delar till sådana varor; apparater för - Taric

Sextonde avdelningen 

Maskiner och apparater samt mekaniska redskap; elektrisk materiel; delar till 

sådana varor; apparater för inspelning eller återgivning av ljud, apparater för 

inspelning eller återgivning av bilder och ljud för television samt delar och tillbehör 

till sådana apparater 

Allmänna anvisningar 

I. Avdelningens huvudsakliga omfattning 

A. Med undantag av vissa varor som anges i anmärkningarna till sextonde avd. eller till 84 

och 85 kap. samt varor som omfattas av tulltaxenummer med mera specificerad 

varubeskrivning i andra avdelningar i tulltaxan, omfattar denna avdelning alla mekaniska 

eller elektriska maskiner, maskinanläggningar, maskinutrustningar, apparater och redskap 

samt delar till sådana varor, ävensom vissa maskiner och apparater som varken är 

mekaniska eller elektriska (t.ex. ångpannor och hjälpapparater till sådana, filtrerapparater 

etc.) samt delar till sådana maskiner och apparater. 

Bland varor som inte omfattas av denna avdelning märks: 

a) spolar, cops, bobiner, trådrullar etc., oavsett materialet (klassificeras efter materialets 

beskaffenhet). Varpbommar skall emellertid inte anses utgöra bobiner, spolar eller 

liknande artiklar utan skall klassificeras enligt nr 8448; 

b) delar med allmän användning enligt definition i anm. 2 till femtonde avd., såsom linor, 

kedjor, bultar, skruvar och fjädrar av järn eller stål (nr 7312, 7315, 7318 eller 7320) och 

motsvarande artiklar av andra oädla metaller (74 – 76 kap. och 78 – 81 kap.), lås enligt nr 

8301 samt för dörrar, fönster etc. avsedda beslag enligt nr 8302. Liknande varor av plast 

omfattas inte heller av denna avdelning utan klassificeras enligt 39 kap.; 

c) utbytbara verktyg enligt nr 8207; andra liknande utbytbara verktyg klassificeras efter 

beskaffenheten av materialet i den verksamma beståndsdelen, t.ex. enligt 40 kap. 

(gummi), 42 kap. (läder), 43 kap. (pälsskinn), 45 kap. (kork) eller 59 kap. (textilvara) 

eller enligt nr 6804 (slipmedel etc.) eller nr 6909 (keramiskt material), etc.; 

d) andra artiklar enligt 82 kap. (t.ex. verktyg och omonterade delar till sådana, knivar och 

skärstål, icke elektriska hårklippningsmaskiner samt vissa mekaniska hushållsapparater) 

samt artiklar enligt 83 kap.; 

e) varor enligt sjuttonde avd.; 

f) varor enligt artonde avd.; 

g) vapen och ammunition (93 kap.); 

h) maskiner och apparater som har karaktär av leksaker, spel eller sportartiklar samt 

igenkännliga delar och tillbehör (även icke elektriska motorer men däremot inte 

vätskepumpar och maskiner för filtrering eller rening av vätskor eller gaser, vilka 

klassificeras enligt nr 8413 resp. 8421, inte heller elektriska motorer, elektriska 

transformatorer och apparater för radiomanövrering, radiostyrning e.d., vilka klassificeras 

enligt nr 8501, 8504 resp. 8526) som är lämpliga att användas uteslutande eller 

huvudsakligen till leksaker, spel eller sportartiklar (95 kap.); 

ij) borstar av sådana slag som används som maskindelar (nr 9603). 

B. Varor enligt denna avdelning kan i stort sett bestå av vilket material som helst. I de flesta 

fall består de av oädel metall, men avdelningen omfattar också vissa maskiner av andra 

material (t.ex. pumpar som består helt av plast) samt delar av plast, trä, ädel metall etc. 

Avdelningen omfattar emellertid inte: 

a) drivremmar och transportband av plast (39 kap.); varor av mjukgummi, t.ex. 

drivremmar och transportband (nr 4010), ringar, däck, slangar etc. (nr 4011 – 4013) samt 

packningar m. m. (nr 4016); 

b) varor av läder eller konstläder, t.ex. pickers för vävstolar (nr 4205), eller av pälsskinn 

(nr 4303); 

c) varor av textilmaterial, t.ex. drivremmar och transportband (nr 5910) samt filtdynor och 

filtskivor för polering (nr 5911); 

d) vissa keramiska produkter enligt 69 kap. (se allm. anv. till 84 och 85 kap.); 

e) vissa glasvaror enligt 70 kap. (se allm. anv. till 84 och 85 kap.); 

XVI:1 

Ny version 2007

f) artiklar som helt består av ädelstenar eller halvädelstenar (naturliga, syntetiska eller 

rekonstruerade) (nr 7102, 7103, 7104 eller 7116), med undantag av omonterade 

bearbetade safirer och diamanter för stift till grammofoner eller för gravernålar till 

apparater för ljudinspelning (nr 8522); 

g) ändlös duk och ändlösa band av metalltråd eller metallremsor (femtonde avd.). 

II. Delar 

(Anm. 2 till sextonde avd.) 

Med de inskränkningar som framgår av avsnitt I ovan klassificeras i allmänhet delar som är 

lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till speciella maskiner eller apparater 

(även till sådana som omfattas av nr 8479 och 8543) eller till flera slags maskiner eller 

apparater som omfattas av samma nummer, enligt samma nummer som ifrågavarande 

maskiner eller apparater. Särskilda nummer finns emellertid för: 

A. delar till motorer enligt nr 8407 och 8408 (nr 8409); 

B. delar till maskiner och apparater enligt nr 8425 – 8430 (nr 8431); 

C. delar till textilmaskiner enligt nr 8444 – 8447 (nr 8448); 

D. delar till verktygsmaskiner enligt nr 8456 – 8465 (nr 8466); 

E. delar till kontorsmaskiner enligt nr 8469 – 8472 (nr 8473); 

F. delar till maskiner enligt nr 8501 och 8502 (nr 8503); 

G. delar till apparater enligt nr 8519 eller 8521 (nr 8522); 

H. delar till apparater enligt nr 8525 – 8528 (nr 8529); 

IJ. delar till apparater enligt nr 8535, 8536 och 8537 (nr 8538). 

Ovannämnda regler gäller inte för delar som i sig själva utgör artiklar som är särskilt 

upptagna i något av tulltaxenumren i denna avdelning (andra än nr 8487 och 8548). Dessa 

delar skall alltid klassificeras enligt de nummer som de i och för sig omfattas av, även om de 

är speciellt utformade för att ingå som delar i en speciell maskin. Detta gäller särskilt: 

1. pumpar och kompressorer (nr 8413 och 8414); 

2. maskiner och apparater för filtrering, enligt nr 8421; 

3. maskiner och apparater för lyftning eller annan hantering (nr 8425, 8426, 8428 eller 

8486); 

4. kranar, ventiler etc. (nr 8481); 

5. kullager och rullager samt polerade stålkulor med en diametertolerans av högst 1 % eller 

högst 0,05 mm (nr 8482); 

6. transmissionsaxlar, vevar, lagerhus, glidlager, kugghjul, friktionshjul, kuggväxlar, 

växellådor och andra utväxlingar, svänghjul, remskivor, linskivor, block, blockskivor samt 

friktionskopplingar och andra axelkopplingar (nr 8483); 

7. packningar enligt nr 8484; 

8. elektriska motorer enligt nr 8501; 

9. elektriska transformatorer och andra maskiner och apparater enligt nr 8504; 

10. elektriska ackumulatorer samlade i batteripack (nr 8507); HSC46, N/11 

11. elektriska värmemotstånd (nr 8516); 

12. elektriska kondensatorer (nr 8532); 

13. elektriska apparater för brytning, omkoppling eller skyddande av elektriska kretsar 

(strömställare, smältsäkringar, kopplingsdosor etc.) (nr 8535 och 8536); 

14. tavlor, paneler, hyllor, bänkar, skåp o.d. som är avsedda att tjänstgöra som elektriska 

manöver- eller kopplingsorgan (nr 8537); 

15. lampor enligt nr 8539; 

16. elektronrör enligt nr 8540 samt dioder, transistorer etc. enligt nr 8541; 

17. artiklar av kol för elektriskt ändamål (t.ex. båglampskol, kolelektroder och kolborstar) (nr 

8545); 

18. elektriska isolatorer, oavsett materialet (nr 8546); 

19. isolerdetaljer för elektriska maskiner etc., enligt nr 8547. 

Andra delar som är igenkännliga som maskindelar men som inte är lämpliga att användas 

uteslutande eller huvudsakligen till en speciell maskin eller grupp av maskiner (dvs. som kan 

användas till flera maskiner som omfattas av olika tulltaxenummer) klassificeras enligt nr 

8487 (icke elektriska) eller enligt nr 8548 (elektriska), om de inte enligt bestämmelserna ovan 

skall klassificeras enligt annat nummer. 

Ovanstående bestämmelser för klassificering av delar gäller inte delar till de varor som 

omfattas av nr 8484 (packningar etc.), 8544 (isolerad tråd), 8545 (artiklar av kol för elektriskt 

ändamål), 8546 (isolatorer) eller 8547 (isolerrör). Sådana delar klassificeras i allmänhet efter 

materialets beskaffenhet. 

XVI:2

Maskindelar klassificeras enligt denna avdelning även om de inte är färdigarbetade för sin 

användning. Ämnen av järn eller stål, som är grovt tillformade genom smidning, klassificeras 

dock enligt nr 7207. 

III. Tillbehör 

(Se allmän tolkningsregel 2 a och 3 b samt anm. 3 och 4 till sextonde avd.) 

Instrument och apparater, som utgör tillbehör (t.ex. manometrar, termometrar, nivåmätare 

och andra mät- eller kontrollinstrument, produktionsräknare, automatiska strömställare, 

manöverpaneler och automatiska regulatorer) och föreligger tillsammans med den maskin 

eller apparat med vilken den normalt hör ihop, klassificeras tillsammans med ifrågavarande 

maskin eller apparat, om de är konstruerade för att utföra mätningar för, kontrollera, styra 

eller reglera en speciell maskin eller apparat (vilken kan vara en maskinkombination, se 

avsnitt VI nedan, eller en funktionell enhet, se avsnitt VII nedan). Instrument och apparater, 

som utgör tillbehör och är avsedda att utföra mätningar för, kontrollera, styra eller reglera 

flera maskiner (vare sig dessa är av samma slag eller inte), klassificeras enligt det nummer 

som de i och för sig omfattas av. 

IV. Inkompletta maskiner 

(Se allmän tolkningsregel 2 a) 

Med maskiner och apparater avses i denna avdelning inte bara kompletta maskiner och 

apparater utan också inkompletta sådana (dvs. sammansättningar av delar, som är så 

långtgående att varorna uppvisar de väsentliga kännetecknen på maskinerna eller apparaterna 

i fråga). Sålunda klassificeras en maskin som endast saknar svänghjul, bottenplatta, 

kalandervalsar, verktygshållare etc. enligt numret för maskinen i fråga och inte enligt något 

nummer för delar. Likaledes klassificeras maskiner och apparater, som normalt är försedda 

med elektrisk motor (t.ex. elektromekaniska handverktyg enligt nr 8467) 

men föreligger utan motor, enligt samma nummer som den kompletta maskinen. 

V. Maskiner som föreligger i delar 

(Se allmän tolkningsregel 2 a) 

Av transporttekniska skäl försänds många maskiner och apparater i inte sammansatt skick. 

Trots att sändningarna i detta fall består av en samling delar, klassificeras dessa på samma sätt 

som ifrågavarande sammansatta maskin och inte som maskindelar. Detsamma gäller en 

inkomplett maskin som uppvisar de väsentliga kännetecknen på den kompletta maskinen (se 

avsnitt IV ovan) och föreligger i delar (se i detta sammanhang också allm. anv. till 84 och 85 

kap.). Delar i ett antal som överstiger det som behövs för en komplett maskin eller för en 

inkomplett maskin som uppvisar de väsentliga kännetecknen på en komplett maskin skall 

emellertid klassificeras enligt det nummer som de i och för sig omfattas av. 

VI. Maskiner som kan utföra två eller flera arbetsuppgifter samt 

maskinkombinationer 


I allmänhet klassificeras maskiner som kan utföra mer än ett slags arbete efter maskinens 

huvudsakliga arbetsuppgift. 

Som exempel på maskiner som kan utföra flera arbetsuppgifter kan nämnas 

verktygsmaskiner för metallbearbetning som arbetar med utbytbara verktyg, vilket gör det 

möjligt för dem att utföra olika typer av bearbetning (t.ex. fräsning, borrning och läppning). 

När det inte är möjligt att fastställa den huvudsakliga arbetsuppgiften och när inte annat är 

föreskrivet (se anm. 3) måste allmän tolkningsregel 3 c tillämpas. Detta är fallet t.ex. i fråga 

om maskiner som kan utföra flera arbetsuppgifter och därför skulle kunna klassificeras enligt 

flera av tulltaxenumren 8425 – 8430, flera av tulltaxenumren 8458 – 8463 eller flera av 

tulltaxenumren 8469 – 8472. 

Maskinkombinationer som består av två eller flera maskiner eller apparater av olika slag, 

som har sammanfogats till en enhet och som efter varandra eller samtidigt utför olika, 

vanligtvis kompletterande arbetsuppgifter som är beskrivna i olika nummer i sextonde avd., 

klassificeras också efter maskinkombinationens huvudsakliga arbetsuppgift. 

Som exempel på sådana maskinkombinationer kan nämnas: en tryckpress med en 

kompletterande maskin för vikning av papperet (nr 8443); en för tillverkning av kartonger 

XVI:3 

Ny version 2007

avsedd maskin som är kombinerad med en kompletterande maskin för tryckning av namn 

eller enkla mönster (nr 8441); industriugnar som är kombinerade med maskiner för lyftning 

eller annan hantering (nr 8417 eller 8514); cigarettmaskiner i kombination med 

kompletterande förpackningsmaskiner (nr 8478). 

Vid tillämpning av ovanstående bestämmelser anses maskiner av olika slag vara 

sammanfogade till en enhet, när den ena är inbyggd i eller monterad på den andra eller när 

maskinerna är monterade på en gemensam bottenplatta, i ett gemensamt stativ eller i ett 

gemensamt hölje. 

Maskinaggregat skall inte anses vara sammanfogade till en enhet, om inte maskinerna är 

avsedda att vara permanent förenade, antingen med varandra eller med ett gemensamt 

underlag, stativ, hölje etc. Aggregat som är av temporär natur eller inte är byggda på ett sätt 

som är normalt för en maskinkombination klassificeras därför inte som en sådan kombination. 

Bottenplattorna, stativen eller höljena kan vara försedda med hjul så att 

maskinkombinationen kan flyttas, om detta behövs under användningen, under förutsättning 

att den därigenom inte får karaktär av en vara (t.ex. ett fordon) som omfattas av ett 

tulltaxenummer med mera specificerad varubeskrivning. 

Golv, betongsocklar, väggar, tak etc. betraktas inte som en gemensam bottenplatta som 

förenar ifrågavarande maskiner till en enhet, även om de är försedda med speciella 

anordningar för anbringande av maskiner. 

Anm. 3 till sextonde avd. behöver inte tillämpas, när maskinkombinationen som sådan 

omfattas av ett särskilt tulltaxenummer, t.ex. vissa typer av luftkonditioneringsapparater (nr 

8415). 

Det bör observeras att maskiner som är avsedda för flera ändamål (t.ex. verktygsmaskiner 

som kan bearbeta metaller och andra material samt maskiner för anbringande av 

snörhålsringar, vilka maskiner lika väl kan användas inom pappersindustrin som inom textil-, 

läder- eller plastindustrin etc.) skall klassificeras i enlighet med bestämmelserna i anm. 7 till 

84 kap. 

VII. Funktionella enheter 


Denna anmärkning är tillämplig, när en maskin (inbegripet en maskinkombination) består 

av separata komponenter som är avsedda att tillsammans medverka i en klart avgränsad 

arbetsuppgift som kan utföras av en maskin enligt något av numren i 84 kap. eller, oftare, i 85 

kap. Det hela klassificeras då enligt det nummer som omfattar maskiner som utför denna 

arbetsuppgift, oavsett om de olika delarna (av lämplighetsskäl eller andra skäl) är åtskilda 

eller är förenade genom rör (som transporterar luft, komprimerad gas, olja etc.), genom 

anordningar för kraftöverföring, genom elektriska ledningar eller genom andra anordningar. 

Uttrycket "avsedda att tillsammans medverka i en klart avgränsad arbetsuppgift" i denna 

anmärkning avser endast maskiner och maskinkombinationer som är väsentliga för utförandet 

av den arbetsuppgift som är specifik för hela den funktionella enheten och avser således inte 

maskiner eller apparater som inte medverkar i den funktionella enhetens arbetsuppgift utan 

endast utför kompletterande arbetsuppgifter. 

Som exempel på funktionella enheter i den mening som avses i anm. 4 till sextonde avd. 

kan följande nämnas: 

1. hydrauliska system som består av en hydraulenhet (i vilken i huvudsak ingår en 

hydraulpump, en elektrisk motor, styrventiler och en oljetank), hydraulcylindrar samt de 

rör och slangar som behövs för att koppla ihop cylindrarna med hydraulenheten (nr 8412); 

2. kylutrustningar som består av komponenter som inte är hopkopplade till en enhet utan är 

förenade med rör, genom vilka kylmediet cirkulerar (nr 8418); 

3. bevattningssystem som består av dels en manöverstation, i vilken ingår filter, injektorer, 

ventiler etc., dels huvudledningar och grenledningar under markytan, dels ett nät av 

spridarledningar över markytan (nr 8424); 

4. mjölkningsmaskiner med de olika beståndsdelarna (vakuumpump, pulsator, spenkoppar 

och spannar) förenade genom slangar eller rör (nr 8434); 

5. bryggerimaskiner som består av bl.a. mältkar, maltkrossar, mäskkar och silkar (nr 8438). 

Kompletterande apparater (t.ex. tappningsmaskiner och etikettryckmaskiner) inbegrips 

emellertid inte utan skall klassificeras enligt sina respektive nummer; 

6. brevsorteringssystem som huvudsakligen består av inkodningsbord, kanalsystem för 

försortering, mellansorterare och slutsorterare och som i sin helhet styrs av en dator (nr 

8472); 

XVI:4

7. asfaltblandningsanläggningar som består av separata komponenter, såsom matartrattar, 

transportörer, torkare, vibrerande såll, blandare, lagerbehållare och styrenheter, vilka har 

placerats sida vid sida (nr 8474); 

8. för sammansättning av elektriska glödlampor avsedda för maskiner och apparater, vilkas 

komponenter är förenade med transportörer och i vilka ingår utrustning för uppvärmning 

av glas samt pumpar och enheter för kontroll av lamporna (nr 8475); 

9. svetsutrustningar som består av svetshuvud eller svetstänger samt transformator, generator 

eller likriktare för strömtillförsel (nr 8515); 

10. bärbara radiotelefonisändare med tillhörande handmikrofon (nr 8517); 

11. radarapparater med tillhörande strömförsörjningsaggregat, förstärkare etc. (nr 8526); 

12. system för mottagning av satellittelevision bestående av en mottagare, en parabolantenn, 

en reflektor, en kontrollanordning för reflektorn, ett vågledarhorn, en polarisator, ett 

"Low-noise-block" (LNB)-omformare, en infraröd fjärrkontroll (nr 8528); 

13. tjuvlarmsapparater i vilka ingår t.ex. en lampa för infraröda strålar, en fotocell och en 

ringklocka (nr 8531). 

Det bör observeras att komponenter som inte uppfyller villkoren i anm. 4 till sextonde avd. 

skall klassificeras enligt sina respektive nummer. Så är fallet t. ex. med system för sluten 

videoövervakning bestående av ett varierande antal televisionskameror och videomonitorer, 

anslutna medelst koaxialkablar till en manöverenhet, omkopplare, paneler med mottagare för 

ljud och eventuellt automatiska databehandlingsmaskiner (för att spara data) och/eller 

videobandspelare (för att lagra bilder). 

VIII. Mobila maskiner 

Angående självgående och andra mobila maskiner, se anv. till numren för resp. maskiner 

(t.ex. maskiner för lyftning eller annan hantering, nr 8425 – 8428, och grävmaskiner, nr 8429 

och 8430) och anv. till kapitlen och tulltaxenumren i sjuttonde avd. 

IX. Maskiner och apparater för laboratoriebruk 

Maskiner och apparater av sådana slag som omfattas av sextonde avd. klassificeras enligt 

denna avdelning, även om de är specialtillverkade för användning i laboratorier eller avsedda 

att användas tillsammans med vetenskapliga instrument eller mätinstrument, under 

förutsättning att de inte utgör demonstrationsapparater enligt nr 9023 eller mätinstrument, 

kontrollinstrument etc. enligt 90 kap. Som exempel på varor för laboratoriebruk som 

klassificeras enligt denna avdelning kan nämnas mindre ugnar, destillationsapparater, 

malningsmaskiner, blandare, elektriska transformatorer och elektriska kondensatorer. 

XVI:5 

Ny version 2007

84 kap. Kärnreaktorer, ångpannor, maskiner och apparater samt mekaniska 

redskap; delar till sådana varor 

Allmänna anvisningar 

A. Kapitlets huvudsakliga omfattning 

Om inte annat följer av allm. anv. till sextonde avd., omfattar detta kapitel alla sådana 

maskiner, apparater och mekaniska redskap samt delar till sådana varor som inte omfattas av 

tulltaxenummer med mera specificerad varubeskrivning i 85 kap. och som inte utgör: 

a) varor av textilmaterial för tekniskt bruk (nr 5911); 

b) varor av sten etc. enligt 68 kap.; 

c) keramiska produkter enligt 69 kap.; 

d) laboratorieartiklar av glas enligt nr 7017; maskiner eller apparater eller delar till sådana 

varor, av glas (nr 7019 eller 7020); 

e) kaminer, spisar, radiatorer för centraluppvärmning eller andra varor enligt nr 7321 eller 

7322 eller motsvarande artiklar av andra oädla metaller; 

f) elektromekaniska hushållsapparater enligt nr 8509; digitala kameror enligt nr 8525; 

g) mekaniska mattsopare utan motor (nr 9603); 

84 kap. omfattar i stort sett maskiner och mekaniska apparater och 85 kap. elektriska varor. 

Vissa maskiner är dock upptagna i 85 kap. (t.ex. elektromekaniska hushållsapparater), under 

det att 84 kap. å andra sidan omfattar vissa icke mekaniska apparater (t.ex. ångpannor och 

hjälpapparater till sådana samt filtrerapparater). 

Det bör även observeras, att maskiner och apparater av sådana slag som omfattas av 84 kap. 

klassificeras enligt detta kapitel även om de är elektriska, t.ex.: 

1. maskiner som drivs av elektrisk motor; 

2. maskiner med elektrisk uppvärmning, t.ex. elektriska värmepannor för centraluppvärmning 

enligt nr 8403, maskiner enligt nr 8419 samt andra maskiner med elektriska värmeelement 

(t.ex. kalandrar samt maskiner för tvättning, blekning eller pressning av textilvaror); 

3. elektromagnetiskt arbetande maskiner (t.ex. elektromagnetiska ventiler) och maskiner i 

vilka elektromagnetiska anordningar ingår (t.ex. vävstolar med elektromagnetiska varp- och 

väftväktare, lyftkranar med elektromagnetiska lyftdon och svarvar med elektromagnetiska 

chuckar); 

4. elektroniskt arbetande maskiner (t.ex. räknemaskiner och datorer) och maskiner i vilka 

fotoelektriska eller elektroniska anordningar ingår (t.ex. valsverk med fotoelektriska 

apparater och verktygsmaskiner med diverse elektroniska styranordningar). 

Maskiner eller apparater av keramiskt material (t.ex. pumpar) och delar av keramiskt 

material (69 kap.) till maskiner eller apparater av vilket material som helst, laboratorieartiklar 

av glas (nr 7017) samt maskiner, apparater, redskap och delar till sådana, av glas (nr 7019 

eller 7020) omfattas inte av detta kapitel. Härav följer, att även om en maskin eller apparat 

eller ett mekaniskt redskap på grund av benämning eller beskaffenhet motsvarar lydelsen av 

något nummer i detta kapitel, skall varan inte klassificeras enligt detta nummer om den har 

karaktär av keramik- eller glasvara. 

Detta gäller exempelvis artiklar av keramiskt material eller glas, i vilka ingår mindre 

väsentliga komponenter av andra material, såsom proppar, förbindningar, kranar etc., band 

eller klämmor för fastspänning eller andra fastsättnings- eller stödanordningar (ställ, 

trefotsstativ etc.). 

Å andra sidan skall följande varor i regel anses ha förlorat karaktären av keramiska artiklar, 

laboratorieartiklar av glas eller av maskiner, apparater, redskap och delar till sådana, av 

keramiskt material eller glas: 

a) kombinationer av keramik- eller glaskomponenter som till stor del består av komponenter 

av andra material (t.ex. av metall), ävensom artiklar som till stor del består av keramik- 

eller glaskomponenter, som har byggts in eller permanent monterats i ramar, lådor e.d. av 

andra material; 

b) kombinationer av statiska komponenter av keramiskt material eller glas med mekaniska 

komponenter, såsom motorer, pumpar etc., av andra material (t.ex. av metall). 

B. Kapitlets huvudsakliga indelning 

1. Nr 8401 omfattar kärnreaktorer, obestrålade bränsleelement för kärnreaktorer samt 

maskiner och apparater för isotopseparation. 

2. Nr 8402 – 8424 omfattar andra maskiner och apparater som huvudsakligen klassificeras 

84:1 

Ny version 2007

med hänsyn till sitt arbetssätt, oavsett i vilken industri de används. 

3. Nr 8425 – 8478 omfattar maskiner och apparater, vilka med vissa undantag klassificeras 

med hänsyn till den industri i vilken de används, oavsett deras särskilda arbetsuppgift inom 

respektive industri. 

4. Nr 8479 omfattar maskiner och mekaniska apparater som inte omfattas av något av de 

föregående tulltaxenumren i kapitlet. 

5. Nr 8480 omfattar, förutom formflaskor för metallgjuterier och gjutmodeller, gjutformar och 

andra formar (andra än götkokiller) vilka används för hand eller i maskiner för gjutning 

eller annan formning av vissa material. 

6. Nr 8481 – 8484 omfattar vissa varor med allmän användning, vilka är lämpliga att 

användas som maskindelar eller som delar till varor enligt andra kapitel. 

7. Nr 8486 omfattar maskiner och apparater av sådana slag som uteslutande eller 

huvudsakligen används för framställning av halvledarämnen (boules), halvledarplattor 

(wafers), halvledarkomponenter eller halvledarelement, elektroniska integrerade kretsar 

eller flata bildskärmar, samt maskiner och apparater enligt anm. 9 C till detta kapitel. 

8. Nr 8487 omfattar icke elektriska delar som inte är nämnda eller inbegripna någon 

annanstans. 

C. Delar 

Angående delar i allmänhet, se allm. anv. till sextonde avd. 

Särskilt föreliggande elektriska delar klassificeras i allmänhet enligt något av numren i 85 

kap., t.ex.: elektriska motorer (nr 8501); elektriska transformatorer (nr 8504); 

elektromagneter, permanentmagneter, elektromagnetiska lyftdon för lyftkranar samt 

elektromagnetiska uppspänningsanordningar (nr 8505); elektrisk startutrustning för 

förbränningsmotorer (nr 8511); elektriska strömställare, manöverpaneler, stickproppar, 

kopplingsdosor etc. (nr 8535 – 8537); elektronrör (nr 8540); dioder, transistorer och liknande 

halvledarkomponenter eller halvledarelement (nr 8541); elektroniska integrerade kretsar (nr 

8542); artiklar av kol för elektriskt ändamål (nr 8545); isolatorer (nr 8546) samt vissa 

isolerdetaljer (nr 8547). Om de inte är sammanbyggda med andra delar till en maskin, 

klassificeras sådana varor enligt dessa nummer, även om de är avsedda att användas 

uteslutande eller huvudsakligen till en viss maskin enligt detta kapitel. (Ändring HSC 40, 

Annex P/12) 

Andra elektriska delar klassificeras: 

1. enligt nr 8409, 8431, 8448, 8466 eller 8473, om de överensstämmer med beskrivningen i 

dessa nummer; 

2. om så inte är fallet, enligt samma nummer i detta kapitel som den maskin för vilken de är 

avsedda, under förutsättning att de är konstruerade för att användas uteslutande eller 

huvudsakligen till denna maskin; i annat fall klassificeras de enligt nr 8548. 

D. Varor som omfattas av två eller flera nummer i kapitlet 

(Anm. 2, 7 och 9 D) 

Om inte annat följer av anm. 1 till sextonde avd. eller anm. 1 till detta kapitel ska maskiner 

och apparater som motsvarar varubeskrivningen i nr 8486 klassificeras enligt det numret och 

inte enligt något annat nummer i tulltaxan. (HSC 39, Annex O/23) 

Nr 8401 – 8424 omfattar maskiner och apparater (i allmänhet beskrivna med hänsyn till sitt 

arbetssätt) som kan användas i olika industrier. I de övriga numren är maskinerna och 

apparaterna mestadels beskrivna med hänvisning till den industri eller det arbetsområde där 

de används. Enligt anm. 2 till detta kapitel skall maskiner eller apparater som omfattas av två 

eller flera nummer, av vilka ett tillhör den första gruppen (dvs. nr 8401 – 8424), klassificeras 

enligt numret i den första gruppen. Sålunda klassificeras motorer alltid, oavsett användningen, 

enligt nr 8406 – 8408 och 8410 – 8412. Samma princip gäller för klassificeringen av pumpar, 

även om dessa är specialkonstruerade för ett visst ändamål (t.ex. pumpar för 

textilspinnmaskiner och pumpar för lantbruksändamål), centrifuger, kalandrar, filtrerpressar, 

ugnar, ångpannor etc. 

Från denna allmänna princip har gjorts vissa undantag (angivna i anm. 2 till detta kapitel) 

beträffande nr 8419, 8422 och 8424. Sålunda klassificeras följande varor enligt senare 

nummer i kapitlet, trots att de enligt lydelsen av nr 8419 skulle kunna klassificeras enligt detta 

nummer: 

1. groningsapparater, äggkläckningsapparater och kycklingmödrar (nr 8436); 

84:2

2. spannmålsfuktningsmaskiner (nr 8437); 

3. diffusörer för extraktion av sockersaft (nr 8438); 

4. maskiner och apparater för värmebehandling av textilgarn, textilvävnader eller andra 

textilvaror (nr 8451); 

5. maskiner och apparater i vilka en nödvändig temperaturändring är av underordnad 

betydelse i förhållande till den mekaniska huvuduppgiften. 

Likaså klassificeras följande varor, som i och för sig skulle kunna 

klassificeras enligt nr 8422, enligt senare nummer i kapitlet: 

a) symaskiner (t.ex. för tillslutning av säckar) (nr 8452); 

b) maskiner för kuvertering och tillslutning av brevförsändelser samt maskiner för räkning och 

förpackning av mynt (nr 8472). 

Likaså klassificeras tryckmaskiner med bläckstråle, vilka i och för sig skulle kunna 

klassificeras enligt nr 8424, enligt nr 8443. 

Regeln om företräde för nr 8401 – 8424 gäller endast enhetliga maskiner. 

Maskinkombinationer och maskiner som kan utföra flera arbetsuppgifter klassificeras med 

tillämpning av anm. 3 till sextonde avd. och funktionella enheter med tillämpning av anm. 4 

till denna avd. (se avsnitt VI och VII i allm. anv. till sextonde avd.). 

Maskiner som kan klassificeras enligt två eller flera tulltaxenummer, av vilka inget tillhör 

nummerserien 8401 – 8424, klassificeras enligt det nummer som har den mest specificerade 

varubeskrivningen eller efter maskinernas huvudsakliga användning. Maskiner som lika väl 

kan användas för ett flertal olika ändamål eller inom olika industrier (t.ex. maskiner för 

anbringande av snörhålsringar, vilka maskiner lika väl kan användas i pappersindustrin som i 

textil-, läder- eller plastindustrin etc.) klassificeras enligt nr 8479. 

E. Maskiner i vilka ingår eller som arbetar i anslutning till en dator och som utför en 

specifik arbetsuppgift 

(Anm. 5 E till 84 kap.) 

Enligt bestämmelserna i anm. 5 E till 84 kap. skall följande principer tillämpas vid 

klassificering av en maskin i vilken ingår eller som arbetar i anslutning till en dator och som 

utför en specifik arbetsuppgift: 

a) En maskin i vilken ingår en dator och som utför en specifik arbetsuppgift annan än 

databehandling skall inte klassificeras enligt nr 8471 utan enligt det nummer som motsvarar 

dess arbetsuppgift eller, om ett sådant nummer saknas, enligt något slumpnummer. 

b) Maskiner som föreligger tillsammans med en dator och är avsedda att arbeta i anslutning 

till en sådan för att utföra en specifik arbetsuppgift annan än databehandling skall 

klassificeras på följande sätt: 

Datorn skall klassificeras för sig enligt nr 8471 och de andra maskinerna enligt de nummer 

som motsvarar deras respektive arbetsuppgifter, om inte det hela med tillämpning av anm. 4 

till sextonde avd. eller anm. 3 till 90 kap. skall klassificeras enligt något annat tulltaxenummer 

i 84, 85 eller 90 kap. 

8401 Kärnreaktorer; obestrålade bränsleelement för kärnreaktorer; maskiner och 

apparater för isotopseparation 

8401.10 - Kärnreaktorer 

8401.20 - Maskiner och apparater för isotopseparation samt delar till sådana 

8401.30 - Obestrålade bränsleelement 

8401.40 - Delar till kärnreaktorer 

I. Kärnreaktorer 

Beteckningen kärnreaktor innefattar i allmänhet samtliga de apparater och anordningar som 

omges av den biologiska strålskärmen och i vissa fall även själva skärmen. Beteckningen 

innefattar också sådana utanför skärmen placerade apparater etc., som tillsammans med 

delarna innanför skärmen bildar en enhet. 

I en kärnreaktor ingår i allmänhet: 

A. härden, som består av: 

1. bränslet (klyvbart eller fertilt), vilket kan vara löst eller dispergerat i moderatorn 

(homogena reaktorer) eller koncentrerat i bränsleelement (heterogena reaktorer); 

84:3 

Ny version 2007

2. moderatorn och, i en del fall, neutronreflektorn (t.ex. beryllium, grafit, vatten, tungt 

vatten eller vissa kolväten, såsom difenyl eller terfenyler); 

3. kylmedlet, vilket har till uppgift att föra bort det av reaktorn alstrade värmet (koldioxid, 

helium, vatten, tungt vatten, smält natrium, smält vismut, en smält 

natriumkaliumblandning, smälta salter, vissa kolväten etc. används ofta för detta 

ändamål). Moderatorn fungerar emellertid ofta också som kylmedel; 

4. styrstavarna, vilka består av ämnen med hög neutronabsorptionsförmåga (t.ex. bor, 

kadmium eller hafnium) eller av legeringar eller kemiska föreningar av sådana ämnen; 

B. den mekaniska utrustningen, t.ex. reaktortank, anordning för insättning av 

bränsleelementen (loading grid), rör för transport av kylmedlet, ventiler samt anordningar 

för manövrering av styrstavarna; 

C. instrument och apparater för mätning, kontroll eller automatisk reglering, t.ex. 

neutronkällor, jonkammare, termoelement, televisionskameror, tryckmätare och 

genomströmningsmätare; 

D. de termiska och biologiska skärmarna (av stål, betong, bly etc.). 

Vissa andra maskiner, apparater eller anordningar kan också användas i kärntekniska 

anläggningar och kan även vara placerade innanför den biologiska skärmen. Dessa maskiner 

etc. anses inte härigenom ha fått huvudsaklig karaktär av delar till kärnreaktorer och måste 

därför klassificeras efter sin beskaffenhet (se uteslutningarna c – ij nedan). 

Arten av och de karakteristiska kännetecknen hos de i kärnreaktorer ingående delarna samt 

sättet för delarnas hopfogande kan emellertid växla betydligt. De olika reaktortyperna 

särskiljs i allmänhet genom: 

1. energin hos de neutroner som fortplantar kedjereaktionen (t.ex. termiska /långsamma/ 

reaktorer, intermediära reaktorer och snabbreaktorer); 

2. fördelningen av det klyvbara materialet i reaktorhärden (t.ex. homogena reaktorer och 

heterogena reaktorer); 

3. den avsedda användningen (t.ex. forskningsreaktorer, isotopproducerande reaktorer, 

materialprovningsreaktorer, reaktorer för omvandling av fertilt material till klyvbart 

material /bridreaktorer/, reaktorer för framdrivning samt reaktorer för produktion av värme 

eller elektrisk energi); 

4. arten av de material som används eller arbetssättet (t.ex. reaktorer med naturligt uran, 

anrikat uran, uran-torium, natrium-grafit, gasgrafit, tryckvattenreaktorer, 

tungvattenreaktorer, kokvattenreaktorer, bassängreaktorer och reaktorer med organisk 

moderator). 

Storleken av en reaktor avpassas i allmänhet så, att den skall vara åtminstone kritisk, dvs. 

att neutronförlusterna inte i något fall skall bli så stora, att kedjereaktionen avbryts. För 

forskningsändamål används emellertid ibland underkritiska reaktorer, vilka behöver tillskott 

av neutroner. Även sådana reaktorer klassificeras enligt detta nummer. 

Särskilt föreliggande delar till kärnreaktorer klassificeras i allmänhet med tillämpning av 

bestämmelserna i anm. 2 till sextonde avd. 

Styrstavar och motsvarande mekanismer, de neutronkällor som sätts in för att initiera 

klyvningsreaktionen i reaktorn, reaktortanken, anordningen (loading grid) för insättning av 

bränsleelementen samt tryckhållarna till tryckvattenreaktorer klassificeras sålunda enligt detta 

nummer i egenskap av delar till kärnreaktorer. 

Följande varor anses emellertid inte utgöra delar till kärnreaktorer: 

a) block av grafit (nr 3801 eller 6815), beryllium (nr 8112) och berylliumoxid (nr 6914); 

b) specialtillverkade metallrör samt standardrör av metall som endast har tillformats men inte 

bearbetats vidare och som föreligger i inte hopmonterat skick, även om de är igenkännliga 

som avsedda för kärnreaktorer (femtonde avd.); 

c) ångpannor och andra ånggeneratorer (nr 8402); 

d) värmeväxlare (nr 8404 eller 8419); 

e) ångturbiner (nr 8406); 

f) pumpar (nr 8413 eller 8414); 

g) blåsmaskiner (nr 8414); 

h) apparater för utvinning av mineral ur vatten (i allmänhet nr 8419 eller 8421); 

ij) apparater för insättning och uttagning av bränsleelement samt löpkranar (i allmänhet nr 

8426); 

k) mekaniska, fjärrstyrda manipulatorer för radioaktiva produkter (nr 8428). 

II. Maskiner och apparater för isotopseparation 

84:4

Denna grupp omfattar alla mekaniska, termiska eller elektriska apparater och anordningar 

som är särskilt avsedda antingen för anrikning av ett kemiskt grundämne eller en förening av 

detta grundämne på en av dess isotoper eller för en fullständig separation av de ingående 

isotoperna. 

De viktigaste av dessa apparater är sådana som används för framställning av tungt vatten 

(deuteriumoxid) eller för anrikning av uran på U 235. 

Bland de apparater och anordningar som används för att ur naturligt vatten framställa tungt 

vatten genom anrikning kan nämnas: 

1. speciella apparater för fraktionerad destillation och rektifiering, vilka består av ett mycket 

stort antal plattor som är anordnade i grupper och steg. Dessa apparater utnyttjar den 

obetydliga skillnaden i kokpunkt mellan tungt vatten och normalt vatten för att erhålla 

toppfraktioner som kontinuerligt blir mer och mer utarmade på tungt vatten och 

bottenfraktioner som kontinuerligt blir mer och mer anrikade; 

2. apparater, vilka vid fraktionerad destillation vid låg temperatur av flytande väte avskiljer 

deuterium, vilket sedan kan förbrännas till tungt vatten; 

3. apparater för framställning av tungt vatten eller deuteriumföreningar, baserade på 

isotoputbyte, ibland i närvaro av katalysatorer, t.ex. vid "tvåtemperaturprocessen" eller vid 

kontakt med olika flytande eller gasformiga vätehaltiga faser; 

4. elektrolytiska celler som är avsedda för framställning av tungt vatten genom elektrolys av 

vatten samt apparater i vilka elektrolys kombineras med utbyte av isotoper mellan det 

framställda vätet och det ursprungliga vattnet. 

För anrikning av uran på U 235 används oftast följande apparater: 

1. speciella centrifuger benämnda "gascentrifuger" i vilka uranhexafluorid centrifugeras och 

vilkas cylindriska rotor (kula), av plast eller stål, roterar med mycket hög hastighet. 

Dessa centrifuger är behandlade invändigt mot uranhexafluoridens korroderande 

inverkan. I praktiken används ett mycket stort antal enheter som är anordnade i steg och 

arbetar enligt medströms- eller motströmsprincipen; 

2. uranisotopseparatorer av gasdiffusionstyp. Medelst diffusion genom ett poröst membran 

("barriär") inne i en diffusionskammare (som kan vara rörformig) separeras i denna 

utrustning gasformig uranhexafluorid i två fraktioner, vilkas halt av U 235 skiljer sig något 

från den ursprungliga gasens. Genom att upprepa förfarandet många gånger kan hexafluorid 

av uran 235 erhållas. 

3. dysapparater enligt Becker-metoden, i vilka en gasström (uranhexafluorid och helium eller 

väte) med hög hastighet sprutas in i en kraftigt krökt dysa vid vars utlopp en skiljevägg 

separerar den anrikade uranhexafluoridfraktionen. 

Calutroner för elektromagnetisk separation klassificeras också enligt detta nummer. 

III. Obestrålade bränsleelement för kärnreaktorer 

Obestrålade bränsleelement för kärnreaktorer består av klyvbart eller fertilt material, som är 

inneslutet i ett hölje, vanligen av oädel metall (t.ex. zirkonium, aluminium, magnesium, 

rostfritt stål etc.), som är försett med speciella anordningar för hanterandet. 

Element med klyvbart bränsle kan innehålla naturligt uran, antingen i metallisk form eller 

som föreningar (oxider, karbider, nitrider etc.), uran anrikat på uran 235 eller 233, plutonium, 

antingen i metallisk form eller som föreningar, eller torium anrikat på plutonium. Element 

med fertilt bränsle (t.ex. med torium eller utarmat uran) som placeras i reaktorns periferi för 

att reflektera neutroner blir klyvbara efter att ha absorberat en del av neutronerna. 

Olika typer av bränsleelement förekommer, t.ex.: 

1. metaller eller metallegeringar som är användbara som kärnbränsle och föreligger i form av 

stavar eller rör som är inneslutna i ett hölje av oädel metall. Detta metallhölje kan vara 

försett med flänsar för att underlätta värmeväxlingen och ha ändbeslag för att underlätta 

dess insättning i och uttagning ur reaktorn; 

2. stavar, plattor eller klot som består antingen av i grafithölje inneslutna dispersioner av det 

klyvbara bränslet i grafit eller av andra typer av dispersioner eller av kermeter. Dessa varor 

är i likhet med dem som är beskrivna i punkt 1 ovan försedda med flänsar och beslag; 

3. sammansatta element som består av: 

a) ett antal på varandra lagda plattor som består av klyvbart eller fertilt bränsle (metall 

eller keramisk blandning), på utsidan belagda med inert metall; eller 

b) rör av inert metall som är fyllda med korn av urandioxid eller urankarbid; eller 

c) koncentriska rör av klyvbar metall i höljen av inert metall. 

Alla dessa typer av bränsleelement är försedda med stödbeslag, vilka även tjänar till att 

skilja elementen åt och hålla dem på plats. De har ofta ett yttre hölje. Komponenterna som 

bildar dessa bränsleelement är monterade på 

Ny version 2007 

84:5

en gemensam bottenplatta och fästade vid samma överdel. 

Särskilt föreliggande komponenter (t.ex. höljen av rostfritt stål som är fyllda med 

kärnbränsle och tillslutna) klassificeras som delar till bränsleelement. 

Mikroskopiskt små kulor av kärnbränsle som är belagda med skikt av kol eller kiselkarbid 

och avsedda att ingå i sfäriska eller prismaformade bränsleelement samt förbrukade 

(bestrålade) bränsleelement förs till nr 2844. 

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se 

allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till de maskiner och 

apparater som ingår i denna grupp. 

* 

* * 

Detta nummer omfattar inte heller: 

a) ugnar för separation av bestrålat kärnbränsle genom pyrometallurgiska processer (nr 8417 

eller 8514, alltefter beskaffenheten); 

b) separatorer för bestrålade bränslen eller för radioaktivt spillvatten, vilka arbetar med 

fraktionerad destillation (andra än sådana som är avsedda för framställning av tungt vatten) 

(nr 8419); 

c) luftfilter (fysikaliska eller elektrostatiska) som är särskilt avsedda att eliminera radioaktivt 

damm; reningsapparater med aktivt kol för avskiljande av radioaktiv jod; jonbytarapparater 

för separation av radioaktiva grundämnen, inbegripet sådana apparater som arbetar med 

elektrodialys; separatorer för bestrålade bränslen eller för radioaktivt spillvatten, vilka 

arbetar med jonbyte eller med kemiska metoder (nr 8421). 

8402 Ångpannor och andra ånggeneratorer (andra än sådana varmvattenpannor för 

centraluppvärmning som också kan producera lågtrycksånga); 

hetvattenpannor 

- Ångpannor och andra ånggeneratorer: 

8402.11 - - Vattenrörspannor med en ångproduktion av mer än 45 ton per timme 

8402.12 - - Vattenrörspannor med en ångproduktion av högst 45 ton per timme 

8402.19 - - Andra ångpannor och ånggeneratorer, inbegripet hybridpannor 

8402.20 - Hetvattenpannor 

8402.90 - Delar 

A. Ångpannor och andra ånggeneratorer 

Denna grupp omfattar apparater för alstring av vattenånga eller annan ånga (t.ex. 

kvicksilverånga) som är avsedd att driva kraftmaskiner (t.ex. ångturbiner) eller andra 

ångdrivna maskiner (t.ex. ånghammare och ångpumpar) eller att tillföras apparater för 

uppvärmning, kokning, sterilisering etc., inbegripet ångpannor för centraluppvärmning. 

Särskilt föreliggande ångpannor (t.ex. lokångpannor) klassificeras enligt detta nummer, 

även om de uppenbarligen är specialkonstruerade för att bilda en integrerande del av en 

speciell maskin eller apparat eller av ett speciellt fordon. 

Ångpannor kan uppvärmas med fast, flytande eller gasformigt bränsle eller med elektricitet. 

Strävan att uppnå effektivare uppvärmning eller snabbare ångbildning i bränsleeldade 

ångpannor har medfört framställning av ångpannor av olika konstruktioner. Huvudtyperna är: 

1. tubpannor (t.ex. lokpannor), i vilka ångpannans inre genomkorsas av rör genom vilka 

rökgaserna leds; 

2. vattenrörspannor, i vilka ett system av vattenrör omges av rökgaserna. I vissa av dessa 

pannor består även innerväggarna av vattenrör; 

3. hybridpannor, som i allmänhet är en kombination av typ 1 och typ 2. 

I vissa ångpannor är rörsystemen via en ångsamlare förbundna med ett eller flera, i 

allmänhet cylindriska kärl, vilka tjänstgör som vattenbehållare eller har till uppgift att skilja 

vattnet från ångan. I andra pannor, s.k. tvångscirkulationspannor, finns det ibland ingen 

ångpannecylinder och vattencirkulationen påskyndas av en pump. 

Ångpannor har mycket varierande storlek. Små pannor föreligger vanligen i hopsatt skick, 

varvid de olika komponenterna är inneslutna i ett hölje eller monterade på en gemensam 

bottenplatta. Större pannor omfattar i regel ett antal separata beståndsdelar som skall 

84:6

sammanbyggas på den plats där ångpannan skall stå och där förses med plåthölje eller 

omslutas av en murverkskonstruktion. 

B. Hetvattenpannor 

Dessa utgör pannor i vilka vattnet utsätts för ett ganska högt tryck så att det kan upphettas till 

en temperatur som ligger avsevärt över den normala förångningspunkten (i allmänhet till 180 

°C eller högre). 

Dessa pannor är till konstruktionen mycket lika de pannor som är beskrivna i avsnitt A 

ovan. Det tryck som behövs för att de skall fungera erhålls antingen genom att ackumulera 

ånga exempelvis i en ångpannecylinder eller i vissa fall med hjälp av en inert gas (i allmänhet 

kväve). Det överhettade vatten som alstras i pannan måste hållas under konstant tryck. Det 

cirkulerar därför i ett slutet kretslopp, som utgår från pannan och återvänder dit. 

Hetvattenpannor används för att leverera värme till i allmänhet på avstånd belägna 

industrianläggningar (t.ex. torktunnlar för nylackerade bilkarosserier), till stora grupper av 

byggnader eller för fjärruppvärmning av hela bostadsområden. I sistnämnda fall levereras 

värmen via värmeväxlare i vilka det överhettade vattnet (det primära värmemediet) överför 

värmen till ett sekundärt värmemedium som värmer upp byggnaderna. 

* 

* * 

För att öka eller reglera arbetseffekten utrustar man ofta pannor enligt detta nummer med 

en mångfald hjälpapparater. Till sådana hjälpapparater hör economisers, luftförvärmare, 

överhettare och kylanordningar för dessa, ångsamlare, ångackumulatorer, sotningsapparater, 

anordningar för stoftåterföring, eldstadsväggar med vattenrör samt andra apparater enligt nr 

8404, ävensom apparater för rening, avluftning, avgasning och avhärdning av matarvatten, 

enligt nr 8421. 

Sådana hjälpapparater klassificeras tillsammans med pannorna enligt detta nummer, när de 

föreligger tillsammans med dessa, oavsett om de redan bildar eller är avsedda att senare bilda 

en enhet med pannorna. Om de föreligger särskilt skall de klassificeras enligt sina egna 

respektive nummer. 

Eldstadsrostar som föreligger tillsammans med pannor förs också hit, under förutsättning 

att de är avsedda att bilda en enhet med pannorna. Härvid görs inte skillnad mellan rostar som 

är inbyggda i pannor och sådana som är avsedda att förenas med pannorna genom en 

murverkskonstruktion. 

Numret omfattar inte sådana typer av pannor som är avsedda endast för uppvärmning av 

vatten till en temperatur som ligger under dess normala förångningspunkt och inte heller 

värmepannor för centraluppvärmning, enligt nr 8403 (även om dessa även kan alstra ånga 

med lågt tryck). 

Delar 


allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till pannor enligt detta 

nummer, t.ex. mantlar och bottnar, innanmäten till ångpannor, bestående av hopmonterade 

rör, luckor till vattenrör, tublådor (s.k. headers), ångdomar, icke mekaniska eldstäder, 

manhålsluckor och smältpluggar. 

Metallrör som har böjts eller bockats men inte vidare bearbetats och som föreligger i inte 

hopmonterat skick är inte igenkännliga som delar till varor enligt detta nummer och skall 

därför klassificeras enligt femtonde avd. 

8403 Värmepannor för centraluppvärmning, andra än sådana enligt nr 8402 

8403.10 - Värmepannor 

8403.90 - Delar 

Detta nummer omfattar värmepannor för centraluppvärmning (andra än värmeledningsspisar 

enligt nr 7321), oavsett storleken och oavsett vilket bränsle de är avsedda för (t.ex. ved, kol, 

koks, gas eller olja), för uppvärmning av hus, bostadslägenheter, fabriker, verkstäder, växthus 

etc. genom vattencirkulation; det omfattar också elektriska värmepannor för 

84:7 

Ny version 2007

centraluppvärmning. 

De kan vara försedda med tryckregulatorer, manometrar, vattennivåmätare, kranar, ventiler, 

brännare och liknande delar och tillbehör. 

Varmvattenpannor som också kan producera lågtrycksånga skall även klassificeras enligt 

detta nummer. 

Delar 


allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också igenkännliga delar till 

värmepannor för centraluppvärmning, såsom pannmantlar, manhåls- eller inspektionsluckor 

etc. 

Följande varor anses inte som delar: 

a) rör och rördelar för förbindning av värmepannor och radiatorer (i allmänhet nr 7303 – 

7307); 

b) expansionskärl (nr 7309. 7310 eller 8479); 

c) brännare till eldstäder (nr 8416); 

d) kranar, ventiler etc. för ånga eller varmvatten (nr 8481). 

8404 Hjälpapparater för användning tillsammans med ånggeneratorer eller 

värmepannor enligt nr 8402 eller 8403 (t.ex. economisers, överhettare, 

sotningsapparater och anordningar för stoftåterföring); kondensorer för 

ångmaskiner 

8404.10 - Hjälpapparater för användning tillsammans med ånggeneratorer eller 

värmepannor enligt nr 8402 eller 8403 

8404.20 - Kondensorer för ångmaskiner 

8404.90 - Delar 

A. Hjälpapparater för användning tillsammans med ånggeneratorer eller 

värmepannor enligt nr 8402 eller 8403 

Hit hör bl.a. följande apparater. 

1. Economisers för uppvärmning av matarvattnet genom utnyttjande av rökgasernas värme 

eller i vissa typer värmet i avloppsångan. De består vanligen av en slinga eller ett paket av 

kamrör av gjutjärn eller stål, i vilka det vatten som skall värmas upp cirkulerar. Slingan 

eller paketet kan vara inneslutna i en kammare av plåt, till vilken rökgaserna eller 

avloppsångan förs. I en särskild typ av economisers leds avloppsånga direkt in i en 

behållare som innehåller matarvattnet. 

2. Luftförvärmare. Även dessa utnyttjar överskottsvärme. De består av luftfyllda behållare 

med värmeväxlingssystem av olika typer, t.ex. ett rörsystem genom vilket den heta 

rökgasen cirkulerar och därvid värmer upp luften i behållaren eller ett system av från 

varandra skilda rum, i vilka luft resp. rökgaser cirkulerar. Vissa typer är försedda med 

roterande baffelplåtar. 

3. Överhettare. Dessa består av samlingslådor med ett system av högtrycksstålrör, i vilka 

mättad ånga från ångpannetuberna ytterligare upphettas, varvid fuktighet tas bort och ånga 

med hög temperatur erhålls. Överhettare bildar ofta en del av ångpanneanläggningen men 

har i vissa fall separat rökgaskanalsystem. 

4. Kylanordningar för överhettare. Dessa används för att hindra uppkomsten av alltför hög 

temperatur i överhettaren. I regel placeras de mellan två sektioner av överhettaren och 

består i allmänhet av en kropp av gjutjärn, i vilken ångan avkyls av rinnande vatten. 

5. Ångsamlare. Cylindriska behållare för uppsamling av ånga från en grupp av ångpannor. 

6. Ångackumulatorer. Dessa utgör stora isolerade, cylindriska högtrycksstålbehållare som 

är avsedda för lagring av en ångreserv. 

7. Värmeackumulatorer. Dessa används för lagring av överskottsvärme från ångpannor. 

8. Eldstadsväggar med vattenrör, dvs. ett system av vertikala rör som är förenade med 

varandra och i vilka matarvattnet cirkulerar. Detta system är avsett att monteras på 

innersidan av eldstaden och har den dubbla uppgiften att förhindra överhettning av 

eldstadsväggen och att samtidigt förvärma matarvattnet. 

84:8

9. Sotningsapparater, även automatiska. Dessa avlägsnar sot och liknande avlagringar från 

de rörformiga delarna av ångpanneanläggningen (t.ex. överhettare, vattenrör, eldrör och 

economisers) med hjälp av ångstrålar eller tryckluft. De består av ett fast eller reglerbart 

rör med ett antal munstycken som regleras med en ventil och kopplas till en ång- eller 

tryckluftledning. I andra fall har sotningsapparater formen av rörliga munstycken. 

10. Anordningar för stoftåterföring. Dessa är anordningar genom vilka avgaserna återförs 

till eldstaden för förbränning av ännu inte förbrända partiklar. 

11. Slamskrapor. 

B. Kondensorer för ångmaskiner 

Hit hör ångkondensorer av olika slag, vilkas uppgift är att reducera mottrycket i ångmaskiner 

genom avkylning och kondensering av avloppsångan och därigenom öka maskinens effekt. 

Hit hör bl.a. följande apparater. 

1. Ytkondensorer. Dessa består av ett cylindriskt hölje som innesluter ett rörsystem. Ångan 

leds in i cylindern, och kallt vatten får cirkulera genom rören (eller ibland tvärtom), varvid 

ångan kondenseras. 

2. Blandkondensorer. I dessa blandas ångan direkt med vattnet. Numret omfattar även 

strålkondensorer, i vilka ett partiellt vakuum skapas i kondensorkammaren av en 

vattenstråle (samma princip som i en strålpump). 

3. Luftkylda kondensorer. Dessa består av med kamflänsar försedda ångrör, vilka avkyls av en 

stark luftström. 

Delar 


allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till ovannämnda apparater 

och anordningar. 

Metallrör som har böjts eller bockats men inte vidare bearbetats och som föreligger i inte 

hopmonterat skick, är inte igenkännliga som delar till varor enligt detta nummer och skall 

därför klassificeras enligt femtonde avdelningen. 

* 

* * 

Detta nummer omfattar inte följande varor, även om de är avsedda för ångpannor: 

a) pumpar (även strålpumpar /injektorer/ för forcerad matning av ångpannor), blåsmaskiner, 

fläktar och andra maskiner enligt nr 8413 eller 8414; 

b) brännare, mekaniska eldstadsrostar, mekaniska eldningsapparater o.d. (nr 8416); 

c) destillationskondensorer och andra kondensorer enligt nr 8419; 

d) apparater för filtrering eller rening av vatten, gaser etc. (nr 8421). 

8405 Generatorer för gengas eller vattengas, även med gasrenare; generatorer för 

acetylengas samt liknande gasgeneratorer som arbetar med vatten, även med 

gasrenare 

8405.10 - Generatorer för gengas eller vattengas, även med gasrenare; generatorer 

för framställning av acetylengas samt liknande gasgeneratorer som 

arbetar med vatten, även med gasrenare 

8405.90 - Delar 

Detta nummer omfattar apparater som bildar en sluten enhet och används för alstring av alla 

slags gaser (t.ex. gengas, vattengas och blandningar av dessa samt acetylengas), oavsett 

gasens tillämnade användning (belysning, industriell uppvärmning, gasmotordrift, svetsning 

eller skärning av metaller, kemiska synteser etc.). 

Numret omfattar också gengasgeneratorer som är specialkonstruerade för användning i 

motorfordon men däremot inte acetylengasgeneratorer som efter påmontering endast av en 

brännare utgör belysningsartiklar (nr 9405). 

A. Gengasgeneratorer 

84:9 

Ny version 2007

Dessa består vanligen av en sluten cylindrisk behållare, som i allmänhet är försedd med en 

inre beläggning av eldfast material eller med en vattenkyld dubbelvägg. Behållaren innesluter 

en fast rost eller en s.k. skak- eller vridrost och är så anordnad, att en ström av luft (eller av 

luft och ånga) som åstadkoms genom sugning eller blåsning kan passera. Ett tjockt 

bränslelager förbränns på rosten och strömmen av luft och ånga regleras så att förbränningen 

blir ofullständig. Nedbrytningen av vattnet och den ofullständiga förbränningen av bränslet 

alstrar kolmonoxid och väte. Den uppkomna blandningen av kolmonoxid, väte och kväve 

(gengas) avtappas från apparatens övre del. 

I vissa generatorer för "omvänd förbränning" blåses luften uppifrån och ned och längs 

sidorna på cylindern, och gasen samlas i botten av apparaten, under rosten. Detta möjliggör en 

mera fullständig förbränning av tjära etc. 

B. Vattengasgeneratorer 

Dessa är av liknande konstruktion men så uppbyggda att luft och en stråle av vatten eller ånga 

växelvis blåses in i apparaten. Vid vatteninblåsningen uppstår en blandning av väte och 

kolmonoxid (vattengas) som har högre värmevärde än gengas. Vattengasen kan antingen 

samlas upp separat eller blandas med den gengas som erhålls under luftinblåsningen. 

* 

* * 

Både gengas- och vattengasgeneratorer kan vara inrättade för förbränning av fasta bränslen 

av flera olika slag (t.ex. stenkol, koks, träkol, ved och vegetabiliskt eller annat avfall). 

För vissa ändamål, särskilt för drift av gasmotorer, måste gengas och vattengas befrias från 

föroreningar, såsom damm, tjära, svavelföreningar etc., och ibland återupphettas eller avkylas. 

Av denna anledning är generatorer ofta försedda med gasrenare (med perforerade koner, 

koksbäddar, gastvättare etc.), gaskylare, gastorkare, återupphettare etc. Sådana renare och 

andra hjälpapparater klassificeras tillsammans med generatorerna när de föreligger samtidigt 

med dessa, under förutsättning att de tydligt är lämpliga att användas tillsammans med 

generatorerna. När de föreligger särskilt klassificeras de enligt sina egna respektive nummer 

(t.ex. gasrenare enligt nr 8421). 

C. Acetylengasgeneratorer som arbetar med vatten 

Dessa är i allmänhet av enkel konstruktion. De består av en i vatten nedsänkt gasbehållare, 

vars rörelse vid påfyllning och tömning automatiskt styr gasutvecklingsanordningen. Det 

finns tre typer av 

gasutvecklingsanordningar, nämligen sådana: 

1. där karbiden med vissa mellanrum, sänks ned i vattnet; 

2. där karbiden gradvis tillsätts vattnet; 

3. där vattnet får droppa på karbiden. 

D. Andra gasgeneratorer som arbetar med vatten 

Hit hör bl.a. syrgasgeneratorer (t.ex. för användning i ubåtar) och etylengasgeneratorer (t.ex. 

sådana som är baserade på inverkan av vatten på vissa kemikalier). 

Delar 


allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till varor enligt denna 

nummer (t.ex. behållare till gasgeneratorer, rostar, gasuppsamlare och vatten-karbidblandare). 

* 

* * 

Numret omfattar inte heller: 

a) frikolvskompressorer för gasturbiner (nr 8414); 

b) koksugnar (t.ex. generatorer för stadsgas) (nr 8417); 

84:10

c) ozoniseringsapparater, elektriska, som är avsedda för icke terapeutiskt bruk (t.ex. för 

industriellt bruk eller för ozonisering av fastigheter) och elektrolytiska gasgeneratorer för 

framställning av t.ex. kväveoxid, svavelväte eller blåsyra (nr 8543) samt apparater för 

ozonterapi (nr 9019). 

8406 Ångturbiner 

8406.10 - Turbiner för framdrivning av fartyg 

- Andra turbiner: 

8406.81 - - Med en effekt av mer än 40 MW 

8406.82 - - Med en effekt av högst 40 MW 

8406.90 - Delar 

Detta nummer omfattar ångturbiner som drivs av rörelseenergin hos expanderande ånga, 

vilken får påverka skovlar eller blad på ett hjul. De består huvudsakligen av: 

1. en rotor med axel, på vilken har monterats ett eller flera löphjul, som längs periferin har 

försetts med en rad av tätt liggande, i allmänhet kupiga skovlar eller blad; och 

2. ett turbinhus som består av ett hölje i vilket rotorn är upphängd. Höljet omsluter ett system 

av stationära ledskenor eller munstycken för riktning av ångflödet mot rotorns skovlar eller 

blad. 

I aktions- eller liktrycksturbiner är turbinhuset försett med munstycken från vilka den 

expanderande ångan med hög hastighet strömmar tangentiellt mot rotorns skovelblad. I 

reaktions- eller övertrycksturbiner roterar rotorbladen mellan likadana fasta blad, som har 

monterats i omvänd riktning mot de roterande runt statorns insida och som har ordnats så, att 

ångan strömmar axiellt genom statorbladen över till angränsande rotorblad. 

För att höja effektiviteten kombinerar man ofta de två systemen till "kompoundturbiner", 

men oftare monteras en serie av rotorer på en gemensam axel (multipelturbiner), så att en 

tilltagande expansion av ångan möjliggörs. 

Turbinernas höga rotationshastighet gör dem särskilt lämpliga för direkt drift av sådana 

maskiner som elektriska generatorer (turbogeneratorer), kompressorer, ventilatorer eller 

centrifugalpumpar. För vissa ändamål (t.ex. för ångfartyg och vissa lok) är turbinerna 

försedda med back- eller reduktionsväxel. Numret omfattar inte särskilt föreliggande back- 

och reduktionsväxlar (nr 8483). 

Detta nummer omfattar också kvicksilverångturbiner. Dessa är av liknande konstruktion 

och har liknande användning som ovan beskrivna ångturbiner men drivs av kvicksilverånga i 

stället för vattenånga. 

Delar 

En väsentlig del av ångturbinen är regulatorn, med vilken ångtillförseln till turbinen kan 

anpassas efter belastningen och en konstant hastighet kan bibehållas. 

Detta nummer omfattar sådana regulatorer och – om inte annat följer av de allmänna 

bestämmelserna för klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.) – även andra 

delar till turbiner (t.ex. rotorer samt turbinhus och segment till sådana, ävensom skovlar och 

ledskenor till rotorer och turbinhus). 

8407 Förbränningskolvmotorer med gnisttändning och med fram- och återgående 

eller roterande kolvar (+) 

8407.10 - Motorer till luftfartyg 

- Motorer för fartygsdrift 

8407.21 - - Utombordsmotorer 

8407.29 - - Andra 

- Motorer med fram- och återgående kolvar, av sådana slag som används för 

framdrivning av fordon enligt kap. 87 och med en cylindervolym av: 

8407.31 - - Högst 50 cm 3 

8407.32 - - Mer än 50 cm 3 men högst 250 cm 3 

8407.33 - - Mer än 250 cm 3 men högst 1 000 cm 3 

84:11 

Ny version 2007

8407.34 - - Mer än 1 000 cm 3 

8407.90 - Andra motorer 

Detta nummer omfattar förbränningskolvmotorer med gnisttändning och med fram- och 

återgående eller roterande kolvar (wankelmotorer med trekantig rotor), andra än sådana enligt 

95 kap. Det omfattar också motorer för motorfordon. 

Dessa motorer har i allmänhet följande delar: cylinder, kolv, vevstake, vevaxel, svänghjul, 

insugnings- och utblåsningsventiler etc. De utnyttjar den expansionskraft som uppstår då 

brännbar gas förbränns inuti en cylinder. 

Det som utmärker dessa motorer är att de är utrustade med tändstift som är anbragta i 

cylinderhuvudet och elektriska anordningar (såsom tändmagneter, tändspolar, strömbrytare 

etc.) som har synkroniserats med motorn och förser denna med högspänd ström. 

I de vanligaste typerna blandas bränslet med luft (t.ex. i en förgasare) innan det av kolvens 

insugningsslag förs in i cylindern, men ibland (t.ex. i vissa flygplans- och bilmotorer) förs 

bränslet direkt in i cylindern av en injektor. 

Det vanligaste bränslet är bensin, men även andra förekommer, t.ex. fotogen, alkohol, 

vätgas, lysgas, metan etc. 

Gasmotorer matas vanligen av gengasgeneratorer som ibland är sammanbyggda med 

motorn men oftast är självständiga. I det senare fallet klassificeras generatorerna alltid enligt 

nr 8405. 

* 

* * 

Dessa motorer kan ha en eller flera cylindrar. I det senare fallet är vevstakarna förenade 

med en enda vevaxel och cylindrarna, som matas separat, kan vara ordnade på olika sätt, t.ex. 

vertikalt (vända uppåt eller nedåt), i två symmetriskt snedställda, flankerande rader 

(V-motorer), horisontellt mitt emot varandra på ömse sidor om vevaxeln eller, i vissa 

flygplansmotorer, radiellt. Rotationskolvmotorn (wankelmotorn) arbetar enligt samma 

allmänna princip som ovan beskrivna konventionella kolvmotorer. I stället för en vevaxel som 

drivs runt av en fram- och återgående kolv och vevstake har emellertid rotationskolvmotorn, i 

ett speciellt utformat motorhus (epitrochoid), en trekantig rotor ("kolv") som direkt driver en 

roterande axel. Denna delar motorhuset (förbränningskammaren) i flera rum, och varje 

fullständigt varv motsvarar för varje rum en fyrtaktscykel. Dessa motorer kan ha ett eller flera 

motorhus med rotorer. 

Motorer enligt detta nummer är lämpliga för många ändamål, t.ex. för drift av 

lantbruksmaskiner; för att driva elektriska generatorer, pumpar eller kompressorer; för 

framdrivning av luftfartyg, bilar, motorcyklar, mopeder, traktorer eller båtar. 

Motorer enligt detta nummer kan vara försedda med bränsleinsprutningspumpar, 

tändapparater, bränsle- och oljetankar, vattenkylare, oljekylare, vatten-, olje- och 

bränslepumpar, fläktar, luft- och oljefilter, axelkopplingar, kraftuttag och startanordningar 

(elektriska eller andra). Motorerna kan också vara utrustade med växellåda eller med en böjlig 

axel. 

Numret omfattar också utombordsmotorer som är avsedda för framdrivning av mindre 

båtar. Utombordsmotorer består av en motor enligt detta nummer, en propeller och en 

styranordning och utgör en enda odelbar enhet. Dessa motorer, som är avsedda att fästas på 

utsidan av båtskrovet, är löstagbara, dvs. de kan lätt sättas fast eller avlägsnas, och är 

manövrerbara genom att enheten kan svängas runt sitt fäste. Motorer som är avsedda att 

anbringas på skrovets insida i båtens bakre del och som är sammanbyggda med ett på båtens 

utsida befintligt block med styrpropeller anses emellertid inte utgöra utombordsmotorer. 

Enligt detta nummer klassificeras också transportabla motorer som är monterade på ett 

underrede med hjul eller på medar, inbegripet motorer med drivmekanism som möjliggör att 

de i viss utsträckning kan förflytta sig själva (dock inte sådana som utgör fordon enligt 87 

kap.). 

* 

* * 

Numret omfattar inte förbränningskolvmotorer med gnisttändning och med variabel 

kompression, vilka är specialkonstruerade för bestämning av oktan- och cetanvärdet hos 

motorbränslen (90 kap.). 

84:12

Delar 


allm. anv. till sextonde avd.), klassificeras delar till motorer enligt detta nummer enligt nr 

8409. 

Förklarande anmärkningar till undernummer 

HS-nr 8407.10 – 8407.34 

Med "motorer till luftfartyg" förstås motorer som är avsedda att eller modifierade för att utrustas med propeller 

eller rotor. 

HS-nr 8407.31 

Cylindervolymen i motorer med cylindrar är lika med volymen av den del av cylindern inom vilken kolven rör 

sig, mellan kolvens båda ändlägen, multiplicerad med antalet cylindrar. 

8408 Förbränningskolvmotorer med kompressionständning (diesel- eller 

semidieselmotorer) 

8408.10 - Motorer för fartygsdrift 

8408.20 - Motorer av sådana slag som används för framdrivning av fordon enligt kap. 

87 

8408.90 - Andra motorer 

Detta nummer omfattar förbränningskolvmotorer med kompressionständning (andra än 

sådana enligt 95 kap.), inbegripet motorer som är avsedda för motorfordon. 

Dessa motorer är av liknande mekanisk konstruktion som förbränningskolvmotorer med 

gnisttändning och har samma väsentliga delar (dvs. cylinder, kolv, vevstake, vevaxel, 

svänghjul, insugnings- och utblåsningsventiler etc.) men skiljer sig på så sätt att luften (eller 

ibland en blandning av luft och gas) först släpps in i cylindern, där den snabbt komprimeras. 

Därefter sprutas finfördelat flytande bränsle in i förbränningskammaren, där det antänds av 

kompressionsvärmet. Kompressionen är här väsentligt större än i motorer med gnisttändning. 

Förutom dieselmotorer finns det en mellantyp, semi-dieselmotorer, som arbetar med lägre 

kompression. För att starta denna motortyp måste man föruppvärma cylinderhuvudet med en 

blåslampa eller använda ett glödtändstift. 

Förbränningskolvmotorer med kompressionständning arbetar med tyngre flytande bränslen, 

såsom tunga petroleum- eller stenkolstjäroljor, skifferoljor eller vegetabiliska oljor 

(jordnötsolja, ricinolja, palmolja etc.). 

* 

* * 

Motorerna enligt detta nummer kan ha en eller flera cylindrar. I det senare fallet är 

vevstakarna förenade med en enda vevaxel och cylindrarna, som matas separat, kan vara 

ordnade på olika sätt, t.ex. vertikalt (vända uppåt eller nedåt), i två symmetriskt snedställda, 

flankerande rader (V-motorer) eller horisontellt mitt emot varandra på ömse sidor om 

vevaxeln. 

Motorer enligt detta nummer är lämpliga för många ändamål, t.ex. för drift av 

lantbruksmaskiner, för framdrivning av bilar, traktorer, lok eller fartyg eller i elektriska 

kraftstationer. 

Motorer enligt detta nummer kan vara försedda med bränsleinsprutningspumpar, 

tändapparater, bränsle- eller oljetankar, vattenkylare, oljekylare, vatten- och oljepumpar, 

fläktar, luft- och oljefilter, axelkopplingar, kraftuttag och startapparater (elektriska eller 

andra). De kan också vara utrustade med växellåda eller med en böjlig axel. 

Enligt detta nummer klassificeras också transportabla motorer som är monterade på ett 

underrede med hjul eller på medar, inbegripet motorer med drivmekanism som möjliggör att 

de i viss utsträckning kan förflytta sig själva (dock inte fordon enligt 87 kap.). 

* 

* * 

84:13 

Ny version 2007

Numret omfattar inte förbränningskolvmotorer med kompressionständning och med 

variabel kompression, vilka är specialkonstruerade för bestämning av oktan- och cetanvärdet i 

motorbränslen (90 kap.). 

Delar 


allm. anv. till sextonde avd.), klassificeras delar till motorer enligt detta nummer enligt nr 

8409. 

8409 Delar som är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till 

motorer enligt nr 8407 eller 8408 

8409.10 - Till luftfartygsmotorer 

- Andra slag: 

8409.91 - - Lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till 

förbränningskolvmotorer med gnisttändning 

8409.99 - - Andra 


allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer delar till förbränningskolvmotorer enligt 

nr 8407 eller 8408 (t.ex. kolvar, cylindrar och cylinderblock; cylinderhuvuden; cylinderfoder; 

insugnings- och utblåsningsventiler; insugnings- och utblåsningsrör; kolvringar; vevstakar; 

förgasare; insprutningsmunstycken). 

Numret omfattar emellertid inte: 

a) insprutningspumpar (nr 8413); 

b) vevaxlar och kamaxlar till motorer samt växellådor (nr 8483); 

c) elektrisk tändnings- och startutrustning (inbegripet tändstift och glödtändstift) (nr 8511). 

8410 Hydrauliska turbiner, vattenhjul samt regulatorer för sådana maskiner 

- Hydrauliska turbiner samt vattenhjul, med en effekt av: 

8410.11 - - Högst 1 000 kW 

8410.12 - - Mer än 1 000 kW men högst 10 000 kW 

8410.13 - - mer än 10 000 kW 

8410.90 - Delar, inbegripet regulatorer 

Detta nummer omfattar hydrauliska turbiner och vattenhjul som själva kan till drivkraft 

omvandla den energi som finns i strömmande vätskor eller i vätskor under tryck (t.ex. 

strömmande eller fallande vatten, vattentryck, oljetryck eller tryck hos andra vätskor). De kan 

sålunda arbeta på så sätt att ett vattenflöde riktas mot skovlar, blad eller propellerformiga 

anordningar som är monterade på ett hjul. 

A. Hydrauliska turbiner 

Hydrauliska turbiner består av ett löphjul, som är inneslutet i en s.k. ledapparat som riktar 

vattenstrålar mot löphjulets skovlar etc. 

Av vattenturbiner finns tre typer: 

1. Peltonturbiner (fristråleturbiner) för vattentillförsel under högt tryck och med relativt liten 

volym. Löphjulet är längs periferin försett med ett stort antal radiellt ordnade skovlar. 

Ledapparaten består endast av ett kraftigt hölje med ett eller flera munstycken, som riktar 

vattnet tangentiellt mot skovlarna. 

2. Francisturbiner för vattentillförsel under lågt eller medelhögt tryck och med stor volym. 

De består dels av ett löphjul av stål, som är gjutet i ett stycke och försett med stora, fasta, 

propellerliknande skovlar, dels av en ledapparat i form av ett vanligen spiralformigt hus 

med stora variabla skovlar. Dessa åstadkommer en radiell ström av vatten runt löphjulets 

hela periferi och ett axiellt vattenutlopp. 

84:14

3. Kaplanturbiner för lågt vattentryck. Dessa liknar mycket francisturbinerna. Både 

ledapparaten och löphjulet har reglerbara skovlar. 

Vattenturbiner används huvudsakligen i elektriska kraftstationer. 

B. Vattenhjul 

Dessa mycket enkla maskiner består av ett stort hjul som längs periferin är försett med plana 

eller kupiga skovlar av trä eller metall. Hjulets axel är vanligen försedd med utväxling. Den 

alstrade mekaniska energin används vanligen direkt i smärre verkstäder, sågverk, kvarnar etc. 

Numret omfattar inte skovelhjul till fartyg, trots att dessa till utseendet liknar vattenhjul (nr 

8487). 

Hydrometriska skovelhjul omfattas inte heller av detta nummer (nr 9015). 

Delar 


allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till hydrauliska turbiner och 

vattenhjul enligt detta nummer (t.ex. löphjul, ledapparater, skovlar för ledapparater och 

löphjul, s.k. spiralhus (spiralskåp), regulatorer som automatiskt reglerar vattenflödet eller 

inställningen av de rörliga skovlarna på löphjul eller ledapparater för bibehållande av en jämn 

rotationshastighet trots variationer i vattentrycket samt ventilnålar för regulatorer). 

8411 Turbojetmotorer, turbopropmotorer och andra gasturbinmotorer (+) 

- Turbojetmotorer: 

8411.11 - - Med en dragkraft av högst 25 kN 

8411.12 - - Med en dragkraft av mer än 25 kN 

- Turbopropmotorer: 

8411.21 - - Med en effekt av högst 1 100 kW 

8411.22 - - Med en effekt av mer än 1 100 kW 

- Andra gasturbinmotorer: 

8411.81 - - Med en effekt av högst 5 000 kW 

8411.82 - - Med en effekt av mer än 5 000 kW 

- Delar: 

8411.91 - - Till turbojet- och turbopropmotorer 

8411.99 - - Andra 

Detta nummer omfattar turbojetmotorer, turbopropmotorer och andra gasturbinmotorer. 

Turbinmotorer enligt detta nummer utgör i allmänhet motorer med inre förbränning, vilka i 

motsats till exempelvis ångturbiner i allmänhet inte behöver någon yttre värmekälla. 

A. Turbojetmotorer 

En turbojetmotor består av en kompressor, ett förbränningssystem, en turbin och ett 

munstycke i form av ett avsmalnande rör i utloppsröret. Den heta komprimerade gasen, som 

lämnar turbinen får, när den passerar munstycket, en hög hastighet. Reaktionskraften hos 

gasströmmen ger motorn en framdrivande kraft som kan användas för flygplansdrift. I de 

enklaste turbojetmotorerna är kompressorn och turbinen anbringade på en gemensam axel. I 

mer komplicerade konstruktioner består kompressorn av två delar (kompressor med dubbla 

rotorer) och rotorn till varje del drivs av sin egen turbin genom koncentriska axlar. En annan 

variant är att vid luftintaget till kompressorn placera en axialfläkt som antingen drivs med en 

tredje turbin eller ansluts till den första kompressorrotorn. Fläkten fungerar härvid som ett 

slags propeller, vars luftflöde passerar utanför kompressorn och turbinen för att i stället förena 

sig med utloppsgasen och på så sätt åstadkomma extra drivkraft. Denna konstruktion kallas 

ibland turbofläktmotor. 

Hjälpapparater för s.k. efterförbränning monteras på vissa turbojetmotorer för att förstärka 

effekten under kortare perioder. Dessa apparater har egen bränsletillförsel och utnyttjar 

överskottssyret i förbränningsgaserna från turbojetmotorn. 

84:15 

Ny version 2007

B. Turbopropmotorer 

Sådana motorer liknar turbojetmotorer men har nedströms kompressorturbinen ytterligare en 

turbin, vilken är kopplad till en vanlig propeller av sådant slag som används på flygplan med 

kolvmotor. Sistnämnda turbin kallas ibland "fri turbin", eftersom den inte är mekaniskt 

kopplad till den för kompressorn och kompressorturbinen gemensamma axeln. Det mesta av 

den heta komprimerade gasen som lämnar kompressorturbinen omvandlas sålunda av den fria 

turbinen till kraft för drivning av propellern i stället för att som fallet är med turbojetmotorer 

expandera i ett munstycke. I vissa fall kan man låta gaserna som lämnar den fria turbinen 

expandera i ett munstycke för att ge en reaktionskraft för att hjälpa propellern. 

C. Andra gasturbinmotorer 

Denna grupp omfattar industriella gasturbinmotorer, vilka antingen är speciellt avsedda för 

industriellt bruk eller utgörs av turbojet- eller turbopropmotorer som har anpassats för annat 

bruk än framdrivning av luftfartyg. 

I gasturbiner förekommer två olika kretslopp: 

1. ett enkelt kretslopp, varvid luft sugs in och komprimeras av kompressorn, varefter den 

värms upp i brännkammaren och får passera turbinen för att slutligen strömma ut i fria 

luften; 

2. ett regenerativt kretslopp, varvid luft sugs in, komprimeras och får passera genom 

luftpiporna till en regenerator. Luften förvärms av turbinavgaserna och får sedan passera 

brännkammaren, där den blandas med bränsle och värms upp ytterligare. Blandningen av 

luft och gas passerar genom turbinen och strömmar slutligen ut i fria luften via 

regeneratorns heta avgassida. 

