Guide till Harvardsystemet - BADA - Högskolan i Borås

HÖGSKOLAN I BORÅS 

Guide till 

Harvardsystemet 

Bibliotek & Läranderesurser 

Högskolan i Borås 

4/24/2013 

Version 8

Innehåll 

Inledning och källor ................................................................................................................................. 4 

Harvardguiden – en kort historik ............................................................................................................ 5 

Generellt om att referera ........................................................................................................................ 5 

Varför ska jag referera? ....................................................................................................................... 5 

Olika stilar ............................................................................................................................................ 5 

Fotnoter ........................................................................................................................................... 6 

Numerisk ......................................................................................................................................... 6 

Författare – år ................................................................................................................................. 6 

Definitioner ......................................................................................................................................... 6 

Förkortningar ....................................................................................................................................... 7 

Harvardsystemet ..................................................................................................................................... 8 

Texthänvisning och referens ............................................................................................................... 8 

Texthänvisningen ................................................................................................................................ 8 

Sida i texthänvisningen .................................................................................................................... 9 

Tecken i texthänvisningen ............................................................................................................... 9 

Källförteckningen ................................................................................................................................ 9 

Referenser ....................................................................................................................................... 9 

Utgivningsår saknas ....................................................................................................................... 10 

Länka till dokument ....................................................................................................................... 10 

Tecken i referensen ....................................................................................................................... 11 

Författare och annan upphovsman ....................................................................................................... 12 

Personlig författare ........................................................................................................................... 12 

En författare .................................................................................................................................. 12 

Två eller tre författare ................................................................................................................... 12 

Fler än tre författare ...................................................................................................................... 13 

Flera författare med samma efternamn ....................................................................................... 13 

Flera publikationer av samma författare samma år...................................................................... 14 

1

Flera publikationer av samma författare i samma texthänvisning ............................................... 14 

Referera till flera författare samtidigt ........................................................................................... 14 

Redaktör ........................................................................................................................................ 15 

Pseudonym och alias ..................................................................................................................... 15 

Annan upphovsman .......................................................................................................................... 16 

Myndighetsdokument, publikationer från organisationer etc...................................................... 16 

Organisation med långt namn och akronym ................................................................................. 17 

Att hänvisa till olika typer av material ................................................................................................... 17 

Tryckta och elektroniska böcker ....................................................................................................... 17 

Bok, andra upplaga eller senare .................................................................................................... 18 

Avhandlingar ................................................................................................................................. 18 

Rapporter ...................................................................................................................................... 18 

Uppsatser ...................................................................................................................................... 19 

Utställningskataloger ..................................................................................................................... 19 

Årsredovisningar ........................................................................................................................... 19 

Samlingsverk och kapitel i samlingsverk ........................................................................................... 20 

Festskrift ........................................................................................................................................ 20 

Samlingsverk som består av flera delar ............................................. Error! Bookmark not defined. 

Kapitel i rapport som hör till serie ..................................................... Error! Bookmark not defined. 

Konferenspublikationer / proceedings .......................................................................................... 21 

Uppslagsverk ................................................................................................................................. 22 

Lexikon ........................................................................................................................................... 23 

När du ska hänvisa till en definition i en ordbok ska du i den löpande texten ange vilket ord du 

har sökt på. I texthänvisningen anger du också på vilken sida ditt ord finns. I källförteckningen 

hänvisar du till hela lexikonet. ....................................................................................................... 23 

Religiösa publikationer ...................................................................................................................... 23 

Bibeln ............................................................................................................................................. 23 

Artiklar i tidskrifter och tidningar ...................................................................................................... 23 

Tidskriftsartiklar ............................................................................................................................. 23 

Tidningsartikel ............................................................................................................................... 24 

Offentliga publikationer .................................................................................................................... 25 

Svenska lagar och förordningar ..................................................................................................... 25 

Domar ............................................................................................................................................ 25 

2

SOU - Sveriges offentliga utredningar ........................................................................................... 26 

Propositioner ................................................................................................................................. 26 

Utskottsbetänkanden .................................................................................................................... 26 

Övrig utgivning från regering och riksdag ..................................................................................... 26 

Myndigheter, organisationer, företag etc. .................................................................................... 27 

Rapport från myndighet ................................................................................................................ 27 

Myndigheternas föreskrifter ......................................................................................................... 27 

Pressmeddelanden ........................................................................................................................ 27 

EU-dokument .................................................................................................................................... 28 

Direktiv .......................................................................................................................................... 28 

Förordning ..................................................................................................................................... 28 

Övriga EU-dokument ..................................................................................................................... 28 

Patent och standarder ....................................................................................................................... 29 

Patent ............................................................................................................................................ 29 

Standard ........................................................................................................................................ 29 

Citat, tabeller och figurer .................................................................................................................. 29 

Citat ............................................................................................................................................... 29 

Tabeller, figurer, illustrationer ...................................................................................................... 30 

Konstnärliga verk ................................................................................................................................... 30 

Bild av konstnärliga verk och museiföremål, fotografier .................................................................. 30 

Bok ................................................................................................................................................. 31 

Utställningskatalog ........................................................................................................................ 31 

Fotografi av ett konstnärligt verk ...................................................................................................... 31 

Fotografi på webben ..................................................................................................................... 32 

Fotografi i databas ......................................................................................................................... 32 

När fotografen använder alias ....................................................................................................... 32 

Film, musik, video, TV och radio ............................................................................................................ 33 

Film ................................................................................................................................................ 33 

Musikvideo .................................................................................................................................... 33 

Video.............................................................................................................................................. 34 

TV ................................................................................................................................................... 34 

Radio .............................................................................................................................................. 35 

Publikationer på webben ...................................................................................................................... 35 

3

Webbsida ....................................................................................................................................... 35 

Blogg .............................................................................................................................................. 36 

E-postlista och forum .................................................................................................................... 36 

Lärobjekt ........................................................................................................................................ 37 

Appar och programvaror ....................................................................................................................... 37 

Opublicerade verk ................................................................................................................................. 38 

Att hänvisa i andra hand ....................................................................................................................... 39 

Muntliga källor ...................................................................................................................................... 39 

Källförteckningen .................................................................................................................................. 40 

Inledning och källor 

Detta är den 8:e reviderade versionen av Harvardguiden. Det är bibliotekarier på BLR som har 

reviderat guiden och den har återigen utökats med flera typer av publikationer. Det har tillkommit 

några nya webbpublikationer men den stora ändringen ligger i att vi har tagit med beskrivningar av 

konstnärliga verk. 

Vi har gjort några övergripande ändringar. Det har varit vanligt att ange [elektronisk] för digitala 

publikationer och vi föreslår att den uppgiften kan utslutas. Den har ingen praktisk betydelse längre i 

och med att de flesta nu har tillgång till dator el. dyl. När det gäller uppgifter om när ett dokument 

har lästs är det aktuellt enbart för en text som kan komma att ändras efter att du läst den, som till 

exempel webbsidor och elektroniska uppslagsverk. För publicerade verk som är tillgängliga i 

elektronisk form som till exempel artiklar, böcker och rapporter behöver du alltså inte ange datum 

för när du läste dokumentet. Som underlag för vårt arbete har vi använt följande källor: 

The Chicago manual of style (2003). Chicago, Ill.: University of Chicago Press. 

Rosinska, G. & Scott, G. (2012). Harvard referencing guide for visual material. RMIT University 

Library. http://rmit.libguides.com/harvardvisual [2013-05-12] 

Svensk Standard (2011). SS-ISO 690:2011 Information and documentation: Guidelines for 

bibliographic references and citations to information resources (ISO 690:2010, IDT), Stockholm: SIS. 

Tilburg University Library & Tilburg University Faculty of Law (u.å.). Citation standards I DEsite. 7 

Information and publications. http://drcwww.uvt.nl/dbi/instructie/eu/en/T42.htm [2013-05-12] 

University Library, Anglia Ruskin University (2012). Guide to the Harvard System of Referencing .4 

uppl. http://libweb.anglia.ac.uk/referencing/files/Harvard_referencing_2012.pdf [2013-05-12] 

Wahlgren, P., Wrange, P. & Warnling-Nerep, W. (2004). Juridisk skrivguide. Stockholm: Norstedts 

juridik. 

4

Harvardguiden – en kort historik 

När de första kandidatstudenterna vid Högskolan i Borås skulle skriva sina uppsatser 1993 blev det 

tydligt att det saknades en kortfattad guide på svenska över hur referenser skulle skrivas. Som 

underlag för den första guiden som var klar till höstterminen 1993 användes Svensk standard SS 03 

82 07 från 1989 som behandlar hur referenser ska skrivas tillsammans med anvisningar till 

författarna i de tidskrifter som var aktuella för studenterna. Tidskrifterna som angav att de använde 

Harvardstilen var i majoritet och som underlag användes därför bara dessa tidskrifter. Den första 

guiden var ett tvåsidigt A4-dokument som delades ut till studenterna. 

1994 kom webben och högskolebiblioteket fick sin första webbsida 1995. År 2000 fick Harvardguiden 

sin självklara plats på vår webbsida och den har växt och frodats där tillsammans med tillväxten av 

nya typer av publikationer och med hjälp av kommentarer, frågor och rättelser från guidens 

användare. 

Eli Bytoft Nyaas 

Bibliotekarie, BLR, Högskolan i Borås. 

2013-03-11 

Generellt om att referera 

Varför ska jag referera? 

När du skriver en rapport, uppsats eller annan akademisk text skall du alltid referera till dina källor på 

ett standardiserat sätt. 

De viktigaste argumenten för det är: 

• Det skall klart framgå vilket underlag du har för dina tolkningar och påståenden. 

• Det skall klart framgå vad som är dina egna slutsatser och tankar och vad du har hämtat från 

andra. 

