; locktänger; flasköppnare, korkskruvar 

och enkla konservöppnare (även i form av nycklar); nötknäppare; kärnurtagare (med fjäder); 

handsk- och kängknäppare; skohorn; knivskärpare av metall; degskärare och brödsporrar; 

rivjärn för ost etc.; redskap med skärande trissor för finfördelning av matvaror; osthyvlar 

och grönsaksskärare; våffeljärn; grädd- och äggvispar samt äggskärare; smöruppläggare; 

iskrossare; purépressar; späcknålar; eldgafflar, eldtänger, spisrakor och spiskrokar; 

2. urmakarverktyg, såsom verktyg för inpressning av stenar, för justering av balansen eller för 

upprullning av drivfjädern; nitstansar, tappverktyg, verktyg för filning av balansskruven 

samt ruckningsverktyg; 

3. glasmästardiamanter, glasskärningsverktyg av skärcirkeltyp som är försedda med 

diamantspets (för utskärning av rondeller) samt ritsspetsar med diamantspets för 

åstadkommande av mönster på glas. Numret omfattar inte särskilt föreliggande diamanter 

(nr 7102); 

4. smidesverktyg, såsom sätthammare, smidessänken, räckhammare, avskrot och hålstampar; 

5. verktyg för gruv- och vägarbeten etc., såsom bräckjärn, spett, stenmejslar och kilar; 

6. verktyg för murare, formare (tegelslagare), betongarbetare, stuckatörer, målare etc., såsom 

murslevar, glättjärn, stuckatörslevar, skrapor, kratsar, nålar, rensare, valsar för 

åstadkommande av mönster, glasskärare med skärtrissor, palettknivar och spacklar; 

7. diverse handverktyg, såsom hovknivar, hovklingor och andra verktyg för hovslagare; 

huggmejslar och punsar; nitutdragare, nitförsänkare och nitstampar (nitstansar); 

spikutdragare, andra än av tångtyp; lådöppnare och pinndornar; hjuldäcksavdragare; 

skomakarsylar (utan öga); tapetserar- och bokbindarprylar; lödkolvar; brännjärn och 

märkjärn; skavstål för metall; skränkjärn (andra än av tångtyp); geringslådor; ostprovtagare 

o.d.; jordstampar; slipskiveavrundare; bandningsapparater, andra än sådana enligt nr 8422 

(se anv. till detta nummer); fjäderdrivna s.k. häftpistoler för häftning av kartonger, papp 

etc.; apparater som arbetar med patroner, för nitning, pluggning i väggar etc.; 

glasblåsarpipor och andra blåsrör; oljekannor, oljesprutor (även med pump eller 

skruvmekanism) och fettsprutor; 

F. blåslampor (för t.ex. lödning, avlägsnande av målarfärg eller start av semidieselmotorer). 

Dessa lampor är av två typer som skiljer sig genom det slag av bränsle som används. Den ena 

typen har en behållare för mineralolja eller annat flytande bränsle, den andra har en utbytbar 

gasfylld behållare. I vissa fall är blåslampor försedda med lödkolv eller annan anordning på 

spetsen av munstycket. Numret omfattar inte apparater för gassvetsning (nr 8468); 

G.skruvstycken, skruvtvingar o.d. för snickare, timmermän, låssmeder, gevärssmeder, urmakare 

etc., avsedda att hållas i handen eller sättas fast på en bänk eller ett bord, dock inte 

skruvstycken som utgör tillbehör eller delar till verktygsmaskiner. Numret omfattar också 

filklovar, stiftklovar, limknektar och hyvelbänkshakar etc., vilka – liksom skruvstycken – 

används för att hålla fast föremål. 

Numret omfattar också metallskruvstycken med backar av annat ämne än metall (trä, fiber 

etc.) för att inte skador skall uppkomma på det föremål som skall hållas fast. 

Numret omfattar emellertid inte vissa lyfthjälpmedel, som består av dels en bottenplatta, ett 

handtag och en hävstång med uppgift att skapa undertryck, samtliga av oädel metall, dels 

sugkoppar av gummi, och som är avsedda att tillfälligt fästas vid ett föremål för att kunna 

flytta detta (t.ex. nr 7323, 7326 eller 7616); 

H. städ; transportabla smidesässjor; hand- eller pedaldrivna slipstenar och slipskivor med 

ställning. 

Denna grupp omfattar: 

1. städ (inbegripet sparrhorn) av alla storlekar och oavsett användningen, t.ex. smidesstäd; städ 

för urmakare och guldsmeder; skomakarstäd; handstäd för riktning av liar genom hamring; 

2. transportabla smidesässjor (fältässjor), vanligen utrustade med blåsbälg och ibland med städ. 

De används huvudsakligen i mindre verkstäder, på skeppsvarv etc.; 

3. slipstenar och slipskivor, hand- eller pedaldrivna, med ställning av trä eller annat material. 

Maskindrivna slipskivor klassificeras enligt 84 eller 85 kap. Särskilt föreliggande slipstenar 

o.d. klassificeras enligt nr 6804. 

Verktyg som delvis betår av metall men vilkas verksamma del består av gummi, läder, filt etc. 

klassificeras efter materialets beskaffenhet (40, 42, 59 etc. kap.). 

82:6

Förutom de varor som enligt vad som sägs ovan inte omfattas av detta nummer omfattar 

numret inte heller: 

a) nålar för handsömnad och andra artiklar enligt nr 7319; 

b) utbytbara verktyg för verktygsmaskiner, för mekaniska handverktyg eller för andra 

handverktyg (t.ex. skruvmejslar och bergborrar) (nr 8207); 

c) apparater (även för handkraft) för utsprutning, spridning eller finfördelning av vätskor eller 

pulver (nr 8424); 

d) verktygshållare till handverktyg (nr 8466); 

e) handverktyg, pneumatiska, hydrauliska eller hopbyggda med elektrisk eller icke elektrisk 

motor (nr 8467); 

f) rits-, mät-, kontroll- och kalibreringsinstrument (t.ex. strykmått, ritsspetsar, körnare, 

centrumritsspetsar, skjutmått och tolkar) enligt 90 kap. 

8206 Satser av handverktyg enligt två eller flera av numren 8202 – 8205, föreliggande i 

detaljhandelsförpackningar 

Numret omfattar satser av handverktyg som faller under minst två av numren 8202 – 8205, under 

förutsättning att de föreligger i detaljhandelsförpackningar (t.ex. i plastaskar eller i verktygslådor 

av metall). 


1. satser av verktyg för bilmekaniker, innehållande t.ex. hylsnycklar, andra skruvnycklar (med 

eller utan spärr), skiftnycklar, skruvmejslar och tänger; 

2. enkla kombinationer, t.ex. satser av skruvnycklar och skruvmejslar. 

Satser som innehåller ett mindre antal verktyg som omfattas av andra nummer eller kapitel i 

tulltaxan klassificeras enligt detta nummer, under förutsättning att satserna har bibehållit 

karaktären av satser av handverktyg enligt två eller flera av numren 8202 – 8205. 

8207 Utbytbara verktyg för handverktyg, även mekaniska, eller för verktygsmaskiner 

(t.ex. för pressning, stansning, gängning, borrning, arborrning, brotschning, 

fräsning, svarvning eller skruvdragning), inbegripet dragskivor för dragning och 

matriser för strängpressning av metall, samt verktyg för berg- eller jordborrning 

- Verktyg för berg- eller jordborrning: 

8207.13 - - Med verksam del av kermet 

8207.19 - - Andra, inbegripet delar 

8207.20 - Dragskivor och matriser för dragning eller strängpressning av metall 

8207.30 - Verktyg för pressning eller stansning 

8207.40 - Verktyg för gängning 

8207.50 - Verktyg för borrning, andra än för berg- eller jordborrning 

8207.60 - Verktyg för arborrning o.d. eller driftning 

8207.70 - Verktyg för fräsning 

8207.80 - Verktyg för svarvning 

8207.90 - Andra utbytbara verktyg 

Under det att de föregående numren i detta kapitel (bortsett från några få undantag, såsom 

maskinsågblad) huvudsakligen omfattar handverktyg som är färdiga för användning i befintligt 

skick eller efter påsättning av handtag eller skaft, omfattar detta nummer en viktig grupp av 

verktyg som inte är lämpliga att användas självständigt utan vilka alltefter omständigheterna är 

avsedda att sättas in i: 

A. handverktyg, även mekaniska (t.ex. bröstborrskaft, borrsvängar och gängkloppor); 

B. verktygsmaskiner enligt nr 8457 – 8465 eller, på grund av anm. 7 till 84 kap., enligt nr 8479; 

C. verktyg enligt nr 8467; 

för pressning, stansning, gängning, borrning, brotschning, fräsning, kuggskärning, svarvning, 

skärning, tappning eller dragning etc. av metall, hårdmetall, trä, sten, hårdgummi, vissa plaster 

eller andra material eller för skruvdragning. 