Gasturbiner förekommer i två olika utföranden: 

a) den enaxliga gasturbinen i vilken kompressorn och turbinen är monterade på en gemensam 

axel. Turbinen driver kompressorn samt förser genom en koppling en roterande maskin 

med drivkraft. Denna typ av drivning är lämpligast när turbinen skall gå med konstant 

hastighet, såsom vid produktion av elkraft. 

b) den tvåaxliga gasturbinen i vilken kompressorn, brännkammaren och kompressorturbinen 

bildar en enhet, vanligen kallad gasgenerator, medan ett andra turbinsteg på en särskild axel 

tar emot de heta och komprimerade utblåsningsgaserna från gasgeneratorn. Detta andra 

turbinsteg, som benämns kraftturbin, är kopplat till den enhet som skall drivas, t.ex. en 

kompressor eller pump. Tvåaxliga gasturbiner används normalt där variationer i 

belastningen kräver turbiner vilkas kraft och rotationshastighet kan varieras. 

Ovannämnda gasturbiner används för drift av fartyg och lok, för produktion av elkraft, för 

mekaniska drivanordningar i olje-, gas- och petrokemiska industrier och i pumpstationer för 

rörledningar. 

Denna grupp omfattar också andra gasturbinmotorer, vilka saknar brännkammare och 

endast består av ledapparat och löphjul. Dessa motorer utnyttjar energin från gaser som 

erhålls från andra maskiner eller apparater (t.ex. gasgeneratorer, dieselmotorer eller 

frikolvskompressorer). Gruppen omfattar vidare turbinmotorer som drivs med tryckluft eller 

andra komprimerade gaser. 

Delar 


allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till motorer enligt detta 

nummer, t.ex. rotorer till gasturbinmotorer; brännkammare och utloppsrör för jetmotorer; 

delar till turbojetmotorer (ledskenekransar med eller utan blad; rotorskivor eller rotorhjul, 

med eller utan skovlar; blad och skovlar); bränsleregulatorer; bränslemunstycken. 

Förklarande anmärkning till undernummer 

HS-nr 8411.11 och 8411.12 

Med dragkraft förstås produkten av avgasernas massflöde per sekund och skillnaden mellan 

utblåsningshastigheten och luftinloppshastigheten. 

84:16

8412 Andra motorer 

8412.10 - Reaktionsmotorer, andra än turbojetmotorer 

- Hydrauliska motorer 

8412.21 - - Linjärt arbetande (cylindrar) 

8412.29 - - Andra 

- Tryckluftsmotorer 

8412.31 - - Linjärt arbetande (cylindrar) 

8412.39 - - Andra 

8412.80 - Andra slag 

8412.90 - Delar 

Detta nummer omfattar motorer som inte är inbegripna i de föregående numren (nr 8406 – 

8408, nr 8410 eller 8411) eller i nr 8501 eller 8502. Det omfattar således icke-elektriska 

motorer, andra än ångmaskiner, förbränningskolvmotorer med gnisttändning eller 

kompressionständning, hydrauliska turbiner, vattenhjul, turbojetmotorer, turbopropmotorer 

och andra gasturbinmotorer. 

Numret omfattar reaktionsmotorer (andra än turbojetmotorer), tryckluftsmotorer, 

vindmotorer, fjäder- eller loddrivna motorer, vissa hydrauliska motorer samt vissa 

ångmaskiner. 

A. Reaktionsmotorer, andra än turbojetmotorer 

1. Ramm-motorn. 

Denna är en i mekaniskt avseende enkel motor som endast kan fungera på snabbgående 

maskiner. Den saknar turbokompressor. Den luft som behövs för förbränningen pressas enbart 

av luftens strömtryck genom ett rör in i brännkammaren, där den komprimeras. Drivkraften 

åstadkoms genom reaktion av avgaserna, som expanderar genom ett munstycke. 

2. Pulsmotorn (stötmotorn). 

Denna motor skiljer sig från ramm-motorn genom att utloppsmunstycket avger gaserna 

stötvis och inte i en jämn ström, beroende på att förbränningen sker stötvis. Till skillnad från 

ramm-motorn kan den startas från viloläge genom att luft tillförs som en följd av den stötvisa 

förbränningen. 

3. Raketmotorer. 

Dessa är ett slags reaktionsmotorer i vilka förbränningen är oberoende av yttre lufttillförsel, 

på grund av att laddningen innehåller både bränsle och oxidationsmedel. 

Det finns två huvudtyper: 

a) motorer med flytande drivmedel. Dessa motorer består av brännkammare, som är förenad 

med en eller flera bränsletankar genom ett system av rör och pumpar, samt ett 

utloppsmunstycke. Pumparna drivs av en turbin som matas av en särskild gasgenerator. 

En viktig del till denna typ av raketmotor utgörs av insprutningssystemet. Som bränsle 

används etanol, hydrazinhydrat etc. och som oxidationsmedel hydrogenperoxid, 

kaliumpermanganat, flytande syre, salpetersyra etc.; 

b) motorer med fasta drivmedel. Dessa motorer består av en cylindrisk tryckkammare och 

ett utloppsmunstycke. Brännkammaren och drivmedlet bildar en enhet. Drivmedlet till 

denna motortyp består av ett oxidationsmedel (vanligen ammoniumperklorat) och ett 

bränsle (vanligen polyuretaner). Till vissa typer används krut enligt 36 kap. som bränsle. 

Enligt detta nummer klassificeras endast verkliga drivraketer, som är avsedda att användas 

t.ex. som hjälp- eller startmotorer till luftfartyg, för montering på robotprojektiler eller för 

bärraketer för satelliter eller andra rymdfarkoster. 

Denna grupp omfattar inte: 

a) antihagelraketer, livlineraketer och liknande raketer av pyroteknisk art (nr 3604); 

b) bärraketer för satelliter eller andra rymdfarkoster (nr 8802); 

c) fjärrstyrda projektiler med inbyggda drivmotorer (nr 9306). 

B. Hydrauliska motorer 

Denna grupp omfattar: 

1. vissa motorer, andra än turbiner och vattenhjul enligt nr 8410, som alstrar mekanisk kraft 

genom att utnyttja energin hos vågor eller dyningar (Savonius löphjul med två 

84:17 

Ny version 2007

halvcylindriska skovlar) eller hos tidvattnet; 

2. vattenpelarmaskiner, i vilka vattentrycket påverkar två eller flera kolvar som löper i 

cylindrar och driver en axel; 

3. hydraulcylindrar, vilka består t.ex. av en mässings- eller stålcylinder och en kolv som 

påverkas av olja (eller någon annan vätska) under tryck, antingen på ena sidan 

(enkelverkande cylindrar) eller på båda sidorna (dubbelverkande cylindrar), varvid vätskans 

tryckenergi omvandlas till en linjär rörelse. Sådana cylindrar används i verktygsmaskiner, 

entreprenadmaskiner, styrutrustningar etc.; 

4. hydrauliska ventilmanövreringsorgan som föreligger separat och som består av ett 

metallhölje som innehåller en kolv som med hjälp av en stång som är placerad vinkelrätt 

mot kolvstången omvandlar den linjära rörelse som orsakas av en vätska under tryck till en 

roterande rörelse för att manövrera en ventil eller annan anordning med roterande 

mekanism; 

5. hydrauliska servomotorer, som tjänstgör som manövreringsorgan i återkopplade 

styrsystem eller system för automatisk reglering. Sådana servomotorer används t.ex. i 

flygplan; 

6. hydrauliska system, vilka består av en hydraulenhet (i vilken i huvudsak ingår en 

hydraulpump, en elektrisk motor, styrventiler och en oljetank), hydraulcylindrar samt de rör 

och slangar som behövs för att koppla ihop cylindrarna med hydraulenheten. Det hela utgör 

en funktionell enhet i den mening som avses i anm. 4 till sextonde avd. (se allm. anv. till 

denna avdelning). Sådana system används t.ex. för att manövrera broar, dammanläggningar 

o.d.; 

7. "hydrauliska" reaktionsmotorer ("hydrojets") för motorbåtar. Sådana motorer består av 

en kraftig pump, som suger in vatten och med hög hastighet sprutar ut detta som en stråle 

genom ett eller flera reglerbara rör under eller bakom båten. 

C. Tryckluftsmotorer 

Dessa motorer använder tryckluft (eller andra gaser under tryck) som yttre energikälla och 

liknar i princip en kolvångmaskin eller i vissa fall en ångturbin. De kan ha brännare eller 

andra uppvärmningsanordningar som har till uppgift att öka lufttrycket (och därmed 

expansionskraften) och även att förhindra frostbeläggning på cylindrarna vid snabba 

temperaturfall. 

Dessa motorer används huvudsakligen i gruvor för traktorer och vinschar, emedan de inte 

kan förorsaka gruvgasexplosioner. De används också i vissa lok, på flygplan, i ubåtar etc. 

samt som startmotorer för förbränningsmotorer och för framdrivning av torpeder. 

Denna grupp omfattar också: 

a) skovelmotorer, kuggväxelmotorer samt axial- och radialkolvmotorer för pneumatisk 

kraftöverföring; 

b) pneumatiska cylindrar som består exempelvis av en mässings- eller stålcylinder och en kolv 

som påverkas av tryckluft, antingen på ena sidan (enkelverkande cylindrar) eller på båda 

sidorna (dubbelverkande cylindrar), varvid gasens tryckenergi omvandlas till en linjär 

rörelse. Sådana cylindrar används i verktygsmaskiner, entreprenadmaskiner, 

styrutrustningar etc.; 

c) pneumatiska ventilmanövreringsorgan som föreligger separat och består av ett metallhölje 

som innehåller en kolv som med hjälp av en stång som är placerad vinkelrätt mot 

kolvstången omvandlar den linjära rörelse som orsakas av en komprimerad gas till en 

roterande rörelse för att manövrera en ventil eller annan anordning med roterande 

mekanism. 

D. Vindmotorer 

Denna grupp omfattar alla kraftmaskiner (vindmotorer och vindturbiner) som direkt 

omvandlar vindens tryck på de ofta ställbara bladen på en propeller eller ett vindhjul till 

mekanisk energi. 

Propellrarna eller vindhjulen, som vanligen är monterade på en metallmast av lämplig höjd, 

har vinkelrätt mot vindplanet en vindfana eller liknande anordning för vindmotorns 

inställning i vindriktningen. Drivkraften överförs i allmänhet via en reduktionsväxel genom 

en vertikal axel till en på marknivån anbragt axel med kraftuttag. Vissa vindmotorer 

("undertrycksmotorer") har ihåliga blad, i vilka genom rotationen en tryckminskning uppstår, 

som genom lufttäta ledningar överförs till marken för att driva en liten reaktionsturbin. 

84:18

Vindmotorer har vanligen låg effekt och används huvudsakligen på landsbygden för att 

driva bevattnings- eller dräneringspumpar eller smärre elektriska generatorer. 

Numret omfattar inte vindmotorer som bildar en sammanbyggd enhet med en elektrisk 

generator (nr 8502). Detta gäller även sådana generatorer som används på flygplan och drivs 

av den luftström som uppstår vid flygningen. 

E. Fjäder- eller loddrivna motorer 

Hit hör mekaniska verk, vilka liksom urverk utnyttjar spännkraften hos en uppdragen fjäder 

eller drivs av tyngdkraften (t.ex. av ett lod eller liknande anordning). Numret omfattar 

emellertid inte mekaniska verk som är försedda med eller apterade för att förses med 

gångsegment (nr 9108 eller 9109). 

Motorer som hör till denna grupp, särskilt fjädermotorer, används för att driva en mängd 

olika apparater (t.ex. speldosor, automatiska stekvändare, skyltapparater, 

registreringsapparater och gravyrverktyg). 

F. Kolvångmaskiner som inte är hopbyggda med ångpanna 

I dessa typer alstras den mekaniska energin genom att en kolv i en cylinder förskjuts på grund 

av tryckskillnaden mellan den av ångpannan alstrade ångan och det atmosfäriska lufttrycket 

(ångmaskiner utan kondensor) eller det lägre trycket i en kondensor 

(kondensationsångmaskiner). Kolvens fram- och återgående rörelse omvandlas till en 

rotationsrörelse genom vevstake och vevaxel eller svänghjul. 

De enklaste typerna är de enkelverkande ångmaskinerna, i vilka ångtrycket verkar endast på 

ena sidan av kolven. I andra typer (dubbelverkande) verkar ångan växelvis på båda sidorna. I 

kraftigare maskiner passerar ångan successivt två eller flera cylindrar med allt större diameter 

och vevstakarna till respektive kolvar är kopplade till en enda vevaxel (kompound-, tandem- 

eller trippelmaskiner etc.). Ångmaskiner för lok och fartyg hör t.ex. till sistnämnda kategori. 

G. Ångmaskiner som är hopbyggda med ångpanna 

Maskiner som tillhör denna grupp består av en ångpanna (vanligen en tubpanna) i förening 

med en kolvångmaskin av expansions- eller kompoundtyp, som är försedd med ett eller två 

svänghjul, vilka ofta även tjänar som kraftuttag. 

Ångmaskiner av detta slag har vanligen låg eller medelhög effekt. De är avsedda för mer 

eller mindre permanent installation men är på grund av sin konstruktion lätta att demontera 

och förflytta. 

Delar 


allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till motorer enligt detta 

nummer (t.ex. brännkammare och utloppsrör för jetmotorer; bränsleregulatorer; 

bränslemunstycken; vindhjul till vindmotorer; cylindrar, kolvar, slidventiler, 

centrifugalregulatorer och vevstakar). 

I allmänhet klassificeras delar till ångmaskiner som är hopbyggda med ångpanna antingen 

som delar till ångpannor (nr 8402) eller som delar till ångmaskiner enligt nr 8412. 

Numret omfattar emellertid inte transmissionsaxlar och vevaxlar (nr 8483). 

8413 Vätskepumpar, även försedda med mätanordning; vätskeelevatorer (+) 

- Pumpar, försedda eller avsedda att förses med mätanordning: 

8413.11 - - Bränsle- eller smörjmedelspumpar av sådana slag som används på 

bensinstationer eller i garage 

8413.19 - - Andra 

8413.20 - Handpumpar, andra än sådana enligt nr 8413 11 eller 8413 19 

8413.30 - Bränsle- , smörjmedels- eller kylmedelspumpar för 

förbränningskolvmotorer 

8413.40 - Betongpumpar 


84:19

8413.50 - Andra kolv- eller membranpumpar 

8413.60 - Andra roterande förträngningspumpar 

8413.70 - Andra centrifugalpumpar 

- Andra pumpar; vätskeelevatorer: 

8413.81 - - Pumpar 

8413.82 - - Vätskeelevatorer 

- Delar: 

8413.91 - - Till pumpar 

8413.92 - - Till vätskeelevatorer 

Detta nummer omfattar de flesta maskiner och apparater för uppfordring eller annan 

kontinuerlig förflyttning av vätskor (inbegripet smält metall och icke hårdnad betong), oavsett 

om de drivs för hand eller av en motor, som även kan utgöra en integrerande del av pumpen. 

Numret omfattar också pumpar som är försedda med anordningar för mätning och 

prisberäkning och används på bensinstationer och i garage samt specialpumpar som är 

avsedda att användas tillsammans med andra maskiner, fordon etc. (såsom bensin-, olje- och 

vattenpumpar för förbränningsmotorer samt pumpar till maskiner för tillverkning av 

syntetiska eller regenererade textilfibrer). 

Maskiner enligt detta nummer kan med hänsyn till sin funktion indelas i följande fem 

grupper: 

A. Periodiskt arbetande förträngningspumpar 

Dessa pumpar utnyttjar den linjära sug- eller tryckverkan hos en kolv som drivs fram och 

tillbaka i en cylinder, varvid inlopp och utlopp regleras av ventiler. Enkelverkande pumpar 

utnyttjar tryck- eller sugverkan endast hos den ena sidan av kolven. I dubbelverkande typer 

har båda sidorna av kolven tryck- eller sugverkan, varvid sålunda både den fram- och den 

återgående rörelsen hos kolven utnyttjas. I rena sugpumpar begränsas sughöjden av 

atmosfärstrycket. I sug- och tryckpumpar används förutom sug även tryck för att pressa en 

vätska uppåt eller mot tryck. Flercylindriga pumpar används för att uppnå större effekt. 

Cylindrarna kan vara anordnade i rad eller radiellt (i stjärnform). 

Till denna grupp hör också bl.a.: 

a) membranpumpar (diafragmapumpar). Dessa har ett membran av metall, läder etc. som 

bringas att vibrera antingen direkt genom en mekanisk anordning eller genom förmedling 

av en vätska och därvid undantränger den vätska som skall uppfordras; 

b) pumpar med oljekuddar (för dränering, för konstgjord bevattning, för pumpning av 

trögflytande vätskor, syror etc.). I dessa pumpar tjänstgör såsom membran en vätska, som 

inte låter sig blandas med den vätska som skall pumpas; 

c) elektromagnetiska pumpar. I dessa pumpar åstadkoms kolvens fram- och återgående 

rörelse genom svängningarna hos en skiva i ett magnetfält; 

d) maskiner som utnyttjar tryck- eller sugverkan hos två kolvar, t.ex. sådana pumpar som 

är avsedda att befordra icke hårdnad betong (betongpumpar). Numret omfattar emellertid 

inte sådana speciella fordon som har permanent utrustats med betongpumpar enligt detta 

nummer (nr 8705). 

B. Roterande förträngningspumpar 

Även i dessa pumpar transporteras vätskan genom sug och tryck. Detta åstadkoms här med 

hjälp av kuggar eller liknande anordningar som roterar kring en axel. Dessa anordningar 

tangerar därvid det omslutande pumphusets väggar på ett eller flera ställen och bildar på så 

sätt de kamrar i vilka vätskan förträngs. 

Pumpar av detta slag kan med hänsyn till den roterande mekanismens beskaffenhet indelas 

i: 

1. kugghjulspumpar. Vätskan transporteras av kuggarna på speciellt utformade kugghjul; 

2. vätskeringspumpar (excenterpumpar). Rotorn består av en excentriskt roterande cylinder 

med radiellt rörliga skovlar. Rotationen gör att de rörliga skovlarna bibehåller kontakten 

med pumphusets innerväggar, varvid vätskan förträngs. Till denna kategori hör också 

pumpar som i stället för skovlar har antingen rullar, ett hjul med små böjliga vingar eller en 

på pumpkroppen anbragt, radiell, rörlig skovel, vilken glider mot en slät rotor som roterar 

med en excentrisk rörelse; 

84:20

3. lobrotorpumpar (rotationskolvpumpar) med två samverkande pumpelement som roterar i 

ett hölje; 

4. skruvpumpar (pumpar med två eller flera skruvar, pumpar med skruvspindlar samt 

ändlösa skruvpumpar). I dessa förträngs vätskan i pumpkroppens längdriktning, framdriven 

av gängorna på flera skruvar som griper in i varandra och roterar; 

5. peristaltiska pumpar. Dessa består av en slang som innesluter den vätska som strömmar 

genom pumphuset i dettas längdriktning samt en rotor med rullar i varje ände. Rullarna 

utövar ett tryck på slangen och vätskan förträngs genom rotationsrörelsen. 

C. Centrifugalpumpar 

I dessa pumpar sätts den axiellt inkommande vätskan i rörelse av de roterande bladen på en 

rotor (löphjul). Av centrifugalkraften slungas vätskan mot väggarna i ett ringformigt 

pumphus, som har ett tangentiellt anordnat utlopp. Pumphuset är ibland försett med en ring av 

divergerande ledskovlar (diffusionsskovlar), som omvandlar vätskans rörelseenergi till högt 

tryck. 

För att uppnå mycket högt tryck använder man flerstegscentrifugalpumpar, i vilka vätskan 

stegvis leds genom ett antal löphjul som är fästade på en gemensam axel. 

Centrifugalpumpar kan drivas av en elektrisk motor, en förbränningsmotor eller en turbin. 

På grund av sin höga arbetshastighet är de lämpliga för direkt koppling, under det att 

reduktionsväxlar behövs till kolv- och rotationspumpar. 

Denna grupp omfattar också dränkbara pumpar, cirkulationspumpar för 

centraluppvärmning, pumpar med kanalhjul, pumpar med sidokanalhjul och pumpar med 

radialhjul. 

D. Andra pumpar 

Följande pumpar hör till denna grupp: 

1. magnetohydrodynamiska pumpar. Dessa pumpar har inga rörliga delar. Vätskan sätts i 

rörelse genom ett elektriskt ledningsfenomen. Dessa pumpar bör inte förväxlas med vissa 

periodiskt arbetande förträngningspumpar, i vilka den fram- och återgående kolvrörelsen 

erhålls genom elektromagnetisk påverkan, och inte heller med sådana som fungerar genom 

magnetisk induktion; 

2. strålpumpar (ejektorer och injektorer). I ejektorer åstadkommer rörelseenergin hos en 

luft-, ång-, vattenstråle etc. som under tryck sprutar ut från ett rör en sugande effekt på den 

transporterade vätskan. Dessa pumpar består av ett komplicerat system av divergerande och 

konvergerande rör i en sluten kammare från vilken rörsystemet utmynnar. 

Som exempel på injektorer kan nämnas sådana av Giffard-typ, vilka förser ångpannor 

med vatten, samt insprutningspumpar till förbränningskolvmotorer. Injektorer arbetar 

enligt samma princip som ejektorerna. 

3. mammutpumpar. I dessa blandas vätskan med komprimerad luft eller annan gas i 

utloppsröret. Minskningen i densitet hos gas-vattenblandningen åstadkommer lyftkraften. 

4. pumpar i vilka ång- eller gastryck verkar direkt på vätskans yta, t.ex.: 

a) gasförbränningspumpar, som utnyttjar den explosiva kraften hos ett lämpligt bränsle 

eller gas för att lyfta vätskor; 

b) ångpulsatorpumpar (pulsometrar), i vilka transporten av den pumpade vätskan 

åstadkoms genom en förträngning som orsakas av den ånga som kommer in i 

pulsatorkammaren. Sugverkan bildas genom det tryckfall som uppstår då ångan 

kondenseras i kammaren; 

c) elevatorer med tryckluftkammare (Montejus), som utnyttjar tryckluft; 

d) hydrauliska vädurar, i vilka den energiökning hos en vätskepelare i rörelse som 

uppstår vid det periodvisa och plötsliga hejdandet av vätskeflödet i tilloppsledningen 

utnyttjas för att pumpa en del av den drivande vätskan i apparatens utloppsledning. 

E. Vätskeelevatorer 

Hit hör bl.a.: 

1. elevatorhjul med skopor etc.; 

2. kedje- eller kabelelevatorer med skopor, gummibägare etc.; 

3. bandelevatorer. Dessa består av ändlösa textil- eller metallband (korrugerade, mångcelliga 

eller spiralformiga), i vilka vattnet hålls kvar genom kapillärkraften och sedan slungas ut av 

centrifugalkraften; 

84:21 

Ny version 2007

4. vattensnäckan eller arkimediska skruven. 

Delar 

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna ang. klassificeringen av delar (se allm. 

anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till varor enligt detta nummer, 

t.ex. pumphus; pumpstänger; kolvar; vingar; skruvar till skruvpumpar; löphjul; 

diffusionsskovlar; skopor samt kedjor med skopor; band för vätskebandelevatorer; 

tryckkammare. 

* 

* * 

Detta nummer omfattar inte: 

a) pumpar (t.ex. för frätande vätskor) av keramiskt material (nr 6909); 

b) handdrivna oljekannor och smörjsprutor (nr 8205) samt pneumatiska smörjpistoler (nr 

8467); 

c) maskiner för påfyllning av flaskor etc., enligt nr 8422; 

d) apparater för utsprutning, spridning eller finfördelning av vätskor (nr 8424); 

e) brandbilar (nr 8705). 


HS-nr 8413.11 och 8413.19 

Dessa HS-nummer omfattar endast sådana pumpar som, oavsett typ, bildar eller har konstruerats för att bilda en 

enhet tillsammans med en anordning för att kontrollera volymen av en levererad vätskekvantitet, vare sig denna 

anordning föreligger tillsammans med pumpen eller inte. 

Denna kontrollanordning kan vara mycket enkel (t.ex. en kalibrerad kula e.d.) eller bestå av mera 

komplicerade mekanismer, som automatiskt stoppar pumpen när en förutbestämd kvantitet har levererats. 

Numret omfattar t.ex. pumpar som består av en kalibrerad cylinder (mätcylinder) och en anordning som medger 

dels inställning av önskad kvantitet, dels att pumpmotorn stoppas då den i förväg bestämda kvantiteten har 

erhållits. Sådana anordningar kan också utföra andra arbetsuppgifter i anslutning till volymkontrollen (t.ex. 

pumpar för sammanställning av slutsummor, pumpar för förskottsbetalning, pumpar som utför priskalkyler, 

provtagningspumpar, pumpar med automatisk blandningsreglering samt automatiska doseringspumpar). 

När däremot mätanordningen t.ex. är avsedd att endast monteras på det rör genom vilket vätskan sätts i rörelse 

av pumpen, skall var och en av enheterna (pump och mätanordning) klassificeras enligt sina egna nummer, även 

om de föreligger tillsammans. 

Dessa statistiska nummer omfattar t.ex. pumpar för leverans av bensin eller andra motorbränslen samt 

smörjmedel, ävensom pumpar med mätanordning som är avsedda för livsmedelsaffärer eller laboratorier eller för 

industriellt bruk. 

8414 Luft- eller vakuumpumpar, kompressorer för luft eller andra gaser samt 

fläktar; ventilations- eller cirkulationskåpor med inbyggd fläkt, även 

försedda med filter 

8414.10 - Vakuumpumpar 

8414.20 - Hand- eller fotdrivna luftpumpar 

8414.30 - Luftkompressorer av sådana slag som används i kyl- eller frysutrustning 

8414.40 - Luftkompressorer monterade på ett hjulförsett underrede avsett att dragas 

- Fläktar: 

8414.51 - - Bords- , golv- , vägg- , fönster- eller takfläktar med inbyggd elektrisk 

motor med en effekt av högst 125 W 

8414.59 - - Andra 

8414.60 - Ventilations- eller cirkulationskåpor med en horisontell sidlängd av högst 

120 cm 


8414.90 - Delar 

84:22

Detta nummer omfattar maskiner och apparater, hand- eller motordrivna, för kompression av 

luft eller andra gaser eller för åstadkommande av vakuum, ävensom maskiner för 

åstadkommande av luft- eller annan gascirkulation. 

A. Pumpar och kompressorer 

I allmänhet arbetar luftpumpar, vakuumpumpar och kompressorer enligt samma principer och 

är på det hela taget av liknande konstruktion som de i nr 8413 beskrivna vätskepumparna 

(kolv-, rotations-, centrifugal- och strålpumpar). 

Dessutom finns emellertid vissa specialpumpar, särskilt för åstadkommande av högt 

vakuum, såsom kvicksilver- och oljediffusionspumpar samt molekylarpumpar och 

absorptionspumpar (getterpumpar och kryopumpar). Diffusionspumpar är emellertid ibland av 

glas och klassificeras då enligt 70 kap. 

Vakuumpumpar tjänar många ändamål: för att underlätta kokning, destillering eller 

avdunstning vid reducerat tryck; för evakuering av elektriska lampor och rör, termosflaskor 

etc. Luftpumpar används för luftpumpning under tryck (t.ex. av däck). 

Till skillnad från vätskepumpar är luft- och andra gaskompressorer (utom 

lågtryckskompressorer och intermittent arbetande kompressorer) vattenkylda eller försedda 

med kylflänsar eller andra anordningar för kylning (ytkylning) med luft för att avleda det 

avsevärda kompressionsvärme som uppstår. 

Det finns flera typer av kompressorer, t.ex. kolv-, centrifugal-, axial- och 

rotationskompressorer. En särskild typ av kompressor är turbokompressorn för avgaser, som 

används i förbränningskolvmotorer för att öka effekten. 

Kompressorer har vidsträckt användning: för fyllning av cylindrar med förtätade gaser; i 

kemiska processer; för kylmaskiner etc. eller för komprimering av luft eller andra gaser i 

behållare för drift av maskiner och apparater, såsom tryckluftsmotorer, pneumatiska 

gruvhackor, vinschar, bromsar, rörpostanläggningar, ballasttankar i ubåtar etc. 

* 

* * 

Numret omfattar också frikolvskompressorer för gasturbiner. Dessa består av en horisontell 

motorcylinder, som i båda ändarna är utvidgad till en cylinder med större diameter 

(kompressionscylindrar). I motorcylindern rör sig två mitt emot varandra liggande 

motorkolvar, av vilka var och en är förbunden med en stor kolv (kompressionskolvar). Dessa 

stora kolvar rör sig i sin tur i kompressionscylindrarna. Förbränningsgaserna pressar 

motorkolvarna utåt, och dessa driver i sin tur kompressionskolvarna utåt. Dessa stöts tillbaka 

av en rekylerande luftkudde, varvid den i kompressionscylindrarna insugna luften 

komprimeras och sedan pressas ut genom utloppsventiler tillsammans med 

förbränningsgaserna. På grund av det höga trycket hos de heta gaserna kan dessa direkt 

påverka rotorn i en gasturbin, varvid frikolvskompressorn alltså ersätter både den vanliga 

brännkammaren och kompressorn i en gasturbin. 

I likhet med pumpar enligt nr 8413 kan luftpumpar och kompressorer som tillhör denna 

grupp ha integrerande motorer eller turbiner. De senare används mest i 

högtryckskompressorer som arbetar enligt den omvända principen för flerstegsgasturbiner. 

B. Fläktar 

Dessa maskiner, med eller utan integrerande motor, är avsedda antingen att leverera stora 

mängder luft eller andra gaser med relativt lågt tryck eller att endast sätta den omgivande 

luften i rörelse. 

De som tillhör den första typen kan arbeta som sug- eller blåsmaskiner (t.ex. 

industriblåsmaskiner för användning i vindtunnlar). De består av en propeller eller ett 

skovelförsett löphjul som roterar i ett hölje eller en rörledning och arbetar på samma sätt som 

rotations- eller centrifugalkompressorer. 

Den andra typen är en enklare konstruktion och består endast av en propeller som roterar i 

fria luften. 

Fläktar används bl.a.: för ventilation av gruvor och lokaler av alla slag, silor och fartyg; för 

utsugning av damm, ånga, rök, heta gaser etc.; för torkning av många olika material (läder, 

papper, textilvaror, målningsfärger etc.); i mekaniska apparater för att åstadkomma drag i 

ugnar. 

Denna grupp omfattar också rumsfläktar, även med vipp- eller svänganordning. Hit hör 

84:23 

Ny version 2007

l.a. takfläktar, bordsfläktar, fläktar som är avsedda att monteras på väggkonsoler, fläktar med 

fästringar, avsedda att byggas in i väggar, fönster etc. 

Fläktar, vilka förutom med motor och omhölje är utrustade med andra anordningar, såsom 

dammavskiljare, filter, kyl- eller värmeelement och värmeväxlare, klassificeras inte enligt 

detta nummer om dessa anordningar ger varorna karaktär av maskiner eller apparater enligt 

andra tulltaxenummer, t.ex. luftvärmare som inte är försedda med elektrisk 

uppvärmningsanordning (nr 7322), luftkonditioneringsapparater (nr 8415), apparater för 

filtrering av gaser (nr 8421), luftkylare för industriellt bruk (nr 8419) eller för inomhuslokaler 

(nr 8479) och inte heller elektriska apparater för rumsuppvärmning, med inbyggda fläktar (nr 

8516). 

C. Ventilations- eller cirkulationskåpor med inbyggd fläkt, även försedda med filter 

Denna grupp omfattar bl.a. spiskåpor med inbyggd fläkt för användning i hem, restauranger, 

marketenterier, sjukhus etc., ävensom dragskåp med inbyggd fläkt för laboratorier och 

industrier. 

* 

* * 

Kompressorer, luftpumpar, fläktar, blåsmaskiner etc. som är specialkonstruerade för 

användning i andra maskiner klassificeras enligt detta nummer och inte som delar till dessa 

andra maskiner. 

Delar 


allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till varor enligt detta 

nummer (t.ex. pump- och kompressorhus, blad, rotorer, löphjul, skovlar och kolvar). 

* 

* * 


a) avgasturbiner (nr 8411); 

b) mammutpumpar (nr 8413); 

c) pneumatiska elevatorer och pneumatiska transportörer (nr 8428); 

d) maskiner och apparater för rensning eller sortering av spannmål, torkade baljväxtfrön eller 

andra frön (nr 8437). 

8415 Luftkonditioneringsapparater bestående av en motordriven fläkt samt 

anordningar för reglering av temperatur och fuktighet, inbegripet sådana 

apparater i vilka fuktigheten inte kan regleras separat (+) 

8415.10 - Apparater av fönster- eller väggtyp, hopbyggda till en enhet eller av typen 

"split-system" (system bestående av separata komponenter) 

8415.20 - Av sådant slag som används för personer, i motorfordon 

841581 - Andra slag 

8415.81 - - Innehållande en kylenhet och en ventil för reversering av avkylnings- 

/uppvärmningskretsloppet (reversibla värmepumpar) 

8415.82 - - Andra, innehållande en kylenhet 

8415.83 - - Utan kylenhet 

8415.90 - Delar 

Detta nummer omfattar vissa apparater för reglering av luftens temperatur och fuktighet i 

slutna utrymmen. Apparaterna kan även vara utrustade med anordningar för luftrening. 

De används för luftkonditionering av kontors- och bostadsrum, samlingslokaler, fartyg, 

motorfordon etc. och även i vissa industrianläggningar där bestämd temperatur och fuktighet 

erfordras (t.ex. inom textil-, pappers-, tobaks- och livsmedelsindustrierna). 

Detta nummer omfattar endast apparater som: 

84:24

1. är utrustade med motordriven fläkt eller blåsmaskin och 

2. är avsedda att ändra såväl lufttemperaturen (genom ett värme- och/eller ett kylelement) som 

luftfuktigheten (genom en fuktnings- och/eller en avfuktningsanordning) och 

3. i vilka de under 1 och 2 nämnda anordningarna föreligger tillsammans. 

I dessa apparater kan anordningarna för fuktning resp. avfuktning av luften vara åtskilda 

från dem som uppvärmer resp. avkyler densamma. I vissa typer ingår emellertid en enda 

enhet, vilken ändrar både temperaturen och, genom kondensering, luftfuktigheten. Sådana 

luftkonditioneringsapparater avkyler och avfuktar (genom kondensering av vattenånga på en 

kylslinga) luften i det rum där de är installerade eller, om de har ett yttre luftintag, en 

blandning av frisk luft och inneluft. De är i allmänhet försedda med droppskål för uppsamling 

av kondensatet. 

Maskinerna kan bestå av en enda enhet som innehåller alla erforderliga komponenter såsom 

apparater av fönster- eller väggtyp, hopbyggda till en enhet. Eller kan de vara av typen 

splitsystem (system bestående av separata komponenter) som utför sin arbetsuppgift när 

komponenterna förbundits med varandra, dvs. kondensor och evaporator monteras var för sig 

inomhus respektive utomhus. Apparater av typen splitsystem saknar ventilationskanaler och 

de använder en separat evaporator för varje ställe som skall luftkonditioneras (t.ex. varje 

rum). 

Konstruktionsmässigt sett måste därför luftkonditioneringsapparater enligt detta nummer 

förutom av motordriven fläkt eller blåsmaskin för åstadkommande av luftcirkulation bestå av 

åtminstone följande beståndsdelar: 

a) en anordning för uppvärmning av luften (t.ex. rör för varmt vatten, ånga eller varmluft eller 

elektriska motstånd) och en fuktningsanordning (i allmänhet ett 

vattenspridningsmunstycke) eller en apparat för avfuktning av luften; eller 

b) en kylvattenslinga eller kylevaporator (vilka båda ändrar såväl temperaturen som, genom 

kondensering, luftfuktigheten); eller 

c) ett kylelement av annan typ med särskild anordning för ändring av luftfuktigheten. 

Vissa avfuktningsanordningar verkar på så sätt, att fuktigheten absorberas av 

hygroskopiska ämnen. 

Detta nummer omfattar bl.a. reversibla värmepumpar som är så konstruerade att de genom 

ett enda system försett med ventil för växling av kyl/värmekretsloppet kan utföra den dubbla 

funktionen att antingen värma eller kyla lokaler. Under kylkretsloppet riktar växlingsventilen 

flödet av het ånga under högt tryck mot utomhusslingan där värmet som avges under 

kondensationen blåses ut i utomhusluften medan det komprimerade kylmediet strömmar i 

inomhusslingan där det förångas under upptagande av värme varvid det kyler luften som en 

fläkt blåser ut i lokalen. I värmekretsloppet får en omställning av ventilen för växling av 

kyl/värmekretsloppet kylmediet att växla riktning så att värmet avges inne i lokalen. 

Luftkonditioneringsapparater kan erhålla sitt värme eller sin kyla från en utanför 

apparaterna belägen källa. De är vanligen utrustade med luftrenare som består av ett eller flera 

lager av filtermaterial, ofta impregnerat med olja (textilmaterial, glasull, stål- eller kopparull, 

klippnät av metall etc.), genom vilket luften får passera för att befrias från damm etc. De kan 

även vara utrustade med anordningar för justering eller automatisk reglering av luftens 

temperatur och fuktighet. 

Detta nummer omfattar också apparater vilka, trots att de inte är utrustade med en 

anordning för särskild reglering av luftfuktigheten, ändrar fuktigheten genom kondensation. 

Exempel på sådana apparater är ovannämnda apparater hopbyggda till en enhet samt 

apparater av typen splitsystem (system bestående av separata komponenter) som använder en 

separat evaporator för varje ställe som skall luftkonditioneras (t.ex. varje rum) samt även 

apparater för kylhus, vilka består av kylevaporator och motordriven fläkt i gemensamt hölje. 

Numret omfattar också enheter för uppvärmning och/eller kylning av ett slutet rum (lastbil, 

släpvagn eller container), vilka består av en kompressor, en kondensor och en motor i ett hölje 

som är monterat på utsidan av godsutrymmet samt en fläkt och en evaporator på behållarens 

insida. 

Numret omfattar emellertid inte kylenheter som är avsedda att bibehålla en bestämd 

temperatur, betydligt under 0 °C i ett slutet rum (t.ex. lastbil, släpvagn eller container) och 

som är utrustade med ett värmesystem, varigenom temperaturen i detta slutna rum kan höjas 

inom vissa gränser om yttertemperaturen är mycket låg. Eftersom uppvärmningen är av 

underordnad betydelse i förhållande till utrustningens huvudsakliga arbetsuppgift, dvs. att 

hålla lättförstörbara varor nedkylda under transporten, skall sådan utrustning klassificeras som 

kyl- eller frysutrustning enligt nr 8418. 

84:25 

Ny version 2007

Delar 

Enligt anmärkning 2 b till avdelning XVI omfattar detta nummer separata inomhus- och 

utomhusenheter till luftkonditioneringsapparater av typen split-system enligt detta nummer. 

Andra delar till luftkonditioneringsapparater, även sådana som är avsedda att ingå i en 

hopbyggd enhet, klassificeras enligt bestämmelserna i anmärkning 2 a till avdelning XVI (nr 

8414, 8418, 8419, 8421, 8479 osv.) eller, om anmärkning 2 a inte är tillämplig, enligt 

bestämmelserna i anmärkning 2 b eller 2 c till avdelning XVI, beroende på huruvida de går att 

känna igen som lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till de 

luftkonditioneringsapparater de är avsedda för. HSC 43, Annex P/21 

* 

* * 

Numret omfattar inte: 

a) luftvärmare och varmluftsfördelare enligt nr 7322 som även kan fördela sval eller 

konditionerad luft; 

b) icke-reversibla värmepumpar enligt nr 8418 och kylaggregat (s.k. ”chillers”) som används i 

luftkonditioneringsapparater (nr 8418); 

c) apparater som enbart har till uppgift att förändra antingen temperaturen eller fuktigheten 

hos luften, även om de är utrustade med motordriven fläkt (nr 8479, 8516 etc.). 


* 

* * 

HS-nr 8415.10 

HS-nr 8415.10 omfattar luftkonditioneringsapparater av fönster- eller väggtyp, hopbyggda till en enhet eller av 

typen splitsystem (system bestående av separata komponenter). 

Luftkonditioneringsapparater hopbyggda till en enhet innehåller alla erforderliga komponenter i en hopbyggd 

enhet. 

Luftkonditioneringsapparater av typen splitsystem saknar ventilationskanaler och använder en separat evaporator 

för varje område som skall luftkonditioneras (t.ex. varje rum). 

HS-nr 8415.10 omfattar emellertid inte kanalförsedda centrala luftkonditioneringssystem som använder 

ventilationskanaler för att leda kyld luft från evaporatorn till flera ställen som skall kylas. 

HS-nr 8415.20 

Detta nummer omfattar utrustning vilken i huvudsak är avsedd för alla typer av motorfordon för 

passagerarbefordran, men som också kan avpassas för andra slag av motorfordon, till luftkonditionering av 

förarhytt eller kupé som lämpar sig för personer. 

HS-nr 8415.90 

Detta nummer omfattar både inomhus- och utomhusenheter till luftkonditioneringsapparater av typen splitsystem 

enligt nummer 8415.10, när dessa enheter föreligger separat. Enheterna är gjorda för att kopplas ihop 

med varandra genom elektriska ledningar och kopparrör, genom vilka kylmedlet cirkulerar mellan inomhus- och 

utomhusenheten. HSC 44, Annex K/16 

8416 Brännare för flytande bränsle, pulveriserat fast bränsle eller gas, till eldstäder; 

mekaniska eldningsapparater (stokrar) samt mekaniska eldstadsrostar, 

mekaniska anordningar för avlägsnande av aska och liknande anordningar för 

sådana apparater 

8416.10 - Brännare för flytande bränsle 

8416.20 - Andra brännare, inbegripet kombinationsbrännare 

8416.30 - Mekaniska eldningsapparater (stokrar) samt mekaniska eldstadsrostar, 

mekaniska anordningar för avlägsnande av aska och liknande anordningar 

för sådana apparater 

8416.90 - Delar 

84:26

Detta nummer omfattar en rad apparater för mekanisk eller automatisk eldning i och 

bränsletillförsel till alla slags eldstäder samt för avlägsnande av aska och slagg. 

A. Brännare till eldstäder 

Dessa riktar en låga direkt in i eldstaden och onödiggör rostar och askborttagning. Följande 

typer finns bl.a.: 

1. Oljebrännare (atomisers). 

I dessa finfördelas brännoljan i luftströmmen, i vissa fall med tryckluft, i andra med 

högtrycksånga eller mekaniskt (i den senare apparattypen ingår vanligen motor, pump och 

fläkt). 

2. Kolpulverbrännare. 

Dessa är ofta av större storlek. En stråle av kolpulver blåses in i eldstaden med en luftström 

som också förser eldstaden med en del av förbränningsluften (primärluften). Ibland är 

brännaren utrustad med en koltransportör och en kvarn. I en annan typ pulveriseras kol och 

blåses in stötvis av ånga med växelvis högt resp. lågt tryck. 

3. Gasbrännare. 

Härunder inbegrips både högtrycksbrännare, som använder forcerat drag, och 

lågtrycksbrännare, som använder luft med atmosfärstryck. Luft och gas tillförs i båda fallen 

genom koncentriska eller konvergerande rör. 

4. Kombinationsbrännare. 

Dessa möjliggör samtidig förbränning av olja, gas och kolpulver eller av två av dessa 

ämnen. 

B. Mekaniska eldningsapparater (stokrar), mekaniska eldstadsrostar, mekaniska 

anordningar för avlägsnande av aska samt liknande anordningar 

Dessa utgör olika mekaniska anordningar som är avsedda att tillföra fasta bränslen till 

eldstäder eller att bilda eldstadsbotten. Mekaniska eldningsapparater (stokrar) och mekaniska 

eldstadsrostar är ofta kombinerade med varandra och även utrustade med anordningar för 

automatiskt avlägsnande av slaggen och askan efter förbränningen. De bildar då en 

helautomatisk anläggning. I andra fall kan en mekanisk eller automatisk del kombineras med 

en icke mekanisk del. 

1. Mekaniska eldningsapparater (stokrar). 

Dessa är av vitt skilda typer. De består vanligen av en koltratt i förening med olika 

anordningar, såsom hand- eller motordrivna transportskruvar, skovlar, glidtråg och 

matarkolvar för reglering av koltillförseln och transport av kolet till eldstaden. Dessa 

anordningar är ofta försedda med krossar för sönderdelning av kolet till enhetlig storlek. 

Mekaniska eldningsapparater för centralvärmepannor omfattas också av detta nummer. 

2. Mekaniska eldstadsrostar. 

Dessa utgör apparater av olika utformning, genom vilka kolet fördelas över eldstadsbottnen 

och frammatas genom eldstaden för att säkerställa en jämn förbränning. De vanligaste 

systemen har ändlösa band (kedjerostar) eller består av vibrerande, lutande trappsteg 

(trapprostar). Dessa rostar avslutas ofta med anordningar för avlägsnande av slagg och aska. I 

andra system avlägsnas slaggen och askan av särskilda mekaniska enheter, vilka också 

klassificeras enligt detta nummer. 

Delar 



nummer (t.ex. brännarmunstycken; matarkolvar och tråg för mekaniska eldningsapparater; 

ramar till mekaniska rostar; kedjerostsektioner och rostlänkar; glidskenor och rullar till 

mekaniska rostar). 

* 

* * 

Numret omfattar inte icke mekaniska rostjärn eller rostar, även om dessa är avsedda för 

industriellt bruk. Eldstäder som består av fasta rostar i metallstomme och är avsedda att 

monteras in som en integrerande del i vissa typer av ångpannor omfattas inte av detta nummer 

84:27 

Ny version 2007

utan anses som delar till ångpannor och klassificeras enligt nr 8402. Likaså klassificeras vissa 

andra typer av icke mekaniska rostar, vilka är igenkännliga såsom specialtillverkade för 

särskilda maskiner eller apparater, som delar till maskinerna eller apparaterna i fråga (t.ex. till 

gasgeneratorer – nr 8405). Däremot klassificeras rostjärn och rostar med allmän användning, 

för inmontering i murverk, enligt nr 7321, 7322 eller 7326, alltefter beskaffenheten. 

8417 Industri- och laboratorieugnar, inbegripet förbränningsugnar, icke elektriska 

8417.10 - Ugnar för rostning, smältning eller annan värmebehandling av malm, 

sulfidmineral eller metall 

8417.20 - Ugnar för bagerier och konditorier 


8417.90 - Delar 

Detta nummer omfattar industri- och laboratorieugnar, icke elektriska, vilka består av ett 

ugnsrum i vilket hög eller tämligen hög värme alstras genom förbränning av bränsle (antingen 

i själva ugnsrummet eller i särskilda brännkammare). De används för värmebehandling (t.ex. 

rostning, smältning, bränning eller sönderdelning) av olika slags produkter, som kan placeras 

direkt på ugnsbottnen, i deglar, i retorter eller på hyllor. Numret omfattar också 

ånguppvärmda ugnar. 

I vissa ugnar (tunnelugnar) får de varor som skall upphettas kontinuerligt passera genom 

ugnen (t.ex. på ett transportband). 

Detta nummer omfattar bl.a.: 

1. ugnar för rostning av malm eller kis; 

2. metallsmältugnar, inbegripet kupolugnar; 

3. ugnar för härdning, glödgning eller liknande värmebehandling av metaller; 

4. cementeringsugnar; 

5. bakugnar, inbegripet ugnar för bakning av kex; 

6. koksugnar; 

7. träkolsugnar; 

8. roterande cementugnar och gipsugnar; 

9. ugnar för glas- och keramikindustrierna, inbegripet tunnelugnar; 

10. emaljugnar; 

11. ugnar som är speciellt avsedda för smältning, sintring eller värmebehandling av klyvbara 

material som har återvunnits för att användas på nytt, för separation av bestrålat 

kärnbränsle genom pyrometallurgiska processer, för förbränning av radioaktiv grafit eller 

radioaktiva filter eller för bränning av lergods eller glas som innehåller radioaktiv slagg; 

12. krematorieugnar; 

13. förbränningsugnar och liknande apparater som är speciellt avsedda för förbränning av 

avfall etc. 

Detta nummer omfattar inte ugnar som huvudsakligen består av eldfast eller annat 

keramiskt material och inte heller eldfasta eller andra keramiska produkter i form av sten, 

plattor e.d. för uppbyggnad eller beklädnad av ugnar (69 kap.). Byggnadsmaterial av metall 

klassificeras i allmänhet enligt femtonde avd. Däremot omfattar detta nummer färdiga 

ugnsfoder och andra integrerande och specialtillverkade keramiska eller eldfasta delar som 

föreligger tillsammans med och utgör delar till ugnar (isärtagna eller inte) som huvudsakligen 

består av metall. 

Många industriugnar har utrustning för beskickning eller tömning, för manövrering av 

dörrar, luckor, härdplattor eller andra rörliga delar, för tippning av ugnen, etc. Sådana lyft- 

eller manöveranordningar skall klassificeras tillsammans med ugnen, under förutsättning att 

de bildar integrerande delar till denna; i annat fall klassificeras de enligt nr 8428. 

Delar 


allm. anv. till sextonde avd.) omfattar detta nummer också delar till varor enligt detta nummer 

(t.ex. ugnsdörrar, dragluckor, ugnsväggar, "observationsfönster" samt ugnsvalv och 

munstycken till blästerugnar). 

* 

* * 

84:28


a) andra ugnar än industri- och laboratorieugnar (nr 7321); 

b) apparater enligt nr 8419, inbegripet oljekrackningsanläggningar, autoklaver, ångapparater 

och torkapparater; 

c) konvertrar (nr 8454). 

8418 Kylskåp, frysar och annan kyl- eller frysutrustning, elektriska och andra; 

värmepumpar, andra än luftkonditioneringsapparater enligt nr 8415 

8418.10 - Kombinerade kyl- och frysskåp med separata yttre dörrar 

- Kylskåp av hushållstyp: 

8418.21 - - Kompressionskylskåp 

8418.29 - - Andra 

8418.30 - Frysboxar med en rymd av högst 800 l 

8418.40 - Frysskåp med en rymd av högst 900 l 

8418.50 - Andra möbler (boxar, skåp, diskar, skyltskåp, montrar o.d.) för lagring 

och visning av varor, med kyl- eller frysutrustning 

- Annan kyl- eller frysutrustning; värmepumpar: 

8418.61 - - Värmepumpar, andra än luftkonditioneringsapparater enligt nr 8415 

8418.69 - - Annan utrustning 

- Delar: 

8418.91 - - Möbler konstruerade för kyl- eller frysutrustning 

8418.99 - - Andra 

I. Kylskåp, frysar och annan kyl- eller frysutrustning 

Kylskåp, frysar och annan kyl- eller frysutrustning enligt detta nummer utgörs i huvudsak av 

maskiner eller sammansättningar av apparater, som i ett oavbrutet arbetskretslopp alstrar låga 

temperaturer (omkring eller under 0 °C) vid det aktiva kylelementet genom absorption av den 

latenta värme som erhålls vid förångning av till vätska förtätade gaser (t.ex. ammoniak eller 

halogenderivat av kolväten), flyktiga vätskor eller, i vissa på fartyg använda typer, vatten. 

Detta nummer omfattar därför inte: 

a) frysapparater, i vilka temperatursänkningen åstadkoms genom köldblandningar (nr 8210 

eller 8419); 

b) vattenkylare av enkel värmeväxlingstyp (se anv. till nr 8419); 

c) islådor, isskåp etc. som inte är avsedda att förses med kylelement (i allmänhet nr 9403). 

Varorna enligt detta nummer är av två huvudtyper: 

A. Kompressorkylaggregat. 

Dessas viktigaste beståndsdelar är: 

1. kompressorn, som mottar expanderad gas från evaporatorn och avlämnar den under tryck 

till 

2. kondensorn, där gasen avkyls och kondenseras, samt 

3. evaporatorn, det aktiva kylelementet, vilket består av ett rörsystem i vilket det genom en 

expansionsventil insläppta kondenserade kylmediet snabbt förångas under absorption av 

värme från den omgivande luften eller, i fråga om stora kylanläggningar, från saltvatten 

eller en lösning av kalciumklorid som får cirkulera runt evaporatorslingan. 

I den typ som används på fartyg finns ingen kompressor eller kondensor i kretsloppet för 

kylmediet (vatten eller saltvatten) utan förångningen förorsakas av ett vakuum, alstrat av en 

strålpump som arbetar tillsammans med en ångkondensor. Denna kondensor samlar upp den 

alstrade ångan, som inte återförs till systemet. 

B. Absorptionskylaggregat 

I dessa är kompressorn ersatt av en "kokare", i vilken en starkt ammoniakalisk vattenlösning 

uppvärms (av gas, olja eller elektriska element). Den sålunda bildade gasen avdrivs och 

samlas under tryck i kondensorn. Kondensationsprocessen, följd av expansion och avkylning i 

evaporatorn, fortsätter oavbrutet såsom i kompressorkylapparaten. Expansionsgasen upplöses 

84:29 

Ny version 2007

åter i den försvagade lösningen, antingen i en särskild absorbator, som matar kokaren genom 

tryck eller genom en pump, eller i själva kokaren, vilken i vissa typer fungerar som absorbator 

(vid kylning) under perioder då värmen är avstängd. 

I vissa torra typer absorberas ammoniakgasen av ett fast ämne (t.ex. kalciumklorid eller 

silica-gel) i stället för att vara i lösning. 

* 

* * 

Apparater av ovannämnda slag klassificeras enligt detta nummer endast i följande 

utföranden: 

1. Enheter som består av en kompressor (med eller utan motor) och en kondensor som är 

monterade på ett gemensamt underlag, antingen kompletta med evaporator eller utan 

evaporator; samt hopbyggda absorptionskylenheter. (Dessa enheter byggs vanligen in i 

hushålls- eller andra kylskåp.) I vissa enheter av kompressortyp, benämnda 

"vätskekylningsenheter" är på ett gemensamt underlag (med eller utan kondensorer) 

placerade kompressorer och en med kylevaporator försedd värmeväxlare samt slangar för 

transport av den vätska som skall avkylas. De senare innefattar kylaggregat (s.k. ”chillers”), 

som används i luftkonditioneringsapparater. 

2. Skåp, andra möbler e.d. som är försedda med ett komplett kylaggregat eller en evaporator 

till ett kylaggregat. De kan även ha hjälpanordningar såsom omrörare, blandare, formar etc. 

Bland dessa apparater märks hushållskylskåp, montrar med kylanordning, kyl- och 

frysdiskar, frysboxar för glass eller djupfrysta födoämnen, dricksfontäner med 

kylanordning för vatten eller andra drycker, kylbehållare för mjölk, ölkylare, glassmaskiner 

etc. 

3. Större kylanläggningar som består av komponenter som inte är monterade på gemensam 

bottenplatta och inte utgör hopbyggda enheter utan som är avsedda att arbeta tillsammans, 

antingen genom direkt expansion (i så fall är den enhet där kylan nyttiggörs försedd med 

evaporator) eller med hjälp av ett sekundärt kylmedium (saltlösning), som efter avkylning i 

ett kylaggregat leds genom rör in i de enheter, där kylan nyttiggörs (indirekt kylning). 

Sådana anläggningar används exempelvis i fryshus och vid framställning och behandling av 

varor (framställning av is, snabbfrysning av födoämnen, snabbkylning vid 

chokladtillverkning, paraffinavskiljning vid petroleumraffinering, inom kemiska industrier 

etc.). 

Hjälpanordningar som är nödvändiga för att utnyttja den låga 

temperatur som bildas i sådana anläggningar klassificeras enligt detta nummer, under 

förutsättning att de föreligger tillsammans med övriga delar till anläggningarna. Som exempel 

på sådana anordningar kan nämnas frysrum med utbyggbara moduler samt tunnelfrysar för 

snabbfrysning, kylbord för choklad och konfektyrer etc. 

* 

* * 

Numret omfattar också kylutrustning som alstrar kyla genom avdunstning av till vätska 

förtätad gas i ett slutet utrymme. De består i allmänhet av en eller flera behållare för sådan 

gas, en termostat, en elektromagnetisk ventil, ett manöverskåp samt elektriska strömställare 

och ett perforerat spridarrör. Dessa komponenter klassificeras enligt detta nummer endast om 

de föreligger tillsammans. 

II. Värmepumpar 

En värmepump är en anordning som från en lämplig värmekälla (huvudsakligen grundvatten, 

ytvatten, övre jordlager eller uteluft) tar upp värme som den med hjälp av tillförd energi (t.ex. 

gas eller elektricitet) omvandlar till en värmekälla med högre temperatur. 

En värmeöverföringsvätska används vanligen för att överföra värme från värmekällan till 

värmepumpen och från värmepumpen till det medium som skall påverkas. 

Det finns två typer av värmepumpar: värmepumpar av kompressionstyp och värmepumpar 

av absorptionstyp. 

Värmepumpar av kompressionstyp består i huvudsak av följande beståndsdelar: 

1. en evaporator, som tar upp energi från omgivningen och överför den till 

värmeöverföringsvätskan; 

84:30

2. en kompressor, som på mekanisk väg suger in förångad vätska från evaporatorn och överför 

den vid ett högre tryck till kondensorn; 

3. en kondensor, som är en värmeväxlare i vilken ångan kondenseras, varvid den avger värme 

till det medium som skall påverkas. 

I värmepumpar av absorptionstyp har kompressorn ersatts med en kokare, som innehåller 

vatten jämte ett kylmedium och som har inbyggd uppvärmningsanordning. 

Värmepumpar har vanligen en beteckning som består av en sammansatt term där det första 

ledet betecknar den urspungliga värmekällan och det andra ledet det medium vars temperatur 

skall påverkas. Bland de huvudtyper som förekommer kan nämnas: 

a) luft-vatten- eller luft-luftvärmepumpar, vilka tar upp värme från den omgivande atmosfären 

och avlämnar det i form av varmt vatten eller varm luft; 

b) vatten-vatten- eller vatten-luftvärmepumpar, vilka erhåller värme från en underjordisk 

värmekälla eller från en vattensamling vid markytan. 

c) jord-vatten- eller jord-luftvärmepumpar, i vilka värme erhålls med hjälp av ett i jorden 

nedgrävt rörsystem. 

Värmepumpar kan föreligga som en enda apparat, vars olika kretselement bildar en enhet. 

En sådan enhet benämns kompaktaggregat. De kan också föreligga som flera separata 

komponenter. Vissa värmepumpar kan föreligga utan evaporator, när de är avsedda att 

monteras i sådana anläggningar som redan innehåller evaporator. I sådana fall skall de 

betraktas som inkompletta varor vilka uppvisar de väsentliga kännetecknen på de kompletta 

varorna och klassificeras enligt detta nummer. 

Värmepumpar används huvudsakligen för uppvärmning av byggnader eller för att förse 

hushåll med varmvatten. För dessa ändamål används vanligen värmepumpar som inte är 

reversibla. 

Numret omfattar emellertid inte reversibla värmepumpar som består av en motordriven 

fläkt samt anordningar för reglering av såväl temperatur som fuktighet. Sådana apparater 

anses utgöra luftkonditioneringsapparater enligt nr 8415. 

Delar 



nummer, oavsett om dessa är avsedda för hushållsbruk eller för industriellt bruk. Bland 

sådana delar märks kondensorer, absorbatorer, evaporatorer och kokare samt skåp, diskar och 

andra kylmöbler av de slag som är omnämnda i avsnitt I, punkt 2 ovan, vilka ännu inte har 

försetts med komplett kylaggregat eller med evaporator men som är tydligt avsedda att förses 

med sådan utrustning. 

Kompressorer klassificeras enligt nr 8414, även om de är specialtillverkade för användning 

i kylskåp etc. Icke igenkännliga delar (t.ex. rör och behållare) klassificeras efter 

beskaffenheten. 

* 

* * 


a) luftkonditioneringsapparater med inbyggd kylapparat eller kylevaporator (nr 8415); 

b) gaskondenseringsapparater (t.ex. Linde-apparater) (nr 8419). 

8419 Maskiner och apparater, även med elektrisk uppvärmning (utom smältugnar, 

ugnar och annan utrustning enligt nr 8514), för behandling av material genom 

förfaranden som inbegriper temperaturändring, såsom uppvärmning, kokning, 

rostning, destillering, rektifiering, sterilisering, pastörisering, ångbehandling, 

torkning, indunstning, förångning, kondensering eller avkylning, dock inte 

maskiner och apparater av sådana slag som används för hushållsbruk; 

genomströmnings- eller förrådsvarmvattenberedare, icke elektriska 

- Genomströmnings- eller förrådsvarmvattenberedare, icke elektriska: 

8419.11 - - Gasuppvärmda genomströmningsvarmvattenberedare 

8419.19 - - Andra 

8419.20 - Steriliseringsapparater för medicinskt eller kirurgiskt bruk eller för laboratoriebruk 

84:31 

Ny version 2007

- Maskiner och apparater för torkning: 

8419.31 - - För jordbruksprodukter 

8419.32 - - För trä, pappersmassa, papper eller papp 

8419.39 - - Andra 

8419.40 - Maskiner och apparater för destillering eller rektifiering 

8419.50 - Värmeväxlare 

8419.60 - Maskiner och apparater för kondensering av luft eller annan gas till vätska 

- Andra maskiner och apparater: 

8419.81 - - För beredning av varma drycker, för matlagning eller för uppvärmning av mat 

8419.89 - - Andra 

8419.90 - Delar 

Det bör observeras att detta nummer inte omfattar: 

a) kaminer, spisar etc. enligt nr 7321; 

b) luftvärmare och varmluftsfördelare, inte försedda med elektrisk uppvärmningsanordning, 

enligt nr 7322; 

c) kokapparater och andra uppvärmningsapparater för hushållsbruk, enligt nr 7418, HSC 44, 

Annex K/18; 

d) apparater för fraktionerad destillation (t.ex. för framställning av tungt vatten) eller för 

rektifiering, speciellt avsedda för isotopseparation, samt apparater för isotoputbyte enligt 

"tvåtemperaturprocessen" (nr 8401); 

e) ångpannor och hetvattenpannor (nr 8402) samt hjälpapparater till dessa (nr 8404); 

f) värmepannor för centraluppvärmning (nr 8403); 

g) industri- och laboratorieugnar, inbegripet ugnar för separation av bestrålat kärnbränsle 

genom pyrometallurgiska processer samt mikrovågsugnar (nr 8417 eller 8514, alltefter 

beskaffenheten); 

h) kylskåp och annan kyl- eller frysutrustning samt värmepumpar, enligt nr 8418; 

ij) groningsapparater, äggkläckningsapparater och kycklingmödrar (nr 8436); 

k) spannmålsfuktningsmaskiner (nr 8437); 

l) diffusörer för extraktion av sockersaft (nr 8438); 

m) maskiner och apparater för värmebehandling av textilgarn, textilvävnader eller andra 

textilvaror (t.ex. maskiner för ångning eller svedning av garn) (nr 8451); 

n) apparater för utfällning genom kemisk förångning (s.k. ”chemical vapour deposition ” eller 

CVD) för framställning av halvledarkomponenter eller halvledarelement (nr 8486); 

o) industri- och laboratorieutrustning för värmebehandling av material genom induktion eller 

dielektrisk förlust inbegripet mikrovågsutrustning (nr 8514); 

p) mikrovågsugnar för industriellt eller kommersiellt bruk, av det slag som amvänds i 

restauranger och liknande inrättningar (nr 85.14); 

q) doppvärmare, som inte är permanent inbyggda för uppvärmning av vätskor, halvflytande 

(andra än fasta) ämnen eller gaser, såväl som doppvärmare, som är permanent inbyggda i 

ett kar och endast avsedda för uppvärmning av vatten (nr 8516); 

r) elektriska apparater för uppvärmning av marken, elektriska apparater för rumsuppvärmning 

och elektriska värmeapparater för hushållsbruk, enligt nr 8516. 

Med undantag av dessa varor omfattar detta nummer maskiner och apparater för 

uppvärmning eller avkylning av fasta, flytande eller gasformiga ämnen i avsikt att 

åstadkomma antingen helt enkelt en ändring av varans temperatur eller en huvudsakligen av 

temperaturändringen förorsakad omvandling av varan (t.ex. uppvärmning, kokning, rostning, 

destillering, rektifiering, sterilisering, pastörisering, ångbehandling, torkning, indunstning, 

förångning, kondensering eller avkylning). Däremot omfattar detta nummer inte maskiner och 

apparater, i vilka uppvärmningen eller avkylningen, även om den är väsentlig, endast har en 

sekundär uppgift, nämligen att underlätta maskinens eller apparatens mekaniska 

huvuduppgift, t.ex. maskiner för överdragning av kex etc. med choklad samt rivmaskiner 

(konchar) för chokladindustrin (nr 8438), tvättmaskiner (nr 8450 eller 8451) och maskiner för 

spridning och packning av bituminösa vägbeläggningsmaterial (nr 8479). 

Maskiner och apparater enligt detta nummer kan förekomma med eller utan mekanisk 

utrustning. 

Uppvärmningen kan ske på vilket sätt som helst (med kol, olja, gas, ånga, elektricitet etc.) 

utom i fråga om varmvattenberedare, vilka klassificeras enligt nr 8516 om de är elektriskt 

uppvärmda. 

84:32

Med undantag för senare i anv. till detta nummer beskrivna varmvattenberedare omfattar 

detta nummer endast maskiner och apparater som är avsedda för annat ändamål än 

hushållsbruk. 

Numret omfattar en stor mängd maskiner och apparater av nedan beskrivna typer. 

I. Maskiner och apparater för uppvärmning eller avkylning 

Denna grupp omfattar maskiner och apparater med allmän användning i många industrier för 

enkel behandling av olika ämnen genom uppvärmning, kokning, kondensering, indunstning, 

förångning, avkylning etc. Hit hör bl.a. följande varor. 

A. Behållare av olika slag för uppvärmning eller avkylning: 

1.behållare för indirekt uppvärmning eller avkylning, som är försedda med dubbla väggar 

eller bottnar och med anordning för cirkulation av ånga, avkyld saltlösning eller annat 

värme- eller kylmedium. Däremot klassificeras behållare med dubbla väggar eller bottnar 

enligt fjortonde eller femtonde avd. (t.ex. nr 7309) om de saknar anordning för 

cirkulation av värme- eller kylmedium (t.ex. värmeisolerade behållare) eller enligt nr 

8418 om de är försedda med en evaporator till ett kylaggregat (direkt kylning); 

2.behållare med enkla väggar och inbyggda anordningar för direkt uppvärmning 

(inbegripet uppvärmning med perforerade ångrör), andra än sådana som normalt används 

i hushåll (i allmänhet nr 7321). I allmänhet känns industrityperna igen på sin större 

storlek och kraftiga konstruktion eller på förekomsten av filter eller kondenseringsdomar 

eller mekaniska anordningar, såsom omrörare eller tippmekanismer. 

Sådana behållare, såväl med enkla som med dubbla väggar, är ofta konstruerade för att 

arbeta under högt tryck (t.ex. autoklaver) eller, för vissa ändamål, särskilt i den kemiska 

industrin och närstående industrier, vid reducerat tryck. 

Behållare som är utrustade med mekaniska anordningar men saknar anordningar för 

direkt eller indirekt uppvärmning klassificeras enligt nr 8479, såvida de inte tydligt utgör 

maskiner eller apparater av sådana slag som är nämnda i något annat tulltaxenummer. 

Denna grupp av behållare för uppvärmning omfattar också pastöriseringsapparater, vilka 

ibland arbetar vid reducerat tryck och som används för uppvärmning av matvaror eller 

drycker (mjölk, smör, vin, öl etc.) till viss temperatur för att oskadliggöra skadliga 

mikroorganismer. 

B. Värmeväxlare, i vilka ett varmt medium (varm gas, ånga eller vätska) och ett kallt medium 

får passera, vanligen i motsatta riktningar, genom parallella ledningar som är skilda från 

varandra genom tunna metallväggar på så sätt, att det ena mediet avkyls och det andra 

uppvärms. Dessa apparater är vanligen av följande tre typer, nämligen i form av: 

1. system av koncentriska rör: ett medium cirkulerar i det ringformiga mellanrummet och ett 

annat medium i det inre röret; 

2. ett rörsystem för det ena mediet, vilket är inneslutet i en kammare genom vilken det andra 

mediet passerar; eller 

3. två parallella rader av med varandra förenade smala kammare av baffelplåtar. 

Som redan har sagts i första stycket av denna anvisning (uteslutning e) omfattar detta 

nummer inte hjälpapparater för ångpannor (nr 8404), av vilka många (t.ex. ångkondensorer, 

luftförvärmare och economisers) är av ovannämnda värmeväxlingstyp. 

Det följande är exempel på maskiner och apparater som under ovan angivna villkor faller 

under avsnitt I av denna anvisning: 

1. frysapparater (andra än sådana som omfattas av nr 8210), i vilka temperatursänkningen 

åstadkoms genom köldblandningar; 

2. kondensorer för kväve eller andra gaser; 

3. apparater för pastörisering, kondensering, kylning etc. av mjölk (inbegripet lagerbehållare 

med kylutrustning); 

4. behållare för framställning och mogning av ost; 

5. apparater för koncentrering, kylning etc. av fruktsafter, viner etc.; 

6. apparater för lantbruket (t.ex. autoklaver för kokning av potatis etc. till foder; 

varmvattenbehållare för smältning av bivaxkakor, även sådana med skruvpress); 

7. kylkolonner (t.ex. för kvarnindustrin); 

8. autoklaver och andra apparater för tillagning, beredning eller konservering av födoämnen 

genom ångbehandling, kokning, stekning etc. (t.ex. kokskåp för skinkor; 

fiskstekapparater; autoklaver etc. för kokning och förvällning av frukt, köksväxter etc.; 

autoklaver och kylare för konservindustrin; syltkokare; konfektyrkokare); 

84:33 

Ny version 2007

9. blötläggnings- och mäskkar med uppvärmningsanordningar; behållare för avkokning av 

humle; pastöriseringsapparater, kylare etc. för öl; 

10. för sockerindustrin avsedda skedningsmaischar, saftindunstningspannor, 

vakuumkokpannor, behållare för saturation med kolsyra eller för blekning med 

svaveldioxid eller för raffinering etc. 

Diffusörer (diffusionsbehållare och "kalorisator" som föreligger tillsammans) för 

extraktion av saften från sockerbetor omfattas inte av detta nummer (se avsnitt V, punkt B 

3 i anv. till nr 8438). Däremot klassificeras särskilt föreliggande "kalorisatorer" enligt nr 

8419; 

11. autoklaver för smältning av talg eller förtvålning av fetter; behållare som är avsedda för 

härdning av margarin och innehåller en avkyld roterande cylinder, på vilken den flytande 

fettemulsionen avsätter sig i fast form; 

12. kokare, autoklaver etc. för kemisk beredning av trämassa eller för hydrolys av trä; 

13. kar etc. för beredning av färgämnen; 

14. autoklaver för vulkning av gummi; 

15. kar etc. för betning eller avfettning av metaller; 

16. "immersion coils", vilka består av ett antal parallella eller sammanflätade plastslangar, 

som i vardera änden har fästs i en bikakeliknande anordning som är försedd med 

anslutningsdon. Apparaterna sänks ned i vätskebad för att hålla dessa vid konstant 

temperatur eller värma upp eller kyla ned dem med hjälp av vätska eller ånga som 

cirkulerar i slangarna; 

17. speciella uppvärmnings- och kokapparater som normalt inte används i hushåll (t.ex. 

kaffebryggare, tevattenkokare, mjölkkokare, ångkokare etc. av den typ som används i 

restauranger och personalmatsalar; ånguppvärmda kokapparater, värmeplattor, värmeskåp, 

torkskåp etc.; apparater för flottyrkokning; 

18. automatiska apparater för varma eller kalla drycker utan anordning för att ta emot 

betalning. 

Ovan beskrivna apparater används huvudsakligen yrkesmässigt, men numret omfattar också 

icke elektriska genomströmnings- eller förrådsvarmvattenberedare, inbegripet soluppvärmda 

varmvattenberedare, oavsett om dessa är avsedda för hushållsbruk eller inte. Numret omfattar 

inte elektriska varmvattenberedare (nr 8516). 

* 

* * 

Det bör observeras att detta nummer inte omfattar ångkokare, tryckkokare och vissa 

kaffebryggare för hushållsbruk, av oädel metall (femtonde avd.). 

II. Destillerings- och rektifieringsapparater 

Med undantag av destillationsapparater av keramiskt material (nr 6909) eller av glas (nr 7017 

eller 7020) omfattar denna grupp alla apparater för destillering av flytande eller fasta ämnen. 

A. Apparater för enkel destillation. 

Dessa består huvudsakligen av en retort eller destillationspanna, i vilken den vätska som skall 

destilleras förångas, en kylanordning för kondensering av de från retorten kommande ångorna 

samt en eller flera behållare (förlag) för uppsamling av destillatet. De kan inrättas för 

intermittent drift (t.ex. enkla destillationsretorter som värms upp direkt eller genom inre 

ångrörslingor) eller för kontinuerlig drift. I det senare fallet tillförs vätska kontinuerligt till 

destillationsretorten, som vanligen värms upp genom ångrör eller ångrörslingor. 

Destillationsapparater för kontinuerlig drift kan förenas i serier, varvid den första värms upp 

direkt eller med ånga, medan de övriga matas med destillatet och värms upp av 

destillationsångorna från närmast föregående apparat. 

B. Fraktionerings- eller rektifieringsapparater. 

Dessa är mera komplicerade anläggningar för kontinuerlig drift. De innehåller vertikala 

fraktionskolonner som möjliggör separering av blandningar av flera ämnen i en enda 

arbetsoperation. Den vanligaste kolonntypen är genom s.k. klockbottnar uppdelad i sektioner. 

Klockbottnarna består av plåtplattor som är försedda med bubblingslock och avloppsrör. 

Uppåtgående ånga från en sektion kommer sålunda i intim kontakt med kondensatet i 

84:34

sektionen ovanför, och alldenstund temperaturen sjunker allteftersom ångorna stiger upp i 

kolonnen, kan de avskiljas på olika nivåer, som motsvarar deras kokpunkter. 

Apparater för destillering av fasta ämnen (kol, brunkol, trä etc.) arbetar enligt samma 

princip, men produkterna upphettas i ugnar som klassificeras enligt nr 8417. Nr 8419 omfattar 

endast de kondenserings- och rektifieringsapparater som används för separering av de i ugnen 

utvecklade flyktiga produkterna. 

De viktigaste delarna i apparater för destillering etc. är vanligen av metall (t.ex. rostfritt 

stål, koppar eller nickel), men de kan invändigt vara klädda med glas eller eldfast material. 

Apparater för destillering vid under- eller övertryck kan vara försedda med vakuumpumpar 

eller kompressorer. 

Destillationsapparater (retorter) för intermittent drift används huvudsakligen för 

framställning av eteriska oljor, spritdrycker etc. Destillationsapparater för kontinuerlig drift 

(för enkel eller fraktionerad destillation) används i många industrier (t.ex. för destillering av 

teknisk alkohol, fettsyror, flytande luft, syntetiska motorbränslen och andra kemiska 

produkter; för raffinering av råpetroleum; för destillering av trä, kol, skiffer, brunkol eller 

stenkolstjära). 

Till denna grupp hör också sådana separatorer för bestrålade bränslen eller för radioaktivt 

spillvatten som arbetar med fraktionerad destillation. 

III. Apparater för indunstning och torkning 

Dessa apparater är av olika utföranden (ibland för vakuum) alltefter beskaffenheten av det 

material som skall behandlas och dettas känslighet för värme. De kan upphettas direkt eller 

indirekt. Numret är emellertid endast tillämpligt för indunstnings- och torkapparater som 

arbetar vid relativt låg temperatur. Dessa apparater bör inte förväxlas med industriugnar enligt 

nr 8417, i vilka mycket högre temperaturer utvecklas. 

De vanligaste typerna av industriella apparater enligt detta nummer är: 

A. apparater för indunstning. Dessa består vanligen av en behållare med stor yta, vilken 

värms upp direkt eller indirekt genom ångrörspiraler och ofta är försedd med en 

utsugningsapparat för att avlägsna de bildade ångorna. De kan ha enkel- eller 

multipelverkan. De senare liknar till konstruktion och verkningssätt flerstegsdestillationsapparater 

men saknar anordning för återvinning av den kondenserade ångan; 

B. laboratorieapparater för lyofilisation och frystorkning. Dessa används för stabilisering 

och konservering av biologiska prover, såsom antitoxiner, bakterier, virus, plasma och sera 

genom avlägsnande av vatten. Proverna fryses och uppvärms sedan långsamt under mycket 

lågt tryck, varvid isen avdunstar och den vattenfria produkten blir kvar; 

C. tunneltorkare. Dessa består av stora kammare och är i allmänhet försedda med 

transportanordningar, på vilka de produkter som skall behandlas med lämplig hastighet 

transporteras genom kamrarna mot en varm luftström. De används bl.a. i den keramiska 

industrin, vid glastillverkning, i livsmedelsindustrin (inbegripet apparater med anordningar 

för rökning av fisk, kött etc.), för torkning av trä, hö etc.; 

D. roterande torkare. Dessa består av roterande cylindrar eller trummor som kan värmas upp 

invändigt eller utvändigt. De används i olika industrier (för papperstillverkning, för 

framställning av potatisflingor, etc.); 

E. kölnor. Dessa består av metallkammare, som är försedda med ett antal horisontella plåtar 

eller hyllor med slitsöppningar. Ibland upphettas de invändigt. En centralt roterande axel 

med omröringsanordning fördelar materialet över de heta plåtarna och får det att falla ned 

genom slitsarna från plåt till plåt. Apparater av detta slag används för behandling av mältat 

korn; 

F. spraytorkare. Dessa fungerar på samma sätt som indunstningsapparater och består av 

metallkammare som är invändigt försedda med en hastigt roterande horisontell skiva. De 

har även en uppvärmningsanordning och en fläkt för alstring av en varm luftström, genom 

vilken det flytande ämnet sprids centrifugalt i finfördelad form av den roterande skivan. På 

så sätt torkas vätskan ögonblickligen till pulverform. I en annan typ sprutas vätskan i 

finfördelad form in i behållaren, där den möter en varm luftström. Denna typ används 

särskilt för tillverkning av torrmjölk. 

Till denna grupp hör också maskiner och apparater för indunstning av lösningar av 

klyvbara eller radioaktiva ämnen eller för torkning av klyvbara eller radioaktiva produkter. 


a) centrifuger för torkning av radioaktiva fällningar (nr 8421); 

b) maskiner och apparater för torkning av flaskor eller andra kärl (nr 8422); 

c) maskiner och apparater som är specialtillverkade för torkning av textilgarn, textilvävnader 

eller andra textilvaror (nr 8451). 


84:35

IV. Maskiner och apparater för rostning 

Dessa består ofta av en roterande cylindrisk eller sfärisk behållare, i vilken den vara som skall 

behandlas (t.ex. kaffebönor, kakaobönor, spannmål eller nötter) utsätts för en bestämd 

temperatur antingen genom beröring med behållarens uppvärmda väggar eller direkt genom 

en luftström som har upphettats av en gas- eller oljebrännare eller en kokseld. Dessa apparater 

är vanligen försedda med anordningar som håller varan i ständig rörelse för att säkerställa en 

jämn rostning och förhindra förkolning. Vissa typer har lutande eller roterande, perforerade 

hyllor inuti en behållare till vilken upphettade gaser leds. 

Varor enligt detta nummer bör inte förväxlas med industri- eller laboratorieugnar enligt nr 

8417. 

V. Maskiner och apparater för ångbehandling 

Dessa kan bestå av slutna behållare (av den allmänna typ som tidigare har beskrivits i denna 

anvisning), i vilka olika slags varor kan utsättas för fuktig värme (t.ex. genom tillförsel av 

vattenånga under tryck eller genom inverkan av den vattenånga som avges av varorna själva). 

Sådana apparater används vid olika tillverkningsprocesser (t.ex. vid framställning av 

vegetabiliska eller animaliska extrakter; allmänt inom livsmedelsindustrin; vid processer där 

ånga behövs för avfettning och rensning). Andra typer består av större kammare, i vilka varor 

utsätts för inverkan av ånga under längre eller kortare tid. De används t.ex. för konditionering 

av lösa textilfibrer, för ångbehandling av trä, etc. 

Numret omfattar inte maskiner för konditionering av textilgarn eller textilvävnader eller för 

annan ångbehandling av sådana textilvaror (nr 8451). 

VI. Steriliseringsapparater 

Dessa består i huvudsak av behållare, som vanligen uppvärms av ånga eller kokande vatten 

(eller ibland av varmluft). De varor eller ämnen som skall steriliseras utsätts i dessa apparater 

under viss tid för en temperatur som är tillräckligt hög för att döda bakterier etc. utan att 

förändra varornas eller ämnenas sammansättning eller fysiska egenskaper. 

Många steriliseringsapparater för vätskor liknar de i avsnitt I ovan beskrivna apparaterna 

(t.ex. pastöriseringsapparater). Vissa större typer av steriliseringsapparater kan vara försedda 

med transportanordningar, på vilka godset förs genom uppvärmningsmediet och därefter, om 

så behövs, genom en kylapparat, som också kan utgöra en del av apparaten. 

Denna grupp omfattar inte bara steriliseringsapparater för industriellt bruk (t.ex. för mjölk, 

vin, fruktsafter och vadd) utan också steriliseringsapparater för operationssalar etc. 

VII. Apparater för framställning av flytande luft; specialapparater för laboratorier 

Numret omfattar maskiner av typen Linde eller Claude, vilka används för framställning av 

flytande luft. 

Numret omfattar vidare specialtillverkade laboratorieapparater, i allmänhet av mindre 

storlek (autoklaver, destillationsapparater, apparater för sterilisering eller ångbehandling, 

torkapparater etc.). Det omfattar emellertid inte demonstrationsapparater enligt nr 9023 och 

inte heller mätapparater, kontrollapparater etc. som är upptagna eller inbegripna i 

tulltaxenummer med mera specificerad varubeskrivning i 90 kap. 

Delar 


allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till maskiner och apparater 

enligt detta nummer. Bland sådana delar kan nämnas: vissa delar till destillationsapparater 

eller rektifieringskolonner, såsom retorter, bubblingslock, ringar, plattor och vissa rörformiga 

delar; roterande plattor, trummor etc. för rostnings- och torkapparater. 

