Ett ramprogram för forskning och utveckling inom ...

alltmer ökad betydelse inom säkerhetsområdet. Det finns en mängd praktis-
ka och teoretiska svårigheter att hantera, exempelvis specifikationer, verifie-
ring, inspektion etc. Det som bidrar till svårigheten är att datorstyrda sys-
tem är "ogenomskinliga", dvs det är inte möjligt att på ett enkelt satt bedöma
egenskaperna.
Manniskan ställs alltmer i fokus. Ett större ansvar ges för den egna säkerhet.
Andelen äldre ökar vilket påverkar samhallsstrukturen och därmed förenade
risker. Värderingarna förskjuts mot individualism och självförverkligande,
bland annat till fölid av ökade krav på kompetens, ökad arbetslöshet, urbani-
sering och folko&yttningar. Värderingar; beteendet ochdärmed
säkerheten.
Frihandel, koncentration och effektivare transportmedel ökar rörligheten.
Det gäller såväl varor som tjänster och människor. Förflyttningar sker oftare
och över allt Iangre sträckor. Transportmedlen blir allt större (färjor) och går
allt snabbare (järnvagstratii). Rörligheten för också med sig risker som rea-
liseras i form av fordonskollisioner, flygolyckor, fartygshaverier och utslapp
av farligt gods.
Samtidigt med rörligheten ökar även konkurrensen vilket i sin tur pressar fö-
retagen att reducera sina kostnader. Konkurrensen kan leda till att företagen
flyttar sina lager till landsvägen (just in time) eller pressar tidtabeller på an-
nat sätt och därigenom stressar operatörer i riskfyllda verksamheter. Konkur-
rensen kan också innebära att de rent säkerhetsmässiga frågorna får träda
tillbaka till förmån för de mer produktionsmässiga.
När förandringstempot accelererar bli byråkratin relativt långsammare.
Verklighetens snabba förändringar gör många planer inaktuella innan de
lämnat skrivbordet. Resultatet syns b1.a. genom ständigt pågående omorganisationer.
Organisationsformer anpassas till temporära syften. Projektgrupper
och entreprenörer bli allt vanligare. Delar av samhallet omformas till
nätverk som integreras eller Iankas till varandra. Eftersom kunskap i sig utgör
en drivande kraft ställs allt större krav på kompetens. ~et~dligt fler-än
nu måste kombinera sakkunskap med formåga att kommunicera, snabbt satta
- -
sig in i nya ämnen, underhålla relationer, arbeta tvärvetenskapligt och i ett
socio-ekonomiskt perspektiv.
En klar tendens i omvärlden och i viss utsträckning - aven i Sverige - är en
övergång från en detaljerad, standardbaserad, regelgivning inom säkerhetsområdet
till en funktionsinriktad, riskbaserad reglering. Detta är om inte an-
nat en nödvändiehet för att medee den flexibilitet som kravs av snabbheten i
" "
samhällsutvecklingen. Sådan regelgivning ger, ratt utnyttjad, förutsättningar
för en mer optimal användnin~ - av de samhallsresurser som satsas - på s k -
hetsåtgärder. Samtidigt fönitsatter den högre kompetens och engagemang
hos de inblandade aktörerna, såväl bland myndigheter som företag.
Bilden av de aktörer som tar beslut som påverkar riskförhållanden bli
komplicerad och svårfångad i den skisserade miljön. Ansvar var tidigare
knutet till stabila strukturer som förvaltningar, juridiska- och fysiska perso-
ner. När organisationer kommer och går blir det lätt ett avstånd mellan reellt
och formellt ansvar, inte minst när ansvarstagande kräver kunskap som finns