Numret omfattar också verktyg för berg- eller jordborrningsmaskiner enligt nr 8430. 

82:7 

Ny version 2007

Dynor, stansar, borrar och andra utbytbara verktyg för maskiner eller redskap, andra än de 

ovan nämnda, klassificeras som delar till den maskin eller det redskap, för vilka de är avsedda. 

Verktyg enligt nr 8205 kan antingen bestå av ett stycke eller vara sammansatta. 

Verktyg i ett stycke (tillverkade av ett enda material) består i allmänhet av legerat eller kolrikt 

stål. 

Sammansatta verktyg består av en eller flera verksamma delar av oädel metall, av hårdmetall 

eller kermet eller av diamanter eller andra ädelstenar eller halvädelstenar som är fästade på ett 

underlag av oädel metall antingen permanent, t.ex. genom svetsning, eller så att de kan lösgöras. 

I det senare fallet består verktyget av en kropp av oädel metall och en eller flera verksamma 

delar (blad, platta, spets) som hålls fast vid kroppen av en anordning, som består av t.ex. en 

förbindningsbricka, en klämskruv eller en saxsprint och vid behov en spånbrytande egg. 

Numret omfattar vidare verktyg i vilka den verksamma delen består av oädel metall med 

montering eller överdrag av slipmedel, under förutsättning att verktygen har skärande tänder, 

spår, räfflor e.d., vilka bibehållit sin funktion efter det att slipmedlet har lagts på. De flesta 

slipverktygen omfattas emellertid inte av detta nummer (se anv. till nr 6804). 

Bland verktyg enligt detta nummer märks: 

1. verktyg för berg- eller jordborrning, t.ex. verktyg för gruvdrift eller oljeborrning (t.ex. 

jordborrar, borrkronor och bergborrar); 

2. dragskivor (även för tråddragning) och matriser för dragning eller strängpressning av metall; 

3. verktyg för pressning eller stansning, t.ex. stansar och dynor för kallpressning eller stansning 

av metallplåt; hejarsänken; för verktygsmaskiner avsedda stansar och dynor för perforering 

eller skärning; 

4. verktyg för gängning, såsom gängtappar, gängbackar och gängsnitt; 

5. verktyg för borrning, andra än för berg- eller jordborrning, t.ex. borrar (spiralborrar, 

centrumborrar etc.) och borrkronor; 

6. verktyg för arborrning o.d. eller brotschning, inbegripet upprymmare; 

7. verktyg för fräsning; t.ex. fräsar (planfräsar, vinkelfräsar, fräsar med spiralskär, fräsar med 

sicksackställda skär, etc.); snäckfräsar för kuggskärning, etc.; 

8. verktyg för svarvning; 

9. andra utbytbara verktyg, t.ex.: 

a) verktyg för putsning, hyvling, räffling, läppning eller skärpning; 

b) verktyg för tappning, kälning, notning eller spontning av trä; 

c) verktyg för att blanda, röra m.m. material såsom målningsfärg, lim, murbruk cement och 

bestrykningssmet; 

d) skruvmejslar. 

Tråddragskivor, svarvverktyg etc. förs till detta nummer även om de har gjorts radioaktiva. 


a) verktyg vilkas verksamma beståndsdel består av gummi, läder, filt etc. och vilka klassificeras 

efter beskaffenheten av materialet i den verksamma beståndsdelen (40, 42, 59 etc. kap.); 

b) sågblad av alla slag (nr 8202); 

c) hyvelstål och liknande verktygsdelar (nr 8205); 

d) knivar och skärstål för maskiner eller mekaniska apparater (nr 8208); 

e) plattor, skär, stavar och liknande delar till verktyg, omonterade, av kermet (nr 8209); 

f) spinnmunstycken för tillverkning av konstfibrer (nr 8448); 

g) hållare för arbetsstycken eller verktyg, avsedda för verktygsmaskiner eller handverktyg, samt 

självöppnande gänghuvuden (nr 8466); 

h) munstycken för dragning av glasfibrer (nr 8473); 

ij) borstar (även av metall) av sådana slag som används som delar till maskiner (nr 9603). 

8208 Knivar och skärstål för maskiner eller mekaniska apparater 

8208.10 - För metallbearbetning 

8208.20 - För träbearbetning 

8208.30 - För köksmaskiner eller för maskiner som används inom livsmedelsindustrin 

8208.40 - För maskiner som används inom jordbruk, trädgårdsskötsel eller skogsbruk 


82:8

Detta nummer omfattar omonterade knivar och skärstål (av kvadratisk, rektangulär, rund eller 

annan form) för maskiner eller mekaniska apparater men inte knivar och skärstål för handverktyg 

enligt nr 8201–8205 (t.ex. hyvelstål). 

Numret omfattar bl.a. knivar och skärstål: 

1. för metallbearbetning: 

a) skärstål och knivar som skall fästas på verktyg för verktygsmaskiner, t.ex. på upprymmare 

eller fräsar; 

b) knivar till parallellsaxar eller till andra maskinsaxar för skärning av plåt, tråd, stång etc.; 

2. för träbearbetning: 

a) skärstål till hyvelmaskiner och liknande träbearbetningsmaskiner; 

b) knivar till fanersvarvar; 

3. för köksmaskiner eller för maskiner som används inom livsmedelsindustrin, såsom knivar och 

skärstål till apparater eller maskiner som används i hushåll eller av slaktare, bagare etc. (t.ex. 

knivar till köttkvarnar och till maskiner för skärning av grönsaker, bröd eller smörgåspålägg); 

4. för maskiner som används inom lantbruk, trädgårdsskötsel eller skogsbruk, t.ex. knivar och 

skärstål till rotfruktsskärmaskiner, hackelsemaskiner etc. eller till gräsklippningsmaskiner; 

knivar och knivblad till skördemaskiner. Numret omfattar emellertid inte plogristar och 

harvtallrikar; 

5. för andra maskiner eller mekaniska apparater, såsom: 

a) knivar (även runda eller skålformiga) till maskiner för spaltning, avskavning eller 

ytbehandling av läder; 

b) knivar till skärmaskiner för papper, textilvaror, plast, tobak etc. 

8209 Plattor, skär, stavar och liknande delar till verktyg, omonterade, av kermet 

Produkterna enligt detta nummer förekommer vanligen i form av plattor, skär, stavar, spetsar, 

kulor, ringar etc. och karakteriseras av stor hårdhet (även i hett tillstånd) och styvhet. 

På grund av sina speciella egenskaper svetsas, löds eller kläms dessa plattor, skär etc. fast på 

svarvverktyg, fräsar, borrar, gängskärningsverktyg eller skärande verktyg med hög 

arbetshastighet för bearbetning av metall eller andra hårda material. De förs till detta nummer 

även om de är slipade eller bearbetade på annat sätt men inte om de har monterats på verktyg. I 

sistnämnda fall klassificeras de enligt numren för verktyg, särskilt nr 8207. 


a) oblandade, inte sintrade metallkarbider (nr 2849); 

b) beredda men inte sintrade metallkarbidblandningar (nr 3824); 

c) keramiska plattor, skär, stavar o.d. till verktyg (nr 6909); 

d) munstycken för sandblästring och andra mot nötning motståndskraftiga maskindelar av kermet 

(84 kap.). 