Metallrör, som har böjts eller bockats men inte vidare bearbetats och som föreligger i inte 

hopmonterat skick, anses inte vara igenkännliga som delar till varor enligt detta nummer och 

skall därför klassificeras enligt femtonde avd. 

84:36

8420 Kalandrar och andra valsmaskiner, andra än maskiner för bearbetning av 

metall eller glas, samt valsar till sådana maskiner 

8420.10 - Kalandrar och andra valsmaskiner 

- Delar: 

8420.91 - - Valsar 

8420.99 - - Andra 

Med undantag av maskiner för valsning eller annan bearbetning av metall enligt nr 8455, 

8462 eller 8463 samt maskiner för bearbetning av glas (nr 8475) omfattar detta nummer 

kalandrar och andra valsmaskiner, oavsett om de är specialtillverkade för viss industri eller 

inte. 

Dessa maskiner består huvudsakligen av två eller flera parallella cylindrar eller valsar, vilka 

roterar mer eller mindre tätt intill varandra, varigenom följande arbetsprocedurer kan utföras, 

antingen enbart genom valsarnas tryck eller genom tryck i förening med friktion, värme eller 

fuktighet: 

1. utvalsning till plattor av material (inbegripet bagerideg, choklad, gummi etc.) som tillförs 

valsarna som en formbar massa; 

2. åstadkommande av vissa effekter på ytan hos plattor eller folier (av annat material än metall 

eller glas) som får passera mellan valsarna, t.ex. pressning, strykning, glansning, glättning, 

polering, prägling eller ådring; 

3. anbringande av appretur eller ytbetäckningar; 

4. laminering av textilvävnader. 

Maskiner av detta slag används inom olika industrier (t.ex. inom pappers-, textil-, läder-, 

linoleum-, plast- och gummiindustrierna). 

I vissa industrier har kalandrarna särskilda namn, t.ex. strykmaskiner (i tvättinrättningar), 

manglar (i textilindustrin) och superkalandrar (i pappersindustrin), men de klassificeras enligt 

detta nummer oavsett om de kallas kalandrar eller inte. 

Kalandrar utgör ofta hjälp- eller tillsatsanordningar till andra maskiner (t.ex. 

pappersmaskiner). När kalandrarna föreligger tillsammans med dessa andra maskiner styrs 

klassificeringen av anm. 3 och 4 till sextonde avd. 

Kalandrar som endast är utrustade med hjälpanordningar, såsom impregneringsbad, 

påläggningsvalsar, upprullningsanordningar eller skäranordningar, klassificeras däremot 

enligt detta nummer. 

Numret omfattar också sådana stryk- och pressmaskiner av kalandertyp som används i 

hushåll. 

Delar 


allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till maskiner enligt detta 

nummer. Detta gäller även valsar (cylindrar) som är tydligt igenkännliga såsom avsedda att 

användas i kalandrar eller liknande valsmaskiner enligt detta nummer. Dessa valsar kan vara 

av metall, trä eller annat lämpligt material (t.ex. pressad papp). De kan ha varierande längd 

och diameter och kan vara massiva eller ihåliga. Ytan kan, beroende på valsarnas tillämnade 

användning, vara polerad, korrugerad, kornad eller ha ingraverade mönster. De kan även vara 

överdragna med andra material (t.ex. läder, textilmaterial eller gummi). Metallvalsar är 

vanligen så konstruerade, att de kan upphettas invändigt med ånga, gas etc. En sats valsar för 

en särskild kalander kan bestå av cylindrar av olika material eller med olika överdrag. 

* 

* * 

Detta nummer omfattar inte maskiner, vilka trots att de något liknar kalandrar eller liknande 

valsmaskiner, tjänar andra ändamål än de ovan angivna, t.ex.: 

a) cylindertorkmaskiner för textilvaror, papper etc. (nr 8419 eller 8451); 

b) vin- och ciderpressar etc. (nr 8435); 

c) valskrossar (nr 8436, 8474 eller 8479); 

d) valskvarnar (valsstolar) för kvarnindustrin (nr 8437); 

e) vridmaskiner för tvätt (nr 8451); 

f) valsverk (nr 8455); 


84:37

g) maskiner för riktning av metallplåt (nr 8462) samt maskiner för prägling av metallplåt (nr 

8463); 

h) maskiner för tillverkning av planglas genom valsning samt kalandrar för glasbearbetning 

(nr 8475). 

8421 Centrifuger, inbegripet torkcentrifuger; maskiner och apparater för filtrering 

eller rening av vätskor eller gaser 

- Centrifuger, inbegripet torkcentrifuger: 

8421.11 - - Mjölkseparatorer 

8421.12 - - Torkcentrifuger för tvätt 

8421.19 - - Andra 

- Maskiner och apparater för filtrering eller rening av vätskor: 

8421.21 - - För filtrering eller rening av vatten 

8421.22 - - Filtrering eller rening av drycker, andra än vatten 

8421.23 - - Olje- eller bränslefilter för förbränningsmotorer 

8421.29 - - Andra 

- Maskiner och apparater för filtrering eller rening av gaser: 

8421.31 - - Luftrenare till förbränningsmotorer 

8421.39 - - Andra 

- Delar: 

8421.91 - - Till centrifuger, inbegripet delar till torkcentrifuger 

8421.99 - - Andra 

Detta nummer omfattar: 

I. maskiner som med hjälp av centrifugalkraften helt eller delvis skiljer (separerar) 

blandningsbeståndsdelar med olika densitet från varandra eller avlägsnar fuktighet från våta 

ämnen; 

II. maskiner och apparater för filtrering eller rening av vätskor eller gaser, andra än t.ex. 

filtrertrattar, mjölksilar och silar för filtrering av målningsfärg (i allmänhet 73 kap.). 

I. Centrifuger, inbegripet torkcentrifuger 

De flesta centrifuger består i huvudsak av en perforerad eller genombruten platta, trumma, 

korg, kula e.d., som roterar med stor hastighet i en fast, vanligen cylindrisk behållare, mot 

vars väggar de genom centrifugalkraften avskilda ämnena slungas. I vissa typer uppsamlas 

ämnen med olika densitet på olika höjd i behållaren med hjälp av en serie av på varandra 

liggande separatorkoner. I andra typer blir de fasta beståndsdelarna kvar i den perforerade, 

roterande trumman, korgen etc., och de flytande beståndsdelarna slungas ut. Maskiner av 

sistnämnda slag kan även användas för att effektivt pressa in flytande färg, rengöringsmedel 

o.d. i olika material (t.ex. vid färgning eller rengöring). 

Numret omfattar bl.a.: 

1. torkcentrifuger för tvätterier, färgerier, massafabriker, spannmålskvarnar etc.; 

2. centrifuger för sockerraffinering; 

3. mjölkseparatorer; s.k. slamseparatorer (för mjölkens rening från fasta föroreningar); 

4. centrifuger för klarning av oljor, vin, sprit etc.; 

5. centrifuger för avlägsnande av vatten eller vax från mineraloljor; 

6. centrifuger för avlägsnande av vatten från vin, talg, stärkelse etc.; 

7. nitreringscentrifuger för tillverkning av bomullskrut; 

8. separatorer för jästkulturer; 

9. centrifuger för den kemiska industrin (t.ex. snabbgående centrifuger för extrahering av 

antibiotika); 

10. centrifuger, huvudsakligen för laboratoriebruk, i vilka vätskor separeras i över varandra 

liggande skikt, som sedan dekanteras; 

11. centrifuger för extrahering av blodplasma; 

12. centrifuger för torkning av radioaktiva fällningar; 

13. centrifuger för extrahering av honung. 

84:38

Delar 


allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till centrifuger (t.ex. plattor, 

trummor, korgar, kulor och behållare). 

* 

* * 

Detta nummer omfattar inte vissa andra maskiner som arbetar enligt centrifugalprincipen, 

t.ex.: 

a) speciella s.k. gascentrifuger för separation av uranisotoper (nr 8401); 

b) vätskecentrifugalpumpar (nr 8413); 

c) luftcentrifugalpumpar (nr 8414); 

d) centrifugalsiktar för kvarnindustrin (nr 8437); 

e) centrifugalgjutmaskiner för metall (t.ex. för gjutjärnsrör) (nr 8454) eller för betong (t.ex. för 

gjutning av betongrör) (nr 8474); 

f) centrifugalpendelkvarnar för malning av jord, sten etc. (nr 8474); 

g) av det slag som används för framställning av halvledarplattor (wafers) (nr 8486). 

II. Maskiner och apparater för filtrering eller rening av vätskor eller gaser 

Många filtrer- eller reningsapparater enligt detta nummer är helt statiska anordningar utan 

rörliga delar. Numret omfattar filtrer- och reningsapparater etc. av alla slag (fysiska eller 

mekaniska, kemiska, magnetiska, elektromagnetiska, elektrostatiska etc.). Numret omfattar 

inte bara stora industriella anläggningar utan också filter för förbränningsmotorer samt smärre 

apparater för hushållsbruk. Numret omfattar emellertid inte filtrertrattar, mjölksilar, behållare, 

cisterner etc., som endast är försedda med metallsilduk eller annan silanordning, och inte 

heller behållare, cisterner etc. med allmän användning, även om de är avsedda att förses med 

ett lager av grus, sand, träkol etc. och därefter användas som filter. 

I stort sett kan maskiner och apparater enligt detta nummer delas upp i två typer med 

hänsyn till om de är avsedda för vätskor eller för gaser. 

A.Maskiner och apparater för filtrering eller rening av vätskor, inbegripet apparater 

för avhärdning av vatten. 

Apparater för filtrering av vätskor enligt denna grupp avskiljer partiklar (fasta, feta, 

kolloidala etc.) från en vätska som t.ex. får passera genom en platta, ett membran eller en 

massa av poröst material (t.ex. väv, filt, metalltrådsduk, skinn, stengods, porslin, kiselgur, 

sintrat metallpulver, asbest, pappersmassa, cellulosa, träkol, benkol eller sand). Vid filtrering 

av dricksvatten avlägsnar en del av dessa ämnen (t.ex. porslin och träkol) bakterier etc. 

Filtrerapparater i vilka dessa filtermaterial används benämns därför ibland vattenrenare. 

Filtrerapparater används även för att ta bort vätska ur vattenhaltiga blandningar (t.ex. ur 

keramiska massor eller anrikade malmer). Numret omfattar apparater av ifrågavarande slag, 

oavsett om vätskan pressas genom filtret genom självtryck, genom sugning (eller vakuum) 

eller genom tryck. 

Bland de olika typerna märks följande. 

1. Vattenfilter för hushållsbruk. Filter av trycktyp är avsedda att fästas på 

huvudledningen eller på en kran och består vanligen av ett cylindriskt keramiskt 

filterelement som är inneslutet i en metallbehållare. Filter för självtryck är av liknande 

konstruktion men ofta större. Numret omfattar emellertid inte filter som huvudsakligen 

består av keramiskt material eller glas (69 resp. 70 kap.); 

2. Filtrerljus används vid framställning av syntetiska eller regenererade textilfibrer. Dessa 

filter består av en rostfri behållare som innehåller ett filterelement av textilmaterial, 

genom vilket spinnlösningen filtreras. 

3. Oljefilter för förbränningsmotorer, verktygsmaskiner etc. Två huvudtyper finns: 

a) sådana som innehåller ett filterelement som vanligen består av på varandra lagda 

skikt av filt, metalltrådsduk, stålull etc.; 

b) sådana som innehåller permanentmagneter eller elektromagneter för att avskilja 

järnpartiklar från oljan. 

4. Filter för rening av matarvattnet till ångpannor. Dessa filter består vanligen av en stor 

behållare, som invändigt är försedd med flera på varandra lagda skikt av filtermaterial 

och som förutom inlopps- och avloppsrör har ett system av rör och ventiler för rengöring 

av filterelementen med en motström av vatten. 

84:39 

Ny version 2007

5. Filtrerpressar. Dessa består av en horisontell rad av filtrerkammare, som bildas av lätt 

löstagbara vertikala plattor och ramar. Plattorna och ramarna är överspända med ett 

filtermaterial (väv, cellulosa etc.) och hålls fast av en skruv- eller pressmekanism. 

Vätskan pressas av en pump genom filtrerkamrarna, som kan uppvärmas invändigt av 

ånga etc. Filtratet uppsamlas i en ränna vid nedre delen av pressen, och föroreningarna 

stannar kvar mellan plattorna i form av kakor. Filtrerpressar används för filtrering eller 

klarning av många olika vätskor (t.ex. i den kemiska industrin, i sockerindustrin, i 

bryggerier, vid vintillverkning, oljerening, anrikning av malm, tillverkning av keramiska 

produkter, framställning av syntetiska eller regenererade textilfibrer etc.). 

6. Roterande vakuumfilter. Dessa består av en med filterduk eller metallduk täckt cylinder 

som är monterad i en behållare, vilken innehåller den vätska som skall filtreras. Vätskan 

sugs in i cylindern, och mekaniska anordningar avlägsnar de fasta föroreningar som 

samlas på trummans utsida. 

7. Intermittenta vakuumfilter. Dessa består av ett antal små filtrercylindrar som är täckta 

med filterduk och anslutna till en gemensam vakuumledning. Filtret sänks ned i den 

vätska som skall filtreras och vakuum kopplas på. 

8. Kemiska vattenrenare, t.ex. permutit- eller zeolitavhärdningsfilter och kalkvattenrenare. 

9. Elektromagnetiska vattenrenare. Dessa renare förhindrar genom inverkan av ett 

magnetfält att i vattnet befintliga kalksalter kristalliseras och bildar avlagringar på rörens 

väggar. I stället avskiljs salterna som slam, vilket lätt avlägsnas. 

Numret omfattar också dialysatorer, en speciell typ av filter, som huvudsakligen består av 

ett halvgenomträngligt membran, genom vilket vätskor kan passera genom diffusion och 

därigenom skiljas från kolloidala partiklar. 

B. Maskiner och apparater för filtrering eller rening av gaser. 

Dessa gasfilter och gasrenare används för att avskilja fasta eller flytande partiklar från gaser, 

antingen för att återvinna värdefulla produkter (t.ex. koldamm eller metallpartiklar från 

rökgaser) eller för att ta bort skadliga ämnen (t.ex. damm eller tjära ur gaser eller rök eller olja 

ur ånga från ångmaskiner). 

Hit hör bl.a. följande maskiner och apparater. 

1. Filter och renare med enbart mekaniskt eller fysikaliskt arbetssätt av vilka två typer 

förekommer. I den första typen består filtermaterialet liksom i vätskefilter av en porös yta 

eller massa (filt, textilduk, metallsvamp, glasull etc.). I den andra typen sker avskiljandet 

genom att hastigheten hos de partiklar som medföljer gasen hastigt minskas, så att de 

faller ned på grund av sin egen tyngd och kan hopsamlas eller uppfångas på en oljig yta 

etc. Filter av dessa typer är ofta försedda med fläktar eller vattenspridare. 

Till den första typen hör bl.a.: 

a) luftrenare till förbränningsmotorer. I dessa kombineras ofta båda de ovan beskrivna 

systemen; 

b) slangfilter. Dessa består av en rad slangformiga filterelement av textilvara och är ofta 

försedda med en skakmekanism som kommer de avskilda partiklarna att falla ned 

genom slangarnas botten; 

c) filter som består av en ändlös filterduk som går över två valsar och är uppspänd i 

den kammare genom vilken gaserna strömmar. Filterduken rengörs av en 

skrapmekanism; 

d) roterande filter, t.ex. sådana som används vid sandblästring. De består vanligen av en 

filtrertrumma i vilken luften leds in genom sugning. Trumman roterar mot en skrapa, 

som befriar den från föroreningarna. 

Till den andra typen hör bl.a.: 

e) dammavskiljare, rökfilter etc., som är försedda med olika anordningar för att 

nedbringa partiklarnas hastighet i gasströmmen, t.ex. baffelplåtar; perforerade 

skiljeväggar med mot varandra icke svarande hål; ring- eller spiralformiga ledningar 

som är invändigt försedda med baffelplåtar; koner av på varandra lagda ringar med 

flänsar eller vingar; 

f) cykloner (cyklonrenare), vilka i regel huvudsakligen består av koner av metallplåt 

som är inneslutna i en cylindrisk behållare. Gaserna leds till den trängre delen av 

konen genom ett tangentiellt rör och de virvelströmmar som då uppstår minskar 

snabbt i hastighet när gaserna når den bredare delen av konen, varvid dammet faller 

ned på behållarens botten. 

2. Elektrostatiska filter för luft eller andra gaser. I dessa utgörs den huvudsakliga 

beståndsdelen vanligen av en rad vertikala trådar som är laddade med statisk elektricitet. 

84:40

Dammet i den luft som strömmar genom apparaten attraheras av och fastnar på trådarna, 

från vilka det då och då avlägsnas. 

3. Gastvättare (skrubbrar) eller absorptionstorn. Dessa används för rening av gengas, 

lysgas etc. och består av höga metalltorn som innehåller koks eller annan fyllning och 

upptill är försedda med vattenspridare. 

4. Andra kemiska filter och renare för luft och andra gaser (inbegripet katalytiska 

avgasrenare som omvandlar kolmonoxid i avgaserna från motorfordon). 

* 

* * 

Denna grupp omfattar också följande maskiner och apparater som används i 

kärnkraftsindustrin: luftfilter (fysikaliska eller elektrostatiska) som är särskilt konstruerade för 

att avlägsna radioaktivt damm; renare med aktivt kol, som fångar upp radioaktiv jod; 

jonbytarapparater för separation av radioaktiva grundämnen, inbegripet sådana apparater som 

arbetar med elektrodialys; separatorer för bestrålade bränslen eller för radioaktivt spillvatten, 

vilka är baserade på jonbyte eller arbetar på kemisk väg (med hjälp av lösningsmedel, fällning 

etc.). 

Delar 


allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till ovannämnda slag av 

filter och renare. Bland sådana delar märks: 

filtrercylindrar för intermittenta vakuumfilter; ställ, ramar och plattor för filtrerpressar; 

roterande trummor för vätske- eller gasfilter; baffelplåtar och perforerade plåtar för gasfilter. 

Det bör emellertid observeras att filterplattor av pappersmassa klassificeras enligt nr 4812 

och att många andra filterelement (av keramiskt material, textilmaterial, filt etc.) klassificeras 

efter materialets beskaffenhet. 

* 

* * 


a) gasdiffusionsapparater för separation av uranisotoper (nr 8401); 

b) luftkonditioneringsapparater enligt nr 8415 och luftavfuktare enligt nr 8479; 

c) vinpressar, ciderpressar etc. (nr 8435); 

d) s.k. konstgjorda njurar (dialysapparater) (nr 9018). 

8422 Diskmaskiner; maskiner och apparater för rengöring eller torkning av flaskor 

eller andra kärl; maskiner och apparater för påfyllning, tillslutning, 

kapsylering eller etikettering av flaskor, burkar, askar, lådor, påsar, säckar 

eller andra förpackningar; andra maskiner och apparater för förpackning eller 

inslagning av varor [inbegripet maskiner och apparater för inslagning av varor 

genom värmekrympning (heat-shrink)]; apparater för inpressning av kolsyra i 

drycker (+) 

- Diskmaskiner: 

8422.11 - - Av hushållstyp 

8422.19 - - Andra 

8422.20 - Maskiner och apparater för rengöring eller torkning av flaskor eller 

andra kärl 

8422.30 - Maskiner och apparater för påfyllning, tillslutning, kapsylering eller 

etikettering av flaskor, burkar, askar, lådor, påsar, säckar eller andra 

förpackningar; apparater för inpressning av kolsyra i drycker 

8422.40 - Andra maskiner och apparater för förpackning eller inslagning av 

varor (inbegripet sådana för inslagning genom värmekrympning) 

8422.90 - Delar 

84:41 

Ny version 2007

Detta nummer omfattar diskmaskiner (för tallrikar, glas, skedar, gafflar etc.) med eller utan 

anordningar för torkning, inbegripet elektriska diskmaskiner, även för hushållsbruk. Numret 

omfattar också maskiner och apparater av olika typer, som är avsedda för rengöring eller 

torkning av flaskor eller andra kärl, för påfyllning eller tillslutning av sådana kärl (inbegripet 

apparater för inpressning av kolsyra i drycker) eller eljest för förpackning av varor (inbegripet 

inslagning genom värmekrympning) för försäljning, transport eller lagring. 


1. maskiner för tvättning, sköljning eller torkning (med ånga eller på annat sätt) av flaskor, 

konservburkar och andra burkar, askar, fat, smörkärnor, separatorkulor eller andra kärl. 

Dessa maskiner är ibland försedda med anordningar för desinfektion eller sterilisering; 

2. maskiner för påfyllning av förpackningar (t.ex. fat, tunnor, konservburkar och andra burkar, 

flaskor, tuber, ampuller, lådor, pappaskar, säckar eller påsar), ofta försedda med 

automatiska hjälpanordningar för volym- eller viktkontroll och med anordningar till 

tillslutning av förpackningarna; 

3. maskiner och apparater för tillslutning av flaskor och burkar med kork, kapsyl e.d.; 

maskiner och apparater för hermetisk tillslutning av konservburkar (även genom lödning); 

4. maskiner och apparater för emballering av varor (påsättande av banderoller eller hylsor, 

paketering eller förpackning i kartonger), även med anordningar för formning, tryckning, 

omknytning med snören, häftning, tejpning, klistring, tillslutning eller annan avslutande 

behandling av förpackningarna. Numret omfattar också maskiner för förpackning av fyllda 

konservburkar, flaskor etc. i ytterförpackningar (häckar, lådor etc.); 

5. etiketteringsmaskiner, inbegripet sådana som även trycker, skär och gummerar etiketterna; 

6. apparater för inpressning av kolsyra i drycker. Dessa utgör i själva verket flaskpåfyllnings- 

och flasktillslutningsapparater med anordningar för tillförsel av kolsyra samtidigt med 

vätskan; 

7. maskiner och apparater för bandning av balar, lådor o.d., inbegripet handmanövrerade 

bärbara apparater som är försedda med bottenplatta eller liknande anordning som gör att de 

vid användningen kan ställas på de balar, lådor eller andra förpackningar som skall bandas. 

Maskiner och apparater enligt detta nummer utför ofta flera av ovannämnda 

arbetsuppgifter. De kan också vara försedda med anordningar för fyllning eller tillslutning i 

vakuum eller under kontrollerat tryck. 

Maskiner och apparater som utom förpackning, inslagning etc. även utför andra 

arbetsuppgifter klassificeras ändå enligt detta nummer, under förutsättning att de andra 

arbetsuppgifterna är av underordnad betydelse i jämförelse med förpackningen etc. Sålunda 

klassificeras enligt detta nummer maskiner som förpackar eller slår in varor i sådana 

förpackningar vari de normalt distribueras och säljs i handeln, även om maskinerna är 

försedda med anordningar för vägning eller mätning. Likaså omfattar numret maskiner som är 

försedda med anordningar vilka som biuppgift skär, formar eller pressar förut beredda varor 

till sådan form som är lämplig för försäljning, utan att varans huvudsakliga karaktär 

därigenom förändras (t.ex. maskiner som formar smör eller margarin till block etc. och sedan 

emballerar dessa). Numret omfattar emellertid inte maskiner vilkas huvuduppgift inte är att 

emballera varor utan att bearbeta råmaterial eller halvfabrikat till färdiga produkter (t.ex. 

maskinkombinationer för såväl tillverkning som förpackning av cigaretter). 

Delar 


allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till ovannämnda maskiner 

och apparater. Det bör emellertid observeras, att, i fråga om maskinkombinationer, delar till 

någon i kombinationen ingående maskin som i och för sig inte omfattas av detta nummer 

klassificeras enligt sina respektive nummer, t.ex. delar till vågar (nr 8423), delar till maskiner 

för tillverkning av kartonger eller papperspåsar (nr 8441) och delar till tryckmaskiner (nr 

8443). 

* 

* * 


a) hushållsapparater för påfyllning av flaskor eller tillslutning av konservburkar samt andra 

handdrivna mekaniska apparater och redskap som väger högst 10 kg (nr 8210); 

b) halm- och foderpressar (nr 8433); 

c) maskiner för tillverkning av papperssäckar, papperspåsar eller kartonger (nr 8441); 

84:42

d) symaskiner för tillslutning av säckar etc. efter påfyllning (nr 8452); 

e) skrotpressar (nr 8462); 

f) lådspikningsmaskiner (nr 8465); 

g) maskiner och apparater för kuvertering av brev eller för banderollering av handlingar (nr 

8472). 


HS-nr 8422.11 och 8422.19 

Dessa nummer omfattar diskmaskiner av hushållstyp, även elektriska, oavsett deras avsedda användning. Sådana 

maskiner som skall stå på golvet har följande ytterdimensioner: 

bredd: högst 65 cm 

höjd: högst 95 cm 

djup: högst 70 cm 

Maskiner och apparater av bänktyp har väsentligt mindre dimensioner. 

8423 Vågar (med undantag av vågar känsliga för 0,05 g eller mindre), inbegripet 

räkne- och kontrollvågar; vikter av alla slag för vågar (+) 

8423.10 - Personvågar, inbegripet barnvågar; hushållsvågar 

8423.20 - Vågar för kontinuerlig vägning av varor på transportörer 

8423.30 - Toleransvågar, vågar för utvägning i säckar samt andra doseringsvågar, 

inbegripet vågar med behållare 

- Andra vågar: 

8423.81 - - Med en kapacitet av högst 30 kg 

8423.82 - - Med en kapacitet av mer än 30 kg men högst 5 000 kg 

8423.89 - - Andra 

8423.90 - Vikter av alla slag till vågar; delar till vågar 

Med undantag av vågar som är känsliga för 0,05 g eller mindre (nr 9016) omfattar detta 

nummer: 

A. maskiner, apparater och redskap för direkt bestämning av föremåls vikt, oavsett om detta 

sker på elektronisk väg (med hjälp av transduktorer), genom utbalansering av föremålet mot 

utbytbara vikter, genom förskjutning av rörliga vikter längs en graderad balk (besman m.fl.) 

eller genom automatisk viktangivning på en skala eller med visare i apparater som arbetar 

med fjädrar, med hävstänger och motvikter eller hydrauliskt, etc.; 

B. apparater som arbetar enligt principen för vågar men automatiskt anger andra enheter (t.ex. 

volym, antal, pris eller längd) vilka står i direkt relation till vikten; 

C. apparater, som i förväg är inställda på en viss vikt, vilka med avseende på vikten 

kontrollerar likformigheten av eller utvisar felaktigheter hos varor eller väger upp bestämda 

viktmängder av varor som är färdiga för förpackning. 

Bland det stora antalet vågtyper enligt detta nummer märks: 

1. fjädervågar; 

2. hushålls- och butiksvågar; 

3. brev- och paketvågar; 

4. personvågar (även för iläggning av mynt), inbegripet barnvågar; 

5. bärbara eller mobila vågar av plattformstyp; 

6. bryggvågar (hydrauliska och andra) och andra plattformsvågar; 

7. vågar för vägning av gods på transportband, lintransportörer etc.; 

8. räknevågar (arbetar enligt principen för vågar och räknar stycketal); 

9. toleransvågar, såsom kontrollvågar vilka utvisar avvikelser (över- eller undervikt) från 

standardvikt samt vågar för fortlöpande kontroll av jämnheten i vikt hos textilvaror eller 

andra material; 

10. vågar för automatisk vägning av material som tillförs genom trattar, inbegripet sådana 

vågar som automatiskt väger material från flera trattar (vid framställning av blandningar); 

11. vågar för utvägning i säckar eller behållare av i förväg bestämda kvantiteter av en vara. 

Apparater som dessutom emballerar varan i sådana förpackningar vari de normalt 

distribueras och säljs i handeln förs dock inte hit; 

12. automatiska vågar för vägning av ett kontinuerligt vätskeflöde; 

13. helt automatiska apparater, vilka väger och etiketterar färdigförpackade varor och som 

84:43 

Ny version 2007

estår av en våg, en räknemaskin och ett tryckverk med inbyggd anordning för summering 

av förpackningar och utmatning av etikett. 

Vågar kan vara försedda med anordningar för automatisk tryckning av viktbiljetter, för 

registrering och summering av en serie vägningar, för projektion eller förstoring av skalor, 

etc. 

Numret omfattar också vikter av alla slag, för alla slags vågar och av vilket material som 

helst, föreliggande som enstaka vikter eller i satser, med eller utan tillhörande lådor etc. Enligt 

detta nummer klassificeras också särskilt föreliggande vikter för precisionsvågar enligt nr 

9016. Vikter som föreligger med sådana precisionsvågar klassificeras dock tillsammans med 

dessa. Skjutvikter (även av platina) förs likaså hit. 

Delar 


allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till vågar enligt detta 

nummer. Bland sådana delar märks: 

vågbalkar (med eller utan gradering); vågskålar och vågplattformar; bottenplattor, stativ 

och höljen; eggar, svängtappar och svängtappslager (utom sådana som består helt av agat eller 

andra ädelstenar eller halvädelstenar – nr 7116); hydrauliska dämpningsanordningar 

(svängningsdämpare); viktskalor. 

* 

* * 


a) hydrostatiska vågar (för bestämmande av densitet) (nr 9016); 

b) maskiner för balansering av maskindelar (nr 9031); 

c) instrument, såsom dynamometrar av sådana slag som huvudsakligen är avsedda för mätning 

av dragkraft, tryckkraft etc. och inte för vägning av varor, personer, djur etc. (nr 9024 eller 

9031). 


HS-nr 8423.20 

De vågar för kontinuerlig vägning av varor på transportörer som omfattas av detta nummer och som kan vara av 

den summerande eller integrerande typen mäter och registrerar vikten av varorna när dessa passerar i skopor, på 

kedjor e.d. 

8424 Mekaniska apparater (även för handkraft) för utsprutning, spridning eller 

finfördelning av vätskor eller pulver; brandsläckningsapparater, även 

laddade; sprutpistoler och liknande apparater; ångbläster- och 

sandblästerapparater samt liknande apparater (+) 

8424.10 - Brandsläckningsapparater, även laddade 

8424.20 - Sprutpistoler och liknande apparater 

8424.30 - Ångbläster- och sandblästerapparater samt liknande apparater 

- Andra apparater: 

8424.81 - - För jordbruk eller trädgårdsskötsel 

8424.89 - - Andra slag 

8424.90 - Delar 

Detta nummer omfattar maskiner och apparater för utsprutning, spridning eller finfördelning 

av ånga, vätskor eller fasta ämnen (t.ex. sand, pulver, korn eller metallslipmedel) i form av en 

stråle, som dropp eller som ett regn eller en dimma. 

84:44

Detta nummer omfattar emellertid inte vattenskärmaskiner eller abseriva 

vattenskärmaskiner, som är utformade för precisionsskärning i en mängd material (t.ex. 

sten, komposit, gummi, glas, metall). Dessa maskiner arbetar vanligtvis med en stråle 

vatten eller en blandning av vatten och fina slipmedel med ett tryck på 3000 till 4000 bar 

och med en hastighet av 2-3 gånger ljudhastighet (nr 8479). 

A. Brandsläckningsapparater, även laddade 

Denna grupp omfattar brandsläckningsapparater som kan vara oladdade eller laddade med 

skumbildande eller andra ämnen. Enligt detta nummer klassificeras också enkla 

brandsläckningsapparater som är försedda med kranar, ventiler, genomslagsstift eller andra 

öppningsanordningar. 


a) brandsläckningsbomber och laddningar till brandsläckningsapparater (nr 3813); 

b) brandsläckningspumpar med eller utan inre behållare, nr 8413 (inte utgörande fordon) eller 

nr 8705 (brandbilar). 

B. Sprutpistoler och liknande apparater 

Sprutpistoler och liknande handmanövrerade apparater är vanligen avsedda att anslutas till en 

slangledning för tryckluft eller ånga och – direkt eller genom en ledning – till en behållare för 

det ämne som skall sprutas. De är försedda med avtryckare eller ventiler för reglering av 

flödet genom munstycket, varmed strålbredden vanligen kan regleras. De används för 

sprutning av färg, fernissa, olja, plast, cement, metallpulver, textilstoft etc. De kan också 

användas för rengöring av husfasader, statyer etc. med en kraftig stråle av tryckluft eller ånga. 

Numret omfattar också särskilt föreliggande handmanövrerade antismetsprutor för 

montering på tryckmaskiner samt handmanövrerade metallsprutpistoler som arbetar antingen 

enligt blästerprincipen eller genom elektrisk uppvärmning jämte en tryckluftstråle. 

Handmanövrerade sprutpistoler som är försedda med inbyggd elektrisk motor, pump och 

behållare för det material som skall sprutas (färg, fernissa etc.) omfattas också av detta 

nummer. 

C. Ångbläster- och sandblästerapparater samt liknande apparater 

Sandblästerapparater och liknande apparater är ofta av kraftig konstruktion och har ibland 

inbyggda kompressorer. De används för avlägsnande av glödspån eller för rengöring av 

metallvaror, för mekanisk etsning, gravering eller mattering av ytan på glas, sten etc. genom 

att varorna utsätts för en kraftig stråle av sand, metallslipmedel etc. De är vanligen försedda 

med dammsugare för att avlägsna sand- och dammoln. Numret omfattar också 

ångblästerapparater, som används för t.ex. avfettning av metalldelar. 

D. Sprutor för spridning av vätskor eller pulver 

Dessa används för insekts- eller svampbekämpningsmedel etc. inom lantbruk och 

trädgårdsskötsel och i hem. Numret omfattar bl.a.: sprutor (med eller utan inbyggda behållare) 

som drivs för hand (även enkla kolvsprutor) eller med foten; pulverblåsbälgar; sprutor som är 

avsedda att bäras på ryggen eller att dras. Numret omfattar också mobila sprutor, i vilka 

motorn som lämnar kraft för pumpningen eller spridningen även kan förflytta sprutan i den 

begränsade omfattning som behövs för arbetets utförande. Numret omfattar däremot inte 

sprutor som utgör verkliga fordon av de slag som avses i nr 8705. 

Under förutsättning att de är försedda med mekaniska anordningar för alstring eller 

spridning av en stråle e.d. eller för automatisk riktning av strålmunstycket (även enkla 

anordningar som påverkas av vattentrycket), omfattar detta nummer också följande typer av 

apparater, stationära, transportabla eller mobila: 

1. vattenspridare för gräsmattor, fruktträdgårdar etc. (t.ex. roterande och svängande 

bevattningsrör); 

2. vattenkanoner för lösgörande av mineral (t.ex. guldhaltig sand) från bergssidor etc. med 

hjälp av kraftiga vattenstrålar samt för pappersindustrin avsedda barkningsmaskiner som 

arbetar med vattenstråle. 

Numret omfattar också mekaniska vindrute- och strålkastarspolare för motorfordon samt 

eldsprutor av den typ som används för utrotning av ogräs eller för andra lantbruksändamål. 

84:45 

Ny version 2007


a) behållare som är fyllda med insektsbekämpningsmedel under tryck och försedda med en 

enkel tryckutlösningsventil (nr 3808); 

b) slangmunstycken (femtonde avd. eller, om de är försedda med kranar, ventiler eller andra 

anordningar för reglering av vätskeflödet, nr 8481); 

c) medicinska instrument enligt nr 9018; 

d) rafräschissörer (nr 9616). 

E. Bevattningssystem 

I dessa bevattningssystem, som består av olika sammankopplade komponenter, ingår 

vanligen: 

1. en manöverstation (nätfilter, gödselmedelsinjektorer, vattenventiler, tryckregulatorer, 

manometrar, luftningsventiler etc.); 

2. ett ledningsnät under markytan (huvudledningar och grenledningar som för vattnet från 

manöverstationen till bevattningsområdet); 

3. ett ledningsnät över markytan (droppledningar som är försedda med droppmunstycken). 

Sådana system klassificeras enligt detta nummer som funktionella enheter i den mening 

som avses i anm. 4 till sextonde avd. (se allm. anv. till denna avdelning). 

* 

* * 

Detta nummer omfattar också: 

1. maskiner för beläggning av olika föremål (t.ex. muggar, kartonger, lådor etc.) genom 

sprejning med paraffin eller smält vax; 

2. elektrostatiska sprutmålningsapparater som består av en sprutpistol som är ansluten till en 

färgbehållare med en slang för färgtransporten och till en högspänningsgenerator genom en 

elektrisk kabel. Det elektrostatiska fält som uppstår mellan det föremål som skall målas och 

sprutpistolen gör att de med tryckluft utsprutade färgpartiklarna attraheras av föremålet, 

varigenom kringspridning förhindras; 

3. industrirobotar som är speciellt avsedda för utsprutning, spridning eller finfördelning av 

vätskor eller pulver. 

Delar 


allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till apparater enligt detta 

nummer. Bland delar som klassificeras enligt detta nummer märks: behållare till sprutor, 

sprutmunstycken, bevattningsrör och strålmunstycken med spridningsmekanism (med 

undantag av varor som är upptagna i nr 8481). 

* 

* * 


a) handdrivna oljekannor och smörjsprutor (nr 8205) samt pneumatiska smörjsprutor och 

annan trycksmörjningsutrustning (nr 8467); 

b) ångsotningsapparater för ångpannor (nr 8404); 

c) brännare till eldstäder (nr 8416); 

d) maskiner för rengöring av fat eller andra kärl med strålar av vatten, ånga, sand etc. (nr 

8422); 

e) tryckmaskiner med bläckstråle (nr 8443); 

f) försäljningsautomater som avger parfym genom ett slags rafräschissör (nr 8476); 

maskiner för spridning av murbruk eller betong och maskiner för spridning av grus på vägar 

o.d. (nr 8479); 

h) salt- och sandspridare för snöröjning, avsedda att monteras på en lastbil (nr 8479); 

ij) sprututrustning för etsning, strippning (avlägsnande av fotoresist) eller rengöring av 

halvledarplattor (wafers) och flata bildskärmar; avgradningsmaskiner för rengöring av och 

avlägsnande av föroreningar från metalledningarna till halvledarpaket före 

elmetalliseringsprocessen (avgradning genom högtryckssprutning) (nr 8486); 

84:46

k) elektriska maskiner och apparater för varmsprutning av metall eller kermet, enligt nr 8515; 

l) tandläkarborrmaskiner som arbetar med en slipmedelsstråle (nr 9018) samt apparater för 

aerosolterapi (nr 9019). 


HS-nr 8424.20 

Numret omfattar de apparater som beskrivs i punkt B i anv. till nr 8424. 

HS-nr 8424.81 

Detta nummer omfattar bl.a. trycksprutor (vilka ibland säljs under namnet ”sprutpistoler”) bestående av en 

tryckbehållare med inbyggd tratt och tryckpump, en bärrem, en böjlig slang och ett handstrålrör i mässing med 

reglerbart sprutmunstycke. Varornas utformning visar tydligt att de är mest lämpade för användning inom jord- 

eller trädgårdsbruk (till exempel med arbetstryck på 3 bar, en tank på 5 liter och reglerbart sprutmunstycke). 

(HSC 39) 

8425 Taljor och lyftblock; vinschar och gångspel; domkrafter 

- Taljor och lyftblock: 

8425.11 - - Elmotordrivna 

8425.19 - - Andra 

- Andra vinschar; gångspel: 

8425.31 - - Elmotordrivna 

8425.39 - - Andra 

- Domkrafter: 

8425.41 - - Stationära lyftplattformar för bilverkstäder 

8425.42 - - Andra domkrafter, hydrauliska 

8425.49 - - Andra 

Detta nummer omfattar enkel utrustning för lyftning eller annan hantering. Bestämmelserna i 

anv. till nr 8426 angående självgående maskiner och andra mobila maskiner samt maskiner 

med flera arbetsuppgifter och maskiner för lyftning, lastning eller annan hantering, vilka är 

avsedda att byggas in i andra maskiner eller monteras på transportfordon eller fartyg enligt 

sjuttonde avdelningen, gäller i tillämpliga delar också för utrustning enligt detta nummer. Om 

en vinsch utgör ett normalt arbetsredskap för en traktor, skall emellertid det kompletta 

aggregatet (traktor och vinsch) klassificeras enligt nr 8701. 

I. Taljor och lyftblock 

Taljor och lyftblock enligt detta nummer består av mer eller mindre komplicerade system av 

blockskivor, linor, kättingar, rep etc. som är avsedda att mekaniskt underlätta lyftning av 

föremål (t.ex. med användande av blockskivor av olika diameter, kugghjul och kuggväxlar). 

Denna grupp omfattar bl.a.: 

1. lyftblock i vilka en kätting griper in i en särskilt utformad mot kedjelänkarna svarande 

relief på blockskivans periferi; 

2. lyftblock med lintrummor i vilka linan rullas upp på en trumma som omsluter 

blockmekanismen. Denna typ, som är sammanbyggd till en enhet, är vanligen pneumatisk 

eller elektrisk och monteras ofta på en löpvagn som löper på en hängskena; 

3. lyftblock som består av en rullkedja som löper över ett system av kedjehjul, vilket är försett 

med kuggväxel och manövreras med en vev elle hävstång ungefär som en domkraft; 

Numret omfattar inte särskilt föreliggande block och blockskivor (nr 8483). 

Dävertar, vilka också klassificeras enligt detta nummer, består av två tippbara eller 

svängbara stöd, från vilka livbåtar etc. kan tas ombord eller sjösättas med hjälp av lyftblock. 

II. Vinschar och gångspel 

Vinschar består av en horisontell, hand- eller maskindriven, med spärranordning försedd vals 

(trumma), på vilken en lina rullas upp. Gångspel är av liknande konstruktion, men valsen 

84:47 

Ny version 2007

(trumman) är här vertikal. 


1. fartygsvinschar och -gångspel för manövrering av lastbommar eller styrroder, för lättning 

av ankare (ankarspel), inhalning av bogserlinor, fisknät, trossar till mudderverk, etc. Dessa 

vinschar och spel är ofta hopbyggda med drivmotorn till en enhet; 

2. vinschar för traktorer etc.; 

3. gruvspel, vilka huvudsakligen består av en stor motordriven vinsch; 

4. gångspel för manövrering av vändskivor eller för växling av järnvägsvagnar, etc. Vid 

växling löper linan vanligen över ett antal vertikala, på kul- eller rullager fritt vridbara 

pollare, varigenom styrningen underlättas. Dessa pollare klassificeras enligt nr 7325 eller 

7326; 

5. dragvinschar för tråddragningsmaskiner. 

III. Domkrafter 

Domkrafter är avsedda att lyfta tunga föremål kortare sträckor. Numret omfattar 

kuggstångsdomkrafter, i vilka en kuggstång höjs med hjälp av ett kugghjul, 

skruvdomkrafter, i vilka en skruvspindel höjs genom att den själv eller en vid domkraftens 

underdel fästad mutter vrids, och teleskopiska skruvdomkrafter, som arbetar under 

påverkan av två eller flera koncentriska skruvspindlar, av vilka den yttre griper in i en mutter 

som är fästad vid domkraftens underdel. 

I hydrauliska och pneumatiska domkrafter tvingas lyftkolven uppåt i en cylinder genom 

tryck som åstadkoms av en pump eller en kompressor, som kan vara fristående eller inbyggd. 

Bland speciella typer av domkrafter märks: 

1. bärbara domkrafter för bilar etc.; 

2. transportabla domkrafter för lyftning av bilar (garagedomkrafter), lådor etc.; 

3. stationära, vanligen hydrauliska lyftplattformar för bilverkstäder; 

4. domkrafter för tippanordningar på lastbilar; 

5. domkrafter för uppallning av kranar, tunga lastbilar, verkstadsvagnar, kanoner etc.; 

6. domkrafter för lyftning av järnvägsräler; 

7. domkrafter för lyftning av lok, järnvägsvagnar etc.; 

8. horisontellt arbetande domkrafter för förflyttning av balkar, byggnadssektioner etc. 

Delar 


allm. anv. till sextonde avd.), klassificeras delar till utrustning enligt detta nummer enligt nr 

8431. 

* 

* * 


a) hydrauliska och pneumatiska cylindrar enligt nr 8412; 

b) bomfällningsmekanismer för järnvägskorsningar och signaleringsutrustning för järnvägar, 


8426 Lyftkranar, inbegripet kabelkranar och mobila portallyftare; gränsletruckar 

och krantruckar 

- Traverskranar, brokranar, bockkranar, portalkranar, inbegripet mobila 

portallyftare, samt gränsletruckar: 

8426.11 - - Traverskranar 

8426.12 - - Mobila portallyftare på gummihjul samt gränsletruckar 

8426.19 - - Andra 

8426.20 - Tornkranar 

8426.30 - Portalsvängkranar 

- Andra maskiner, självgående: 

8426.41 - - Försedda med gummihjul 

8426.49 - - Andra 

84:48

- Andra maskiner: 

8426.91 - - Avsedda för montering på vägfordon 

8426.99 - - Andra 

Numret omfattar maskiner för lyftning och annan hantering som arbetar periodiskt. 

Självgående maskiner och andra mobila maskiner 

I stort sett omfattar detta nummer inte bara stationära maskiner utan (med vissa nedan angivna 

undantag ang. maskiner som är monterade på transportutrustning av den typ som omfattas av 

sjuttonde avd.) också mobila maskiner, även självgående. 

Undantagen är: 

a) Maskiner som är monterade på fordon enligt 86 kap. 

Maskiner för lyftning eller annan hantering klassificeras enligt nr 8604, om de är monterade 

på sådana vagnar som är lämpliga att kopplas till ett tåg som är avsett att framföras på ett 

järnvägsnät (oavsett spårvidden). Bärgningskranvagnar för järnvägar och kranvagnar för 

underhåll av fast eller rullande järnvägsmateriel samt kranvagnar för lastning och lossning 

av järnvägsgods är vanligen av detta slag. Självgående fordon för reparation och underhåll 

av järnvägsspår klassificeras likaså enligt nr 8604. Maskiner för lyftning och annan 

hantering, som är monterade på vagnar eller plattformar som inte utgör rullande 

järnvägsmateriel i egentlig mening, förs däremot hit. Detta är vanligen fallet med kranar 

som löper på skenor och används på byggnadsplatser, i stenbrott etc. 

b) Maskiner som är monterade på traktorer eller andra motorfordon enligt 87 kap. 

1. Maskiner som är monterade på underreden av traktortyp. 

Vissa maskiner enligt detta nummer kan vara monterade på traktorer som är konstruerade 

huvudsakligen för dragande eller skjutande av andra fordon eller av maskiner, redskap 

eller last men som i likhet med jordbrukstraktorer är försedda med enkla anordningar för 

manövrering av lyftmaskinerna etc. Dessa maskiner är i sådana fall att betrakta som 

biutrustning för tillfälligt bruk. De är i allmänhet relativt lätta och kan påmonteras eller 

bytas ut på arbetsplatsen av den som kör traktorn. Under sådana omständigheter 

klassificeras arbetsredskapen enligt detta nummer eller enligt nr 8431, under 

förutsättning att de utgör maskiner resp. delar till maskiner enligt nr 8426, även om de 

föreligger tillsammans med traktorn och även om de är monterade på denna, medan 

traktorn jämte manöverutrustningen klassificeras enligt nr 8701. 

Nr 8426 omfattar däremot sådana självgående maskiner i vilka underredet, 

manöverorganen, lyftmaskinerna etc. samt anordningarna för de sistnämndas 

manövrering är speciellt konstruerade för att tillsammans bilda en integrerad mekanisk 

enhet. Detta gäller exempelvis maskiner med ett underrede som visserligen liknar en 

traktor men som är speciellt utformat, konstruerat eller förstärkt med hänsyn till att de 

skall bilda en integrerande del av en maskin som utför en eller flera i detta nummer 

nämnda arbetsuppgifter (lyftning, lastning etc.). Särskilt föreliggande sådana underreden 

klassificeras likaledes enligt detta nummer i egenskap av inte kompletta maskiner, som 

företer de väsentliga kännetecknen på kompletta maskiner av samma slag. Underreden 

som kan utrustas med flera olika arbetsorgan och därför skulle kunna klassificeras enligt 

flera av numren 8425 – 8430 skall klassificeras med tillämpning av anm. 3 till sextonde 

avd. eller av allmän tolkningsregel 3 c. 

Mera detaljerade anvisningar för gränsdragningen mellan traktorer enligt nr 8701 och 

traktorliknande underreden enligt 84 kap. återfinns i anv. till nr 8701. 

2. Maskiner som är monterade på bilunderreden eller lastbilar 

Vissa maskiner för lyftning eller annan hantering (t.ex. vanliga kranar, lätta, 

demonterbara kranar etc. är ofta monterade på något som i själva verket i huvudsak utgör 

ett komplett bilunderrede eller en komplett lastbil i så måtto att i underredet ingår 

åtminstone följande mekaniska komponenter: motor för framdrivning, växellåda, 

manöverdon för växling samt styrinrättning och bromsar. Sådana enheter klassificeras 

enligt nr 8705 som bilar för speciella ändamål, oavsett om lyft- eller hanteringsmaskinen 

är på ett enkelt sätt monterad på fordonet eller bildar en integrerad mekanisk enhet med 

detta. Om enheterna utgör fordon som är konstruerade huvudsakligen för 

transportändamål, klassificeras de dock enligt nr 8704. 

Däremot omfattar nr 8426 sådana självgående maskiner i vilka en eller flera av 

ovannämnda framdrivnings- eller manövreringsanordningar är placerade i förarhytten på 

en maskin som är monterad på ett hjulförsett underrede, även om det hela kan framföras 

på väg för egen maskin. 

84:49 

Ny version 2007

Kranar enligt detta nummer förflyttas i allmänhet inte då de är belastade eller, om så är 

fallet, utför endast begränsade förflyttningar som direkt sammanhänger med deras 

lyftfunktion. 

c) Maskiner som är monterade på fartyg etc. enligt 89 kap. 

Alla maskiner för lyftning eller annan hantering etc. (t.ex. lastbommar och kranar) som är 

monterade på pontoner eller annan flytande materiel, med eller utan egen 

framdrivningsanordning, klassificeras enligt 89 kap. 

Maskiner med två eller flera arbetsuppgifter 

Många maskiner kan utöver de i detta nummer eller i nr 8425, 8427 eller 8428 angivna 

arbetsuppgifterna (lyftning, lastning etc.) även utföra de arbetsuppgifter (grävning, 

schaktning, borrning etc.) som anges i nr 8429 eller 8430. Sådana maskiner klassificeras med 

tillämpning av anm. 3 till sextonde avd. eller allmän tolkningsregel 3 c. Som exempel kan 

nämnas: mekaniska grävmaskiner, grävskopor etc., vilka genom utbyte av kranarmar eller på 

dessa sittande utrustning (t.ex. skopor) kan användas som lyftkranar, som kombinerade 

kolbrytnings- och lastningsmaskiner eller som kombinerade maskiner för dikning, rörlyftning 

och rörnedläggning. 

* 

* * 

Särskilt föreliggande maskiner och apparater för lyftning, lastning eller annan hantering 

klassificeras dock enligt detta nummer även om de är avsedda att ingå i andra maskiner eller 

att monteras på fordon eller fartyg enligt sjuttonde avd. 

* 

* * 

Numret omfattar maskiner för lyftning eller annan hantering som vanligen är baserade på 

lyftblocks- vinsch- eller domkraftsprincipen och ofta har bärande metallkonstruktioner av 

ansenlig storlek. 

Dessa bärande konstruktioner (t.ex. kranportaler och kranbroar) klassificeras enligt detta 

nummer när de utgör delar till en samtidigt föreliggande mer eller mindre komplett maskin för 

lyftning, lastning etc. 

Särskilt föreliggande klassificeras de enligt nr 8431, under förutsättning att de är försedda 

med eller avsedda att förses med mekaniska anordningar (hjul, löprullar, blockskivor, 

löpskenor eller ledskenor etc.), som oundgängligen behövs för funktionen av de rörliga 

delarna i den kompletta anläggningen. I annat fall klassificeras sådana bärande konstruktioner 


Numret omfattar: 

1. portalkranar, vilka löper på räler med stor spårvidd och består av en kraftig 

lyftanordning som är upphängd på en stadig kryssbalk eller bro. Liknande portalkranar 

som används i kärnreaktorer för insättning eller uttagning av bränsleelement klassificeras 

också enligt detta nummer; 

2. bockkranar och traverskranar, i vilka den balk i vilken lyftanordningen är upphängd 

löper på skenor som är fästade i väggen eller på lämpliga stödkonstruktioner av metall; 

3. brokranar (transportkranar), fasta eller löpande på räler. Dessa kranar är ibland mycket 

långa och har vanligen en utliggare (som kan vara ledad eller oledad) över kaj eller 

lossningsplats och är utrustade med en lyftvagn som kan förflytta sig utefter kranens hela 

längd. Speciella typer används för hantering av block av byggnadssten eller av containrar 

eller vid fartygsbyggnad; 

4. mobila portallyftare (lifting frames) på gummihjul, särskilt för containerhantering. Dessa 

maskiner får vara självgående, under förutsättning att de är konstruerade för stationärt 

arbete eller, om de är i stånd att transportera lasten över korta sträckor, att de utgörs av 

enkla portaler som i de flesta fall består av en horisontell bom som vilar på två vertikala 

ben (ibland av teleskoptyp), vart och ett på ett hjulförsett underrede; 

5. gränsletruckar, vilka består av ett underrede av portaltyp, i allmänhet med vertikala 

teleskopben för reglering av höjden. Underredet är i regel försett med fyra eller flera 

84:50

gummihjul, som vanligen tjänstgör både som drivhjul och som styrhjul och vilka medger 

manövrering med mycket liten vändningsradie. 

Tack vare sin speciella utformning kan de placeras över godset, lyfta detta med hjälp av 

speciella gripanordningar, transportera det korta sträckor och därefter sänka ned det igen. 

Vissa av dessa truckar är tillräckligt breda och höga för att kunna placeras direkt över 

transportfordon för att lyfta och sänka gods. 

Gränsletruckar används i fabriker, magasin eller hamnområden eller på flygplatser etc. 

för hantering av långsträckt gods (profiler, stockar, timmer etc.) eller för stapling av 

godsbehållare (containrar); 

6. tornkranar. Dessa kranar består i huvudsak av ett torn, vanligen sammansatt av 

individuella sektioner, med en betydande höjd, fasta eller rälsgående, en horisontell 

huvudarm, försedd med kranvagnar, vinschar, underhållsplattformar och en hytt för 

kranföraren, en motviktsarm med motvikter, tvärstag för stöttning av kranarmarna, och en 

svängningsanordning antingen upptill eller nertill, för att göra det möjligt för kranen att 

rotera.. Tornet kan innehålla hydrauliska cylindrar eller domkrafter och en höjbar ram som 

kan lyfta kranarmen så att ytterligare tornsektioner kan tillfogas för att öka kranens 

arbetshöjd; 

7. portalsvängkranar, som används i hamnar och som utgör svängkranar vilkas underdel 

består av en stor portal med fyra ben, vilken löper på räler med så stor spårvidd att kranen 

spänner över ett eller flera normala järnvägsspår; 

8. svängkranar (se dock inledningen till denna anvisning ang. järnvägskranvagnar, 

kranbilar, pontonkranar etc.). Svängkranar används för lyftning och ibland också för 

förflyttning i sidled av varor. De består i huvudsak av en bom eller arm, som kan förlängas 

så att kranens räckvidd ökas och arbetet underlättas. Hisslinan passerar över linskivor på 

bommens övre ända och drivs av en vinsch. Armen eller bommen kan uppbäras av ett 

lodrätt stativ, ibland av ansenlig höjd; 

9. kabelkranar, vilka utgör anläggningar för transport av hängande last. De består av en 

eller flera på fasta eller rörliga torn fästade bärlinor samt en löpvagn som löper på 

bärlinorna och har en anordning för höjning och sänkning av lasten. De används för 

hantering av material på större byggnadsplatser, vid damm- eller brobyggen, i stenbrott 

etc.; 

10. derrickkranar för fartyg, vilka består av en fast lodrät arm, vid vars nedre ände är fästad 

en svängbar lastarm som kan höjas med ett blocksystem (se inledningen till denna 

anvisning ang. liknande på pontoner etc. monterade maskiner); 

11. truckar som är försedda med kran, vilka är avsedda att förflytta gods korta sträckor i 

fabriker, magasin eller hamnområden eller på flygplatser med hjälp av en mindre kran som 

är monterad på ett truckunderrede, vanligen av lådtyp med lång hjulbas och stort avstånd 

mellan hjulen för att undvika att fordonet stjälper. 

Delar 


allm. anv. till sextonde avd.), klassificeras delar till maskiner enligt detta nummer enligt nr 

8431. 

* 

* * 

Numret omfattar inte kranbilar enligt nr 8705. 

8427 Gaffeltruckar; andra truckar samt icke självgående vagnar, med lyft- eller 

annan hanteringsutrustning 

8427.10 - Självgående truckar med elektrisk motor 

8427.20 - Andra självgående truckar 

8427.90 - Icke självgående truckar och vagnar 

Med undantag av gränsletruckar och kranförsedda truckar enligt nummer 8426 omfattar detta 

nummer truckar som är försedda med lyft- eller annan hanteringsutrustning. 

Bland truckar av detta slag märks t.ex. följande: 

A. Gaffeltruckar och andra staplingstruckar 

1. Mekaniskt framdrivna gaffeltruckar, vilka ibland är av ansenlig storlek, forslar godset 

84:51 

Ny version 2007

på en lyftanordning som är rörlig längs en vertikal ställning. Denna lyftanordning, som 

vanligen är placerad framför förarsätet, har till uppgift att uppbära godset under 

förflyttningen och att stapla det eller placera det på ett fordon. 

Denna grupp innefattar också sidolastare, vilka är konstruerade för hantering av 

långsträckt gods (balkar, plankor, rör, containrar etc.) och vanligen är försedda med flak 

för att uppbära godset vid korta transporter. 

Lyftanordningen hos ovannämnda truckar drivs i allmänhet av fordonets motor och är 

vanligen försedd med diverse tillbehör (gafflar, lastskopor, gripverktyg etc.), alltefter 

beskaffenheten av det gods som skall lyftas. 

2. Andra staplingsmaskiner, vilka vanligen är monterade på en truck som är utrustad 

med en plattform eller gaffel som kan höjas och sänkas längs ett vertikalt stativ med hjälp 

av hand- eller motordrivna vinschar eller kuggstänger. De används för stapling av säckar, 

lådor, fat etc. 

Vissa staplingsmaskiner, som arbetar enligt samma princip som elevatorer, 

klassificeras enligt nr 8428. 

B. Andra truckar som är utrustade med lyft- eller annan hanteringsutrustning 


1. vagnar med mekaniskt höj- och sänkbara plattformar för underhåll av elektriska 

ledningar, gatubelysning etc. (Se inledningen till anv. till nr 8426 ang. höj- och sänkbara 

plattformar av denna typ, som är monterade på lastbilar.); 

2. andra truckar som är försedda med lyft- eller annan hanteringsutrustning, 

inbegripet sådana som är specialtillverkade för en viss industri (t.ex. textilindustrin, den 

keramiska industrin, mejerier etc.). 

Delar 


allm. anv. till sextonde avd.), klassificeras delar till truckar enligt detta nummer enligt nr 

8431. 

8428 Andra maskiner och apparater för lyftning eller annan hantering, lastning, 

lossning eller transport (t.ex. hissar, rulltrappor, transportörer och linbanor) 

8428.10 - Hissar, inbegripet skiphissar 

8428.20 - Pneumatiska elevatorer och transportörer 

- Andra kontinuerligt arbetande godselevatorer och godstransportörer: 

8428.31 - - Speciellt konstruerade för användning under jord 

8428.32 - - Andra, försedda med skopor 

8428.33 - - Andra, försedda med transportband 

8428.39 - - Andra 

8428.40 - Rulltrappor, rullramper och rulltrottoarer 

8428.60 - Linbanor och skidliftar; dragmekanismer för rälslinbanor 

8428.90 - Andra maskiner och apparater 

Med undantag av maskiner och apparater enligt nr 8425 – 8427 omfattar detta nummer en 

mångfald maskiner och apparater för mekanisk hantering av material, styckegods etc. 

(lyftning, transport, lastning, lossning etc.). De klassificeras enligt detta nummer även om de 

är specialtillverkade för en viss industri, för lantbruk, bergshantering etc. Detta nummer är 

inte begränsat till maskiner för lyftning eller hantering av fasta ämnen. Numret omfattar även 

sådana maskiner som är avsedda för vätskor eller gaser. 

Enligt detta nummer klassificeras emellertid inte vätskeelevatorer enligt nr 8413 och inte 

heller flytdockor, kassuner och liknande lyft- och flottagningsanordningar, vilka endast 

utnyttjar den hydrostatiska bärkraften (nr 8905 eller 8907). 

Bestämmelserna i anv. till nr 8426 angående självgående maskiner och andra mobila 

maskiner samt maskiner med flera arbetsuppgifter och maskiner för lyftning, lastning eller 

annan hantering, vilka är avsedda att byggas in i andra maskiner eller monteras på 

transportfordon eller fartyg enligt sjuttonde avdelningen, gäller i tillämpliga delar också för 

utrustning enligt detta nummer. 

84:52

* 

* * 

Numret omfattar maskiner för lyftning eller annan hantering som vanligen är baserade på 

lyftblocks-, vinsch- eller domkraftsprincipen och ofta har bärande metallkonstruktioner av 

ansenlig storlek. 

Dessa bärande konstruktioner (t.ex. linbanemaster) klassificeras enligt detta nummer när de 

utgör delar till en samtidigt föreliggande mer eller mindre komplett maskin för lyftning, 

lastning etc. 

Särskilt föreliggande klassificeras de enligt nummer 8431, under förutsättning att de är 

försedda med eller avsedda att förses med mekaniska anordningar (hjul, löprullar, 

blockskivor, löpskenor eller ledskenor etc.), som oundgängligen behövs för funktionen av de 

rörliga delarna i den kompletta anläggningen. I annat fall klassificeras sådana bärande 

konstruktioner enligt nr 7308. 

Bland dessa mera komplicerade maskiner märks följande: 

I. Periodiskt arbetande maskiner 

A. Hissar drivs vanligen med vinsch och lina eller genom tryckluftdrivna eller hydrauliska 

kolvar. De används för höjning eller sänkning av hisskorgar eller lastplattformar mellan 

vertikala ledskenor och är vanligen försedda med motvikter. Manövrerings-, stopp- och 

säkerhetsanordningar etc., även elektriska, klassificeras också enligt detta nummer, under 

förutsättning att de föreligger tillsammans med hissen. Numret omfattar också handdrivna 

hissar. 

Personhissar och hissverk med kuggstångsdrivning hör också till denna kategori. Dessa 

hissar och hissverk består av en hisskorg försedd med en motor, som driver ett kuggdrev, 

och en stång utrustad med kuggar. När kuggdrevet griper in i kuggstången kan hisskorgen 

röra sig upp eller ner längs stången med kontrollerad hastighet. 

Enligt detta nummer klassificeras också s.k. fartygshissar, dvs. mycket kraftiga 

hydrauliska eller domkraftdrivna anläggningar för lyftning av såväl fartyg som 

slussbassäng från en kanalnivå till en annan; de ersätter sålunda vanliga slussar. 

B. Skiphissar utgör ett slags hissar i vilka behållare för massgods hissas uppför en brant 

sluttning eller ett vertikalt schakt. De används för uppfordring av kol från gruvor eller för 

uppfordring av malm, kalksten, bränsle etc. till masugnar, kalkugnar etc. 

Numret omfattar också hisskorgar till sådana skiphissar, dvs. stora behållare eller 

uppfordringsskopor av metall, ofta försedda med bottnar som öppnas automatiskt. 

Skiphissar för gruvor har vanligen en hytt för gruvarbetarna, som är monterad ovanför 

behållaren eller skopan. 

C. Vissa lyftmaskiner: 

1. Sten- och stubbrytare består av en vinsch som är monterad på ett två- eller trebent stativ. 

2. Borrtorn för lyftning av borrör etc. i oljekällor etc. (andra än sådana som är monterade på 

lastbilar etc. – se inledningen till anv. till nr 8426). 

3.Telfrar arbetar på liknande sätt som traverskranar. Den med lyftanordningar försedda 

löpvagnen löper (ibland avsevärda sträckor) på hängskenor som vilar på master. 

Luftlinbanor är stora vinschdrivna anläggningar som vanligen används för transport av 

passagerare eller varor i bergstrakter. De består av bär- och draglinor som vilar på master 

samt två hytter (eller gripskopor, behållare etc.) som växelvis går upp och ned på bärlinan. 

E. Rälslinbanor arbetar enligt samma princip som luftlinbanor, men vagnarna löper på räler. I 

detta fall klassificeras endast dragmekanismen och vinschen enligt detta nummer. Numret 

omfattar inte vagnarna (nr 8605) och rälerna (nr 7302 eller 8608 beroende på typen). 

F. Tippanordningar för vagnar utgörs av plattformar med skenor eller rännor på vilka en 

vagn kan köras upp, låsas fast och sedan tömmas genom att hela anordningen lutas, tippas 

eller vänds med hjälp av ett domkraftssystem eller annat lyftsystem. Numret omfattar också 

vagnskakningsmaskiner, vilka används för att underlätta lossning av vagnar med 

trattformigt lastutrymme och luckor i bottnen. 

II. Kontinuerligt arbetande maskiner 

A. Elevatorer (paternosterhissar) används för uppfordring av en konstant ström av varor eller 

personer vertikalt eller i sned riktning. De består i huvudsak av en serie medbringare av 

olika slag, vilka på jämna avstånd är anbragta på en ledad mekanism som roterar som en 

ändlös kedja. Enligt detta nummer klassificeras bl.a.: skopelevatorer för material i form av 

84:53 

Ny version 2007

pulver eller korn; elevatorer med lastplattor för lådor, paket etc.; elevatorer med griparmar 

för säckar, fat, halmbalar, kärvar etc.; rulltrappor och kontinuerliga, med flera hisskorgar 

försedda personhissar. 

B . Rulltrappor och rullbanor. 

C. Transportörer används för transport av gods, vanligen i horisontell riktning, ibland över 

mycket långa sträckor (i gruvor, stenbrott etc.). 

Bland de olika typerna märks: 

1. transportörer som arbetar med kontinuerliga, bärande eller påskjutande 

anordningar, t.ex. transportörer med skopor, tråg eller skålar; skrap- eller 

skruvtransportörer (i vilka materialet av en skrapa resp. en skruv tvingas fram längs en 

ränna); band-, lamell- och kedjetransportörer etc.; 

2. transportörer som består av bredvid varandra liggande motordrivna rullar (t.ex. 

rullbord för matning av stål till götvalsverk). Numret omfattar också icke motordrivna 

rulltransportörer, vilkas rullar vanligen är monterade i kullager (t.ex. horisontella 

rullbanor eller rullbord för hantering av lådor etc. samt rullbanor på vilka godset 

förflyttas med tyngdkraftens hjälp), men numret omfattar inte liknande anordningar utan 

rullar, t.ex. raka, krökta eller spiralformade glidrännor (nr 7308, 7325 eller 7326), 

alltefter beskaffenheten); 

3.vibrations- eller skaktransportörer, vilka arbetar genom att vibrationer eller 

skakningar påverkar godset i en transportränna. 

D. Pneumatiska elevatorer och pneumatiska transportörer. I dessa transporteras små 

behållare (för handlingar, mindre föremål etc.) eller massgods (spannmål, halm, hö, 

sågspån, kolpulver etc.) i ett rör av en luftström (även liknande maskiner för transport och 

rensning av spannmål). 

E. "Rullstöd" liknar rulltransportörer och består av ett antal i fabriksgolvet fästade rörformiga 

stolpar. Översta delen av varje stolpe består av en på kullager gående, i alla riktningar fritt 

rörlig rulle, så att stolparna tillsammans kommer att bilda ett slags rullbord (t.ex. för 

hantering av metallplåtar i valsverk); 

F. Transportanordningar som arbetar med bogserlinor eller bogserkättning består 

huvudsakligen av en ändlös lina eller kätting som är i ständig rörelse för bogsering av 

vagnar (t.ex. gruvvagnar och tippvagnar), pråmar, slädar etc. eller för transport av personer 

(skidliftar), etc. 

III. Andra specialmaskiner för lyftning eller annan hantering 

A. Traverser (skjutbord) för överförande av lok, vagnar etc. från ett spår till ett annat. 

B. Vagnskjutare av olika slag, t.ex.: 

1. anordningar som är fästade mellan rälerna och i huvudsak består av två maskindrivna 

kolvar, som påverkar vagnaxlarna och sålunda stöter vagnarna framåt; 

2. hydrauliska maskiner som arbetar med kolvar för att skjuta gruvvagnar till 

uppfordringskorgarna etc.; 

3.självgående vagnskjutare, vilka utgör enhjuliga maskiner som löper på den ena skenan på 

spåret. De måste hållas av en förare på samma sätt som en skottkärra och drivs av små 

bensinmotorer. Det bör emellertid observeras att små traktorer, som ibland också kallas 

vagnskjutare och används som sådana, inte omfattas av detta nummer (nr 8701); 

C. Mekaniska lastapparater för upptagning av kol, malm, uppgrävd jord, sten, sand och 

annat löst material. Dessa apparater är vanligen kombinerade med en transportör eller en 

elevator (t.ex. lastapparater med skaktransportör eller skoptransportör). 

D. Mekaniska hjälpapparater för hantering av pneumatiska, hydrauliska eller elektriska 

handverktyg (borrar, hammare etc.). Dessa anordningar hjälper till att hålla eller mata fram 

verktyget. Som exempel kan nämnas pneumatiska stöd eller frammatningsanordningar, 

borrvagnar (s.k. jumbos) som tillåter användning av flera verktyg, samt mekaniska 

balanseringsdon för upphängning av verktyg under arbete. Numret omfattar emellertid inte 

enkla statiska stöd o.d. 

E. Industrirobotar som är speciellt avsedda för lyftning eller annan hantering eller för 

lastning eller lossning. 

F. Mekaniska stegar som består av ihopskjutbara sektioner som manövreras med en 

mekanism (t.ex. lyftblock eller vinsch). 

G. Mekaniskt reglerbara, hjulförsedda plattformar ("dollies") för manövrering av 

kinokameror. 

H. Fjärrmanövrerade mekaniska manipulatorer för radioaktiva produkter, stationära 

eller mobila, vilka består av en manuellt styrd arm på strålskärmens utsida och en arm på 

strålskärmens insida som reproducerar styrarmens rörelser. Överföring av rörelserna 

84:54

åstadkoms med mekaniska, hydrauliska eller pneumatiska anordningar eller med elektriska 

pulser. 

Manipulatorer som används fritt i handen (på samma sätt som ett handverktyg) 

klassificeras enligt nr 8203, 8204 eller 8205. 

IJ. Plattformar, även med egen framdrivningsanordning, för hantering av godsbehållare eller 

lastpallar, vilka används på flygplatser för lastning och lossning av flygplan. Denna 

utrustning består i princip av en upphöjd plattform, som bärs upp av två diagonala 

tvärbalkar och är vidare försedd med ett transportband för befordran av lasten. Utrustningen 

är inte avsedd ens för kortare transporter av behållare eller lastpallar, utan den placeras tom 

vid sidan av flygplanet och arbetar endast från denna position. 

K. Pallastare utgör elektriskt drivna maskiner som är avsedda att ordna tomflaskor 

automatiskt i regelbundna rader (med hjälp av motordrivna transportörer eller 

rulltransportörer) och sedan föra över flaskorna till en pall på vilken flera lager staplas på 

varandra. Dessa pallastare, som inte fyller, tillsluter, förseglar eller etiketterar flaskorna, 

kan antingen placeras separat eller sättas in i en tillverkningslinje i vilken andra maskiner 

ingår som fyller flaskorna eller slår in dem i krympfolie. 

L. Patientlyftar. Dessa utgör anordningar med en stödkonstruktion och ett säte för att lyfta 

och sänka ner sittande personer, t.ex. i ett badrum eller på en säng. Det flyttbara sätet är 

fäst i stödramen med rep eller kedjor. 

M. Trapphissar. Dessa utgör lyftanordningar försedda med en lastplattform, som är fästade 

vid räcken, trappväggar eller trappor och som används för att flytta rörelsehindrade 

personer eller rullstolar med användare upp- och nerför trappor. 

* 

* * 

Anordningar för lyftning eller annan hantering används ofta tillsammans med ugnar, 

konvertrar, valsverk etc., t.ex. maskiner och apparater för insättning, manövrering eller 

uttagning av arbetsstycken eller för hantering av dörrar, lock, eldstäder etc. samt maskiner och 

apparater för tippning eller lutning. När dessa maskiner och apparater bildar självständiga 

enheter som är fullständigt skilda från ugnarna etc., klassificeras de enligt detta nummer även 

om de föreligger tillsammans med ugnarna etc. Som exempel kan nämnas: 

1. maskiner för tömning av koksugnar. Dessa maskiner löper fram och tillbaka bakom 

ugnsraderna och är försedda med en mekanisk utstötningskolv som öppnar ugnsdörrarna 

och tömmer ugnarna; 

2. maskiner som arbetar med kolvar och är avsedda för beskickning av martinkonvertrar etc.; 

3. speciallyftmaskiner för upplyftning av lock på aducerings- eller gropugnar eller för 

uttagande av göt; 

4. manipulatorer för hantering av göt, smidesstycken etc.; 

5. maskiner som består av cylindrar med stötkolvar med vilka i vissa ugnar de föremål som är 

under arbete sätts in eller tas ut. 

Det bör emellertid observeras, att numret inte omfattar maskiner för lyftning eller annan 

hantering, som är avsedda att byggas in i ugnar, konvertrar etc. eller att bilda en komplett 

enhet med dessa, inte klassificeras enligt detta nummer om de föreligger tillsammans med 

ugnarna etc. (se nr 8417, 8454, 8455 etc.). Särskilt föreliggande klassificeras de däremot 


Delar 

Om inte annat följer av de allmänna anvisningarna angående klassificeringen av delar (se 


8431. 

* 

* * 


a) vätskeelevatorer som arbetar med skopor, kedjor, skruvar, band e.d. (nr 8413); 

b) maskiner och apparater för sortering, siktning, avskiljning eller tvättning av jord, sten, 

malm eller andra mineraliska ämnen i fast form (nr 8474); 

84:55 

Ny version 2007

c) passagerarbryggor och passagerarlandgångar (nummer 8479); HSC 42, Annex M/9 

d) maskiner och apparater av sådana slag som uteslutande eller huvudsakligen används för 

lyftning eller annan hantering, lastning, lossning eller transport av halvledarämnen (boules), 

halvledarplattor (wafers), halvledarkomponenter, halvledarelement, elektroniska 

integrerade kretsar eller flata bildskärmar (nr 8486); 

e) vändskivor enligt nr 8608; 

f) dumprar (nr 8704). 

84:56

8429 Självgående bladschaktmaskiner, väghyvlar, skrapor, grävmaskiner, lastare, 

stampmaskiner och vägvältar 

- Bladschaktmaskiner: 

8429.11 - - Bandburna 

8429.19 - - Andra 

8429.20 - Väghyvlar 

8429.30 - Skrapor 

8429.40 - Stampmaskiner och vägvältar 

- Grävmaskiner och lastare: 

8429.51 - - Lastare med framtill monterad skopa 

8429.52 - - Maskiner med överbyggnad som har en svängvinkel av 360° 

8429.59 - - Andra 

Numret omfattar maskiner för grävning, schaktning och packning av jord av de slag som är 

särskilt nämnda i rubriken, vilka alla har det gemensamt att de är självgående. 

Bestämmelserna i anv. till nr 8430 angående självgående maskiner och maskiner med flera 

arbetsuppgifter gäller i tillämpliga delar även för självgående maskiner enligt detta nummer, 

vilket bl.a. omfattar följande utrustning. 

A. Bladschaktmaskiner (bulldozers och angledozers) består av ett underrede, ofta 

banddrivet, med ett stort, framtill monterat blad, som tillsammans med underredet bildar en 

integrerad mekanisk enhet. De används särskilt för bortskaffande av husspillror o.d. och för 

grovplanering. Vissa typer är huvudsakligen avsedda för röjning av mark. 

B. Väghyvlar är avsedda att avjämna markytan med hjälp av ett ställbart hyvelblad, som 

vanligen är anbragt mellan fram- och bakhjulen. 

C. Skrapor är försedda med ett skärande blad som är avsett att hyvla av ett lager av ytskiktet, 

vilket sedan förs till ett lastutrymme i skrapan eller bortforslas av en transportör. 

Det bör observeras att detta nummer endast omfattar sådana skrapor i vilka drivmotorn 

och skrapan bildar en integrerad mekanisk enhet, t.ex. bandburna skrapor där själva skrapan 

med motor och med sitt skärande blad är placerad mellan de båda larvbanden. Detta 

nummer omfattar också ledade skrapor, vilka består av en med drivmotor försedd enhet 

(som kan vara enaxlad) och en enhet med själva skrapan, som är utrustad med ett fast blad 

eller med en rörlig anordning med flera blad. 

D. Stampmaskiner används vid vägbyggen, för stampning av järnvägsballast, etc. (se dock 

under a i inledningen till anv. till nr 8430 ang. maskiner som är monterade på fordon enligt 

86 kap.). 

E. Självgående vägvältar används vid vägbyggen eller andra offentliga arbeten (t.ex. för 

planering av marken eller vältning av vägbeläggningen). 

Dessa maskiner är utrustade antingen med tunga gjutjärns- eller stålcylindrar med stor 

diameter, vilka är släta eller tätt besatta med metallfötter som tränger ned i marken 

("sheep's-foot" rollers), eller med hjul med kraftiga massiva eller luftfyllda ringar. 

F. Grävmaskiner (grävskopor, släpskopor) med bommar, armar eller linor. Dessa maskiner 

gräver i marken över eller under maskinnivån med hjälp en skopa e.d., som styrs antingen 

direkt från bommens eller armens ände eller – för att räckvidden skall ökas – genom en i 

bommen eller armen upphängd lina eller hydraulisk domkraft. I grävmaskiner med mycket 

stor räckvidd styrs skopan genom en lina som löper mellan två rörliga master som är 

placerade på något avstånd från varandra. 

G. Grävmaskiner med kontinuerlig materialuppfordring (paternostergrävmaskiner). I 

dessa är grävskoporna placerade på ändlösa kedjor eller roterande hjul. De är ofta försedda 

med transportörer för bortförande av den uppgrävda jorden, och de är monterade på 

underreden med hjul eller larvband. Speciella typer är avsedda för grävning eller rensning 

av diken, dräneringskanaler eller för användning i dagbrottsgruvor. 

H. Självgående lastare. Dessa utgör hjul- eller bandburna maskiner som är försedda med en 

framtill monterad skopa som tar upp material genom att maskinen rör sig framåt, 

transporterar detta och tippar av det. 

Vissa "lastare" kan gräva i marken. Detta åstadkoms genom att skopan, när den befinner 

sig i horisontellt läge, kan sänkas under hjulens eller bandens nivå. 

IJ. Lastnings-transportmaskiner för användning i gruvor. Dessa maskiner, vilkas 

huvuduppgift är godshantering och inte transport, är utrustade med en framtill monterad 

skopa som tar upp löst material och tippar det i en behållare, vilken utgör maskinernas 

huvuddel. 

84:57 

Ny version 2007

Detta nummer omfattar också självgående lastare som har en ledad arm med grävskopa 

monterad baktill. 

Delar 



8431. Detta gäller särskilt arbetsredskap (blad, skopor etc.) som med eller utan bommar och 

pneumatiska eller hydrauliska cylindrar är lämpliga att monteras direkt på underredet. 

8430 Andra maskiner och apparater för grävning, hyvling, planering, stampning, 

tillpackning, schaktning, borrning eller brytning av jord, sten, mineral eller 

malm; pålningsmaskiner och påluppdragningsmaskiner; snöplogar och 

snöslungor (+) 

8430.10 - Pålningsmaskiner och påluppdragningsmaskiner 

8430.20 - Snöplogar och snöslungor 

- Förskrämningsmaskiner för brytning av kol, malm etc. samt maskiner 

för tunneldrivning: 

8430.31 - - Självgående 

8430.39 - - Andra 

- Andra maskiner för borrning, inbegripet djupborrningsmaskiner: 

8430.41 - - Självgående 

8430.49 - - Andra 

8430.50 - Andra maskiner och apparater, självgående 

- Andra maskiner och apparater, icke självgående: 

8430.61 - - Stampmaskiner och andra tillpackningsmaskiner 

8430.69 - - Andra 

Detta nummer omfattar maskiner och apparater (andra än självgående maskiner enligt nr 8429 

samt maskiner och redskap för lantbruk, trädgårdsskötsel eller skogsbruk enligt nr 8432) som 

är avsedda att "angripa" jordytan (t.ex. maskiner för huggning och brytning av sten, jord, 

stenkol etc.; maskiner för grävning, borrning etc.) eller att bereda eller packa till marken (t.ex. 

genom skrapning, schaktning, planering, stampning eller vältning). Enligt detta nummer 

klassificeras också pålningsmaskiner, påluppdragningsmaskiner, snöplogar och snöslungor. 

Självgående maskiner och andra mobila maskiner 

I stort sett omfattar detta nummer inte bara stationära maskiner utan (med vissa nedan angivna 

undantag ang. maskiner som är monterade på transportutrustning av den typ som omfattas av 

sjuttonde avd.) också mobila maskiner, även självgående. 

Undantagen är: 

a) Maskiner som är monterade på fordon enligt 86 kap. 

Maskiner för grävning etc. klassificeras enligt nr 8604 om de är monterade på sådana 

vagnar som är lämpliga att kopplas till ett tåg som är avsett att framföras på ett järnvägsnät 

(oavsett spårvidden). Maskiner för utgrävning och siktning av järnvägsballast (s.k. 

ballastreningsmaskiner) är ofta monterade på vagnar av detta slag. Maskiner för grävning 

etc. som är monterade på vagnar eller plattformar som inte utgör rullande järnvägsmateriel i 

egentlig mening förs däremot hit. Självgående fordon för underhåll och service av 

järnvägsspår klassificeras enligt nr 8604. 

b) Maskiner som är monterade på traktorer eller andra motorfordon enligt 87 kap. 

