Andra avdelningen Vegetabiliska produkter 6 kap. Levande ... - Taric

Andra avdelningen 

Vegetabiliska produkter 

6 kap. Levande träd och andra levande växter; lökar, rötter o.d.; snittblommor och 

snittgrönt 

Allmänna anvisningar 

Detta kapitel omfattar alla levande växter av sådana slag som vanligen levereras av 

trädgårdsmästare, plantskolor eller blomsterhandlare och som lämpar sig för planterings- 

eller prydnadsändamål, ävensom växter (inbegripet plantor) och rötter av cikoriarter, andra 

än rötter enligt nr 1212, även om dessa vanligen inte levereras av trädgårdsmästare, 

plantskolor eller blomsterhandlare. Kapitlet omfattar varor alltifrån träd och buskar till 

köksväxtplantor och inbegriper bl.a. medicinalväxter. Kapitlet omfattar inte frön och frukter 

och inte heller vissa stam- eller rotknölar och lökar (potatis, kepalök, schalottenlök och 

vitlök) i fråga om vilka det inte är möjligt att göra skillnad mellan sådana som används som 

livsmedel och sådana som är avsedda att sättas. 

Kapitlet omfattar också: 

1. snittblommor och blomknoppar, blad, kvistar och andra växtdelar, friska, torkade, 

färgade, blekta, impregnerade eller på annat sätt preparerade för prydnadsändamål; 

2. buketter, kransar, blomsterkorgar och liknande varor som förekommer inom 

blomsterhandeln. 

0601 Lökar, stamknölar, rotknölar och rhizomer, i vila, under tillväxt eller i 

blomning; växter (inbegripet plantor) och rötter av cikoriaarter, andra än 

rötter enligt nr 1212 

0601.10 - Lökar, stamknölar, rotknölar och rhizomer, i vila 

0601.20 - Lökar, stamknölar, rotknölar och rhizomer, under tillväxt eller i blomning; 

växter (inbegripet plantor) och rötter av cikoriaarter 

Detta nummer omfattar lökar etc., även föreliggande i krukor, lådor e.d. av bl.a. följande 

växtslag: 

Amaryllis, Anemone (arter med stamknölar), Begonia, Canna, Chionodoxa, Convallaria 

(liljekonvalje), Crocus, Cyklamen, Dahlia, Eremurus, Freesia, Fritillaria, Galanthus 

(snödroppe), Gladiolus, Gloxinia, Hyacinthus, Iris, Lilium, Montbretia, Narcissus, 

Ornithogalum, Oxalis, Polianthes tuberosa, Ranunculus, Richardia, Tigridia och Tulipa. 

Numret omfattar också lökar etc. av växter som inte används för prydnadsändamål (t.ex. 

rottopp av rabarber och rottopp av sparris). 

Numret omfattar dock inte vissa lökar, stamknölar, rotknölar och rhizomer enligt 7 kap., 

t.ex. kepalök (vanlig lök), schalottenlök, vitlök, potatis och jordärtskocka, samt rhizomer av 

ingefära (nr 0910). 

Växter (inbegripet plantor) och rötter av cikoriaarter omfattas också av detta nummer. 

Numret omfattar emellertid inte orostade rötter av arten Cichorium intybus sativum (nr 

1212). 

0602 Andra levande växter (inbegripet rötter), sticklingar och ympkvistar; 

svampmycelium (+) 

0602.10 - Icke rotade sticklingar samt ympkvistar 

0602.20 - Fruktträd och bärbuskar, även ympade/okulerade 

0602.30 - Rhododendron och azalea, även ympade/okulerade 

0602.40 - Rosor, även ympade/okulerade 

0602.90 - Andra 

Detta nummer omfattar bl.a.: 

6:1 

Ny version 2007

1. träd och buskar av alla slag (skogs-, frukt-, prydnads- etc.), inbegripet grundstammar för 

ympning: 

2. andra växter och plantor av alla slag, som är avsedda för plantering och inte omfattas av 

nr 0601; 

3. levande rötter av växter; 

4. inte rotade sticklingar; ympkvistar; revor och skott; 

5. svampmycelium, även blandat med jord eller vegetabiliska ämnen. 

De träd, buskar och andra växter som omfattas av detta nummer kan ha rötterna fria eller i 

jordklumpar eller vara planterade i krukor, baljor, lådor e.d. 

Numret omfattar inte rotknölar (t.ex. av Dahlia – nr 0601) samt rötter av cikoriaarter, 

enligt nr 0601 eller 1212. 

Förklarande anmärkningar till undernummer 

HS-nr 0602.20 

Detta nummer omfattar inte nyponbuskar och andra vilda rosor (nr 0602.40). 

HS-nr 0602.20, 0602.30, 0602.40 och 0602.90 

Dessa nummer omfattar också levande rötter av respektive växt. 

0603 Snittblommor och blomknoppar av sådana slag som är lämpliga till buketter 

eller annat prydnadsändamål, friska, torkade, färgade, blekta, impregnerade 

eller på annat sätt preparerade 

- Friska: 

0603.11 - - Rosor 

0603.12 - - Nejlikor 

0603.13 - - Orkidéer 

0603.14 - - Krysantemum 


0603.90 - Andra slag 

Detta nummer omfattar inte bara snittblommor och blomknoppar som sådana utan också 

buketter, kransar, blomsterkorgar och liknande artiklar (t.ex. småbuketter för knapphål e.d.) 

som innehåller blommor eller blomknoppar. Under förutsättning att sådana artiklar har 

huvudsaklig karaktär av sådana varor som förekommer i blomsterhandeln klassificeras de 

enligt detta nummer, även om de är försedda med tillbehör av andra material (band, 

pappersgarnering etc.). 

Kvistar som har skurits från träd eller buskar och som bär blommor eller blomknoppar 

(t.ex. magnolia och vissa rosor) klassificeras som snittblommor eller blomknoppar enligt 

detta nummer. 

Numret omfattar inte blommor, kronblad och knoppar av sådana slag som används främst 

för framställning av parfymeringsmedel, för farmaceutiskt bruk eller för insektsbekämpning, 

svampbekämpning eller liknande ändamål, under förutsättning att de i föreliggande skick 

inte är lämpliga till buketter eller annat prydnadsändamål (nr 1211). Numret omfattar inte 

heller collage och liknande prydnadstavlor enligt nr 9701. 

0604 Blad, kvistar och andra växtdelar, utan blommor eller blomknoppar, samt 

gräs, mossa och lavar, utgörande varor av sådana slag som är lämpliga till 

buketter eller annat prydnadsändamål, friska, torkade, färgade, blekta, 

impregnerade eller på annat sätt preparerade 

0604.10 - Mossa och lavar 

- Andra slag: 

0603.91 - - Friska 

0604.99 - - Andra 

6:2

Detta nummer omfattar inte bara blad, kvistar etc. som sådana utan också buketter, kransar, 

blomsterkorgar och liknande artiklar som innehåller blad eller andra delar av träd, buskar 

eller andra växter eller som innehåller gräs, mossa eller lavar. Under förutsättning att sådana 

buketter etc. har huvudsaklig karaktär av varor av sådana slag som förekommer i 

blomsterhandeln, klassificeras de enligt detta nummer, även om de är försedda med tillbehör 

av andra material (band, ståltrådsstommar etc.). 

Varor enligt detta nummer får bära dekorativa frukter, men om de innehåller blommor 

eller blomknoppar klassificeras de enligt nr 0603. 

Numret omfattar naturliga julgranar, under förutsättning att de uppenbarligen inte är 

lämpliga för plantering (t.ex. genom att roten sågats av eller genom att den dödats genom 

neddoppning i kokande vatten). 

Numret omfattar inte heller växter och växtdelar (inbegripet gräs, mossa och lavar) av 

sådana slag som används främst för framställning av parfymeringsmedel, för farmaceutiskt 

bruk eller för insektsbekämpning, svampbekämpning eller liknande ändamål (nr 1211) eller 

som flätningsmaterial (nr 1401), under förutsättning att de i föreliggande skick inte är 

lämpliga till buketter eller annat prydnadsändamål. Numret omfattar inte heller collage och 

liknande prydnadstavlor enligt nr 9701. 

6:3 

Ny version 2007

7 kap. Grönsaker samt vissa rötter och stam- eller rotknölar 


Detta kapitel omfattar grönsaker, inbegripet de produkter som är förtecknade i anm. 2 till 

kapitlet, färska, kylda, frysta (även ångkokta eller kokta i vatten), tillfälligt konserverade 

eller torkade (oavsett torkningsmetod). Det bör observeras att vissa av dessa produkter i 

torkad eller pulveriserad form ibland används för smaksättning men trots detta klassificeras 

enligt nr 0712. 

Att produkter är "kylda" innebär att de har kylts ner, i allmänhet till omkring 0 °C utan att 

de har blivit frysta. Vissa produkter, såsom potatis, kan emellertid anses vara kylda när deras 

temperatur har sänkts till och bibehållits vid + 10 °C. 

Att produkter är "frysta" innebär att de har kylts ner under sina fryspunkter så att de har 

blivit helt genomfrysta. 

Om inte annat sägs i detta sammanhang, får grönsaker enligt detta kapitel vara hela, 

skivade, hackade, strimlade, mosade, rivna, skalade eller rensade. 

Kapitlet omfattar också vissa rötter och stam- eller rotknölar med hög halt av stärkelse 

eller inulin, färska, kylda, frysta eller torkade, hela eller i bitar eller i form av pelletar. 

Grönsaker som inte föreligger i sådant skick att de omfattas av något nummer i detta 

kapitel klassificeras enligt 11 kap. eller enligt fjärde avd. Sålunda klassificeras exempelvis 

mjöl, pulver, flingor, korn och pelletar av potatis enligt 11 kap. samt grönsaker som är 

beredda eller konserverade på annat sätt än som sägs i 7 kap. enligt 20 kap. 

Det bör emellertid observeras att homogenisering i sig själv inte medför att en produkt 

enligt 7 kap. skall klassificeras enligt 20 kap. 

Det bör också observeras att grönsaker enligt 7 kap. förs hit, även om de föreligger i 

hermetiskt slutna förpackningar (t.ex. lökmjöl i konservburkar). I de flesta fall har emellertid 

varor som föreligger i sådana förpackningar beretts eller konserverats på annat sätt än som 

anges i numren i detta kapitel och klassificeras därför enligt 20 kap. 

Varor enligt detta kapitel förblir hänförliga hit (t.ex. färska eller kylda grönsaker), även 

när de är förpackade i skyddande atmosfär (modifierad atmosfär, MAP). Genom MAPmetoden 

förändras eller kontrolleras atmosfären runt produkten (t.ex. genom att avlägsna 

eller reducera innehållet av syre och ersätta det med eller öka innehållet av kväve eller 

koldioxid). 

Färska och torkade grönsaker klassificeras enligt detta kapitel oavsett om de är avsedda 

för livsmedelsändamål, som utsäde eller för plantering [ t.ex. potatis, kepalök (vanlig lök), 

schalottenlök, vitlök och baljväxter ]. Kapitlet omfattar dock inte köksväxtplantor (nr 0602). 

Förutom de varor, som enligt vad som sägs ovan och i anmärkningarna till 7 kap. inte 

omfattas av detta kapitel, omfattar kapitlet inte heller: 

a) växter (inbegripet plantor) och rötter av cikoriaarter (nr 0601 eller 1212); 

b) vissa vegetabiliska produkter som används som råvaror inom livsmedelsindustrin, t.ex. 

spannmål (10 kap.) samt sockerbetor och sockerrör (nr 1212); 

c) mjöl och pulver av rötter och stam- eller rotknölar enligt nr 0714 (nr 1106); 

d) vissa växter och växtdelar, trots att de ibland används för matlagningsändamål (t.ex. 

basilikört, gurkört, isop, mynta av alla slag, rosmarin, vinruta, salvia och torkade rötter av 

kardborre (Arctium lappa) (nr 1211); 

e) ätbara alger (nr 1212); 

f) kålrötter, foderbetor och andra foderrotfrukter, hö, lusern (alfalfa), klöver, esparsett, 

foderkål, lupiner, vicker och liknande djurfoder (nr 1214); 

g) bet- och morotsblast (nr 2308). 

0701 Potatis, färsk eller kyld (+) 

0701.10 - Utsädespotatis 

0701.90 - Annan potatis 

Detta nummer omfattar färsk eller kyld potatis av alla slag (dock inte sötpotatis enligt nr 

0714), inbegripet utsädespotatis och nyskördad potatis. 

7:1 

Ny version 2007

Förklarande anmärkning till undernummer 

HS-nr 0701.10 

Med "utsädespotatis" enligt nr 0701.10 avses endast potatis som av behöriga nationella myndigheter anses 

utgöra sådan potatis. 

0702 Tomater, färska eller kylda 

Detta nummer omfattar färska eller kylda tomater av alla slag. 

0703 Kepalök (vanlig lök), schalottenlök, vitlök, purjolök och lök av andra Alliumarter, 

färska eller kylda 

0703.10 - Kepalök (vanlig lök) och schalottenlök 

0703.20 - Vitlök 

0703.90 - Purjolök och lök av andra Allium-arter 

Detta nummer omfattar följande färska eller kylda köksväxter av släktet 

Allium: 

1. kepalök (Allium cepa, dvs. vanlig gul lök och röd lök), inbegripet sättlök och vinterlök 

samt schalottenlök; 

2. vitlök; 

3. purjolök, gräslök och lök av andra Allium-arter. 

0704 Kål, färsk eller kyld 

0704.10 - Blomkål (inbegripet broccolo) 

0704.20 - Brysselkål 

0704.90 - Annan kål 

Bland färsk eller kyld kål enligt detta nummer kan nämnas: 

1. blomkål och broccolo (Brassica oleracea L. convar. botrytis (L.) Alef var. botrytis L.); 

2. brysselkål; 

3. huvudkål (t.ex. vitkål, savojkål, rödkål och sallatskål), bladkål, sparriskål (broccoli – 

Brassica oleracea L. convar. botrytis (L.) Alef var. italica Plenck) och liknande kålsorter 

samt kålrabbi. 

Numret omfattar emellertid inte andra Brassica-arter i form av rötter (t.ex. rovor enligt nr 

0706 och kålrötter enligt nr 1214). 

0705 Trädgårdssallat (Lactuca sativa) och cikoriasallat (Cichorium spp.), färska eller 

kylda 

0705.11 - Trädgårdssallat: 

0705.11 - - Huvudsallat 

0705.19 - - Annan trädgårdssallat 

0705.21 - Cikoriasallat: 

0705.21 - - Witloofcikoria (Cichorium intybus var. foliosum) 

0705.29 - - Annan Cikoriasallat 

Detta nummer omfattar färsk eller kyld trädgårdssallat (Lactuca sativa), av vilken den 

viktigaste typen är huvudsallat. Numret omfattar också färsk eller kyld cikoriasallat 

(Cichorium spp.), inbegripet endivesallat, av vilken följande typer är de viktigaste: 

1. witloofcikoria (Cichorium intybus var. foliosum); 

2. escarolsallat (Cichorium endivia var. latifolia); 

3. friséesallat (Cichorium endivia var. crispa). 

Numret omfattar inte växter (inbegripet plantor) och rötter av cikoriaarter (nr 0601 eller 

1212). 

7:2

0706 Morötter, rovor, rödbetor, haverrot (salsifi), rotselleri, rädisor och liknande 

rotfrukter, färska eller kylda 

0706.10 - Morötter och rovor 


Av de färska eller kylda rotfrukter som omfattas av detta nummer kan nämnas morötter, 

rovor, rödbetor, haverrot (salsifi), rotselleri, rädisor, svartrot (scorzonera), pepparrot, 

japanska jordärtskockor (stachys affinis), kardborre (Arctium lappa) samt palsternackor 

(Pastinaca sativa). Dessa produkter klassificeras enligt detta nummer även om blasten 

avlägsnats. 

Numret omfattar inte: 

a) selleri enligt nr 0709; 

b) tillfälligt konserverade rötter av kardborre (nr 0711); 

c) foderrotfrukter enligt nr 1214. 

0707 Gurkor, färska eller kylda 

Detta nummer omfattar endast färska eller kylda gurkor. 

0708 Baljfrukter och baljväxtfrön, färska eller kylda 

0708.10 - Ärter (Pisum sativum) 

0708.20 - Bönor (Vigna spp. och Phaseolus spp.) 


Av de baljfrukter som omfattas av detta nummer kan nämnas: 

1. ärter (Pisum sativum), inbegripet foderärter; 

2. bönor (arter av släktena Phaseolus och Vigna), inbegripet limabönor, mungobönor, bönor 

med ätbara baljor (skärbönor, brytbönor, haricots verts, vaxbönor etc.) och vignabönor; 

3. bondbönor (Vicia faba var. major), hästbönor (Vicia faba var. equina eller minor) och 

hjälmbönor (Dolichos lablab L.); 

4. kikärter; 

5. linser; 

guarfrön. 


a) sojabönor (nr 1201); 

b) johannesbrödkärnor (nr 1212). 

0709 Andra grönsaker, färska eller kylda 

0709.20 - Sparris 

0709.30 - Auberginer 

0709.40 - Bladselleri (blekselleri) 

Svampar och tryffel: 

0709.51 - - Svampar av släktet Agaricus 


0709.60 - Frukter av släktena Capsicum och Pimenta 

0709.70 - Vanlig spenat, nyzeeländsk spenat samt trädgårdsmålla 


Bland grönsaker enligt detta nummer märks: 

1. sparris; 

2. auberginer; 

3. bladselleri (blekselleri) (rotselleri förs till nr 0706); 

4. svampar (inbegripet svampar av släktet Agaricus såsom den vita trädgårdschampinjonen, 

Agaricus bisporus) och tryffel; 

7:3 

Ny version 2007

5. frukter av släktena Capsicum och Pimenta. Frukter av släktet Capsicum omfattar såväl 

sötpaprika (Capsicum annuum var. annuum), som är den största och till smaken mildaste 

frukten av detta släkte och som både i omoget och moget tillstånd vanligen används som 

ingrediens i sallader, som andra varieteter av Capsicum frutescens och Capsicum 

annuum med mera skarp smak (chilipeppar, kajennpeppar etc.), vilka ofta används för 

smaksättning av maträtter. Bland frukter av släktet Pimenta kan nämnas jamaikapeppar 

(s.k. nejlikpeppar), engelsk peppar och kryddpeppar. Numret omfattar inte dessa frukter 

när de är torkade, krossade eller malda (nr 0904); 

6. vanlig spenat, nyzeeländsk spenat samt trädgårdsmålla; 

7. kronärtskockor; 

8. sockermajs (Zea mays var. saccharata), även i kolvar; 

9. pumpor; 

10. oliver; 

11. rabarber, ätbar kardon, fänkål, kapris och ängssyra; 

12. mangold och okra (gumbo); 

13. persilja, körvel, dragon, krasse (t.ex. källkrasse), kyndel (Satureia hortensis), koriander, 

dill, mejram (Majorana hortensis eller Origanum majorana). Numret omfattar inte vild 

mejram (Origanum vulgare) (nr 1211); 

14. bambuskott och sojaböngroddar. 

Numret omfattar emellertid inte ätbara stam- och rotknölar av arterna Eleocharis dulcis 

eller Eleocharis tuberosa, vanligen kallade kinesiska vattenkastanjer (nr 0714). 

0710 Grönsaker (även ångkokta eller kokta i vatten), frysta 

0710.10 - Potatis 

- Baljfrukter och spritade baljväxtfrön: 

0710.21 - - Ärter (Pisum sativum) 

0710.22 - - Bönor (Vigna spp. och Phaseolus spp.) 


0710.30 - Vanlig spenat, nyzeeländsk spenat samt trädgårdsmålla 

0710.40 - Sockermajs 

0710.80 - Andra grönsaker 

0710.90 - Blandningar av grönsaker 

Detta nummer omfattar frysta grönsaker, vilka i färskt eller kylt tillstånd klassificeras enligt 

nr 0701 − 0709. 

Vad som förstås med "frysta" framgår av allm. anv. till detta kapitel. 