8210 Handdrivna mekaniska apparater och redskap, som väger högst 10 kg och som 

används för beredning eller servering av matvaror eller drycker 

Detta nummer omfattar mekaniska apparater och redskap, icke elektriska, som används för 

beredning eller servering av matvaror eller drycker. 

För tillämpning av detta nummer gäller att apparater eller redskap anses som mekaniska om de 

är försedda med sådana mekanismer som handvevar, kuggdrev, arkimediska skruvar, pumpar 

etc. Däremot betraktas en enkel hävstång eller kolv inte i och för sig som en sådan mekanisk 

anordning som gör att apparaterna eller redskapen skall klassificeras enligt detta nummer, såvida 

dessa inte är avsedda att fästas på en vägg eller annan yta eller är försedda med en bottenplatta 

etc. för placering på ett bord, på golvet etc. 

Numret omfattar sålunda apparater som skulle föras till nr 8205 eller 84 kap. om de inte 

uppfyllde följande förutsättningar: 

1. de väger högst 10 kg; 

2. de är försedda med ovan beskrivna mekaniska anordningar. 

Följande artiklar är exempel på varor som klassificeras enligt detta nummer, om de uppfyller 

ovan angivna förutsättningar: kaffekvarnar och kryddkvarnar; apparater för finfördelning av 

grönsaker; köttkvarnar och skärmaskiner för kött; köttpressar; rivare för ost etc.; apparater för 

skivning, skärning eller skalning av grönsaker eller frukt, inbegripet pommes-frites-skärare; 

82:9 

Ny version 2007

apparater för skivning av bröd; apparater för skärning av makaroner och spagetti; apparater för 

urkärning av frukt (andra än handverktyg med fjäder); flasköppnare och flasktillslutare; 

mekaniska konservöppnare (andra än enkla konservöppnare enligt nr 8205); apparater för 

tillslutning av konservburkar; smörkärnor; glassmaskiner och mekaniska glasserveringsapparater; 

vispmaskiner och blandningsmaskiner för ägg, grädde eller majonnäs; saftpressar för 

frukt eller kött; iskrossare. 

8211 Knivar med skärande egg, även tandad (inbegripet trädgårdsknivar), andra än 

knivar enligt nr 8208, samt blad till sådana knivar (+) 

8211.10 - Satser med olika artiklar 

- Andra slag: 

8211.91 - - Bordsknivar med fast blad 

8211.92 - - Andra knivar med fast blad 

8211.93 - - Andra knivar än sådana med fast blad 

8211.94 - - Knivblad 

8211.95 - - Skaft av oädel metall 

Detta nummer omfattar knivar med skärande egg, även tandad, med undantag av dels knivar 

enligt nr 8208, dels vissa verktyg och bordsartiklar som ibland kallas knivar men som är nämnda 

eller inbegripna i andra nummer i detta kapitel (t.ex. höknivar enligt nr 8201 samt andra artiklar 

som är uppräknade i uteslutningarna i slutet av denna anvisning). 

Numret omfattar: 

1. bordsknivar av alla slag, inbegripet förskärarknivar och dessertknivar. Skaftet och bladet kan 

vara tillverkade i ett stycke, eller också har kniven ett påsatt skaft av oädel metall, trä, horn, 

plast etc.; 

2. andra icke hopfällbara knivar, för köks- eller yrkesbruk eller för annan användning. Dessa 

knivar har i allmänhet ett mindre dekorativt utseende än bordsknivar. Denna grupp omfattar 

bl.a.: 

slaktarknivar; knivar för bokbindare och knivar för kartongtillverkning; garvar-, körsnärs-, 

sadelmakar- och skomakarknivar, med eller utan skaft; biodlarknivar; trädgårdsknivar; jakt- 

och slidknivar; ostronknivar; knivar för skalning av frukt; 

3. hopfällbara knivar, alla slag, med skaft av oädel metall, trä, horn, plast etc. Denna grupp 

omfattar bl.a.: 

fickknivar, pennknivar och sportknivar (alla dessa knivar kan ha flera blad eller vara försedda 

med tillbehör, såsom korkskruvar, prylar, skruvmejslar, saxar, konservöppnare etc.; 

hopfällbara trädgårdsknivar för beskärning, ympning, okulering etc.; 

4. knivar med flera utbytbara blad, vilka ofta är instoppade i skaftet. 

Numret omfattar också blad för tillverkning av ovannämnda knivar. De kan förekomma i form 

av obearbetade eller bearbetade ämnen eller som polerade eller fullständigt färdiga blad. Handtag 

och skaft till knivar enligt detta nummer förs också hit. 

Förutom de varor som enligt vad som sägs i första stycket av denna anv. inte omfattas av detta 

nummer omfattar numret inte heller: 

a) skäror och röjknivar (nr 8201); 

b) skär- och klippverktyg enligt nr 8214; 

c) fiskknivar och smörknivar (nr 8215). 


HS-nr 8211.10 

HS-nr 8211.10 omfattar endast satser av olika slags knivar samt satser som innehåller både knivar och andra artiklar 

men i vilka knivarna dominerar i antal över de andra artiklarna. 

8212 Rakknivar, rakhyvlar och rakapparater (icke elektriska) samt blad till dessa 

(inbegripet ämnen till rakblad i bandform) 

8212.10 - Rakknivar, rakhyvlar och rakapparater (icke elektriska) 

82:10

8212.20 - Blad till rakhyvlar (inbegripet ämnen till rakblad i bandform) 

8212.90 - Andra delar 


1. rakknivar, inbegripet särskilt föreliggande blad (även icke färdigarbetade) samt särskilt 

föreliggande skaft av oädel metall; 

2. rakhyvlar samt delar och blad av oädel metall till rakhyvlar, även icke färdigarbetade; 

3. rakhyvlar av plast föreliggande tillsammans med rakblad till dessa. 

Numret omfattar också icke elektriska rakapparater samt blad och skärhuvuden till sådana 

apparater. 

Ämnen till rakblad omfattas av numret även när de förekommer i form av band, härdade eller 

ohärdade, under förutsättning att banden har försetts med hål, så att de är färdiga för tillverkning 

av rakblad, eller bladens konturer har stansats ut, så att bladen kan avskiljas genom ett lätt tryck. 


a) rakhyvlar av plast som föreligger utan blad (nr 3924); 

b) elektriska rakapparater samt skärhuvuden, blad och skärplattor till sådana apparater (nr 8510). 

8213 Saxar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans, samt skär till saxar enligt 

detta nummer 

De saxar som klassificeras enligt detta nummer består av två på varandra lagda, ibland tandade 

skänklar, vilka nära mitten rör sig kring en skruv eller bult. I stort sett omfattar numret endast 

sådana saxar vilkas skänklar i ena änden är försedda med en fingerögla. Skänklarna kan vara 

tillverkade i ett stycke eller bestå av sammanfogade skär och handtag. 

Numret omfattar också vissa typer av saxar med gångjärnsled i ena änden och endast en 

fingerögla (används huvudsakligen inom textilindustrin). 


1. vanliga saxar för hem- eller kontorsbruk eller för sömnad etc. med raka eller böjda skär; 

2. saxar för yrkesbruk, t.ex. skräddar- och sömmerskesaxar (inbegripet knapphålssaxar); 

frisörsaxar (även uttunningssaxar); saxar för tyghandlare, läderarbetare, handskmakare och 

hattmakare; 

3. manikyrsaxar, inbegripet sådana hos vilka skärets sida bildar en nagelfil; 

4. små hopfällbara saxar, t.ex. ficksaxar och brodersaxar; blomstersaxar; druvsaxar; saxar för 

cigarrsnoppning; 

5. specialsaxar, såsom saxar för klippning av uddade kanter; tvillingsaxar (med fyra skär) för 

utklippning av tygremsor; saxar för märkning av boskap; hovsaxar; saxar av sekatörtyp (med 

ett konvext och ett konkavt skär) men med de för saxar karakteristiska fingeröglorna (t.ex. för 

klippning av blommor). 