1. Maskiner som är monterade på underreden av traktortyp. 

Vissa arbetsredskap (t.ex. schaktblad) till maskiner enligt detta nummer kan vara 

monterade på traktorer som är konstruerade huvudsakligen för dragande eller skjutande 

av andra fordon eller av maskiner, redskap eller last men som i likhet med 

jordbrukstraktorer är försedda med enkla anordningar för manövrering av redskapen. 

Dessa redskap är i sådana fall att betrakta som biutrustning för tillfälligt bruk. De är i 

allmänhet relativt lätta och kan påmonteras eller bytas ut på arbetsplatsen av den som kör 

traktorn. Under sådana omständigheter klassificeras arbetsredskapen enligt detta nummer 

eller enligt nr 8431, under förutsättning att de utgör maskiner resp. delar till maskiner 

84:58

enligt nr 8430, även om de föreligger tillsammans med traktorn och även om de är 

monterade på denna, medan traktorn jämte manövreringsutrustningen klassificeras enligt 

nr 8701. 

Nr 8430 omfattar däremot sådana självgående maskiner i vilka underredet, 

manöverorganen, arbetsredskapen samt anordningarna för de sistnämndas manövrering 

är speciellt konstruerade för att tillsammans bilda en integrerad mekanisk enhet. Detta 

gäller exempelvis maskiner med ett underrede som visserligen liknar en traktor men som 

är speciellt utformat, konstruerat eller förstärkt med hänsyn till att det skall bilda en 

integrerande del av en maskin som utför en eller flera i detta nummer nämnda 

arbetsuppgifter (grävning, schaktning etc.). Särskilt föreliggande sådana underreden 

klassificeras likaledes enligt detta nummer i egenskap av inte kompletta maskiner, som 

företer de väsentliga kännetecknen på kompletta maskiner av samma slag. Underreden 

som kan utrustas med flera olika arbetsorgan och därför skulle kunna klassificeras enligt 

flera av numren 8425 – 8430 skall klassificeras med tillämpning av anm. 3 till sextonde 

avd. eller av allmän tolkningsregel 3 c. 

Mera detaljerade anvisningar för gränsdragningen mellan traktorer enligt nr 8701 och 

traktorliknande underreden enligt 84 kap. återfinns i anv. till nr 8701. 

2. Maskiner som är monterade på bilunderreden eller lastbilar. 

Vissa maskiner enligt detta nummer (t.ex. pålningsmaskiner och 

oljeborrningsmaskiner) är ofta monterade på något som i själva verket i huvudsak utgör 

ett komplett bilunderrede eller en komplett lastbil i så måtto att i underredet ingår 

åtminstone följande mekaniska komponenter: motor för framdrivning, växellåda, 

manöverdon för växling samt styrinrättning och bromsar. Sådana enheter klassificeras 

enligt nr 8705 som bilar för speciella ändamål. 

Däremot omfattar nr 8430 sådana självgående maskiner i vilka en eller flera av 

ovannämnda framdrivnings- eller manövreringsanordningar är placerade i förarhytten på 

en maskin som är monterad på ett hjulförsett underrede, även om det hela kan framföras 

på väg för egen maskin. 

Numret omfattar vidare självgående hjulförsedda maskiner i vilka underredet och 

arbetsmaskinen är speciellt konstruerade för varandra och bildar en integrerad mekanisk 

enhet. I detta fall är maskinen inte på ett enkelt sätt monterad på ett bilunderrede i likhet 

med de i första stycket beskrivna maskinerna, utan är fullständigt integrerad med ett 

underrede som inte kan användas för andra ändamål, men som kan innehålla de ovan 

angivna väsentliga delarna i en bil. 

c) Maskiner som är monterade på fartyg etc. enligt 89 kap. 

Alla maskiner (t.ex. mudderverk) som är monterade på pontoner eller annan flytande 

materiel, med eller utan egen framdrivningsanordning, klassificeras enligt 89 kap. 

Maskiner med två eller flera arbetsuppgifter 

Många maskiner kan, utöver de arbetsuppgifter som anges i nr 8429 och 8430 (grävning, 

planering, borrning etc.), också utföra de 

arbetsuppgifter som är nämnda i nr 8425 – 8428 (lyftning, lastning etc.). Sådana maskiner 

klassificeras med tillämpning av anm. 3 till sextonde avd. eller allmän tolkningsregel 3 c. 

Som exempel kan nämnas kombinerade kolbrytnings- och lastningsmaskiner, kombinerade 

maskiner för dikning, rörlyftning och rörnedläggning, etc. 

* 

* * 

I. Pålningsmaskiner och påluppdragningsmaskiner 

Pålningsmaskiner (pålkranar) består av en tung hejare, som vanligen är rörlig i ett högt stativ 

med lodräta ledskenor. Hejaren hissas upp med mekanisk kraft och får sedan falla ned på 

pålens övre ända antingen enbart av sin egen tyngd (enkelverkande maskiner) eller med hjälp 

av en motor (dubbelverkande maskiner). 

Numret omfattar också påluppdragningsmaskiner. 

II. Snöplogar och snöslungor 

Fordon enligt sjuttonde avd. med inbyggd snöröjningsutrustning omfattas inte av detta 

nummer. Numret omfattar emellertid snöplogar som är avsedda att skjutas eller dragas 

(vingplogar), t.ex. sådana som är avsedda att anbringas på bilar eller traktorer. 

84:59 

Ny version 2007

III. Maskiner för borrning, brytning etc. 

Dessa maskiner används huvudsakligen i gruvor, stenbrott och lergravar samt vid 

djupborrning och tunnelarbeten. 

A. Förskrämningsmaskiner för brytning av kol, malm etc. De består av en med hackor 

försedd stång eller skiva eller oftare av en ändlös brytkedja som löper runt en metallarm 

med vilken djup och skärvinkel kan regleras. De kan vara monterade på hjul- eller 

bandburna självgående underreden. Vissa större typer kan ha flera brytkedjor och inbyggd 

transportör för lastning av det brutna materialet på bandtransportörer, etc. 

B. Maskiner för tunneldrivning. Sköldar för tunneldrivning har släta yttersidor och skarpa 

skärande eggar på framsidan. De skjuts fram genom jorden av hydrauliska domkrafter. 

C. Maskiner för borrning av hål i sten, kol etc. samt stötborrmaskiner, i vilka en 

borrmejsel kan föras, så att den skär lineära snitt. Numret omfattar dock inte handverktyg, 

pneumatiska, hydrauliska eller med inbyggd motor (nr 8467). 

D. Djupborrningsmaskiner (brunnsborrningsmaskiner) för utvinning av olja, naturgas, 

svavel (Frasch-processen) etc., för upptagande av skiktprov vid prospektering av gruvor 

eller oljekällor, för grävning av artesiska brunnar etc. Dessa maskiner är av två huvudtyper: 

1. maskiner för roterande djupborrning, vilka huvudsakligen består av ett borrtorn med 

lyftanordning (lyftblock, lintrumma med transmission och manöverorgan), en 

vattenlekare och ett roterande bord eller kugghjul. 

Den motordrivna lyftanordningen försätter de i vattenlekaren upphängda borrören i 

rotation med hjälp av det roterande bordet eller kugghjulet. Lyftanordningen höjer och 

sänker borrören när så behövs med hjälp av lyftblocket; 

2. maskiner för stötande borrning, vilka består av en excenterdriven hävstång, vars upp- 

och nedåtgående rörelse kommer borren att kontinuerligt stöta ner i brunnsbottnen. 

Det bör observeras, att detta nummer endast omfattar själva borrmaskinerna. Andra från 

borrmaskinerna tydligt avskilda maskiner som vanligen används tillsammans med 

borrmaskinerna omfattas inte av detta nummer, även om de föreligger tillsammans med 

dessa, t.ex. pumpar och kompressorer för bortförande av slam, sten etc. från borrhålet (nr 

8413 eller 8414). 

Fasta plattformar som används för prospektering eller exploatering av havsfyndigheter av 

olja eller naturgas klassificeras också enligt nr 8430. Flytande eller nedsänkbara borrnings- 

eller produktionsplattformar klassificeras däremot enligt nr 8905. 

E. Jordborrmaskiner, hand- eller motordrivna, för borrning av hål i marken (t.ex. för träd 

eller stängselstolpar), dock inte handverktyg enligt 82 kap. 

F. Hydrauliska sprängkilar består av en lång cylinder som på sidorna är utrustad med ett 

antal vinkelrätt ordnade tryckkolvar. De placeras i en spricka eller ett borrhål, och kolvarna 

tvingas utåt genom att vatten pumpas in i cylindern, varvid stenen eller kolet bryts sönder. 

G. Maskiner med skrapor, "plogar", "harvpinnar" etc. som skrapar av kolet, leran etc. 

och lastar materialet direkt på bandtransportörer, etc. 

IV. Stampmaskiner och andra tillpackningsmaskiner 

A. Vägvältar som är avsedda att skjutas eller dras. Till denna grupp hör också vältar med 

metallfötter som pressas ned i marken samt vältar som består av en serie hjul av lastbilstyp, 

som är monterade på en gemensam axel och försedda med stora luftfyllda gummiringar. 

Numret omfattar emellertid inte självgående vägvältar, även försedda med metallfötter 

eller med massiva eller luftfyllda ringar (nr 8429) och lantbruksvältar (nr 8432). 

B. Stampmaskiner, icke självgående. Dessa maskiner används vid vägbyggen, för stampning 

av järnvägsballast etc. Numret omfattar emellertid inte handverktyg, pneumatiska, 

hydrauliska eller med inbyggd motor (nr 8467). 

V. Maskiner för grävning, schaktning o.d. 

Denna grupp omfattar bl.a. följande maskiner. 

A. Grävmaskiner som är beskrivna i nr 8429, inte självgående. 

B. Mudderverk (av skop- eller skoveltyp) liknar grävmaskiner med kontinuerlig 

materialuppfordring (paternostergrävmaskiner) enligt nr 8429. 

Numret omfattar inte flytande mudderverk (nr 8905). 

C. Maskiner för utgrävning och siktning av järnvägsballast (s.k. ballastreningsmaskiner) 

består i huvudsak av en ändlös kedja av skopor som gräver ut ballasten under 

84:60

järnvägsspåret. Anordningar för sållning och bortförande av ballasten ingår dessutom i 

maskinerna. Se dock under a i början av denna anvisning ang. maskiner som är monterade 

på fordon enligt 86 kap. 

D. Rivare är försedda med bryttänder som före nybeläggning av en väg luckrar upp markytan, 

bryter upp gammal vägbeläggning etc. innan ny beläggning anbringas. 

E. Planeringsskopor utgör ett slags grävskopor med horisontell arm. De används för 

avjämning av markytan. 

Delar 



8431. 

* 

* * 


a) vattenkanoner som är avsedda att lösgöra mineral (t.ex. guldhaltig sand) från bergsidor etc. 

med hjälp av kraftiga vattenstrålar (nr 8424); 

b) lantbruksvältar, vilka har en relativt lång, lätt vals med liten diameter och i vissa fall drivs 

av en mindre förbränningsmotor (nr 8432); 

c) maskindrivna handverktyg (t.ex. hackor, stampar och borrar) enligt nr 8467; 

d) för skärning eller håltagning av sten eller betong avsedda apparater, vilka utnyttjar den 

höga temperatur som erhålls vid förbränning av järn eller stål i en syrgasström (nr 8479). 


HS-nr 8430.31 och 8430.39 

Dessa nummer omfattar de maskiner som är beskrivna i punkterna A, B och G i avsnitt III i anv. till nr 8430. 

8431 Delar som är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till 

maskiner och apparater enligt nr 8425 – 8430 

8431.10 - Till maskiner och apparater enligt nr 8425 

8431.20 - Till maskiner och apparater enligt nr 8427 

- Till maskiner och apparater enligt nr 8428: 

8431.31 - - Till hissar (inbegripet skiphissar) och rulltrappor 

8431.39 - - Andra 

- Till maskiner och apparater enligt nr 8426, 8429 eller 8430: 

8431.41 - - Skopor, skovlar, gripskopor och griptänger 

8431.42 - - Blad till bladschaktmaskiner 

8431.43 - - Delar till borrmaskiner enligt nr 8430 41 eller 8430 49 

8431.49 - - Andra 


allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer delar som används uteslutande eller 

huvudsakligen till maskiner och apparater enligt nr 8425 – 8430. 

Det bör observeras, att många delar inte omfattas av detta nummer emedan de: 

a) är upptagna eller inbegripna någon annanstans i tulltaxan, t.ex. bärfjädrar (nr 7320), 

motorer (nr 8407, 8408 etc.) och elektrisk tändnings- och startutrustning (nr 8511); 

b) utgör delar som är identiska med delar till motorfordon och som inte är lämpliga att 

användas uteslutande eller huvudsakligen till maskiner och apparater enligt nr 8425 – 8430 

och därför klassificeras som delar till motorfordon (nr 8708); detta gäller särskilt hjul samt 

styr- och bromsutrustning; eller 

c) utgör delar som är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till maskiner och 

apparater för lyftning eller annan hantering, lastning, lossning eller transport av 

halvledarämnen (boules), halvledarplattor (wafers), halvledarkomponenter, 

halvledarelement, elektroniska integrerade kretsar eller flata bildskärmar (nr 8486). 


84:61 

Ny version 2007

1. gripskopor, griptänger etc., dvs. enkla lyftskopor som är försedda med ringar, krokar etc.; 

gripskopor med bottenklaff; gripskopor som består av två mot varandra svarande 

skophalvor som är förenade med gångjärn, för lyftning av pulverformiga material; 

griptänger som består av två eller flera ledade blad eller backar för hantering av sten etc. 

Numret omfattar inte elektromagnetiska lyftdon för lyftning av metallskrot e.d. (nr 

8505); 

2. valsar (trummor) för vinschar och gångspel; kranarmar; löpvagnar, skopor, "skips" etc. för 

traverser e.d.; hytter, korgar och plattformar för hissar etc.; steg till rulltrappor; skopor och 

med skrapor försedda kedjor för elevatorer och transportörer; stöd samt trummor eller rullar 

(även med drivmotor) för bandtransportörer; driv- och bromshuvuden för skaktransportörer 

och skakbord; säkerhetsmekanismer för stoppande av hissar, skiphissar etc.; 

3. brytstänger, brytkedjor och armar till förskrämningsmaskiner; blad till skrapor; "kolplogar" 

etc. 

Denna grupp omfattar också schaktblad som är avsedda att monteras som arbetsredskap 

på fordon enligt 87 kap.; 

4. roterande bord, vattenlekare, borrör och styranordningar till dessa samt annan utrustning för 

djupborrningsmaskiner (roterande eller stötande); 

5. grävskopor för grävmaskiner; kedjor med skopor för paternostergrävmaskiner; 

grävskopearmar; hejare för pålningsmaskiner; 

6. band- eller hjulburna underreden, utan egen framdrivningsanordning, försedda med 

kulvändkrans eller andra roterande anordningar. 

Kedjor eller kablar som är försedda med beslag (t.ex. ringar, krokar eller karbinhakar) 

klassificeras enligt detta nummer under förutsättning att de föreligger tillsammans med den 

maskin för vilken de är avsedda. Särskilt föreliggande klassificeras de dock enligt femtonde 

avd. (vanligen enligt nr 7312 eller 7315). Kedjor och kablar utan sådana beslag och 

föreliggande i rullar klassificeras också enligt denna avdelning, även om de har kapats till 

avpassade längder och föreligger tillsammans med de maskiner (vinschar, linbanor, kranar, 

med bogserlinor arbetande transportanordningar, grävmaskiner etc.) för vilka de är avsedda. 

* 

* * 


a) drivremmar och transportband av plast (39 kap.), mjukgummi (nr 4010), läder (nr 4205) 

eller textilmaterial (nr 5910); 

b) sling (elfte eller femtonde avd.); 

c) ihåligt borrstål (nr 7228); 

d) foderrör, borrör o.d. (nr 7304 – 7306); 

e) ställbara gruvstöttor och teleskopgruvstöttor (nr 7308); 

f) lyftkrokar (nr 7325 eller 7326); 

g) borrar, mejslar och liknande berg- och jordborrningsverktyg (nr 8207); 

h) lås för person- och godshissar etc. (nr 8301); 

ij) remskivor, linskivor, block och lagerhus (nr 8483). 

8432 Maskiner och redskap för lantbruk, trädgårdsskötsel eller skogsbruk, avsedda 

för jordens beredning eller odling; vältar för gräsmattor eller idrottsplatser 

8432.10 - Plogar 

- Harvar, kultivatorer, ogräsrensare och hackor 

8432.21 - - Tallriksharvar 

8432.29 - - Andra 

8432.30 - Såmaskiner, planteringsmaskiner och omplanteringsmaskiner 

8432.40 - Gödselspridare 

8432.80 - Andra maskiner och redskap 

8432.90 - Delar 

Detta nummer omfattar maskiner och redskap, vilka – oavsett framdrivningssättet – används i 

stället för handverktyg för ett eller flera av följande slag av arbeten inom lantbruk, 

trädgårdsskötsel eller skogsbruk, nämligen: 

I. beredning av jorden för odling (röjning, plöjning, uppluckring etc.); 

84:62

II. spridning av gödselmedel (även naturgödsel) eller jordförbättringsmedel; 

III. plantering eller såning; 

IV. bearbetning och underhåll av jorden under växttiden (hackning, ogräsrensning etc.). 

* 

* * 

Maskiner enligt detta nummer kan dras av djur eller fordon (t.ex. traktorer) eller monteras 

på ett fordon (t.ex. på en traktor eller ett hästdraget underrede). Med "traktorer" avses i detta 

sammanhang även traktorer som körs av gående. 

Maskiner och redskap som är avsedda att dras av eller monteras som utbytbar 

utrustning på traktorer 

Vissa maskiner och redskap för lantbruk, trädgårdsskötsel eller skogsbruk (t.ex. plogar och 

harvar) är avsedda att enbart dras eller skjutas av en traktor, med vilken de förenas med hjälp 

av en kopplingsanordning (med eller utan lyftmekanism). Andra (t.ex. roterande hackor) drivs 

av ett universalkraftuttag på traktorn. Sådana maskiner och redskap monteras och byts ut på 

åkrarna eller vid bondgården. De klassificeras enligt detta nummer även om de föreligger 

tillsammans med traktorn och även om de är hopmonterade med denna. Traktorn klassificeras 

för sig enligt nr 8701. 

Samma klassificeringsprincip gäller då traktorn har ersatts av någon annan draganordning 

(t.ex. ett fordon enligt nr 8704) eller då en roterande hacka har monterats på drivaxeln i stället 

för hjulen på en traktor som körs av gående, på så sätt att hackan tjänstgör både som redskap 

och framdrivningsanordning. 

Självgående maskiner och redskap 

I dessa bildar den dragande delen och arbetsmaskinen eller redskapet en integrerad mekanisk 

enhet (t.ex. motorplogar). Sådana maskiner klassificeras enligt detta nummer. 

Numret omfattar emellertid inte lastbilar för spridning av gödselmedel etc., vilka i likhet 

med andra bilar för speciella ändamål klassificeras enligt nr 8705. 

* 

* * 

Smärre typer av lantbruksmaskiner och lantbruksredskap som är avsedda att dras eller 

skjutas för hand (t.ex. plogar, harvar, kultivatorer, hackor, vältar och såmaskiner) förs också 

till detta nummer. 

* 

* * 

Bland de talrika maskiner och redskap som omfattas av detta nummer märks: 

1. plogar för all slags jordbearbetning, t.ex. plogar med plogbill och vändskiva (en- eller 

flerskäriga plogar och plogar med omställbara vändskivor), årder (vanligen utan 

vändskiva) och tallriksplogar; 

2. harvar vilka används huvudsakligen för uppluckring av jorden efter plöjning. I pinn- och 

fjäderharvar är pinnar fästade på en stel, ledad eller av länkar bildad ram eller ställning 

eller ibland på en trumma eller på valsar. I tallriksharvar är pinnarna ersatta av en eller 

flera rader av skålade skivor med eggar; 

3. kultivatorer, ogräsrensare och hackor, vilka används för bearbetning, ogräsrensning 

eller avjämning av marken efter plöjning eller under grödans växttid. Dessa maskiner 

består vanligen av en horisontell ram som är försedd med flera rader av olika slags verktyg 

(billar, tallrikar, pinnar etc.), vilka kan vara stela eller fjädrande, fasta eller rörliga och 

ibland är utbytbara; 

4. såmaskiner, planteringsmaskiner och omplanteringsmaskiner för frön, lökar, 

rotknölar, plantor etc. Dessa består av en låda, tratt eller annan behållare, som ibland är 

monterade på hjul. De är försedda med utmatningsmekanism samt anordningar för att dra 

upp fåror och vanligtvis även täcka över dessa; 

5. gödselspridare är avsedda för spridning av naturgödsel eller andra fasta gödselmedel 

84:63 

Ny version 2007

(dynga, kemikalier etc.). De är ibland monterade på hjul och består vanligen av en 

behållare som är försedd med en spridningsanordning, t.ex. skjutbara luckor i bottnen, 

matarskruvar, ändlösa kedjor eller roterande skivor. Bärbara maskiner som används för 

samma ändamål förs också hit. 

Släpvagnar med rörlig botten och med en anordning för sönderhackning och fördelning, 

vilken gör att de vid lossningen kan tjänstgöra som gödselspridare, samt slamspridare, 

vilka består av en vagn med behållare, vanligen försedd med plåtar eller rännor för 

spridningen, klassificeras enligt nr 8716. 

Bärbara apparater för nedmyllning av flytande gödselmedel förs däremot hit. De består 

av ett långt rör, genom vilket gödselmedlet pumpas ned i jorden med en pump; 

6. maskiner och redskap för röjning av buskar, undervegetation, stjälkar från tidigare 

skörd, rötter etc. De består i allmänhet av två stora hjul och en med knivar försedd 

trumma; 

7. maskiner för upptagning av sten, vilka liknar harvar men har hakförsedda pinnar, som 

är ordnade i två rader som löper samman mot en spjälbehållare, i vilken stenarna samlas; 

8. vältar, vilka används huvudsakligen för att pressa till jorden. Vältar kan vara försedda 

med släta eller korrugerade valsar eller med släta eller tandade ringar. Numret omfattar 

också vältar för trädgårdar, gräsmattor, idrottsplatser etc.; 

9. gallringsmaskiner (t.ex. för betplantor) kan vara mycket komplicerade maskiner som 

styrs av fotoelektriska anordningar; 

10. maskiner för beskärning av toppar och skott på växter. 

Delar 



och redskap. Bland sådana delar märks: 

plogåsar, plogrister, plogbillar, vändskivor och plogtallrikar; verktyg, såsom pinnar etc. 

(stela eller fjädrande) för kultivatorer och ogräsrensare; pinnar, trummor och tallrikar för 

harvar; valsar, segment och andra delar till vältar; utmatningsanordningar för gödselspridare, 

såmaskiner, planteringsmaskiner och omplanteringsmaskiner; billar, pinnar, tallrikar och 

andra verktyg för hackor. 

* 

* * 


a) planteringsspadar och liknande handverktyg (nr 8201); 

b) vätskeelevatorer och vätskepumpar (inbegripet pumpar som påmonteras hjulen på 

lantbruksmaskiner som används för sprutning etc.) (nr 8413); 

c) mekaniska apparater (även för handkraft) för lantbruk, trädgårdsskötsel eller skogsbruk för 

spridning eller utsprutning av vätskor eller pulver (nr 8424); 

d) gödsellastare och andra för lantbruk, trädgårdsskötsel eller skogsbruk avsedda lastmaskiner 


e) självgående lastare och vägvältar (nr 8429); 

f) maskiner och apparater för grävning, schaktning, borrning och annat jordarbete samt icke 

självgående vägvältar (nr 8430); 

g) stubbröjningsmaskiner och trädomplanteringsmaskiner (nr 8436); 

h) lantbruksfordon (87 kap.). 

8433 Maskiner och redskap för skörd eller tröskning, inbegripet halm- eller 

foderpressar; gräsklippningsmaskiner och slåttermaskiner; maskiner för 

rengöring eller sortering av ägg, frukt eller andra lantbruksprodukter, andra 

än maskiner enligt nr 8437 

- Gräsklippningsmaskiner: 

8433.11 - - Motordrivna rotorgräsklippare 

8433.19 - - Andra 

8433.20 - Slåttermaskiner, inbegripet knivbalkar avsedda att monteras på traktorer 

8433.30 - Andra maskiner och redskap för höskörd 

8433.40 - Halm- och foderpressar, även med pickup 

84:64

- Andra maskiner och redskap för skörd; maskiner för tröskning: 

8433.51 - - Skördetröskor 

8433.52 - - Andra maskiner för tröskning 

8433.53 - - Bet- , rotfrukts- och potatisupptagare 

8433.59 - - Andra 

8433.60 - Maskiner för rengöring eller sortering av ägg, frukt eller andra 

jordbruksprodukter 

8433.90 - Delar 

Detta nummer omfattar maskiner och redskap som används i stället för handverktyg vid 

utförande av följande arbeten: 

A. skörd av lantbruksprodukter (t.ex. avmejning, upptagning, hopsamling, plockning, 

tröskning, bindning till kärvar eller buntning). Även slåttermaskiner och 

gräsklippningsmaskiner samt halm- och foderpressar omfattas av detta nummer; 

B. maskiner för rengöring eller sortering av ägg, frukt eller andra lantbruksprodukter, andra än 

maskiner enligt nr 8437. HSC 44, Annex K/2. 

Anv. till nr 8432 gäller i tillämpliga delar också för varor enligt nr 8433, t.ex. med avseende 

på traktorer med utbytbar utrustning för skörd, tröskning, slåtter etc. och med avseende på 

motorräfsor. 

A. Maskiner och redskap för skörd eller tröskning, inbegripet halm- eller 

foderpressar; gräsklippningsmaskiner och slåttermaskiner 


1. gräsklippningsmaskiner, hand- eller motordrivna. De kan ha en knivbalk liksom 

slåttermaskiner eller roterande knivar, som skär av gräset mot en fast, horisontell kniv 

eller en roterande skiva med knivar i ytterkanten; 

2. slåttermaskiner (även motordrivna) för slagning av gräs, klöver o.d. Dessa består 

vanligen av en horisontell fingerbalk och en kniv som består av knivstång och knivblad. 

Kniven skär av gräset då knivbladen rör sig fram och tillbaka mellan fingrarna på 

fingerbalken. De kan också bestå av roterande skivor eller trummor med knivar i 

ytterkanten; 

3. slåttermaskiner med strängläggare, dvs. slåttermaskiner som är utrustade med en 

anordning som lägger slåttern i strängar längs fältet; 

4. hövändare (t.ex. med gafflar eller trummor); 

5. höräfsor, vilka vanligen består av ett med hjul försett underrede, vilket uppbär en rad 

halvcirkelformade pinnar som kan lyftas automatiskt; 

6. räfsor, som är avsedda att vända skörden eller lägga den i strängar eller högar; 

7. pickup-pressar för uppsamling och balning av på fältet liggande hö eller halm; 

8. skördetröskor, vilka i en följd skär, tröskar och rensar säden; 

9. majsskördemaskiner och majsplockningsmaskiner; 

10. självlastande släpvagnar, som är varaktigt försedda med påmonterad skördeutrustning 

och avsedda för skärning, hackning och transport av gräs, majs etc.; 

11. bomullsplockningsmaskiner; 

12. linryckningsmaskiner; 

13. maskiner för vinskörd (självgående eller avsedda att bogseras); 

14. maskiner för skörd av köksväxter (bönor, tomater etc.); 

15. potatisupptagare (med grävbill, gaffel eller galler); 

16. blastningsmaskiner för betor och rotfrukter samt bet- och rotfruktsupptagare; 

17. exakthackar; 

18. trädskakningsmaskiner; 

19. maskiner för skörd av andra jordbruksprodukter (oljeväxter etc.); 

20. tröskverk för spannmål. Numret omfattar också självmatare, även särskilt föreliggande, 

för tröskverk (dvs. hjälpapparater som är avsedda att kontinuerligt mata tröskverket genom 

att öppna och breda ut kärvarna); 

21. maskiner för borttagande av bladslidor från majskolvar; majströskverk. 

Detta nummer omfattar också s.k. åkbara gräsklippningsmaskiner, vilka består av tre- eller 

fyrhjuliga underreden som är utrustade med ett förarsäte och ett klippverktyg som är 

permanent anbragt, dvs. som avlägsnas endast för reparation eller underhåll. Eftersom deras 

huvudsakliga arbetsuppgift är att klippa gräsmattor, skall de klassificeras enligt detta nummer, 

även om de har en kopplingsanordning som gör det möjligt för dem att bogsera eller skjuta 

84:65 

Ny version 2007

lättare tillbehör, t.ex. en släpvagn. 

Numret omfattar emellertid inte bärbara maskiner t.ex. för trimning av gräsmattor, 

klippning av gräs längs murar, utefter kanter, under buskar etc. Dessa maskiner, vilka består 

av en inbyggd förbränningsmotor i ett lätt metallstativ eller av en elektrisk motor som är 

monterad på ett metallhandtag samt en skäranordning som vanligen består av en eller flera 

tunna nylontrådar, klassificeras alltefter beskaffenheten 


B. Maskiner för rengöring eller sortering av ägg, frukt eller andra 

lantbruksprodukter 

Detta nummer omfattar också sådana maskiner som används inom trädgårdsskötsel, lantbruk 

eller industri för rengöring eller sortering av ägg, frukt, potatis, lök, morötter, sparris och 

gurkor eller andra lantbruksprodukter efter storlek, form, vikt etc. De klassificeras enligt detta 

nummer även om de arbetar elektriskt (t.ex. sorterings- och provningsmaskiner som arbetar 

med fotoceller). De kan vara försedda med hjälpanordningar (t.ex. äggenomlysningsapparater 

eller anordningar för märkning av varan). 

Maskiner och apparater för rensning eller sortering av spannmål, torkade baljväxtfrön eller 

andra frön klassificeras enligt nr 8437. 

* 

* * 

I vissa maskiner enligt detta nummer (t.ex. skördemaskiner, skördetröskor, tröskverk, 

pickup-pressar, hö- och halmpressar och sorteringsmaskiner) ingår ofta hjälpapparater för 

lyftning eller annan hantering, transport etc. (t.ex. bandtransportörer, kärv- och halmelevatorer 

samt skopelevatorer). Dessa hjälpapparater klassificeras tillsammans med maskinerna i fråga, 

under förutsättning att de föreligger tillsammans med dessa; när de föreligger separat 

klassificeras de enligt nr 8428. 

Delar 


allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till maskiner och redskap 

enligt detta nummer, t.ex.: 

fingerbalkar, knivstänger och lyftanordningar för dessa samt fingrar för slåtter- och 

skördemaskiner, fram- och återgående vevstakar för överföring av rörelse till fingerbalkarna 

på gräsklippare och slåttermaskiner; yttre och inre stråskiljare, räfsor, bord och bindverk till 

självbindare; strängläggare; skärbord; tröskningsorgan (cylindrar och skor), skakverk, 

halmutkastare etc. till skördetröskor eller tröskverk; billar, pinnar, gafflar och andra verktyg 

för potatis- och andra rotfruktsupptagare; trummor och gafflar för hövändare; pinnar och 

lyftmekanismer till räfsor; räfsor till maskiner för hopsamling eller balning av hö eller halm. 

* 

* * 


a) knivar och knivblad för slåttermaskiner och gräsklippningsmaskiner (nr 8208); 

b) kärv-, halm- och säckelevatorer; hö- och halmfläktar; skopelevatorer och pneumatiska 

transportörer för spannmål; kranar för lantbruksändamål och andra maskiner och apparater 

för lastning, lyftning eller annan hantering eller för transport (nr 8426 eller 8428); 

c) trädfällnings- och träduppdragningsmaskiner samt hackelsemaskiner, rotfruktsskärare och 

kvarnar (t.ex. gröpkvarnar) av lantbrukstyp, ävensom äggenomlysningsapparater (nr 8436); 

d) maskiner och apparater för rensning eller sortering av spannmål, torkade baljväxtfrön eller 

andra frön samt maskiner och apparater som används inom kvarnindustrin, enligt nr 8437; 

e) s.k. egrenermaskiner (för avfröing av bomull) (nr 8445); 

f) maskiner för stripning eller skärning av tobaksblad (nr 8478). 

84:66

8434 Mjölkningsmaskiner samt maskiner och apparater för mejerihanteringen 

8434.10 - Mjölkningsmaskiner 

8434.20 - Maskiner och apparater för mejerihanteringen 

8434.90 - Delar 

Detta nummer omfattar mjölkningsmaskiner och andra maskiner eller apparater, som används 

inom lantbruk eller industri för behandling av mjölk eller för omvandling av mjölk till 

mejeriprodukter. 

I. Mjölkningsmaskiner 

En mjölkningsmaskin består av ett antal spenkoppar (försedda med en inre gummihylsa), som 

med hjälp av slangar är anslutna dels till en vakuumpump via en pulsator, dels till en 

mjölkspann (vanligtvis av rostfri metall). Pulsatorn, som är fästad vid locket på 

mjölkspannen, påverkar spenkopparna genom att låta atmosfärstryck och undertryck växla i 

mellanrummet mellan den yttre hylsan och spengummit. Spenkopparna, pulsatorn och 

mjölkspannen bildar tillsammans en spannmjölkningsmaskin. 

I vissa anläggningar med mindre kapacitet kan spannmjölkningsmaskinerna och 

vakuumpumpen vara monterade på en gemensam bottenplatta (portabel mjölkningsmaskin 

med en eller två spannar). 

I anläggningar med större kapacitet är de olika komponenterna vanligen separata. Ett 

varierande antal spannmjölkningsmaskiner kan vara anslutna till vakuumpumpen genom rör. 

Vissa typer har inga mjölkspannar utan mjölken passerar direkt från spenkopparna till 

kylapparaterna eller lagringsbehållarna genom en rörledning, som i allmänhet är fast 

installerad. Dessa typer omfattar mjölkningsrobotar, även kallade frivilliga mjölkningssystem 

(VMS= voluntary milking system). Dessa system, som innehåller all den utrustning som krävs 

för automatisk mjölkning, bl.a. en lättrörlig robotarm, elektroniska anordningar, en 

vakuumpump, en kompressor, en tvättmaskin, mjölkmätare o.s.v., är konstruerade för att 

mjölka kor på deras eget initiativ. Varje ko har ett halsband med en transponder som 

identifierar den så att systemet kan avgöra om djuret står i tur att bli mjölkat. Mjölkningen 

utförs av en robotarm utrustad med ett laserstyrt system som möjliggör att mjölkorganet kan 

föras direkt till kons spenar. 

När de olika delarna till ifrågavarande maskiner föreligger tillsammans, klassificeras de 

enligt detta nummer som en funktionell enhet i den mening som avses i anm. 4 till sextonde 

avd. (se allm. anv. till denna avd.). Apparater och utrustning som inte direkt medverkar i 

själva mjölkningen (filter, kylanordningar, lagringsbehållare, apparater för rengöring av 

spenkoppar och rörledningar, etc.) klassificeras inte enligt detta nummer utan efter sin 

beskaffenhet. 

II. Maskiner och apparater för behandling av mjölk 

Denna grupp omfattar homogeniseringsmaskiner. Dessa sönderdelar fettet till små partiklar 

som är mera lättsmälta och som även förblir längre i emulsionstillstånd utan att bilda grädde. 

De flesta maskiner och apparater för behandling av mjölk är beroende av en 

temperaturändring och omfattas därför inte av detta nummer (nr 8419), t.ex.: apparater för 

pastörisering eller sterilisering; apparater för kondensering eller intorkning av mjölk; 

mjölkkylare. 


a) kylmaskiner och kylapparater (även specialtillverkade för kylning eller förvaring av mjölk) 

och för mjölk avsedda kylbehållare, försedda med en evaporator som ingår i ett kylaggregat 

(nr 8418); 

b) mjölkseparatorer, filtrerpressar och andra apparater för filtrering eller rening (nr 8421). 

(Enkla filtrertrattar och mjölksilar klassificeras emellertid efter materialets beskaffenhet.); 

c) maskiner för rengöring av mjölkkärl eller för påfyllning av mjölk i flaskor eller burkar (nr 

8422) 

III. Maskiner och apparater för omvandling av mjölk till andra mejeriprodukter 

Det bör observeras, att detta nummer inte omfattar mjölkseparatorer (nr 8421). Nr 8434 


84:67

omfattar emellertid maskiner och apparater för framställning av smör och ost. Hit hör bl.a. 

följande maskiner och apparater. 

A. Maskiner och apparater för smörtillverkning. 

1. Smörkärnor består vanligen av en cylinder av rostfritt stål, i vilken det finns ett antal 

skiljeväggar eller vingar. Cylindern eller vingarna bringas att rotera med hand- eller 

motorkraft, och den slagverkan som härvid uppstår medför att grädden blir tjockare och 

så småningom övergår till smör. 

2. Kombinerade smörkärnor och ältningsmaskiner. Dessa maskiner, vilka används för 

kontinuerlig produktion av smör, består av elektriska motorer som kör cylindrarna med 

snabba roterande rörelser som omvandlar grädden till smör. Smöret pressas genom 

maskinen i kontinuerlig längd. 

3. Maskiner för formning av smör till för handeln lämpade stycken. Numret omfattar 

emellertid inte maskiner som även emballerar eller väger produkten (nr 8422 eller 

8423). 

B. Maskiner och apparater för osttillverkning. 

1. Maskiner för sönderbrytning och homogenisering av blandningar av ostmassa och 

grädde vid tillverkning av mjukost. 

2. Maskiner för formning av hård, halvmjuk och mjuk ost, dock inte sådana som även 

emballerar eller väger produkten (nr 8422 eller 8423). 

3. Ostpressar (t.ex. av mekaniska, pneumatiska etc.) används särskilt vid tillverkning av 

hårda ostsorter, både för att forma varan och för att avlägsna överflödig vätska. 

* 

* * 

Det bör observeras, att många maskiner och apparater för mejerihanteringen inte omfattas 

av detta nummer. Enligt nr 8418 eller 8419 klassificeras således t.ex. behållare för förvaring, 

mogning, kokning etc., vilkas arbetssätt huvudsakligen är beroende av befintliga 

uppvärmnings- eller avkylningsanordningar, oavsett om de också är försedda med maskinell 

utrustning såsom omrörare eller inte. Behållare som inte är försedda med uppvärmnings- eller 

avkylningsanordning men i vilka ingår maskinell utrustning såsom omrörare, tippanordningar 

etc. klassificeras enligt detta nummer, under förutsättning att de är igenkännliga som särskilt 

avsedda för mejeribruk. Om de inte är igenkännliga för någon särskild användning 

klassificeras de enligt nr 8479. Behållare som inte är försedda vare sig med uppvärmnings- 

eller avkylningsanordning eller med maskinell utrustning klassificeras efter materialets 

beskaffenhet (t.ex. enligt nr 7309, 7310, 7419, 7611 eller 7612). 

Delar 




spannar, lock, pulsatorer, spenkoppar och tillbehör (andra än spengummi etc. – nr 4016) till 

mjölkningsmaskiner; cylindrar till smörkärnor; valsar och bord till smörältningsmaskiner; 

formar till smör- och ostformningsmaskiner. 

* 

* * 

Detta nummer omfattar inte hushållsapparater enligt nr 8210 eller 8509. 

8435 Pressar, krossar och liknande maskiner och apparater som används vid 

framställning av vin, cider, fruktsaft eller liknande drycker 

8435.10 - Maskiner och apparater 

8435.90 - Delar 

Detta nummer omfattar maskiner och apparater av såväl lantbruks- som industrityp för 

framställning av vin, cider (äppelvin), päronvin, fruktsaft eller liknande jästa eller ojästa 

drycker. 

Numret omfattar bl.a. följande maskiner och apparater. 

A. Apparater, hand- eller motordrivna, för utvinning av saft som inte är avsedd för 

jäsning (t.ex. saft från citrusfrukter, persikor, aprikoser, ananas, bär eller tomater). 

84:68

B. Apparater, hand- eller motordrivna, för krossning av äpplen eller päron. De består av 

en kvarn med påfyllningstratt, som matar fram frukten till en rivanordning eller till 

krosscylindrar. 

C. Mekaniska eller hydrauliska ciderpressar, inbegripet pressar som är monterade på 

underreden med hjul. 

D. Apparater för pressning och krossning av druvor, t.ex.: 

1. druvkrossar (druvkvarnar). Dessa består vanligen av två räfflade valsar eller av en 

enda med slagarmar försedd vals, vilka pressar ut saften ur druvorna utan att krossa 

kärnorna eller stjälkarna. Numret omfattar också druvkvarnar med pump för överföring 

av den utpressade saften till jäskaren; 

2. apparater som avskiljer stjälkarna från saften (musten) av de nypressade 

druvorna. Dessa apparater består i allmänhet av en perforerad behållare som är försedd 

med roterande slagarmar. I vissa modeller utförs både pressning och avskiljning av 

stjälkarna; 

3. pressar för utvinning av kvarvarande saft i den krossade och silade druvpulpen eller i 

bottensatser från jäskaren. Det finns två huvudtyper: 

a) diskontinuerliga mekaniska eller hydrauliska pressar, i vilka presshuvudet krossar 

pulpen i en utbytbar pressram ("claie") som vilar på en behållare för uppsamling av 

saften. Numret omfattar också hydrauliska portalpressar som är så konstruerade, att en 

rad av behållare ("maies"), vanligen monterade på vagnar, successivt kan fyllas med 

saft; 

b) kontinuerliga pressar, i vilka en ändlös skruv matar in druvorna i apparaten och 

pressar dem. 

E. Maskiner för sönderdelning av pressåterstoder före ytterligare pressning. Dessa 

maskiner är försedda med tandade valsar eller roterande blad. 

Numret omfattar inte maskiner för behandling av saft, must, vin, cider och päronvin, t.ex.: 

a) apparater för avkylning, sterilisering, pastörisering eller koncentrering (nr 8419); 

b) centrifuger, filtrerpressar och andra filtrer- eller reningsapparater (nr 8421). (Enkla 

filtrertrattar klassificeras emellertid efter materialets beskaffenhet.) 

Delar 

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassficeringen av delar (se 


nummer, t.ex.: 

krossvalsar till apparater för utvinning av saft; tandade valsar och rivanordningar för 

äppelkrossar; valsar till druvkvarnar och till apparater för avskiljning av stjälkar; speciella 

pulpbehållare ("claies") och behållare för uppsamling av druvsaften ("maies") till vinpressar; 

skruvhuvuden, pressplattor och ramar till vinpressar etc.; tandade valsar samt blad till 

apparater för sönderdelning av pressåterstoder. 

* 

* * 


a) fruktsaftspressar av de typer som omfattas av nr 4419, 8210 eller 8509; 

b) pumpar för vin, fruktsaft, cider etc., även specialtillverkade (nr 8413); 

c) centrifuger för avskiljning av vin från pressåterstoder (nr 8421); 

d) maskiner och apparater för påfyllning och korkning av flaskor, ävensom andra maskiner 

och apparater enligt nr 8422, inbegripet ångstrålapparater för rengöring av fat o.d.; 

e) frukttransportörer (nr 8426 eller 8428); 

f) maskiner och apparater för skalning eller urkärning av frukt (nr 8438). 

8436 Andra maskiner och apparater för lantbruk, trädgårdsskötsel, skogsbruk, 

fjäderfäavel eller biodling, inbegripet groningsapparater försedda med 

maskinell utrustning eller uppvärmningsanordning; äggkläckningsapparater 

och kycklingmödrar 

8436.10 - Maskiner och apparater för beredning av djurfoder 

84:69 

Ny version 2007

- Maskiner och apparater för fjäderfäavel; äggkläckningsapparater och 

kycklingmödrar: 

8436.21 - - Äggkläckningsapparater och kycklingmödrar 

8436.29 - - Andra 


- Delar: 

8436.91 - - Till maskiner och apparater för fjäderfäavel eller till 

äggkläckningsapparater eller kycklingmödrar 

8436.99 - - Andra 

Detta nummer omfattar maskiner och apparater (andra än maskiner enligt nr 8432 – 8435) av 

den typ som används inom lantbruk (inbegripet lantbruksskolor, kooperativa anläggningar 

och försöksanstalter), skogsbruk, trädgårdsskötsel, fjäderfäavel, biodling e.d. Numret omfattar 

emellertid inte för industriellt bruk tydligt avsedda maskiner och apparater. 

I. Andra maskiner och apparater för lantbruk, trädgårdsskötsel eller skogsbruk; 

groningsapparater 


A. Maskiner och apparater för torrbetning av utsäde, vilka består av en eller flera trattar 

som matar in fröna i en roterande metalltrumma, där de täcks med pulverformigt insekts- 

eller svampbekämpningsmedel. 

Numret omfattar däremot inte apparater för utsprutning av pulver (nr 8424). 

B. Maskiner och apparater för krossning eller blandning av gödselmedel. 

C. Maskiner och apparater för avskärning av sticklingar från vinrankor, fruktträd etc. 

D. Maskiner och apparater för klippning av häckar. 

E. Maskiner och apparater för beredning av fodermedel etc., såsom: 

1. maskiner och apparater för krossning av oljekakor; 

2. kålskärare och andra maskiner och apparater för sönderdelning av gröna växter; 

3. maskiner för skärning eller krossning av betor, rovor, morötter och andra 

foderrotfrukter (rotfruktsskärare); 

4. hackelsemaskiner för halm och hö samt ensilagehackelsemaskiner, även med transportör 

för fyllning av silon; 

5. sädeskrossar för beredning av havre, korn etc.; 

6. maskiner av lantbrukstyp för malning av vete, majs, korn och andra fodermedel 

(gröpkvarnar); mjölkvarnar av lantbrukstyp; 

7. foderblandare; 

F. Automatiska vattenhoar för nötboskap, hästar, svin etc., t.ex. sådana som består av en 

metallskål med en rörlig klaff, vilken släpper in vatten när den trycks ned av djurets nos. 

G. Mekaniska hårklippningsmaskiner, avsedda för djur. 

Numret omfattar inte hårklippningsmaskiner som utgör handverktyg (nr 8214 eller 

8510). 

H. Maskiner för skogsbruk, såsom: 

1. träduppdragningsmaskiner, vilka är utrustade med käftar som griper tag i stammen och 

med hjälp av hydrauliska domkrafter drar upp trädet med rötterna; 

2. trädfällningsmaskiner med hydrauliska saxar eller med sågar, även försedda med 

kvistnings- och kapningsanordningar eller med anordningar för hantering och stapling av 

stockarna, samt trädfällare som är avsedda för montering på traktorer. Sistnämnda 

trädfällare arbetar med hjälp av en plog som skär av rötterna och av en teleskoparm som 

förstärker traktorns dragkraft; 

3. trädomplanteringsmaskiner, vilka är utrustade med blad som skär ut den jordklump 

som omsluter trädens rötter och vilka vid behov kan transportera träden korta sträckor; 

4. stubbröjningsmaskiner, vilka sönderdelar stubbar ned till ett visst djup under 

markytan med hjälp av knivförsedda skivor; 

5. maskiner för sönderdelning till flis av grenar, kvistar etc. som har avlägsnats vid 

trädbeskärning. Dessa maskiner arbetar med knivblad och flisen avlägsnas med hjälp av 

en fläktanordning; 

IJ. Groningsapparater, under förutsättning att de är försedda med maskinell utrustning 

(t.ex. pumpar, motorer eller fläktar) eller uppvärmningsanordning. Enkla lådor utan sådan 

utrustning omfattas inte av detta nummer (klassificeras efter materialets beskaffenhet). 

84:70


a) knivar för rotfruktsskärare, hackelsemaskiner etc (nr 8208); 

b) maskiner och apparater vilkas arbetssätt innefattar temperaturändring (nr 8419), t.ex. 

hötorkare, autoklaver för potatis, fodermedel etc. Med uppvärmningsanordning försedda 

groningsapparater, äggkläckningsapparater och kycklingmödrar klassificeras däremot enligt 

detta nummer; 

c) mekaniska apparater för utsprutning, spridning eller finfördelning av vätskor eller pulver 

(nr 8424); 

d) pneumatiska elevatorer och fläktelevatorer; vinschar för uppdragning, släpning eller 

lastning av träd, stockar etc., ävensom annan utrustning för uppfordring, hantering eller 

transport (nr 8425, 8426 eller 8428); 

e) maskiner för borrning av hål för trädplantering; schaktmaskiner för trädfällning eller 

röjning (nr 8429 eller 8430); 

f) sockerbetsskärmaskiner för industriellt bruk (nr 8438); 

g) maskiner för huggning av trä till flis, enligt nr 8439; 

h) barkningsmaskiner som arbetar med vattenstråle (nr 8424) samt andra barkningsmaskiner 

(nr 8465 eller 8479); 

ij) verktygsmaskiner för bearbetning av trä (nr 8465 eller 8467 ); 

k) ryktapparater av dammsugartyp för hästar och nötkreatur (nr 8508); (Ändring HSC 41) 

l) traktorer som är speciellt avsedda för att släpa stockar (lunnare) (nr 8701); 

m) hjälpapparater för djurförlossningar (nr 9018); 

n) antihagelkanoner (nr 9303). 

II. Maskiner och apparater för fjäderfäavel 


A. Äggkläckningsapparater. Dessa apparater är försedda med anordningar som gör att ägg 

som placeras på brickor automatiskt vändes så att konstant temperatur, luftflöde och 

luftfuktighet kan hållas. Apparaterna kan förbindas med ett kontrollsystem, som kopplas till 

en persondator i syfte att få ett optimalt kläckningsresultatet. Även s.k. kombiäggkläckningsapparater 

omfattar kläckningsfunktioner. 

B. Ruvningsmaskiner. I dessa maskiner, som innehåller anordningar för att kontrollera 

uppvärmning och luftcirkulation, placeras äggen i korgar eller speciella brickor för att 

ruvas. 

C. Kycklingmödrar är större anordningar med uppvärmnings- och avkylningsutrustning som 

används för uppfödning av nykläckta kycklingar. 

D. Enheter eller "batterier" för hönsuppfödning och äggläggning, vilka utgör stora 

anläggningar som är försedda med automatiska anordningar för påfyllning av mathoarna, 

rengöring av golven och uppsamling av äggen. 

E. Äggenomlysningsapparater med mekaniska anordningar (inbegripet fotoelektriska 

genomlysningsapparater), andra än enkla lampor för genomlysning av ägg. 

Numret omfattar inte apparater som är försedda med anordning för sortering av äggen. 

F. Utrustning för att könsbestämma och vaccinera, som gör det möjligt för kläckerier att 

särskilja kycklingar av olika kön och vaccinera dem. Dessa maskiner är inte avsedda att 

användas av veterinärer. 

Numret omfattar inte maskiner som kallas kycklingräknings- och förpackningssystem (s.k. 

”chick counting and boxing system”), som automatiskt räknar och stoppar kycklingar i lådor 

(nr 8422). Hanteringen av kycklingarna är den primära arbetsuppgiften, räkningen är bara en 

sekundär funktion som gör det möjligt att stoppa ett givet antal kycklingar, förutbestämt i 

förhållande till lådans storlek, i en låda. 

III. Maskiner och apparater för biodling 

A. Honungspressar. 

B. Maskiner för formning av vax till vaxkakor. 


a) bikupor, vilka klassificeras efter materialets beskaffenhet (vanligen nr 4421); 

b) varmvattenbehållare för omsmältning av bivaxkakor, inbegripet sådana med enkel 

84:71 

Ny version 2007

skruvpress (nr 8419); 

c) honungsslungare (nr 8421); 

d) apparater för utsprutning av vätskor eller pulver eller för utrökning, enligt nr 8424. 

Delar 



och apparater. 

8437 Maskiner och apparater för rensning eller sortering av spannmål, torkade 

baljväxtfrön eller andra frön; maskiner och apparater som används inom 

kvarnindustrin eller för bearbetning av spannmål eller torkade baljväxtfrön, 

andra än maskiner och apparater av lantbrukstyp 

8437.10 - Maskiner och apparater för rensning eller sortering av spannmål, torkade 

baljväxtfrön eller andra frön 


8437.90 - Delar 

I. Maskiner och apparater för rensning eller sortering av spannmål, torkade 

baljväxtfrön eller andra frön 

Detta nummer omfattar sådana maskiner som används inom trädgårdsskötsel, lantbruk eller 

industri för rensning eller sortering av spannmål, baljväxtfrön eller andra frön genom 

kastning, blåsning, sållning etc. Hit hör bl.a.: 

1. kastmaskiner, vilka består av en matartratt, en fläkt och såll (vanligen skaksåll); 

2. mera komplicerade rensnings- och sorteringsmaskiner (t.ex. triörer), vilka rensar fröna 

eller kornen med hjälp av luftströmmar och sorterar dem efter deras vikt, storlek eller form. 

I vissa sorteringsmaskiner ingår anordningar för inpudring av kornen med 

insektsbekämpningsmedel etc. (torrbetning); 

3. duksorterare, vilka ofta används för rensning av betfrön. De består av en serie valsar, vilka 

driver en snett ställd, ändlös duk, som löper under en matartratt. Betfröna rullar fritt nedför 

duken, medan det lättare växtavfallet häftar vid dukens plyschartade yta; 

4. specialmaskiner för sortering av utsäde. 

Detta nummer omfattar också maskiner och apparater som används inom kvarnindustrin för 

rensning och sortering av spannmål före malningen. Vissa av dessa maskiner och apparater 

bygger på samma principer som ovannämnda rensnings- och sorteringsmaskiner, men de har 

större kapacitet och är specialtillverkade för kvarnindustrin, t.ex.: 

1. luftseparatorer (cyklonavskiljare) för rensning av spannmål; 

2. maskiner för rensning och sortering i roterande trummor som är perforerade eller 

försedda med fördjupningar (celler); 

3. aspiratörer med skaksåll; 

4. maskiner för magnetisk eller elektromagnetisk separering eller sortering; 

5. kombinerade maskiner för tvättning av spannmål, avskiljande av sten och 

torkcentrifugering, med eller utan torkkolonner; 

6. borstmaskiner för spannmål; 

7. spannmålsfuktningsmaskiner, även med anordningar för uppvärmning eller vägning. 

Numret omfattar också kombinerade maskiner för samtidig rensning och sortering, även 

försedda med anordningar för elektromagnetisk separering. 

II. Maskiner som används inom kvarnindustrin 

Förutom maskiner för rensning eller sortering av spannmål före malningen (se avsnitt I ovan) 

omfattar numret även följande maskiner och apparater som används inom kvarnindustrin. 

A. Vissa maskiner för blandning eller beredning av spannmål före malningen, t.ex.: 

1. maskiner för blandning av spannmål i förutbestämda proportioner; 

2. spetsmaskiner för spannmål, vilka består av med spetsar försedda valsar som roterar 

mot gummicylindrar, varigenom de mjukare kornen spetsas och frånskiljs. 


84:72

a) maskiner och apparater vilkas arbetssätt beror på en temperaturändring, såsom tork- och 

kylkolonner (nr 8419); spannmålsfuktningsapparater med uppvärmningsanordning förs 

dock hit; 

b) torkcentrifuger (nr 8421); 

c) transportörer och elevatorer (t.ex. skopelevatorer, bandtransportörer och pneumatiska 

transportörer) (nr 8428). 

B. Maskiner och apparater för malning eller krossning, t.ex.: 

1. kvarnar med kvarnstenar; 

2. valsstolar, vilka består av flera satser räfflade, ibland invändigt kylda valsar, vilka 

krossar spannmål till gryn eller mjöl; 

3. glattvalsstolar med släta valsar, vilka är specialkonstruerade för att omvandla gryn till 

mjöl; 

4. detachörer, som används för att sönderdela de mjölflingor som bildas på valsarna i 

valsstolar och glattvalsstolar; 

5. mataranordningar, vilka utgör apparater som är avsedda att säkerställa en regelbunden 

och jämn tillförsel av spannmål till valsarna. 

Numret omfattar inte smärre kvarnar av lantbrukstyp (nr 8436). 

C. Maskiner för sortering och siktning av malgodset. 

Denna grupp omfattar maskiner och apparater som är avsedda att skilja mjöl, gryn och 

kli från varandra. 

Detta avskiljande åstadkoms genom en serie arbetsprocedurer som utförs av följande 

maskintyper, vilka ofta används efter varandra: 

1. siktmaskiner för frånskiljning av mjöl från gryn. Centrifugalsiktar består av trummor 

vilkas väggar har spänts över med gasvävnad av olika maskvidd. Invändigt är trummorna 

försedda med roterande skovlar. Skaksiktar eller plansiktar består av frisvängande 

satser av över varandra lagda siktar och samlingsbottnar; 

2. putsmaskiner, vilka sorterar gryn etc. och frånskiljer kliet med hjälp av vibrerande 

siktar, genom vilka en luftström leds; 

3. klipiskare; 

4. blandningsmaskiner för mjöl, kli etc., ävensom maskiner för vitaminering av mjöl. 

Numret omfattar däremot inte: 

a) mjöltorkningsmaskiner (nr 8419); 

b) luftfilter och cykloner som används för att ta bort damm ur luft från sorterings- eller 

siktmaskiner (nr 8421); 

c) registreringsinstrument för fastställande av mjölutbytet samt andra mjölprovningsapparater 

enligt 90 kap. 

III. Maskiner som används för bearbetning av spannmål eller torkade baljväxtfrön 

Bearbetningen som här avses föregås i allmänhet av en inledande rensning eller sortering (se 

avsnitt I ovan). 


1. maskiner för skalning av spannmål eller torkade baljväxtfrön; 

2. maskiner för skalning eller polering av ris; 

3. maskiner för krossning av torkade ärter, linser eller bönor; 

4. maskiner för beredning av flingor av spannmål genom valsning eller på annat sätt, även 

med hjälpanordningar för uppvärmning; 

5. specialmaskiner för malning av spannmål (annan än brödsäd, se avsnitt I B ovan) eller 

torkade baljväxtfrön till mjöl; 

6. borstmaskiner och klippmaskiner som är avsedda att avlägsna "skägg" och "spetsar" från 

korn eller havre. 

Denna del av numret omfattar inte: 

a) maskiner eller apparater vilkas arbetssätt beror på en temperaturändring (t.ex. maskiner och 

apparater för ångbehandling, torkning eller rostning vid tillverkning av svällda eller rostade 

gryn eller korn; maskiner och apparater för mältning av korn, rostning av mjöl, etc.) (nr 

8419); 

b) maskiner och apparater för bearbetningar utöver mjöltillverkningsstadiet (t.ex. bakning, 

konservering eller makaronitillverkning) (nr 8438). 

84:73 

Ny version 2007

Delar 



nummer, t.ex.: 

siktar och siktramar för kvarnindustrin (men inte siktduk, oavsett om den är konfektionerad 

eller inte – nr 5911); blandnings- och sorteringstrummor; valsar för valsstolar. 

Numret omfattar emellertid inte kvarnstenar (nr 6804). 

8438 Maskiner och apparater, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans i 

detta kapitel, för industriell beredning eller tillverkning av matvaror eller 

drycker, andra än maskiner och apparater som används för utvinning eller 

beredning av animaliska eller vegetabiliska fetter och feta oljor 

8438.10 - Bagerimaskiner samt maskiner och apparater för tillverkning av 

makaroner, spagetti e.d. 

8438.20 - Maskiner och apparater för tillverkning av konfektyrer, kakao eller 

choklad 

8438.30 - Maskiner och apparater för sockerframställning 

8438.40 - Maskiner och apparater för bryggerier 

8438.50 - Maskiner och apparater för beredning av kött eller fjäderfä 

8438.60 - Maskiner och apparater för beredning av frukt, bär, nötter eller 

köksväxter 


8438.90 - Delar 

Detta nummer omfattar maskiner och apparater, som inte är nämnda eller inbegripna någon 

annanstans i detta kapitel, för industriell beredning eller tillverkning av för människor eller 

djur avsedda matvaror eller drycker för omedelbar konsumtion eller för konservering. Numret 

omfattar emellertid inte maskiner och apparater för utvinning eller beredning av animaliska 

eller vegetabiliska fetter och feta oljor (nr 8479). 

Det bör emellertid observeras, att många för livsmedelsberedning avsedda maskiner i 

praktiken klassificeras enligt andra nummer, t.ex.: 

a) apparater för hushållsbruk (t.ex. köttkvarnar och brödskärningsmaskiner) enligt nr 8210 

eller 8509; 

b) industri- eller laboratorieugnar (nr 8417 eller 8514); 

c) maskiner och apparater för kokning, rostning, ångbehandling etc. (nr 8419); 

d) centrifuger och filtrerapparater (nr 8421); 

e) maskiner och apparater för påfyllning eller tillslutning av flaskor eller burkar, för 

förpackning av varor, etc. (nr 8422); 

f) maskiner och apparater för kvarnindustrin (nr 8437). 

I. Bagerimaskiner 

Dessa maskiner och apparater används för tillverkning av matbröd, kex, kakor etc., t.ex.: 

1. degknådningsmaskiner och degblandare. Dessa består i huvudsak av roterande eller fasta 

behållare som är försedda med fasta eller rörliga armar eller blad för knådning av degen. 

Vissa snabblandare är ofta försedda med vattenkyld mantel; 

2. degdelningsmaskiner, vilka består av en behållare, i vilken den från en påfyllningstratt 

kommande degen mekaniskt delas i lika stora stycken. Dessa maskiner har ibland 

anordningar för vägning eller kavling av degen; 

3. degformningsmaskiner för formning av de avskurna degstyckena till önskad form före 

gräddningen; 

4. skärmaskiner för bröd, kakor etc.; 

5. maskiner för söndersmulning av torrt bröd; 

6. maskiner för skärning, formning, sågning eller fyllning av kex, kakor etc.; 

7. apparater för fyllning av bestämda kvantiteter kaksmet i kakformar. 


a) bageriugnar (nr 8417 eller 8514); 

84:74

) degvalsningsmaskiner enligt nr 8420. 

II. Maskiner och apparater för tillverkning av makaroner, spagetti e.d. 

Till denna grupp hör bl.a.: 

1. blandningsmaskiner för beredning av makaronideg; 

2. maskiner för utskärning eller utstansning av figurer från utvalsad deg. Dessa maskiner 

har ofta anordningar för utvalsning av degen; 

3. kontinuerliga pressar för framställning av makaroner, spagetti etc. genom 

strängpressning. Bokstäver, siffror och andra figurer kan åstadkommas med pressar som 

har försetts med lämpligt formade sprutformar. Degen avskärs sedan till önskad tjocklek av 

en roterande kniv som är anbragt på utsidan av sprutformen; 

4. maskiner för fyllning av ravioli etc.; 

5. maskiner som lägger makaroner, vermiceller etc. i härvor. 


a) maskiner och apparater för torkning av makaroner (nr 8419); 

b) maskiner för utkavling av makaronideg (nr 8420). 

III. Maskiner och apparater för tillverkning av konfektyrer 


1. mal- och krossmaskiner för beredning av glasyr; 

2. blandningsmaskiner för konfektyrindustrin. Dessa består vanligen av behållare som är 

försedda med mekaniska anordningar för omrörning eller malning och är ofta utrustade 

med rörslingor eller mantlar för uppvärmning eller avkylning; 

3. slagmaskiner för knådning av plastiska sockerblandningar med hjälp av roterande 

vevformade armar; 

4. dragémaskiner. Dessa består av halvklotformiga kittlar, vanligen av koppar eller glas, 

vilka roterar kring en lutande axel och därvid drar över hårda konfektyrkärnor (t.ex. 

mandlar) med socker, choklad etc. Dragémaskiner klassificeras enligt detta nummer oavsett 

om de värms upp av en yttre värmekälla (uppvärmning genom inblåsning av varmluft eller 

upphettning av väggarna genom självständiga gasbrännare, etc.) eller är försedda med 

inbyggd uppvärmningsanordning; 

5. maskiner för gjutning, skärning eller annan formning av konfektyrer. 

Detta nummer omfattar emellertid inte sockerkokare eller andra maskiner och apparater för 

uppvärmning (nr 8419) eller avkylning (nr 8418 eller 8419). 

IV. Maskiner och apparater för tillverkning av kakao eller choklad 


1. maskiner för skalning, för avlägsnande av groddar eller för bräckning av rostade 

kakaobönor; 

2. maskiner för blandning, knådning eller malning av de krossade bönorna till 

kakaomassa; 

3. pressar för extrahering av kakaosmör från kakaomassan. För underlättande av 

extraheringen är dessa maskiner alltid försedda med anordningar för uppvärmning av 

massan; 

4. maskiner för framställning av kakaopulver genom malning av de kakor som återstår 

efter extraheringen av kakaosmöret. Dessutom siktar och sorterar dessa maskiner vanligen 

pulvret och blandar det ibland med andra ämnen för att arom eller löslighet skall 

förbättras; 

5. maskiner för blandning av kakaosmör, kakaopulver, socker etc. I dessa maskiner ingår 

ofta apparater för mätning av de kvantiteter som skall blandas; 

6. maskiner för valsning och rening av blandningen; 

7. s.k. konchar. Dessa består i huvudsak av behållare som är försedda med 

uppvärmningsanordning, motordrivna valsar, anordningar för malning etc., så att 

ingredienserna i blandningen grundligt blandas och värmebehandlas; 

8. maskiner som före gjutningen homogeniserar chokladmassan och genom 

strängpressning avlämnar den i lika stora stycken; 

9. gjutningsmaskiner, vanligen med skakbord. Dessa maskiner är ofta även försedda med 

84:75 

Ny version 2007

uppvärmningsanordningar och med anordningar för avkylning av gjutformarna; 

10. överdragningsmaskiner, vilka i huvudsak består av ett transportband, på vilket kex, 

konfektyrer etc. besprutas med eller doppas i smält choklad eller glasyr. Dessa maskiner är 

alltid försedda med uppvärmningsanordning. 

V. Maskiner och apparater för sockerframställning 

De maskiner och apparater som används för utvinning av sockersaft är av olika typer 

beroende på om utgångsmaterialet är sockerrör eller sockerbetor. De maskiner och apparater 

som används för utvinning av socker ur sockersaft är däremot i båda fallen praktiskt taget 

desamma. 

A. Maskiner och apparater för utvinning av saften från sockerrör, t.ex.: 

1. skärmaskiner som består av en rad med dubbla eggar försedda knivar som roterar med 

hög hastighet och skär ned sockerröret till långa remsor; 

2. maskiner för sönderdelning av remsorna, i vilka dessa förs mellan tandade valsar som 

roterar med olika hastighet och sliter sönder dem till kortare stycken; 

3. krossar, vilka i huvudsak består av ställbara, räfflade metallvalsar. Vissa krossar är 

kombinerade med en anordning för sönderdelning; 

4. valsverk, vilka vanligen består av en rad räfflade valsar, för utvinning av saften från det 

krossade sockerröret. De är vanligen försedda med matningsmekanism, 

transportanordningar, utrustning för vattenbesprutning av sockerröret under valsningen 

samt urlakningskar. 

B. Maskiner och apparater för utvinning av saften ur sockerbetor, t.ex.: 

1. bettvättningsmaskiner, som består av stora rännor, behållare etc. med omrörare eller 

liknande anordningar; 

2. skärmaskiner. Dessa kan utgöra stora cylindriska behållare, vilkas botten består av 

roterande, knivförsedda skivor. De kan också bestå av roterande trummor vilkas 

innerväggar är försedda med knivar mot vilka betorna kastas av särskilt utformade 

ledplattor eller av centrifugalkraften; 

3. diffusörer för extraktion av sockersaften ur de skurna betorna (snitseln) genom osmos. 

Varje diffusör består av en "kalorisator", i vilken vattnet värms upp av en ångrörslinga, 

och en stor diffusionsbehållare, i vilken sockret lakas ur från snitseln av det varma 

vattnet. Numret omfattar också särskilt föreliggande diffusionsbehållare men däremot 

inte särskilt föreliggande "kalorisatorer" (nr 8419); 

4. snitselpressar för urlakad betmassa. 

C. Maskiner och apparater för utvinning av sockret ur sockersaften eller för raffinering av 

sockret: 

1. saturationspannor, under förutsättning att de är försedda med mekaniska omrörare; 

saturationspannor som även har uppvärmningsanordningar klassificeras dock enligt nr 

8419; 

2. kristallisationsapparater (t.ex. maischar) som är försedda med anordningar för långsam 

omrörning. Den sirapsliknande massan ("fyllmassan") från indunstningsapparaten avkyls 

här av den omgivande luften, och den i indunstningsapparaten påbörjade kristalliseringen 

blir här fullständig; 

3. maskiner för sågning eller krossning av sockret till sockerbitar etc. 


a) skedningsmaischar, saftindunstningspannor, pannor för vakuumkokning eller kristallisation 

och andra apparater enligt nr 8419; 

b) centrifugalseparatorer och filtrerpressar (nr 8421). 

VI. Maskiner och apparater för bryggerier 


1. mältkar med anordningar för långsam omröring, roterande trummor eller liknande 

mekaniska anordningar; 

2. roterande cylindrar för borttagande av maltgroddarna efter torkningen samt siktmaskiner; 

3. maltkrossar; 

4. mäskkar, under förutsättning att de har mekaniska omrörare etc. men saknar 

uppvärmningsanordning. I mäskkaren blandas det krossade maltet med vatten, så att 

stärkelsen i maltet omvandlas till socker; 

84:76

5. silkar, vilka utgör stora behållare som är försedda med omrörare och en dubbel, perforerad 

botten för avskiljande av draven från vörten. 

Numret omfattar också bryggerimaskiner i form av funktionella enheter i den mening som 

avses i anm. 4 till sextonde avd., i vilka ingår bl.a. mältkar, maltkrossar, mäskkar och silkar. 

Kompletterande utrustning (t.ex. flaskpåfyllningsmaskiner och etikettryckningsmaskiner) förs 

emellertid inte till detta nummer utan klassificeras efter beskaffenheten (se allm. anv. till 

sextonde avd.). 


a) jäskar utan mekaniska anordningar eller kylanordningar; dessa klassificeras efter 

materialets beskaffenhet; 

b) malttorkningsapparater, blötläggnings- och mäskkar vari ingår uppvärmningsanordningar; 

behållare för avkokning av humle eller för kokning av humledekokt med vört (nr 8419); 

jäskar med kylslingor samt ölkylare (nr 8418 eller 8419); 

c) filtrerpressar (nr 8421). 

VII. Maskiner och apparater för beredning av kött eller fjäderfä 


1. maskiner och apparater för slakt och efterföljande behandling av djur; 

2. maskiner för avhåring av svin. Dessa maskiner består av en roterande vagga i vilken det 

slaktade svinet läggs och ett antal med skrapjärn försedda band, vilka rör sig i motsatt 

riktning mot vaggan; 

3. maskiner för styckning av djurkroppar etc. med cirkelsågar, roterande knivar etc.; 

4. maskiner för sågning eller sönderdelning av ben; 

5. köttbultningsmaskiner, vilka gör köttet mört under inverkan av kammar med nålar eller 

knivblad, som skär söner senorna; 

6. köttkvarnar; 

7. tarmrensningsmaskiner; 

8. korvstoppningsmaskiner. Dessa består i huvudsak av en cylindrisk behållare, från vilken 

köttet med en kolv pressas in i korvskinnet; 

9. uppskärningsmaskiner för kött och fläsk; 

10. formpressar för kött eller fett; 

11. maskiner och apparater för avlivning, plockning och urtagning av fjäderfä (elektrisk 

kniv för bedövning och avlivning, fjäderfäplockare med hög kapacitet, apparater för 

urtagning, tömning av muskelmagen och utdragning av lungorna); 

12. maskiner för saltning av kött, vilka består av handmanövrerade injektionspistoler som är 

förbundna med en pump eller av en helautomatisk transportanordning som matar fram 

köttet till en serie nålar som sprutar in saltlösningen. 

Numret omfattar inte kokare, autoklaver, kokskåp och liknande maskiner och apparater 


VIII. Maskiner och apparater för beredning av frukt, bär, nötter eller köksväxter 

Denna grupp omfattar bl.a. följande maskiner och apparater. 

A. Skalningsmaskiner, t.ex.: 

1. skalningsmaskiner (t.ex. för potatis) som består av en roterande behållare med 

innerväggar som är belagda med slipmedel; 

2. skalningsmaskiner (t.ex. för äpplen och päron) i vilka ställbara knivar avlägsnar skalet 

i spiraler. Dessa maskiner har ofta anordningar för borttagande av kärnhus, kärnor etc.; 

3. skalningsmaskiner för citrusfrukter. Dessa maskiner avlägsnar vanligen skalet i 

fjärdedelar eller tar ut fruktköttet från halverade frukter; 

4. apparater för skalning på kemisk väg. Dessa består vanligen av ett transportband eller 

en roterande trumma som för frukten eller köksväxterna genom en behållare. I denna 

besprutas de med eller neddoppas i hett vatten, lut etc.. Frukten eller köksväxterna 

omskakas sedan kraftigt i en behållare, varvid skalen avlägsnas. Dessa apparater förs hit 

även om de är försedda med anordningar för uppvärmning av vattnet eller luten. 

B. Maskiner för spritning av ärter och liknande köksväxter. Dessa maskiner består 

vanligen av en roterande, perforerad trumma som är försedd med slagverktyg. 

C. Maskiner för avskärning av baljspetsarna på haricots verts. 

D. Maskiner för borttagande av stjälkar från vinbär, krusbär, körsbär, vindruvor etc. 

84:77 

Ny version 2007

E. Maskiner för borttagande av kärnor från frukt. 

F. Maskiner för skalning av nötter etc. 

G. Maskiner för rivning eller skärning av färsk eller torkad frukt, köksväxter, maniokrot 

etc. 

H. Maskiner för skärning eller insaltning av kål vid beredning av surkål. 

IJ. Maskiner för framställning av frukt- eller köksväxtpulp för beredning av sylter, såser, 

tomatpuré etc, dock inte fruktsaftspressar (t.ex. för persikor, grapefrukt och tomater) (nr 

8435). 


a) apparater som skalar med hjälp av strålvärme (nr 8417); 

b) apparater för blanchering (förvällning) av frukt, värmeapparater för beredning av 

potatisflingor samt andra apparater enligt nr 8419; 

maskiner för sortering av frukt eller köksväxter (nr 8433). 

IX. Maskiner och apparater för beredning av fisk, skaldjur etc. 


1. maskiner för avlägsnande av fjäll, skinn, inälvor, huvud, stjärtfenor, ben etc.; 

2. maskiner för uppsprättning eller filéing av fisk; 

3. maskiner för skalning eller sönderdelning av skaldjur; 

4. maskiner för malning av torkad fisk till fiskmjöl. 

Numret omfattar emellertid inte maskiner och apparater för stekning, rökning eller 

konservering och andra maskiner och apparater enligt nr 8419. 

X.Andra maskiner och apparater för industriell beredning eller tillverkning av 

matvaror eller drycker 


1. mekaniska apparater för ättiksyrajäsning (används vid framställning av ättika); 

2. maskiner för skalning av kaffebönor (av cylinder-, skiv- eller knivtyp); 

3. maskiner för utvinning av eterisk olja ur apelsiner, vilka arbetar med taggiga valsar; 

4. maskiner för skärning eller rullning av teblad. 

Delar 


allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer även delar till maskiner och apparater 

enligt detta nummer (t.ex. formar för användning i kontinuerliga brödtillverkningsmaskiner, 

formar till maskiner för formning av konfektyrer, formar till chokladgjutningsmaskiner samt 

munstycken av brons eller mässing för användning i maskiner för framställning av makaroner, 

spagetti eller liknande produkter genom strängpressning). 

8439 Maskiner och apparater för tillverkning av massa av fibrösa cellulosahaltiga 

material eller för tillverkning eller efterbehandling av papper eller papp 

8439.10 - Maskiner och apparater för tillverkning av massa av fibrösa 

cellulosahaltiga material 

8439.20 - Maskiner och apparater för tillverkning av papper eller papp 

8439.30 - Maskiner och apparater för efterbehandling av papper eller papp 

- Delar: 

8439.91 - - Till maskiner och apparater för tillverkning av massa av fibrösa 

cellulosahaltiga material 

8439.99 - - Andra 

Detta nummer omfattar maskiner och apparater för tillverkning av massa av olika fibrösa 

cellulosahaltiga material (trä, halm, bagass, pappersavfall etc.), oavsett om massan är avsedd 

för framställning av papper eller papp eller för andra ändamål (t.ex. för tillverkning av 

viskosrayon, av vissa byggnadsplattor eller av sprängämnen). Det omfattar också maskiner 

84:78

och apparater för tillverkning av papper eller papp, antingen från förut beredd massa (t. ex. 

slipmassa eller kemisk massa) eller direkt från råmaterialet (trä, halm, bagass, pappersavfall 

etc.). Numret omfattar också maskiner för efterbehandling av papper eller papp för olika 

användningsområden, med undantag av tryckpressar enligt nr 8443. 

I. Maskiner och apparater för tillverkning av massa av fibrösa cellulosahaltiga 

material 

Denna grupp omfattar bl. a. följande maskiner och apparater. 

A. Maskiner och apparater för förberedande behandling av råmaterialet vid 

massatillverkningen, t.ex.: 

1. maskiner för framställning av massa av pappers- eller pappavfall; 

2. maskiner för defibrering eller avdamning av halm och liknande material; 

3. bambukrossmaskiner och specialkonstruerade halmskärmaskiner för pappersindustrin; 

4. maskiner för huggning av trä till flis och skaksorterare för sortering av flisen; 

5. slipstolar; 

6. defibrörer för framställning av massa till träfiberplattor. I dessa maskiner defibreras 

flisen genom att den underkastas högt tryck och sedan hastig tryckminskning. 

B. Sorteringsmaskiner. I dessa leds den utspädda pappersmassan genom silar, som håller 

kvar alla ofullständigt slipade fibrer samt alla kvistar och klumpar, smuts etc. Numret 

omfattar inte sorteringsmaskiner som arbetar med centrifugalkraft (nr 8421). 

C. Avvattnare. I dessa koncentreras den på mekanisk väg (slipmassa) eller på kemisk väg 

(kemisk massa) utvunna fibermassan och formas till ark. 

D. Jordankvarnar. Dessa består av ett koniskt hölje med invändigt roterande knivar som 

sönderdelar alla grövre fibrer eller klumpar men låter den redan tillräckligt sönderdelade 

massan passera rakt igenom. 

E. Maskiner för sönderdelning och malning, vilka behandlar tidigare framställd 

pappersmassa för att få fram en cellulosamassa som är särskilt lämpad för viss användning 

(t.ex. tillverkning av cellulosanitrat). 

II. Maskiner och apparater för tillverkning av papper eller papp 

A. Maskiner för formning av mälden till kontinuerliga banor av papper eller papp ( t.ex. 

fourdrinier maskiner eller dubbelviramaskiner). Dessa är mycket komplicerade 

maskiner. De består av : regulatorer för matning av mälden till inloppslådan, som fördelar 

mälden i ett skikt på en ändlös duk (viran), vanligtvis en väv av syntetisk enfibertråd, som 

löper över en bröstvals eller en formningsvals; foiler; registervalsar; skakanordningar; 

suglådor; dandyrullar för åstadkommande av vattenmärken; guskpressvalsar för att öka 

papprets torrhetsgrad och hoppressning av pappersbanan, pressvalsar med minst ett 

valsnyp, pressvalsar med pressarfot och omgivande roterande bandögla där pappret pressas 

mot eller mellan ändlös filtduk eller annan ändlös duk; torkvalsar; ångskåp etc; vanligen 

även kalendervalsar samt skär- och upprullningsmaskiner, etc. 

B. Rundviramaskin (vanligen för tillverkning av papp) och cylinderviramaskiner är i 

princip lika de under A beskrivna maskinerna, men i stället för att massan får rinna ut på en 

ändlös viraduk av metall tas den upp ur ett tråg på en roterande, med vira försedd cylinder. 

Den överförs därifrån till en filtduk och sedan till pressvalsar (ibland sugvalsar) och 

slutligen till en serie torkcylindrar. Papperet eller pappen framställs antingen i långa banor 

eller i ark. I vissa av dessa maskiner bildas ark av papp på så sätt, att fiberskikt vid 

rotationen avsätts på en cylinder. När fiberskiktet har uppnått tillräcklig tjocklek, skärs det 

av i cylinderaxelns riktning i form av ark, antingen för hand eller maskinellt. 

C. Maskiner för tillverkning av flerskiktat papper, kartong eller papp. Dessa maskiner 

består av olika kombinationer av Fourdrinier formare eller dubbelvira formare. De olika 

banorna framställs samtidigt och sammanfogas fuktiga i maskinen, vanligtvis utan 

bindemedel. 

D. Provtagningsapparater vid papperstillverkning. Dessa maskiner används vid kontroll 

av papperet under tillverkningens gång. 

III. Maskiner och apparater för efterbehandling av papper eller papp. 

Denna grupp omfattar bl. a. följande maskiner och apparater. 

A. Upprullningsmaskiner. Vissa av dessa kan samtidigt spänna och jämna papperet och 

avleda statisk elektricitet. 

84:79 

Ny version 2007

B. Maskiner (andra än kalandrar) för anbringande av olika slags ytbeläggningar, 

oorganiska och organiska lager av pigment, lim, gummi arabicum, silicon eller vax; för 

anbringande av beläggningen på karbonpapper eller fotografiskt papper; för anbringande av 

textilstoft, kork- eller glimmerpulver etc. vid framställning av papperstapeter. 

C. Maskiner för impregnering av papper eller papp med olja, plast etc. samt maskiner för 

framställning av asfalt- eller tjärpapp. 

D. Linjeringsmaskiner, vilka arbetar med små skivor eller stålpennor som matas med färg 

från en behållare. Numret omfattar däremot inte tryckpressar enligt 8443. 

E. Kräpperingsmaskiner. Dessa består vanligen av en schaberklinga som skrapar av 

papperet från en uppvärmd cylinder så att papperet veckas. Vanligtvis brukar emellelrtid 

kräppningen utföras i pappersmaskinen. ppvärmd cylinder. 

F. Maskiner för fuktning av papper i vilka hela ytan av papperet eller pappen utsätts för 

fuktig luft. 

G. Maskiner för korning och prägling (kalandrar som används för samma ändamål 

klassificeras emellertid enligt nr 8420). 

H. Maskiner för tillverkning av wellpapp, kan vara kombinerade med en anordning för 

kaschering. 