Frysta grönsaker enligt detta nummer erhålls i allmänhet genom snabbfrysning i 

industriell skala. Sådan frysning används för att temperaturområdet där maximal 

kristallbildning sker skall passeras snabbt. Därigenom undviks en nedbrytning av 

cellstrukturen och grönsakerna bibehåller därför efter upptiningen i huvudsak sitt färska 

utseende. 

Köksväxter som har försatts med salt eller socker före frysningen förs också till detta 

nummer, liksom även grönsaker som har ångkokats eller kokats i vatten före frysningen. 

Numret omfattar emellertid inte grönsaker som har värmebehandlats på annat sätt (20 kap.) 

eller som har beretts med andra ingredienser, t.ex. färdiga maträtter (fjärde avd.). 

De viktigaste grönsakerna som konserveras genom frysning är potatis, ärter, bönor, 

spenat, sockermajs, sparris, morötter och rödbetor. 

Numret omfattar också blandningar av frysta grönsaker. 

0711 Grönsaker tillfälligt konserverade (t.ex. med svaveldioxidgas eller i saltvatten, 

svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar) men olämpliga 

för direkt konsumtion i detta tillstånd 

0711.20 - Oliver 

0711.40 - Gurkor 

0711.51 - Svampar och tryffel 



0711.90 - Andra grönsaker; blandningar av grönsaker 

7:4

Detta nummer är tillämpligt för grönsaker som har behandlats uteslutande för att göra dem 

tillfälligt hållbara under transport och lagring före den slutliga användningen (genom 

konservering t.ex. med svaveldioxidgas eller i saltvatten, svavelsyrlighetsvatten eller andra 

konserverande lösningar), under förutsättning att de är olämpliga för direkt konsumtion i 

detta tillstånd. 

Grönsaker som omfattas av detta nummer är i allmänhet förpackade i fat och används 

huvudsakligen som utgångsmaterial för vidare bearbetning. De viktigaste varuslagen är lök, 

oliver, kapris, gurkor, svamp, tryffel och tomater. 

Numret omfattar emellertid inte varor som utöver tillfällig konservering i saltvatten har 

beretts ytterligare (t.ex. med natronlut eller genom mjölksyrajäsning). Sådana varor 

klassificeras enligt 20 kap. (t.ex. oliver, surkål, gurkor och bönor). 

0712 Torkade grönsaker, hela, i bitar, skivade, krossade eller pulveriserade, men 

inte vidare beredda 

0712.20 - Kepalök (vanlig lök) 

- Svampar, judasöron (Auricularia spp.), gelésvampar (Tremella spp.) 

och tryffel: 


0712.32 - - Judasöron (Auricularia spp.) 

0712.33 - - Gel¸svampar (Tremella spp.) 


0712.90 - Andra grönsaker; blandningar av grönsaker 

Detta nummer omfattar grönsaker enligt nr 0701 – 0709, som har torkats (oavsett 

torkningsmetod), dvs. hos vilka det naturliga vatteninnehållet på ett eller annat sätt har 

avlägsnats. De viktigaste grönsakerna som behandlas på detta sätt är potatis, lök, svamp, 

judasöron (Auricularia spp.), gelésvampar (Tremella spp.) tryffel, morötter, kål och spenat. 

De förekommer vanligen i form av strimlor eller skivor, antingen av ett slags grönsaker eller 

blandade (julienner). 

Numret omfattar också krossade eller pulveriserade torkade grönsaker, såsom sparris, 

blomkål, persilja, körvel, kepalök (vanlig lök), vitlök och selleri, vilka i allmänhet används 

för smaksättning eller vid beredning av soppor. 


a) torkade baljväxtfrön (nr 0713); 

b) torkade, krossade eller malda frukter av släktena Capsicum eller Pimenta (nr 0904), mjöl, 

pulver, flingor, korn och pelletar av potatis (nr 1105) samt mjöl och pulver av torkade 

baljväxtfrön enligt nr 0713 (nr 1106); 

c) blandningar för smaksättningsändamål (nr 2103); 

d) beredningar för tillredning av soppor, baserade på torkade köksväxter (nr 2104). 

0713 Torkade baljväxtfrön, även skalade eller sönderdelade (+) 

0713.10 - Ärter (Pisum sativum) 

0713.20 - Kikärter 

- Bönor (Vigna spp. och Phaseolus spp.): 

0713.31 - - Bönor av arterna Vigna mungo (L.) Hepper och Vigna radiata (L.) 

0713.32 - - Adzukibönor (Phaseolus eller Vigna angularis) 

0713.33 - - Trädgårdsbönor (Phaseolus vulgaris) (bruna bönor, vita bönor etc.) 


0713.40 - Linser 

0713.50 - Bondbönor (Vicia faba var. major) och hästbönor (Vicia faba var. 

equina och Vicia faba var. minor) 


Detta nummer omfattar baljväxtfrön enligt nr 0708, vilka har torkats och som används till 

människo- eller djurföda (t.ex. ärter, kikärter, adzukibönor, linser, bondbönor, hästbönor och 

guarfrön), även om de är avsedda att användas som utsäde (i vilket fall de kan ha gjorts 

7:5 

Ny version 2007

oätliga genom kemisk behandling) eller för andra ändamål. De får ha undergått lindrig 

värmebehandling som huvudsakligen är avsedd att åstadkomma bättre hållbarhet genom att 

inaktivera enzymerna (i synnerhet peroxidaserna) och avlägsna en del av fuktigheten. En 

sådan behandling får dock inte påverka hjärtbladets inre struktur. 

Torkade baljväxtfrön enligt detta nummer får vara skalade eller sönderdelade. 

Detta nummer omfattar inte: 

a) mjöl och pulver av torkade baljväxtfrön (nr 1106); 

b) sojabönor (nr 1201); 

c) frön av växter som tillhör vickersläktet (andra än frön av Vicia faba, dvs. bondbönor och 

hästbönor) samt frön av lupiner (nr 1209); 

d) johannesbrödkärnor (nr 1212). 


HS-nr 0713.31 

Detta nummer omfattar endast bönor av arten Vigna mungo (L.) Hepper, även känd som "urd" eller "black 

gram", samt bönor av arten Vigna radiata (L.) Wilczek, även känd som "mung" eller "green gram". Båda 

arterna används i stor utsträckning för framställning av böngroddar. 

0714 Maniok-, arrow- och salepsrot, jordärtskockor, batater (sötpotatis) och 

liknande rötter, stam- eller rotknölar med hög halt av stärkelse eller inulin, 

färska, kylda, frysta eller torkade, hela eller i bitar och även i form av 

pelletar; märg av sagopalm 

0714.10 - Maniokrot (kassava) 

0714.20 - Batater (sötpotatis) 


Detta nummer omfattar rötter och stam- eller rotknölar som har hög halt av stärkelse eller 

inulin och som därför används för framställning av livsmedel eller industriprodukter. 

Numret omfattar också märg av sagopalm. I vissa fall används rötterna och stam- eller 

rotknölarna också direkt som människo- eller djurföda. 

Numret omfattar dessa produkter oavsett om de är färska, kylda, frysta eller torkade, hela 

eller i bitar eller i form av pelletar, vilka kan vara framställda av småbitar av rötterna eller 

stam- eller rotknölarna enligt detta nummer eller av mjöl eller pulver enligt nr 1106. 

Pelletarna framställs genom hoppressning, ibland efter tillsats av något bindemedel (melass, 

indunstad sulfitlut etc.); halten bindemedel får inte överstiga 3 viktprocent. Pelletar av 

maniok kan ha fallit sönder men förs ändå hit, under förutsättning att de är igenkännliga som 

pelletar. Sådana sönderfallna pelletar kan kännas igen på sina fysiska egenskaper, t.ex. icke 

homogena partiklar med fragment av maniokpelletar, brunaktig färg med svarta prickar, 

fiberbitar som är synliga för blotta ögat samt innehåll av litet sand. 

Förutom de rötter och stam- eller rotknölar som är särskilt nämnda i texten till 

tulltaxenumret omfattar detta nummer också taro och jams samt ätbara stam- och rotknölar 

av arterna Eleocharis dulcis eller Eleocharis tuberosa, vanligen kallade kinesiska 

vattenkastanjer. 

Produkter enligt detta nummer som är beredda på annat sätt förs till andra kapitel, t.ex. 

mjöl eller pulver (nr 1106), stärkelse (nr 1108) samt flingor, gryn o.d. som är framställda av 

maniokstärkelse (nr 1903). 

Numret omfattar inte heller levande rotknölar av dahlia (nr 0601) samt potatis, färsk eller 

torkad (nr 0701 resp. 0712). 

7:6

8 kap. Ätbar frukt samt ätbara bär och nötter; skal av citrusfrukter eller meloner 


Detta kapitel omfattar frukt, bär och nötter samt skal av citrusfrukter eller meloner 

(inbegripet vattenmeloner). Dessa produkter är i allmänhet avsedda för förtäring (antingen i 

föreliggande skick eller efter beredning). De kan vara färska, kylda, frysta (även ångkokta 

eller kokta i vatten före frysningen samt med eller utan tillsats av socker) eller torkade 

(oavsett torkningsmetod). Under förutsättning att de är olämpliga för direkt konsumtion i 

föreliggande skick får de vara tillfälligt konserverade (t.ex. med svaveldioxidgas eller i 

saltvatten, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar). 

Att produkter är "kylda" innebär att de har kylts ner, i allmänhet till omkring 0 °C utan att 

de har blivit frysta. Vissa produkter, såsom meloner och vissa citrusfrukter, kan emellertid 

anses vara kylda när deras temperatur har sänkts till och bibehållits vid + 10 °C. Att 

produkter är "frysta" innebär att de har kylts ner under sina fryspunkter så att de har blivit 

helt genomfrysta. 

Frukt, bär och nötter enligt detta kapitel kan vara hela, i skivor eller bitar, strimlade, 

urkärnade, i form av pulp, rivna eller skalade. 

Det bör observeras att homogenisering i sig själv inte medför att en produkt enligt 8 kap. 

skall klassificeras enligt 20 kap. 

Tillsats av mindre mängd socker påverkar inte klassificeringen av frukt och bär enligt 

detta kapitel. Kapitlet omfattar också torkad frukt och torkade bär ( t.ex. dadlar och 

plommon), vilkas yta ibland är täckt av ett intorkat lager av naturligt socker, varigenom 

sådana frukter och bär i viss mån kan likna kanderade frukter och bär enligt nr 2006. 

Kapitlet omfattar emellertid inte frukt som konserverats genom osmotisk dehydratisering. 

Med uttrycket ”osmotisk dehydratisering” förstås en process i vilken bitar av frukt undergår 

långvarig blötläggning i koncentrerad sirap varigenom mycket av fruktens vatten och 

naturliga socker ersätts av socker från sirapen. Frukten kan därefter lufttorkas för att 

ytterligare reducera fukthalten. Frukt behandlad på detta sätt klassificeras enligt kapitel 20 

(nr 20.08). 

Kapitlet omfattar dock inte ett antal vegetabiliska produkter som är mera specifikt 

upptagna i andra kapitel, även om en del av dem botaniskt sett utgör frukter eller bär, t.ex.: 

a) oliver, tomater, gurkor, pumpor, auberginer och frukter av släktena Capsicum och 

Pimenta (7 kap.); 

b) kaffe, vanilj, enbär och andra produkter enligt 9 kap.; 

c) jordnötter och andra oljehaltiga frukter, frukter som används främst för farmaceutiskt bruk 

eller för framställning av parfymeringsmedel samt johannesbröd och kärnor av aprikoser 

eller av liknande frukter (12 kap.); 

d) kakaobönor (nr 1801). 

Kapitlet omfattar inte heller: 

1. mjöl och pulver av frukter eller bär (nr 1106); 

2. ätbar frukt samt ätbara bär och nötter, ävensom skal av meloner eller citrusfrukter, vilka 

har beretts eller konserverats på annat sätt än som har angivits ovan (20 kap.); 

3. rostad frukt och rostade nötter (t.ex. kastanjer, mandel och fikon), även malda, vilka i 

allmänhet används som kaffesurrogat (nr 2101). 

Det bör observeras att frukt, bär och nötter enligt detta kapitel förs hit även om de 

föreligger i hermetiskt slutna förpackningar (t.ex. torkade plommon eller torkade nötter i 

konservburkar). I de flesta fall har emellertid varor som föreligger i sådana förpackningar 

beretts eller konserverats på annat sätt än som anges i numren i detta kapitel och 

klassificeras därför enligt 20 kap. 

Varor enligt detta kapitel förblir hänförliga hit (t.ex. färska jordgubbar), även när de är 

förpackade i skyddande atmosfär (modifierad atmosfär, MAP). Genom MAP-metoden 

förändras eller kontrolleras atmosfären runt produkten (t.ex. genom att avlägsna eller 

reducera innehållet av syre och ersätta det med eller öka innehållet av kväve eller koldioxid). 

0801 Kokosnötter, paranötter och cashewnötter, färska eller torkade, även skalade 

0801.11 - Kokosnötter 

0801.11 - Torkade 


8:1 

Ny version 2007

- Paranötter: 

0801.21 - - Med skal 

0801.22 - - Skalade 

- Cashewnötter: 

0801.31 - - Med skal 

0801.32 - - Skalade 

Enligt detta nummer klassificeras bl.a. torkad och strimlad kokosnötskärna men numret 

omfattar inte kopra (torkade kokosnötskärnor) som används för utpressning av kokosolja 

och inte är lämplig som livsmedel (nr 1203). 

0802 Andra nötter, färska eller torkade, även skalade 

- Mandel: 

0802.11 - - Med skal 

0802.12 - - Skalad 

- Hasselnötter (Corylus spp.): 

0802.21 - - Med skal 

0802.22 - - Skalade 

0802.31 - Valnötter 

0802.31 - - Med skal 

0802.32 - - Skalade 

0802.40 - Kastanjer (Castanea spp.) 

0802.50 - Pistaschmandel 

0802.60 - Makadamianötter 


De viktigaste av de nötter som omfattas av detta nummer är mandel (sötmandel och 

bittermandel), hasselnötter, valnötter, kastanjer (arter av släktet Castanea), pistaschmandlar, 

makadamianötter, pekannötter och pineoler (frön av Pinus pinea). 

Detta nummer omfattar också arekanötter (betelnötter), vilka används huvudsakligen för 

tuggning, samt kolanötter, vilka används både för tuggning och som råvara vid tillverkning 

av drycker, och en ätbar taggig nötliknande frukt av släktet Trapa natans, ibland kallad 

vattenkastanj. 


a) ätbara stam- och rotknölar av arterna Eleocharis dulcis eller Eleocharis tuberosa, 

vanligen kallade kinesiska vattenkastanjer; 

b) tomma valnöts- eller mandelskal (nr 1404); 

c) jordnötter (nr 1202) samt rostade jordnötter och s.k. jordnötssmör ("peanut butter") (nr 

2008); 

d) hästkastanjer (Aesculus hippocastanum) (nr 2308). 

0803 Bananer, inbegripet mjölbananer, färska eller torkade 

Detta nummer omfattar alla ätbara frukter av växter av släktet Musa. 

0804 Dadlar, fikon, ananas, avokado, guava, mango och mangostan, färska eller 

torkade 

0804.10 - Dadlar 

0804.20 - Fikon 

0804.30 - Ananas 

0804.40 - Avokado 

0804.50 - Guava, mango och mangostan 

Med "fikon" avses i detta nummer endast frukter av Ficus carica, även sådana som är 

avsedda för framställning av alkoholhaltiga drycker. Numret omfattar därför inte 

kaktusfikon ("prickly pears"), vilka klassificeras enligt nr 0810. 

8:2

0805 Citrusfrukter, färska eller torkade 

0805.10 - Apelsiner och pomeranser 

0805.20 - Mandariner (inbegripet tangeriner och satsumas); klementiner, 

wilkings och liknande citrushybrider 

0805.40 - Grapefrukter (inbegripet pomelos) 

0805.50 - Citroner (Citrus limon, Citrus limonum) och limefrukter (Citrus 

aurantifolia, Citrus latifolia) 


Med "citrusfrukter" avses bl.a.: 

1. apelsiner och pomeranser. 

2. mandariner (inbegripet tangeriner och satsumas), klementiner och liknande 

citrushybrider. 

3. grapefrukt (inbegripet pomelo). 

4. citroner (Citrus limon, Citrus limonum) och limefrukter (Citrus aurantifolia och Citrus 

latifolia). 

5. kumquats och bergamottoranger. 

Numret omfattar också små gröna apelsiner och små gröna citroner för konservering. 


a) skal av citrusfrukter (nr 0814); 

b) "orange peas" eller "orangettes", vilka utgör omogna, oätliga apelsiner som har fallit ned 

kort tid efter trädets blomning och som insamlas torra främst för extrahering av deras 

eteriska olja (petitgrainolja) (nr 1211). 

0806 Vindruvor, färska eller torkade 

0806.10 - Färska 

0806.20 - Torkade 

Detta nummer omfattar färska vindruvor, oavsett om de är avsedda att ätas eller för 

vintillverkning (inbegripet krossade druvor i fat) och oavsett om de har vuxit på kalljord 

eller i växthus. 

Numret omfattar också torkade druvor. De viktigaste slagen är korinter och russin, t.ex. 

sultanrussin, "Izmir", "Thompson" eller s.k. kärnfria russin (vilka praktiskt taget är fria från 

kärnor) samt stora russin med kärnor, såsom malaga- eller muskatellrussin. 

0807 Meloner (inbegripet vattenmeloner) och papayafrukter, färska 

- Meloner (inklusive vattenmeloner): 

0807.22 - - Vattenmeloner 

0807.19 - - Andra slag 

0807.20 - Papayafrukter 

Detta nummer omfattar färska meloner av Citrullus vulgaris eller Cucumis melo, bl.a. 

vattenmeloner, nätmeloner, cantaloupemeloner, ogenmeloner och honungsmeloner. Numret 

omfattar också papayafrukter (frukter av Carica papaya) som liknar meloner. På engelska 

kallas dessa frukter "papaya" eller "papaws". Numret omfattar emellertid inte frukter av 

Asimina triloba vilka på engelska kallas "pawpaws" (nr 0810). 

0808 Äpplen, päron och kvittenfrukter, färska 

0808.10 - Äpplen 

0808.20 - Päron och kvittenfrukter 

Äpplen och päron klassificeras enligt detta nummer oavsett om de är avsedda för förtäring, 

för tillverkning av drycker (t.ex. cider eller päronvin) eller för andra industriella ändamål 

(t.ex. framställning av äppelmos, sylt eller gelé eller extraktion av pektin). 

8:3 

Ny version 2007

Kvittenfrukter används huvudsakligen för tillverkning av sylt eller gelé. 

0809 Aprikoser, körsbär, persikor (inbegripet nektariner), plommon och slånbär, 

färska 

0809.10 - Aprikoser 

0809.20 - Körsbär 

0809.30 - Persikor, inbegripet nektariner 

0809.40 - Plommon och slånbär 

Detta nummer omfattar aprikoser, alla slags körsbär (bigarråer, moreller etc.), persikor 

(inbegripet nektariner), plommon av alla slag (renklor, mirabeller, damaskusplommon etc.) 

samt slånbär. 

0810 Annan frukt och andra bär, färska 

0810.10 - Jordgubbar 

0810.20 - Hallon, björnbär, mullbär och loganbär 

0810.40 - Tranbär, blåbär och andra bär av släktet Vaccinium 

0810.50 - Kiwifrukter 

0810.60 - Durian 


Detta nummer omfattar all ätbar frukt och alla ätbara bär som inte omfattas av något av de 

föregående numren i detta kapitel och inte heller är inbegripna i andra kapitel i tulltaxan (se 

uteslutningarna i allm. anv. till detta kapitel). 

Numret omfattar bl.a.: 

1. jordgubbar och smultron; 

2. hallon, björnbär, mullbär och loganbär; 

3. tranbär, blåbär, lingon, myrtenbär och andra frukter av växter av släktet Vaccinium; 

4. kiwifrukter (Actinidia chinensis Planch. eller Actinidia deliciosa); 

5. durian (Durio zibethinus); 

6. svarta, röda eller vita vinbär samt krusbär; 

7. boysenbär, rönnbär, fläderbär, sapodillafrukter, granatäpplen, kaktusfikon ("prickly 

pears"), nypon, persimoner (kakiplommon), jujuber, mispelfrukter, frukter av 

drakögonträdet (eng. "longans"), litchiplommon, , tagganonor (eng. "soursops"), 

sacheräpplen (eng. "sweetsops") samt frukter av Asimina triloba (eng. "pawpaws"). 