Numret omfattar också skär (även icke färdigarbetade) till saxar. 


a) häcksaxar, ullsaxar etc. med skänklar utan fingeröglor samt sekatörer och liknande 

klippverktyg, enligt nr 8201; 

b) specialsaxar för två händer, vilka används av hovslagare för klippning av hovar (nr 8205). 

8214 Andra skär- och klippverktyg (t.ex. hårklippningsmaskiner, huggknivar och 

hackknivar för slakterier och charkuterier eller för hushållsbruk, 

pappersknivar); artiklar och satser av artiklar för manikyr eller pedikyr 

(inbegripet nagelfilar) 

8214.10 - Pappersknivar, brevöppnare, raderknivar, pennvässare samt blad till sådana 

artiklar 

8214.20 - Artiklar och satser av artiklar för manikyr eller pedikyr (inbegripet 

nagelfilar) 



82:11 

Ny version 2007

1. pappersknivar, brevöppnare, raderknivar, pennvässare (även av fickformat) samt blad till 

sådana artiklar, men inte pennformeringsapparater enligt nr 8472; 

2. artiklar och satser av artiklar för manikyr eller pedikyr, inbegripet nagelfilar (även 

hopfällbara). Bland sådana artiklar märks också bl.a. nagelpetare, liktornsskärare, 

nagelbandsknivar, nagelbandsspadar, nageltänger och nagelklippare. 

Satser av artiklar för manikyr eller pedikyr är vanligen förpackade i askar, etuier etc. och 

kan också innehålla saxar, nagelpolerare av annat ämne än metall, hårborttagningspincetter 

etc., vilka var för sig skulle klassificeras enligt sina respektive nummer; 

3. hårklippningsmaskiner, handdrivna, icke elektriska. 

Elektriska hårklippningsmaskiner med inbyggd elektrisk motor klassificeras enligt nr 8510; 

för djur avsedda klippningsmaskiner, som vanligen är monterade på stativ och försedda med 

böjlig transmission förs till nr 8436. 

Nr 8214 omfattar inte bara reservdelar till hårklippningsmaskiner enligt detta nummer utan 

också blad och skärhuvuden till klippningsmaskiner enligt nr 8436. 

4. huggknivar och hackknivar för slakterier och charkuterier eller för hushållsbruk. Dessa 

artiklar ser inte ut som vanliga knivar och kan vara avsedda att hanteras med en eller två 

händer. 

8215 Skedar, gafflar, slevar, tårtspadar, fiskknivar, smörknivar, sockertänger och 

liknande köks- och bordsartiklar 

8215.10 - Satser med olika artiklar, innehållande minst en artikel som är förgylld, 

försilvrad eller platinerad 

8215.20 - Andra satser med olika artiklar 

- Andra slag: 

8215.91 - - Förgyllda, försilvrade eller platinerade 

8215.99 - - Andra 


1. skedar av alla slag, inbegripet salt- och senapsskedar; 

2. bordsgafflar; förskärar-, serverings- och köksgafflar; tårtgafflar; ostrongafflar; snigelgafflar; 

stekgafflar; 

3. slevar och skumslevar (för grönsaker, stekning etc.); 

4. fisk-, tårt-, jordgubbs- och sparrisspadar; 

5. fisk- och smörknivar utan egg; 

6. sockertänger av alla slag (även klippande); tårt-, smörgås-, sparris-, snigel-, kött- och istänger; 

7.andra bordsartiklar, såsom hållare som är avsedda att användas vid uppskärning av fågel eller 

kött samt hummergafflar. 

Dessa varor kan vara i ett stycke eller försedda med skaft av oädel metall, trä, plast etc. 

Enligt anm. 3 till detta kapitel omfattar detta nummer också satser som består av en eller flera 

knivar enligt nr 8211 och minst lika många artiklar enligt nr 8215. 

Numret omfattar inte hummer- och fågelsaxar av sekatör- eller saxtyp (nr 8201 eller 8213). 

82:12

83 kap. Diverse varor av oädel metall 


Under det att i 73 – 76 och 78 – 81 kap. varorna klassificeras efter den metall varav de består 

omfattar detta kapitel, liksom 82 kap., vissa bestämda varuslag, oavsett vilken metall de består 

av. 

I regel skall delar av oädel metall klassificeras enligt samma nummer som de artiklar för vilka 

de är avsedda (se anm. 1 till detta kapitel). Kapitlet omfattar emellertid inte fjädrar (även om de 

är specialtillverkade för lås etc.), kedjor, kablar, muttrar, bultar, skruvar och spikar. Dessa varor 

klassificeras enligt sina respektive nummer i 73 – 76 och 78 – 81 kap. (se anm. 2 till femtonde 

avd. och anm. 1 till 83 kap.). 

8301 Hänglås och andra lås (nyckellås, kombinationslås och elektriska lås) av oädel 

metall; knäppen och byglar med knäppe, försedda med lås, av oädel metall; 

nycklar av oädel metall till i detta nummer nämnda artiklar (+) 

8301.10 - Hänglås 

8301.20 - Lås av sådana slag som används till motorfordon 

8301.30 - Lås av sådana slag som används till möbler 

8301.40 - Andra lås 

8301.50 - Knäppen och byglar med knäppe, försedda med lås 

8301.60 - Delar 

8301.70 - Separat föreliggande nycklar 

Detta nummer omfattar låsanordningar som bringas att fungera med hjälp av en nyckel, t.ex. 

cylinderlås, regellås, tillhållningslås och bramahlås (ett slags säkerhetslås), eller genom 

omställning av bokstäver eller siffror (kombinationslås). 

Numret omfattar också elektriska lås (t.ex. för portar i hyreshus eller hissdörrar). Dessa lås kan 

fås att fungera exempelvis genom att man skjuter in ett magnetkort, genom att man trycker in en 

kod på en elektronisk manöverpanel eller med hjälp av en trådlös signal. 

Numret omfattar sålunda bl.a.: 

A. hänglås, alla slag, för dörrar, koffertar, kistor, väskor, cyklar etc., inbegripet med nyckel 

låsbara haspar; 

B. lås för dörrar, grindar, brevlådor, kassaskåp, lådor, skrin, möbler, pianon, koffertar, 

kappsäckar, handväskor, portföljer etc.; för bilar, järnvägsvagnar, spårvagnar etc.; för hissar, 

rulljalusier, skjutdörrar etc.; 

C. knäppen och byglar med knäppe, försedda med lås. 

Numret omfattar också: 

1. tydligt igenkännliga delar av oädel metall till ovannämnda artiklar (t.ex. låshus, låskolvar, 

slutbleck, låskappor, låspipor, täckplåtar, inrikten, mekanismer och cylindrar); 

2. nycklar av oädel metall till ovannämnda artiklar, även icke färdigarbetade (inbegripet rågjutna, 

grovt smidda eller råstansade ämnen). 

Numret omfattar vidare specialnycklar till järnvägskupéer, dyrkar etc. 

Numret omfattar emellertid inte enkla dörrklinkor, reglar etc. (nr 8302) och inte heller 

knäppen och liknande anordningar (inte försedda med nyckel- eller kombinationslås) för 

handväskor, portföljer, attachéväskor etc. (nr 8308). 


HS-nr 8301.30 

Detta nummer omfattar inte bara lås till möbler för bostäder utan också lås till kontorsmöbler. 

8302 Beslag och liknande artiklar av oädel metall, som är lämpliga för möbler, dörrar, 

trappor, fönster, markiser, persienner, rullgardiner, karosserier, 

83:1 

Ny version 2007

sadelmakeriarbeten, koffertar, kistor, skrin e.d.; klädhängare, hatthängare, 

konsoler o.d., av oädel metall; länkrullar med hjulhållare av oädel metall; 

automatiska dörrstängare av oädel metall 

8302.10 - Gångjärn 

8302.20 - Länkrullar 

8302.30 - Andra beslag och liknande artiklar, lämpliga för motorfordon 

- Andra beslag och liknande artiklar: 

8302.41 - - Lämpliga för byggnader 

8302.42 - - Andra, lämpliga för möbler 

8302.49 - - Andra 

8302.50 - Klädhängare, hatthängare, konsoler o.d. 