* 

* * 

Vissa maskiner för efterbehandling av papper (t.ex. för ytbetäckning, kaschering eller 

linjering) kan även vara lämpliga att användas för bearbetning av metallfolier, plastduk, 

vävnader etc., men de klassificeras likväl enligt detta nummer, under förutsättning att de är av 

en typ som huvudsakligen används för bearbetning av papper eller papp. 

I maskinkombinationer enligt detta nummer ingår ibland vissa maskiner eller apparater som 

omfattas av andra nummer i detta kapitel (t.ex. filter för återvinning av fibrer och 

fyllnadsmaterial från spillvatten – nr 8421; kalandrar av alla slag, för avjämning, glättning, 

prägling etc. – nr 8420; skärmaskiner för papper – nr 8441). Under förutsättning att de 

föreligger tillsammans samklassificeras de med maskinkombinationen enligt detta nummer, 

men om de föreligger särskilt klassificeras de enligt sina egna respektive nummer. 


a) kokare för lump, halm etc.; kokare för beredning av kemisk massa av ved; ånguppvärmda 

cylindrar och andra torkmaskiner (nr 8419); 

b) barkningsmaskiner som arbetar med vattenstråle (nr 8424) samt mekaniska 

barkningsmaskiner (nr 8465 eller 8479); 

c) tryckpressar (nr 8443); 

d) lumprivningsmaskiner och garnettmaskiner (nr 8445); 

e) maskiner för framställning av vulkanfiber (nr 8477); 

f) maskiner för anbringande av slipmedel på papper, vävnad, trä etc. (nr 8479). 

Delar 




S. k sadlar till holländare; överskär (knivvalsar) och underskär (ett fundament med 

motknivar till överskäret) till holländare; guskvalsar; suglådor; viracylindrar för 

rundviramaskiner; dandyrullar. 

Följande varor anses emellertid inte utgöra delar enligt detta nummer: 

a) ändlösa dukar av textilmaterial, till fourdriniermaskiner och dubbelviramaskiner, och 

valsöverdrag av filt (nr 5911); 

b) kollergångsstenar, slipstenar, fundament, s.k. sadlar till holländare och andra delar av 

basalt, lava eller naturlig sten (nr 6804 eller 6815); 

c) ändlösa viror av koppar- eller bronstråd för fourdriniermaskiner (nr 7419); 

d) maskinknivar och skärstål (nr 8208); 

e) kalandervalsar (nr 8420). 

8440 Bokbinderimaskiner och bokbinderiapparater, inbegripet trådhäftmaskiner 

84:80


8440.90 - Delar 

Detta nummer omfattar maskiner och apparater som används vid tillverkning av böcker 

(inbegripet broschyrer, tidskrifter, skrivböcker o.d.). 


1. falsmaskiner för bokbinderier (arkfalsmaskiner). Dessa falsar stora pappersark ett antal 

gånger till lämpligt sidformat. De förs hit även om de kan användas för andra falsarbeten; 

2. klammerhäftmaskiner, inbegripet sådana som också är användbara för tillverkning av 

kartonger o.d.; 

3. stationshäftmaskiner. I dessa läggs arken för hand på ett transportband, ordnas, 

hopsamlas och förs till ett häfthuvud; 

4. falsnedtryckningsmaskiner. Dessa pressar de falsade arken i bokblocket före häftningen; 

5. maskiner för insågning. Dessa åstadkommer skåror för häfttråden i ryggen på ohäftade 

bokblock; 

6. trådhäftmaskiner, såväl enkla typer för enbart häftning som mycket komplicerade 

maskiner som är försedda med en iläggare. Denna skjuter in de falsade arken under 

häfthuvudet, som häftar ihop dem och vanligen förser dem med en förstärkningsremsa av 

textilmaterial över ryggen; 

7. maskiner för tillplattning eller rundning av ryggen före anbringandet av pärmen; 

8. maskiner för klistring av remsor av papper eller vävnad på lösa blad som skall ingå i 

en bok eller på kartor som skall sammanföras till en atlas för att möjliggöra bindning; 

9. maskiner för klistring av pappersomslag på broschyrer, billigare böcker etc.; 

10. maskiner för tillverkning av bokpärmar (pärmgöringsmaskiner). Dessa maskiner är 

vanligen försedda med iläggare för frammatning av pappersark, papp, bokbindarklot etc., 

en limningsanordning, en press och ibland även anordningar för uppvärmning och 

torkning; 

11. maskiner för tillplattning av färdiga bokpärmar (pärmbockningsmaskiner). Dessa 

maskiner består av ett valssystem och bord; 

12. maskiner för inhängning av de häftade bokblocken i pärmar genom limning och 

pressning (inhängningsmaskiner). Vissa maskiner är försedda med en anordning som 

lägger in lösa bilder, teckningar, kartor o.d. i böckerna; 

13. maskiner för förgyllning eller färgning av snittet; 

14. prägelpressar och förgyllningspressar för prägling eller förgyllning av bokstäver eller 

mönster på bokpärmar och ibland även på andra varor (t.ex. lädervaror). Numret omfattar 

emellertid inte pressar med allmän användning (nr 8479) och inte heller tryckpressar som 

använder utbytbara typer som sätts samman till tryckformar (nr 8443); 

15. pagineringsmaskiner (t.ex. för register och kontorsböcker); 

16. maskiner för mer eller mindre permanent häftning av blad med metall- eller 

plastspiraler (eller ringar) som träds genom perforeringar i bladen (spiralhäftmaskiner). 

De består vanligen av en perforeringsanordning och en anordning som formar spiralerna 

eller ringarna. 

Delar 




* 

* * 


a) häftlådor, vanligen av trä och med en skruvanordning som håller häfttråden, vilka används 

vid häftning av böcker för hand (nr 4421); 

b) knivar för skärmaskiner (nr 8208); 

c) maskiner och apparater för falsning av papper eller papp, andra än arkfalsmaskiner för 

bokbinderier; maskiner för skärning eller rillning av papper eller papp; maskiner för 

renskärning av böcker, tidskrifter, broschyrer etc.; maskiner för åstadkommande av s.k. 

putsat snitt eller runda hörn på böcker; registerskärmaskiner o.d.; staplingsmaskiner för 

pappersark; klammerhäftmaskiner som är lämpliga endast för tillverkning av pappkartonger 

(nr 8441); 

84:81 

Ny version 2007

d) marginalfixerings- och falsningsmaskiner samt maskiner för tryckning av arksignaturer och 

avsedda att användas tillsammans med tryckpressar (nr 8443); 

e) textilskärmaskiner (nr 8451); 

f) nålar för trådhäftmaskiner (nr 8452); 

g) maskiner och apparater för bearbetning av läder i bokbinderier (nr 8453); 

h) häftapparater av sådana slag som används på kontor för sammanhäftning av handlingar (nr 

8472). 

8441 Andra maskiner och apparater för bearbetning av pappersmassa, papper eller 

papp, inbegripet skärmaskiner av alla slag 

8441.10 - Skärmaskiner 

8441.20 - Maskiner och apparater för tillverkning av påsar, bärkassar, säckar eller 

kuvert 

8441.30 - Maskiner och apparater för tillverkning av kartonger, askar, lådor, rör, fat 

eller liknande förpackningar på annat sätt än genom formpressning 

8441.40 - Maskiner och apparater för formpressning av varor av pappersmassa, 

papper eller papp 


8441.90 - Delar 

Detta nummer omfattar alla slags skärmaskiner för papper eller papp samt (med undantag för 

bokbinderimaskiner och bokbinderiapparater) alla slags maskiner och apparater för 

bearbetning av pappersmassa, papper eller papp efter framställningen, t.ex. maskiner för 

skärning av papper eller papp till önskade bredder eller till ark av i handeln förekommande 

format och maskiner för tillverkning av olika varor av pappersmassa, papper eller papp. 


1. maskiner (även med flera knivar) för putsning eller skärning av papper. Bland dessa 

märks för pappersmaskiner avsedda rullsaxar och tvärskärningsapparater för delning av 

pappersbanan i längd- resp. tvärriktningen; maskiner för renskärning av böcker och 

broschyrer; maskiner för åstadkommande av runda hörn på böcker; registerskärmaskiner; 

pappersskärmaskiner av parallellsaxtypen samt apparater för skärning av papperskopior av 

fotografier och monteringskartong för fotografier. För klippning av film avsedda maskiner 

och apparater av sådana slag som används i foto- eller kinolaboratorier skall dock 

klassificeras enligt nr 9010; 

2. maskiner för utstansning (av konfetti, etiketter, pappersspetsar, registerkort, 

fönsterkuvert, kartongämnen etc.); 

3. maskiner för skärning, ritsning eller rillning av papp till kartonger, askar, mappar 

etc.; 

4. maskiner för tillverkning av papperspåsar och papperssäckar; 

5. maskiner för tillverkning av kuvert (kuvertmaskiner) genom skärning, vikning, fodring 

etc.; 

6. maskiner för tillverkning av vikbara kartonger och askar; 

7. häftmaskiner för kartonger, askar och liknande artiklar, med undantag av enkla 

klammerhäftmaskiner, vilka kan användas lika väl för häftning av böcker som för 

tillverkning av kartonger (nr 8440); 

8. andra maskiner för tillverkning av kartonger och askar; 

9. lindningsmaskiner för tillverkning av rör, spolar, hylsor, isolerrör, patronhylsor etc. av 

papper; 

10. maskiner för tillverkning av bägare, behållare etc. av vaxat papper. Dessa maskiner 

är vanligen försedda med en anordning som falsar och klistrar; 

11. pressar för formning av artiklar av pappersmassa, papper eller papp (äggemballage; 

tallrikar eller fat för konfektyrer eller för camping; leksaker etc.). Trots att de vanligen är 

försedda med uppvärmningsanordning, klassificeras dessa maskiner enligt detta nummer; 

12. skär- och upprullningsmaskiner, som rullar av papperet, skär det till remsor av önskad 

bredd och sedan rullar upp dessa; 

13. staplingsmaskiner för ordnande av ark, kort etc. i regelbundna högar; 

14. perforeringsmaskiner, även för linjeperforering (nålperforering, streckperforering etc.) 

av frimärken, toalettpapper etc.; 

15. falsmaskiner, andra än arkfalsmaskiner enligt nr 8440; 

84:82

16. maskinkombinationer som skär, falsar, interfolierar och förpackar cigarettpapper; 

Numret omfattar emellertid inte enkla mekaniska eller hydrauliska pressar, vilka ofta 

används för detta ändamål (nr 8479). 

* 

* * 

Vissa maskiner enligt detta nummer, särskilt maskiner för tillverkning av påsar eller 

kartonger, kan vara försedda med en anordning för tryckning. Med tillämpning av anm. 3 till 

sextonde avd. klassificeras sådana maskiner enligt detta nummer, under förutsättning att 

tryckningen inte utgör maskinens huvudsakliga arbetsuppgift. 

Det bör observeras, att vissa av ovannämnda maskiner och apparater (såsom skär-, fals- 

eller påstillverkningsmaskiner) också kan användas för bearbetning av vissa plaster eller av 

metallfolier. Sådana maskiner klassificeras enligt detta nummer, under förutsättning att de är 

av sådan typ som vanligen används för bearbetning av papper eller papp. 

Delar 




* 

* * 


a) torkapparater för torkning av färdiga varor av papp (nr 8419); 

b) förpackningsmaskiner (t.ex. för choklad) som även framställer och trycker pappkartonger 

o.d. (nr 8422); 

c) maskiner som snor pappersremsor till garn (nr 8445); 

d) symaskiner för tillverkning av papperssäckar (nr 8452); 

e) hålslag, vilka används för stansning av hål i papper eller handlingar samt apparater för 

kontorsbruk för förstöring av konfidentiella handlingar (nr 8472); 

f) maskiner för isättning av snörhålsringar samt maskiner för vaximpregnering av 

pappersbägare och pappkartonger etc. genom neddoppning (nr 8479). 

8442 Maskiner, apparater och redskap (andra än verktygsmaskiner enligt nr 8456 – 

8465) för preparering eller tillverkning av klichéer, tryckplåtar, tryckcylindrar 

eller andra tryckformar; klichéer, tryckplåtar, tryckcylindrar och andra 

tryckformar; plåtar, cylindrar och litografiska stenar, preparerade för grafiskt 

ändamål (t.ex. slipade, kornade eller polerade) 

8442.30 - Maskiner, apparater och redskap 

8442.40 - Delar till tidigare nämnda maskiner, apparater och redskap 

8442.50 - Klichéer, tryckplåtar, tryckcylindrar och andra tryckformar; plåtar, 

cylindrar och litografiska stenar, preparerade för grafiskt ändamål (t.ex. 

slipade, kornade eller polerade) 

Bortsett från vissa senare angivna undantag omfattar detta nummer: 

a) tryckande delar till tryckmaskiner, t.ex. klichéer och andra tryckplåtar (även cylindriska) 

som är graverade eller på annat sätt bearbetade för tryckning och avsedda att användas för 

tryckning av text eller illustrationer (för hand eller med maskiner enligt nr 8443); samt 

preparerade litografiska stenar, cylindrar och plåtar (dvs. sådana som har bearbetats så att 

de är lämpliga att förses med gravyr eller på annat sätt förses med bild eller text för 

efterföljande tryckning); 

b) maskiner, apparater och redskap som används för tillverkning av ovannämnda tryckande 

delar eller för dessas sammansättning (sättning) för tryckning, oavsett om dessa arbeten 

utförs för hand eller på mekanisk väg. 

84:83 

Ny version 2007

Detta nummer omfattar utrustning som används för tryckning av text, illustrationer eller 

likformigt återkommande mönster etc. på papper, textilvaror, linoleummattor, läder eller 

andra material genom olika tryckmetoder, nämligen: 

I. högtryck: med klichéer som är framställda genom fotogravyr i relief. Vid denna metod 

infärgas de upphöjda partierna av tecknen eller bilderna; 

II. plantryck: med litografi, fotolitografi eller offsettryck. Tryckfärgen avsätter sig endast på 

vissa särskilt preparerade delar av tryckformens plana yta. Detta tryckförfarande innefattar 

även schablontryck, t.ex. silk-screentryck; 

III. djuptryck: med rotogravyr eller med etsade eller graverade metallplåtar. Tryckfärgen 

kvarhålls i de genom graveringen eller etsningen åstadkomna fördjupningarna. 

A. Maskiner, apparater och redskap (andra än verktygsmaskiner enligt nr 8456 – 

8465) för preparering eller tillverkning av klichéer, tryckplåtar, tryckcylindrar 

eller andra tryckformar 


1. maskiner för framställning av tryckformar genom direkt reproduktion av en 

handling. I dessa maskiner avläser en fotocell förlagan. Fotocellens impulser, som 

överförs av en elektronisk anordning, påverkar ett verktyg som graverar en plastplatta; 

2. maskiner för syraetsning av plåtar eller cylindrar. Dessa maskiner består av 

specialbehållare med omrörare; 

3. maskiner som är avsedda att göra offsetzinkplåtar ljuskänsliga. Dessa maskiner är 

vanligen försedda med en elektrisk uppvärmningsanordning. 

* 

* * 

Numret omfattar endast fotosättmaskiner som verkligen sätter typer, även om typerna 

fotograferas efter sättningen. Numret omfattar emellertid inte stillbildskameror, fotografiska 

förstorings- eller förminskningsapparater, kontaktkopieringsapparater eller liknande 

fotografiska apparater för preparering av klichéer eller andra tryckformar (90 kap.), t.ex.: 

a) vertikalt eller horisontellt arbetande kameror monterade på hängande eller skjutbara stativ, 

kameror för trefärgstryck; 

b) fotografiska förstorings- och förminskningsapparater, kopieringsapparater och 

kopieringsramar; 

c) ljusbord för layout eller för kontaktkopiering. 

Vissa av dessa apparater använder sig av halvtons- eller liknande fint rutnätsförsedda glas- 

eller plastraster; färgfilter eller raster av glas eller plast för färgreproduktion samt ramar för 

sådana raster. 

B. Klichéer, tryckplåtar, tryckcylindrar och andra tryckformar; plåtar, cylindrar och 

litografiska stenar, preparerade för grafiskt ändamål (t.ex. slipade, kornade eller 

polerade) 


1. tryckformar för högtryck eller djuptryck som är graverade för hand, på mekanisk väg 

eller med syra. De kan vara av trä, linoleum, koppar, stål etc.; 

2. litografiska stenar som har försetts med bild (tecknad för hand eller överförd på 

fotografisk väg) och därefter preparerats med syra; 

3. offsetplåtar av zink eller aluminium och liknande böjliga metallplåtar, på vilka bilden har 

reproducerats för plantryck, dvs. varken i relief eller med fördjupningar; 

4. graverade eller etsade cylindrar; 

5. plåtar och stämplar för reliefstämpling och relieftryck, t.ex. för pressar som med eller 

utan färg präglar brevhuvuden, visitkort etc. 

Under förutsättning att de har preparerats så, att de genom gravering, etsning etc. kan 

förses med bild för tryckning, omfattar detta nummer också litografiska stenar, trästockar 

för träsnitt, metallplåtar och metallcylindrar, även om de ännu inte har försetts med sådan 

bild, t.ex.: 

6. slipade eller kornade litografiska stenar; 

8. metallplåtar som är bearbetade för gravering (genom slipning, korning eller polering); 

84:84

9. metallcylindrar med kornad eller fullständigt polerad yta. Dessa cylindrar, vanligen 

av gjutjärn, är i allmänhet på galvanisk väg överdragna med koppar eller försedda med ett 

kopparhölje som består av lösa, bredvid varandra liggande mantlar; 

10. tryckplåtar av metall eller plast för kontorsoffsetpressar. Den övre kanten av plåtarna 

har vanligen bearbetats för att de skall kunna fästas på maskinens trumma. 

Numret omfattar inte strålningskänsliga plåtar (t.ex. av metall eller plast, överdragna med 

en strålningskänslig fotografisk emulsion, eller av en platta av strålningskänslig plast, ibland 

fäst på ett underlag av metall eller annat material) (nr 3701). 

Delar 


allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till maskiner, apparater och 

redskap enligt detta nummer. 

* 

* * 


a) schabloner av zink, plast, papp etc. för användning i maskiner för schablontryck 

(klassificeras efter materialets beskaffenhet); 

b) kopierings- eller övertryckspapper som är försedda med text eller mönster för 

spritduplicering e.d. (nr 4816); 

c) textilvävnad, med eller utan överdrag, uppspänd på ramar, för screentryck (nr 5911); 

metalltrådsduk, även preparerad, uppspänd på ramar, för screentryck (klassificeras efter 

materialets beskaffenhet); 

d) stämplar till förgyllningsmaskiner (nr 8440); 

e) verktygsmaskiner för bearbetning av metall, sten eller trä (t.ex. matrishyvelmaskiner och 

maskiner för färdigbearbetning av matriser; maskiner för hyvling och skärning av linjer; 

maskiner för korning av stenar eller metallplåtar med hjälp av skivor eller kulor etc.; 

graveringsmaskiner; fräsmaskiner; gravyrfräsmaskiner; sågar för putsning av klichéer) (nr 

8456 – 8465); 

f) typer och andra "tryckande" delar till skrivmaskiner, räknemaskiner eller andra maskiner 

enligt nr 8469 – 8472 (nr 8473); 

g) gjutformar (nr 8480); 

h)laserfotosättare vilka med utgångspunkt från bilder, som vanligen är i digital form, skapar 

en latent bild på ljuskänslig film medelst en laserstråle (nr 9006); 

ij) mät- eller kontrollinstrument (nr 9017 eller 9031). 

8443 Tryckpressar som används för tryckning med tryckplåtar, tryckcylindrar 

och andra tryckformar enligt nr 8442; andra skrivare, kopieringsapparater 

och telefaxapparater, även kombinerade; delar och tillbehör 

- Tryckpressar som används för tryckning med tryckplåtar, tryckcylindrar och 

andra tryckformar enligt nr 8442: 

8443.11 - - Offsetpressar med rullmatning 

8443.12 - - Offsetpressar med arkmatning, av kontorstyp (arkstorlek högst 22 x 36 cm i 

ovikt skick) 

8443.13 - - Andra offsetpressar 

8443.14 - - Boktryckpressar (högtryckpressar) med rullmatning, andra än för flexografiskt 

tryck 

8443.15 - - Boktryckpressar (högtryckpressar), andra än med rullmatning och för 

flexografiskt bruk 

8443.16 - - Tryckpressar för flexografiskt tryck 

8443.17 - - Djuptryckpressar 

8443.19 - - Andra 

- Andra skrivare, kopieringsapparater och telefaxapparater, även kombinerade: 

84:85 

Ny version 2007

8443.31 - - Apparater som utför minst två av arbetsuppgifterna utskrift, kopiering och 

telefaxöverföring och kan anslutas till en maskin för automatisk databehandling 

eller till ett nät 

8443.32 - - Andra, som kan anslutas till en maskin för automatisk databehandling eller till 

ett nät 

8443.39 - - Andra 

- Delar och tillbehör: 

8443.91 - - Delar och tillbehör till tryckpressar som används för tryckning med tryckplåtar, 

tryckcylindrar och andra tryckformar enligt nr 8442 

8443.99 - - Andra 


1. alla maskiner som används för tryckning med tryckplåtar, tryckcylindrar och andra 

tryckformar enligt nr 8442, och 

2. andra skrivare, kopieringsapparater och telefaxapparater, även kombinerade. 

Numret inbegriper maskiner för tryckning av textilvaror, tapeter, omslagspapper, gummi, 

plastfolier, linoleummattor, läder etc. med likformigt återkommande mönster eller ord eller 

med en färg som täcker hela ytan. 

I. Tryckpressar som används för tryckning med tryckplåtar, tryckcylindrar och andra 

tryckformar enligt nr 8442 

Den vanligaste typen av tryckpressar i denna grupp är rotationspressar. I sin enklaste form 

består dessa pressar av en formcylinder med två halvcylindriska tryckplattor (boktryck) eller 

av tryckcylindrar, som kan vara antingen etsade (djuptryck) eller försedda med tryckform för 

offsettryck. Rotationspressar för färgtryck är försedda med flera formcylindrar, vilkas 

färgvalsar ligger sida vid sida. Eftersom alla tryckande, pressande och färgande delar roterar 

kan dessa pressar användas för såväl kontinuerlig tryckning som arktryckning, i svart eller 

färg, på en sida eller på båda sidorna av papperet. Rotationspressar kan delas upp i två 

undergrupper: 

1. rullmatade pressar, i vilka stora rotationspressar förenar flera tryckenheter på ett 

gemensamt underrede, kan trycka alla sidorna i en tidning eller tidskrift i en följd. Som 

slutresultat levereras alla sidorna skurna, falsade, hoplagda och staplade. Skärningen, 

falsningen etc. utförs i olika hjälpapparater som arbetar i anslutning till tryckpressen; 

2. arkmatade pressar, i vilka arken transporteras genom tryckenheten med en gripare. 

Arkmatade pressar har en iläggningsanordning, minst en tryckenhet, samt en 

arkavläggningsanordning. I iläggaren plockas arken från sorterade staplar och 

transporteras till tryckenheten. De tryckta arken samlas ihop och staplas i arkavläggaren. 

Gruppen omfattar också digelpressar som arbetar med en rörlig platta (digel) samt 

cylinderpressar (snällpressar). 

* 

* * 

Ovannämnda tryckpressar (särskilt mindre och medelstora rotationspressar) kan vara 

försedda med en rad anordningar för vidare bearbetning, som är placerade sida vid sida med 

de tryckande enheterna. Med dessa maskiner kan man av en pappersrulle tillverka färdiga 

varor (t.ex. kartongämnen, emballage, etiketter eller järnvägsbiljetter) i en enda, oavbruten 

arbetsprocedur. 

Utom de vanliga typerna av tryckpressar omfattar detta nummer också specialpressar, 

såsom: 

a) pressar för tryckning av burkar eller andra behållare av plåt; 

b) pressar för tryckning av urtavlor eller andra artiklar av speciell form; 

c) pressar för tryckning på kork, rör, ljus etc.; 

d) pressar för märkning av kläder; 

e) pressar för tryckning av arksignaturer; 

f) pressar för numrering, datering etc. (andra än datumstämplar och liknande handstämplar 

enligt nr 9611), som arbetar med infärgade eller icke infärgade stålstämplar (bokstavs- 

eller siffervalsar etc.); 

84:86

g) vissa mindre kontorstryckpressar som arbetar med trycktyper eller enligt offsetmetoden och 

som oriktigt benämns ”dupliceringsmaskiner” på grund av att deras arbetssätt och 

utseende liknar dupliceringsmaskinernas. 

Denna grupp omfattar också färgtryckpressar, som används för att med hjälp av schabloner 

kolorera tidigare i svart-vitt tryckta konstreproduktioner, spelkort, illustrationer för barn etc. 

Färgen läggs på med borstar eller valsar eller genom sprutning. 

Bland pressar för tryckning av textilvaror, tapeter, omslagspapper, linoleummattor, läder 

etc. med likformigt återkommande mönster eller ord eller med färg som täcker hela ytan kan 

nämnas: 

1. s.k. taveltryckpressar, i vilka plattor med ingraverade mönster (vanligen i relief) pressas i 

upprepad följd mot vävnaden, tapeten etc. allteftersom denna passerar genom pressen, 

varigenom ett fortlöpande mönster åstadkoms. Samma pressar används även för tryckning 

av enstaka mönster (t.ex. på scarfar eller näsdukar); 

2. valstryckpressar, som vanligen består av en stor, centralt placerad cylinder (s.k. pressör), 

runt vilken perifert har anbringats en serie graverade mönstervalsar, var och en med sin 

färgbehållare, färgvals, rakel (för avstrykning av överflödig färg) etc.; 

3. schablontryckpressar. Det material som skall tryckas passerar genom pressen 

tillsammans med en schablon, genom vilken färgen anbringas; 

4. varptryckpressar, vilka före vävningen trycker ett mönster på de från varpbommen 

avrullade varptrådarna; 

5. garntryckpressar, i vilka färgeffekter trycks på garn (eller ibland på förgarn innan det 

spinns till garn). 

II. Andra skrivare, kopieringsapparater och telefaxapparater, även kombinerade 


A. Skrivare 

Denna grupp omfattar apparater för utskrift av text, tecken eller bilder på olika underlag, 

andra än sådana som är beskrivna i avsnitt I ovan. 

Dessa apparater tar emot data från olika källor (t.ex. maskiner för automatisk 

databehandling, flatbäddsskannrar eller nätverk). De flesta av apparaterna har ett inbyggt 

minne för att kunna lagra dessa data. 

Maskiner och apparater enligt detta nummer skapar tecken eller bilder med hjälp av t.ex. 

laser, bläckstrålar, punktmatriser eller termisk överföring. De två vanligaste typerna av 

skrivare är: 

1. elektrostatiska skrivare, som arbetar med en metod där elektrostatisk laddning, toner och 

ljus används. En ljuskälla (t.ex. laser eller en ljusemitterande diod) används för att 

neutralisera spänningen på bestämda punkter på en positivt laddad fotoelektrisk yta 

(vanligtvis en trumma). På så sätt skapas en positivt laddad kopia av bilden. Den negativt 

laddade tonern attraheras elektrostatiskt till den fotoelektriska ytan där den återskapar 

originalbilden. Tonern överförs på elektrostatisk väg till det material som ska tryckas, 

vilket har en större positiv laddning än den fotoelektriska ytan. Bilden fixeras sedan på 

materialet genom att tryck och värme tillförs. 

2. bläckstråleskrivare. Dessa maskiner skapar en bild genom att spruta ut färgdroppar på det 

material som skall tryckas. 

Numret inbegriper även separat föreliggande skrivare för inmontering i, eller anslutning till, 

varor som klassificeras enligt andra nummer i tulltaxan (t.ex. kvittoskrivare för 

kassakontrollapparater enligt nr 8470). 

B. Kopieringsapparater 

Denna grupp omfattar apparater för framställning av kopior från originaldokument, såsom: 

1. digitala kopiatorer i vilka originalhandlingen skannas in och en ljuskänslig yta (t.ex. 

en kaskadkopplad enhet (CCD) eller en matris av fotodioder) omvandlar den optiska 

bilden till digitala elektriska signaler vilka lagras i ett minne. Skrivmekanismen, som 

arbetar på samma sätt som hos de skrivare som beskrivits i avsnitt II A i anv. till detta 

nummer, använder sedan denna information för att framställa önskat antal kopior. 

Eftersom bilden finns lagrad i digital form i minnet behöver originalhandlingarna bara 

skannas en gång vid framställning av ett flertal kopior. I avsnitt D nedan beskrivs 

utrustning som motsvarar denna men som kan anslutas till en maskin för automatisk 


84:87

databehandling eller till ett nätverk. 

2. fotokopieringsapparater i vilka den optiska bilden av en originalhandling måste 

projiceras på den ljuskänsliga ytan en gång för varje enskild kopia. De vanligaste 

typerna är: 

a) elektrostatiska fotokopieringsapparater, i vilka originalbilden reproduceras på 

kopian antingen genom ett direkt eller genom ett indirekt förfarande via ett 

mellanled. 

Vid det direkta förfarandet projiceras den optiska bilden på ett underlag 

(vanligen av papper) som är överdraget med exempelvis zinkoxid eller antracen 

och laddat med statisk elektricitet. Sedan den latenta bilden har framkallats med ett 

färgpulver fixeras den på underlaget genom värmebehandling. 

Vid det indirekta förfarandet projiceras den optiska bilden på en trumma (eller 

platta) som är överdragen med selen eller något annat halvledande ämne som är 

laddat med statisk elektricitet. Sedan den latenta bilden har framkallats med ett 

färgpulver överförs den till ett vanligt papper genom anbringande av ett 

elektrostatiskt fält och fästs på papperet genom värmebehandling; 

b) apparater i vilka överdrag med kemisk emulsion används och i vilka den 

ljuskänsliga ytan består av en emulsion som vanligen innehåller silversalter 

eller diazoföreningar (den senare typen av emulsion är avsedd att utsättas för 

ljus som till stor del består av ultraviolett strålning). Framkallnings- och 

kopieringsförfarandena varierar alltefter emulsionens art och typen av apparat 

(våta eller torra framkallare, värmebehandling, ammoniakånga, 

överföringsteknik etc.). 

Gruppen omfattar även fotokopieringsapparater av kontakttyp och 

värmekopieringsapparater. 

C. Telefaxapparater 

Telefaxapparater (eller faxapparater) för sändning och mottagning av text eller grafik via 

ett nät, och för utskrift av en kopia av originaltexten eller -grafiken. I avsnitt D nedan beskrivs 

apparater som motsvarar dessa men som även kan användas för kopiering. 

D. Kombinationer av skrivare, kopieringsapparater och telefaxapparater 

Maskiner och apparater som utför minst två av arbetsuppgifterna utskrift, kopiering och 

telefaxöverföring kallas vanligtvis flerfunktionsmaskiner eller multifunktionsmaskiner. Dessa 

maskiner och apparater kan anslutas till en maskin för automatisk databehandling eller till ett 

nätverk. 

Uttrycket ”som kan anslutas till en maskin för automatisk databehandling eller till ett 

nätverk” finns beskrivet i den kompletterande anvisningen till HS-nr 8443.31 och 8443.32. 

Delar och tillbehör 

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificering av delar (se 

allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar och tillbehör till varor enligt 

detta nummer. 

Detta inbegriper t.ex. hjälpapparater (även särskilt föreliggande) som är konstruerade 

uteslutande för att användas tillsammans med maskiner och apparater enligt detta nummer. De 

används under eller efter tryckningen, utskriften etc. för iläggning, hantering eller ytterligare 

bearbetning av pappersarken eller pappersrullarna. Bland sådana maskiner, som vanligen inte 

utgör en integrerande del av själva tryckpressen, skrivaren etc. märks: 

1. stapelhissar och pappersmagasin, i vilka de otryckta pappersarken förvaras i ett läge 

redo för tryckning, utskrift etc.; 

2. automatiska iläggningsapparater eller arkmatare, vilka används vid arkmatad 

tryckning, utskrift etc. Deras uppgift är att mata in pappersarken ett och ett i maskinen 

eller apparaten, exakt inriktade; 

3. arkavläggningsanordningar, vilka liknar iläggare till konstruktionen men utför 

motsatt arbetsuppgift (dvs. de lägger av och staplar de tryckta eller utskrivna arken); 

4. sorterare, som samlar ihop och staplar tryckta eller utskrivna ark i flersidiga 

dokument. 

5. falsapparater, gummeringsapparater, perforeringsapparater och 

klammerhäftmaskiner. Dessa används ofta vid den ända av tryckmaskinen, skrivaren 

84:88

etc. där avläggningen sker för falsning och häftning av tryckta eller utskrivna ark (till 

tidningar, foldrar, tidskrifter etc.). 

Om de inte är konstruerade uteslutande för att användas i anslutning till tryckpressar 

eller till andra maskiner eller apparater enligt detta nummer omfattas de emellertid inte 

av detta nummer (nr 8440 eller 8441, alltefter beskaffenhet); 

6. nummerverk, små hjälpapparater som arbetar med sifferhjul; 

7. bronseringsmaskiner för tryckerier. Dessa maskiner anbringar metallpulver på 

arken när dessa kommer från tryckpressen, där de har blivit tryckta med 

undertrycksfärg (bindefärg). 

Detta nummer omfattar också trummor och plattor som används i elektrostatiska 

fotokopieringsapparater, ledvalsar och monterade smörjdynor. 

* 

* * 


a) däckelduk och valsöverdrag av textilvävnad (med eller utan gummibeläggning), filt, gummi 

etc. (klassificeras efter materialets beskaffenhet); 

b) maskiner och apparater för etikettering av flaskor, burkar, askar, lådor, påsar, säckar eller 

andra förpackningar, samt maskiner och apparater för inslagning av varor; 

c) maskiner med tryckanordning som biutrustning, t.ex. vissa säckpåfyllnings- och 

förpackningsmaskiner (nr 8422); vissa maskiner för bearbetning av papper eller papp (nr 

8441). Om tryckanordningarna föreligger separat klassificeras de enligt nr 8443 under 

förutsättning att de arbetar enligt någon av tryckmetoderna för maskiner enligt detta 

nummer; 

d) antismetsprutor (nr 8424); 

e) dupliceringsmaskiner av hektograftyp, stencilappparater och adresseringsmaskiner (nr 

8472); 

f) bildgeneratorutrustning (nr 8486); 

g) stillbildskameror för fotografering av dokument på mikrofilm, mikrofiche e.d. (nr 9006); 

h) vanliga kopieringsramar ( nr 9010); 

ij) ritinstrument enligt nr 9017; 

k) handverktyg för tryckning eller prägling av etiketter enligt nr 9611. 


° 

° ° 

HS-nr 8443.11 – 8443.13 

Dessa nummer omfattar tryckpressar i vilka trycket erhålls med hjälp av en tryckplåt på vilken det som skall 

tryckas återges i ett plan, dvs. varken genom fördjupning eller i relief (offsettryckning). Vid tryckningen 

utnyttjas det förhållandet att vatten och fettartade ämnen stöter bort varandra. Trycket, vilket alltid framställs i en 

rotationspress, erhålls inte genom direkt kontakt mellan tryckcylindern och det material som skall tryckas utan 

indirekt via en annan cylinder som är klädd med en gummiduk (offsetduk). De maskiner som omfattas av 

ovannämnda nummer känns igen på förekomsten av offsetduken och på en anordning som kontinuerligt fuktar 

de icke tryckande ytorna på den på tryckcylindern fastsatta tryckplåten. Offsetpressar kan matas med rullar eller 

ark. 

HS-nr 8443.14 och 8443.15 

Boktryck (högtryck) är ett förfarande vid vilket tryckfärgen överförs under tryck till den yta som skall tryckas 

från de upphöjda delarna av tryckformen. Denna består av separata typer, linjer eller klichéer, alla med samma 

höjd. 

Dessa nummer omfattar emellertid inte pressar för flexografiskt tryck. 

HS-nr 8443.16 

Flexografiskt tryck är ett förfarande vid vilket boktrycksprincipen utnyttjas för enkla arbetsuppgifter (tryckning 

av emballage, formulär, broschyrer etc.) och tryckplåten, som består av gummi eller termoplast, är fastklistrad 

direkt på tryckcylindern. Dessa maskiner är enklare och lättare än andra tryckpressar. De trycker ändlösa banor 

84:89 

Ny version 2007

av papper i en eller flera färger och använder en tryckfärg som är baserad på alkohol eller andra flyktiga 

lösningsmedel. 

HS-nr 8443.17 

Vid djuptryck överförs tryckfärgen, som är samlad i graverade eller etsade partier av tryckplåten, genom tryck 

till den yta som ska tryckas. Denna tryckmetod leder sitt ursprung från gravyr- och etsningsteknikerna, vid vilka 

en gravstickel respektive en syra används för att rista in skåror med olika djup i en polerad kopparplåt. Plåtens 

yta hålls fri från tryckfärg, vilken samlas i skårorna i tillräcklig mängd för att ge ett avtryck. 

Principen för djuptryck liknar principen för gravyrtryck och avtryck av etsade plåtar. En roterande cylinder 

används i stället för en plan plåt. Bilderna eller bokstäverna överförs till tryckcylindern på mekanisk eller 

fotokemisk väg. 

HS-nr 8443.31 och 8443.32 

Med uttrycket ”som kan anslutas till en maskin för automatisk databehandling eller till ett nätverk” avses att 

apparaten innehåller alla de komponenter som är nödvändiga för att den ska kunna anslutas till ett nätverk eller 

till en maskin för automatisk databehandling enbart genom anslutning med en kabel. Möjligheten att lägga till en 

komponent (t.ex. ett ”kort”) till apparaten, vilken i sin tur skulle möjliggöra anslutning med en kabel, är i sig inte 

tillräcklig för att apparaten ska hänföras till dessa nummer. Motsatt gäller att om den komponent till vilken en 

kabel skulle ha anslutits finns men är oåtkomlig eller av annan anledning inte kan åstadkomma en anslutning 

(t.ex. därför att strömställare först måste ställas om) är detta inte tillräckligt skäl för att varan ska föras bort från 

dessa nummer. 

84:90

8444 Maskiner för sprutning, sträckning, texturering eller nedskärning av 

konstfibermaterial 

Detta nummer omfattar maskiner för framställning av konstfibrer, inbegripet sådana maskiner 

som används för nedskärning av fibrerna. 


1. maskiner för sprutning av monofilamentgarn eller av ett flertal intill varandra liggande 

filament av konstfibermaterial. Dessa maskiner består i praktiken av en lång rad av 

separata, likadana, bredvid varandra placerade enheter. Varje enhet består i huvudsak av en 

pump och ett filter som matar ett spinnmunstycke. Beroende på vilken metod som används 

får trådarna från spinnmunstyckena passera antingen genom ett fällbad i vilket de 

koagulerar (t.ex. vid viskosmetoden) eller genom en lufttät behållare med anordning för 

vattenbesprutning (t.ex. vid kopparmetoden) eller genom en varm luftström (t.ex. vid 

acetatmetoden) eller genom en kylkammare. Munstycket har ett eller flera (ibland många 

tusen) hål, beroende på om man vill framställa monofilamentgarn eller multifilamentgarn 

eller fiberkabel för nedskärning till stapelfibrer. I vissa maskiner sammanförs de från 

spinnmunstycket kommande fibrerna och förenas genom lätt snoning med hjälp av en 

särskild anordning, varigenom ett garn bildas. I andra maskiner förenas fibrerna från de 

olika spinnmynstyckena till en tjock fiberkabel (ibland bestående av hundratusentals fibrer) 

för efterföljande skärning till stapelfibrer; 

2. sträckmaskiner, vilka sträcker fibrerna till tre eller fyra gånger deras ursprungliga längd, 

varigenom molekylerna orienteras i fiberriktningen och fibrernas styrka ökar avsevärt; 

3. maskiner för texturering av syntetiskt textilgarn. De flesta textureringsmetoderna (den 

konventionella icke kontinuerliga metoden, falsksnoddmetoden, eggkrusningsmetoden, 

kugghjulsmetoden, tryckluftsmetoden, crinkle-metoden /"knit-deknit"-metoden/ etc.) 

modifierar garnets fysiska egenskaper för att erhålla krusat garn, elastiskt krusat garn etc.; 

4. maskiner för nedskärning av fiberkabel till korta längder; 

5. "tow-to-top"-maskiner. Även dessa skär fiberkabel till korta längder men utan att därvid 

bringa fibrerna i fiberkablarna ur sitt parallella läge. Dessa maskiner framställer "tops", som 

kan spinnas direkt (de behöver varken kardas eller kammas), och inte, som de i punkt 4 

nämnda maskinerna, en massa av korta oordnade fibrer. Dessa maskiner är ibland 

hopbyggda med en spinnmaskin. En sådan maskinkombination kallas "tow-to-yarn"-maskin 

(se anv. till nr 8445); 

6. maskiner för framställning av "ruptured filament tow". Större delen av fibrerna i ett 

fiberknippe (dock inte alla) skärs eller slits av på jämna avstånd, så att – trots att vissa fibrer 

förblir ändlösa – det garn som erhålls från fiberknippet får karaktär av garn av korta fibrer. 



allm. anv. till sextonde avd.), klassificeras delar och tillbehör till maskiner enligt detta 

nummer enligt nr 8448. 

* 

* * 


a) maskiner för beredning av råmaterial för senare sprutning till konstfibrer (i allmänhet nr 

8419 eller 8477); 

b) sträckmaskiner för kard- och kamband (gillboxar etc.), enligt nr 8445; 

c) maskiner för framställning av ändlösa eller korta glasfibrer eller av glasfibergarn (nr 8475). 

8445 Maskiner för beredning av textilfibrer; maskiner för spinning, tvinning eller 

snodd av textilgarn samt andra maskiner för framställning av textilgarn; 

maskiner för spolning (inbegripet väftspolmaskiner), rullning eller haspling av 

textilgarn samt maskiner för beredning av textilgarn för användning i 

maskiner enligt nr 8446 eller 8447 

- Maskiner för beredning av textilfibrer: 

8445.11 - - Kardmaskiner 

84:91 

Ny version 2007

8445.12 - - Kammaskiner 

8445.13 - - Förspinnmaskiner 

8445.19 - - Andra 

8445.20 - Maskiner för spinning 

8445.30 - Maskiner för tvinning eller snodd 

8445.40 - Maskiner för spolning (inbegripet väftspolmaskiner), rullning eller haspling 


Bortsett från vissa nedan angivna undantag omfattar detta nummer maskiner som används i 

textilindustrin för följande arbeten: 

I. beredning eller förarbetning av textilfibrer för att göra dem lämpliga för: 

a) spinning till garn, surrningsgarn etc. eller 

b) tillverkning av vadd, filt, stoppningsmaterial etc.; 

II. framställning av garn av olika textilfibrer genom spinning, tvinning, snodd etc. (inbegripet 

tillverkning av pappersgarn av pappersremsor), dock med undantag av speciella 

bearbetningar för tillverkning av tågvirke (nr 8479); 

III. spolning, rullning och haspling av kam-, kard- eller sträckband, förgarn, garn etc. samt 

beredning av textilgarn för användning i maskiner enligt nr 8446 eller 8447. 

A. Maskiner för beredning av naturliga textilfibrer eller korta konstfibrer för 

spinning samt liknande maskiner för beredning av fibrer till stoppningsmaterial 

eller för tillverkning av filt eller vadd 


1. maskiner för sortering av djurhår efter längd genom blåsning. Dessa består av en lång 

kammare, som på tvären har avdelats i fack. Håren blåses in i dessa av en luftström och 

fördelas i de olika facken efter sin storlek; 

2. maskiner (t.ex. egrenermaskiner) för avskiljande av bomullsfibrer från frön, fröhus 

och andra föroreningar samt liknande maskiner för avskiljande av linters från 

fröna; 

3. skäktningsmaskiner och liknande maskiner för avskiljande av stjälkfibrer (lin, hampa 

etc.) efter rötning; 

4. maskiner för rivning av lump, gammalt tågvirke o.d. till fibrer som är lämpliga för 

kardning (t.ex. garnettmaskiner och lumprivningsmaskiner), dock inte lumpskärmaskiner 

för papperstillverkning (nr 8439); 

5. balbrytare, vilka används för att sönderdela bomull från hoppressade balar till flockar; 

6. automatiska matare, vilka är försedda med en fördelaranordning som reglerar tillförseln 

till bomullsöppnare; 

7. slagmaskiner för ytterligare rensning och uppluckring av bomullsvadden; maskiner för 

uppluckring av ull; 

8. maskiner för borttagande av ullsvett ur ull, försedda med mekaniska anordningar för 

inmatning av ullen och inpumpning av varmt vatten; ulltvättmaskiner (t.ex. av 

leviathantyp) försedda med omröringsanordningar och ibland med torkanordningar; 

9. maskiner för färgning av ull i flockar; 

10. maskiner för impregnering av ull, rami etc. med olja eller kemikalier för att underlätta 

kardning och kamning; 

11. karboniseringsmaskiner för ull, vilka är försedda med ett syrakar samt med anordningar 

för avlägsnande av överflödig vätska, för torkning och för avdamning av de karboniserade 

föroreningarna; 

12. kardmaskiner av olika typer för bomull, ull, korta konstfibrer, bastfibrer (lin, hampa etc.) 

etc. Dessa maskiner fortsätter den av öppnarna och slagmaskinerna påbörjade rensningen 

samt skiljer och sträcker fibrerna. I princip består de av stora valsar som är täckta med 

sågtandad ståltråd eller kardbeslag, dvs. duk eller band som är försedda med fina stålstift 

(kardnockar). Dessa valsar arbetar mot fasta plattor eller mot andra valsar, som också är 

täckta med kardbeslag. En rensanordning håller kardnockarna fria från fiberlugg, och i 

ullkardmaskiner finns en anordning för borttagande av kardborrar. Olika kardmaskiner 

används på olika stadier för olika material (t.ex. förskrubb-, renskrubb- och 

slubbmaskiner). Fibrerna lämnar kardmaskinerna i form av ett brett kardflor eller 

sammanförda till kardband och rullas sedan upp på spolar eller bobiner eller läggs in i 

roterande kardkannor. 

Denna grupp omfattar också kardmaskiner för beredning av fibrer för tillverkning av filt 

eller för användning som vadd eller stoppningsmaterial. Dessa maskiner är vanligen av 

84:92

enklare slag och består av en med kardbeslag beklädd vals, som rör sig fram och tillbaka 

över ett plant bord som också är beklätt med kardbeslag; 

13. sträckmaskiner (gillboxar etc.). Dessa sträcker kard- eller kamband till mindre 

tvärsektion, sammanför dem och sträcker dem på nytt för att erhålla en jämn produkt. 

Dessa maskiner används efter kardningen och, i fråga om ull, ibland även efter 

kamningen; 

14. kammaskiner. Dessa maskiners viktigaste uppgift är att kamma ut korta fibrer. 

Fibersträngen hålls av tänger medan den bearbetas av anordningar med kammar eller 

nålar. Kammaskiner används på olika tillverkningsstadier för att behandla textilmaterial i 

oberett skick (t.ex. häckling av lin) eller efter kardning eller sträckning. De vanligaste 

typerna är häcklingsmaskiner för lin, hampa eller liknande fibrer, periodiska kammaskiner 

(flatkammaskiner) för bomull och rundkammaskiner för ull; 

15. s.k. påläggningsmaskiner ("spreaders") för lin, jute, etc. Dessa lägger samman 

knippen av lin eller andra fibrer och sträcker dem till ett ändlöst band; 

16. tvättmaskiner för avlägsnande av olja och andra föroreningar från ull efter kardning eller 

kamning. De består av ett antal kar för varmt såpvatten, vilka är försedda med valsar för 

frammatning och urkramning, torkcylindrar och en sträckanordning som åter luckrar upp 

ullen; 

17. förspinnmaskiner, vilka är avsedda att slutligt sträcka och lätt sno kam-, kard- eller 

sträckband eller förgarn för att göra dessa spinnfärdiga; 

18. vindlingsapparater ("coilers"), vilka utgör hjälpapparater för sträck- och 

förspinningsmaskiner. De består av ett roterande bord som är avsett att försätta i rotation 

en kanna, i vilken kard- eller kambandet eller förgarnet samlas när det lämnar de olika 

maskinerna. De har vanligen på översidan en anordning, som får varan att ringla ned i 

kannan. 

B. Maskiner för beredning av natursilke före tvinningen 


1. maskiner för avlägsnande av det yttre höljet från kokonger samt maskiner som genom 

piskning avlägsnar de yttre, icke avhasplingsbara trådarna; 

2. spinnbäcken för avhaspling för hand av silketrådarna från kokonger. Dessa bäcken är 

försedda med en anordning som genom en svag snodd sammanför flera trådar samt ibland 

med en haspel på vilken det erhållna råsilket vindas upp. Haspeln är ibland skild från 

bäckenet, men under förutsättning att haspeln och bäckenet föreligger tillsammans 

klassificeras det hela enligt detta nummer; 

3. maskiner för avlägsnande av klumpar, förtjockningar etc. från råsilkegarn. 

C. Maskiner för spinning av förgarn till garn; maskiner för tvinning av enkelt garn 

till flertrådigt och andra tvinnmaskiner 


1. spinnmaskiner, vilka genom ytterligare sträckning och snoning omvandlar förgarn till 

garn. Den viktigaste delen i en spinnmaskin är spinnmekanismen (spinnringar, spinnvingar, 

ringlöpare etc.) och en därtill hörande roterande vertikal eller sned axel (spindel). En 

komplett spinnmaskin består av ett antal av dessa delar, som är monterade i rad bredvid 

varandra. Numret omfattar bl.a. maskiner för spinning av lin, hampa, jute etc., selfaktorer 

och kontinuerliga spinnmaskiner (ving-, ring- och klockspinnmaskiner etc.). Numret 

omfattar också spinnrockar; 

2. "tow-to-yarn"-maskiner, vilka skär av eller sliter av fiberkabel till korta fibrer, sträcker 

dessa till förgarn och spinner förgarnet till garn; 

3. tvinnmaskiner, vilka används för att ge garn en extra snodd eller för att tvinna samman två 

eller flera garner till flertrådigt garn eller till surrningsgarn. Numret omfattar emellertid inte 

specialmaskiner för tillverkning av tågvirke (nr 8479). Vissa maskiner som tillhör denna 

grupp kan även ha anordningar för tillverkning av effektgarn (t.ex. öglegarn). 

Denna grupp omfattar också tvinnmaskiner för sammantvinning av ändlösa textilfibrer av 

natursilke eller av konstfibermaterial. 

4. maskiner för hopknytning av tagel till längdvara. 

D. Maskiner för spolning, rullning eller haspling av textilgarn 

Dessa maskiner används för uppläggning av garn (eller förgarn), surrningsgarn eller tråd på 

84:93 

Ny version 2007

obiner, spolar, cops, konrullar, korsrullar, kartor etc. eller i nystan, härvor eller dockor, såväl 

för fabriksändamål som för detaljhandeln. Angående klassificeringen av varpmaskiner, se 

avsnitt E nedan. Maskiner för upprullning av tågvirke klassificeras enligt nr 8479. 

Numret omfattar också maskiner för återvinning och omspolning av garn från felaktiga 

trikåvaror. Det omfattar likaså spolmaskiner, dvs. specialmaskiner för upplindning av 

väftgarn på spolpipor som är färdiga att användas vid vävning. 

E. Maskiner för beredning av textilgarn för användning i maskiner enligt nr 8446 

eller 8447 


1. varpmaskiner. I dessa ordnas en rad trådar för vävning så att de blir parallella och 

likformigt spända och kommer i rätt ordning (vad beträffar färg och garntyp). Alla de trådar 

som behövs i varpen kan ordnas antingen som en enhet eller i sektioner (sektionsvarpning). 

De kan upplindas direkt på varpbommen för direkt användning i vävstolen eller 

provisoriskt på varpmaskinens trumma eller på spolstommar (t.ex. bobiner). 

Maskinen består av en s.k. skärlats, som är avsedd att bära upp ett stort antal garnspolar, 

av en rad kammar och trådförare och av en kraftig upprullningsanordning i form av en 

trumma. De olika delarna i denna maskin är ofta helt fristående, men om de föreligger 

tillsammans klassificeras de enligt detta nummer; 

2. varpklistringsmaskiner. I dessa indränks varpen eller sektioner av varpen temporärt med 

klister som hindrar varptrådarna från att ludda upp sig i vävstolen och gör dem jämna, 

varigenom vävningen underlättas. Dessa maskiner består i allmänhet av ett klistertråg, ett 

system av ledrullar, en cylindertork eller varmlufttork och en upprullningsanordning och 

ibland även en anordning för anbringande av färgmärken på regelbundna avstånd på 

stadkanttrådarna. 

Numret omfattar inte andra klistringsmaskiner, t.ex. maskiner för klistring av annat garn 

(även väftgarn) i härvor eller som enskilda trådar (nr 8451); 

3. solvnings- och skedningsmaskiner för dragning av varptrådarna genom solven och 

vävskeden i vävstolen; 

4. varpknytningsmaskiner för hopknytning av trådarna i en ny varp med trådarna i en 

slutvävd varp. 

Detta nummer omfattar inte varpknytapparater som används för hopknytning av 

varptrådar som har brustit under vävningen (nr 8448): 

5. maskiner som samlar ihop varpen på varpbommen från varpmaskinens trumma. 

6. maskiner som matar fram tråden till genombrottspunkten under vävningen. 

7. nålpåträdningsmaskiner för broderier. 





* 

* * 


a) maskiner för värmebehandling av kokonger för att döda silkesmaskarna (nr 8419); 

b) maskiner för torkning av textilmaterial (nr 8419 eller 8451, alltefter beskaffenheten); 

c) torkcentrifuger (nr 8421); 

d) maskiner enligt nr 8444; 

e) maskiner och apparater för tillverkning eller efterbehandling av filt eller bondad duk (nr 

8449); 

f) maskiner och apparater för polering, glättning, svedning eller annan efterbehandling av 

textilgarn etc. samt maskiner för upprullning av textilvävnader (nr 8451); 

g) maskiner för klippning av hår från hudar (nr 8453); 

h) maskiner för skärpning av kardnockar eller av kammar eller nålar till kammaskiner (nr 

8460); 

ij) maskiner för fästande av kardnockar på kardbeslag (nr 8463); 

k) maskiner för montering av kardbeslag på kardcylindrar etc. (nr 8479). 

84:94

8446 Vävstolar 

8446.10 - För vävning av band (bredd högst 30 cm) 

- För vävning av vävnader med en bredd av mer än 30 cm, arbetande med 

skyttel: 

8446.21 - - Maskinvävstolar 

8446.29 - - Andra 

8446.30 - För vävning av vävnader med en bredd av mer än 30 cm, skyttellösa 

Detta nummer omfattar vävstolar för framställning av vävnader genom vävning med 

användning av garn eller tråd av textilmaterial (även torvfibrer) eller av annat material (t.ex. 

metall, glas eller asbest). 

I dessa maskiner korsas varp- och väfttrådarna med varandra i räta vinklar, så att de bildar 

en vävnad. 

Vid den enklaste formen av vävning delas varpen från varpbommen omväxlande i två 

grupper, och varje grupp styrs av ett skaft. Dessa skaft lyfter och sänker omväxlande sina 

varptrådar, så att det mellan de två garngrupperna bildas en öppning (skäl). Genom detta skäl 

löper väfttråden (i konventionella vävstolar förd av en skyttel) och slås av vävskeden 

omedelbart in mot föregående väfttråd. Lyftningen och sänkningen av varptrådsgrupperna 

utförs sedan av skaften i omvänd riktning, varvid väfttråden binds av varpen och ett nytt skäl 

bildas för nästa väfttråd. I vanliga vävstolar kan upp till åtta skaft användas för att variera 

varptrådarnas rörelser och därmed åstadkomma en viss variation i vävningen. 

Det finns också mera komplicerade vävstolar. Sålunda har vissa vävstolar ett särskilt 

system som styr lyftningen av varptrådarna (skaftmaskiner, jacquardmaskiner etc.), så att ett 

större antal grupper av varptrådar eller t.o.m. enstaka varptrådar kan lyftas och sänkas. 

Särskilda anordningar kan användas för framställning av vissa speciella vävnader 

(slingervävnader, frottévävnader och broscherade vävnader). Andra vävstolar har anordningar 

för växling av skyttlarna (eller spolarna i skyttlarna), varigenom väft av garn med olika färg, 

grovlek etc. kan erhållas. Vävstolar är ofta försedda med vissa andra mekaniska eller 

elektriska anordningar (t.ex. sådana som byter ut garnspolarna i skytteln vid behov samt s.k. 

varp- eller skottväktare, som stoppar vävstolen vid brott på en varp- eller väfttråd). 

De flesta av dessa specialanordningar kan antingen bilda en integrerande del av vävstolen 

eller monteras på en vanlig vävstol som avtagbar hjälputrustning. I det senare fallet 

klassificeras de enligt detta nummer, under förutsättning att de föreligger tillsammans med 

den vävstol för vilken de är avsedda, men om de föreligger särskilt omfattas de inte av detta 

nummer (i allmänhet nr 8448). 

Vävstolar framställer vanligen plana vävnader men det förekommer även rundvävstolar, 

som framställer slangformiga vävnader. I rundvävstolar korsar en eller flera mekaniskt eller 

elektromagnetiskt drivna skyttlar väfttrådarna med en serie vertikala, cirkulärt ordnade 

varptrådar. 

Olika typer av vävstolar benämns antingen efter sitt arbetssätt eller efter den vävnadstyp de 

framställer, t.ex. vävstolar med skaftmaskin; jacquardvävstolar; vävstolar med automatiskt 

skyttelbyte eller spolbyte; skyttellösa vävstolar, i vilka väften införs antingen med tryckluft 

eller med en vattenstråle eller av en lång nål eller dras genom skälet från en fast garnspole av 

en serie trådgripare; bandvävstolar; vävstolar för tillverkning av luggvävnader; mattvävstolar, 

även för knutna mattor. 

Numret omfattar också bl.a.: 

1. handvävstolar; 

2. vävstolar för vävning av duk av metalltråd eller av metalliserat textilgarn, under 

förutsättning att de är av samma typ som textilvävstolar. I vävstolarna måste ingå alla de 

väsentliga delar som är karakteristiska för textilvävstolar, dvs. varpbom, skaftramar för 

bildande av skäl, en mekanism som förflyttar väfttråden eller väftgarnet genom skälet i rät 

vinkel och binder detta med varpen samt en bom för upplindning av duken allteftersom den 

framställs. 

Numret omfattar emellertid inte maskiner som är avsedda att genom andra metoder än 

vävning sammanfläta metalltråd till grov duk eller grovt nät (se anv. till nr 8463). 

Delar 

84:95 

Ny version 2007


allm. anv. till sextonde avd.), klassificeras delar och tillbehör till vävstolar enligt nr 8448. 

8447 Trikåmaskiner, maskbondningsmaskiner, maskiner för tillverkning av 

överspunnet garn, tyll, spetsar, broderier, snörmakeriarbeten, flätor eller 

nätknytningar samt maskiner för tuftning 

- Rundstickmaskiner: 

8447.11 - - Med en cylinderdiameter av högst 165 mm 

8447.12 - - Med en cylinderdiameter av mer än 165 mm 

8447.20 - Flatstickmaskiner; maskbondningsmaskiner 


Detta nummer omfattar alla maskiner för framställning av trikåvaror, trådgardinsvävnad, 

nätknytningar, spetsar, flätor, snörmakeriarbeten m.m. genom stickning, knytning, 

överspinning, flätning etc. eller för maskbondning eller tuftning eller för brodering på vilken 

botten som helst, oavsett om förgarn, garn eller tråd av textilmaterial (även torvfibrer) eller av 

annat material (t.ex. metall, glas eller asbest) används. 

A. Trikåmaskiner 

Dessa kan delas upp i två huvudgrupper: 

1. rundstickmaskiner, vilka tillverkar antingen rak slangformig trikå eller – genom att 

maskstorleken i raderna varieras – en tillformad slangformig vara (till strumpor, ärmar till 

kläder, baskermössor, fezer eller liknande stickade huvudbonader etc.); 

2. flatstickmaskiner för framställning av jämnbred dukvara av trikå av eller – genom ökning 

eller minskning av antalet maskor i raderna – av plana men tillformade trikåvaror som är 

avsedda att sys ihop till färdiga artiklar (t.ex. strumpor). Till flatstickmaskinerna hör 

maskiner för väfttrikå (kulirtrikå) (t.ex. cottonmaskiner) och för varptrikå (raschelmaskiner, 

kettenstolar av milanese- eller locknittypen etc.). Denna grupp omfattar såväl mycket enkla 

typer som större maskiner med många nålrader och i vissa fall med jacquard- eller liknande 

mekanismer för framställning av olika mönster. 

Detta nummer omfattar också smärre hemstickmaskiner och maskiner som åstadkommer 

endast ett fåtal maskor för lagning av strumpor. S.k. kettelmaskiner, som endast sammanfogar 

kanterna av två virkade eller stickade delar maska för maska, klassificeras dock enligt nr 

8452. 

B. Maskbondningsmaskiner 

Denna grupp omfattar maskbondningsmaskiner av alla slag för framställning av dukvaror 

genom kedjesömnad. Följande maskiner hör hit: 

1. maskiner som är försedda med en nålmekanism med vilken "varptrådar" och "väfttrådar" 

binds samman med kedjesömmar; 

2. maskiner som sticker in öglor av garn i en textilvävnad som har framställts tidigare i en 

vanlig vävstol och som fäster garnöglorna vid vävnaden med kedjesömmar; 

3. sticksymaskiner (knitting-sewing machines), vilka anbringar kedjesömmar i duk av lösa 

fibrer, vilken tidigare har framställts av andra maskiner (t.ex. av kard- eller kammaskiner) 

och på detta sätt tillverkar en fast dukvara som används för filtreringsändamål, som 

mattunderlägg, som isoleringsmaterial etc. 

C. Maskiner för tillverkning av överspunnet garn, tyll, spetsar, broderier, 

snörmakeriarbeten, flätor eller nätknytningar samt maskiner för tuftning 


1. maskiner för tillverkning av nät för alla ändamål, som längdvara eller i avpassade 

stycken (t.ex. fisknät); 

2. maskiner för tillverkning av slät tyll; 

3. maskiner för tillverkning av mönstrad tyll, spetsar etc.; 

4. maskiner för tillverkning av mönstrad tyll eller trådgardinsvävnad, i vilka framställs 

genombrutna dukvaror med varp- och väfttrådar. Varp-och väfttrådarna flätas dock inte 

84:96

samman i rät vinkel som vid vävning utan omslingras och binds fast, med hjälp av en fram- 

och återgående skyttel, av ett stort antal bindtrådar som är anbringade på små bobiner; 

5. brodermaskiner, även handdrivna brodermaskiner (brodermaskiner med pantografskyttel), 

vilka med hjälp av nålar broderar olika mönster med en eller flera nålar på en botten av 

vävnad eller annat material. Brodermaskiner, förutom de handdrivna, kan vara försedda 

med jacquard- eller liknande mekanismer. Numret omfattar också hålsömsmaskiner, vilka 

drar ut vissa trådar och binder de återstående, så att genombrutna broderier bildas. 

Numret omfattar inte maskiner för åstadkommande av kedjesöm eller langettsöm (vilka 

huvudsakligen används för kantning av vissa textilvaror men även för enkel brodering) och 

inte heller symaskiner som utom vanlig sömnad även kan utföra enkla broderier (nr 8452); 

6. maskiner för överspinning. Dessa maskiner lindar ett garn i täta spiraler runt en vanligen 

tjockare kärna (t.ex. av metalltråd, gummitråd, ospunna fibrer eller ett eller flera grövre 

garner). Dessa maskiner kan även användas för överspinning av fina elektriska 

ledningstrådar; 

7. maskiner (s.k. flätstolar, "hook looms" etc.) för tillverkning av snörmakeriarbeten 

genom flätning på olika komplicerade sätt av garn eller förgarn (ibland överspunnet) av 

olika textilmaterial. 

Numret omfattar också maskiner för flätning av överdrag av metalltråd omkring slangar 

av gummi, plast etc. eller för tillverkning av slangformiga flätningar av metalltråd, under 

förutsättning att i maskinerna ingående väsentliga mekaniska delar är av samma slag som 

de vilka är karakteristiska för de textilmaskiner som åsyftas i föregående stycke; 

8. maskiner för överklädning av knappar, tofsstommar etc. med textilgarn; 

9. tuftningsmaskiner för tillverkning av mattor eller lättare artiklar (sängöverkast, badrockar 

etc.) genom instickning av öglor eller flor i ett underlag av vävnad eller annan dukvara. 





8448 Hjälpmaskiner och hjälpapparater för användning tillsammans med maskiner 

enligt nr 8444, 8445, 8446 eller 8447 (t.ex. skaftmaskiner, jacquardmaskiner, 

varp- och skottväktare samt anordningar för skyttelväxling); delar och 

tillbehör som är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till 

maskiner enligt detta nummer eller enligt nr 8444, 8445, 8446 eller 8447 (t.ex. 

spindlar, spinnvingar, kardbeslag, kammar, spinnmunstycken, skyttlar, solv, 

skaftramar och trikåmaskinsnålar) 

- Hjälpmaskiner och hjälpapparater för maskiner enligt nr 8444, 8445, 

8446 eller 8447 

8448.11 - - Skaftmaskiner och jacquardmaskiner; maskiner för reducering, 

kopiering, stansning eller sammanbindning av kort till sådana maskiner 

8448.19 - - Andra 

8448.20 - Delar och tillbehör till maskiner enligt nr 8444 eller till hjälpmaskiner 

eller hjälpapparater för sådana maskiner 

- Delar och tillbehör till maskiner enligt nr 8445 eller till hjälpmaskiner 


8448.31 - - Kardbeslag 

8448.32 - - Delar och tillbehör till maskiner för beredning av textilfibrer, andra än 

kardbeslag 

8448.33 - - Spindlar, spinnvingar, spinnringar och ringlöpare 

8448.39 - - Andra 

- Delar och tillbehör till vävstolar eller till hjälpmaskiner eller 

hjälpapparater för vävstolar 

8448.42 - - Vävskedar, solv och skaftramar 

8448.49 - - Andra 

- Delar och tillbehör till maskiner enligt nr 8447 eller till hjälpmaskiner 


84:97 

Ny version 2007

8448.51 - - Platiner, nålar och andra artiklar som används för mask- eller 

öglebildning 

8448.59 - - Andra 


I. alla hjälpmaskiner och hjälpapparater som utför en kompletterande uppgift till maskiner 

enligt nr 8444, 8445, 8446 eller 8447 (särskilt spinnmaskiner, vävstolar, trikåmaskiner och 

brodermaskiner), antingen ensamma eller i samverkan med dessa maskiner. Dessa 

hjälpmaskiner eller hjälpapparater kan antingen utöka huvudmaskinens möjligheter (t.ex. 

skaftmaskiner och jacquardmaskiner) eller mekaniskt utföra ett särskilt arbete, som är 

nödvändigt för att huvudmaskinen skall fungera på ett tillfredsställande sätt (t.ex. varp- 

och skottväktare och varpknytapparater); 

II. delar till maskiner enligt detta nummer, ävensom delar till maskiner enligt nr 8444, 8445, 

8446 eller 8447 (se allm. anv. till sextonde avd.); 

III. olika tillbehör som används tillsammans med maskiner enligt nr 8444, 8445, 8446 eller 

8447. I princip avses med "tillbehör" utbytbara utrustningsartiklar som inte bildar en 

integrerande del av maskinen och som ofta måste ersättas (t.ex. därför att de snabbt förslits 

eller därför att olika typer erfordras för olika slags arbeten). 

A. Hjälpmaskiner och hjälpapparater 


1. hjälpmaskiner för användning tillsammans med spinnmaskiner, t.ex. automatiska 

anordningar som avlägsnar färdiglindade spolar och ersätter dem med tomma spolar samt 

rörliga apparater för uppsättning av rader av tomma spolar; 

2. bomställ. Dessa uppbär varpbommarna under klistringen eller under varpningen. I vissa 

fall håller de varpbommen under vävningen; 

3. skaftmaskiner och jacquardmaskiner, vilka används för att göra en vävstol användbar 

för framställning av mera komplicerade vävnader än som annars skulle vara möjligt. 

Skaftmaskiner styr den särskilda lyftningen av ett stort antal skaft och jacquardmaskiner 

lyftningen av enskilda varptrådar. De arbetar med en mönsterkedja som har flyttbara 

utskjutande piggar, eller i många fall (särskilt jacquardmaskiner) med en ändlös kedja som 

består av med mönsterhål försedda kort, som har löst bundits samman kant mot kant. Dessa 

piggar eller ett antal nålar, av vilka vissa sätts i rörelse i överensstämmelse med de olika 

mönsterhålen på korten, påverkar mekanismen för lyftning av varptrådarna. Liknande 

mekanismer (verdolmaskiner) arbetar med remsor av perforerat papper; 

4. anordningar för montering på jacquardmaskiner för att möjliggöra upprepad 

användning av samma kort. Härigenom reduceras det behövliga antalet kort, och 

vävningshastigheten ökas; 

5. maskiner för sammanbindning av korten till en kedja som är färdig att användas i 

jacquardmaskiner; 

6. varp- och skottväktare. Dessa stoppar omedelbart vävstolen, om en varp- eller väfttråd 

brister; anordningar för spolbyte (s.k. kännare), vilka ständigt kontrollerar trådreserven 

på inslagsspolen och ombesörjer spolbyte vid behov. Även elektriska väktare och kännare 

omfattas av detta nummer; 

7. varpknytapparater, vilka utgör små apparater som placeras på en vävstol ovanför varpen 

och används för hopknytning av varptrådarna om dessa brister under vävningen; 

Detta nummer omfattar inte varpknytningsmaskiner enligt nr 8445. 

8. anordningar för tillverkning av slingervävnader. Dessa anordningar korsar under 

vävningen vissa av varptrådarna så att slingor bildas genom vilka väfttrådar förs in; 

9. anordningar för broschering. Dessa möjliggör att en särskild skyttel förs in mellan vissa 

varptrådar för att åstadkomma broscherade mönster; 

10. polvarpmekanismer, vilka genom att variera vävskedens rörelser bildar öglor på ena eller 

båda sidorna av vävnaden (frottévävnader etc.); 

11. maskiner för framställning av falsk stad. Dessa maskiner anbringas på breda vävstolar 

när flera band eller smala vävnader samtidigt skall tillverkas på dessa. De åstadkommer en 

slingbildning eller ett slags kastsöm på det ställe där vävnaden efter vävningen skall 

klippas isär; 

12. apparater som är utrustade med fotoelektriska celler, vilka upptäcker felaktigheter, 

t.ex. i trikåväv under tillverkningen eller i garn som lindas upp i en varpmaskin, och 

därvid stoppar den maskin i vilken de ingår; 

13. automatiska spolväxlare för vävstolar; 

84:98

14. maskiner för placering av lameller i automatiska väktare; 

15. varpskyddare för varpmaskiner, varpklistringsmaskiner och trikåmaskiner; 

16. bobinhållare; 

17. såll och slagor (slagvingar) för öppnare; 

18. cylindrar och trummor för kardmaskiner och kammaskiner; 

19. omrörare, trummor och cylindrar för ullavfettningsmaskiner och 

inoljningsmaskiner; 

20. sträckverk för sträckmaskiner, förspinnmaskiner och ringspinnmaskiner samt cylindrar 

till dessa; 

21. mekaniska garnrensare av enkelt utförande, för knypplingsmaskiner, avsedda att 

avlägsna knutar och andra felaktigheter från garnen. 

Vissa av ovan angivna artiklar kan vara avsedda att bilda integrerande delar av speciella 

vävstolar (jacquardvävstolar, automatiska vävstolar etc.). Särskilt föreliggande klassificeras 

de enligt detta nummer – inte i egenskap av hjälpmaskiner utan som delar till maskiner enligt 

nr 8444, 8445, 8446 eller 8447. 

B. Delar och tillbehör 


1. skärlatsar (ställningar som bär upp garnspolarna under varpningen); 

2. spindlar och spinnvingar för spinnmaskiner; 

3. spinncentrifuger (tophamkannor) (ofta av plast), inuti vilka garn av konstfibrer rullas 

upp i form av "spinnkakor", allteftersom de tillverkas; 

4. kammar för kammaskiner och nålkammar för sträckmaskiner (gillboxar); 

5. kardbeslag som är försedda med kardnockar, ävensom sågtandad tråd som är avsedd att 

lindas upp på kardmaskinsvalsar; 

6. ringlöpare, vilka utgör öppna ringar som placeras på spinnringen i en ringspinnmaskin för 

att ge garnet snodd; 

7. spinnmunstycken, som används för sprutning av konstfilament, inbegripet 

spinnmunstycken av ädel metall men inte spinnmunstycken av keramiskt material (nr 

6909) eller glas (nr 7020); 

8. trådförare (dock inte sådana av glas eller keramiskt material, se nr 7020 och 6909, och 

inte heller sådana som är helt av agat eller andra ädelstenar eller halvädelstenar, se nr 

7116); 

9. varpbommar, från vilka varpgarnet rullas av under vävningen; 

10. vävskedar (ritter) för vävstolar (även med reglerbara tänder). Dessa slår in varje väfttråd 

mot de föregående under vävningen; 

11. skaftramar, i vilka solven för vävstolar monteras; 

12. skyttlar, men inte spolarna på vilka garnet lindas upp; 

13. metallsolv, antingen snodda eller platta trådar, med ett solvöga genom vilket varptråden 

dras samt harnesksnören av metall, vilka förenar solven med lyftmekanismen. Numret 

omfattar inte solv och harnesksnören av textilmaterial (nr 5911); 

14. vikter, tunna metallplåtar med öglor i övre änden och avsedda att fästas vid solvsnörena i 

en vävstol; 

15. bottenplattor och harneskbräden, dvs. hålförsedda plattor (vanligen av trä eller 

vulkanfiber) som används i jacquard- eller liknande maskiner; 

16. jacquardkrokar; ett stort antal av dessa specialkrokar används i jacquardmaskiner för att 

förena stropparna i dessa maskiner med harnesksnören; 

17. nålar för trikåmaskiner, t.ex. spetsnålar och tungnålar, virknålar för virkmaskiner etc.; 

18. slädar, kammar, kambarrar etc. för tyll-, spets- och brodermaskiner; 

19. "sliders" för trikåmaskiner; 

20. s.k. byxor av plast till förspinnings- och kammaskiner; 

21. skyttlar för vävstolar, brodermaskiner och maskiner för tillverkning av nät; 

22. platiner för trikåmaskiner. Dessa utgör på olika sätt utformade artiklar som är gjorda av 

tunn, ca 0,1 – 2 mm tjock stålplåt och som hjälper nålarna (spetsnålar eller tungnålar) att 

bilda maskorna; 

23. skyttellådor; 

24. delar som används i vävstolar för att bilda öglor, inbegripet sådana som är försedda med 

avskärare; 

25. krokar till virkmaskiner (utan skyttel); 

26. nålar till maskiner för tillverkning av mönstrad tyll samt krokar till 

nättillverkningsmaskiner; 

84:99 

Ny version 2007

27. brodernålar och broderramar till brodermaskiner; 

28. spindlar till flätmaskiner och knypplingsmaskiner; 

29. magasin till automatiska skyttelväxlare; 

30. magasin till automatiska växlare av väftspolar; 

31. lameller till automatiska varpskyddare. 

* 

* * 


a) pumpar som används vid sprutning av konstfibrer (nr 8413); 

b) filter som används vid sprutning av konstfibrer (nr 8421); 

c) nålar av den typ som används i symaskiner (nr 8452); 

d) inspelad media för kontroll av jacquardmaskiner och andra liknande maskiner (nr 8523); 

e) kannor för förgarn och kam-, kard- eller sträckband (klassificeras efter materialets 

beskaffenhet); 

f) lässkäppar (enkla käppar av trä eller metall som används i vävstolar för att begränsa 

skälöppningen) (klassificeras efter materialets beskaffenhet); 

g) bobiner, papphylsor, cops, koner, spolar och liknande spolstommar (klassificeras efter 

materialets beskaffenhet). 

8449 Maskiner och apparater för tillverkning eller efterbehandling av filt eller 

bondad duk som längdvara eller i tillformade stycken, inbegripet maskiner för 

tillverkning av filthattar; hattformar 

Detta nummer omfattar maskiner och apparater för tillverkning eller efterbehandling av all 

slags filt eller bondad duk och alla slags varor av filt eller bondad duk men inte maskiner och 

apparater för tillverkning av filtade vävnader. Numret omfattar också hattformar. 

Maskiner för förarbetning före filtningen (t.ex. maskiner för sortering av djurhår genom 

blåsning, öppnare, slagmaskiner och kardmaskiner) är desamma som de som används för 

förarbetning av textilfibrer för spinning och klassificeras enligt nr 8445. 

A. Maskiner för tillverkning eller efterbehandling av filt eller bondad duk 


1. filtningsmaskiner, vilka i allmänhet består av två tunga, räfflade plattor av vilka den ena är 

fast och den andra kan försättas i en fram- och återgående rörelse. Mellan dessa plattor 

utsätts det kardade fiberfloret för friktion och högt tryck och blir filtat. Dessa maskiner har 

även anordningar för fuktning av floret och uppvärmning av plattorna. 

I vissa typer är plattorna ersatta av räfflade valsar; 

2. maskiner för insåpning av den från filtningsmaskinen kommande filten; 

3. hammarvalkmaskiner. I dessa utsätts de förut såpbehandlade filtstyckena för slag med 

hammare, för att filtningen skall bli fullständig. Dessa maskiner förs hit, även om de i 

undantagsfall kan användas för valkning av smärre varor av vävnad eller trikå. Numret 

omfattar däremot inte cylindervalkmaskiner, vilka huvudsakligen används för valkning 

eller filtning av vävnader (nr 8451); 

4. maskiner för tillverkning av förstärkt filt. Filten och ett underlag av yllevävnad kan 

sammanfiltas under inverkan av en uppvärmd vals. Man kan även använda en rad haknålar, 

med vilka före filtningen en del av fibrerna i filten pressas in i en bottenväv av annat 

material än ull; 

5. maskiner för efterbehandling av filt, såsom överskärning, slipning och glansning; 

6. maskiner för tillverkning av bondad duk (genom torrbildning, våtbildning, spritsning 

etc.). 

B. Maskiner för tillverkning av filthattar 


1. maskiner för formning av hattstumpar av hårfilt. Dessa maskiner består av ett system 

av valsar som matar fram hår till roterande borstar eller kardbeslag. Dessa slungar håren 

mot roterande koner av perforerad metall (eller av metallduk). En stark luftström suger 

håren mot konens yta, där ett lager bildas; 

84:100

2. filtpressar med räfflade plattor, vanligen av trä, av vilka den ena eller båda kan utföra en 

fram- och återgående rörelse och mellan vilka den förut formade hattstumpen filtas; 

3. valkmaskiner, som avslutar filtningen av hattstumparna; 

4. sträckmaskiner, i vilka den koniska hattstumpen ytterligare formas och den toppiga 

änden rundas; 

5. maskiner i vilka brättet formas genom att kanten får passera mellan koniska valsar; 

6. slipmaskiner, vilka avlägsnar utskjutande hår från ytan med pimsten eller polerduk; 

7. svedmaskiner för bortbränning av hår från hattstumpens yta; 

8. appreturmaskiner, i vilka vissa hattstumpar genomdränks eller besprutas med schellack 

eller gelatin och pressas mellan valsar; 

9. formningsmaskiner, vilka avslutar formningen av brättet och ger hatten dess slutliga 

form; 

10. med sandsäckar arbetande pressar. I dessa pressas säckar med varm sand mot insidan 

av hatten, som är placerad i en ihålig form. Härigenom återställs den under föregående 

bearbetningar deformerade ytan; 

11. maskiner med roterande dynor, avsedda att ge den färdiga hatten en jämn, blank yta. 

Maskiner för tillverkning av hattar av ullfilt skiljer sig inte från de ovan beskrivna 

maskinerna för tillverkning av hårfilthattar, utom beträffande själva formningen av 

hattstumparna. Vid framställning av hattstumpar av ullfilt formas det från kardmaskinen 

kommande kardbandet till en filtstump av en anordning som består av en roterande massiv 

dubbelkon. 

C. Hattformar 

Dessa kan vara av trä eller metall (vanligen aluminium) och används tillsammans med vissa 

av ovannämnda maskiner. 

Hattformar som används för utstockning av hattar klassificeras också enligt detta nummer. 

Numret omfattar inte apparater (s.k. konformatörer) som genom perforering av ett pappersark 

anger huvudets kontur vid beställning av hattar (nr 9031). 

Delar 


allm. anv. till sextonde avd.), omfattar numret också delar till maskiner och apparater enligt 

detta nummer. 

* 

* * 


a) kalandrar för hoppressning av fibervaddar före filtningen (nr 8420); 

b) trikåmaskiner för tillverkning av filtade huvudbonader av trikå (baskermössor, fezer etc.) 

(nr 8447). 

8450 Vattentvättmaskiner för hushåll eller tvätterier, inbegripet maskiner som både 

tvättar och torkar tvätten (+) 

- Maskiner för högst 10 kg torr tvätt: 

8450.11 - - Helautomatiska 

8450.12 - - Andra slag, med inbyggd centrifug 

8450.19 - - Andra 

8450.20 - Maskiner för mer än 10 kg torr tvätt 

8450.90 - Delar 

Numret omfattar vattentvättmaskiner (även elektriska och oberoende av vikten) för hushåll 

eller tvätterier, som normalt används i hushåll, kommersiella tvätterier, sjukhus osv. för att 

tvätta linne, färdigvaror etc. De är vanligen försedda med omrörare eller roterande cylindrar 

för att hålla vätskan i cirkulation genom tvättgodset eller ibland med en anordning som 

försätter vätskan i högfrekventa svängningar. 

Numret omfattar också maskiner som både tvättar och torkar tvätten. 

Maskiner för kemisk tvätt klassificeras enligt nr 8451. 

84:101 

Ny version 2007

Delar 


allm. anv. till sextonde avd.), omfattar numret också delar till maskiner enligt detta nummer. 


HS-nr 8450.11 och 8450.11 

Dessa nummer omfattar vattentvättmaskiner, vilka, efter val av tvättprogram och utan att användaren behöver 

ingripa, tvättar, sköljer och centrifugerar. 