• Det skall vara lätt att hitta tillbaka till källan för den som vill läsa mera eller kontrollera dina 

uppgifter. 

Om du inte refererar korrekt riskerar du att bli misstänkt för plagiering d.v.s. att du presenterar 

andras resultat, slutsatser eller tankar som om de vore dina egna. Att plagiera är fusk, något som 

Högskolan i Borås ser allvarligt på. Den som blir påkommen med att plagiera riskerar att få en varning 

eller i värsta fall bli avstängd från utbildningen. Läs mer om plagiat och hur du undviker det i 

högskolans Antiplagieringsguide (finns på PingPong). 

Olika stilar 

Det finns i huvudsak tre typer av stilar för att skriva referenser: fotnoter, numerisk och författare-år. 

Vilken stil du ska använda beror i huvudsak på vilken disciplin du tillhör och publicerar dig inom. 

5

Gemensamt för de olika stilarna är dock att det inne i texten finns en kortfattad hänvisning, antingen 

en siffra, fotnot eller en parentes, som anger vilken källa som informationen är hämtad ifrån. Denna 

hänvisning pekar mot en bibliografisk referens som återfinns i källförteckningen i slutet av texten. 

Referensen i källförteckningen är mer uttömmande än hänvisningen i texten, och gör att läsaren med 

säkerhet kan identifiera den källa som använts. 

De finns många varianter på de tre huvudstilarna, många tidskrifter har t.ex. en egen variant. Ska du 

publicera en artikel i en tidskrift måste du följa den stil som tidskriften föreskriver. Dessa uppgifter 

finns i tidskriften eller på tidskriftens webbplats. 

Fotnoter 

I texten anges källan i en fotnot. En liten siffernot i texten visar till fotnoten. I källförteckningen är 

referenserna alfabetiskt ordnade på författare eller annat huvuduppslag (t.ex. titel). Om du behöver 

lägga en förklarande text i en fotnot blandas den med fotnoter som anger källor. 

Exempel på stil: Oxford 

Numerisk 

Varje källa anges med en siffra i texten. Källorna numreras i ordning allteftersom de introduceras i 

texten, och behåller sedan samma siffra genom hela arbetet. I källförteckningen ordnas referenserna 

i nummerordning. 

Exempel på stil: Vancouver, IEEE 

Författare – år 

I texten anges källan med författarens efternamn och publiceringsår inom en parentes, det kallas en 

texthänvisning. I källförteckningen är referenserna alfabetiskt ordnade på författare eller annat 

huvuduppslag (t.ex. titel). 

Exempel på stilar: Harvard, APA 

Definitioner 

Följande uttryck används ofta i dessa sammanhang. 

Akronym 

Alfabetisk ordning 

Förkortning som består av initialer, t.ex. FN - Förenta 

Nationerna. 

Bokstavsordning, som innebär att t.ex. författare 

Andersson kommer före författare Bengtsson. 

Antologi En bok som består av bidrag från flera olika författare. 

Bibliografi 

En förteckning över publikationer enligt ett visst system, 

t.ex. inom ett visst ämne eller ett lands samlade utgivning 

(nationalbibliografi). 

6

Bibliografisk beskrivning 

Huvuduppslag 

De uppgifter om ett dokuments författare, titel, 

siduppgift, tryckår, förläggare etc. som behövs för att 

identifiera och hitta dokumentet. 

Det ord som ett dokument ordnas under i en bibliografi, 

förteckning eller referenslista. Det kan t.ex. vara 

författarens efternamn, bokens titel eller en organisation. 

Konferenstryck Dokumentation från seminarier och konferenser. 

Källa 

Källförteckning 

Monografi 

Paginering Sidnumrering 

Där du har hämtat dina uppgifter. Det kan vara en bok, en 

tidskriftsartikel el. dyl. 

Förteckning över de publikationer som ligger till grund för 

ett dokument som en artikel eller en uppsats. I 

Harvardsystemet skall källförteckningen vara i alfabetisk 

ordning. 

En bok som behandlar ett relativt avgränsat ämne och 

som har samma författare för hela verket. 

Referens Bibliografisk beskrivning av en källa. 

Texthänvisning 

Tidning 

Tidskrift 

Volym 

Förkortningar 

Harvardsystemet använder en parentes i texten för att 

ange när en uppgift är hämtad från en annan källa. Inom 

parentesen finns normalt enbart ett författarnamn och 

ett årtal, ibland även sidhänvisning. 

Publikation som ges ut dagligen eller veckovis som är 

avsedd för spridning bland allmänheten och som 

innehåller allmänna nyheter. 

En periodisk publikation som utges regelbundet, 4-12 

nummer per år, och som innehåller forskningsresultat, 

fackkunskap, kulturmaterial eller förströelse. 

Tidskrifter utges i volym. Ofta motsvarar volym en årgång, 

men några internationella tidskrifter har flera volymer 

under samma år eller ibland en årgång som sträcker sig 

över två volymer. Uppgift om volym är därför viktig. 

7

I referenserna används en del förkortningar. Generellt gäller att du använder förkortningar på det 

språk som du skriver din uppsats på. Skriver du på svenska skall dina förkortningar vara svenska 

oavsett hur det ser ut i källorna. 

bd. Band 

diss. Dissertation (doktorsavhandling) 

et al. Och de andra 

kap. Kapitel 

lic.-avh. Licentiatavhandling 

red. Redaktör 

s. Sida 

ss. Sidorna 

uppl. Ny upplaga innebär att bokens innehåll är uppdaterat 

u.å. 

Harvardsystemet 

Utan år, används när du inte kan hitta någon uppgift om 

när ett dokument är utgivet 

Texthänvisning och referens 

Harvardsystemet, som första gången användes 1881 vid Harvard University i USA, har varit det 

rådande systemet inom naturvetenskaperna i många år och blir allt vanligare även inom 

samhällsvetenskaperna. 

Harvardsystemet hör till (författare-år)-stilarna och består av två delar, en hänvisning i texten 

(texthänvisningen) och en bibliografisk beskrivning i källförteckningen (referensen). Det är viktigt att 

texthänvisningen överensstämmer med huvuduppslaget i referensen. 

Texthänvisningen 

Texthänvisningen består av en parentes som vanligtvis innehåller författarens efternamn och källans 

utgivningsår. Beroende på hur du skriver i texten kan det ibland vara mer naturligt att skriva 

författarens namn i den löpande texten och enbart ha utgivningsåret i parentesen. Varje gång du 

använder information eller uppgifter från en annan källa skall du skriva en texthänvisning. 

Alla exempel i guiden visar hur det ska se ut I din text och hur Referensen till källförteckningen ska 

skrivas. 

8

I din text: 

… Some teachers are what McGuinness (2007, s. 30) refers to as “heavy users of library… 

Sida i texthänvisningen 

Praxis varierar inom olika ämnesområden när det gäller att ange vilken sida i källan som 

informationen är hämtad ifrån. När du hänvisar till långa texter anser några att det är en service till 

läsaren att ange var i boken information som du har använt finns, medan andra enbart vill ha med 

sidangivelser vid citat. Du ska följa den praxis som är vanlig inom ditt ämnesområde eller din 

institution. I exemplen i denna guide finns sidanvisningarna angivna ibland. 

Viktigast är att det som står i din texthänvisning tydligt pekar på den aktuella referensen i din 

källförteckning. Det får inte finns minsta tvivel om vilken referens du hänvisar till. 

Tecken i texthänvisningen 

Följande tecken används i texthänvisningen. 

, (komma) används: 

; (semikolon) används: 

& (et-tecknet) används: 

Källförteckningen 

- mellan efternamn och initial i de fall det är nödvändigt att ha med initial: 

(Ekelund, M. 2002) 

- mellan år och sida: (Ekelund, M. 2002, s. 13) 

- mellan år om du har flera dokument av samma författare: (Limberg 1994, 

1998) 

- mellan författarnamn om de är fler än två: (Stern, Kalech & Felner 2012) 

mellan författarnamn (huvuduppslag) när du anger flera källor samtidigt: 

(Belanger 2012; Kellum 2011; Mery 2012) 

i stället för och mellan namnen när det finns flera författare och de står 

inom parentesen: (Stern, Kalech & Felner 2012) 

Referenser 

Här finns alla uppgifter som behövs för att kunna identifiera ett dokument och hitta det. En referens 

är en så kallad bibliografisk beskrivning av en publikation. Det som avgör hur en referens ska skrivas 

är i huvudsak tre saker: 

• Hur många författare det är, om de kan förväxlas, om de är redaktörer eller om det är en 

institution eller organisation som står som författare. 

• Vilken typ av publikation det är. 

• I vissa fall även var publikationen finns. 

Varje typ av publikation eller dokument beskrivs på ett unikt sätt. I Harvardsystemet ska du på ett 

tydligt sätt markera huvudpublikationens titel, använd kursiv text för detta. För tidskriftsartiklar är 

tidskriften huvudpublikation och för bokkapitel är det boken. I exemplet har vi en tidskriftsartikel 

som McGuinness har skrivit och tidskriftens titel ska därför stå kursivt. 

9

Referensen till källförteckningen: 

McGuinness, C. (2007). Exploring strategies for integrated information literacy. Communications in 

Information Literacy, 1(1), ss. 26-38. 

För att kunna skriva en korrekt referens är det viktigt att ha så komplett information som möjligt om 

publikationen. Det finns olika sätt att göra det på som att ladda ned informationen till ett 

referenshanteringssystem som EndNote, skicka referensen via e-mail eller utnyttja funktionen att 

skapa en referens som du sedan sparar. Utnyttja de tjänster som finns i databaserna som i exemplen 

nedan. 