8302.60 - Automatiska dörrstängare 

Detta nummer omfattar sådana beslag och liknande tillbehör av oädel metall som är lämpade för 

allmän användning och som i stor utsträckning används till möbler, dörrar, fönster, karosserier 

etc. Varor av detta slag förs hit även om de är avsedda för speciell användning (t.ex. dörrhandtag 

och gångjärn till bilar). Numret omfattar dock inte sådana varor (t.ex. fönsterkarmar och 

skruvanordningar till vridbara stolar) som utgör en väsentlig del i andra varor. 

Numret omfattar: 

A. gångjärn, alla slag (t.ex. vanliga gångjärn, hakgångjärn, vinkelgångjärn och T-gångjärn); 

B. länkrullar enligt definition i anm. 2 till detta kapitel. 

För att klassificeras enligt detta nummer måste länkrullar ha hjulhållare av oädel metall, 

men hjulen kan bestå av vilket material som helst (utom ädel metall). 

Hjuldiametern hos länkrullar med icke massiva gummiringar skall mätas vid normalt 

lufttryck i ringen. 

Förekomsten av ekrar i hjulet påverkar inte klassificeringen av länkrullar enligt detta 

nummer. 

Numret omfattar inte länkrullar som inte uppfyller bestämmelserna i tulltaxenumret eller i 

anm. 2 (t.ex. 87 kap.); 

C. andra beslag och liknande artiklar, lämpliga för motorfordon (t.ex. personbilar, lastbilar eller 

bussar), inte utgörande delar eller tillbehör enligt sjuttonde avd. Som exempel kan nämnas: 

avpassade prydnadslister; fotstöd; ledstänger och handtag; beslag för gardiner (stänger, 

konsoler, fästanordningar, fjädermekanismer etc.); bagagehyllor; fönsterhissar; 

specialtillverkade askkoppar; s.k. flaklås för baklämmen på lastbilar; 

D. andra beslag och liknande artiklar, lämpliga för byggnader. 

I denna grupp ingår bl.a.: 

1. säkerhetskedjor och liknande anordningar för dörrar; spanjoletter, fönsterhaspar och 

stormhakar samt reglar och beslag till sådana; öppnare, hållare och beslag till tak- och 

ventilationsfönster; hakar och andra beslag till kopplade fönster; hakar, fästen, spärreglar, 

konsoler och ändbeslag till fönsterluckor, persienner och rullgardiner; brevinkast; 

portklappar; s.k. dörrögon (andra än sådana som är försedda med optiska element); 

2. reglar och snäppare (inbegripet kulsnäppare), hållare, klinkor etc. (andra än låsbara reglar 

enligt nr 8301), avsedda för dörrar; 

3. beslag till skjutdörrar och skjutfönster för butiker, garage, skjul, hangarer etc. (t.ex. 

glidskenor, löpare och rullar); 

4. nyckelskyltar och skyddsplattor för dörrar till byggnader; 

5. beslag och tillbehör till gardiner och draperier (t.ex. stänger, rör, rosetter, konsoler, 

tofskrokar, klämmor, glid- och rullringar, stoppare); fästanordningar, styrningar och s.k. 

gardintofsar av metall för gardinsnören etc.; trappbeslag, såsom trappstegsskoningar, 

mattklämmor, trappmattstänger och balustradknoppar. 

Stänger och rör, som är användbara som gardinstänger eller trappmattstänger men som 

endast är kapade till bestämd längd och borrade, klassificeras efter metallens beskaffenhet; 

6. hörnjärn, förstärkningsplåtar, vinklar etc. för dörrar, fönster eller fönsterluckor; 

7. haspar och märlor för dörrar; handtag och knoppar för dörrar, inbegripet sådana som är 

avsedda för lås och klinkor; 

8. dörrstoppare och dörrstängare (andra än sådana som är upptagna i H nedan); 

E. andra beslag och liknande artiklar, lämpliga för möbler. 

I denna grupp ingår bl.a.: 

83:2

1. glidknappar (med en eller flera spetsar) för möbelben etc.; prydnadsbeslag av metall; 

hyllhakar till bokhyllor etc.; beslag till skåp, sängar etc.; nyckelhålskyltar; 

2. hörnjärn, förstärkningsplåtar, vinklar etc.; 

3. reglar och snäppare (inbegripet kulsnäppare), hållare, klinkor etc. (andra än låsbara reglar 

enligt nr 8301); 

4. haspar och märlor för kistor etc.; 

5. handtag och knoppar, inbegripet sådana som är avsedda för lås och klinkor. 

F. 1. andra beslag och liknande artiklar för koffertar, kappsäckar och liknande reseffekter, t.ex. 

styrningar (inte utgörande knäppen) för lock till väskor etc.; handtag; hörnbeslag; stöd 

och skenor till lock; tillslutningsstänger till korgkoffertar samt beslag till utdragbara 

koffertar. Prydnader till handväskor förs dock till nr 7117; 

2. hörnjärn, förstärkningsplåtar, vinklar etc. för koffertar, kappsäckar etc. 

3. andra beslag och liknande artiklar för sadelmakeriarbeten, såsom bett, kindkedjor, 

sadelbommar, stigbyglar, ringar för draglinor eller andra seldon; 

4. andra beslag och liknande artiklar för likkistor; 

G. hatthyllor, hatthängare, konsoler (fasta, ledade eller tandade) o.d., såsom hängare för kläder, 

handdukar, disktrasor, borstar eller nycklar. 

Klädhängare etc. med karaktär av möbler, såsom klädhängare med hylla, klassificeras 

enligt 94 kap.; 

H. automatiska dörrstängare, fjäderdrivna eller hydrauliska, till portar, grindar etc. 

8303 Kassaskåp, kassakistor samt dörrar till kassavalv e.d., armerade eller på annat 

sätt förstärkta, förvaringsfack för kassavalv samt kassaskrin, dokumentskrin o.d., 

av oädel metall 

Detta nummer omfattar skåp, kistor, fack o.d. samt dörrar till kassavalv e.d., som är avsedda att 

skydda pengar, juveler, dokument och andra värdesaker mot stöld och brand. 

Kassaskåp och kassakistor enligt detta nummer utgör av stål tillverkade varor, vilkas väggar är 

armerade (dvs. tillverkade av mycket kraftigt, legerat stål) eller består av stålplåt som är förstärkt 

med exempelvis armerad betong. De används i banker, kontor, hotell etc. De är försedda med 

mycket säkra lås och har ofta lufttäta dörrar och dubbla väggar med mellanrummet vanligen fyllt 

med värmebeständigt material. Numret omfattar också dörrar till kassavalv e.d. (även med 

karmar) och förvaringsfack för kassavalv av de slag som används i banker, fabriker etc., där 

större förvaringsutrymmen behövs. 

Numret omfattar vidare kassaskrin och dokumentskrin av oädel metall (även fackinredda). 

Dessa skrin, som är bärbara och har nyckel- eller kombinationslås och ibland dubbla väggar, 

erbjuder på grund av konstruktionen, materialet etc. ett tämligen gott skydd mot stöld och brand. 

Kollektbössor, sparbössor etc. förs också hit, under förutsättning att de har motsvarande 

säkerhetsanordningar; i annat fall klassificeras de efter materialets beskaffenhet eller som 

leksaker. 

Numret omfattar inte varor som är speciellt konstruerade för att motstå brand, stötar eller 

hoppressning och vilkas väggar inte erbjuder särskilt stort motstånd mot försök till uppbrytning 

genom borrning eller skärning (nr 9403). 