8451 Maskiner och apparater (andra än tvättmaskiner enligt nr 8450) för tvättning 

eller annan rengöring, vridning, torkning, strykning, pressning (inbegripet 

fixeringspressar), blekning, färgning, appretering, beläggning, impregnering 

eller annan efterbehandling av textilgarn, textilvävnader eller andra 

textilvaror, även konfektionerade, samt maskiner för anbringande av massa på 

underlag av textilvara eller på annat underlag och som används vid 

tillverkning av linoleummattor eller liknande golvbeläggning; maskiner för 

upprullning, avrullning, läggning, skärning eller tandning av dukvaror av 

textilmaterial 

8451.10 - Kemtvättmaskiner 

- Torkmaskiner: 

8451.21 - - För högst 10 kg torr tvätt 

8451.29 - - Andra 

8451.30 - Stryk- och pressmaskiner (inbegripet fixeringspressar) 

8451.40 - Maskiner för vattentvätt, blekning eller färgning 

8451.50 - Maskiner för upprullning, avrullning, läggning, skärning eller tandning av 

textilvävnader e.d. 


8451.90 - Delar 

Detta nummer omfattar en mångfald maskiner, vilka används: 

I. för tvättning eller annan rengöring, blekning, vridning, strykning, färgning, torkning e.d. 

av textilgarn, textilvävnader eller andra textilvaror, dock inte vattentvättmaskiner för 

hushåll eller tvätterier (nr 8450); 

II. för appretering eller annan efterbehandling av garn eller dukvaror efter spinningen resp. 

vävningen etc. för att få fram vissa egenskaper eller förbättra utseendet (t.ex. skärning, 

valkning eller glansning) eller för att ge dem speciella nya egenskaper (t.ex. genom 

impregnering eller beläggning). Numret omfattar emellertid inte maskiner för 

efterbehandling av filt (nr 8449); eller 

III. för upprullning, avrullning, läggning, skärning eller tandning av dukvaror av 

textilmaterial. 

Många maskiner enligt detta nummer är i själva verket ingenting annat än kar, cisterner, 

tråg eller andra behållare som är försedda med enkla mekaniska anordningar, såsom valsar för 

inmatning av garn eller vävnader eller för utpressning av överflödig vätska, omrörare etc. 

Sådana maskiner används för tvättning eller annan rengöring, blekning, färgning etc. eller för 

efterbehandling, såsom beläggning eller impregnering (t.ex. med klister eller med ämnen som 

gör varan vattentät, skrynkelfri, brandsäker, malsäker, rötsäker etc.). För att klassificeras 

enligt detta nummer måste maskinerna eller apparaterna vara försedda med mekaniska 

anordningar av angivet slag och vara tydligt avsedda för behandling av textilvaror. 

A. Maskiner för tvättning, vridning, strykning eller pressning med eller utan 

uppvärmningsanordningar 


1. industritvättmaskiner, med undantag av tvättmaskiner enligt nr 8450, för garn, vävnader 

eller andra textilvaror. Till detta nummer hör såväl t.ex. tunneltvättmaskiner, genom vilka 

garnhärvor förs och efter varandra tvättas genom besprutning samt torkas som 

strängtvättmaskiner för längdvaror. 

84:102

Detta nummer omfattar industritvättmaskiner som används vid tillverkningen av 

dukvaror och textilier, där utrustningen används vid efterbehandling eller för att ta bort 

appretur från de tillverkade produkterna. 

2. vridmaskiner och manglar; 

3. skaktumlare, vilka används i tvätterier för att särskilja och vika upp de fuktiga 

tvättplaggen före strykningen; 

4. stryk- och pressmaskiner för strykning eller pressning av klädesplagg (inbegripet 

fixerpressar). Numret omfattar emellertid inte glätt- och strykmaskiner av kalandertyp, även 

för hushållsbruk, enligt nr 8420. 

B. Maskiner och apparater för blekning eller färgning 

Bland dessa märkas bl.a. s.k. J-boxar, vilka används för blekning och andra efterbehandlingar 

som utförs i vått tillstånd. J-boxar består i huvudsak av en vertikal, tvåarmad, J-formad 

behållare, som invändigt är försedd med anordningar för utsprutning av ånga och med valsar 

för frammatning av vävnaden. Vävnaden, som förut har dränkts in med ett blekmedel, matas 

in i den längre armen, där den får stanna kvar tills blekningen är avslutad, varefter den lämnar 

behållaren genom den kortare armen. 

Andra maskiner som ingår i denna grupp utgörs huvudsakligen av behållare av den förut 

omnämnda typen och är konstruerade för behandling av olika slags textilvaror (t.ex. garn i 

härvor, dockor eller nystan eller på bobiner etc., vävnader etc. som längdvara samt färdiga 

artiklar). Denna grupp omfattar också maskiner och apparater för färgning eller appretering av 

längdvaror i utbrett skick. Dessa maskiner och apparater kännetecknas av att de är försedda 

med valsar för utpressning av överflödig vätska. 

C. Maskiner och apparater för kemisk tvätt 

Dessa maskiner och apparater rengör med andra vätskor än vatten, t.ex. med bensin eller 

koltetraklorid. De utgör vanligen komplexa maskiner som består t.ex. av en behållare i vilken 

vätskan cirkulerar genom tvättgodset, centrifugalextraktionsapparater, filter och andra 

reningsanordningar, reservoarer etc. Med hänsyn till eldfarligheten hos många av de använda 

vätskorna har maskinerna vanligen explosionssäkra motorer för drift av tvättmaskin och 

cirkulationspump. 

D. Torkmaskiner 

Dessa maskiner klassificeras enligt detta nummer endast om de är tydligt avsedda och 

specialtillverkade för torkning av textilgarn, textilvävnader eller andra textilvaror. Maskinerna 

är av två huvudtyper: sådana som i huvudsak består av en sluten kammare, i vilken de varor 

som skall torkas behandlas med varmluft, och sådana i vilka vävnaden får passera över 

uppvärmda valsar. 

Numret omfattar inte torkmaskiner som inte är specialtillverkade för behandling av 

textilvaror (se nr 8419) och inte heller torkcentrifuger (nr 8421). 

E. Maskiner för appretering eller annan efterbehandling 


1. merceriseringsmaskiner, i vilka garn eller vävnader behandlas med natronlut; 

2. stampkalandrar, i vilka hammare med huvud av trä eller stål, spiralformigt ordnade på 

en vals, genom slag gör vävnaden tätare och glansigare; 

3. cylindervalkmaskiner. Dessa maskiner minskar mellanrummen mellan varp- och 

väfttrådarna och åstadkommer en partiell filtning av ytan. 

Numret omfattar inte hammarvalkmaskiner, vilka huvudsakligen används för tillverkning 

av filt (nr 8449); 

4. maskiner som används för borttagande av garnknutar eller delar av kardborrar som 

kan finnas kvar i vävnader; 

5. ruggmaskiner, vilka river upp fibrerna i en vävnads yta så att en lugg bildas. De består i 

huvudsak av en stor cylinder som är försedd antingen med ramar i vilka kardborrar kan 

sättas in eller med mindre valsar som är besatta med metallnockar; 

6. piskmaskiner för piskning av baksidan av vävnader för att erhålla ett upprättstående 

fibertäcke; 

7. överskärningsmaskiner för bortskärning av fibrer som efter ruggning står ut från 

84:103 

Ny version 2007

vävnadens yta. Liknande maskiner används för efterbehandling av sammet. Genom att 

använda räfflade plattor eller valsar kan man vid skärningen åstadkomma mönstereffekter; 

8. ratinermaskiner, vilka används för att bilda våg- eller virvelliknande effekter på ruggade 

vävnader genom gnuggning och krusning av fiberflockar. De består av en plyschtäckt 

skiva, över vilken en annan skiva (klädd med gummi, filt eller smärgelduk) rör sig med en 

roterande och vibrerande rörelse; 

9. borstmaskiner, vilka har roterande cylindriska borstar för borstning av vävnaden efter 

ruggning eller skärning; 

10. svedmaskiner för avlägsnande av utstående fiberändar på garn eller vävnader. Dessa 

maskiner arbetar på så sätt, att vävnaden snabbt får passera över upphettade cylindrar eller 

upphettade buktiga plattor eller över gaslågor; 

11. maskiner för polering eller glättning av tråd, för glansning av natursilkegarn i härvor 

eller för glansning av natursilkevävnader; 

12. smärgelmaskiner för åstadkommande av en slät och jämn yta på vävnader; 

13. cylinderpressmaskiner, som genom pressning mot ett plant eller halvcylindriskt underlag 

åstadkommer en glansig yta. Kalandrar (nr 8420) och hydrauliska pressar med allmän 

användning (nr 8479) används också för detta ändamål; 

14. dekatermaskiner, i vilka vävnader behandlas med ånga för att erhålla glans och i viss 

omfattning bli krympfria. Enligt detta nummer klassificeras också liknande maskiner för 

konditionering av garn och vävnader genom ångbehandling; 

15. spännmaskiner för återställande av den ursprungliga bredden hos vävnader (t.ex. efter 

färgning); 

16. krympmaskiner, vilka genom sammandragning av väfttrådarna förhindrar att vävnaden 

senare krymper; 

17. maskiner för överdragning eller impregnering av garn eller vävnader (t.ex. med 

stärkelse, klister, lim, vax, plast, gummi eller vattenavstötande ämnen). Numret omfattar 

också maskiner för beläggning av vävnader, papp etc. vid tillverkning av 

golvbeläggningsmaterial såsom linoleummattor, ävensom de maskiner för appretering som 

är beskrivna i sista meningen i avsnitt B ovan; 

18. maskiner för tillverkning av effektgarn, i vilka speciella effekter åstadkoms efter 

garnets spinning och tvinning (t.ex. maskiner för dekorering av garn med små gelatin- 

eller vaxdroppar). 

F. Maskiner för upprullning, avrullning, läggning, skärning eller tandning av 

dukvaror av textilmaterial 


1. lägg- och rullmaskiner. Dessa maskiner viker tyget på längden eller bredden eller rullar 

upp det på ett inlägg. Enligt detta nummer klassificeras också med lägg- eller 

rullanordningar försedda avsyningsmaskiner för upptäckande av fel i vävnader. Alla dessa 

maskiner kan vara kombinerade med mätapparater; 

2. maskiner för skärning eller tandning, inbegripet maskiner för tillskärning av mönster 

eller av delar till klädesplagg, etc. 

* 

* * 

Följande varor klassificeras också enligt detta nummer: 

1. ångapparater (ångdockor, bystdockor för ångpressning etc.) för överkläder; 

2. maskiner och apparater (bord etc.) för läggning av redan struket linne (t.ex. 

näsdukar, lakan och dukar); 

3. maskiner och apparater för kokning och tvättning av yllevävnader för att rengöra 

dem före blekning eller färgning; 

4. maskiner för avlägsnande av varpklister från vävnader före blekning eller färgning; 

5. maskiner för behandling av vävnader med natron- eller kalilut före blekning eller 

färgning; 

6. ångningsmaskiner för fuktning av garner, vävnader och andra textilvaror; 

7. formnings- och fixeringsmaskiner (värmefixering), inbegripet strumpformningsmaskiner; 

8. maskiner för impregnering och sträckning av vävnader för hjuldäck; 

9. maskiner för infärgning av band av textilmaterial för skrivmaskiner o.d.; 

10. maskiner för sönderbrytning av appreturen hos vävnader; 

84:104

11. maskiner för beläggning av vävnader med textilflock, t.ex. sådana som arbetar med 

statisk elektricitet; 

12. maskiner för plissering av vävnader; 

13. apparater för rengöring av mattor på plats genom att ett rengöringsmedel sprutas in i 

mattan och sedan sugs ut, konstruerade för att användas i offentliga lokaler såsom hotell, 

motell, sjukhus, kontor, restauranger och skolor. HSC 42, Annex M/3 

Delar 




* 

* * 


a) autoklaver, behållare med ångmantlar samt andra uppvärmningsapparater, vilka inte är 

igenkännliga som avsedda för värmebehandling av textilvaror (nr 8419); 

b) kalandrar (för glansning, tillslätning, goffrering, moarering etc.) och valsar till sådana (nr 

8420); 

c) torkcentrifuger och andra centrifuger enligt nr 8421. 

8452 Symaskiner, andra än trådhäftmaskiner enligt nr 8440; möbler, stativ och 

överdrag, speciellt konstruerade för symaskiner; symaskinsnålar (+) 

A. Symaskiner 

8452.10 - Symaskiner för hemsömnad 

- Andra symaskiner: 

8452.21 - - Automatsymaskiner 

8452.29 - - Andra 

8452.30 - Symaskinsnålar 

8452.40 - Möbler, stativ och överdrag för symaskiner samt delar till sådana varor 

8452.90 - Andra delar till symaskiner 

Symaskiner och symaskinsöverdelar enligt detta nummer är avsedda för hopsyning av två 

eller flera stycken av textilvävnader, läder etc. Numret omfattar också symaskiner med vilka 

förutom vanlig sömnad även rena prydnadsstygn (t.ex. broderier) kan åstadkommas. Maskiner 

som är specialtillverkade för enbart brodering (inbegripet hålsömsmaskiner) klassificeras 

enligt nr 8447. Trådhäftmaskiner klassificeras enligt nr 8440 samt sticksymaskiner och andra 

maskbondningsmaskiner enligt nr 8447. 

Utom vid utförande av vissa broderier arbetar dessa maskiner vanligen med två trådar. Den 

ena, övertråden, förs genom vävnaden etc. av en nål, medan den andra, undertråden, binds vid 

den första genom en skyttels rörelse. Symaskiner har vanligen en nål och en skyttel 

(symaskiner med ett syhuvud), men vissa typer kan vara utrustade med flera nålar och skyttlar 

(t.ex. för att åstadkomma dubbel eller tredubbel söm). 

Elektriska symaskiner, även för hushållsbruk, med inbyggd elektrisk motor klassificeras 

också enligt detta nummer. 

Förutom vanliga symaskiner som används i hemmen eller av skräddare, sömmerskor etc. 

omfattar numret också specialmaskiner, som endast kan användas för vissa speciella slag av 

sömnad, såsom: 

1. symaskiner som används vid tillverkning eller reparation av skodon eller för annan 

lädersömnad; 

2. maskiner för knapphålssömnad. Dessa maskiner kan vara försedda med en anordning för 

skärning av knapphål; 

3. maskiner för isyning av knappar; 

4. symaskiner för tillverkning av stråhattar; 

5. pälssymaskiner; 

6. maskiner för hopsyning av säckar (t.ex. mjöl- eller cementsäckar) efter fyllningen. Dessa 

maskiner kan hängas upp och saknar i allmänhet skyttlar; 

7. maskiner för lagning av trasiga säckar; 

84:105 

Ny version 2007

8. säcksymaskiner och maskiner för kantning eller fållning av filtar, mattor etc.; 

9. fållsöm- och langettsömmaskiner; 

10. maskiner för hopsyning kant mot kant av delar till trikåkläder. 

Förutom sömnad kan vissa maskiner enligt detta nummer utföra andra arbeten, t.ex. 

skärning, tandning av kanter, perforering eller plissering av vävnader, läder, papper etc. 

B. Möbler, stativ och överdrag som är speciellt konstruerade för symaskiner 

Stativ som kan användas som bord eller skåp och delar till sådana möbler (skjutlådor, 

förlängningsskivor etc.) samt stativ och överdrag klassificeras, även om de föreligger särskilt, 

enligt detta nummer. Särskilt föreliggande väskor, som huvudsakligen är avsedda för skydd 

eller transport av maskinen, klassificeras dock enligt sina respektive nummer. 

C. Symaskinsnålar 

Detta nummer omfattar inte bara nålar till ovannämnda symaskinstyper utan också, under 

förutsättning att de är av samma typ som symaskinsnålar (vanligen med ett öga nära spetsen), 

nålar till trådhäftmaskiner enligt nr 8440 och till brodermaskiner enligt nr 8447. 

Delar 


allm. anv. till sextonde avd.), omfattar numret också delar (t.ex. stativ och skyttlar) till 

maskiner enligt detta nummer. Bobiner (undertrådsspolar) klassificeras dock efter materialets 

beskaffenhet. 

* 

* * 

Numret omfattar inte leksakssymaskiner (nr 9503). 


HS-nr 8452.10 

HS-nr 8452.10 är tillämpligt för följande symaskiner och symaskinsöverdelar, vilka alla kan utföra åtminstone 

skyttelsöm: 

a) fot- eller handdrivna maskiner; 

b) maskiner med inbyggd elektrisk motor med en effekt av högst 120 watt; 

c) motordrivna maskiner som föreligger utan motor och vilkas överdel har en vikt av högst 16 kg. 

Numret är också tillämpligt för sådana symaskiner som benämns "overlock" eller "serger" med inbyggd 

elektrisk motor med en effekt av högst 120 watt, som arbetar med tre, fyra eller fem trådförare, och för 

symaskinsöverdelar liknande de som nämns ovan, på grund av deras konstruktion och prestation, vilka arbetar 

med andra sömmar än skyttelsöm men som icke dess mindre är avsedda för hushållsbruk eftersom deras 

arbetshastighet i allmänhet är högst 1500 stygn per minut. 

Detta nummer omfattar också batteridrivna handsymaskiner som syr kedjestygn med hjälp av en enda tråd. 

Numret omfattar emellertid inte symaskiner som är avsedda för en speciell arbetsuppgift, såsom 

knapphålssömnad eller hopsyning av fyllda säckar. 

8453 Maskiner och apparater för beredning, garvning eller annan bearbetning av 

hudar, skinn eller läder eller för tillverkning eller reparation av skodon eller 

andra varor av hudar, skinn eller läder, andra än symaskiner 

8453.10 - Maskiner och apparater för beredning, garvning eller annan bearbetning 

av hudar, skinn eller läder 

8453.20 - Maskiner och apparater för tillverkning eller reparation av skodon 


8453.90 - Delar 

Detta nummer omfattar maskiner och apparater för beredning före garvningen, för garvning 

(inbegripet pergamentering) och för efterbehandling av hudar, skinn (inbegripet pälsskinn) 

eller läder. Det omfattar också maskiner och apparater för tillverkning eller reparation av 

84:106

artiklar av hudar, skinn eller läder (t.ex. skodon, handskar eller reseffekter). Numret omfattar 

dock inte symaskiner (nr 8452). 

I. Maskiner och apparater för beredning, garvning eller annan bearbetning av hudar, 

skinn eller läder 

Många maskiner i denna grupp används i praktiken vid flera olika moment i bearbetningen av 

hudar eller skinn (t.ex. vid tvättning, förgarvning, färgning eller annan efterbehandling). 

Bland sådana maskiner märks speciella kar, trummor, tvättbehållare etc. med mekaniska 

anordningar, såsom omrörare med roterande mekanismer eller anordningar för skinnens 

hantering. 

Denna grupp omfattar dessutom bl.a.: 

1. maskiner för avhåring, i vilka håren, som förut har lösgjorts genom kemisk inverkan, 

avlägsnas från de oberedda hudarna eller skinnen; 

2. skavmaskiner för avlägsnande av kött, fett etc. från oberedda hudar eller skinn; 

3. hammar- och cylindervalkar. Hammarna eller de roterande räfflade cylindrarna i dessa 

maskiner bearbetar hudarna, skinnen eller lädret under tvättningen, garvningen, 

infettningen eller impregneringen; 

4. maskiner för sträckning av hudar, skinn eller läder för att öppna porerna och ta bort 

rynkor eller andra defekter; maskiner som avjämnar köttsidan och avlägsnar 

främmande ämnen; krusmaskiner, i vilka lädret görs smidigt genom behandling med 

kork- eller gummiöverdragna valsar; 

5. maskiner som bearbetar läderytan med små hammare för att avlägsna smuts och 

överskott av fuktighet och för att återge lädret dess naturliga narv; 

6. läderhammare, vilka används för att härda läder eller för att göra det kompakt eller slätt 

(t.ex. läder för skosulor eller maskinremmar); 

7. maskiner för borttagande av ojämnheter hos läder samt spaltmaskiner. Dessa arbetar 

med knivar och gör lädret lika tjockt över hela ytan respektive spaltar (klyver) det i skikt; 

8. slipmaskiner, t.ex. för uppruggning av skinn för att ge det en sammetsartad yta; 

9. borstmaskiner, t.ex. för att rengöra skinnen och öka sammetseffekten efter 

uppruggningen; 

10. maskiner för glansstötning av läder med agatpolerstenar eller med små valsar av agat 

eller glas; 

11. narvpressmaskiner. 

Denna grupp omfattar också maskiner för beredning av pälsskinn. I allmänhet behandlas 

dessa skinn före och under garvningen i liknande maskiner som de ovan beskrivna, men även 

maskiner för behandling av själva pälsen (t.ex. för avjämning av håren till samma längd; för 

avlägsnande av långa hår; för lockning, kamning, borstning eller färgning av pälsskinn) 

klassificeras enligt detta nummer. 


a) torkmaskiner enligt nr 8419; 

b) kalandrar (t.ex. för att göra lädret slätt, glansigt eller narvsatt) (nr 8420); 

c) torkcentrifuger (nr 8421); 

d) maskiner för utsprutning av färg, lack etc. (nr 8424); 

e) maskiner av den typ som används i slakterier för avhåring av svin (nr 8438); 

f) pressar med allmän användning (nr 8479); 

g) apparater för mätning av hudar eller skinn (nr 9031). 

II. Maskiner och apparater för tillverkning eller reparation av skodon eller andra 

varor av hudar, skinn eller läder 

Denna grupp omfattar maskiner för tillverkning eller reparation av varor av hudar, skinn 

(även pälsskinn) eller läder (t.ex. skodon; handskar, jackor och andra klädespersedlar; 

sadelmakeriarbeten; bokpärmar; handväskor och reseffekter). 


A. skärflingsmaskiner för uttunning av kanter eller andra delar av läderstycken före 

hopsyning eller hoplimning; 

B. maskiner för utskärning av läder till stycken av speciell form (t.ex. skoöverdelar, 

handskämnen, remmar etc.). De vanligaste typerna arbetar med stansar, knivar eller 

böjliga blad); 

C. perforeringsmaskiner för dekorering av tåkappor, översidor till handskar etc.; 

D. skomaskiner, t.ex.: 


84:107

1. ritsmaskiner för skärning av ritsar, i vilka tråden kan läggas in (t.ex. runt sulkanten), 

samt maskiner för öppning och tillslutning av ritsarna före och efter hopsyningen; 

2. översträckningsmaskiner, vilka drar överdelen över lästen och som genom pinning 

eller limning fäster den vid bindsulan; 

3. maskiner för hamring av överdelens kanter och bindsulans botten sedan de har 

anbringats på lästen; 

4. maskiner för sammanlimning av yttersulan med bindsulan och överdelen, dvs. 

limningsmaskiner, maskiner som lägger ihop sulorna; 

5. maskiner som sätter fast klacken på sulan; 

6. maskiner för beskärning, glättning eller avputsning av kanterna på sulan eller 

klacken; 

7. rivmaskiner, som med hjälp av stålborste eller ett smärgelband ruggar upp ytan på 

överdelen för att den skall fästa bättre när den limmas på sulan; 

8. poler- och putsmaskiner, vilka består av en serie slipstenar, polerborstar och 

polerfiltskivor, vilka används för att ge överdelarna en fin yta. Numret omfattar också 

liknande maskiner som används vid reparation av skodon; 

9. maskiner för utlästning av skodon. 

Det bör observeras att vissa maskiner och apparater enligt detta nummer, såsom maskiner 

för narvsättning, utskärning, perforering eller sylning och även vissa skomaskiner, kan 

användas för andra material än läder (t.ex. papp, läderimitation eller plast). De klassificeras 

dock enligt detta nummer, under förutsättning att de är tydligt avsedda för bearbetning 

huvudsakligen av hudar, läder, pälsskinn eller annat skinn. 


a) läster för skodon (klassificeras efter materialets beskaffenhet, i allmänhet nr 4417); 

b) träbearbetningsmaskiner för tillverkning av träskor, träsulor, träklackar etc. (nr 8465); 

c) skoputsningsautomater och maskiner för anbringande av snörhålsringar (nr 8479). 

Delar 


allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar samt präglingsverktyg och 

andra utbytbara verktyg till maskiner och apparater enligt detta nummer. 

8454 Konvertrar, gjutskänkar, götkokiller och gjutmaskiner av sådana slag som 

används inom metallurgin eller i metallgjuterier 

A. Konvertrar 

8454.10 - Konvertrar 

8454.20 - Götkokiller och gjutskänkar 

8454.30 - Gjutmaskiner 

8454.90 - Delar 

Konvertrar används för att omvandla eller raffinera metaller ( t.ex. för att omvandla tackjärn 

till stål, eller för att rosta koppar- eller nickelskärsten, blyglans etc.), genom att materialet, 

som tidigare har smälts eller erhållit hög temperatur i en ugn, utsätts för en kraftig 

syrgasström. Genom denna behandling oxiderar det mesta av kolet och smälta ämnen som 

mangan, kisel och fosfor i form av gas eller smält slagg. Oxidationen medför att metallens 

temperatur höjs ytterligare. 

De vanligaste typerna av konvertrar är päronformade eller cylindriska behållare, som består 

av ett yttre hölje med tjock stålplåt med infordring av eldfast material. Syret tillförs antingen 

genom ett rör ovanifrån ( LDconverters Linz-Donawitz) eller genom munstycken i 

behållarens botten (OBMconverters OXYGEN Bodenblasende Maximilianhutte). Det finns 

kombinationer av dessa. 

Bland andra typer märks konvertrar med blästerformor i konverterns sidor, roterande 

cylindriska konvertrar samt koniska konvertrar (för behandling av kopparskärsten) som 

invändigt är försedda med metallrost för att bära upp smältan. 

84:108

B. Gjutskänkar 

Gjutskänkar används för att ta emot smält metall från en ugn och hälla den i konvertrar, 

kokiller eller andra gjutformar. De utgörs av enkla, öppna behållare som i allmänhet är 

infodrade med eldfast material och vanligen försedda med anordningar som underlättar 

tippning eller hällning, och är i vissa fall försedda med hjul. Gjutskänkar manövreras vanligen 

mekaniskt (t.ex. med kranar), men numret omfattar också handmanövrerade gjutskänkar för 

gjuterier. Numret omfattar inte smärre gjutslevar av den typ som används av bleckslagare, 

guldsmeder etc. (nr 7325 eller 7326). 

C. Götkokiller 

Götkokiller kan ha olika former och bestå av ett stycke eller av två halvor. I kokillerna gjuts 

den smälta metallen provisoriskt till t.ex. göt, tackor eller slabs. 

Andra formar (t.ex. för gjutning av färdiga varor) klassificeras i allmänhet enligt nr 8480. 

Formar enligt detta nummer är av metall, vanligen järn eller stål. Numret omfattar inte 

götkokiller av grafit eller annat kol eller av keramiskt material (nr 6815 resp. 6903). 

D. Gjutmaskiner av sådana slag som används inom metallurgin eller i 

metallgjuterier 

Hit bör bl.a.: 

1. maskiner (i allmänhet försedda med band- eller kättingtransportör) för successiv 

beskickning, kylning och tömning av formarna. De har ibland anordningar för skakning 

eller stötning av formarna, varigenom en jämn fördelning av den smälta metallen 

underlättas; 

2. pressgjutmaskiner. Dessa består i huvudsak av två ställbara plattor, på vilka de båda 

hälfterna av gjutformen fästs. Den flytande metallen pressas från en behållare in i formen, 

antingen genom att tryckluft direkt får inverka på ytan av den flytande metallen i behållaren 

eller genom att en kolv pressas in i en sluten behållare som är fylld med metallsmältan. I 

vissa fall har dessa maskiner kylanordningar för att påskynda metallens stelning och 

anordningar för att skilja den gjutna varan från formen. De används huvudsakligen för 

gjutning av smärre artiklar av annan metall än järn. 

Numret omfattar emellertid inte maskiner för formning av metallpulver under tryck 

genom sintring (nr 8462); 

3. centrifugalgjutmaskiner, i vilka den smälta metallen leds in i en cylindrisk form, som 

roterar med hög hastighet. Metallen slungas mot formens sidor och stelnar i form av ett rör; 

4. stränggjutningsmaskiner. I dessa överförs stålet från skänken till en gjutlåda från vilken 

det förs vidare till de olika gjutbanorna. I dessa ingår: 

a) en kokill utan botten, försedd med kylanordning; 

b) utanför kokillen en vattenbesprutningsanordning för kylning av den gjutna metallen; 

c) en rad drivvalsar som med jämn hastighet drar ut den stelnade metallen; samt 

d) kapmaskiner, följda av en utmatningsanordning. 

De gjutformar som används i maskiner som tillhör denna grupp klassificeras vanligen enligt 

nr 6815, 6903 eller 8480. 

Delar 


allm. anv. till sextonde avd.), omfattar numret också delar till maskiner enligt detta nummer. 

8455 Metallvalsverk och valsar till sådana valsverk 

8455.10 - Rörvalsverk 

- Andra valsverk: 

8455.21 - - För varmvalsning eller kombinerad varm- och kallvalsning 

8455.22 - - För kallvalsning 

8455.30 - Valsar till valsverk 

8455.90 - Andra delar 

84:109 

Ny version 2007

I. Valsverk 

Valsverk är metallbearbetningsmaskiner som huvudsakligen består av ett system av valsar, 

mellan vilka metallen får passera. Metallen valsas ut eller formas genom valstrycket, 

samtidigt som metallens struktur modifieras och dess kvalitet förbättras. I vissa fall kan 

valsverk utöver sina vanliga uppgifter anbringa mönster på metallens yta eller valsa samman 

två eller flera plåtar av olika metaller till pläterade produkter. 

Liknande maskiner för valsning av andra material än metaller, t.ex. kalandrar, klassificeras 

enligt nr 8420. Andra maskiner för valsning (t.ex. maskiner för klistring av metallfolier på 

underlag av papper – nr 8420) samt bocknings-, falsnings- och riktningsmaskiner (nr 8462) 

anses inte som valsverk i ovan angiven mening och omfattas därför inte av detta nummer. 

Valsverk är av olika typer, alltefter de valsningsarbeten för vilka de är avsedda, nämligen: 

A. utvalsning för att minska tjockleken, varvid längden ökas i förhållande därtill (t.ex. 

utvalsning av göt till blooms, billets eller slabs; valsning av slabs till plåt, band etc.); 

B. valsning av blooms, billets etc. till viss tvärsektion (t.ex. vid tillverkning av stång, profiler, 

balkar eller järnvägsräler); 

C. valsning av rör; 

D. valsning av hjulämnen eller ämnen till hjulfälgar (t.ex. för att utforma hjulflänsarna på 

järnvägsvagnshjul). 

Flertalet valsverk är avsedda för de under A och B angivna arbetsmomenten. Den 

väsentliga delen av valsverket kallas ett valsstolpar och består av två, tre eller fyra valsar (dio- 

, trio- eller dubbelduovalsverk) som är monterade horisontellt, den ena ovanför den andra, i 

kraftiga valsstolar av metall. Metallen förs in genom ett ställbart mellanrum mellan valsarna. I 

trio- och dubbelduovalsverk passerar metallen först mellan två av valsarna och sedan mellan 

två andra. Vissa valsstolpar har ytterligare två eller flera valsar, vilka tjänar som stöd för att 

ge ökad kraft och stadga åt arbetsvalsarna. 

De flesta valsverk består av ett antal sådana valsstolpar, som ordnas sida vid sida, något i 

sicksack eller i rad bakom varandra (t.ex. kontinuerliga plåtvalsverk). Hastigheterna och 

mellanrummen mellan valsarna avpassas för en gradvis fortlöpande nedvalsning av metallen. 

Vissa valsverk kan ha sidovalsar för bearbetning av materialets kanter eller för 

framställning av särskilda profiler (t.ex. balkar). 

För plana produkter (slabs, plåt, band etc.) används släta valsar (dock kan vissa valsar för 

avslutande bearbetning åstadkomma ett enkelt, räfflat mönster). I många fall (t.ex. för de 

arbetsmoment som är angivna under B ovan) sker inte valsningen över valsarnas hela bredd, 

utan arbetsvalsarna har i ytan svarvade spår, så att en öppning (ett valsspår) av viss form 

bildas mellan de båda valsarna. När metallen passerar genom valsspåret, formas den efter 

detta. Genom att passera en serie av sådana spår av varierande form bearbetas metallen till 

önskad tvärsektion. 

Valsverk av ovan angivna slag varierar avsevärt i storlek, från smärre maskiner för valsning 

av ädla metaller till mycket tunga stålvalsverk. 

De flesta av ifrågavarande valsverk är avsedda för varmvalsning, men vissa valsverk för 

efterbearbetning (särskilt av plåt och band) valsar metallen i kallt tillstånd. 

Bland valsverk av de typer som anges i C och D ovan, märks: 

1. mannesmann- och liknande hålningsverk för hålning av billets. Dessa maskiner har stora, 

snett mot varandra ställda valsar, som bibringar det uppvärmda ämnet en roterande rörelse 

och tvingar det över en dorn, varvid ett hålat rörämne bildas; 

2. valsverk för utvalsning av hålade billets. Sådana valsverk reducerar väggtjockleken, ökar 

längden och åstadkommer en jämnare yta. Rörets väggar bearbetas mellan en dornstång 

eller plugg på insidan och valsar med rundspår eller koniska valsar på utsidan. I vissa fall 

används valsar med excentriska spår, som ger en variabel valsöppning (stegvalsning); 

3. valsverk för färdigbearbetning av rör. Sådana valsverk är avsedda att minska 

väggtjockleken eller diametern eller att åstadkomma ett fullständigt runt tvärsnitt. De kan 

arbeta med eller utan inre dorn; 

4. radialvalsverk för valsning av väggarna på gjutna stålrör med stor diameter. Röret roterar 

mellan ett antal valsar som arbetar på utsidan och motsvarande valsar på insidan; 

5. skivhjulsvalsverk. Dessa består vanligen av på olika sätt ordnade satser av koniska eller 

cylindriska valsar, mellan vilka hjulämnet roterar. De olika delarna av hjulet (t.ex. flänsar 

på hjul till järnvägsvagnar) bearbetas till önskad form genom valsarnas tryck. Liknande 

maskiner används för framställning av flänsförsedda hjulringar till järnvägsvagnshjul och 

av vissa järnvägsräler. 

I allmänhet behövs för valsarbeten ett stort antal hjälpanordningar eller hjälpapparater, 

såsom s.k. ledare, rullbord, hanteringsdon, värmugnar, betningskar, bandrullningsmaskiner, 

84:110

saxar och sågar, kylbäddar, vågar, märkningsmaskiner, riktmaskiner, styrapparater 

(mekaniska, elektriska eller elektroniska) etc. 

II. Valsar och andra delar 


allm. anv. till sextonde avd.), omfattar numret också delar till valsverk. Bland de delar som 

omfattas av detta nummer märks valsar till valsverk. Dessa valsar varierar avsevärt i längd 

och diameter (valsar för stål är sålunda vanligen 30 – 520 cm långa och 18 – 137 cm i 

diameter). De är tillverkade av gjutjärn eller av stålgjutgods eller smitt stål och vanligen 

specialhärdade på ytan samt noggrant dimensionerade. De kan vara släta eller ha spår av olika 

tvärsnitt (kaliber). Varje vals har i ändarna valstappar som ofta är specialkonstruerade för 

montering i valsstolarna. Utanför valstapparna finns kopplingstappar (valsklövar), till vilka 

drivkraften överförs. 

8456 Verktygsmaskiner för avverkande bearbetning av alla slags material med laser 

eller annan ljus- eller fotonstråle, ultraljud, elektroerosion, elektrokemisk 

process, elektronstråle, jonstråle eller plasmaljusbåge 

8456.10 - Arbetande med laser eller annan ljus- eller fotonstråle 

8456.20 - Arbetande med ultraljud 

8456.30 - Arbetande med elektroerosion 


Verktygsmaskiner enligt detta nummer används för formning eller ytbehandling av alla slags 

material. De måste uppfylla tre grundläggande villkor: 

a) de måste utföra avverkande bearbetning; 

b) de måste uträtta arbeten av sådana slag som utförs av verktygsmaskiner som är utrustade 

med konventionella verktyg; 

de måste arbeta med något av följande sju fenomen: laser eller annan ljus- eller fotonstråle, 

ultraljud, elektroerosion, elektrokemisk process, elektronstråle, jonstråle eller 

plasmaljusbåge. 

Numret omfattar inte följande typer av verktygsmaskiner, vilka klassificeras enligt nr 8486: 

1. verktygsmaskiner för avverkande bearbetning av alla slags material, av sådana slag som 

uteslutande eller huvudsakligen används för framställning av halvledarämnen (boules), 

halvledarplattor (wafers), halvledarkomponenter eller halvledarelement, elektroniska 

integrerade kretsar och flata bildskärmar; 

2. verktygsmaskiner för avverkande bearbetning av alla slags material, av sådana slag som 

uteslutande eller huvudsakligen används för framställning eller reparation av arbetsmasker 

och modermasker; 

3. verktygsmaskiner för torretsning av mönster på halvledarmaterial. 

Som exempel på sådana maskiner kan nämnas dels verktygsmaskiner som arbetar med laser 

för borrning av halvledarkristaller, dels verktygsmaskiner som arbetar med ultraljud för 

skärning av halvledarskivor och för skärning eller borrning av keramiska underlag för 

integrerade kretsar. 

A. Verktygsmaskiner som arbetar med laser eller annan ljus- eller fotonstråle 

Bearbetning med laserstråle (fotonstrålebearbetning) består i att ett mål beskjuts med fotoner. 

Till denna grupp hör i synnerhet maskiner för borrning (av metaller, rubiner för ur etc.), 

maskiner för skärning av metaller eller andra hårda material och maskiner för gravering (av 

siffror, bokstäver, linjer etc.) på olika ytterst hårda material. 

B. Verktygsmaskiner som arbetar med ultraljud 

Sådana maskiner består av ett verktyg som är utsatt för ultraljudsvängningar och ett slipmedel 

som är suspenderat i en vätska. Dessa maskiner kan ha ett inbyggt system för återvinning av 

slipmedel. Denna grupp omfattar verktygsmaskiner vilka i synnerhet används för: 

1. bearbetning av dragskivor av diamant eller hårdmetall; 

2. borrning eller formning av mineraler; 


84:111

3. gravering av glas; 

4. fräsning, upprymning eller polering. 

C. Verktygsmaskiner som arbetar med elektroerosion 

Principen för denna bearbetning är avverkning av metall mellan två metallelektroder 

(arbetsstycket och verktyget) med hjälp av plötsliga elektriska urladdningar av mycket kort 

varaktighet och med en takt av flera hundratusen svängningar per sekund. Denna grupp 

omfattar t.ex. maskiner för skärning med högfrekventa elektriska gnistor. 

D. Verktygsmaskiner som arbetar med elektrokemisk process 

Principen för denna typ av bearbetning är avverkning av metall genom elektrolys. 

Arbetsstycket (anod) är liksom verktyget (katod) en elektrisk ledare. Båda sänks ned i en 

elektrolyt, som är så beskaffad att material löses bort vid anoden, medan ingen utfällning sker 

vid katoden. 


1. elektrolytiska polerapparater, vilka används inom metallurgin för polering av prover för 

mikroskopering; 

2. elektrolytiska skärpningsmaskiner för skärpning av skärstål, skärning av spånbrytarskåror 

eller av skivor av hårdmetall. Dessa maskiner arbetar med en diamantbesatt skiva; 

3. maskiner för gradning av kugghjul av olika slag genom anodisk upplösning av material; 

4. maskiner för precisionsslipning av plana ytor etc. 

E. Verktygsmaskiner som arbetar med elektronstråle 

Bearbetning med elektronstråle består i att en mycket liten yta av arbetsstycket beskjuts med 

elektroner som emitteras av en katod, accelereras av ett kraftigt elektriskt fält och fokuseras 

med hjälp av ett system av magnetiska eller elektrostatiska linser. 

F. Verktygsmaskiner som arbetar med jonstråle 

Strålen hos dessa verktygsmaskiner arbetar kontinuerligt och inte pulserande som laserstrålen. 

G. Verktygsmaskiner som arbetar med plasmaljusbåge 

Bearbetning med plasmaljusbåge utförs med en starkt joniserad gas som alstras av en elektrisk 

ström som genereras av ett högfrekvensaggregat under hög spänning. Med detta slags 

bearbetning kan skärning av plåt med mycket hög hastighet samt grovskärning och 

bearbetning av gängor utföras. 



allm. anv. till sextonde avd.), klassificeras delar och tillbehör till verktygsmaskiner enligt 

detta nummer enligt nr 8466. 

* 

* * 


a) apparater för rengöring med hjälp av ultraljud (nr 8479); 

b) maskiner och apparater för lödning eller svetsning, inbegripet sådana som också kan 

användas för skärning (nr 8515); 

materialprovningsmaskiner (nr 9024). 

8457 Fleroperationsmaskiner, enstationsmaskiner med mer än en bearbetningsenhet 

samt transfermaskiner, för metallbearbetning 

84:112

8457.10 - Fleroperationsmaskiner 

8457.20 - Enstationsmaskiner med mer än en bearbetningsenhet 

8457.30 - Transfermaskiner 

Detta nummer skall tillämpas (se anm. 4 till 84 kap.) endast för verktygsmaskiner för 

metallbearbetning [andra än svarvar (inbegripet fleroperationssvarvar)] som kan utföra olika 

slags bearbetningar på ett enda arbetsstycke antingen: 

a) genom automatisk växling mellan olika verktyg som är placerade i ett magasin e.d. 

(fleroperationsmaskiner); eller 

b) genom att olika bearbetningsenheter samtidigt eller efter varandra automatiskt bearbetar ett 

fast uppspänt arbetsstycke (enstationsmaskiner med mer än en bearbetningsenhet); eller 

c) genom automatisk förflyttning av arbetsstycket mellan olika bearbetningsenheter 

(transfermaskiner). 

A. Fleroperationsmaskiner 

Fleroperationsmaskiner är individuella maskiner, dvs. alla bearbetningar utförs på en enda 

maskin. Dessa maskiner måste uppfylla två villkor: de måste utföra flera bearbetningar och de 

måste ha automatisk växling mellan olika verktyg som är placerade i ett magasin e.d. 

Denna grupp omfattar således sådana verktygsmaskiner som utför två eller flera 

bearbetningar genom automatisk växling mellan olika verktyg som är placerade i ett magasin 

e.d., medan däremot verktygsmaskiner som utför en bearbetning med hjälp av ett enstaka 

verktyg eller av flera verktyg som arbetar samtidigt eller efter varandra (t.ex. 

flerspindelborrmaskiner samt fräsmaskiner som arbetar med ett flertal fräsverktyg) 

klassificeras enligt nr 8459 – 8461. 

Kravet på automatisk verktygsväxling medför att numret inte omfattar sådana maskiner 

som kan utföra flera arbetsuppgifter (t.ex. borrning, arborrning, gängskärning och fräsning) 

men i vilka växlingen mellan de olika verktygen inte sker automatiskt. Sådana maskiner skall 

med tillämpning av anm. 3 till sextonde avd. eller tolkningsregel 3 c klassificeras enligt nr 

8459 – 8461, om de inte kan betraktas som transfermaskiner i vilka arbetsstycket automatiskt 

förflyttas mellan de olika bearbetningsenheterna (se avsnitt C nedan). 

I fleroperationsmaskiner kan också ingå viss hjälputrustning, t.ex. anordningar för växling 

av verktygsmagasin. 

B. Enstationsmaskiner med mer än en bearbetningsenhet 

Enstationsmaskiner med mer än en bearbetningsenhet är maskiner med flera arbetsuppgifter. I 

dessa maskiner hålls arbetsstycket fast uppspänt, medan bearbetningsenheterna rör sig i 

förhållande till arbetsstycket och utför en eller flera bearbetningar. 

Bearbetningsenheterna utgör delar till de maskiner på vilka de är monterade och håller, styr 

och driver (med roterande eller fram- och återgående rörelser) det utbytbara verktyget. 

Roterande enheter har vanligen inbyggd elektrisk motor, under det att enheter med fram- och 

återgående rörelse vanligen har en inbyggd hydraulcylinder. Båda dessa typer av enheter kan 

ingå i samma maskin. 

Denna grupp omfattar enstationsmaskiner med mer än en bearbetningsenhet som utför två 

eller flera arbetsuppgifter med hjälp av två eller flera bearbetningsenheter. 

Hit hör emellertid inte maskiner som utför endast en arbetsuppgift med flera 

bearbetningsenheter och inte heller maskiner som utför flera arbetsuppgifter med endast en 

bearbetningsenhet. 

C. Transfermaskiner 

Dessa maskiner måste uppfylla tre villkor: de måste utföra flera bearbetningar, de måste 

förflytta arbetsstycket automatiskt till verktyget och de måste vara utrustade med flera 

bearbetningsenheter av olika slag. 

Man skiljer vanligen mellan roterande transfermaskiner och linjära transfermaskiner. I de 

förstnämnda är de bearbetningsenheter som utför de olika bearbetningarna arrangerade i 

cirkelform på ett gemensamt fundament. Arbetsstycket matas runt så att det vid varje uppehåll 

(station) bearbetas av verktygen i respektive bearbetningsenhet (t.ex. borrning, arborrning, 

gängning etc.). I linjära transfermaskiner är bearbetningsenheterna arrangerade i en rad på ett 

gemensamt fundament och bearbetar successivt arbetsstycket, då detta förflyttas från den ena 

84:113 

Ny version 2007

enheten till den andra längs banan. 

Som framgår av anm. 4 c till 84 kap. omfattar detta nummer inte produktionslinjer som 

består av olika maskiner, vilka står i förbindelse med varandra genom en transportör som 

förflyttar arbetsstyckena. 

Till följd av bestämmelserna i ovannämnda anmärkning omfattar numret inte heller 

"flexibla tillverkningssystem" som består av flera maskiner, i allmänhet numeriskt styrda, 

eller flera grupper av maskiner tillsammans med automatiska anordningar för hantering, 

såsom portallyftare, transportörer, obemannade vagnar, manipulatorer och industrirobotar för 

förflyttning av arbetsstyckena till maskinerna eller för borttagande av arbetsstyckena efter 

bearbetningen. De olika maskingrupperna och hanteringsanordningarna som bildar det 

flexibla tillverkningssystemet är datorstyrda. 



allm. anv. till sextonde avd.), klassificeras delar och tillbehör (andra än verktyg enligt 82 kap.) 

till verktygsmaskiner enligt detta nummer enligt nr 8466. 

* 

* * 


a) verktygsmaskiner för avverkande bearbetning av material med laser eller annan ljus- eller 

fotonstråle, ultraljud, elektroerosion, elektrokemisk process, elektronstråle, jonstråle eller 

plasmaljusbåge (nr 8456); 

b) svarvar (inbegripet fleroperationssvarvar) för avlägsnande av metall (nr 8458); 

c) borr-, fräs- och gängenheter (nr 8459); 

d) maskiner och apparater för lödning eller svetsning, enligt nr 8468 och 8515. 

8458 Svarvar (inbegripet fleroperationssvarvar) för avlägsnande av metall (+) 

- Horisontella svarvar: 

8458.11 - - Numeriskt styrda 

8458.19 - - Andra 

- Andra svarvar 


8458.99 - - Andra 

Svarvar (inbegripet fleroperationssvarvar) enligt detta nummer används för avverkande 

ytbearbetning av metall. 

Dessa maskiner kan skiljas från handverktyg (pneumatiska, hydrauliska eller med motor) 

enligt nr 8467 genom att de vanligen är avsedda att placeras på 

golvet, på en bänk eller på en vägg eller monteras på en annan maskin. De är därför vanligen 

försedda med bottenplatta, stativ e.d. 

Numret omfattar: 

1. svarvar, även automatiska, t.ex. support-, karusell-, revolver- och kopiersvarvar. 

Trycksvarvar, som arbetar genom deformation av metall, klassificeras emellertid enligt nr 

8463; 

2. maskiner för samtidig och symmetrisk svarvning av båda ändarna på stora hjulaxlar e.d.; 

3. fleroperationssvarvar, för avlägsnande av metall. 




till svarvar enligt detta nummer enligt nr 8466. 

* 

* * 





84:114

) fleroperationsmaskiner, enstationsmaskiner med mer än en bearbetningsenhet samt 

transfermaskiner, för metallbearbetning (nr 8457); 

c) kapmaskiner (nr 8461); 

d) handverktyg, pneumatiska, hydrauliska eller hopbyggda med elektrisk eller icke elektrisk 

motor (nr 8467); 

e) maskiner och apparater för provning, enligt nr 9024. 


HS-nr 8458.11 och 8458.91 

Numeriskt styrda verktygsmaskiner är som grupp mer kända under benämningarna CNC (Computer Numerical 

Control) eller NC (Numerical Control). Termerna ”Computer Numerical Control” och Numerical Control” anses 

vara synomymer. För att räknas som en numeriskt styrd verktygsmaskin måste maskinens funktion och rörelser, 

arbetsverktyg eller arbetsstycke arbeta efter förprogrammerade instruktioner. Programmeringen är vanligtvis 

genomförd i något NC-specifikt språk, t ex ISO-koder. Program och andra data lagras för att antingen användas 

direkt eller vid senare tillfälle. Numeriskt styrda verktygsmaskiner omfattar alltid en styrenhet ( antingen 

inbyggd eller en fristående enhet) som innehåller en automatisk databehandlingsmaskin (ADB) eller en micro 

processor, såväl som ett servosystem, detta för att verktygsmaskinen, arbetsverktyget eller arbetsstycket skall 

utföra de önskade rörelserna. CNC-maskiner, CNC-svarvar och NC-fräsmaskiner är exempel på numeriskt 

styrda verktygsmaskiner. 

Även om styrenheten ej föreligger tillsammans med verktygsmaskinen, anses den senare ändå vara en 

numeriskt styrd verktygsmaskin, under förutsättning att den förevisar de specifika kännetecknen för en sådan 

maskin. 

8459 Verktygsmaskiner (inbegripet borr-, fräs- och gängenheter) för borrning, 

arborrning, fräsning eller gängskärning i metall, andra än svarvar (inbegripet 

fleroperationssvarvar) enligt nr 8458 (+) 

8459.10 - Borr- , fräs- och gängenheter 

- Andra borrmaskiner: 


8459.29 - - Andra 

- Maskiner för arborrning, utgörande kombinerade borr- och fräsverk: 


8459.39 - - Andra 

8459.40 - Andra maskiner för arborrning 

- Fräsmaskiner av knätyp: 


8459.59 - - Andra 

- Andra fräsmaskiner: 


8459.69 - - Andra 

8459.70 - Andra gängskärningsmaskiner 

Detta nummer omfattar verktygsmaskiner för borrning, arborrning, fräsning eller 

gängskärning i metall, andra än svarvar (inbegripet fleroperationssvarvar) enligt nr 8458. 

I allmänhet är dessa verktygsmaskiner motordrivna, men även liknande maskiner, som är 

hand- eller pedaldrivna, klassificeras enligt detta nummer. Dessa senare typer kan 

skiljas från handverktyg enligt nr 8205 och 8467 genom att de vanligen är avsedda att 

placeras på golvet, på en bänk eller på en vägg eller monteras på en annan maskin. De är 

därför vanligen försedda med bottenplatta, stativ e.d. 


1. borr-, fräs- och gängenheter. Dessa maskiner för borrning, arborrning, fräsning eller 

gängskärning i metall har inte någon påmonterad bottenplatta. De består endast av ett stativ 

med en motor och en verktygshållare som har sammanfogats till en enhet som är försedd 

med gejdrar så att den kan röra sig fram och tillbaka, då den placeras på ett passande 

underrede. Arbetsstycket sätts in i en hållare som är oberoende av borr-, fräs- eller 

gängenheten, vilken rör sig fram och tillbaka i horisontalled vid borrning, arborrning etc.; 

2. borrmaskiner. Dessa används för att skära cylindriska hål, inbegripet försänkta hål, i 

arbetsstycken med hjälp av ett roterande borrverktyg. Arbetsstycket förblir orörligt medan 

84:115 

Ny version 2007

det bearbetas av verktyget som roterar och matas fram. Detta nummer omfattar också 

borrmaskiner som bearbetar ett roterande arbetsstycke med ett fast verktyg, ävensom 

sådana maskiner som använder båda dessa arbetsmetoder. 

Det finns både enspindliga borrmaskiner (radialborrmaskiner och andra) och 

flerspindliga borrmaskiner; 

3. arborrmaskiner. Dessa vidarebearbetar den inre ytan av ett redan existerande hål till 

exakta dimensioner. Arborrning kan vara cylindrisk, konisk eller sfärisk. Arborrmaskiner 

används t.ex. för att bearbeta cylinderlopp i kolvmotorer eller pumpar till exakta 

dimensioner. 

Arborrningen utförs antingen med fristående planstål med fasta dimensioner 

(uppborrningsverktyg eller raka eller spiralskurna finbearbetningsverktyg) eller med 

varierande dimensioner (expanderande borrverktyg, monterbara verktyg, 

mikrometerinställbara borrhuvuden, borrhuvuden med vändskärsverktyg) eller med längs 

gejdrar förställbara verktyg (ställbara, expanderande eller icke ställbara skär samt ställbara 

hylsor med fasta verktyg eller med vändskärsverktyg). 

Detta nummer omfattar bl.a. vertikala arborrmaskiner, horisontella arborrmaskiner (med 

fast eller rörlig montering), flerspindliga arborrmaskiner, arborrmaskiner för invändig 

kopierbearbetning av hålbearbetade axlar samt maskiner, vanligen benämnda "millerborers", 

som är utrustade med en sammansatt spindel som består av två koncentriska 

spindlar som kan arbeta oberoende av varandra. Den inre spindeln består av en lång hylsa i 

vilken en arborrstång kan fästas, medan den yttre spindeln, som vanligen är fast förenad 

med en platta, lämpar sig för montering av en fräs (frässpindeln). 

Detta nummer omfattar också maskiner som i huvudsak är konstruerade för arborrning, 

även om de är lämpade att utföra andra kompletterande bearbetningar (t.ex. borrning, 

plansvarvning, fräsning, svarvning och ibland till och med gängskärning). Svarvar 

(inbegripet fleroperationssvarvar) som utför arborrning som kompletterande bearbetning 

skall däremot klassificeras enligt nr 8458; 

4. fräsmaskiner. Dessa bearbetar en plan eller profilerad yta med hjälp av roterande verktyg 

(fräsar) vilkas roterande skärrörelse är kombinerad med åkrörelsen hos det på maskinbordet 

uppspända arbetsstycket. Det finns bl.a. horisontalfräsmaskiner, vertikalfräsmaskiner, 

vertikalhorisontalfräsmaskiner, fräsmaskiner med ställbart huvud, planfräsmaskiner, 

universalfräsmaskiner, vilka förutom vanlig fräsning även fräser spår i axlar eller i 

cylindriska eller snedskurna kugghjul med hjälp av en på maskinen monterad 

delningsdocka, kopierfräsmaskiner, maskiner för fräsning av kilspår, gravyrfräsmaskiner 

etc. 

5. gängskärningsmaskiner för invändig gängning samt för utvändig gängning av bultar, 

skruvar etc. Det bör observeras att gängfräsmaskiner anses som fräsmaskiner. 





* 

* * 





b) fleroperationsmaskiner, enstationsmaskiner med mer än en bearbetningsenhet samt 


c) svarvar (inbegripet fleroperationssvarvar) för avlägsnande av metall (nr 8458); 

d) verktygsmaskiner för hyvling samt andra verktygsmaskiner för avverkande bearbetning av 

metall, enligt nr 8461; 

e) handverktyg, pneumatiska, hydrauliska eller hopbyggda med elektrisk eller icke elektrisk 


f) maskiner och apparater för provning, enligt nr 9024. 


HS-nr 8459.21, 8459.31, 8459.51 och 8459.61 

Se anv. till HS-nr 8458.11 och 8458.91. 

84:116

HS-nr 8459.51 och 8459.59 

Maskinerna enligt dessa nummer kan kännas igen på att de har ett fundament som består av en horisontell del 

som rör sig vertikalt i ett stativ och styrs av gejdrar. Detta stativ bär upp arbetsbordet vilket rör sig i tvärgående 

riktning. Fundamentet innehåller vanligen de anordningar som behövs för att driva maskinerna. 

8460 Verktygsmaskiner för gradning, skärpning, slipning, hening, läppning, 

polering eller annan ytbehandling av metall eller kermet med hjälp av 

slipstenar, slipmedel eller polerdon, andra än kuggskärnings- och 

kuggslipmaskiner enligt nr 8461 (+) 

- Planslipmaskiner, i vilka varje axels läge kan ställas in med en noggrannhet av 

0,01 mm: 


8460.19 - - Andra 

- Andra slipmaskiner, i vilka varje axels läge kan ställas in med en noggrannhet 

av 0,01 mm: 


8460.29 - - Andra 

- Skärpningsmaskiner (verktygslipmaskiner): 


8460.39 - - Andra 

8460.40 - Heningsmaskiner och läppningsmaskiner 


Detta nummer omfattar vissa maskiner för ytbehandling av metall eller kermet men omfattar 

inte maskiner för kuggskärning eller kuggslipning (nr 8461). Maskiner enligt nr 8460 utför 

avverkande bearbetning med hjälp av slipstenar, slipmedel eller polerdon. Med "polerdon" 

avses i detta nummer följande: 

1. polerskivor som är tillverkade av hårdmetall, stål, mjuk metall, trä, filt, textilmaterial eller 

läder; 

2. metalltrådsborstar; 

3. polerdynor. 







1. gradningsmaskiner som arbetar med metallborstar eller slipmedel för gradning av 

obearbetat gjutgods eller putsning av råkanterna på skurna metallbitar; 

2. skärpningsmaskiner (verktygsslipmaskiner), inbegripet maskiner för slipning av skär eller 

andra detaljer av kermet eller hårdmetall, ävensom maskiner för skärpning av kardnockar; 

3. slipmaskiner av olika slag (t.ex. innerslipmaskiner, centerlesslipmaskiner, 

planslipmaskiner, gängslipmaskiner, maskiner för slipning av ventiler och ventilsäten etc.), 

vilka har till uppgift att med önskad noggrannhet fullborda det arbete som har utförts i 

andra maskiner; 

4. henings- och läppningsmaskiner, vilka används för att åstadkomma stor ytjämnhet; 

5. polermaskiner för slutlig avputsning av ytan hos arbetsstycken; 

6. gravyrmaskiner, andra än sådana som omfattas av nr 8459 eller 8461. 



allm. anv. till sextonde avd.) klassificeras delar och tillbehör (andra än verktyg enligt 82 kap.) 


* 

* * 


84:117 

Ny version 2007

a) handverktyg samt hand- eller pedaldrivna slipstenar och slipskivor (nr 8205); 

b) sandblästerapparater (nr 8424); 

c) verktygsmaskiner för avverkande bearbetning av material med laser eller annan ljus- eller 



d) fleroperationsmaskiner, enstationsmaskiner med mer än en bearbetningsenhet samt 


e) handverktyg, pneumatiska, hydrauliska eller hopbyggda med elektrisk eller icke elektrisk 


f) roterande trummor ("skurtrummor" eller trumlingsmaskiner) för borttagande av sand eller 

glödspån från eller polering av metallvaror (nr 8479); 

g) maskiner och apparater för provning (nr 9024). 


HS-nr 8460.11, 8460.21 och 8460.31 


8461 Verktygsmaskiner för hyvling, stickning, driftning, kuggskärning, 

kuggslipning, sågning eller kapning samt andra verktygsmaskiner för 

avverkande bearbetning av metall eller kermet, inte nämnda eller inbegripna 

någon annanstans 

8461.20 - Kipphyvlar och stickmaskiner 

8461.30 - Driftmaskiner 

8461.40 - Kuggskärningsmaskiner och kuggslipmaskiner 

8461.50 - Sågmaskiner och kapmaskiner 


Numret omfattar verktygsmaskiner för avverkande bearbetning av metall eller kermet, som 

inte är nämnda eller inbegripna någon annanstans. 



skiljas från handverktyg enligt nr 8205 och 8467 

genom att de vanligen är avsedda att placeras på golvet, på en bänk eller på en vägg eller 

monteras på en annan maskin. De är därför vanligen försedda med bottenplatta, stativ e.d. 


1. hyvelmaskiner, vilka är avsedda för bearbetning av de plana eller profilerade yttre ytorna 

av ett arbetsstycke med hjälp av verktyg med en enda skärande egg. I dessa 

verktygsmaskiner är verktyget stillastående medan arbetsbordet som håller fast 

arbetsstycket utför en fram- och återgående rörelse i ett plan. Vissa större hyvelmaskiner 

såsom gruvhyvelmaskiner eller plåtkantshyvelmaskiner har emellertid ett stillastående 

bord. Dessa maskiner används för att bearbeta mycket långa arbetsstycken (t.ex. räler). 

Vissa hyvelmaskiner kan vara försedda med hjälpanordningar eller tillsatsaggregat som 

består av en eller två frässlider, vilka ersätter samma antal hyvelslider. Dessa 

verktygsmaskiner, som benämns "hyvelfräsmaskiner", klassificeras som hyvelmaskiner, 

även om det är möjligt att använda dem för fräsning genom att minska bordets hastighet. 

De får inte förväxlas med vissa maskiner för långgängsfräsning ("plano-milling machines") 

enligt nr 84,59, vilka till utseendet liknar hyvelmaskiner, men som är utrustade enbart med 

frässlider. 

Hyvelmaskiner kan förutom hyvelslider även ha en eller två slipslider. Tillsatsen av 

slipanordningar gör det möjligt att använda dessa hyvelmaskiner som planslipmaskiner. 

Vissa typer är samtidigt utrustade med hyvelslider, frässlider och slipslider, medan andra är 

utrustade med anordningar som gör att de kan användas för stickning; 

2. kipphyvlar, vilka utgör verktygsmaskiner som arbetar enligt principen för hyvling. De kan 

skiljas från hyvelmaskiner genom att arbetsstycket är stillastående under arbetet, medan 

verktyget utför en rätlinjig, fram- och återgående rörelse. På grund av verktygssupportens 

framskjutna placering är dess maximala slaglängd begränsad och av detta skäl är 

bearbetningen i kipphyveln vanligen begränsad till arbetsstycken med små dimensioner; 

3. stickmaskiner, vilka utgör verktygsmaskiner som arbetar enligt hyvlingsprincipen. I dessa 

maskiner är arbetsstycket stillastående under arbetet medan verktyget utför en rätlinjig 

84:118

fram- och återgående rörelse i vertikal led eller ibland i sned riktning. Maskinerna 

karakteriseras av sin korta slaglängd och används bl.a. för arbeten där det är nödvändigt att 

snabbt avskilja ansenliga mängder material från mycket tjocka arbetsstycken (slottingpunching 

machines). I stickmaskiner används antingen svarvstål (med en enda skärande 

egg) eller stansverktyg (med fyra skärande eggar). Det finns vertikala stickmaskiner; 

stickmaskiner med tvärgående slid; spårmaskiner ("grooving machines"), vilka arbetar med 

tryck- eller dragkraft och vilkas arbetssätt liknar driftmaskinernas men som skiljer sig från 

dessa genom att de använder andra verktyg; 

4. driftmaskiner. Verktyget (driften) dras eller skjuts över arbetsstycket eller genom ett hål i 

arbetsstycket för ut- eller invändig ytbearbetning. Bland de olika typerna av driftmaskiner 

kan nämnas horisontella eller vertikala maskiner med enkel slid; dubbelmaskiner 

("duplex"), som består av två slider som var och en arbetar med en drift, samt 

tryckdriftpressar, vilka är vertikala maskiner som påverkar driften genom tryck; 

5. kuggskärningsmaskiner och kuggslipmaskiner. Detta nummer omfattar 

kuggskärningsmaskiner som är konstruerade uteslutande för framställning av kugghjul, 

snäckor, kuggstänger o.d. genom avverkande bearbetning av cylindriska eller koniska 

ämnen av metall. 

Dessa maskiner arbetar i princip enligt någon av följande metoder: 

– modulstyrd fräsning, varvid en skivfräs eller en konisk fräs används som verktyg. Denna 

metod används allmänt vid skärning av cylindriska kugghjul med raka kuggar; 

– kopierskärning, varvid tänderna framställs med ett planstål (rakt skär). Denna metod 

används för skärning av koniska och cylindriska kugghjul; 

– skärning genom ingrepp, med användande av sådana verktyg som snäckfräs, kamstål 

(eller gängkamstål) eller skärhjul. Denna metod medger framställning av raka kugghjul 

(även med invändiga kuggar), kugghjul med spiralskurna kuggar och koniska kugghjul; 

– kuggslipning; 

6. sågmaskiner. Alltefter formen av det verktyg som används skiljer man mellan följande 

typer av maskiner: 

– bygelsågar eller oscillerande sågar i vilka verktyget består av ett rakt tandat blad som 

rör sig fram och åter med en linjär rörelse; 

– cirkelsågar, vilka använder ett cirkelformigt verktyg vars yttre kant är tandad och som 

roterar med stor hastighet. Detta verktyg kallas vanligen slitsfräs eller spårfräs; 

– bandsågar, vilka använder ett mycket långt blad vars ena sida är tandad och vars ändar 

är sammansvetsade med varandra till ett ändlöst band; 

7. kapmaskiner. Dessa verktygsmaskiner skiljer sig från sågmaskiner genom de verktyg som 

de använder. Dessa kan utgöras antingen av skärstål som liknar svarvstål eller också av 

slipskivor eller metallskivor. 

Kapmaskiner med skärstål arbetar med två olika metoder. 

Den ena typen arbetar på samma sätt som supportsvarvar men kan skiljas från dessa 

genom att verktygshållaren inte är rörlig i längdled till skillnad från supporten i 

supportsvarvar. 

Den andra typen arbetar som en tapp- och axelsvarv, i vilken verktyget är stillastående 

medan arbetsstycket är fastspänt på en rörlig släde. Den kan emellertid skiljas från tapp- 

och axelsvarven genom att arbetsstycket kan förflyttas endast i en riktning. 

Båda de ovannämnda typerna kan endast utföra kapningsarbeten. 

De maskiner som arbetar på samma sätt som en supportsvarv består av en ihålig 

roterande spindel med stor diameter som driver arbetsstycket. En mycket kort bädd bär upp 

en eller två verktygshållare som är rörliga i tvärled. 

I de maskiner som arbetar som en tapp- och axelsvarv är arbetsstycket fastspänt på en 

släde, så att det kan förflyttas. Själva verktyget är fäst på maskinen och består av en snabbt 

roterande krona på vilken skärstål är monterade i en ring; 

Kapmaskiner som arbetar med slipskivor liknar till sin konstruktion cirkelsågar, men 

sågklingan har ersatts av en dubbeleggad slipskiva; 

Kapmaskiner som arbetar med metallskivor, även benämnda friktionssågar, kännetecknas 

av att de arbetar med en otandad skiva av mjukt kolstål. Denna skiva, som kan vara räfflad, 

bringas att rotera med en sådan periferihastighet, att om skivans periferi gradvis bringas i 

omedelbar närhet av ett metallstycke, smälter detta omedelbart utan att det kommer i direkt 

kontakt med skivan. Detta fenomen är resultatet av friktion i kombination med den 

oxidationsverkan som uppstår av luftdraget mellan slipskivan och arbetsstycket; 

8. filmaskiner, vilkas konstruktion liknar bygelsågens men som arbetar med fil i stället för 

sågblad; 

9. gravyrmaskiner, andra än sådana enligt nr 8459 eller 8460. 

84:119 

Ny version 2007





* 

* * 


a) handverktyg (nr 8205); 

b) verktygsmaskiner för avverkande bearbetning av material med laser eller annan ljus- eller 



c) fleroperationsmaskiner, enstationsmaskiner med mer än en bearbetningsenhet samt 




e) maskiner och apparater för provning, enligt nr 9024. 

8462 Verktygsmaskiner (inbegripet pressar) för bearbetning av metall genom 

smidning; verktygsmaskiner (inbegripet pressar) för bearbetning av metall 

genom bockning, falsning, riktning, klippning eller stansning; pressar för 

bearbetning av metall eller metallkarbider, inte nämnda ovan (+) 

8462.10 - Smidesmaskiner (inbegripet pressar) 

- Maskiner för bockning, falsning eller riktning (inbegripet pressar): 


8462.29 - - Andra 

- Klippmaskiner (inbegripet pressar), andra än kombinerade stans- och 

klippmaskiner: 


8462.39 - - Andra 

- Stansmaskiner (inbegripet pressar) samt kombinerade stans- och 

klippmaskiner: 


8462.49 - - Andra 

- Andra slag: 

8462.91 - - Hydrauliska pressar 

8462.99 - - Andra 

Numret omfattar vissa i rubriktexten omnämnda verktygsmaskiner som arbetar med 

formförändring av metall eller metallkarbider. 



skiljas från handverktyg enligt nr 8205 och nr 8467 genom att de vanligen är avsedda att 




1. smidesmaskiner (för sänksmide och annat smide). Vid annat smide än sänksmide 

bearbetas uppvärmd metall genom slag eller tryck, antingen för att avlägsna puddelslagg 

eller för att forma metallen. Utom i fråga om avlägsnande av slagg, då metallen behandlas 

i form av kulor, föreligger metallen som skall formas antingen som halvfärdiga produkter, 

t.ex. som blooms, billets eller platiner, eller i form av stänger, vanligen med runt tvärsnitt. 

Sänksmide är ett förfarande varvid slag eller tryck används för att tvinga metall att fylla 

hålrum i metallformar som kallas sänken. Denna arbetsoperation utförs i varmt tillstånd 

för hårda metaller (i synnerhet stål) eller i kallt tillstånd för mjuka metaller. I allmänhet 

används en press. 

84:120

Vid sänksmide används en tudelad form som omsluter arbetsstycket fullständigt. I vissa 

fall används emellertid ett enkelt metallsänke, som endast bearbetar en del av det 

obearbetade ämnet. 

Med vissa sänksmidesmaskiner kan det "skägg" avlägsnas som bildas vid sänksmidning. 

Detta sker med hjälp av speciella sänken. I ett avslutande moment vid sänksmide kan 

arbetsstycket ges mycket exakta dimensioner med hjälp av ett kalibreringssänke. 

Bland verktygsmaskiner som är speciellt konstruerade för att utföra de ovan beskrivna 

arbetsmomenten kan nämnas: 

– hammare, sänksmidesmaskiner och hejare (mekaniska, hydrauliska eller pneumatiska 

hammare samt ånghammare), vilka arbetar med upprepade slag; 

– pressar, vilka arbetar med kontinuerligt tryck. Numret omfattar emellertid inte pressar 

som inte är speciellt konstruerade för bearbetning av metall utan har allmän 

användning (nr 8479); 

2. bockningsmaskiner. Hit hör maskiner för bearbetning såväl av platta produkter (plåt och 

band) som av andra produkter (stång, profiler och rör). I maskiner för bearbetning av 

platta produkter får dessa passera tre eller fyra valspar, varvid de får en cylindrisk 

krökning (för detta ändamål är valsarna parallella liksom i maskiner för formning av rör) 

eller konisk form (i sistnämnda fall är valsarna inte parallella). I maskiner för bearbetning 

av stång, profiler eller rör bockas produkterna antingen med hjälp av valsar, genom 

pressning eller i fråga om rör (i synnerhet oljerör) genom dragning av ändarna, varvid 

mittpartiet hålls fastspänt av en stationär cylinder; 

3. falsmaskiner. Hit hör bl.a. följande maskiner: 

a) maskiner för bearbetning av platta produkter. Falsning av en platt produkt består i att 

längs en rak linje ge en plåt eller ett band en bestående formförändring med liten radie 

utan att brott uppstår i metallen. Detta arbete utförs antingen med en 

universalfalsmaskin eller med en kantpress; 

b) maskiner för bearbetning av produkter som inte är platta. Falsningen av stänger, rör 

och profiler utförs på liknande sätt som bockning av dessa produkter (se punkt 2 ovan). 

Falsning av tråd innebär att tråden böjs i ett enda plan. Trådformningsmaskiner som 

utför mera komplicerade arbeten (t.ex. maskiner för tillverkning av fjädrar) anses inte 

som maskiner enligt detta nummer utan klassificeras enligt nr 8463; 

4. riktmaskiner. Dessa maskiner har till uppgift att rätta till defekter som under loppet av 

hanteringen efter tillverkningen uppstår hos icke platta produkter, såsom tråd, stänger, rör 

och profiler eller hos platta produkter, såsom plåt eller band. 

Till gruppen riktmaskiner hör bl.a.: 

a) riktmaskiner av valstyp, vilka består av en serie parallella valsar (eller cylindrar), 

antingen få till antalet (5 – 11) med relativt stor diameter och styvhet eller ett större 

antal (i allmänhet 15 – 23) med liten diameter och stor böjlighet samt understödda av 

ett lika stort antal motvalsar; 

b) bord för riktning genom dragning, vid vilken defekterna elimineras genom en lätt 

sträckning; 

5. klippmaskiner. Vid klippningen bearbetas metallen i vertikalled av två klippverktyg med 

eggar i samma plan. Verktygen tränger igenom metallen som undergår en plastisk 

deformation och vars fibrer under det ökande trycket och inträngandet brister längs den 

linje som bildas av knivbladen. 

Bland maskiner av detta slag märks: balanssaxar, alligatorsaxar och parallellsaxar, vilka 

använder blad; rullsaxar vilka i stället för blad använder verktyg i form av skivor eller 

stympade koner; 

6. stansmaskiner, vilka används för att perforera, klinka eller skära metall med hjälp av två 

verktyg av vilka det ena passar inuti det andra. Verktygen kallas stans respektive dyna. 

Metallen brister på samma sätt som vid klippning. Formen på det erhållna hålet bestäms 

av verktygets form. 

Till maskiner av denna typ hör också maskiner för tillverkning av kugghjul genom 

stansning; 

7. spårstansmaskiner (notching machines) är små maskiner som används för att bearbeta L- 

, T-, I- eller U-profiler och halvrundstål, antingen för att förbereda dem för hopsättning 

(t.ex. kilspår, urtag, tapphål och sinkor) eller helt enkelt för att hugga av dem eller göra hål 

i dem; 

8. strängpressar för strängpressning av stång, tråd, profiler, rör etc. Dessa pressar är 

konstruerade för att tvinga metall genom ett munstycke med hjälp av en presskolv. 

Beroende på metallens smidbarhet utförs arbetet antingen i varmt eller kallt tillstånd; 

9. pressar för formning av metallpulver genom sintring; 

10. skrotpressar för hoppressning av metallavfall till paket. 


84:121





* 

* * 



b) fleroperationsmaskiner, enstationsmaskiner med mer än en bearbetningsenhet samt 


c) handverktyg, pneumatiska, hydrauliska eller hopbyggda med elektrisk eller icke elektrisk 


d) maskiner för prägling av adressplåtar (nr 8472); 

e) tackjärnskrossar och specialstampverk för sönderdelning av gjutjärnsskrot (nr 8479); 

f) verktygsmaskiner för bockning, falsning eller riktning av metalledarna på 

halvledarkomponenter eller halvledarelement (8486); 

g) maskiner och apparater för provning (nr 9024). 


HS-nr 8462.21, 8462.31 och 8462.41 


8463 Andra verktygsmaskiner för icke avverkande bearbetning av metall eller 

kermet (+) 

8463.10 - Dragbänkar för stång, rör, profiler, tråd e.d. 

8463.20 - Gängrullmaskiner 

8463.30 - Trådbearbetningsmaskiner 


Med undantag av verktygsmaskiner enligt nr 8462 omfattar detta nummer verktygsmaskiner 

för icke avverkande bearbetning av metall eller kermet. 



skiljas från handverktyg enligt nr 8205 och 8467 

genom att de vanligen är avsedda att placeras på golvet, på en bänk eller på en vägg eller att 

monteras på en annan maskin. De är därför vanligen försedda med bottenplatta, stativ e.d. 


1. dragmaskiner (dragbänkar) för blankdragning av stång, rör, profiler, tråd eller liknande 

produkter; 

2. gängrullmaskiner, i vilka gängorna på bultar eller skruvar erhålls genom rullning och 

pressning och inte genom skärning; 

3. trådbearbetningsmaskiner t.ex. för tillverkning av varor av metalltråd, såsom fjädrar, 

taggtråd, kättingar och kedjor, knappnålar, trådspik, häftklammer och krokar. Numret 

omfattar också maskiner som är speciellt avsedda för tillverkning av galler eller nät av 

metalltråd och som skiljer sig från vanliga textilvävstolar både beträffande arbetssätt och 

ingående delar. Maskiner för hopfogning av förut tillbockad tråd omfattas inte av detta 

nummer (nr 8479 m.fl.). 

Numret omfattar inte heller maskiner och apparater för tillverkning av linor, kablar o.d. 

av metalltråd eller av både metalltråd och textilmaterial (nr 8479); 

4. maskiner för spiralvridning av glödtrådar av metall för elektriska glödlampor; 

5. nitmaskiner, andra än pressar enligt nr 8462; 

6. spetsmaskiner, i vilka rör eller stänger spetsas i änden genom att de tvingas genom 

roterande backar; 

7. trycksvarvar. Dessa maskiner skiljer sig från svarvar enligt nr 8458 genom att de formar 

metallen genom plastisk deformation; 

8. maskiner för tillverkning av böjliga spiralslangar av metallband; 

84:122

9. metallformningsmaskiner som använder energin i ett pulserande elektromagnetiskt 

fält för att utan avverkande bearbetning med hjälp av en matris och det magnetiska flödet 

forma till ett vanligen ihåligt arbetsstycke av metall. 





* 

* * 



b) maskiner för bandning av balar och maskiner för tillslutning av burkar eller andra behållare 

(nr 8422); 

c) fleroperationsmaskiner, enstationsmaskiner med mer än en bearbetningsenhet samt 




e) maskiner och apparater för provning (nr 9024). 

8464 Verktygsmaskiner för bearbetning av sten, keramiska produkter, betong, 

asbestcement eller liknande mineraliska material eller för bearbetning av glas i 

kallt tillstånd (+) 

8464.10 - Sågmaskiner 

8464.20 - Slipmaskiner och polermaskiner 


I allmänhet är dessa verktygsmaskiner motordrivna men även liknande maskiner, som är 


skiljas från mekaniska handverktyg enligt nr 8205 och 8467 genom att de vanligen är 

avsedda att placeras på golvet, på en bänk eller på en vägg eller att monteras på en annan 

maskin. De är därför vanligen försedda med bottenplatta, stativ e.d. 

I. Maskiner för bearbetning av sten, keramiska produkter, betong, asbestcement eller 

liknande mineraliska material 

Detta nummer omfattar inte bara maskiner för bearbetning av naturlig sten utan också sådana 

som är avsedda för bearbetning av andra liknande hårda material (keramiska produkter, 

betong, konstgjord sten, asbestcement etc.). Fastän de flesta maskiner för bearbetning av 

ädelstenar eller halvädelstenar är av speciell typ (större precision etc.), klassificeras de dock 



A. såg- och skärmaskiner, såsom: 

1. egentliga sågmaskiner (cirkelsågar, bandsågar och sågar med fram- och återgående 

rörelse, inbegripet sågar med otandade sågblad); 

2. kapmaskiner med slipskivor, inbegripet maskiner för skärning av blindfogar på 

betongytor eller på byggnadssten; 

3. linsågar. Dessa arbetar med en ändlös stållina som består av flera spiralvridna parter och 

styrs av ett system av linskivor. Med hjälp av en slipmedelsblandning av pulveriserad 

sandsten och vatten skär linan stenen genom friktionen; 

B. klyvmaskiner; 

C. slip-, poler- och korningsmaskiner; 

D. borr- och fräsmaskiner; 

E. maskiner för svarvning, gravering, skulptering, kälning etc.; 

F. maskiner för skärning eller skärpning av slipskivor; 

G. verktygsmaskiner för bearbetning av keramiska produkter (borrning, skärning, 

fräsning, polering etc.), med undantag av maskiner för bearbetning av keramiska massor 

eller obrända artiklar av keramiska material (t.ex. maskiner för gjutning eller formning av 

keramiska massor, nr 8474). 


84:123

II. Verktygsmaskiner för bearbetning av glas i kallt tillstånd 

Denna grupp omfattar verktygsmaskiner för bearbetning av glas i kallt tillstånd. Det omfattar 

alltså inte maskiner för bearbetning av glas i varmt tillstånd (dvs. glas som har upphettats till 

flytande eller formbart tillstånd) (nr 8475). Att glaset i vissa fall upvärms något för 

underlättande av vissa arbeten medför likväl inte, att maskinerna klassificeras enligt annat 

nummer än nr 8464, eftersom det glas de bearbetar fortfarande har hård konsistens. 

Många av dessa maskiner utför liknande arbetsuppgifter som de maskiner för bearbetning 

av sten o.d. som är omnämnda i avsnitt I ovan. 

Andra används däremot för mera speciella arbeten, t.ex. dekorering, optisk bearbetning 

eller urtillverkning. Bland maskiner som används för speciella arbeten, märks särskilt: 

1. glasskärmaskiner med skärtrissa eller diamant; 

2. glasslipmaskiner för fasettslipning eller för tillverkning av artiklar av slipat glas; 

3. avputsningsmaskiner etc., som huvudsakligen används för avjämning av kanter, 

planslipning av bottnar eller avputsning av pressade glasvaror; 

4. polermaskiner. För efterpolering används ibland speciella maskiner som är försedda med 

polerskivor av filt; även sådana maskiner förs till detta nummer; 

5. maskiner för gravering med slipskiva eller diamant. Numret omfattar emellertid inte 

maskiner som dekorerar med sandbläster (nr 8424); 

6. verktygsmaskiner för bearbetning eller polering av optiskt glas, glasögonglas eller 

urglas. Bland dessa märks speciella rundskärmaskiner för utskärning av glasögonglas samt 

maskiner för tillformning eller polering av optiskt glas, såsom linser, prismor, 

glasögonlinser (sfäriska, ringformade, cylindriska, progressiva etc.), etc. 