Utgivningsår saknas 

Ibland saknas uppgift om utgivningsår eller publiceringsdatum. Det är mest vanligt i dokument på 

webben men förekommer också när det gäller tryckt material. Reglerna är de samma. Om du inte 

kan hitta något år eller datum för publiceringen ska du ange att det saknas med u.å. (utan år) i 

parentesen. 


GinaTricot. (u.å.). Handla medvetet. 

http://www.ginatricot.com/cse/sverige/foretaget/handla-medvetet/csecontentcsecorporate-csecorporateshopconsciously-p1.html 

[2013-02-20] 

I din text: 

… (Gina Tricot u.å.) … 

Länka till dokument 

URL (Uniform Resource Locator) är en webbadress som länkar dig till dokumentet eller till 

webbsidan där dokumentet finns. När du anger URL var mycket noga med att den är korrekt och 

kontrollera att den fungerar. Ta med URL i referensen endast när det är enda sättet att hitta tillbaka 

till information som du har hittat på webben, detta brukar vara fallet för webbsidor, bilder, bloggar, 

forum etc. 

DOI (Digital Object Identifier) är ett sätt att märka intellektuell egendom i digitala nätverk. Det 

identifierar objektet i stället för platsen objektet finns på och kan användas för att märka många olika 

digitala objekt som tidskrifter, tidskriftsartiklar, bilder, video etc. Ange DOI-nummer när det anges i 

beskrivningen av din källa. För att ta fram dokumentet via DOI gör du en sökning på DOI-nummer. 

Referensen till källförteckningen - DOI: 

Midttun, A. (2012). The greening of European electricity industry: a battle of modernities. Energy 

Policy, 48(0), ss. 22-35. DOI: dx.doi.org/10.1016/j.enpol.2012.04.049 

I din text: 

… (Midttun 2012) … 

Referensen till källförteckningen - URL: 

Hennes & Mauritz (H&M) (u.å.). Size guide ladies. 

http://www.hm.com/gb/sizeguide?show=sizeguide_ladies [2013-03-11] 

10

I din text: 

… en översikt over storlekar med måttangivelser (H&M u.å.) … 

Tecken i referensen 

Ofta används punkt (.) som skiljetecken i referenserna. I tabellen nedan redogörs för övriga tecken 

och när de används. 

OBS: Var mycket noga med att aldrig ange något tecken i samband med en URL eller DOI. 

, (komma) används: 

- (bindestreck) används: 

: (kolon) används: 

/ (snedstreck) används: 

& (et-tecknet) används: 

() parentes används 

[] hakparentes används 

- mellan författarnamnen om det finns flera författare till samma verk: 

Stern, R., Kalech, M. & Felner, A. (2012). 

- mellan tidskriftens titel och volym(häfte) i en tidskriftsartikelreferens: 

Library Review, 61(2), ss. 68-91. 

-mellan volym(häfte) och siduppgifter en tidskriftsartikelreferens: 

Library Review, 61(2), ss. 68-91. 

- mellan titel och datum i en tidningsartikelreferens: Dagens industri, 31 

juli. 

-mellan sidor och dubbelhäften: Pedagogisk forskning i Sverige (3-4), ss. 

227-243. 

- mellan huvudtitel och undertitel: Eklund, K. (2007). Vår ekonomi: en 

introduktion till samhällsekonomin. 

- mellan förlagsort och förlag: Stockholm: Norstedts akademiska förlag. 

- mellan avdelningarna , när du anger vägen till en del i ett elektroniskt 

dokument. 

- i stället för och mellan namnen när det finns flera författare: Stern, R., 

Kalech, M. & Felner, A. (2012). 

-när du anger serieuppgifter: (Vetenskap för profession: 17). 

-uppgift om tidskriftshäfte / nummer: Journal of the American Society for 

Information Science, 42(5), ss. 361-371. 

-runt årtal: Stern, R., Kalech, M. & Felner, A. (2012). 

-runt uppgifter som inte framgår av publikationen men som du känner till 

som medietyp, när dokumentet är läst etc.: 

Guggenheim Museum Bilbao [fotografi]. 

http://www.bibliotek20.se/ [2010-06-17] 

11

Författare och annan upphovsman 

Personlig författare 

I de flesta fall är författaren en person och det är efternamnet som ska anges. När det gäller att 

skriva ut förnamn är praxis olika inom ämnesområdena men generellt är det mest vanligt att enbart 

ange författarnas initialer. Du ska rätta dig efter de riktlinjer som din institution ger. Om du ska ha 

hela förnamnet kan det bli nödvändigt att söka i flera databaser och på webben för att hitta 

förnamnen. Det gäller dessutom att vara konsekvent, ska du ha förnamn ska du ha förnamn på alla 

författare i din källförteckning. 

I exemplen nedan finns referenser till olika typer av publikationer, såväl tryckta som elektroniska. 

Fokus i detta kapitel är hur du ska ange författare i referensen och hur du ska skriva i 

texthänvisningen. Detaljer angående referenser till de olika publikationstyperna behandlas i de 

följande kapitlen men genom hela dokumentet finns exempel på hur det ska stå i din text och hur det 

ska se ut i referensen. 

En författare 

Det finns två olika sätt att ange författarna till den litteratur du har läst i din text. Det ena är att skriva 

författarens namn tillsammans med årtalet i en parantes. 

I din text: 

… (Dahlberg 1997) … 

Men du kan också fläta in författarnamnet i texten och enbart ange årtalet i parentesen. Många 

hävdar att du i så fall fokuserar tydligare på författarens idéer och tankar. 

I din text: 

Dahlberg (1997) påpekar att … 


Dahlberg, K. (1997). Kvalitativa metoder för vårdvetare. Lund: Studentlitteratur. 

Två eller tre författare 

Om det är två eller tre författare skall alla stå i texthänvisningen. När namnen står inom parentesen 

skall du använda &-tecknet i stället för ordet ”och” mellan det näst sista och sista författarnamnet. 

Står däremot namnen i den löpande texten (alltså inte i parentesen) skriver du ”och”. 

I din text: 

De kvalitativa metoderna har under de senaste decennierna fått ett större erkännande (Repstad & 

Nilsson 2007, ss. 11). 

eller 

12

I din text: 

… har under de senaste decennierna fått ett större erkännande enligt Repstad och Nilsson (2007, ss. 

11). 


Repstad, P. & Nilsson, B. (2007). Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: 

Studentlitteratur. 

Fler än tre författare 

Om det finns fyra eller flera författare till samma text skriver du alla författarnas namn första gången 

du hänvisar till källan och sedan använder du det första namnet och et al. för att visa att det finns 

flera författare. I källförteckningen ska alla författarna finnas med. 

I din text: 

… (Bäck, Cider, Gillström & Herlitz 2012) … 

och sedan 

… (Bäck et al. 2012) ... 


Bäck, M., Cider, Å., Gillström, J. & Herlitz, J. (2012). Physical activity in relation to cardiac risk markers 

in secondary prevention of coronary artery disease. International Journal of Cardiology. DOI: 

dx.doi.org/ 10.1016/j.ijcard.2012.09.117 [epubl. innan tryckning] 

Flera författare med samma efternamn 

När flera författare med samma efternamn har skrivit varsin bok som är utgiven samma år, blir det 

nödvändigt att ta med författarnas initialer även i texthänvisningen för att skilja dem åt. Lägg märke 

till att placeringen av initialerna beror på om du skriver författarens efternamn inom eller utanför 

parentesen. 

I din text: 

… (Ekelund, C. 2002) … ( Ekelund, M. 2002 ) … 

och 

… M. Ekelund (2002) … 


Ekelund, C. (2002). How to govern relationships and established commitments: a study of 

standardized products in mature industrial markets. Diss., Lund: Lunds universitet. 

Ekelund, M. (2002). Intestinal Bypass and Total Parenteral Nutrition: Changes in Gut Function and 

Morphology. Diss., Lund: Lunds universitet. 

13

Flera publikationer av samma författare samma år 

Ibland händer det att en och samma författare har två eller flera publikationer utgivna samma år. Då 

lägger du till a, b, c etc. omedelbart efter årtalet för att skilja de olika referenserna från varandra. 

Vilken referens som skall ha a eller b beror på titlarnas inbördes alfabetiska ordning. 


Lindberg, L. (1912a). Kyrkan och ungdomen. Stockholm: Bonnier. 

Lindberg, L. (1912b). Nisse. Stockholm: Bonnier. 

I din text: 

… (Lindberg 1912a) … 

…(Lindberg 1912b) … 

… Lindberg (1912a, 1912b) … 

Flera publikationer av samma författare i samma texthänvisning 

Om du hänvisar till flera publikationer av samma författare i samma texthänvisning skall 

dessa skrivas i kronologisk följd. Även i källförteckningen ska publikationerna placeras i 

kronologisk följd, alltså det nyaste dokumentet först. 


Limberg, L. (1994). Libraries for pleasure reading and learning. Svensk biblioteksforskning, (1), ss. 7- 

15. 

Limberg, L. (1998). Att söka information för att lära: en studie av samspel mellan informationssökning 

och lärande. Diss., Göteborgs universitet. Borås: Valfrid. 

I din text: 

… (Limberg 1994, 1998) … 

Referera till flera författare samtidigt 

När du i din text vill referera till flera författare som har kommit till samma slutsats använder 

du semikolon (;) mellan författarna. 


Belanger, J. (2012). Developing a collaborative faculty-librarian information literacy 

assessment project. Library Review, 61(2), ss. 68-91. 

Kellum, K. K., (2011). Development, assessment and use of an on-line plagiarism tutorial. 

Library Hi Tech, 29(4), ss. 641-654. 

Mery, Y. (2012). Performance-based assessment in an online course: comparing different 

types of information literacy instruction. Portal: libraries and the academy, 12(3), ss. 283- 

298. 