Detta nummer omfattar inte enbär (nr 0909). 

0811 Frukt, bär och nötter (även ångkokta eller kokta i vatten), frysta, med eller 

utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel 

0811.10 - Jordgubbar 

0811.20 - Hallon, björnbär, mullbär, loganbär, vinbär och krusbär 


Detta nummer är tillämpligt för fryst frukt samt för frysta bär och nötter, vilka i färskt eller 

kylt tillstånd klassificeras enligt de föregående numren i detta kapitel. Vad som förstås med 

"kylda" och "frysta" framgår av allm. anv. till 8 kap. 

Frukt, bär och nötter som har ångkokats eller kokats i vatten före frysningen förs också till 

detta nummer. Numret omfattar emellertid inte fryst frukt samt frysta bär och nötter som har 

värmebehandlats på annat sätt före frysningen (20 kap.). 

Fryst frukt samt frysta bär och nötter som har försatts med socker eller annat 

sötningsmedel före frysningen omfattas också av detta nummer. Socker har förmågan att 

motverka oxidation och förhindrar därigenom att färgen förändras, vilket annars skulle ske 

vid upptiningen. Produkterna enligt detta nummer får också innehålla salt. 

8:4

0812 Frukt, bär och nötter, tillfälligt konserverade (t.ex. med svaveldioxidgas eller i 

saltvatten, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar) men 

olämpliga för direkt konsumtion i detta tillstånd 

0812.10 - Körsbär 


Detta nummer är tillämpligt för frukt, bär och nötter (även blancherade eller skållade) som 

har behandlats uteslutande för att göra dem tillfälligt hållbara under transport och lagring 

före den slutliga användningen (genom konservering t.ex. med svaveldioxidgas eller i 

saltvatten, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar), under förutsättning 

att de är olämpliga för direkt konsumtion i detta 

tillstånd. 

Sådana produkter används huvudsakligen inom livsmedelsindustrin (tillverkning av sylt 

och marmelad, beredning av kanderad frukt etc.). Bland frukt och bär som förekommer i 

ovan angivet skick märks främst körsbär, jordgubbar, apelsiner, cedratfrukter, aprikoser och 

plommon. De är vanligen förpackade i fat eller i spjällådor. 

0813 Frukt och bär, torkade, med undantag av frukt enligt nr 0801 − 0806; 

blandningar av nötter eller av torkad frukt eller torkade bär enligt detta 

kapitel 

0813.10 - Aprikoser 

0813.20 - Plommon 

0813.30 - Äpplen 

0813.40 - Annan frukt samt bär 

0813.50 - Blandningar av nötter eller av torkad frukt eller torkade bär enligt detta 

kapitel 

A. Torkad frukt och torkade bär 

Detta nummer omfattar sådan torkad frukt och sådana torkade bär som i färskt tillstånd 

klassificeras enligt nr 0807 − 0810. Dessa torkas antingen genom soltorkning eller genom 

industriella förfaranden (t.ex. ugnstorkning). 

Bland frukt som bereds på detta sätt märks främst aprikoser, plommon, äpplen, persikor 

och päron. Torkade äpplen och päron används för tillverkning av cider resp. päronvin och 

för matlagningsändamål. Med undantag av plommon är frukten vanligen delad i halvor eller 

skivad samt urkärnad. Den kan också förekomma i form av skivor eller block av torkad pulp 

(detta gäller särskilt aprikoser och plommon). 

Numret omfattar vidare torkade tamarindfrukter. Det omfattar också tamarindmos utan 

tillsats av socker eller andra ämnen och inte heller behandlat på annat sätt. Moset kan 

innehålla frön, skaft eller delar av innerskalet. 

B. Blandningar av nötter eller av torkad frukt eller torkade bär 

Detta nummer omfattar också alla slags blandningar av nötter eller av torkad frukt eller 

torkade bär enligt detta kapitel (inbegripet blandningar av nötter eller av torkad frukt eller 

torkade bär som omfattas av samma nummer). Det inbegriper därför blandningar av färska 

eller torkade nötter, blandningar av torkad frukt eller torkade bär samt blandningar av färska 

eller torkade nötter och torkad frukt eller torkade bär. Dessa blandningar föreligger ofta i 

askar, cellofanpåsar e.d. 

* 

* * 

Vissa torkade frukter eller bär och vissa blandningar av torkade frukter eller bär enligt 

detta kapitel kan vara förpackade (t.ex. i små påsar) för beredning av örtte. Dessa produkter 

klassificeras också enligt detta nummer. 

Numret omfattar emellertid inte produkter av detta slag som består av en blandning av en 

eller flera olika torkade frukter eller av ett eller flera olika torkade bär enligt detta nummer 

med växter eller växtdelar enligt andra kapitel eller med andra ämnen, t.ex. med ett eller 

flera växtextrakter (i allmänhet nr 2106). 

8:5 

Ny version 2007

0814 Skal av citrusfrukter eller meloner, färska, frysta, torkade eller tillfälligt 

konserverade i saltvatten, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande 

lösningar 

De skal av citrusfrukter som oftast används för förtäring kommer från apelsiner, 

pomeranser, citroner och cedratfrukter. Dessa skal används huvudsakligen för beredning av 

kanderade fruktskal eller för extrahering av eteriska oljor. 

Numret omfattar inte pulveriserade fruktskal (nr 1106) och kanderade fruktskal (nr 2006). 

8:6

9 kap. Kaffe, te, matte och kryddor 


Detta kapitel omfattar: 

1. kaffe, te och matte; 

2. kryddor, dvs. en grupp av vegetabiliska produkter (frön etc.) som är rika på eteriska oljor 

och aromatiska ämnen och som på grund av sin karakteristiska smak huvudsakligen 

används för smaksättning. 

Dessa produkter förekommer i hel, krossad eller pulveriserad form. 

Angående klassificeringen av blandningar av produkter enligt nr 0904 − 0910, se anm. 1 

till detta kapitel. Enligt bestämmelserna i denna anmärkning skall tillsats av andra ämnen till 

produkter enligt nr 0904 − 0910 (eller till de blandningar som avses i a eller b i denna 

anmärkning) inte påverka produkternas klassificering, under förutsättning att de erhållna 

blandningarna bibehåller den huvudsakliga karaktären av varor enligt dessa nummer. 

Detta gäller i synnerhet kryddor och kryddblandningar med tillsats av: 

a) utspädningsmedel (mjöl av spannmål, skorpmjöl, druvsocker etc.), som har tillsatts för 

att underlätta dosering och fördelning av kryddorna i livsmedelsberedningarna; 

b) livsmedelsfärger (t.ex. xantofyll); 

c) produkter som har tillsatts för att förhöja eller framhäva kryddornas arom (synergister), 

såsom natriumglutamat; 

d) ämnen, såsom salt eller antioxidanter, som har tillsatts, vanligen i små mängder, för att 

konservera produkterna och bevara deras arom. 

Även kryddor (inbegripet kryddblandningar) med tillsats av ämnen, som själva har 

smaksättande egenskaper men som omfattas av andra kapitel, klassificeras enligt detta 

kapitel, under förutsättning att den tillsatta mängden inte förändrar blandningens karaktär av 

krydda. 

Detta kapitel omfattar också blandningar av sådana slag som används antingen direkt för 

smaksättning av drycker eller för beredning av extrakter för tillverkning av drycker och som 

består av växter, växtdelar, frön eller frukter (hela, sönderdelade, krossade, malna eller 

pulveriserade) av arter som omfattas av olika kapitel (t.ex. 7, 9, 11 eller 12 kap.), 

1. om blandningen får sin huvudsakliga karaktär av en eller flera av de produkter som 

omfattas av något enstaka av numren 0904−0910 (nr 0904 − 0910 alltefter 

beskaffenheten); 

2. om blandningen får sin huvudsakliga karaktär av en blandning av produkter som omfattas 

av två eller flera av numren 0904 − 0910 (nr 0910). 

Detta kapitel omfattar emellertid inte sådana blandningar, om de inte får sin huvudsakliga 

karaktär av de produkter som är omnämnda i punkt 1 eller av de blandningar av produkter 

som anges i punkt 2 ovan (nr 2106). 

Detta kapitel omfattar inte heller: 

a) köksväxter (t.ex. persilja, körvel, dragon, krasse, mejram, koriander och dill) enligt 7 kap.; 

b) senapsfrön (nr 1207); senapspulver och beredd senap (nr 2103); 

c) humle (nr 1210); 

d) vissa frukter, frön och andra växtdelar som kan användas som parfymeringsmedel eller för 

medicinskt bruk, t.ex. kassiabaljor, rosmarin, vildmejram, basilikört, gurkört, isop, mynta 

av alla slag, vinruta och salvia (nr 1211); 

e) blandningar för smaksättningsändamål (nr 2103). 

0901 Kaffe, även rostat eller befriat från koffein; skal och hinnor av kaffe; 

kaffesurrogat innehållande kaffe, oavsett mängden 

- Kaffe, orostat: 

0901.11 - - Koffeinhaltigt 

0901.12 - - Koffeinfritt 

- Kaffe, rostat: 

0901.21 - - Koffeinhaltigt 

0901.22 - - Koffeinfritt 

0901.90 - Annat 

9:1 

Ny version 2007

Detta nummer omfattar: 

1. råkaffe i alla former, dvs.: de körsbärsliknande frukterna såsom de insamlats från busken; 

hela bönor i sina gulaktiga hinnor; bönor utan skal och hinnor; 

2. kaffe ur vilket koffeinet har extraherats genom behandling av de råa bönorna med olika 

lösningsmedel; 

3. rostat kaffe (även koffeinfritt), malet eller omalet; 

4. skal och hinnor av kaffe; 

5. kaffesurrogat innehållande kaffe, oavsett mängden. 


a) kaffevax (nr 1521); 

b) extrakter, essenser och koncentrat av kaffe samt beredningar på basis av sådana extrakter, 

essenser och koncentrat; rostade kaffesurrogat, inte innehållande kaffe (nr 2101); 

c) koffein, den alkaloid som ingår i kaffe (nr 2939). 

0902 Te, även aromatiserat 

0902.10 - Grönt (ofermenterat) te, löst förpackat i förpackningar innehållande 

0902.20 - Annat grönt (ofermenterat) te 

0902.30 - Svart (fermenterat) te och delvis fermenterat te, löst förpackat i 

förpackningar innehållande högst 3 kg 

0902.40 - Annat svart (fermenterat) te och annat delvis fermenterat te 

Detta nummer omfattar de olika slag av te som framställs från växter av släktet Thea 

(Camellia). HSC 42, Annex M/15 

Beredningen av grönt te består huvudsakligen i upphettning, rullning och torkning av de 

friska bladen. Vid framställning av svart te rullas bladen och underkastas en jäsning 

(fermentering) innan de rostas eller torkas. 

Numret omfattar också delvis fermenterat te (t.ex. oolongte). 

Enligt detta nummer klassificeras också blommor, knoppar och avfall av te (blad, 

blommor eller knoppar) som är sammanpressat till kulor eller tabletter samt te som har 

komprimerats till olika former och storlekar. HSC 43, Annex P/20 

Te som har aromatiserats genom ångbehandling (t.ex. fermentering) eller genom tillsats 

av eteriska oljor (t.ex. citron- eller bergamottolja), konstgjorda aromämnen (som har 

kristallinisk form eller pulverform) eller delar av olika andra aromatiska växter eller frukter 

(som jasminblommor, torkade apelsinskal eller kryddnejlikor) klassificeras också enligt 

detta nummer. 

Numret omfattar vidare te som har befriats från koffein men däremot inte koffein som 

sådant (nr 2939). 

Numret omfattar inte heller produkter som inte har erhållits från växter av släktet Thea 

men som ibland kallas "teer", t.ex.: 

a) matte (paraguayte) (nr 0903); 

b) produkter för beredning av örtteer. Dessa klassificeras t.ex. enligt nr 0813, 0909, 1211 

eller 2106; 

c) ginsengte (en blandning av ginsengextrakt och mjölksocker eller druvsocker) (nr 2106). 

0903 Matte 

Matte består av de torkade bladen av vissa buskar av järneksfamiljen, som växer i 

Sydamerika. Det benämns ibland paraguayte eller jesuitte. Matte används för beredning av 

en dryck som endast innehåller liten mängd koffein. 

0904 Peppar av släktet Piper; frukter av släktena Capsicum och Pimenta, torkade, 

krossade eller malda 

- Peppar av släktet Piper: 

0904.11 - - Varken krossad eller malen 

9:2

0904.12 - - Krossad eller malen 

0904.20 - Frukter av släktena Capsicum och Pimenta, torkade, krossade eller 

1. Peppar av släktet Piper 

Denna grupp omfattar frön och frukter av alla pepparbuskar av släktet Piper med undantag 

av kubebapeppar (Piper cubeba) (nr 1211). Handelns vanliga peppar erhålls från arten Piper 

nigrum och förekommer som svartpeppar och vitpeppar. Svartpeppar erhålls genom 

soltorkning eller rökning av de omogna frukterna, ibland efter behandling med kokande 

vatten. Vitpeppar bereds av nästan mogna frukter, sedan dessa genom blötläggning eller lätt 

jäsning har befriats från fruktköttet och fröets ytterhölje. Vitpeppar bereds också ofta genom 

skalning av svartpepparkorn. Vitpeppar, som i själva verket är grågul, har inte lika skarp 

smak som svartpeppar. 

Långpeppar (Piper longum) är ett annat slag av peppar. 

Numret omfattar också stoft och avfall av peppar. 

Vissa frukter av släktena Capsicum och Pimenta kallas också peppar, t.ex. indisk, turkisk 

och spansk peppar, kajennpeppar och jamaicapeppar. 

2. Frukter av släktena Capsicum och Pimenta, torkade, krossad eller malda 

Frukter av släktet Capsicum tillhör i allmänhet arterna Capsicum frutescens eller Capsicum 

annuum och består av två huvudrupper, nämligen chillies och paprika. Det finns många 

olika sorter (kajennpeppar, sierra leonepeppar, sansibarpeppar, spansk och ungersk paprika 

etc.). 

Till frukter av släktet Pimenta hör bl.a. jamaicapeppar (även benämnd nejlikpeppar, 

engelsk krydda och kryddpeppar). 

Det gemensamma kännetecknet för dessa frukter är en bitter, stark, brännande och länge 

kvardröjande smak. Det finns dock andra sorter av släktet Capsicum som inte har en så stark 

smak (t.ex. Capsicum annuum var. grossum). 

Numret omfattar inte färska frukter av släktena Capsicum och Pimenta som inte är 

krossade eller malda (nr 0709). 

0905 Vanilj 

Vanilj är den mörkfärgade och starkt aromatiska frukten av en klätterväxt av orkidéfamiljen. 

Det finns två slag av vanilj, lång och kort samt dessutom en mycket lågvärdig art, benämnd 

vanillon (Vanilla pompona), vilken är mjuk, nästan tjockflytande och alltid öppen. 


a) vaniljoleoresin (ibland felaktigt benämnd "vaniljresinoid" eller "vaniljextrakt") (nr 1302); 

b) vaniljsocker (nr 1701 eller 1702); 

c) vanillin (det aromgivande ämnet i vanilj) (nr 2912). 

0906 Kanel och kanelknopp (+) 

- Varken krossad eller malen: 

0906.11 - - Kanel (Cinnamomum zeylanicum Blume) 

0906.19 - - Annan 

0906.20 - Krossad eller malen 

Kanel utgör innerbarken från unga grenar av vissa träd av familjen Lauraceae. Sri Lankakanel 

(Ceylonkanel), seychellisk kanel och Madagaskarkanel (Cinnamomum zeylanicum 

Blume), även kallad äkta kanel, förekommer i allmänhet i knippen av gulbruna rör av 

sammanrullade barkremsor. Kinesisk kanel (Cinnamomum cassia (Nees) ex Blume), 

indonesisk kanel (Cinnamomum burmanii (C.G.Nees)), och vietnamesisk kanel 

(Cinnamomum loureirii Nees), vilka också kallas kassiakanel eller vanlig hushållskanel, 

består av tjockare, brunstrimmiga barkstycken som i allmänhet förekommer i rullar med 

endast ett barkskikt. Bland övriga typer av kanel kan nämnas Cinnamomum obtusifolium, 

Cinnamomum tamala och Cinnamomum sintek. 

9:3 

Ny version 2007

Detta nummer omfattar också kanelavfall, s.k. chips, som huvudsakligen används för 

framställning av kanelessens. 

Kanelknopp utgör de torkade och sållade blommorna av kanelträdet. De är klubbformade 

och längden överstiger normalt inte 1 cm. Efter malning blandas de in i kanel. 

Numret omfattar också kanelfrukter. 


HS-nr 0906.11 

Detta HS-nummer omfattar enbart sådan kanel som utgör innerbarken från unga grenar av träd eller buskar av 

arten Cinnamomum zeylanicum Blume, även kallad Sri Lanka-kanel (Ceylonkanel), seychellisk kanel och 

Madagaskarkanel. 

Kanel förekommer i allmänhet som stänger bestående av sammanrullade barkremsor (”quills”) eller som 

mindre bitar och avfall som erhållits vid tillverkningen av stängerna och som kallas ”quillings”, ”featherings” 

eller ”chips”. 

0907 Kryddnejlikor, nejlikstjälkar och modernejlikor 


1. kryddnejlikor (outslagna, soltorkade blomknoppar från kryddnejlikträdet); 

2. nejlikstjälkar (de fina, gråaktiga, starkt luktande blomstjälkarna); 

3. modernejlikor (kryddnejlikträdets frukter, vilka har kryddnejlikors karakteristiska smak 

ehuru mindre framträdande). 

Detta nummer omfattar inte bark och blad från kryddnejlikträdet (nr 1211). 

0908 Muskot, muskotblomma och kardemumma 

0908.10 - Muskot 

0908.20 - Muskotblomma 

0908.30 - Kardemumma 


a) muskot, både rund och lång, även skalad; 

b) muskotblomma, som utgör frömanteln som finns mellan muskotnötens ytterskal och dess 

kärna. Muskotblomma, vilken skärs i strimlor, har samma egenskaper som muskot, men 

ännu mer utpräglade. Den är ljusröd när den är färsk, men gulnar med tiden och blir spröd 

och hornartat genomskinlig. Muskotblomma kan även vara linfärgad eller t.o.m. vit; 

c) kardemumma: 

1. druvkardemumma, så benämnd därför att denna art växer i form av täta klasar, vilka 

ibland förekommer hela; varan förekommer dock vanligen som enkla frukter av en 

druvkärnas storlek. Frukterna är i det närmaste vita, rundade med tre framskjutande 

sidor, lätta och hinnartade och invändigt uppdelade i tre rum som innehåller en mängd 

mycket aromatiska frön med skarp, stickande smak; 

2 liten och medelstor kardemumma, som liknar druvkardemumma ifråga om struktur 

och egenskaper men är mer triangelformad och långsträckt; 

3. stor kardemumma, som är triangelformad, 27 – 40 mm lång och har brunaktigt skal; 

4.meleguetapeppar eller paradiskorn (Aframomum melegueta), som nästan uteslutande 

förekommer skalad i form av små långsträckta, kantiga frön, vilka, trots att de har grov 

yta, glänser som om de vore fernissade. De är luktlösa men har skarp, brännande, om 

peppar påminnande smak. 

0909 Anis, stjärnanis, fänkål, koriander, spiskummin, kummin och enbär 

0909.10 - Anis och stjärnanis 

0909.20 - Koriander 

0909.30 - Spiskummin 

0909.40 - Kummin 

0909.50 - Fänkål och enbär 

9:4

Dessa frukter eller frön används som kryddor, för industriella ändamål (t.ex. i brännerier) 

och för medicinskt bruk. De klassificeras enligt detta nummer även när de är förpackade 

(t.ex. i små påsar) för beredning av örtte (särskilt aniste). 