* 

* * 


a) handverktyg samt hand- eller pedaldrivna slipstenar och slipskivor (nr 8205); 

b) maskiner för tvinning av glasfibrer till garn samt vävstolar och andra maskiner enligt nr 

8445 eller 8446; 

c) verktygsmaskiner för avverkande bearbetning av alla slags material med laser eller annan 

ljus- eller fotonstråle, ultraljud eller plasmaljusbåge samt andra verktygsmaskiner enligt nr 

8456; 



e) maskiner och apparater för krossning, malning, blandning, formning, agglomerering, 

gjutning, tegeltillverkning etc. (nr 8474); 

f) verktygsmaskiner för sågning, ritsning eller annan markering i halvledarämnen (boules) 

eller halvledarplattor (wafers) (t.ex. sågar för tillskärning av chips från plattor) och 

verktygsmaskiner för slipning, polering eller läppning av halvledarämnen (boules), 

halvledarplattor (wafers) eller flata bildskärmar. 


HS-nr 8464.10 

Detta nummer omfattar de såg- och skärmaskiner som är beskrivna i punkt A 1 i anv. till nr 8464. 

8465 Verktygsmaskiner (inbegripet maskiner för spikning, klamring, limning eller 

annan sammansättning) för bearbetning av trä, kork, ben, hårdgummi, 

hårdplast eller liknande hårda material 

8465.10 - Maskiner som kan utföra olika slags bearbetningar utan verktygsbyte mellan 

bearbetningarna 

- Andra slag: 

84:124

8465.91 - - Sågmaskiner 

8465.92 - - Maskiner för hyvling, fräsning eller gradning (genom utskärning) 

8465.93 - - Slip- , puts- och polermaskiner 

8465.94 - - Bockningsmaskiner och sammansättningsmaskiner 

8465.95 - - Borrmaskiner och tapphålsmaskiner 

8465.96 - - Maskiner för klyvning, knivskärning eller fanersvarvning 

8465.99 - - Andra 

Detta nummer omfattar verktygsmaskiner för formning eller ytbearbetning (inbegripet 

skärning, plastisk bearbetning och sammansättning) av trä (även spånskivor, träfiberskivor 

etc.), kork, ben, hårdgummi, hårdplast eller liknande hårda material (horn, stennöt, pärlemor, 

elfenben etc.). 

Numret omfattar inte maskiner för bearbetning, t.ex. skärning, av mjuk plast eller 

mjukgummi (nr 8477). Numret omfattar inte heller maskiner för tillverkning av varor av 

granulat eller pulver, t.ex. maskiner för formning av plast (nr 8477), maskiner för 

agglomerering eller formning av träspån, träfibrer eller andra vedartade material (nr 8479) 

samt andra liknande maskiner. Vidare omfattar numret i allmänhet inte heller sådana maskiner 

och apparater vilkas funktion inte består i att bearbeta materialet eller dess yta, t.ex. maskiner 

för torkning av trä eller för åldring av trä genom uttorkning trots att dessa maskiner skulle 

kunna anses vara avsedda för behandling av de material som är nämnda i rubriken (nr 8419) 

eller maskiner för expansion av kork (nr 8419) eller maskiner för komprimering, 

agglomerering eller impregnering av trä (nr 8479). 




placeras på 

golvet, på en bänk eller på en vägg eller monteras på en annan maskin. De är därför vanligen 

försedda med bottenplatta, stativ e.d. 

A. Maskiner som vanligen inte är specialtillverkade för en viss industri 


1. sågmaskiner av alla slag. Dessa arbetar med blad eller kedjor som i allmänhet är försedda 

med tänder. Hit räknas: 

a) sågmaskiner med fram- och återgående verktyg, t.ex. stocksågar med raka tänder, 

lövsågar samt vertikala och horisontella ramsågar för sågning av obearbetat timmer till 

plankor; 

b) sågmaskiner vilkas verktyg drivs runt i ett kretslopp. Hit hör bl.a. kedjesågar och 

bandsågar, såsom vertikala och horisontella bandsågar, bandklyvsågar, bandsågar med 

vagn och bandsågar med bord samt diverse specialmaskiner, såsom 

flerklingsbandsågar för trästav (parkettstav) för golvbeläggning och bandsågar för 

massaved; 

c) sågmaskiner med roterande verktyg. Denna stora grupp omfattar alla maskiner som 

sågar med hjälp av ett eller flera tandade cirkelsågblad. Hit hör t.ex. pendelkapsågar, 

kapsågar med rätlinjigt sågdrag, radialsågar, sågar med rörligt verktyg för längdsnitt, 

cirkelsågar för kapning av stockar, cirkelsågar för kantsågning, bordcirkelsågar, 

bänkcirkelsågar och cirkelsågar för skärning av panel; 

2. hyvelmaskiner, vilka bearbetar ytan på arbetsstycket med spånavskiljande skär. 

Maskinerna kan bearbeta en, två eller ända upp till fyra ytor; 

3. fräsmaskiner, vilka formar arbetsstycket med spånavskiljande, profilerade verktyg. Hit 

hör t.ex. bordfräsmaskiner, tappmaskiner med en spindel, sinkmaskiner, modell- och 

kärnlådfräsmaskiner, maskiner för försänkning, kopieringsmaskiner (andra än svarvar), 

listmaskiner för en, två, tre eller fyra ytor, rundstavsfräsmaskiner, tapphålsfräsmaskiner 

och maskiner för fräsning av stockar (canters). Denna grupp omfattar även CNCfräsmaskiner; 

4. CNC-fleroperationsmaskiner. Dessa maskiner utför flera olika bearbetningar och har 

automatisk verktygsväxling, från ett magasin eller liknande, enligt 

bearbetningsprogrammet. Följaktligen omfattar denna grupp maskinverktyg som utför två 

eller flera bearbetningar genom automatisk verktygsväxling från ett magasin eller 

liknande, medan verktygsmaskiner som endast utför en bearbetning med ett verktyg eller 

flera verktyg samtidigt eller efter varandra ( t.ex. flerspindliga borrar och fräsmaskiner 

84:125 

Ny version 2007

med spindel), klassificeras som borr- eller fräsmaskiner. 

5. slip-, puts- och polermaskiner. Slipmaskiner som arbetar med slipstenar används 

huvudsakligen för hårda produkter såsom stennöt, hårdgummi, horn och elfenben. 

Putsmaskiner använder slipmedel för att förbättra såväl ytbehandlingen som 

måttnoggrannheten hos arbetsstycket. Denna grupp omfattar bl.a. putsmaskiner med 

oscillerande verktyg, bandputsmaskiner, skivputsmaskiner, valsputsmaskiner och 

trumputsmaskiner. Hit hör också maskiner som kallas glättningsmaskiner. 

Polermaskiner arbetar med band, trummor eller böjliga valsar och ger glans åt 

arbetsstycken som tidigare har putsats; 

6. bockningsmaskiner, vilka mekaniskt ändrar formen eller de fysiska egenskaperna hos 

arbetsstycket genom att påverka dess struktur; 

7. sammansättningsmaskiner. 


a) maskiner som sammanfogar två eller flera delar med lim, klister eller gummerat 

papper. Denna grupp omfattar bl.a. fanerhopfogningsmaskiner, kantlimmaskiner för 

bräder, plattlimmaskiner, rampressar, stompressar, plywoodpressar, lamellträpressar 

och fanerpressar. Dessa maskiner kan vara försedda med anordningar för spridning av 

lim på ytan av träet; 

b) maskiner som sammanfogar med spik, klammer, tråd etc.; 

c) maskiner för sammanfogning utan bindemedel eller fästanordningar, t.ex. 

monteringspressar; 

8. borrmaskiner. Dessa används uteslutande för att borra runda hål med ett roterande 

verktyg. Centrum av verktyget och hålet som skall borras ligger längs en gemensam axel. 

Denna grupp omfattar bl.a. enspindliga och flerspindliga borrmaskiner, 

kvisthålsborrmaskiner och maskiner för borrning av tapphål. CNC-borrmaskiner tillhör 

också denna grupp; 

9. tapphålsmaskiner. Dessa skär kantiga hål med hjälp av ett stämjärn, en stämkedja eller en 

överfräs; 

10. maskiner för klyvning, stansning, fragmentering, knivskärning eller fanersvarvning. 

Alla dessa maskiner omformar arbetsstycketmekaniskt utan spånavskiljning. 


a) klyvmaskiner, vilka klyver träet i fiberriktningen med hjälp av en kil. Hit räknas t.ex. 

klyvmaskiner för rundvirke, vedklyvmaskiner, rotklyvmaskiner samt maskiner för 

klyvning av pil, bambu och rotting; 

b) stansmaskiner, t.ex. fanerstansmaskiner; 

c) fragmenteringsmaskiner, vilka sönderdelar trä till små, ungefärligen likformiga och 

jämnstora stycken. Hit hör bl.a. stickhuggmaskiner, spånmaskiner och träullsmaskiner. 

Defibrörer för framställning av massa av ved omfattas emellertid inte av detta 

nummer utan klassificeras enligt nr 8439; 

d) maskiner för knivskärning, fanersvarvning e.d., vilka arbetar med en rak egg och 

framställer tunna skivor, t.ex. lådbräder och faner. 

Hit hör också fanerklippmaskiner i vilka används raka knivblad samt geringssaxar och 

spröjssaxar; 

11. svarvar, vilka formar ett arbetsstycke som roterar runt sin egen axel, medan däremot 

verktyget inte roterar. Denna grupp omfattar svarvar av alla slag, inbegripet kopiersvarvar; 

12. trädkvistnings- och trädkapningsmaskiner; 

13. barkningsmaskiner (för timmer, stolpar etc.), andra än barkningsmaskiner som arbetar 

med vattenstråle, enligt nr 8424, och barkningstrummor enligt nr 8479; 

14. kvistborrmaskiner, som förarbetar timmer, t.ex. för pappersmassetillverkning. 

Numret omfattar också maskiner som kan utföra olika slag av bearbetningar utan 

verktygsbyte mellan bearbetningarna. 

Bland sådana maskiner kan nämnas: 

1. snickerimaskinkombinationer, vilka utgör sammanbyggda enheter i vilka ingår två eller 

flera maskiner med olika arbetsuppgifter. Dessa maskiner kan arbeta oberoende av 

varandra. Vid användning av dessa maskinkombinationer måste arbetsstycket hanteras 

manuellt mellan varje arbetsoperation. Hit bör bl.a. maskiner för hyvling och en eller flera 

andra arbetsuppgifter samt maskiner för sågning, fräsning och tappskärning. 

2. maskiner som kan utföra flera arbetsuppgifter, i vilka till skillnad från föregående 

grupp ingen ytterligare manuell hantering av arbetsstycket behövs sedan detta har spänts 

fast. Hit hör bl.a. enkla tappmaskiner med flera spindlar, dubbla tappmaskiner, maskiner för 

åstadkommande av urtag och tapphål etc. samt maskiner för sammanfogning, vilka arbetar 

med såväl lim som verktyg (för framställning av fanerlister eller tillverkning av skivor av 

ribbor). 

84:126

B. Verktygsmaskiner som är specialtillverkade för en viss industri 


1. tunnbinderimaskiner (t.ex. stavhyvel-, stavfogshyvel-, stavböj- och stavkrösmaskiner; 

maskiner för sammansättning av stav till tunnor; maskiner för påsättning av tunnband). 

Numret omfattar emellertid inte apparater för ångbehandling av tunnor och stäver (nr 

8419); 

2. maskiner för tillverkning av blyertspennor; 

3. maskiner för urfräsning eller borrning av järnvägssliprar; 

4. maskiner för skulptering av trä samt sniderimaskiner, inbegripet kopierfräsmaskiner; 

5. trämjölskvarnar. Numret omfattar dock inte defibrörer för massaindustrin (nr 8439); 

6. maskiner för spikning, klamring, limning eller sammansättning på annat sätt av lådor, 

häckar, fat etc.; 

7. maskiner för tillverkning av träknappar; 

8. maskiner för tillverkning av skoblock, träskor, träsulor eller träklackar för skodon; 

9. maskiner för bearbetning av korgvide, rotting, bambu etc. (skalning, klyvning, 

rundning etc.), andra än maskiner för tillverkning av korgmakeriarbeten eller andra varor av 

flätningsmaterial (nr 8479). 

Numret omfattar också verktygsmaskiner för bearbetning av kork (t.ex. genom sågning, 

skärning eller polering), ben, hårdgummi, hårdplast eller liknande hårda material. Dessa 

maskiner är i allmänhet konstruerade enligt samma principer som verktygsmaskiner för 

bearbetning av trä. 





* 

* * 


a) bambukrossmaskiner, maskiner för huggning av trä till flis samt slipstolar för 

massatillverkning (nr 8439); 

b) verktygsmaskiner för avverkande bearbetning av alla slags material med laser eller annan 

ljus- eller fotonstråle, ultraljud eller plasmaljusbåge samt andra verktygsmaskiner enligt nr 

8456; 

c) handverktyg, pneumatiska, hydrauliska eller hopbyggda med elektrisk eller icke elektrisk 


d) avgradningsmaskiner för rengöring av och avlägsnande av föroreningar från 

metalledningarna till halvledarpaket (nr 8486). 

8466 Delar och tillbehör som är lämpliga att användas uteslutande eller 

huvudsakligen till maskiner enligt nr 8456 – 8465, inbegripet hållare för 

arbetsstycken eller verktyg, självöppnande gänghuvuden, delningsdockor och 

annan speciell utrustning för verktygsmaskiner; verktygshållare till alla slags 

handverktyg 

8466.10 - Verktygshållare och självöppnande gänghuvuden 

8466.20 - Hållare för arbetsstycken 

8466.30 - Delningsdockor och annan speciell utrustning för verktygsmaskiner 

- Andra slag: 

8466.91 - - Till maskiner enligt nr 8464 

8466.92 - - Till maskiner enligt nr 8465 

8466.93 - - Till maskiner enligt nr 8456 – 8461 

8466.94 - - Till maskiner enligt nr 8462 eller 8463 

Med undantag av verktyg enligt 82 kap. och om inte annat följer av de allmänna 

bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.) omfattar 

detta nummer: 

84:127 

Ny version 2007

A. delar till verktygsmaskiner enligt nr 8456 – 8465; 

B. tillbehör till dessa verktygsmaskiner, dvs. hjälpanordningar som används i anslutning till 

dessa maskiner, t.ex. utbytbara anordningar som förändrar maskinerna, så att de kan utföra 

ett större antal arbetsoperationer; anordningar för att öka precisionen; anordningar som 

utför en särskild uppgift i samband med maskinens huvuduppgift; 

C. verktygshållare till alla slags handverktyg. 

Bland delar och tillbehör som omfattas av detta nummer märks: 

1. verktygshållare, vilka håller, styr eller driver verktyget och vilka medger utbyte av sådana 

verktyg. De är av mycket olika typer, t.ex.: 

chuckar; spännhylsor för gängtappar och borrar; svarvstålshållare; självöppnande 

gänghuvuden; hållare för slipskivor; henhuvuden för heningsmaskiner; arborrstänger; 

revolverhuvuden till revolversvarvar. 

Numret omfattar också verktygshållare för alla slags handverktyg. Sådana hållare 

används vanligen i verktyg enligt nr 8205 eller 8467. Enligt nr 8466 klassificeras emellertid 

också verktygshållare till utrustningar i vilka ingår en böjlig axel (se även föreskrifterna i 

anv. till nr 8467 och 8501). 

2. hållare för arbetsstycken, vilka är avsedda att hålla och ibland – när så behövs för att 

utföra en viss arbetsoperation – manövrera den del som bearbetas i maskinen. Hit hör bl.a.: 

svarvdubbar; mekaniska eller pneumatiska svarvchuckar av alla slag samt backar till 

sådana; plattor och bord (med eller utan mikrometerinställning) för att hålla arbetsstycket; 

fastspänningsbyglar och vinkelhyllor; kilar och kilklotsar; fasta, roterande eller ställbara 

maskinskruvstycken; stöddockor (ringformade anordningar som är avsedda att uppbära 

långa arbetsstycken under svarvning för att förhindra att dessa böjs ned och för att dämpa 

de vibrationer som uppkommer genom verktygets tryck); 

3. hjälpanordningar för spårning, för svarvning av sfäriska ytor etc; 

4. kopieringsanordningar (även sådana som arbetar elektriskt eller elektroniskt) för 

automatisk framställning av arbeten efter en schablon eller ett provstycke; 

5. slipanordningar för svarvar, kipphyvlar och andra hyvelmaskiner etc.; 

6. mekaniska eller pneumatiska anordningar för automatisk styrning av frammatningen av 

arbetsstycket eller verktyget under bearbetningen; 

7. andra speciella hjälpanordningar som är avsedda att öka maskinens precision utan att 

själva utföra någon bearbetning. Hit hör bl.a.: 

centrerings- och riktningsanordningar; delningsdockor; mikrometeranordningar för att 

stoppa supporten etc. Sådana anordningar klassificeras enligt detta nummer, även om de är 

försedda med en optisk anordning som underlättar skalavläsning eller justering (t.ex. 

"optiska" delningsdockor). Numret omfattar emellertid inte apparater som i och för sig i 

huvudsak utgör optiska apparater, t.ex. centreringsmikroskop (nr 9011), autokollimatorer 

och profilprojektorer (nr 9031). 


a) slipskivor och liknande slipverktyg enligt nr 6804; 

b) magnetiska eller elektromagnetiska oljefilter (nr 8421); 

c) hjälpanordningar för lyftning eller annan hantering (t.ex. domkrafter, som ibland används 

för att bära upp mycket stora eller tunga arbetsstycken under bearbetningen) (nr 8425, etc.); 

d) växellådor och andra utväxlingar, axelkopplingar och liknande transmissionsutrustning (nr 

8483); 

e) delar och tillbehör, inbegripet hållare för arbetsstycken eller verktyg och annan speciell 

utrustning för verktygsmaskiner, som är lämpliga att användas uteslutande eller 

huvudsakligen till maskiner och apparater enligt nr 8486 (nr 8486); 

f) elektriska (inbegripet elektroniska) delar och tillbehör (t.ex. magnetchuckar och styrskåp 

för numeriska styrsystem) (85 kap.); 

g) apparater för mätning eller kontroll (nr 9031); 

h) varvräknare och produktionsräknare (nr 9029); 

ij) borstar för montering på maskiner (nr 9603). 

8467 Handverktyg, pneumatiska, hydrauliska eller med inbyggd elektrisk eller icke 

elektrisk motor 

- Pneumatiska: 

8467.11 - - För roterande verktyg (inbegripet sådana för både roterande och slående 

verktyg) 

84:128

8467.19 - - Andra 

- Med inbyggd elektrisk motor: 

8467.21 - - Borrmaskiner av alla slag 

8467.22 - - Sågar 

8467.29 - - Andra 

- Andra verktyg: 

8467.81 - - Kedjesågar 

8467.89 - - Andra 

- Delar: 

8467.91 - - Till kedjesågar 

8467.92 - - Till pneumatiska verktyg 

8467.99 - - Andra 

Detta nummer omfattar verktyg, i vilka en elektrisk motor, en tryckluftsmotor (eller 

tryckluftsdriven kolv), en förbränningsmotor eller någon annan motor (t.ex. en liten 

vattenturbin) är inbyggd. Tryckluftsmotorn drivs i allmänhet av en yttre tryckluftskälla. 

Beträffande förbränningsmotorerna är tändbatterierna ibland separata. I pneumatiska verktyg 

kompletteras tryckluftsverkan ibland av en hydraulisk anordning. 

Detta nummer omfattar endast sådana verktyg som utgör handverktyg. Med uttrycket 

"handverktyg" menas verktyg som är avsedda att vid användningen hållas i handen samt även 

tyngre verktyg (t.ex. jordstampar) vilka är bärbara, dvs. kan lyftas och flyttas för hand av 

brukaren, särskilt under pågående arbete, och som även är avsedda att under handhavandet 

regleras och styras för hand. För att verktygens hela tyngd inte skall trötta under arbetet, kan 

de användas tillsammans med stödanordningar (t.ex. trefötter, pneumatiska stödben eller 

lyftblock). 

Vissa handverktyg enligt detta nummer har emellertid anordningar som gör det möjligt att 

temporärt fästa dem på ett stativ e.d. Dessa verktyg förs hit (tillsammans med stativet om 

detta föreligger samtidigt), under förutsättning att de huvudsakligen är avsedda att användas 

som "handverktyg" enligt ovannämnda definiton. 

Vissa handverktyg som omfattas av detta nummer kan vara försedda med 

tillsatsanordningar (t.ex. fläkt och dammpåse för att avlägsna och samla upp damm under 

arbetets gång). 

Numret omfattar inte verktyg av vilkas vikt, format etc. det tydligt framgår, att de är för 

stora för att kunna användas i handen på ovan angivet sätt. Numret omfattar inte heller 

verktyg (även bärbara) som är försedda med stödplatta eller annan anordning för att fästas på 

en vägg, en bänk, i golvet etc. sådana som har anordningar för förflyttning på räls (t.ex. 

maskiner för fräsning eller borrning av järnvägssliprar ) och handmanövrerade maskiner på 

hjul, t.ex. golvslipar, för betong, marmor eller trä, etc. 

Detta nummer omfattar inte heller kombinationer som består av en verktygshållare med ett 

eller flera verktyg och en separat förbränningsmotor eller elektrisk motor med böjlig axel. 

Verktygshållaren klassificeras enligt nr 8466, motorn med sin böjliga axel enligt nr 8407 eller 

8501 allt efter beskaffenheten och verktygen enligt sina respektive nummer. 

Handverktyg enligt detta nummer kan vara avsedda för bearbetning av olika material inom 

olika industrier. 

Under ovannämnda villkor omfattar detta nummer bl.a. följande verktyg: 

1. borrmaskiner, gängskärningsmaskiner och brotschmaskiner; 

2. bergborrmaskiner etc.; 

3. skruv- och mutteridragare; 

4. hyvelmaskiner, kilspårsstickmaskiner och liknande maskiner; 

5. filmaskiner, slipmaskiner, polermaskiner etc.; 

6. borstmaskiner; 

7. cirkelsågar, kedjesågar och liknande maskiner; 

8. hammare av olika typer, såsom skrothammare, rosthammare, dikthammare, nithammare, 

hammare för uppbrytning av betong, etc.; 

9. nitmaskiner med spännbackar; maskiner för bortmejsling av nitar och andra maskiner för 

mejsling; 

10. plåtskärmaskiner (plåtsaxar och nibblingsmaskiner); 

11. rammformmaskiner och vibratorer för gjuterier; kärnrensningsmaskiner för borttagande av 

kärnan från gjutgods; 

12. jordstampmaskiner för vägbyggen och vägunderhåll etc.; 

13. spadhammare; 

84:129 

Ny version 2007

14. betongvibratorer, vilka är avsedda att göra betongmassan homogen och få den att sätta sig; 

15. häcksaxar; 

16. hydrauliska maskiner för avlägsnande av pannsten i ångpannor; 

17. tryckluftdrivna smörjpistoler för bilverkstäder etc.; 

18. bärbara maskiner för trimning av gräsmattor, klippning av gräs längs murar, utefter kanter, 

under buskar etc. Dessa maskiner består av en inbyggd motor i ett lätt metallstativ samt en 

skäranordning som vanligen består av en tunn nylontråd; 

19. bärbara röjsågar med inbyggd motor, drivaxel (styv eller böjlig) och verktygshållare för 

aptering av olika utbytbara skärverktyg; 

20. skärmaskiner för konfektionsindustrin; 

21. gravermaskiner; 

22. elektriska handsaxar, som består av ett fast och ett rörligt blad som drivs av en inbyggd 

elektrisk motor och som används av sömmerskor och modister, för hushållsbruk etc. 

Delar 


allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar (andra än verktygshållare 

enligt nr 8466) till handverktyg enligt detta nummer. 

* 

* * 


a) slipskivor, polerskivor, skärptrissor, skärtrissor och liknande artiklar av naturlig sten, av 

keramiskt material eller av agglomererade slipmedel (nr 6804); 

b) verktyg enligt 82 kap.; 

c) luftkompressorer (nr 8414); 

d) vätske- eller pulversprutor, sandblästerapparater o.d. (nr 8424); 

elektriska gräsklippningsmaskiner (nr 8433); 

f) elektromekaniska hushållsapparater (nr 8509); 

g) elektriska rakapparater, hårklippningsmaskiner och 

hårborttagningsapparater enligt nr 8510; 

h) elektromekaniska handverktyg för medicinskt eller dentalt bruk (nr 9018). 

8468 Maskiner och apparater för lödning eller svetsning, även användbara för 

skärning, dock inte sådana som omfattas av nr 8515; maskiner och apparater 

för ythärdning med gas 

8468.10 - Svetsbrännare som hålls i handen 

8468.20 - Andra maskiner och apparater som arbetar med gas 


8468.90 - Delar 


A. maskiner och apparater för lödning eller svetsning, även användbara för skärning, dock 

inte sådana som omfattas av nr 8515. Maskiner som uteslutande är avsedda för skärning 

klassificeras enligt sina egna respektive nummer; 

B. maskiner och apparater för ythärdning med gas. 

I. Maskiner och apparater för bearbetning av metall m.m. med gas 

Maskiner och apparater som tillhör denna grupp arbetar med en mycket het låga, som bildas 

genom förbränning av en brännbar gas i en syrgas- eller luftstråle. 

I allmänhet kan dessa maskiner och apparater användas inte bara för de ändamål som anges 

i tulltaxenumret utan också för andra arbeten som fordrar en lika hög temperatur (t.ex. 

förberedande uppvärmning för vissa arbeten eller påläggning av metall på nedslitna delar). I 

praktiken är vissa maskiner och apparater specialtillverkade för sådana arbeten, men de förs 

ändå hit, under förutsättning att de arbetar på samma sätt och enligt samma principer som 

andra maskiner och apparater enligt detta nummer. 

84:130

Alla maskiner och apparater som tillhör denna grupp har anordningar, med vilka två gaser 

förs till ett munstycke med två koncentriska eller bredvid varandra liggande mynningar. Den 

ena av dessa gaser är brännbar (acetylen, butan, propan, lysgas, vätgas etc.) och den andra 

utgörs av komprimerad luft eller syrgas. 

Detta nummer omfattar såväl handapparater som maskiner. 

A. Handapparater för gassvetsning etc. (svetsbrännare) 

Svetsbrännare sägs vara av högtrycks- eller lågtryckstyp, beroende på om de är avsedda att 

anslutas till en behållare med brännbar gas av högt eller lågt tryck. I högtrycksbrännare ger 

trycket gasen den hastighet som behövs för att bilda svetslågan; då lågtrycksbrännare används 

behövs en kompressor. 

Båda typerna är för övrigt av mer eller mindre lika konstruktion. I stort sett består de av en 

fattning eller ett handtag med tillförselrör, vid vilkas mynning (munstycket) gasen antänds. 

Vanligen finns även regleringsventiler etc. påmonterade. Svetsbrännaren ansluts till en yttre 

gaskälla genom en slang. 

För att svetsbrännaren skall kunna användas för vissa speciella arbeten (t.ex. 

masugnstappning, borttagning av nitar eller enbart uppvärmning) är rören och munstyckena 

vanligen utbytbara (munstycken med ställbar öppning eller med flera öppningar eller med 

anordningar för delning av lågan etc.). Vissa svetsbrännare är specialkonstruerade för 

bestämda arbeten, t.ex. svetsbrännare med vattenkylning, vilka är avsedda för tyngre arbeten. 

B. Maskiner för svetsning etc. 

Dessa maskiner är baserade på samma principer som handapparaterna i avsnitt A ovan och 

består i huvudsak av fasta eller ställbara svetsbrännare. Andra delar av maskinen (t.ex. 

matarbord, klämbackar, glidskenor och ledade armar) är avsedda att fästa, leda eller mata 

fram arbetsstycket eller att rikta in eller reglera munstyckena under svetsningen. 

C. Maskiner för ythärdning 

Dessa maskiner består av ett antal munstycken, vilka har ordnats efter formen på det föremål 

som skall behandlas. Lågorna från dessa munstycken utsätter den yta som skall härdas för en 

så intensiv hetta, att ytan snabbt får behövlig temperatur utan att hettan tränger ner i metallens 

inre. Så snart ytan har uppnått den härdningstemperatur som fordras, besprutas föremålet med 

kylväska eller sänks ned i ett bad med sådan vätska. 

II. Maskiner och apparater för svetsning av termoplast med gas 

Till detta nummer förs ockå vissa maskiner och apparater som är avsedda för svetsning av 

termoplastiska material och artiklar av sådana material. Varor enligt detta nummer arbetar 

med en låga eller en het gasström (luft, kväve eller inert gas) från ett svetsmunstycke. Luften 

och de andra gaserna kan upphettas genom att de får passera genom ett med gas uppvärmt rör. 

III. Maskiner och apparater för svetsning etc., andra än sådana som arbetar med gas 

Till denna grupp hör: 

1. maskiner och mekaniska apparater för mjuklödning med hjälp av räfflade hjul eller 

upphettade kolvar, andra än handlödkolvar (nr 8205) och elektriska apparater enligt nr 

8515; 

2. friktionssvetsmaskiner. 

Delar 




Numret omfattar också tillsatsanordningar, såsom stöd (med kula, rulle etc.). 

* 

* * 


a) lödlampor och andra blåslampor enligt nr 8205; 

84:131 

Ny version 2007

) maskiner och apparater för utsprutning av smält metall (nr 8424); 

c) maskiner och apparater för skärning och borrning av sten eller betong med utnyttjande av 

den höga temperatur som erhålls genom förbränning av järn eller stål i en syrgasstråle (nr 

8479); 

d) maskiner och apparater för svetsning eller lödning, vilka arbetar med både gas och 

elektricitet (nr 8515). 

8469 Skrivmaskiner, andra än skrivare enligt nr 8443; ordbehandlingsmaskiner 

Skrivmaskiner kännetecknas i allmänhet av ett handmanövrerat tangentbord, vars tangenter 

vid anslag kommer motsvarande bokstäver att direkt skrivas på papperet. I vissa fall arbetar 

de med en serie hävstänger och typarmar. På typarmarnas framsida är bokstäver, siffror etc. 

(typer) anbragta i relief. I andra fall är typerna monterade på en kula, en cylinder, ett hjul eller 

på cylindriska element (shuttles), vilka rör sig så, att önskad typ trycks av på papperet. I båda 

fallen skrivs texten bokstav för bokstav, men i undantagsfall kan bokstavskombinationer (t.ex. 

standardord eller förkortningar) användas. 

Skrivmaskiner förs hit oavsett vilken typ av tecken som används (t.ex. vanliga bokstäver 

och siffror, stenografitecken, nottecken eller blindskrift). Numret omfattar också 

chiffreringsmaskiner och dechiffreringsmaskiner som arbetar på samma sätt som vanliga 

skrivmaskiner. 

Även elektriska skrivmaskiner förs till detta nummer, oavsett om de arbetar med elektrisk 

motor, elektromagnetiska reläer eller, i fråga om vissa automatiska skrivmaskiner, med 

elektroniska anordningar. 

Skrivmaskiner enligt detta nummer kan även användas för skrivning på vaxade 

pappersstenciler som används i dupliceringsmaskiner eller för att prägla plastfolier eller tunna 

metallfolier som används i tryckpressar. Det bör däremot observeras att de stenciler eller 

schabloner som används i adresseringsmaskiner eller för märkning av lådor framställs i 

specialmaskiner av helt annan typ än skrivmaskiner enligt detta nummer; dessa 

specialmaskiner förs till nr 8472. 

Detta nummer omfattar också: 

1. automatiska skrivmaskiner, t.ex. 

a) maskiner i vilka en förut perforerad pappersremsa matas genom maskinen och påverkar 

denna så att text skrivs. Maskiner för perforering av pappersremsorna klassificeras enligt 

nr 8472; 

b) maskiner med ett minne med begränsad kapacitet, vilka med hjälp av tillsatstangenter kan 

memorera, korrigera och skriva ut texter automatiskt; 

c) maskiner utan tangentbord (skrivare) som skriver ut tecken efter tecken och har utbytbara 

typhjul. Dessa maskiner är avsedda att anslutas, med hjälp av ett lämpligt gränssnitt 

(interface), till andra skrivmaskiner, ordbehandlingsmaskiner, datorer etc. Om inte annat 

följer av anm. 5 B till detta kapitel skall skrivare som uppfyller villkoren i anm. 5 D 1 till 

detta kapitel klassificeras som skrivare enligt nr 8443; 

2. maskiner för skrivning av identifieringsbokstäver etc. (och ibland även för märkning med 

upphettade typer) på isolerrör till elektriska ledningar; 

3. skrivmaskiner utan inbyggt räkneverk men särskilt avsedda för bokföringsändamål (t.ex. 

skrivning på särskilda formulär, såsom fakturor, dagböcker, kort till kortregister eller lösa 

blad till huvudböcker); 

4. skrivmaskiner med en anordning för överföring av de siffror som skrivs till en särskild 

räknemaskin eller med en räkneanordning som används vid hastighetsprov; 

5. ordbehandlingsmaskiner. Dessa består, förutom av ett tangentbord, av ett eller flera 

minnen med stor kapacitet (t.ex. magnetskivor, flexskivor eller kassetter), bildskärm och 

skrivare. De olika delarna kan föreligga som en enhet i gemensamt hölje eller som åtskilda 

enheter som är förenade genom kablar. Ordbehandlingsmaskiner kan vara försedda med 

gränssnitt (interface) för att t.ex. förbinda dem med andra ordbehandlingsmaskiner, 

fotosättningsutrustning, datorer eller telenätet. De har större förmåga att korrigera eller 

sammanställa texter än automatiska skrivmaskiner. De kan utföra aritmetiska operationer, 

men denna förmåga kan inte jämföras med motsvarande förmåga hos datorer (enligt 

definition i anm. 5 till 84 kap.) och medför inte att de förlorar sin karaktär av 

ordbehandlingsmaskiner. De skiljer sig från datorer enligt nr 8471 i synnerhet genom att de 

inte kan modifiera ett bearbetningsprogram genom logiskt beslut under pågående körning 

(se anm. 5 till 84 kap.). 

84:132





* 

* * 


a) bokföringsmaskiner (nr 8470); 

b) datorer (nr 8471); 

c) maskiner för utskrivning eller signering av checkar (nr 8472); 

d) teleprintrar (nr 8517); 

e) leksaksskrivmaskiner (nr 9503). 

8470 Räknemaskiner och maskiner i fickstorlek, med räknefunktion, för 

upptagning, återgivning och avläsning av data; bokföringsmaskiner, 

frankostämplingsmaskiner, biljettmaskiner och liknande maskiner och 

apparater, med inbyggt räkneverk; kassakontrollapparater 

8470.10 - Elektroniska räknemaskiner som kan arbeta utan yttre elektrisk 

kraftkälla samt maskiner i fickformat, med räknefunktion, för upptagning, 

återgivning och avläsning av data 

- Andra elektroniska räknemaskiner: 

8470.21 - - Skrivande 

8470.29 - - Andra 

8470.30 - Andra räknemaskiner 

8470.50 - Kassakontrollapparater 


Alla maskiner enligt detta nummer utom kassakontrollapparater har det gemensamma 

kännetecknet, att de är försedda med ett räkneverk som gör det möjligt för dem att addera 

minst två flersiffriga tal. Det bör observeras att anordningar som endast adderar enhet efter 

enhet i kontinuerlig följd, inte anses som räkneverk i detta sammanhang (t.ex. räknare i vissa 

frankeringsmaskiner; varvräknare; produktionsräknare). Maskiner enligt detta nummer kan 

vara manuellt eller elektriskt drivna. Räkneoperationerna utförs på mekanisk väg eller med 

hjälp av elektromagnetiska, elektroniska eller fluidistiska anordningar. 

A. Räknemaskiner och maskiner i fickstorlek, med räknefunktion, för upptagning, 

återgivning och avläsning av data 

Denna grupp omfattar en mångfald typer av räknemaskiner, från mycket enkla, som endast 

kan addera och subtrahera (additionsmaskiner), till mera komplicerade maskiner, som kan 

utföra räkneoperationer enligt alla fyra räknesätten och dessutom exempelvis dra ut 

kvadratrötter, upphöja tal till en given potens och utföra trigonometriska beräkningar. Hit förs 

sålunda bl.a. elektroniska miniräknare (s.k. räknedosor) och elektroniska räknemaskiner för 

kontorsbruk, även programmerbara. Denna grupp omfattar också maskiner i fickstorlek, med 

räknefunktion, för upptagning, återgivning och avläsning av data (se anm. 8 till detta kapitel). 

Elektroniska programmerbara räknemaskiner skiljer sig från datorer speciellt av det skälet 

att de inte utan mänskligt ingripande kan utföra ett bearbetningsprogram som kräver 

modifiering genom logiskt beslut under pågående körning. Dessa räknemaskiner innehåller en 

mikroprocessor som är konstruerad endast för utförande av komplexa matematiska 

operationer. 

Räknemaskiner består av följande huvuddelar: 

1. anordningar för manuell inmatning av data (nabbar, tangentbord etc.). De kan 

emellertid ha hjälpanordningar för automatisk inmatning av fasta eller förutbestämda data 

(läsare för hålkort eller hålremsor, magnetband etc.); 

2. ett räkneverk som påverkas av en serie stift eller av ett program som kan vara fast eller 

kan förändras genom att byta ut programelementet eller genom att ändra hela programmet; 

84:133 

Ny version 2007

3. ett utorgan som visar resultatet i läsbar form i ett "fönster" eller i en tryckt utskrift. I 

tryckande maskiner finns en anordning för tryckning av resultatet och ibland även av 

bearbetade data. Räknemaskiner förs emellertid hit oavsett om de är försedda med en sådan 

anordning eller inte. 

I tryckande räknemaskiner används siffror och ett begränsat antal symboler. Maskinerna 

skiljer sig dock från bokföringsmaskiner genom att de endast trycker i vertikal led på 

pappersremsor eller pappersrullar. Vissa maskiner har hjälpanordningar för registrering av 

resultatet i kodad form på datamedia. 

En del komponenter till vissa maskiner (räkneverk, hjälpanordningar etc.) kan antingen 

vara inbyggda eller också utgöra separata enheter som är förbundna med elektriska ledningar. 

B. Bokföringsmaskiner 

Dessa maskiner används för bokföring i affärsböcker, dokument etc. De förenar en 

räknefunktion (t.ex. summering av ett antal poster) med utskrivning av bokstäver eller 

symboler tillsammans med siffror för att ge en adekvat beskrivning av det utförda 

bokföringsarbetet. 

Bokföringsmaskiner är i stort sett uppbyggda på samma sätt som räknemaskiner. Förutom 

manuella inställningsanordningar för variabla data (t.ex. debiteringar och krediteringar) kan 

de i likhet med räknemaskiner vara utrustade med anordningar för läsning av hålkort eller 

hålremsor, magnetband eller magnetkort etc. för inställning av fasta data (kontonummer, 

kundens namn och adress etc.) eller förutbestämda data (t.ex. saldo). 

Bokföringsmaskiner är försedda med anordningar för tryckning av siffror eller av både 

bokstäver och siffror i både vertikal och horisontell led. I detta avseende skiljer de sig från 

räknemaskiner. 

I de flesta fall är dessa maskiner konstruerade för användning av specialtryckta formulär, 

såsom avlöningsremsor, fakturor, lösblad till dagböcker, journaler, huvudböcker etc. eller 

registerkort. Vissa av dem kan trycka samtidigt på två eller flera formulär (t.ex. på fakturor 

och motsvarande dagboks- och huvudboksuppslag). 

De är ofta försedda med apparater för överföring av kodad information till datamedia. Vissa 

av dem trycker i klartext på ett kort och överför samtidigt resultatet till ett magnetiskt spår på 

kanten av kortet. Dessa resultat kan sedan tjäna som ingående data för vidare bearbetning i 

maskinen. 

I likhet med räknemaskiner kan dessa maskiner vara utformade till en sluten enhet eller 

bestå av skilda enheter som är elektriskt förbundna med varandra. 

C. Kassakontrollapparater (kassaregister) 

Denna grupp omfattar kassakontrollapparater med eller utan räkneverk. 

Dessa apparater används i butiker, på kontor etc. för registrering av alla penningtransaktioner 

(försäljningar, utförda tjänster etc.) efter hand som de inträffar, dvs. erhållet belopp, 

totalsumman av de registrerade beloppen och i vissa fall kodnummer på den sålda artikeln, 

såld kvantitet, tidpunkt etc. 

Data kan antingen matas in manuellt med hjälp av ett tangentbord och en knapp, spak eller 

vev eller automatiskt t.ex. med hjälp av en streckkodsläsare. I likhet med räkne- och 

bokföringsmaskiner är vissa kassakontrollapparater försedda med hjälpmedel för automatisk 

inmatning av fasta eller förutbestämda data (t.ex. anordningar för läsning av kort eller band). 

Resultatet återges vanligen visuellt och trycks samtidigt på ett kassakvitto för kunden och 

på en pappersremsa, som periodvis avlägsnas från kassaregistret för kontroll. 

Dessa maskiner är ofta kombinerade med en kassalåda i vilken pengarna förvaras. 

De kan också innehålla eller arbeta i anslutning till exempelvis multiplikationsanordningar 

för ökning av räknekapaciteten, anordningar för uträkning och utbetalning av det belopp 

kunden skall ha tillbaka, anordningar för kupongutdelning, kreditkortsläsare, 

checkkontrollapparater eller anordningar för överföring, helt eller delvis, av data angående 

transaktionerna till databärare i kodad form. Dessa anordningar klassificeras enligt sina 

respektive nummer, om de inte föreligger tillsammans. 

Detta nummer omfattar också kassakontrollapparater som arbetar i direkt anslutning (online) 

till eller i efterföljande samverkan (off-line) med en dator och kassakontrollapparater 

som t.ex. är förbundna via kabel till en annan kassakontrollapparat vars minne och 

mikroprocessor utnyttjas för att utföra samma arbete. 

84:134

Denna grupp omfattar också elektroniska kortbetalningsterminaler. För att få kontakt med 

bank för godkännande och avslutning av transaktionen, notering om in - eller uttag på kontot 

samt kvittoskrivning, använder terminalerna telefonnätverket. 

D. Andra maskiner och apparater med inbyggt räkneverk 


1. frankostämplingsmaskiner, vilka på kuvertet trycker en stämpel som ersätter frimärket. 

Maskinen har ett räkneverk som inte kan ställas om och som summerar det totala värdet av 

de tryckta frankostämplarna. Dessutom kan maskinen ofta användas för annat tryck på 

kuvertet (t.ex. reklamtext); 

2. biljettmaskiner, vilka utfärdar biljetter (t.ex. biograf- eller järnvägsbiljetter) och på samma 

gång registrerar och summerar de influtna beloppen. En del av dessa maskiner kan även 

trycka biljetterna; 

3. totalisatormaskiner, vilka används vid hästkapplöpningar. De utfärdar kvittona samt 

registrerar och summerar insatserna. I vissa komplicerade maskiner kan även oddsen räknas 

ut. 

Numret omfattar inte maskiner som endast räknar antalet utlämnade biljetter etc. utan att 

summera beloppen (nr 8472 eller, i fråga om biljettautomater, nr 8476). 



allm. anv. till sextonde avd.), klassificeras delar och tillbehör till maskiner och apparater 

enligt detta nummer enligt nr 8473. 

* 

* * 


a) datorer enligt nr 8471; 

b) räknevågar, dvs. vågar som summerar vikterna (nr 8423 eller 9016); 

c) räknestickor, räkneskivor, räknevalsar och andra räkneinstrument som är baserade på 

räknestickans princip eller på andra matematiska principer, t.ex. fickapparater med vilka 

man kan utföra additioner och subtraktioner genom att med ett stift ställa in de olika tal som 

skall adderas eller subtraheras (nr 9017); 

d) instrument vilka summerar enheter av samma slag, såsom varvräknare, produktionsräknare 

etc., enligt nr 9029. 

8471 Maskiner för automatisk databehandling och enheter till sådana maskiner; 

magnetiska och optiska läsare, maskiner för överföring av data till databärare i 

kodad form samt maskiner för bearbetning av sådana data, inte nämnda eller 

inbegripna någon annanstans (+) 

8471.30 - Bärbara maskiner för automatisk databehandling, med en vikt av högst 10 

kg, med åtminstone en centralenhet, ett tangentbord och en bildskärm 

- Andra maskiner för automatisk databehandling: 

8471.41 - - Med åtminstone en centralenhet, ett inorgan och ett utorgan, de 

sistnämnda får även vara kombinerade, inom samma hölje 

8471.49 - - Andra, i form av system 

8471.50 - Bearbetningsenheter, andra än sådana enligt nr 8471 41 eller 

8471 49, även sådana som innehåller en eller två av följande enheter inom 

samma hölje, nämligen: minnen, inorgan och utorgan 

8471.60 - Inorgan och utorgan, även innehållande minnen inom samma hölje 

8471.70 - Minnesenheter 

8471.80 - Andra enheter för maskiner för automatisk databehandling 

8471.90 - Andra 

84:135 

Ny version 2007

I. Maskiner för automatisk databehandling och enheter till sådana maskiner 

Databehandling innebär bearbetning för ett eller flera speciella ändamål av all slags 

information enligt på förhand bestämda logiska sekvenser. 

Maskiner för automatisk databehandling (datorer) utgör maskiner som, genom logiskt 

sammanhängande operationer som utförs enligt på förhand bestämda instruktioner (program), 

levererar data som kan användas direkt eller i vissa fall i sin tur tjäna som data för andra 

databehandlingsoperationer. 

Detta nummer omfattar datorer i vilka operationernas logiska sekvenser kan ändras från ett 

arbete till ett annat och i vilka bearbetningen kan göras automatiskt, dvs. utan manuellt 

ingripande så länge databehandlingen pågår. I allmänhet används elektroniska signaler i dessa 

maskiner, men även annan teknik kan användas. Maskinerna kan utgöra enheter där alla 

element som behövs för databehandlingen är förenade i samma hölje, eller också kan de 

utgöra system med ett variabelt antal separata enheter. 

Detta nummer omfattar också sådana enheter till ovan beskrivna datorer som föreligger 

separat. 

Numret omfattar emellertid inte maskiner, instrument och apparater i vilka ingår eller som 

arbetar i anslutning till en dator och som utför en specifik arbetsuppgift. Sådana maskiner, 

instrument och apparater klassificeras enligt de nummer som motsvarar deras respektive 

arbetsuppgifter eller, om så inte kan ske, enligt något slumpnummer (se avsnitt E i allm. anv. 

till 84 kap.). 

A. Maskiner för automatisk databehandling 

Maskiner för automatisk databehandling enligt detta nummer måste uppfylla samtliga villkor i 

anm. 5 A till 84 kap. Detta innebär att de måste kunna: 

1. lagra ett eller flera bearbetningsprogram samt åtminstone de data som är omedelbart 

nödvändiga för att utföra programmet; 

2. fritt programmeras efter användarens behov; 

3. utföra de aritmetiska beräkningar som användaren begär; 

4. utan mänskligt ingripande utföra ett bearbetningsprogram som de, om så behövs, kan 

modifiera genom logiskt beslut under pågående körning. 

Således undantas från detta nummer maskiner som enbart arbetar med fasta program, dvs. 

program som inte kan modifieras av användaren, även om användaren kan välja mellan ett 

antal olika sådana fasta program. 

Datorer enligt detta nummer har minnen som kan lagra program, vilka ändras från uppgift 

till uppgift. 

Maskiner för automatisk databehandling behandlar data i kodad form. En kod består av ett 

bestämt antal tecken (binärkod, sexbitars ISO-standardkod etc.). 

Inmatningen av data sker vanligen automatiskt genom användning av datamedier som t.ex. 

magnetband eller genom att originaldokumenten läses av direkt. Det kan även finnas 

anordningar för manuell inmatning med hjälp av tangentbord, eller också kan inmatningen ske 

direkt genom vissa instrument (t.ex. mätinstrument). 

Inenheten som mottar indatat omvandlar det till signaler vilka kan användas av maskinen 

och lagras i minnesenheter. 

Vissa data och delar av program kan tillfälligt lagras i sekundärminnen, i vilka magnetiska 

skivor, magnetband etc. används. Datorerna måste emellertid vara försedda med ett 

primärminne som är direkt åtkomligt för utförandet av ett viss program och som har en 

kapacitet som åtminstone är tillräcklig för att lagra de delar av bearbetnings- och 

översättningsprogrammen jämte de data som är omedelbart nödvändiga för den aktuella 

körningen. 

Maskiner för automatisk databehandling kan bestå av en centralenhet, en inenhet (t.ex. ett 

tangentbord eller en skanner) och en utenhet (t.ex. en bildskärm) i samma hölje, eller av ett 

antal sammankopplade separata enheter. I det sistnämnda fallet bildar enheterna ett ”system” 

förutsatt att detta består av åtminstone centralenheten, en inenhet och en utenhet (se anm. 1 till 

undernummer till detta kapitel). Enheterna kan vara sammankopplade med en kabel eller via 

en trådlös anslutning. 

Ett komplett system för automatisk databehandling måste bestå av minst: 

1. en centralenhet, som i allmänhet innefattar primärminnet, de aritmetiska och logiska 

elementen och styrelementen. I vissa fall kan dessa element emellertid utgöra separata 

enheter; 

2. en inenhet, som tar emot indata och omvandlar dem till signaler som kan bearbetas av 

maskinen; 

84:136

3. en utenhet, som omvandlar de av maskinen levererade signalerna till begriplig form (tryckt 

text, diagram, bilder etc.) eller till kodade data för vidare användning (bearbetning, 

styrning etc.). 

Två av dessa enheter (exempelvis in- och utenheterna) kan vara kombinerade i en enda 

enhet. 

Ett komplett system för automatisk databehandling klassificeras enligt detta nummer även 

om en eller flera av enheterna skulle kunna klassificeras enligt andra nummer i tulltaxan om 

de förelåg separat (se avsnitt B nedan, vilket behandlar separat föreliggande enheter). 

I dessa system kan också ingå på avstånd belägna in- och utenheter i form av 

dataterminaler. 

Förutom in- och utenheterna kan i sådana system även ingå enheter som är avsedda att öka 

systemets kapacitet, exempelvis genom att utvidga en eller flera av centralenhetens funktioner 

(se avsnitt B nedan). Sådana enheter sätts in mellan in- och utenheterna (systemets början och 

slut). Enheter för anpassning och omvandling (kanalanpassningsenheter och 

signalomvandlare) kan dock ibland kopplas in före inenheten eller efter utenheten. 

Datorer och datorsystem har många användningsområden, t.ex. för industrin, inom handeln, 

inom forskning och för både allmänna och privata administrationer. (Se allm. anv. E till 84 

kap. beträffande klassificeringen av maskiner som innehåller eller arbetar tillsammans med en 

maskin för automatisk databehandling och som utför en specifik arbetsuppgift (anm. 5 E till 

detta kapitel)). 

B. Separat föreliggande enheter 

Om inte annat följer av anm. 5 D och E till detta kapitel omfattar detta nummer också separat 

föreliggande i datasystem ingående enheter. Dessa kan föreligga i form av enheter som har 

egna höljen eller i form av enheter som inte har separata höljen och är konstruerade för att 

sättas in i en maskin (t.ex. att sättas in på moderkortet i en centralenhet). En del av dessa 

enheter är omnämnda i avsnitt A ovan, samt i följande stycken, som delar av ett komplett 

system. 

En apparat kan klassificeras som en enhet till ett system för automatisk databehandling 

enligt detta kapitel endast om den: 

a) uppvisar en databehandlingsfunktion; 

b) uppfyller följande villkor, vilka är formulerade i anm. 5 C till detta kapitel: 

1. Den är av sådant slag som uteslutande eller huvudsakligen används i ett system för 

automatisk databehandling. 

2. Den kan anslutas till den centrala bearbetningsenheten antingen direkt eller via en eller 

flera andra enheter. 

3. Den kan ta emot eller leverera data i sådan form (kod eller signaler) som kan användas 

av systemet. 

c) inte förs till något annat nummer p.g.a. villkoren i anm. 5 D och E till detta kapitel. 

I enlighet med sista stycket i anm. 5 C till detta kapitel skall tangentbord, X-Ykoordinerade 

inorgan och minnen som uppfyller villkoren i b 1 och b 2 ovan under alla 

omständigheter klassificeras som enheter till system för automatisk databehandling. 

Om enheten utför en annan specifik arbetsuppgift än databehandling skall den klassificeras 

enligt det nummer som är tillämpligt för den arbetsuppgiften eller, om detta inte är möjligt, 

enligt ett slumpnummer (se anm. 5 E till detta kapitel). Om en apparat inte uppfyller villkoren 

i anm. 5 C till detta kapitel eller inte uppvisar någon databehandlingsfunktion skall den 

klassificeras med hänsyn till sina karakteristiska kännetecken genom tillämpning av regel 1 i 

de allmänna bestämmelserna till den kombinerade nomenklaturen, om nödvändigt i 

kombination med allm. best. 3 a. 

Separat föreliggande enheter, som t.ex. mät- eller kontrollinstrument, som har modifierats 

genom tillsats av anordningar (t.ex. signalomvandlare) som möjliggör direkt anslutning till en 

dator, anses inte vara enheter till ett system för automatisk databehandling. Sådana apparater 

klassificeras enligt sina respektive nummer. 

Utöver centralenheter och in- och utenheter kan som exempel på andra enheter nämnas: 

1. extra minnen som inte ingår i centralenheten (magnetkortstransportörer, magnetiska eller 

optiska skivminnen, automatladdare och bibliotek för band samt bibliotek för optiska 

skivminnen (ibland benämnda ”skivväxlare”), etc.). Till denna grupp hör även extra 

minnesenheter (”proprietary storage formats”), antingen avsedda för inmontering i en 

maskin för automatisk databehandling eller för att användas externt tillsammans med 

sådana maskiner. Dessa enheter kan föreligga i form av läsenheter för skiv- eller 


84:137

andminnen; 

2. tillsatser som utökar centralenhetens behandlingskapacitet (t.ex. enheter för 

flyttalsräkning); 

3. enheter för styrning och anpassning, t.ex. sådana som sammanbinder centralenheten med 

in- och utenheter (t.ex. USB-hubbar). Detta nummer omfattar emellertid inte enheter för 

styrning och anpassning som används för kommunikation i trådnät eller trådlösa nätverk 

(såsom LAN och WAN, dvs. lokala och icke-lokala nätverk) (nr 8517). 

4. signalomvandlingenheter. Vid inmatningen gör dessa enheter det möjligt för maskinen att 

förstå en utifrån kommande signal, medan de vid utmatningen omvandlar de utsignaler 

som är resultatet av den bearbetning maskinen har utfört till signaler som kan användas 

utanför maskinen. 

5. utrustning för inmatning av X- och Y-koordinater, som är enheter för inmatning av 

lägesdata i datorer. Dessa anordningar innefattar mus, ljuspenna, styrspak (joystick), 

styrkula (track ball) och beröringskänslig skärm. Deras gemensamma egenskaper är att 

deras indata består av, eller tolkas som, positionsdata relaterad till en fix punkt. Deras 

gemensamma användning är att styra markörens placering på bildskärmen som ersättning 

för eller som komplement till tangentbordets markörtangenter. 

Denna grupp omfattar också grafiska plattor, vilka utgör enheter för inmatning av X- och 

Y-koordinater som gör det möjligt att fånga och spåra koordinaterna hos en kurva eller andra 

geometriska former. Dessa apparater består vanligen av en rektangulär platta med aktiv 

känslig yta, en pekare eller penna att skapa teckningar med och en zoomanordning ansluten 

till ett hårkors som möjliggör inmatning av data. 

Till denna grupp hör även digitaliserare, som har funktioner liknande de grafiska plattornas. 

De skiljer sig emellertid från de grafiska plattorna genom att de vanligen används för att fånga 

teckningar som endast finns i pappersform, medan de senare används för att skapa 

originalkonst och teckningar, såväl som för menyval och för att styra objekt på bildskärmen. 

Pekare till digitaliserare kan vara av vilken form som helst, men de måste vara tillräckligt små 

för att kunna hållas i handen och flyttas över digitaliserarens känsliga (aktiva) område. 

Hårkorsmarkörer är den vanligaste formen. 

II. Magnetiska och optiska läsare, maskiner för överföring av data till databärare i 

kodad form samt maskiner för bearbetning av sådana data, inte nämnda eller 

inbegripna någon annanstans 

Till denna grupp hör ett stort sortiment av maskiner, av vilka många är elektromagnetiska 

eller elektroniska, som vanligen kompletterar varandra. De används i allmänhet i system för 

sammanställning av statistik eller för bokföring eller andra arbeten. Gruppen omfattar 

magnetiska och optiska läsare, maskiner för överföring av data till databärare i kodad form 

samt maskiner som behandlar data och ger resultatet i klartext. 

Gruppen omfattar endast sådana maskiner som inte är nämnda eller inbegripna någon 

annanstans. Den omfattar därför t.ex. inte: 

a) datorer och enheter till datorer som är beskrivna i avsnitt I ovan, andra än streckkodsläsare; 

b) automatiska skrivmaskiner och ordbehandlingsmaskiner (nr 8469); 

c) räknemaskiner, bokföringsmaskiner och kassakontrollapparater enligt nr 8470, från vilka de 

skiljer sig genom att de inte har någon anordning för manuell inmatning utan matas med 

data endast i kodad form (magnetband, disketter, cd-rom etc.). 

A. Magnetiska och optiska läsare 

Magnetiska och optiska läsare läser skrifttecken, i allmänhet kodade, och omvandlar dessa till 

elektriska signaler (impulser) som direkt kan användas av maskinen för överföring eller 

behandling av kodad information. 

1. Magnetiska läsare. I denna typ av apparater magnetiseras skrifttecken som är tryckta med 

en speciell ”magnetsik färg”, och omvandlas sedan till elektriska impulser av ett 

magnetiskt läshuvud. De identifieras därefter antingen genom jämförelse med data som är 

registrerade i maskinens minne eller med hjälp av en numerisk, vanligen binär, kod. 

2. Optiska läsare. Dessa kräver inte någon speciell färg. Skrifttecknen läses direkt av en serie 

fotoelektriska celler och översätts enligt principen för binära koder. Denna grupp omfattar 

också streckkodsläsare. Dessa apparater använder i allmänhet ljuskänsliga 

halvledaranordningar, t.ex. laserdioder, och används som inenheter i förbindelse med en 

dator eller med andra apparater, t.ex. kassaregistreringsapparater. De är avsedda att hållas 

i handen, placeras på ett bord eller sättas fast på en maskin. 

84:138

Ovan beskrivna läsare klassificeras enligt detta nummer endast om de föreligger separat. 

När de är kombinerade med andra maskiner (t.ex. maskiner för överföring av data till 

databärare i kodad form och maskiner för behandling av data i kodad form) klassificeras de 

tillsammans med dessa under förutsättning att de föreligger tillsammans. 

B. Maskiner för överföring av data till databärare i kodad form 


1. maskiner för överföring av kodad information från en databärare till en annan. Dessa 

maskiner kan användas antingen för att överföra kodad information från en viss typ av 

databärare till en bärare av annan typ, eller för överföring av informationen till en annan 

databärare av samma typ. Den sistnämnda kategorin innefattar reproduceringsmaskiner, 

vilka används för att reproducera data, helt eller delvis, från ett original lagrat på 

magnetband eller på magnetiska eller optiska skivminnen (t.ex. dvd eller cd-rom) genom 

framställning av ett nytt magnetband eller skivminne. 

2. maskiner för införande av fasta program i integrerade kretsar. Med dessa maskiner 

förs, i kodad form, de data som finns i maskinernas minnen över till integrerade kretsar. 

Maskinerna ”bränner in” informationen i en eller flera integrerade kretsar med hjälp av 

olika tekniker, alltefter vad som är lämpligt för den typ av programmerbar integrerad krets 

som används. 

En del maskiner är försedda med en tillsatsanordning (emulator) som gör det möjligt för 

användaren att få en uppfattning om (emulera) resultatet av programmeringen innan 

programmet överförs till den integrerade kretsen. 



allm. anv. till sextonde avd.), skall delar och tillbehör till maskiner enligt detta nummer 

klassificeras enligt nr 8473. 

* 

* * 


a) strömförsörjningsenheter (nr 8504); 

b) apparater för modulering och demodulering (modem), som både modulerar information 

från en dator till en signal som kan sändas över telefonnätet och omvandlar en sådan 

signal till digital form (nr 8517); 

c) elektroniska integrerade kretsar (nr 8542); 

d) flygsimulatorer (t.ex. nr 8805). 

° 

° ° 


HS-nr 8471.30 

Detta nummer omfattar bärbara datorer som väger högst 10 kg. Dessa maskiner, som är utrustade med en flat 

skärm, kan arbeta utan yttre elektrisk kraftkälla och kan vara försedda med ett modem eller någon annan 

utrustning som möjliggör uppkoppling mot ett nätverk. 

HS-nr 8471.90 

Detta nummer omfattar bl.a. system för lagring av data på optiska skivor. I dessa system ingår vanligtvis 

tangentbord, bildskärmar, drivenheter för optiska skivor, skannrar och skrivare. Systemen kan inbegripa en dator 

som styrenhet eller vara uppbyggda så att de är åtkomliga eller styrbara av en dator. Dessa system utför i 

allmänhet följande uppgifter: 

- inspelning av bilden genom elektronisk avsökning; 

- lagring; 

- återvinning; 

- visning; 

- tryckning på vanligt papper. 

84:139 

Ny version 2007

8472 Andra maskiner och apparater för kontorsbruk (t.ex. dupliceringsmaskiner av 

hektograftyp, stencilapparater, adresseringsmaskiner, sedelutbetalningsautomater, 

maskiner för sortering, räkning eller förpackning av mynt, 

pennformeringsapparater, hålslag och häftapparater) 

8472.10 - Dupliceringsmaskiner av hektograftyp och stencilapparater 

8472.30 - Maskiner för sortering, vikning, kuvertering, banderollering, öppning, 

tillslutning eller försegling av post samt maskiner för anbringande eller 

makulering av frimärken 


Detta nummer omfattar alla maskiner och apparater för kontorsbruk som inte omfattas av 

något av de tre föregående numren eller av något annat tulltaxenummer med mera 

specificerad varubeskrivning. 

Uttrycket "maskiner och apparater för kontorsbruk" skall tas i vidsträckt betydelse och 

omfattar alla maskiner och apparater som används på kontor, i butiker, fabriker, verkstäder, 

skolor, järnvägsstationer, hotell etc. för kontorsarbete (dvs. arbete i samband med skrivning, 

registrering, sortering etc. av korrespondens, handlingar, blanketter, protokoll, räkenskaper 

etc.). 

Ifrågavarande maskiner och apparater förs hit, endast om de har stativ, bottenplatta etc. för 

att ställas på ett bord e.d. eller är försedda med anordningar för fastsättning. Handverktyg som 

saknar bottenplatta eller fästanordningar förs till 82 kap. 

Maskiner och apparater enligt detta nummer kan vara handmanövrerade eller mekaniskt 

eller elektriskt manövrerade (inbegripet maskiner som arbetar med elektromagnetiska reläer 

eller elektroniskt). 


1. dupliceringsmaskiner av hektograftyp (t.ex. gelatin- och spritduplikatorer) och 

stencilapparater. De senare arbetar med vaxade pappersstenciler, på vilka har tidigare 

skrivits med nål eller skrivmaskin. Numret omfattar också små kopieringspressar som är 

avsedda att användas tillsammans med hektografer. 

Numret omfattar emellertid inte mindre tryckpressar (t.ex. boktryckpressar, litografiska 

tryckpressar och offsettryckpressar), även om de är avsedda för kontorsbruk, 

dupliceringsmaskiner som arbetar med präglade plast- eller metallfolier (inbegripet sådana 

dupliceringsmaskiner som dessutom kan arbeta med stenciler), fotokopieringsapparater 

eller värmekopieringsapparater (nr 8443) och inte heller apparater för mikrofotografering 

på film (90 kap.); (Ändring HSC 40, Annex P/13) 

2. adresseringsmaskiner. Dessa maskiner trycker snabbt adresser på fakturor, brev, kuvert 

etc. De arbetar vanligen med en serie små stencilkort eller med präglade adressplåtar av 

metall. Numret omfattar också specialmaskiner för skärning av stenciler eller prägling av 

metallplåtar, ävensom maskiner som väljer ut vissa av ett antal adressplåtar eller stenciler; 

3. biljettmaskiner (andra än biljettmaskiner med räkneverk – nr 8470 och biljettautomater – 

nr 8476). Nr 8472 omfattar också små bärbara maskiner för hålstansning (klippning) i 

biljetter eller för utfärdande och tryckning av biljetter från en pappersremsa (t.ex. sådana 

som används av buss- och spårvägskonduktörer). Även maskiner för datumstämpling av 

biljetter förs hit; 

4. maskiner för sortering eller räkning av mynt eller sedlar. Sådana maskiner förs hit 

även om de är försedda med anordning för förpackning av mynten eller sedlarna och i 

vissa fall för tryckning av beloppet på omslaget. 

Mynträkningsmaskiner vilkas funktion grundar sig på vägning klassificeras enligt nr 

8423 eller 9016; 

5. sedelutbetalningsautomater som arbetar i direkt anslutning (on-line) till eller i 

efterföljande samverkan (off-line) med en dator; 

6. uttagsautomater, t.ex. bankomater i vilka kunder kan sätta in, ta ut och överföra pengar 

samt se saldot på sina konton utan direktkontakt med bankpersonal; 

7. pennformeringsapparater, även handdrivna. 

Numret omfattar inte icke mekaniska pennformerare. Dessa klassificeras enligt nr 8214 

eller, om de har leksakskaraktär, enligt 95 kap.; 

8. hålslag, vilka används för stansning av hål i papper eller handlingar (t.ex. för 

lösbladssystem eller för enkel registrering eller sortering). 

Numret omfattar inte maskiner för perforering av rader av små hål (som i frimärksark) 

(nr 8441); 

84:140

X 

9. maskiner för perforering av pappersremsor för användning i automatiska 

skrivmaskiner; 

10. med perforerade remsor arbetande maskiner, vilka inte själva har någon 

skrivmekanism utan utgör separata enheter som i anslutning till vanliga skrivmaskiner 

används för automatisk skrivning. Vissa av dessa maskiner kan välja ut de delar av det 

perforerade bandet som behövs för ett visst brev eller en viss handling; 

11. häftapparater (vilka används för att foga ihop handlingar med häftklammer) och 

apparater för borttagande av häftklammer. 

Numret omfattar dock inte: 

a) s.k. häftpistoler (nr 8205); 

b) häftmaskiner av sådana slag som används i bokbinderier (nr 8440); 

c) häftmaskiner av sådana slag som används vid tillverkning av kartonger (nr 8441); 

12. brevvikningsmaskiner, ibland kombinerade med en anordning för att kuvertera brevet 

eller förse det med banderoll; 

13. brevöppningsmaskiner och kuvertförseglingsmaski-ner; 

14. maskiner för makulering av frimärken; 

15. brevsorteringsmaskiner för postkontor, inbegripet sådana som i huvudsak består av 

grupper av pulpeter för kodning, kanalsystem för försortering, mellansorterare och 

slutsorterare, vilka samtliga styrs av en dator och bildar en funktionell enhet i den mening 

som avses i anm. 4 till sextonde avd. (se även allm. anv. till sextonde avd.); 

16. apparater för avrullning av omslagspapper eller gummerat papper; 

17. apparater för fuktning av frimärken eller gummerat papper (även apparater med en 

enkel vals); 

18. apparater för sönderrivning av konfidentiella handlingar; 

19. maskiner för utskrivning av checkar. Dessa är vanligen små maskiner som är speciellt 

konstruerade för sitt ändamål. Förutom att skriva ut tecken för tecken kan de ofta skriva ut 

ett helt ord eller grupper av ord samtidigt (t.ex. då de med ord för in en penningsumma). 

De använder vanligen outplånligt bläck och ibland även perforeringar eller prägling; 

20. maskiner för signering av checkar. Dessa maskiner skriver automatiskt ut en outplånlig 

namnteckning på checkar och anbringar vanligen också en noggrant utarbetad bakgrund 

som är svår att efterbilda; 

21.växelautomat som används tillsammans med kassakontrollapparater för automatisk 

utbetalning av det belopp som kunden skall ha tillbaka; 

22.separat stående maskiner som används i kontor vid sortering av dokument och 

trycksaker. 

De maskiner som är upptagna i punkt 19 och 20 ovan kan också användas för ifyllande och 

underskrift av andra handlingar. 



allm. anv. till sextonde avd.), klassificeras delar och tillbehör till maskiner och apparater 

enligt detta nummer enligt nr 8473. 

* 

* * 


a) sorteringsmaskiner som är tillbehör, eller del till maskiner enligt nr 8443; 

b) dikteringsapparater och andra apparater för ljudinspelning eller ljudåtergivning (nr 8519); 

c) röntgenapparater för undersökning av sedlar eller dokument (nr 9022); 

d) tidstämpelur (nr 9106); 

e) datumstämplar, sigillstämplar och liknande handstämplar (nr 9611). 

8473 Delar och tillbehör (andra än överdrag, fodral, väskor o.d.) som är lämpliga att 

användas uteslutande eller huvudsakligen till maskiner enligt nr 8469 – 8472 

8473.10 - Delar och tillbehör till maskiner enligt nr 8469 

- Delar och tillbehör till maskiner enligt nr 8470: 

8473.21 - - Till elektroniska räknemaskiner enligt nr 8470 10, 8470 21 eller 8470 29 

84:141 

Ny version 2007

8473.29 - - Andra 



8473.50 - Delar och tillbehör som är lämpade att användas för maskiner enligt två eller 

flera av numren 8469 – 8472 


allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer delar och tillbehör som är lämpliga att 

användas uteslutande eller huvudsakligen till maskiner eller apparater enligt nr 8469, 8470, 

8471 eller 8472. 

Tillbehör enligt detta nummer utgörs av utbytbara delar eller anordningar som är avsedda 

att göra en maskin lämplig för ett visst arbete, för att utföra en viss uppgift i samband med 

maskinens huvudfunktion eller för att öka maskinens användningsområde. 


1. anordningar för kontinuerlig frammatning av skrivpapper till skrivmaskiner, 

bokföringsmaskiner etc.; 

2. anordningar för automatisk radväxling i skrivmaskiner, bokföringsmaskiner etc.; 

3. listförare för adresseringsmaskiner (dvs. en anordning som upprättar en lista över de 

adresser som trycks); 

4. hjälpanordningar för tryckning, som är avsedda för tabuleringsmaskiner; 

5. s.k. pappersstöd för skrivmaskiner (avsedda att hålla kopiorna); 

6. adressplåtar av metall, även ostansade eller opräglade, som är igenkännliga för användning 

i adresseringsmaskiner; 

7. räkneverk som är avsedda att ingå i skrivmaskiner, bokföringsmaskiner etc.; 

8. disketter för rengöring av skivaggregat till datorer etc.; 

9. elektroniska minnen [t.ex. SIMMs (Single In-line Memory Modules) och DIMMs (Dual Inline 

Memory Modules)] lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen i maskiner 

för automatisk databehandling, som inte består av diskreta komponenter som krävs enligt 

anm. 8 b) 2) till kap. 85 och som inte har en specifik funktion. 

Numret omfattar emellertid inte överdrag, väskor och filtunderlägg. Dessa artiklar 

klassificeras enligt de nummer till vilka de i och för sig hör. Möbler (t.ex. skåp och bord) förs 

till nr 9403, även om de är särskilt avsedda för kontorsbruk. Stativ som är avsedda för 

maskiner enligt nr 8469 – 8472 och normalt inte är användbara till annat än ifrågavarande 

maskiner förs dock hit. 


a) spolar och liknande artiklar som är lämpliga att användas till maskiner av sådana slag som 

omfattas av nr 8469, 8470, 8471 eller 8472 (klassificeras efter materialets beskaffenhet, 

t.ex. enligt nr 3923 eller femtonde avd.); 

b) stenciler av papper (nr 4816) eller av andra material (klassificeras efter materialets 

beskaffenhet); 

c) tryckta statistikkort (nr 4823); 

d) skivpackar och andra media som är preparerade för magnetisk registrering (nr 8523); 

e) elektroniska integrerade kretsar (nr 8542); 

f) varvräknare (t.ex. för montering på skrivmaskiner för kontroll av hastigheten) (nr 9029); 

g) färgband för skrivmaskiner och liknande färgband, även på spolar eller i patroner 

(klassificeras efter materialets beskaffenhet eller enligt nr 9612 om de är impregnerade eller 

överdragna med bläck, färg e.d. eller preparerade på annat sätt för att ge ett avtryck). 

8474 Maskiner och apparater för sortering, siktning, avskiljning, tvättning, 

krossning, malning, blandning eller knådning av jord, sten, malm eller andra 

mineraliska ämnen i fast form (inbegripet pulver- eller pastaform); maskiner 

och apparater för agglomerering, formning eller gjutning av fasta mineraliska 

bränslen, keramiska massor, icke hårdnad betong, gips eller andra mineraliska 

produkter i pulver- eller pastaform; maskiner för tillverkning av gjutformar av 

sand 

8474.10 - Maskiner och apparater för sortering, siktning, avskiljning eller tvättning 

8474.20 - Maskiner och apparater för krossning eller malning 

- Maskiner och apparater för blandning eller knådning: 

8474.31 - - Betong- och murbruksblandare 

8474.32 - - Maskiner och apparater för blandning av mineraliska ämnen med bitumen 

84:142

8474.39 - - Andra 


8474.90 - Delar 


I. maskiner och apparater av sådana slag som används huvudsakligen inom råvaruindustrin 

för bearbetning (sortering, siktning, avskiljning, tvättning, krossning, malning, blandning 

eller knådning) av fasta mineraliska ämnen (i allmänhet produkter enligt femte avd. i 

tulltaxan), såsom jord (även jordpigment), lera, sten, malm, mineraliska bränslen, 

mineraliska gödselmedel, slaggcement eller betong; 

II. maskiner och apparater för agglomerering, formning eller gjutning av fasta mineraliska 

ämnen i pulver- eller pastaform (t.ex. agglomerering av fasta mineraliska bränslen; 

gjutning eller formning av keramiska massor, icke hårdnad betong, gips etc., med eller 

utan tillsats av bindemedel eller fyllmedel); 

III. maskiner för tillverkning av gjutformar av sand. 

Många maskiner enligt detta nummer kombinerar två eller flera av ifrågavarande funktioner 

(t.ex. sortering och tvättning, malning och sortering, malning och blandning eller blandning 

och gjutning). 

Vissa maskiner som normalt används för bearbetning av mineraliska ämnen kan i andra 

hand även användas för bearbetning av icke mineraliska ämnen (t.ex. trä eller ben). Sådana 

maskiner förs också till detta nummer. Men numret omfattar inte maskiner som är 

specialkonstruerade för att utföra liknande bearbetningar av icke mineraliska ämnen (t.ex. för 

sortering eller siktning av träflis; för malning av trä till trämjöl; för malning eller blandning av 

kemikalier eller organiska färgämnen; för malning av ben, elfenben etc.; för agglomerering 

eller formning av korkpulver). 

I. Maskiner och apparater enligt I ovan (maskiner och apparater som huvudsakligen 

är avsedda för råvaruindustrin) 

Denna grupp omfattar bl.a. följande maskiner och apparater. 

A. Sorterings-, sikt-, avskiljnings- och tvättmaskiner för separarering av olika 

beståndsdelar, vanligen efter styckenas eller partiklarnas storlek eller vikt, eller för 

avskiljande av föroreningar. Bland dessa maskiner märks: 

1. valssorteringsmaskiner. Dessa består av ett antal parallella valsar som roterar i samma 

riktning i mer eller mindre nära kontakt med varandra. Varje vals har ett antal rännor, så 

att den tillsammans med intilliggande vals bildar kanaler, genom vilka det mindre grova 

materialet som går över valsarna kan falla ned. Dessa kanaler ökar successivt i storlek, så 

att materialet härigenom kan sorteras efter partiklarnas storlek; 

2. siktmaskiner med metalltrådsduk eller perforerad plåt. Materialet passerar över en 

lutande sikt, där maskorna eller hålen ökar i storlek mot den lägre änden. Det finns två 

typer av dessa maskiner: i den ena är metalltrådsduken eller den perforerade plåten 

formad till en roterande, lutande, vanligen cylindrisk eller sexsidig trumma, i den andra 

försätts en plan, lutande metalltrådsduk eller perforerad plåt i vibrationer eller 

skakningar; 

3. sorteringsmaskiner med rakor. Materialet sorteras av ett antal rakor som är försedda 

med tänder på lämpliga avstånd från varandra; 

4. specialmaskiner av olika typer för borttagande av sten etc. från kol; 

5. hydrauliska maskiner för tvättning, siktning eller anrikning. En del av dessa 

maskiner tvättar helt enkelt bort föroreningarna. I andra avskiljs eller anrikas de tyngre 

delarna, som inte hålls i suspension av vattnet; 

6. flotationsmaskiner, vilka används huvudsakligen för anrikning av malm. Den krossade 

malmen blandas med vatten och vissa ytaktiva ämnen (olja eller olika kemikalier). En 

hinna bildas på vissa av mineralpartiklarna, vilka sedan flyter upp till ytan och avlägsnas. 

I vissa fall påskyndas processen genom inblåsning av luft. 

Detta nummer omfattar också sorteringsmaskiner med magnetiska eller elektriska 

anordningar (t.ex. elektrostatiska sorteringsmaskiner) och maskiner med elektroniska eller 

fotoelektriska anordningar, t.ex. utrustning för sortering av uranmalm eller toriummalm som 

arbetar med mätning av radioaktivitet. 

Numret omfattar inte sorteringscentrifuger, i vilka partiklar alltefter densiteten kan sorteras 

ut på olika avstånd från drivaxeln (nr 8421). Maskiner i vilka centrifugalkraften utnyttjas för 

att slunga materialet mot en siktduk förs dock hit. 

Transportband som används tillsammans med sorterings- och siktmaskiner, klassificeras efter 

84:143 

Ny version 2007

sin beskaffenhet, såvida de inte bildar en integrerande del av en sådan maskin eller själva 

tjänstgör som sikt- eller sorteringsanordning (t.ex. är perforerade för sortering eller siktning). 

B. Maskiner för krossning eller malning. Hit hör bl.a.: 

1. konkrossar. Dessa består i huvudsak av en behållare i vilken en kon roterar, ibland 

med en excentrisk rörelse. Materialet krossas mellan konen och behållarens väggar; 

2. tuggare av olika typer. Det material som skall krossas faller av sin egen tyngd ned 

mellan två vertikala räfflade käftar, av vilka den ena är fast och den andra rörlig; 

3. trumkrossar. Materialet lyfts upp till övre delen av en trumma och krossas då det 

faller ned på bottnen; 

4. valskrossar och valskvarnar. Materialet krossas mellan parallella valsar som roterar i 

motsatta riktningar. Avståndet mellan valsarna varierar efter önskad finlek. I många 

fall består maskinen av flera sådana valspar; 

5. pendelkvarnar, i vilka materialet med stor kraft slungas (t.ex. av snabbt roterande 

armar) mot maskinens väggar; 

6. krossar som arbetar med hammare; 

7. kul- eller stångkvarnar. Dessa består i huvudsak av en roterande trumma som 

innehåller ett antal kulor eller korta stänger (t.ex. av stål eller porslin). Materialet 

placeras i den roterande trumman och krossas eller mals genom inverkan av kulorna 

eller stängerna; 

8. kvarnar med malstenar (malgångar); 

9. stampverk, vilka huvudsakligen används för krossning av malm. En rad fallhammare 

(stampar), som manövreras av kamskivor och ofta är ordnade efter olika storlek, 

krossar materialet till önskad finlek; 

10. maskiner för sönderdelning och knådning av lerklumpar före ytterligare bearbetning 

inom den keramiska industrin. 

C. Blandnings- och knådningsmaskiner. Dessa består i huvudsak av en med skovlar eller 

andra omröringsanordningar försedd behållare, i vilken två eller flera ämnen blandas eller 

knådas genom omröring. Hit hör bl.a.: 

1. betong- och murbruksblandare. Numret omfattar emellertid inte betongblandare som är 

permanent monterade på en järnvägsvagn eller ett lastbilsunderrede (nr 8604 eller 8705); 

2. maskiner för blandning av mineralämnen (krossad sten, grus, kalksten etc.) med 

bitumen, för framställning av bituminösa vägbeläggningsmaterial. Dessa maskiner kan 

exempelvis utgöra anläggningar som består av ett antal separata komponenter (matartratt, 

torkare, stoftutsugare, blandare, elevator etc.) som är monterade på ett gemensamt 

underrede eller utgör funktionella enheter, i vilka komponenterna är placerade sida vid 

sida (fasta eller flyttbara asfaltblandningsanläggningar); 

3. malmblandare; 

4. maskiner för blandning av kolstybb etc. med bindemedel vid tillverkning av 

bränslebriketter; 

5. maskiner för den keramiska industrin (t.ex. för blandning av lera med färgämnen eller 

för knådning av keramisk massa); 

6. blandningsmaskiner för beredning av gjutsand. 

II. Maskiner för agglomerering, formning eller gjutning 

I allmänhet är dessa maskiner av någon av följande tre typer: 

a) olika typer av pressar som arbetar med formar i vilka det förut beredda materialet 

agglomereras och pressas till önskad form; 

b) maskiner med stora valsar, vilkas ytor är försedda med en serie håligheter där materialet 

pressas till önskad form; eller 

c) maskiner för strängpressning. 


A. maskiner för agglomerering av fasta mineraliska bränslen (kolstybb, torvfibrer etc.) till 

briketter av tegelstensform, kulform, äggform etc.; 

B. maskiner för agglomerering eller formning av keramiska massor. Hit hör bl.a.: 

1. tegelmaskiner av press- eller strängpressningstyp, inbegripet maskiner för skärning av 

de utsprutade stängerna till tegelstenar; 

2. maskiner för formning av takpannor, inbegripet maskiner för avjämning av kanterna; 

3. maskiner för formning eller strängpressning av rör av lergods; 

4. maskiner för tillverkning av trådtegel. I dessa maskiner passerar metalltrådsduk mellan 

valsar och täcks i trådarnas korsningspunkter med lera; 

5. drejskivor och liknande maskiner, på vilka keramisk massa roterar och formas för hand 

eller med hjälp av verktyg; 

84:144

6. maskiner för formning av konstgjorda tänder av porslin; 

C. maskiner för agglomerering av slipmedel vid tillverkning av slipskivor; 

D. maskiner för tillverkning av olika betongvaror (t.ex. gatsten, stolpar och balustrader), 

inbegripet centrifugalgjutmaskiner för rör; 

E. maskiner för formning av olika artiklar av gips, stuck etc. (t.ex. leksaker, statyetter och 

takdekorationer); 

F. maskiner för formning av varor av asbestcement (t.ex. kar, drickhoar och skorstenar) och 

maskiner för tillverkning av rör av asbestcement genom valsning över en dorn; 

G. maskiner för formning av grafitelektroder; 

H. maskiner för strängpressning av blyertsstift av grafit; 

IJ. maskiner för formning av skolkrita. 