14

I din text: 

… (Belanger 2012; Kellum 2011; Mery 2012) … 

Redaktör 

Samlingsverk och antologier som har en redaktör skall ha redaktörens namn som 

huvuduppslag om du hänvisar till antologin i sin helhet. Att det är en redaktör anges med 

(red.) mellan namnet och årtalet. 

Referens till källförteckningen - antologi: 

Hansson, B. & Lyngfelt, A. (red.) (2009). Pedagogiskt arbete i teori och praktik: om bibliotekens roll för 

studenters och doktoranders lärande. Lund: Btj. 

I din text: 

… (Hansson & Lyngfelt (red.) 2009) … 

I regel är det aktuellt att referera till något av kapitlen i stället för till hela antologin. Du 

använder då kapitelförfattarens namn som huvuduppslag, men även i de fallen ska uppgifter 

om antologins titel samt redaktörer finnas i referensen i källförteckningen. Sist i referensen 

anger du på vilka sidor kapitlet finns i boken. 

Referens till källförteckningen - kapitel: 

Nolin, J. (2009). Informations- och kunskapspraktiker i förvandling. I Hansson, B. & Lyngfält, A. (red.) 

Pedagogiskt arbete i teori och praktik: om bibliotekens roll för studenters och doktoranders lärande. 

Lund: Btj, ss. 257-282. 

I din text: 

… (Nolin 2009) … 

Pseudonym och alias 

Författare har genom historien ibland skrivit under ett taget namn, så kallad pseudonym. I forum, 

bloggar och i sociala medier är det vanligt med alias. 

Pseudonym 

Personer som använder pseudonym och alias får detta som huvuduppslag. 

Referens till källförteckningen: 

Kepler, L. (2013). Sandmannen. Ny utg. Stockholm: Bonnier. 

I din text: 

… (Kepler 2013) … 

Alias 

15

I vissa fall kan det vara aktuellt att ange det riktiga namnet om det är känt. Det ska då skrivas i en 

hakparentes omedelbart efter namnet. 


Vox Efx (2012). Good morning [fotografi]. 

http://www.flickr.com/photos/vox_efx/8144372742/in/photostream [2013-04-10] 

Unforth [Claire H.] (2007). Christian Dior dress [fotografi]. 

http://www.flickr.com/photos/unforth/1303704168/in/set-72157601829829911/ 

[2013-03-12] 

I din text: 

… (Unforth 2007) … 

… (Vox Efx 2012) … 

Anonyma publikationer 

Om en publikation helt saknar uppgifter om vem eller vilka som är författare blir verkets titel 

huvuduppslag. 


Höjd ränta bankens hopp (2010). Dagens nyheter, 26 april. 

I din text: 

I artikeln Höjd ränta bankens hopp (2010) … 

Annan upphovsman 

Myndighetsdokument, publikationer från organisationer etc. 

Ibland saknas personliga författare. Typiska exempel är publikationer från företag, myndigheter, 

organisationer etc. Dessa har i regel myndighetens eller organisationens namn som huvuduppslag. 

Den här typen av publikationer hör ofta till serier och det är vanligt att de finns publicerade på 

myndigheternas eller organisationernas webbsidor. Du kan själv avgöra om du vill ta med serien i 

referensen. 


Konsumentverket (2013). Marknadskontroll av leksaker med magneter och andra magnetvaror 

(Rapport 2013:05). Karlstad: Konsumentverket. 

I din text: 

… (Konsumentverket 2013) … 

Rapport med personliga författare 

En generell regel är att författarnamn alltid ska anges när det är känt. 

16

I din text: 

… (Fredlund & Spång 2012) … 


Fredlund, E. & Spång, J. (2012). Mögel och mögelgifter i torkad frukt (Rapport 2012:5). Uppsala: 

Livsmedelsverket. 

Organisation med långt namn och akronym 

I många fall kan namnet skrivas i sin helhet, men när namnen är långa och krångliga har de ofta en 

accepterad akronym som du kan använda i texthänvisningen. Observera att du ska använda det 

fullständiga namnet första gången du hänvisar till källan och ange akronymen i parentes, därefter 

kan du använda enbart akronymen. I referensen är det dock nödvändigt att skriva ut hela namnet. 

I din text: 

… (International Federation of Library Associations and Institutions (IFLA) 2007) … 

Därefter räcker det att du anger akronymen: 

I din text: 

… (IFLA 2007) … 


International Federation of Library Associations and Institutions ( IFLA) (2007). Guidelines for library 

services to babies and toddlers (IFLA Professional Reports 100). The Hague: IFLA Headquarters. 

http://archive.ifla.org/VII/d3/pub/Profrep100.pdf 

Att hänvisa till olika typer av material 

Tryckta och elektroniska böcker 

Det finns olika typer av böcker. Monografi är ett vanligt ord i sammanhanget och används för en bok 

som behandlar ett relativt avgränsat ämne och som har samma författare för hela verket. Till 

monografier hör bl.a. rapporter, avhandlingar och uppsatser. 

Vi får fler och fler elektroniska böcker och ibland finns både en tryckt och en elektronisk utgåva av 

samma titel. Skriv referensen till elektroniska publikationer på samma sätt som till de tryckta. 

Referensen till en bok är kanske den enklast utformade referensen. I alla referenser ska det finnas 

uppgifter om författare, verkets titel och utgivningsår. När det gäller böcker ska det dessutom finnas 

uppgifter om förlagsort och förlag. 


Eklund, K. (1987). Vår ekonomi: en introduktion till samhällsekonomin. Stockholm: Tiden. 

I din text: 

… (Eklund 1987) … 

17

Bok, andra upplaga eller senare 

Om boken har kommit i flera upplagor ska du ha med uppgift om upplaga från och med den 

2. upplagan. 


Eklund, K. (2007). Vår ekonomi: En introduktion till samhällsekonomin. 11. uppl., Stockholm: 

Norstedts akademiska förlag. 

I din text: 

… (Eklund 2007) … 

Avhandlingar 

Doktorsavhandlingar och licentiatavhandlingar skall ha uppgift om universitet där examen är 

avlagd. Om universitetet eller högskolan dessutom är förläggare är det vanligt att skriva 

Univ. eller Högskolan som förläggare i stället för att upprepa hela namnet. Dessutom ska du 

ange vilken typ av examen det gäller. Du använder förkortningen diss. för doktorsavhandling 

och lic.-avh. för licentiatavhandling. 

Referensen till källförteckningen - doktorsavhandling: 

Bruce, C. (1997). The Seven faces of information literacy. Diss., University of New England, 

Australia. Adeleide: Auslib Press. 

Limberg, L. (1998). Att söka information för att lära: en studie av samspel mellan 

informationssökning och lärande. Diss., Göteborgs universitet. Borås: Valfrid. 

I din text: 

… (Bruce 1997; Limberg 1998) … 

Referensen till källförteckningen - licentiatavhandling: 

Lind, M. (1996). Affärsprocessinriktad förändringsanalys: utveckling och tillämpning av 

synsätt och metod (FiF-avhandling; 1). Lic.-avh., Linköpings universitet. Linköping: Univ. 

I din text: 

…. (Lind 1996) … 

Rapporter 

Rapporter har stora likheter med vanliga böcker. De redovisar resultat från en undersökning 

eller ett uppdrag och har ett väl avgränsat innehåll. Ofta ingår de i en rapportserie och då är 

det värdefullt om serieuppgifter tas med. Några rapporter har vetenskapligt innehåll och det 

syns ofta i titel eller i serieuppgiften. Serie och serienummer ska placeras inom parentes 

efter dokumentets titel. 


18

Persson, B. (2011). Lärarutbildningens betydelse för en inkluderande skola (Vetenskap för profession: 

17). Borås: Högskolan i Borås. 

I din text: 

… (Persson 2011) … 

Uppsatser 

Uppsatser är examensarbeten på grundutbildningsnivå. Även när det gäller uppsatser ska 

lärosätet anges och du ska dessutom ange vilken nivå uppsatsen är på. Om den har 

serieuppgift skrivs referensen som till en rapport i rapportserie. 

Referensen till källförteckningen - uppsats: 

Saleem, F. (2011). WHO ARE YOU? Masteruppsats, Textilhögskolan, Högskolan i Borås. Borås: 

Högskolan. 

I din text: 

… (Saleem 2011) … 

Utställningskataloger 

Utställningskatalogen ska i stort beskrivas som en bok eller bok med redaktör. Här ska också 

finnas uppgifter om vilka datum utställningen var öppen. 


Göteborgs internationella konstbiennal (2011). Pandemonium: art in a time of creativity 

fever, utställningskatalog, 10 sep. – 13 nov. Göteborg: Göteborgs internationella 

konstbiennal. 

I din text: 

… (Göteborgs internationella konstbiennal 2011) ... 

Årsredovisningar 

Företaget är författare. Om du hämtar årsredovisningen på företagets webbplats anger du URL och 

om du hämtar den från en databas ska du ange databasen eftersom innehållet skiljer sig åt mellan 

bolagets fullständiga publikation och den ekonomiska redovisning som lämnas till Bolagsverket och 

som är sökbar i databaser som Bolagsinfo. 


Holmen (2013). Årsredovisning 2012 med hållbarhetsredovisning. Stockholm: Holmen AB. 

Holmen (2013). Årsredovisning 2012 med hållbarhetsredovisning. 

http://www.holmen.com/Global/Holmen%20documents/Publications/Annual%20Reports/S 

v-Annual%20report%202012.pdf?798204 

I din text: 

… (Holmen 2013) … 


Holmen (2012). Delrapport januari-juni 2012. Tillgänglig: Bolagsinfo 

19

I din text: 

Holmen (2012) redovisar … 

Samlingsverk och kapitel i samlingsverk 

Denna publikationstyp kännetecknas av att den har redaktörer. Bland de böcker som består av olika 

författares bidrag finns festskrift, handböcker, årsböcker och konferenstryck. Samlingsverk kallas 

också antologier. 