Anis är en äggformad, grågrön och med längsgående åsar försedd frukt med mycket 

karakteristisk lukt och aromatisk smak. Stjärnanis (badian) är stjärnformad. 

Fänkål utgör frukten av den ätbara växten med samma namn. Den kan vara mörkgrå med 

stark, angenäm lukt eller blekgrön med en egenartad, söt lukt. 

Koriander, spiskummin och kummin är de aromrika frukterna av vissa växter av 

familjen Umbelliferae och används huvudsakligen vid framställning av likörer. 

Enbär är mycket mörkt bruna med en svagt violett ton och är täckta med ett hartsartat 

stoft. De innehåller ett rödaktigt, aromatiskt fruktkött med besk, svagt söt smak. Fruktköttet 

innesluter tre små, mycket hårda kärnor. Bären används för smaksättning av vissa 

alkoholhaltiga drycker (t.ex. gin), surkål och andra livsmedelsberedningar samt för 

extrahering av den eteriska oljan. 

0910 Ingefära, saffran, gurkmeja, timjan, lagerblad, curry och andra kryddor 

0910.10 - Ingefära 

0910.20 - Saffran 

0910.30 - Gurkmeja 

- Andra kryddor: 

0910.91 - - Blandningar enligt anmärkning 1 b till detta kapitel 



a) ingefära (inbegripet färsk ingefära, tillfälligt konserverad i saltvatten, olämplig för direkt 

konsumtion i detta tillstånd); numret omfattar inte syltad ingefära (nr 2008); 

b) saffran, vilken består av torkade märken och stift från blommorna av Crocus sativus. Den 

förekommer också i form av ett orangerött pulver med stark, genomträngande, angenäm 

lukt. Saffran innehåller en färgande beståndsdel med ringa hållbarhet. Den används för 

smaksättning och även inom konfektyr- och läkemedelsindustrierna; 

c) gurkmeja eller kurkuma (Curcuma longa), ibland oriktigt benämnd indisk saffran på 

grund av sin starka gula färg. Kurkumaroten förekommer i handeln antingen hel eller, 

oftare, i pulverform; 

d) timjan (inbegripet backtimjan) och lagerblad, även torkade; 

e) curry, som består av en pulverformig blandning i varierande proportioner av gurkmeja, 

av diverse andra kryddor (t.ex. koriander, svartpeppar, spiskummin, ingefära och nejlikor) 

och av andra aromatiska ämnen (t.ex. vitlökspulver), vilka, trots att de inte omfattas av 

detta kapitel, används som kryddor; 

f) dillfrö (Anethum graveolens) och frö av bockhornsklöver (Trigonella foenum graecum); 

g) blandningar av produkter enligt nr 0904 – 0910, när de enskilda ingredienserna omfattas 

av olika tulltaxenummer, t.ex. blandningar av peppar (nr 0904) med produkter enligt nr 

0908. 

9:5 

Ny version 2007

10 kap. Spannmål 


Detta kapitel omfattar spannmål i form av sädeskorn, inte endast tröskad sådan utan också i 

form av kärvar eller ax. Sädeskorn av omogen säd med agnarna kvarsittande klassificeras på 

samma sätt som vanliga sädeskorn. Färska spannmålsväxter (andra än sockermajs enligt 7 

kap.) klassificeras också enligt 10 kap., även om de är lämpliga att användas på samma sätt 

som köksväxter. 

Ris klassificeras enligt nr 1006, även om det har skalats, slipats, polerats, glaserats, 

förvällts, ångbehandlats eller brutits, under förutsättning att det inte har bearbetats på annat 

sätt. Annan spannmål förs emellertid inte till detta kapitel om den har skalats eller bearbetats 

på annat sätt, t.ex. på de sätt som är beskrivna i nr 1104 (se anv. till detta nummer). 

1001 Vete samt blandsäd av vete och råg 

1001.10 - Durumvete 


Vete kan uppdelas i två huvudgrupper: 

1. vanligt vete, som är mjukt, halvhårt eller hårt och har mjöligt brott; 

2. durumvete (se den kompletterande anmärkningen till detta kapitel), som i allmänhet har 

brungul till brun färg och vanligtvis har en genomskinlig, hornliknande, glasaktig brottyta. 

Spält, ett veteslag med små bruna korn på vilka agnarna sitter kvar även efter 

tröskningen, klassificeras också enligt detta nummer. 

Blandsäd av vete och råg består i allmänhet av två tredjedelar vete och en tredjedel råg. 

1002 Råg 

Råg har tämligen långsträckta, gröngråa eller ljusgråa korn. Dess mjöl är grått. 

Detta nummer omfattar inte råg som är infekterad av parasitsvampen mjöldryga (nr 1211). 

1003 Korn 

Korn har större sädeskorn än vete. Det används huvudsakligen som fodermedel, för 

framställning av malt och i polerat skick eller i grynform för beredning av soppor eller andra 

maträtter. 

Korn med blomfjällen sammanvuxna med kärnan skiljer sig från de flesta andra slag 

av spannmål genom att agnarna är sammanvuxna med kärnan och därför inte kan frånskiljas 

genom vanlig tröskning eller rensning. Korn av detta slag, som är halmgult till färgen och 

spetsigt i ändarna, förs hit endast om det i föreliggande skick har kvarsittande agnar. Detta 

nummer omfattar inte korn av detta slag hos vilket agnarna har avlägsnats (nr 1104); för att 

agnarna skall kunna avlägsnas fordras nämligen en slipning, varvid ibland också en del av 

fruktväggen avlägsnas. 

S.k. naket korn, hos vilket blomfjällen inte är sammanvuxna med kärnan, förs till detta 

nummer, under förutsättning att det inte har genomgått någon annan bearbetning än 

tröskning eller rensning. 


a) grott korn (malt) och rostat malt (se anv. till nr 1107); 

b) rostat korn (kaffesurrogat) (nr 2101); 

c) maltgroddar, som har avskilts från maltkornen under torkningen i kölnan, och annat 

bryggeriavfall (spannmålsdrav, förbrukad humle etc.) (nr 2303). 

1004 Havre 

10:1 

Ny version 2007

Det finns två vanliga slag av havre: grå (eller svart) och vit (eller gul) havre. 

Detta nummer omfattar såväl havrekorn med kvarsittande agnar som sådana som i sitt 

naturliga tillstånd saknar agnar, under förutsättning att de inte har undergått någon annan 

bearbetning än tröskning eller rensning. 

Numret omfattar också havre hos vilka spetsen på agnarna kan ha fallit bort under den 

normala hanteringen (tröskning, transport, omlastning etc.). 

1005 Majs (+) 

1005.10 - Utsädesmajs 

1005.90 - Annan 

Det finns flera slags majs med korn i olika färger (guldgula, vita, ibland rödgula eller 

spräckliga) och av växlande form (runda, tandliknande, tillplattade etc.). 

Detta nummer omfattar inte sockermajs (7 kap.). 


HS-nr 1005.10 

Med "utsädesmajs" enligt nr 1005.10 avses endast majs som av behöriga nationella myndigheter anses utgöra 

sådan majs. 

1006 Ris 

1006.10 - Med ytterskal (paddy) 

1006.20 - Endast befriat från ytterskalet (råris) 

1006.30 - Helt eller delvis slipat ris, även polerat eller glaserat 

1006.40 - Brutet ris 


1. ris med ytterskal ("paddy"), dvs. riskorn som fortfarande är tätt omslutna av ytterskalet; 

2. skalat ris (råris, "cargo rice"), vilket trots att ytterskalet har avlägsnats med mekaniska 

sädesskalare fortfarande är omgivet av fruktväggen (perikarpen, silverhinnan). Skalat ris 

innehåller nästan alltid mindre mängd "paddy"; 

3. halvslipat ris, dvs. hela riskorn från vilka en del av fruktväggen har avlägsnats; 

4. helt slipat ris ("bleached rice"), vilket består av hela riskorn från vilka fruktväggen har 

avlägsnats genom att kornen fått passera mellan koniska valsar. 

Helt slipat ris kan vara polerat och därefter glaserat för att förbättra dess utseende. 

Poleringen (som är avsedd att försköna den matta ytan hos det slipade riset) utförs i 

borstmaskiner eller med hjälp av s.k. polerkoner. Glaseringen består i att riskornen 

överdras med en blandning av druvsocker och talk i speciella glaseringstrummor. 

Numret omfattar också camolinoris, som består av slipat ris som är överdraget med 

en tunn oljehinna. 

5. brutet ris, dvs. riskorn som har gått sönder under bearbetningen. 

Numret omfattar också följande varor: 

a) berikat ris ("enriched rice"), vilket består av vanligt slipat ris med inblandning av 

obetydlig mängd (ca 1 %) riskorn som har överdragits eller impregnerats med 

vitaminhaltiga ämnen; 

b) förvällt ris och ångbehandlat ris ("parboiled rice"), dvs. ris som redan i form av 

"paddy" och innan det har underkastats annan bearbetning (t.ex. skalning, slipning eller 

polering) har blötlagts i hett vatten resp. behandlats med vattenånga och därefter torkats. 

Under processens gång kan riset även ha behandlats under tryck eller utsatts för helt eller 

partiellt vakuum. 

Strukturen hos kornen i förvällt eller ångbehandlat ris är endast i ringa mån påverkad 

av de processer kornen har underkastats. Sådant ris behöver, efter slipning, polering 

etc., en koktid av mellan 20 och 35 minuter för att bli helt genomkokt. 

Detta nummer omfattar inte ris som har underkastats behandlingar som avsevärt har 

förändrat kornens struktur. Förkokt ris, vilket utgör mekaniskt bearbetat ris som helt eller 

10:2

delvis har genomkokts och sedan torkats, klassificeras enligt nr 1904. Delvis genomkokt ris 

behöver kokas i 5 – 12 minuter innan det äts, medan helt genomkokt ris endast behöver 

läggas i vatten och kokas upp före förtäringen. Rostat ris ("puffed rice"), vilket erhålls 

genom svällning av riskornen och som är färdigt för direkt förtäring, klassificeras också 

enligt nr 1904. 

1007 Sorghum 

Detta nummer omfattar endast sådana typer av sorghum som utgör sädesslag och från vilka 

erhålls spannmål med användning som livsmedel. Bland sådana sorghumtyper kan nämnas 

caffrorum (kafferhirs), cernuum (vit durra), durra (brun durra) och nervosum (kaoliang). 

Numret omfattar inte sådana typer av sorghum som används som djurfoder (i form av hö, 

ensilage eller grönfoder), såsom halepensis och sudanensis, och inte heller söta 

sorghumtyper (vilka används för framställning av sirap eller melass), såsom saccharatum 

(sockerdurra). I form av frön för utsäde klassificeras dessa produkter enligt nr 1209. I annat 

fall klassificeras sorghum med användning som djurfoder enligt nr 1214 och söta 

sorghumtyper enligt nr 1212. Numret omfattar inte heller kvastdurra (Sorghum vulgare var. 

technicum), vilken klassificeras enligt nr 1404. 

1008 Bovete, hirs och kanariefrö; annan spannmål 

1008.10 - Bovete 

1008.20 - Hirs 

1008.30 - Kanariefrö 

1008.90 - Annan spannmål 

A. Bovete, hirs och kanariefrö 

Denna grupp omfattar: 

1. bovete, även kallat svart vete. Detta tillhör familjen Polygonaceae, vilken skiljer sig helt 

från familjen Graminae till vilken de flesta andra spannmålsslag hör; 

2. hirs, vars korn är runda och blekgula till färgen. Hirs omfattar arter av växtsläktena 

Setaria, Pennisetum, Echinochloa, Eleusine (inbegripet Eleusine coracana − korakan) och 

Panicum samt arterna Digitaria sanguinalis och Eragrostis (tef); 

3. kanariefrö, som utgör glänsande, halmfärgade, långsträckta och i båda ändarna spetsade 

frön. 

B. Annan spannmål 

Denna grupp omfattar bl.a. spannmål från vissa hybrider av spannmålsväxter, t.ex. triticale, 

en korsning mellan vete och råg. 

10:3 

Ny version 2007

11 kap. Produkter av kvarnindustrin; malt; stärkelse; inulin; vetegluten 



1. förmalningsprodukter av spannmål enligt 10 kap. och av sockermajs enligt 7 kap., andra 

än förmalningsåterstoder enligt nr 2302. I detta sammanhang bör observeras att 

förmalningsprodukter av vete, råg, korn, havre, majs (inbegripet malda hela majskolvar), 

sorghum, ris eller bovete enligt detta kapitel skall skiljas från återstoder enligt nr 2302 

genom tillämpning av de kriterier beträffande stärkelsehalt och askhalt som är angivna i 

anm. 2 A till detta kapitel. 

Inom kapitlet skall, vad beträffar de sädesslag som är nämnda med namn i föregående 

stycke, mjöl och gryn enligt nr 1101 och 1102 skiljas från produkterna enligt nr 1103 och 

1104 i enlighet med de kriterier angående passage genom en sikt som anges i anm. 2 B till 

kapitlet. Samtidigt måste krossgryn och grovt mjöl enligt nr 1103 uppfylla det för 

sädesslaget gällande kriteriet i anm. 3 till detta kapitel; 

2. produkter som har erhållits av spannmål enligt 10 kap. genom att de har underkastats 

sådana behandlingar (andra än förmalning) som framgår av lydelsen av de olika numren i 

detta kapitel, såsom mältning eller extrahering av stärkelse eller vetegluten; 

3. produkter som har erhållits genom att råmaterial enligt andra kapitel (torkade 

baljväxtfrön, potatis, frukt, bär etc.) har underkastats behandlingar som liknar dem som är 

omnämnda i punkterna 1 och 2 ovan. 

Detta kapitel omfattar inte: 

a) rostat malt föreliggande som kaffesurrogat (nr 0901 eller 2101); 

b) agnar av spannmål (nr 1213); 

c) beredningar av mjöl, krossgryn eller stärkelse, enligt nr 1901; 

d) tapioka (nr 1903); 

e) rostat ris, majsflingor o.d., erhållna genom svällning eller rostning och förkokt bulgurvete 

i form av bearbetade korn (nr 1904); 

f) beredda eller konserverade köksväxter, enligt nr 2001, 2004 och 2005; 

g) återstoder som har erhållits vid siktning, malning eller annan bearbetning av spannmål 

eller baljväxter (nr 2302); 

h) farmaceutiska produkter (30 kap.); 

ij) produkter enligt 33 kap. (se anm. 3 och 4 till 33 kap.). 

1101 Finmalet mjöl av vete eller av blandsäd av vete och råg 

Detta nummer omfattar finmalet mjöl av vete eller av blandsäd av vete och råg (dvs. 

pulveriserade produkter som har erhållits genom förmalning av spannmål enligt nr 1001), 

om det uppfyller de krav beträffande stärkelsehalt och askhalt som är uppställda i punkten A 

i anm. 2 till detta kapitel (se allm. anv.) och även uppfyller det kriterium beträffande passage 

genom en standardsikt som föreskrivs i punkt B av samma anmärkning. 

Mjöl enligt detta nummer får vara försatt med mycket små mängder av mineralfosfater, 

antioxidanter, emulgeringsmedel, vitaminer eller bakpulver (självjäsande mjöl). Vetemjöl 

får vidare vara berikat genom tillsats av vetegluten, i allmänhet högst 10 %. 

Numret omfattar också "svällmjöl", dvs. mjöl som har värmebehandlats för att förklistra 

stärkelsen. Sådant mjöl används för tillverkning av beredningar enligt nr 1901, 

bakhjälpmedel och djurfoder. Det används vidare inom vissa industrier, såsom 

textilindustrin och pappersindustrin, och även inom metallindustrin (för beredning av 

kärnbindemedel). 

Numret omfattar inte finmalet mjöl som har bearbetats ytterligare eller som har försatts 

med andra ämnen så att det har fått karaktär av livsmedelsberedning (i allmänhet nr 1901). 

Numret omfattar inte heller mjöl som är blandat med kakao (nr 1806 om det innehåller 

minst 40 viktprocent kakao beräknat på fullständigt avfettad produkt, i annat fall nr 1901). 

11:1 

Ny version 2007

1102 Finmalet mjöl av spannmål, annat än av vete eller av blandsäd av vete och råg 

1102.10 - Av råg 

1102.20 - Av majs 

1102.90 - Annat 

Detta nummer omfattar finmalet mjöl av spannmål (dvs. pulveriserade produkter som har 

erhållits genom förmalning av spannmål enligt 10 kap.), annat än mjöl av vete eller av 

blandsäd av vete och råg. 

Förmalningsprodukter av råg, korn, havre, majs (inbegripet malda hela majskolvar), 

sorghum, ris eller bovete klassificeras som finmalet mjöl enligt detta nummer, om de 

uppfyller de krav beträffande stärkelsehalt och askhalt som är uppställda i punkten A i anm. 

2 till detta kapitel (se allm. anv.) och även uppfyller det kriterium beträffande passage 

genom en standardsikt som föreskrivs i punkten B i samma anmärkning. 

Mjöl enligt detta nummer får vara försatt med mycket små mängder av mineralfosfater, 

antioxidanter, emulgeringsmedel, vitaminer eller bakpulver (självjäsande mjöl). 

Numret omfattar också "svällmjöl", dvs. mjöl som har värmebehandlats för att förklistra 

stärkelsen. Sådant mjöl används för tillverkning av beredningar enligt nr 1901, 

bakhjälpmedel och djurfoder. Det används vidare inom vissa industrier, såsom 

textilindustrin och pappersindustrin, och även inom metallindustrin (för beredning av 

kärnbindemedel). 

Numret omfattar inte finmalet mjöl som har bearbetats ytterligare eller som har försatts 

med andra ämnen så att det har fått karaktär av livsmedelsberedning (i allmänhet nr 1901). 

Numret omfattar inte heller mjöl som är blandat med kakao (nr 1806 om det innehåller 

minst 40 viktprocent kakao beräknat på fullständigt avfettad produkt, i annat fall nr 1901). 

1103 Krossgryn, grovt mjöl (inbegripet fingryn) och pelletar av spannmål 

- Krossgryn samt grovt mjöl (inbegripet fingryn): 

1103.11 - - Av vete 

1103.13 - - Av majs 

1103.19 - - Av annan spannmål 

1103.20 - Pelletar 

Krossgryn och grovt mjöl (inbegripet fingryn) enligt detta nummer utgör produkter som har 

erhållits genom sönderdelning av spannmålskorn (inbegripet malda hela majskolvar) och 

som, i fråga om vissa sädesslag, uppfyller de fordringar i fråga om stärkelsehalt och askhalt 

som återfinns i punkten A i anm. 2 till detta kapitel och även uppfyller det kriterium 

beträffande passage genom en standardsikt som föreskrivs i anm. 3 till detta kapitel. 

I fråga om gränsdragningen mellan finmalet mjöl enligt nr 1101 och 1102, krossgryn och 

grovt mjöl enligt nr 1103 och produkterna enligt nr 1104, se allm. anv. till 11 kap. (punkt 1, 

andra stycket). 

Krossgryn består av små stycken eller hela mjölhaltiga kärnor som har erhållits genom 

grov förmalning av spannmålskorn. 

Grovt mjöl (inbegripet fingryn) utgör en mer kornig produkt än finmalet mjöl och 

erhålls antingen genom siktning efter första malningen eller genom förnyad malning och 

siktning av de gryn som har erhållits vid den första malningen. 

Fingryn av durumvete (oäkta mannagryn) utgör den viktigaste råvaran för tillverkning av 

makaroner, spagetti och andra pastaprodukter men används också direkt som födoämne 

(t.ex. för beredning av mannagrynspudding). 

Detta nummer omfattar också grovt mjöl (t.ex. av majs) som har förklistrats genom 

värmebehandling och som används exempelvis som tillsats vid bryggning. 

Pelletar består av spannmålsförmalningsprodukter enligt detta kapitel som har 

agglomererats genom hoppressning, även efter tillsats av högst 3 viktprocent bindemedel (se 

anm. till andra avd.). Numret omfattar inte pelletar som består av återstoder från malning av 

spannmål (23 kap.). 