8304 Dokumentskåp, kortregisterskåp, brevkorgar, manuskripthållare, pennfat, 

stämpelställ och liknande kontors- och skrivbordsartiklar, av oädel metall, andra 

än kontorsmöbler enligt nr 9403 

Numret omfattar dokumentskåp, kortregisterskåp, sorteringslådor och liknande kontorsartiklar 

för förvaring eller insortering av korrespondens, registerkort eller andra handlingar, under 

förutsättning att de inte är avsedda att placeras på golvet eller eljest omfattas av anm. 2 till 94 

kap. (nr 9403) (se allm. anv. till 94 kap.). Numret omfattar också brevkorgar för dokument, 

manuskripthållare för maskinskrivning, ställ och hyllor som är avsedda att ställas på bord samt 

andra skrivbordsartiklar (t.ex. bokstöd, brevpressar, skrivställ, bläckhorn, pennfat, stämpelställ 

och läskpressar). 

Numret omfattar emellertid inte papperskorgar, vilka klassificeras efter metallens beskaffenhet 

(t.ex. enligt nr 7326). 

83:3 

Ny version 2007

8305 Mekanismer och beslag för samlingspärmar eller brevordnare, pappersklämmor, 

gem, ryttare till kortregister och liknande kontorsartiklar, av oädel metall; 

häftklammer i staplar (för t.ex. kontorsbruk, tapetserarbruk eller emballering), 

av oädel metall 

8305.10 - Mekanismer och beslag till samlingspärmar eller brevordnare 

8305.20 - Häftklammer i staplar 

8305.90 - Andra, inbegripet delar 

Detta nummer omfattar mekanismer av oädel metall (t.ex. med klämmare, gafflar, snören, 

fjädrar, ringar eller skruvar) till samlingspärmar, brevordnare, kontorsböcker o.d. Hit förs också 

ringar, band och hörn för förstärkning av liggare och andra kontorsböcker; sådan kontorsmateriel 

av metall som används för att fästa ihop eller märka papper (t.ex. pappersklämmor, gem, 

häfthörn, ryttare till kortregister och pappersspjut för kvitton; häftklammer i staplar, av sådana 

slag som används i häftapparater för kontorsbruk, tapetserarbruk eller emballering etc. 


a) häftstift (t..ex. nr 7317 eller 7415); 

b) knäppen och tillslutningsanordningar för liggare etc. (nr 8301 eller 8308). 

8306 Ringklockor, bjällror, gonggonger o.d., icke elektriska, av oädel metall; statyetter 

och andra prydnadsföremål, av oädel metall; fotografiramar, tavelramar och 

liknande ramar, av oädel metall; speglar av oädel metall 

8306.10 - Ringklockor, bjällror, gonggonger o.d. 

- Statyetter och andra prydnadsföremål: 

8306.21 - - Förgyllda, försilvrade eller platinerade 

8306.29 - - Andra 

8306.30 - Fotografiramar, tavelramar och liknande ramar; speglar 

A. Ringklockor, bjällror, gonggonger o.d. 

Denna grupp omfattar ringklockor, bjällror, gonggonger o.d., icke elektriska, av oädel metall. Hit 

förs bl.a. klockor för byggnader för religionsutövning, skolor, offentliga byggnader, fabriker, 

fartyg, brandbilar etc.; dörrklockor; bordsklockor; koskällor och bjällror för djur; ringklockor för 

cyklar, skotrar, barnvagnar eller fiskredskap (utan tillsats av yttre krampor, clips e.d.); 

dörrklockspel, bordsgonggonger etc.; utsmyckade klockor, t.ex. turistsouvenirer. 

Detta nummer omfattar också metalldelar, såsom kläppar, handtag och klangar (även sådana 

som är användbara till såväl elektriska som icke elektriska klockor) samt tryckknappar och 

vridnycklar till icke elektriska bords- och dörrklockor. 


a)järn- och stålkonstruktioner för upphängning av kyrkklockor etc. (nr 7308); 

b) handtag, draganordningar och andra tillbehör till mekaniska dörrklockor (t.ex. nr 7325 eller 

7326); 

c) elektriska ringklockor och andra signalapparater enligt nr 8531; 

d) klangar och klockspel till ur (nr 9114); 

e) klockspel och gonggonger med karaktär av musikinstrument enligt nr 9206 eller 9207; 

f) varor som är försedda med klockor, t.ex. hundhalsband (nr 4201), vissa musikinstrument (t.ex. 

tamburiner) (92 kap.) och leksaker (nr 9503) fiskredskap försedda med ringklockor 

monterade med yttre krampor, clips e.d. (nr 9507). 

B. Statyetter och andra prydnadsföremål 

Denna grupp omfattar ett stort antal prydnadsföremål av oädel metall (även i förening med 

mindre väsentliga beståndsdelar av annat ämne än metall) av sådana slag som huvudsakligen är 

83:4

avsedda för prydnadsändamål, t.ex. i bostäder, kontor, samlingslokaler, byggnader för 

religionsutövning, eller trädgårdar. 

Det bör observeras att gruppen inte omfattar föremål enligt tulltaxenummer med mera 

specificerad varubeskrivning, även om föremålen på grund av sin beskaffenhet är lämpliga att 

användas som prydnadsartiklar. 

Denna grupp omfattar artiklar som inte har något nyttovärde utan helt är avsedda för 

prydnadsändamål samt artiklar vilkas enda praktiska användbarhet är att uppbära eller innehålla 

andra prydnadsartiklar eller att öka dessas prydnadseffekt, t.ex.: 

1. byster, statyetter och andra dekorativa figurer; prydnadsföremål (även sådana som utgör delar 

till ur) för spiselhyllor och andra hyllor etc. (djurfigurer, symboliska eller allegoriska figurer 

etc.); sport- och konstpriser (pokaler etc.); väggprydnader med upphängningsanordningar 

(plaketter, brickor och tallrikar samt medaljonger som inte är avsedda som smycken); 

konstgjorda blommor, rosetter och liknande prydnadsartiklar av gjuten eller smidd metall 

(vanligen av järnsmide); småprydnader för hyllor, vitriner etc.; 

2. artiklar för religiöst bruk, såsom relikskrin, nattvardskalkar, ciborier, monstranser och 

krucifix; 

3. vaser, krukor och jardinjärer, även dekorerade med cellemalj (émail cloisonné). 

* 

* * 

Under nedan angivna omständigheter omfattar denna grupp också vissa till följande två 

kategorier hörande varor, även om de har ett visst nyttovärde: 

A.hushållsartiklar, både sådana som skulle kunna klassificeras enligt särskilda nummer för 

sådana artiklar (dvs. nr 7323, 7418 och 7616) och sådana som skulle kunna inbegripas i 

numren för "andra varor" (t.ex. artiklar av nickel eller tenn). Hushållsartiklar av detta slag är i 

allmänhet i huvudsak avsedda att tjäna praktiska ändamål, och eventuellt förekommande 

utsmyckning är vanligen av underordnad betydelse och påverkar inte användbarheten. Om 

därför sådana utsmyckade artiklar tjänar ett praktiskt ändamål i lika hög grad som 

motsvarande artiklar utan utsmyckning, klassificeras de som hushållsartiklar snarare än enligt 

nr 8306. Om artiklarnas användbarhet däremot uppenbarligen är av underordnad betydelse i 

förhållande till deras prydnadskaraktär, hör de hemma i denna grupp, t.ex.: brickor med relief 

som praktiskt taget utesluter vanlig användning; prydnadsföremål med en helt oväsentlig 

bricka eller behållare som är användbar som askfat eller för förvaring av smycken; 

miniatyrföremål utan verkligt nyttovärde (t.ex. köksartiklar i miniatyr); 

B. andra varor än hushållsartiklar, av den typ som annars skulle klassificeras enligt numren för 

"andra varor" i slutet av de olika metallkapitlen (t.ex. rökställ, smyckeskrin, cigarettskrin, 

rökelsehållare, rökelsekar, tändstickshållare). Dessa varor förs till denna grupp, om det är 

uppenbart att de huvudsakligen är avsedda för prydnad. 