I de flesta fall har du läst ett enstaka kapitel i en sådan bok och det är därför aktuellt att du 

skriver en referens till just det kapitel du har läst. I konferenspublikationerna (proceedings) 

kallas kapitlen för paper eller konferensbidrag. 

En referens till ett kapitel börjar med information om kapitlet och fortsätter med en 

beskrivning av boken det finns i och på vilka sidor det finns. Om boken har en redaktör ska 

redaktören anges innan bokens titel. Notera att du ska skriva det lilla ordet I innan du anger 

redaktör eller titel. 

Ibland händer det att sådana samlingsverk består av flera delar. Då ska du även ange vilken 

del du har använt. I exemplen nedan hittar du referenser till kapitel i en festskrift, i ett verk 

som består av olika delar och till ett konferensbidrag. 

Festskrift 

En festskrift består av enskilda kapitel inom ett avgränsat ämnesområde och ges ut i samband med 

jubileer, gärna till framstående personer. Här är det festskriftens titel som ska kursiveras. 

Referensen till källförteckningen - kapitel i festskrift: 

Taube, K. (2003). Olika åldrar i samma klass, bra eller dåligt för elevernas läsförmåga? 

I Linnanmäki, K. & Ström, K. (red.) Specialpedagogik i tiden: festskrift tillägnad Ulla 

Lahtinen. Vasa: Åbo Akademi. Pedagogiska fakulteten, ss. 195-210. 

I din text: 

… (Taube 2003) … 

Om du ska hänvisa till hela verket blir det såhär: 

Referensen till källförteckningen - festskrift: 

Linnanmäki, K. & Ström, K. (red.) (2003). Specialpedagogik i tiden: festskrift tillägnad Ulla Lahtinen. 

Vasa: Åbo Akademi. Pedagogiska fakulteten. 

I din text: 

20

När Linnemäki och Ström (2003) … 

Konferenspublikationer / proceedings 

Proceedings kallas den samlade utgivningen av de presentationer som har förts fram på en 

akademisk konferens. Andra ord för dessa möten är symposium och meeting. Normalt hänvisar du till 

ett specifikt konferensbidrag/ paper ur proceedings. 

Följande delar ska finnas med i referensen till ett konferensbidrag/ paper: 

Börja med författare, titel och år till bidraget. Fortsätt med titel på proceedings, konferensens titel, 

konferensort, land, datum och på vilka sidor i proceedings bidraget finns. Om det finns redaktörer 

ska de skrivas före konferensens namn och omedelbart efter I. Konferensens titel ska skrivas med 

kursiv stil. Ange DOI: när det finns i referensen och var noga med att ange precis som det står. 


Pathak, A., Hu, Y. C. & Zhang, M. (2012). Where is the energy spent inside my app?: fine grained 

energy accounting on smartphones with Eprof. I EuroSys '12, Proceedings of the 7 th ACM european 

conference on Computer Systems. Bern, Switzerland 10-13 april 2012, ss.29-42. DOI: 

10.1145/2168836.2168841 

I din text: 

… (Pathak, Hu & Zhang 2012) … 

Ibland saknas fullständig information om konferenser. 

Försök att hitta så kompletta uppgifter som möjligt genom att söka på Google, Google Scholar och i 

Libris eller WorldCat. I fallet nedan finns inga tillgängliga uppgifter om datum för konferensen. 


Soh, C. & Markus, M.L. (1995). How IT creates business value: a process theory synthesis. I ICIS 1995, 

Proceedings of the 16th International Conference of Information Systems. Amsterdam, Netherlands. 

http://aisel.aisnet.org/icis1995/4 

I din text: 

… Soh och Markus (1995) … 

Ibland publiceras konferensbidrag i tidskrifter och referensen skrivs då som en vanlig tidskriftsartikel. 


Watson, I. (1998). Internet, intranet, extranet: the hype and the hope. Baserad på bidrag vid TLS 

höstkonferens 1997. Tidskrift för dokumentation, (1), ss. 1-7. 

21

I din text: 

… (Watson 1998) … 

Uppslagsverk 

En alfabetisk eller systematisk framställning av kunskaper och fakta inom olika områden. Hur du 

skriver referensen skiljer sig åt mellan tryckta och elektroniska verk. När artiklarna är signerade ska 

författaren vara huvuduppslag. 

Osignerade artiklar 

Uppslagsverk – tryckt 

När du ska hänvisa till osignerade artiklar i ett uppslagsverk ska du ange uppslagsverkets titel 

följt av årtal och uppslagsord samt förlagsort och förlag. 


Nationalencyklopedin (1989-1996). Bibliografi. Höganäs: Bra Böcker. 

I din text: 

… En bibliografi definieras i Nationalencyklopedin (1989-1996) som ... 

Uppslagsverk – elektroniskt 

För elektroniska uppslagsverk anges uppslagsverkets titel följt av årtal för senaste uppdatering, 

uppslagsord samt URL. Den här typen av publikation uppdateras fortlöpande, ange därför när du 

läste artikeln i hakparentes sist i referensen. I Wikipedia finns historik över gjorda ändringar som gör 

att du kan gå tillbaka och se vilken information som fanns vid ett visst datum. 


Nationalencyklopedin (2013). Textilmuseet. http://www.ne.se/textilmuseet [2013-03-28] 

Wikipedia (2013). Textilmuseet. http://sv.wikipedia.org/wiki/Textilmuseet_i_Bor%C3%A5s [2013-03- 

28] 

I din text: 

I Nationalencyklopedin (2013) anges att Textilmuseet tidigare hette … 

eller 

Kommunen äger Textilmuseet i Borås (Wikipedia 2013) … 

Signerade artiklar 

Längre artiklar i uppslagsverk har ofta namngiven författare. Dessa skall ha upphovsmannens 

efternamn som huvuduppslag och behandlas som ett kapitel i en antologi men du ska inte ha 

något I före titeln. Du anger alltså artikelförfattarens namn i texthänvisningen. 

22


Mårtensson, S. (2013). Nordkorea: sociala förhållanden. Nationalencyklopedin. 

http://www.ne.se/lang/nordkorea [2013-03-20] 

I din text: 

… (Mårtensson 2013) … 

Lexikon 

När du ska hänvisa till en definition i en ordbok ska du i den löpande texten ange vilket ord 

du har sökt på. I texthänvisningen anger du också på vilken sida ditt ord finns. I 

källförteckningen hänvisar du till hela lexikonet. 


Svenska språknämnden (2003). Svenskt språkbruk: ordbok över konstruktioner och fraser. Stockholm: 

Norstedts ordbok. 

I din text: 

Idiomet kalabaliken i Bender (Svenska språknämnden 2003, s. 574) … 

Religiösa publikationer 

Bibeln 

Det finns publikationer som är så vanliga att de inte skall finnas med i källförteckningen. Däremot 

skall du hänvisa till dem i din text. Typiska exempel här är Bibeln, Koranen och andra. När du skall 

referera till Bibeln är det vanligt att skriva utan förkortningar i texten och du skall inte ha någon 

parentes. 

I din text: 

Hos Matteus, kapitel 6, vers 9 -11 läser vi ... 

Artiklar i tidskrifter och tidningar 

Tidskriftsartiklar 

En tidskrift är en periodisk publikation som utges regelbundet, vanligt är mellan 4-12 nummer per år, 

som kan ha varierat innehåll och vänder sig till speciella intressegrupper. Det är vanligt att vi delar in 

tidskrifter i branschtidskrifter och vetenskapliga tidskrifter. 

23

Referensen till en tidskriftsartikel har stora likheter med referens till del i ett verk. 

Referensen inleds med artikelns författare följt av år och titel. Om författaren är okänd 

används artikelns titel som huvuduppslag. Därefter följer information om tidskriftens titel, 

volym, nummer och på vilka sidor artikeln finns. Tidskriftens titel skall skrivas med kursiv stil. 


Kuhlthau, C. (1993). Inside the search process: information seeking from the user’s 

perspective. Journal of the American Society for Information Science, 42(5), ss. 361-371. 

I din text: 

… (Kuhlthau 1993) … 

Svenska tidskrifter saknar ofta uppgifter om volym, då anges enbart vilket nummer det är 

inom parentes. 


Thoresson, A. (2012). Mobilnätets motorvägar tål inte mobiler. Forskning och framsteg, (3), 

ss. 45-47. 

I din text: 

… (Thoresson 2012) … 

När du har läst en artikel i en databas och sidnumrering helt saknas ska du ange i vilken databas du 

har hämtat artikeln. Skriv Tillgänglig: innan databasens namn. 


Danielsson, C. (2010). Noteringar: kontantfaktura eller kassaregister? Balans, (6-7). Tillgänglig: FAR 

Komplett. 

I din text: 

….(Danielsson 2010) … 

Tidningsartikel 

Tidningar utges dagligen eller veckovis. De innehåller nyheter och är avsedda för allmänheten. Att 

referera till en tidningsartikel har stora likheter med hur du refererar till en tidskriftsartikel. 

Skillnaden ligger i att för tidningar redovisas vilket datum tidningen kom ut. Du behöver inte 

ange om du läst artikeln i papperstidning eller via webben. 


Lundell, S. (2001). Fackens strejkkassor förlorar 3 miljarder. Dagens industri, 31 juli. 

Höjd ränta bankens hopp (2010). Dagens nyheter, 26 april. 

Macdonald, S. (2012). Service to check social media compliance. Money marketing, 8 mars. 

24

I din text: 

… (Lundell 2001) … 

… (Höjd ränta bankens hopp 2010) … 

… (Macdonald 2012) 

Offentliga publikationer 

Hit hör dokument utgivna av regering och riksdag som lagar, förordningar och förarbeten, 

domstolarnas rättspraxis samt dokument utgivna av enskilda myndigheter. 