11:2

1104 Spannmål, bearbetad på annat sätt (t.ex. skalad, valsad, bearbetad till flingor 

eller pärlgryn, klippt eller gröpad), med undantag av ris enligt nr 1006; 

groddar av spannmål, hela, valsade, bearbetade till flingor eller malda 

- Spannmål, valsad eller bearbetad till flingor: 

1104.12 - - Av havre 


- Spannmål bearbetad på annat sätt (t.ex. skalad, bearbetad till 

pärlgryn, klippt eller gröpad): 

1104.22 - - Av havre 

1104.23 - - Av majs 


1104.30 - Groddar av spannmål, hela, valsade, bearbetade till flingor eller 

Detta nummer omfattar alla oberedda förmalningsprodukter av spannmål, med undantag av 

finmalet mjöl (nr 1101 och 1102), krossgryn, grovt mjöl (inbegripet fingryn) och pelletar (nr 

1103) samt återstoder (nr 2302). I fråga om gränsdragningen mellan produkterna enligt nr 

1104 och de produkter som enligt vad nyss sagts inte omfattas av detta nummer, se punkt 1 i 

allm. anv. till 11 kap. 


1. spannmål, valsad eller bearbetad till flingor, som har erhållits genom valsning eller 

pressning av hela, oskalade eller skalade korn eller av gröpad (dvs. grovmalen) spannmål 

eller av de produkter som är beskrivna i punkt 2 och 3 nedan eller i punkt 2 – 5 i anv. till 

nr 1006. Härvid behandlas grynen vanligen med vattenånga (ångprepareras) eller pressas 

mellan upphettade valsar. Majsflingor (corn flakes) och liknande frukosträtter utgör 

däremot beredda produkter som är färdiga att ätas direkt och förs därför, liksom andra på 

liknande sätt beredda produkter, till nr 1904; 

2. havre, bovete och hirs, från vilka agnarna men inte fruktväggen har avlägnats. 

Numret omfattar emellertid inte sådan havre som i sitt naturliga tillstånd saknar agnar, 

under förutsättning att den inte har undergått annan bearbetning än tröskning eller 

rensning (nr 1004); 

3. spannmål som har skalats eller bearbetats på annat sätt för att helt eller delvis avlägsna 

hinnan (fruktväggen eller perikarpen) under agnarna (helgryn). 

Även den vara som uppstår då agnarna avlägsnas från de varieteter av sädesslaget korn 

som har blomfjällen sammanvuxna med kärnan klassificeras enligt detta nummer. I 

allmänhet är då den mjölhaltiga kärnan synlig. (Agnarna kan endast avlägsnas genom 

slipning, eftersom de är så fast förenade med kärnan att de inte kan avskiljas genom 

enbart tröskning eller rensning – se anv. nr 1003.) 

4. pärlgryn (huvudsakligen av sädesslaget korn), vilka består av sädeskorn från vilka 

praktiskt taget hela fruktväggen har avlägsnats; dessa korn har avrundade ändar; 

5. gröpad (dvs. grovmalen) spannmål, vilken skiljer sig från krossgryn genom att 

partiklarna är grövre och av mera oregelbunden form; 

6. groddar av spannmål, vilka avskiljs från sädeskornen under första fasen av malningen 

och vilka i detta tillstånd är hela eller något tillplattade (valsade groddar). För att förbättra 

hållbarheten kan groddarna delvis avfettas eller värmebehandlas. Med hänsyn till den 

avsedda användningen är groddarna ibland bearbetade till flingor eller malda (grovmalda 

eller malda till mjöl) och kan vara försatta med vitaminer, t.ex. för att ersätta dem som har 

gått förlorade vid bearbetningen. 

Hela eller valsade groddar används i allmänhet för extraktion av olja. Groddar i form av 

flingor eller mjöl används till födoämnen (kex och andra bakverk, dietiska beredningar) 

och djurfoder (tillverkning av tillsatsfoder) samt vid tillverkning av farmaceutiska 

preparat. 

Återstoder från extraktion av olja ur spannmålsgroddar skall klassificeras enligt nr 

2306. 

Numret omfattar inte heller: 

a) skalat eller slipat ris, även polerat, glaserat eller förvällt samt brutet ris (nr 1006); 

b) bulgurvete i form av bearbetade korn (nr 1904). 

11:3 

Ny version 2007

1105 Mjöl, pulver, flingor, korn och pelletar av potatis 

1105.10 - Mjöl och pulver 

1105.20 - Flingor, korn och pelletar 

Detta nummer är tillämpligt för torkad potatis i form av mjöl, pulver, flingor, korn eller 

pelletar. Mjölet, pulvret, flingorna och kornen enligt detta nummer kan framställas genom 

ångkokning och mosning av färsk potatis samt efterföljande torkning av det erhållna moset, 

antingen till mjöl, pulver eller korn eller till tunna blad som sönderdelas till små flingor. 

Pelleterna enligt detta nummer framställs vanligen genom agglomeration av mjöl, pulver 

eller av potatisbitar. 

Produkter enligt detta nummer får vara försatta med mycket små mängder av 

antioxidanter, emulgeringsmedel eller vitaminer. 

Numret omfattar emellertid inte produkter som har försatts med andra ämnen så att de har 

fått karaktär av potatisberedningar. 


a) potatis som endast har torkats men inte bearbetats vidare (nr 0712); 

b) potatisstärkelse (nr 1108); 

c) flingor, gryn o.d. framställda av potatisstärkelse (nr 1903). 

1106 Mjöl och pulver av torkade baljväxtfrön enligt nr 0713, av sago eller av 

rötter, stam- eller rotknölar enligt nr 0714 eller av produkter enligt kap. 8 

1106.10 - Av torkade baljväxtfrön enligt nr 0713 

1106.20 - Av sago eller av rötter, stam- eller rotknölar enligt nr 0714 

1106.30 - Av produkter enligt kap. 8 

A. Mjöl och pulver av av torkade baljväxtfrön enligt nr 0713 

Detta nummer inbegriper mjöl och pulver av ärter, bönor eller linser. Dessa produkter 

används huvudsakligen för beredning av soppor eller puréer. 


a) inte avfettat sojamjöl (nr 1208); 

b) mjöl av johannesbrödkärnor (nr 1212); 

c) soppor och buljonger (i flytande eller fast form eller i pulverform) på basis av mjöl av 

baljväxtfrön (nr 2104). 

B. Mjöl och pulver av sago eller av rötter, stam- eller rotknölar enligt nr 0714 

Dessa produkter erhålls genom enkel malning eller rivning av sagopalmens märg, av torkade 

maniokrötter etc. Vissa av produkterna underkastas ofta värmebehandling under 

tillverkningens gång för att avlägsna giftiga ämnen. 

Denna behandling kan medföra att stärkelsen förklistras. 

Numret omfattar inte stärkelse som har utvunnits ur ovannämnda råvaror. (Det bör 

observeras att stärkelse som är utvunnen ur sago ibland kallas sagomjöl.) Stärkelse 

klassificeras enligt nr 1108 och kan skiljas från mjöl enligt nr 1106 genom att det senare i 

motsats till stärkelse inte knastrar vid kramning mellan fingrarna. Numret omfattar inte 

heller mjöl och pulver av sago eller av rötter, stam- eller rotknölar enligt nr 0714, som har 

sammanpressats till pelletar (nr 0714). 

C. Mjöl och pulver av produkter enligt 8 kap. 

Bland frukt, bär och nötter enligt 8 kap. som har bearbetats till mjöl eller pulver märks 

främst kastanjer, mandlar, dadlar, bananer, kokosnötter och tamarindfrukter. 

Numret omfattar också mjöl och pulver av fruktskal. 

Numret omfattar emellertid inte tamarindpulver i förpackningar för försäljning i 

detaljhandeln för terapeutiskt eller profylaktiskt bruk (nr 3004). 

Produkter enligt detta nummer får innehålla tillsats av mycket små mängder av 

antioxidanter eller emulgeringsmedel. 

11:4


a) märg av sagopalm (nr 0714); 

b) produkter enligt nr 1903. 

1107 Malt, även rostat 

1107.10 - Orostat 

1107.20 - Rostat 

Malt består av grodda sädeskorn (oftast korn) och har vanligen underkastats en efterföljande 

torkning i varmluftsugn (kölna). 

Malt har svagt markerade, längsgående räfflor och är utvändigt brungult, invändigt vitt. 

Det ger kritliknande streck och i motsats till omältad säd flyter det vanligen på vatten och 

kan också lätt smulas sönder. Malt har karakteristisk lukt, som närmast påminner om bakat 

bröd, och svagt sötaktig smak. 

Detta nummer omfattar helt malt, krossat malt och maltmjöl. Det omfattar också rostat 

malt (t.ex. för färgning av öl), men det omfattar inte produkter som har undergått vidare 

bearbetning, t.ex. maltextrakt och livsmedelsberedningar av maltextrakt enligt nr 1901 och 

inte heller rostat malt som föreligger som kaffesurrogat (nr 2101). 

1108 Stärkelse; inulin 

- Stärkelse: 

1108.11 - - Vetestärkelse 

1108.12 - - Majsstärkelse 

1108.13 - - Potatisstärkelse 

1108.14 - - Maniokstärkelse (kassavastärkelse) 

1108.19 - - Annan stärkelse 

1108.20 - Inulin 

Stärkelse, vilken kemiskt sett är ett kolhydrat, förekommer i cellerna hos många växter. De 

viktigaste stärkelsekällorna är sädeskorn (t.ex. majs, vete och ris), vissa lavar, vissa stam- 

eller rotknölar (potatis, maniok, arrowrot etc.) samt märg av sagopalm. 

Stärkelse utgör vita, luktlösa pulver av fina korn som knistrar vid kramning mellan 

fingrarna. Den ger i allmänhet med jod en kraftig mörkblå färg (utom amylopektinstärkelse 

som ger en rödbrun färg). Betraktade i polariserat ljus under mikroskop uppvisar kornen 

karakteristiska mörka polarisationskors. Stärkelse är olöslig i kallt vatten, men om den 

upphettas i vatten över sin förklistringstemperatur (ca 60 °C för de flesta stärkelsearter), 

bryts kornen sönder till stärkelseklister. Stärkelse behandlas i kommersiell skala så att ett 

flertal produkter bildas, som klassificeras enligt andra nummer, t.ex. rostad löslig stärkelse, 

dextrin, maltodextrin och druvsocker (glukos, dextros). Stärkelse används också som sådan 

inom många industrier, i synnerhet livsmedels-, pappers-, pappersbearbetnings- och 

textilindustrierna. 

Numret omfattar också inulin, som kemiskt sett liknar stärkelse men som med jod i stället 

för blåfärgning ger en ljust gulbrun färgning. Det utvinns ur jordärtskockor, dahliarötter och 

cikoriarötter. När inulin hydrolyseras genom långvarig kokning i vatten bildas fruktsocker 

(fruktos). 


a) stärkelseberedningar enligt nr 1901; 

b) flingor, gryn o.d som är framställda av stärkelse (se anv. till nr 1903); 

c) stärkelse som föreligger som parfymeringsmedel eller toalettmedel (33 kap.); 

d) dextrin och annan modifierad stärkelse enligt nr 3505; 

e) lim och klister på basis av stärkelse (nr 3505 eller 3506); 

f) appreturmedel som är tillverkade av stärkelse (nr 3809); 

g) isolerat amylopektin och isolerad amylos, erhållna genom fraktionering av stärkelse (nr 

3913). 

11:5 

Ny version 2007

1109 Vetegluten, även torkat 

Gluten extraheras ur vetemjöl genom en enkel separation med vatten från de andra 

beståndsdelarna (stärkelse etc.). Det förekommer i form av en vitaktig, viskös vätska (fuktigt 

gluten) eller ett gulaktigt pulver (torrt gluten). 

Det består i huvudsak av en blandning av olika proteiner, varav de viktigaste är gliadin 

och glutenin (vilka utgör 85 – 95 % av den totala mängden proteiner). Närvaron av dessa 

proteiner är utmärkande för vetegluten och ger detta dess elasticitet och plasticitet när det 

blandas med vatten i lämpliga proportioner. 

Gluten används huvudsakligen för att öka proteinhalten i vissa mjölsorter som används för 

tillverkning av bröd, skorpor eller kex, av makaroner och liknande produkter och av preparat 

för dietiskt bruk. Det används också i vissa köttberedningar samt för tillverkning av vissa 

limsorter, av glutensulfat och glutenfosfat, av hydrolyserade vegetabiliska proteiner och av 

natriumglutamat. 


a) vetemjöl som har berikats genom tillsats av gluten (nr 1101); 

b) proteiner som är extraherade ur gluten (nr 3504); 

c) vetegluten som har beretts till lim eller till appreturmedel för textilindustrin (nr 3506 eller 

3809). 

11:6

12 kap. Oljeväxtfrön och oljehaltiga frukter; diverse andra frön och frukter; växter 

för industriellt eller medicinskt bruk; halm och foderväxter 


Nr 1201 – 1207 omfattar frön och frukter av sådana slag som används för utvinning (genom 

pressning eller genom extrahering med lösningsmedel) av oljor eller fetter för förtäring eller 

för industriellt bruk, oavsett om de i det aktuella fallet är avsedda för sådant ändamål eller 

skall användas som utsäde eller för annat ändamål. Dessa nummer omfattar emellertid inte 

produkter enligt nr 0801 eller 0802, oliver (7 eller 20 kap.) samt vissa frön och frukter ur 

vilka olja kan utvinnas men som främst används för andra ändamål, t.ex. aprikos-, persiko- 

och plommonkärnor (nr 1212) samt kakaobönor (nr 1801). 

De frön och frukter som omfattas av nr 1201 – 1207 kan vara hela, sönderdelade, krossade 

eller skalade. De kan också ha undergått värmebehandling som huvudsakligen varit avsedd 

att göra dem hållbarare (t.ex. genom att inaktivera de fettnedbrytande enzymerna och 

avlägsna en del av fuktigheten), att avbittra produkterna, att inaktivera näringshämmande 

faktorer eller att underlätta produkternas användning. En sådan behandling är dock tillåten 

endast om den inte förändrar frönas och frukternas karaktär av naturprodukter och inte gör 

dem lämpligare för speciell användning än för allmänt bruk. Ändring genom HSC 39. 

Dessa nummer omfattar inte fasta återstoder från utvinning av vegetabilisk olja ur 

oljeväxtfrön eller oljehaltiga frukter (inbegripet mjöl av oljekakor) (nr 2304, 2305 eller 

2306). 

1201 Sojabönor, även sönderdelade 

Sojabönor är ett mycket viktigt råmaterial för utvinning av vegetabilisk olja. Sojabönor 

enligt detta nummer får vara avbittrade genom värmebehandling (se allm. anv. till detta 

kapitel). 

Numret omfattar emellertid inte rostade sojabönor med användning som kaffesurrogat (nr 

2101). 

1202 Jordnötter, även skalade eller sönderdelade men inte rostade eller på annat 

sätt tillagade 

1202.10 - Med skal 

1202.20 - Skalade, även sönderdelade 

Detta nummer omfattar jordnötter, även skalade eller sönderdelade men inte rostade eller på 

annat sätt beredda för förtäring. Jordnötter enligt detta nummer får vara värmebehandlade 

för att göra dem hållbarare (se allm. anv. till detta kapitel). Jordnötter som är rostade eller på 

annat sätt beredda för förtäring förs till 20 kap. 

1203 Kopra 

Kopra utgörs av torkade kokosnötkärnor, vilka används för utpressning av kokosolja och 

inte är lämpliga till människoföda. 

Detta nummer omfattar inte torkad kokos, dvs. torkad och strimlad kokosnötskärna som är 

lämplig som livsmedel (nr 0801) 

1204 Linfrön, även sönderdelade 

Av linfrön, dvs. fröna från linväxten, erhålls en av de viktigaste av de torkande oljorna. 

12:1 

Ny version 2007

1205 Rapsfrön och rybsfrön, även sönderdelade 

1205.10 - Rapsfrön och rybsfrön med låg halt av erukasyra 


Detta nummer omfattar rapsfrön och rybsfrön, dvs. frön från flera arter av släktet Brassica, i 

synnerhet Brassica napus (raps) och Brassica rapa (eller Brassica campestris) (rybs). 

Numret omfattar såväl traditionella rapsfrön och rybsfrön som rapsfrön och rybsfrön med 

låg halt av erukasyra. Rapsfrön och rybsfrön med låg halt av erukasyra t.ex. ”canolafrön” 

eller europeiska rapsfrön och rybsfrön, benämnda ”dubbellåga”, ger en icke flyktig olja med 

en halt av erukasyra på mindre än 2 viktprocent och en komponent i fast form som 

innehåller mindre än 30 mikromol glukosinolater per gram. 

1206 Solrosfrön, även sönderdelade 

Detta nummer omfattar frön av solros (Helianthus annuus). 

1207 Andra oljeväxtfrön och oljehaltiga frukter, även sönderdelade 

1207.20 - Bomullsfrön 

1207.40 - Sesamfrön 

1207.50 - Senapsfrön 


1207.91 - - Vallmofrön 


Detta nummer omfattar frön och frukter av sådana slag som används för utvinning av oljor 

eller fetter för förtäring eller för industriellt bruk, andra än de som är nämnda i nr 1201 – 

1206 (se även allm. anv. till detta kapitel). 


aleurites(elaeococca)frön 

mowra(mahwa-, moa-)frön 

babassuskärnor niger(neger-)frön 

bankul(candle-)nötter Oiticicafrön 

bokollon Palmnötter och palmkärnor 

bomullsfrön Perillafrön 

chaulmoografrön Ricinusfrön 

curcasfrön Safflorfrön 

druvkärnor Senapsfrön 

hampfrön sesamfrön 

illipefrön shea(karite-)frön 

kapockfrön stillingiafrön 

karapanötter (t.ex. tefrön 

touloucounanötter) vallmofrön 

krotonfrön frön av Oenothera biennis 

(gulltrav) 

lamarckiana 

och Oenothera 

1208 Mjöl av oljeväxtfrön eller oljehaltiga frukter, med undantag av mjöl av 

senapsfrön 

1208.10 - Av sojabönor 


Detta nummer omfattar mjöl, icke avfettat eller delvis avfettat, som har erhållits genom 

malning av de oljeväxtfrön eller oljehaltiga frukter som omfattas av nr 1201 – 1207. Det 

12:2

omfattar också mjöl som har helt avfettats och därefter helt eller delvis återfettats med sin 

ursprungliga olja (se anm. 2 till detta kapitel). 


a) jordnötssmör (nr 2008); 

b) senapspulver, även icke avfettat och oberett (nr 2103); 

c) avfettat mjöl (annat än senapspulver) (nr 2304 – 2306). 

1209 Frön, frukter och sporer av sådana slag som används som utsäde 

1209.10 - Betfrön 

- Frön av foderväxter: 

1209.21 - - Lusernfrön (alfalfafrön) 

1209.22 - - Frön av klöver (Trifolium spp.) 

1209.23 - - Svingelfrön 

1209.24 - - Frön av ängsgröe (Poa pratensis L.) 

1209.25 - - Frön av rajgräs (Lolium multiflorum Lam., Lolium perenne L.) 


1209.30 - Blomsterfrön 


1209.91 - - Grönsaksfrön 


Detta nummer omfattar alla frön, frukter och sporer av sådana slag som används som utsäde, 

även sådana produkter som inte längre är grobara. Det omfattar emellertid inte sådana 

produkter som är omnämnda i slutet av denna anvisning och vilka, även om de är avsedda 

att användas som utsäde, klassificeras någon annanstans därför att de normalt används för 

andra ändamål än sådd. 

Numret inbegriper betfrön, gräsfrön och andra vallväxtfrön (lusern, esparsett, klöver, 

ängssvingel, rajgräs, ängsgröe, timotej etc.), blomsterfrön, köksväxtfrön, frön av skogsträd 

(inbegripet kottar av barrträd, innehållande frön), frön av fruktträd, frön av växter 

tillhörande vickersläktet (andra än frön av Vicia faba, dvs. bondbönor och hästbönor), frön 

av lupiner, tamarindfrön, frön av tobaksväxten samt frön av växter enligt nr 1211 (dock inte 

frön som själva används främst för framställning av parfymeringsmedel, för farmaceutiskt 

bruk eller för insektsbekämpning, svampbekämpning eller liknande ändamål). 