III. Maskiner för tillverkning av gjutformar av sand 

Dessa maskiner, som kan vara av olika typer, är avsedda att pressa förut beredd gjutsand 

antingen i en form till en gjutkärna eller runt en modell i en formflaska till en gjutform. Dessa 

maskiner är ofta försedda med skakmekanism för att sanden skall packas tätt i formen. 

Detta nummer omfattar många typer i vilka tryckluft inverkar antingen på en kolv eller 

direkt på sandens yta. Numret omfattar emellertid inte apparater i vilka sand sprutas ut med 

hjälp av tryckluft (nr 8424) och inte heller torkugnar för gjutkärnor eller gjutformar (nr 8419). 

Delar 



enligt detta nummer. Kulor för kulkvarnar klassificeras dock efter materialets beskaffenhet. 

* 

* * 


a) kolpulverbrännare; mekaniska eldningsapparater med inbyggd pulveriserings- eller 

malningsanordning (nr 8416); 

b) kalandrar och andra valsmaskiner (nr 8420); 

c) filtrerpressar (nr 8421); 

d) verktygsmaskiner för bearbetning av sten eller andra mineraliska ämnen eller för 

bearbetning av glas i kallt tillstånd (nr 8464); 

e) betongvibratorer (nr 8467 eller 8479, alltefter beskaffenheten); 

f) maskiner för formgjutning eller pressning av glas (nr 8475); 

g) maskiner och apparater för formning av plast (nr 8477); 

h) pressar med allmän användning (nr 8479); 

ij) betongspridare (nr 8479 eller 87 kap.); 

k) formflaskor för metallgjuterier; formar för användning i maskiner enligt nr 8474 (nr 8480). 

8475 Maskiner för sammansättning av elektriska eller elektroniska lampor, rör eller 

blixtlampor i glashöljen; maskiner för tillverkning av glas eller bearbetning av 

glas i varmt tillstånd 

8475.10 - Maskiner för sammansättning av elektriska eller elektroniska lampor, rör 

eller blixtlampor i glashöljen 

- Maskiner för tillverkning av glas eller bearbetning av glas i varmt 

tillstånd: 

8475.21 - - Maskiner för tillverkning av optiska fibrer och förstadier till sådana 

8475.29 - - Andra 

8475.90 - Delar 

Numret omfattar maskiner för sammansättning av elektriska eller elektroniska lampor, rör 

eller blixtlampor i glashöljen. Hit hör också maskiner för tillverkning av glas eller bearbetning 

av glas i varmt tillstånd (andra än ugnar enligt nr 8417 eller 8514). 

I. Maskiner för sammansättning av elektriska eller elektroniska lampor, rör eller 


84:145

lixtlampor i glashöljen 


A. maskiner för evakuering och tillslutning av lampkolvar; 

B. rotationsmaskiner för automatisk sammansättning av glödlampor eller radiorör. 

Dessa maskiner är vanligen försedda med anordningar för värmebehandling 

av glas (t.ex. blåslampa eller anordningar för pressning och 

tillslutning), men de förs hit även om de saknar sådana anordningar. 

Numret omfattar också maskiner och apparater som är avsedda för sammansättning av 

elektriska glödlampor och vilkas beståndsdelar är förbundna med varandra genom 

transportörer samt i vilka ingår utrustning för värmebehandling av glas, pumpar och enheter 

för provning av lamporna (se anm. 4 till sextonde avd.). 

Detta nummer omfattar emellertid inte maskiner som används enbart för tillverkning av 

metalldelar till lampor eller rör, t.ex. maskiner för utstansning eller dragpressning av 

skärmgaller, anoder eller stöd (nr 8462), maskiner för spiralvridning av glödtrådar av metall 

för elektriska glödlampor (nr 8463) och maskiner för svetsning av skärmgaller eller elektroder 

(nr 8468 eller 8515). 

II. Maskiner för tillverkning av glas eller bearbetning av glas i varmt tillstånd 

Detta nummer omfattar maskiner som bearbetar glas (inbegripet smält kvarts och annan smält 

kiseldioxid) som har upphettats tills det har blivit mjukt eller flytande. Dessa maskiner arbetar 

huvudsakligen genom gjutning, dragning, valsning, spinning, blåsning, formning etc. 

Maskiner för bearbetning av glas i hårt tillstånd (även lätt uppvärmt för att underlätta arbetet) 

omfattas inte av detta nummer (nr 8464). 

A. Maskiner för tillverkning av planglas 


1. maskiner för tillverkning av planglas genom dragning av plana glasband. En grovt 

tillformad glasskiva anfångas med en specialanordning och grips sedan av valsar samt dras 

vertikalt eller horisontellt genom en svalningsugn. Därvid erhålls ett ändlöst band som 

skärs i skivor (mekaniskt eller med en elektriskt uppvärmd tråd); 

2. maskiner för tillverkning av flytglas. Vid denna tillverkning flyter glaset fram över ytan 

på smält metall, för att på så vis framställa ett ändlöst glasband, vilket senare i processen 

skärs i bitar. 

B. Andra maskiner för bearbetning av glas i varmt tillstånd 


1. maskiner för tillverkning av buteljer etc. Bland dessa märks en rad maskiner, från enkla 

mekaniska anordningar för anfångning och blåsning (sug- eller tryckluftdrivna och 

arbetande med separata formar) till automatiska maskiner med kontinuerlig matning 

(försedda med två roterande plattor, den ena med formar för rågjutning och den andra med 

formar för färdiggjutning); 

2. specialmaskiner och specialpressar för formning av olika glasvaror (t.ex. trottoarglas, 

isolatorer, ämnen av optiskt glas samt hålglas). Pressar med allmän användning förs 

däremot till nr 8479; 

3. maskiner för dragning, formning eller blåsning av glasrör samt specialmaskiner för 

dragning av rör av smält kiseldioxid; 

4. maskiner för tillverkning av glaspärlor, särskilt maskiner i vilka avskurna stycken av 

glasrör avrundas genom att rullas i roterande, uppvärmda trummor; 

5. maskiner för tillverkning av glasfibrer. Dessa maskiner kan uppdelas i tre huvudgrupper: 

a) maskiner för tillverkning av för vävning avsedda ändlösa glasfibrer. Dessa maskiner 

består av en liten elektrisk ugn som beskickas med glaskulor. Ugnens botten består av ett 

munstycke med ett hundratal mycket fina hål. Fibrerna smörjs när de kommer ut ur dessa 

hål och förenas med hjälp av en särskild anordning till en sträng. Denna lindas upp på en 

roterande trumma, varigenom en kontinuerlig dragning av fibrerna uppnås; 

b) maskiner för tillverkning av korta fibrer. Dessa maskiner är försedda med en elektrisk 

ugn och ett munstycke som liknar det ovannämnda, men dessutom finns anordningar som 

åstadkommer en tryckluftsstråle, som samtidigt drar ut och sliter sönder fibrerna. Fibrerna 

faller under oljebesprutning ned på en roterande, perforerad trumma. En suganordning 

84:146

inuti trumman drar samman fibrerna, så att de bildar en sträng, som lindas upp på en 

spole eller bobin; 

c) maskiner för tillverkning av glasvadd. Det smälta glaset får falla på en roterande skiva. 

Det fastnar på skivans ojämnheter och dras under inverkan av centrifugalkraften ut till 

fibrer; 

6. maskiner för blåsning av kolvar till glödlampor eller för tillverkning av andra glasdelar till 

elektriska glödlampor och gasurladdningslampor, elektronrör etc. (t.ex. socklar, 

glödtrådshållare och s.k. fötter av glas); 

7. maskiner för tillverkning av optiska fibrer och förstadier till sådana. 

Delar 


allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till maskiner enligt detta 

nummer. 

* 

* * 


a) glasblåsarpipor (nr 8205); 

b) vissa maskiner för tillverkning av härdat glas, i vilka vanliga glasskivor placeras mellan 

uppvärmda plattor och sedan plötsligt avkyls (nr 8419); 

c) formar för manuell eller mekanisk glastillverkning (nr 8480). 

8476 Försäljningsautomater för varor (t.ex. frimärks-, cigarett-, livsmedels- eller 

dryckesautomater), inbegripet växlingsautomater (+) 

- Försäljningsautomater för drycker: 

8476.21 - - Med uppvärmnings- eller kylanordning 

8476.29 - - Andra 

- Andra: 

8476.81 - - Med uppvärmnings- eller kylanordning 

8476.89 - - Andra 

8476.90 - Delar 

Detta nummer omfattar olika slag av apparater som tillhandahåller en vara av något slag, då 

ett eller flera mynt eller en polett läggs i eller ett magnetkort sticks in i en därför avsedd 

öppning (dock inte maskiner och apparater som omfattas av andra tulltaxenummer med mera 

specificerad varubeskrivning eller är uteslutna från detta kapitel genom någon anmärkning till 

kapitlet eller avdelningen). Försäljningsautomater enligt denna rubrik omfattar endast 

apparater där köparen måste erlägga pengar eller annat betalningsmedel, i utbyte mot en vara. 

Rubriken omfattar ej apparater som automatiskt tar fram en vara men som inte har en 

anordning som accepterar betalning. 

Numret omfattar inte försäljningsapparater för varma eller kalla drycker, utan anordning 

som accepterar betalning (nr 8419). 

Detta nummer omfattar inte bara apparater i vilka utlämnandet sker automatiskt utan också 

sådana som består av ett antal fack, ur vilka varan kan tas ut sedan man har lagt i ett mynt och 

t.ex. genom att trycka på en knapp har öppnat facket med den önskade varan. 

Numret omfattar inte sådana enkla skåp eller behållare med myntreglerat lås, som används 

på stationer för förvaring av bagage eller på teatrar för utlämning av kikare. Sådana varor förs 

t.ex. till femtonde avd. eller 94 kap. 

Numret omfattar också apparater med uppvärmnings- eller kylanordningar eller med 

anordningar för tillredning av den saluhållna varan (t.ex. fruktsaftspressar, apparater för 

blandning av kaffe och grädde samt glassblandare), under förutsättning att apparatens 

huvudfunktion och huvudändamål är den automatiska försäljningen av varan. 

Numret omfattar försäljningsautomater för frimärken, järnvägsbiljetter, choklad, sötsaker, 

glass, cigaretter, cigarrer, drycker (såsom öl, vin, likör, kaffe eller fruktsaft), toalettartiklar 

(även försäljningsautomater som avger parfym genom ett slags rafräschissör), strumpor, film, 

tidningar etc. Hit förs också apparater för prägling av namnskyltar ur band av metall. 

84:147 

Ny version 2007

Numret omfattar också växlingsautomater. 

Delar 


allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också mekanismer för 

automatförsäljning, som är avsedda att byggas in i butiksfasader o.d., samt delar till apparater 


* 

* * 

Följande apparater etc. omfattas inte av detta nummer, även om de sätts i funktion genom 

att lägga i mynt: 

a) myntreglerade lås (t.ex. för skåp eller offentliga toaletter) (nr 8301); 

b) bränsle- eller smörjmedelspumpar av sådana slag som används på bensinstationer eller i 

garage (nr 8413); 

c) vågar (nr 8423); 

d) skrivmaskiner (nr 8469); 

e) skoputsningsapparater som sätts i funktion genom att lägga i mynt (nr 8479); 

f) elektriska rakapparater (nr 8510); 

g) telefonapparater (nr 8517); 

h) televisionsmottagare (nr 8528); 

ij) kikare, kameror och filmprojektorer (90 kap.); 

k) gas- eller elektricitetsmätare (nr 9028); 

l) tur- och skicklighetsspel (nr 9504) och andra apparater enligt 95 kap. 

* 

* * 


HS nr 8476.21 och 8476.29 

Med "försäljningsautomater för drycker" avses alla automater för försäljning av drycker (kaffe, te, frukt- och 

bärsafter, alkoholhaltiga drycker osv.) antingen doserade, drickfärdiga i mugg eller annan behållare (t.ex. burk, 

flaska eller kartong) eller doserade snabbmixer och varmt eller kallt vatten. 

8477 Maskiner och apparater för bearbetning av gummi eller plast eller för 

tillverkning av varor av dessa material, inte nämnda eller inbegripna någon 

annanstans i detta kapitel 

8477.10 - Formsprutmaskiner 

8477.20 - Strängsprutmaskiner 

8477.30 - Formblåsningsmaskiner 

8477.40 - Vakuumgjutmaskiner och andra varmformningsmaskiner 

- Andra maskiner och apparater för gjutning eller annan formning: 

8477.51 - - För formning eller regummering av däck eller för formning av 

innerslangar 

8477.59 - - Andra 


8477.90 - Delar 

Numret omfattar maskiner och apparater för bearbetning av gummi eller plast eller för 

tillverkning av varor av dessa material, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans i detta 

kapitel. 


1. maskiner för formning av ringar, däck eller andra artiklar av gummi eller plast, med 

undantag av egentliga formar (t.ex. nr 6815, 6903 och 8480); 

2. maskiner för upptagning av ventilhål på innerslangar; 

3. specialmaskiner för skärning av gummitråd; 

4. formpressar för gummi eller plast; 

84:148

5. specialpressar för formning av termoplastiska pulver; 

6. pressar för tillverkning av grammofonskivor; 

7. maskiner och apparater för tillverkning av vulkanfiber; 

8. strängsprutmaskiner. 

Delar 




Numret omfattar emellertid inte kapslingsutrustning för montering av 

halvledarkomponenter (nr 8486). 

8478 Maskiner och apparater för beredning eller bearbetning av tobak, inte nämnda 

eller inbegripna någon annanstans i detta kapitel 


8478.90 - Delar 

Detta nummer omfattar sådana maskiner och apparater för beredning eller bearbetning av 

tobak som inte är nämnda eller inbegripna någon annanstans i detta kapitel. 

Stripning utförs i tröskseparatorer. Genom ett system som består av roterande hammare och 

metallsåll (korgar) av olika storlekar blåses en luftström, varvid tobaksbladen slås sönder och 

de lättare bladdelarna skiljs från de tyngre bladnerverna. 


1. maskiner för stripning eller skärning av tobaksblad; 

2. cigarr- och cigarettmaskiner, även försedda med förpackningsanordning. 

Delar 




8479 Maskiner och mekaniska apparater med självständiga arbetsuppgifter, inte 

nämnda eller inbegripna någon annanstans i detta kapitel 

8479.10 - Maskiner och apparater för anläggnings- eller byggnadsverksamhet 

e.d. 

8479.20 - Maskiner och apparater för utvinning eller beredning av animaliska 

eller vegetabiliska fetter och feta oljor 

8479.30 - Pressmaskiner för tillverkning av spånskivor eller fiberskivor av trä 

eller andra vedartade material samt andra maskiner för behandling av 

trä eller kork 

8479.40 - Maskiner för tillverkning av tågvirke och linor 

8479.50 - Industrirobotar, ej nämnda eller inbegripna någon annanstans 

8479.60 - Evaporatörer för luftkylning 

- Andra maskiner och mekaniska apparater: 

8479.81 - - För metallbearbetning, inbegripet maskiner för lindning av elektrisk 

tråd till spolar 

8479.82 - - Maskiner för blandning, knådning, krossning, malning, sållning, 

siktning, homogenisering, emulgering eller omrörning 

8479.89 - - Andra 

8479.90 - Delar 

Detta nummer omfattar endast maskiner och mekaniska apparater som har självständiga 

84:149 

Ny version 2007

arbetsuppgifter och som: 

1. inte är uteslutna från detta kapitel genom någon anmärkning till kapitlet eller avdelningen; 

och 

2. inte omfattas av något tulltaxenummer med mera specificerad varubeskrivning i något 

annat kapitel i tulltaxan; och 

3. inte kan klassificeras enligt något annat nummer i detta kapitel på grund av: 

a) att de med hänsyn till arbetssätt eller typ inte omfattas av något annat tulltaxenummer; 

och 

b) att de inte heller med hänsyn till deras avsedda användning eller deras nyttjande inom 

viss industri omfattas av något annat nummer; eller 

c) att de med lika stor rätt skulle kunna klassificeras enligt två (eller flera) tulltaxenummer 

inom kapitlet. 

Maskiner och mekaniska apparater enligt detta nummer skiljer sig från sådana delar till 

maskiner etc. som skall klassificeras i enlighet med de bestämmelser som i allmänhet gäller 

för klassificeringen av delar, genom att de har självständiga arbetsuppgifter. 

Följande varor anses ha självständiga arbetsuppgifter: 

A. Mekaniska anordningar, med eller utan motor eller annan drivanordning, vilkas 

arbetsuppgifter kan avgränsas från och utföras oberoende av andra maskiner eller apparater. 

Exempel: Fuktning och avfuktning av luft är självständiga arbetsuppgifter, emedan de 

kan utföras av apparater som arbetar oberoende av andra maskiner eller apparater. En 

särskilt föreliggande apparat för luftavfuktning, som är avsedd att monteras på en 

ozongenerator, förs sålunda till nr 8479 i egenskap av maskin med självständig 

arbetsuppgift. 

B. Mekaniska anordningar som kan arbeta endast om de är monterade på en annan maskin 

eller apparat eller ingår i en sammansatt maskinell enhet, under förutsättning att deras 

arbetsuppgift: 

a) är klart avgränsad från den arbetsuppgift som utförs av den maskin eller apparat på 

vilken de skall monteras eller av den maskinella enhet i vilken de skall ingå, samt 

b) inte är intimt och oskiljaktigt förbunden med det arbete som utförs av nyssnämnda 

maskin, apparat eller maskinella enhet. 

Exempel: En trådavskärare är en anordning som monteras på en industrisymaskin 

och som automatiskt skär av sytråden så att maskinen kan arbeta utan avbrott. Denna 

anordning utför en självständig arbetsuppgift, eftersom den inte deltar i själva 

syarbetet. Då det inte finns något passande nummer med mera specificerad 

varubeskrivning, förs trådavskäraren till nr 8479. 

Däremot har en förgasare till en förbränningsmotor en arbetsuppgift som visserligen 

är klart avgränsad från den som utförs av motorn men som inte kan sägas vara 

självständig, eftersom förgasarens arbetsuppgift är oskiljaktigt förbunden med motorns 

arbete. Särskilt föreliggande förgasare klassificeras därför som motordelar enligt nr 

8409. 

Likaledes bildar mekaniska eller hydrauliska stötdämpare en integrerande del av den 

maskin eller apparat i vilken de skall ingå. Särskilt föreliggande stötdämpare skall 

därför klassificeras som delar till den maskin eller apparat i vilken de är avsedda att 

monteras. (Stötdämpare för fordon eller luftfartyg förs till sjuttonde avd.) 

Bland det stora antal olika maskiner och mekaniska apparater som omfattas av detta 

nummer märks följande. 

I. Maskiner och mekaniska apparater med allmän användning 

Hit hör t.ex.: 

1. kar eller andra behållare (t.ex. kar eller cisterner för elektrolys) som är försedda med 

mekaniska anordningar (omrörare etc.) och som inte är igenkännliga såsom avsedda för 

någon viss industri och som inte utgör maskiner och apparater för uppvärmning, kokning 

etc. enligt nr 8419. Kar eller andra behållare som endast är försedda med kranar, nivå- eller 

tryckmätare e.d. klassificeras efter materialets beskaffenhet; 

2. pressar, krossar, kvarnar, blandare etc. som inte är avsedda för särskilda varor eller 

industrier; 

3. apparater för fördelning av viss mängd (volym) av fasta eller flytande ämnen (t.ex. 

mekaniska matartrattar) och mekaniska apparater för kontinuerlig frammatning av 

arbetsstycken, i den mån dessa apparater inte är specialtillverkade för någon viss industri; 

84:150

4. maskiner och apparater för anbringande av snörhålsringar och rörnitar på alla slags 

material, t.ex. textilvaror, papp, plast och läder, samt maskiner för anbringande av remlås 

på drivremmar av textilmaterial, gummi eller andra ämnen; 

5. motorvibratorer, vilka består av en elektrisk motor med utskjutande axeländar som är 

försedda med excentriska skivor som alstrar radiella vibrationer, vilka överförs till den 

apparat eller anordning (transportränna, behållare, tratt, transportör, anordning för 

komprimering etc.) på vilken vibratorn är fästad; 

6. elektromagnetiska vibratorer, vilka är avsedda att anbringas på anordningar för transport, 

siktning, komprimering etc. och består av en bottenplatta som är försedd med en 

elektromagnet och två metallstavar, vilka uppbär en metallklump som med två satser av 

fjädrar hålls i läge på ett lämpligt avstånd från elektromagneten och som växelvis attraheras 

av magneten och dras tillbaka av fjädrarna; 

7. industrirobotar med flera användningsområden. Industrirobotar är automatiska maskiner 

som kan programmeras för att upprepade gånger utföra en serie rörelser. Genom att 

använda givare kan en industrirobot erhålla information om sitt arbetsområde och sedan 

analysera den sålunda erhållna informationen samt kan därigenom anpassa sitt 

arbetsmönster efter de varierande förhållandena inom arbetsområdet. 

Industrirobotar kan bestå av en ledad konstruktion som liknar en människoarm och som 

är monterad i horisontellt eller vertikalt läge på en sockel och i sin ändpunkt försedd med 

en rörlig hållare för verktygshållaren. De kan också bestå av en rätlinjig konstruktion som 

vanligen rör sig längs en vertikal axel, där hållaren bildar den yttersta delen av ett 

manöverdon som är rörligt längs en horisontell axel. Robotarna kan också vara monterade 

på en bom. 

Konstruktionens olika delar aktiveras av elektriska motorer eller med hydrauliska eller 

pneumatiska system. 

Industrirobotar har många användningsområden: svetsning, målning, hantering, lastning 

och lossning, skärning, montering, putsning av metall etc. De ersätter människor i sådana 

arbetsuppgifter som antingen utförs i en hälsofarlig miljö (med giftiga ämnen, damm etc.) 

eller som är påfrestande (flyttning av tunga lyft, enformiga arbetsuppgifter etc.). För dessa 

olika tillämpningar är robotarna utrustade med en verktygshållare och verktyg, som är 

speciellt konstruerade för att utföra arbetsuppgiften (t.ex. tänger, gripare, svetshuvuden 

etc.). 

Numret omfattar endast industrirobotar som kan utföra skiftande arbetsuppgifter enbart 

genom att använda olika verktyg. Numret omfattar emellertid inte industrirobotar som är 

speciellt konstruerade för att utföra en specifik arbetsuppgift. Sådana robotar klassificeras 

efter denna arbetsuppgift (t.ex. enligt nr 8424, 8428, 8486 eller 8515). 

II. Maskiner och mekaniska apparater som är avsedda för en viss industri 


A. maskiner och mekaniska apparater för gatu- och vägarbeten, husbyggen o.d., t.ex.: 

1. maskiner för spridning av murbruk eller betong (dock inte blandare för beredning av 

betong eller murbruk – nr 8474 eller 8705); 

2. vägmaskiner som vibrerar betongen för att göra den kompakt och färdigställa vägbanan 

samt ibland även sprida betongen. 

Numret omfattar emellertid inte väghyvlar enligt nr 8429; 

3. maskiner, även självgående, för spridning av grus på vägar o.d. samt självgående 

maskiner för spridning och packning av bituminösa vägbeläggningsmaterial. Numret 

omfattar inte grusspridare som är monterade på motorfordonsunderreden (nr 8705); 

4. maskiner och mekaniska apparater för utjämning, räffling, rutning etc. av icke hårdnad 

betong, asfalt eller liknande mjuka ytor. 

Numret omfattar inte maskiner och apparater för uppvärmning av asfalt etc. (nr 8419); 

5. smärre motordrivna maskiner och apparater, vilka manövreras av en person som går 

bredvid och vilka är avsedda för underhåll av vägar (t.ex. maskiner och apparater för 

sopning eller för målning av vita streck). 

Mekaniska roterande sopkvastar, som är monterade (eventuellt tillsammans med 

sopbehållare och spolningsanordning) på ett hjulförsett underrede som drivs av en 

traktor enligt nr 8701, förs också till detta nummer i egenskap av utbytbar utrustning, 

även om de föreligger tillsammans med traktorn; 

6. salt- och sandspridare för snöröjning, avsedda att monteras på en lastbil bestående av en 

tank för förvaring av sand och salt utrustad med en klumpkrossande omrörare, ett 

system för krossning av saltklumpar, 


84:151

och ett hydrauliskt utkastningssystem med spridningsskiva. Maskinens olika funktioner 

styrs från lastbilens förarhytt via fjärrkontroll; 

B. maskiner och mekaniska apparater för olje-, tvål- eller matfettsindustrierna, t.ex.: 

1. speciella krossar, kvarnar eller pressar för oljeväxtfrön eller oljehaltiga frukter; 

2. behållare som är försedda med mekaniska omrörare och specialkonstruerade för rening av 

oljor; 

3. maskiner för tvättning av talg; 

4. maskiner för valsning av råtalg för krossning av cellvävnaderna före nedsmältningen; 

5. emulgeringsmaskiner och ältningsmaskiner för margarintillverkning; 

6. maskiner för skärning eller formning av tvål; 

C. maskiner och mekaniska apparater för bearbetning av trä eller liknande material, 

t.ex.: 

1. barkningstrummor i vilka stockar befrias från bark genom att skava mot varandra; 

2. specialpressar för agglomerering av träfibrer, träflis, sågspån eller korkmjöl; 

3. pressar för komprimering av trä; 

4. maskiner för impregnering av trä under tryck; 

D.maskiner för tillverkning av tågvirke eller linor (linslagningsmaskiner, 

kablingsmaskiner etc.) av textilgarn och/eller metalltråd, inbegripet maskiner för tvinning 

av böjliga elektriska ledare, andra än maskiner av den typ som används för tvinning av 

textilgarn (nr 8445). 


a) maskiner för spolning, rullning eller haspling av garn, snören etc. av textilmaterial (nr 

8445); 

b) maskiner för efterbehandling (glättning, polering) av garn, snören etc. av textilmaterial 

(nr 8451). 

E. maskiner och mekaniska apparater för bearbetning av metaller, inbegripet maskiner 

för lindning av elektrisk tråd till spolar, t.ex.: 

1. skruvpressar med smältdeglar för termitsvetsning av räler, maskindelar etc.; 

2. maskiner för avfettning eller betning av metall (med syra, trikloretylen etc.), inbegripet 

betningsanordningar för metallvalsverk men inte ångbläster- och sandblästerapparater 


3. roterande trummor ("skurtrummor") för borttagande av sand eller glödspån från eller 

polering av metallvaror (t.ex. muttrar, bultar eller kullager); 

4. maskiner för förtenning genom neddoppning; 

5. tackjärnskrossar och specialstampverk för sönderdelning av gjutjärnsskrot; 

6. specialmaskiner för lindning eller överdragning av elektriska kablar med textilgarn, 

remsor av impregnerat papper, asbestband eller annat isolerande eller skyddande 

material, med undantag av maskiner för överspinning enligt nr 8447; 

7. maskiner för lindning av elektrisk tråd till spolar (t.ex. induktansspolar eller spolar för 

motorer eller transformatorer). 

F. maskiner och mekaniska apparater för framställning av korgmakeriarbeten och 

andra flätade varor (av vide, säv, rotting, halm, träspån, plast etc.), t.ex.: 

1. maskiner för tillverkning av korgar eller liknande artiklar; 

2. maskiner för omflätning av damejeanner, flaskor etc.; 

3. maskiner för tillverkning av halmhylsor för flaskor; 

4. maskiner för flätning av hattar och hattflätor. 

Numret omfattar inte maskiner för klyvning av trä, skalning av vide, klyvning av 

rotting etc. (nr 8465); 

G. maskiner och mekaniska apparater för tillverkning av borstar och penslar, t.ex.: 

1. maskiner för beredning (även avjämning eller formning) av hår, borst, fibrer etc. för 

borstar och penslar; 

2.maskiner för insättning av hår, borst, fibrer etc. i infattning, montering eller skaft. 


a) maskiner för sterilisering av borst eller fibrer (nr 8419); 

b) maskiner för bearbetning av borstinfattningar eller borstskaft av trä, kork, ben, 

hårdgummi eller liknande hårda ämnen (nr 8465); 

III. Diverse maskiner och mekaniska apparater 


1. luftfuktnings- och luftavfuktningsapparater, andra än apparater som omfattas av nr 8415, 

8424 eller 8509; 

84:152

2. startapparater (mekaniska, hydrauliska, tryckluftsdrivna etc.) för motorer, andra än 

elektriska startmotorer enligt nr 8511; 

3. hydrauliska ackumulatorer, vilka håller en viss mängd vatten i reserv under tryck för att 

reglera belastningen eller arbetstrycket i hydrauliska maskiner. Vanligen består dessa 

ackumulatorer av en vertikal cylinder som matas genom en pump. I cylindern rör sig en 

kolv som är belastad till ett visst tryck; 

4. automatiska pumpsmörjapparater för maskiner; 

5. maskiner för anbringande av tändsatsen på tändstickor genom neddoppning; 

6. maskiner och mekaniska apparater för bestrykning av tunnor med tjära e.d., andra än 

apparater för utsprutning etc. enligt nr 8424; 

7. maskiner för beläggning av svetselektroder; 

8. maskiner för rengöring av färgvalsar eller för påläggning av nytt gelatinlager på dessa; 

9. maskiner för anbringande av ljuskänsliga emulsioner på ett underlag, med undantag av 

maskiner enligt nr 8486; 

10. maskiner för mattering av glas med syror; 

11. maskiner och apparater för idragning eller utdragning av skruvar eller bultar samt 

maskiner och apparater för utdrivning av sprintar o.d. med undantag av handverktyg enligt 

82 kap. och handverktyg, pneumatiska, hydrauliska eller med inbyggd elektrisk eller icke 

elektrisk motor (nr 8467); 

12. maskiner för underhåll av rörledningar (t.ex. små, med egen framdrivningsanordning 

försedda maskiner, vilka löper på oljeledningar och därvid rengör dessa och drar över dem 

med asfalt eller annan skyddande beläggning; maskiner som av vätskeflödet förs genom 

rören och används för rengöring av rörledningens insida); 

13. maskiner för montering av kardbeslag på kardvalsar; 

14. maskiner för tillverkning av repsulor för skodon; 

15. maskiner för tvättning, avfettning eller rensning av fjäder för sängkläder; 

16. maskiner för stoppning av duntäcken eller madrasser; 

17. maskiner för anbringande av slipmedel på alla slags underlag (vävnad, papper etc.); 

18. maskiner och apparater för upprullning av linor, kablar eller böjliga rör (t.ex. tågvirke och 

linor av textilmaterial eller metall, elektriska kablar samt blyrör); 

19. mekaniska apparater för skärning av vattenväxter. De består av en horisontell lie som 

roterar under vattenytan kring en vertikal axel. Denna bärs upp av en ställning som är 

avsedd att anbringas på en båt. De kan vara hand- eller motordrivna; 

20. dykarklockor, dykardräkter av metall etc., som är försedda med mekaniska anordningar; 

21. gyrostabilisatorer för fartyg eller för liknande användning, med undantag av 

gyroanordningar för instrument enligt 90 kap. (gyrokompasser etc.) och för torpeder (nr 

9306); 

22. styr- och roderanordningar för fartyg, dock inte själva rodren (vanligen nr 7325 eller 7326) 

och inte heller automatiska styrinrättningar (gyrolotsar) enligt nr 9014; 

23. elektriska, hydrauliska, pneumatiska etc. vindrutetorkare för luftfartyg, fartyg och fordon, 

dock inte vindrutetorkare enligt nr 8512 för cyklar eller motorfordon. Numret omfattar 

också infattningar till vindrutetorkarblad och monterade vindrutetorkarblad, under 

förutsättning att de är igenkännliga som delar till ovannämnda vindrutetorkare. Numret 

omfattar inte sådana som är avsedda för vindrutetorkare till motorfordon (nr 8512); 

24. ultraljudsapparater som är avsedda för rengöring av maskindelar och diverse andra artiklar 

och består av (antingen i gemensamt hölje eller som separata enheter) en 

högfrekvensgenerator, en eller flera ultraljudgivare och en rengöringstank, ävensom 

sådana apparater som föreligger utan tank. Numret omfattar också särskilt föreliggande 

givare till sådana ultraljudapparater Detta nummer omfattar emellertid inte 

ultraljudsapparater och ultraljudsgivare av sådana slag som uteslutande eller 

huvudsakligen används för rengöring av halvledarplattor (wafers) eller flata bildskärmar 

(nr 8486); 

25. brännare för undervattenssvetsning, vilka vanligen är försedda med en speciell 

tändanordning och med en anordning för tillförsel av en extra mängd komprimerad luft 

eller syrgas genom ett ringformat utlopp runt munstycket. Härigenom erhålls ett hålrum i 

vattnet, så att lågan kan brinna; 

26. apparater för skärning och borrning av sten eller betong med hjälp av den höga temperatur 

som åstadkoms genom förbränning av järn eller stål i en syrgasstråle. Den apparat som 

används är vanligen tämligen enkel och består av ett värmebeständigt handtag med 

regleringsventil och med anordningar både för anslutning till en syrgaskälla och för 

insättning av ett järn- eller stålrör. Syrgasen strömmar genom järn- eller stålröret, vars 

ände, som tidigare har upphettats till rödglödning, förbränns. Härvid alstras en mycket hög 

temperatur, som är tillräcklig för att smälta stenen eller betongen; 


84:153

27. automatiska skoputsningsmaskiner; 

28. maskiner för vaximpregnering av bägare och behållare etc. av papper genom 

neddoppning; 

29. industrigolvbonare; 

30. evaporatörer för luftkylning och 

31. vattenskärnings- och abresiva vattenskärmaskiner. Dessa maskiner arbetar vanligtvis med 

en stråle vatten eller en blandning av vatten och fina slipmedel och med en hastighet på 

strålen av 2-3 gånger ljudhastigheten. De arbetar med ett tryck på 3000 till 4000 bar och 

kan göra olika typer av precisionsskärningar i en mängd material. Vattenskärmaskiner 

används vanligen till mjukare material (skum, mjukgummi, packningsmaterial, folier etc.). 

Vattenskärmaskinerna med slipmedel används oftare till hårdare material som 

verktygsstål, hårdgummi, komposit, sten, glas, aluminium, rostfritt stål m.m. 

32. passagerarbryggor (passagerarlandgångar). Dessa bryggor gör det möjligt för passagerare 

och personal att gå till fots mellan en terminalbyggnad och ett parkerat flygplan, ett 

kryssningsfartyg eller en passagerarfärja utan att behöva gå ut. Bryggorna består i 

allmänhet av en vridenhet (rotunda), två eller flera rektangulära teleskoptunnlar, vertikala 

lyftpelare med hjulboggier samt en kabin i den främre delen av bryggan. De innehåller 

elektromekaniska eller hydrauliska anordningar som flyttar bryggorna i höjdled, sidled 

eller genom vridning (dvs. teleskopsektionerna, kabinen, de vertikala lyftpelarna osv.) för 

att justera bryggorna till rätt position i förhållande till flygplansdörren eller till fartygets 

eller färjans ingång. Passagerarlandgångar av den typ som används vid hamnar kan 

dessutom vara utrustade med en övergångsramp i framkant, som kan sträckas in genom 

fartygets eller färjans ingång. Själva bryggorna kan inte lyfta, hantera, lasta eller lossa 

någonting. HSC 42, Annex M/3 och M/9 

Apparater för rengöring av mattor på plats på annat sätt än genom kemisk tvätt och som är 

konstruerade för att användas i offentliga lokaler såsom hotell, motell, sjukhus, kontor, 

restauranger och skolor klassificeras enligt nr 8451. 

Numret omfattar inte heller kapslingsutrustning för montering av halvledarkomponenter (nr 

8486). 

Delar 



enligt detta nummer, inbegripet andra formar än sådana som omfattas av annat nummer (i 

synnerhet nr 8480). 

8480 Formflaskor för metallgjuterier; bottenplattor till gjutformar; gjutmodeller; 

gjutformar och andra formar för metall (andra än götkokiller), metallkarbider, 

glas, mineraliska ämnen, gummi eller plast 

8480.10 - Formflaskor för metallgjuterier 

8480.20 - Bottenplattor till gjutformar 

8480.30 - Gjutmodeller 

- Formar för metall eller metallkarbider: 

8480.41 - - För sprutgjutning eller pressgjutning 

8480.49 - - Andra 

8480.50 - Formar för glas 

8480.60 - Formar för mineraliska ämnen 

- Formar för gummi eller plast 

8480.71 - - För sprutgjutning eller pressgjutning 

8480.79 - - Andra 

Detta nummer omfattar formflaskor för metallgjuterier, bottenplattor till gjutformar samt 

gjutmodeller. Med undantag av vissa varor som är omnämnda i slutet av denna anvisning 

omfattar numret också alla formar (oavsett om de är ledade eller inte och oavsett om de skall 

användas för hand eller i pressar eller andra maskiner) som används för gjutning eller 

formning av följande material till ämnen eller färdiga varor: 

84:154

I. metaller och metallkarbider; 

II. glas (inbegripet smält kvarts och annan smält kiseldioxid) eller mineraliska ämnen, såsom 

keramiska massor, gips eller betong; 

III. gummi eller plast. 

I allmänhet är formens väsentliga uppgift att hålla materialet i en bestämd form, medan det 

stelnar. Vissa formar utövar dessutom ett visst tryck på materialet. Numret omfattar dock inte 

stansmatriser enligt nr 8207, eftersom dessa formar materialet endast genom en kraftig stöt 

eller kompression (t.ex. stansverktyg för formpressning av plåtvaror). 

A. Formflaskor för metallgjuterier 

Dessa formflaskor utgörs av ramar, vanligen av gjutjärn eller stål och vanligen av rektangulär 

eller rund form. De håller samman den sandform som har formats genom stampning runt en 

modell. 

B. Bottenplattor till gjutformar 

Dessa utgör plattor som placeras på bottnen av gjutformarna. 

C. Gjutmodeller 

Hit hör modeller, kärnor, kärnlådor, formbord, modellplattor etc. (vanligen av trä) som 

används vid framställning av sandformar. 

D. Formar för metall (andra än götkokiller) eller metallkarbider 


1. kokiller. Dessa har formen av ett metallhölje som består av två eller flera delar som passar 

tillsammans. Hålrummet i höljet har samma form som de artiklar som skall gjutas; 

2. pressgjutformar, i vilka den smälta metallen pressas in under tryck. De består vanligen av 

två metallkokiller som kompletterar varandra och tillsammans bildar ett hålrum som 

motsvarar formen av de föremål som skall gjutas. I vissa fall utövar formhalvorna ett visst 

tryck på den smälta metallen; 

3. formar för sintring av metallpulver. Dessa formar värms upp och används ibland även 

för sintring av keramiska pulver eller metallkarbider; 

4. cylindriska formar för centrifugalgjutmaskiner (t.ex. för gjutning av gjutjärnsrör och 

eldrör till kanoner). 

E. Formar för glas 


1. formar för plattor, trottoarglas, block och murstenar av glas samt pressformar för takpannor 

av glas; 

2. flask- och buteljformar för hand- eller maskintillverkning, även pedalmanövrerade (t.ex. 

formar för rågjutning och färdiggjutning samt ringformar); 

3. formar för hålglasvaror, isolatorer etc.; 

4. formar för glasdrejskivor. 

5. formar av stål eller gjutjärn för tillverkning av ämnen till optiska glas, glasögonlinser etc. 

F. Formar för mineraliska ämnen 


1. formar för keramiska massor (t.ex. tegelformar samt formar för rör och andra varor av 

keramiskt material, inbegripet formar för konstgjorda tänder); 

2. formar för gjutning av betong eller asbestcement till rör, kar, gatsten, golvplattor, 

rökhuvar, trappräcken, byggnadsornament, väggar, golv etc., ävensom formar för 

tillverkning av monteringsfärdiga byggnadselement av armerad eller förspänd betong 

(fönsterkarmar, valvdelar, bjälkar, järnvägssliprar etc.); 

3. formar för agglomerering av slipmedel till slipskivor; 

4. formar för gips eller stuck (t.ex. för leksaker, statyetter eller takdekorationer). 

G. Formar för gummi eller plast 

84:155 

Ny version 2007


1. formar för vulkning av däck. Dessa formar består av två halvor av metall som värms upp 

med ånga eller elektricitet och omsluter ett slags ringformad luft- eller vattenfylld säck. 

Denna pressar däcket tätt mot formens insida; 

2. formar för formning och vulkning av olika gummivaror; 

3. formar, även elektriskt eller på annat sätt upphettade, för tillverkning av plastvaror. 

Dessa formar kan arbeta genom massans egen tyngd eller fyllas genom sprutning eller 

under tryck. 

Detta nummer omfattar även "förformar" för formning av tabletter, Dessa formar 

kallpressar det pulver som skall formas till tabletter av sådan storlek och form som är lämplig 

för materialets slutliga formning. 


a) formar som används vid tillverkning av varor (t.ex. handskar) genom neddoppning av 

formen i flytande gummi, plast etc. (klassificeras efter materialets beskaffenhet); 

b) formar av grafit eller annat kol (nr 6815); 

c) formar, alla slag, av keramiskt material (nr 6903 eller 6909, alltefter beskaffenheten); 

d) formar av glas (nr 7020); 

e) götkokiller (nr 8454); 

f) formar för framställning av halvledarkomponenter eller halvledarelement (nr 8486); 

g) formar och matriser för tillverkning av grammofonskivor (nr 8523); 

h) formar (andra än i föregående uteslutningar nämnda) för användning i pressar eller andra 

maskiner, som är avsedda för formning av andra material än de som är nämnda i 

rubriktexten till nr 8480 (klassificeras som delar till de maskiner för vilka de är avsedda). 

8481 Kranar, ventiler och liknande anordningar för rörledningar, ångpannor, 

tankar, kar e.d., inbegripet reducerventiler och termostatreglerade ventiler 

8481.10 - Reducerventiler 

8481.20 - Ventiler för oljehydrauliska eller pneumatiska transmissioner 

8481.30 - Backventiler 

8481.40 - Säkerhetsventiler och avlastningsventiler 

8481.80 - Andra anordningar 

8481.90 - Delar 

Detta nummer omfattar kranar, ventiler och liknande anordningar som används i rörledningar, 

tankar, kar e.d. för att stänga av eller reglera flödet av vätskor eller gaser eller i vissa fall fasta 

ämnen (t.ex. sand). Numret omfattar också sådana anordningar som är avsedda att reglera 

tryck eller genomströmningshastighet hos en vätska eller gas. 

Dessa anordningar reglerar flödet genom att öppna eller stänga en öppning (t.ex. med slid, 

skiva, kula, tapp, nål eller membran). De kan manövreras för hand (med nyckel, ratt, 

tryckknapp etc.) eller med motor, solenoid, urverk etc. eller genom automatiska anordningar, 

såsom fjädrar, motvikter, flottörer eller termostatiska eller tryckkänsliga anordningar. 

Förekomsten av inbyggda sådana mekanismer eller anordningar påverkar inte 

klassificeringen av kranar, ventiler etc. enligt detta nummer. Detta gäller exempelvis 

beträffande en ventil som är utrustad med en termostatisk anordning (bimetallelement, kapsel, 

känselkropp etc.). Numret omfattar också ventiler etc., som är förbundna med en termostatisk 

anordning genom exempelvis ett kapillärrör. 

Kombinationer, som består av en kran, ventil etc. och en termostat, pressostat eller något 

annat instrument enligt nr 9026 eller 9032 för mätning, kontroll eller automatisk reglering, 

klassificeras enligt nr 8481, under förutsättning att instrumentet etc. är monterat eller är avsett 

att monteras direkt på kranen, ventilen etc. och att kombinationen huvudsakligen har karaktär 

av en artikel enligt detta nummer. Om de inte uppfyller nämnda villkor, klassificeras dessa 

kombinationer enligt nr 9026 (t.ex. tryckmätare av vätsketyp med avtappningskran) eller 


Vid klassificeringen av fjärrmanövrerade eller fjärreglerade system förs endast kranen, 

ventilen etc. till nr 8481. 

Kranar, ventiler etc. består i allmänhet av oädel metall eller av plast, men de förs till detta 

nummer, även om de är av annat material (dock inte av mjukgummi, keramiskt material eller 

glas). 

84:156

Kranar, ventiler etc. förs hit, även om de har dubbla väggar för uppvärmning eller 

avkylning eller på- eller inmonterade tillbehör, såsom korta rörstycken, korta slangar med 

duschstril, små dricksfontänskålar eller låsanordningar. 

Kranar, ventiler etc. förs hit, även om de är specialkonstruerade för en viss maskin eller 

apparat eller för fordon eller luftfartyg. Vissa maskindelar i vilka ingår en komplett ventil 

eller som reglerar flödet hos en vätska eller gas inom en maskin, fastän de inte bildar en 

komplett ventil, klassificeras dock som delar till respektive maskiner, t.ex. insugnings- och 

utblåsningsventiler till förbränningsmotorer (nr 8409), slidventiler till ångmaskiner (nr 8412), 

sug- och tryckventiler till kompressorer för luft eller andra gaser (nr 8414), pulsatorer till 

mjölkningsmaskiner (nr 8434) och icke automatiska smörjnipplar (nr 8487). 

* 

* * 


1. reducerventiler, vilka reducerar gastryck och bibehåller det reducerade trycket vid en 

tämligen konstant nivå med hjälp av en ventilkägla (ett slags propp) som vanligen regleras 

av en tryckpåverkad anordning (membran, bälg, kapsel e.d.), vilken i sin tur påverkas av 

en fjäder med inställbar spänning. Dessa apparater reglerar direkt trycket hos de gaser som 

passerar genom dem. De anbringas exempelvis på cylindrar för förtätade gaser, på andra 

tryckbehållare eller på matarledningarna till de apparater i vilka gasen skall användas. 

Numret omfattar också vissa speciella reducerventiler för komprimerad luft, ånga, 

kolväten, vatten eller andra vätskor eller gaser. Dessa ventiler monteras likaledes vid 

utloppet på tryckcylindrar eller ångpannor eller på förbindelseledningar, ofta i närheten av 

de apparater, i vilka produkterna skall användas. 

Reducerventiler i vilka manometrar ingår, förs antingen hit eller till nr 9026, beroende på 

om den sammansatta apparaten har huvudsaklig karaktär av ventil eller inte (se anv. till nr 

8481, fjärde stycket); 

2. ventiler för oljehydrauliska eller pneumatiska transmissioner. Dessa ventiler, oberoende av 

sort (reducerventiler, backventiler etc.), används speciellt för transmission av 

komprimerade vätskor eller gas i hydrauliska eller pneumatiska system; 

3. backventiler; 

4. säkerhetsventiler, avlastningsventiler etc., även med varningsvissla. 

Sprängbleck (tunna plattor av plast eller metall) används i vissa fall som 

säkerhetsanordningar i stället för ventiler. De monteras med hjälp av en särskild hållare på 

rörsystem och tryckkärl och brister vid ett bestämt tryck. De klassificeras efter materialets 

beskaffenhet (nr 3926, 7115, 7326, 7419, 7508, 7616 etc.); 

5. flervägsventiler (t.ex. "manifold valves" och "Christmas tree valves"); 

6. reglerings-, utblåsnings- och avstängningskranar etc. för nivåmätare; 

7. avtappningskranar för radiatorer; 

8. ventiler för innerslangar till däck; 

9. flottörventiler; 

10. kondensvattenavledare, i vilka kondensvattnet från en ångledning samlas och vilka töms 

automatiskt (t.ex. genom inverkan av en flottör). Numret omfattar också 

kondensvattenavledare i vilka ventilkäglan påverkas av en termostatanordning 

(bimetallband eller kapsel) som är monterad inuti apparaten (termostatreglerade 

kondensvattenavledare); 

11. brandposter, slangmunstycken o.d. som är försedda med kranar eller ventiler för reglering 

av vattenstrålen. 

Numret omfattar emellertid inte s.k. sprinklers för mekanisk brandsläckning, mekaniska 

vattenspridare för trädgårdar och liknande varor (nr 8424); 

12. blandningskranar och blandningsventiler med två eller flera inlopp och en 

blandningskammare. Numret omfattar också termostatreglerade blandningsventiler som 

innehåller en inställbar termostatanordning som påverkar de ventilkäglor som reglerar 

tillförseln till blandningskammaren av vätskor eller gaser med olika temperaturer; 

13. bottenventiler för avloppsvatten (för badkar, tvättställ etc.) (andra än enkla proppar som 

sätts i för hand och vilka klassificeras efter materialets beskaffenhet); 

14. bottenventiler och andra undervattensventiler, undervattenskranar etc. för fartyg; 

15. kranar med slangar eller teleskoprör, för smörjning av axlar på fartyg etc.; 

16. sifonventiler för mineralvattensflaskor; 

17. burklock till aerosolförpackningar, vilka skall fyllas med insektsbekämpningsmedel eller 

desinfektionsmedel i form av vätska eller gas under tryck och består av ett lock av metall 

som är försett med en tryckknapp som påverkar en nål för öppning eller stängning av 

84:157 

Ny version 2007

spraymunstycket; 

18. sprundkranar för fat, tunnor etc.; 

19. för flaskpåfyllningsmaskiner avsedda kranar, vilka automatiskt stängs när flaskan är full; 

20. för bardiskar avsedda öltappningsapparater, vilka huvudsakligen består av en eller flera 

handmanövrerade kranar, vilka tillförs öl med hjälp av trycket hos i ölfaten genom 

rörledningar införd koldioxid. 

Delar 



nummer. 

* 

* * 


a) kranar, ventiler o.d. av mjukgummi (nr 4016), av keramiskt material (nr 6903 eller 6909) 

eller av glas (nr 7017 eller 7020); 

b) vattenlås för diskbänkar, vattenklosetter, badrum o.d. samt spolcisterner med eller utan 

mekanism, vilka klassificeras efter materialets beskaffenhet (t.ex. nr 3922, 6910 eller 

7324); 

c) centrifugalregulatorer för ångmaskiner (nr 8412); 

d) ångstrålapparater och strålpumpar (nr 8413); 

e) sprutpistoler etc. (nr 8424); 

f) pneumatiska smörjpistoler (nr 8467); 

g) svetsbrännare för gassvetsning (nr 8468); 

h) kranar med anordningar för portionering av viss mängd glass, spritdrycker, mjölk etc. (nr 

8479). 

8482 Kullager och rullager 

8482.10 - Kullager 

8482.20 - Koniska rullager, inbegripet koniska rullar monterade i hållare 

8482.30 - Sfäriska rullager 

8482.40 - Nållager 

8482.50 - Andra cylindriska rullager 

8482.80 - Andra slag, inbegripet kombinerade kul- och rullager 

- Delar: 

8482.91 - - Kulor, nålar och rullar 

8482.99 - - Andra 

Detta nummer omfattar alla slags kullager, rullager och nållager. Dessa lager används i stället 

för glidlager och möjliggör en avsevärd reducering av friktionen. De monteras i allmänhet 

mellan lagerhuset och axeln och kan vara konstruerade för att ge radiellt stöd (radiallager) 

eller för att motstå axialtryck (axial- eller trycklager). Vissa lager kan vara avsedda att ge 

såväl radiellt som axiellt stöd. 

Vanligen består dessa lager av två koncentriska ringar, som omsluter kulorna eller rullarna, 

och en kul- eller rullhållare som håller dessa på sin plats och på lika avstånd från varandra. 

Man skiljer särskilt mellan: 

A. kullager, med enkla eller dubbla rader av kulor. Denna grupp omfattar också 

glidmekanismer med kullagerkulor, t.ex.: 

1. sådana som består av en yttre ring av stål, i vilken är infattad en inre ring av mässing som 

är försedd med längsgående spår i form av utdragna ellipser som innesluter små stålkulor; 

2. sådana som har begränsad rörelse och består av en räfflad cylinder, en kulhållare och ett 

lagerhus, samtliga av stål; 

3. sådana som har obegränsad rörelse och består av ett segment, ett lagerhus som omsluter 

kullagerkulorna och en styrskena med ett triangelformigt spår, samtliga av stål; 

B. rullager, med enkla eller dubbla rader av rullar av vilken form som helst (cylindriska, 

koniska, tunnformiga etc.); 

C. nållager. Dessa skiljer sig från vanliga rullager genom att rullarna har en konstant diameter 

av högst 5 mm och en längd av minst tre gånger diametern. Rullarnas ändar får vara 

84:158

undade (se kompletterande anm. till 84 kap.). Dessa rullar är placerade mellan lagrets två 

ringar och någon rullhållare används i de flesta fall inte. 

På grund av de höga tryck för vilka de utsätts är dessa lager vanligen av stål (särskilt 

kromstål). Dock är en del lager för särskilda ändamål av brons, koppar eller plast. 

Delar 

Detta nummer omfattar också delar till kullager, rullager och nållager, t.ex.: 

1. polerade stålkulor (oavsett om de är avsedda för kullager eller inte) vilkas största och 

minsta diameter inte avviker från den nominella diametern med mer än 1 %, dock högst 

med 0,05 mm. Stålkulor som inte överensstämmer med denna definition klassificeras enligt 

nr 7326 (se anm. 6 till 84 kap.); 

2. kulor av koppar, brons, plast etc. till kullager; 

3. nålar eller rullar av vilken form som helst, till nål- eller rullager; 

4. kul- och rullagerringar, kul- och rullhållare, spännhylsor etc. 

* 

* * 

Numret omfattar inte maskindelar med inbyggda kullager, rullager eller nållager. Sådana 

delar klassificeras enligt sina respektive nummer, t.ex.: 

a) lagerhus och lagerbockar med kul- eller rullager (nr 8483); 

b) cykelnav (nr 8714). 

8483 Transmissionsaxlar (inbegripet kamaxlar och vevaxlar) och vevar; lagerhus 

och glidlager; kuggtransmissioner och friktionstransmissioner; kul- och 

rullskruvar; växellådor och andra utväxlingar, inbegripet momentväxlar; 

svänghjul, remskivor, linskivor, block och blockskivor; friktionskopplingar och 

andra axelkopplingar (inbegripet universalkopplingar) 

8483.10 - Transmissionsaxlar (inbegripet kamaxlar och vevaxlar) och vevar 

8483.20 - Lagerhus med kullager eller rullager 

8483.30 - Lagerhus utan kullager eller rullager; glidlager 

8483.40 - Kuggtransmissioner och friktionstransmissioner, andra än tandhjul och 

andra enkla komponenter för kraftöverföring; kul- eller rullskruvar; 

växellådor och andra utväxlingar, inbegripet momentväxlar 

8483.50 - Svänghjul, remskivor, linskivor, block och blockskivor 

8483.60 - Friktionskopplingar och andra axelkopplingar (inbegripet 

universalkopplingar) 

8483.90 - Tandade hjul, kedjedrev och andra transmissionselement som 

föreligger separat; delar 

De varor som omfattas av detta nummer utgörs huvudsakligen av: 

a) vissa mekaniska delar som används för kraftöverföring från en yttre kraftkälla till en eller 

flera maskiner; eller 

b) vissa inre maskindelar för kraftöverföring till andra delar i samma maskin. 

A. Transmissionsaxlar (inbegripet kamaxlar och vevaxlar) och vevar 

Dessa axlar överför vanligen kraften i form av en rotationsrörelse. Hit hör bl.a.: 

1. huvudaxlar eller drivaxlar som drivs direkt av motorn; 

2. sekundäraxlar för koppling till huvudaxeln med drivremmar och remskivor eller genom 

kugghjul etc. Dessa axlar används för att överföra drivkraften från huvudaxeln till ett antal 

maskiner eller till olika delar av en maskin; 

3. ledade axlar, vilka består av två eller flera med kulleder, klokopplingar etc. förenade axlar; 

4. böjliga axlar, vilka överför rörelsen hos en drivanordning till exempelvis handverktyg eller 

mätinstrument (varvräknare, hastighetsmätare etc.); 

5. vevar och vevaxlar. Dessa kan antingen vara gjorda i ett stycke eller sammansatta av flera 

delar. De mottar (t.ex. hos kolvmotorer) en fram- och återgående rörelse och omvandlar 

denna till en roterande rörelse eller tvärtom; 

84:159 

Ny version 2007

6. kamaxlar och excenteraxlar. 

Enkla axlar som inte överför kraft utan endast uppbär ett hjul eller andra roterande delar 

omfattas inte av detta nummer. 

Det omfattar inte heller: 

a) järn- eller stålstång med likformigt tvärsnitt (nr 7214 eller 7215); 

b) linor i längder utan kopplingsanordningar, avsedda för tillverkning av böjliga drivaxlar (nr 

7312); 

c) fram- och återgående vevstakar för överföring av rörelse till fingerbalkarna på gräsklippare 

eller slåttermaskiner (nr 8433). 

B. Lagerhus och glidlager 

Lagerhus är avsedda att bära upp glidlager, kullager, rullager etc., i vilka (eller i fråga om 

axiallager mot vilka) axeländen roterar. Lagerhus består vanligen av två delar, vilka i 

sammansatt skick bildar en ring som håller lagret. De kan vara försedda med 

smörjanordningar. 

I lagerhusen ingår ofta även plattor, lagerbockar, lagerstolar, konsoler e.d., varmed de kan 

fästas på maskinen eller på en vägg eller annan del av en byggnad. Plattor, lagerbockar etc. 

utan lagerhus (och inte heller konstruerade för att uppbära ett lager) klassificeras dock efter 

materialets beskaffenhet (vanligen nr 7325 eller 7326). 

Lagerhus med isittande kul- eller rullager förs hit, medan särskilt föreliggande kullager, 

rullager och nållager förs till nr 8482). 

Däremot klassificeras glidlager enligt detta nummer även om de föreligger utan lagerhus. 

Glidlager består av lagerskålar eller lagerbussningar av lagermetall eller annat material (t.ex. 

sintrad metall eller plast). De kan vara i ett stycke eller bestå av flera sammansatta delar och 

bildar ett lager med slät yta, i vilket en axel roterar. 

Numret omfattar inte lager av grafit eller annat kol (nr 6815). 

C. Kuggtransmissioner och friktionstransmissioner, inbegripet kedjehjul 

Det väsentliga elementet i dessa varor är det tandade hjulet, den tandade cylindern, konen, 

stången, skruven etc. I kuggtransmissioner griper tänderna på ett kugghjul etc. in i tänderna på 

ett annat, så att det förras rotationsrörelse överförs till det senare osv. Alltefter förhållandet 

mellan antalet tänder i de olika enheterna kan rotationsrörelsen överföras med samma, ökad 

eller minskad hastighet. Genom att använda olika typer av kugghjul etc. och ändra den vinkel 

i vilken de griper in i varandra, kan man ändra kraftöverföringens riktning eller omvandla en 

rotationsrörelse till en linjär rörelse eller omvänt (såsom med en kuggstång och ett kugghjul). 

Gruppen omfattar alla slags kuggtransmissioner, såsom cylindriska och koniska kugghjul, 

snäckhjul och snäckor, kuggstänger, differentialkugghjul etc., ävensom kombinationer av 

sådana kugghjul (kuggväxlar). Hit förs likaså tandade och liknande hjul för kraftöverföring 

med transmissionskättingar. 

Numret omfattar också friktionshjul, dvs. hjul, skivor eller cylindrar, av vilka det ena 

monteras på den drivande axeln och det andra på den drivna axeln. De överför rörelsen genom 

friktionen mellan hjulen. Friktionshjul är vanligen av gjutjärn och i vissa fall överdragna med 

läder, trä, bondade fibrer eller annat material för att öka friktionen. 

D. Kul- och rullskruvar 

Kul- eller rullskruvar består av en gängad axel och en mutter med kullagerkulor eller rullar 

som är fördelade längs gängorna på mutterns insida. Dessa anordningar gör det möjligt att 

omvandla en rotationsrörelse till en linjär rörelse och omvänt. 

E. Växellådor och andra utväxlingar, inbegripet momentväxlar 

Med dessa anordningar kan en maskins hastighet varieras, antingen för hand eller automatiskt, 

alltefter behovet. Hit hör bl.a.: 

1. växellådor, vilka består av flera kugghjul som kan samordnas på olika sätt. 

Transmissionshastigheten kan sålunda regleras alltefter de olika kombinationer i vilka de 

drivande och de drivna kugghjulen kopplas ihop; 

84:160

2. friktionsväxlar och växlar med kedjor eller drivremmar, i vilka en skiva, en kon, en 

kedja eller en drivrem står i kontakt med ett friktionshjul, vars läge i förhållande till skivans 

mitt eller konens spets kan regleras automatiskt (eller vid behov). På detta sätt regleras den 

överförda rotationshastigheten; 

3. hydrauliska växlar, inbegripet hydrauliska momentväxlar. Variationer i utväxlingen 

erhålls genom att de roterande skovlarna på den drivande delen slungar vätskan (vanligen 

olja) mot fasta eller rörliga skovlar på den drivna delen. Kraften överförs antingen genom 

tryck (hydrostatiska växlar) eller genom flöde (hydrodynamiska växlar och momentväxlar). 

Numret omfattar inte växellådor eller andra utväxlingar som med en motor bildar en enhet. 

Sådana klassificeras enligt samma nummer som motorn. 

F. Svänghjul 

Svänghjul är relativt stora, tunga hjul, som vanligen är så konstruerade att tyngden är 

koncentrerad nära hjulringen. Hjulets tröghetsmoment strävar under rörelsen att motverka 

varje hastighetsförändring hos motorn och därigenom hålls hastigheten konstant. Svänghjul 

kan i vissa fall ha spårförsedd eller tandad kant eller vara försedda med vevstakar, så att de 

under vissa omständigheter kan användas för kraftöverföring (t.ex. remskive-, linskive- eller 

kugghjulssvänghjul). 

G. Remskivor, linskivor, block och blockskivor 

Remskivor och linskivor består av hjul, ibland med spårförsedd kant, vilka överför en 

rotationsrörelse från en skiva till en annan med hjälp av en ändlös rem eller lina. Detta 

nummer omfattar enkla remskivor och linskivor, cylindriska eller koniska remskivor, 

trappremskivor etc. 

Till denna grupp hör också blockskivor och block för hissar etc. samt rem- eller linskivor 

som inte själva överför någon kraft utan endast tjänstgör som styrning eller vändpunkt för 

drivremmar eller drivlinor (t.ex. ledrullar samt spännrullar för reglering av spänningen hos 

drivremmar). 

Numret omfattar emellertid inte två eller flera blockskivor som bildar ett lyftblock eller spel 

(nr 8425). 

H. Axelkopplingar (rörliga eller lösbara) 

Dessa anbringas mellan en drivande axel och en driven axel för att förena eller skilja dessa 

alltefter behov. Hit hör bl.a.: 

friktionskopplingar, i vilka roterande skivor, ringar, koner etc. med 

friktionsytor kan in- eller urkopplas; klokopplingar, vilkas sammankopplande organ utgörs av 

klor som griper in i varandra; automatiska centrifugalkopplingar, vilka in- eller urkopplas 

alltefter rotationshastigheten; tryckluftskopp-lingar; hydrauliska kopplingar; etc. 

Numret omfattar emellertid inte elektromagnetiska kopplingar (nr 8505). 

IJ. Axelkopplingar (fasta) 

Hit hör bl.a. muffkopplingar, flänskopplingar, elastiska kopplingar, hydrauliska kopplingar 

etc. samt universalkopplingar (såsom kardanknutar och oldhamkopplingar). 

Delar 



nummer. 

* 

* * 


a) produkter som har grovt tillformats genom smidning, enligt nr 7207; 

84:161 

Ny version 2007

) transmissionsanordningar av ovan angivet slag (växellådor, transmissionsaxlar, 

axelkopplingar, differentialer etc.) som uteslutande eller huvudsakligen är avsedda för 

fordon eller luftfartyg (sjuttonde avd.). Det bör dock observeras, att inre delar till motorer 

för fordon eller luftfartyg klassificeras enligt detta nummer. 

Sålunda förs vevaxlar och kamaxlar hit, även om de är specialtillverkade för bilmotorer. 

Däremot förs transmissionsaxlar, växellådor och differentialer för bilar till 8708; 

Det bör vidare observeras, att transmissionsanordningar av de slag som är angivna i nr 

8483 förs hit, även om de är specialkonstruerade för fartyg; 

c) urdelar (nr 9114). 

8484 Packningar av metallplåt i förening med annat material eller av två eller flera 

skikt av metall; satser av packningar av skilda material, i påsar, kuvert eller 

liknande förpackningar; mekaniska packningar 

8484.10 - Packningar av metallplåt i förening med annat material eller av två eller flera 

skikt av metall 

8484.20 - Mekaniska packningar 


A. Packningar av metallplåt i förening med annat material eller av flera skikt av 

metall 

Dessa består av: 

a) två metallplåtar med mellanlägg av asbest (eller ibland filt, papp eller annat icke metalliskt 

material); eller 

b) tillskurna skivor av asbest eller annat icke metalliskt material, försedda med metallskoning 

längs ytterkanterna och runt kanterna på eventuellt förekommande hål; eller 

c) flera skikt av hoppressade metallfolier (av samma metall eller av olika metaller). 

Dessa packningar används huvudsakligen i motorer, pumpar eller rörförbindningar. 

Numret omfattar däremot inte asbestpackningar som är förstärkta med metalltråd eller 

metallduk (nr 6812), om de inte ingår i en sats som omfattas av den andra delen av numret. 

B. Satser av packningar 

Sådana satser (i påsar, kuvert, askar etc.), oavsett materialet (presskork, läder, gummi, 

textilmaterial, papp, asbest etc.), klassificeras enligt detta nummer under förutsättning att inte 

samtliga packningar är av samma material. 

För att föras hit måste satserna innehålla åtminstone två packningar av olika material. En 

påse, ett kuvert, en ask etc. som innehåller t.ex. en sats av fem packningar, alla av papp, förs 

således inte hit utan till nr 4823. Om satsen även innehöll en gummipackning, skulle den 

däremot föras hit. 

C. Mekaniska packningar 

Mekaniska packningar (t.ex. glidringstätning och fjäderringstätning) utgör mekaniska 

anordningar som bildar läckagefri skarv mellan plana, roterande ytor för att förebygga 

högtrycksläckage i den maskin eller apparat de är monterade i. De tätar för det tryck eller den 

utmattning som utövas på dessa av rörliga delar eller vibrationer m.m. 

Konstruktionen av dessa packningar är vanligen ganska komplicerad. De består av: 

(i) fasta detaljer vilka, då packningen är placerad, blir en del av maskinen eller apparaten; och 

(ii) rörliga detaljer: roterande delar, fjädrande delar m.m. 

Det är speciellt på grund av dessa rörliga delar artiklarna kallas "mekaniska packningar". 

Packningarna fungerar som vibrationsdämpare lager, tätningar och, i vissa fall, som 

kopplingselement. Dessa tätningar har en mängd användningsområden, de kan vara 

innefattade i pumpar, kompressorer, blandare, omrörare eller turbiner; de framställs ur en 

mängd material och i varierande konfigurationer. 

* 

* * 

84:162


a) packningar (andra än sammansatta packningar som helt eller delvis Består av metallplåt 

eller metallfolier) som inte uppfyller ovan under B angivna villkor; dessa klassificeras i 

allmänhet efter materialets beskaffenhet; 

b) tätningar (t.ex. asbestsnören – nr 6812); 

c) oljetätningsringar enligt nr 8487. 

[8485] 

8486 Maskiner och apparater av sådana slag som uteslutande eller huvudsakligen 

används för framställning av halvledarämnen (boules), halvledarplattor 

(wafers), halvledarkomponenter eller halvledarelement, elektroniska 

integrerade kretsar och flata bildskärmar; maskiner och apparater enligt 

anmärkning 9 C till detta kapitel; delar och tillbehör 

8486.10 - Maskiner och apparater för framställning av halvledarämnen 

(boules) och halvledarplattor (wafers) 

8486.20 - Maskiner och apparater för framställning av 

halvledarkomponenter eller halvledarelement och av elektroniska 

integrerade kretsar 

8486.30 - Maskiner och apparater för framställning av flata bildskärmar 

8486.40 - Maskiner och apparater enligt anmärkning 9 C till detta kapitel 

8486.90 - Delar och tillbehör 

Detta nummer omfattar maskiner och apparater av sådana slag som uteslutande eller 

huvudsakligen används för framställning av halvledarämnen (boules), halvledarplattor 

(wafers), halvledarkomponenter eller halvledarelement, elektroniska integrerade kretsar eller 

flata (platta) bildskärmar. Numret omfattar emellertid inte maskiner och apparater för 

mätning, kontroll, kemisk analys, etc. (90 kap.) 

A. Maskiner och apparater för framställning av halvledarämnen (boules) och 

halvledarplattor (wafers) 

Denna grupp omfattar maskiner och apparater för framställning av halvledarämnen (boules) 

och halvledarplattor (wafers), t.ex.: 

1. zonsmältningsugnar för zonsmältning och raffinering av kiselstavar, oxidationsugnar för 

anbringande av ett oxidskikt på plattor (wafers) och diffusionsugnar för dopning av plattor 

med störämnen; 

2. apparater för kristalltillväxt eller -dragning för framställning av monokristallina 

halvledarämnen med mycket hög renhetsgrad från vilka halvledarplattor kan skäras till; 

3. kristallslipmaskiner, som slipar kristallämnet till exakt den diameter som behövs för 

plattorna, och som slipar ämnets plana sidor för att markera kristallens resistivitet och typ 

(p- eller n-); 

4. sågar för tillskärning av halvledarplattor (wafers), som sågar monokristallina 

halvledarämnen till plattor; 

5. slipmaskiner, läppningsmaskiner och polermaskiner för halvledarplattor (wafers), 

som preparerar halvledarplattorna inför tillverkningen. I detta ingår att anpassa 

halvledarplattornas dimensioner så att de håller sig inom en given dimensionstolerans. 

Särskilt viktigt är att ytan är fullständigt plan; 

6. maskiner för kemisk-mekanisk polering (chemical mechanical polishers, CMP), som 

jämnar ut och polerar plattans yta genom att kombinera kemiskt avlägsnande med 

mekanisk polering. 

84:163 

Ny version 2007

B. Maskiner och apparater för framställning av halvledarkomponenter eller 

halvledarelement och av elektroniska integrerade kretsar 

Denna grupp omfattar maskiner och apparater för framställning av halvledarkomponenter 

eller halvledarelement och av elektroniska integrerade kretsar, t.ex.: 

1. utrustning för beläggning med film, vilken under tillverkningsprocessen anbringar eller 

skapar olika filmer på halvledarplattornas yta. Dessa filmer fungerar som ledare, isolatorer 

och halvledare i den färdiga produkten. De kan bestå av oxider och nitrider av substratets 

yta, metaller och epitaxiella skikt. De processer och den utrustning som tas upp nedan 

behöver inte vara begränsade till framställning av en viss typ av film. 

a) oxidationsugnar, i vilka en ”film” av oxid bildas på plattorna. Oxiden bildas genom 

en kemisk reaktion mellan plattornas yttersta molekylskikt och det syre eller den ånga 

som tillförs under upphettning; 

b) apparater för utfällning genom kemisk förångning (”chemical vapour deposition”, 

CVD), vilka används för utfällning av olika typer av film som bildas genom att 

lämpliga gaser sammanförs i en reaktionskammare vid höga temperaturer. Reaktionen 

är en termokemisk ångfasreaktion. Arbetet kan utföras antingen i normalt 

atmosfärstryck eller under lågt tryck (LPCVD) och plasma kan användas för att öka 

tillväxthastigheten (”plasma enhanced CVD”, PECVD); 

c) apparater för utfällning genom fysisk förångning (physical vapour deposition, 

PVD), vilka används för utfällning av olika typer av film som bildas genom att ett fast 

ämne förångas. Som exempel på detta kan nämnas: 

1. förångningsutrustning, i vilken filmen framställs genom upphettning av 

materialkällan; 

2. sputtringsutrustning, i vilken filmen framställs genom att en materialkälla 

(”target”) beskjuts med joner; 

d) utrustning för molekylstråleepitaxi (Molecular Beam Epitaxy, MBE), i vilken 

epitaxiella skikt växer fram på ett upphettat monokristallint substrat i ultrahögt 

vakuum med hjälp av strålar av molekyler. Processen är densamma som vid PVD; 

2. dopningsutrustning, som för in störämnen i plattans yta för att förändra konduktiviteten 

(ledningsförmågan) eller andra egenskaper hos ett halvledarskikt, som t.ex.: 

a) termodiffusionsutrustning, i vilken störämnena förs in i plattans yta genom tillförsel 

av gaser under hög temperatur; 

b) apparater för jonimplantering, i vilka störämnena ”skjuts” in i kristallstrukturen på 

plattans yta i form av en stråle av accelererade joner; 

c) glödgningsugnar, som reparerar plattans kristallstruktur efter att den skadats vid 

jonimplantering; 

3. utrustning för etsning och strippning (avlägsnande av fotoresist) för etsning och 

rengöring av plattornas ytor, såsom: 

a) våtetstningsutrustning, i vilken kemiska etsmedel tillförs genom sprutning eller 

nedsänkning. Sprutetsning ger ett mer enhetligt resultat än etsbad, eftersom processen 

utförs på en platta åt gången; 

b) apparater för torretsning med plasma (plasmaetsning), i vilka etsmedlen 

förekommer i gasform i ett plasmafält, vilket skapar en anisotrop etsprofil. Vid 

torretsning används ett flertal olika metoder för att åstadkomma en gasformig plasma 

som avlägsnar tunna skikt av material från halvledarplattor; 

c) maskiner för jonstrålebearbetning, i vilka joniserade gasatomer accelereras mot 

plattans yta. När jonerna träffar plattan leder detta till att det yttersta lagret avlägsnas 

från ytan; 

d) strippningsmaskiner eller ”ashers”, med hjälp av en teknik som påminner om 

etsning avlägsnar dessa apparater förbrukad fotoresist från plattans yta efter att den har 

fungerat som ”schablon”. Denna utrustning kan också med isotrop etsprofil avlägsna 

nitrider, oxider och polykisel; 

4. litografiutrustning, som överför kretsmönstret till den med fotoresist belagda ytan av 

halvledarplattan, t.ex.: 

84:164

a) utrustning för beläggning av halvledarplattor med fotoresist. Dessa inbegriper 

roterande hållare som skapar en jämn beläggning av flytande fotoresist över 

halvledarplattans yta; 

b) utrustning för exponering av den med fotoresist belagda halvledarplattan med 

kretsmönstret (eller en del av detta): 

1. apparater som använder en arbetsmask eller en modermask och i vilka 

fotoresisten exponeras med ljus (vanligtvis ultraviolett ljus) eller, i vissa fall, 

med röntgenstrålar: 

a) kontaktskrivare (contact printers), i vilka masken placeras i kontakt med 

plattan under exponeringen; 

b) ”proximity aligners”, vilka liknar kontaktskrivare förutom att faktisk kontakt 

inte äger rum mellan masken och plattan; 

c) ”scanning aligners”, vilka använder projektionsteknik för att exponera en 

skåra som hela tiden rör sig över masken och plattan; 

d) ”step and repeat aligners”, vilka använder projektionsteknik för att exponera 

en del av plattan åt gången. Exponering kan göras antingen genom reduktion 

från masken till plattan eller i skala 1:1. I en av de tekniker som används för 

detta utnyttjas excimerlaser; 

2. apparater för direkt prägling (write-on-wafer). Dessa apparater arbetar utan 

arbetsmask eller modermask. De använder en datorkontrollerad ”skrivstråle” (t.ex. 

elektronstråle (E-beam), jonstråle eller laser) för att rita kretsmönstret direkt på 

den med fotoresist belagda plattan; 

5. utrustning för framkallning av exponerade halvledarplattor. Dessa inbegriper 

kemiska bad liknande dem som används i fotolaboratorier. 

Detta nummer omfattar även: 

1. centrifuger för beläggning av isolerande substrat eller plattor (wafers) med fotoresist; 

2. screentryckare för anbringande av etstålig färg på isolerade substrat; 

3. laserritsmaskiner för tillskärning av chips från halvledarplattor (wafers); 

4. sågar för tillskärning av chips från halvledarplattor (wafers). 

C. Maskiner och apparater för framställning av flata bildskärmar 

Denna grupp omfattar maskiner och apparater för bearbetning av substrat till flata (platta) 

bildskärmar. Den omfattar emellertid inte framställning av glas eller montering av 

mönsterkort eller andra elektroniska komponeneter på den flata skärmen. 

Numret omfattar maskiner och apparater för framställning av flata bildskärmar, t.ex.: 

1. apparater för etsning, framkallning, strippning eller rengöring; 

2. apparater för projicering, ritning eller plätering av ledningsmönster; 

3. torkcentrifuger och andra apparater för torkning; 

4. maskiner (roterande hållare) för beläggning med fotoemulsion; 

5. jonimplanterare för dopning; 

6. ugnar och annan utrustning för diffusion, oxidation, glödgning eller 

snabbuppvärmning; 

7. apparater för utfällning genom kemisk förångning (CVD) eller genom fysisk 

förångning (PVD); 

8. maskiner för slipning och polering; 

9. maskiner för sågning, ritsning eller annan markering. 

D. Maskiner och apparater enligt anmärkning 9 C till detta kapitel 

Denna grupp omfattar maskiner och apparater av sådana slag som uteslutande eller 

huvudsakligen används för: 


84:165

1. framställning eller reparation av arbetsmasker och modermasker (t.ex. apparater 

(fotoplottrar) för fotografisk framställning av fotomasker och maskiner för 

jonstrålebearbetning för reparation av arbetsmasker och modermasker); 

2. montering av halvledarkomponenter eller halvledarelement samt elektroniska 

integrerade kretsar, t.ex.: : 

a) lasergravyrmaskiner för gravering av plastkåporna till färdiga monolitkretsar eller 

diskreta halvledarkomponenter; 

b) kapslingsutrustning som t.ex. pressar för tillverkning av plastkåpor till chips genom 

att plastmaterial pressas omkring chipsen; 

c) trådbondningsmaskiner för svetsning av guldtråd på monolitkretsars kontaktpunkter 

genom ultraljuds- eller elektrisk kompressionssvetsning; 

d) utrustning för s.k. ”wafer bumping”, vilket är en process där anslutningar byggs upp 

på en hel platta innan den sågas till chips; 

3. lyftning, annan hantering, lastning, lossning eller transport av halvledarämnen 

(boules), halvledarplattor (wafers), halvledarkomponenter eller halvledarelement, 

elektroniska integrerade kretsar och flata (platta) bildskärmar (t.ex. automatiska 

materialhanteringsmaskiner för transport, hantering och lagring av halvledarplattor, 

kassetter och askar för kiselskivor och annan materiel för halvledarkomponenter). 

E. Delar och tillbehör 


allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar och tillbehör till maskiner 

och apparater enligt detta nummer. Bland delar och tillbehör som klassificeras enligt detta 

nummer märks hållare för arbetsstycken eller verktyg och annan speciell utrustning som 

uteslutande eller huvudsakligen används till maskiner och apparater enligt detta nummer. 

8487 Delar till maskiner eller apparater, inte försedda med elektriska 

kopplingsanordningar, isolatorer, spolar, kontaktelement eller andra elektriska 

anordningar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans i detta kapitel 

8487.10 - Fartygspropellrar och blad till sådana propellrar 


Detta nummer omfattar alla icke elektriska delar till maskiner och apparater, med undantag 

av: 

a) delar som är uteslutande eller huvudsakligen avsedda för en viss maskin eller apparat 

(inbegripet maskiner enligt nr 8479 eller 8543, enligt sjuttonde avd., 90 kap. etc.) och som 

därför klassificeras enligt samma nummer som maskinen eller apparaten i fråga (eller, där 

särskilt nummer finns för delar, enligt detta särskilda nummer); 

b) delar som omfattas av nr 8481 – 8484; 

c) delar som omfattas av andra tulltaxenummer med mera specificerad varubeskrivning eller 

som enligt anm. 1 till sextonde avd. eller anm. 1 till 84 kap. är uteslutna från detta kapitel, 

t.ex. drivremmar och transportband av plast (39 kap.); drivremmar och transportband av 

mjukgummi (nr 4010) samt andra delar av mjukgummi (nr 4016); delar av läder eller 

konstläder (nr 4205); drivremmar och transportband av textilmaterial (nr 5910) samt andra 

maskindelar av textilmaterial (nr 5911); delar av keramiskt material eller av glas (69 eller 

70 kap.); maskindelar som består helt av ädelstenar eller halvädelstenar (naturliga, 

syntetiska eller rekonstruerade) (71 kap.); skruvar, kedjor, fjädrar och andra delar med 

allmän användning enligt definition i anm. 2 till femtonde avd.; maskinborstar (nr 9603). 

Varor enligt detta nummer utgörs därför i allmänhet av sådana delar som är igenkännliga 

som maskindelar men inte som delar till någon viss maskin. Om dessa villkor är uppfyllda, 

omfattar numret bl.a. icke automatiska smörjkoppar; smörjnipplar; rattar; hävstänger och 

handtag; skyddsplåtar och andra skyddsanordningar; bottenplattor; oljetätningsringar. Dessa 

ringar, som i allmänhet har ett cirkelrunt tvärsnitt, har en tämligen enkel sammansättning 

(t.ex. en böjlig gummiring och en armering som är sammansatta genom vulkanisering) och 

kännetecknas genom frånvaron av rörliga delar. De används i ett stort antal maskiner och 

84:166

apparater, för att förhindra olje- eller gasläckage eller att förhindra damm att tränga in etc., 

genom tätning av de ytor som skall sammanfogas. 

Numret omfattar också propellrar och skovelhjul till fartyg. 

84:167 

Ny version 2007

delar till sådana varor; apparater för - Taric

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?