C. Fotografiramar, tavelramar och liknande ramar; speglar av oädel metall 

Denna grupp omfattar ramar, oavsett form och storlek, av oädel metall, för fotografier, tavlor, 

speglar etc. De förs hit även om de är försedda med stöd eller rygg av papp, trä eller annat 

material. Gruppen omfattar också ramar som är försedda med glas, men inte glasspeglar med 

metallram (nr 7009). 

Tryckta bilder och fotografier som är försedda med metallram klassificeras enligt detta 

nummer, när det hela får sin huvudsakliga karaktär av ramen. I andra fall klassificeras sådana 

artiklar enligt nr 4911. 

Beträffande klassificeringen av inramade målningar, teckningar, collage och liknande 

prydnadsartiklar samt gravyrer, etsningar och litografier, se anm. 5 till 97 kap. samt anv. till nr 

9701 och 9702. 

Denna grupp omfattar också metallspeglar (andra än optiska element, se anv. till nr 9001 och 

9002), t.ex. väggspeglar och fickspeglar samt backspeglar, vilka i allmänhet är tillverkade av stål 

eller mässing som har förkromats, förnicklats eller försilvrats. De kan vara inramade, ha rygg 

eller stöd eller föreligga i komplett skick med fodral eller stroppar av läder, textilmaterial eller 

annat material. 

* 

* * 

83:5 

Ny version 2007


a) galler och räcken av järnsmide eller av andra metaller (t.ex. nr 7308); 

b) knivar, skedar, gafflar etc. (82 kap.); 

c) lås och delar till lås (nr 8301); 

d) beslag och liknande artiklar för möbler, dörrar, trappor och fönster (nr 8302); 

e) instrument och apparater enligt 90 kap. (t.ex. barometrar och termometrar, även om de har 

utpräglad prydnadskaraktär); 

f) ur och urfoder, även om de senare är utsmyckade eller består av t.ex. statyetter eller liknande 

föremål men tydligt är avsedda att tjänstgöra som urfoder (91 kap.); 


h) leksaker och spel (95 kap.); 

ij) bordständare (nr 9613); rafräschissörer (nr 9616); 

k) konstverk, föremål för samlingar samt antikviteter (97 kap.). 

8307 Böjliga slangar och rör av oädel metall, även med kopplingsanordningar 

8307.10 - Av järn eller stål 

8307.90 - Av annan oädel metall 

Det finns två huvudtyper av böjliga slangar och rör, vilka skiljer sig från varandra beträffande 

tillverkningssättet: 

1. Böjliga slangar och rör som är tillverkade av en profilerad remsa som har lindats i spiral, med 

eller utan hopfalsning av kanterna. Sådana slangar och rör kan genom tätning med gummi, 

asbest, textilmaterial etc. ha gjorts vatten- eller gastäta. De lämpar sig då för användning som 

skyddshölje för elektriska kablar eller böjliga transmissionsaxlar; till dammsugarslangar; till 

slang- och rörledningar för tryckluft, ånga, gas, vatten, bensin, olja e.d. i motorer, 

verktygsmaskiner, pumpar, transformatorer, hydrauliska eller pneumatiska apparater, 

masugnar etc. Liknande, icke vattentäta slangar och rör används som ledningar för sand, 

spannmål, damm, spån etc. samt också i vissa fall som skyddshölje för elektriska kablar, 

böjliga transmissionsaxlar, gummislangar etc. 

2. Korrugerade böjliga slangar och rör som har erhållits t.ex. genom deformering av rör med slät 

yta. Dessa varor är i sig själva vatten- och gastäta och kan användas utan vidare bearbetning 

för i punkt 1 omnämnda ändamål. 

För att tryckhållfastheten skall ökas kan båda slagen av böjliga slangar och rör av metall vara 

inneslutna i ett hölje av flätad metalltråd eller flätade metallband. Detta hölje är ibland i sin tur 

skyddat av en metalltrådsspiral och kan även vara överdraget med plast, gummi eller 

textilmaterial. 

Numret omfattar vidare böjliga slangar som består av i tät spiral lindad metalltråd (t.ex. 

kabelskydd för bowdenbromsar eller för bromskablar till cyklar). Numret omfattar inte liknande 

produkter som inte används som slangar eller rör (t.ex. töjbar gardinspiral) (i allmänhet nr 7326). 

Hit förs också böjliga slangar och rör i mycket korta längder, som är avsedda för termiska och 

vibrationsdämpande ändamål (s.k. metallbälgar eller fjäderkroppar). 

Numret omfattar också böjliga slangar och rör som är försedda med muffar, skarvstycken etc. 


a) gummislang med i massan inbäddad eller utvändig metallförstärkning (nr 4009); 

b) böjliga slangar och rör som är bearbetade till delar till maskiner eller fordon etc., t.ex. genom 

sammansättning med andra detaljer (sextonde och sjuttonde avd.). 

8308 Knäppen, byglar med knäppe, spännen med eller utan knäppe, hakar, hyskor, 

snörhålsringar o.d., av oädel metall, av sådana slag som används till kläder, 

skodon, markiser, handväskor, reseffekter e.d.; rörnitar och tvåspetsnitar, av 

oädel metall; pärlor och paljetter, av oädel metall 

8308.10 - Hakar, hyskor och snörhålsringar 

8308.20 - Rörnitar och tvåspetsnitar 

8308.90 - Andra, inbegripet delar 

83:6


A.hakar, hyskor och snörhålsringar för kläder, skodon, markiser, tält eller segel; 

B. rörnitar och tvåspetsnitar av alla slag. Dessa används till kläder, skodon, markiser, tält, 

reseffekter, lädervaror etc. och används också industriellt (t.ex. vid byggande av flygplan). 

Numret omfattar också s.k. popnitar. Dessa är försedda med ett skaft, vilket vid anbringandet 

av niten dras ut ur denna, varvid niten stukas och skaftet bryts av; 

C. knäppen och byglar med knäppe för handväskor, portmonnäer, portföljer, attachéväskor, 

reseffekter, böcker eller armbandsur. Numret omfattar emellertid inte lås (inbegripet låsbara 

knäppen) och med lås försedda byglar (nr 8301); 

D.spännen, med eller utan spänndorn eller knäppe, även för prydnadsändamål, till kläder, bälten, 

skärp, hängslen, strumpeband, handskar, skodon, damasker, armbandsur, ryggsäckar, 

reseffekter eller lädervaror; 

E. metallpärlor och metallpaljetter, vilka används bl.a. för tillverkning av oäkta smycken eller för 

utsmyckning av textilvaror, broderier, kläder etc. De tillverkas i allmänhet av koppar, 

kopparlegeringar eller aluminium och är ofta förgyllda eller försilvrade samt är avsedda att 

fastklistras, fastsys etc. Pärlor är vanligen klot- eller rörformade eller ibland fasetterade. 

Paljetter, som i allmänhet har form av geometriska figurer (cirklar, sexhörningar etc.), är 

utskurna ur metallfolier och vanligen försedda med hål. 

Artiklar som är omnämnda i A, C och D ovan kan ha delar av läder, textilmaterial, plast, trä, 

horn, ben, hårdgummi, pärlemor, elfenben, imiterade ädelstenar etc., under förutsättning att de 

bibehåller sin huvudsakliga karaktär av varor av oädel metall. De kan också vara utsmyckade 

genom bearbetning av metallen. 


a) prydnader, andra än spännen, för hattar, handväskor, skodon, skärp etc. (nr 7117); 

b) vanliga fjäll av metall (särskilt 74 – 76 kap.); 

c) nitar, andra än rörnitar och tvåspetsnitar; karbinhakar (vanligen 73 – 76 kap.); 

d) tryckknappar (nr 9606); 

e) blixtlås och delar till blixtlås (nr 9607). 