Produkter enligt detta nummer (i synnerhet gräsfrön) kan vara utspridda tillsammans med 

små korn av gödselmedel på ett papper och täckta med ett tunt vaddlager som hålls på plats 

av ett förstärkningsnät av plast. 


a) svampmycelium (nr 0602); 

b) baljväxtfrön och sockermajs enligt 7 kap.; 

c) frukt, bär och nötter enligt 8 kap.; 

d) kryddor och andra produkter enligt 9 kap.; 

e) spannmål (10 kap.); 

f) oljeväxtfrön och oljehaltiga frukter enligt nr 1201 – 1207; 

g) frön och frukter vilka i sig själva är av sådana slag som används främst för framställning 

av parfymeringsmedel, för farmaceutiskt bruk eller för insektsbekämpning, 

svampbekämpning eller liknande ändamål (nr 1211); 

h) johannesbröd (nr 1212). 

1210 Humle, färsk eller torkad, även mald, pulveriserad eller i form av pelletar; 

lupulin 

1210.10 - Humle, varken mald, pulveriserad eller i form av pelletar 

1210.20 - Humle, mald, pulveriserad eller i form av pelletar; lupulin 

Humle utgör de fjälliga, kottliknande hängena eller blommorna av humleväxten (Humulus 

lupulus). Den används huvudsakligen inom bryggeriindustrin för att ge smak åt ölet, men 

den används också för medicinskt ändamål. Humle klassificeras enligt detta nummer oavsett 

12:3 

Ny version 2007

om den är färsk eller torkad och även om den är mald eller pulveriserad eller föreligger i 

form av pelletar (dvs. små cylindrar, kulor e.d. som har agglomererats genom hoppressning, 

även efter tillsats av högst 3 % bindemedel). 

Lupulin är ett gult, hartsartat pulver som täcker humleblommorna och som innehåller det 

beska, aromatiska ämne som ger humle dess karakteristiska egenskaper. Varan används vid 

ölframställning för att delvis ersätta humle samt inom medicinen. Den avskiljs från humle på 

mekanisk väg sedan denna torkats. 


a) humleextrakt (nr 1302); 

b) förbrukad humle (nr 2303); 

c) eterisk olja som är utvunnen ur humle (nr 3301). 

1211 Växter och växtdelar (inbegripet frön och frukter) av sådana slag som 

används främst för framställning av parfymeringsmedel, för farmaceutiskt 

bruk eller för insektsbekämpning, svampbekämpning eller liknande ändamål, 

färska eller torkade, även skurna, krossade eller pulveriserade 

1211.20 - Ginsengrot 

1211.30 - Cocablad 

1211.40 - Vallmohalm 


Detta nummer omfattar vegetabiliska produkter av sådana slag som används främst för 

framställning av parfymeringsmedel, för farmaceutiskt eller medicinskt bruk eller för 

insektsbekämpning, svampbekämpning eller liknande ändamål. De kan förekomma som hela 

växter, mossor eller lavar eller i form av växtdelar, t.ex. trä, bark, rötter, stjälkar, blad, 

blommor, kronblad, frukter och frön (andra än oljeväxtfrön och oljehaltiga frukter som 

omfattas av nr 1201 – 1207) eller i form av avfall, vanligen härrörande från mekanisk 

bearbetning. De klassificeras enligt detta nummer oavsett om de är färska eller torkade och 

även om de är skurna, krossade, malda eller pulveriserade och i förekommande fall även om 

de är rivna eller skalade. Varor enligt detta nummer kan också vara indränkta med alkohol. 

Växter och delar (inbegripet frön och frukter) av träd, buskar eller andra växter 

klassificeras enligt detta nummer om de är av sådana slag som direkt används för 

ovannämnda ändamål eller används för framställning av extrakter, alkaloider eller eteriska 

oljor som är lämpliga för sådana ändamål. Numret omfattar däremot inte frön och frukter av 

sådana slag som används för utvinning av feta oljor; dessa klassificeras enligt nr 1201 – 

1207, även om de utvunna oljorna skall användas för de ändamål som anges i nr 1211. 

Det bör också observeras att numret inte omfattar vegetabiliska produkter som svarar mot 

mera specificerade varubeskrivningar i andra nummer i tulltaxan, även om de också är 

lämpliga för framställning av parfymeringsmedel, för farmaceutiskt bruk etc., t.ex. skal av 

citrusfrukter (nr 0814); vanilj, kryddnejlikor, anis, stjärnanis och andra produkter enligt 9 

kap.; humle (nr 1210); cikoriarot enligt nr 1212; naturliga gummiarter, hartser, 

gummihartser och oleoresiner (nr 1301). 

Levande växter och rötter av cikoriaarter samt andra levande plantor, lökar, rhizomer etc., 

som uppenbarligen är avsedda för plantering, samt blommor, blad etc. för prydnadsändamål 

förs till 6 kap. 

Det bör observeras att sådana träslag som främst används för framställning av 

parfymeringsmedel, för farmaceutiskt bruk eller för insektsbekämpning, svampbekämpning 

eller liknande ändamål förs hit endast om de föreligger som flis, spån eller i mald eller 

pulveriserad form. Detta nummer omfattar inte sådant trä i andra former (44 kap.). 

Vissa växter eller växtdelar (inbegripet frön och frukter) enligt detta nummer kan vara 

förpackade (t.ex. i små påsar) för beredning av örtte. Produkter av detta slag som består av 

växter eller växtdelar (inbegripet frön och frukter) av en enda art (t.ex. pepparmyntte) 

klassificeras enligt detta nummer. 

Numret omfattar emellertid inte produkter av detta slag som består av växter eller 

växtdelar (inbegripet frön och frukter) av olika arter (med eller utan inblandning av växter 

eller växtdelar enligt andra nummer) eller som består av en blandning växter eller växtdelar 

(av en enda art eller av flera arter) med andra ämnen, t.ex. med ett eller flera växtextrakter 

(nr 2106). 

Det bör även observeras att följande produkter alltefter beskaffenheten klassificeras enligt 

nr 3003, 3004, 3303 – 3307 eller 3808: 

12:4

a) oblandade produkter enligt detta nummer, som föreligger i avdelade doser eller i former 

eller förpackningar för försäljning i detaljhandeln för terapeutiskt eller profylaktiskt bruk 

eller som föreligger i förpackningar för försäljning i detaljhandeln som 

parfymeringsmedel eller som insektsbekämpningsmedel, svampbekämpningsmedel e.d.; 

b) blandade produkter som är avsedda för i a angivna ändamål. 

En klassificering av vegetabiliska produkter enligt nr 1211 på grund av att de används 

främst för framställning av farmaceutiska produkter betyder emellertid inte nödvändigtvis 

att de är att anse som medikamenter enligt nr 3003 eller 3004 när de utgör blandningar eller 

föreligger som oblandade produkter i avdelade doser eller i former eller förpackningar för 

försäljning i detaljhandeln. Medan ordet "medikamenter" i nr 3003 och 3004 endast avser 

produkter med terapeutisk eller profylaktisk användning, avser det till innebörden vidare 

begreppet "farmaceutiska produkter" såväl medikamenter som produkter som inte används 

för terapeutiskt eller profylaktiskt bruk (t.ex. stärkande drycker, berikade 

födoämnen och blodgrupperingsreagens). 

Numret omfattar inte heller produkter av sådana slag som används antingen direkt för 

smaksättning av drycker eller för beredning av extrakter för tillverkning av drycker, 

nämligen: 

a) blandningar som består av växter eller växtdelar av olika arter enligt detta nummer (nr 

2106); 

b) blandningar av växter eller växtdelar enligt detta nummer med vegetabiliska produkter 

enligt andra kapitel (t.ex. 7, 9 eller 11 kap.) (9 kap. eller nr 2106). 

Detta nummer omfattar bl.a. följande produkter: 

abelmoschus (Hibiscus abelmoschus): frön 

alm (Ulmus fulva): bark 

alruna; rötter eller rhizomer 

altea (Althaea officinalis): blommor, blad och rötter 

angelika (Archangelika officinalis): rötter och frön 

angostura (Galipea officinalis): bark 

araroba (Andira araroba): pulver (goapulver) 

arnika (Arnica montana): rötter, stjälkar, blad och blommor 

backsippa (Anemone pulsatilla): örter 

barbasko (timbo) (Lonchocarpus nicou): bark och rötter 

basilikört (Ocimum basilicum): blommor och blad 

belladonna (Altropa belladonna): örter, rötter, bär, blad och blommor 

bertramrot (Anacyclus pyrethrum): rötter 

blodstilla (hydrastis) (Hydrastis canadensis): rötter 

boldoträd (Peumus boldus): blad 

bolmört (Hyoscyamus niger): rötter, frön och blad 

bucko (Barosma betulina, Barosma serratifolia och Barosma crenulata): blad 

cannabis (Cannabis sativa): örter 

chenopodium: frön 

damiana (Turnera diffusa): blad 

Datura metel : blad och frön 

derris (Derris elliptica och Derris trifoliata): rötter 

digitalis (Digitalis purpurea): blad och frön 

efedra (ma-huang): stjälkar och kvistar 

eklav (Evernia furfuracea) 

eukalyptus (Eucalyptus globulus): blad 

fläder (Sambucus nigra): blommor och bark 

frangula: bark 

galanga (Alpinia officinarum): rhizomer 

gentiana (Gentiana lutea): rötter 

ginseng (Panax quinquefolium och Panax ginseng): rötter 

gråbo (Artemisia vulgaris): rötter 

guajakträd (Guaiacum officinale och Guaiacum sanctum): ved 

guapiträd (Guarea rusbyi): bark (kocillanabark) 

gurkört (stofferblomma) (Borago officinalis): stjälkar och blommor 

hamamelis (Hamamelis virginiana): bark och blad 

hundrova (Bryonia diocia): rötter 

ignatiusböna (Strychnos ignatii) 

ipomoea (Ipomoea orizabensis): rötter 

isop (Hyssopus officinalis): blommor och blad 

jaborandi (Pilocarpus jaborandi och Pilocarpus microphyllus): blad 

12:5 

Ny version 2007

jalap (Ipomoea purga): rötter 

johimbe (Corynanthe johimbe): bark 

jordrök (Fumaria officinalis): blad och blommor 

järnört (verbena): blad och toppar 

kalabarböna (Physostigma venenosum): bönor 

kalmus (Acorus calamus): rötter 

kalumba (Jateorhiza palmata): rötter 

kamomill (Matricaria chamomilla, Anthemis nobilis): blommor 

kardborre (Arctium lappa): frön och torkade rötter 

kaskarillträd (Croton cluteria): bark 

kassia (Cassia fistula): baljor och pulp (renad pulp, ett vattenextrakt, klassificeras enligt nr 

1302) 

kattost (Malva silvestris och Malva rotundifolia): blad och blommor 

kinaträd (Cinchona-arter): bark 

kockelkärna (Anamirta paniculata): frukt 

kokabuske (Erythroxylon coca och Erythroxylon truxillense): blad 

kolokvint (Citrullus colocynthis): frukt 

kondurangoranka (Marsdenia condurango): bark 

kransborre (Marrubium vulgare): örter och stjälkar 

kryddnejlika (Caryophyllus aromaticus): bark och blad 

kräkrot (Cephaelis ipecacuanha): rötter 

kubebapeppar (Cubeba officinalis Miquel eller Piper cubeba): pulver 

kungsljus (Verbascum thapsus och Verbascum phlomoides): blad och blommor 

kungsmynta (vildmejram) (Origanum vulgare) 

kvassia (Quassia amara och Pieraena excelsa): ved och bark 

kvickrot (Agropyrum repens): rötter 

kvitten: frön 

körsbärslager (Prunus laurocerasus): bär 

körsbärsstjälk 

lakritsrot (Glycyrrhiza glabra): rötter 

lavendel (Lavandula vera): blommor och örter 

linaloe (Bursera delphechiana): ved 

lind (Tilia europaea): blommor och blad 

lobelia (Lobelia inflata): örter och blommor 

luktviol (Viola odorata): rötter och torkade blommor 

långpeppar (Piper longum): rötter och underjordiska delar av stjälken 

malört (Artemisia absinthium): blad och blommor 

maskfrö (Artemisia cina): blommor 

maskros (Taraxacum officinale): rötter 

mejram, vild (Origanum vulgare), se kungsmynta; mejram, odlad (Majorana hortensis eller 

Origanum majorana) förs till 7 kap. 

meliss (Melissa officinalis): blad, blommor och toppar 

mjöldryga 

mjölon (Uva ursi): blad 

mynta (av alla slag) 

myska (Asperula odorata): örter 

nattskatta (Solanum nigrum) 

nysrot (Veratrum album och Veratrum viride): rötter 

olvon, amerikanskt (Viburnum prunifolium): rotbark 

patschuli (Pogostemon patchouli): blad 

pepparmynta (se mynta) 

Plantago psyllium: örter och frön 

podofyllum (Podophyllum peltatum): rötter eller rhizomer 

pomerans (Citrus aurantium subsp. amara): blad och blommor 

pyrethrum (Chrysantemum cinerariaefolium): blad, stjälkar och blommor 

rabarber (Rheum officinale): rötter 

rataniarot (Krameria triandra): rötter 

renfana (Tanacetum vulare): rötter, blad och frön 

rosmarin (Rosmarinus officinalis): örter, blommor och blad 

rosor: blommor 

rävkaka (Strychnos nux-vomica): frön 

sabadilla (Schoenocaulon officinale): frön 

sagradaträd (Rhamnus purshiana): bark 

12:6

salvia (Salvia officinalis): blad och blommor 

sandelved: spån (vita och gula) 

sarsaparilla (Smilax): rötter 

sassafras (Sassafras officinalis): bark, rötter och ved 

senega (Polygala senega): rötter 

senna (Cassia acutifolia och Cassia angustifolia): baljor och blad 

sjölök (Urginea maritima, Urginea scilla): lökar 

skammoniumvinda (Convolvulus scammonia): rötter 

spikklubba (Datura stramonium): blad och toppar 

stormhatt (Aconitum napellus): rötter och blad 

strofant (Strophantus kombe): frön 

styvmorsviol: blommor 

tallstrunt 

tidlösa (Colchicum autumnale): lökar och frön 

tonkaböna (Dipterix odorata): bönor 

träjon (Dryopteris filix-mas): rötter 

tusengyllenört (Erythraea centaurium): örter 

valeriana (vänderot) (Valeriana officinalis): rötter 

vallmo (Papaver somniferum): kapslar (omogna, torkade) 

vallört (Symphytum officinale): rötter 

valnötsträd: blad 

vattenklöver (Menyanthes trifoliata): blad 

vinruta (Ruta graveolens): blad 

violrot (Iris germanica, Iris pallida och Iris florentina): rötter 

ärenpris (Veronica officinalis): blad 

ärenpris, virginiansk (Veronica virginica): rötter 

De botaniska namnen i ovanstående förteckning (som inte är fullständig) har angivits för 

att underlätta identifieringen av växterna. Omnämnandet av det botaniska namnet för en viss 

art innebär inte nödvändigtvis att andra arter av samma växtfamilj inte omfattas av nr 1211. 

1212 Johannesbröd, sjögräs och andra alger, sockerbetor och sockerrör, färska, 

kylda, frysta eller torkade, även malda; fruktkärnor och andra vegetabiliska 

produkter (inbegripet orostad cikoriarot av varieteten Cichorium intybus 

sativum) av sådana slag som används främst som livsmedel, inte nämnda eller 

inbegripna någon annanstans 

1212.20 - Sjögräs och andra alger 


1212.91 - - Sockerbetor 


A. Sjögräs och andra alger 

Detta nummer omfattar alla slags sjögräs och alger, både ätbara och oätliga. De kan vara 

färska, kylda, frysta, torkade eller malda. Sjögräs och alger används för olika ändamål (t.ex. 

i farmaceutiska eller kosmetiska produkter eller som människoföda, djurfoder eller 

gödselmedel). 

Numret omfattar också sjögräs- och algmjöl, även sådant som består av en blandning av 

många olika slags sjögräs och alger. 


a) agar-agar och karragenan (nr 1302); 

b) döda encelliga mikroorganismer (nr 2102); 

c) kulturer av mikroorganismer (nr 3002); 

d) gödselmedel enligt nr 3101 eller 3105. 

B. Sockerbetor och sockerrör 

Detta nummer omfattar också sockerbetor och sockerrör i de former som framgår av 

numrets lydelse. Numret omfattar inte bagass, den fibrösa återstoden av sockerrör efter 

utvinning av sockret (nr 2303). 

12:7 

Ny version 2007

C. Johannesbröd 

Johannesbröd (locust eller carob beans) utgör frukterna av ett litet, ständigt grönt träd 

(Ceratonia siliqua) som hör hemma i medelhavsområdet. Varan består av bruna baljor som 

innehåller ett stort antal frön och som används huvudsakligen för alkoholframställning och 

som fodermedel. 

Johannesbröd innehåller stor mängd socker och äts ibland som sötsak. 

Detta nummer omfattar också frövita (endosperm), groddar och hela frön samt 

pulveriserade groddar, även blandade med pulveriserade fröskal. 

Numret omfattar inte mjöl av enbart frövita, vilket klassificeras enligt nr 1302 som ett 

växtslem eller förtjockningsmedel. 

D.Fruktkärnor och andra vegetabiliska produkter (inbegripet orostad cikoriarot av 

varieteten Cichorium inbybus sativum) av sådana slag som används främst som 

människoföda, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans 

Denna grupp omfattar fruktkärnor och andra vegetabiliska produkter av sådana slag som 

direkt eller efter bearbetning huvudsakligen används som människoföda men som inte är 

nämnda eller inbegripna någon annanstans i tulltaxan. 

Gruppen omfattar därför aprikos-, persiko- (inklusive nektariner) och plommonkärnor 

(används huvudsakligen som ersättning för mandel), även om dessa också kan användas för 

utvinning av olja. 

Numret omfattar också orostad cikoriarot av varieteten Cichorium intybus sativum, färsk 

eller torkad, hel eller sönderdelad. Numret omfattar inte rostad cikoriarot, vilken används 

som ett kaffesurrogat (nr 2101). Annan orostad cikoriarot klassificeras enligt nr 0601. 

Angelikastjälkar, vilka används huvudsakligen för framställning av kanderad angelika 

eller andra sockerberedningar av angelika, förs också till nr 1212. De är i allmänhet tillfälligt 

konserverade i saltvatten. 

Numret omfattar också söta sorghumtyper, t.ex. saccharatum, vilka används främst för 

tillverkning av sirap eller melass. 

Numret omfattar inte fruktkärnor av sådana slag som används som snidningsmaterial 

(t.ex. dadelkärnor) (nr 1404) samt rostade fruktkärnor (klassificeras i allmänhet som 

kaffesurrogat – nr 2101). 

1213 Halm, agnar och skal av spannmål, oberedda, även hackade, malda, pressade 

eller i form av pelletar 

Detta nummer omfattar endast halm, agnar och skal av spannmål i det skick som de har 

erhållits vid tröskningen eller hackade, malda eller pressade eller i form av pelletar (dvs. 

små cylindrar, kulor e.d. som har agglomererats genom hoppressning, även efter tillsats av 

högst 3 viktprocent bindemedel) men inte vidare bearbetade. Numret omfattar inte tvättad, 

blekt eller färgad halm (nr 1401). 

1214 Kålrötter, foderbetor och andra foderrotfrukter, hö, lusern (alfalfa), klöver, 

esparsett, foderkål, lupiner, vicker och liknande djurfoder, även i form av 

pelletar 

1214.10 - Mjöl och pelletar av lusern (alfalfa) 



1. kålrötter (Brassica napobrassica), foderbetor, foderrovor, fodermorötter (vita eller 

blekgula till färgen) och andra foderrotfrukter. Dessa rötter klassificeras enligt detta 

nummer även om vissa av dem är lämpliga som människoföda; 

2. hö, lusern (alfalfa), klöver, esparsett, foderkål, lupiner, vicker och liknande djurfoder, 

färska eller torkade, hela, skurna, hackade eller pressade. Dessa produkter förs hit även 

12:8

om de har saltats eller behandlats på annat sätt i silo för att de inte skall jäsa eller 

försämras på annat sätt. 