Svenska lagar och förordningar 

Alla svenska lagar och förordningar finns i Svensk författningssamling (SFS). I Lagrummet finns 

register och länkar till svenska lagar och förordningar. Lagar publiceras även i tryckta lagsamlingar 

som Sveriges Rikes Lag och i databaser som Karnov, men här finns bara ett urval av lagarna. Via 

Lagrummet hittar du till alla svenska lagar och förordningar, även ändringsförfattningarna. 

I SFS finns lagarna i kronologisk ordning efter SFS-nummer som består av årtal och löpnummer. I din 

text ska du ange lagens SFS-nummer. Ofta använder vi namn på lagarna. Du bör använda det 

korrekta namnet på lagen eller allmänt vedertagna förkortningar av juridiska dokument. Om du 

använder dessa i din text anger du enbart numret inom parentesen. 

I din text: 

Enligt de senaste ändringarna (SFS 1975:1385) finner vi ... 

Angående kommunala entreprenader (Kommunallag 1991:900) gäller ... 

Enligt ÅRL (1995:1554) skall ... 

Domar 

Domar kan jämföras med lagar och förordningar i och med att de arkiveras och tillhandahålls av den 

aktuella domstolen. Hänvisningar till domslut ska enbart finnas i texten och det behövs ingen 

referens. Uppgifterna som ska finnas med är domstol och domnummer. Vid upprepningar kan du 

använda förkortningar för domstolarna men första gången ska du alltid ange hela namnet 

tillsammans med förkortningen. 

I din text: 

… i konflikten mellan … anser Marknadsdomstolen MD 2013:4 … 

Arbetsdomstolens dom 86/12 i mål A 96/11 … 

Högsta Förvaltningsdomstolens dom Mål nr 6108-12 ... 

25

Högsta domstolens domar publiceras i Nytt juridiskt arkiv Avd. 1 och ska anges på följande sätt. Ange 

alltid årtal och vilken sida domen börjar på i den tryckta publikationen. 

I din text: 

Högsta domstolen NJA 2011 s. 109 fann att … 

SOU - Sveriges offentliga utredningar 

Detta är Regeringens dokument. Utredningar utförs av en kommitté på Regeringens uppdrag och 

enligt Regeringens direktiv. Utredningen ska stå som författare och departementet blir förlag. 


Bostadstaxeringsutredningen (2012). Bostadstaxering: avveckling eller förenkling (SOU 2012:52). 

Stockholm: Finansdepartementet. 

I din text: 

När Bostadstaxeringsutredningen (2012) la fram sin rapport … 

Propositioner 

Det är departementen som lägger fram propositionerna och de står därför som författare och 

Regeringskansliet är förlag. 


Miljödepartementet (2012). Utsläppsrätter och geologisk lagring av koldioxid (Regeringens 

proposition 2012/13:17). Stockholm: Regeringskansliet. 

I din text: 

… ( Miljödepartementet 2012) … 

Utskottsbetänkanden 

Utskottet är författare och här är Sveriges Riksdag förlag. 


Skatteutskottet (2001). Internationellt tullsamarbete (2000/01:SkU2). Stockholm: Sveriges Riksdag. 

I din text: 

Skatteutskottet (2001) ansåg att ... 

Övrig utgivning från regering och riksdag 

Såväl Regeringskansliet som Sveriges Riksdag ger ut andra typer av publikationer. Dessa ska du 

referera till på vanligt sätt och lista i källförteckningen. Departement, utskott, myndighet eller 

motsvarande står som författare. 


26

Miljödepartementet (2013). Chair’s conclusions from the Arctic Environment Ministers meeting Arctic 

Change – Global Effects. Arctic Environment Ministers Meeting, Jukkasjärvi, Sweden, 5-6 February, 

2013. http://www.regeringen.se/content/1/c6/20/92/39/6a986bf2.pdf 

I din text: 

På ministermötet i Jukkasjärvi (Miljödepartementet 2013) ... 


Sveriges riksdag (2011). Sveriges fyra grundlagar: studiematerial från riksdagen [Studiematerial]. 

Stockholm: Riksdagen. 

I din text: 

… (Sveriges riksdag 2011) … 

Myndigheter, organisationer, företag etc. 

Generellt för den här typen av dokument är att det i regel är myndigheten eller motsvarande som är 

ansvariga för texten och som därför ska stå som författare. I enskilda fall har publikationerna 

angivna författare och dessa blir då huvuduppslag medan myndigheten blir förlag. 

Rapport från myndighet 


Konsumentverket (2013). Marknadskontroll av leksaker med magneter och andra magnetvaror 

(Rapport 2013:05). Karlstad: Konsumentverket. 

I din text: 

… Konsumentverket (2013) … 


Fredlund, E. & Spång, J. (2012). Mögel och mögelgifter i torkad frukt (Livsmedelsverkets rapportserie 

2012:5). Uppsala: Livsmedelsverket. 

I din text: 

… (Fredlund & Spång 2012) … 

Myndigheternas föreskrifter 

Om du ska referera till myndigheternas föreskrifter ska dessa behandlas som våra lagar. 

Föreskrifterna finns i myndigheternas författningssamlingar och nås enklast via Lagrummet. I texten 

anger du föreskriftens nummer och det ska inte finnas någon referens i källförteckningen. 

I din text: 

I Finansinspektionens föreskrift (FFFS 2008:25) … 

Pressmeddelanden 

27

Myndigheten blir författare och om den ingår i en serie anger du serieuppgift. I annat fall ska du ange 

att det är ett pressmeddelande samt datum för publicering omedelbart efter titel. 


SCB (2012). Sveriges ekonomi - statistiskt perspektiv, 1:a kvartalet 2012: Svensk ekonomi visade 

styrka (Pressmeddelande från SCB 2012:778). 

Röda Korset (2013). Röda Korset ifrågasätter varför särskilda skäl bara gäller barn, Pressmeddelande 

2013-04-11. 

I din text: 

I sitt pressmeddelande från första kvartalet (SCB 2012) … 

I sitt pressmeddelande (Röda Korset 2013) … 

EU-dokument 

EU:s institutioner och publikationer har bytt namn flera gånger under årens lopp. I referensen ska du 

ange institution och publikation som det står i det aktuella dokumentet. Alla EU-dokument har ett 

unikt nummer som tillsammans med information om dokumenttyp är tillräckliga uppgifter för att 

enkelt söka fram dokumentet. 

Alla EU-dokument finns publicerade på EU:s webbplats. De är sorterade i avdelningar utifrån vilken 

sektor de hör till. Inom varje sektor har de olika publikationstyperna en egen kod och varje dokument 

får dessutom ett serienummer. Här ges exempel på hur lagstiftningsdokumenten direktiv och 

förordning ska beskrivas. Gemensamt för dessa dokument är att de inte ska med i källförteckningen. 

De nödvändiga uppgifterna för att identifiera och lokalisera dokumenten finns i texthänvisningen. 

Direktiv 

I din text: 

Council Directive 92/119/EEC, OJ L 62, 15.3.1993, ss. 69–85. 

Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/44/EG, EUT L 247, 21.9.2007, ss. 1–16. 

Förordning 

I din text: 

Kommissionens förordning (EEG) nr 3944/92/EEG, EGT L 399, 31.12.1992, ss. 41–44. 

Kommissionens förordning (EG) nr 1996/2006/EG, EUT L 398, 30.12.2006, ss. 1–39. 

Övriga EU-dokument 

Det finns en stor mängd olika dokument som produceras inom EU. Här finns länk till en sida som 

beskriver hur du kan referera till dessa. 

28

http://drcwww.uvt.nl/dbi/instructie/eu/en/T42.htm 

Patent och standarder 

Patent 

Patent ska registreras på uppfinnaren (creator) och dateras efter beviljningsdatum. Ange titel och 

patentnummer 


Johansson, M. (2009) Vävt krockkuddtyg. SE532148 C2, 2009-11-03. 

I din text: 

… (Johansson 2009) … 

Standard 

Huvuduppslag blir den som ger ut standarden. 


Swedish Standards Institute (SIS) (2011). SS-ISO 690:2011 Information and documentation: guidelines 

for bibliographic references and citations to information resources (ISO 690:2010, IDT). Stockholm: 

SIS. 

I din text: 

… (Svensk Standard 2011) … 

Citat, tabeller och figurer 

Citat 

Om du använder en illustration eller citerar din källa skall du alltid ange på vilken sida i 

originaldokumentet bilden eller citatet finns. Kortare citat skall skrivas direkt i texten inom 

citationstecken (" "). 


Wikipedia (2013). Digital footprint. http://en.wikipedia.org/wiki/Digital_footprint 4 mars. 

[2013-03-28] 

I din text: 

"A digital footprint is a trail left by interactions in a digital environment; including the use 

of TV, mobile phone, the internet and other devices and sensors.” (Wikipedia 2013) 

Långa citat som består av flera meningar skall skrivas i ett eget stycke med indrag i såväl 

höger- som vänsterkant. 

29

I din text: 

There is no easy answer. Until a satisfactory solution is found, most people can 

agree that there is a need for greater social networking savvy so that young 

people can learn how to manipulate privacy settings on social media sites. 

Social media is not going away, nor should it. All of us need to think twice, 

however, before we post personal content. 


Moore, S. C. (2012). Digital Footprints on the Internet. International Journal of Childbirth Education, 

27(3), ss. 86-91. 

Tabeller, figurer, illustrationer 

I din uppsats ska du numrera samtliga tabeller och figurer, såväl de du konstruerat själv som de du 

har hämtat från en källa. Upprätta separata förteckningar över tabeller Tab. 1, Tab. 2 och figurer Fig. 