8309 Proppar, kapsyler och lock (inbegripet kronkorkar, skruvkapsyler och proppar 

med pip), sprundtappar med gängning, sprundplåtar, plomber och andra 

tillbehör till förpackningar, av oädel metall 

8309.10 - Kronkorkar 


Numret omfattar ett antal artiklar av oädel metall (ofta med tätningar eller andra tillbehör av 

plast, gummi, kork etc.) som används för tillslutning eller kapsylering av tunnor, fat, flaskor etc. 

eller för försegling av lådor eller andra förpackningar. 


1. proppar, kapsyler och lock av oädel metall, t.ex. kronkorkar; proppar, kapsyler och lock med 

skruvgängor, klämmor, hävstänger, fjäderringar etc. för tillslutning eller kapsylering av 

ölflaskor, mineralvattenflaskor, konservburkar, förpackningstuber o.d. 

Numret omfattar emellertid inte s.k. patentproppar, vilka till huvudsaklig del består av plast, 

porslin etc.; 

2. sprundtappar till metallfat; 

3. proppar med pip, dropproppar och proppar med droppfångare till likörflaskor, oljeflaskor, 

medicinflaskor etc.; 

4. avrivbara kapsyler till mjölkflaskor etc. samt bly- eller tennfoliekapsyler för champagne- och 

andra vinflaskor; 

5. sprundplåtar, i form av runda plåtskivor, avsedda att fästas som skydd över sprundet; 

6. s.k. flasktråd, en metalltrådsartikel som är avsedd att fästas över korkar i champagneflaskor 

etc.; 

7. plomber av alla slag, i allmänhet av bly eller bleckplåt, vilka används för försegling av lådor 

och andra förpackningar, byggnader, järnvägsvagnar, fordon etc., inbegripet garantiplomber; 

8. hörnskydd för lådor; 

83:7 

Ny version 2007

tillslutningsanordningar för påsar och liknande förpackningar, bestående av en eller två ståltrådar 

som har lagts in mellan två plastremsor eller två pappersremsor; 

10. lock, av oädel metall, med en inskärning i form av en liten tunga vilken försetts med en 

dragring, till burkar för drycker eller livsmedel. 

8310 Skyltar, namnplåtar, adressplåtar och liknande plåtar, siffror, bokstäver och 

andra symboler, av oädel metall, med undantag av sådana som omfattas av nr 

9405 

Med undantag av ljusskyltar, namnplåtar med belysning o.d. som har en fast, varaktigt monterad 

ljuskälla samt delar till sådana artiklar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans, vilka 

omfattas av nr 9405, omfattar detta nummer skyltar av oädel metall som genom emaljering, 

lackering, tryckning, gravering, perforering, pressning, gjutning, prägling, tillformning eller på 

annat sätt har försetts med ord, bokstäver, siffror eller figurer, vilka ger alla de väsentliga 

uppgifter som är nödvändiga för reklamskyltar, namnplåtar, adressplåtar eller liknande plåtar. 

Det som kännetecknar skyltar och plåtar av detta slag är att de normalt är avsedda antingen för 

stationärt bruk (t.ex. vägmärken, reklamskyltar och namnplåtar för maskiner) eller för att 

användas många gånger (t.ex. nummerbrickor för garderober). 

Vissa skyltar kan vara avsedda att sedermera kompletteras med uppgifter av underordnad 

betydelse i förhållande till dem som redan finns på skylten (t.ex. anbringande av 

tillverkningsnumret på en plåt som innehåller alla väsentliga uppgifter om en maskin). Numret 

omfattar emellertid inte plåtar, "etiketter" o.d. som är försedda med tryck etc. av underordnad 

betydelse jämfört med de uppgifter som skall tillfogas senare för hand eller på annat sätt. 


1. kvarters- och gatuskyltar o.d.; nummer- och namnskyltar för byggnader, gravar etc.; 

upplysningsskyltar angående offentliga inrättningar (polis, brandkår etc.), förbudsskyltar 

("Rökning förbjuden", "Fridlyst område" etc.); vägvisare, vägmärken etc.; 

2. skyltar för hotell, butiker eller fabriker; 

3. reklamskyltar; 

4. namnskyltar för dörrar, brevlådor, fordon, hundhalsband etc.; namnskyltar för trädgårdsbruk; 

nyckelbrickor, nummerbrickor för garderober etc.; 

5. liknande plåtar och skyltar för maskiner, mätinstrument, bilar (t.ex. nummerplåtar) etc. 

Numret omfattar också lösa bokstäver, siffror eller figurer (eller satser av sådana) som skall 

hopfogas till ovan omnämnda skyltar eller som används för att ange varupriser, tågtider etc. 

Schabloner klassificeras dock efter metallens beskaffenhet. 


a) plåtar utan bokstäver, siffror eller figurer eller endast försedda med uppgifter av underordnad 

betydelse i förhållande till dem som skall tillfogas senare (t.ex. nr 7325, 7326, 7616 eller 

7907); 

b) trycktyper (nr 8442); skrivmaskinstyper och plåtar till adresseringsmaskiner (nr 8473); 

c) signaltavlor, signalskivor och semaforer enligt nr 8608. 

8311 Tråd, stavar, rör, plattor, elektroder och liknande produkter av oädel metall eller 

hårdmetall, överdragna eller fyllda med flussmedel, av sådana slag som används 

för lödning eller svetsning eller för pålödning eller påsvetsning av metall eller 

hårdmetall; tråd och stavar av agglomererat pulver av oädel metall, för 

metallsprutning 

8311.10 - Överdragna elektroder av oädel metall, för elektrisk ljusbågssvetsning 

8311.20 - Fylld tråd av oädel metall, för elektrisk ljusbågssvetsning 

8311.30 - Överdragna stavar och fylld tråd, av oädel metall, för lödning eller svetsning 

med låga 


Detta nummer omfattar tråd, stavar, rör, plattor, elektroder och liknande produkter av oädel 

metall eller hårdmetall av sådana slag som används för lödning eller svetsning eller för 

83:8

påsvetsning eller pålödning av metall eller hårdmetall, under förutsättning att de är överdragna 

eller fyllda med flussmedel. I det senare fallet utgörs den yttre delen vanligen av ett rör eller ett 

spiralvridet band. Numret omfattar inte tråd, stavar, rör, plattor, elektroder etc. av oädel metall 

som inte är överdragna eller fyllda med flussmedel (72 – 76 och 78 – 81 kap.). 

De material som används för beläggning eller som fyllning är flussmedel (t.ex. zinkklorid, 

ammoniumklorid, borax, kvarts, harts eller lanolin) som annars måste tillsättas separat vid 

svetsningen, lödningen eller påsvetsningen. Elektroderna etc. kan också innehålla 

påläggningsmetall i pulverform. Vid elektrisk svetsning kan i beläggningen även ingå något 

värmebeständigt material (asbest etc.) för att rikta den elektriska ljusbågen mot den del som skall 

svetsas. 

För elektrisk ljusbågssvetsning används elektroder med överdrag eller tråd med fyllning. 

Elektroderna består av en kärna av metall och ett överdrag av ett icke metalliskt material. 

Överdragets tjocklek och sammansättning kan variera. Tråd med fyllning är en ihålig produkt 

som är fylld med liknande material som det som används som överdrag på elektroder. Sådan tråd 

brukar förekomma i ringar eller upprullad på spolar. 

Beredda metallplattor för hårdlödning förs in mellan de delar (vanligen av järn eller stål) som 

skall hopfogas. De består av med flussmedel belagda band, trådnät eller galler av metall och kan 

vara speciellt utformade för sin användning eller i form av band som är lämpliga för 

nedskärning. 

Numret omfattar också tråd och stavar som har erhållits genom strängpressning av en massa 

som består av metallpulver (vanligen nickel) och ett bindemedel på basis av plast. Dessa varor 

används för metallsprutning på olika material (t.ex. metaller eller betong). 

Detta nummer omfattar inte lödrör med kärna av flussmedel, hos vilka 

lödmetallen består av en legering som innehåller minst 2 viktprocent ädel metall (71 kap.). 

83:9 

Ny version 2007

Femtonde avdelningen Oädla metaller och varor av oädel ... - Taric

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?