Med "liknande djurfoder" avses endast växter som odlas speciellt för foderändamål. Det 

omfattar inte sådant vegetabiliskt avfall som kan användas för samma ändamål (nr 2308). 

Djurfoder enligt detta nummer kan också föreligga i form av pelletar (dvs. små cylindrar, 

kulor e.d. som har agglomererats genom hoppressning, även efter tillsats av högst 3 

viktprocent bindemedel). 


a) morötter (rödgula till färgen) enligt nr 0706; 

b) halm, agnar och skal av spannmål (nr 1213); 

c) vegetabiliska produkter som, trots att de används som djurfoder, inte odlas speciellt för 

sådant ändamål, t.ex. bet- och morotsblast samt majsblad (nr 2308); 

d) beredningar av sådana slag som används vid utfodring av djur (nr 2309). 

12:9 

Ny version 2007

13 kap. Schellack o.d.; naturliga gummiarter och hartser samt andra växtsafter och 

växtextrakter 

1301 Schellack o.d.; naturliga gummiarter, hartser, gummihartser och oleoresiner 

(t.ex. balsamer) 

1301.20 - Gummi arabicum 


I. Schellack o.d. 

Schellack o.d. består av en hartsartad substans som bildas på flera slag av tropiska träd av en 

insekt som tillhör samma familj som koschenill och kermes. 

De viktigaste handelsformerna av denna substans är följande: 

A.stocklack, som vanligen består av grenar på vilka hartssubstansen har avsatts i mer eller 

mindre tjocka lager; den är mörkröd och den färgstarkaste av lacksorterna; 

B. kornlack (klumplack), som utgör krossat harts som har lösgjorts från grenarna genom 

tvättning, varvid en del av dess färgämne har avlägsnats; 

C. schellack, även benämnt blad- eller skivschellack, som erhålls genom smältning och 

filtrering, varigenom hartset renas. Den förekommer i form av bärnstensgula eller 

rödaktiga, tunna, glasaktiga flingor. En liknande produkt i form av skivor benämns 

knappschellack (button lac). 

Schellack används i stor utsträckning för tillverkning av lacker, inom den elektriska 

industrin och för framställning av sigillack; 

D. avfallsschellack (granatschellack), som erhålls av återstoder från schellackberedningen. 

Schellack o.d. kan också vara avfärgad eller blekt och förekommer då ibland i form av 

vridna stänger. 

Numret omfattar inte den saft som härrör från vissa orientaliska träd och som hårdnar 

och bildar en motståndskraftig film när den utsätts för luftens inverkan (japansk eller 

kinesisk lack e.d.) (nr 1302). 

II. Naturliga gummiarter, hartser, gummihartser och balsamer 

Naturliga gummiarter, hartser, gummihartser och oleoresiner har den 

gemensamma egenskapen att de utsöndras från växter och därvid stelnar genom luftens 

påverkan. Benämningarna används dock ibland utan större åtskillnad. 

Dessa produkter har följande särskiljande egenskaper: 

A.Naturliga gummiarter är lukt- och smaklösa och mer eller mindre lösliga i vatten vari de 

bildar en klibbig massa; de brinner utan att smälta och utan att avge någon lukt. 

B. Naturliga hartser är olösliga i vatten, har svag lukt, är dåliga ledare för elektricitet och 

upptar negativ elektrisk laddning. Vid upphettning mjuknar de och smälter mer eller 

mindre fullständgt. Vid antändning brinner de under rökutveckling och avger en 

karakteristisk lukt. 

C. Naturliga gummihartser består som namnet antyder av naturliga blandningar av 

gummiarter och hartser i varierande proportioner och är därför delvis lösliga i vatten; de 

har i allmänhet en genomträngande och karakteristisk lukt och smak. 

D. Oleoresiner är utsöndringar vilka i huvudsak innehåller flyktiga och hartsartade 

beståndsdelar. Balsamer är oleoresiner som karakteriseras av ett stort innehåll av benzoe- 

eller kanelföreningar. 

De viktigaste av ovannämnda produkter är: 

1. gummi arabicum (erhålls från olika akaciaarter och kallas också nil-, aden- eller 

senegalgummi); dragantgummi (erhålls från olika arter av släktet Astragalus); 

basragummi; acajougummi eller anacardiumgummi (erhålls från cashewnötsträdet); 

indiskt gummi; gummi från olika arter av familjen Rosaceae, såsom körsbärs-, plommon, 

aprikos-, persiko- och mandelträd; 

2. flytande balsamer (råa eller renade) från tall (inbegripet terpentinbalsam), gran och andra 

barrträd, ävensom barrträdshartser (gallipot etc.), vilka utgörs av utsöndrade, intorkade 

massor som erhålls från insnitt i trädstammarna och som innehåller vegetabiliska 

föroreningar; 

13:1 

Ny version 2007

3. kopal (indisk och brasiliansk kopal, kongokopal etc.), inbegripet fossil kopal; kaurikopal; 

dammarharts; mastix; elemi; sandarak; drakblod; 

4. gummigutta; ammoniakgummi; dyvelsträck (asa foetida); skammonium; prustkåda 

(euforbium); galbanum; opoponax (panaxgummi); olibanum eller rökelse (virak); myrra; 

akaroidharts; guajakharts; 

5. bensoeharts; styrax eller storax (fast eller flytande); tolubalsam; perubalsam; 

kanadabalsam; kopaivabalsam; mekkabalsam; thapsia; 

6. cannabisharts (rått eller renat), vilket erhålls från cannabisväxten. 

De naturliga gummiarter, hartser, gummihartser och oleoresiner som omfattas av detta 

nummer kan vara råa, tvättade, renade, blekta, krossade eller pulveriserade. De omfattas 

emellertid inte av detta nummer när de har behandlats t.ex. med vatten under tryck eller med 

oorganiska syror eller när de har värmebehandlats. Enligt detta nummer klassificeras därför 

inte gummiarter och gummihartser som har gjorts vattenlösliga genom behandling med 

vatten under tryck (nr 1302), gummiarter som har gjorts lösliga genom behandling med 

svavelsyra (nr 3506) samt hartser som har värmebehandlats för att göra dem lösliga i 

torkande oljor (nr 3806). 

Nr 1301 omfattar inte heller: 

a) bärnsten (nr 2530); 

b) medikamenter som innehåller naturliga balsamer samt farmaceutiska beredningar av olika 

slag som kallas balsamer (nr 3003 eller 3004); 

c) lac-dye eller lac-lac, ett färgämne som utvinns ur schellack (nr 3203); 

d) resinoider (extraherade ur varor enligt detta nummer) och extraherade oleoresiner (nr 

3301); 

e) tallolja (ibland benämnd "flytande harts") (nr 3803); 

f) terpentinolja (nr 3805); 

g) kolofonium, hartssyror, hartssprit och hartsoljor, resinater, hartsbeck, bryggeriharts och 

liknande produkter på basis av kolofonium (38 kap.). 

1302 Växtsafter och växtextrakter; pektinämnen, pektinater och pektater; agaragar 

samt annat växtslem och andra förtjockningsmedel, även modifierade, 

erhållna ur vegetabiliska produkter 

- Växtsafter och växtextrakter: 

1302.11 - - Opium 

1302.12 - - Lakritsextrakt 

1302.13 - - Humleextrakt 


1302.20 - Pektinämnen, pektinater och pektater 

- Växtslem och andra förtjockningsmedel, även modifierade, erhållna ur 

vegetabiliska produkter: 

1302.31 - - Agar-agar 

1302.32 - - Växtslem och andra förtjockningsmedel, även modifierade, erhållna ur 

frukter eller frön från johannesbröd eller ur guarfrön 

1302.39 - - Andra slag 

A. Växtsafter och växtextrakter 

Detta nummer omfattar växtsafter och växtextrakter (vanligen erhållna genom naturlig 

avsöndring från eller insnitt i växter eller genom extraktion med lösningsmedel), under 

förutsättning att de inte är nämnda eller inbegripna i något annat tulltaxenummer med mera 

specificerad varubeskrivning (se förteckningen över varor som inte omfattas av nr 1302 i 

slutet av avsnitt A av denna anvisning). 

Dessa växtsafter och extrakter skiljer sig från de eteriska oljorna, resinoiderna och 

extraherade oleoresinerna enligt nr 3301 genom att de, förutom att de innehåller flyktiga 

luktämnen, innehåller en mycket större del av andra växtämnen (t.ex. klorofyll, tanniner, 

bitterämnen, kolhydrater och andra extraktivämnen). 

Bland växtsafter och växtextrakter enligt detta nummer kan nämnas: 

1. opium, den intorkade saften från vallmo (Papaver somniferum), som erhålls genom 

snittning av de omogna fruktkapslarna eller genom extrahering av stjälkar eller 

13:2

fruktkapslar. Det förekommer vanligen i form av kulor eller kakor av varierande storlek 

och form. Numret omfattar emellertid inte vallmostråkoncentrat innehållande minst 50 

viktprocent alkaloider (se anm. 1 f till detta kapitel); 

2. lakritsextrakt, vilket extraheras ur de torkade rötterna av en växt som tillhör familjen 

Leguminosae (Glycyrrhiza labra) med hett vatten under tryck och sedan koncentreras. 

Varan förekommer i flytande form eller i form av block, kakor, stänger, skurna skivor 

eller pulver. Lakritsextrakt som innehåller mer än 10 viktprocent sackaros eller, oavsett 

sockerhalten, föreligger som (dvs. berett till) konfektyrer klassificeras enligt nr 1704 (se 

anv. till detta nummer). 

3. humleextrakt; 

4. pyrethrumextrakt, vilket erhålls huvudsakligen ur blommorna av olika pyrethrumarter 

(t.ex. Chrysanthemum cinerariaefolium) genom extraktion med organiskt lösningsmedel, 

såsom normalhexan eller petroleumeter; 

5. extrakter ur rötter av rotenonhaltiga växter (derris, cubé, timbo, barbasko etc.); 

6. extrakter och tinkturer av alla växter av släktet Cannabis. 

Numret omfattar inte cannabisharts, rått eller renat (nr 1301); 

7. ginsengextrakt, vilket erhålls genom extraktion av ginsengrötter med vatten eller 

alkohol. Sådant extrakt klassificeras enligt detta nummer även om det föreligger i 

förpackningar för försäljning i detaljhandeln. 

Numret omfattar inte blandningar av ginsengextrakt med andra ingredienser (t.ex. 

mjölksocker eller druvsocker), vilka används för beredning av ginsengte (nr 2106); 

8. aloe, en förtjockad saft med mycket besk smak, vilken erhålls från olika varieteter av 

växten med samma namn (tillhörande familjen Liliaceae); 

9. podofyllin, en hartsartad substans som extraheras med alkohol ur de torkade rhizomerna 

av Podophyllum peltatum; 

10. kurare, ett vattenextrakt ur blad och bark av olika växter tillhörande släktet Strychnos; 

11. kvassiaextrakt, vilket erhålls ur veden från busken Quassia amara (tillhörande familjen 

Simaroubaceae), som växer i Sydamerika. Kvassin, det viktigaste bitterextraktet ur 

veden från Quassia amara, är en heterocyklisk förening enligt nr 2932; 

12. andra medicinska extrakter, vilka erhålls t.ex. ur belladonna, bolmört, brakved, 

gentiana, hamamelis, jalapa, kina, koka, kolokvint, mjöldryga, vissa ormbunkar, 

rabarber, sagrada, sarsaparilla, tallstrunt, tamarind, valeriana och vitlök; 

13. manna, en fast, söt växtsaft, som erhålls från insnitt i vissa slag av ask; 

14. fågellim, dvs. det tjockflytande, trådiga, grönaktiga lim som extraheras ur mistelbär och 

järnek; 

15. vattenextrakt som har erhållits ur kassiapulp. Numret omfattar emellertid inte 

kassiabaljor och kassiapulp (nr 1211); 

16. kina, en förtjockad växtsaft från vissa tropiska träd, vilken används som garvmedel och 

inom medicinen; 

17. japanlack (kinalack eller naturlig lack), en växtsaft som erhålls från insnitt i vissa Rhus- 

(urushi-)arter som växer i Östasien (t.ex. Rhus vernicifera). Det används för bestrykning 

eller dekorering av olika föremål (brickor, skrin etc.); 

18. papayasaft, även intorkad men inte renad till enzymet papain. (De agglomererade 

mjölksaftkornen kan fortfarande iakttas vid mikroskopisk undersökning.) Numret 

omfattar inte papain (nr 3507); 

19. kolaextrakt, vilket erhålls ur kolanötter (frön av olika arter av släktet Cola, t.ex. Cola 

nitida) och huvudsakligen används vid framställning av vissa drycker; 

20. extrakt ur skal av cashewnötter. Numret omfattar emellertid inte polymerer av detta 

extrakt (i allmänhet nr 3911); 

21. vaniljoleoresin (ibland felaktigt benämnd "vaniljresinoid" eller "vaniljextrakt). 

Växtsafter är vanligen förtjockade eller i fast form. Extrakter kan vara flytande, i 

pastaform eller fasta. Tinkturer utgör extrakter som innehåller den alkohol som använts för 

extraheringen; s.k. flytande extrakter är lösningar av extrakter t.ex. i alkohol, glycerol eller 

mineralolja. Tinkturer och flytande extrakter är i allmänhet standardiserade 

(pyrethrumextrakt kan exempelvis vara standardiserat genom tillsats av mineralolja för att 

erhålla handelskvaliteter med en standardiserad pyretrinhalt av t.ex. 2 %, 20 % eller 25 %). 

Fasta extrakter erhålls genom avdunstning av lösningsmedlet. Vissa extrakter försätts 

ibland med inte verksamma ämnen för att lättare kunna pulveriseras (t.ex. belladonnaextrakt 

som är försatt med pulveriserat gummi arabicum) eller för att få en standardiserad styrka 

(viss mängd stärkelse tillsätts exempelvis till opium för att erhålla en produkt med känd 

morfinhalt). Tillsats av sådana ämnen påverkar inte klassificeringen av sådana fasta 

extrakter. 

13:3 

Ny version 2007

Extrakter kan vara enkla eller sammansatta. Enkla extrakter erhålls genom behandling av 

ett enda växtslag. Sammansatta extrakter erhålls antingen genom att blanda enkla 

växtextrakter eller genom behandling av en blandning av olika växter. Sammansatta 

extrakter (i form av alkoholhaltiga tinkturer eller i annan form) innehåller därför 

beståndsdelar från olika slag av växter; hit hör t.ex. sammansatta jalapa-, aloe- och 

kinabarksextrakter. 

Växtsafter och växtextrakter enligt detta nummer utgör i allmänhet råmaterial för olika 

fabrikationsändamål. De omfattas inte av detta nummer när de på grund av tillsats av andra 

ämnen har fått karaktär av livsmedelsberedningar, medikamenter etc. 

Detta nummer omfattar exempelvis inte: 

a) aromatiserade sockerlösningar som innehåller växtextrakter (nr 2106); 

b) beredningar för framställning av drycker. Sådana beredningar erhålls genom att 

växtextrakter enligt detta nummer blandas med mjölksyra, vinsyra, citronsyra, fosforsyra, 

konserveringsmedel, skumbildande ämnen, fruktsafter etc. och ibland med eteriska oljor. 

De på så sätt erhållna beredningar klassificeras vanligtvis enligt nr 2106 eller 3302; 

c) farmaceutiska beredningar (av vilka en del benämns tinkturer) som består av blandningar 

av växtextrakter med andra produkter (t.ex. beredningar som består av en blandning av 

capsicumextrakt, terpentinolja, kamfer och metylsalicylat eller av en blandning av 

opietinktur, anisolja, kamfer och bensoesyra) (nr 3003 eller 3004); 

d) halvfabrikat som är avsedda för framställning av insektsbekämpningsmedel och består av 

pyrethrumextrakt som har utspätts med mineralolja i sådana kvantiteter att pyretrinhalten 

är mindre än 2 %, eller som har försatts med andra ämnen, såsom synergister (t.ex. 

piperonylbutoxid) nr 3808). 

Numret omfattar inte heller växtextrakter som har blandats eller sammansatts (utan tillsats 

av andra ämnen) för terapeutiskt eller profylaktiskt ändamål. Sådana blandningar samt 

liknande medicinska, sammansatta extrakter som har erhållits genom behandling av 

växtblandningar klassificeras enligt nr 3003 eller 3004. Sistnämnda nummer omfattar också 

enkla växtextrakter (även standardiserade eller i lösning, oavsett lösningsmedlets art) som 

föreligger i avdelade doser för terapeutiskt eller profylaktiskt bruk eller i förpackningar för 

försäljning i detaljhandeln för sådant bruk. 

Numret omfattar inte eteriska oljor, resinoider och extraherade oleoresiner (enligt nr 

3301). Eteriska oljor (vilka också kan erhållas genom lösningsmedelsextraktion) skiljer sig 

från extrakten enligt detta nummer genom att de i huvudsak är sammansatta av flyktiga 

luktämnen. Resinoider skiljer sig från extrakten enligt detta nummer genom att de erhållits 

genom extraktion av torkade, naturliga, icke-cellulära vegetabiliska eller animaliska 

hartsartade ämnen med organiska lösningsmedel eller superkritiska vätskor (t.ex. kolsyra 

under tryck). Extraherade oleoresiner skiljer sig från extrakten enligt detta nummer genom 

att de 1) erhållits ur naturliga, cellulära obehandlade växtmaterial (vanligtvis kryddor eller 

aromatiska växter), antingen genom extraktion med organiska lösningsmedel eller med 

superkritiska vätskor och att de 2) innehåller flyktiga luktämnen tillsammans med ickeflyktiga 

smakämnen, vilka definierar kryddans eller den aromatiska växtens karakteristiska 

lukt eller smak. 

Numret omfattar dessutom inte heller: 

a) naturliga gummiarter, hartser, gummihartser och oleoresiner (nr 1301); 

b) maltextrakt (nr 1901); 

c) extrakter av kaffe, te eller matte (nr 2101); 

d) alkoholhaltiga växtsafter och växtextrakter som utgör drycker (22 kap.); 

e) tobaksextrakt (nr 2403); 

f) kamfer (nr 2914) samt glycyrrhizin och glycyrrhizater (nr 2938); 

g) extrakter med användning som blodgrupperingsreagens (nr 3006); 

h) garvämnesextrakter (nr 3201); 

ij) färgämnesextrakter (nr 3203); 

k) naturgummi, balata, guttaperka, guayulegummi, chiclegummi och liknande naturliga 

produkter (nr 4001). 

B. Pektinämnen, pektinater och pektater 

Pektinämnen (inom handeln vanligen benämnda pektiner) utgörs av polysackarider, vilkas 

grundsubstanser är polygalakturonsyror. De förekommer i växtceller, i synnerhet i cellerna 

hos frukter och köksväxter, och utvinns i kommersiell skala ur återstoder av äpplen, päron, 

kvittenfrukter, citrusfrukter, sockerbetor etc. Pektiner används huvudsakligen som 

13:4

gelatinerings- och förtjockningsmedel vid beredning av marmelader, sylter m.m. De kan 

vara flytande eller i pulverform och förs hit även om de har standardiserats genom 

tillsättning av socker (glukos, sackaros etc.) eller andra ämnen i syfte att erhålla konstant 

styrka vid användningen. De innehåller ibland natriumcitrat eller buffertsalter. 

Pektinater utgörs av salter av pektininsyror (delvis metoxilerade polygalakturonsyror) 

och pektater av salter av pektinsyror (demetoxilerade pektininsyror); de har i stort sett 

samma egenskaper och användning som pektinämnen. 

C. Agar-agar samt annat växtslem och andra förtjockningsmedel, även modifierade, 

erhållna ur vegetabiliska produkter 

Växtslem och förtjockningsmedel som har erhållits ur vegetabiliska produkter sväller i kallt 

och löser sig i varmt vatten. I sistnämnda fall ger de efter avkylning en homogen, geléaktig, 

vanligen smaklös massa. De används huvudsakligen i stället för gelatin vid beredning av 

livsmedel, för framställning av appreturmedel för textilvaror eller papper, som 

klarningsmedel för vissa vätskor, som närsubstrat för bakteriekulturer, vid framställning av 

farmaceutiska produkter och vid tillverkning av kosmetiska preparat. De får vara kemiskt 

modifierade (t.ex. förestrade, företrade eller behandlade med borax, syror eller alkaliska 

ämnen). 