1, Fig. 2 etc. 

Att hänvisa till en tabell, figur el. dyl. kan jämföras med citat och därför ska du ange var i dokumentet 

den finns. I paginerade dokument gör du det i texthänvisningen. I stora opaginerade texter, antingen 

de är tryckta eller elektroniska kan du ange kapitel eller antal skärmsidor i din text för att det ska bli 

enklare att hitta ditt citat. I referensen använder du frasen paginering saknas i stället för siduppgifter. 


Handelns utredningsinstitut (HUI) (2012). e-barometern: Den svenska detaljhandelns 

utveckling inom e-handeln, Q 3. Stockholm: HUI. http://www.hui.se/statistikrapporter/index-och-barometrar/e-barometern 

I din text: 

… Figur 1 visar att näthandeln har ökat (HUI 2012, s. 5) … 

Konstnärliga verk 

Här anges hur du ska referera till konstnärliga verk oavsett typ av verk och var det finns. Att använda 

illustrationer som underlag i en rapport eller uppsats är jämförbart med citat och du ska därför ange 

sida eller motsvarande. 

Bild av konstnärliga verk och museiföremål, 

fotografier 

Bilder av konstnärliga verk kan finnas i olika publikationer, tryckta eller elektroniska. Bilder i böcker 

hanteras som citat och det är tillräckligt att ange de vanliga uppgifterna om publikationen i 

30 

(Moore 2012, s. 91)

eferensen. I din text anger du vilken typ av verk det är och i texthänvisningen ska du ange vilken sida 

fotografiet finns på. 

Bok 


Holger, L. (2001). Bittan Bergh Valberg. Stockholm: Raster. 

I din text: 

… är Bittan Bergh Valbergs flossmatta Sky City (Holger 2001, s. 53 ) … 

Utställningskatalog 

Utställningskataloger betraktas som vanliga böcker. Ange Utställningskatalog i en hakparentes efter 

titel om det inte framgår på annat sätt att det är en utställningskatalog, uppgiften finns t.ex. i en 

serieuppgift. Att hänvisa till bilder jämförs med citat och då ska du ange vilken sida du har hämtat 

citatet eller bilden på. Boken i exemplet är inte paginerad, det saknas helt uppgifter om sidor. Ange 

det med frasen paginering saknas i stället för siduppgifter i texthänvisningen. 


Andersson, K. M. & Levin, K. (2007). Mamma Andersson (Moderna museets utställningskatalog, 339). 

Stockholm: Moderna Museet. 

I din text: 

… ett exempel på detta är oljemålningen Pojkarnas rum av Mamma Andersson (Andersson 

2007, paginering saknas) … 

Fotografi av ett konstnärligt verk 

Observera att om du ska använda fotografiet enbart som dekoration i ditt arbete kan du behöva 

tillstånd. Läs vad som gäller angående copyright för den bild du vill använda, t.ex. (Creative 

Commons). 

Generellt gäller att du ska hänvisa till konstverket med fotografens namn som huvuduppslag och att 

du i din text ska ange vad fotografiet föreställer och vem som är konstnären. Om fotografens namn 

saknas blir verkets titel huvuduppslag. Referenser till fotografier som finns på webben eller i en 

databas ska ha uppgift om när du hämtade fotografiet. Du ska också ange URL eller databas. 


Sandström, B. (2013). Anders Zorn [fotografi]. Nationalencyclopedin. http://www.ne.se/lang/anderszorn 

[2013-03-04] 

31

I din text: 

Målningen Dagmar från 1911 (Sandström 2013) är ett exempel … 

Fotografi på webben 


Colli, M. G. (2009). Bilbao_6 Guggenheim Museum Bilbao [fotografi]. 

http://www.flickr.com/photos/52355315@N08/5757476385/ [2013-03-05] 

I din text: 

… (Colli 2009) … 


Ellgaard, H. (2008). Carl Milles skulptur "Gud Fader på Himmelsbågen", Nacka strand [fotografi]. 

http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Gud_Fader_3a.jpg [2013-03-25] 

I din text: 

Skulpturen Gud Fader på Himmelsbågen (Ellgaard 2008) …. 

Fotografi i databas 

När det helt saknas uppgifter om fotografen blir verkets titel huvuduppslag. Om bilden inte är sökbar 

på titel behöver du ange URL eller DOI. 


Suit: on liberty (u.å.) [fotografi]. www.bergfashionlibrary.com/view/met/15192.xml 

I din text: 

En av Vivienne Westwoods dräkter (Suit: 2007) skulle kunna vara…. 


Fortuna, R. (2010) [fotografi]. I Andersson, E., Gleba, M., Mannering, U. & Vedeler. M., Early history 

of dress and fashion in the nordic countries. 

DOI: http://dx.doi.org/10.2752/BEWDF/EDch8013 

I din text: 

Denna långärmade klänning från Grönland (Fortuna 2010) … 

När fotografen använder alias 

32

I de fall fotografen använder alias blir detta huvuduppslag och när namnet är känt anges det i en 

hakparentes omedelbart efter alias. 




[2013-03-12] 

Vox Efx (2012). Good morning [fotografi]. 

http://www.flickr.com/photos/vox_efx/8144372742/in/photostream [2013-04-10] 

I din text: 

Denna klänning är troligen från en av Christian Diors sista kollektioner (Unforth [Claire H.] 2007) … 

… (Vox Efx 2011) … 

Film, musik, video, TV och radio 

När det gäller den här typen av produkter är det ofta flera som är medverkande i produktionen och 

rekommendationen är därför att verkets titel skall vara huvuduppslag. I en hakparentes omedelbart 

efter titel ska du ange vilken typ av produkt det är. Hakparenteser används för att klargöra att det är 

en uppgift som inte står i produkten men som du vet ändå. För material du hittat på webben måste 

du ange URL till din källa eftersom den övriga informationen kan vara bristfällig och det då kan bli 

omöjligt att hitta tillbaka till ditt dokument. 

Film 

Filmens titel anges som huvuduppslag med efterföljande uppgifter om regissör och 

produktionsbolag. 


Searching for Sugar Man (2013) [film]. Regi av Malik Bendjelloul. London: Red Box Films & Passion 

Pictures. 

I din text: 

Dokumentären Searching for Sugar Man (2013) … 

Musikvideo 

När det gäller musik är det kompositör och textförfattare som ska stå som uppslagsord. Om en annan 

artist framför stycket ska det anges. Avsluta med att ange URL och datum för när du såg videon i 

hakparantes. 


Løvland, R. & Graham, B. (2001). You raise me up [video]. Framfört av J. Werner 2002. 

http://www.youtube.com/watch?v=rIzTKlRydNM [2013-03-16]. 

33

I din text: 

… (Løvland & Graham 2001) … 

När artisten framför sin egen låt. 


Laleh (2005). Live tomorrow [video]. https://www.youtube.com/watch?v=tu9NPb2G_pM [2013-03- 

24] 

I din text: 

… (Laleh 2005) … 

Video 

På YouTube finns ett stort urval av olika videoklipp från konferenser, lektioner och evenemang. När 

författaren eller konstnären är känd anges det som huvuduppslag, i annat fall anger du inslagets titel. 

Avsluta med att i en hakparentes ange när du såg videon. 


Innovating Sustainable Fashion Show (2009) [video]. Copenhagen: Danish Design School. 

http://www.youtube.com/watch?v=nV-MgpWIKy4 [2013-03-06] 

I din text: 

… (Innovating Sustainable Fashion Show 2009) … 


Allen, N. (2009). Sustainable fashion design & wearable technology [video]. The design of everything 

22-23 september 2010. http://www.youtube.com/watch?v=WcZK26R3xdM [2013-03-26] 

I din text: 

… (Allen 2009) … 


Wirdefalk, D. (2011). Hitta bilder på nätet som du får använda: Creative Commons [video]. 

http://www.youtube.com/watch?v=gti5DpjjBtU [2013-03-16] 

I din text: 

… (Wirdefalk 2011) … 

TV 

Här gäller den generella regeln om att många är involverade i produktionen och titel blir 

huvuduppslag. För inslag som ingår i en serie anges avsnittet på titel efter årtalet. 


34

Vetenskapens värld (2010). Mår man bättre av att fasta? [TV-program]. Sveriges Television, 

SVT2, 25 mars. [2013-04-09] 

I din text: 

… (Vetenskapens värld 2010) … 

Radio 

För inslag som ingår i en programserie blir programserien huvuduppslag. Ange sedan avsnittets 

rubrik, radiokanal och sändningsdatum. 


Sommar (2008). Dolph Lundgren [radioprogram]. Sveriges Radio, P1 19 juli. [2013-04-09] 

I din text: 

… (Sommar 2008) … 


Naturmorgon (2013). Har fåglar vårkänslor? [radioprogram]. Sveriges Radio, P1 23 mars. 

[2013-04-09] 

I din text: 

… (Naturmorgon 2013) … 

Publikationer på webben 

Här behandlas olika typer av dokument som publiceras på webben. För webbsidor som inte går 

att direkt hänföra till någon annan publikationstyp (t.ex. artikel, bok, rapport etc.) gäller att 

referenser skrivs enligt följande grundmodell: Upphovsman (år för senaste uppdatering). 

Titel. URL [Datum för åtkomst]. 

Webbsida 

När du ska referera till texter på webben är det viktigt att dels hitta en rubrik på texten samt att 

klargöra om texten har en personlig författare. Ibland är författarna listade längst ned i dokumentet. 

Om dokumentet finns på webbsidan till en organisation, företag eller motsvarande blir det 

huvuduppslag om ingen personlig författare finns angiven. Avsluta med att ange URL eller vägen till 

dokumentet och vilket datum du läste det. 