Dessa produkter klassificeras enligt detta nummer även om de har standardiserats genom 

tillsättning av socker (glukos, sackaros etc.) eller andra ämnen i syfte att erhålla konstant 

styrka vid användningen. 

De viktigaste av nämnda produkter är: 

1. agar-agar (eller agar) som erhålls genom extraktion av vissa havsalger som 

huvudsakligen förekommer i Indiska oceanen och Stilla havet och som i allmänhet 

förekommer i form av torkade strängar, flingor, pulver eller – efter behandling med syra – 

i gelatinös form. Det benämns inom handeln gelose, japanskt vegetabiliskt gelatin, 

japansk vegetabilisk mossa eller Alga spinosa; 

2. mjöl av frövita från johannesbrödkärnor (Ceratonia siliqua) eller från guarfrön 

(Cyamopsis psoralioides eller Cyamopsis tetragonoloba). Dessa produkter klassificeras 

enligt detta nummer även om de har kemiskt modifierats i syfte att förbättra eller 

stabilisera deras slemegenskaper (viskositet, löslighet etc.); 

3. karragenan, som utvinns ur tångarten karragen (s.k. irländsk mossa eller pärlmossa) och 

som vanligen förekommer i form av trådar, flingor eller pulver. Hit hör också slemämnen 

som har erhållits genom kemisk omvandling av karragenan (t.ex. "natriumkarragenat"); 

4. förtjockningsmedel, utgörande gummiarter eller gummihartser som har gjorts 

vattenlösliga genom behandling med vatten under tryck eller på annat sätt; 

5. mjöl av frövita från tamarindfrön (Tamarindus indica). Sådant mjöl klassificeras enligt 

detta nummer även om det har modifierats genom värmebehandling eller kemisk 

behandling. 


a) råa eller torkade alger (i allmänhet nr 1212); 

b) alginsyra och alginater (nr 3913). 

13:5 

Ny version 2007

14 kap. Vegetabiliska flätningsmaterial; vegetabiliska produkter, inte nämnda eller 

inbegripna någon annanstans 



1. vegetabiliska material, obearbetade eller enkelt bearbetade, av sådana slag som används 

främst för flätning, för tillverkning av kvastar eller borstar eller som fyllnads- eller 

stoppningsmaterial; 

2. frön, fruktkärnor, skal och nötter av sådana slag som används som snidningsmaterial eller 

för tillverkning av knappar eller små prydnadsföremål; 

3. andra vegetabiliska produkter som inte är nämnda eller inbegripna någon annanstans. 

Kapitlet omfattar inte vegetabiliska material av sådana slag som används främst vid 

tillverkning av textilvaror, oavsett bearbetning, samt andra vegetabiliska material som har 

behandlats för att göra dem lämpliga för användning som textilmaterial (elfte avd.). 

1401 Vegetabiliska material av sådana slag som används främst för flätning (t.ex. 

bambu, rotting, vass, säv, vide, rafia, tvättad, blekt eller färgad halm samt 

lindbast) 

1401.10 - Bambu 

1401.20 - Rotting 


Detta nummer omfattar obearbetade vegetabiliska material av sådana slag som används 

främst för tillverkning – genom bindning eller flätning – av exempelvis mattor, brickor, alla 

slags korgmakeriarbeten (inbegripet korgar för förpackning av frukt, köksväxter, ostron 

etc.), klädkorgar, koffertar, möbler (t.ex. stolar och bord), hattar etc. Dessa råmaterial kan 

även användas för tillverkning av borstar, handtag till paraplyer, promenadkäppar, metspön, 

pipskaft, grova rep etc. samt för framställning av pappersmassa eller som strö. 

Av dessa vegetabiliska material kan nämnas: 

1. bambu, speciella arter av gräs, som växer ymnigt i tropikerna, i synnerhet i Kina, Japan 

och Indien. Bambu har en mycket lätt, glänsande, oftast ihålig stjälk, i vissa fall med en 

ränna i delen mellan två på varandra följande leder. Bambu enligt detta nummer får vara 

kluven, sågad på längden, avrundad i ändarna, blekt, brand-säkerhetsbehandlad, polerad 

eller färgad; 

2. rotting utgör stammarna av klätterpalmer, vanligen av släktet Calamus, framför allt 

hemmahörande i Sydasien. De är cylindriska, massiva och böjliga. Diametern varierar i 

allmänhet mellan 0,3 och 6 cm, färgen växlar mellan gult och brunt och de kan ha matt 

eller blank yta. Numret omfattar både de inre kärnorna av rotting (peddigrotting) och de 

hårda, yttre skalen samt även de långa remsor som erhålls genom uppskärning på längden 

av hela stammar, kärnor eller skal (de senare benämns rottingbast); 

3. vass och säv, som är kollektiva namn för ett flertal örter som förekommer på fuktiga 

platser både i tempererade zoner och i tropikerna. Vass har vanligen styv, rak och ihålig 

stjälk (strå) med leder på tämligen jämna avstånd vid bladfästena. De mest kända arterna 

är säv (kolvass, Scirpus lacustris); italienskt rör (Arundo donax); bladvass (Phragmites 

communis); vissa Cyperus-arter (t.ex. Cyperus tegetiformis, kinesiskt mattgräs) och 

Juncusarter (t.ex. Juncus effusus, japansk mattsäv); 

4. vide (vit, gul, grön eller röd), de långa, böjliga unga skotten eller grenarna av vissa 

videarter (Salix); 

5. rafia är handelsbenämningen på de fibrösa remsor som erhålls från bladen av vissa 

palmer av släktet Raphia. Den viktigaste av dessa palmer är Raphia ruffa, som 

huvudsakligen växer på Madagaskar. Rafia används för flätning och som trädgårdsbast. 

Numret omfattar också vissa andra blad och gräs (t.ex. från panamapalm och latania) vilka 

används för samma ändamål som rafia samt för tillverkning av hattar; 

6. halm, även med ax, som har tvättats, blekts eller färgats (se nedan); 

7. lindbast, dvs. den inre barken av åtskilliga arter av lind (släktet Tilia). Fibrerna i sådan 

bast är mycket starka och används för tillverkning av tågvirke, emballageväv och grövre 

14:1 

Ny version 2007

mattor samt som trädgårdsbast. Numret omfattar också bark av apbrödträdet och av vissa 

pil- och poppelarter. Barken av dessa träd används för liknande ändamål. 

Med undantag av halm, som i obearbetat skick förs till nr 1213, kan vegetabiliska 

flätningsmaterial enligt detta nummer vara obearbetade, tvättade, skurna i remsor, skalade, 

polerade, blekta, betsade, färgade, fernissade, lackerade eller brandsäkerhetsbehandlade. 

Varor enligt detta nummer kan även vara skurna till avpassade längder, även med avrundade 

ändar (halm för tillverkning av sugrör, rör för framställning av metspön, bambu för färgerier 

etc.), eller sorterade i buntar eller härvor, vilka kan vara lätt snodda för att underlätta 

emballering, lagring, transport etc. Material enligt detta nummer som har sammansnotts för 

att göra dem lämpliga att direkt användas för samma ändamål som flätor klassificeras 

däremot enligt nr 4601. 

Detta nummer omfattar inte heller: 

a) träspån (nr 4404); 

b) ovan beskrivna vegetabiliska material som har valsats, krossats, 

häcklats eller på annat sätt beretts för spinning (nr 5303 eller 5305). HSC 43, Annex P/23 

[1402] 

[1403] 

1404 Vegetabiliska produkter, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans 

1404.20 - Bomullslinters 


A. Bomullslinters 

Fröna av vissa varieteter av bomullsväxten är, sedan de i s.k. egrenermaskiner skilts från 

bomullsfibrerna ännu täckta av ett fint fjun av mycket korta fibrer (vanligen mindre än 5 mm 

långa). Dessa fibrer kallas bomullslinters. 

Linters är alltför korta för att kunna spinnas. Den mycket höga cellulosahalten gör dem till 

ett utmärkt råmaterial för framställning av röksvagt krut, konstfibrer (t.ex. viskos) och 

cellulosaplaster. De används ibland även för framställning av vissa slags papper och 

filterplattor samt som fyllmedel inom gummiindustrin. 

Bomullslinters klassificeras enligt detta nummer oavsett deras tillämnade användning och 

oavsett om de är oberedda, rensade, blekta eller har gjorts absorberande. De kan föreligga 

löst förpackade eller hårt sammanpressade i form av ark eller plattor. 


a) vadd, impregnerad eller överdragen med farmaceutiska produkter eller föreliggande i 

förpackningar för försäljning i detaljhandeln för medicinskt, kirurgiskt, dentalt eller 

veterinärt bruk (nr 3005); 

b) annan vadd (nr 5601). 

B. Vegetabiliska råämnen av sådana slag som används främst vid färgning eller 

garvning 

Sådana vegetabiliska ämnen används främst vid färgning eller garvning, antingen direkt 

eller för beredning av färgämnes- eller garvämnesextrakter. Varorna kan vara obehandlade, 

rengjorda, torkade, malda eller pulveriserade (även hoppressade). 

De viktigaste varuslagen är: 

1. trä: sumak, gul bresilja (gulträ, fustik, inbegripet ungersk gulved, "ung fustik" eller 

fisetträ), kampesch (blåträ), kvebracho, bresiljeträ, pernambuk (färnbock) och sappanträ 

(rödträ), kastanj och rött sandelträ (kaliaturträ). 

Det bör observeras att sådana träslag som främst används för färgning eller garvning 

klassificeras enligt detta nummer endast om de föreligger som flis, spån eller i mald eller 

pulveriserad form. Detta nummer omfattar inte sådant trä i andra former (44 kap.); 

2. bark: bark från olika arter av ek (inbegripet kvärcitron och innerbark av korkek), kastanj, 

björk, sumak, "ung fustik" (fisetträ), akacia, mimosa, mangrove, hemlock och pil; 

14:2

3. rötter o.d.: krapp-, canaigre-, berberis- och alkannarot; 

4. frukter, bär och frön: algarobillabaljor, valonea, myrobalaner, dividivi (libidibi), gulbär 

(avignonkorn, persiska eller turkiska bär), frön och fruktkött från anattobusken samt 

valnöts- och mandelskal; 

5. galläpplen: aleppogalläpplen, kinesiska galläpplen, ungerska galläpplen, galläpplen från 

vissa Pinusarter etc. 

Galläpplen är utväxter som bildas på bladen eller grenarna hos olika ekarter eller andra 

trädslag och som förorsakas av styng av vissa insekter, t.ex. av släktet Cynips. De 

innehåller garvsyra (tannin) och gallussyra och används vid färgning samt i vissa 

bläcksorter; 

6. stjälkar, blad och blommor: stjälkar och blad av vejde (waid, woad), sumak, "ung 

fustik" (fisetträ), järnek, myrten, solros, alkanna (henna), vau (färgreseda), indigo; blad av 

peruanskt pepparträd (Pistacia lentiscus); blommor av safflor (oäkta saffran) och färgginst 

(Genista tinctoria). 

Det bör observeras att numret inte omfattar märken och stift av saffran (nr 0910); 

7. lavar: lavar ur vilka framställs färgämnena orseille, röd indigo och lackmus (Rosella 

tinctoria och fuciformis, Lichen tartareus, Lichen parellus, Umbilicaria pustulata). 


a) garvämnesextrakter av vegetabiliskt ursprung samt garvsyror (tannin), inbegripet 

vattenextraherat galläpple-tannin (nr 3201); 

b) färgträextrakter och andra vegetabiliska färgämnes-extrakter (nr 3203). 

C. Hårda frön, fruktkärnor, skal och nötter av sådana slag som används för 

snidning 

Dessa produkter används främst för tillverkning av knappar, pärlor, radband och smärre 

prydnadsföremål. 

Bland sådana produkter kan nämnas: 

1. stennötter, fröna ("nötterna") av vissa palmarter som växer huvudsakligen i Sydamerika. 

Deras struktur, hårdhet och färg påmminner om elfenben, varför varan ofta kallas 

vegetabiliskt elfenben; 

2. frön ("nötter") av dumpalmen, som framför allt växer i Östafrika och Centralafrika 

(Eritrea, Somalia, Sudan etc.); 

3. liknande "nötter" av vissa andra palmer (t.ex. palmyra- och tahitinötter); 

4. frön av vassarten Canna indica; frön av Abrus precatorius; dadelkärnor; frön av 

piassavapalmen; 

5. skal av kokosnötter. 

Ovannämnda varor kan vara hela eller (som ofta är fallet med stennötter och 

dumpalmnötter) delade i skivor. Om de har bearbetats på annat sätt omfattas de inte av detta 

nummer (vanligen nr 9602 eller 9606). 

D. Vegetabiliska material av sådana slag som används främst som fyllning eller 

stoppning (t.ex. kapock, krollsplint och sjögräs), även i ordnade skikt med eller utan 

underlag 

Denna grupp inbegriper vegetabiliska material som används främst för stoppning av möbler, 

dynor, madrasser, kuddar, sadelmakeriarbeten, livbojar etc. Dessa material förs hit även om 

de dessutom kan ha annan användning. 

Numret omfattar inte vegetabiliska material som visserligen skall användas som 

stoppning men som är upptagna på annat håll i tulltaxan eller som huvudsakligen har annan 

användning, t.ex. träull (nr 4405), korkull (nr 4501), kokosfibrer (nr 5305) och avfall av 

vegetabiliska textilfibrer (52 eller 53 kap.). 

14:3 

Ny version 2007

Som exempel på varor enligt detta nummer kan nämnas: 

1. kapock, som är handelsbenämningen på de blekgula eller ibland brunaktiga hår som 

omger fröna från olika träd av familjen Bombacaceae. Fibrerna har, beroende på arten, 

en längd som varierar mellan 15 och 30 mm; de är elastiska, ogenomträngliga för 

vatten och lätta men sköra; 

2. vissa andra slag av växtdun (ibland benämnda vegetabiliskt silke), vilka utgör de 

encelliga håren från vissa tropiska växter (t.ex. Asclepias); 

3. krollsplint, inbegripet Crin d’Afrique (vegetabiliskt tagel), vilken erhålls från bladen 

av vissa arter av dvärgpalmen (i synnerhet Chamaerops humilis); 

4. sjögräs (bandtång), ett slags havsväxter (t.ex. Zostera marina) med hår- eller 

gräsliknande form; 

5. en naturligt lockig produkt (foin frisé) som erhålls från bladen av vissa Carex-arter. 

Detta nummer omfattar ovannämnda varor i obearbetad form eller tvättade, blekta, 

färgade, häcklade eller på annat sätt beredda (utom för spinning). De klassificeras enligt 

detta nummer även när de föreligger i härvor. 

Numret omfattar också skikt av vegetabiliska material av ovan angivna slag på 

underlag av textilvara, papper etc., eller mellan skikt av textilvara, papper etc., 

sammanhållna med klammer eller genom enkel sömnad. 

E. Vegetabiliska material av sådana slag som används främst i borstar eller kvastar 

(t.ex. kvastdurra, piassava, risrot och tampicofibrer), även snodda eller buntade 

Denna gupp inbegriper vegetabiliska material som används främst i kvastar eller borstar 

etc., även om de dessutom kan ha annan användning. Den omfattar dock inte 

vegetabiliska material som är nämnda eller inbegripna på annat håll i tulltaxan eller som 

inte används huvudsakligen för tillverkning av kvastar eller borstar, t.ex. bambu (även 

kluven), vass eller säv (nr 1401), alfa, espartogräs och ginststjälkar om de är bearbetade 

för användning som textilmaterial (nr 5303 för ginst och nr 5305 för alfa och espartogräs) 

samt kokosfibrer (nr 5305). 

Bland produkter enligt detta nummer märks: 

1. urtröskade vippor av ris, kvastdurra, (Sorghum vulgare var. technicum) och vissa 

hirsarter; 

2. piassava, fibrer som erhålls från bladen av vissa tropiska palmer. Mest kända är 

brasiliansk och afrikansk piassava; 

3. rötter av kvickrot (couch-grass), en gräsväxt av släktet Andropogon, vilken växer på 

torr och sandig mark. Denna växt utgör ett ogräs som förekommer i Europa, särskilt i 

Ungern och Italien, och bör inte förväxlas med vetiverrot (khus-khus, Indian couchgrass) 

som ger en eterisk olja, och inte heller med sådan kvickrot som används som 

medicinalväxt (nr 1211); 

4. rötter av vissa andra gräsväxter, vilka förekommer i Centralamerika, såsom rötterna 

av växter av släktet Epicampes (t.ex. risrot (zacaton)); 

5. gomutifibrer, som erhålls från Arenga saccharifera eller pinnata; 

6. tampicofibrer eller mexikansk fiber (istle eller ixtle), inbegripet de korta, styva 

fibrerna från den kortbladiga mexikanska agaven. 

Alla dessa material klassificeras enligt detta nummer även om de är skurna, blekta, 

färgade eller häcklade (utom för spinning), buntade eller i härvor. 

Detta nummer omfattar dock inte bindlar för borsttillverkning som är färdiga att utan 

isärtagning sättas in i kvastar eller borstar (eller som endast behöver viss mindre 

bearbetning för att göra dem färdiga för sådant ändamål). Sådana bindlar klassificeras 

enligt nr 9603 (se anm. 3 till 96 kap.). 

F. Andra vegetabiliska produkter 

Bland dessa produkter märks: 

1. esparto, vilken härrör från espartogräset (Stipa tenacissima) och gräsarten Lygeum 

spartum, vilka växer i Afrika och Spanien. Esparto används huvudsakligen för 

tillverkning av pappersmassa men även för tillverkning av tågvirke, nät och flätade 

varor, såsom mattor, korgar, skodon etc., samt som stoppningsmaterial för stolar och 

madrasser. 

Esparto klassificeras enligt detta nummer endast i form av oberedda, blekta eller 

färgade stjälkar eller blad. Den omfattas inte av detta nummer när den är valsad, krossad 

eller häcklad för användning som textilmaterial (nr 5305); 

14:4

2. alfa, som inte används inom textilindustrin; 

3. obearbetade stjälkar av ginst, en baljväxt vars fibrer används inom textilindustrin. 

Häcklade fibrer och blånor omfattas inte av detta nummer (nr 5303); 

4. s.k. luffasvamp, även kallad vegetabilisk svamp, vilken utgör kärlsträngnätet från en 

gurkväxt (Luffa cylindrica); 

5. mjöl av stennötter, av "nötter" från dumpalmen, av skal från kokosnötter, o.d.; 

6. lavar, andra än sådana som används för färgning (se punkt A 7 ovan), för medicinskt 

bruk eller för prydnadsändamål. Numret omfattar inte agar-agar, karragenan och andra 

naturliga växtslem och förtjockningsmedel som har utvunnits ur vegetabiliska ämnen (nr 

1302). Det omfattar inte heller alger enligt nr 1212 och döda encelliga alger (nr 2102); 

7. kardborrar, även beredda för användning inom textilindustrin men inte monterade; 

8. s.k. japanskt rispapper, vilket framställs genom uppskärning av märgen från vissa träd 

som är hemmahörande i Östasien. Det används för tillverkning av konstgjorda blommor, 

till målningar etc. Ark av rispapper förs hit, även om de har kalanderglättats eller skurits 

ner till kvadratisk eller rektangulär form; 

9. betelblad, vilka utgör friska, gröna blad av slingerväxten Piper betle L. Betelblad tuggas 

vanligen efter måltiderna på grund av sina uppfriskande och stimulerande verkningar; 

10. kvillajabark (såpbark) (Quillaia saponaria); 

11. såpbär (Sapindus mukorossi, S. trifoliatus, S. saponaria, S marginatus, S. drummondii). 

Enligt detta nummer klassificeras också vegetabiliska material (av de typer som omfattas 

av numret) på underlag av textilvara, papper etc. eller mellan skikt av textilvara, papper etc., 

sammanhållna med klammer eller genom enkel sömnad. 

14:5 

Ny version 2007

Andra avdelningen Vegetabiliska produkter 6 kap. Levande ... - Taric

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?