35

Lingström, P. (2012). Frätskador på tänderna. http://www.1177.se/Fakta-ochrad/Sjukdomar/Fratskador-pa-tanderna/ 

[2013-03-27] 

I din text: 

… (Lingström 2012) … 


Hennes & Mauritz (H&M) (u.å.). Size guide ladies. 

http://www.hm.com/gb/sizeguide?show=sizeguide_ladies [2013-03-11] 

I din text: 

… en översikt över storlekar med måttangivelser (H&M u.å.) … 


Sveriges Utbildningsradio (UR) (u.å.). Matematik i förskolan: Barn använder matematik i leken 

[video]. I Så förändrades läroplanerna 2011: intervjuer med forskare och ämnesråd om kursplaner. 

http://www.ur.se/Tema/Sa-forandrades-laroplanerna-2011/Matematik-i-forskolan [2013-03-27] 

I din text: 

Serien om den nya läroplanen (Sveriges utbildningsradio u.å.) … 

Blogg 

Blogginlägg kan betraktas som artiklar. Bloggarens namn blir huvuduppslag och bloggens namn 

motsvarar tidskriftens titel och skall kursiveras. I referensen ska du även ta med inläggets rubrik samt 

URL och datum för när du läste inlägget. 


Norling, E. (2007). Uppsatser om användardefinierad taggning. Bibliotek 2.0 [blogg], 23 september. 

http://www.bibliotek20.se/ [2010-06-17] 

I din text: 

… (Norling 2007) … 


Eklund, P. (2013). Google är inte källan! Biblioteksbloggen [blogg ], 5 mars. 

http://bibblogg.wordpress.com/2013/03/05/google-ar-inte-kallan/ [2013-04-09] 

I din text: 

… (Eklund 2013) … 

E-postlista och forum 

36

Inlägg på e-postlista och forum kan behandlas som artiklar i tidskrifter. Den som har skrivit ett inlägg 

blir författare och e-postlistan eller forumet är huvudpublikationen och den titel som ska kursiveras. 

Avsluta alltid med att inom hakparantes ange vilket datum du läste inlägget. 

E-postlista 


Utter, M. (2010). Teknikutbildningars biblioteksnätverk. Biblist [e-postlista], 1juni. 

http://segate.sunet.se/cgi-bin/wa?A0=BIBLIST [2010-06-23] 

I din text: 

… (Utter 2010) … 

Forum 


Thompson, M. (2010). 78% have experienced a vendor audit in the last year. The ITAM 

review forum [forum], 2 december. http://www.itassetmanagement.net/2010/12/02/78experienced-vendor-audit-year/ 

[2011-06-29] 

I din text: 

… (Thompson 2010) … 

Lärobjekt 


Karolinska institutets bibliotek (2009). Vad är en vetenskaplig artikel? [lärobjekt]. 

http://bridge.kib.ki.se/vetartikel/player.html [2010-07-21] 

I din text: 

… (Karolinska institutets bibliotek 2009) … 

Appar och programvaror 

Om du behöver referera till appar eller andra programvaror kan du skriva referenserna enligt 

följande: Utvecklare/företag (Årtal). Namn på programmet (Versionsnummer) [Beskrivning av form]. 

Tillgänglig: Länk varifrån du kan ladda ner programmet. 


TechSmith Corp. (2007-2012). Jing (Version 2.8.13007) [Programvara]. Tillgänglig: 

http://www.techsmith.com/jing.html 

Högskolan i Borås (2013). HB Student (Version 2.1) [Mobilapplikation]. Tillgänglig: 

http://play.google.com/store/apps/details?id=se.hb.hbstudent 

37

I din text: 

Ett exempel är mobilapplikationen HB Student (Högskolan i Borås 2013) … 

Opublicerade verk 

Ibland behöver vi använda dokument som inte är publicerade eller som väntar på att bli 

publicerade. Ange detta inom hakparentes sist i referensen. Om det är ett dokument som 

aldrig kommer att utges använder du frasen [opublicerat manuskript] sist i referensen. 


Selme, A. (1998). Databaser - sökteknik - referenser: en lathund från biblioteket. Borås: 

Högskolan, biblioteket.[opublicerat manuskript] 

I din text: 

… (Selme 1998) … 

Artiklar i vetenskapliga tidskrifter som väntar på publicering får frasen [under tryckning] och 

artiklar som är prepublicerade på webben innan tryckning får frasen [epubl. innan 

tryckning]. Notera att för den här typen av publikationer saknas uppgifter om volym, häfte 

och sidor. 


Bäck, M., Cider, Å., Gillström, J. & Herlitz, Johan (2012). Physical activity in relation to cardiac 

risk markers in secondary prevention of coronary artery disease. International Journal of 

Cardiology. DOI: dx.doi.org/ 10.1016/j.ijcard.2012.09.117 [epubl. innan tryckning] 

Thang, ND., Karlsson, BW., Bergman, B., Santos, M., Karlsson, T., Bengtsson, A., Johansson, 

P., Rawshani, A., Herlitz, J., Karlson, BW., Bengtson, A. & Johanson, P. (2011). Patients 

admitted to hospital with chest pain: changes in a 20-year perspective. International Journal 

of Cardiology. DOI: dx.doi.org/10.1016/j.ijcard.2011.10.014 8 [under tryckning] 

I din text: 

… (Bäck et al.; Thang et al.) … 

38

Att hänvisa i andra hand 

Du bör undvika att använda dig av andrahandskällor, men ibland finns ingen annan 

möjlighet. Diskutera gärna situationen med din handledare. 

När du hänvisar till en källa i andra hand skall båda källorna finnas med i texthänvisningen 

och i referensen. I texthänvisningen skall du ange den ursprungliga källan först och hänvisa 

till den författare som du har läst. I källförteckningen finns den artikel som du har läst. I 

exemplet nedan har du läst Rader som i sin tur hänvisar till Doyle. 

I din text: 

…(Doyle 1994 se Rader 1996, s. 72) …. 


Rader, H. B. (1996). User education and information literacy for the next decade: An international 

perspective. Reference Services Review, 24(2), ss. 71-75. 

Muntliga källor 

Till muntliga källor hör intervjuer, telefonsamtal, e-post, brev och föreläsningar. Däremot 

räknas diskussionsgrupper till elektroniska källor. Du skall alltid ha tillstånd från personen i 

fråga innan du refererar till en muntlig källa. Observera att du inte ska redovisa dina 

intervjupersoner när du gör en kvalitativ undersökning i en fotnot. Dessa personer ska 

anonymiseras och redovisas i en bilaga. 

I Harvardsystemet anges den muntliga källan i en fotnot på den sida där du refererar till den, 

och den skall inte finnas med i källförteckningen. 

Johansson 2 menade ... 

I fotnoten: 

2 Hans Johansson VD Volvo, telefonsamtal den 11 februari 1999. 

För att visa till kortfattad faktainformation på webbsidor är det också lämpligt att använda 

fotnot, alternativet är att lägga webbadressen i texten. Glöm inte att ange i texten vad du 

visar till. Pressmeddelanden, rapporter, skrifter etc. som är publicerade på webbsidor ska du 

referera till på vanligt sätt och lista i källförteckningen 

39

Källförteckningen 

Källförteckningen eller referenslistan placeras längst bak i dokumentet men före eventuella 

bilagor. I texthänvisningen finns inget som avslöjar vilken typ av dokument du refererar till 

därför ska dina referenser sorteras i alfabetisk följd. För att göra källförteckning så lättläst 

som möjligt är det bra att antingen ha hängande indrag i referenserna eller en blankrad 

mellan varje referens. 

Nedan följer ett urval av de referenser som finns i guiden. 

Andersson, K. M. & Levin, K. (2007). Mamma Andersson, utställningskatalog, 5 Maj – 5 Augusti 2007, 

Moderna Museet: Stockholm. 

Colli, M. G. (2009). Bilbao_6 Guggenheim Museum Bilbao [fotografi]. 

http://www.flickr.com/photos/52355315@N08/5757476385/ [2013-03-05] 

Dahlberg, K. (1997). Kvalitativa metoder för vårdvetare. Lund: Studentlitteratur. 

Ekelund, C. (2002). How to govern relationships and established commitments: a study of 

standardized products in mature industrial markets. Diss., Lund: Lunds universitet. 

GinaTricot. (u.å.). Handla medvetet. http://www.ginatricot.com/cse/sverige/foretaget/handlamedvetet/csecontent-csecorporate-csecorporateshopconsciously-p1.html 

[2013-02-20] 

Hansson, B. & Lyngfelt, A. (red.) (2009). Pedagogiskt arbete i teori och praktik: om bibliotekens roll för 

studenters och doktoranders lärande. Lund: Btj. 

Holmen (2013). Årsredovisning 2012 med hållbarhetsredovisning. 

http://www.holmen.com/Global/Holmen%20documents/Publications/Annual%20Reports/Sv- 

Annual%20report%202012.pdf?798204 

Johansson, M. (2009). Vävt krockkuddtyg. SE532148 C2, 2009-11-03. 

Lind, M. (2010). Digitalisering av Gekås Ullared: på andra sätt än alla andra? I Ekström, K. M. (red.). 

Fenomenet Ullared: en förstudie (Vetenskap för profession: 11). Borås: Högskolan i Borås. 

Nolin, J. (2009). Informations- och kunskapspraktiker i förvandling. I Hansson, B. & Lyngfelt, A. (red.) 

Pedagogiskt arbete i teori och praktik: om bibliotekens roll för studenters och doktoranders lärande. 

Lund: Btj, ss 257-282. 



[2013-03-12] 

Wirdefalk, D. (2011). Hitta bilder på nätet som du får använda: Creative Commons [video]. 

http://www.youtube.com/watch?v=gti5DpjjBtU [2013-03-16] 

40

Guide till Harvardsystemet - BADA - Högskolan i Borås

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?